1. No category

radio
för dig som jobbar med sveriges radio
gomorron!
– den första personliga morgonshowen.
sid 12
#13
13 september 2013
tidningen
webb /
mobilen
främst med
följsam
design
återkoppling /
P4 vässar
formen
inför 2014
kampanj /
melodikryssfabrik ska
locka ung
publik
möt podd-sveriges
populäraste intervjuare
värvet blev
en triumf
rigmor olsson: ”tjugohundratalet får inte bli ett blankt papper”, sid 8
leif eriksson: ”det handlar om ett nytt sätt att tänka”, sid 4
Fredrik b nilsson: ”får man ingen återkoppling blir man omkörd av samtiden”, sid 3
2 / aktuellt
Rädda liv på jobbet!
Nu har Radiohuset i Stockholm blivit lite
hjärt-säkrare! En hjärtstartare har satts upp
på plan 2 mellan Ekot och DC. Ytterligare
en hjärtstartare finns hos vakten bakom
receptionen. Nästa år ska en plan tas fram
för att alla lokala kanaler ska få hjärtstartare.
Det är något som vi är väldigt ovana
vid, vi svenska journalister. Vi får se
hur det känns i knäna.”
Ekots kommentator Tomas Ramberg tvekar inför uppmaningen att resa
sig för Barack Obama vid P1-sända presskonferensen i Rosenbad.
just
nu
P3 Nyheter är en av
redaktionerna som testat
följsam design under
sommaren. Palmira Koukkari
Mbenga och Arash Mokhtari.
Foto: Micke grönberg
På gång:
På torsdag den 19 september är det
dags för Radiodagen. Sveriges Radio
bidrar med en diger talarlista, bland andra: Caroline
Pouron (P3), Nina Benner,
Ulph Nyström, Kathrine
Zimmerman (P1), Anna
Alexandersson och Dejan
Cokorilo (Metropol 93,8)
och Cilla Benkö.
Samma kväll är det dags att ta på festblåsan och gå på Radiogalan, där Stora Radiopriset delas ut. Sveriges Radio är nominerat
i 8 av 9 kategorier och kommer garanterat
att vinna Årets Reportage och Årets Morgonprogram, frågan är bara vilket program
som vinner.
Vem blir Vinterpratare? För tredje gången
får lyssnarna avgöra vilka Vintervärdar som
förgyller etern från juldagen till nyårsdagen.
Mellan 9-26 september
kan man önska vilka tidigare Sommar- och Vintervärdar som ska göra åtta
Vinterprogram i jul- och
nyårshelgen. Ta chansen
du med!
Lucy Love & Panda da Panda i Musikguiden i P3: Session, direkt från Radiohuset i
Malmö på onsdag den 18 september klockan 20.30. I danska Lucy Loves musik möter
mainstream underground. Hon rappar och
sjunger till Grime-inspirerade beats. Panda
Da Panda, eller Thibo Girardon producerar
dansant elektronisk musik på bredaste skånska och bjuder på spektakulära live-shower.
följsam design /
Lilla skärmen står i centrum
De närmaste veckorna får alla programsidor på
P1, P2 och P3 följsam design. Det innebär att
sidorna anpassar sig till olika skärmstorlekar,
oavsett om man använder en mobiltelefon,
surfplatta eller dator.
I arbetet med att anpassa webben till följsam design har mobilen satts främst. På den kommande
följsamma sverigesradio.se kan redaktionerna utgå
från den lilla skärmen då de publicerar på webben. Med följsam design behöver användarna inte
längre byta till en förenklad version av sajten om
de till exempel vill lyssna på ett ljudklipp i sin mobil eller surfplatta.
– En stor fördel med följsam design är att medarbetarna inte behöver tänka på om innehållet ser
snyggt ut i både datorn och mobilen. Utgår man från
en mobilskärm när man publicerar fungerar samma
innehåll på alla plattformar, säger Mattias Örtqvist,
gruppchef för tjänsteutveckling på Digitala medier.
– Publiceringarna är mer mallade i följsam de-
sign, man väljer en storlek på hela publiceringen
och ljudet hamnar alltid längst upp. Arash Mokhtari på P3 Nyheter, en av redaktionerna som har
testat den nya följsamma programsidan under
sommaren, tycker att det var lätt att komma igång
med det nya sättet att publicera. Han menar att
det finns en pedagogisk tanke ut mot lyssnarna.
– Hemsidan kommer att bli mindre spretig när
alla sidor har följsam design. Besökarna behöver
inte leta, det ser likadant ut oavsett vilken sida
man är på, säger Arash Mokhtari.
När lanseringen är gjord på P1, P2 och P3 är
det förstasidans tur att bli följsam. Senare i höst
följer P4-sidorna, både riks och lokalt. Tanken är
att hela sverigesradio.se ska vara följsam i mitten
av nästa år.
Håll dig uppdaterad om arbetet med att göra
om hemsidan till följsam design på Utvecklingsbloggen på sverigesradio.se. / maria edlund
lyssna på konkurrenterna / Hur ofta har du lyssnat på poddar från andra producenter än SR den senaste veckan?
Eller på Radio1, Mix Megapol eller Lugna favoriter? Ta chansen i höst att skaffa koll på konkurrenterna, inte minst de som har
vinstchans vid Radiogalan som hålls nästa vecka. I den här utgåvan av Radiotidningen har vi hälsat på hemma hos Kristoffer
Triumf, vars podd har 150 000 lyssnare varje vecka. Häng med!
Vi som jobbar här: Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel 08-7843167), Ulrica
Bengtsdotter, Micke Grönberg, Mattias Ahlm, Maria Edlund, Viktoria Rinkous och Maria Bergman (praktikant). Vi
gör Radiotidningen, nyheter på intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder,
webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer, kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation.
Prenumerationsärenden: mass@srf.se. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna! radiotidningen@
sverigesradio.se – eller RH 1A/1G. Vi ses! på omslaget kristoffer triumf Foto / Micke grönberg
3 / aktuellt
25%
av besökarna på
sverigesradio.se
lyssnar på något
ljudklipp. Nu
satsar företaget
på att det ska
bli fler.
Hassan fyller 20 år!
Sveriges Radio och Semic bokförlag firar radioprogrammet Hassan
med boken ”Hassan – Samlat Guld”. Den innehåller ett urval av de
roligaste och mest populära busringningarna tillsammans med hela
historien om programmet. Med boken följer självklart en cd med
godbitar som ”MC-klubben” och ”Schampo för fett hår”. Boken
finns att köpa på sverigesradio.se/butik för 120 kr.
P4 /
”Väcker vi känslor blir vi relevanta”
P4 är nära publiken, med många riktigt bra
morgonprogram och lokal prägel. Men de lokala P4-kanalerna väcker inte tillräckligt mycket
känslor. Det är en av slutsatserna av över tusen
timmars P4-lyssning.
I fjol lyssnade sex personer* med professionella
öron igenom sammanlagt 1250 timmars radio,
från alla de 25 lokala kanalerna.
– Det var en sorts inventering av P4, som skulle
ligga till grund för P4-beställningen, berättar Kerstin Carlsson, en av deltagarna i lyssningsprojektet, till vardags programchef på P4 Gävleborg.
Hon har fått möjlighet att dyka ner på djupet i
det lokala P4. Något hon beskriver som en ynnest.
– Det här är bland det roligaste jag gjort! Jag
har slagits av är hur nära P4 är publiken. Men även
hur spretig kanalen är, det låter väldigt olika från
ort till ort.
Men ska alla P4-kanaler låta likadadant?
– Formen och tanken med programmet tycker
jag skulle kunna vara lika, som i P4-morgonprojektet. Det lokala innehållet sätter den lokala prägeln.
Varje år medverkar 250 000 personer i P4. Mer
än hälften av dem är ”berörda”, som det heter på
beställar-språk.
– Vi är bra på att ha med berörda, men det är
inte synonymt med att vi gör en berörande radio. Vi
borde sticka ut mer. Vi borde vara lite vassare. Väcker vi känslor blir vi relevanta, säger Kerstin Carlsson.
Efter 50 timmars lyssning per kanal presenterades resultatet för medarbetarna på den lokala
kanalen. Att ta fasta på de goda exemplen har
varit bärande i arbetet, berättar hon.
– Det har varit oerhört positivt att vara ute.
Det märks att folk har blivit glada av att vi har
ägnat dem tid, särskilt programledarna. Det är ju
en stor del av en dags utbud som bygger på vad
Kerstin Carlsson ingår
i P4:s lyssningsteam
som nu startar en andra
lyssningsomgång.
Foto: martina holmberg
programledarna och programredaktionen gör. Det
finns ett sug efter återkoppling.
Ett resultat av lyssningsprojektet är att P4-beställningen nu är mer kvantitativ. Det ska exempelvis vara 75 procent lokalt och 70 procent aktuellt
material. En annan effekt har varit att genreprogrammen ska bort.
– Vi ska ha tre tydliga block: morgon, förmiddag och eftermiddag. Det ska inte vara program i
programmen. P4 har börjat jobba mycket mer i en
flödesradio.
Nu startar steg 2 i lyssningsprojektet, först ut är
kanalerna i Område Väst, Mitt och Syd. De övriga
lyssnar man på efter jul. Om uppdraget inför första
lyssningen var en inventering av P4 ska man den
här gången återkoppla mot P4-beställningen. Man
ska särskilt lyssna på musikhanteringen, mångfaldsmedverkan och mobiliteten. Analysen av första
delen av P4-lyssningen presenteras i en film som
finns på intranätet, sök på ”Så låter P4”.
*Lyssningsteamet består även av Marie Sandgren, P4
Kristianstad, Lovisa Vasell, P4 Sjuhärad, Kerstin Karlsson,
P4 Stockholm, Lotta Karlsson, P4 Östergötland och PerErik Karlsson, P4 Västernorrland.
/ Anna-Lena Walmsley
p4 /
Ett engagemang som hörs
En bra programledare bär långt. Det är något
som lyssningsteamet som har lyssnat igenom
alla 25 lokala kanaler är överens om.
Fredrik B Nilsson leder morgonprogrammet på P4
Kronoberg. Han är ett bra exempel på en energisk
och engagerad programledare, enligt Kerstin
Carlsson i P4:s lyssningsteam.
– Jag hoppas att lyssnarna känner att jag är
engagerad och har en närvaro. För mig är tilltalet
viktigt och att lyssnaren känner sig inkluderad,
säger Fredrik B Nilsson.
Nyckeln till att bli en bra programledare, enligt
honom, är en bra redaktion och bra medarbetare.
Mer planering skulle behövas och – i den bästa av
världar – mer personal så att varje person kunde
få fokusera på sin grej.
– Problemet är att man inte har så mycket tid
att reflektera över det man har gjort.
Fredrik har jobbat länge som programledare.
Han tycker att arbetet med återkoppling har blivit
mycket bättre på Sveriges Radio. Det tas på allvar
idag, men det är ändå en bit kvar.
– Får man ingen återkoppling på det man gör
blir man ju omkörd av samtiden. Men det är viktigt
att man inte bara pratar om det som inte funkar,
utan även bygger upp självförtroendet. Man måste
också få landa i det som är bra.
Fredrik B Nilsson.
Foto: emma kvennberg
Trots det bävade han lite inför att bli återkopplad av P4:s lyssningsteam.
– Det var skitläskigt! Tänk om de tycker att det jag
gör är alldeles uppåt väggarna. Men de var bra på att
lyssna och reflektera och hade substans i det de sa.
/ Anna-Lena Walmsley
4 / aktuellt
”Hörni, är det inte dags
att kliva in i samtiden?”
Glenn Möllergren, P4 Kalmar, ifrågasätter på
intranätet att SR:s språkpris bara premierar det
svenska språket.
Grattis P3 Dokumentär!
Sveriges Radio knep de tre översta platserna av Svenska
podradiopriset 2013 i kategorin ”bästa nyheter, ekonomi
och samhälle”. Överlägsen vinnare, för sjätte gången, blev P3
Dokumentär. Podden fick tio gånger fler röster än tvåan Ligga med
P3 och trean P1 Dokumentär. ”De prenumenerar ju nästan på priset”
säger och podradioprisets ansvarige Rasmus Hellberg på Daytona.
Gävleborg /
Ett personligt ansvar för mångfalden
P4 Gävleborg har ökat mångfalden i sändningarna det senaste halvåret. Varje reporter har
ett eget ansvar att få med folk med icke-nordisk bakgrund i radio.
– Alla tidigare mångfaldsprojekt har misslyckats, vi var tvungna att göra något, säger kanalchefen Leif Eriksson.
Den 3 mars började kanalen att jobba handfast
med det som Leif Eriksson hoppas ska bli mer än
ett projekt. Varje reporter/producent/programledare har ett ansvar att hitta minst en medverkande i veckan med icke-nordisk bakgrund. Det
är kanalens definition på mångfald i det här fallet.
Ett halvår efter starten är facit att program och
nyheter har med 14-17 personer i veckan ur den
aktuella gruppen.
– Det är ju en form av kvotering och jag önskar
det skulle funka ändå, men det hjälper oss att
medvetandegöra frågan om mångfald och vi hoppas det ska bli en naturlig del i kanalen framöver,
säger Christian Höijer, som är t f programchef
men som även har jobbat mycket som reporter
och nyhetsproducent.
I Gävleborgs län finns enligt Statistiska centralbyrån 45 000 utrikesfödda, eller barn till utrikesfödda, cirka 16 procent av befolkningen. Men när man
på P4 Gävleborg gjorde en mätning visade det sig
att antalet medverkande i kanalen ur den här gruppen stannade vid endast 0-2 personer i veckan.
– 16 procent är en stor grupp och naturligtvis
måste det märkas i sändningarna. Verkligheten
ser annorlunda ut i länet än när jag började jobba
här på 80-talet och det måste märkas i radio, säger Leif Eriksson.
Varje reporter/producent/
programledarepå P4
Gävleborg har ett ansvar att
hitta minst en medverkande
i veckan med icke-nordisk
bakgrund.
Foto: Martina Holmberg
Det viktiga är också att reportrarna får kontakter till publiknätverket som kan fungera som bollplank och ge tips om andra personer att intervjua
i olika ämnen.
– Vi räknar inte pinnar, men det handlar om ett
nytt sätt att tänka, att ta ansvar och bygga nätverk, säger Leif Eriksson.
Men hur gör ni rent konkret, går ni och frågar
om etniskt ursprung eller letar efter personer
som ser ut att komma från något annat land?
– Nja, om ett sjukhus har 50 läkare kanske vi
kollar om det finns någon som är icke-nordisk.
Om vi tittar i ett föreningsregister kanske vi hittar
någon som inte är svensk som vi väljer att intervjua. Det handlar om att få med personer som är
relevanta att ha med i radio, men som samtidigt
har ursprung i något annat land och tillför nya
perspektiv, säger Leif Eriksson.
Nyckeln till framgång är, enligt Christian Höijer
och Leif Eriksson, det personliga ansvaret hos
varje medarbetare och att man tar vara på kontakterna för framtiden.
/ Ulrica Bengtsdotter
i korthet
systemförvaltning /
intranätet /
teknik /
Systemförvaltning är något som bara
ska funka. Fram tills nu har den varit
mer inriktad på teknik och haft för lite
inblick i verksamhetens behov. Teknikdelen är kvar men nu flyttas fokus till
det som verksamheten verkligen frågar efter och behöver. Från och med i höst delas
systemförvaltningen i två delar, IT-förvaltning och
funktionsförvaltning. Dessutom ska det finnas metodutvecklare som jobbar nära verksamheten och
som kan prata med produktionen om produktionsverktyg, med administratörer om administrativa
verktyg och så vidare.
1. Nu får du en notifiering längst
upp på sidan när:
– någon har kommenterat något du
skrivit i händelseflödet
– någon har lagt till nytt dokument i
en grupp som du är medlem i
– någon har gjort ett inlägg i ett diskussionsforum du är med i.
2. Alla länkar blir automatiskt klickbara i händelseflödet.
3. När man klickar på ”Visa fler nyheter” får
man endast nyheter från den valda gruppen.
4. Kommentarer i nyheter. Nu visas tio stycken
i följd, mot tidigare tre.
Webbdriften på Teknik/IT har tillsammans med Kungliga Bibliotekets
(KB) IT-avdelning tagit fram en lösning för att skicka alla referenskopior från Eterkoll automatiskt till
KB för arkivering. Därför behöver
de inte längre få kopiorna via DVD-skivor och
därmed försvinner den manuella kopieringen
på alla sändande orter runt om i landet.
– Det innebär primärt en besparing i arbetstid
på den lokala P4-kanalen, men också att det är
så mycket enklare och snabbare att automatisera detta, säger Andreas Karlhager, tekniker
på webbdriften, Teknik/IT.
Nyckelordet är
verksamhetsnytta
Fyra fina-fina
förbättringar
Automatisk lagring
av referensband
5 / aktuellt
Gör ditt eget kryss
på sverigesradio.se/
melodikryssfabriken
Läs mer här!
Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet
Den 9-15 december arrangeras Musikhjälpen för sjätte året i rad. I år går insamlade pengar till kampen mot mödradödlighet. Musikhjälpen sänds dygnet runt i P3
och på SVT Play direkt från vår studio på stan i Göteborg. Förra året gav Musikhjälpen-insamlingen 23,3 miljoner till hjälp för att barnen i slummen ska få tillgång till
rent vatten.
hört
på
r a d io
Nu startar en kampanj för
att få fler unga att lyssna på
Melodikrysset med Anders
Eldeman.
Foto: STINA GULLANDER
Om man ser till hur många ja-röster det blev så vore det väl fanken
om det inte skulle bli ett väldigt stort ja.”
Margareta Dahlkvist från Dorotea-upproret har segervittring i P1-morgon efter folkomröstningen om ambulansen i Åsele och
sjukstugan i Dorotea. Valdeltagandet avgör.
Det här skolsystemet är till för att
fostra den brittiska överklassen
att styra indier och kenyaner och andra.
Och för att bli sån ska man lära sig att ta
en smäll och man ska kunna utdela fysisk
smärta.”
Jan Guillou i debatt om Lundsberg i P1morgon.
melodikrysset /
Kryss-kampanj ska locka unga
Nu finns chansen att göra ett eget Melodikryss
– till släktkalaset, förfesten eller för att utmana
kompisarna. Med nya kampanjen Melodikryssfabriken hoppas P4 på att fler yngre lyssnare
ska hitta till kanalen.
Kampanjen drar igång den 18 september, och
kommer att märkas både genom annonser i andra
medier och trailers i radion. Idén bygger på att
man skapar ett eget digitalt kryss på en sajt kopplad till Spotify, där musiken genereras och spelas.
Sen delar man krysset med andra via sociala medier. Under kampanjen pågår en tävling och vinnaren som gör det mest lösta krysset får chansen
att vara med i studion när Anders Eldeman sänder
programmet.
Melodikrysset är jättepopulärt. Varje vecka kommer det in runt 45 000 mejl och brev med svar.
– Melodikrysset är ett modernt flaggskepp, det
fungerar väldigt bra digitalt, och det är socialt.
Det var naturligt att arbeta vidare med en idé som
bygger på Melodikrysset där alla kan skapa kryss
och dela med varandra, säger Christian Rauch,
kampanjansvarig på SR.
Anders Eldeman möter ofta människor i olika
generationer som löser Melodikrysset.
Vad är grejen med Melodikrysset?
– Frågesport överhuvudtaget är väldigt roligt
och ålderslöst. Jag får ofta höra av unga att de
blir väckta på lördagsmorgonen av en förälder
som behöver hjälp, ”Det är lika bra att man är
med och lyssnar, man får ju ändå inte sova” säger
de. Och sen fastnar de och börjar lyssna själva.
Det är ju kul med frågesport, själv var jag slav under Jeopardy i alla år! säger Anders Eldeman.
Vad ska du göra för specialkryss i Melodikryssfabriken?
– Hm, jag tror att jag kommer att dra mig åt
filmhållet. Det finns ju så mycket bra filmmusik,
och det kommer nytt hela tiden.
Vinstchans i Designpriset
Tre Sveriges Radio-produktioner är nominerade till Designpriset. Sociala medierhandboken tävlar i kategorin ”Redaktionell print – bok”. Röstningen är öppen
nu och pågår till den 22 september. I kategorin ”Rörlig bild/film” är två filmtrailers nominerade, en för Klassisk morgon i P2 och en för Uggla i P4. Filmerna
visades i SVT under våren. Omröstningen för denna kategori startar den 16
september.
/ Maria Bergman
De som är med i föreningslivet
måste komma ut. Vi kan inte fortsätta att leva som om jag lever kvar i mitt
gamla hemland, utan skapa förutsättningar för våra barn, det är det det handlar
om.”
Ungdomsledare Hector Valeria i P4 Göteborg efter skottlossningarna på Hisingen.
Hej! Eeh.. I’ve just exhausted my
Swedish.”
Barack Obama möter svenska pressen.
När journalisterna tejpar fast sig
själva på väggarna i Rosenbad och
lever på dropp, då har det gått för
långt.”
Moa Lundqvist argumenterar i Tankesmedjan, P3, för att mediebevakningen av
Obamas besök var överdrivet intensiv.
Jag ingen tidigare erfarenhet av
att någon utfört rån i rutiga pyjamasbyxor. De var iögonfallande.”
Kammaråklagare Boel Widenheim Eriksson i P4 Skaraborg om det tydliga signalementet på en åtalad guldrånare.
6 / RADIOREPORTAGET
Kristoffer Triumf tror att hans poddcast
Värvet fyller ett tomrum. Hans tips till
Sveriges Radio är att starta ”P1 och en halv”.
radio från radhuset
Söndagar är heliga för
alla ”Värvet”-lyssnare.
Då släpper Kristoffer
Triumf nya avsnitt av sin
intervju-poddcast med
kända gäster som till
dags dato har laddats
ned totalt åtta miljoner
gånger. Radiotidningen
åkte hem till konkurrenten
i Vällingby.
Text / Maria EDLUND
foto / micke grönberg
K
ristoffer Triumf kan nu försörja
sig på Värvet som han startade
våren 2012 med Soran Ismail
som första gäst. Allt har gått
i en rasande fart. Genom att i
början medvetet välja gäster
med många följare på Twitter och eftersom ”det
finns människor som tycker om mig i mediebranschen där jag har verkat hela mitt vuxna liv”, fick
Värvet snabbt ett stort genomslag. Sedan dess
har Triumf hunnit med 88 timslånga program med
kända personer, inspelade i en ateljé som ligger
vägg i vägg med hans radhus i Vällingby norr om
Stockholm. Luftiga intervjuer där han inte säger
särskilt mycket men där gästerna pratar desto mer
öppenhjärtigt om sig själva, vilket uppenbarligen
går hem hos en mängd lyssnare. Kristoffer Triumf
tror att inspelningsplatsen är en viktig anledning
till uppriktigheten hos intervjupersonerna.
– Det är fritt från intryck i ateljén. Jag har ingen
producent i örat, det finns ingen klocka som tickar
ner till nyheterna. Det är bara jag och gästen och
det skapar trygghet.
Kristoffer Triumf tonar ner sin egen roll och
menar att ingen hade lyssnat på Värvet om det inte
hade varit för gästerna. På frågan vad det beror
på att så många vill höra just hans intervjuer med
dessa personer återkommer han till trygghet –
både gästerna och lyssnarna vet att han inte är ute
efter att sätta dit någon. Det är självklart att han
klipper bort sådant som gästerna inte vill ha med.
– Det är inte Ekots lördagsintervju. Det som
gör att folk gillar att vara hos mig är nog att jag
vill dem väl.
39-årige Triumf tror att hans lyssnare finns
”i en stor skara människor som är för gamla för P3
och för unga för P1, liksom jag”. Där fyller Värvet
ett tomrum och hans tips till Sveriges Radio är att
starta ”P1 och en halv”.
– SR håller oss inte i handen längre. Jag tycker
att P3 har sneglat lite för mycket på kommersiell
radio, tyvärr finns det få exempel på riktig journalistik kvar i P3. Där kan Sveriges Radio skärpa sig,
säger Kristoffer Triumf som också är förvånad över
att Radio 1 inte lyckas göra bättre journalistik.
Det som utmärker poddcasts är enligt Triumf
att det är ett demokratiskt medium. Alla med en
smartphone eller en hyfsad dator kan starta en
podd. Själv har han hög produktionstakt. Gästerna står i kö för att vara med, han är inbokad en
bra bit in på nästa år och finansieringen är säkrad
till årsskiftet. Han skulle vilja släppa två avsnitt i
veckan, vilket han också gjorde under juni och juli
”för att få ut många intervjuer och för att sänka
Sommar i P1”, men han märkte att lyssningen inte
hängde med.
– Det där med Sommar i P1 är ett skämt – jag
har verkligen inget emot Sommar, jag vill vara med
i Sommar! Jag gick tillbaka till att ge ut ett program i veckan eftersom det finns en exklusivitet i
7
poddradio /
Våra bästa
poddtips!
4-årige sonen valde kakorna. Kristoffer Triumf är mån om
att få sina gäster att trivas.
Triumf gör Värvet i sin ateljé i radhuset i Vällingby
dit han bjuder in sina gäster.
Radiotidningen frågade några kollegor
vilka poddar de helst lyssnar på.
emma hallenberg, webbredaktör P2:
”Stickpodden”, två tjejer
i Kalmar snackar om
garn, stickmönster
och att vara människa. BBC Radio 4, speciellt “Friday Night
Comedy” och “Desert
Island Discs”.
david gustafsson,
projektledare
Redaktion 3.0:
Ombytta roller. Radiotidningens Maria Edlund
intervjuar Kristoffer Triumf. Det är här han gör
sina personliga intervjuer.
Han har inte fått några jobberbjudanden från Sveriges
Radio, men skulle gärna göra ett program ihop med
Annika Lantz, gäst nummer 16 i Värvet.
”Mattsson & Helin”,
transparenta diskussioner mellan
kvällstidningarnas
chefredaktörer. Jag
väntar med spänning på
poddcasten
”Benkö & Hamilton”.
emma knyckare, tankesmedjan:
det. Lyssnarna får längta lite till nästa avsnitt istället
för att bli stressade för att de inte hinner med.
I och med att han kan leva på Värvet har han
på sätt och vis nått sitt mål med podden. Och han
har råd att lägga ut det han tycker är svårt och
tidsödande, som klippning och annonsförsäljning,
på andra. Vid sidan av Värvet skulle han vilja göra
en talkshow i tv, eller för den delen i radio. Men
inte i det traditionella formatet, i så fall vill han
hitta på något nytt med genren. Triumf har inte
fått några jobberbjudanden från Sveriges Radio
men skulle gärna göra ett program tillsammans
med Annika Lantz.
– Eric Schüldt är ett geni också. Och Henrik
Torehammar är härlig men alldeles för snabb för
mig, jag vet inte om jag skulle hänga med.
Kristoffer Triumf ser ljust på radions framtid
Jag tror att
Sveriges Radio
måste vara på tå om
ni ska behålla ledartröjan.”
Kristoffer triumf
och tror att det bara är en tidsfråga innan folk
börja göra mer kvalitativ journalistik än det som
finns i poddcast-världen idag.
– Jag tror att Sveriges Radio måste vara på tå
om ni ska behålla ledartröjan. Ni verkar ofta vara
långsamma, jag är inte säker på att ni kommer att
hänga med.
SR:s biträdande programdirektör Martin Jönsson tycker att Kristoffer Triumf har helt rätt.
– Vi är för statiska, mycket på grund av att vi har
många program med lång livslängd i en fast tablå.
Martin Jönsson tror att det växande intresset
för poddar är bra för Sveriges Radio eftersom det
ökar intresset för radio som medieform. Hur SR
ska arbeta med poddar ska ses över under hösten. Det kan handla om att göra enstaka poddsatsningar, där man testar nya format och tilltal.
Martin Jönsson tycker dock att poddformatet
lämpar sig allra bäst till att lyfta fram guldkornen
ur utbudet.
– Vi gör redan så mycket innehåll. Att vi tar ett
grepp om poddarna handlar inte främst om att
producera nytt utan om paketering, att nå ut till
publiken med det vi redan har, säger han.
Kristoffer Triumf tycker att Sveriges Radio har
alla förutsättningar att hänga med i utvecklingen.
– Det är ju en samling väldigt begåvade människor som sitter i Radiohuset. Och ni har två
miljarder per år att göra bra grejer för. Där ligger
man lite grann i lä.
”Camila och Mereyas
podcast” är smart och
rolig. Ӂtties mutant
ninja komiker” där jag,
Johannes Finnlaugsson,
Nils Lind och Filip Andersson pratar om saker
som gjorde vår uppväxt färgglad.
PODDLYSSNING I SIFFROR
Så många angav att de någon gång lyssnat på…
• Program från Sveriges Radio: 36 procent eller
motsvarande 2,6 miljoner personer.
• Poddar som inte är radioprogram, dvs poddar
utanför SR eller våra poddunika sändningar: 26
procent eller motsvarande 1,6 miljoner personer.
• P3 Dokumentär: 15 procent eller motsvarande
1 miljon personer.
• Filip & Fredriks podcast och Spanarna (SR P1):
7 procent eller motsvarande 500 000 personer.
• Värvet: 2 procent eller motsvarande 150 000
personer (Värvets poddsändningar har hittills
laddats ner totalt 8 miljoner gånger).
Undersökningen genomfördes av Novus i april
2013 på uppdrag av Sveriges Radio. 2200
personer mellan 18 och 79 år svarade på frågan
om vilka poddar de någon gång lyssnat på.
Poddlyssnandet är störst bland män under 30 år i
storstäder. Poddar kan du ladda ner till exempel
i Itunes.
33
8 / på jobbet
procent av svenskarna
mellan 18 och 74 år
tränar minst två gånger
i veckan, enligt en
undersökning från Friskis
och Svettis. De vanligaste
träningsformerna är
löpning, styrketräning
och cykling.
1 timme om dagen
behöver du träna dig andfådd för
att hålla infektioner borta enligt
forskning vid KI. Dessutom behöver
du röra dig måttligt, till exempel gå
i trappor, ytterligare tre timmar per
dag.(källa: Prevent)
Nu är alla redaktioner igång med att katalogisera och arkivera sina program och
inslag i Programrapporten. Radiotidningen
har pratat med tre medarbetare om hur
arbetet går.
Rigmor Olsson jobbar på SR Minnen och
är helt beroende av att program och inslag arkiveras
men producerar även eget
material. Vad tycker du,
är det enkelt att fylla i rapporten?
– Inte i början men sen var det inte så
krångligt. Nu när vi har digitaliserat allting
för hundratals miljoner kronor måste vi ju
fortsätta så att inte tjugohundratalet blir ett
blankt papper, det vore jättetråkigt. Det är
tungt att få en arbetsuppgift till, men funkar
allt teknisk så är det bara copy paste. Då tar
det bara 5-10 minuter extra. Att skriva namn
på medverkande är viktigt, vi söker ju ofta på
personer.
Hur ska den framtida
personalpolitiken se ut på
Sveriges Radio? Nu ses
bemanningsstrategin över.
Foto: Björn dalin
bemanning /
Vilka ska jobba på SR i framtiden?
Några strategiska nyanställningar och ett vägval inom personalpolitiken är delar av arbetet
med att bemanna Sveriges Radio rätt inför nya
utmaningar.
Strategin för bemanning ses nu över, vilket bland
annat innebär ett antal nyanställningar inom
speciella områden och funktioner, exempelvis
inom det digitala området. Enligt vd Cilla Benkö
handlar det i ett första steg om att anställa en del
egen expertis inom nyckelområden för att slippa
onödigt dyra konsultkostnader samt att göra ett
antal anställningar på några områden där företaget snabbt behöver trygga kompetensen. Det är
många år sedan bemanningsstrategin skrevs och
företagsledningen anser att den behöver förnyas
för att möta generationsskiften och teknisk ut-
veckling inför nästa sändningstillstånd, som börjar
gälla vid nyår.
Under hösten ska ett antal arbetsgrupper fortsätta arbetet med att utveckla bemanningsstrategin. Grupperna leds av Staffan Sillén, stabschef på
Programenheten. Arbetsgrupperna ska fundera
kring frågor som rör både anställningsformer, bemanning och produktionsvillkor. Det handlar dels
om hur innehållet i Sveriges Radio ska produceras
på bästa sätt genom samarbete mellan intern
produktion och externa bolag. Dels om hur personalpolitiken ska se ut när det gäller exempelvis
vikarier, olika anställningsformer och möjligheten
att byta jobb internt inom företaget.
/ Jenny Mattsson
Start för förändringen av SRF
Arbetet med Nya SRF har nu dragit igång
på allvar. Under hösten görs planer för hur förändringarna ska gå till. Anpassningen av SRF:s
leverans och organisation till programbolagens
(Sveriges Radio, SVT och UR) behov görs i nära
samarbete med alla bolagen. Fem projektgrupper
jobbar med förändringen. I alla grupper finns representanter för programbolagen: Administrativt
Centrum (lön, ekonomi), Tele (växel, telefonitjänster), Musik & Research (Grammofonarkiv, ljudteknik, musikbibliotek, bibliotek och pressarkiv samt
Full fart i
rapportfabriken
Radioarkivet), Fastighet & Service (fastighetsförvaltning & underhåll, posthantering, gods, repro
samt massutskick), Nya SRF (helhetsgrepp på organisationen, inklusive friskvård, dokumentarkiv, IT
och stabsfunktioner).
Inom Sveriges Radio finns en styrgrupp med
ansvar för att koordinera planer och underlag för
beslut som arbetas fram inom projektgrupperna.
/ Jenny mattsson
intranätet
På SRF:s kundwebb på intranätet finns mer
information om projektgrupper och tidplan.
Och hur ska man tänka som
programmakare, vad säger
projektledaren för Programrapporten, Claes Hollander?
– Så här: ”Jag ska inte bara
spara mitt program utan göra
det möjligt för andra att hitta det om 5 eller
10 år”. Den som söker vill veta vad programmet handlar om och vilka som pratar om vad.
Fyll i dina inslag med rätt prefix, varje program har sin egen mall för det. Ju närmare
man är produktionen, desto mer detaljerad
information har man.
Nils Fagerberg är en av dem
som ger stöd till redaktionerna. Vilka problem stöter
ni på?
– Det handlar mer om att lösa
uppgifter. Nu har vi fokus på att få ordning på
de så kallade prefixen, så att informationen
hamnar på rätt ställe. Så tvärtom, vi skapar
ordning och reda – en gång för alla.
Programrapporten (det moderna
bandprotokollet) ”pratar” med Isidor, Digas,
ENPS och SR Tablå. Man kan rapportera
före eller efter programmet och även spara
råmaterial, till exempel 2 timmars livekonsert,
även om bara 50 minuter ska sändas.
SR Sök (ersätter Arkivsök)
Lyssna på och beställ låtar, inslag och program
– alla kommer åt det. Man kan filtrera på
detaljnivå och själv klippa ut en bit och bara
beställa den lilla snutten till Digas. Allt som är
rapporterat i Programrapporten hittar man i SR
Sök efter 15 minuter.
Programbanken (ersätter Radioarkivet)
Kontakt: programrapportering@sr.se eller ring
för support på tel 42215.
/ eva ericsson-rydberg
9 / noterat
Tips /
”han försökte
skoja!”
Långa avstånd gör det ofta
nödvändigt med intervjuer via
telefon. Dålig ljudkvalitet är ett
problem, men Roy Malmborg
på P4 Värmland har kommit på
en lösning: Sedan han började
använda Skype via mobilen blir
ljudet mycket bättre.
– Jag testade själv förra hösten
att ringa upp intervjupersoner via
Skype-appen i min Iphone istället
för via vanlig telefonledning och
märkte stor skillnad i ljudkvalitet
direkt. Det blir nästan lika bra som
vid en intervju med gästen på
plats i studion, säger Roy Malmborg, som själv jobbat som både
ljudtekniker och reporter.
Han berättar att han har fått
flera politiker och andra myndighetspersoner som ofta intervjuas i
P4 Värmland att ladda ner appen
för Skype, så att de snabbt kan
vara tillgängliga för telefonintervjuer med bra ljud. Många
av hans reporterkollegor arbetar
på samma sätt, både vid kortare
nyhetsintervjuer och när gäster
rings upp i programmen. Samtalen kopplas enkelt in direkt i
Mandozzi-bordet i studion. Det
krävs att Skype finns installerat på
studiodatorn, något som är fixat
i alla studior på P4 Värmland. För
att kunna banda samtalen i Digas
direkt från Skype krävs installation
av extra ljudkort, men för bandning i Mandozzi record räcker det
med en enkel inställning i studion.
– Jag vill verkligen tipsa om att
testa det här sättet att få bättre
ljud på telefonintervjuer. När jag
intervjuade svenska ögonvittnen
till sprängdådet i Boston i våras
märkte jag stor skillnad på det
ljudet och motsvarande från en
telefonledning över Atlanten,
säger Roy Malmborg.
/ Jenny Mattsson
spotify-nedladdningar
Spotifyanvändare har laddat ner P3:s app 30 000 gånger!
Dessutom finns P3:s spellista, som varje vecka läggs upp på
Spotify av musikredaktörerna, med på tio-i-topp-listan över de
mest nedladdade listorna i världen.
Roy Malmborg, P4 Värmland.
Bättre telefonljud med
Skype-samtal
30 000
Hovets informationschef Bertil Ternert om varför kungen härmade
P4 Östergötlands reporter Mathias Lindholm istället för att svara på hans fråga.
Det visste du inte om
Kände sig som en knattereporter på sitt första jobb
som radioreporter på P4
Stockholm, eftersom hon
är så kort.
Annika
Lantz
Leder Lantzkampen
i P1 men är enligt
egen utsago själv usel
på frågesport.
Hon gav sin
bisittare i Morgonpasset i P3
smeknamnet
Snygg-Ylva.
Lockades till
radion av barndomsvännen
Camilla Kvartoft
(nu på SVT).
De två sände
studentradio tillsammans.
Gift med Tomas
Granryd, kanalchef på P3.
Gillar inte att
improvisera,
allt innehåll i
sändningen finns
klart i manus.
text / jenny Mattsson
Bild / Mattias AHlm
10 / anslagstavla
krönika /
Så kan vi locka
lyssnaren till mobilen
P
å väg till Område Östs konferens
utanför Västervik; gulbruna toner i
träden, klarare luft, tidigare skymning,
sommaren ligger bakom. Med ett Sommar i
P1 som gav kanalen 18 procent av publiken,
en sprakande Östersjöfestival, ett folkjublande Svensktoppen nästa, spännande och professionellt högtstående Obamabevakning,
och många andra soliga höjdpunkter.
Nu går vi vidare med vinden i ryggen.
Publiken har förväntningar, låt oss ändå överraska positivt. Låt oss bli ännu bättre på att
sända där det händer, när det händer. Alltid
på plats, snabba rapporter på webben, i mobilen, i radion, inte låt publiken vänta – och
försvinna. Snabbheten har också blivit en
trovärdighetsfråga. Jag tycker också att vi
oftare ska bryta ramarna, bryta tablån med
breaking news och korta eller långa extrasändningar. Det gäller även programmen
som kan bryta det planerade mot det nya
brännande lokala, nationella eller globala
skeendet för att ge djup bakom det som synes ske. Och det gäller musiken och teatern.
Men vi måste tala om för publiken att vi
gör det. Att vi finns i radion står ju klart…
Men att de kan följa oss i mobilen är vi sämre
på att berätta. En ständigt aktuell journalistik
lockar lyssnare, så vi måste påminna dem att
de kan följa oss i mobilen. Under oktober
börjar vi på allvar med följsam design i webb
och mobil, en ny, tydligare och mer lättanvänd digital form.
Här har vi en stor chans att skapa en ännu
bättre relation med publiken som blir viktig i
framtiden, för att vi ska fortsätta ha stor betydelse. Vi gör en obruten ström av journalistik som kan tas emot med olika prylar, alltid
och överallt. Digitalt ska vi ha korta texter,
bra bilder och blixtsnabbt ut med ljudklipp
för den som inte kan ta del av hela sändningen. Men vi måste tala om att mobilen har allt
det där. Här växer publiken snabbt, och det
gäller att berätta om allt vi gör som de kan
hitta där. Lyckas vi med det kan vi skjuta vår
egen höst på framtiden.
Just nu...
...njuter jag av att höra de nya korrespondenterna ta plats ute i världen och i etern.
Det är kul att höra nya korrars röster gestalta
sina områden på sitt sätt. Samtidigt inser jag
hur mycket jag vant mig vid
och nu saknar deras föregångare.
/ Björn Löfdahl,
programdirektör
nominera till sveriges radios språkpris 2013 /
Måndagen den 16 september är sista dagen att lämna in nomineringar av kandidater till
årets språkpris. Priset delas ut i två kategorier, ett till medarbetare i lokal kanal och ett till
medarbetare i riksprogram. Glöm inte att ge en motivering! Skicka nomineringen med mejl till
sprakvard@sr.se.
Juristen /
Välkommen ändring av upphovsrättslagen
Den 1 november 2013 ändras upphovsrättslagen. En välkommen ändring är att avtalslicensen för
sändning av utgivna litterära och musikaliska verk utvidgas till att gälla även on demand-publicering
av offentliggjorda verk. En avtalslicens gör att avtal mellan en representativ upphovsmannaorganisation och SR omfattar även icke-medlemmar. Nya avtal med STIM och Författarförbundet ger SR rätt
att sända och webbpublicera program med verk också av förbundens icke-medlemmar, även om
verken ”bara” offentliggjorts på webben av sin upphovsman. På litteratursidan har SR behövt jaga
tillstånd från författare som inte är medlemmar för att lägga program på webben, och då bara fysiskt
utgivna verk.
En annan ändring är att inte bara lagstiftaren kan införa avtalslicenser. Marknadens parter kan från
och med november sluta avtal med avtalslicensverkan på områden där de tycker att det behövs. För
Sveriges Radios del skulle det kunna gälla till exempel bilder.
En mer kostsam nyhet är förlängningen av skydd för ljudupptagningar (skivor, ljudfiler och radioprogram). Utövande konstnärer (t ex sångare och musiker) och framställare (t ex skivbolag och SR) får
upptagningar skyddade i 70 istället för 50 år från upptagning/sändning. Ljudupptagningar skyddade
den 1 november 2013, dvs utgivna eller offentliggjorda tidigast 1963, får förlängd skyddstid på tjugo
år. Ljudupptagningar som inte är skyddade vid lagändringen, utgivna eller offentliggjorda senast
1962, fortsätter att vara fria.
Slutligen, musikaliska verk med text där musik och text skapats speciellt för verket blir ett och
samma verk och skyddas 70 år efter sist avliden upphovsman. Det påverkar främst operaområdet där
musik och libretto setts som två skilda verk, men gäller även övrig musik.
Anna Wesslau, bolagsjurist
P4 Skaraborg hade en udda
gäst nyligen.
.Foto: lisa andersson
P4 skaraborg /
Grävling stal morgonshowen
P4 Skaraborgs morgonprogram fick gosigt
besök i studion härom veckan. Den tama
grävlingen Källe var gäst hos programledarna
Torbjörn Borg och Marthina Stäpel.
– Det var annorlunda, minst sagt. Källe sa inte
ett ord men stal hela showen och en ordentlig bit
av mitt hjärta. Torbjörns också tror jag, även om
det tog en stund. Själva intervjun blev ärligt talat
rätt okontrollerad men å andra sidan så är det inte
varje dag som en grävling pussas och smågrymtar
i direktsändning, berättar Marthina Stäpel, programledare för P4 Morgon i Skaraborg.
175 personer har gillat bilden på Facebook,
där den fick 17 kommentarer. Nästan lika många
delade bilden till andra.
– Lyssnarna hängde på, likheten mellan mig
och Källe var ett av ämnena, ha ha! Källe avslutade med att bita rejält i mikrofonen och sno
puffskyddet, för att nästan per omgående spotta
ut det igen. Inte ens en grävling verkar tycka att
de känns fräscha!
/ Jenny Mattsson
11 / anslagstavla
lyssnarsynpunkter /
lediga jobb /
Ansökan till lediga jobb görs via ”Jobbanken” på intranätet.
Producent/programledare till Klassisk morgon i P2,
Växjö
Tjänsten är en tillsvidareanställning på 80 % från den 1 december 2013
med placeringsort i Växjö. Registrera din ansökan senast 29 september. Vill
du veta mer? kontakta Ulf Myrestam, kanalchef, tel 0470-726001 alt e-post
ulf.myrestam@sr.se. För frågor kring din ansökan kontakta Margot van der
Lieth, personalspecialist, tel 011-4954105. Fackliga frågor besvaras av Lena
Pettersson (SJF), tel 0470-72 60 92, eller Per Brolléus (Unionen), tel 0470726076 , SACO nås via e-post saco@sr.se.
Reporter till Sámi Radio, Kiruna
Sámi Radio söker en reporter till verksamheten i Kiruna. Tjänsten innebär
arbete med både nyheter och program och är en tillsvidareanställning
med tillträde enligt överenskommelse. Ansök gärna omgående, senast 15
september. Frågor kring tjänsten besvaras av kanalchef Ole Isak Mienna
tel: 070 – 314 58 56, kring ansökan, Desire Lindström, personalspecialist,
telefon 090-17 17 57. Fackliga frågor: Thomas Sarri, SJF telefon 070 - 269
61 62, Kathrin Nutti, Unionen telefon 0980-750 22 samt Evert van Berkel,
SACO via växeln 08-784 50 00.
Sydeuropa-korrespondent sökes
Vi söker en korrespondent för bevakning av Frankrike, Italien, Spanien och
Portugal. Till bevakningsområdet hör också delar av Nordafrika. Annonsen
riktar sig i första hand till anställda eller personer med företrädesrätt vid
Sveriges Radio. Villkoren för SR:s korrespondenter är fastlagda i ett särskilt
reglemente, som skickas till alla sökande. Förordnandetiden är två år med
möjlighet till ett års förlängning. Tillträde sker den 13 januari 2014. Frågor
besvaras av Ekots utrikeschef Per Eurenius, tel 08-7847090 eller 0708999714 eller per.eurenius@sr.se. Fackliga frågor besvaras av Ulrika Hyllert,
SJF och Åsa Wisborg, Unionen. Båda nås via Sveriges Radios växel 087845000. SACO:s företrädare kontaktas via e-post saco@sr.se. Ansök senast
20 september.
Dags att avannonsera
uthyres /
VILLA I FLORIDA
Hyr vår villa, 195kvm, 4
sovr. (8 riktiga sängplatser), 3 badrum och med
egen stor pool. Ligger
i lugnt villaområde. 20
min.från Disney World
och ännu närmare bra
golfbanor. Pris inkl. skatt
och slutstädning $ 885
– $ 1080 per vecka. jul/
påsk lite dyrare. Ring
Anders Ström 0723-18
80 11 eller besök vår
hemsida: www.TheOrlandoVilla.com
Varmt tack för uppvaktning,
presenter och vackra ord i samband med min pensionering.
De sista åren på P1 har varit
de mest kreativa, stimulerande
och med tanke på all ny teknik,
utmanande under min långa
radiobana. Tack kära kolleger
och chefer på P1 Presentation, och tack programläggare,
producenter och alla på DC
för gott samarbete. Efter 35 år
tänker jag äntligen förverkliga
den gamla radioklichén ”Och
nu nånting helt annat…”. Det
ser jag fram emot med spänning och glädje – men oj, vad
jag kommer att sakna er!
/ Rolf Gyll
Vad har folk
lyssnat på?
Här är ett axplock ur Lyssnarservice mejlkorg.
”I augusti hörde jag
en låt sjungas live och
akustiskt av en kvinna,
den lär ha hetat nåt
med kärlek. Kan ha varit i P3 men även någon
utav de andra kanalerna. Kanske känner ni till vad jag menar?”
”Jag lyssnar på P4 Extra med Carina Holmberg, och personen där är jätteotrevlig och
har hunnit med 3 svordomar på 5 minuter.
Nu tänker jag stänga av radion tills programmet är slut.”
”Stort tack för sändningen av Trollflöjten
från Östersjöfestivalen – bor inte i Stockholm – bekvämt att kunna sitta hemma
och lyssna!”
”Veckans höjdpunkter räknas in: Filosofiska
rummet, Människor och Tro, Spanarna och
så Panelen! En lite spretig fyrklöver som ger
mersmak, varje gång.
Jag önskar mer av detta. Bestämda program med kunniga deltagare, som dissekerar
och avverkar, rensar och förklarar, i modernt
språkbruk ’problematiserar’ tillvaron för oss
som sitter mer myror i våra huvuden.”
”Zimmergren & Tengby – mitt favoritprogram – hoppas ni framför det till dem –
de kompletterar varandra mycket bra!”
SR/TV IF-dagen 2013 – kom och upptäck
föreningslivet inom murarna!
Tisdag 17 september i RH-Parken mellan
11:00-14:00 visar Sveriges Radio- och TV:s
Idrotts- och Fritidsförening (SR/TV IF) upp
sina verksamheter under 3 timmar med
prova-på-aktiviteter. Här kan man prova allt
från rullskidor, körsång och badminton till att
njuta av fin konst och en livs levande häst.
Det kommer vara uppvisningar i allt från
kampsport till tovning av ull, tävlingar och
tipspromenad.
12 / årtalet
posttidning b
1971
Kent Finell och Mona Krantz med
pudeln Måns i Radiohusparken,
bilden prydde Röster i Radio -Tv i
oktober 1971.
FOTO / ULF STRÅHLE
till vardags med
”monaåkent”
”Det tänder till när vi snackar med varandra!”, sa
Kent Finell i en intervju i Aftonbladet 21/4 1973,
om var de bästa idéerna kom ifrån.
Kent Finell och Mona Krantz blev rikskändisar
genom programmen Gomorron och Vardags som
sändes i P1 mellan åren 1970-73. Gomorron var en
milstolpe i radions historia, det var den första morgonshowen som var personlig, på gränsen till privat. ”MonaåKent”, som kvällspressen döpte dem
till, bjöd in sin publik ”i sovrummet”. De åt frukost,
kommenterade tidningsnyheterna, käbblade och
drack apelsinjuice tillsammans.
– Folk blev jätteupprörda, de var ett par och
det var för nära tyckte folk, men det var jättekul
radio för sin tid, säger Annika Engmark på kommunikationsavdelningen.
Annika Engmark arbetade med Kent Finell
som programsekreterare från mitten av sjuttiotalet
och tio år framåt. Kent Finell gick hastigt bort 27
augusti i år, och Annika har bara glada minnen av
honom. Efter Gomorron och Vardags ledde Kent
Finell en mängd olika program, bland annat Kavalkad, Levande gospel och Nöjesprofilen. Annika
Engmark minns speciellt en serie som hon gjorde
tillsammans med honom – Sommarspecial: Göta
Kanal – där de sände ett program i veckan från
olika orter längs Göta Kanal. Med sig på turnén
hade de en femmanna-orkester och två sångare,
Mia Adolphsson och Kjell Kraghe.
– Göta Kanal var Kents idé, vi gick in och frågade kanalchefen som sa ”Jaha varsågoda”, och
sen kom vi ut med en kasse pengar. Det var andra
tider då och vi hade jättekul. Det var alltid roligt
runt Kent! säger Annika Engmark.
Efter fyra år som reporter på Värmlands folkblad fick Kent Finell jobb på Sveriges Radio som
sport- och nyhetsreporter 1966, och tre år senare
anställdes han på underhållningsavdelningen i
Stockholm. Han arbetade på Sveriges Radio i 38
år och hans varma röst är fortfarande förknippad
med Svensktoppen. Kent Finell ledde Svensktoppen i olika omgångar i sammanlagt tjugo år
mellan år 1973 och 2002. Han ledde programmet
med stort engagemang, men 1991 slutade han
som fast anställd på Sveriges Radio och började
frilansa som reporter i tidningen Hänt i Veckan vid
sidan av arbetet som programledare på Svensktoppen. När nya regler skulle göra det tillåtet att
sjunga på engelska i Svensktoppen, ville han inte
vara kvar och han slutade som programledare.
/ Maria Bergman