1. No category

ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 3 • N R . 1 • 2 0 1 2
MILJARDER BORTA MED VINDEN
Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu
ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T
•
Adress:
Box 6040
2 0 0 11 M a l m ö
•
Te l .
Ur innehållet i nr. 1/2012
ELBRUK
Var finns helhetssynen, frågar Elbruks krönikör Lars Blomqvist.
En genomtänkt strategi behövs. Det finns gott om installerad
effekt i ladet men den utnyttjas uruselt (till mindre än hälften)
och ändå byggs nya vindkraftverk på löpande band . . . . . . . . . . . . 2
0 4 0 - 6 11 0 6 9 0
•
Te l e f a x
040 -797 37
•
ISTIDEN NALKAS
Jorden har genomgått så många som kanske 500 istider
och snart kan det vara dags igen (inom några hundra år).
Professor Göran Frostell förklarar bakgrunden till sitt
antagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
E-post
e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e
•
Bankgiro
107- 0853
•
Plusgiro
495 29 33 - 2
•
Helårsprenumeration
(5 utgåvor):
233:- (inkl. moms)
•
Ansvarig utgivare:
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
Reinhold Andefors
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
GENERATIONSSKIFTE INOM FIE
Ny ordförande och ett antal nya styrelseledamöter valdes
vid FIE:s årsmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Jordbävningen och tsunamin i Japan har av bluffmedierna
framställts som en kärnkraftskatastrof. Inget kan vara
felaktigare. Med facit i hand kan man konstatera att
reaktorerna i Fukushima klarade naturkatastrofen
förvånansvärt bra. Ingen enda människa har dött på grund
av strålning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
VINDKRAFTSBEDRÄGERIET PÅ VÄG ATT AVSLÖJAS
Läget för vindkraftsproducenterna är nu mycket kärvt
och konkurser kan väntas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
HÖNAN ELLER ÄGGET?
Debatten om koldioxid har pågått i tidskriften Elbranschen
i många år och den fortsätter. Vad kommer först, hönan eller
ägget, koldioxidökningen eller en naturlig uppvärmning
som driver upp koldioxid ur havet?
Professor Wibjörn Karlén ställer frågan . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
FIN UTMÄRKELSE TILL SVENSK KÄRNTEKNIKER . . . . . . . . . . . 16
•
Årgång 83
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
•
Tryckt hos
Tryckfolket AB
i Malmö
•
ISSN: 0013-4007
•
Omslagsfoto:
Ebberöds bank
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats
www.elbranschen.nu
Elbranschen 1/2012
SVENSK ELBRUKARFÖRENING
Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com
Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och
verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca
25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar
eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.
Var finns helhetssynen?
gäller att överföra EUs Vattendirektiv till svenska förhållanden.
LARS BLOMQVIST
ELBRUK
DET GÖRS SÅ MYCKET på elmarknaden, men ändå så lite.
Utredningar, rapporter, propositioner och beslut om delproblem saknas inte. Och debattartiklarna om kraftslagens kvaliteter, nät- och elprisproblem,
ofta med upphetsade tonlägen,
är otaliga. Det är många delar i
ett elsystem som ska sammanfogas till en helhet, men det
arbetet görs inte – ingen tycks
känna ansvar för att alla
”bitarna” pusslas ihop till en väl
fungerande helhet.
Det finns gott om
installerad effekt
SCB:s statistik visar att det inte
saknas resurser för att producera den varierande mängd el
som vi varje år förbrukar inom
landet. Siffrorna visar att vi har
gott om installerad effekt och
att det i stort sett inte har varit
några svårigheter med att tillgodose det egna behovet. Ändå
finns det problem. Ett är att
produktion och användning
sker på ”diametralt” motsatta
platser i landet; mycket produktion i norr och den mesta
användningen i söder, vilket
tidvis försvårar elöverföringen
söderut. Ett annat är kraven på
ökat inslag av förnybar energi,
företrädesvis vindkraft. En osäker faktor är då EU:s ramdirektiv för vattenkraft som kan
komma att begränsa utnyttjandet av kraftslagets reglerkapacitet.
Trots den redan goda tillgången på produktionsresurser
har det under senaste decenniet
skett en kapacitetsökning med
3-4 000 MW. Vi är alltså i full
färd med att till höga kostnader
överinvestera i produktionskapacitet. Den ojämförligt
största delen av kapacitetsökningen har skett inom vindkraften, inte minst i Norrland, det
vill säga i landsdelen med ett
redan stort överskott på vattenkraft. Det är dubbelt stick i
stäv med hur det borde vara;
det borde inte byggas i norr
och vindkraft borde inte byggas
överhuvudtaget eftersom vi
redan har de resurser vi behöver.
Elproduktionen i landet kan
liknas vid ett ”halvtidsjobb”
eftersom de totala resurserna
utnyttjas till mindre än hälften
(47 procent). En siffra som
kommer att sjunka med ökande
kapacitetsöverskott i form av
förnybara kraftslag eftersom
dessa har ett utnyttjande som är
ännu lägre.
rige löst på ett tillfredsställande
sätt till helt nyligen. Alla har
fått sin el. EU gillade emellertid
inte att man vid balansproblem
bromsade exporten och prioriterade elanvändarna i det egna
landet. Sedan november förra
året har vi därför landet indelat
i elområden för att ”underlätta”
elfördelningen till kunderna.
Om den pågående nätförstärkningen (bl.a. Sydvästlänken)
också klarar att överföra vindkraftens växande elmängder till
kontinenten är oklart; Energimyndighetens senaste långtidsprognos anger nämligen att vi
inom ett decennium kan ha en
exportvolym på 23 à 24 TWh.
Det behövs en helhetssyn, en
genomtänkt strategi för vårt elsystem. Arbetet kan inledningsvis börja med att man håller isär de frågor som rör vårt
eget elbehov och välbefinnande
från de frågor som gäller hur vi
ska investera för ett produktionsöverskott. Och att man då
prioriterar de inhemska kraftbehoven, särskilt när det t.ex.
En genomtänkt
strategi behövs
Elöverföringens begränsningar
söderut har den systemansva2
Befintliga resurser
måste användas bättre
Vi måste tona ner ”kärn-/vindkraftskriget” och i stället ifrågasätta och diskutera om inte befintliga resurser kan användas
bättre. Det blir resurseffektivare
och billigare. I en totalinventering av vårt elsystem måste
framgå vad som finns och vad
som krävs ytterligare. Alla relevanta faktorer om elbehov, produktion och överföring m.m.
som behövs för att värdera och
bedöma måste tas fram. Naturligtvis finns redan många,
kanske alla, av dessa faktorer
och värden. De har diskuterats
av åtskilliga specialister i många
skilda sammanhang, ofta som
”solitärer” och inte som påverkade och påverkande delar i ett
stort kraftförsörjningssystem.
Elmarknaden omreglerades
1996 med bl.a. motivet att det
fanns för mycket kapacitet och
att verksamheten därför behövde
effektiviseras. Femton år senare
har varken energivolymen eller
storleken på effektuttagen ändrats på något avgörande sätt.
Den största skillnaden är att
den installerade effekten nu har
ökat med flera tusen megawatt.
I ett läge där det är korrekt
att tala om energieffektivisering
och noll-energi-byggnader för
att minska elbehovet, timmätning och kundflexibilitet för att
utnyttja resurserna bättre, uppmuntrar och understödjer man
faktiskt en våldsam satsning för
ännu mera produktionsresurser
som resulterar i ett ännu sämre
utnyttjande av de totala resurserna.
Kan, vill, vågar t.ex. Energimyndigheten ta initiativet till
en helhetssyn på vår elförsörjning?
Transformatorer • Likriktare
1-fas fulltransformator typ OFS
Likriktare - matningsdon typ LOTK
Vår katalog finns på Internet!
www.tramoetv.se
TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV
Telefon 0413-54 12 10 • Telefax 0413-54 11 95
Cressall Resistors
Experten på kraftmotstånd!
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och
standardiserade konstruktioner för applikationer som
•
•
•
•
Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och
traktionsändamål
Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,
lösningar för integration med reservkraftsaggregat
Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem
Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och
kondensatorurladdning
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det
kraftmotstånd som behövs.
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!
Al
n!
en
!
nglig - Alltid ö
pp
tillgä
e
ltid
www.chscontrols.se
Alw
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel 042-386100, fax 042-386129
chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se
ay
op
s av
ailable - Always
Elbranschen 1/2012
ISTIDEN
NALKAS
men det dröjer lite
DET ÄR VEDERTAGET att jorden
har genomgått många hundra
istider – kanske femhundra.
Urmänniskan Lucy levde i
Afrika för 5 millioner år sedan.
Lucys ättlingar har uthärdat
och genomlevt troligen mer än
40 istider.
Under den senaste årmillionen har ca nio istider inträffat
med stor regelbundenhet.
En slutsats: Istider är ett periodiskt fenomen i jordens historia. Nya istider kommer att in-
utom solsystemet orsakar periodiskt återkommande istider.
”Vi” är författarens diskussionsgrupp.
Vi vet att variationer av strålningen från solen medverkar
vid uppkomsten av istider.
Vi vet att 100 000-årsvariationen medverkar och har stor
betydelse.
Vi vet att 41 000-årsvariationen medverkar och har stor betydelse.
Vi tror att 24 000-årsvariatio-
GÖRAN FROSTELL
PROFESSOR EMERITUS
träffa. Istiderna har inte orsakats av människans aktiviteter.
En istid behöver inte medföra
människosläktets undergång,
men vår civilisation är hotad.
Om orsakerna till istider
Vi vet att orsakerna finns inom
vårt solsystem, att inga faktorer
nen kan ha betydelse.
Vi tror att 1 000-årsvariationen har viss betydelse.
Vi tror inte att solfläcksvariationen har mer än marginell betydelse.
Vi vet att den stora anhopningen av landmassor på norra
halvklotet har betydelse därför
att när den blir snötäckt reflekteras mycket av strålningen från
solen.
Vi vet att vattnets värmekoefficienter för kristallisation och
Fig. 1a (bilden t.v.): Istider, från Nationalencyklopedien.
Vänstra sidan av diagrammet visar fyra istider och fyra
interglacialperioder (värmeperioder) under de senaste
400 000 åren. Längst upp till vänster ses den pågående
värmeperioden som snart kan förväntas övergå i en ny
istid.
Fig. 1b (bilden ovan): Istider och värmeperioder i iskärna
(Vosdoc). Senaste värmeperiod (nutid) kan förväntas att
snart övergå i en ny istid.
4
Elbranschen 1/2012
din som visar solintensitetens
variationer under många hundra
tusen år före, under och efter
istider visar att istider och interglacialperioder inte orsakas
av några större periodiska variationer i solens strålningsintensitet.
2) Det finns inga som helst
indikationer på att händelser i
universum utanför vårt solsystem skulle ha orsakat periodiska istider.
3) En enkel och logisk förklaring till att istider uppkommer
är att genom en uppvärmningstid av ca 500 år (orsakad av
samvariation av ett flertal strålningsparametrar) stiger de tropiska havens temperatur uppemot 27 grader Celcius och en
kraftig avdunstning sker. Som
följd av detta omger sig planeten med tjocka molnlager, som
lägger jordytan i skugga och
medför häftig nederbörd och
frost och glaciärbildning.
Under många tusen år sker en
kontinuerlig destillation av vatten över till kalla ställen på jordytan. Havsytans nivå sjunker
kraftigt och vattnet lagras i glaciärer.
Istäckets utbredning i Europa under senaste istid
(Sveriges geologiska undersökning, Uppsala). Mer än 300
millioner människor i Europa måste flytta om isen når
samma utbredning under nästa istid.
upptining har stor betydelse.
Vi anser att det samtidiga
inträffandet av strålningsminima
för 100 000-årsvariationen och
41 000-årsvariationen är orsak
till att istiderna varit tydligt
periodiska under den senaste
årmillionen.
I min uppsats ISTIDEN
NALKAS
(Elbranschen
2010/4) har jag framhållit att
flertalet författare som studerat
dessa frågeställningar är överens
om att astronomiska orsaker är
av avgörande betydelse för uppkomsten av istider, men att man
saknar en avgörande och enkel
förklaring till att en samverkan
av ett batteri av astronomiska
parametrar genom någon hittills okänd kombination skulle
kunna vidmakthålla istider i
100 000 år, och dessemellan
värmeperioder med en varaktighet av 10 000 år och långt mer.
Efter noggrant övervägande
vill jag komma med följande
förslag till förklaring: (Detta
kan jag göra utan stor risk därför att ingen nu levande människa kommer att få uppleva en istid!).
4) Glaciärbildningen bör medföra att jordaxelns vinkel ändras
något på grund av ändrad viktsfördelning, att jorden ”kränger”
en smula i sin rotation (på engelska talar man om ”wobbling”) – och detta bör medföra
1) Kurvor i Nationalencyklope-
att den nordliga isbildningen
tenderar att flytta söderut och
den södra norrut. Detta i sin
tur bör medföra att glaciärbildningen på norra halvklotet utbreder sig söderut och på södra
halvklotet norrut.
5) Efter ca 100 000 års skugga
och isbildning – med växlande
nybildning och avsmältning –
kommer strålningsvariablerna i
fas för stark uppvärmning, och
eftersom jämviktsläget för temperaturen på jordytan ligger
några grader på plussidan, sker
en långsam avsmältning av glaciärerna. När den närmar sig
ett nytt jämviktsläge genom att
snötäcket under somrarna smälter och inte längre reflekterar
bort värmestrålningen, och
strålningsvariablerna går i fas
för uppvärmning, går jorden in
i en interglacialperiod. När
strålningsvariablerna för maximal strålning kommer i fas med
varandra sker avsmältningen
snabbare och en interglacialperiod börjar. Under en sådan
period reduceras kvarvarande
glaciärer alltmer men tycks aldrig försvinna helt.
6) Det är viktigt att inse att istider inte orsakas av mänskliga
aktiviteter, trots att mänskliga
aktiviteter kan påverka klimatet.
På föregående sida återges en
figur ur arbetet 2009 av Franzén, Qiu och Cropp, som visar
kurvor av ”Magnetic susceptibility” (en temperaturindika-
Figurerna nedan: Franzén och Cropp (2007) och Franzén Qiu och Cropp (2009). Solintensiteten varierar och blir särskilt
låg (på grund av ”rymdstoft”) vart tusende år, vilket kan förmodas initiera en köldperiod och någon gång en istid (figuren
t.v.).
Figuren t.h. visar ”Magnetic susceptibility” i olika lager av lössjord (en temperaturindikator) under de senaste fem
istiderna och värmeperioderna. Lagrens ålder stiger mot höger i diagrammet, varför tidsflödet går från höger till
vänster. Mot slutet av varje värmeperiod stiger temperaturen under ca 500 år, sedan kommer istidspunkten, istiden
börjar och temperaturen sjunker snabbt under 500 till 1 000 år, under vilken tid glaciären ökar med 3 000 mm per år där
isen blir tjockast.
5
Elbranschen 1/2012
tor) i lager av lössjord avsatta
under många tusen år före, under och efter de senaste fem istiderna. Av kurvorna framgår
att varje istid föregåtts av en
global temperaturstegring under ca 500 år. Denna figur visades också i mitt föregående arbete ISTIDEN NALKAS (med
en felaktig hänvisning ”Figuren
t.v.” – skulle ha varit ”Figuren
t.h.”). Av bilden och av arbetet
framgår även att flera kurvor visar vad jag vill kalla ”klimatparoxysmer” – d.v.s. snabba
temperaturändringar med en
Att den nu pågående värmeperioden genom en klimatparoxysm skulle förlängas med
ytterligare 500 eller 1 000 år är
osannolikt med tanke på regelbundenheten med vilken tidigare istider infallit. Det är viktigt att inse att istider och
interglacialer orsakas av rubbningar av jämvikten mellan
enorma energiflöden som omger vår jord och att en ändring
av pulsen för istider inte kan ske
snabbt och utan mycket påtagliga orsaker.
Slutsatsen måste bli att största
varaktighet av flera hundra år –
ett tecken på temperaturinstabilitet under övergången till istid.
I mitt föregående arbete ISTIDEN NALKAS har jag hävdat att om den nu pågående
stegringen av jordens temperatur pågår i ytterligare 500 år
kan vi räkna med att nästa istid
tar sin början omkring år 2500.
Om vi däremot måste räkna
med att den nuvarande värmestegringen började när Lilla
istiden slutade omkring år 1850
måste man befara att nästa istid
börjar redan omkring år 2360.
sannolikheten är att nästa istid
börjar omkring år 2360 eller –
med ökande risk – fram emot år
2500.
Dessa slutsatser, som grundar
sig på otaliga noggranna iakttagelser och mätningar, och
som framkommit efter år av
samvetsgranna och försiktiga
överväganden och bedömningar
bör upplevas som skrämmande
av alla förståndiga människor.
De lägger ett tungt ansvar på
alla utbildade människor i
ledande ställning, särskilt politiker och statschefer.
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Generationsskifte inom FIE
– DET
ÄR MED MYCKET STOR
jag har förmånen att få
hälsa en så stor skara deltagare
välkomna, inledde Sven-Åke
Polfjärd FIE:s vårmöte och
tekniska konferens.
Han meddelade också att han
nu stiger åt sidan som ordförande och lämnar plats åt en
yngre generation.
Polfjärd framförde sin förhoppning att uppslutningen
även i framtiden kommer att
vara stor så att FIE:s verksamhet stärks till fromma för hela
industrins och övriga verksamheters elfrågor.
– Jag tror att tiden nu börjar
GLÄDJE
R A P P O R T:
Elkrafttekniken i dag är inte av
samma omfattning som tidigare
och de rena elorganisationerna
har under senare år krympt
rejält.
– I detta läge måste man
ställa frågan om det finns plats
för flera olika fora på teknikområdet (FIE, SSG, SER, m.fl.
och därutöver ett antal specialister). Personligen tror jag inte
detta är hållbart, det finns en
risk att det gör mer skada än
nytta, sa Polfjärd.
Det krävs ett djupare samarbete mellan aktörerna inom
elteknikområdet och därför är
det mycket glädjande för FIE
RUNE BJÖRNSTRÖM
LULEÅ
bli mogen för ett bredare samarbete mellan olika aktörer
inom elområdet, ett samarbete
för att ge stöd och hjälp i eltekniska frågeställningar. El behövs
ju överallt för att samhället
överhuvudtaget ska fungera.
Kanske ger namnet Föreningen för Industriell Elteknik,
FIE, i dag en något missvisande
bild. Inom FIE finns numera
många verksamheter som ligger
långt ifrån den industriella
medlemsgruppen.
att få in representanter för
skogsindustrin i styrelsen.
Nödvändigt med
kompetensutveckling
Dagens organisationer utarmas
successivt på kompetens inom
elområdet med förödande konsekvenser för både näringsliv
och samhälle.
– Från FIE:s sida insåg vi
detta för mer än 10 år sedan
och vi har också påtalat nödvändigheten av ökad utbildning
och statusuppgradering för elpersonal. Men tyvärr har vi talat
för döva öron. I dag råder skriande brist på den elkompetens
Avgående ordföranden
Sven-Åke Polfjärd tillsammans med tre FIEstudentskor från Yrkeshögskolan i Luleå. Från
vänster Lisa Keskitalo,
Annika Karlsson och Frida
Johansson.
6
Elbranschen 1/2012
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Föryngring av FIE:s styrelse. När veteranerna Stig Johansson, Tommy Hammarbäck och Lars-Ove Hansson lämnar styrelsen kliver
bland andra ungdomarna Mikael Niklasson, Preemraff, och Jennica Simesgården, SSAB Oxelösund, in som nya styrelsemedlemmar.
Dessutom tar Lars Skoglund, Sandvik över ordförandeskapet efter Sven-Åke Polfjärd som efter 10 år som ordförande nu varvar ner som
vanlig styrelseledamot.
FIEs nya styrelse. Nedre raden från vänster: Jennica Simesgården, SSAB, styrelseledamot, Lars Skoglund, Sandvik,
ordförande, Leif Nordlund, ABB, styrelsesuppleant, Lennart Mukka, MAF AB, styrelseledamot.
Övre raden från vänster: Lars Wennberg, SSAB, styrelseledamot, Mikael Niklasson, Preemraff, styrelseledamot, Lars
Nyström, Koteko, styrelseledamot, Sven-Åke Polfjärd, PO Elkonsult, styrelseledamot, Sven-Olof Renström, Midroc
Electro, styrelsesuppleant, Ola Lövgren, SCA, vice ordförande, Jim Sjöström, Switchgear, styrelsesuppleant.
På bilden saknas: Annika Agnesson, Outokumpu, styrelseledamot, Joakim Grafström, EIO, styrelseledamot, Martin
Sandin, Uddeholm, styrelsesuppleant, Bo-Göran Ahl, Elektriska Nämnden, styrelsesuppleant, Gunnar Eneberg, Holmen
Paper, styrelsesuppleant.
som tidigare fanns. Och vem
ersätter denna nödvändiga
kompetens när det gäller elsäkerhet, upphandling, underhåll, riskanalyser och projektering där det i dag finns organisationer med mycket dålig
kompetens?
fattning bara för kortsiktig lönsamhet som i längden kan bli
dyr, sa Polfjärd.
Samhällsutvecklingen
har
accelererat i rasande fart med
krav på ökad lönsamhet. Detta
har inneburit att företagets
bästa resurs, personalen, nu har
FIE ser naturligtvis mycket allvarligt på detta och man anser
att kunskapen i industrin är
undervärderad.
– Under hela min yrkeskarriär har man sagt att personalen är den bästa resursen men
nu verkar man ha ändrat upp-
Rune Björnström, tidskriften Elbranschens rapportör, och Lennart Mukka,
styrelseledamot och
ansvarig för konferensen,
finns alltid på plats när det
händer något hos FIE.
Till höger: Lars Skoglund,
Sandvik, valdes till ny ordförande för FIE.
7
ersatts med inhyrd arbetskraft
från bemanningsföretag med
folk som inte kan leda en organisation med ansvar för t.ex. elsäkerhetsfrågor, förmodligen
inte heller skriva en kravspecifikation för inköp av komplexa
elutrustningar. På sikt kan det
Elbranschen 1/2012
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
Generaldirektör Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket, informerade om arbetet på verket
och gav bland annat en lägesrapportering kring behörighetsfrågorna.
kan komma att öka i takt med
ökad automatisering
Vad skulle eventuellt kunna
påverka elsytemen?
• Insmygande av felaktiga börvärden i systemet kan ge upphov till generatorsvängningar
med potentiellt katastrofala
konsekvenser.
• Överbelastning av transformator med risk för överslag,
alternaivt att trafon brinner
upp.
• Falska larm som gör att driftpersonal vidtar felaktig åtgärd.
En blackout i nordöstra USA
förorsakades av att en hacker
hade hittat en nattoperatör som
i ett kontrollrum emellanåt gick
ut på facebook från sin arbetsdator. Via personallista spårades
sedan operatören och han fick
en vänförfrågan från hackern.
När han sedan gick ut på facebook från jobbet fick han en
klickbar lustighet skickad till
sig. Klicket innebar att hackern
kunde komma åt kontrollsystemet och när operatören hade
rast passade hackern på att
öppna kritiska brytare i systemet och 61 000 MW produktion försvann. 55 millioner
människor berördes och den
ekonomiska förlusten uppskattades till 4 miljarder dollar
– Andra exempel som omtalats är vattenförsörjning och
styrning av trafikflöden där styrsystem för elnätet (SCADA)
förr var separata men nu är
sammankopplade med många
andra system. Av kostnadsskäl
är det nödvändigt att använda
publika nät, men detta innebär
också att det blir många fler
angreppspunkter för cyberattacker, framhöll Sven-Åke
Polfjärd.
Liksom tidigare år var studenterna hett byte för samtliga närvarande företag.
innebära betydande kostnader
för verksamheten. Det krävs
personal med adekvat kompetens för sådana arbetsuppgifter.
Sven-Åke Polfjärd framhöll
också vikten av utbildning för
alla som verkar inom den eltekniska sfären i industrin och
detta gäller utbildning på i stort
sett alla nivåer.
– Men hittills har vi talat för
döva öron när det gäller kompetensbortfallet, konstaterade
Sven-Åke Polfjärd. Trots detta
har FIE (då inte minst Rune
Björnström) fortsatt att engagera sig i utbildningsfrågor och
i december utexaminerades ytterligare en klass FIE-studenter
(den sjätte i ordningen).
– Vid examenshögtiden deltog jag, som traditionen bjuder,
tillsammans med LKAB:s personaldirektör Grete SolvangStoltz. Samtliga deltagande företag liksom rektor och lärare
lovordade FIE:s engagemang,
poängterade Polfjärd.
FIE i kommittéer
och utskott
Andra områden som också är
mycket viktiga för FIE är arbetet inom SEK, där man har deltagit i tre kommittéer, samt
engagemanget inom CIRED.
FIE har också deltagit i EN:s
tekniska utskott liksom att man
deltar i ett utvecklingsprogram
för riskanalysmodeller och beslutsprocesser inom region och
distributionsnät (0,4-400 kV).
Polfjärd fortsatte med att
berätta att man under det
gångna året har startat framtagning av ledningssystem för elsäkerhetsfrågor för speciellt
medelstor och mindre industri
där det finns stora brister i kunskapen.
Sist men inte minst viktigt är
de handböcker som FIE har
tagit fram tillsammans med
SEK. För HB 439 har arbetet
med en reviderad upplaga påbörjats.
Hur ser då
framtiden ut?
Hur svensk industri och samhället i övrigt kommer att se ut
vet vi ingenting om men med
ganska stor sannolikhet kommer el att behövas under
överskådlig tid. Och det
moderna samhället är oerhört
elberoende.
Vi vet också att risken för
”cyberhot mot elkraftsystem”
Vad har vi lärt oss
och vilka problem väntar?
Vad har vi då lärt oss de senaste
åren? Inte speciellt mycket, om
man spetsar till det en aning.
Förra vintern, som bjöd på tufft
väder, orsakade mycket stora
bekymmer med underhåll av
kärnkraft, tågförseningar, fraktproblem, signalfel, nedrivna
ledningar för att nämna några.
Senaste vintern har varit snällare i södra Sverige. Trots detta
har kärnkraften stått stilla när
den som bäst behövs. Signalfel
och nedrivna ledningar har också förekommit.
– Om man nu inte snarast tar
tag i dessa problem kommer
det på ganska kort sikt att få
betydande konsekvenser för
svensk industri och för hela
samhället. Vi har ett berg av
pensionsavgångar framför oss,
då måste vi ha kompetent personal som kan ta över.
Problemen finns någonstans i
kedjan kravspecifikation, inköp,
projektering, driftsättning och
underhåll. Detta är förmodligen en kompetensfråga, vilket
gör det än mer angeläget för
FIE att fortsätta sitt engagemang i utbildningsfrågor.
– Jag utgår från att FIE även i
framtiden och i ännu högre
grad än i dag kommer att engagera sig i de organ och organisationer som finns inom det
elektrotekniska området för att
kunna påverka. Det gäller t.ex.
SEK:s tekniska kommittéer,
Brandförsvarsföreningens elektriska nämnd (TU), riskanalysprojekt inom ELFORSK 20112015 och för FIE att vara
remissinstans för myndigheter
(Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen m.fl.), sa Polfjärd.
FIE kommer också vid behov
att ta fram nya HB:er och nuvarande HB:er kommer att revideras när så bedöms nödvändigt. Beslut har fattats om revision och sådan pågår för HB
439 dokumentation. Revision
av HB 448 kopplingsutrustningar kommer sannolikt att
påbörjas under 2012.
Engagemanget i utbildningsfrågor fortsätter med oförminskad styrka. Ytterligare en klass
FIE-studenter kommer att
utexamineras 2013.
Medlemsrekryteringen kom-
Längst till vänster Filip Kuttner, EPLAN, och till höger
Sven-Olov Renström, Midroc Electro, informerade om
”metodik för standardiserad elkonstruktion”.
8
EURO
EUR
O SAFETYLINE®
Ljusbågsskyddade
arbetskläder
enligt klass 2 (IEC 61482-1-2)
Skyddsjacka stl. 48-58
Skyddshjälm med visir
och hakskydd
Skyddshandskar stl. 8-11
Skyddsbyxa stl. 48-58
Isolationsstövlar 18 kV
stl. 37-46
Kontakta oss för mer information
www.euroenergy.se
0300-69 00 40 | www.euroenergy.se
Elbranschen 1/2012
F I E – F Ö R E N I N G E N F Ö R I N D U S T R I E L L E LT E K N I K • w w w . f i e . s e
mer att intensifieras, ett måste
för att skapa den ekonomi som
krävs för alla olika engagemang
som tyvärr inte är gratis.
– Jag har sagt det tidigare
men upprepar det igen för att få
en levande och aktiv organisation är det oerhört viktigt att
medlemmarna engagerar sig i
FIE:s arbete och kommer med
förslag till styrelsen och ställer
frågor, poängterade Sven-Åke
Polfjärd.
Generationsskifte
När Sven-Åke Polfjärd nu efter
och med detta förlorades den
tjänst som utförde samtliga
kanslitjänster (ekonomi, fakturering, medlemsregister m.m.)
– Vi fick också vid något tillfälle ställa in vårt årsmöte och
tekniska seminarium, minns
Polfjärd.
Polfjärd framhöll att han inför ett generationsskifte i styrelsen känner stor tillfredsställelse
med det arbete som utförts
inom FIE och en stolthet över
att ha fått leda föreningen
under så lång tid.
– Och jag gläder mig verkli-
10 år som ordförande och 7 år
även som vd för FIE AB ser tillbaka konstaterar han att det var
ett våghalsigt beslut att påta sig
rollen som ordförande för FIE
som vid den tiden befann sig i
stora svårigheter beroende på
en rad olika omständigheter.
Samarbetet med olika aktörer
var mycket begränsat, ekonomin var ett bekymmer. FIE blev
(vid den tiden) liksom bl.a.
Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen uppsagda från
lokalerna hos Svensk Energi
som behövde större utrymme. I
gen över att vi nu åter är på
banan som en respekterad samarbetspartner inom många
organisationer. Nu hoppas jag
verkligen bara att ett närmare
samarbete mellan olika aktörer
inom elområdet kan påbörjas.
Ensam är inte stark nog i den
verklighet vi lever i och kommer att leva i i framtiden. Själv
lämnar jag inte helt FIE utan
jag kommer att slutföra
något/några uppdrag för kontinuitetens skull, deklarerade
Sven-Åke Polfjärd.
Tsunamin
som av desinformatörer
och desinformatriser har
förvandlats till en kärnkraftsolycka
10
Elbranschen 1/2012
Desinformationen
om japankatastroferna
Den största nyheten från Japan är att kärnkraften var så säker, vilket är
allt annat än vad de svenska desinformationsmedierna har rapporterat.
Lars Wiegert har studerat de officiella rapporterna om Fukushima och
Tjernobyl och har referenser som styrker fakta i artikeln.
NU NÄR MAN BÖRJAR SE FACIT
av tsunamin i Japan, kan man
inte säga annat än att följderna
för de havererade kärnkraftverken, trots utsläppen, egentligen blev det lilla problemet i
förhållande till den enorma förödelse som själva tsunamin
åstadkom.
Ca 20 000 människor omkom, 125 000 byggnader raserades liksom otaliga vägar,
broar och fördämningar, elnät
m.m. Hela infrastrukturen i en
stor del av Japan förintades.
Vad som då är märkligt är att
rubrikerna om denna förödelse
och de stora dödstalen ganska
snart tonades ner för att i stället
domineras av de havererade
reaktorerna, som med sina
måttliga utsläpp inte krävde ett
enda dödsoffer och kontaminerade förhållandevis små areor
jämfört med Tjernobyl.
Det anmärkningsvärda med
reaktorerna är snarare att de
tack vare sin robusthet klarade
naturkatastrofen bättre än allt
annat. De klarade en jordbävning av sällan skådat slag med
över 9 på Richterskalan och det
behövdes en tsunami dubbelt så
hög som hittills förväntats för
att ge nådastöten. Men den gav
ändå ganska begränsad effekt
vilket framgår av nedanstående.
Reaktorerna klarade
jordbävningen
Vad som faktiskt hände var att
alla reaktorerna klarade jordbävningen utan problem. Alla
styrstavar gick in i reaktorhärdarna och stoppade reaktionerna. Reservkraften gick igång
när elnäten raserades och fortsatte kyla reaktorerna i de 40
minuter det tog för tsunamin
att nå land. Om tsunamin inte
ca 50 personer avlidit 20 år
efter Tjernobyl-olyckan, varav
ca 30 tillhörde personal som
rensade upp kring reaktorn.
Man har uppskattat att teoretiskt sett kan 0,7 promille av
befolkningen i närområdet
avlida i cancer som följd av
Tjernobyl. Det är knappt mätbart när man betänker att 22
procent avlider i cancer av helt
andra orsaker. Det är inte den
bild som förmedlas i media,
delvis av okunnighet och delvis
i avsikt att skrämmas. Utsläppen
kring Fukushima har av japanska
myndigheter uppgetts till en
tiondel av Tjernobyls. Ändå
fortsätter överdrivna rubriker
att strömma över oss, medan de
20 000 verkliga dödsfallen mer
eller mindre ignoreras. Faktum
är att ingen hittills har dött på
grund av strålning från Fukushima.
LARS WIEGERT
C I V. I N G . “ M E D 3 7 Å R I
ELKRAFTENS TJÄNST”
hade varit så oväntat kraftig,
hade alla reaktorerna kunnat
återstartas igen så snart elnätet
blivit uppbyggt. Nu blev det
inte så, utan en dubbelt så hög
flodvåg som man kunde förutse
slog öve alla fördämningar och
dränkte reservkraftssystemen
och slog ut kylsystemen. Trots
att tre härdsmältor inträffade
efter ytterligare några timmar
förblev reaktorinneslutningarna
i stort sett intakta och det smälta
härdmaterialet stannade kvar i
inneslutningarna. Här ser vi
den stora skillnaden mellan lättvattenreaktorer, som de i Fukushima (och som är den helt
dominerande typen överallt i
världen), och den militära konstruktion som Tjernobyl är
exempel på. Den senare blev
överkritisk och flög bokstavligen i luften, varvid större delen
av reaktorhärden blåste iväg
över stora områden. Förloppet i
en lättvattenreaktor är mycket
beskedligare och utsläppen
kring Fukushima beror på att
man då och då var tvungen att
lätta på trycket i inneslutningarna och då frisläpptes även en
del radioaktivt material. Dessa
gaser innehöll även vätgas och
det var den som i kontakt med
luft blev explosiv och skapade
den förödelse som man kan se.
Men väl att märka så skedde
dessa explosioner utanför reaktorinneslutningarna och bidrog
i sig inte till de radioaktiva utsläppen.
Svenska reaktorer hade
klarat samma händelse
utan utsläpp
Redan efter den berömda
härdsmältan i Three Mile
Island-olyckan för 33 år sedan,
där ingen blev skadad och
ingen behövde evakueras, kompletterades de svenska reaktorerna (och många andra) med
filter, som innebär att avluftning av reaktorinneslutningarna
kan ske via filter som absorberar
radioaktiva ämnen ifall en
härdsmälta skulle inträffa. Detta
Utsläppen en tiondel
av Tjernobyl
Enligt IAEA, WHO m.fl. hade
Svenska reaktorer (som det våldstängda Barsebäcksverkets) hade klarat samma händelse utan utsläpp.
11
saknades i Fukushima. En förödande vätgasexplosion som i
Fukushima kan inte heller ske
här eftersom vätgasen blandas
med luft först efter filtreringen,
alltså utanför reaktorbyggnaden. Detta gäller samtliga
svenska reaktorer även Barsebäck, som stängdes i okunnighet om hur säkra dessa två reaktorer egentligen var. På samma
sätt kan man undra över hur
mycket kunskap som låg bakom
det tyska beslutet att stänga
reaktorer, som även de är konstruerade för att klara en jordbävning. Och vem kan inbilla
sig en tsunami långt in på det
europeiska fastandet? Om man i
Tyskland gjort tvärtom och i
stället ersatt sin kolkraft med
kärnkraft så skulle en miljon
människor under en generation
kunna slippa att dö i förtid på
grund av cancer
Vad är ”nyhetsvärde”?
Fakta väger inte tungt för de
anses inte ha ”nyhetsvärde”.
Det är beklämmande att de
20 000 som dödades av tsunamin förlorade sitt nyhetsvärde
efter så kort tid. Men några
ganska få eventuella dödsfall på
grund av kärnkraft har nyhetsvärde hur länge som helst.
För de skrämmer och det kan
man tydligen leva gott på. De
som så gärna tar på sig rollen
att skrämmas borde betänka att
de också tar på sig ett stort ansvar för att många mår illa av sin
rädsla för allt vad strålning heter
och det helt i onödan.
Denna artikel har tidigare också
publicerats på Newsmill.
Elbranschen 1/2012
Kom och köp
konserverad gröt!
Allting går att sälja med mördande
reklam. Också den värdelösa och
impotenta vindkraften. Men snart
är nog sötegrötsdagarna över för
exploatörer och markägare.
Bubblan är på väg att spricka och
2012 kan komma att bli ett tufft år
för vindkraften. Läs Jonny Fagerströms och Björn Törnvalls analys.
Artikeln har också varit publicerad
på Newsmill.
12
Elbranschen 1/2012
Många konkurser väntar
i vindkraftsbranschen
Föreningen Svenskt Landskapsskydd framhåller att läget nu är mycket kärvt för de
vindelsproducenter som inte kan klara sig vidare på gamla leveransavtal som hade
betydligt högre priser.
VINDKRAFTSBRANSCHEN OCH
LRF gör allt vad man kan för
att med mördande reklam sälja
andelar eller hela vindkraftverk
till kommuner, kooperativ, lantbrukare och intet ont anande
privatpersoner. Lobbyorganisationen Svensk Vindenergi
understödjer genom att smörja
politiker och media medan
LRF:s konsulter lydigt repeterar
dogmerna. Vem tar ansvaret för
de råd man ger? Kom och köp
konserverad gröt!
Vindindustrin är olönsam
trots alla bidrag
Vindindustrin har de senaste
månaderna i flera media bekräftat att vindkraften är olönsam
trots alla bidrag. Med dagens
el- och certifikatspriser blir
ersättningen endast 40-45
öre/kWh. Det krävs minst 6065 öre i ersättning per kWh för
att det ska gå jämnt ut, d.v.s.
det blir en förlust på 20-25 öre
per producerad kWh. Ett läge
som gällt sedan försommaren
2011. Marknadens framtidsbedömning ger samma bild i
terminspriserna för de närmaste
åren. Det är nu ett mycket kärvt
läge för de vindelsproducenter
som inte kan klara sig vidare på
på marknaden eller vindkraftverkens effektivitet blir högre av
krisen men nivån för att uppnå
”break-even” sänks för de aktuella verken när ägarna och bankerna väl har tvingats ta de
stora smällarna i konkurserna.
gamla leveransavtal med betydligt högre priser.
Vindkraftsägarna
tvingas i konkurs
När vindkraftsägarna inte längre
klarar av att betala sina kostnader tvingas de i konkurs. Då
kommer en ny marknad att
öppnas vilket kan leda till förändrade villkor för hela branschen. Det kommer sannolikt
att bli en hel del räknande på
olika anbud till konkursförvaltare framöver. Dessas uppgift är
att försöka rädda så mycket som
möjligt till kreditorerna av konkursboets eventuella värde,
främst genom att försöka hitta
nya ägare till verken. Mindre
kapitalstarka spekulanter göre
sig dock icke besvär, de hittar
troligen inte någon extern
finansiering.
Det finns säkert en del större
aktörer som kan göra klipp när
”cash is king”, men de som
känner marknaden kan också
värdera riskerna. De kommer
därför att se till att ha mycket
breda säkerhetsmarginaler för
sina eventuella investeringar vilket hårt pressar möjligheten att
få ut några större värden ur
konkursbon. Varken elpriserna
Slagsmålet om byggbar
mark upphör
En ny prisnivå för markarrenden kommer att etableras när
nya ägare av verken träder till.
De gamla avtalen avslutas i konkursen och slagsmålet om
Om författarna:
Jonny Fagerström (officer) och Björn Törnvall (f.d. bankdirektör)
är skribenter och medieansvariga i Föreningen Svenskt Landskapsskydd.
13
byggbar mark som tidigare drivit arrendepriserna upp genom
molnen kommer rimligen inte
att fortsätta. Arrendeersättningen kommer troligen att
närma sig markens ”normala”
avkastningsnivå vilket bör dämpa
intresset för att hyra ut mark till
vindkraften. Markägarna kommer samtidigt till större insikt
om sin egen exponering för
ekonomiska risker. Detta kommer att innebära större och mer
realistiska krav på buffertar för
det solidariska ansvaret för de
Elbranschen 1/2012
mycket höga avvecklingskostnaderna för vindkraftverk.
Vindkraftverk och tillståndsgivna byggrätter minskar i
värde när låga elpriser och mer
än halverade värden på elcertifikat tvingar många att försöka
sälja av tillgångar för att kunna
visa svarta siffror i rapporterna.
öka till 25 TWh utan vindkraften vilket kommer att hålla
elpriset lågt. Nya vindkraftverk
kommer fortsatt att vara olönsamma och närmast omöjliga
att finansiera via banksystemet.
Troligen kommer även nätägande elbolag att ytterligare
dra öronen åt sig inför de
Vindkraftstroende kommunpolitiker kommer inte längre att
kunna motivera sina ”gröna”
investeringsplaner inför alltmer
skeptiska väljare, när det finns
tydliga exempel på att vindkraften är en verklig högriskmarknad.
Sveriges elöverskott väntas
mycket kostnadskrävande investeringar i lokal-, regional- och
stamnät som vindbolagen kräver, men som de inte kan eller
vill betala själva. 2012 kommer
sannolikt att bli ett mycket
omskakande år för många i den
bidragsdrivna svenska vindkraftsbranschen.
Vindkraftsbranschen har kollapsat
Jonny Fagerström och Björn Törnvall har sedan ovanstående artikel skrevs hunnit att i GP
avverka en giftig debattrunda med Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, och Annika
Qarlsson (c). Elbranschens redaktion kan inte underlåta att delge läsarna valda stycken ur de
båda debattörernas slutreplik till de vindkraftstroende damerna.
VINDKRAFTEN
eftersom Norden är på väg mot
ett stort överskott av el, skriver
de båda debattörerna, representanter för Svenskt Landskapsskydd. Och vindkraften är inte
heller något energisystem utan
ett finansiellt system för överföring av elkundernas pengar
till vindindustrin och LRF:s
markägare, en mycket träffande
beskrivning, tycker Elbranschen. Men systemet har nu
kollapsat, menar Johnny Fagerström och Björn Törnvall, och
konsekvenserna lär inte dröja.
Vindindustrin och centern är
intimt sammankopplade i sin
målsättning att med mångmiljardsubventioner bygga sönder
det svenska landskapet med vindindustriområden. Det handlar
om tusentals vindkraftverk.
150 000 människor riskerar att
få sin livsmiljö förstörd.
vindindustrin hela branschen
som konkursmässig. Hela branschen blöder, tillstår man, branschen riskerar att falla samman,
befintliga vindkraftverk klarar
inte sina egna kostnader, ingen
kalkyl går att räkna hem.
En bifogad kalkyl visar att
varje vindkraftverksägare måste
skjuta till nästan 2 miljoner kronor per verk och år för att gå
runt. Branschen kräver nu ännu
mer subventioner samtidigt
som man med alla medel smutskastar alla andra kraftproducenter. När så även Kungliga
Vetenskapsakademiens (KVA)
energiutskott i en skarp artikel i
SvD den 22/4 vetenskapligt
sågade hela vindkraftssatsningen
har ridån fallit ännu tyngre över
branschen.
Då är det inte konstigt att de
vindkraftskramande damerna
blir hysteriska..
Vindindustrin tigger
ytterligare subventioner
I ett öppet och självömkande
brev till regeringen beskriver
Obegripligt utfall
mot kärnkraften
Annika Qarlssons (c) gör i ett
desperat och obegripligt inlägg
BEHÖVS INTE
utfall mot kärnkraften men då
ska man minnas att det främst
är centerns ändrade hållning
som har banat väg för ny
kärnkraft. Vad var Qarlssons
roll i detta, frågar sig Fagerström och Törnvall, och påminner om Gunnar Hedlunds uttalande att centern alltid har
velat och alltid kommer att
vela…
Kärnkraften är inte
subventionerad
Man framhåller också att påståendet om subventioner till
kärnkraften är grundfalskt.
Kärnkraften har flera gånger
om burit sina kostnader, inte
minst genom den särskilda
effektskatten på som bara den
dragit in över hundra miljarder
till statskassan. Man måste förstå att bara för att staten engagerar sig i en verksamhet så är
inte detta automatiskt en subvention.
Även när det gäller den finska
reaktorn kommer centern med
påhittade uppgifter, sannolikt
hämtade direkt från vindlobbyn. Det är rätt att reaktorbygget är försenat på grund av att
det är den första reaktorn i sitt
slag och att bygget är fördyrat
till ca 50 miljarder kronor, men
även om det stiger till 80 miljarder kronor så kommer det
ändå inte att bli dyrare än vindkraftsel. Reaktor nummer två
byggs i Frankrike och nummer
tre och fyra i Kina. Priset sjunker hela tiden.
Vindindustrin
tar inget ansvar för
elanvändarna
Debattörerna avslutar med att
poängtera att Annika Helker
Lundström och Svensk Vindenergi saknar kompetens att bedöma KVA:s slutsatser. Svensk
Vindenergi är en organisation
som har till uppgift att maximera vinster och subventioner
för vindindustrins intressen. De
har inte för avsikt att ta något
ansvar för Sveriges konkurrenskraft eller för de svenska elkunder som ska stå för notan.
Slå vakt om yttrandefriheten!
Annonsera i branschens oberoende informationskanal!
14
Elbranschen 1/2012
Hönan eller ägget?
Debatten om koldioxid och klimat har pågått i Elbranschen i väsentligt mer än ett decennium
och den fortsätter. Helt bortsett från mänskliga utsläpp av livets gas är kärnfrågan egentligen
vad som kommer först, hönan eller ägget, koldioxidökningen eller en naturlig uppvärmning av
haven, något som frigör koldioxid.
EN VETENSKAPLIG DEBATT kan
tillfälligt förlora aktualitet men
den kan sällan anses vara helt
avslutad. Nya fakta läggs till
tidigare kunskaper och emellanåt behöver vi påminnas om
data som glömts bort eller vars
värde inte insetts tidigare. I klimatdebatten är ett långt perspektiv av central betydelse för
att förstå vad som är variabilitet,
trend eller verklig förändring.
Nu har många prognoser om
det framtida klimatet baserats
på information om de senaste få
årtiondena och på teori. Klimatet blev varmare under 1980och 1990-talen men denna
uppvärmning bör inte användas
för en extrapolation in i framtiden.
Orsakerna till klimatets förändringar har ofta diskuterats
och då främst sedan 1970-talet.
Många debattörer har under
dessa år hävdat att ämnet inte
längre behöver diskuteras då
rapporter från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate
Change) visar att det är människans utsläpp av CO2, som styr
klimatet. Sambandet är dock
inte helt tydligt. I en del länder
anses betydelsen av CO2 numera vara tveksam.
Många faktorer
styr klimatet
Klimatet är ett resultat av en
samverkan mellan många faktorer. Genom att hårddra effekten
av en enda faktor som t.ex.
CO2, kan en annan faktor framstå som betydelselös. En del har
velat tolka den avmattade uppvärmningen efter ca år 2000
som bevis på att klimatet inte
påverkas av den kontinuerligt
stigande koncentrationen av
CO2 medan andra menar att
bristen på temperaturstegring
under drygt 10 år inte ska övertolkas och att uppvärmningen
snart kommer att fortsätta. Det
är emellertid tydligt att fler faktorer än CO2 har betydelse.
En observerad frånvaro av
stigande temperatur kan t.ex.
senare. Även om tiden varierar
något var klimatet för ett antal
områden på jorden ungefär lika
varmt omkring 1940 som det är
nu. Några vintermånader under
kriget var vädret i Europa emellertid extremt kallt men årens
medeltemperatur var ändå hög.
Observera att denna uppvärmning inträffade innan man började använda olja i någon större
omfattning, varför människans
bidrag med CO2 inte kan ha
varit en orsak av betydelse. En
eller flera andra faktorer måste
ha influerat klimatet påtagligt.
WIBJÖRN KARLÉN
PROFESSOR EMERITUS,
UPPSALA
bero på en liten förändring i
solens strålning, lite mer moln
eller på att klimatet inte är fullt
så känsligt för mängden CO2 i
atmosfären som en del hävdat.
En markant temperaturstegring i Sverige på 1930-talet
finns dokumenterad av SMHI,
men denna uppvärmning beaktas oftast inte i diskussioner om
temperaturens
förändringar
under 1900-talet. Nyligen har
en varm period på Island under
1930-talet avfärdats av meteorologer vid NASA. Man har
korrigerat data från Island
genom att avlägsna värden med
hög temperatur vid denna tid.
Därmed visar (de korrigerade)
dataserierna från Island en
trend liknande den som IPCC
hävdar.
Hög CO2-koncentration
omkring 1940
En ovanligt hög koncentration
av CO2 i atmosfären omkring
1940 har registrerats av forskare
som använt en gammal metod
för uppmätning av mängden
CO2. Den höga koncentrationen i atmosfären är intressant
då den kanske visar att det trots
allt finns ett visst samband mellan CO2 och klimat. När havsytor värms upp avger dessa
CO2. De är sannolikt att haven
avgav stora mängder CO2 när
de värmdes upp under 1930talet. Många som är engagerade
i frågan om CO2 och klimat avfärdar alla dessa observationer
som utfördes med en äldre,
mindre pålitlig metod. De förlitar sig helt på den modell för
ökande koncentration av CO2
som IPCC presenterat och som
inte visar markant ökad koncentration förrän på 1950-talet.
Den globala temperaturen har
stigit sedan 1880-talet, något
som ibland tolkas som ett resultat av människans utsläpp av
CO2. Man förbiser ofta uppvärmningen på 1930-talet. Beaktas temperaturen sedan
1700-talet visar de få dataserier
som finns ingen trend och sett
över tusentals år visar klimatet
en sjunkande temperatur.
Avsmältning
rapporterades redan
på 1930-talet
Sverige är, sett i ett globalt perspektiv, ett litet område och
temperaturen för detta land kan
självklart inte anses ge en indikation på förändringar i den
globala temperaturen. Men
motsvarande data för ett antal
områden visar ungefär samma
trend. Information som visar
att det inte är fråga om några
enstaka dåliga temperaturobservationer kan hittas i tidningsartiklar från 1930-talet, där
uppvärmningen på Svalbard
(Arktis) beskrivs i termer liknande dem som använts under
de senaste, varma åren och som
medförde snabb avsmältning
omkring 1940. Dock försvann
inte glaciärerna. Inte heller påverkades flora och fauna allvarligt.
I många områden inföll en
värmetopp omkring 1940. För
andra områden inföll värmeperioden några år tidigare eller
Konsensus har fått
ersätta fakta
Långa dataserier (1 000-tals år)
15
visar att varma perioder har
förekommit vid upprepade tillfällen. Anger man temperaturökning som en förändring mellan en kall period och en varm
kan man visa att klimatet blivit
varmare under ett antal begränsade perioder.
I diskussionen om klimatet
hävdar en del att denna är avslutad och att konsensus visar
att människans utsläpp av CO2
kommer att leda till fortsatt
uppvärmning om inte utsläppen
reduceras påtagligt (konsensus
innebär att ett dominerande
antal inom en grupp stödjer en
åsikt). Begreppet konsensus har
fått ersätta fakta. Tyvärr anser
många att antalet individer som
stöder en tro bevisar att åsikten
är korrekt. Men, finns det fakta
som visar att CO2 har haft en
dominerande betydelse för klimatet? Att koldioxidhalten i
atmosfären ökat något bevisar
inte att denna är en orsak till
dessa förändringar. Det har blivit varmare under bl.a. 1900talet men orsaken är inte nödvändigtvis CO2. Det kan vara så
att en uppvärmning medförde
att haven avgav CO2 och därmed höjde koncentrationen.
Astronomiska data visar att
solens aktivitet i grova drag
överensstämmer med klimatet
som det är känt från långa klimatserier.
Den ensidiga satsningen på
forskning om klimat och CO2
har varit kostsam. Tyvärr har
arbetet inte lett till att man nu
bättre förstår koldioxidens
eventuella betydelse för klimatet. Den ensidiga satsningen på
CO2 har medfört att man tyvärr
har avstått från forskning om
andra möjliga orsaker till förändringar i klimatet.
Elbranschen 1/2012
Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola,
har tilldelats E. P. Wigner Reactor Physicist Award från American Nuclear Society.
Fin utmärkelse till svensk kärntekniker
Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen
för nukleär teknik, Chalmers
tekniska högskola, har tilldelats
en av de finaste utmärkelser
som finns inom kärnteknikområdet, E. P. Wigner Reactor
nen (Reactor Physics Division)
inom ANS för att hedra individer som har gjort mycket framstående insatser inom reaktor fysiken. Priset har fått namn
efter den framlidne ungerskfödde amerikanske fysikern och
IMRE PÁZSIT
PROFESSOR I NUKLEÄR
TEKNIK VID CHALMERS
Physicist Award från American
Nuclear Society. Priset instiftades 1990 av reaktorfysikdivisio-
nobelpristagaren Eugene P.
Wigner, en pionjär som gjort
utomordentliga insatser för utvecklingen av reaktorteknik och
praktiska tillämpningar av kärntekniken. Han var också första
mottagaren av priset.
Artikelförfattaren Imre Pázsit (längst till höger), nuvarande professor vid Nukleär teknik, öppnar ceremonin. Bakom Nils
Göran står hans familj.
16
Elbranschen 1/2012
Metod för bestämning av
underkritisk reaktivitet
Nils Göran Sjöstrand fick priset
för sina banbrytande insatser
inom reaktor- och neutronfysik
och för att han byggde upp
grund- och forskarutbildning
inom reaktorfysik vid Chalmers,
som därmed blev ensam om
detta i Sverige under en lång
tid, eftersom KTH sysslade mer
med neutronfysik för grundforskning. Uppsala hade ingen
verksamhet alls inom reaktor fysik.
Nils Görans viktigaste insats
inom forskning är en metod för
bestämning av underkritisk
reaktivitet i reaktorhärdar, den
s.k. area-ratio-metoden, som
framgent kallas Sjöstrand-metoden i litteraturen. Det handlar
om mätning av reaktivitet i
reaktorhärdar under uppstart
medan härden fortfarande är
underkritisk och neutronbalansen kräver en extern källa som
ständigt skjuter in neutroner till
härden.
Nils Göran publicerade en
artikel om sin metod 1956 i
Arkiv för fysik, och arbetet var
en del av hans doktorsavhandling. En annan insats,
som han gjort tillsammans
med den framstående fysikern
Guy von Dardel, halvbror till
Raoul Wallenberg, var en teoretisk härledning och experimentell bekräftelse av den
s.k. diffusionskylningseffekten, som spelar en viktig roll
vid neutronmätningar i reaktorer.
Nils Göran var tillförordnad
professor vid Chalmers 1960
vid den då nyligen bildade
Institutionen för reaktorfysik,
och han blev utnämnd av regeringen med fullmakt som professor 1961.
åren. Och då måste man lägga
till att Arkiv för fysik på den
tiden inte var någon internationell tidskrift, utan en svensk
nationell tidskrift. Det är väldigt sällan en artikel i en
inhemsk tidskrift får sådan
spridning. Men det finns skandinaviska traditioner på området. Inom forskningsområdet
atomära kollisionskaskader har
Nils Görans arbete har
fått tusentals referenser
Artikeln
om
area-ratiometoden i Arkiv för fysik, Nils
Görans mest kända arbete, är
en kuriositet i sig själv. Den har
fått tusentals referenser genom
ett flertal artiklar publicerade i
”Det Kongelige Danske Videnskab-Selskab” av efterträdare
till Niels Bohr blivit lika mycket
citerade. Man kan också lägga
till att Arkiv för fysik senare blev
Physica Scripta, utgiven gemensamt av fyra nordiska länders
vetenskapsakademier,
med
Kungliga Vetenskapsakademien
som huvudman. För ett par år
Några av deltagarna i samspråk. Från vänster: Imre Pázsit, dr. Dinesh Sahni, professor Piero Ravetto, Nils
Göran Sjöstrand och längst till höger Alf Sjölander, professor emeritus i Teknisk fysik.
17
Elbranschen 1/2012
Dinesh Sahni från BARC, Mumbai, Indien, berättar om samarbetet med Nils Göran.
sedan gick tidskriften över till
brittiska Insitute of Physics
Publishing, IoP, med huvudsäte
i London.
Ger tillgång till hundra
gånger mer kärnbränsle
Det är också intressant att citeringsfrekvensen avtar för alla
artiklar efter några år eller
åtminstone några decennier,
men Nils Görans artikel från
1956 är mycket flitigt citerad
även i dag. Detta beror på att
ett nytt, stort och viktigt
tillämpningsområde kom till
för metoder att mäta reaktivitet
i underkritiska system med en
neutronkälla (som är målet
med
area-ratio-metoden),
nämligen acceleratordrivna
ett av de viktigaste alternativen.
underkritiska system (ADS)
som föreslås för transmutationsteknik, d.v.s. att kunna
både neutralisera högaktivt
avfall och använda fissilt
material som dagens reaktorer
inte kan använda, nämligen
U-238 och torium. Om man
utnyttjar dessa ämnen får man
tillgång till en faktor 100 mer
kärnbränsle och kan samtidigt
använda vad man i dag kallar
avfall som en viktig resurs.
Det finns flera stora internationella projekt inom området, t.ex. EU-projektet
FREYA, där även Chalmers
deltar. Här undersöker man
metoder för kontinuerlig
övervakning av reaktivitet
- med area-ratio-metoden som
Prisutdelning
i Göteborg
Priset överlämnas vanligen vid
ANS årsmöte i juni, där det anordnas en ”Honors and Awards
Luncheon”, där ANS president
delar ut de olika utmärkelserna.
Eftersom Nils Göran inte
kunde åka till USA på grund av
sin ålder, överlämnades priset i
Göteborg på senhösten.
Dr. Dimitrios Cokinos, ordförande för Honors and Awards
Comittee vid ANS reaktorfysikdivision kom till Göteborg.
Prisceremonin följdes av middag. Förutom Dimitrios Cokinos, kom två professorer från
utlandet, Piero Ravetto, från
Politecnico di Torino, tillika
medlem av ANS Reaktorfysikdivisions Executive Committee,
och Dinesh Sahni, Bhabha Atomic Research Centre i Mumbai,
Indien. Den senare en långvarig
samarbetspartner till Nils
Göran som kommit för att
övervara ceremonin. Chalmers
ledning representerades av
förste vicerektorn Mats Viberg
och prefekten vid Avdelningen
Teknisk fysik, Peter Apell. Kolleger, gamla elever och Nils
Görans familjemedlemmar var
också närvarande.
Det är första gången som
svenska insatser inom reaktor fysik får en sådan fin utmärkelse.
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats!
www.Elbranschen.nu
18
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR
Apparatskåp
Hinderljus
Kabelskydd och
kabelskyddsrör
Ensto Control Oy,
Sverige
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35
www.ensto.com
Apparatlådor i plast och plåt
Eslöv, 0413-54 12 10
Halogen alternativt LED
för 24/48 VDC, 230 VAC
TYKOFLEX AB
Box 614, 135 26 Tyresö
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01
www.wavin.se
www.tykoflex.se
Batteriladdare
LINDMARK
ELECTRIC AB
Fukt- och vibrationståliga
BATTERILADDARE
Tel. 08-85 45 30
Märksystem
Instrument
www.lindmarkelectric.se
Betonghus
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Ett brett sortiment av analoga och
digitala instrument, m.m.
Box 347, 651 08 KARLSTAD
Telefon 054-22 15 80 vxl
Telefax 054-85 10 21
www.nermans.se
KOMPLETTA BETONGHUS
till
Transformatorstationer
Ställverksbyggnader
Nätstationer
Last- och säkringslastbrytare
Transformatorfundament
Övriga Betongfundament
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se
Effektbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Technoelectric och KATKO
upp till 4 000 A.
Isolatorer
Mättransformatorer
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Isolatorer för
låg- och mellanspänning.
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Mitsubishi och Bticino
upp till 6 300 A.
Explosionssäker
elmateriel, Ex
®
Säkerhetsbrytare
Kopplingslådor • Instrument
Operatörsterminaler
Värme • Belysning
Tel. 0660-29 29 00
www.malux.se
Box 22093
250 23 Helsingborg
Tel. 042-38 08 30
Fax 042-38 08 47
E-post: info@lidalco.se
Avancerad kabelteknik
Kabel och ledning
Likriktare
Nollpunktsmotstånd
Strömförsörjning för
ENERGI • BELYSNING
SJUKVÅRD
SÄKERHET • KRAFT
TEST
CHS Controls AB
Tel. 08-594 809 00
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
chs@chscontrols.se
www.tufvassons.se
www.chscontrols.se
Tufvassons Transformator AB
Nollpunktsutrustning
Skymningsrelä
Säkringar
Strömförsörjning för
CHS Controls AB
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82
Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i
frilednings- och kabelnät.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
www.coala.se
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
chs@chscontrols.se
www.chscontrols.se
ENERGI • BELYSNING
SJUKVÅRD
SÄKERHET • KRAFT
TEST
Tufvassons Transformator AB
Tel. 08-594 809 00
www.tufvassons.se
Stolpar
Transformatorer
Försäljningskontor:
Ludvika, tel. 0240-882 50
Telefax 0240-807 53
ELNORD
TRANSFORMATORER
Krafttransformatorer 4-120 MVA
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA
Oljeisolerade 50-3 150 kVA
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter
ELNORD KRAFT
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby
Tel. 08-510 514 80
www.elnord.se
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
Sektioneringsbrytare
Sektioneringsbrytare för
10-40 kV, komplett med automatik
eller fjärrstyrning.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
Säkerhetsbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Komplett sortiment
från KATKO.
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA
Mättransformatorer 12-420 kV
Nätstationer 50-315 kVA
www.helmerverken.se
Eslöv, 0413-54 12 10
'DWDSURJUDPI|UHOSURIIV
1\KHW
6WDQGDUGHURFK6(.+DQGE|FNHU
1XVlOMHUYLlYHQVWDQGDUGHUVW\FNYLVGLJLWDOWHOOHUERNIRUP
Stort utbud med standarder och alla SEK handböcker till bra priser!
1\D(/9LV.DEHO
6YHULJHVPHVWDQYlQGDNDEHOSURJUDP1XlQQXElWWUH
Räknar snabbt och enkelt ut belastningsförmåga, utlösningsvillkor och spänningsfall
Enlinjeschema (direkt kopplat till beräkningarna)
Spänningsfall i kedja
Färdig dokumentation (detaljerad utskrift, enlinjeschema och ledningslista)
Bra överblick - Alla beräkningar sker i en och samma arbetsyta
.DON\OSURJUDPI|UDOOD
0D[LNRG
,EUDQVFKHQVHGDQ
.DON\ORFKSURMHNWSURJUDPI|UDOODW\SHUDYHOLQVWDOODWLRQHU
Lätthanterligt, prisvärt och tidsbesparande kalkylprogram
Mängdning, anbudssammanställning, tidplanering, m.m.
(/9LV,QIR
(/9LV0DOO
- Elinstallationsreglerna, lagar,
- förordningar, standarder, m.m.
- Över 5 000 boksidor - Allt på ett ställe
- Bra sökfunktioner
- Över 200 mallar för
- el- och telebranschen
- Logotyp på mallarna
2ULJLQDOHWVHGDQ
EL-Info i Växjö AB
Lineborgsplan 3, 352 33 Växjö
Tel. 0470-72 40 30
Fax. 0470-72 40 39
'RNXPHQWPDOODU
info@el-info.se
www.el-info.se