1. No category

Pingst.se
■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KRÖNIKOR ■ FOLK
NR 2 JUNI 2010
JA TILL PLANERNA
PÅ GEMENSAM
PASTORSUTBILDNING
EXTRA
TIDNING!
PMU.NU
Pingstvänner
Finns över hela jorden
UNDERVISNING:
VAR GENERÖS
FÖR GUDS SKULL
SÖREN ESKILSSON
ÄR PINGSTS
NYE ORDFÖRANDE
LEDARE
Pingst.se
MEDLEMSTIDNING FÖR
PINGSTRÖRELSEN
REDAKTION
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Noomi Lind
Michael Stjernberg
Börje Dahlkvist
Kerstin Klason
Peter Stolpestad
Ingrid Svanell
Dan Salomonsson
Johan Hesselstrand
Lena Liljemark
Acke Möller
Magnus Ramstrand
Staffan Swahn
Björn Kvist
Magnus Wahlström
Gösta Åkerlund
Redaktionsråd Larsolof Egbäck
Carl-Olof Nilsson
Maria Levander
Anna Gustafsson
Mikael Stjernberg
Roger Svanell
Göran Åström
Omslagsfoto Björn Kvist
KONTAKTA OSS
Växel
Redaktör
E-post
Fax
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-619 25 50
08-619 25 39
redaktionen@
pingst.se
08-619 25 59
www.pingst.se
Pingst.nu
141 99 Stockholm
Regulatorv 11
Huddinge
Svenska
Tryckcentralen,
Vällingby
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
ANNONSER
Ansvarig säljare
Telefon
E-post
Liselotte
Skoglund
08-619 24 46
liselotte.skoglund
@dagen.se
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adressändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig hit:
Pernilla Halzius 08-608 96 05
Telefax 08-619 25 59
E-post registret@pingst.se
Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Älska människor
därför att de är människor
ag fick tag på en bok som beskrev Frank
Mangs (en välkänd evangelist och personlig favoritförfattare) möte med en av dem
som var med när Pingströrelsen bröt ut i början av 1900-talet i Los Angeles. Hans namn
var Frank Bartleman.
Frank Mangs stora undran var vilken ”ton”
som var den mest framträdande när Anden
föll och vad som präglade pingstfolket. Bartleman svarade: ”Det var den heliga kärleken.
Vi älskade inte bara varandra, utan vi älskade
alla människor, oberoende av hudfärg, nationalitet eller trosbekännelse. Vi älskade människor därför att de var människor och vi var
behärskade av en enda åstundan: att de skulle
få del av den välsignelse Gud givit oss.”
J
PERSONLIGEN ÄR JAG övertygad om att det-
ta är den heliga kärleken. Att man älskar
människor därför att de är människor. Det är
lätt att älska andra för det de gör för oss. Eller
för att deras stil passar oss. Eller för att de är
populära. Helig kärlek går
över detta.
Vid ett möte
med en kollega från ett
annat samfund kom
jag på mig
själv med
att tänka
så
här:
”Undrar
om han kan tänka sig att viga homosexuella.”
Blev påmind om Bartlemans ord om den
heliga kärleken. Kände mig lite skamsen
inombords när jag konstaterade att min kärlek ofta är relaterad till en mängd yttre faktorer och inte detta faktum att den människa
jag har farmför mig är en människa som jag
är kallad att älska och respektera. Även om
hon eller han inte delar mina uppfattningar
och ståndpunkter.
JAG TROR ATT DETTA ÄR en stor utmaning
för oss alla personligen såväl som för oss församlingar, att älska människor därför att de
är människor. Inte man eller kvinna i första
hand, inte för att hon eller han är troende i
första hand. Utan för att de är människor.
Kanske det till och med är så att de som är
svårast att älska är de viktigaste att älska.
”Älska mig mest, när jag är värd det minst,
för då behöver jag det mest” är en vacker
strof, men också en bra vägvisare i livet.
Frank Bartleman uttryckte också deras
längtan ”att de skulle få del av den välsignelse
Gud givitoss”. Jag vill också påminna oss om
uppdraget. Flera församlingar kommer i höst
att använda sig av vår satsning ”Ditt viktigaste
val” som Niklas Piensoho och Filadelfia
Stockholm initierat. Satsningen är ett konkret
och enkelt sätt att mitt under brinnande valperiod få peka på de val som på ett djupare
sätt förmår att ge mening med livet. Läs mer
på www.dittviktigasteval.se eller på ungdomsversionen www.jesusforpresident.se.
I ÖVRIGT ÅTERSTÅR VÄL bara att påminna
dig om fyra viktiga saker:
1. Vi ses på sommarkonferenserna och
Världspingstkonferensen
2. Glöm inte kyrkoavgiften!
3. Ha en skön sommar.
4. Älska människor – därför att de är
människor.
PELLE HÖRNMARK
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
PINGST.SE NR 2 2010
INNEHÅLL
6
Rådslag i Norrköping
Årets Rådslag samlade omkring 300 ombud,
som i två dagar röstade fram nya
styrelsemedlemmar och planerna på en ny
pastorsutbildning, samtalade,firade
nattvard, avnjöt en festmiddag och lät sig
inspireras av visionen om ett uppgraderat
Pingst.2.
10
Ny pingstordförande
Sören Eskilsson valdes på
Rådslaget till ny ordförande för
Pingststyrelsen. ”Jag känner stor
glädje över förtroendet”, säger han
och menar att Pingst nu befinner
sig i ett gynnsamt läge med
förutsättningar och möjligheter
som det gäller att ta vara på.
4
Kyrkoavgifter viktiga
Tio nya kyrkoavgiftsmedgivanden i
varje pingstförsamling som är
medlem i samfundet. Det är målet i
verksamhetsplanen för det
kommande året för Pingst
Nationellt. 70 procent av pengarna
går till församlingen och 30 procent
går till det gemensamma arbetet.
Spännande tider
N
u har det gått drygt en månad sen Rådslaget i Norrköping, men jag
tror inte att det bara är jag som fortfarande går och stavar på det Pelle
Hörnmark delade med oss som var där och som man skulle kunna sammanfatta så här: ”Ingen fördömelse, bara förlåtelse och lite mer Jesus
anamma.” Är det den tonen vi förmedlar i dag? Är det detta som präglar
oss? Fundera på det du. Och var du inte i Norrköping, så kan jag berätta att
du genom att gå in på www.pingst.se kan ta del av hela predikan och fundera på om du också vill vara med på uppdateringen av Pingst till Pingst.2. På
sidorna 6–8 i den här tidningen kan du också läsa mer om årets Rådslag.
Om ett par månader är vi i Sverige, och Filadelfiakyrkan i Stockholm, värdar för Världspingstkonferensen. Den som vill vara med på
dagtid den 24–27 augusti och ta del av undervisning med särskilt fokus
på utrustning av ledare för vår tid måste anmäla sig. Det gör man till
www.pwc2010.se. På kvällarna blir det däremot offentliga möten. Räcker inte Filadelfiakyrkan till så blir det storbildssändningar i de olika
förortskyrkorna.
I DEN HÄR TIDNINGEN VILL vi visa på att vi i den svenska pingströrelsen är del av något mycket, mycket större och genom att ta del av materialet på sidorna 16–19, som frilansaren Kerstin Klason jobbat fram,
kan du uppdatera dig om detta och lära dig mer om vad som utmärker
PINGST.SE NR 2 2010
14
Minnessten om tsunamin
Trots att det gått fem år sedan den
stora tsunamin drabbade Sri Lanka
är många familjers vardag
fortfarande en ständig påminnelse
om den. Läs om två familjer som
kommit olika långt i arbetet med
att komma tillbaks till ett normalt
liv.
16
Jorden runt med pingst
Pingströrelsen är i högsta grad
världsvid och i augusti möts
pingstvänner från när och fjärran
till Världspingstkonferens i
Stockholm. Pingst.se visar på
pingströrelsens utbredning i
världen och vilka uttryck den tar
sig.
det som forskarna brukar kalla för pentekostalism
och också om att den är väldigt mångfacetterad.
RIKTAR VI SEN BLICKEN TILLBAKS till Sverige kan
vi konstatera att i vår egen rörelse händer det
också mycket olika saker. LP-verksamheten blir
utvärderad av Umeå universitet, musikkonferenser av olika slag utvecklas, liksom sommarkonferenser och församlingsplanteringsarbetet. Och visst ska det bli spännande att se
vad som händer med planerna på en ny
gemensam pastors- och ledarutbildning
tillsammans med Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen?
Det vi inte får plats att berätta om i
tidningen kan du läsa om på webben,
som vi uppdaterar så ofta vi bara hinner.
Trevlig sommar!
ULRIKA RAMSTRAND
Redaktör
3
SVERIGE
Ökat offrande –
Medlemmarnas offrande fortsätter att öka trots den ekonomiska krisen och kyrkoavgiften har inte påverkat det vanliga
givandet sedan den infördes. Det är slutsatsen när pingstpastorer i Visby, Göteborg och Skellefteå svarat på frågor om
församlingarnas ekonomi.
1. Hur skulle du beskriva ekonomin i er församling?
2. Hur ser utvecklingen av offrandet ut?
3. Hur har ni märkt av den ekonomiska krisen?
4. Tar ni emot kyrkoavgift?
5. Öronmärker ni kyrkoavgiftsmedlen?
6. Har de påverkat det ”vanliga” givandet?
lemmarna. Man håller ihop och
det finns en stark tradition av att
ge till församlingen.
2. – Det ökar. Det är ingen
brant kurva, men den går uppåt.
Det finns ett stort intresse för
mission, vilket inte minst märks
genom att vi har en ovanligt stor
missionsbudget utifrån vårt
medlemsantal.
3. – Trots att lönerna ligger
lågt på Gotland jämfört med
Sverige i övrigt och att det finns
' FAKTA
Jan Olander, pastor i Pingstförsamlingen i Visby:
1. – Den är strålande! Vi har ett
starkt offrande och en stor församlings- och missionsbudget.
Vi ser en trohet hos församlingsmedlemmarna som jag tror är
unik. Läget här på ön, med dess
avstånd till fastlandet, bidrar
nog till närheten mellan med-
begränsat med arbeten, så har vi
inte märkt av någon minskning i
de insamlade medlen. Tvärtom
har de alltså ökat, vilket är en
stor glädje.
4. – Vi kommer att göra det
från och med nu, i och med att
vi gått med i Pingst – fria församlingar i samverkan. De medlemmar som är intresserade får
tillgång till information, men vi
vill inte ”stå på barrikaderna”
och vädja om detta.
5. – Vi har redan planerat att
om vi får in pengar så ska de gå
till barn- och tonårsverksamheten. Vi har just nu en ledare på
20 procent och målet är en heltidsanställning.
6. – Vi vill ju inte att detta
givande ska ske i stället för tiondet. Därför tror vi att det är viktigt att pengarna går till ett speciellt projekt och inte till den
ordinarie verksamheten.
Lars-Erik Lönnebo, pastor i
Pingstförsamlingen i Skellefteå:
1. – Den är ganska bra, men
visst kunde den vara ännu bättre.
2. – Den är väldigt positiv.
Offrandet har ökat under det
senaste året. Dels tror jag att det
beror på att vi har haft undervisning om givande, dels på att vi
har tydliga mål och visioner för
Insamlade medel
År
Antal unders
församlingar
Antal medl
Insamlat per
medlem
2006
2007
2008
2009
324
332
343
346
69 843
66 834
73 499
73 713
4 039
4 325
4 360
4 490
Beräknad
totalsumma
341 759 985
362 919 400
362 731 678
373 848 011
Källa: Pingströrelsens årsbok
2 000 fler kyrkoavgifter önskas under det
Tio nya kyrkoavgiftsmedgivanden i varje pingstförsamling som är medlem i
samfundet. Det är målet som
satts upp i verksamhetsplanen för det kommande året
för Pingst Nationellt. Det
skulle innebära att 5 000
givare blev närmare 7 000.
Behövs det verkligen fler kyrkoavgifter nu när det är ordning på
ekonomin?
– Ja, verkligen, säger Ingrid
Svanell, verksamhetsansvarig för
4
Pingst Nationellt.
som Pingst rådslag besluDet finns många
tar.
områden där vi
Nya broschyrer
behöver
stärka
Lagom till sommarens
upp och behoven
konferenser har tre nya kyrär stora, exempelkoavgiftsbroschyrer tagits
vis inom utbildfram.
ning och relaEn riktar sig till församtionsarbetet.
lingar som ännu inte är
Hon påpekar Framsidan till
en av
också att till de nya broschyrerna medlemmar i samfundet, en
.
till enskilda personer, som
skillnad
från
statsbidrag och andra öron- vill veta mer om vad kyrkoavgift
märkta medel är kyrkoavgifts- är och en till personer som
medlen fria att användas precis redan bestämt sig och framför
allt behöver en talong att fylla i.
Broschyrerna går att beställa
från Pingsthuset.
Viktigt för församlingarna
Ingrid Svanell konstaterar att
även om det betyder mycket för
Pingst Nationellt om fler betalar
kyrkoavgift, så betyder det ännu
mer för församlingarna, som ju
får 70 procent av medlen och
som precis som Pingst Nationellt helt själva kan besluta om
hur de ska användas.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2010
trots kris
vårt arbete. När människor på
ett konkret sätt ser att det finns
ett mål och en mening i det man
gör, då blir det också ett större
engagemang i givandet.
3. – Vi har inte märkt av den
på samma sätt som i samhället i
stort. Visst gör det skillnad för
människor när de får mindre
inkomst, men det har alltså inte
påverkat offrandet påtagligt.
4. – Ja det har vi gjort sedan
de infördes.
5. – De särredovisas, men går
inte till något specifikt ändamål.
6. – Nej, inte på något negativt
sätt. De ses nog som något som
går utöver det vanliga givandet,
ett komplement.
stabil både vad gäller soliditet
och givande. Vi ser en svag men
tydlig förbättring från år till år.
2. – Den har väl inte alltid
svarat helt mot våra förväntningar. Ibland har vi velat mer
än vad vi kunnat uppnå. Men
när man summerar det så syns
en stabil ökning, det finns en
trohet hos församlingsmedlemmarna. Med tanke på hur gammal församlingen är så känns
det inspirerande. Där många
trogna givare har gått bort, så
har det kommit till en ny kader
som tar ansvar.
3. – Vi har sett betydligt
mindre än vi befarat. Vi hade
en svacka under förra årets
första kvartal, när krisen slog
till, men sedan rätade det upp
sig igen under andra halvåret,
så att det totalt sett blev en
ökning i fjol.
4. – Ja, det gör vi. Även om
det är ett litet belopp i förhållande till vår totala budget så är
det ett viktigt tillskott och även
ett sätt att stödja den gemensamma verksamheten i Pingst.
5. – Nej, de ligger i den totala
intäktsbudgeten och används
där de bäst behövs.
6. – Nej, det kan vi inte se att
de har gjort.
Urban Ringbäck, pastor i
Smyrnaförsamlingen i Göteborg:
1. – Den är i grunden väldigt
NOOMI LIND
kommande året
' FAKTA
Kyrkoavgifter
Kyrkoavgiften är en procent
av den taxerade inkomsten.
Senast 31 oktober ska
anmälan vara inne för att
gälla för nästkommande år.
Det är möjligt att betala
kyrkoavgift till mer än ett
samfund. Det går däremot
inte att dela summan på två.
Skattemyndigheterna har 70
PINGST.SE NR 2 2010
års sekretess på uppgifterna
om vilket trossamfund du
stöder.
Församlingar som är
medlemmar i trossamfundet
Pingst har möjlighet att ta
emot kyrkoavgiftsmedel.
Från och med i år finns det
också möjlighet att låta hela
sin kyrkoavgift gå till Pingst.
PÅ NÄTET. Kampanjen ”Ditt viktigaste val” har en egen hemsida
med adressen www.dittviktigasteval.se
Jesus lyfts fram i valet
– Vi vill visa att vi står mitt i
valrörelsen och lyfter fram
Jesus som viktig för
välfärden.
Det säger pastor Niklas
Piensoho, idébärare bakom
kampanjen ”Ditt viktigaste
val” som hålls i höst.
Pingst ansluter sig till det svenska valet genom kampanjen
”Ditt viktigaste val.” Initiativtagare är Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm, som kommer att ha
en valstuga utanför kyrkan
öppen mellan klockan 8.00 och
19.00 under de sista dagarna av
valet.
– Alla som passerar förbi
kommer att erbjudas en kopp
kaffe, traktat och en stunds
samtal, något som är helt naturligt vart fjärde år då det är val,
säger Niklas Piensoho, föreståndare i församlingen och den
som fick idén till kampanjen.
Given plats i valet
Det Jesus står för är i högsta
grad viktigt för människors välfärd och därför har församlingen en given plats i valrörelsen,
menar Piensoho:
– Det finns de som säger att
tron är en privatsak, då är mitt
svar att tron är personlig men
offentlig, eftersom den påverkar
så mycket. Tro hör ihop med
livet och politiken.
Han betonar att det församlingen lyfter genom sin kampanj inte handlar om parti- eller
sakpolitik, men något som på
ett oväntat och konkret sätt förändrar vardagen inom viktiga
valområden som ekonomi, religion, vård och omsorg.
– Vi vill erbjuda vård för sjä-
len, omsorg på riktigt, gemenskap på djupet, kunskap för
livet och arbete med mening.
Det är ett välfärdspaket värt sitt
namn, konstaterar Niklas Piensoho.
Under Rådslaget i maj hölls
ett visions- och förankringsmöte för ”Ditt viktigaste val” och
förhoppningen är en bred uppslutning för kampanjen, såväl
från pingstförsamlingarna som
från kristenheten i stort.
– Målsättningen är att minst
300 församlingar från olika
samfund ska ansluta sig till satsningen, säger Piensoho.
Presentera liv med Jesus
Kampanjens synlighet i det
allmänna valbruset ska öka
genom olika mediesatsningar
och valarbetare ska tränas för
uppdraget att presentera vad
livet med Jesus handlar om.
– Vi vill mobilisera de kristna,
inge dem mod och att se till att
de är inställda på rätt våglängd
för att nå fram till människor,
säger Piensoho.
Genom kampanjen vill man
öppna för samtal om kristen
tro, skapa nyfikenhet och vägleda människor in i församlingsgemenskap.
– Vår målsättning är att antalet medlemmar i Filadelfiaförsamlingens Alpha-kurser ska
fördubblas från 48 till 100 som
ett resultat av detta arbete, säger
Niklas Piensoho.
NOOMI LIND
Fotnot:
Frälsningsarmén,
Evangeliska Frikyrkan och
Svenska Alliansmissionen har
också anslutit sig till kampanjen.
5
SVERIGE
”Vi är här för
att predika de
goda nyheterna”
Pelle Hörnqvist utmanade på årets Rådslag
Intensivt och inspirerande.
Så kan man sammanfatta
årets Rådslag. Formella val,
årsredovisningar, festmiddag, avtackningar, samtalsfrågor och visioner
blandades under de två
dagarna i Norrköping och i
avslutningen fick arrangörerna ta emot stående
ovationer av de församlade
ombuden.
Säkert åkte många hem
med Pelle Hörnmarks ord om
en pingstton som präglas av
”ingen fördömelse, bara
förlåtelse och lite mer Jesus
anamma” ringande i öronen.
Rådslaget samlade omkring 300
ombud från pingstförsamlingar
runt om i landet.
De var ombud för Pingst –
fria församlingar i samverkan,
riksföreningen och trossamfundet, för PMU InterLife, Ibra
Radio Federation, TV Inter
Club,
Pingstförsamlingarnas
skol- och kursverksamhet,
Pingst Ung, LP-verksamhetens
ideella Riksföreningen och
Distansbibelskolan ICBI.
Höll ordning på talarna
Som ordförande fungerade
Hans-Eric Bylund, Härnösand,
och Malin Nyström, Göteborg,
och de lotsade smidigt ombuden genom den digra dagordningen och höll vänligt men
bestämt ordning och reda och
såg till att talarna höll sig inom
tidsramarna.
Ombuden fick användning
för sina röstkort vid bara ett
6
tillfälle. Det handlade om en
första röstning omkring en
stadgeändring i Pingst – fria
församlingar i samverkan. De
kan ändras först när ytterligare
ett Rådslag röstat för det.
Gick på styrelsens förslag
Det som omröstningen gällde var för eller emot förslaget
att det ska räcka med att en
medlemsförsamling godkänner
en ny.
Tidigare har det varit fem,
men Finspångs pingstförsamling önskade att det i stället
skulle vara två.
Styrelsens förslag gick dock
igenom med god marginal, liksom de övriga förslagen till
stadgeändringar som bland
annat ger styrelsen möjlighet
att avyttra fast egendom och att
det ska vara Rådslaget som väljer ledamöterna i styrgrupperna och inte som nu endast
nominerar dem.
Uppgraderad rörelse
På fredagskvällen fick ombuden avnjuta en trerätters festmiddag, under vilken också
avtackningar av avgående ledamöter gjordes.
Senare på kvällen tog föreståndare Pelle Hörnmark till
orda och talade om Pingst.2, en
uppgraderad
pingströrelse,
som han menade borde präglas
av en kärleksfull ton.
Han sammanfattade det hela
i orden ”Ingen fördömelse, bara
förlåtelse och lite mer Jesus
anamma”.
Hela hans predikan finns att
titta och lyssna på på
www.pingst.se
Han utmanade alla att inte
låta sig provoceras av människor och deras gudlöshet och
sekularisering, utan att i stället
älska dem, för att de är människor och för att de ska få del av
Guds välsignelser.
”Inte här för att döma”
– Vi är inte här för att döma
utan för att predika de goda
nyheterna. Vi behöver lära oss
att älska svenskarna.
Han talade om behovet av att
bli döpt i den helige Ande, och
inte i första hand för att tala i
tungor utan för att kunna älska
andra människor.
– Det sanna beviset på karismatik är den genuina kärleken
till människor, sa han.
Därpå följde nattvardsfirande, som leddes av Ingrid Svanell, verksamhetsansvarig för
Pingst Nationellt, och där
Pingststyrelsens medlemmar
tjänade som nattvardstjänare
och förebedjare.
STÅENDE OVATIONER. Stora applåder
Många talare
Lördagen dominerades av
samtal omkring församlingsplantering, där riktlinjer för
arbetet antogs (se sid 13), förslaget till ny pastorsutbildning,
tillsammans med EFK och Alliansmissionen, där styrelsen fick
mandat att fortsätta processen
enligt vissa premisser (se sid 8)
och om generationsutmaningen. Samtliga frågor lockade
många talare.
ULRIKA RAMSTRAND
VOTERING. Röstkorten användes bara en
PINGST.SE NR 2 2010
Gott resultat
för Pingst
Pingst – fria församlingar i samverkan
redovisar en rörelsevinst på 2,5 miljoner
kronor för 2009 och ett förbättrat eget
”eget” kapital på 5,2 miljoner för 2009.
När direktor Peo Larsson föredrog
årsredovisningen inför Rådslaget gjorde
han det med stor tacksamhet både till
den ”fantastiska personalen och de
fantastiska församlingarna” som bidragit
till detta.
– Det senaste året har präglats av framtidstro
och stort engagemang, summerade han i sin
redogörelse.
Han nämde särskilt den stora betydelse det
haft att pingstförsamlingarna skänkt sina
Dagenaktier till Pingst – fria församlingar i
samverkan. Det har inneburit en förstärkning
av det egna ”egna” kapitalet med 20,5 miljoner, vilket inneburit att det nu hamnat på
drygt fem miljoner plus.
Stabil ekonomi
för värdförsamlingens arrangemang i Norrköping.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
– Nu känns den ekonomiska situationen
stabil, konstaterade Peo Larsson.
Han redovisade också att de egna insamlade medlen ökat med 3,8 miljoner under
2009. Och att den budgeterade förlusten i
rörelseverksamheten på -1,5 miljoner i stället
blivit +2,4 miljoner.
Nya medlemsförsamlingar
Under Rådslaget godkändes 13 nya
församlingar som medlemmar i Pingst –
fria församlingar i samverkan.
PINGST.2. Pelle Hörnmark talade under visionskvällen
om ett uppgraderat Pingst med en ton av kärlek och
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
barmhärtighet.
ORDFÖRANDE. Hans-Eric Bylund och Malin Nyström
gång under årets Rådslag.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2010
diskuterar hur propositionerna ska ställas.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Det handlar om Centrumkyrkans församling
i Alfta, Gislaveds Frikyrkoförsamling, Göteborgs Finska Pingstförsamling, Göingekyrkan New Life i Hässleholm, Harvest Center i
Märsta, Hjortensbergskyrkans församling i
Nyköping, Församlingen Brokyrkan i Rimforsa och Opphem, Siljansnäs Frikyrkoförsamling, Stockaryds Frikyrkoförsamling,
Pingstförsamlingen i Ursviken, Virserums
Frikyrkoförsamling och Pingstförsamlingn
Åsenhöga-Marieholm.
Dessa församlingar blir, som alla nya församlingar som begär medlemskap, både
medlemmar i Riksföreningen och Trossamfundet Pingst.
Vid Rådslaget godkändes också sju ytterligare församlingar som medlemmar i Trossamfundet. Det är församlingar som tidigare
endast tillhört Riksföreningen. Det handlar
om pingstförsamlingarna i Bengtsfors, Hjo,
Kalix, Karlshamn, Mjölby, Visby och Västerås.
7
SVERIGE
TEOLOGI. John Derneborg ville under Rådslaget diskutera bibelsynen i
LUNCH. Ombuden på årets Rådslag fick äta lunch på restaurang
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Renströmmen.
den nya pastorsutbildningen med Ulrik Josefsson, PTS-rektorn som varit
Pingströrelsens representant i utredningsgruppen.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Ja till planerna
på ny gemensam
pastorsutbildning
Pingst tog ett kliv närmare en
ny ledar- och pastorsutbildning tillsammans med
Evangeliska Frikyrkan och
Svenska Alliansmissionen då
Rådslaget enhälligt beslutade
att arbeta vidare för detta. En
vecka senare sa också SAM:s
och EFK:s årskonferenser ja
till att fortsätta processen.
Betyder det att det är klappat
och klart nu då?
– Nej, det är massa saker kvar
att göra och lösa, konstaterar
Ulrik Josefsson, rektor både på
PTS och på Korteboskolan, som
drivs av Alliansmissionen.
Han var Pingsts representant i
arbetsgruppen som lagt grundförslaget, vilket presenterades i
årets första nummer av
Pingst.se.
– Nu har tre årskonferenser
fattat inriktningsbeslut och bollen är därmed tillbaks i respektive samfunds styrelse, konstaterar
han.
Oklart hur man går vidare
Än är det inte klart hur frågan
ska drivas vidare. Förmodligen
kommer
en
arbetsgrupp
och/eller interimstyrelse att till8
sättas, som får ta tag i alla detaljfrågor och försöka ta hänsyn till
de förbehåll som tagits tillsammans med inriktningsbeslutet.
För Pingsts del handlade det
om tre saker; att samfundens
kostnader inte får bli högre än
nu, att de ”omistliga dragen” i en
pastors- och ledarutbildning
inom Pingst, ska tillgodoses
samt att utbildningen ska vara
öppen för samarbete, samverkan
eller samgående också med
andra kyrkosamfund i Sverige
och internationellt.
SAMTAL. Ett Rådslag ger tillfälle till både formella och mer informella
samtal.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Praktisk utbildning
Om inriktningen eller innehållet skulle förändras eller om
styrelsen bedömer att planerna
inte går att förverkliga måste ett
extra Rådslag hållas.
Förslaget till den nya pastorsoch ledarutbildningen har fått
arbetsnamnet NyPa och handlar
i korthet om en utbildning med
stort mått av praktisk inriktning,
där lärandet hela tiden är kopplat till arbetet i en lokal församling och där eleverna studerar
vid regionala lärcentrum, som
kopplas samman med modern
teknik.
ULRIKA RAMSTRAND
AVTACKNING. Bara glada miner när Ulf Sundkvist avtackas för sin
insats i Nationella styrgruppen.
PROTOKOLL. Eva Ädelroth
förde protokoll för Pingst – ffs.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
IBRA-RAPPORT. Lars Anderås
kunde berätta att Ibra aldrig
tidigare samlat in så mycket till
onådda folk.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2010
”Oväntat att så många
är helt drogfria i dag”
Filosofie doktor Ove Grape positiv efter utvärdering av LP-verksamheten
– Jag har fått en positiv
uppfattning om LP-verksamhetens arbete och är väldigt
glad över att ha fått lära
känna de personer som
arbetar där. Andelen drogfria
efter behandlingen är mycket
hög, särskilt som det handlar
om tunga missbrukare.
Det säger Ove Grape, fil
doktor vid institutionen för
socialt arbete vid Umeå
Universitet, som ansvarat för
en studie och utvärdering av
LP-verksamhetens missbruksbehandling.
Arbetet inleddes för två år sedan
på uppdrag av LP-verksamheten. Syftet var att undersöka hur
vårdresultaten ser ut och vilka
faktorer som är verksamma i det
arbetet.
Hur var det att genomföra undersökningen?
– Det var väldigt intressant,
tycker jag. Och jag tycker vi haft
ett så bra samarbete med LPverksamheten, det har fungerat
väldigt smidigt. Personalen på
hemmen har själva hjälpt till att
samla in intervjudata och så har
vi utgått från inskrivningsdata
också.
Hur många personer handlar det
om?
– 155 var möjliga, men 54 föll
bort av olika anledningar, så till
slut kom det att handla om 101
personer som fullföljt behandling och börjat den under 2004 –
2006.
Hur ser vårdresultaten ut?
– Väldigt positiva måste jag
säga. Särskilt som LP-verksamheten inte väjer för att ge de allra
tyngsta missbrukarna med grava
problem chansen. Det måste
PINGST.SE NR 2 2010
man ta hänsyn till när man ser
på resultaten; det handlar alltså
om en grupp som väldigt många
andra misslyckats med eller helt
gett upp hoppet om.
Vad är det för faktorer som spelar
roll?
– Den sociala gemenskapen, i
det här fallet med de kristna
inslagen. Man hamnar i ett socialt strukturerat sammanhang
med gudstjänster och en församling där man kan känna sig
trygg och accepterad. Detta tillsammans med KBT och motiverande samtal ger resultat.
Stötte du på något oväntat?
– Kanske i så fall att så många
uppvisar ett helt drogfritt liv i
dag.
Har du lärt dig något nytt?
– Massvis. Inte minst om de
här behandlingshemmen och att
de behandlar människor som
kommit till ett stadium utan
återvändo. Jag har dessutom förstått vad bra det är att det här
kontaktnätet finns.
Hur ska undersökningen användas nu?
– Nu är mitt arbete slut, men
jag hoppas förstås att social' FAKTA
UTREDARE. Ove Grape har
tittat närmare på LP-verksamhetens missbruksbehandling och är
imponerad av vad han ser.
”LP-verksamheten inte väjer för
att ge de allra tyngsta missbrukarna med grava problem chansen.”
tjänsten, psykiatrin och kriminalvården ska ta del av den. Och
LP-verksamheten är helt fri att
använda sig av den hur de vill, i
informationsarbetet och annat.
”Vi är glada och stolta”
Larsolof Egbäck på LP-verksamheten var med och initierade
utvärderingen.
– Ett resultat för vår del är att
vi är väldigt glada och stolta över
det den visar, säger han. Vi känner en stolthet, men slår oss inte
för bröstet, för det är klart att vi
kan bli ännu bättre.
– Utvärderingen känns som
ett kvitto på behandlingshemmens arbete. Och även på det
lokala arbetet i LP-kontakterna,
även om det inte är de som
undersökts här.
Utvärderingen pekar på väldigt tydliga saker, som att så
många efter behandlingen uppvisar drogfrihet, har fått en egen
bostad och klarar sin försörjning,
konstaterar
Larsolof
Egbäck och påtalar dessutom att
ingen av dem som varit med i
undersökningen tycks ha uppfattat den kristna prägeln på vården som ett bekymmer, snarare
tvärtom.
Nu ska utvärderingen distribueras till LP-verksamhetens
samarbetspartner,
berättar
Egbäck. Och lagom till vårens
socionommässa sammanfattades resultatet i en broschyr.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Undersökningen har
rubriken ”En oas där man får
växa”
LP-verksamhetens
behandlingsprogram för personer med beroendeproblematik
Hela undersökningen finns på
Lp-verksamhetens
hemsida
www.lp-verksamheten.se
Några resultat av granskningen
Närmare 50 procent av de
Vid intervjutillfället var
som avslutat behandlingen
senast 2007 är drogfria idag
Majoriteten hade sysselsättning genom eget arbete,
studier eller arbetsträning
halvåret före intervjutillfället
Efter behandlingstiden hade
drygt 80 procent ett eget
permanent boende
nästan 80 procent drogfria,
även om en del haft
tillfälliga återfall
Bara tio procent uppger att
de endast upplever enstaka
perioder av drogfrihet
Uppemot 70 procent anser
att en kristen tro har stor
betydelse för deras liv idag.
Statistiken visar hur många som
var drogfria efter behandlingen.
9
SVERIGE
TALARE. Cheryl Bridget
Johns från USA var årets Lucy
Farrow-föreläsare.
Nytt sätt att
vara människa
Cheryl Bridges Johns från
Church of God i USA
talade vid årets Lucy
Farrow-föreläsning om den
betydelse som utgjutandet
av Anden har för vad det
innebär att vara människa
– om hur pingstväckelsen
innebar en ny ontologi,
läran om vad som existerar
och vad det betyder att
någonting existerar.
Johns pekade på att man ofta
stannat vid att uppmärksamma Andens uttryck och inte
sett bakom – vad denna erfarenhet innebär för sättet att
vara människa.
Närmare 40 personer var
med på seminariet. Ulrik
Josefsson, rektor på Pingstförsamlingarnas Teologiska
Seminarium, sammanfattade
föreläsningens poäng.
”Gränser suddas ut”
– Pentekostalismen visar
på en möjlighet att integrera
olika dimensioner av verkligheten, livet och tron, där det
andliga blir en del av det
materiella, där det gudomliga
kan bli en del av det mänskliga och där mänskliga gränser
suddas ut, som mellan kön,
ras och klass.
Cheryl Bridges Johns gav
flera exempel utifrån Lucy
Farrow, som givit namn åt
föreläsningsserien. Farrow –
både kvinna och afroamerikan – var i den tiden, en tid
när vita män utgjorde normen, ett uttryck för att Gud
kan använda vem som helst.
Andedopet förändrade inte
Farrows ontologiska förutsättningar, men klädde henne i en profetisk mantel.
MAGNUS WAHLSTRÖM
10
ÖVERLÄMNING. Före detta pingstföreståndaren Sten-Gunnar Hedin
tillsammans med avgående ordförande Jörgen Gidlund, nyvalde
ordföranden Sören Eskilsson och pingstföreståndare Pelle Hörnmark.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Eskilsson
ser fram emot
nya uppdraget
Sören Eskilsson är sedan
Rådslaget ny ordförande för
Pingststyrelsen. Ett uppdrag
han ser som en utmaning fylld
av möjligheter.
– Jag känner stor glädje
över förtroendet, även om jag
förstås inser att det säkert
kommer att innehålla ett visst
mått av kamp och vånda.
– Det är ett stort ansvar, det vet
jag och det kan vara utsatt, men
jag känner framför allt glädje
inför det, säger han, när vi dagen
efter valet tar en fika tillsammans under en Rådslagsrast.
Jag frågar om det var ett svårt
beslut att tacka ja till uppdraget.
– Det är väl alltid lite dubbelt,
erkänner han. På ett sätt skulle
det vara lättare och bekvämare
att tacka nej, men det är något
som drar. Vi är i ett läge nu med
möjligheter och förutsättningar
som vi inte får sumpa. Att få
vara med och göra skillnad för
vårt land är både en stor utmaning och väldigt roligt.
Engagemang för Pingst
Sedan barnsben är han van
vid ett stort engagemang för
Pingst och de gemensamma
verksamheterna. Det var självklart i hans familj och har blivit
det för honom också. Som tonåring jobbade han i sin pappas
byggfirma, men kände tidigt kallelsen till evangelist.
– Jag försökte fly ifrån den,
men det gick inte och som 19åring började jag på bibelskola
och gick en evangelistkurs på sju
veckor.
Evangelist på halvtid
Sen följde en evangelisttjänst
på halvtid i småländska Kulltorp, där bland annat evangelisationsinsatser på High Chaparall ingick, och sammanlagt
drygt tio år i olika församlingstjänster.
Sen tog Sören Eskilsson en
paus från församlingstjänst och
började i stället arbeta med
marknadsföring och försäljning,
bland annat på Sjödalshus. Men
när bokrisen 1993 slog till blev
det återigen dags att tänka nytt.
Så kom det sig att hamnade på
tidningen Dagen, där han under
några år var säljledare, annonsoch marknadschef innan han
blev Regionchef på Södra Sverige för Samspar. När nya Dagen
drog igång kom han tillbaks dit
som marknadschef i ett och ett
halvt år.
– Jag lärde känna de här företagen från insidan och det för-
TAR ÖVER. Sören Eskilsson, känner stor
också administrativ chef i Filadelfiakyrkan i
stärkte min känsla för det
gemensamma i Pingst.
1990 flyttade han och familjen
från Malmö till Värnamo. Tio år
senare 2000 började han arbeta
inom näringslivet i Värnamoregionen, innan kallelsen från
Pingstkyrkan i Jönköping kom
2004.
– Under hela mitt liv har jag
haft engagemanget och passion
för församlingen med mig och
mina dubbla erfarenheter från
församling och näringsliv har
format mig till att göra det jag
gör nu, säger han.
Gud har förberett
Han tror att Gud förberett det
hela utifrån hans längtan efter
att få kombinera detta. Sören
Eskilsson har varit ledamot i
Pingststyrelsen i två år nu och
känner därför väl till arbetet.
Under Värnamotiden var han
ordförande i Pingstförsamlingen
där och de tre senaste åren har
PINGST.SE NR 2 2010
Här är
styrelsen för
Pingst efter
årets Rådslag
Sören Eskilsson,
ordförande
Magnus
Jonegård,
vice ordförande
Pelle Hörnmark,
föreståndare
Bengt Adaktusson
Maria Fälth
glädje över sitt nya uppdrag som ordförande för Pingst – fria församlingar i samverkan. I september blir han
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Stockholm.
han varit ordförande i LP-verksamheten, vilket sammantaget
ger honom en grundtrygghet
inför den nya uppgiften.
– God ordning och reda är
grunden för resan mot framtiden, säger han och ser fram
emot att få vara med och driva
och leda processer framåt
' FAKTA
utifrån de krav som framtiden
ställer.
Lockas han av makten då?
– Nej, jag ser inte detta som en
maktställning. I våra sammanhang gör vi saker tillsammans
och det viktigaste är att gå i takt
med rörelsen och Herren och
söka Guds vilja.
Det här är Sören Eskilsson
Ålder: Nyss fyllda 50
Bor: I hus i Jönköping
Familj: Hustru Mia och tre
barn; 26, 23 och 18 år, ett
barnbarn.
Hobby: Mycket sportintresserad och spelar gärna golf och
lite tennis tillsammans med
fru och vänner.
Blir irriterad av: När dolda
motiv, särintressen eller egen
vinning kan skönjas.
Blir glad av: Att umgås med
familj och vänner och att få se
PINGST.SE NR 2 2010
något hända i människor liv
och hjärtan och av församlingar som vågar anta något
nytt och få processer att
landa.
Läser: I perioder. Just nu har
jag Mobergs Utvandrar-serie
på gång och för det mesta
någon ledarskaps- eller
organisationsbok.
Dold talang: Jag är en väldigt
vanlig människa, men gillar att
snickra och kan slå några
ackord på en gitarr.
Men han medger ändå att
positionen förstås ger möjlighet
till inflytande och att få vara
med och påverka.
Men hur blir det nu när Sören
Eskilsson ska vara ordförande i
Pingst och föreståndaren heter
Pelle Hörnmark och är hans
gamla arbetskamrat från Pingstkyrkan i Jönköping?
– Jag är glad att jag är föreslagen av valberedningen, svarar
han mig, precis som han kvällen
innan sagt till Rådslaget, men
fortsätter:
– Vi kan varandra och som jag
ser det är det en möjlighet. Vi
har slipats mot varandra, kan
skilja på sak och person och har
lärt oss hantera också de frågor
där vi inte tycker lika.
– Vi är olika och har olika profiler, men vi har teamat tidigare
och det här är fråga om ett
lagspel där vi kompletterar
varandra.
ULRIKA RAMSTRAND
Robert Sallbring
Urban Ringbäck
Dan Salomonsson
Camilla Liljeqvist
Karin Stenzelius
Marianne Willén
Roger Svedberg
11
SVERIGE
Här samlas hela
världen till gudstjänst
I Ersboda växer Umeås dotterförsamling
Giesela och Johannes
Nestander leder ”Christ for
People”, CfP, en växande
församling med stora
drömmar för Ersboda, en
stadsdel i Umeå ökänd för
sina problem.
CfP är en dotterförsamling
till Pingstförsamlingen i
Umeå.
Alla gudstjänster börjar med
fika, berättar Johannes Nestander. Vi vill bygga en församling
med mingel-känsla, gemenskap
och närhet.
Cafébord med stolar runt och
en och annan skön soffa är
inredningen i möteslokalen, som
inryms i Folkets Hus mitt i Ersboda.
– Samtidigt vakar vi över en
enkel, radikal och Jesus-centrerad förkunnelse. Det är naturligt
med hängiven lovsång, profetia,
bön för sjuka och befrielse. Vi
ser att mitt i det enkla och naturliga kommer Guds kraft och
hans närvaro är påtaglig.
Gudstjänstbesökarna möts av
en mångfald av språk, olika kulturella och religiösa bakgrunder
och människor i alla åldrar.
Namn visar på visionen
Johannes Nestander förklarar
att församlingens namn visar på
visionen.
– Vi ser framför oss att individer från olika folkslag ska lära
känna Jesus och ta honom vidare till de sina.
Gisela och Johannes Nestander trodde först att de skulle bli
missionärer.
– Men vi är inte så bra på
språk och det blev en annan
inriktning. Fast egentligen är det
här ett missionsuppdrag.
Efter en tid som gifta, och
med en växande husgrupp, började paret Nestander längta efter
12
LEDARE. Gisela och Johannes Nestander är pastorspar i församlingsplanteringen.
att gå bibelskola och valde då att
jobba teoretiskt med ett församlingsplanteringsprojekt.
”Kalla någon annan”
– När vi sen kom tillbaka
hem, till Sävar en liten bit norr
om Umeå, kände vi att kallelsen
tog fart. Kallelsen kom starkt att
plantera, men jag ropade till
Gud i bilen ”Kalla någon annan.
Men om ingen annan går, så går
jag.”
En ny husgrupp växte fram
hemma hos paret. Där drömde
och visionerade de om en ny
församling i en onådd stadsdel.
' FAKTA
FOTO: BÖRJE DAHLKVIST
Samtidigt blev människor som
bodde i Ersboda frälsta.
– Gud ledde oss steg för steg
och kallelsen att plantera församlingen växte fram. Gud talade till oss om trasigheten och de
speciella behoven i Ersboda.
Kan du förklara relationen till en
etablerad församling?
– För oss har det hela tiden
varit viktigt att ha en stark koppling till en moderförsamling,
som i vårt fall är pingstförsamlingen i Umeå.
Därför presenterade de sin
vision redan från början.
Christ for People och Ersboda
Christ for People, CfP, har
funnits i Ersboda Folkets
Hus sedan oktober 2005
och består nu av ett 60-tal
människor i husgrupper och
cirka 100 mötesdeltagare på
gudstjänsterna.
I församlingen finns just nu
fem olika funktionsgrupper
som bedriver studiecirklar
inom musik, barn och familj,
praktik, media och omsorg.
I Ersboda bor 10 000
personer.
95 olika folkgrupper är
representerade.
35 olika språk talas.
30 procent av invånarna är
under 18 år.
– De tog oss till sitt hjärta och
delade vår längtan från första
stund. Sedan några år är jag en i
ledarskapet, avskild som äldste,
säger Johannes.
Visst behöver de förklara och
bolla frågor och funderingar
som dyker upp efter vägen. Det
är nyttigt både för båda parter.
– Men om det ska vara motiverat med en ny församling måste den få utvecklas efter nya tankar, gå andra vägar och hitta
egna former. Fast vi tänkt olika
och missförstått varandra ibland
så har vi som dotterförsamling
aldrig känt oss kontrollerade.
Nils Ulander, pastor i Pingstförsamlingen, har alltid gett oss
uppmuntran och en stabilitet
som vi så väl behöver, säger
Johannes.
Hur ser ni på att folk kommer till
er från andra etablerade församlingar till exempel från pingstförsamlingen i Umeå?
– Vår inriktning är absolut att
nå de onådda. För att få fart på
arbetet behövs dock ett team av
medvetna arbetare. Ledningen i
CfP har kommit till Ersboda
från andra sammanhang, utifrån
en kallelse och som svar på våra
böner.
– När det kommer troende
från andra församlingar brukar
vi ganska snabbt ställa krav på
engagemang. Då visar det sig vilka som har en kallelse och vilka
som bara vill kolla läget.
Vilka problem och glädjeämnen
har ni just nu?
– Vi behöver en större lokal
och vår stora glädje är att människor kommer till tro och får
sina liv förvandlade. Just nu är
det en miniväckelse bland
romerna och vi har alltid ofrälsta med på gudstjänsterna.
BÖRJE DAHLKVIST
PINGST.SE NR 2 2010
SAMLING. Christ for People samlas till gudstjänst i Folkets hus i Ersboda. Gudstjänsterna präglas av hängiven lovsång, profetior och bön för
sjuka.
FOTO: BÖRJE DAHLKVIST
”Framgång för Guds rike”
– För Guds rike är församlingsplanteringen i Ersboda en
framgång.
Det säger Nils Ulander, som
är pastor och föreståndare i
moderförsamlingen i Umeå.
Om inte CfP hade funnits hade
de som är aktiva i det arbetet inte
varit aktiva i den etablerade församlingen på motsvarande sätt,
tror han.
– Ännu viktigare är det att inse
att de som vunnits för Jesus troligen inte hade vunnits av någon
annan. Den stora insikten är att
det behövs nya och annorlunda
församlingar för Guds rikes skull.
”Roligt och uppfriskande”
– Det är både roligt och uppfriskande att se en ny individ
växa och fungera bättre och bättre, säger Nils Ulander. Johannes,
som är pastor i CfP brukar ta bilden av att det kommer in en valp
i huset där det redan finns en
äldre hund. Det nya och annorlunda ger spänst och friskhet.
Man måste ge den nya individen
frihet och hjälpa den att mogna.
Begrepp som ofta används i
församlingsplanteringsarbete
inom Pingst är ”moder” respektiPINGST.SE NR 2 2010
PASTOR. Nils Ulander är pastor
i Umeå pingstförsamling, som är
moderförsamling för planteringen
FOTO: BÖRJE DAHLKVIST
i Ersboda.
ve ”dotter” – församling. Om detta säger Nils Ulander att man
som moder måste se skillnaden
mellan att ha en verksamhet
inom församlingen och att plantera en ny verksamhet. En verk' FAKTA
samhet bevakas och bevaras
inom församlingen, medan förs
amlingsplanteringen, dottern, är
en egen individ, som får stöd och
hjälp att bli självständig och fri.
Han säger att han fått en del
signaler om att han borde ha
bättre kontroll på CfP.
– Men jag har varit tydlig med
att jag varken kan eller vill peta i
allt som CfP gör. Samtidigt har
det varit viktigt för mig att reagera så fort något oroande har
inträffat.
När Giesela och Johannes Nestander kom hem från bibelskolan
började de berätta om sin längtan
och kallelse.
– Jag blev inspirerad av deras
Riktlinjer för församlingsplantering
En ny pingstförsamling ska ha
minst 25 döpta medlemmar
och tillsatt ledarskap, acceptera
och följa Pingsts värdegrund och
stadgar och välkomnas på
Rådslag på rekommendation av
moderförsamlingen.
Det framgår av de riktlinjer för
församlingsplantering, som
Rådslaget antog. Det förslag
som presenterades i förra
tidningen antogs i sin helhet
med endast ett tillägg, nämligen
att coachning kan ske också av
andra ledare än pastorerna i
moderförsamlingen.
Dokumentet har processats
fram under samtalsdagar och i
den särskilda församlingsplanteringsgrupp, som Pingst har.
Det finns i sin helhet att hämta
hem på ww.pingst.se under
fliken i Sverige/församlingsservice/församlingsplantering.
iver och det var naturligt att stå
med och bejaka dem. Parallellt
med detta var jag inne i en process där jag, tillsammans med
andra pastorer, bearbetade detta
med förnyelse av gamla församlingar och planterandet av nya.
Gemensamt uppdrag
– När jag ser tillbaka kan jag
konstatera att det varit bra att vi i
ett tidigt skede tog in Johannes i
församlingsledningen samt att vi
i församlingen avskilde honom
och Giesela för arbetet med
nyplantering i Ersboda.
– I framtiden kommer vi att,
med stor glädje, samarbeta med
dem som en likvärdig församling.
Vi har ett gemensamt uppdrag;
att Guds rike ska utbreda sig i
Umeå.
Nils Ulander säger att han ser
fram emot fler församlingsplanteringar i Umeå.
– Det finns också andra områden än Ersboda som vi bör ta ett
större ansvar för, men att plantera en församling är ett krävande
projekt. Vi är inte där, som församling, ännu. Personligen ger
jag mig inte in i det förrän någon
visar sig ha kallelse för det.
BÖRJE DAHLKVIST
13
VÄRLDEN
Tsunamin är
deras vardag
Tsunamin är ett trauma som
fortfarande påverkar vardagen
för invånarna på Sri Lanka.
Möt två familjer som kommit
olika långt i detta arbete.
Sri Lanka är ett land i förändring
och framtidstron är starkare än
på mycket länge. Det har nu gått
ett år sedan det 26-åriga
inbördeskriget på Sri Lanka
avslutades. Under våren har både
president- och parlamentsval hållits. Ett annat konkret exempel på
framtidstro är att landets infrastruktur nu byggs upp.
Många svenskar förknippar Sri
Lanka med milslånga stränder.
Och det var just här som tsumanin slog till på annandag jul för
drygt fem år sedan. Sri Lanka
drabbades hårt med cirka 35 000
döda. Trots att åren gått är tsunamin fortfarande vardag för
många. Följ med till två byar där
situationen ser helt olika ut. Först
åker vi till Kulmuani där husen är
uppbyggda och här har människorna hittat en ny vardag invid
Indiska oceanen.
Urblåsta hus
Tsunamin har påverkat arkitekturen och landskapet utefter
Sri Lankas östkust. Mest påtagligt
är de hus som fortfarande står
kvar utmed stränderna men som
är helt utblåsta. Andra påtagliga
förändringar är att det inte finns
många hus nära stränderna eftersom man numera inte bygger här.
Tvåvåningshusen har också blivit
vanligare.
– PMU InterLifes partner
Fridsro är den enda organisationen som byggt tvillinghus med
två våningar. Visst är dessa hus
något dyrare, men de är framförallt säkrare då det finns en möjlighet att fly upp på andra våningen
om det kommer en ny våg. Des14
sutom tar dessa hus mindre plats,
berättar S. Jegarajan, distriktssekreterare i Kulmuani.
Kulmuani ligger på öns östkust.
Här dog 946 personer. Hela
familjer utplånades. PMU InterLifes samarbetspartner Fridsro
fanns snabbt på plats och erbjöd
sig att hjälpa till. Resultatet blev
100 färdigbyggda hus med finansiering från PMU InterLife/Sida. I
detta stöd ingick även redskap
som exempelvis redskap som
båtar och fiskenät.
Tog barnet och sprang
En av dem som fått ett hus är
Adshayan. Före tsunamin bodde
hon tillsammans med sin man
alldeles intill stranden. Hon
minns vad hon såg och upplevde
annandag jul som om det vore i
dag. Klockan var kvart över nio
på morgonen.
– Jag var uppe med min då fyra
månader gamla son. Ute till havs
ser jag plötsligt något märkligt
och ovanligt som jag inte sett tidigare. Det såg ut som en mörk
pelare som närmade sig fort och
det lät som en kraftig eltransformator.
– Jag tog mitt barn och sprang
iväg och lyckades hitta en skola
som stod öppen dit jag tog mig
upp på andra våningen. Jag stängde alla dörrar. Sedan kom vattnet
som steg upp till mina knän.
– Jag stannade där i 45 minuter
innan jag märkte att huset började att rämna och jag tvingades fly
igen med mitt barn.
Adshayan och hennes man
Sivakaaarrams hus totalförstör' FAKTA
des av vågen. På annandag jul
begav de sig till en grannby där
de bodde i en skola en tid innan
de fick plats i ett tältläger där de
bodde i två år.
– Jag är stolt över att jag tog ett
snabbt beslut att fly med min son.
På min väg ropade jag och varnade mina grannar. Men många av
dem lyssnade inte, de tyckte nog
Jag är stolt över att jag tog ett
snabbt beslut att fly med min son.
På min väg ropade jag och varnade mina
grannar. Men många av dem lyssnade
inte, de tyckte nog att jag var tokig.
’’
att jag var tokig. Men de som
stannade dog, säger hon med låg
röst.
Mannen var bortrest
Hon känner stor tacksamhet
över att hennes man just denna
dag var bortrest och att de får
vara tillsammans i dag. Adshayan
och hennes man Sivakaaarram
förlorade nio släktingar och en
mängd grannar och vänner. Den
stora katastrofen har nu fått perspektiv.
– Jag tänker inte så mycket på
det längre, men då och då
påminns jag när min son undrar
om tsunamin som han hör om på
tv, berättar Adshayan.
I slutet av 2006 kom dagen då
de flyttade in i sitt nya hus som
ligger 400 meter från havet.
Familjen visar stolt runt i det
PMU InterLife och Tsunamin
Totalt har PMU InterLife använt
44,1 miljoner kronor i samband
med tsunamin. Den klart största
lilla tvåvåningshuset som har ett
allrum och ett kök på nedre botten och två sovrum på övervåningen.
– Nu bor vi nu på mindre yta
än tidigare men är tacksamma
över att vi fått en bostad.
Utanför huset finns en liten
trädgård där familjen satt en
bananplanta och lite andra växter.
insatsen gjordes på Sri Lanka
(30,4 miljoner kronor) där bland
annat flera byar byggdes upp.
Hann bara gjuta grund
Ett besök mer norröver på ön
visar en annan bild. I byn Vattavanm möter jag familjen Viyayaakanthan och deras tillfälliga hus
som finns intill en gjuten husgrund. Familjen drabbades av
tsunamin och deras hus förstördes.
Efter katastrofen började man
bygga hus i byn, men Viyayaakanthan fick endast grunden gjuten
innan inbördeskriget tvingade
dem på flykt. Nu är de tillbaka.
När det regnar kraftigt går de
till grannen som fick ett hus
innan de tvingades fly. Familjen
Viyayaakanthan har inte haft en
riktig bostad sedan tsunamin för
drygt fem år sedan.
– Vi längtar bara efter att få bo
som de andra, säger mamma
Kansana.
PMU InterLife och Fridsro
söker nu efter finansiering för att
kunna bygga upp de 162 hus av
totalt 300 i Vattavanm som inte
blev färdiga innan kriget förde
människorna på flykt.
MIKAEL STJERNBERG
PINGST.SE NR 2 2010
SAKNAR HUS. Kansana i Vattavanm vid diskbordet. Fortfarande har
hennes familj inget riktigt hus efter tsunamin.
PINGST.SE NR 2 2010
FOTO: MIKAEL STJERNBERG
NYTT HUS. Adshayan i Kulmuani diskar i sitt nya hus som hon fått
FOTO: MIKAEL STJERNBERG
genom PMU/Sida efter tsunamin.
15
Pingströrelsen är en världsvid rörelse. Exakt hur den ser ut och har utvecklats är svårt
att ge en samlad och uppdaterad bild av, eftersom utvecklingen går snabbt. De siffror vi
ändå vågar ge talar om cirka 600 miljoner i de pentekostala rörelserna, varav 80 miljoner tillhör den klassiska pingströrelsen. Övriga hänförs till karismatiska och neopentekostala rörelser. (Se definitioner på nästa uppslag). Den bild vi här tecknar av pingst i
världen är alltså ofullständig och utan detaljer, men vill ändå medverka till en liten
uppfattning om läget i dag.
Latinamerika
Latinamerika betraktas traditionellt som en katolsk kontinent.
Numera börjar fler ifrågasätta detta och menar att om pingströrelsen
inte redan passerat katolikerna i statistiken så är detta inte långt
borta. Pingströrelsen är etablerad i alla länder men allra störst och
starkt växande i Brasilien.
I dag varierar pingstförsamlingarnas karaktär stort. Från små
husgrupper med en lekmannapastor till stora megakyrkor som drivs
som företag och med ambitioner att etablera sig över hela världen.
På bilden: Lima, Peru
16
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Nordamerika
Den klassiska pingströrelsen
representeras främst av
samfundet Assemblies of God,
vars etablering dock innebar en
segregation från det ”svarta”
ursprunget på Azusa Street.
Nordamerika uppvisar i dag
hela kartan av pentekostala
uttryck och många, kanske de
flesta finner man idag, i den
neokarismatiska gruppen. Dit
räknas flera stora megakyrkor
men också många afrikanska,
asiatiska och sydamerikanska
invandrarkyrkor.
På bilden: Kalifornien, USA
FOTO: BJÖRN KVIST
FOTO: STAFFAN SWAHN
REPORTAGE
Pingstens vänner finn
Afrika
Redan 1907 fanns pingstmissionärer från Azusa Street på plats på
den afrikanska kontinenten. I dag
är Afrika den världsdel där
pingströrelsen växer allra
snabbast. Den afrikanska
pingströrelsen uttrycks både i
tydlig andlighet men också i
samhällsengagemang med, på
många håll, inflytande på alla
nivåer i samhället. Afrikanska
kyrkor, inte minst de kyrkor som
bildats utan västerländsk
inblandning (African Initiated
Churches), är också starkt
missionerande både inom och
utom Afrika.
På bilden: Kainuk, Kenya
PINGST.SE NR 2 2010
FOTO: MAGNUS RAMSTRAND
Europa
1906 inbjöd T B Barratt till ett möte i Oslo som av en
del betraktas som pingströrelsens etablering i Europa.
Drygt hundra år senare är Europa den mörka fläcken
på pingstens världskarta med låg eller ingen tillväxt.
Pingströrelsen lever och verkar under demokratiska
regimer men är allmänt en tämligen marginaliserad i
relation till övriga samhället.
På bilden: Reykavik, Island
FOTO: GÖSTA ÅKERLUND
ns över hela världen
Oceanien
Denna del av världen är geografiskt splittrad
med sina många öriken och det är svårt att få
en samlad bild.
Den klassiska pingstväckelsen representeras
av Assemblies of God i de två stora länderna,
Australien och Nya Zealand och har under
senare hälften av 1900-talet sett en tämligen
stor tillväxt. I Australien verkar samfundet
sedan 2007 under namnet Australian
Christian Churches.
Den mest kända pingstförsamlingen från
den här delen av världen just nu är Hillsong i
Sydney, som bland annat genom sin
lovsångsmusik influerat pingstförsamlingar
över hela världen.
På bilden: Sydney, Australien.
PINGST.SE NR 2 2010
Asien
Asien är en religiöst präglad
kontinent, med många olika
religioner som dominerar olika
områden och med stora
skillnader i mänskliga rättigheter.
Pingströrelsens livsvillkor varierar
därför kraftigt beroende på var
den verkar. Här hittar vi världens
största pingstförsamling, Yoido
Full Gospel Church, i Söul i
Sydkorea men också områden
där kristna lever under förföljelse
och, på vissa håll, under dödshot.
Värt att notera är Kina, där
många husförsamlingar
definieras som karismatiska.
På bilden: Rangoo, Burma
SAMMANSTÄLLNING: KERSTIN KLASON
Källor: Glopent Research Projekt (www.glopent.net)
Kyrkornas världsråd( www.oikoumene.org)
samt nationella samfunds hemsidor och Wikipedia
17
REPORTAGE
Världsvid
PINGSTRÖRELSE
har många ansikten
Det drar ihop sig till världspingstkonferens i Sverige. Den 24 – 27
augusti samlas en rad representanter från det som kallas pingströrelse
i världen i Stockholm. Bilden av den världsvida pingströrelsen
kommer då att visa sitt ansikte med alla sina olika uttryck. Det skulle
man i alla fall kunna tänka sig – men förmodligen finns anledning att
skicka med en reservation: Pingst i världen är mycket mer än så.
Faktum är att det nästan är omöjligt att teckna en fullständig bild av hela den rörelse –
eller alla de delar – som i dag samlas ihop
under begreppet pingst.
– Jag vill nog hellre kalla helheten pentekostalism, säger Jan-Åke Alvarsson, professor
i kulturantropologi vid Uppsala universitet
och föreståndare för Institutet för Pentekostala Studier, IPS, och den som därmed ligger
närmast till hands för att reda ut begreppen.
Alvarsson suckar lite när jag ber om statistik och siffror för pingströrelsen i världen
och vi enas snabbt om att det är svåra additioner. Det handlar nämligen inte bara om att
räkna medlemmar och skulle man till äventyrs lyckas så blir det enda man får en hal siffra som snabbt glider ur tabellerna. Pentekostalismen i världen växer så det knakar,
åtminstone på sina håll, och siffrorna blir
föråldrade i samma takt som de registreras.
Dessutom handlar det om definition. JanÅke Alvarsson förklarar att man numera i
internationell forskning brukar tala om tre
olika kategorier:
■ Klassisk pentekostalism – alltså den
pingströrelse som nu har drygt 100 år på
nacken, exempelvis svensk pingströrelse.
■ Karismatiker – de grupperingar formats i
och ur den karismatiska förnyelse som
uppstod under 1960-talet i olika kyrkor
och samfund, exempelvis OAS-rörelsen.
■ Neopentekostalism – kallas ibland också
Tredje vågen och innefattar, enkelt beskrivet, församlingar och rörelser av trosrörelsekaraktär, exempelvis Livets ord.
Stor variation på statistiken
– De här speciella definitionerna gör att
siffrorna när det gäller antalet pingstförsamlingar eller medlemmar kan variera stort i oli18
ka statistiska sammanhang,
menar
Jan-Åke Alvarsson.
Gemensamt för
det vi kallar pentekostala rörelser är att
de på något sätt har
sina rötter i den
andeutgjutelse som
tog plats i gruppen
som vi känner från
Azusa Street, för HAR KOLL. Jan-Åke
drygt hundra år Alvarsson, professor i
antropologi vid
sedan.
– Det är visserli- Uppsala universitet,
och föreståndare för
gen ett påstående
Institutet för pentesom varit omdisku- kostala studier, IPS,
terat i perioder. Men visar på att världens
jag menar att vad pingströrelser sins
gäller huvudfåran i emellan kan se mycket
olika ut.
dag så är det så.
Samtidigt
som FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Alvarsson säger det
så betonar han att det vid tiden för Azusa
Street fanns något av väckelseatmosfär över
stora delar av världen. Som om luften stod
och dallrade, som inför ett åskväder, i väntan
på en slags förlösning. Och kanske var det
anledningen till att denna tydliga väckelse
med den helige Ande som kännetecken spreds
så snabbt, men som i dag har tagit till sig olika
kulturella uttryck och influenser och därför
kan se olika ut.
Men vad är det då som ändå fortfarande är
gemensamt för dessa olika uttryck för pentekostalism som gör att de ändå går in under
pingstparaplyet.
– Det lite luddiga svaret är att gemensamt
för pentekostala församlingar, fortfarande är
betoningen av Anden och Andens gåvor.
Samtidigt är det en beskrivning som också
kan passa in på andra definitioner, till exempel många evangelikala rörelser. Vad gäller
teologin kan dessa ofta räknas in bland pentekostala rörelser i vidare mening. Ett sådant
exempel är Evangeliska Frikyrkan i Sverige.
Subtil skillnad
– Teologiskt blir skillnaden då mycket subtil, säger Jan-Åke Alvarsson. När de gamla
pingstvännerna skulle beskriva den tog ofta
hjälp av Hesekiel 47 i Gamla testamentet för
att beskriva den. Där talas det om att gå allt
längre ut i vatten som blir djupare och djupare och slutligen till en flod där man inte längre
har bottenkänning. Här påstods det att de
evangelikala följde med en bit ut i strömmen,
men bara så länge de hade bottenkänning.
Pingstvännen fortsatte ut i strömmen, gav sig
hän helt enkelt. Jag tror det är lite av det som
PO Enquist i Lewis resa kallade sensualismen i
pingst.
– Det är alltså mer i praktiken som de två
riktningarna skiljer sig åt.
Om det är svårt att definiera vad som
ytterst skiljer den pentekostala rörelsen från
andra så kan det vara enklare att se vilka skillnader som finns mellan de olika uttryck som
tar plats under det pentekostala paraplyet.
Läromässigt är man i stort sett överens om
de stora dragen, men med ett markant
undantag: Jesus only-rörelsen
– Som namnet visar så handlar det om att
man där inte erkänner treenighetsläran som
biblisk. Tydligast uttrycks det i att man endast
döper i Jesu namn, och inte i Faderns, Sonens
och den helige Andes namn, förklarar Alvarsson.
Olika praxis i vissa frågor
I övrigt handlar det om olika praxis i vissa
frågor. En sådan fråga, där de olika riktningarna har skilda synsätt är kvinnliga församlingsledare.
– Det är inte särskilt vanligt med sådana
internationellt, åtminstone inte församlingsledare i den betydelse vi tänker på, nämligen
föreståndare. Däremot är det inte ovanligt att
man finner kvinnor i maktpositioner och
med stort inflytande i församlingarna på
andra sätt. I de genuint afrikanska pingströPINGST.SE NR 2 2010
INTERNATIONELL. Pingst i världen har många olika ansikten, men gemensamt är betoningen av Anden och Andens gåvor. Här gudstjänstfirande
och dop i Brasilien, Kenya och Sverige. ”En medianpingstvän är en kvinna från ett fattigt land”, konstaterar Jan-Åke Alvarsson.
FOTO: ACKE MÖLLER, BJÖRN KVIST OCH ULRIKA RAMSTRAND
relserna, så kallade AIC, African initiated
churches som bildats utan inblandning av
utländsk mission, finner man vid sidan av en
manlig föreståndare ofta en kvinnlig profet
med stort andligt inflytande som balanserar
upp det manliga.
Kvinnor med stort ansvar
I USA stöter man på begreppet Church
Mother, en kvinna med stort ansvar i församlingen. I USA och Sydafrika, bland annat,
förekommer också ”First lady”, ett begrepp
som vi främst förknippar med Vita huset i
Washington. Här är det alltså föreståndarens
fru som får den titeln, men hon är inte en assistent till sin man utan en person med egen
verksamhet och egna ansvarsområden.
– De här kvinnorna har alltså egna uppdrag, skilda från den manlige ledarens, i sin
funktion och de går aldrig in på varandras
områden och byter aldrig plats. På det sättet
skiljer de sig från hur vi hanterar frågan om
kvinnor i församlingsledande positioner, där
vi strävar efter att kvinnor som män ska ha
möjlighet att fungera i samma uppgifter.
Organisatoriskt så skiljer det också en hel
del mellan olika pentekostala riktningar.
PINGST.SE NR 2 2010
– En del är församlingsrörelser, så som vi
känner den traditionella skandinaviska
modellen. Andra är hårt organiserade i samfund med valda ledare. I andra är det apostoliska ledarskapet rådande, det vill säga det
är personer som inte är valda av medlemmarna utan betraktas som insatta i ämbetet
av Gud och som också ofta utser sin egen
efterträdare.
Finns det då något som i dag skiljer skandinavisk, eller svensk pingströrelse från övrig
pingströrelse i världen.
– Alla de drag som finns där finns nu också
på annat håll, säger Jan-Åke Alvarsson.
Utmärkande har tidigare varit att vi varit
starkt missionerande med stort inflytande,
bland annat i Afrika och Sydamerika, där
sådan mission i dag har utvecklats till stora
rörelser.
– Typiskt för svensk pingströrelse också att
den ägnat sig åt entreprenörskap, det vill säga
startat och drivit företag, främst inom medieområdet, men också bankverksamhet och
vårdbolag. Sverige var också länge det enda
land där pingströrelsen utgjort grunden för
ett politiskt parti. Men detta har förändrats.
– När det gäller mission så ser vi, framför
allt i tredje världen, hur starkt växande kyrkor
och rörelser också är ivriga att missionera.
Och när det kommer till affärsverksamhet så
ligger den brasilianska, neopentekostala och
omdiskuterade rörelsen Igreja Universal do
Reino de Deus, IURD, på engelska Universal
Church of the Kingdom of God, URD, hästlängder före.
– Förutom att de driver medieverksamhet
så kan man nog säga att de bedriver mission
på ett affärsmässigt sätt, och redan har etablerat sig i många länder. Och i El Salvador finns
ett politiskt parti som bildats utifrån församlingar.
Var finns den typiske pingstvännen?
Var kan man då träffa på en typisk pingstvän i dag? Förmodligen i de mest skilda miljöer: såväl bland fattiga kvinnor som samlar ved
i Afrika som i Brasiliens stjärnspäckade VMlag i fotboll, såväl i Kinas fängelser som på
caféer i New York, såväl på Handelshögskolan
i Stockolm som bland bönder på den svenska
landsbygden.
Och kanske på Världspingstkonferensen i
Stockholm i augusti.
KERSTIN KLASON
19
SVERIGE
KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet
Pengarna och livet
vår tid kan vi prata om nästan allt. Men pengar och framför
allt hur vi väljer att använda våra pengar är fortfarande ett
känsligt samtalsämne. Jesus däremot undervisar ofta om
pengar. Bibelverserna i Ordspråksboken 30:7–9 är viktiga för
mig, att varken fattigdom eller rikedom ska skilja mig från Gud.
I perioder när lönen inte räckte till det där som kallas vardagsmat och nya kläder på kroppen.
I
JAG HAR UPPLEVT MÅNGA ekonomiska under och är tacksam
till de människor som lytt inre impulser i rätt tid. Har under två
års tid i Tanzania levt som väldigt rik. Vill på en gång säga att
missionärslöner inte är höga, men i det området vi levde var vi
trots allt överklass. Vi duschade, tvättade bilar och åt oss mätta.
Hade vi velat hade vi kunnat köpa dricksvatten.
När vi sliter och släpar för att klara av basbehoven drömmer
vi ofta om att unna oss lite lyx. När vi har det inom räckhåll
dyker det upp något annat vid horisonten att längta efter. Alla
behov måste inte, bör inte tillfredsställas. Varje gång vi äger
något riskerar vi att det kan äga oss. Det som kan vara en tillgång kan bli vårt största hinder. Bygg inte ditt liv på något så
osäkert som rikedom, skriver Paulus. Bibeln lovar aldrig att vi
ska bli rika i den här världen, men den lovar att Gud är med oss.
I MÅNGA FAMILJER ÄR PENGAR ett problem, kanske roten till
allt ont. Som par och tillsammans med
barnen behöver vi föra samtal om vad
pengar ska användas till, att göra prioriteringar ihop. Barn mår bra av att spara
och längta efter något, och det är en
viktig insikt att allt inte går att köpa
för pengar.
En högre lön kan ibland medföra längre arbetsdagar och
mindre tid med vänner och
familj. Våga ta hjälp i ekonomiska frågor, när det gäller
spelberoende, eller att klara av det vardagliga. Även
när vi får ekonomiska problem i församlingarna.
TACKSAMHET ÄR EN häl-
sosam inställning. Funderar på om tacksamhet
gror bättre i enkelhet än
i överflöd. Förnöjsamhet är en inre styrka
som skapar stor frihet.
Paulus uppmanar oss att
klara av både överflöd
och ringhet, 1 Tim
6:17–19. Det är en svår
balanskonst.
INGRID SVANELL
Verksamhetsansvarig
Pingst nationellt
20
”PWC ett lyft för ledare”
Världspingstkonferensen blir
ett stort lyft för ledare inom
hela den svenska kristenheten. Det tror Niklas Piensoho,
pastor i Filadelfia Stockholm.
Och i samma vecka firar
värdförsamlingen sitt 100årsjubileum med fokus på
framtiden.
Nedräkningen pågår för Världspingstkonferensen, den 24–27
augusti i Stockholm. Temat blir
”Equip yourself, others and the
church” där ledarskapsträning i
den lokala församlingen står i
fokus utifrån Efesierbrevet
4:12–13.
Arrangör för den 22:a Världspingstkonferensen i ordningen
är Pingst tillsammans med Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.
I helgen, direkt efter konferensen, firar församlingen också sitt
100-årsjubileum.
”Ska bli spännande”
– Att få hålla i konferensen
blir ett hedersuppdrag och en
”once in a lifetime-upplevelse”
säger Niklas Piensoho, pastor i
Filadelfiaförsamlingen.
Så
många fantastiska talare från
hela världen kommer att medverka och det ska bli väldigt
spännande.
På talarlistan står bland andra
världsevangelist Reinhard Bonnke, Tyskland, James D. Leggett,
biskop i International Pentecostal Holiness Church i Oklahoma, USA, Young Hoon Lee,
föreståndare i Yoido Full Gospel
Church i Seoul, Sydkorea och
Brian Houston, grundare av
pingstförsamlingen Hillsong i
Sydney Australien.
– Det kommer att bli en konferens med stor betydelse både
för vårt eget ledarskap inom
Pingst och för ledare inom
svensk kristenhet som helhet.
Den kommer att ge oss inspiration och en inblick i andra kulturer och villkor som ger nya perspektiv, säger Niklas Piensoho.
Svenska talare
Till övriga talare på Världspingstkonferensen hör Pelle
Hörnmark, Niklas Piensoho,
Anne
Christensen,
David
Mohan, Prince Guneratnam,
Egil Svartdahl, Jack W. Hayford,
VÄRD. Niklas Piensoho ser det
som ett hedersuppdrag att vara
värd för årets Världspingstkonferens.
Ulf Ekman och Raymond Culpepper.
Världspingstkonferensen
arrangerades också av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm 1955
och Piensoho betonar den betydelse församlingen haft internationellt, genom att samla
pingströrelsen och genom sitt
omfattande missionsarbete. 100årsjubileet blir ett tillfälle att
uppmärksamma dess historia.
– Man brukar säga att det
fanns en tid då solen aldrig gick
ner över vårt missionsarbete, så
världsomspännande var det.
Miljontals människor i världen
har genom åren berörts av församlingens arbete och att få
möjlighet att återknyta till detta
känns bra.
Viktig roll i Sverige
Samtidigt har församlingen
också haft en viktig roll i Sverige.
– Genom de satsningar som
utgått från oss, som LP-verksamheten, tidningen Dagen och
olika förlagsverksamheter, har vi
varit med och format bilden av
svensk kristenhet. Detta är ett
fantastiskt arv. Men är det viktigt att inte bara minnas utan
också se framåt, poängterar Niklas Piensoho.
Temat för söndagens högtidsgudstjänst blir ”Med siktet
framåt” och visionen är tillväxt.
NOOMI LIND
Fotnot: Det är fortfarande möjligt att anmäla sig till PWC. Det
gör man genom att gå in på
hemsidan www.pwc2010.se
PINGST.SE NR 2 2010
Nya människor fokus
för årets Nyhem
KOMMER. Sara Arvidsson kommer att medverka på Den öppna
scenen och Andreas Hansson gästdirigerar på brasskonferensen.
Musik och sång till hösten
Innehållet i Brassbandskonferensen i september och sångoch musikkonferensen i
oktober börjar nu bli klart.
Andreas Hansson gästdirigerar brassbanden och under
sång- och musikkonferensen
medverkar bland annat av
Viola Grafström, Richard
Sundström och Lasse
Pettersson, alla initiativtagare
till den årliga Lovsångskonferensen.
Pingsts brassbands årliga konferens hålls 24–26 september i Linköping. Andreas Hansson kommer då att ansvara för instudering av musik och också tillsammans med musikkonsulent Peter
Stolpestad samtala om vikten av
blåsmusik inom frikyrkan.
– Vi är extra glada över att
Andreas återigen vill gästa oss
inom Pingst, säger Peter Stolpestad.
Andreas Hanson syns frekvent
som dirigent i många av landets
stora orkestrar som Kungliga
Hovkapellet, Sveriges Radios
Symfoniorkester och symfonior-
kestrarna i Malmö och Norrköping.
Sång- och musikkonferensen
hålls återigen i Smyrnakyrkan, i
år den 8–10 oktober.
– Vi har inlett en bra dialog
med Lovsång 10. Samarbetet fördjupas och det är bra, säger Peter
Stolpestad.
Öppen scen
Nytt för i år på konferensen
blir Den öppna scenen, en plattform dit konferensen bjuder in
en mix av olika band som spelar
några låtar och berättar om sig
själva.
– Det myllrar av spännande
musikanter som är på gång och
som behöver bli sedda, säger
Stolpestad. Vi vill ta vara på kreativiteten hos alla dessa och låta
dem få vara en viktig del av konferensen.
I konferensen blir det också ett
tiotal seminarier som handlar
om nya sånger, klassiska tonsättare, lovsång och STIM.
Fotnot: Mer information finns
på www.sangochmusik.se
Ledarskap, familj, integration och helande är
eftermiddagarnas teman
under årets Nyhemsvecka.
Och precis som förra året är
det Pingst, som ansvarar för
de samlingarna. Det
övergripande temat i år är
Nya människor.
Nyhemsveckan inleds fredagen
den 18 juni med en ungdomskonferens. Talare under lördagen är Joakim Lundqvist, ledare för studentarbetet Ny generation.
I år kommer Stråkenhallen
återigen att bli utställningsplats för en rad olika kristna
organisationer, där Pingst –
fria församlingar är en av dem.
Men medarbetarna på Pingst
kommer också genom olika
aktiviteter och happenings
utomhus och i och intill en tillfälligt uppställd second handbutik göra nyhemsbesökarna
uppmärksamma på vad man
kan göra för att hjälpa församlingarna att lyckas.
Miniseminarier varje dag
I Lilla Stråkenhallen hålls
måndag – torsdag tre miniseminarier varje dag omkring en
rad olika ämnen; bland annat
hur ett missionsråd kan bli
mer effektivt, om skapelsen
och miljö, att visa barnen
vägen till en tro som bär, om
våld i nära relationer och kampanjen Ditt viktigaste val.
Tisdag till torsdag anordnas
pastorsfrukostar med Magnus
Malm i Pingstkyrkan i Mullsjö.
V igselförrättarkurs
MATCH. Också i år blir det
fotboll till förmån för församlingsplantering.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Och pastorer, som vill vara
med och spela fotboll till förmån för församlingsplantering
kommer också i år att kunna
göra det på tisdagen 17.30.
På onsdagen kommer en
minifestival att hållas omkring
barntältet, där det också
anordnas ”happy hour” varje
eftermiddag.
Eftermiddagens stora seminarier kommer att avslutas
med Tio goda råd för din församling i dagens ämne. Ledarna för de olika seminarierna är
Daniel Alm, ledarskap, Ingrid
Svanell, familj, Åsa Danielsson,
integration, och Pelle Hörnmark och John Derneborg,
helande.
Under Nyhemsveckan medverkar en lång rad med talare.
Några av dem är Niklas Piensoho, Tomas Sjödin, Göran
Skytte, Chatrine Carlson, Marcus Olson, Rigmor Holst och
David Phelps.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Detaljerad information
om program och talare finns på
www.nyhemsveckan.se
'%·''d`idWZg'%&%
^E^c\hi]jhZi;aZb^c\hWZg\
PINGST.SE NR 2 2010
b~ac^c\h
VVc
YV
^hi
\
Vidare upplysningar genom:
Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd, Sten-Gunnar Hedin
Postadress: 141 99 Stockholm
Tel:sE-post: sten-gunnar.hedin@pingst.se
H
Kursen är obligatorisk för dem som söker vigselbehörighet inom Pingströrelsen
)d`idWZg
'%&%
21
UNDERVISNING
Generös
– för Guds skull
Dan Salomonsson skriver: Ekonomins främsta tillväxtpotential
är generositet och att ge Gud det som tillhör honom.
F
å ämnen är så känsliga att tala
om som pengar. Blandar man
dessutom in kyrkor och kristen verksamhet så beträder
man ett högriskområde. Den
som är van kyrkobesökare kan
säkert dra sig till minnes några tillfällen när
det gått för långt och vädjan om offer har
passerat sunda gränser. När den ovane kyrkobesökaren ställer frågor kommer ofta frågan:
”Måste man ge tio procent av inkomsten för
att få vara med?”.
En frågeställning från rakt motsatt håll är
när ungdomsverksamheten ska redovisas
som bidragsunderlag. Då önskas det ofta från
myndigheters sida att medlemmarna i föreningen betalar medlemsavgift för att få räknas. Att vara med utan att betala anses
suspekt.
Kort och gott så är det ett virrvarr av olika
synpunkter och aspekter att ta hänsyn till när
man talar om församlingens ekonomi. Svaret
på frågorna är att ingen måste något och att
det inte finns några medlemsavgifter i församlingen. Däremot är faktiskt ekonomin ett
av de ämnen som Jesus återvänder till ofta.
Det enda sättet att hitta en riktig väg med den
egna ekonomin är att försöka förstå vad det
är Bibeln säger.
ETT BIBELORD SOM oftast citeras fel och slar-
vigt är att när man säger att ”pengar är roten
till allt ont”. Men riktigt så står det faktiskt
inte. Det som texten säger är att ”kärleken till
pengar är roten till allt ont”, 1 Tim 6:10.
Pengarna i sig är alltså inte det onda. Bibeln
sätter i stället fingret på kärleken till pengar.
Det är den som leder till en negativ spiral på
det materiella området. Kärleken till egendom och pengar är för många människor en
djup knut som måste lösas. Alla behöver vi
stanna upp och fundera. Hur ser våra prioriteringar egentligen ut? Om det viktigaste för
22
Dan Salomonsson är föreståndare
för pingstförsamlingen i Uppsala.
aldrig
vilka
olyckor som
kan
drabba
landet”,
Pred
11:1–2.
OM MAN SÄNDER SITT
oss är att skaffa prylar och att vara rik är det
dags att tänka om. Förr eller senare leder en
självisk prioritering till att allt i livet tappar
sin betydelse. Girigheten tömmer oss på det
som har ett verkligt värde.
FRÅN FÖDSELN VID DEN första skattskriv-
ningen och genom hela livet tvingades Jesus
att förhålla sig de ekonomiska realiteterna.
Frågorna han fick handlade ofta om ekonomi. När frågan om skatten till kejsaren, den
romerska ockupationsmakten, var på tal väntade man att Jesus skulle vackla och ge kritikerna en chans. Jesus balanserar svaret på ett
mästerligt sätt och ger oss en lektion i ekonomi och skattelagstiftning. ”Ge kejsaren det
som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör
Gud”, Luk 20:25.
Första ledet i svaret talar om förhållandet
till ekonomilagstiftningen och det andra
ledet pekar på en dimension som de rosafärgade ekonomibilagorna oftast helt missar.
Ekonomins främsta tillväxtpotential är generositet och att ge Gud det som tillhör honom.
Ett annat bibelord som talar om riskspridning genom att fördela på flera händer återger också en annan avgörande princip. ”Sänd
ditt bröd över vattnet, en dag får du det åter.
Fördela vad du har på flera händer – du vet
bröd över vattnet kommer
det alltid tillbaka. Det går egentligen inte att ge bort eller iväg. Om man visar
medkänsla och generositet så återvänder
vågorna tillbaka med samma frikostiga innehåll över det egna livet. Den gnetige tänker
kyligt när han lägger tjugan i offerboxen, "där
försvann den". Men den generöse och glade
givaren upptäcker att man inte ger bort utan
man investerar i framtida välsignelser.
Visst krävs det tro och mod när man tar
det första steget för att praktisera ett generöst
givande. Men snart upptäcker man att välsignelsens vågor sköljer över den personliga
ekonomins strand med mer än man någonsin kunnat ana. Det är omöjligt att kasta bort
något över vattnet, vågorna för förr eller
senare tillbaka det till stranden. Denna återvändandets princip gäller ekonomin och allt
annat i livet. Om du sänder positiva signaler
till din omgivning återvänder det goda.
Grundläggande visar texterna att gåvorna
man ger till församlingen är för Guds skull.
Offret är aldrig en bekräftelse på att man
tycker om pastorn eller gillar läget i kyrkan.
Gåvan jag bär fram är min tacksamhet till
Gud.
Den bärande tanken i att ”offra” är att man
avsäger sig kontrollen över det man ger.
Genom generositet i relationen till församlingen banar vi väg för Guds välsignelser in i vårt eget liv.
’’
PINGST.SE NR 2 2010
FÖRSAMLINGSLEDNINGEN bär ansvaret för
att gåvan vi ger förvaltas på ett riktigt sätt.
Den redovisning som ska göras är inte bara
inför årsmöte och revisorer. Den stora tyngden i ansvaret att förvalta Guds pengar är
inför Honom själv. Därför blir det en självklarhet att församlingsekonomin följer helt
andra principer än börsen och näringslivet. I
församlingen ska förvaltningen vara korrekt
inför myndigheterna, ekonomiskt genomtänkt och riktig utifrån gudsrikets principer.
Bibeltexterna innehåller också allvarliga
exempel på hur oärligheten och grumlade
motiv kan ta sig in i vårt förhållande till
givandet. Apostlagärningarna 5 berättar om
hur ett par makar ljuger om gåvan de har gett
till församlingen vilket leder till katastrofala
konsekvenser för dem båda. Varje andlig ledare måste ständigt vaka över sitt eget liv. Girighet och maktlystnad eller helt enkelt viljan att
berika sig själv följs av ödeläggande konsekvenser i det egna livet och i församlingen.
Den goda atmosfären i församlingen skapas av att BE och att GE. Jesus säger att vi
PINGST.SE NR 2 2010
utan minsta
tvekan kan lita på
att Gud är generös och vill ge oss det
bästa. Därför uppmanar han oss ” Be, så skall
ni få”, Matt 7:7.
En likadan mening, på en bokstav när,
visar konsekvensen av en positiv Gudsbild.
”Ge, så skall ni få”. Detta säger Jesus i sammanhanget där han undervisar om generositetens hemlighet. ”Ge, så skall ni få. Ett gott
mått, packat, skakat och rågat skall ni få i er
mantel. Med det mått som ni mäter med skall
det mätas upp åt er”, Luk 6:38.
ATT GE ÄR ALLTSÅ EN återspegling av Guds
generositet. Här kommer tanken in om att ge
tio procent av inkomsten tillbaka till Gud.
Tio procent till församlingen av det man tjänar har genom generationer varit nyckeln till
att få den egna ekonomin sund.
Texterna rekommenderar tiondet som en
välsignad princip. Genom att det personliga
givandet följer en fast ordning så visar vi att
generositeten och tacksamheten till Gud inte
följer konjunkturen eller humöret. Guds frikostighet är lika stor i alla lägen. Genom
generositet i relationen till församlingen
banar vi väg för Guds välsignelser in i vårt
eget liv.
DAN SALOMONSSON
Det teologiska nätverket inom Pingst ffs ansvarar
för undervisningsmaterialet i Pingst.nu.
Synpunkter och frågor: Skriv till Pingst.nu, 141 99
Stockholm eller mejla till redaktionen@pingst.nu.
ILLUSTRATION: JOHAN HESSELSTRAND
Pengarna
ges till Gud. Att med gåvan försöka kontrollera eller styra det som sker i församlingen är
bibelfrämmande. Gåvan är en sak mellan mig
och Gud. Gåvan har inte alls med situationen
i församlingen att göra och är inte motiverad
av att behoven i församlingen ska täckas. Offret är ett av uttrycken för min tacksamhet
och tjänst inför Gud.
Några bibeltexter
om välsignelsens
grundregler på det
ekonomiska området
LAGEN OM SÅDD OCH SKÖRD
2 Kor 9: 6 Kom ihåg: den som sår snålt
får en snål skörd och den som sår rikligt
får en riklig skörd. Var och en skall ge
som han har beslutat i sitt hjärta, inte
med olust eller av tvång, ty Gud älskar
en glad givare. Gud förmår ge er allt
gott i överflöd, så att ni alltid har allt
vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål.
GE MED HJÄRTAT EFTER FÖRMÅGA
Mark 12: 41 Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner
pengar i den. Många rika gav mycket.
Så kom där en fattig änka och lade ner
två kopparslantar, alltså några ören. Då
kallade han till sig sina lärjungar och
sade: ”Sannerligen, den där fattiga
änkan har lagt mer i tempelkistan än
alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt
hon ägde, allt hon hade att leva på.”
10 PROCENT AV INTÄKTERNA TILL
FÖRSAMLINGEN EN GOD PRINCIP
Mal 3:10 För full tionde till förrådshuset, så att i mitt hus finns mat, och pröva så hurdan jag sedan blir, säger Herren
Sebaot. Förvisso skall jag då öppna himmelens fönster över er och utgjuta över
er riklig välsignelse.
GE TILL DEN SOM BEHÖVER
Ords 19:17 Den som förbarmar sig över
den fattige, han lånar åt Herren och får
lön av honom för vad gott han har
gjort.
23
ÄR DIN FÖRSAMLING VIKTIG?
Stötta den med kyrkoavgiften! 70% av avgiften går till den lokala församlingen.
30% går till det gemensamma arbetet i Pingst – fria församlingar i samverkan.
Jag vill att kyrkoavgiften delas 70/30 % mellan min lokala församling och Pingst.
Jag vill att hela kyrkoavgiften går till Pingst - fria församlingar i samverkan.
Församling
Ort
Jag vill att ovanstående församlings ledning meddelas mitt beslut om kyrkoavgift
(uppgiften om kyrkoavgiftens storlek lämnas inte ut).
Efternamn
Förnamn
Gatuadress
Telefonnummer dagtid
Personnummer, 10 siffror
Postnummer och ort
E-postadress
Underskrift
Datum
Underskrift
Medgivandet måste vara Pingst tillhanda senast 31 oktober för att träda i kraft följande kalenderår.
Skicka medgivandet till: Kyrkoavgift, Pingst, 141 99 Stockholm
Ställ frågor och beställ information: 08-608 96 00, info@pingst.se
Han blir ny rektor på Viebäck
Anders Georgsson är från och
med 1 juni ny rektor för
Viebäcks folkhögskola.
– Det här är något av mitt
drömjobb, säger han.
Anders Georgsson kommer närmast från en tjänst som förbundssekreterare för Svenska
Alliansmissionens ungdom. Han
trivs med att samordna, leda och
administrera. I botten är han
teolog och ekonom och har också arbetat som pastor inom
Svenska Missionskyrkan. I Slutet
av 90-talet i Nässjö och i början
av 2000-talet på Nimbus, Öckerö.
Hur blir det då att hamna som
ansvarig på en pingstskola?
– Mer än halva anställningsintervjun handlade om detta,
berättar Anders Georgsson, som
först trodde att detta skulle ligga
honom i fatet.
Men så blev det alltså inte.
Och just nu pågår ju också ett
fund har han inte fått, berättar
han och konstaterar att för unga
människor är samfundstänkande över huvud taget inte särskilt
aktuellt.
– Många av våra närmsta vänner är pingstvänner, berättar
han, så lite insyn i pingströrelsen
har jag redan på så vis.
Nytta av bakgrund
NY. Anders Georgsson är ny
rektor för Viebäcks folkhögskola.
närmande mellan Pingst och
Svenska Alliansmissionen och
EFK om pastorsutbildning.
Inte så stor skillnad
– Som jag ser det så är det inte
så stor skillnad i vår grundläggande syn, men det är klart att
jag kommer att hamna i ett nytt
nätverk i ett nytt sammanhang
och måste lära mig mer om detta.
Några krav på att byta sam-
Han tror att hans bakgrund
kommer att vara till nytta för
honom i den nya tjänsten, i
kombination med hans pedagogiska intresse. Skolan han just
börjat arbeta på står inför stora
förändringar, bland annat en
flytt från Viebäck till Jönköping.
Vad säger han om det?
– Jag gillar utmaningar, säger
han. Att vara med och flytta en
hel skola är lockande och det är
spännande att gå från landsbygd
till storstad.
Han tror att det kan vara en
fördel för honom att han kom-
mer in i den här processen nu.
Egentligen skulle han varit
pappaledig
med
familjens
yngsta, en sex månaders baby,
till hösten, men i stället blev det
alltså nytt jobb. Familjen bor i
Bankeryd och han räknar med
att pendla. Det är inte så många
mil och motorväg flera av dem,
så det ska gå.
Anders Georgsson tycker att
folkhögskolan står för mycket
som behövs i samhället.
– Det är en mötesplats för olika typer och olika trosuppfattningar och också en möjlighet
till en andra chans för människor och till kreativa uttryck. På
folkhögskola kan man få prova
på nya saker.
Anders Georgsson tycker att
det finns tydliga kopplingar till
evangeliet i de krav på integration, en andra chans och ekologi, som ställs på den folkbildning
som folkhögskolorna kan ge.
ULRIKA RAMSTRAND
AKTIEÄGARNA
I F.D. DAGENGRUPPEN AB
Detta upprop gäller privatpersoner, församlingar som ännu inte skickat
in sina aktier, företag och organisationer med aktier i f.d. Dagengruppen AB,
numera Pingst Förvaltning AB.
Samtliga aktier i Dagengruppen AB ska sändas in till bolaget senast den 30 september 2010. Orsaken är att Dagengruppen AB
bytt namn till Pingst Förvaltning AB, och aktierna ska därför stämplas med det nya bolagsnamnet. Samtidigt passar vi på att
lägga upp en ny, elektronisk, aktiebok.
Aktierna i Dagengruppen AB (på aktien står det Aktiebrev uti Tidningsaktiebolaget Dagen) ska skickas till adressen nedan.
Aktierna behöver inte rekommenderas – använd vanligt brevporto.
Du som är ägare till aktien (ditt namn står då på aktiebrevets första sida) behöver bara skicka med ett följebrev med personnummer/organisationsnummer samt aktuell adress. Ange gärna också e-postadress. Detsamma gäller om den tidigare ägaren
i aktiebrevet skrivit in att aktien överlåtits till dig.
Om du inte är inskriven som ägare i aktiebrevet, ska du sända med någon handling som visar att du tagit över aktien/aktierna
som gåva eller arv, samt när detta skedde.
Observera att detta upprop inte gäller aktierna i Tidningsaktiebolaget Nya Dagen, det bolag som ger ut tidningen Dagen.
Sänd aktierna före den 30 september 2010 till:
PINGST FÖRVALTNING AB
Att: Claes Waern
141 99 Stockholm
PINGST.SE NR 2 2010
Om du har frågor kan sända dessa med e-post till:
Claes Waern, claes.waern@pingst.se
PeO Larsson, peo.larsson@pingst.se
Eva Ädelroth, eva.adelroth@pingst.se
25
SVERIGE
HALLÅ DÄR ...
… Lars Anderås, verksamhetsansvarig för Pingst Internationellt, som från och med 1 juli
också blir tillförordnad Ibrachef.
Hur ska du hinna med en
arbetsuppgift till?
– I början av min anställning
tog den diakonala delen väldigt
mycket av min tid. Men vi har
jobbat hårt på att hitta ett bra
ledarskap för PMU InterLife.
Niclas Lindgren har gått in
som chef och han har en
mycket kompetent ledningsgrupp omkring sig som tar ett
stort ansvar.
– Därför har jag fått tid att
ägna mig åt andra delar av vår
missionsverksamhet. När Gösta Åkerlund är på väg mot pension kändes det naturligt att gå
in och ta ett större ansvar där.
Vi får väl sedan se hur långt
mitt tillförordnade ledarskap
blir och hur den långsiktiga
lösningen ser ut.
Vad är det som är så bra med
Ibra Media?
– Det är det mest effektiva
evangelisationsredskap
jag
känner till. Varje vecka sänds
program på över 80 olika språk
genom radio, tv, internet och
andra medier. Men det som är
mest imponerande är inte att
man bara sänder ut programmen, utan att man också har
gedigna uppföljningssystem på
plats för att fånga upp all den
respons som blir på programmen. Detta leder i sin tur till
att tusentals människor blir
frälsta även i områden där vi
inte skulle kunna nå människor på andra sätt.
Vad är den största utmaningen
för Ibra Media just nu?
– Fortfarande är det 1,9 mil-
jarder människor som inte fått
evangeliet presenterat för sig.
Det är den största utmaningen.
Att inte fastna i allt det goda
som vi gör i dag, utan att kunna gå vidare in på nya områden.
Vad tror du om framtiden för
mediamission?
– Den utveckling vi sett i
västvärlden är att folk inte
söker sig till kyrkan längre. För
att nå dem måste vi hitta vägar
att komma in i hemmen, eller
på platser där människor redan
finns. Samma tendens ser vi
även på andra håll. Därför är
media oslagbart när det gäller
att få första kontakterna med
människor. Men till det krävs
ett genomarbetat program för
uppföljning så att man genom
personliga kontakter kan föra
människor vidare.
ULRIKA RAMSTRAND
Maud Andersson
leder Kenya-resa
■ Maud Andersson, tidigare
Vi har bytt
namn!
Dagengruppen AB heter numera
Pingst Förvaltning AB | 141 99 Stockholm
Besöksadress | Regulatorvägen 11, Huddinge
26
direktor på PMU, leder i höst en
resa till Kenya, där hon arbetat i
25 år. Resan är ett samarrangemang mellan PMU InterLife,
tidningen Dagen och Tranås
resebyrå.
På programmet står bland
annat besök i ett alfabetiseringsprojekt hos nomadfolk,
besök i församlingar, safari, stadsbesök i Nairobi samt bad och sol i
Mombasa. Resan startar den 22
oktober och är två veckor lång.
Den som vill veta mer kan
kontakta Maud Andersson direkt
på maud.andersson@pmu.se
Nu finns
jesuspeople.se
■ I samband med Jesusmanifestationen lanserades jesuspeople.se. Det är en helt ny webbsida för kristna ungdomar att nå
utanför kyrkans väggar. Alla som
kallar sig troende på Jesus är där
välkomna att berätta nyheten
om Honom. Detta kommer att
JOBBAR DUBBELT. Lars
Anderås, verksamhetsansvarig
för Pingst Internationellt, blir
också tillförordnad Ibra-chef
från och med 1 juli.
göras genom korta you tubeklipp, videoforum om aktuella
ämnen och live chatt.
– I stället för att dela
ut traktater vid
evangelisation
har vi nu en
hemsida som
kan svara på
frågor
och
även väcka
nya frågor.
Vi vill att
alla
som
tror
på
Jesus ska kunna samlas under
Jesus People! Vi tror att det är
om Jesus vi behöver ta fighten.
Många tror på en Gud eller en
högre makt, men det är viktigt
att fler får lära känna Jesus! säger
Josef Norlin, projektledare på
Ibra Media, som initierat det här
projektet.
Liknande
projekt
som
jesuspeople.se har visat sig kunna nå stora skaror utomlands
och det finns också planer på en
internationell version av sidan.
– Det kändes jättekul att få
göra den här lanseringen just
den dagen, då vi alla var enade
kring namnet Jesus. Det gav rätt
fokus direkt, säger Josef Norlin.
PINGST.SE NR 2 2010
Prova
oss!
Församlingsförsäkring
OSLAGBAR TRYGGHET FÖR DIN FÖRSAMLING!
egendomsförsäkring | husbocks- och saneringsförsäkring | cistern- och oljeskadeförsäkring | följdskadeförsäkring | ansvarsförsäkring | styrelseansvarsförsäkring | förmögenhetsbrottsförsäkring | rättsskyddsförsäkring | krisförsäkring | olycksfall
Skicka in talongen eller ring oss, så ser vi över Er försäkring och lämnar offert!
Porto
betalt
Församlingens namn
Adress
Postadress
Ort
Församlingsförsäkring
Kontaktperson
Telefonnr.
Kontakta oss för mer information | 08-619 25 78 | info@samspar.se | www.samspar.se
Svarspost
111 960 400
141 20 STOCKHOLM
8WELOGQLQJ
I|U
7LOOVDPPDQV
DPEDVVDG|UHU
8WELOGQLQJHQlUXSSODJGSnWUHWHUPLQHU
7UHGDJDUYLGYDUMHWLOOIlOOHQRYHPEHU
PDUVRFKVHSWHPEHU
Teori, praktik och konkret handledning för dig som vill se fungerande
relationer i familj och församling.
bPQHQBygga och stärka relationer, krishantering, äktenskaps- och
föräldrakurser med mera.
1nJUDDYOlUDUQDPatric Forsling, Ingrid Svanell, Per-Gustaf
Eriksson, Britt Sandberg, Hannah Börefelt, Alf B Svensson och Cilla
Stjernberg.
3ODWV Kaggeholms folkhögskola, Stockholm
.RVWQDG5 250:- (inkl. moms) totalt för alla tre kurstillfällen med
enkelrum och helpension.
,QWUHVVHDQPlODQJ|UVWLOO info@tillsammans.pingst.se
20 augusti 2010.
DW
$QWDOHWSODWVHUlUEHJUlQV
JDUQD
'HWlUYLNWLJWDWWGHOWD
OOHQ
Il
LOO
lUPHGYLGDOODWUHW
ZZZWLOOVDPPDQVSLQJVWVH
BÖCKER
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till redaktionen@pingst.se
Litterärt semesterminne
SKRIVERIER
Dikter och prosa av
Ingvar Holmberg
D
Semnos
et hade varit en ganska intensiv
arbetsperiod. Jag önskade mig lite
extra, avkopplande ledighet och
beställde en resa till Kanarieöarna.
Bara jag, alldeles ensam. (Nja, jag
hade garderat upp med några vänner som bokat
ett annat hotell en bit därifrån som stod till tjänst
som lite middagssällskap på kvällstid.)
Annars hade jag allt jag kunde önska mig. Inga
plikter, solsken och nära till stranden. Rum med
utsikt – och en riktigt god bok.
Innan jag reste hade en arbetskamrat nämligen
tryckt på mig en ganska tjock volym av en författare som jag dittills inte vågat mig på, Fjodor
Dostojevskijs Bröderna Karamazov.
JAG PACKADE NER DEN, lite tveksam dock om
jag skulle ta mig an den just nu, när jag inte bara
ville koppla av från jobbet utan också från krävande tankeverksamhet.
Men när jag började läsningen insåg jag att detta, trots allt, var en perfekt semesterbok i den
meningen att det gick åt lite obruten tid att komma igenom de första 100 sidorna. Jag möttes av
ett stort persongalleri med ofta till förväxling lika
namn med ungefär lika många varianter i form
av förkortningar och smeknamn på varje person.
Snart lärde jag dock känna personerna som
kom mig nära. Jag fascinerades av relationerna, av
människors olika karaktärer, onda och goda sidor
inom var och en. Och jag ställdes också inför de
stora frågorna om liv och död, lögn och sanning.
Men också inför personernas skiftande religiösa
och andliga grubblerier vars komplexitet utmanade mig till reflektion. Snart levde jag med
boken, både i vaket tillstånd och i sömnen. Jag
läste morgon, middag och kväll och till och med
drömde om Ivan, Aleksej och de andra.
När semesterveckan var slut packade jag ner
boken som vid det laget var ganska nerkladdad
med glass- och fruktfläckar, vilket gjorde att jag
fick köpa ett helt nytt exemplar och lämna till
min arbetskamrat som lånat mig boken. Men det
var det värt.
DET HÄR HÄNDE FÖR GANSKA många år sedan,
jag har läst många bra böcker sedan dess, av
många olika författare. Men den läsupplevelse
som Bröderna Karamazov gav mig har inte överträffats hittills.
Vad vill jag då ha sagt med denna berättelse ur
livet? Tja… inget annat än att jag önskar alla läsare av denna sida riktigt minnesvärda läsupplevelser i sommar.
KERSTIN KLASON
28
Måste bara
nämna en
överraskande
utgivning som
roar mig. Det
är missionären
och pastorn Ingvar Holmberg
som låtit sina blandade tankar
gå i tryck. Boken består av just
skriverier av olika slag.
Samlade – eller spridda –
tankar formulerade i
prosatexter om stora ting och
små bagateller, dikter om
livets skiften och ögonblick,
och det, som jag kanske
fastnade för allra mest, korta
små personporträtt av bibliska
personer.
Detta är en inte alltför
krävande lektyr för lata dagar i
solen och en humörhöjare
under regntunga skyar. Men
också en källa till egna
reflektioner.
JOY TILL VÄRLDEN
Viveka Sjögren
Libris
Detta är det
vinnande
bidraget i
manustävlingen ”Du är inte
ensam” som
förlaget
initierade 2008 tillsammans
med Blå Bandet, Hela
Människan, IOGT-NTO:s
juniorförbund och LPverksamheten.
Bokens huvudperson är Joy,
en fantasifull femteklassare
som delar med sig av sina
nedskrivna tankar. Pennan har
hon lånat av författaren Viveka
Sjögren som tidigare arbetat
med barnlitteratur, främst
bilderböcker.
Titeln på boken är hämtad
från den engelska julsången
Joy to the world. Joy betyder
glädje och flickan Joy känner
sig mycket bekväm med
tanken att sången handlar om
henne: Glädje till världen. Det
vill hon vara.
Personligen läste jag från
början in något helt annat i
titeln. Den blev till ett anrop:
”Joy till världen – Hallå! Hör ni
mig?” I boken får vi följa
henne genom en period av
sorg och oro till framtidstro
och hopp.
Jag vet inte om det
dubbeltydiga i titeln är
avsiktligt, men min tolkning av
den lever även efter läsningen.
Visst är Joy en glädjegåva till
världen, men också en liten
person som kräver vår
uppmärksamhet och
påminner oss om att varje
barn är hela världens barn.
Boken förmedlar ett barns
upplevelser på ett både
trovärdigt och roande sätt
utan att vare sig förminska
eller förneka verklighetens
mörka stråk. Men i den här
boken får ljuset vinna.
GUDS ÄVENTYRARE
Marcus Ringbäck
Gospel Media
De flesta i min
frikyrkogeneration har nog
hört hur det
från talarstolen
hänvisats till
väckelsens
”pionjärer”. En del namn har
vi snappat upp men så mycket
mer vet vi knappast, om vi nu
inte drivits av ett specialintresse.
Marcus Ringbäck är mycket
yngre, och hans generation
har förmodligen också missat
namnen. Ringbäcks eget
intresse föddes i samband
med några resor till tidiga
missionsfält där han
fascinerades av vad som
berättades om missionspionjärernas insatser. Nu har han
samlat några sådana
berättelser i bokform.
Stilistiskt varierar de olika
personteckningarna en del,
förmodligen på grund av vilka
källor författaren haft tillgång
till. En del påminner mest om
skoluppsatser i stilen, andra
förmedlar en levande känsla
där man kommer personerna
nära.
Just därför leker jag lite
med tanken på hur det hade
blivit om Ringbäck vågat
släppa taget lite om
förlagorna och förmedlat den
bild han tillägnat i en lite
personligare språkdräkt.
Kanske hade det då blivit
aningen attraktivare läsning
för en yngre läsekrets.
Men detta är bara en
anteckning i marginalen. Det
han ger oss är några
intressanta biografier,
värdefull missionshistoria och
en påminnelse om vad tro och
efterföljelse handlar om.
I LJUSET AV ÅTERKOMSTEN
– en bok om tro och liv
Redaktörer: Jan-Åke
Alvarsson, Martin Boström
Libris och Pingstförsamlingarnas
skol- och kursverksamhet
Nära hundra år
efter att den
unga, svenska
pingströrelsen
gav ut sin
första bok,
”Jesus
kommer” av Lewi Pethrus,
dyker den här boken upp,
nästan som en något
senkommen uppföljare. Den
presenterar sig som en slags
”troslära” för pingstfolket,
med distinktionen att det inte
handlar om svaret utan om ett
svar.
Boken har flera författare,
alla med erfarenhet av
undervisning på bibelskolor,
vilket är viktigt då boken
främst är avsedd för
bibelskolelever. Vilket inte
hindrar att den kan intressera
också andra grupper.
Kopplingen till ”Jesus
kommer” är tydlig i bokens
titel. Denna tar sig an ämnet
utan att fokusera – eller
spekulera om – tidstecken och
jordens undergång. I stället
handlar det om hur tron på
Jesu återkomst avspeglar sig i
det liv vi lever.
Jag vill understryka att
detta inte är en recension. Jag
har inte läst igenom den, bara
bläddrat, men det räcker för
att göra mig nyfiken och ge
mig en ingång. Uppdelningen
med de olika författarnas
bidrag och avdelningar kan
säkert göra det möjligt att ta
en bit i taget av det digra och,
som det tycks, genomarbetade materialet.
PINGST.SE NR 2 2010
MUSIK
FOCUS
Audiovision
Ulterium Records 2010
Jag minns 80talet i
Sollentuna. Alla
lirade musik. En
del pingstpop,
andra tung gitarrbaserad rock.
Det bubblade överallt. En
nyttig musikuppväxt som
hjälpt mig och säkert många
andra idag verksamma
musikanter. Bröderna
Weinesjö ville då, på 80-talet
vara lite ballare, lite
långhårigare och lite
musikaliskt fräckare än oss
andra.
Nu anno 2010 ingår
Torbjörn och Thomas Weinesjö
i en kritikerrosad line-up
kallad Audiovision. Det tunga,
det fräcka och delvis också det
långhåriga lever kvar. I fronten
hörs Christian Liljegren med
sin tydliga och något upprörda
stämma. Han backas ibland
upp av bakgrundsång och
välsmorda syntar och i Fruit of
love visar Weinesjö att hans
fantasi i gitarrsound
sannerligen lever vidare. När
We will go sedan spränger
mina högtalare så ser jag fram
emot ett besök på nästa
konsert med Audiovision.
Låten känns som en
direktsändning från något av
bandets konserter och jag kan
riktigt se framför mig hur
kvintetten eldar på.
MELLAN TRASIGA KANTER
OCH TRÅDAR AV GULD
Maria Gustin Bergström
Davidmedia 2010
Var går gränsen
mellan
folkmusik, visa,
psalm och
mjukjazz?
Ingen aning, jag vet bara att
Maria Gustin Bergström
blandar instrumenten friskt
och får den här personliga
skivan att klinga välproducerat
och balanserat. Cello och flöjt
inleder skivan och anger dess
behagliga karaktär med
folkliga toner. Du vet vem jag
är är en spännande svängig
visa med ljudet av en
knapprande afrikansk alimba i
PINGST.SE NR 2 2010
bakgrunden och Du som är är
en stillastående sång till stråk
och blås som är förunderligt
enkel, men blir med rätta
verktyg och finess helt
fantastisk. Jag har en vän är
riktigt finurligt uppbyggd med
sin suggestiva pianokadensinledning. Innerligt!
Uttrycksfullt! Härligt!
Skivan tilltalar oss som
uppskattar fantasi i fråga om
arrangemang och experimentlusta och Gustins sång som får
vara i fokus håller mogen klass
rakt igenom. En liten vind
med inspiration från Jan
Johanssons musik blåser
också förbi i Längtans timmar.
Mikael Bergström är en
mycket smakfull ackompanjatör som spelar väl avvägt, det
vill säga inte för mycket utan
med en tanke i det han gör,
märks tydligt.
EUROPEAN STANDARDS
Jan Lundgren trio
Act music 2009
Jag har fått en
ny favoritskiva,
European
standards med
Lundgrens trio.
Fantastiskt! Kan spela den
om och om igen och slås av
hur denna till medlemsantalet lilla trio kan få fram så
mycket musik, experimentlusta och fantasi. Skivan
består av kompositioner med
sitt ursprung från olika
europeiska länder, från
Italien i söder till Sverige i
norr. Trion som också består
av basisten Mattias Svensson
och batteristen Zoltan Csörsz
Junior leker sig fram och ger
dessa standardverk nytt ljus.
Act music huserar en stor
mängd musikgiganter, många
från Norden och andra delar
av Europa. Jan Lundgren,
född i Kristianstad och
uppväxt i Ronneby har under
sina 44 år nått världsklass i
jazzvärlden och fått strålande
kritik från många.
Allt sedan Lundgrens
debutplatta Conclusion från
1994 kom ut så har han
likställts med storheter som
Oscar Peterson och Erroll
Garner.
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: PETER STOLPESTAD
Mejla synpunkter till peter.stolpestad@pingst.se
LOVE IS REAL
Ulf Wakenius
I höst blir det kanon
Act music 2008
Med stor
musikalisk
eftertänksamhet
skapar
Wakenius och
hans ensemble välljud. Love is
real är en skiva som ger
avkoppling och sinnesro.
Tillsammans med
stråkkvartetten Radio String
Quartet Vienna blir det en
spännande klanglig mix. Ulf
Wakenius uppfinningsrikedom
och imponerande teknik är ett
genomgående signum på
samtliga elva spår, där så gott
som alla är skrivna av Esbjörn
Svensson. De inledande
låtarna Seven days of falling,
Dodge the dodo och Believe,
Beleft, Below anger en
spännande ton och skivan
fortsätter i en lekfull stämning
där musikanterna Lars
Danielsson, Lars Jansson och
Morten Lund alla får briljera
på varsitt håll.
ALDRIG ENSAM
– 14 LÅTAR FÖR BARN
Camilla Raask
& Åsa Magnesköld
Carama 2009
Musik för barn
är toppen,
speciellt när
barnen själva är
med. Aldrig
ensam är en sprudlande skiva
med låtar skrivna av Camilla
Raask och Åsa Magnesköld.
Sångfåglarna Alona, Saga,
Amanda, Ebba, Jennifer,
Emelie, Frida, Simon, Samuel
och Adam sprider härlig glädje
tillsammans med sina
kompisar i kören Maracas och
Marcus Sigvardsson som
spelar samtliga instrument ger
kanske en knuff framåt till
andra barnkörer. Låtar som
Änglar, Come on och Aldrig
ensam känns som nya friska
fläktar bland barnlåtar och
förhoppningsvis får andra
barnkörer och ambitiösa
ledare runtomkring nya idéer.
Raask och Magnesköld har
också varit produktiva och
erbjuder nothäfte och
bakgrundskomp.
yss hemkommen från Bayern efter en
veckas turné sitter jag och summerar
vad som händer i höst. Har de senaste veckorna planerat för höstens två
stora musikkonferenser. Pingstbrass
2010, i Linköping 24–26/9 kommer att bli en
trevlig och inspirerande helg för våra blåsare.
Spelar man trumpet, tuba eller något annat
brassinstrument så är det ett gyllene tillfälle att
under ett par dagar får ny inspiration av andra
musikanter och av gästföreläsaren Andreas Hanson. Andreas är en av landets stora svenska dirigenter som har en speciell kunskap kring blåsmusik och också en klar uppfattning varför musiken
inom frikyrkan ser ut som den gör, eller låter som
den låter. Om detta kommer vi att fördjupa oss i
när våra pingstbrassare möts.
N
ANDREAS HANSON SOM mer eller mindre växt
upp i Frälsningsarméns uniform ser precis som
jag vissa likheter samt skillnader mellan våra
samfund vad gäller rekrytering, utbildning och
förnyelse av våra musiker. Eftersom vi bägge jobbar professionellt med musik dagligen UTANFÖR kyrkans väggar så tycker vi det är intressant
att ta lärdom av dessa ”utanför-kyrkan-kunskaperna” och i viss mån lyfta in vissa musikaliska
element i våra gudstjänster. Detta kommer vi
beröra mer i september.
Sång- och musikkonferensen, SMK 2010, är
den andra samlingspunkten för våra musiker och
sångare. Här blir det ett tiotal seminarier varvat
med presentation av nya band på ”Den öppna
scenen”. Seminarierna kommer att handla om att
leda kör, en lovsångsledares uppgift, STIM, våra
musikfolkhögskolor och klassiska tonsättare. På
den öppna scenen får vi höra Dynamic, Robert
Åkesson, Sara Arvidsson med flera.
OM DU KOMMER TILL Göteborg den 8–10/10 så kommer
du också få möta Viola
Grafström (bilden), Richard
Sundström, Lasse P, Maria
Gustin Bergström, Nicolaj
Vollburg, Hanna Lewin, Urban
Ringbäck med flera. Förra
årets konferenser för våra
sångare och musiker var oerhört uppskattade och
jag tror att hösten kommer att bjuda på mycket
spännande.
Hoppas vi ses på något av dessa tillfällen!
PETER STOLPESTAD
Musikkonsulent Pingst
Musiker Marinens Musikkår
29
FOLK
Ingalill Bergsten tillträdde den
1 april som pastor och
föreståndare för Allékyrkan i
Smedjebacken. Allékyrkan är
en ekumenisk församling, som
samarbetar med Svenska
Missionskyrkan, Svenska
Baptistsamfundet samt
Pingströrelsen. Hon har tidigare
tjänat församlingar både inom
Pingströrelsen och EFK.
Anna-Sara Bergwall slutar
som ungdomspastor
i pingstförsamlingen i
Gävle nästa
sommar. Hon
ska bli
missionär i
Nicaragua
och tillsammans med Svensk
pingstmission starta en
missionsbibelskola för
ungdomar från Nicaragua och
Sverige.
Stefan Beimark blir från och
med i
sommar
föreståndare
i pingstförsamlingen i
Örnsköldsvik.
Han kommer
närmast från en föreståndartjänst i Ärla.
Sten-Gunnar
Hedin är ny
föreståndare
för pingstförsamlingen
i Södertälje.
Samuel
Jonsson
som i tre år
tjänat som
barn- och
ungdomsevangelist i Pingstförsamlingen
i Kalix slutar från och med
augusti sin tjänst. Han är
öppen för fortsatt församlingstjänst på hel/deltid. Hanna
Jonsson som i tre år tjänat
som barn- och ungdomsevan30
Följ folk i rörelse
Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se
gelist i Pingstförsamlingen i
Kalix slutar från och med
augusti sin tjänst. Hon kommer
från och med i höst att studera.
Maria
Enblom är
från och med
1 maj
anställd på
Ibra Media
som webb- och insamlingsstrateg.
Lars
Hermansson,
Åtvidaberg, är
ny ordförande för
Pingstförsamlingarnas
handikappverksamhet, PHV.
Han tar över efter Thomas
Hallström, Avesta.
Sam Wohlin har tackat ja till
att bli ny föreståndare i
pingstförsamlingen i Karlstad
efter Mats Särnholm.
Sören Eskilsson tillträder
1 september som administrativ
chef i Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm. Han har sedan
2004 haft en sådan tjänst i
Pingstkyrkan i Jönköping.
John-Ted Berge välkomnades i
april som ny föreståndare i
Märsta pingstförsamling. Han
har tidigare varit ungdomspastor i församlingen och t f
föreståndare under några
månader. Han efterträder Sven
Bengtsson.
REKOMMENDATIONER
Agneta och Ove Jonsson har
av Pingstförsamlingen i
Skillingaryd avskiljts för arbete
med Cafébussen, som de hållit
på med på deltid sedan 2005.
Tidigare var de utsända som
missionärer i Österrike där de
använt cafébuss i sin
verksamhet.
De brinner nu för att få
ekonomisk möjlighet att ägna
mer tid åt att dela med sig av
sin tro på Gud och Jesus.
Agneta och Ove arbetar
genom föreningen Bussmissionen som har som målsättning
att möta människor där de är.
Det sker genom besök på olika
festivaler och marknader,
gågator och torg tillsammans
med lokala församlingar.
Vi uppmanar enskilda och
församlingar att regelbundet
bidra med förböner och gåvor
till Bussmissionen.
Agneta och Ove Jonsson nås
på 073-99 77 600
E-post: ove@bussmission.se
Vi rekommenderar dem
varmt
Mattias och Carola Åbom är
medlemmar i Pingstförsamlingen i Borås och äger vårt fulla
förtroende.
De har en vision att skapa
engagemang i den kristna
församlingen för föräldralösa
barn, och frågor som har med
barnlöshet och adoption att
göra, men också för att
förändra barns framtid till det
bättre, till exempel genom att
visa på möjlighet att vara
familjehem och så vidare.
Mer information finns på
deras hemsida
www.himmelskaadoptioner.se
De besöker gärna församlingar på helger för undervisning och samtal.
Pingstförsamlingen
i Skillingaryd
genom föreståndare
Roger Josefsson
Äldstegruppen
i Pingstförsamlingen Borås
genom föreståndare
Urban Klintenberg
Ragnar Henriksson har under
många år
tjänat som
pastor och
föreståndare i
olika
församlingar.
Sedan 90-talet
har Ragnar
rest på fria kallelser i Sverige
och Norge. Han har blivit
mycket uppskattad för sin
positiva förkunnelse, ofta med
en profetisk dimension. Sedan
drygt 15 år tillbaka är Ragnar
och hans fru, Birgitta,
medlemmar i Sionförsamlingen/Pingstkyrkan BjurholmÖrträsk och medverkar
regelbundet i församlingens
verksamhet.
Ragnar är tillgänglig för
enstaka möten, möteshelger i
både predikande och
undervisande form. Vi vill
rekommendera honom varmt
även till församlingar som
ännu inte hört honom. Ragnar
kan nås på tel: 0932-30286 el
070-2834826.
Samuel Jonsson har sedan
augusti -07 tjänat i Pingstförsamlingen i Kalix som barnoch ungdomsevangelist.
Förutom arbetet med barn och
ungdomar har det inneburit
många andra erfarenheter som
bland annat skolbesök,
ungdomsgård, alpha, beta,
predikan, mötesledning och
pionjärt arbete i Töre och
Överkalix.
Samuel är duktig på att
uttrycka sig och skapa
kontakter och att med ett
modernt språk kommunicera
på ett enkelt och begripligt sätt
både från talarstol och i
vardagslivet.
Vi kan varmt rekommendera
honom till fortsatt församlingstjänst. Samuel nås på tel. 073835 04 26 eller samuel@pingst.be
För Pingstförsamlingen i Kalix
Daniel Fahlstedt, föreståndare
Styrelsen
i Pingstkyrkan, Bjurholm,
genom Stig-Evert Thornberg
PINGST.SE NR 2 2010
Se världen i 3D
Dagen ger dig en
djupare dimension!
Dagsaktuella nyheter
om kyrka och samhälle,
heta debatter som
engagerar – med ett
kristet perspektiv.
4 februari 2010
T
Torsdag
Årgång 66 Nr 18 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr
ET: Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom, han kommer
DET
BIBELORDET:
BIBELORD
att handla. Han skall låta din rätt lysa som gryningsljuset, din rättvisa sak
Psaltaren 37:5
som middagssolen.
e
Dagen.se
Tisdag 19 januari 2010
I dag träffar
KD:s ledning
imamen Kielan
Årgång 66 Nr 8 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr
153:-/mån
FOTO: OSSERVATORE ROMANO
Kyrkor
yrkor mobiliserar
förr Haitis drabbade
FOTO: SCANPIX
BIBELORDET: Din rättfärdighet är som
Dagens
N Efter
väldiga
berg,artiklar bjuderr
partidin rättvisa som det djupaste
Kristdemokraternas
nu Psaltaren
d
hav.
36:7
n.
ledning in Abd al Haqq Kielan.
träffar de imamen.
I dagDagen.se
Kielan hoppas på ett konet
struktivt samtal om hur partiet
r,
ska kunna locka fler muslimer,
och utesluter inte att han kan
D4
SID
hamna på någon lista.
Påven hälsar glatt på besökare i
Stora synagogan.
Påven hårdgranskad
gar
Så mycket spelpengar
under synagogsbesök
ar
får kristna ungdomar
N Säkerhetspådraget var enormt
d får
N Kristna ungdomsförbund
när påven Benedikt XVI i sönstatsbidrag på 155 miljoner krodags besökte Roms synagoga.
opnor från Svenska spel. Nu hopHan möttes av varma applåder,
pas de att systemet ändras, så
men kontakten mellan
katoliker
ras
inte verksamheten finansieras
och judar är känsliga
på grund
SID 8
av spelmissbrukare.
av den tidigare påven
Pius XII,
som påstås haa tigit om judeförljer
väljer
Missionskyrkan
följelserna.
SID 8–9
”Det är viktigt att omvärlden får komma in i våra församlingar”
N Jordbävningen på Haiti har engagerat kristna i
baptistförsamling som lät kollektboxen gå runt ett
tt
Sverige, och under helgens gudstjänstfirande har såväl extra varv
till förmån för Haiti.
kollekt som böner
öner riktats till det drabbade landet.
Många församlingar har skänkt sin kollekt till bi– Det är viktigt
tigt att omvärlden får komma in i våra
ståndsorganisationen Hoppets stjärna, som i dag
att
väg efter vigseldebatt
församlingar, säger Christer Roshamn, pastor i Motala
HEBBAT, SCANPIX
FOTO: OUAHAB Kopter
skickar iväg
ett läkarteam
tvingades fly.
is
från Sverige.
och församlingen
besvikna
av islamister
N I helgen möts Svenska misen pingstkyrka
SID 4–5
4–
NERBRÄND KYRKA. I Tizi Ouzou, Algeriet, anfölls
förra
sionskyrkans styrelse. Efter för
på svenska kyrkor
uppstod en livlig intern
mötet
N Våldet mot kristna
i Egy
Egypten
om hur man ska ställa sig
har väckt reaktionerdebatt
världen
vigslar. Nu ska
över. Men bland detill
300samkönade
kopstyrelsen ta ställning till 30 moterna som i helgen demonstrealla om vigselrätten. SID 9
tioner,
rade utanför Egyptens
ambassad var besvikelsen stor över att
de svenska kyrkornaTio
r
inte pastorssynder
fanns
representerade.
att undvika SISTAA SIDAN
– Jag är mycket besviken,
säger George Guirguis, ordfösk
Sverigedemokratisk
rande för Föreningen för kopter
ungdom bjuder in
och kristna i Mellanöstern.
7 av 10 utan full
religionsfrihet
Världsettan till
ill Dagen:
Dage
gen:
Välgörenhet
enhet
ligger nära
mitt hjärta
ärta
N Världsstjärnorna
a i tennis har
också berörts av jordbävningsordbävningsSID 5
– avvisas
KDU
SID 10–11
katastrofen i Haiti.. Inför årets
första stortävling, Australian
LP och Erik Edin gör
Open, bjöd man – med världsgemensam sak
ettan Roger Federer
er som största
OPINION
N Pingströrelsens rehabilitering
dragplåstret – in till
ll uppvisav missbrukare, LP-verksamerade
ningsspel för att samla
LEDARE: Det omdiskuterade
amla in pengheten, går samman med
mot en barnläkare för
Erik
ar till de drabbade..
åtalet
Edin-stiftelsen. Det blev
av ett
i för tidigt fött spädInför turneringen
dråpklart
n träffade
sätt.
muslimska länder utmärker sig på ett negativt
helgen. Förre Dagen-vd:n
mstol.
ska nu avgöras i domstol.
Dagen Roger Federer
barn SverrerNförSju
ett av tio människor i världen får sin religionsfrihet
re Larsson ner
ska samla in
samtal just om hans
är bra. Allmänt gällerr att
Exempelvis Algeriet. Nyligen brändes en kyrkolokal
Detpengar
ns begränsad,
engageenligt en amerikansk studie.
till den gemensammasmärtlindring
tskede
i livets slutskede
organisamang för världens fattiga.
i staden Tizi Ouzou, och församlingsmedlemmarna
Att siffran är så hög beror på att flera folkrika länder
tionen. SID 6–7
ttningges 7ökade förutsättning– Det är något som
måste SID
om min
tvingades fly från lokalen då islamister anföll.
jälp är
svagt skydd för religionsfrihet och att många
ett jag
mamma har lärt mig,
ar, samtidigt som dödshjälp
ig,har
att om
får möjligheten att ge tillbaka så
en gräns som aldrig får passeIOGT-NTO
T kritiserar
SID 2
ska jag göra det. Nu
ras.
u är jag i en
minister Larsson:
position där jag kan
n göra det på
SID 9
Hon är för
feg
SID 7
ett bra sätt, säger han.
dörren till folk står öppen via tv, vill jag gå igenom den. EGIL SVARTDAHL,
an.Så SID
6–7
länge
I Algeriet brändes pingstkyrka ner – ett exempel av många
Norges dyraste film
handlar om Jesus
FOLK: Norges dyraste och största film-
Ska jag
projekt någonsin handlar om Jesus.
Robert och Elisabeth Muren vill
doktorera,
kto
oParet
re
era,
a, åk
åka
ka till Thailand
dit
med filmens hjälp ta Jesus tillbaka
där han verkligen hör hemma, nämligen
bland folket.
Och de räknar med Guds hjälp för att
det hela ska gå ihop ekonomiskt. SID 10–11
Schlagerstjärnan
tjärnan
sjunger för
ör fångar
Jag ”vill prenumerera på Dagen för endast 153:- /mån (autogiro).
Vad får nu
Richard var fast
OPINION
detta för
fri
– nu är han
effekter?
nbart
DEBATT: Det är uppenbart
bit-Kristdemokrafast i hat,För
VARDAG: ”Jag varLEDARE:
kligt för
att EU inte gjort tillräckligt
Enkelt uttryckt:
terna har
en restriktiv alkoholFOTO: HASSAN AMMAR,
Richard
och svek”, berättar
terhetSCANPIX
mt att det
Ukraina.
har en hjärtefråga.
vars livvarit
MenDet är pinsamt
Lidén, en 34-åringpolitik
Att de fattigastes
lemmars
på vissa EU-medlemmars
FOTO: SCANPIX
HJÄRTAT PÅ RÄTT STÄLLE.
T
Unicef-ambassadören
ren Roger
Federer ställer ofta upp för välgörenhet. I helgen var det Haiti
som fick världsettans
ns stöd.
Jag vill hellre ha Dagen ekosmart | papperstidningen fredagar och digitaltidningen tis-fre för endast 89:- /månad.
eller kanske gå i kloster.
röst hörs än mindre hos oss.
Håkan Arenius om
Dramatiskt om
biståndsanslagen.
mänskliga behov
SID 2
beror
förslaget
Men
ny moderniserad
ångest.till
kantats av droger ioch
ovilja att stöta sig med Ryssland
alkohollag
från
hanfolkhälsomiropade
i Holland
n gemenoch på avsaknaden av en
nister
Mariapå.
Larsson förfaller
trodde
till den Gud han inte
kriver
skriver
innehålla
med enmer avsam
vin Rysslandspolitik,
nytt liv,
än
Nu lever han ettglasen
Karl-Erik Tysk. SID 3
vatten. SID 12–13
kyrkoherde
SID 2
inre frid.
GÄSTKRÖNIKA,
SID 2
på en toalett
FOTO: STIG-ØYVIND O BLYSTAD
FOLK: Få i Sverige vet
et vem Nina Åström
är. I Finland desto fler.
er. För tio år sedan
representerade hon sitt
itt land i Eurovisionsschlagerfinalen. Nu använder
nvänder hon i stor
utsträckning sin sångröst
gröst till att sjunga
s
för fångar i Ryssland och Baltikum. Hon
tycker det är viktigt att
tt alla människor blir
sedda, respekterade och älskade. SID 14–15
KULTUR:
KULTU
L R: Vad händer med människovärdet när vården blir allt dyrare,
och pensionärerna allt fler? Det är
en av de bärande frågorna i en dramatisering av åldringsvården och
döden i framtiden som visades på
Dramaten nyligen. Dagen har sett
föreställningen.
SID 12–13
DEBATT:
A
Socialstyrelsen måste nu omgående förhålla sig
till det kraftigt ökade antalet
dödsfall som kan knytas till
den medicinska underhållsbehandlingen för narkomaner. En
fortsatt passivitet är inte längre
acceptabel. Det anser nykterhetsrörelser och Kriminellas
revansch i samhället.
SID 3
Tidningen skickas till
FOTO: ERIKA STENLUND
FOTO: PONTUS LUNDAHL, SCANPIX
NAMN
ADRESS
POSTNR
ORT
DAGEN
BETALAR
PORTOT
TELEFON
MEJL
Fakturan skickas till (vid gåva)
NAMN
ADRESS
POSTNR
ORT
TELEFON
MEJL
Svarspost
121 565 600
110 00 Stockholm
Dagen utkommer tisdag-fredag. Porto tillkommer för utland. Kundcenter: 08-619 24 20 | info@dagen.se
PINGST.SE NR 2 2010
31
POSTTIDNING B
ROCKAR PÅ. Per-Anton Linder, Emil Henriksson, Eleonor Nilsson, Emanuel Linder och Johan Bergström ska i sommar göra reklam för
Pingstskolorna genom att spela och sjunga på bland annat Nyhem och Lappis.
FOTO: LENA LILJEMARK
Pingstskolornas eget reklamband
I sommar kommer fem elever från
rockmusikerlinjen på Dalkarlså
folkhögskola att finnas med på bland
annat Nyhem, Lappis och Hampetorp för
att spela och sjunga och göra reklam för
alla pingströrelsens folkhögskolor.
Gruppens uppdrag är att marknadsföra
Pingstskolornas Skol- och kursverksamhet
genom att synas, uppträda i konserter, leda
allsång och lovsång och stå i monter och
dela ut broschyrer.
Förutom Nyhem- och Lapplandsveckorna
så kommer Hampetorp, andra konferenser
som Jesus rock och en rad församlingar att
få besök av teamet, som anställts under fem
veckor för att genomföra detta.
– Vi har medvetet gjort den här satsningen för att hålla ihop alla pingstskolorna,
berättar Stig Åsbringer, rektor på Dalkarlså.
Visa upp resurser
Gruppen har under våren fått plugga på,
så att de har kunskap om alla de olika skolorna och vilka kurser och linjer de erbjuder.
– Vi vill få pingströrelsen att se de resurser
som finns i PSK, säger Stig Åsbringer.
”Väldigt roligt”
Emanuel Linder ska sjunga i bandet och
spela akustisk gitarr också.
– Jag tror att det kommer att bli väldigt
roligt, säger han och berättar att det mesta är
inrepat vid det här laget.
Musiken blir mestadels åt soul/rock-hållet
och de allra flesta låtarna har ett klart kristet
budskap.
Två sångare
Bandet kommer att ha två sångare, gitarr,
trummor och bas och vid några tillfällen
piano också.
– Det var rektorn som frågade oss om vi
ville, berättar Emanuel, som tycker detta är
ett bra sommarjobb.
I bandet ingår Johan Bergström, bas, Emil
Henriksson, elgitarr, Elenor Nilsson, sång,
Per-Anton Linder, trummor, och Emanuel
Linder, sång och akustisk gitarr.
ULRIKA RAMSTRAND
' FAKTA
Pingstskolorna
PSK är en förkortning för Pingstför-
samlingarnas Skol- och Kursverksamhet, vilket är den stiftelse som driver
pingströrelsens folkhögskolor.
På de långa kurserna går sammanlagt
nästan 1200 personer och de korta
kurserna har omkring 2 000
deltagare.
PSK har sitt kontor i Kalmar.
Direktor är Carl-Olof Nilsson.
Från hemsidan –
www.pingstskolorna.nu – kan man
sedan klicka sig vidare till de fyra
huvudskolorna; Dalkarlså, Mariannelund, Kaggeholm och Viebäck, som
också är värdskolor för en rad
utlokaliserade kurser runt om i
Sverige.
På skolorna finns bland annat
allmänna kurser, bibellinjer med en rad
olika inriktningar, medieutbildning,
musiklinjer och fotokurser.