1. No category

ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T • Å R G Å N G 8 3 • N R . 4 • 2 0 1 2
Besök Elbranschens nätplats:
www.elbranschen.nu
ELBRANSCHEN
OBEROENDE
E LT E K N I S K T I D S K R I F T
•
Adress:
Box 6040
200 11 Malmö
•
Te l .
040 - 611 06 90
•
Te l e f a x
040 -797 37
•
E-post
e l b r a n s c h e n @ b j i n v. s e
•
Bankgiro
107- 0853
•
Plusgiro
495 29 33 - 2
•
Helårsprenumeration
Ur innehållet i nr. 4/2012
ELBRUK
Med nuvarande installerade effekt behövs inga nya kraftresurser
inom överskådlig tid. Men kapacitetsfaktorn är genant låg
inte minst för kärnkraften som med faktorn 68 procent
ligger på 28:e plats bland 30 kärnkraftsländer. Elproducenterna i
Sverige uppmanas därför att prestera mera och inte tänka på
att investera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
LITA INTE PÅ IPCC:s rapporter!
Ofta sätts likhetstecken mellan temperatur och
koncentration av koldioxid i atmosfären, vilket är beklagligt.
Det är viktigt att begreppen CO2 och miljö hålls isär
och sambandet mellan CO2 och klimat är tveksamt.
IPCC har visserligen slutat att använda den famösa
hockeyklubban men man hävdar ändå att den påstådda
nuvarande uppvärmningen är unik.
Läs professor Karléns initierade inlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
ISTIDENS GÅTA – EN INTRESSANT HYPOTES
Att vi förr eller senare går in i en ny istid (glacial) är
ett oomkullrunkeligt faktum. Frågan är bara när.
Men vad är det som förorsakar istiderna?
Hans Jelbring presenterar en intressant hypotes . . . . . . . . . 10
(5 utgåvor):
233:- (inkl. moms)
•
Ansvarig utgivare:
Jörgen Dahlquist
DEBATT I ELBRANSCHEN
Myten om stigande havsnivåer.
Karl Einar Ottenhag från Örebro punkterar
några av myterna som används och har använts av
miljöfundamentalisterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
•
I redaktionen:
Reinhold Andefors
Jörgen Dahlquist
KÄRNKRAFTEN – EN STRÅLANDE ENERGIKÄLLA
Ann Löfving-Henriksson recenserar Bengt Lindhés
senaste bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Kjell Duberg
•
Årgång 83
•
Tr y c k t h o s
Tr y c k f o l k e t A B
i Malmö
•
ISSN: 0013-4007
•
Omslagsfoto:
K j e l l D u b e r g / Va t t e n f a l l
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats
www.elbranschen.nu
Elbranschen 4/2012
SVENSK ELBRUKARFÖRENING
Telefon/fax 08-607 34 16 • www.elbruk.com
Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och
verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 25,
är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller
rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd.
Uppmaning till elproducenterna:
Prestera mera!
LARS BLOMQVIST
ELBRUK
KAN
DET VARA SÅ SOM DET SÄGS
att fastheten i en åsikt
ofta är omvänt proportionell
mot insikten i ämnet. Många
debattartiklar om hur vår energiförsörjning ska ordnas jävar inte
påståendet.
Vi ska här ge en del grundfakta, hämtade från olika källor
och som är nödvändiga för att
på ett rimligt och överskådligt
sätt belysa hur olika kraftslag
kan bidra till vår framtida elförsörjning.
IBLAND
Svagt sjunkande
elanvändning
Under senare halvan av 1900talet steg elförbrukningen varje
år ända fram till slutet av 1980-
kar elhanteringen. Industrin är
förändrad, men det tycks inte
ha skett mot elintensivare verksamheter och energieffektiviseringen fortsätter.
Ökningar och minskningar i
elanvändningen tar ut varandra
till viss del och en grov gissning
är att elbehovet ökar måttligt.
Ordentligare prognoser över
den framtida elanvändningen
tyder inte heller på några dramatiska förändringar. Energimyndigheten spår att förbrukningen år 2030 hamnar på 153
TWh och Svenska kraftnät
(SvK) använder i sin ”Perspektivplan 2025” liknande värden
för sin planering av nätutbyggnaden. Högre elanvändning
spås i några prognoser, men de
ligger ändå under 160 TWh.
Så, vad har våra nuvarande elkraftresurser uträttat genom
åren och vad borde de kunna
talet då ökningen avtog för att
på 90-talet börja pendla kring
145 TWh. Efter sekelskiftet
syns, om än mycket svagt, en
sjunkande elanvändning. Parentetiskt kan sägas att 2012 års
elanvändning blev ca 142 TWh.
Och ställs de olika årsförbrukningarna i relation till befolkningsmängden, som har ökat
med 1 miljon sedan 1990, så
har per-capita-förbrukningen
minskat genom åren, se figur. I
den visas också Sveriges folkmängd med SCB:s prognos för
2030.
Befolkningsökningen fortsätter och 2030 beräknas vi vara
10,7 miljoner, 1,2 miljoner fler
än i dag! Det har då lett till en
utbyggd infrastruktur med
vägar, bostäder, arbetsplatser
och institutioner m.m. Elbilen
har troligen utvecklats och fått
sådan utbredning att det påver-
2
bidra med framöver för att
täcka de kommande inhemska
elbehoven. Nedan beskriver vi
situationen i stort för varje
kraftslag och vilka siffervärden
vi kommer att använda senare i
en överslagsmässig beräkning av
vår elförsörjningssituation.
Genant låg
svensk kapacitetsfaktor
för kärnkraften
Statistik över hur 30 kärnkraftsländer har använt sina anläggningar redovisas av IAEA.
Den s.k. kapacitetsfaktorn varierar stort, mellan 49 och 94
procent. De sju bästa nationerna
ligger över 90 och knappt hälften över 85 procents utnyttjande. Värdet för det svenska
kärnkraftsutnyttjandet är just
nu genant lågt eller 68 procent
och placerar oss på 28:e plats i
senaste ”ligatabellen”. Det är
KJELL DUBERG
Elbranschen 4/2012
kraftseffekten är nu 9 360 MW.
tionen i kärnkraftverken bör
man kunna räkna med ett
energiutnyttjande på 87 procent och för att tillgodose
effektbehovet under vinterperioden torde 97-98 procents
effektutnyttjande ligga inom
räckhåll. Den installerade kärn-
Vindkraften tär
på vattenkraftens
utnyttjande
Det långsiktiga årsmedelvärdet
för vattenkraftens utnyttjande
ligger på 47 procent och med
VAT T E N FA L L
svårt att motivera varför svensk
kärnkraft inte skulle kunna nå
upp till ett utnyttjande på åtminstone 85-90 procent när
man år 2004 redovisade 90,4
procent och nu är i full färd
med att, så att säga, ”återta förlorad terräng”. För elproduk-
3
kraftiga variationer mellan våtoch torrår. För balanshållningen
på nätet är ”körtekniken” med
vind- och vattenkraft sådan att
utnyttjandet kommer att försämras i takt med att alltmer
vind- och solkraft kommet in i
systemet. En svår vinter förvän-
Elbranschen 4/2012
tar sig SvK att kunna använda
drygt 87 procent av den installerade vattenkraftseffekten. Vi
får alltmer nederbörd och med
en bättre användning av den i
kraftverken borde utnyttjandet
kunna höjas till mellan 47 och
50 procent för elproduktion
och till 90 procent när det gäller effekttillgängligheten vintertid. Detta kräver, å andra sidan,
att politiker och miljövårdare
”tänker om” beträffande kraftslagets plats och uppgift i elförsörjningssystemet. Generatorerna finns ju redan där. Uppgiften om totalt installerad
effekt i vattenkraft varierar mellan 16 197 och 16 580 MW
och i det överslagsmässiga resonemanget senare används
medelvärdet 16 380 MW.
Liten nytta av vindkraften
en 10-årsvinter
Även vindkraftens utnyttjande
varierar mellan åren. Det finns
blåsiga och mindre blåsiga år,
men variationerna är inte så
stora som vattenkraftens mellan
torr- och våtår. Den nuvarande
vindkraftens kapacitetsutnyttjande ligger på 25 procent och
det värdet omfattar också all
den småskaliga, äldre vindkraften. Ny vindkraft med större
maskiner i bättre lägen kommer
att ge snittvärde på 25-30 procent; 35 procent och högre har
noterats för enskilda anläggningar. Även om det blåser mer
under vintern än under sommaren så vågar SvK inte räkna med
att ha tillgång till mer än 6 procent av den installerade effekten
de kallaste dagarna en s.k. 10årsvinter. I det överslagsmässiga
resonemanget senare används
27,5 resektive 9 procent. Installerad effekt årsskiftet 2012/13
anges av SvK till 4 000 MW.
Den med solpaneler installerade effekten är ännu så länge
av ringa omfattning och kommer att dras med väderproblem
liknande dem för vindkraften.
Skillnaden är, gissningsvis, att
kapacitetsfaktorn för energiutvinning blir mindre än för
vindkraften och som effektresurs vintertid är den ointressant.
167 TWh, utan ytterligare kapa-
citetstillskott – bara med ett
effektivare utnyttjande av redan
befintliga anläggningar! Det
ger en utnyttjandegrad på drygt
50%.
Möjlig effekttillgång en
10-årsvinter:
0,975x9360+0,9 x 16 380+0,09
x4 000+0,80 x 8 000 = 30 628
MW
Inte något år har Svenska
Kraftnäts bedömning av det
maximala effektbehovet en kall
vinter överskridit 29 000 MW;
de tre vintrarna 2006-2009 var
prognosen 28 900 MW. I februari 2001 noterades den högsta
belastningen – drygt 27 000
MW.
Lågt kapacitetsvärde
för ”övrig värmekraft”
Det som i SCBs statistik kallas
”övrig värmekraft”, d.v.s. fjärrvärmeverk och industrins kraftproduktion, har låga kapacitetsvärden för elproduktionen
och varierar mellan 20 och 25
procent. För effekttillgången
vintertid räknar SvK med att
kunna använda 80 procent av
den installerade effekten. Problemet är här att uppgifterna
om den installerade effekten
varierar mellan 8 000 (SvK) och
9 200 (SCB) MW. I det överslagsmässiga räknandet senare
används värdena 23 respektive
80 procent och 8 000 MW.
På en elmarknad med god
konkurrens och därmed ett bra
utnyttjande av tillgängliga
resurser bör ovan antagna värden vara användbara för en
överslagsmässig beräkning av
hur de inhemska, elbehoven
skulle kunna tillgodoses under
överskådlig tid:
Vi menar att denna överslagsmässiga kalkyl klart visar att vi
de närmaste 15-20 åren har de
produktionsresurser som krävs
för en trygg elförsörjning – om
de utnyttjas effektivt. Och den
visar hur den förnybara kraften
påverkar effektförsörjningen,
något som sällan eller aldrig berörs i debatten. Med hjälp av
ovanstående värden kan vi göra
ett annat överslag och belysa
kraven på ”100 procent förnybar el”.
Antag att vi redan har 75
TWh av sådan el från vattenkraft och biobränslen. Då
ska 70 TWh produceras av
kraftslag, från vind och sol, vars
genomsnittliga kapacitetsfaktorer (innefattande en del offshore-resurser) knappast kommer att överstiga, säg 0,33. För
det behövs en installerad effekt,
utöver den vi redan har för de
75 TWh, på drygt 24 000 MW.
Möjlig energiproduktion:
(0,870x9 360+0,485x16 380
+0,280x4 000+0,23x8 000)x
8 760 = 166 856 GWh eller ca
Dessa nya 70 TWh med förnybar el motsvarar i stort kärnkraften, som då kan försvinna.
Det, i sin tur, reducerar effekttillgången vintertid eftersom
kärnkraftens 9 360 MW bidrar
med 9100 MW. De försvinner
och ersätts av 24 000 MW som
bidrar med kanske 2 500 à
3 000 MW. En brist vintertid
på, i stort, 6 000 MW.
Oberoende av vilka åsikter
man har om olika kraftslag så
finns det vissa fysikaliska realiteter som man måste beakta. De
försvinner inte bara för att man
blundar eller slår dövörat till.
Ifrågasätt gärna de ovan använda
värdena och gör egna överslag,
men gör det med en systemsyn
som beaktar både energi- och
effektbehoven samt elöver föringen.
Inga nya kraftresurser
behövs
Under överskådlig tid är vi välförsedda med kraftresurser när
det gäller såväl energi som
effekt. Mer än 50 procent av vår
elanvändning kommer redan
från förnybar kraftproduktion
och bara ett fåtal procent av
produktionen orsakar koldioxidutsläpp. Någon prishöjande
fossilkraft borde inte behöva
importeras, våra problem
handlar egentligen om stamnätets kapacitet i olika landsdelar, inte om kraftslagens föroch nackdelar.
o
Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats!
www.Elbranschen.nu
4
Cressall Resistors
Experten på kraftmotstånd!
CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av
kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till
flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och
standardiserade konstruktioner för applikationer som
•
•
•
•
Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och
traktionsändamål
Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning,
lösningar för integration med reservkraftsaggregat
Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem
Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och
kondensatorurladdning
Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det
kraftmotstånd som behövs.
Prova oss - Besök www.chscontrols.se!
Al
n!
en
!
nglig - Alltid ö
pp
tillgä
e
ltid
www.chscontrols.se
Alw
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel 042-386100, fax 042-386129
chs@chscontrols.se, www.chscontrols.se
ay
op
s av
ailable - Always
Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare 12-24 kV.
Utrustning från 1960-talet till 2000-talet.
Stenator AB
För ytterligare information:
Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95
www.stenator.se
Elbranschen 4/2012
Lita inte på IPCC:s rapporter!
För några år sedan var global
uppvärmning ett dominerande
diskussionsämne. Några år
senare försköts tonvikten mot
begreppet klimatförändringen
(singularis, bestämd form).
Efter ytterligare en tid accepterades att flera förändringar förekommit klimatförändringar
(pluralis, obestämd form, ett
klart steg framåt i förståelsen av
vårt klimat). Emellanåt används
nu det bredare begreppet miljöförändringar. Intresset för klimatets förändringar tycks ha
dämpats något och har förskjutits mot miljö. Ett antal förespråkare bland journalister och
forskare tycks emellertid ha intagit en allt mer högljudd hållning i debatten. Rykten från
utsläpp; det är så mycket mer
som vi måste beakta. Missuppfattningen kan leda till dyra och
destruktiva beslut.
WIBJÖRN KARLÉN
PROFESSOR EMERITUS,
M E D L E M AV K U N G L I G A
VETENSKAPSAKADEMIEN
Diskutabelt samband
mellan koldioxid och miljö
Notera att sambandet mellan
CO2 och klimat är tveksamt
och om det finns något samband är detta svagt. Punktskatter på t.ex. bensin kan vara befogat för att hålla konsumtionen nere, men en minskad konsumtion bidrar inte till en stabilisering av den globala temperaturen. En del tveksamma metoder för att skrämma befolkningen i den riktning miljöfanatiker förordar har diskuterats
och exemplifierats i en nyligen
dem som har inblick i arbetet
med nästa IPCC-rapport
(Intergovernmental Panel on
Climatie Change) antyder dock
en viss nedtoning i skrämselbudskapet (1).
Ofta sätts likhetstecken mellan ökad koncentration av koldioxid (CO2) i atmosfären och
temperatur, vilket är beklagligt.
Det är viktigt att begreppen
CO2 och miljö hålls åtskilda.
Medan det är nog så viktigt att
miljön vårdas innebär detta inte
att vi ska fixera oss vid koldioxid-
av Lindzen publicerad artikel
(2). Även om en person ifrågasätter betydelsen av CO2 för
klimatet kan samma person vara
väl så intresserad av miljövård
som någon som framhäver sambandet.
Utan tvekan har klimatet
varierat och människan har lika
tveklöst påverkat och påverkar
såväl det lokala klimatet som
miljön. En del metoder av tveksam natur har använts för att
förkasta synpunkter som s.k.
skeptiker velat diskutera, varför
diskussionen har blivit ensidig.
Trots allt, ska människan som
art överleva måste vi bedriva
jordbruk och vi påverkar då miljön påtagligt. Med nuvarande
snabba, globala befolknings-
Studier av pollen och trädringar visar att temperaturen
(15 års medelvärden) omkring år 2000 var ungefär lika
hög som på 1940-talet. IPCC:s data däremot visar en
temperatur som vid denna tid var ca 0,3 °C högre än på
1940-talet. Beror denna höjning på urbanisering eller på
justering av data?
6
EURO
EUR
O SAFETYLINE®
Ljusbågsskyddade
arbetskläder
enligt klass 2 (IEC 61482-1-2)
Skyddsjacka stl. 48-58
Skyddshjälm med visir
och hakskydd
Skyddshandskar stl. 8-11
Skyddsbyxa stl. 48-58
Isolationsstövlar 18 kV
stl. 37-46
Kontakta oss för mer information
0300-69 00 40 | www.euroenergy.se
www.euroenergy.se
Elbranschen 4/2012
Observationer av temperaturen påverkas av omgivningen.
Termometern i denna bur kan inte förväntas ge data
representativa för området (ovan).
Till höger: Temperaturer ska observeras i en för instrålning skyddad plats och vara belägen på betryggande avstånd från byggnader etc.
ökning
ökar
människans
destruktiva effekt på naturen.
Redaktörer refuserar
kritiska artiklar
Vid flera tillfällen åberopas en
studie av Naomi Oreskes, publicerad i Science, där hon hävdar att alla publicerade artiklar
visar att CO2 har en avsevärd
negativ effekt på klimatet (3).
Trots att Oreskes statistiska
metodik underkänts har Science
inte publicerat någon dementi.
Lindzen framhåller svårigheten
att få publicera åsikter där utsläpp av CO2 inte framhålls leda
världen mot snar undergång.
Lindzens här aktuella artikel är
därför publicerad i en ny och
ganska okänd tidskrift. En bidragande orsak till att Oreskes
inte fann några artiklar där
effekten av CO2 ifrågasattes är
att många redaktörer för de tidskrifter, som hon undersökt,
har vägrat att publicera artiklar
om inte den katastrofala inverkan av CO2 framhävs. Följaktligen saknas artiklar där CO2effekten ifrågasätts.
Innan en artikel publiceras i
en av de mer erkända tidskrif-
eller i mätningar från ballonger.
IPCC-anhängare avfärdade då
de uppmätta temperaturerna
och beräknade i stället dessa
med hjälp av vinddata, en
metod som många anser vara
tveksam. Genom ny analys av
data från satelliter erhölls indikationer på en uppvärmning i
de nivåer där IPCC ville se en
sådan. IPCC:s mål tycks inte ha
varit att ge en vetenskaplig
grund för beräkning av den
betydelse växthusgasen CO2
kan ha haft.
Hur pålitliga är de data som
används? Många av de temperaturserier som IPCC:s modeller
är baserade på är inte helt perfekta. I samband med att städer
expanderat har många termometerburar kommit att bli belägna på allt annat än föredömliga platser. Somliga instrument
är nu omgivna av parkeringsplatser i stället för öppen mark,
vilket de ska vara för att ge
representativa data. En del av
temperaturserierna visar därför
en markant stigande temperatur
som inte avspeglar verkliga förhållanden. Ett stort antal av
dessa temperaturserier rensas
terna granskas texten av oberoende experter (peer review).
Artiklar som inte i tillräckligt
hög grad betonar den katastrofala effekten av CO2 refuseras
direkt. Några artiklar där frågan
diskuteras brett kan passera
efter att granskarna modifierat
texten så att budskapet ”utsläpp
av CO2 för människan mot en
katastrof” framträder tydligt
trots att detta kanske inte var
författarens åsikt.
Hypotesen om CO2 kan även
ha stärkts genom att skribenter
med nära anknytning till ”The
Green Part” under en tid granskade alla bidrag till Wikipedia.
Inga åsikter som ifrågasatte
CO2-hypotesen fick förekomma i detta omfattande och
ofta åberopade uppslagsverk på
nätet.
Tveksamma resultat
i temperaturmätningar
Modeller visar att den uppvärmning som utsläppen av
CO2 anses ha åstadkommit bör
vara centrerad till den övre stratosfären. Någon uppvärmning
av detta område har emellertid
varken setts på satellitbilder
8
nu bort från amerikanska data.
Men hur är det i andra länder?
Skrämmande exempel har
observerats.
Temperaturdata har
modifierats
Lindzen påpekar att en del temperaturdata modifierats så att
de ska stämma bättre med växthushypotesen. Nyligen har
temperaturdata från Island diskuterats. NASA hävdade att en
del årsmedeltemperaturer som
visade att några år under 1930talet var varmare än de under
de senaste åren var fel och dessa
uppgifter justerades därför.
Efter denna justering visar även
temperaturerna för Island inget
varmt 1930-tal men däremot
en sentida uppvärmning liknande den i rapporter från
IPCC. Justering av data var
nödvändig för att åsikten om
att den sentida höga temperaturen skulle kunna hävdas (4).
Data från Grönland, Färöarna,
Norge, Sverige och Finland
med flera områden, visar emellertid även de att en del år på
1930-talet var nog så varma.
Ska nu även dessa serier juste-
Elbranschen 4/2012
ras? En studie baserad på en begränsad tillgång på data från
NASA har visat att temperaturer från södra Afrika justerats
något så att dessa data nu visar
en trend som ger visst stöd för
växthushypotesen. Hur många
av de stationer som nu används
för beräkning av jordens medeltemperatur har redan justerats?
Den förfalskade
hockeyklubban lever
fortfarande
Forskares roll bör inte vara att
stödja en hypotes utan att
objektivt analysera fakta. Ett
exempel på hur långt forskare
har varit beredda att gå för att
kunna lägga fram stöd för en
hypotes är Manns klimatkurva,
”hockeyklubban”, där medeltidens varma klimat och den
Lilla Istidens kalla period raderats och ersatts med en stadig
avkylning fram till 1800-talet.
Manns klimatkurva visar där efter en snabb uppvärmning
(5). Den fjärde IPCC-rapporten visade, till skillnad mot
föregående rapport, inte hockeyklubban men i rapporten
framhölls att den nuvarande
uppvärmningen är unik, en
uppfattning som kommer från
Manns hockeyklubba. Såväl den
medeltida varma som Lilla Istidens kyligare period har påvisats i ett antal studier, nu
senast i en artikel av J. Esper
och medarbetare 2012 (6).
Motstånd mot
skeptiska åsikter
Även ett obetydligt ifrågasättande av en åsikt framförd av
IPCC kan ha räckt för att
stoppa ett manuskript. Ett sätt
att påverka diskussionen, som
Lindzen framhållit, har varit att
fördröja publiceringen av artiklar med motstridigt budskap
tillräckligt länge för att en artikel där den skeptiska åsikten
”bevisas” vara felaktig skulle
kunna publiceras samtidigt. I
fortsättningen refereras enbart
till den artikeln där den negativa effekten av CO2 framhävs.
Realclimate.org tycks ha varit
en kanal där information och
varningar kunnat spridas när
något som uppfattas som en
skeptisk åsikt distribuerats.
Huvudstrategin för dem som
vill hävda en nära förestående
katastrof har varit att skrämma
för den effekt som CO2 kan ha.
För att skrämma för något som
möjligen kan hända krävs föga
kunskap, snarare en förmåga att
uttrycka sig..
Det finns fördelar med att
stödja växthusteorin. Om en
ansökan om forskningsmedel
visar att projektet förväntas
kunna ge ytterligare stöd för
hypotesen ökar möjligheten för
ett positivt beslut. Enligt Lindzen är många anslagsfördelande
organisationer, åtminstone i
USA, dominerade av miljö- och
CO2-inriktade forskare. Emellanåt medför detta att forskningen inte inriktas på att lösa
problem utan snarare på att
stödja växthushypotesen.
delse kan komma att nonchaleras (ropa inte ”vargen kommer”).
Växthushypotesen
kan skada världen
Lindzen anser att det ensidiga
stödet och en del av de använda
metoderna bidragit till en reducerad tro på vetenskap och
vetenskapliga metoder. Detta
kan leda till ett reducerat ekonomiskt stöd för forskning i
framtiden och till att resurser
satsas på mindre relevanta projekt. Dessutom, och kanske allvarligast, är att framtida forskningsresultat av verklig bety-
4 Homewood, P., 2012: The
Icelandic Saga Continues, January 18, 2012 (Google).
REFERENSER
1 Bengtsson, L., 2012: Okunniga svar om klimatet. Uppsala
Nya Tidning 19 juli 2012.
2 Lindzen, R.S., 2012: Climate
Science: Is it currently designed
to answer questions? Euresis
Journal, 2, p. 161-192.
3 N. Oreskes, 2004: The scientific consensus on climate
change, Science 303, p. 1686.
5 Montford, A.W., 2010: The
Hockey stick illusion. Climategate and the Corruption of Science. Independent Minds. (482
p.) ISBN: 978 1 906768 35 5.
6 Esper, J. et. al. 2012: Orbital forcing of tree-ring data.
Nature Climatic Change, doi
10.1038/nclimate1589.
o
High Bay LED
'EHO\VQLQJ
High Bay LED är särskilt utformad för
att ersätta konventionell belysning
både inom- och utomhus.
För zon 1, 2, 21 och 22.
å/§QJOLYVO¦QJGIHP§UVVJDUDQWL
åKort ROI, payback tid
å(UV¦WWHUŌňň:+36
Termo
e
stat för Ex-zon
475(.WHUPRVWDWPHGXWY¦QGLJ
inställning. För zon 1 och 2.
å *U¦QVY¦UGHVHQVRUŏōr&Ŋňōňr&
å.RSSDUVHQVRUŊňňPP
å II 2 G (([GH,,&7ŋ,3ŎŎ
Värmare för Ex-zon
475(.
Värme & belysning
för Ex-zon
Kamflänselement med keramisk
värmekropp inbyggd i ett kamrör.
För zon 1 och 2.
å 7\S'+*ōŏ$ň5Ōʼn7ŋ
å1RPLQHOOHIIHNWʼnňňň:DWW
å II 2 G (([GH,,&7ŋ,3ŎŎ
Malux Sweden AB
"OXs½RNSKÚLDSVIK
4EL
9
LARS FRANZÉN
Elbranschen 4/2012
Istidernas gåta – en hypotes
DET SEMINARIUM PROFESSOR
GEORGE DENTON höll i Stockholm för 15 år sedan gjorde
starkt intryck på mig. Hans
ämne var orsakerna till istiderna
på jorden eller kanske snarare
vad som inte kunde ha orsakat
dem. Halva sin aktiva tid som
forskare hade han frågat sig varför istider kunde komma och
gå. Han ville verifiera att Milankovitchs teori var korrekt. Hans
svar var förbluffande och mycket övertygande. Solstrålningens
variationer på grund av jordens
förflyttning av perihelium och
dess axels varierande lutning var
INTE den primära orsaken till
våra 8 starka istider under den
senaste miljonen år som upprepat sig med ungefär 100 000
års mellanrum. De hade inte
heller varit anledningen till de
ca 25 tidigare svagare istiderna
som upprepat sig med ca
25 000 års mellanrum.
Ny istid inom
snar framtid
Frågan om vilken fysik som ligger bakom de gigantiska omvälvningar som åtminstone 8
nande. Enkelt uttryckt så måste
en istid utvecklas när en mindre
del av solens (approximativt
konstanta effekt) stannar kvar i
våra hav och i vår atmosfär.
Omvänt så avslutas en istid när
mer energi från solen stannar
kvar. Problemet är att identifiera vilka fysikaliska processer
som kan åstadkomma storskaliga regionala och globala klimatförändringar. Det saknas
inte hypoteser men det saknas
verifierade hypoteser som därmed skulle förtjäna att kallas en
teori. Den famösa ”växthusgashypotesen” tillhör den senare
typen.
Milankovitch formulerade en
hypotes som i mycket förtjänar
att kallas en teori. Det är ett
faktum att jorden mottar mer
energi från solen när jorden befinner sig i perihelium vilket för
närvarande sker i början av
januari, d.v.s. under norra halvklotets vinter och under södra
halvklotets sommar. För mer än
12 000 år sedan var förhållandet det omvända. Då fick Sverige ca 7 procent mindre energi
från solen under vinterhalvåret
HANS JELBRING
K L I M AT O L O G
gånger har producerat ett 2-3
kilometers tjockt istäcke över
min hemtrakt i Stockholm och
över hela Sverige blev därför
ännu mer gåtfull, när Milankovitchteorin inte höll hela vägen.
En stor anledning till att jag
doktorerade inom klimatologins område var att finna svaret på gåtan om istidernas kommande och gående. Trots allt
borde en ny stark 9:e istid vara
på gång inom en snar framtid
om naturen har för avsikt att
upprepa sig ännu en gång.
Kortfattat innebär en istid att
medeltemperaturen i haven
runt ekvatorn sänks med ca 3
grader Celsius och med ca 8-10
grader på våra breddgrader. Det
förra kan vi människor lätt uthärda men det senare är svårare
om vi i vårt land skulle tvingas
att bo i grottor utkarvade ur
massiv is.
Men låt oss gå tillbaka till
fysiken som måste styra istidernas kommande och försvin10
än nu. Detta är en stor skillnad.
För 25 000 år sedan var solinstrålningen ungefär som den
är i dag. Men då låg Stockholm
under ett 2-3 km tjockt istäcke.
Synkrona istider
på båda halvkloten
Vi kan nu förstå vad George
Dentons forskning handlade
om. Om Milankovitch hade rätt
och om solinstrålningens variationer styrdes av jordens elliptiska banrörelse kan inte istider
uppträda samtidigt på bägge
halvkloten. Det var detta som
han undersökte minutiöst
genom att granska hundratusentals år gamla sediment och
glacialrörelser på olika håll i
världen. Hans tal vid Stockholms Universitet gick ut på att
istiderna på båda halvkloten i
stort sett var synkrona och uppträdde samtidigt. Han var
tvungen att överge sin personliga preferens och som en sann
vetenskapsman prövade han
hypotesen tills han bevisat dess
sanningshalt eller brist på
sådan. Milankovitch teori är
korrekt avseende instrålad
Elbranschen 4/2012
Sandtag vid ås på Ekerö som bildades för 12 500 år sedan när isfronten drog sig tillbaka norrut.
effekt till jordklotet men den är
INTE den huvudsakliga anledningen till att istiderna kommit
med ca 100 000 års mellanrum
den senaste millionen år.
Kanske styrde denna typ av
variation de mildare istiderna
för mer än 2 millioner år sedan.
Vi står inför ett vetenskapligt
enigma. De fysikaliska processer
som styr istiderna uppkomst
och avveckling överträffar de
effektvariationer på +/- 3,5
procent som de facto existerar
och som varierar med en period
på främst 25 000 år men som
också moduleras av jordaxelns
varierande lutning. Denna
kvasi-cykliska inverkan kan för
övrigt spåras i klimatdata, speciellt från södra halvklotet, men
de dominerar inte klimatvariationerna på vårt jordklot. Vi
måste hitta och förstå de fysikaliska processer som faktiskt
existerar i naturen och som
orsakar istider och som vid
mindre variationer ofta har
orsakat folkvandringar. Naturen
verkar tämligen godtyckligt bestämma sig för att variera vårt
regionala klimat under vissa
perioder. Vi kanske minns hur
Thor Heyerdahl en gång pekade
ut i sten inristade teckningar av
båtar på toppen av ett berg i
östra Sahara där man samtidigt
kunde urskilja linjerna av en uttorkad flod på slätten nedanför.
Begreppet globalt
klimat är förvillande
Ovanstående typ av fakta var
centrala i mitt arbete med min
doktorsavhandling ”Wind Controlled Climate”, Stockholms
Universitet, 1998. Verifierade
observationer får inte ignoreras
av en vetenskapsman som
använder accepterade vetenskapliga metoder i sitt arbete.
Nedan illustreras resultat från isborrkärnor i Antarktis där en rad
data har registrerats och därefter
tolkats som temperaturer. De
anses även vara globala vilket delvis kan ifrågasättas. Amplitudvariationen är mycket större vid
Antarktis än vid ekvatorn.
Begreppet globalt klimat är
intressant och förvillande. Istiderna visar att det är en realitet men människor och djur kan
enbart reagera på regionala och
t.o.m. lokala klimatvariationer.
Vår kamp för överlevnad enligt
Darwin sker enbart i ögonblicket, i nutid. Att tala om globalt
klimat får oss att tro att klimatet
är lika över hela jordklotet eller
att det påverkas lika över hela
jordklotet av någon isolerad
faktor. Så är inte fallet. Det är
endast ett modellvärde, ett
medelvärde över yta som för
djur och människor oftast är
totalt meningslöst. Vi lever aldrig i ett medelvärde av temperatur, inte ens inom en specifik
region. I gamla tider använde
man begreppet Köppens klimatzoner.
Modellerna är i bästa
fall approximationer
En klimatzon är också en
modell över klimatet som en
11
UNIVERSITY OF MELBOURNE
Elbranschen 4/2012
funktion av på vilken plats man
bor. Man delar då in klimatet i
tropiska, arida, varmtempererade, kalltempererade och polära
klimattyper. Har man upplevt
att i december månad bada i
havet vid Teneriffas kust på
morgonen och senare på dagen
uppleva en snöstorm på isiga
vägar nära Teides topp (2 400
meter över havet) förstår man
att även Köppens klassificering
ibland kan kallas lokal. Det är
möjligt att passera alla klimatzonerna på någon timme.
Endast ett halvt dussin växter
kan exempelvis överleva nära
Teides topp där vädret kan
växla extremt fort.
Modeller av verkligheten är
alltid, i bästa fall, approximationer av verkligheten. Vad menas
då med ”globala klimatvariationer” i vetenskaplig mening?
Egentligen menas ungefär det
som figuren på föregående
uppslag visar. Man har mätt en
klimatrelaterad variabel och
verifierat att den varierar globalt. Temperaturen på Antarktis
sedan 400 000 år utgör en
sådan variabel och det finns
goda skäl att tro att variationen
är approximativt global.
Men en närmare eftertanke
leder in på ett kanske överraskande spår. Antag att hela jordens klimat varierar approximativt synkront över hela jordklotet vilket begreppet ”globala
klimatvariationer” lätt kan få
oss att tro. I så fall inser vi
snabbt att påverkan på klimatet
måste styras av fysikaliska faktorer belägna utanför jordklotet.
Den uppenbara kandidaten till
globala klimatvariationer blir
därmed solen. Men solens utstrålning varierar mycket lite
och professor Dentons arbete
visar att Milankovitch teori beroende på jordens banrörelser
utgör boven. Vilka kända fysikaliska effekter finns då att ta
till?
Berodde dessa ökningar i vindstyrka på faktorer utanför jordklotet?
MPH:s bildas vid eller
nära polerna
En mycket ouppmärksammad
källa till stormar och starka vindar i vetenskapliga kretsar är
”Mobile Polar Highs, MPH:s”,
en term som myntades av professor Marcel Leroux och dessa
har kvantitativt undersökts i en
doktorsavhandling av Alexis
Pommier, Lerouxs lärjunge. De
utgörs av stora kalla luftmassor
som bildas vid eller nära polerna
och de kan bli gigantiska. De
rör sig sedan mot ekvatorn och
kan nå ekvatorområdena. En
sådan luftmassa kan lätt kyla ner
atmosfären med upp till 10 grader över t.ex. halva Sydamerika
och det tar några dagar innan
temperaturen återställs till det
normala.
Det viktiga här är att det
bevisligen existerar en fysikalisk
process som kyler ner stora
delar av jordytan. Ett viktigt
faktum är att det inte verkar finnas någon regel för när och hur
ofta MPH:s bildas. Ett sådant
passerade Stockholm i juli och
temperaturen var då ca 5 grader
på morgonen i stället för de förväntade 12 graderna. Normalt
är MPH:s större och starkare
vintertid. Låt oss nu spekulera i
att MPH:s bildas fortare och
oftare under glacialer än under
interglacialer. Om så skulle vara
fallet är det lätt att inse att jordens hav och atmosfär skulle
kylas ner, en istid skulle kunna
utvecklas.
Det centrala i ovanstående
Tidvatten i
atmosfären
Tidvatten på jordklotet är ett
känt fenomen. ”Tidvatten i
atmosfären” existerar också.
Alla storskaliga rörelser av vattenmassa och atmosfärsmassa
skulle kunna orsaka ”globala
klimatförändringar”. Problemet
är att Newtons gravitationslag
inte fungerar som en kvantitativ
förklaring till de potentiella
variationer i klimatet som har
konstaterats. Det finns trots allt
hopp om att hitta en lösning.
Vi kan konstatera att värmen
efter en istid kommer relativt
snabbt medan nedkylningen tar
längre tid och att avsevärda
fluktuationer med perioder på
1 000-10 000 år förekommer.
Ingen vet varför men man kan
spekulera. Man vet att mängden partiklar som föll ner på
Antaktis under glaciala förhållanden var en faktor 10 gånger
större än den är nu. Det gäller
både normalt silikatdamm, som
måste ha kommit långväga från
landområden, och saltpartiklar
som har sitt ursprung i omgivande hav. Slutsatsen är att
det blåste mycket mer under en
glacial än under en interglacial.
Situationen var med säkerhet
likartad på norra halvklotet.
Kruxet är att förstå varför det
blåste så mycket hårdare.
12
hypotes är att jordens energibalans mellan solinstrålning och
jordens utstrålning skulle domineras av energiutstrålning från
polerna. En ökad utstrålning
medför ökad produktion av
MPH:s och ökade massrörelser
av kall luft mot ekvatorområdena och ökad avkylning av
jordytan och dess atmosfär. En
biprodukt blir högre stormfrekvens och högre vindhastigheter. En väsentlig och nödvändig ingrediens i denna hypotes
är att jordens utstrålning av termisk energi från polerna alternativt polnära områden styrs av
extraterresta faktorer som vi
inte till fullo förstår.
Koldioxidens inverkan
är en vidskepelse
För att minska onödig kritik
från förmenta ”klimatexperter”
beträffande den sista meningen
vill jag i första hand hänvisa till
en bok utgiven av NASA, 1978,
”Sun, Weather, and Climate”
skriven av John A. Herman och
Richard A. Goldberg. Den innehåller 460 referenser varav ca
170 direkt berör observerade
korrelationer mellan extrater resta faktorer (solaktivitet etc.)
och klimatvariabler såsom temperatur, tryck mm. Det behöver
förmodligen inte betonas att
jag betraktar allt prat om koldioxidens inverkan på det ”globala klimatvariationerna” som i
bästa fall vidskepelse och i
sämsta fall som bedrägeri alternativt promoverande av allehanda särintressen som är helt
ointresserade av befintliga vetenskapliga resultat baserade på
verifierade fakta.
o
Elbranschen 4/2012
D E B AT T I E L B R A N S C H E N
Myten om stigande havsnivåer
Debatten om det påstådda klimathotet är på många sätt tragisk. För politiker utan samvete
och kunskaper passar den emellertid som hand i handske. De
kan skrämma för hot som ligger
hundra år framåt i tiden. Vare
sig de får rätt eller fel så kommer ingen att ställa dem till
svars. Både de själva och kritikerna är då borta. Det är därför
riskfritt att komma med de mest
otroliga påståenden och utsagor. Några av dessa utsagor
strider mot naturlagarna men
kritiken uteblir ofta. De som vet
bättre tycker väl att det är
genant att påpeka självklara
saker och tiger därför. Detta
tigande har emellertid det onda
med sig att klimatfundamentalisterna brer på ännu värre och
en okunnig allmänhet vet inte
kur den ska förhålla sig. Låt oss
ta några exempel.
Kretsloppet är
självreglerande
Ett av de första påståendena
från miljöfundamentalisterna
var att människan skapar en
uppvärmning av atmosfären,
som skulle leda till stigande
havsnivåer och dränka stora
landområden på jordklotet.
Uppvärmningen skulle nämligen få polarisarna att smälta och
därmed fylla världshaven med
mera vatten. Nu är det ju så att
isarna runt nordpolen och i stor
utsträckning också i Antarktis
flyter i havsvattnet och om
isarna smälter blir det för den
skull inte mer vatten i havet.
Den som en gång förstått
Archimedes princip inser att flytande is vid sin smältning inte
fyller upp haven med mer vat-
vi alla är i fara. Här tycker sig
fundamentalisterna ha funnit
ett ovedersägligt samband mellan temperatur och vattenvolym. Och då har man hela
världen och beprövad vetenskap
bakom sig, ty det vet ju alla att
föremål och ämnen expanderar
sin volym när de värms upp.
Det finns väl ingen som tror
något annat. Det är ju en naturlag att varmt vatten upptar en
större volym än kallt vatten.
Men det gäller bara att med
lämplig matematik och nya
datamodeller reda ut hur stor
volymexpansion som uppkommer och hur stora landområden
som därigenom sätts under vatten. Eller hur? Inte kan det väl
finnas en hake i denna uppfattning?
För att förstå hur grundfalsk
föreställningen om en expanderande vattenvolym är, måste
man sätta sig in i naturfenomen, som kunde fastställas för
hundratals år sedan, och som
lärs ut i grundskolans lägre klasser. Enligt dessa undersökningar
expanderar inte vattenvolymen
vid temperaturhöjning utan
kontrakterar, nämligen om vattnet i utgångsläget har en temperatur som är lägre än plus fyra
grader. Det är alltså så att vattnet expanderar om det från
början har en temperatur om
minst plus fyra grader. Om temperaturen däremot är lägre än
plus fyra grader kommer vattnet
att kontraktera d.v.s. anta en
mindre volym.
KARL EINAR OTTENHAG
ÖREBRO
ten än isen redan undantränger.
Efter några år slutade fundamentalisterna att tala om nordpolsisarna och övergick till
landisarna på Grönland och
Antarktis. De ligger ju på land
och vid sin avsmältning rinner
vattnet ut i världshaven. Iakttagelsen är riktig, men varför har
världshaven inte redan stigit
över våra huvuden. Därför att
avdunstningen ur haven ständigt fortgår och sänker havsnivån och medför nederbörd
som hela tiden fyller på landisar
och glaciärer. Det räcker inte
att påvisa att isar smälter, smältningen måste också påvisas vara
större än tillväxten. Ett varmare
klimat, om ett sådant skulle
komma, innebär ökad avdunstning, ökad mängd vattenånga i
atmosfären, ökad nederbörd
som faller ner över land och i
större omfattning stannar kvar
på land. Kretsloppet är således
självreglerande, eftersom vattenmängden på jordklotet kan
antas förbli oförändrad.
Myten om expanderande
vatten
Fundamentalisterna har efter
hand funnit hänvisningen till
smältande isar otillräcklig för att
motivera det påstådda hotet
från kommande höjningar av
havsnivån. Det heter nu att den
höjda medeltemperaturen på
jordklotet medför en uppvärmning av världshaven med påföljd att vattnet till följd av den
högre temperaturen expanderar
i volym och därför kommer att
dränka så stora landområden att
Vattentemperaturen
i haven ligger till stor del
under plus fyra grader
Frågan om temperaturens in13
verkan på världshavens volym är
alltså inte så enkel att man kan
säga att en höjd temperatur på
jordklotet medför en expanderande vattenvolym. Man måste
fråga sig hur stor del av
världshavens volym, som består
av vatten som har en lägre temperatur än plus fyra grader.
Andelen torde inte vara obetydlig. Att vattnet kring ekvatorn
ofta håller en behaglig badtemperatur är väl känt, och att vattnet längre norr- och söderut
har en lägre temperatur vet nog
också de flesta. Temperaturen
ligger i stora delar av världshaven hela året under plus fyra
grader. I djuphaven och polarhaven är temperaturen på
många ställen till och med flera
grader under nollpunkten. Vattnet fryser trots detta inte till is
beroende på den höga salthalten. Det är ingen orimlig gissning att den vattenvolym som
vid en temperaturhöjning på
jordklotet kommer att minska i
volym är lika stor eller kanske
rentav större än den volym som
kommer att expandera. Fenomenet att vattnet har sin största
täthet vid plus fyra grader är en
av dessa naturens egenheter
som gör livet på jordklotet möjligt och är en av de självreglerande faktorerna som möjliggör
fortsatt liv. Har någon överhuvudtaget sökt utröna hur
volymförhållandena är? Miljöfundamentalisterna har det i
varje fall inte
o.
Elbranschen 4/2012
Kärnkraften – en strålande energikälla
Så lyder titeln på en nyutkommen liten bok om elproduktion och framtida elförsörjning. Boken omfattar
drygt 60 sidor och dess författare är Bengt Lindhé. Ann Löfving-Henriksson har skrivit en recension som
Elbranschen här återger in extenso.
VILL MAN FÅ INFORMATION om
olika energikällors miljöpåverkan under hela livscykeln, den
globala utvecklingen av kärnkraften, hur kolkraften byggs ut
i Kina, hur många nya kolkraftverk som byggs i Tyskland för
att klara den framtida elförsörjningen eller antal dödsfall per
TWh av olika kraftslag inom
EU, så är den här boken en utmärkt källa.
Boken är lättläst, den ger
både grundläggande kunskaper
och överblick över de olika
energikällornas möjligheter och
brister. Fokus ligger på kärnoch kolkraften. Samtidigt som
boken är lätt att ta till sig är den
mycket innehållsrik eftersom
den är generös med diagram
och bilder att fördjupa sig i.
Dessutom hänvisar den till
ytterligare fördjupningslitteratur i huvudsak från akademier
och myndigheter.
”oåterkalleliga” tidsplan för
kärnkraftsavveckling
upp.
Lagen om kärnteknisk verksamhet från 1987 §6 löd: ”Ingen
får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader,
beställa utrustning eller vidta
andra sådana förberedande
åtgärder i syfte att inom landet
uppföra en kärnkraftsreaktor.”
Både tankeförbudet och den
oåterkalleliga tidsplanen är nu
avvecklade.
Avsnittet om kolkraft ger
skrämmande information om
skadliga utsläpp och om kolgruvor och olycksfall. Medan
ännu inget dödsfall rapporterats
från den omtalade olyckan i
Fukushima beräknas mellan fyra
och fem tusen kolgruvearbetare
dö i gruvolyckor i Kina – varje
år. Dessutom dör årligen uppåt
100 000 kinesiska gruvarbetare
en förtida död i stendammslunga.
Koldioxidproblemet behandlas också. Vår energipolitik bygger på dagens konsensus om
koldioxidens kraftiga klimatpåverkan. Boken tycks hålla sig
till denna konsensus. Med
tanke på den i media osynliga
vetenskapliga debatten runt
konsensusbilden och vad som
hände med tankeförbudslagen
och den oåterkalleliga tidsplanen vore det spännande att få
blicka in i framtiden och då
kunna jämföra dagens klimatscenarier med den reella klimatutvecklingen.
Birgitta Dahls tankeförbud avhandlas
I kapitlet Kärnkraften – svensk
historia tas ”tankeförbudet om
kärnkraft” och Birgitta Dahls
Fyra starka argument
för kärnkraft
Boken avslutas med fyra starka
argument för kärnkraft. Det är
priset, säkerheten, kvaliteten,
och miljöeffekterna. Det är alla
starka argument, men det som
framför allt sticker ut är säkerheten. Här i västvärlden har alla
kärnkraftverk dubbel inneslut-
ning. Två mycket omtalade
olyckor med härdsmältor som
följd har inträffat, Harrisburg
1979 och Fukushima 2011.
Inte någon människa dog vid
dessa tillfällen. Den strålning
som läckt ut har inte lett och
bedöms inte leda till några strålningsrelaterade hälsoeffekter
enligt FN-organen UNSCEAR
och WHO. En tecknad bild i
boken över vad som händer om
reservkraften slås ut och härden
smälter visar varför.
En bok för varje
klassrum och bibliotek
Innehållet i boken hör sannerligen till allmänbildningen!
Energiförsörjningen är en av de
riktigt stora framtidsfrågorna
och det borde vara angeläget
för var och en att söka en insiktsfull uppfattning i frågan.
Hur strålande är kärnkraften
egentligen? Boken ger möjlighet för alla och envar att ge ett
självständigt svar. Boken bör
vara tillgänglig i varje klassrum
när energifrågorna analyseras
och den bör få en framträdande
plats på bibliotek och i boklådor och inte minst studeras av
dem som är ansvariga för informationen till allmänheten.
För den som vill fördjupa sig
i vindkraften har Bengt Lindhé
tillsammans med Göran Holm
gett ut ”Vindkraften – är den
värd sitt pris?” Även den boken
ger information, som media
normalt inte lyfter fram.
Båda böckerna kan köpas
direkt från författaren.
”Kärnkraften – en strålande
energikälla” kostar 175:- och
”Vindkraften – är den värd sitt
pris?” kostar 125:-.
Summan sätts in på Plusgiro
1557930-3. Glöm inte adressen!
Slå vakt om yttrandefriheten!
Annonsera i branschens oberoende informationskanal!
14
ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR
Apparatskåp
Hinderljus
Kabelskydd och
kabelskyddsrör
Ensto Control Oy,
Sverige
Västberga Allé 5, 126 30 Hägersten
Tel. 08-556 309 00 • Fax 08-556 309 35
www.ensto.com
Apparatlådor i plast och plåt
Batteriladdare
Eslöv, 0413-54 12 10
Halogen alternativt LED
för 24/48 VDC, 230 VAC
TYKOFLEX AB
Box 614, 135 26 Tyresö
Tel. 08-505 949 00, fax 08-742 30 01
Kjulamon 6, 635 06 Eskilstuna
Tel 016-541 00 00 • Fax 016-541 00 01
www.wavin.se
www.tykoflex.se
LINDMARK
ELECTRIC AB
Fukt- och vibrationståliga
BATTERILADDARE
Tel. 08-85 45 30
Märksystem
Instrument
www.lindmarkelectric.se
Betonghus
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Ett brett sortiment av analoga och
digitala instrument, m.m.
Box 347, 651 08 KARLSTAD
Telefon 054-22 15 80 vxl
Telefax 054-85 10 21
www.nermans.se
KOMPLETTA BETONGHUS
till
Transformatorstationer
Ställverksbyggnader
Nätstationer
Last- och säkringslastbrytare
Transformatorfundament
Övriga Betongfundament
Tel. 0150-34 99 00 • www.kc-betong.se
Effektbrytare
Isolatorer
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Technoelectric och KATKO
upp till 4 000 A.
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Isolatorer för
låg- och mellanspänning.
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Mitsubishi och Bticino
upp till 6 300 A.
Kabel och ledning
®
Säkerhetsbrytare
Kopplingslådor • Instrument
Operatörsterminaler
Värme • Belysning
Tel. 0660-29 29 00
www.malux.se
Box 22093
250 23 Helsingborg
Tel. 042-38 08 30
Fax 042-38 08 47
E-post: info@lidalco.se
Avancerad kabelteknik
Explosionssäker
elmateriel, Ex
Mättransformatorer
Likriktare
Nollpunktsmotstånd
Strömförsörjning för
ENERGI • BELYSNING
SJUKVÅRD
SÄKERHET • KRAFT
TEST
Tufvassons Transformator AB
Tel. 08-594 809 00
www.tufvassons.se
CHS Controls AB
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
chs@chscontrols.se
www.chscontrols.se
Nollpunktsutrustning
Skymningsrelä
Säkringar
Strömförsörjning för
CHS Controls AB
ALMNÄS BRUK, 544 94 HJO
Tel. 0503-161 80 • Fax 0503-161 82
Komplett program för nollpunktsbehandling och jordfelsskydd i
frilednings- och kabelnät.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
www.coala.se
Florettgatan 33, 254 67 Helsingborg
Tel. 042-38 61 00, fax 042-38 61 29
chs@chscontrols.se
www.chscontrols.se
ENERGI • BELYSNING
SJUKVÅRD
SÄKERHET • KRAFT
TEST
Tufvassons Transformator AB
Tel. 08-594 809 00
www.tufvassons.se
Stolpar
Transformatorer
Försäljningskontor:
Ludvika, tel. 0240-882 50
Telefax 0240-807 53
ELNORD
TRANSFORMATORER
Krafttransformatorer 4-120 MVA
Gjuthartsisolerade 50-25 000 kVA
Oljeisolerade 50-3 150 kVA
Specialtyper för omformar- & ugnsdrifter
ELNORD KRAFT
Odlingsvägen 32, 187 51 Täby
Tel. 08-510 514 80
www.elnord.se
Strinne 213, 872 96 Bjärtrå
Tel. 0612-522 10 • Fax 0612-520 01
www.nordtrafo.com
1-fas-, 3-fas- och strömtransformatorer. Egen tillverkning.
Sektioneringsbrytare
Sektioneringsbrytare för
10-40 kV, komplett med automatik
eller fjärrstyrning.
Swedish Neutral AB
Västra Rydsvägen 122
196 31 Kungsängen
Tel. 08-581 713 44
Telefax 08-581 759 52
www.swedishneutral.se
Säkerhetsbrytare
www.euroenergy.se • Tel. 0300-69 00 40
Komplett sortiment
från KATKO.
Järntrådsvägen 5, 433 30 Partille
Tel. 031-44 54 55, fax 031-44 54 54
Oljeisolerade 50 kVA-200 MVA
Epoxyisolerade 100-4 000 kVA
Mättransformatorer 12-420 kV
Nätstationer 50-315 kVA
www.helmerverken.se
Eslöv, 0413-54 12 10
22nd International Conference & Exhibition on
ELECTRICITY DISTRIBUTION
10 –13 June 2013
Kistamässan, Kista, Stockholm, Sweden
Electricity Distribution Systems for a Sustainable Future
DATE FOR YOUR DIARY
The conference will address the most topical subjects for the electricity distribution business, including:
Renewable Energy Sources Integration * Sustainability * E-Mobility and Storage
Communication and Metering * Asset Management * Active Customer
CIRED 2013 SESSIONS
Network Components
Power Quality and Electromagnetic Compatibility
Operation, Control and Protection
Distributed Energy Resources and Efficient Utilisation of Electricity
Planning of Power Distribution Systems
Electricity Market Place and Impact of Regulation
•
•
•
•
•
•
SPONSORSHIP AND EXHIBITION OPPORTUNITIES
To raise your profile at CIRED 2013 with a sponsorship or exhibition package, please contact:
Louise Hall, Display Advertising and Sponsorship Sales Manager
T: +44 (0)1438 767 351
E : lhall@theiet.org
For more information on CIRED 2013, visit www.cired2013.org
Email:
Web:
cired@theiet.org
www.cired2013.org
EUROPE’S LEADING INTERNATIONAL CONFERENCE & EXHIBITION ON POWER DISTRIBUTION ENGINEERING
Sponsored by:
IET Services Limited is registered in England. Registered Office: Savoy Place, London, WC2R 0BL. Registration Number 909719. IET Services Limited is trading as a subsidiary of the Institution
of Engineering and Technology, which is registered as a Charity in England & Wales (no 211014) and Scotland (no SCO38698).