Vilken miljönytta medför energieffektiviseringen
Vilken miljönytta medför energieffektiviseringen - Granskning av åtgärder vid Göteborg Energi Anna Hjort Uppsats för avläggande av masterexamen i naturvetenskap 30 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet VT2014 Förord Denna studie är ett examensarbete som omfattar 30 högskolepoäng inom Mastersprogrammet i miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Undersökningen uppfördes på uppdrag av Göteborg Energi under våren 2014. Jag vill först och främst tacka min handledare, Anna Brandt på Göteborg Energi, för hjälp, stöd och uppmuntran under processen. Tack även för tiden som lagts ner trots att du haft mycket annat vilket krävt din uppmärksamhet. Tack till Göteborg Energi för att jag fått genomföra mitt examensarbete för Er, det har varit både roligt och lärorikt. Tack till övriga medarbetare för svar på frågor i anknytning till examensarbetet och för trevligt sällskap under våren. Tack till min handledare, Lennart Bornmalm vid Göteborgs universitet, för stöd, vägledning och givande förbättringsförslag under processen. Tack till Caroline Enebrand för ditt stöd och trevliga sällskap. Tack till Carl Thordstein för all hjälp med examensarbetet och att du tagit dig tid att till viss del även sätta dig in i mitt arbete. Jag vill även tacka dig för många glada stunder och för att du alltid tror på mig. Göteborg, 2014-06-08 Anna Hjort Kontakt E-mail: annahjort87@gmail.com Telefon: 073-76 88 265 Sammanfattning Planetens klimat äventyras av en ökad mängd utsläpp av växthusgaser och dessa behöver minskas för att undvika förödande konsekvenser. Bland växthusgaserna är det främst utsläpp av koldioxid (CO2) som påverkar klimatet och dessa beror till stor del på industriella processer, där tillgången på energi är en avgörande komponent som ökat i efterfrågan. För att undvika brist på resurser för energiframställan, samt ökade utsläpp av CO2 är det viktigt att använda energin effektivt. Syftet med undersökningen var att analysera och jämföra miljönyttan mellan olika energieffektiviseringsåtgärder vid Göteborg Energi för att avgöra var störst effekt kan uppnås. Studien avsåg även att bedöma hur stor påverkan CO2-minskningen har på den enskilda individens uppvärmningsutsläpp respektive hur en beteendeförändring kan påverka utsläppen. För att granska energieffektiviseringsåtgärderna och redogöra dess miljönytta användes costbenefit analys. Resultatet visade att minsta möjliga miljöpåverkan kan uppnås om åtgärd ID1, ID3, ID30, ID50, ID135 och ID139, vilka innehar högst nuvärden, prioriteras. Samtidigt bör investeringskostnad och CO2-besparing betraktas separat för respektive åtgärd. För bedömning mellan anläggningar krävs mer underlag och i nuläget bör åtgärderna beskådas självständigt. Om alla analyserade åtgärder genomförs kan Göteborg Energi påverka göteborgarens utsläpp, om än i liten utsträckning. Beteenden och sociala normer påverkar i stor utsträckning mängden utsläpp, och därmed kan en omställning hos individer ge betydande effekt på klimatet. Energieffektivisering hos Göteborg Energi kan minska CO2utsläpp och kostnader, som kan användas för att finansiera övergången till fossilfria bränslen. Abstract The global climate is compromised by an increased amount of greenhouse gas emissions and these needs to be reduced to avoid devastating consequences. Among greenhouse gases, carbon dioxide (CO2) emission has the largest impact on the climate. The emissions are largely dependent on industrial processes, where energy supply is a key component with an increasing demand. To avoid lack of resources for energy production and increased CO2 emissions, it is important to use energy efficiently. The aim of the study was to analyze and compare the environmental benefits of different energy efficiency measures at Göteborg Energi and examine where the greatest effect could be obtained. The purpose was also to assess whether the CO2 reduction had any impact on the individual heating emissions and how emissions could be affected by changes in behavior. To examine the energy efficiency measures and explain the environmental benefits a cost-benefit analysis was used. The result showed that the smallest possible environmental impact can be achieved if measure ID1, ID3, ID30, ID50, ID135 and ID139, all with high net present values, are prioritized. At the same time it is preferable to view investment cost and CO2 reduction separately for each measure. For assessment between plants more documentation is required and the measures should, for now, be considered independently. If all the analyzed measures are implemented, Göteborg Energi can affect the emissions of individuals, but only to a small extent. Behavior and social norms greatly affect the amount of emissions, and thus a change at an individual basis would provide significant effect on the climate. Energy efficiency at Göteborg Energi can reduce CO2 emissions and costs, which may be used to finance the transition from fossil fuels. Innehållsförteckning 1. Inledning........................................................................................................................................................1 1.1Syfte..............................................................................................................................................................1 1.2Frågeställning..........................................................................................................................................1 2. Bakgrund........................................................................................................................................................2 2.1Energiochenergieffektiviseringinomindustrin.....................................................................2 2.2EnergieffektiviseringinomEuropeiskaUnionen(EU)...........................................................3 2.3UtsläppochhandelavväxthusgaseriEU....................................................................................3 2.4AnvändningavfjärrvärmeiSverige...............................................................................................3 2.5Göteborgsstad.........................................................................................................................................4 2.5.1KlimatomställningeniGöteborg.............................................................................................4 2.6GöteborgEnergi......................................................................................................................................5 3. Metod...............................................................................................................................................................6 3.1BeräkningavNPV...................................................................................................................................7 3.2Metodförinsamlingavmaterial......................................................................................................8 3.3Metodanalys..............................................................................................................................................8 4. Resultat...........................................................................................................................................................9 4.1NPVföråtgärder.....................................................................................................................................9 4.2CO2‐reduceringföråtgärder...........................................................................................................11 4.3CO2‐reduceringföranläggningar..................................................................................................12 4.4CO2‐reducering&investeringskostnadföråtgärder...........................................................12 5. Diskussion..................................................................................................................................................15 5.1Miljönyttanavåtgärder....................................................................................................................15 5.2Energieffektivisering,enlösningpåklimatförändringen?................................................15 5.3Helhetsperspektivförkostnaderochfördelar.......................................................................16 5.4GöteborgEnergivs.Denenskildaindividen............................................................................17 5.5Svårighetenmedbeteendeförändringar...................................................................................18 5.6Viktenavförändringpåindividnivå...........................................................................................18 5.7Metoddiskussion..................................................................................................................................19 6. Slutsatser....................................................................................................................................................21 Referenser...........................................................................................................................................................22 BilagaA–Detaljeradbeskrivningavåtgärder....................................................................................26 BilagaB‐ResultatavNPVvid100kr/tonCO2....................................................................................27 1. Inledning Planetens klimat äventyras av en ökad mängd växthusgasutsläpp och dessa utsläpp behöver minskas för att undvika en ökad medeltemperatur, fler översvämningar, torka och ytterligare svält världen över (Abdelaziz et al., 2010). Bland växthusgaserna är det främst utsläpp av koldioxid (CO2) som behöver avta och klimatpanelen i Förenta Nationerna (FN) varnar för att en ökad medeltemperatur som överskrider den förindustriella temperaturnivån med två grader eller mer skulle medföra förödande konsekvenser (Energimyndigheten, 2013). De ökade utsläppen beror till stor del på den industriella utvecklingen som sprids till allt fler delar av världen. Energi är en avgörande faktor för att industrin ska fungera och i länder med snabb ekonomisk tillväxt och ökad befolkningsmängd tilltar efterfrågan. För att undvika eventuell brist på resurser för energitillverkning samt ökade utsläpp av CO2 är det viktigt att använda energin effektivt (Abdelaziz et al., 2010). Energieffektivisering innebär att nyttan av varje använd kWh maximeras (Energimyndigheten, 2009) genom att göra mer med mindre, där förhållandet mellan önskat resultat eller effekt ställs mot eftersträvad insats eller den använda mängden resurser i ett system (Pérez-Lombard et al., 2013). Produktion inom industrin står för en tredjedel av energianvändningen i Sverige och energi utgör en stor kostnad för produktionen. Industrin har därmed stor nytta av att energieffektivisera och kan således sänka sina kostnader, samtidigt som miljöpåverkan minskar när de förorenade utsläppen reduceras (Naturvårdsverket, 2014). Göteborg Energi vill öka energieffektiviteten, minska koldioxidutsläppen och samtidigt spara pengar. En energiledningsrapport har därför framtagits i syfte att beskriva nuvarande arbete, samt belysa hur ytterligare insatser kan systematiseras och implementeras i verksamheten. Energikartläggningar har genomförts inom Göteborg Energis basanläggningar och förslag på åtgärder har därefter samlats i en åtgärdsbank för fjärrvärme. Dessa omfattar aspekter som minskar energianvändningen inom kompressorer, ventilation, pumpar och belysning, samt möjliggör effektivare användning av tryckluft och bränslen (Göteborg Energi, 2013a). För att underlätta urval och prioritering av åtgärder önskar Göteborg Energi ytterligare underlag som även väger in miljömässiga och sociala vinster av effektiviseringsåtgärderna. 1.1 Syfte Syftet med föreliggande undersökning är att analysera och jämföra miljönyttan mellan olika energieffektiviseringsåtgärder vid Göteborg Energis anläggningar för att få en uppfattning var störst effekt kan erhållas. Studien avser även att jämföra hur stor påverkan CO2-minskningen har på den enskilda individens uppvärmningsutsläpp respektive hur en beteendeförändring hos individen kan påverka utsläppen. 1.2 Frågeställning Vilka energieffektiviseringsåtgärder bör Göteborg Energi införa för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan? Hur mycket kan Göteborg Energi påverka den enskilda göteborgarens utsläpp vid genomförande av de analyserade åtgärderna i jämförelse med om den enskilda individen ändrar sitt beteende, i syfte att minska sina utsläpp? Bör Göteborg Energi ta hänsyn till vilken anläggning åtgärderna genomförs på? 1 Om Göteborg Energi genomför de analyserade energieffektiviseringsåtgärderna, kommer då resultatet bidra till att målen i Göteborgs stads klimatprogram uppnås? 1.3 Avgränsning Undersökningen är avgränsad till att redogöra för energieffektiviseringsåtgärder inom fjärrvärmeproduktionen hos Göteborg Energi, och är därmed inte nödvändigtvis representativ för andra företag. Data har endast inkluderat produktionsåret 2011 där specifika åtgärder på fyra produktionsanläggningar medräknas. Övrig verksamhet och produktionsanläggningar har exkluderats i analysen, detta eftersom tidsramen och mängden tillgänglig information begränsade hur många åtgärder och anläggningar som kunde tas med. Studien inkluderar en jämförelse med referensvärden för medelgöteborgaren från en klimatundersökning för Göteborgs stad (Mistra Urban Futures, 2013), och exkluderar således referensvärden som kan återfinnas i andra liknande studier, detta då just den använda studien är representativ för invånare i Göteborg och dess konsumtionsvanor. 2. Bakgrund 2.1 Energi och energieffektivisering inom industrin Energi är förmågan att utföra ett arbete och olika energimaterial ger olika stor mängd arbete beroende på hur mycket omvandling som krävs längs vägen. El ger mer arbete än diesel eftersom diesel måste omvandlas till rörelseenergi, vilket ger energiförluster och således mindre mängd arbete (Hägerby & Persson, 2012). En effektivisering bör dock inte innebära minskad livsstandard, service- eller produktionskvalitét. Energieffektivisering handlar inte bara om att minska energianvändningen per capita utan också om att skapa ett system som maximerar produktion, fördelning och konsumtion samtidigt som en försumbar mängd energi används (Buluş & Topalli, 2011). En effektivisering kan gå ut på att brister i utrustning justeras för att arbeta mer effektivt, att utrustning som inte används stängs av eller att åtgärder införs för att byta till mer lönsam apparatur för olika system såsom ventilation, belysning och tryckluft. Onödig energianvändning är vanligt förekommande och företag får därmed omotiverat höga kostnader. I samband med att energipriserna stigit har även motiven för att energieffektivisera ökat och dessutom blivit mer lönsamt för företagen. Det är inte bara lönsamheten som ökas av att energianvändningen effektiviseras, det ger även en större trygghet och en minskad sårbarhet gentemot naturkatastrofer, konflikter, eller liknande företeelser som kan påverka tillgången på energi (Energimyndigheten, 2009). Potentialen för effektivisering inom den svenska industrin uppskattas totalt ligga på 13 TWh före 2016, där den totala användningen landar på 155 TWh. Företag som ingår i handel med utsläppsrätter svarar för fyra femtedelar av den fossilbaserade bränsleanvändningen och har störst potential att effektivisera inom industrin (Jagemar & Pettersson, 2009). Studier visar att det finns större potential avseende energieffektivisering i industrins stödprocesser än i processer för tillverkning, främst för ventilation, tryckluft och belysning (Henning & Trygg, 2008). Industrin kan även påverka den vara som produceras och göra den mer effektiv och energisnål under användningsfasen. Spillvärme från industrin kan överföras till fjärrvärmenätet och förbränningen kan effektiviseras för att spara både energi och minska utsläpp (Naturvårdsverket, 2014). För att skapa ett långsiktigt hållbart energisystem i 2 samhället är det av stor vikt att kartlägga hur och när energin används (Palm & Thollander, 2010), och för industrier är det viktigt att hitta lösningar som gör det möjligt att växa ekonomiskt samtidigt som påverkan på miljön minskas (Abdel et al., 2010). 2.2 Energieffektivisering inom Europeiska Unionen (EU) EU har fattat beslut avseende hur medlemsländerna ska hantera energianvändningen och eftersom Sverige ska följa EU-rätten har flera direktiv från EU integrerats i svensk lagstiftning. Många av EU:s direktiv för energianvändning sträcker sig till målåret 2020 och i nuläget pågår arbete om hur den fortsatta energipolitiken ska se ut fram till 2030 och 2050. Utan att hindra konkurrenskraften eller energitillförseln har EU en vision om att minska utsläppen av växthusgaser med över 80 procent till 2050. Genom energieffektivisering vill EU minska den totala användningsnivån som energin antas ligga på 2020 med 20 procent, dock finns inget bundet mål för detta. Under 2012 enades EU om ett nytt direktiv för energieffektivisering som antas innebära en energieffektivisering på 17 procent till 2020 och där uppskattas åtgärder genomföras av energibolag, bostäder, industri samt offentlig sektor. Direktivet kommer att ersätta energitjänstedirektivet samt kraftvärmedirektivet och ska vara infört i svensk lagstiftning senast juli 2014 (Energimyndigheten, 2013). 2.3 Utsläpp och handel av växthusgaser i EU EU har beslutat att växthusgasutsläppen 2020 ska ha minskat med 20 procent jämfört med utsläppsnivån 1990. El- och värmeproducenter, förbränningsanläggningar med effekt över 20 MW samt industrier med hög användning av energi ingår i ett system för handel med utsläppsrätter, The European Union Emissions Trading System (EU ETS). Handelssystemet omfattar ungefär 45 procent av de totala växthusgasutsläppen i de 28 EU-länderna (European Union, 2013). En utsläppsrätt motsvarar ett ton CO2 och deltagarna i handelssystemet ska varje år redovisa sina utsläppsrätter i förhållande till den totala mängden CO2 som släppts ut under året (Energimyndigheten, 2013). Utsläppsrätterna baseras på mängden CO2-utsläpp som företagen tidigare släppt ut och om ett överskott av utsläppsrätter förekommer hos ett företag kan dessa säljas till ett annat som vill öka sina utsläpp. Den totala andelen utsläppsrätter får dock inte överskridas (Henning & Trygg, 2008). I jämförelse med övriga deltagare i EU ETS så kommer 80 procent av utsläppen i Sverige från industrin medan genomsnittet ligger på 40 procent (Energimyndigheten, 2013). Sveriges industrier är således mer energiintensiva än övriga industrier i EU. Det innebär att Sverige måste minska industrins energianvändning för att fortsätta vara konkurrenskraftiga i handelssystemet i EU. Den totala mängden utsläppsrätter i handelssystemet kommer minska och det är därmed viktigt att minska utsläppen från varje enskilt företag genom såväl effektivisering som utbyte till förnybara bränslen (Henning & Trygg, 2008). 2.4 Användning av fjärrvärme i Sverige Sedan 1950-talet har fjärrvärme använts i Sverige, där produktionen sker i såväl värme- som kraftvärmeverk. I bostäder och lokaler uppgick fjärrvärmen till 56 procent av den totala energianvändningen 2011. Förlusterna i fjärrvärmesystemet har minskat med hjälp av bättre teknik, större mängd producerad värme samt effektivare nätanvändning. I många städer utgör avfallsförbränning grunden för fjärrvärmen och användningen av avfall som bränsle har de senaste tio åren ökat, vilket beror på förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall under första decenniet av 2000-talet (Energimyndigheten, 2013). När el ersätts med fjärrvärme för uppvärmning ges dubbel effekt på elsystemet då efterfrågan på el minskar, vilket i sin tur möjliggör ökad svensk export av elektricitet. I EU förekommer flertalet 3 koleldade anläggningar med höga utsläppsnivåer och export av el från Sverige ger således minskade mängd producerad el från kolanläggningar samt minskade CO2-utsläpp i EU (Henning & Trygg, 2008). 2.5 Göteborgs stad För att minska utsläppen av växthusgaser, har Göteborgs stad tagit fram ett klimatstrategiskt program som omfattar alla kommunala bolag och förvaltningar som verkar inom staden och kräver ett samarbete mellan dessa för att målen ska uppnås. Programmet riktar sig främst till Göteborgs tjänstemän och politiker men en minskad miljöpåverkan från enskilda individer och näringslivet eftersträvas också (Göteborgs stad, u.d.b). Programmet fokuserar på arbete inom områdena samhällsplanering, energi, utbildning, konsumtion samt transport och innehåller en plan för hur energiförsörjningen i staden ska ske på ett hållbart, tryggt och långsiktigt sätt (Göteborgs stad, u.d.c). I programmet har mål som relaterar till energianvändning och minskade koldioxidutsläpp fastställts; År 2030 produceras all fjärrvärme av förnybara energikällor, avfallsförbränning och industriell spillvärme. År 2030 är Göteborgs totala årliga användning av primärenergi till el och värme maximalt 31 MWh fördelat per invånare. År 2030 producerar Göteborg minst 500 GWh förnybar el och 1200 GWh biogas. Göteborgs stad har dessutom tagit fram en strategi för energieffektivisering som gäller till 2020. Strategin innefattar nulägesanalys, mål för effektivisering och en handlingsplan med åtgärder (Göteborgs stad, 2013). I arbetet med energi- och klimatfrågor och för att minska CO2-utsläppen, utgör trafiken en stor del som är relativt lätt att påverka, där staden satsar på utveckling av kollektivtrafik som en del i det Västsvenska paketet och genom att förtäta staden för att minska resesträckorna. En annan del i klimatarbetet är att påverka vilken mat som inhandlas till stadens verksamheter samt förskolor, skolor och äldreboenden. Genom att göra aktiva och hållbara val för de kommunala verksamheterna, hoppas man kunna inspirera och påverka såväl individerna som hemmen. På skolor arbetar man dessutom aktivt med att undervisa barnen om miljö, hållbarhet och konsumtion redan i på ett tidigt stadium. Särskilt konsumtionsfrågan är viktig att förändra men svår att råda över och det är därför angeläget för staden att skapa förutsättningar för individen att fatta rätt beslut. Kommunikation har en viktig roll i arbetet för att nå ut till såväl individer näringslivet. Staden fokuserar mer på insatser som rör invånare än företag, mest för att det är lättare att påverka individerna genom de verksamheter som staden bedriver (Svensson, 2014). 2.5.1 Klimatomställningen i Göteborg Göteborgs stad har, med syftet att öka kunskapen om vilka åtgärder som kan hjälpa göteborgarna att minska sina utsläpp till en hållbar nivå, tagit fram en rapport med fokus på teknik- och livsstilsförändringar. Klimatbelastningen utreds från ett perspektiv som inriktas mot individernas konsumtionsmönster. Göteborgarna behöver, likt resterande delen av västvärlden, minska sina utsläpp till två ton koldioxidekvivalenter per person och år (2050), i nuläget (2010) ligger medelgöteborgaren på 7,5 CO2-ekvivalenter, medan svenskens konsumtionsbaserade utsläpp beräknas till 10 ton CO2-ekvivalenter per person. Rapporten 4 använder ett bottom-up perspektiv för att visa enskilda individers påverkan på klimatet utifrån livsstil samt hur beteenden och handlingar kan förändras för att minska påverkan. De områden som medräknas i medelgöteborgarens konsumtion är bil, kollektivtrafik, flyg, uppvärmning, elanvändning, mat samt offentlig konsumtion (Mistra Urban Futures, 2013). Ett typhushåll för medelgöteborgaren har tagits fram för att representera ett genomsnitt av befolkningen i Göteborg. Medelgöteborgaren har en inkomst på 222 221 kr per år efter skatt och i hushållet bor 1,7 personer. Medelgöteborgarens bostadsyta är 76 kvadratmeter (Mistra Urban Futures, 2013) och i Göteborg ligger emissionsfaktorn på 94 g CO2e/kWh värme 2011 (Göteborg Energi, 2013b). Medelgöteborgaren brukar en medelmix för uppvärmning och användningen är 138 kWh/m2, där de årliga utsläppen utgörs av 342 kg CO2 per person (Mistra Urban Futures, 2013). Se figur 1 och tabell 1. 10 Flyg tonCO2ekv/person 9 Övrig konsumtion Bil 8 7 6 Kollektivtrafik 5 4 Hushållsel 3 Uppvärmning 2 Mat 1 0 Medelgöteborgaren Figur 1. Visar medelgöteborgarens fördelning av CO2-utsläpp för olika sektorer under referensåret 2010 (Mistra Urban Futures, 2013). Tabell 1. Visar fördelning i medelgöteborgarens konsumtion gällande CO2-utsläpp. Medelgöteborgaren Uppvärmningstyp Uppvärmning [kWh/m2] Uppvärmning utsläpp [kg CO2/person] Bostadsyta [m2] Totalsumma utsläpp [ton CO2 ekv/person] Flerbostadshus -> mest fjärrvärme 137,8 341,8059401 76 7,352826523 2.6 Göteborg Energi Göteborg Energi är ett av Göteborgs stads helägda bolag och ingår således i stadens målarbete med klimatprogrammet samt strategin för energieffektivisering (Göteborgs stad, 2011). Göteborg Energi är främst delaktigt i de mål och strategier som berör energi, fjärrvärme och förnybara bränslen, men informerar även kring hur enskilda individer och företag kan förbättra och effektivisera energianvändningen (Göteborgs stad, 2013a). Göteborg Energi upprättades 1990, i sin nuvarande bolagsform, och förser en stor del av Västsverige med el, fjärrvärme, biogas och fjärrkyla (Göteborg Energi, 2014a). Göteborg Energi ingår i systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS) och behöver således arbeta för att minska verksamhetens utsläpp av CO2. För att följa kraven från EU har mål 5 fastställts att minska CO2-utsläppen med 105 000 ton till 2015, med 2011 som basår. Inom fjärrvärmeproduktionen har mål tagits fram avseende resurs- och energianvändning. Det övergripande målet är att elförbrukningen i produktions- och distributionsanläggningar av fjärrvärme ska minska med 2 GWh. Som delmål ska en plan för energieffektivisering inom fjärrvärme och fjärrkyla upprättas. En energiledningsrapport har tagits fram med åtgärder för energieffektivisering, vilka ska prioriteras i arbetet för att uppnå det energimål som fastställts för att minska förbrukningen av el och värme i fastigheterna med 20 procent till 2015 jämfört med 2011 (Göteborg Energi, 2013a). Dessutom ska energianvändningen kartläggas i alla fjärrvärmeanläggningar (Göteborg Energi, 2014b). Sedan 2011 har de åtgärder som genomförts minskat den totala elkonsumtionen med ungefär 1100 MWh årligen, vilket ger en minskning av 300 ton CO2 per år. Planerade åtgärder beräknas minska elkonsumtionen med 600 MWh och 160 ton CO2 årligen samtidigt som ytterligare åtgärder identifierats, vilka kan komma att minska konsumtionen med 6400 MWh och 1700 ton CO2 per år (Göteborg Energi, 2013a). 3. Metod I denna undersökning har cost-benefit analys används för att granska energieffektiviseringsåtgärder för Göteborg Energi. Avsikten var att undersöka åtgärderna utifrån miljömässiga vinster, vilket lämpar sig bra då metoden fokuserar på att lyfta fram sociala fördelar med ett projekt (Mandell, 2011). Metoden skiljer sig från ekonomiska bedömningar i det avseendet att alla vinster (fördelar) eller förluster (kostnader) betraktas utifrån att de är vinster eller förluster oavsett vem det gagnar (Mandell, 2011). Utifrån en Excel-fil hos Göteborg Energi, Åtgärdsbank Fjärrvärme, valdes 22 åtgärder ut för analys, vilka innefattar de fyra produktionsanläggningarna Rya Kraftvärmeverk (Rya KVV), Sävenäs HP3, Rya Värmepumpverk (Rya VP) och Högsbo Kraftvärmeverk (Högsbo KVV). De tre förstnämnda är större anläggningar som har hög drifttid medan Högsbo KVV är mindre och har lägre drifttid. Åtgärderna valdes utifrån hur mycket information som fanns tillgänglig för respektive åtgärd, vad åtgärden kommer att innebära i praktiken samt om åtgärden är applicerbar på flera anläggningar än den aktuella. Urvalet såg olika ut för olika åtgärder och antalet åtgärder för respektive anläggning som tagits med i uträkningarna skiljer sig, där Rya KVV har 13 åtgärder, Sävenäs HP3 har 4 åtgärder, Rya VP har 1 åtgärd och Högsbo KVV har 4 åtgärder. I analysen nämns åtgärderna endast med ID-nummer och jämförelse mellan åtgärderna sker utan hänsyn tagen till vad de innefattar. För detaljerad beskrivning av åtgärderna se Bilaga A. Till analysen beräknades åtgärdernas nuvärde, Net Present Value (NPV), vilket är det mest tillämpade beräkningssättet inom CBA och anses ge en god grund för beslut. NPV inkluderar investeringens återbetalningstid (Sandberg & Söderström, 2003), vilken beräknades på 10 år eftersom en investering för Göteborg Energi bör vara lönsam inom den tiden för att kunna genomföras. Dessutom kräver metoden en diskonteringsränta som omvandlar framtida intäkter till ett NPV (Dinkel, 1985), vilken sattes på 3,5 procent eftersom denna ränta används inom EU vid genomförande av sociala cost-benefit analyser. Ett projekt med diskonterad positiv nettovinst i dess NPV godkänns i analysen (Turner, 1979). För mer detaljerad beskrivning av uträkning för åtgärderna se Bilaga B. Det går även att analysera ett projekt utifrån förhållandet mellan nytta och kostnad, benefit-cost ratio (B/C ratio), där värde ska vara högre än 1 för att ett projekt ska kunna genomföras (Kyriakopoulou, 2013), vilket användes 6 som ett komplement till NPV. Dessutom genomfördes en litteraturstudie med fokus på energieffektivisering och beteendeförändring, för att sätta in resultatet i ett vidare sammanhang samt för att påvisa svårigheter med beteendeförändringar kopplat till såväl energi- som klimatfrågor på individnivå. 3.1 Beräkning av NPV För respektive åtgärd användes fyra parametrar; Investeringskostnad, Driftskostnad, Besparing och Fördelar av CO2-reducering. Investerings- och driftskostnad räknas som kostnader i analysen, medan besparing och fördelar av CO2-reducering ses som fördelar. Alla parametrar är åtgärdsspecifika, med undantag för driftskostnad som är densamma för åtgärder på samma anläggning. Vid beräkning enligt CBA krävs att kostnader och fördelar är specifika för just den åtgärd som ska genomföras, och då det var svårt att uppskatta driftkostnaden för de specifika anläggningsdelar som berörs antogs en femprocentig andel av drifts- och underhållskostnaden 2011 på respektive anläggning. För att beräkna CO2 i CBA behöver reduceringen framställas i monetära termer (Tol, 2005), vilket genomförts för den uppskattade CO2-minskningen hos respektive åtgärd. Fördelar av CO2-reducering innefattar besparingen som görs i samband med att en mindre mängd CO2 släpps ut, vilket reducerar utsläppskostnaden. En uppskattning av det monetära CO2-värdet kan utläsas från priserna på marknaden för utsläppstillstånd (Mandell, 2011), och vid uträkningar för respektive åtgärd valdes ett spann på sju värden för CO2, antingen 70, 80, 90, 100, 110, 120 eller 130 kr per ton CO2. De utvalda värdena användes för att representera kostnaden i handelssystemet, och eftersom priset på CO2 varierar ansågs det lämpligt att räkna ut NPV i samband med olika kostnader. Priset på CO2 i handelssystemet kan dock ligga både under 70 kr per ton CO2 eller över 130 kr per ton CO2. De utvalda priserna för CO2 multiplicerades med den åtgärdsspecifika CO2-reduceringen (ton) i analysen, detta för att redovisa monetära skillnader beroende på aktuell prissättning. Uträkningarna genomfördes i Excel där kostnaderna (investering och drift) ställdes mot fördelarna (besparing och CO2-reducering). Kostnaderna subtraherades från fördelarna, och om summan var positiv betraktades åtgärden som genomförbar (Mattsson, 2006). Nettovinsterna beräknades tillsammans med diskonteringsräntan inom den tioåriga tidsramen. För att få fram NPV för åtgärden summerades de diskonterade värdena för samtliga år. Dessutom analyserades skillnaden mellan den totala summan av fördelar respektive kostnader, B/C-ratio, under 10 år utan diskonteringsränta, för att snabbt kunna utläsa om investeringen är lönsam eller ej. Samma uträkning genomfördes sju gånger för varje åtgärd, med skillnaden att olika värden för CO2-reduceringen användes (70, 80, 90, 100, 110, 120 eller 130 kr per ton CO2). Därmed erhölls sju NPV för varje åtgärd och för att underlätta jämförelse mellan åtgärder antogs ett medelvärde av dessa värden. För att analysera Göteborg Energis CO2-reducering gentemot den enskilda göteborgarens, ställdes den årliga CO2besparingen mot medelgöteborgarens utsläpp utifrån dennes uppvärmningsbehov. Reduceringen för samtliga 22 åtgärder sammanställdes och beräknades tillsammans med den levererade värmen för 2011 samt uppvärmning och bostadsyta för medelgöteborgaren. Reduceringen ställdes därefter mot medelgöteborgarens uppvärmningsutsläpp och totala utsläpp för att visa på skillnaden som Göteborg Energi medför. 7 3.2 Metod för insamling av material Materialet bestod till största delen av vetenskapliga artiklar men Internetkällor och kurslitteratur förekom också. Artiklarna insamlades mestadels genom sökningar på Göteborgs universitets bibliotekssida, Supersök, men även via Scopus och Web of Science. De sökord som användes var Behavior, Changes, Environment, CO2, Emissions, Energy efficiency, Energy, Cost-benefit analysis, Power plant, Industry och Reduction. Dessa ord förekom i varierade kombinationer i olika sökningar där de ord som användes mest var CO2, emissions, energy efficiency och cost-benefit analysis. Företagsspecifik information hämtades från Göteborg Energis interna och externa nätverk. 3.3 Metodanalys Innan granskning av resultatet och jämförelse mellan åtgärderna genomförs bör metodens brister noteras. Det utvalda prisspannet för CO2 är inte helt representativt för priserna i handelssystemet, EU ETS. Resultatet hade blivit annorlunda om bredare prisspann använts och likaså tätare intervall mellan priserna, istället för att bara ange de heltal som valts för analysen. Priserna i handelssystemet varierar ständigt och därför ansågs det ändå rimligt att ta med olika priser även om prissättningen kan ligga såväl lägre som högre. Driftskostnaden för respektive åtgärd är inte helt överensstämmande med den verkliga kostnaden. Det var mycket svårt att få fram en detaljerad kostnad för var och en av åtgärderna, eftersom de tillhör större system, och därför antogs en femprocentig andel av drifts- och underhållskostnaden. Denna kostnad är inte helt representativ för verkligheten men å andra sidan har samma uppskattningar genomförts för alla åtgärder, och därmed går de att jämföra på samma grunder. Analysen fokuserade på CO2-utsläpp men andra parametrar som också påverkar miljön hade kunnat räknas med i analysen. Eftersom åtgärderna är relativt små är det dock svårare att urskilja vilka aspekter som eventuellt kan påverkas, till skillnad mot effekter från större projekt, som att bygga ett hus eller konstruera en ny anläggning. Vid jämförelse mellan CO2reduceringen hos Göteborg Energi och utsläppsvärden för medelgöteborgaren används data från olika år, data från Göteborg Energi är från 2011 och data som använts för att räkna fram värden för medelgöteborgaren är från 2010. Skillnaden mellan åren antas dock inte medföra någon större olikhet än om data från samma år hade använts till jämförelsen, dock bör avvikelsen observeras. 8 4. Resultat 4.1 NPV för åtgärder Figur 2 visar NPV för respektive åtgärd och de olika staplarna redogör NPV beroende på kostnad för CO2. Åtgärd ID1, ID3, ID30, ID50, ID135 och ID139 visar högst NPV, som samtliga är högre än 5000 kkr, vilka således ger störst samhällsnytta. Övriga åtgärder har lägre NPV, och därmed ger dessa lägre samhällsnytta. Åtgärd ID13, ID60 och ID87 visar negativa NPV och godkänns inte i analysen, vilket innebär att kostnaderna överskrider samhällsnyttan. De negativa värdena syns tydligare i tabell 2. NPVförrespektiveåtgärd 30000 25000 kkr 20000 15000 10000 5000 70 80 90 100 110 120 ID139 ID87 ID85 ID84 ID135 Åtgärder ID83 ID60 ID50 ID45 ID44 ID43 ID30 ID14 ID13 ID9 ID8 ID6 ID5 ID4 ID3 ID2 ‐5000 ID1 0 130 Figur 2. Visar NPV för samtliga åtgärder. För varje åtgärd redovisas sju olika NPV, vilka representerar summan av NPV beroende på kostnaden för CO2. I tabell 2 syns en sammanställning av NPV för samtliga åtgärder samt ett medelvärde för respektive åtgärd. Åtgärd ID13, ID60 och ID87 visar negativa NPV och godkänns inte i analysen, vilket innebär att de inte medför någon samhällsnytta. Detta visas även för åtgärdernas benefit-cost ratio (B/C ratio) som ska ligga över ett för att godkännas, där B/C ratio för ID13 ligger mellan 0,62 - 0,85, för ID60 mellan 0,56 - 0,57 och för ID87 mellan 0,99 - 1,00. Spannet för de olika värdena av B/C ratio beror på kostnaderna för CO2. Åtgärd ID6 godkänns inte i analysen om kostnaden för CO2 ligger under 100 kr per ton CO2, om kostnaden ligger över 100 kr är åtgärden däremot lönsam att genomföra utifrån samhällsnyttan. Övriga åtgärder innehar NPV som i större eller mindre grad medför samhällsnytta. För mer detaljerad beskrivning av åtgärderna se Bilaga A. 9 Tabell 2. Visar NPV för samtliga åtgärder i förhållande till kostnaden för CO2 samt ett medelvärde av den sammanlagda summan av NPV, för respektive åtgärd. NPV presenteras i tusen kronor. Anläggning Åtgärd Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya VP Sävenäs HP3 Sävenäs HP3 Sävenäs HP3 Rya KVV Sävenäs HP3 Högsbo KVV Högsbo KVV Högsbo KVV Högsbo KVV Rya KVV Rya KVV ID1 ID2 ID3 ID4 ID5 ID6 ID8 ID9 ID13 ID14 ID30 ID43 ID44 ID45 ID50 ID60 ID83 ID84 ID85 ID87 ID135 ID139 70 80 90 100 110 120 25562 1018 11516 3058 165 ‐50 216 998 ‐701 225 23367 968 1605 3247 10143 ‐71 303 1019 349 ‐2 9936 6630 25730 1020 11588 3060 166 ‐29 278 1000 ‐649 226 23414 974 1622 3268 10216 ‐71 304 1023 350 ‐2 10002 6637 25897 1022 11661 3062 167 ‐8 341 1002 ‐596 227 23460 980 1638 3289 10289 ‐70 305 1026 351 ‐2 10068 6644 26065 1025 11733 3064 168 13 404 1005 ‐544 228 23507 978 1655 3310 10362 ‐70 306 1029 352 ‐2 10134 6651 26232 1027 11805 3066 169 34 467 1007 ‐492 229 23554 992 1671 3330 10436 ‐70 308 1033 354 ‐2 10200 6658 26399 1029 11877 3068 170 54 530 1009 ‐439 230 23601 998 1688 3351 10509 ‐70 309 1036 355 ‐2 10266 6665 Medelvärde 130 NPV (kkr) 26567 1032 11949 3070 171 75 592 1012 ‐387 231 23647 1005 1704 3372 10582 ‐69 310 1039 356 ‐2 10332 6672 26065 1025 11733 3064 168 13 404 1005 ‐544 228 23507 985 1655 3310 10362 ‐70 306 1029 352 ‐2 10134 6651 Figur 3 uppvisar ett medelvärde av NPV för respektive åtgärd. Samma åtgärder som visar högst NPV i figur 2, ID1, ID3, ID30, ID50, ID135 och ID139, visar även högst medelvärden av NPV. Dessa har NPV högre än 5000 kkr, och ger därmed störst samhällsnytta. Övriga åtgärder har lägre medelvärden för NPV, likt resultatet i figur 2, och därmed ger dessa lägre samhällsnytta. Åtgärd ID13, ID60 och ID87 visar ett negativt medelvärde av NPV och godkänns inte i analysen, vilket innebär att de inte medför någon samhällsnytta. MedelvärdeförNPV 30000 25000 kkr 20000 15000 10000 5000 0 ‐5000 Figur 3. Visar medelvärdet för respektive åtgärds NPV, vilket är 100 kr per ton CO2. 10 I figur 4 visas NPV för åtgärd ID6. Åtgärden skiljer sig från övriga eftersom det är den enda åtgärden där NPV och lönsamheten påverkas starkt av vilket värde CO2 ligger på. Åtgärden ger endast nytta för samhället då priset är 100 kr per ton CO2 eller högre. Övriga åtgärder ger aningen högre lönsamhet vid ett högre pris på CO2 eller är inte lönsamma alls (ID13, ID60 och ID87) oavsett om CO2 kostar 70 eller 130 kr per ton. kkr NuvärdetförID6 100 80 60 40 20 0 ‐20 ‐40 ‐60 70 80 90 100 110 120 130 PrisspannCO2 Figur 4. Visar NPV för åtgärd ID6 på Rya KVV. 4.2 CO2‐reducering för åtgärder I figur 5 syns den totala minskningen av CO2 per år för respektive åtgärd. Mängden CO2 anges i ton och relaterar inte till monetära kostnader utan endast till utsläppsmängden. Staplarna visar synbart större CO2-reducering för sju av åtgärderna, ID1, ID3, ID8, ID13, ID30, ID50 och ID135, som ligger på en årlig minskning av mer än 400 ton CO2. Åtgärd ID5, ID14, ID60, ID83, ID85 och ID87 ger utsläppsminskningar lägre än 15 ton CO2 per år medan övriga åtgärder bidrar med årliga minskningar mellan 30 till strax över 200 ton CO2. Den totala minskningen som kan uppnås om samtliga åtgärder genomförs landar på 6728 ton CO2. MinskningCO2 peråtgärd 2000 1800 TonCO2 /år 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 ID139 ID135 ID87 ID85 ID84 ID83 ID60 ID50 ID45 ID44 ID43 ID30 ID14 ID13 ID9 ID8 ID6 ID5 ID4 ID3 ID2 ID1 0 Figur 5. Visar utsläppsminskningen av CO2 för respektive åtgärd. I figur 6 syns de totala utsläppen i CO2-ekvivalenter för medelgöteborgaren under 2010, vilka ligger på 7,35 ton årligen. Figuren visar även medelgöteborgarens årliga utsläpp efter den CO2-minskning som kan åstadkommas om Göteborg Energi genomför de analyserade 11 åtgärderna. Göteborg Energi bidrar till sänkta CO2-utsläpp för medelgöteborgarens uppvärmning och de totala utsläppen hamnar då på 7,03 ton CO2-ekvivalenter per person och år. CO2-reduceringen är jämförbar med mängden CO2-ekvivalenter. CO2‐ekv.förmedelgöteborgaren 8.00 TonCO2‐ekv/person 7.00 6.00 5.00 4.00 3.00 2.00 1.00 Totalsummautsläppmedelgöteborgaren Medelgöteborgarenstotalautsläppefter (2010) GE:sgenomfördaåtgärder Figur 6. Visar CO2-ekvivalenter för medelgöteborgaren under 2010 (Mistra Urban Futures, 2013) och efter genomförda åtgärder hos Göteborg Energi. 4.3 CO2‐reducering för anläggningar I figur 7 påvisar utsläppsminskningen av CO2 årligen per anläggning, där samtliga åtgärder är medräknade att genomföras. Figuren visar en minskning på 5695 ton CO2 per år på Rya KVV, en minskning av 470 ton CO2 per år för Sävenäs HP3, en reducering på 502 ton CO2 årligen på Rya VP samt en minskning på 61 ton CO2 per år för Högsbo KVV. Mängden åtgärder på respektive anläggning skiljer sig åt och det är därmed inte förvånande att den största CO2reduceringen kan genomföras på Rya KVV med totalt 13 analyserade åtgärder. Rya VP har, trots endast en åtgärd, högre CO2-minskning än både Sävenäs HP3 och Högsbo KVV, var och en med fyra åtgärder. Detta beror på att olika åtgärder ger olika stora minskningar. MinskningCO2 peranläggning 6000 TonCO2 /år 5000 4000 3000 2000 1000 0 RyaKVV(13) SävenäsHP3(4) RyaVP(1) HögsboKVV(4) Figur 7. Visar utsläppsminskningen av CO2 för respektive anläggning om samtliga analyserade åtgärder genomförs. 4.4 CO2‐reducering & investeringskostnad för åtgärder I figur 8 har minskningen av CO2 ställts mot kostnaden för investering av respektive åtgärd för att se förhållandet mellan dessa. På Y-axeln visas den årliga reduceringen av CO2 (ton) 12 och på X-axeln visas investeringskostnaden i tusen kronor (kkr). De åtgärder som har höga Yvärden och låga X-värden ger stor CO2-reducering per investerad krona, medan åtgärder med ett lågt Y-värde och ett högt X-värde har en hög investeringskostnad i förhållande till mängden CO2 som minskas. ReduceradCO2 ochInvesteradkkr 2000 1800 ID1 1600 TonCO2 1400 1200 1000 800 ID3 ID50 ID8 ID135 600 ID13 ID30 400 ID45 ID6 ID44 ID139 ID43 ID84 ID9 ID2 ID4 ID83 ID14 ID5 0 ID60 ID87 0 500 200 ID85 1000 1500 2000 2500 3000 3500 kkr Figur 8. Visar CO2-minskning per åtgärd i förhållande till investering. I figur 9 visas en mer detaljerad bild av figur 8 ovan, för att tydliggöra förhållandet mellan kostnad och reducering för de åtgärder som har lägre X- och Y-värden. I figuren har minskningen av CO2 ställts mot kostnaden för investering av respektive åtgärd för att se förhållandet mellan dessa. ReduceringCO2 ochInvesteradkkr 250 225 ID45 ID6 200 ID44 TonCO2 175 150 125 100 75 ID139 ID43 50 ID84 25 0 0 ID2 ID83 ID14 ID60 ID87 20 ID9 40 ID4 60 kkr 80 ID5 100 120 Figur 9. Visar CO2-minskning per åtgärd i förhållande till investering. 13 I tabell 3 syns de värden, kostnad för investering (kkr) samt reducering CO2 (ton), som ligger till grund för diagrammen i figur 7 och 8. Den tredje kolumnen, reducerad CO2/investerad kkr, visar förhållandet mellan investering och reducering av CO2, ju större tal desto mer lönsam är åtgärden. Tabell 3. Visar åtgärdernas investeringskostnad, den årliga CO2-reduceringen samt förhållandet mellan CO2reduceringen och investeringskostnaden. Anläggning Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya KVV Rya VP Sävenäs HP3 Sävenäs HP3 Sävenäs HP3 Rya KVV Sävenäs HP3 Högsbo KVV Högsbo KVV Högsbo KVV Högsbo KVV Rya KVV Rya KVV Åtgärd ID1 ID2 ID3 ID4 ID5 ID6 ID8 ID9 ID13 ID14 ID30 ID43 ID44 ID45 ID50 ID60 ID83 ID84 ID85 ID87 ID135 ID139 Kostnad Reducering CO2 Reducerad investering (kkr) (ton) CO2/Investerad kkr 1600 1798 1,12 20 25 1,26 40 775 19,38 70 21 0,30 80 10 0,13 100 225 2,25 500 674 1,35 40 25 0,63 1250 562 0,45 20 10 0,50 3000 502 0,17 20 65 3,26 0 177 177,00 20 225 11,24 1500 786 0,52 17 3 0,17 20 12 0,59 4 36 8,90 1000 13 0,01 12 1 0,09 700 708 1,01 40 75 1,88 14 5. Diskussion Undersökningen hade som avsikt att analysera och jämföra miljönyttan mellan olika åtgärder vid några av Göteborg Energis anläggningar för att få en uppfattning var insatser för energieffektivisering kan ha störst effekt. Resultatet visar vilka åtgärder som medför störst nytta för samhället och miljön, samt vilka åtgärder som kan ge störst utsläppsminskningar i förhållande till kostnaden för implementering. Studien avsåg även att jämföra hur stor påverkan CO2-minskningen hos Göteborg Energi kan ha på den enskilda individens uppvärmningsutsläpp, där utfallet redogör att åtgärderna har viss påverkan på den enskilda göteborgarens utsläpp. Dessutom syftade undersökningen till att redogöra för hur en beteendeförändring hos den enskilda individen kan minska CO2-utsläppen. 5.1 Miljönyttan av åtgärder I den nationella energipolitiken framhävs energieffektivisering som en utgångspunkt för att uppnå en hållbar utveckling samt att minska världens klimatpåverkan. Där betonas energireducering, miljömässiga förbättringar, mindre export, reducerade kostnader, fler arbetstillfällen och konkurrenskraft som fördelar och förbättringar, vilka medförs av en effektivisering (Pérez-Lombard et al., 2013). Vid användning av CBA eftersöks det alternativ som ger störst fördelar eller nytta för samhället, där de totala fördelarna måste överskrida de totala kostnaderna för att ett projekt ska vara lönsamt. För att Göteborg Energi ska minska sin miljöpåverkan mest effektivt bör de åtgärder som ger högst NPV och således störst miljönytta prioriteras. I analysen framkom att åtgärd ID1, ID3, ID30, ID50, ID135 och ID139 har högst NPV, medan åtgärd ID13, ID60 och ID87 medför högre kostnader än miljönytta och bör därmed inte genomföras, enligt resultatet av utredningen. Vid prioritering av åtgärder borde hänsyn tas både till miljönyttan och hur stor summa som kan läggas på investeringskostnaden, där åtgärder med låg investeringskostnad och stor reducering av CO2 bör genomföras först. Harris et al. (2000) menar att investeringsbeslut gällande energieffektivisering är en komplex fråga som många gånger avgörs utifrån kostnader, information samt hur pass stor risk som medförs vid investering i ny teknik. Sandberg och Söderström (2003) pekar samtidigt på vikten för företag att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden samt att ha en långsiktig ekonomisk hållbarhet och uppfylla de krav som ställs från parters. Det är därmed viktigt att fatta kostnadseffektiva beslut som är lönsamma både idag och en lång tid framöver (Sandberg & Söderström, 2003). Undersökningen visade att det valda prisspannet för CO2 har större inverkan på utfallet av samhällsnyttan för åtgärd ID6 än för övriga åtgärder. ID6 ger enbart samhällsnytta om kostnaden för CO2 överskrider 100 kr per ton, och bör därmed endast genomföras under en period när priset ligger över 100 kr och antas ligga kvar på samma nivå eller öka. Anledningen till att just åtgärd ID6 påverkas beror på det prisspann som använts för analysen (70-130 kr/ton CO2). Åtgärdens kostnader väger över fördelarna om priset på CO2 ligger under 100 kr, medan det motsatta, högre fördelar än kostnader, sker om priset ligger över 100 kr. I analysen visar det sig att ID13, ID60 och ID87 har kostnader som överskrider samhällsnytta eftersom NPV visar negativa värden. Det innebär att dessa åtgärder inte bör genomföras utifrån analysen och det prisspann som valdes. Om CO2-priset är högre än 130 kr per ton kan åtgärderna komma att bli lönsamma för samhällsnyttan. 5.2 Energieffektivisering, en lösning på klimatförändringen? I fråga om energiåtgärder menar Moriarty och Honnery (2012) att det är viktigt att skilja på effektivitet och besparing, där effektivitet främjas av att en teknik införs som minskar 15 användningen medan besparing handlar om att användaren ändrar sitt beteende och således sin förbrukning. Energieffektivisering ifrågasätts dock, där effektivisering kan innebära en minskning av energianvändningen på mikronivå samtidigt som en ökad förbrukning sker på makronivå (Buluş & Topalli, 2011). Herring (2006) förklarar att pengar sparas när energiförbrukningen reduceras men att det inte innebär en långsiktig lösning för den globala uppvärmningen. Användningen har gått upp trots att mängden energieffektiviseringar ökat, vilket pekar på att konsumtionen tilltagit i samband med att effektiviseringen främjat billigare energipriser (Herring, 2006). Buluş och Topalli (2011) klargör att en energieffektivisering har såväl direkta som indirekta effekter, där den direkta effekten syftar till ökad användning av energitjänster, medan den indirekta effekten däremot betyder att de monetära besparingar som uppstår av att energipriset minskas läggs på andra varor eller tjänster (Herring, 2006). Både Herring (2006) och Buluş och Topalli (2011) anser att energieffektivisering möjligen inte bör ses som ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser utan istället som en metod för att spara pengar, som i sin tur kan användas till andra strategier vilket kan minska utsläppen. Energieffektivisering borde dock ge bättre effekt om marknaden reglerades annorlunda och högre priser sattes trots att effektivisering genomförs, vilket skulle leda till effektivare användning samtidigt som konsumtionen inte nödvändigtvis går upp eftersom priset är detsamma eller högre. Herring (2006) hävdar å andra sidan att effektiviseringen i sig bidrar till en god ekonomi, monetära besparingar för användaren samt att besparingar kan hjälpa till att bekosta transformationen till en energiproduktion som är fossilfri, och således bidra till en hållbar utveckling. För Göteborg Energi är följaktligen energieffektivisering en lönsam investering samtidigt som företaget till viss del kan påverka en minskning av den globala uppvärmningen om besparingen används på rätt sätt. Pérez-Lombard et al. (2013) menar dessutom att målet behöver fokuseras mot energibesparing istället för att bara effektivisera användningen. 5.3 Helhetsperspektiv för kostnader och fördelar För den totala och årliga CO2-minskningen visade undersökningen vilka åtgärder som bör genomföras för att Göteborg Energi ska erhålla störst reducering. Åtgärderna ID1, ID3, ID8, ID13, ID30, ID50 och ID135 ger vardera minst 400 ton CO2-minskning årligen. CO2minskningen redogörs dock inte i förhållande till den ekonomiska kostnaden för åtgärderna och det är således viktigt att sätta den i relation till storleken på investeringen. När CO2reducering ställdes i förhållande till investeringskostnad för respektive åtgärd framkom de mest förmånliga åtgärderna med störst CO2-minskningar. Dessa, ID3, ID8 och ID135, uppvisade årliga CO2-reduceringar på 674 (ID8), 708 (ID135) och 775 (ID3) ton, där kostnaderna ligger mellan 40-700 kkr. ID3 är mest effektiv att genomföra med en kostnad på 40 kkr och en årlig reducering på 775 ton CO2, vilket ger en stor årlig minskning till en relativt låg investeringskostnad. ID8 är också verkningsfull att genomföra med en reducering på 674 ton årligen i förhållande till en kostnad på 500 kkr, även om skillnaden i pris är relativt stor gentemot ID3. ID1 visar en årlig reducering på 1798 ton med en investeringskostnad på 1600 kkr. Åtgärden vore effektiv att genomföra med hänsyn tagen till den årliga reduceringen, dock skiljer sig kostnaden i förhållande till övriga åtgärder och genomförandet är beroende av hur stor summa som Göteborg Energi kan avsätta för investering i effektiviseringsåtgärder. I relation till ID30 är dock ID1 mycket mer effektiv trots sin relativt höga kostnad, där ID30 ger en årlig reducering på 502 ton till en investeringssumma på 3000 kkr. Analysen har visat flera genomförbara åtgärder som höjer välfärden i samhället, där de med högst NPV bör genomföras (Mattsson, 2006). Parallellt med analysresultatet påverkas dock 16 åtgärdsprioriteringen av hur stor summa Göteborg Energi väljer att avsätta för energieffektiviseringsåtgärder, och hur mycket tid och resurser som finns tillgängliga för verkställandet. Samtidigt är det betydande, vilket framhävs av Abdelaziz et al. (2010), att se till ett större perspektiv där energin måste användas mer effektivt, dels för att öka tryggheten på resurser för energiframställning men även för att reducera mängden utsläpp av CO2. För Göteborg Energi behöver utsläppen minska successivt för att korrespondera med de tilldelade utsläppsrätterna i handelssystemet. Flera av åtgärderna ger årliga CO2-reduceringar från 1 till 224 ton med varierande investeringskostnader, från 0-100 kkr, vilka kan vara enklare att hitta kapital till och därefter utföra. Utredningen klargör att det är svårt att visa inom vilken anläggning som åtgärder bör prioriteras, eftersom mängden åtgärder per anläggning varierar och likaså skiljer sig omfattningen för olika åtgärder. Resultatet visar att Rya KVV ger en markant större CO2minskning årligen än övriga anläggningar (5695 ton CO2 per år), vilket beror på att anläggningen har flest möjliga åtgärder i analysen. En rangordning av åtgärdernas medelvärden för NPV ger flera av de åtgärder som identifierats på Rya KVV höga medelvärden, och bör därmed prioriteras. Även Rya VPs enda åtgärd ger ett högt medelvärde i förhållande till resterande åtgärder. I det här fallet antas det vara bättre att se till de specifika åtgärderna och den nytta de enskilt kan ge, snarare än att fokusera på vilken av anläggningarna de verkar på. Om däremot samma typer av åtgärder tagits fram för flera anläggningar hade dessa kunnat ge en mer representativ bild vid jämförelse mellan implementering på olika anläggningar. För att minska den totala energianvändningen är det dock av stor vikt att kartlägga hur och när energin används (Palm & Thollander, 2010), och således bör Göteborg Energi ta fram åtgärder för samtliga anläggningar för att synliggöra vart de mest effektiva och lönsamma åtgärderna förekommer. 5.4 Göteborg Energi vs. Den enskilda individen Om Göteborg Energi genomför samtliga av de analyserade åtgärderna uppnås en årlig reducering på 6728 ton CO2. Den årliga minskningen hos Göteborg Energi reducerar även de totala CO2-utsläpp som uppkommer vid produktion av värme. Medelgöteborgarens årliga utsläpp av CO2-ekvivalenter ligger på 7,35 ton (2010) och genom Göteborg Energis åtgärder kan de årliga utsläppen istället landa på 7,03 ton CO2-ekvivalenter per person och år. För medelgöteborgaren innebär det en minskning av CO2-ekvivalenter på 0,32 ton årligen. En hållbar utsläppsnivå, där den globala uppvärmningen inte kommer att överskrida två grader, förutsätter att varje invånare endast släpper ut 1,9 ton CO2 2050 (Mistra Urban Futures, 2013). En tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige står produktionsindustrin för (Naturvårdsverket, 2014), vilket pekar på betydelsen av den påverkan som effektivisering inom industrin ger. Samtidigt framhålls individens enskilda påverkan vara betydande för att minska CO2-utsläppen (Mistra Urban Futures, 2013), där uppvärmning och boende står för drygt 30 procent av individens inverkan. Den enskilda människan kan på egen hand påverka sitt uppvärmningsbehov genom att flytta till ett mindre boende, vilket bidrar till en lägre energianvändning i uppvärmning per person, eller sänka inomhustemperaturen en till två grader och få en reducering av 0,7-1,4 ton CO2 per år (Naturvårdsverket, 2008). I förhållande till den årliga minskning i CO2-ekvivalenter som Göteborg Energi kan bidra med vid genomförande av de analyserade åtgärderna kan den enskilda individen påverka sina utsläpp mer. Minskningen per person för genomförda åtgärder landar på 0,32 ton årligen, medan den enskilda individen, bara genom att sänka inomhustemperaturen, kan minska sina årliga 17 utsläpp med minst 0,70 ton CO2. Det är därmed inte endast en separat fråga som antingen tekniken eller individen ska ansvara för, det krävs att förändring sker inom båda områdena för att utsläppen ska minska (Naturvårdsverket, 2008). Dessutom kan individen göra än mer skillnad genom små förändringar för att minska sina utsläpp och därmed påverka sin utsläppsnivå i högre grad än vad Göteborg Energi kan bidra med, genom energibesparingsåtgärder i den nuvarande anläggningsparken. Mistra Urban Futures (2013), som tagit fram data för medelgöteborgaren, trycker på vikten av att individen förändrar sina normer för beteende och konsumtion samt val av tjänster och produkter. De dagliga valen utgör en avgörande faktor och det är därmed av stor vikt att såväl pengar som personligt åtagande riktas mot långsiktighet och varaktighet. 5.5 Svårigheten med beteendeförändringar Brown och Cameron (2000) förklarar att beteendet bestäms utifrån de grundvärderingar som varje individ har, vilket påverkar den information som denna är mottaglig för samt vilka förändringar som kan accepteras och inte. Beteendet bestäms också av de sociala normer som omger oss där vänner, familj och medlemmar i samhället påverkar hur vi beter oss i en viss situation, och beteendet är således väldigt individuellt och påverkas av flera skilda aspekter i samverkan med varandra. Axsen och Kurani (2013) lyfter dessutom fram att individen har olika livsstilar och beteenden utifrån det sociala sammanhang de befinner sig i, där vänner kan framhäva en viss typ av beteende medan familjen framhåller en annan. De menar även att individen är mer mottaglig för att ändra ett beteende när denna gör livsstilsförändringar eller byter till ett nytt socialt sammanhang. Brown och Cameron (2000) anser att en beteendeförändring, att ändra specifika attityder eller åtaganden, måste vara förenlig med allmänna kulturella värden och världsbilder för att vara genomförbar. Dessutom förklarar de att kopplingen mellan miljöfrågor och konsumtion måste förstärkas, där sambandet mellan individuella beteenden och miljöfrågor i nuläget är för svag, vilket försvårar förståelsen för hur förhållandet mellan dessa ser ut (Brown & Cameron, 2000). 5.6 Vikten av förändring på individnivå Alcott (2008) beskriver att det är oerhört svårt att förändra människors beteende genom argument och uppmaningar, vilket troligtvis beror på att, som beskrivs av Price et al. (2014), övergången till ett mer miljövänligt beteende ofta är relaterat till personliga uppoffringar såsom ökade kostnader, problem, begränsade möjligheter och minskat välbefinnande. Det tycks krävas en förändring som riktar sig till alla människor i samhället, oavsett individuella beteenden, där normerna ändras och förändringen inte ses som en uppoffring utan snarare som en riktlinje för att passa in med resterade individer. Brown och Cameron (2000) menar att detta är möjligt och beskriver att en ökande del av det västerländska samhället förändrat sina sociala och kulturella värden mot en enklare livsstil och samtidigt minskat konsumtionen. Det handlar om att lycka och välbefinnande definieras utifrån kvaliteten på omgivningen, gemenskap och global välfärd, sociala relationer, meningsfullt arbete och fritid snarare än värdet av de materiella varor vi omger oss med (Brown & Cameron, 2000). Trots att beteendeförändringar är en nyckelfråga för att minska miljöpåverkan prioriteras många gånger tekniska och ekonomiska metoder istället (Herring, 2006), troligtvis på grund av att det är både svårt och inskränkande att influera på den individuella sfären. Eftersom människan har svårt att se hur ett visst beteende kan ge konsekvenser för miljön förutsätts att statliga åtgärder sätts in (Palm & Thollander, 2010), där ekonomisk styrning, utbildning och information kan vara effektiva medel (Naturvårdsverket, 2008). Dessutom framhävs att energisystemet behöver baseras helt på förnyelsebara källor och att effektivisering genomförs 18 i samband med en minskad användning (Naturvårdsverket, 2008). I Klimatstrategiskt program för Göteborg eftersträvas att all fjärrvärme 2030 ska produceras av förnybara energikällor (Göteborgs stad, 20132). Eftersom Göteborg Energi innefattas av målet bör, i enighet med Herrings (2006) åsikt, de besparingar som en energieffektivisering medför främja övergången till en fossilfri produktion. Genom att utföra de analyserade åtgärderna, och fler därtill, kan målet eftersträvas och besparingen nyttjas till att bekosta övergången. Som tidigare konstaterats kan Göteborg Energi påverka medelgöteborgarens uppvärmningsutsläpp men för att minska de årliga CO2-ekvivalentutsläppen per person till en hållbar nivå krävs ytterligare initiativ. Dessa skulle dels kunna utgöras av ytterligare information och rådgivning till kunderna men även kommunikation av andra incitament som främjar förutsättningar för individen att fatta klimatsmarta beslut. 5.7 Metoddiskussion Syftet med studien var att granska åtgärder för energieffektivisering utifrån miljömässiga aspekter, i det här fallet CO2-utsläpp. För att genomföra analysen valdes CBA, vilken inkluderar värden för miljönytta. Metoden lämpade sig därmed bra för att redovisa de vinster som kan uppnås från minskade CO2-utsläpp vid genomförande av energieffektivisering. Hof et al. (2007) använde också CBA för att analysera koncentrationen av CO2-ekvivalenter, dock inte i förhållande till energieffektivisering utan med fokus på värderingar och osäkerhet. Mandell (2011) framhäver att det är viktigt att aspekter värderas på rätt sätt och att även dolda effekter av exempelvis en CO2-reducering inkluderas, undersökningen har dock endast innefattat fördelar i form av CO2-minskning som energieffektiviseringen medför. Resultatet hade möjligen blivit annorlunda om var och en av de medtagna åtgärderna granskats utifrån andra fördelar än endast CO2-minskningen, och således mer sanningsenligt. Data som användes hade redan insamlats och sammanställts innan analysen påbörjades, vilket möjligen kan ha påverkat resultatet eftersom det inte framgår exakt vilka parametrar som inkluderats i beräkningarna. Frank (2000) framhäver svårigheten med att kvantifiera fördelar och att det därav är lättare att ta med kostnader i analysen, trots att det ska råda jämvikt mellan sidorna där alla relevanta aspekter ska inkluderas. Mattsson (2006) menar att fördelar även kan inkludera den besparing som en åtgärd medför och som i sin tur kan förbättra andra aspekter i samhället. Analysen begränsades dock till att endast redogöra åtgärdernas direkta besparingar och således har ingen vidare undersökning genomförts. Frank (2000) framhäver att aspekter som är svåra att prissätta kan uppskattas genom undersökningar eller genom att granska marknadens uppträdande. För priset på CO2 valdes för analysen ett prisspann som inte är helt representativt för kostnaderna på marknaden, men som ändå kan företräda skillnader i priser. Resultatet hade möjligen blivit annorlunda om ett annat prisspann valts och således även nyttan av åtgärderna. Urvalet för studien baserades främst på hur mycket information som fanns tillgänglig för åtgärderna. Därmed ges en sned fördelning mellan anläggningarna och åtgärderna, vilket hade kunnat undvikas om samtliga av de framtagna åtgärderna haft samma mängd information. Analysen hade eventuellt kunnat bidra med mer jämförelse mellan anläggningarna om ett annorlunda urval kunnat genomföras, och på så sätt möjligen gett ett annat utfall. Vid genomförande av CBA är det viktigt att de fördelar och kostnader som inkluderas i analysen är direkt kopplade till den åtgärd eller det projekt som ska genomföras (Kyriakopoulou, 2013). I analysen valdes driftskostnader för respektive anläggning som inte är helt 19 representativ för åtgärderna, dock var det orimligt att ta fram exakta kostnader. Analyserna genomfördes med den uppskattade kostnaden, vilket medför att resultatet inte är helt realistiskt men själva jämförelsen mellan specifika åtgärder antas ändå vara lämplig. I undersökningen likställdes den totala reduceringen av CO2 med beräkningar för en referensperson i Göteborg, där data för Göteborg Energi är från 2011 medan värden för referenspersonen kommer från 2010. Det hade varit mer lämpligt att jämföra data från samma år, och möjligen finns det andra studier som presenterar CO2-utsläpp på individnivå med mätdata från 2011. Tidsramen för studien och avgränsningen till Göteborgsområdet resulterade i att data för referenspersonen ändå ansågs lämplig, trots eventuell olikhet mellan åren. 20 6. Slutsatser Studien har kommit fram till följande slutsatser; Minsta möjliga miljöpåverkan kan uppnås om de åtgärder som visar högst NPV ges förtur, vilka innefattar ID1, ID3, ID30, ID50, ID135 och ID139. Hänsyn bör dock även tas till investeringskostnad och CO2-besparing separat för respektive åtgärd. Undersökningen kunde inte påvisa vilken anläggning som bör prioriteras i fråga om åtgärder för energieffektivisering. Mer underlag och framtagna åtgärder krävs för att kunna genomföra en objektiv bedömning mellan anläggningar, och i nuläget bör åtgärderna således betraktas oberoende av anläggning. Ytterligare kartläggning av energianvändningen på anläggningarna behöver därmed genomföras. Om samtliga av de analyserade åtgärderna genomförs, kan Göteborg Energi påverka den enskilda göteborgarens utsläpp, dock i relativt liten omfattning. För att hjälpa den enskilda göteborgaren att minska utsläppen, bör andra strategier upprättas. Det mänskliga beteendet och de sociala normerna har en större inverkan på mängden utsläpp från göteborgaren än de analyserade energieffektiviseringsåtgärderna hos Göteborg Energi, och det är främst hos den enskilda individen en beteendeförändring måste ske. Göteborg Energi kan och bör dock vara företrädare och uppmuntra individen att minska sina CO2-utsläpp. Göteborg Energi bör fortsätta att energieffektivisera verksamheten i syfte att minska CO2-utsläppen. Besparingen som reduceringen medför bör användas för att finansiera övergången till fossilfria bränslen, i enighet med målen i Klimatstrategiskt program för Göteborgs stad, och kan bidra till att dessa uppnås. 21 Referenser Abdelaziz, E.A., Saidur, R. & Mekhilef, S. (2011). A review on energy saving strategies in industrial sector. Renewable and Sustainable Energy Reviews 15 (2011) 150–168. Aflaki, Sam, Kleindorfer, Paul R. & Sáenz de Miera Polvorinos, Victor (2013). Finding and Implementing Energy Efficiency Projects in Industrial Facilities. Production and Operations Management Vol. 22, No. 3, 2013, pp. 503-517. Alcott, Blake (2008). The sufficiency strategy: Would rich-world frugality lower environmental impact? Ecological Economics, vol. 64, pp. 770-786 Axsen, Jonn & Kurani, Kenneth S. (2013). Developing sustainability-oriented values: Insights from households in a trial of plug-in hybrid electric vehicles. Global Environmental Change 23 (2013) 70–80 Brown, Paul M. & Cameron, Linda D. (2000). What can be done to reduce overconsumption? Ecological Economics, nr 32, pp. 27–41 Buluş, Abdulkadir & Topalli, Nurgün (2011). Energy Efficiency and Rebound Effect: Does Energy Efficiency Save Energy? Energy and Power Engineering, 2011, 3, 355-360. Dinkel, Rolf H. (1985). Cost-benefit analysis: a helpful tool for decision makers? Health Policy 4 (1985) 321-330. Energimyndigheten (2009). Minska företagets energikostnader nu! – energieffektivisering för smart företagande och bättre miljöarbete. Energimyndigheten (2013). Energiläget 2013. Rapport: ET 2013:22 European Union (2013). The EU Emissions Trading System (EU ETS). Elektronisk: <http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/index_en.htm> Hämtad: 2014-04-01 Frank, Robert H. (2000). Why is cost-benefit analysis so controversial? Journal of Legal Studies, vol. XXIX (2000) 913-930. Göteborg Energi (2013a). Slutrapport energiledning – Ständig förbättring av energiprestanda. Projekt Energiledning, PAK, Göteborg Energi AB. n:\proj\energiledning\1 projektstyrning\3 projektrapporter\slutrapport energiledning.docx/ Ver 1.0 Göteborg Energi (2013b). Miljövärden för fjärrvärme 2011 exkl. Bra Miljöval och kyla – Göteborg, Partille och Ale. Elektronisk: <http://www.goteborgenergi.se/Files/Bilder/Fjarrvarme/Milj%C3%B6v%C3%A4rden% 20f%C3%B6r%20fj%C3%A4rrv%C3%A4rme%20std%202011%20kund%20rev%201 20224.pdf?TS=634674900250072500> Hämtad: 2014-05-10 22 Göteborg Energi (2014a). Det här är Göteborg Energi. Elektronisk: <http://www.goteborgenergi.se/Om_oss/Var_verksamhet/Organisation> Hämtad: 201403-12 Göteborg Energi (2014b). Miljömål Vo Produktion 2014. Göteborg Energis intranät, excelfil. G:\VO Prod\PA\PAK\06 Miljö\Miljöaspekter o Miljömål\Miljömål för 2014 Hämtad: 2014-03-11 Göteborgs stad (u.d.a). Göteborgs miljömål. Elektronisk: <http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/goteborgsmiljomal/!ut/p/b1/jY9JCsJAEEXP4gFMVdtT9bIVks5ABgcwvZEoEgLpZCN6feMBR P_uwXuLDx7aNSNBkrTSGs7gp459N1jmKdu_LBXl5plDW2ZxSoxMabHvI7LvKgOnC1Cuwi7xDqhC0QqEompdae9a ThHy__r8css_uoz8MM1RK9biDBicsMMGc0FieWOUVC6OdwhDGm3q7eKOiTOw!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/> Hämtad: 2014-03-04 Göteborgs stad (u.d.b). Göteborgs stads miljöprogram. Elektronisk: <http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/det-gor-goteborgs-stad/goteborgsmiljoprogram/!ut/p/b1/jY9LCsIwFEXX4gJMXkiavAyjkPRH24iCzUSiSCk07UR09YFiN7ZgXMGlwbabxkKzFBJpeiZhjk-xyExmWO04eDvHSs9LhjBlqnLRTHqrNNVbce2Cr0q7B3JheqBsDaZVCY_HTQnnMw_L 8evszAr76kYbwm8rolAkRokaFmWkgupMT1T5Mv6U5TmCwOZvMGj7uH1w!!/dl4/ d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/> Hämtad: 2014-03-04 Göteborgs stad (u.d.c). Klimatstrategiskt program för Göteborg. Elektronisk: <http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/det-gor-goteborgs-stad/klimatstrategisktprogram/!ut/p/b1/jYtRCoJAEEDP0gFyZt11Z_ycglZFKgUh90csQgRXf6Kunx0g6v09e A88tFvFhhMmSwQX8HP_HIfMS5zP33c265RWPFOCTKfCfNaHBnt8FTYNWjXYO8kM1QicukSzCVr6rTSGkX_9MXBH_9BfjxGqLXLUQYoTZMpJhjq2JDKcExW8Idgp8OPMjmDQRibK4!/dl4/d5/L 2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/> Hämtad: 2014-03-04 Göteborgs stad (2011). Strategi för energieffektivisering i Göteborgs stad till 2014 och 2020. Miljöförvaltningen, Göteborgs stad, ISBN nr: 1401-2448, R 2011:17. Göteborgs stad (2013). Klimatstrategiskt program för Göteborg. Elektronisk: <http://www.emagin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=2ggnn7qq&gInitPage=1> Remissversion 2013-11-20 Harris, Jane, Anderson, Jane & Shafron, Walter (2000). Investment in energy efficiency: a survey of Australian firms. Energy Policy, Volume 28, Issue 12, 1 October 2000, Pages 867–876 Henning, Dag & Trygg, Louise (2008). Reduction of electricity use in Swedish industry and its impact on national power supply and European CO2 emissions. Energy Policy, 2008, 36, 2330-2350. 23 Herring, Horance (2006). Energy efficiency – a critical view. Energy 31 (2006) 10-20. Hof, Andries F., den Elzen, Michel G.J. & van Vuuren, Detlef P. (2008). Analysing the costs and benefits of climate policy: Value judgements and scientific uncertainties. Global Environmental Change 18 (2008) 412-424. Hägerby, Daniel & Persson, Tomas (2012). Vägar och irrvägar till energi- effektivisering i samhället – vägvalet är politiskt. Högskolan Dalarna. Jagemar, Lennart & Pettersson, Bertil (2009). (IVA) Energieffektivisering – Möjligheter och hinder. Kyriakopoulou, Efi (2013). Cost-Benefit / Uncertainty- Chapters 10 and 12. Ppt från kursen Environmental economics. Göteborgs universitet. Hämtad: 2014-02-15 Mandell, Svante (2011). Carbon emission values in cost benefit analysis. Transport Policy 18 (2011) 888-892. Mattsson, Bengt (2006). Kostnads-nyttoanalys för nybörjare. Karlstad: Räddningsverket Mistra Urban Futures (2013). Klimatomställningen i Göteborg. Rapport 2014:02. <http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/klimatomstallning-goteborgtekniska-mojligheter-och-livsstilsforandringar-130927-mistra-urban-futures-report2013-5.pdf> Moriarty, Patrick & Honnery, Damon (2012). Energy efficiency: Lessons from transport. Energy Policy 46 (2012) 1–3. Naturvårdsverket (2008). Konsumtionens klimatpåverkan. Rapport 5903. ISBN 978-91-6205903-3.pdf Naturvårdsverket (2014). Energieffektivisering i industrin. Elektronisk: <http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Energi/Energieffektivisering/Industrin/> Hämtad: 201403-01 Palm, Jenny & Thollander, Patrik (2010). An interdisciplinary perspective on industrial energy efficiency. Applied Energy 87 (2010) 3255–3261. Pérez-Lombard, Luis, Ortiz, José & Velázquez, David (2013). Revisiting energy efficiency fundamentals. Energy Efficiency (2013) 6:239–254. Price, Jennifer C., Walker, Iain A. & Boschetti, Fabio (2014). Measuring cultural values and beliefs about environment to identify their role in climate change responses, Journal of Environmental Psychology, vol. 37, pp. 8-20 24 Sandberg, Peter & Söderström, Mats (2003). Industrial energy efficiency: the need for investment decision support from a manager perspective. Energy Policy 31 (2003) 1623-1634. Svensson, Inger-Lise (2014). Möte om Göteborgs stads arbete med minskade CO2-utsläpp, energieffektivisering och påverkan hos den enskilda individen. Muntlig källa. Göteborgs stad - 2014-02-28. Tol, Richard S.J. (2005). The marginal damage costs of carbon dioxide emissions: an assessment of the uncertainties. Energy Policy 33 (2005) 2064-2074. Turner, R.K. (1979). Cost-Benefit Analysis – a Critique. Omega The International Journal of Management Science, Vol. 7. No. 5. pp. 411-419. 25 Bilaga A – Detaljerad beskrivning av åtgärder 26 Bilaga B ‐ Resultat av NPV vid 100kr/ton CO2 Social CBA: ID1 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio 0 1 600 000 30384 1 630 384 2820000 179763 2999763 1 369 379 1369379 26064532,2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2868965 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2771947 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2678210 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2587642 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2500137 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2415592 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2333905 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2254981 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2178725 0 30384 30 384 2820000 179763 2999763 2 969 379 2105049 9 10 32997393 1 934 224 17,06 Social CBA: ID2 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 20 000 30384 50 384 140000 2510 142510 92 126 92126 1024634 1 2 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 108334 3 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 104671 4 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 101131 5 6 7 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 97711 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 94407 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 91215 6 8 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 88130 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 85150 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 82270 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 79488 1567610 354 224 4,43 Social CBA: ID3 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value 0 40 000 30384 70 384 1 216 500 77 523 1 294 023 1 223 639 1223639 11732826 Total B Total C Total B/C ratio 14 234 253 374 224 38,04 1 2 3 4 5 0 30384 30 384 1 216 500 77 523 1 294 023 1 263 639 1220907 0 30384 30 384 1 216 500 77 523 1 294 023 1 263 639 1179621 0 30384 30 384 1 216 500 77 523 1 294 023 1 263 639 1139730 0 30384 30 384 1 216 500 77 523 1 294 023 1 263 639 1101188 0 30384 30 384 1 216 500 77 523 1 294 023 1 263 639 1063950 7 8 9 10 0 0 0 0 0 30384 30384 30384 30384 30384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 1 216 500 1 216 500 1 216 500 1 216 500 1 216 500 77 523 77 523 77 523 77 523 77 523 1 294 023 1 294 023 1 294 023 1 294 023 1 294 023 1 263 639 1 263 639 1 263 639 1 263 639 1 263 639 1027971 993209 959622 927171 895817 Social CBA: ID4 Year 0 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value 70 000 30384 100 384 364 600 2 134 366 734 266 350 266349,5 3063636 Total B Total C Total B/C ratio 4 034 069 404 224 9,98 1 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 324975 2 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 313986 3 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 303368 4 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 293109 5 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 283197 6 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 273621 7 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 264368 8 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 255428 9 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 246790 27 10 0 30384 30 384 364600 2 134 366 734 336 350 238444 Social CBA: ID5 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction (100SEK) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Year 0 80 000 30384 110 384 56000 1004 57004 ‐53 380 ‐53380 168008 Total B Total C Total B/C ratio 1 2 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 25720 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 24850 3 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 24010 4 5 6 7 8 9 10 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 23198 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 22413 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 21655 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 20923 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 20216 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 19532 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 18871 4 5 6 7 8 9 10 627044 414 224 1,51 Social CBA: ID6 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 100 000 30384 130 384 20000 22470 42470 ‐87 914 ‐87914 12600,5 1 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 11677 2 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 11282 3 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 10901 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 10532 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 10176 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 9832 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 9499 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 9178 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 8868 0 30384 30 384 20000 22470 42470 12 086 8568 8 9 10 467170 434 224 1,08 Social CBA: ID8 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value 0 500 000 30384 530 384 60000 67411 127411 ‐402 973 ‐402973 403962 Total B Total C Total B/C ratio 1401521 834 224 1,68 1 2 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 93746 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 90576 1 2 3 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 87513 4 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 84553 5 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 81694 6 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 78932 7 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 76262 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 73683 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 71192 0 30384 30 384 60000 67411 127411 97 027 68784 Social CBA: ID9 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 40 000 30384 70 384 140000 2510 142510 72 126 72126 1004634 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 108334 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 104671 3 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 101131 4 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 97711 5 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 94407 6 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 91215 7 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 88130 8 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 85150 9 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 82270 1567610 374 224 4,19 28 10 0 30384 30 384 140000 2510 142510 112 126 79488 Social CBA: ID13 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio 0 1 250 000 30384 1 280 384 50000 56176 106176 ‐1 174 208 ‐1174208 ‐543875,8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 73229 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 70753 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 68360 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 66048 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 63815 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 61657 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 59572 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 57557 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 55611 0 30384 30 384 50000 56176 106176 75 792 53730 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1167936 1 584 224 0,74 Social CBA: ID14 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 20 000 30384 50 384 56000 1004 57004 6 620 6620 228008 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 25720 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 24850 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 24010 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 23198 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 22413 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 21655 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 20923 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 20216 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 19532 8 9 0 30384 30 384 56000 1004 57004 26 620 18871 627044 354 224 1,77 Social CBA: ID30 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value 0 3 000 000 5055 3 005 055 2800000 50200 2850200 ‐154 855 ‐154855 23507093 Total B Total C Total B/C ratio 31352200 3 055 605 10,26 1 2 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2748932 3 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2655973 4 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2566158 5 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2479379 6 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2395536 7 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2314527 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2236258 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2160636 10 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2087571 0 5055 5 055 2800000 50200 2850200 2 845 145 2016977 Social CBA: ID43 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 20 000 20 000 101500 5616 107116 87 116 87116 977957 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 101500 5616 107116 107 116 103494 0 101500 5616 107116 107 116 99994 0 101500 5616 107116 107 116 96612 0 101500 5616 107116 107 116 93345 0 101500 5616 107116 107 116 90189 0 101500 5616 107116 107 116 87139 0 101500 5616 107116 107 116 84192 0 101500 5616 107116 107 116 81345 0 101500 5616 107116 107 116 78594 0 101500 5616 107116 107 116 75937 1178276 20 000 58,91 29 Social CBA: ID44 Year 0 1 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value 0 15093 15 093 175000 17707 192707 177 614 177614 1654760 Total B Total C Total B/C ratio 2119777 166 023 12,77 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15093 15093 15093 15093 15093 15093 15093 15093 15093 15093 15 093 15 093 15 093 15 093 15 093 15 093 15 093 15 093 15 093 15 093 175000 175000 175000 175000 175000 175000 175000 175000 175000 175000 17707 17707 17707 17707 17707 17707 17707 17707 17707 17707 192707 192707 192707 192707 192707 192707 192707 192707 192707 192707 177 614 177 614 177 614 177 614 177 614 177 614 177 614 177 614 177 614 177 614 171608 165805 160198 154780 149546 144489 139603 134882 130321 125914 Social CBA: ID45 Year 0 Investment cost 20 000 Operating cost 15093 Total cost 35 093 Revenues 350000 Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) 22470 Total benefits 372470 Net benefits 337 377 Discounted value 337377 Net present value 3309540 Total B Total C Total B/C ratio 1 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 345292 2 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 333615 3 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 322334 4 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 311433 5 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 300902 6 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 290726 7 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 280895 8 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 271396 9 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 262219 10 0 15093 15 093 350000 22470 372470 357 377 253351 4097170 186 023 22,03 Social CBA: ID50 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 500 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 1 530 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 1225000 78646 78646 78646 78646 78646 78646 78646 78646 78646 78646 78646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 1303646 ‐226 738 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 1 273 262 ‐226738 1230205 1188604 1148409 1109574 1072052 1035799 1000772 966930 934232 902639 10362480 Total B Total C Total B/C ratio 14340106 1 834 224 7,82 Social CBA: ID60 Year 0 Investment cost 17 000 Operating cost 15093 Total cost 32 093 Revenues 9100 Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) 295 Total benefits 9395 Net benefits ‐22 698 Discounted value ‐22698 Net present value ‐70086 Total B Total C Total B/C ratio 1 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐5505 2 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐5319 3 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐5139 4 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4965 5 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4798 6 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4635 7 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4479 8 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4327 9 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4181 103345 183 023 0,56 30 10 0 15093 15 093 9100 295 9395 ‐5 698 ‐4039 Social CBA: ID83 Year 0 Investment cost 20 000 Operating cost 2538 Total cost 22 538 Revenues 36400 1180 Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits 37580 Net benefits 15 042 Discounted value 15042 Net present value 306472 Total B Total C Total B/C ratio 1 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 33857 2 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 32712 3 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 31606 4 5 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 30537 6 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 29504 7 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 28507 8 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 27543 9 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 26611 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 25711 10 0 2538 2 538 36400 1180 37580 35 042 24842 413380 47 918 8,63 Social CBA: ID84 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 4 000 2538 6 538 109900 3560 113460 106 922 106922 1029416 1 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 107171 2 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 103547 3 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 100045 4 5 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 96662 6 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 93393 7 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 90235 8 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 87184 9 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 84235 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 81387 10 0 2538 2 538 109900 3560 113460 110 922 78635 1248060 31 918 39,10 Social CBA: ID85 Year 0 Investment cost 1 000 Operating cost 2538 Total cost 3 538 Revenues 39200 Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) 1270 Total benefits 40470 Net benefits 36 932 Discounted value 36932 Net present value 352397 Total B Total C Total B/C ratio 1 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 36649 2 3 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 35410 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 34212 4 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 33056 5 6 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 31938 7 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 30858 8 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 29814 9 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 28806 10 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 27832 0 2538 2 538 39200 1270 40470 37 932 26891 445170 28 918 15,39 Social CBA: ID87 Year 0 Investment cost 12 000 Operating cost 2538 Total cost 14 538 Revenues 3500 110 Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits 3610 Net benefits ‐10 928 Discounted value ‐10928 Net present value ‐2013 Total B Total C Total B/C ratio 1 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 1036 2 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 1001 3 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 967 4 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 934 5 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 903 6 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 872 7 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 843 8 9 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 814 39710 39 918 0,99 31 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 787 10 0 2538 2 538 3500 110 3610 1 072 760 Social CBA: ID135 Year Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 700 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 30384 730 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 30 384 1 122 500 1122500 1122500 1122500 1122500 1122500 1122500 1122500 1122500 1122500 1122500 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 70 782 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 1 193 282 462 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 1 162 898 462898 1123572,947 1085577,726 1048867,369 1013398,424 979128,9118 946018,2723 914027,3162 883118,1799 853254,2801 824400,2706 10134261,7 13 126 102 1 034 224 12,69 Social CBA: ID139 Investment cost Operating cost Total cost Revenues Benefits from CO2 reduction ( 100SEK ) Total benefits Net benefits Discounted value Net present value Total B Total C Total B/C ratio Year 0 40 000 30384 70 384 741000 7530 748530 678 146 678146 6650683 1 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 693861 2 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 670397 3 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 647727 4 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 625823 5 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 604660 6 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 584212 7 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 564456 8 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 545368 9 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 526926 8233830 374 224 22,00 10 0 30384 30 384 741000 7530 748530 718 146 509107 32
© Copyright 2024