1. No category

radio
för dig som jobbar med sveriges radio
1940
tre röster i
radio och en
plättlagg.
sidan 12
#14
27 september 2013
tidningen
Allt om Radiodagen och radiogalan
årets Bästa morgonprogram
godmorgon
Stockholm!
Robert Aschberg: ”vi är inte fjättrade vid den förmenta objektiviteten” sid 4
cathrine gyldenstedt: ”presenterar vi en hopplös värld stänger lyssnarna av” sid 3
Johnny vaughan: ”att sända live är det största privilegiet” sid 5
2 / radiodagen
1,2
miljoner människor lever
i digitalt utanförskap, och
skulle inte ha tillgång till
radio om den enbart distribuerades via mobiler
och datorer.
Källa / A-fokus
#radiogalan
Persson, Schibbye och Velasco.
just
nu
@cissiwallin: “Schibbye/
Persson på scen för att dela
ut pris för ’årets reportage’.
Citat ’till någon som faktiskt
lyckats göra ett reportage’
#radiogalan”
Hur känns det-kampanjen
har gjort det lättare för
Metropol att dra igång andra
publicistiska satsningar,
menar Anna Alexandersson.
På gång:
Foto: nina allergren
Med start lördag 28 september skildrar
producenten Cecilia Josefson, själv klassiskt
skolad pianist, fyra klassiska musiker. Det
handlar om deras identitet - hur är det att
vara ung klassisk musiker i vår tid? Hur ser
de på sig själva och sin roll? ”Musikmagasinet: Solistliv” sänds tre lördagar kl. 12.03
i P2.
Måndag 30 september börjar Sveriges Radios insamling till Världens barn, Radiohjälpens största årliga insamling. Insamlingen
sker i P4, lokalt och riks, och i Sisuradio.
Kampanjen summeras i P4 Extra fredag 11
oktober. Samma kväll sänder SVT sin stora
gala för Världens barn.
Hatar män kvinnor? I Mia Blomgrens nya
serie i Tendens ställer hon frågan till både
kvinnor och män och gräver sig allt djupare
ner i det som vi kallar kvinnohat. Del ett av
sex sänds måndag 7 oktober kl. 11.03 i P1.
Onsdag 9 oktober anordnas ”P1 om fantasi” med Bodil Malmsten, Navid Modiri,
Simon Kyaga och Stina Wollter på Södra
teatern i Stockholm. Vad krävs för att få ett
nobelpris? Fantasilöshet och envetenhet?
Eller förmågan att föreställa sig det omöjliga? Samma vecka som flera pristagare
tillkännages får fyra personer tolv minuter
var att tala om ämnet fantasi. Utan att bli
avbrutna eller motsagda. Kl. 19.30 på Södra
teaterns stora scen och direkt i P1.
Torsdag 10 oktober är det dags för årets
upplaga av Humorhimlen Live på Palladium
i Malmö. Tankesmedjan, Carpe Fucking
Diem, Pang Prego, Gräddhyllan, Den stora
kärleken och Anders & Måns uppträder.
Programledare är Kodjo Akolor. Kl. 19.30 på
Palladium och direkt i P3.
metropol 93,8 /
Publikens förtroende på topp
Snart ett år har gått sedan Metropol 93,8:s
temavecka om vardagsrasism. ”Hur känns
det?” har belönats med både Ikarospriset och
Medieormen men satsningen har framför allt
stärkt lyssnarnas förtroende för kanalen.
– Det finns en förtroendebrygga mellan redaktionen och lyssnarna som blev starkare när lyssnarna
förstod att vi inte väjer för de stora frågorna och
att vi tar deras erfarenheter på allvar, säger kanalproducenten Anna Alexandersson.
Tillsammans med kollegan Dejan Cokorilo pratade hon om erfarenheterna av ”Hur känns det?”
på Radiodagen. Anna Alexandersson berättar att
Metropol 93,8 jobbar hårt på att lära känna sina
lyssnare, alla kommunikationsvägar hålls öppna
och de gör radio tillsammans med lyssnarna hela
tiden.
– Vi talar om för dem att ”när vi är här får ni
också vara det”. Vägen från att lyssna på programmet till att vara med i det är extremt kort.
Lyssnarna bidrar till att vi gör bättre radio på alla
sätt, de kommer med idéer, innehåll och rättningar.
”Hur känns det?”, som pågick under en novembervecka i fjol, vände perspektivet från dem
som utpekas som rasister och satte istället strålkastarljuset på dem som drabbas av rasism.
– Vi ville veta vad våra lyssnare har att säga om
rasism i vardagen och vad som är deras erfarenheter. Vi ställde en fråga och svaren fullkomligt
vällde in, de slutade inte svara, säger Anna Alexandersson.
Hon menar att kampanjen har gjort det lättare
för redaktionen att dra igång andra publicistiska
satsningar, som till exempel ”Passa boken”. Anna
Alexandersson tror också att svaren från ”Hur
känns det?” skulle lämpa sig bra att samla i en
bok och berättar att en regissör har hört av sig om
att göra en pjäs utifrån materialet.
/ Maria Edlund
”Det är jävligt kul med radio! Det är så fritt”, säger Robert Aschberg på Radio 1 i en intervju på sidan 4. Och kärleken till
mediet förenar, trots alla olikheter, reklamradion och Sveriges Radio. En gång om året är det party i branschen. Då minglar,
äter och festar alla tillsammans. Det är långtifrån alla medarbetare som har möjlighet att var med, men i detta
nummer förmedlar vi några intryck från Radiodagens seminarier fulla av yrkesknep, journalistiska case, tankar
om mediet och publiken. Vi ger också några glimtar från kvällens glam och prisutdelning där många timmars
grävande, sändningar och intervjuande ger utdelning i form av Stora Radiopriset.
Vi jobbar här: Anna-Lena Walmsley, Eva Ericsson-Rydberg, Jenny Mattsson, chefredaktör (tel 08-7843167), Ulrica Bengtsdotter,
Micke Grönberg, Mattias Ahlm, Viktoria Rinkous, Maria Edlund och Maria Bergman (praktikant). Vi gör Radiotidningen, nyheter på
intranätet, Sveriges Radio-magasinet, årsredovisningen, trycksaker, pressbilder, webb-tv m m. Ansvarig utgivare: Helen Hellströmer,
kommunikationschef, Enheten analys och kommunikation. Prenumerationsärenden: mass@srf.se. Har du synpunkter eller tips? Kontakta oss gärna!
radiotidningen@sverigesradio.se – eller kom förbi! Vi sitter i RH 1A/1G. Vi ses!
Omslagsfoto / Micke Grönberg
3 / radiodagen
You have to have the right content, on the right platform at the
right time”.
Ben Cooper, controller på BBC Radio 1 and 1 Xtra, på
Radiodagen om att anpassa sig efter lyssnarnas medievanor.
Månadens sociala medier-tårta
Loukas Christodolou, Radio Sweden, får månadens sociala medier-tårta för
redaktionens framgångsrika arbete på Reddit. Loukas tog tidigt initiativ till ett eget
Radio Sweden-konto på det för den engelskspråkiga redaktionen mycket relevanta
länkforumet Reddit.com, som är en av världens största sociala nyhetssidor. Genom
att vara tidigt ute och ha en etablerad närvaro lyckades han skåpa ut konkurrenten
The Local och göra Sveriges Radio till primärkälla på den internationella arenan
med nyheten om Emma Green Tregaros regnbågsfärgade naglar.
Tårta till Loukas.
cathrine gyldenstedt /
Vågar du prova ett nytt sätt att rapportera?
– Jag tror att tiden är inne för att ställa frågan
om negativ rapportering kring händelser är
rätt sätt att göra journalistik.
Danskan Cathrine Gyldenstedt är energisk
och engagerad. Hon smattrar fram sina forskningsresultat och ger konkreta exempel på vad
”konstruktiv nyhetsjournalistik” är. Hon talar
för en fullsatt salong 3 på Radiodagen.
– När journalistiken presenterar en hopplös värld
stänger lyssnarna av. Jag hör ofta från publiken
att de är trötta på den sjukdomsmodell av världen
som vi prestenterar genom vårt vanetänkande
kring nyhetsvärderingar. För att vara relevanta och
viktiga för folk måste vi tänka om!
Att rapportera om en olycka eller katastrof
konstruktivt innebär för Cathrine att berätta något
framåtsyftande, mindre negativt. Rent konkret
med start på morgonmötet. Något har inträffat,
då ställer man frågorna: Vem har löst ett problem
och hur? Vem har blivit hjälpt? Finns det exempel
på samarbeten? Har någon lärt sig något? Vad har
övervunnits, klarats av?
Början och slutet betyder mycket och berättelsen ska ha en peak och lämna publiken med
något som ger en öppning, ett hopp. En klassiskt vinklad nyhetsberättelse lämnar folk med en
känsla av hopplöshet, som man ”ikke kan bruge
till noget”. Cathrines forskning i ämnet pekar på
att positiva känslor kan skapa kreativitet och ge
inspiration till handling. Men detta innebär inte
att du ska strunta i att undersöka och gräva. Enbart ”positiva” nyheter blir inte trovärdiga.
– Man måste ha ett kritiskt tänkande men tänka
konstruktivt. I en intervjusituation kan man fråga
efter enighetspunkterna istället för konflikten.
Cathrine Gyldenstedt
föreläste om konstruktiv
nyhetsjournalistik på
Radiodagen.
Foto: Martina holmberg
Cathrine Gyldenstedt arbetade i 13 år som journalist på Danmarks Radio och i några år som korrespondent i USA. Hon ledsnade på den mörka bilden av världen som hon själv bidrog till att skapa.
– Synen nyheterna förmedlade av världen
påverkade mig negativt, och jag tänkte att det
måste påverka andra på samma sätt. Min första
studie med en hemlös kvinna blev en aha-upplevelse. Jag ställde först de vanliga ”offerskapande”
frågorna. Sedan provade jag helt andra frågor
och insåg hur stark en fråga kan vara. Rent fysiskt
rätade kvinnan upp sig, blev mer engagerad, och
efteråt tackade hon mig för att hon fått syn på att
det fanns bra saker som hänt henne. Vi journalis-
ter har stor makt. En fråga formar din egen syn på
en sak, men även den intervjuades och i förlängningen publikens syn på världen.
Cathrine skriver just nu klart en handbok till
journalistutbildningarna för att skapa ett metodiskt tillvägagångsätt. Hon ser framtiden an.
– Rätt fråga kan förändra historien. En journalist ställde frågan till senator Kerry om det finns
något sätt att förhindra ett amerikanskt anfall på
Syrien och Kerry svarade ”Shure, if Assad would
turn over all their chemical weapons, but we all
know that won´t happen…”.
Men det kanske kan hända, för att frågan ställdes.
/ Maria Bergman
liz mackean /
BBC tystade ner Savile-skandalen
Att stoppa reportaget om tv-profilen Jimmy Savile
och försöka tysta ner historien ledde till en värre
kris för BBC än om man lagt korten på bordet.
– Allt sunt förnuft var bannlyst, säger journalisten Liz MacKean.
Liz MacKean var med och gjorde granskningen
av tv-profilen och den brittiske nationalklenoden
Jimmy Savile som visade sig vara pedofil. Något
som sägs ha orsakat BBC:s största kris på 50 år,
trots att reportaget inte sändes i Newsnight som
planerat. I samband med Jimmy Saviles död visade i stället BBC ett hyllningsprogram om tv-profilen. Det var istället ITV som berättade om Saviles
mörka förflutna. Han var en del av det kollektiva
medvetandet i Storbritannien, en arbetarkille som
rivit klassbarriärerna. Men det var inte bara själva
avslöjandet om denna megakändis som skapade
krisen, utan också sättet att hantera krisen, enligt
MacKean.
– Att kommunicera är en sak, men att kommunicera ärligt är en annan. Om BBC:s ledning hade
sagt sanningen och erkänt att man fattat fel beslut
när man stoppade storyn, skulle det inte ha fått så
stora proportioner, säger Liz MacKean.
Hon själv hamnade i kylan och fann det sedermera för gott att ta ett avgångsvederlag.
– Jag hade jobbat på radio och tv i 20 år och
trivts väldigt bra och sedan blev jag den obe-
kväma, som ingen pratade med i korridoren. De
behandlade oss som rebeller. Vi blev till och med
hotade med disciplinära åtgärder.
– BBC kände sig under attack av tidningar och
fiender och kom med ett försvar som alla höga
chefer kunde ställa sig bakom. Inte minst var det
ett svek mot dem som hade öppnat sig och berättat sina historier om övergreppen.
– Då blev vi än mer stridslystna och ville berätta sanningen.
Under tiden pågick en oberoende utredning,
som till slut gav reportrarna rätt.
– Ingen hade kunnat tro att ledningen skulle
dröja tre veckor med att komma med uttalanden
som inte var sanna. Vi varnade dem.
/ Ulrica bengtsdotter
4 / radiodagen
Läs och lyssna
Årets skrattstock
Rille är en kul kille.
P3:s Humorhimlen Lab vann kategorin ”Årets skrattstock”
på Svenska stand-up galan 2013 med motiveringen att
”framtidshoppen frodas där”. Årets skrattstock går till den eller
de som utvecklat svensk stand-up i tv, radio eller på webben.
– Det är så klart superkul att få det här priset. Vi älskar
svenska komiker så det är härligt att få tillbaka kärlek
också, säger Rille Nerbe, producent för Humorhimlen Lab.
Just nu pågår Barnens Romanpris i P1 och P4. En
jury bestående av fem läsglada barn diskuterar de
nominerade böckerna. I sista programmet röstas en
vinnare fram. Böckerna vänder sig till 9-12 åringar men
Barnens Romanpris-jury programmen är för alla som gillar litteratur och goda
och programledaren Ylva diskussioner. Lyssna för de bästa boktipsen till jul!
Mårtens.
radio 1 /
Aschberg tar stor plats i liten kanal
Robert Aschberg har jobbat på Radio 1 sedan
starten i april 2011. Då var radio ett nytt medium för honom.
– Det är jävligt kul med radio! Det är så fritt,
säger Robert Aschberg entusiastiskt där han
sitter framåtlutad på kanten av en fåtölj i kontorslandskapet på MTG Radio.
Radio 1 sänds över Stockholm och Södertälje,
FM-nätet i övriga landet är fullt, och stationen har
tagit upp kampen med Sveriges Radio om pratradio-lyssnarna. Det är Davids kamp mot Goliat om
man ser till andel lyssnare. Endast 1,4 procent av
FM-lyssnarna i Stockholmsområdet väljer Radio
1. I år lyckades de trots det kamma hem Stora
Radiopriset på Radiogalan i två kategorier, ”Årets
Radiostation” och ”Årets Underhållning”, för Robert Aschbergs show.
– Jag tror att folk gillar att jag snackar likadant
i radio, som med vem som helst. Jag är tydlig
och deklarerar var jag själv står. Till skillnad från
Sveriges Radio är vi inte fjättrade av den förmenta
objektiviteten.
Förutom Aschberg har Radio 1 åtta andra programledarprofiler och mycket av det som görs i
kanalen bygger på ring in-program.
– När vi är som bäst är vi som Ring P1 på syra.
Vi sänder tre timmar varje dag, så det lyckas inte
jämt. Ofta har jag gäster i studion, ibland är ämnet fritt. ”Nu är det friåkning” säger jag och tjoff,
så är det fullt av ringare i slussen. Jag censurerar
ingen, säger Aschberg med fast blick.
Lyssnar du mer på radio nu än tidigare?
– Nej, men jag lyssnar nog på ett annat sätt.
Som inpiskad bilist lyssnar jag i bilen. London’s
”Det är jävligt kul med
radio”, säger Robert
Aschberg vars show
vann priset för ”Årets
underhållning” på
Radiogalan.
Foto: karin hellzén
Biggest Conversation, (Londons enda kommersiella pratradiokanal) är bra, men för det mesta
lyssnar jag på P1: Språket, Stil, Vetenskapsradion.
Jättemycket är bra, men jag är kritisk också.
Sveriges Radio har nästan tre miljarder varje år.
Med tanke på det sänds det alldeles för mycket
repriser, fortsätter Aschberg.
Christer Modig, vd på MTG Radio, säger att
man startade Radio 1 med syftet att den ska bli
en rikssänd digitalradiokanal. Han vill att digitaliseringen av radion ska gå snabbt, man vill kunna
nå hela Sverige. Redan idag går det att lyssna på
Radio 1 via app och webb och Robert Aschberg
märker att fler ringer utifrån landet.
– Alla har ju såna här, säger han och viftar med
sin mobil. Jag undrar om de inte lurar sig själva
med digitalradion. Jag vet inte hur det kommer
att gå framöver för oss, på tv-sidan är det ju ännu
stökigare. Jag gör mitt jobb, och radio är kul! Det
är det snabbaste och mest direkta mediet som
finns.
/ maria bergman
i korthet
musikmysterium /
Vår egen ”Sugarman”
upphittad tack vare P3
Bokmässan /
Bokradion på
plats på SR:s scen
omvärld /
Han ger ut skivor under hela 80-talet,
jobbar med svenska texter och teman
som existentialism och relationer. I USA
skapas många år senare en rörelse. Ett
fragment av en låt, uppsnappad från
tysk 80-talsradio, läggs år 2002 ut på
nätet med frågan: Vad är det här? År av spekulationer följer. Var kommer låten ifrån? Vem är det
som sjunger? I somras nådde mysteriet internetforumet Reddit och Sveriges Radios PP3. Några P3lyssnare hajar till. De känner igen låten och 27 års
mysterium är löst. Artisten bakom låten är svensk!
Nämligen musikern och skådespelaren Johan Lindell. Hör hela historien hos PP3 på webben.
Bokmässan i Göteborg är årets
höjdpunkt för många. Sveriges Radio är självklart på plats. Från och
med torsdag 26 september till avslutningen på söndagen den 29 blir
det direktsändningar av bland annat
Lundströms Bokradio, Barnens Romanpris ,
P4 Extra, Nordegren och Epstein från Sveriges Radios scen på Bokmässan i Göteborg.
Som vanligt sänds också en gudstjänst från
Bokmässan – inte från SR-montern dock, utan
från V-hallen. På lördag delas Sveriges Radios
Novellpris ut traditionsenligt.
Danmark går över till DAB +1 i december 2014. Det stod klart efter en
politisk överenskommelse i veckan. ​
Den politiska uppgörelsen innefattar också att FM-tillstånden förlängs
till 2019, då en övergång från FM
till DAB ska vara klar i Danmark. DAB +1 är en
modernare variant som inte kan tas emot med
äldre digitalradiomottagare. Därför drar en
informationskampanj kring detta igång 2014,
skriver Radionytt. Danmarks Radio kommer att
kunna sända sina regionala P4-kanaler digitalt
när man går över till s k ”DAB-block 2”.
Danmark går över
till ny DAB-teknik
5 / radiodagen
#radiogalan
@ametistametist: ”På väg ifrån
#Radiogalan, syrian som jobbar i
garderoben: ’ÄNTLIGEN nån man
känner igen! Lyssnar aldrig på
radio. Bara dig’. Jag vann allt.”
Unikt, udda och generöst. Wretlind bjuder lyssnaren utifrån sitt eget engagemang och passion för
musiken. Föredömlig kvalitet och världsligt musikletande
som aldrig tycks sina, dessutom snyggt paketerat i en ny
utmanande digital plattform.”
Juryns motivering till varför Wretlinds Värld på Spotify tog hem priset för Årets Musik
2013 på Radiogalan.
Att sända live är det största
privilegiet, oavsett om det är
radio eller tv, säger Johnny
Vaughan.
Vad var bäst på
Radiodagen?
Foto: martina holmberg
Helen Hellströmer, kommunikationschef,
Analys och kommunikation:
”Digitalradiodiskussionen
var intressant eftersom
det ligger så nära mitt
jobb nu.”
Tomas Wahlund, nyhetschef
SR Göteborg: ”Chefsdebatten var rolig. Andreas
Miller hade gjort ett bra
jobb, den var underhållande.”
Johnny vaughan /
”Lita på ögonblicket”
Han anses vara en naturbegåvning. Men ändå.
Hur gör man för att hålla igång en morgonshow
år efter år? Det var frågan när den legendariske radio- och tv-kändisen Johnny Vaughan
ställde sig på scen på Radiodagen.
Han halkade in i branschen via en kompis. Han
fick ett samtal på onsdagen och på söndagen gick
programmet i Channel 4 och Johnny Vaughan ansågs vara en naturbegåvning framför tv-kameran.
2004 gick han över till radio och Capital FM. Där
körde han sin morgonshow i åtta år.
– Du tappar hår och upptäcker att du jobbar
mer och mer med radio.
Men radio eller tv spelar ingen roll:
– Att sända live är det största privilegiet. Spontana reaktioner på dagens händelser, det är vad
frukostradio ska vara, tycker jag. Det är inte definitivt, inte hugget i sten. Och man är ursäktad om
man missförstått något eller säger något dumt.
Själv är han ingen vän av för mycket förberedelser.
– Det värsta är när programledare förbereder
sig för mycket och kanske skrattar under processen och sedan försöker återkalla det i sändning.
Det blir aldrig lika roligt. Det är som att dricka
upp vinet före festen. Det handlar om att lita på
ögonblicket. Trust the moment.
En bra kemi är A och O mellan värdarna i studion och gärna lite irritation.
Vid 45 års ålder slutade han plötsligt på Capital
FM och ryktena florerade om varför.
– To quote James Ellroy’s Dick Contino’s Blues:
“You’ve got to play the music you love to an
audience you respect.” This happened to me for
eight glorious years at Capital.
Vändpunkten kom under ett stort sommarevent på Wembley Stadium i London.
– Då kände jag verkligen av min ålder, jag insåg
att det är som att se sin pappa dansa. Som när ett
gäng äldre chefer på möten säger: ”Kidsen älskar
det där!” Men därmed inte sagt att man behöver
ha samma ålder som publiken.
En bra start när man ska göra program är att
gå till sig själv, tycker Johnny Vaughan.
– Vad vill jag själv lyssna på. Det tycker jag gäller för vilken kreativ process som helst, att man
går till sig själv.
Christoffer Malm, webbredaktör, Morgonpasset i P3: ”Radioproducenterna var bra,
de pratade om hur man som
producent kan bemästra
bångstyriga programledare.
Och Christian Gillingers punkt om sociala
medier var intressant.”
Anna Ivemark, P1: ”Jag tyckte att radioproducenterna var spännande och underhållande med Caroline Pouron, Ulph
Nyström och Nina Benner. Relationen
producent, programledare
är intressant. När man
å ena sidan ska peppa
en programledare och å
andra sidan komma med
konstruktiv kritik.”
Martin Jönsson, bitr. programdirektör:
”Det bästa seminariet tycker jag var
Robert Smith från NPR om ekonomijournalistiken. Bästa presentationen, och mest radiomässigt och inspirerande. Det
byggde på berättande,
engagemang och entusiasm.
/ Ulrica Bengtsdotter
Radiochefer i het debatt
”Gör bättre produkter och sälj dem lite bättre så kanske fler lyssnar!” sa Cilla Benkö men fick svar
på tal av Modig: ”Jag behöver några sändare av dig för att kunna göra mer med radio!”.
Tonfallet var stundtals hätskt i radiochefsdebatten mellan SR:s Cilla Benkö, Erik Fichtelius, UR, Christer
Modig, vd MTG Radio, och Staffan Rosell, SBS Radio, på Radiodagen. Mycket tack vare moderatorn
Andreas Miller, som fick upp cheferna på benen i en ”instämmer helt/instämmer inte alls”-promenad.
Det hettade till ordentligt när frågan om pengar fördes på tal. Inte helt oväntat hamnade Christer Modig och Staffan Rosell på ena flanken och Cilla Benkö och Erik Fichtelius på den andra. Men som tidigare
håller branschen ihop när det gäller digitaliseringsfrågan.
/ Maria Bergman, Ulrica Bengtsdotter
Sabina Shatzel, SR Göteborg: ”Jag lyssnade på Robert Smith från NPR om hur
man kan göra komplicerade saker enkla
och roliga och fånga lyssnarna. Hur viktigt det är
att hitta människor att
illustrera med när man
inte har grafer som i
tidningar.
enkät / Ulrica Bengtsdotter, Maria Bergman
G
6 / RADIOdagen
Stora Radiopriset 2013 – hela listan: Årets Folkbildare: Institutet med Karin och Jesper i P3 – Produktionsbolaget Munck. Radioakademins Hederspris 2013 tilldelas Kjell Alin
gram: Den fastspända flickan – P1 Dokumentär, Sveriges Radio. Årets Radiostation/Kanal: Radio1 101,9, MTG Radio. Årets Reportage: Den fastspända flickan – P1 Dokume
Aschberg – Radio1 101,9, MTG Radio. Årets bästa kvinnliga programledare i radio: Lotta Bromé, P4 Sveriges Radio. Årets bästa manliga programledare i radio: Anders Tim
g
i
m
lam
Stora Radiopriset delades ut i nio kategorier på Radiogalan, plus specialpris och hederspris, och Sveriges Radio vann i fem! P1-dokumentären ”Den fastspända flickan” blev både Årets Radioprogram och Årets
Reportage. För sjätte året blev Lotta Bromé Årets kvinnliga radioprogramledare, framröstad av lyssnarna, och Lotta höll kvällens bästa tal.
Bästa manliga programledare blev Anders Timell, men Kodjo Akolor,
P3, var enligt Adam Alsing nära att knipa förstaplatsen. Årets Morgonprogram tilldelades ”Morgon i P4 Radio Stockholm” och ”Institutet
med Karin och Jesper”, som sänds i P3 blev Årets Folkbildare.
Radiogalan hölls i år på Hamburger Börs, och leddes av Adam Alsing som var en stabil konferencier flankerad av SR-medarbetaren DJ
Monica med svarta änglavingar.
Under middagen (Toast Skagen, Ryggbiff med pommes frites och
kaffe med fyra bondkakor…) satt radiostationerna placerade var för sig
vilket bidrog till att höja tävlingsstämningen i lokalen. Gruppen Medina uppträdde med två låtar till publikens jubel, och suveräna Miriam
Bryant uppträdde lite senare samt Idol-Ola. Det hela blev en festlig
galakväll med många lyckliga vinnare.
text / Maria Bergman
foto / micke grönberg
dare
lkbil
Årets fo
DJ Monica
”Institutet med Karin och Jesper” sänds i P3 och
blev Årets Folkbildare:
– Det var väntat! sa Jesper Rönndahl efter vinsten.
– Jag är varm, svettig och glad! sa Karin Gyllenklev.
Madeleine Pilati, vd-sekreterare och Cilla Benkö, vd
anländer till festen.
7
a
l
a
g
o
i
d
a
r
g
nge. Årets Morgonprogram: Morgon i P4 Radio Stockholm, Sveriges Radio. Årets Musik: Wretlinds Värld – Spotify. Årets Närradio: Magasinet – Radio AF. Årets Radioproentär, Sveriges Radio. Årets Rookie: Sigge Eklund – Mix Megapol, SBS Discovery Radio. Radioakademins Specialpris 2013 tilldelas Radio Intelligence. Årets Underhållning:
mell, Mix Megapol.
Bästa programledare
Adam Alsing var kvällens konferencier.
– Ett fyrfaldigt leve för Lotta och mig! sa Anders Timell när
Lotta Bromé och han blev Årets bästa Kvinnliga respektive
Manliga programledare.
Daniel Velasco fick två priser.
Daniel Velascos dokumentär ”Den fastspända flickan” blev
både Årets Radioprogram och Årets Reportage.
– Det är kul att arbete kan bära frukt. När vi satt med det
här kändes det som om det skulle gå åt helvete, så jobbigt
var det. Det är det värsta jag har gjort men nu känns det
otroligt maxat, säger Daniel Velasco. Här tillsammans med
Ylva Lindgren, producent och realisatör.
Josefine Sundström, Jenny Goldkuhl och Mia Sjökvist
anländer till galan. De utgör delar av morgonredaktionen
på P4 Radio Stockholm, som vann i kategorin Årets
Morgonprogram.
Thorbjörn Karlsson, Hanna Sandgren, Natalia Kazmierska och Anna
Johannessen. Natalia Kazmierska var nominerad i klassen Årets Rookie.
81
8 / arbetsliv
procent av SR-medarbetarna svarade i senaste
medarbetarundersökningen att de tar ansvar för sin
hälsa, 64 procent sa att de gör det genom att använda
friskvårdspengen. Trots detta är det bara 43,5 procent av de
drygt 2000 personerna som har registrerat sig hos Wellnet
som har utnyttjat sin friskvårdscheck. Bland de Wellnetanslutna kvinnorna har 63,1 procent använt sin peng men bara
31 procent av männen.
Musiker tar mest ansvar för sin hälsa
Bland yrkesgrupperna på SR är det musiker
(87 procent) och administrativ personal (85
procent) som tar bäst ansvar för sin hälsa.
Utifrån ålder är det äldre (61 år och över) som
är bäst på att ta ansvar medan gruppen 31-40
år är sämst.
Källa / Medarbetarundersökningen
träning /
Håll koll på balansen
– träna i vardagen
Hur får du
din vardagsträning?
Fyra medarbetare
svarar.
ill / maria bergman
H
östen är här och det är dags att
komma i form efter semesterns
lata leverne. Käcka rubriker
skriker mot en i mataffärens
tidningshylla: ”Kom i form!”,
”Börja träna!” Ja, ja, jag vet.
Jag skulle gärna träna, men hur gör man? Hur
kommer man igång och hur hinner man?
Kanske är tiden inne för mig att ta tag i saken.
Jag minns mina tidigare försök… till exempel så
beställde jag en pilatesboll på nätet och tog med
till jobbet. Nu skulle här sittas och balanseras vid
skrivbordet! Bra för hållningen och bäckenbotten.
Inte tänkte jag på att diametern på bollen har viss
betydelse för om man når upp till skrivbordskanten… eller inte. Det blir inte mycket gjort, varken
med jobb eller balansträning, när man inte ens ser
datorn kan jag säga!
Jag har även låtit mig släpas med till gympapass av träningsglada, välvilliga kollegor. Men att
svettas kollektivt är inte min grej. Jag gillar över
huvudtaget inte att svettas. Så hur gör man för att
komma igång? Jag frågade Maggan Cruseman
och Gunilla Sols på SRF:s friskvård om råd.
När det är stressigt på jobbet hinner jag inte
träna även om jag skulle vilja och då blir jag
ännu mer stressad av det. Har ni några tips som
funkar?
– Se till att få in rutiner i vardagen. Gå till jobbet, ta cykeln, ta en lunchpromenad varje dag.
Fem, tio, femton minuter – det är bättre än ingenting. Att ta en promenad på hemvägen är dessutom ett sätt att växla från arbete till familjetid.
Jag sitter ner och arbetar större delen av dagen. Vad kan jag göra vid mitt skrivbord för att
min gamnacke inte ska bli permanent?
– Stå upp och jobba. Det aktiverar magmuskler
och ryggmuskler. Stå på ett ben, det är bra för
balansen och koncentrationen. Tänk på hållningen
och viktigast av allt – tänk på andningen! Lägg
märke till hur du andas. Vill du blir mer närvarande och fokuserad ska du andas ordentligt med
magen. Lägg fem minuter varje kväll på att bara
andas.
– Andningen är ju särskilt viktig när man jobbar
med rösten. Pilates och yoga är bra träningsformer om man vill jobba med sin andning, bra för
till exempel programledare. Det hörs ju väldigt
tydligt om man andas för högt upp i bröstet.
Det finns flera yrkesgrupper som har ett jobb
som är extra krävande för kroppen. Aktuell
arbetsmiljöforskning visar att musiker precis
som industriarbetare riskerar att drabbas av
belastningsskador. Har ni något tips?
– Många i orkestern tränar redan hos oss. Det
de framförallt behöver tänka på är bålträning –
där man strävar efter stabilitet och styrka så att
man orkar hålla upp kroppen. Sen är konditionsträning alltid viktig.
På Sveriges Radio finns det många som jobbar
oregelbundna tider. Är det något särskilt de
borde tänka på när det gäller träning?
– De som jobbar natt måste anstränga sig mer
än oss andra för att äta rätt, sova rätt och träna.
Det är ännu viktigare för dem, eftersom nattarbete sliter mer på kroppen.
Appar som peppar
Det finns appar som kan funka som en spark i baken! RunKeeper
till exempel kanske kan sporra dig att komma igång med lunchpromenaden, den håller koll på hur långt du gått eller sprungit.
Räknar även kalorier. ShapeUp är en app som funkar som ett
bankkonto för in- och uttag av mat och motion. Och Andas
Rätt hjälper dig att just andas rätt – och effektivt – med
hjälp av andningsteknik.
/ Anna-lena Walmsley
SÅ här
gör vi!
”Jag är föga originell
i bemärkelsen att jag
får min motion mycket tack vare min hund
som vill ha motion på
morgonen. Varvar det med morgonträning
på gym då och då – skulle aldrig komma
iväg dit om det inte vore för min konståkningstränande döttrar som har träning
klockan sju vissa dagar. Morgonträning
innebär en viss tröskel – men det är värt
att kravla sig över. Ger en kick och framför
allt hinner man med träningen då även
som heltidsarbetande trebarnsmor.”
/ Lena Callne, P4 Norrbotten
”Den här veckan har jag
börjat med att gå upp
och ner för trapporna
istället för att ta hiss.
Det är fyra våningar
och ett par gånger om
dagen, så på ett år tror jag
det gör skillnad. På sommaren tar jag
alltid en promenad på lunchen, sen försöker jag att stå upp när jag arbetar ett par
gånger per dag istället för att sitta. Jag är
förvånad över hur få det är som står upp,
det var ju ett sånt applåderande när vi fick
höj- och sänkbara bord.”
/ Kerstin Kaminski, P4 Göteborg
”Eftersom jag flyttade i våras och nu har
två mil till jobbet istället för några hundra
meter har det blivit lättare att få in träningen i vardagen. Jag tar cykeln eller
rullskidorna till jobbet ett
par dagar i veckan.
Då har jag träningen
gjord när jag kommer
hem. Hoppas på nytt
personbästa i Vasaloppet tack vare flytten.”
/ Johan Davidsson, P4 Halland
Kom i form
med P4 Extra
Med hjälp av
personliga
tränaren Sofia Sjöström ska
Lotta Bromé och lyssnarna
komma i form. En gång i
månaden dyker hon upp i
programmet för att peppa.
”I vinter kommer jag att
åka långfärdsskidskor till
jobbet, men när isen är
tjock nog återstår att se!”
/ Ida Brännström,
P4 Norrbotten
9 / noterat
Hallå där /
michael österlund,
nyhetschef på ekot
Du tog emot 85 gymnasieelever från din egen gamla skola
i Huskvarna, berätta.
– Det var min samhällskunskapslärare som ringde och frågade
om de kunde komma. De lade 100 000 kronor på Stockholmsresan och besökte bland annat oss, riksdagen, UR och
SvD. Vi berättade om Ekot, P3 Nyheter, public service och
korreverksamheten. Johan Mathias Sommarström berättade
om sina reportageresor i Syrien och Libyen.
Vad var eleverna mest nyfikna på?
– De ville veta mycket om public service-uppdraget och
utrikesjournalistiken och hur man får jobb här. Det hettade till
mest när en kille med syrisk bakgrund ifrågasatte varför vi inte
skildrar den syriska regimens syn på kriget, utan mest intervjuar människor som tar ställning för rebellerna. Där fick vi en
tankeställare.
Fick ni höra vad de kände till om Sveriges Radio?
– Ja, vi gjorde en minigallup. En fjärdedel kände till P1, en
tredjedel visste vad P4 var och lika många kände till P3. En
kände till P2 och det var rektorn.
Vad visste du själv om Sveriges Radio när du gick i gymnasiet?
– Min kontakt med Sveriges Radio var med Radio Jönköping som farsan alltid lyssnade på. Till och med när vi åt
middag.
Vad ville du själv bli när du gick i gymnasiet?
– Jag tänkte bli lärare och började läsa statsvetenskap,
men sökte sedan på måfå till journalistutbildningen och kom
in. Jag råder de flesta att skaffa en teoretisk grund först och
sedan gå någon journalistutbildning, inte gå mediegymnasiet
utan något tyngre.
/ Ulrica Bengtsdotter
Årets mest avlyssnade
sommarprogram i direktsändning: Martin Schibbye
och Johan Persson. De
delar förstaplatsen med
Tareq Taylor.
Christofer murray /
”Självkör roligast”
Christofer Murray med den klassiska
radiorösten jobbar sin sista dag på
måndag efter 38 år som programpresentatör. Hur känns det att sluta?
– Jag fyllde 67 år härom dagen så
det känns naturligt, jag är mentalt förberedd. Jag har en massa planer, jag
vill lära mig franska mycket bättre och
så ska jag sköta om mig och min fru.
Vad har varit roligast under din tid på
radion?
– Självkör är absolut roligast. Det
började vi med 2008, då blev jag både
presentatör och tekniker. Det är ett
mysterium för mig att jag som inte är
särskilt teknisk av mig lyckades lära
mig att hantera allt detta.
Vad kommer du inte att sakna från
arbetslivet?
– Jag kan ibland vara nervös att
försova mig inför ett självkörspass. Den
känslan kommer jag inte att sakna.
Har du några speciella minnen?
– Jag har väldigt många. Jag var i
tjänst morgonen efter Palmemordet,
det minns jag förstås mycket väl. Det
var väldigt rörigt, vi spelade sorgemusik och sände extranyheter. Berlinmurens fall 1989 är ett annat minne. Och
så minns jag de trettio nyårsaftnar då
jag önskade lyssnarna ”Gott nytt år”.
Kommer du att använda din röst till
annat som pensionär?
– Jag har lite lösa planer men jag
vill inte avslöja vad. Jag kan säga så
mycket att det är något där min röst
kommer till viss användning och att
det är helt väsensskilt från radion. Det
är inte reklam och inte talbok, det kan
jag säga.
text / Maria Edlund
foto / mattias ahlm
10 / anslagstavla
krönika /
Dags att vi börjar
skildra hela Sverige
N
är Sukran Kavak tar tunnelbanan från
Rissne till reporterjobbet på Tendens
i Radiohuset i Stockholm brukar hon
tänka på hur sonen Dastan har det på dagis.
Hon tittar sig omkring i vagnen. Nästan alla har
föräldrar som fötts i ett annat land. Förmodligen tänker hennes morgontrötta medpassagerare också på middagsmaten, höstregnet och
de gamla föräldrarna som blivit sjuka.
Men i Sveriges Radio hörs deras röster mest
när det gäller fattigdom, kravaller och burkor.
De förvandlas till offer.
Vi pratar ofta om trovärdighet, men jag skulle
vilja lägga till ordet förtroende. Hur får jag förtroende för ett medieföretag om min verklighet inte
hörs?
Lyssnarundersökningarna i P1, P3 och P4
visar att vi gör mycket som är bra.
I P3 är det många av våra profiler och artister
som självklart har en annan bakgrund. I P3 Nyheter hörs en röst från Somalia berätta om oron
för att räntorna ska gå upp. Och när många
redaktioner rusar till Husby först när det är upplopp har Paloma Vangpreecha från Verkligheten
i P3 redan varit där några dagar innan och kan
därför ge en större och bredare bild av vad som
egentligen hände.
I P4 visar den senaste lyssnarundersökningen – med reservation för att den inte är helt
klar, att omkring 10 procent har mångfaldsbakgrund. Så ser inte Sverige ut, men glädjande
är det betydligt fler än i förra lyssnarundersökningen i höstas när siffran var 6 procent. Och
det skiljer mycket mellan kanalerna, i Malmö
har 25 procent mångfaldsbakgrund.
I P1 visar lyssnarundersökningen att Ring P1
sticker ut. Genom ett målmedvetet arbete av
redaktionen har nästan var tionde lyssnare som
ringer mångfaldsbakgrund.
Men experterna är vita. Vita män. Det blev
väldigt tydligt i våras när det var debatt om
Omar Mustafa i socialdemokraternas VU. Två
personer uttalade sig i en P1-morgon-sändning. Mohammed Amin Kharraki från islamiska
förbundet som sa att detta gjorde att många
unga muslimer inte längre ville gå och rösta
och Ulf Bjereld, socialdemokratisk statsvetare
som hävdade att bråket inte hade nån betydelse. I eko-sändningen fanns bara en person
med – Ulf Bjereld.
Det står så vackert i sändningstillståndet att
vi ska skildra hela Sverige. Det är dags att vi
börjar göra det överallt.
Just nu... gläds jag åt
att höra Klara Zimmergren i
radio igen, söndagförmiddagar i P4.
/ Cecilia Bodström är
biträdande programdirektör
Suzanne Wennberg (SR),
Gunillorna Stjernström
Öhman, Berg, Barrskog,
Hedin, Thörnqvist,
Thorstensson, Flakstad ,
samt Karin Mossberg (SR).
Foto: Micke grönberg
gunillaklubben /
Tolv Gunillor med öra för musik
Gunilla Hedin är en av Berwaldhallens trognaste abonnenter. Tillsammans med elva andra
med samma förnamn tillhör hon Gunillaklubben.
Allt började för ett par år sedan när två kvinnor
med namnet Gunilla träffades hos Skatteverket.
De kände inte varandra men började prata.
Inspirerade av en Karinklubb i Skåne började
de samla ihop flera som hette likadant. Efter
en tid hade tolv Gunillor bildat klubb och härom veckan kom hela gänget på studiebesök
i Berwaldhallen. Suzanne Wennberg, tidigare
producent i P2, guidade. Gunillorna tyckte det
var så intressant att de på stående fot bad att få
besöka Radiohuset också.
Radiohuset i Stockholm tar emot 3-4 besök
per vecka. Just nu pågår ett samarbete mellan
Radioteatern om att använda Sound Walk, en
interaktiv och upplevelsebaserad ljudpromenad,
vid studiebesöken. Radiotidningen berättade
om detta i nr 3/2013.
/ Karin Mossberg
Vad ska alla utredningar vara bra för?
S
RPU? ”Ameh! Inte en ny utredning!”. ”Alla dessa utredningar,
som nyhetsutredningen – vad blir
det av dem egentligen?”
Jag är en rimlig person att ställa
dessa frågor till, som en av projektledarna för
nyhetsutredningen (2009-2011) och nu ansvarig för ett nytt utvecklingsprojektet inför nästa
tillståndsperiod, Sveriges Radios publicistiska
utveckling (SRPU).
Nyhetsutredningen gav en rad förslag på
hur man kan förändra hur vi gör nyheter, när vi
sänder dem och hur vi låter. Och förutom det –
en lång rad nya initiativ: publiknätverk, Sociala
medier-handbok, publiksamtal, Alltid nyheter,
ny förstasida på sverigesradio.se, det utvidgade nyhetsbegreppet, nyhetspolicy, nyhetsmätningar i ENPS, förändrade kulturnyheter… De
här effekterna av nyhetsutredningen förändrar
företaget genom redaktionernas egna envetna
ansträngningar att släppa in publiken och samarbeta över redaktionsgränserna.
Alla nyhetsredaktioner kartlades i utredningen. Synen på publiken tonade fram som det
enskilt viktigaste resultatet. En mycket generaliserande slutsats: vi gör inte radio för dem som
lyssnar, vi gör radio för kollegor och vänner.
Det skär sig när publiken har andra bak-
grunder än vi, som klass, etnicitet och även
kön. Därför måste publiken finnas med i förgrunden, annars riskerar vi att bli irrelevanta.
Nu arbetar jag alltså med ytterligare ett
förändringsprojekt, som siktar till nästa tillståndsperiod, 2014-2020: Sveriges Radios
publicistiska utveckling. Och nej, det är ingen
utredning. Det är ett förändringsprojekt som
startar med det lokala uppdraget och som ska
skapa mer mångfald i Sveriges Radio. Du har
väl hört talas om det via din chef? Chefernas
uppgift är ju att blicka framåt, när alla andra
har fullt upp med att klara vardagens krav. De
har lagt grunden till SRPU och de kommer att
bära projektet i mål. Det kommer att ske stegvis, hur det gått vet vi först år 2020.
/ Per Hylén
srpu /
blickar framåt inför nästa tillståndsperiod,
2014-2020, och består av tre grunder:
relationen med publiken, förändrad
journalistik och förtydligande av kanalerna.
I höst anordnas tre workshops om lokala
nyheter, lokal livemusik/kultur respektive lokal
sport. Detta ska ge underlag till en ny och
uppdaterad P4-beställning.
Mer information finns på intranätet, sök på SRPU.
11 / anslagstavla
lyssnarpanelen /
lediga jobb /
Producent till Naturmorgon i P1
Tjänsten är en programanställning på 80 % för perioden 1 januari - 31 december 2014 med möjlighet till förlängning. Placeringsort: Växjö. Vill du
veta mer? Har du frågor kring tjänsten kontakta Ulf Myrestam, kanalchef,
0470-72 60 01. För frågor kring din ansökan kontakta Margot van der Lieth,
personalspecialist, 011-495 41 05. Fackliga frågor besvaras av Lena Pettersson (SJF), 0470-72 60 92 och Per Brolléus (Unionen), 0470-72 60 76. Ansök
senast 21/10.
Kanalchef till P4 Kristianstad
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. Tillträde enligt överenskommelse. Vill du veta mer? För frågor kring tjänsten kontakta Magnus Quick,
områdeschef, 040-666 56 46. För frågor kring din ansökan kontakta Astrid
Bergön, personalspecialist, 040-666 55 93. Fackliga frågor besvaras av Rickard Sturesson (SJF), 044-77 512 75 och Fredrik Brofalk (Unionen), 044-77
512 62. SACO nås via e-post, saco@sverigesradio.se. Ansök senast 11/10.
Vad har du
lyssnat på?
P1: Karin Öhlander, pensionär
”Bra att Världshistorien görs av
teaterfolk från hela landet”
– Jag är helt förtjust i den lilla treminutersteatern som går varje dag, Världshistorien.
Pjäsen om Victor Jara och revolutionen i
Chile som gick häromdan var
väldigt bra. Det som är så
bra med Världshistorien är
att den görs av teaterfolk
från hela landet, inte bara
från Stockholm.
Reporter till P4 Västernorrland
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde enligt överenskommelse. Placeringsort: Örnsköldsvik. Vill du veta mer? För frågor kring
tjänsten kontakta Susanne Helsing, kanalchef, 060-19 03 43. För frågor
kring din ansökan kontakta Desire Lindström, personalspecialist, 090-17
17 57. Fackliga frågor besvaras av Karin Lycke (SJF), 060-19 03 59, Peter
Wallgren (Unionen), 060-19 03 86 och Evert van Berkel, SACO, som nås via
växeln, 08-784 50 00. Ansök senast 6/10.
Utrikeskorrespondent för kultur
Förordnandetiden är två år med möjlighet till ett års förlängning. Tillträde
sker preliminärt 1 januari 2014. Vill du veta mer? Frågor om tjänsten besvaras av Mattias Hermansson, kulturchef, 08-784 72 26 och Per Eurenius,
Ekots utrikeschef, 08-784 70 90. För frågor kring din ansökan kontakta Jeanette Dellstad Henriksson, personalspecialist, jeanette.dellstad-henriksson@
sverigesradio.se. Fackliga frågor besvaras av Ulrika Hyllert, SJF eller Åsa
Wisborg, Unionen. Båda nås via växeln, 08-784 50 00. Fackliga företrädare
för SACO nås via e-post, saco@sverigesradio.se. Ansök senast 29/9.
Producent/programledare till Klassisk morgon i P2
Tjänsten är en tillsvidareanställning på 80 % från 1 december 2013. Placeringsort: Växjö. Vill du veta mer? Har du frågor kring tjänsten kontakta Ulf
Myrestam, kanalchef, 0470-72 60 01. För frågor kring din ansökan kontakta
Margot van der Lieth, personalspecialist, 011-495 41 05. Fackliga frågor
besvaras av Lena Pettersson (SJF), 0470-72 60 92, Per Brolléus (Unionen),
0470-72 60 76 och SACO som nås via e-post, saco@sverigesradio.se. Ansök senast 29/9.
Barnens Stipendiefond 2013
Barnens Stipendiefond har delat ut stipendier till
tre projekt. Bland annat till radiojournalisten Johan
Lindah. Han får 10.000 kr för ett projekt med rubriken: Varför arbetar barn och vad gör de av pengarna
de tjänar? En programserie om barns arbete, fackliga
organisering och ekonomiska delaktighet med avstamp i Sverige och i Etiopien.
De övriga stipendiaterna är Jonathan Lehtonen,
dramatiker som får 10.000 kr för ett pjässynopsis om
barn i fattiga familjer och Ina Holmqvist & Emelie
Wallgren, dokumentärfilmare som får 10.000 kr för
sitt filmprojekt Pappan och havet.
Barnens Stipendiefond startades av Ylva Mårtens och
delar årligen ut stipendier till medieproducenter som
som kan presentera ett nyskapande och tankeväckande synopsis eller programförslag med barnperspektiv.
bostad
uthyres /
2:a på södermalm, 6o kvm
Lägenheten har högt i
tak och genomgående
trägolv, totalrenoverat
kök och balkong mot lugn
bakgård. Promenadavstånd
till Tantolunden. 2 min till
restauranger, affärer på
Hornsgatan och t-banan vid
Zinkensdamm. Uthyres från 1
oktober 2013 - 1 september
2015. Svar till ylva.martens@
sverigesradio.se
P2: lars jensen, lokförare
”Jag gillade jubileumskonserten
med Göteborgs kammarkör”
– Det var intressant att höra jubileumskonserten med Göteborgs kammarkör i P2 Live
Klassiskt. Man fick reda på saker om deras
historia och hur de har förnyat körmusiken.
Att de är sprungna ur någon
68-rörelse och har varit inriktade på politisk sång.
Jag råkade ha på det
när jag jobbade. Det var
ett jättebra program, jag
gillade det jättemycket.
P3: Jenny Pöldmaa, kommunikatör
”Jag lärde mig massor om
Gustav lll”
– Jag lärde mig massor om Gustav III när
Morgonpasset gästades av Christopher
O’Regan. Han kunde allt om Gustav III och
hade svar på alla frågor han fick. Jag visste
inte alls mycket om Gustav III innan, men
det här var superintressant och
det var extra kul att lyssna
när den här experten berättade. Man fick en bild
av hur Sverige, kungligheter och politik fungerade på
1700-talet.
P4: maria olsson, kock
”Lite extra crazy”
– Jansson och Wester är ju tillbaka, jag är
väldigt glad för det. Det var jätteroligt när de
sände från Lunds humorfestival, de var liksom lite extra crazy. Jag tycker om att skratta
så de passar mig som hand
i
handsken. De är roliga
på ett tämligen oförargligt sätt, de trampar inte
på för många tår.
Enkät / Maria Edlund
12 / årtalet
1940
posttidning b
Tre röster i radio
På bilden är redaktionen samlad runt
”plättlaggen” – den första typen av
radiomikrofon. Den dubbelriktade
kolkornsmikrofonen lanserades i
början av 20-talet. FOTO / SVT Bild
Radiotjänsts första egna tidning
startades 1932 och i 25 år hette den
Röster i Radio. Med televisionens intåg
bytte den namn till Röster i Radio – TV.
År 1992 köptes den av Allers förlag
och två år senare slogs den samman
med Hänt i Veckan, vilket resulterade
i veckotidningen Se och Hör med helt
annat innehåll.
Röster i Radio gavs ut varje vecka
och innehöll, förutom detaljerade
tablåer, artiklar om program och medverkande men även recept från matlagningsprogram.
Under andra världskrigets dagar
leddes tidningens redaktion av CarlÅke Wadsten, en välutbildad värmlänning, med en fil kand från Uppsala
universitet samt studier i Argentina,
England och Frankrike. Som programtjänsteman vid Radiotjänst bidrog
Carl-Åke till Ekots uppkomst. I mitten
av 30-talet gjorde han studiebesök
till Tyskland och Storbritannien för att
få idéer om hur man förnyar nyhetsprogram. Hans förslag låg till grund
för det allra första Dagens Eko som
sändes klockan 19.15 den 1 oktober
1937.
En annan redaktionsmedlem var
Frithiof Lindgren. Han var journalist
med erfarenheter från Stockholms
Högskola, med Svenska Dagbladet och
tidningen Radiolyssnaren i bagaget.
En av de mest uppskattade svenska
radiorösterna genom tiderna tillhörde
Manne Berggren, som också skrev för
Röster i Radio. Han anställdes vid Radiotjänst 1938 som reporter och jobbade på Sveriges Radio fram till 1972.
1966 gjorde han en stor programserie
om andra världskriget kallad Världsbranden och eldens återsken. Programmen handlade om hur världen
och Sverige påverkades av kriget.
/Viktoria Rinkous