1. No category

¨
101 hjaltar
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
Foto: klara leo
De gör världen bättre för barn
Kalaskul
barnens
favorit
Birgitta Holmberg
har vigt sitt liv
åt utsatta barn
sidan 10
Queens of Norrland: "Vi
jobbar för systerskapet"
sidan 4
Stenbecks Stiftelse fyller
50 och klass 6B utser och
delar ut 50 000 kronor
till lycklig vinnare av
Stenbeckstipendiet.
sidan 6
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
02 Ledare/Om stiftelsen
Från norr
till söder
Tillsammans skapar
vi en rörelse av hopp
T
anken är svindlande, men faktum är att i den här bilagan presenteras de
personer, som i stenhård konkurrens, har valts ut som mottagare av varsitt
Stenbeckstipendie på 50 000 kronor. Mottagarna är personer som med
outtröttligt engagemang kämpar för att göra världen bättre för barn genom att
stoppa mobbning, öka respekten för barns röster eller stoppa våld. Vissa har slagits för
de yngstas rättighet i flera decennier, andra har just kläckt en banbrytande idé. Och de
är 101 stycken. Jag kan nästan inte bestämma mig för vad som är mest hisnande: att vi
kunnat ge så många personer 50 000 kronor eller att konkurrensen om var och en av
dessa 101 platser har varit så hård.
Stenbecks stiftelse har hittills delat ut stipendier till
personer i 37 kommuner runtom hela Sverige.
Alla som har fått ett stipendie har en sak gemensamt,
de arbetar och brinner för att skapa ett bättre
samhälle för barn.
Genom att dela ut Stenbeckstipendiet vill vi mobilisera en rörelse av smarta,
modiga, passionerade personer som förbättrar världen för barn. För att lyckas med det
har vi gett oss ut i landet och valt ut personer som bidrar till att lösa de mest angelägna
problemen för barn och unga i Sverige. Stipendiet blir ett välkommet tillskott i kassan
för många, men även ett viktigt erkännande och ett kvitto på att deras initiativ är ett av
de 101 bästa i Sverige.
37 av landets kommuner
finns representerade
Men låt oss börja från början, varför denna satsning? Även om det värmer hjärtat
att kunna identifiera och belöna en sann eldsjäl som arbetat outtröttligt i många år
för barns rättigheter, och även om det är inspirerande och glädjande att se hur en ung
social entreprenör snabbt använder pengarna för att skala upp sin verksamhet så är
det inte för deras skull Stiftelsen skänker bort miljoner. Upprinnelsen är att vi har talat
med barn, tagit del av rapporter, forskning och statistik och förstått att barnets rättigheter kränks varje dag. Barn utsätts för mobbning, trakasserier och kränkningar, barns
röster ignoreras och barn utsätts för våld och sexuella övergrepp. Det sker här och nu.
Det sker under den korta tid en människa är barn.
Det en människa är med om under sin barndom sätter spår och påverkar henne
för resten av hennes liv. Minnen av att sitta ensam i matsalen och känna sig osynlig
hänger kvar. Men den mobbade tänker inte på det. Hon tänker att hon vill ha en vän
i dag. Barn som inte får det inflytande de har rätt till går miste om viktig kunskap kring
hur demokrati bör fungera. Men han som får höra att hans åsikt inte spelar någon roll
reflekterar inte över demokratisk fostran. Han tror i stället att det inte spelar någon roll
om han säger till en klasskompis att han är dum i huvudet. Det barn som blir slaget får
kanske ärr för livet i kropp och själ men hon eller han kommer framför allt att minnas
en sak: var det någon som frågade hur jag mådde? Var det någonsin någon som ville
lyssna och som sa de tre magiska orden ”hur mår du?”
Så det är nu i dag vi måste samla kraft att ingripa när någon hamnar utanför, se till
att barns åsikter respekteras och det är i dag vi måste fråga de barn vi träffar hur de
mår. De 101 Stenbeckstipendiaterna är levande bevis på den kraft och förändringsvilja
som finns ute i landet och tillsammans skapar vi en rörelse av hopp.
Sara Damber, Stenbecks Stiftelse
Om oss
Stenbecks Stiftelse stöttar idéer som
syftar till att öka barns trygghet såväl
i hemmet som i det offentliga rummet.
Stenbeckstipendiet går till 101
eldsjälar och sociala entreprenörer i
hela landet som arbetar mot mobbning/
destruktiva normyttringar, för att öka
respekten för barns röster och mot
våld.
– Stipendiet ska vara en injektion för att få
personen och idén att växa, en sporre att
arbeta vidare. Stenbeckstipendiet fungerar
som ett erkännande, stipendiaten blir
bekräftad i sin övertygelse och får ett kvitto
på att initiativet är ett av de 101 bästa i Sverige.
Samtidigt får hon eller han ett ekonomiskt
tillskott, säger Sara Damber, Stenbecks
Stiftelse.
Syftet med satsningen är att belöna Sveriges
101 bästa lösningar på tre av de mest angelägna problemen för barn och unga i Sverige.
Stipendiaterna är personer som brinner för
barns rättigheter och som har en idé för att:
custom
publishing
101 hjältar
✔ Angripa mobbning och skapa förutsätt-
ningar för trygghet och gemenskap. Inom
detta område finns stipendiater som jobbar
mot rasism, sexism och andra destruktiva
normyttringar. Stenbecks Stiftelse uppmärksammar även initiativ som tagit hänsyn till att
ekonomisk knapphet påverkar barns förutsättningar att delta i sociala aktiviteter.
✔ Öka respekten för barns rätt att göra sina
röster hörda. Två miljoner människor
i Sverige är under 18 år. Det betyder att en
femtedel av de som bor här inte får rösta.
Därför behövs andra forum för att barn ska
kunna utrycka sina åsikter och påverka sin
vardag.
✔ Ta krafttag mot våld. Trots att Sverige
sedan länge har förbjudit barnaga finns det
otaliga situationer då barns rätt till en trygg
"Det är nu i dag vi måste samla kraft
att ingripa när någon hamnar utanför,
se till att barns åsikter respekteras
och det är i dag vi måste fråga de
barn vi träffar hur de mår."
uppväxt inte respekteras. Stenbecks
stiftelse välkomnar sökande med idéer som
syftartill att öka barns trygghet såväl i hemmet som i det offentliga rummet.
– Jag är själv en social entreprenör och har
grundat Friends som i dag är den största
organisationen mot mobbning. Jag vet vilken
skillnad det kan göra att någon tror på
ens idé. Därför har vi gett oss ut i landet
och hittat eldsjälar och sociala
entreprenörer som arbetar outtröttligt för att förverkliga sin vision,
säger Sara Damber, Stenbecks
Stiftelse.
normyttringar. Öka respekten för barns
röster och våld.
I år fyller Stenbecks Stiftelse 50 år.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
Umeå
Helsingborg
Flen
Stockholm
Västerås
Malmö
Nacka
Botkyrka
Göteborg
Partille
Vingåker
Eskilstuna
Linköping
Visby
Österåker
Gävle
Bräcke
Värmdö
Uppsala
Sollentuna
Solna
Haparanda
Mariefred
Haninge
Sigtuna
Örebro
Sundsvall
Lycksele
Härnösand
Stenungsund
Norrköping
Trollhättan
Danderyd
Trosa
Hudiksvall
Kungälv
Åre
Stenbecksstipendiet delas ut
i samarbete med Reach for
Change. Reach for Change stöttar
sociala entreprenörer som
gör världen bättre
för barn.
redaktion
Redaktör: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.se, tel 08-4022082. Projektledare: Christian Wirsén. Skribenter: Rickard Lindholm, Maria Forsström.
Form: Malin Jorsell. För mer info om Metros tematidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402 99 51.
Från norr till söder 03
Reach for Change är Stenbecks Stiftelses flaggskeppsinvestering.
Reach for Change investerar i smarta, passionerade och modiga
personer med idéer som gör livet bättre för barn. Dessa personer
kallas sociala entreprenörer. Genom Reach for Change får de
ekonomiskt stöd och professionell rådgivning för att kunna växa och
hjälpa fler.
På så sätt bygger de en global rörelse som gör världen bättre för
barn. Vill du vara med? Besök www.reachforchange.se och läs mer.
Reach for Change
sociala entreprenörer
Så här är
stipendierna
fördelade
Ida Östensson,
Crossing Boarders.
John Laselle,
Löparakademin.
Dennis Lennartsson,
Spreadthesign.com.
Naim Zeneli,
Forza Ungdom.
22
28
1
37
17
och personer som arbetar för barns
rättigheter. Dessutom tar stiftelsens flaggskeppsinvestering Reach for Change
regelbundet emot ansökningar från
sociala entreprenörer som vill träda in i ett
inkubatorprogram. För aktuell information
om nästa sökomgång, registrera dig via
reachforchange.org
❤
Stenbecks Stiftelse arbetar proaktivt
och söker upp intressanta initiativ
fakta om Stenbeckstipendiet
Antal stipendiater: 101 stycken.
Belopp per stipendium: 50 000 kronor.
Fokusområden: Mobbning/destruktiva
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
29
27
Miriam Lundqvist
Lajvverkstaden
✔ Arbetar med lajv som kulturform och
pedagogiskt verktyg. Lajv används som en
aktiv och deltagarstyrd inlärningsprocess
i skolan där elever får chansen att prova olika
roller.
35
16
19
5 2520 15
21 4 33
12
11 3 23 8 7 18
34
31
26
13
32
30
36
10
9
14
2
6
Johan Wendt
Mattecentrum
✔ En ideell förening som erbjuder gratishjälp
i matematik till högstadie- och gymnasieelever i form av öppna räknestugor. Alla
elever, oavsett skola, ursprung eller kunskaper
är välkomna.
Patricia Richter
Gro Play
✔ Producerar leksaker och spel för barn.
Utöver att vara miljövänliga och närproducerade är Gro Play's produkter även
miljöutbildande för att skapa en mer långsiktig effekt.
Soledad Pinero Misa
Retoy
✔ Skapar platser där barn lär sig mer om
miljö, hållbarhet och barnkonventionen
genom lek med leksaken som verktyg.
Ida Östensson
Crossing Boarders
✔ Jobbar för att främja ett mer jämställt deltagande i fritidsaktiviteter. Crossing Boarders
vision är att alla ska ha samma möjligheter att
finna, utveckla och bibehålla fritidsintressen
oavsett kön.
Dennis Lennartsson
Spreadthesign.com
✔ Erbjuder gratis ett teckenspråkslexikon där alla som vill kan lära sig teckenspråk.
Soledad Pinero Misa,
Retoy.
Naim Zeneli
Forza Ungdom
✔ En förening som ger stöd och kraft till
ensamkommande barn och ungdomar.
John Laselle
Löparakademin
✔ Arbetar med individ- och områdesutveckling i miljonprogramsområden. I deras tioveckorsprogram får elever i årskurs nio lära sig
en metod för att sätta upp och nå personliga
mål med långdistanslöpning som verktyg.
Jonas Bygdeson
MyDreamNow
✔ Värvar frivilliga yrkesaktiva och högskolestuderande som hjälper elever på högstadiet
och gymnasiet att förstå sina möjligheter i
yrkeslivet, hitta en vision om framtiden och
alternativa vägar dit.
Malin Agn
Mulligabarn.se
✔ Bygger på en vetenskapligt utprövad
metod för att stötta föräldrar med mulliga barn.
Nils Holm
På Rätt Köl
✔ Ett nytt utbildningskoncept för elever med
ADHD. Med en lösningsinriktad pedagogik är
På Rätt Köl en yrkesförberedande gymnasieutbildning som kombinerar praktiskt båtbyggande med teoretiska ämnesstudier.
Åsa Järnhäll Olsson
& Johanna Järnhäll
Barnkraft
✔ Bedriver opinionsbildning och sprider
information om sexuellt utnyttjande av barn.
Med ett utbildningsprogram för personal inom
skola, förskola och offentlig verksamhet ska
dessa få stöd i att lyssna på och hjälpa utsatta
barn.
101 hjältar
04 Fokus: Mobbning
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
Fokus: Mobbning 05
– Om du hjälper på rätt
sätt kan alla barn klara sig
Emma Walter går i klass 9 på Ersängskolan
och har tilldelats Stenbecksstipendiet för sin
insats som kompisstödjare på sin skola.
Moussa N'Diaye
gör skillnad för
oinspirerade
elever.
så inspireras elever av Moussa N'Diaye
När Moussa N'Diaye började jobba i skolan märkte han hur
oinspirerade eleverna var och att de inte brydde sig om läxorna.
Genom föreningen Rapatac hoppas han nu kunna få fler elever att ta
tag i sin utbildning.
– Om du hjälper på rätt sätt så tror jag alla barn kan klara sig, säger
han.
Gävle har nyligen kunnat avtäcka det
nya aktivitetscentret Nordost. Tillsammans med lokala företag har Rapatac
skapat en unik mötesplats för barn och
ungdomar som bland annat innehåller
ett teknik-, media-, film- och spelrum,
musikstudio samt dansrum. Moussa
N'Diayes vision har växt sedan han
första gången började fundera över hur
han kunde förbättra miljön för de unga
i Gävle.
– Det var när jag jobbade på skola som
jag såg behovet. Barn var oinspirerade
och såg inte fördelarna i Sverige. Jag är
själv född i Senegal och skillnaden är att
här i Sverige är allt serverat på ett fat.
Men barn ser inte det, säger han.
Cecilia Renlund, Fanny Zingmark och Amanda Wänman debuterade med boken Queens of Norrland på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. "Vi lyfter fram de som vi tycker är coola", säger Amanda Wänman.
De vill ge tjejer en aktiv fritid
vännerna bakom Queens of Norrland prisas för projektet
De tre vännerna vill inspirera andra tjejer att aktivera sig
mera. Med en bok bakom sig och föreläsningar inplanerade når de redan i dag ut till många ungdomar.
– Vi jobbar för systerskapet. Att tjejer ska peppa varandra
att göra saker tillsammans, säger Cecilia Renlund.
Cecilia Renlund, Fanny Zingmark och
Amanda Wänman är hjärnorna bakom
projektet Queens of Norrland. Idén föddes
på gymnasiet och tanken var att bara
skriva en bok fylld av råd och intervjuer
med inspirerande kvinnor som gör sin
grej men i dag har projektet växt till att
även innefatta föreläsningar.
– Det finns problem i dag med att
många aktiviteter inte når ut till tjejer.
Det gör att tjejer får en mindre aktiv
fritid. Vi vill ändra på detta eftersom en
101 hjältar
aktiv fritid leder till ett bättre välmående
både fysiskt och psykiskt, säger Amanda
Wänman.
Har kämpat
Gänget bakom Queens of Norrland har
själva kämpat för att lyckas ta sig fram på
en arena där killar är normen.
– När vi började gymnasiet ville vi
komma i gång med att DJa. Då märkte
vi hur krångligt det var att komma in i en
mansdominerad bransch. Det var först
när vi fick kontakt med en äldre tjej som
vi blev inspirerade. Det var också då
tanken på boken föddes, säger Fanny
Zigmark.
Haft stöd och hjälp
De intervjuade i boken skiljer sig mycket
från varandra. Bland andra deltar
hiphopartisten Cleo och breakdansaren
Madelene Melefors.
– Vi ville ha tjejer som gjorde olika
saker och som hade olika ursprung. Det
ska finnas något för alla, säger Fanny
Zingmark.
Queens of Norrland har haft stöd och
hjälp från personer runt omkring. De kom
tidigt i kontakt med Reach for changeentreprenören Ida Östensson som fungerat
som bollplank. Nu senast tilldelades de
Stenbeckstipendiet som innebär ett
välkommet tillskott i kassan. De tre
"En aktiv fritid leder till
ett bättre välmående både
fysiskt och psykiskt."
tjejerna delar på 150 000 kronor.
– I vinter vill vi komma i gång med att
åka ut på skolorna och föreläsa om bland
annat vart man ska vända sig om man
vill starta en studiecirkel och att det är
relativt enkelt. Vi vill också berätta om
föreningar, aktiviteter och anordna
workshops, säger Fanny Zingmark.
Tjejerna som precis har gått ut
gymnasiet satsar nu helhjärtat på sitt
projekt.
– Vi har fått hjälp, stöd och förståelse
för att man kan göra precis vad man vill,
säger Cecilia Renlund.
Startade basketskola
För att få barnen att engagera sig
i skolan startade han en basketskola där
eleverna var tvungna att sköta skolan för
att få vara med.
– När vi började med basket upptäckte
vi snart att det även fanns andra saker
som lockade. Då gick vi vidare och
utökade med andra aktiviteter som judo
och musik, men med samma koncept
i grunden, säger Moussa N'Diaye.
Även om det inte gjorts några stora
mätningar på elevernas resultat i skolan
före och efter Rapatac så har det ändå
märkts av en stor skillnad i skolmiljön,
att det har blivit ett bättre klimat och att
eleverna har fått en bättre inställning till
skolan.
"I bland måste man för
att hjälpa barnen, hjälpa
föräldrarna först."
– Skolan är lugnare och relationen
mellan eleverna är tajtare. Det är
lugnare och de har blivit bättre på att
göra sina läxor, säger Moussa N'Diaye.
Haft stöd och hjälp
Många av eleverna är av utländsk härkomst och när det visade sig att alla
elever inte har föräldrar som kan hjälpa
till med läxorna startades en läxhjälp.
Rapatac har därför växt och Moussa
N'Diaye har dessutom dragit igång ett
föräldrakooperativ, Sandaga, för
mammor som har svårt att komma in
i arbetslivet.
– I bland måste man för att hjälpa
barnen, hjälpa föräldrarna först, säger
han.
Varför engagerar du dig för barnen
och hur länge kommer du att hålla
på?
– Det är mitt ansvar som vuxen. Jag
har själv barn och någon måste göra
det här. Det går inte bara att klaga. Jag är
här för att stanna och barnen förväntar
sig att när de kommer till mig med något
så ska jag lösa det. Det spelar ingen roll
om de ringer tolv på natten. Jag kommer
att ställa upp.
Hallå där...
...Emma Walter som får Stenbeckstipendiet för att du gjort ett bra jobb
som kompisstödjare på din skola
Ersäng i Umeå.
Hur reagerade du när du fick beskedet om
att du fått stipendiet?
– Jag blev väldigt förvånad. Men jag visste
att jag hade blivit nominerad av de andra
som jobbar som kompisstödjare i min grupp
och blev jätteglad när jag fick beskedet att jag
fått stipendiet.
Hur kommer det sig att du började som
kompisstödjare?
– Det var faktiskt mina kompisar som sa till
mig att jag skulle börja som kompisstödjare
eftersom de tyckte att det kunde passa mig.
Det var för två år sedan och sedan dess har
jag engagerat mig som kompisstödjare.
På vilket sätt märks det på din skola att du är
kompisstödjare?
– Jag håller alltid ögonen öppna och letar
efter andra elever som kanske ser ensamma
ut, ledsna eller om de verkar utstötta. Om jag
misstänker att det är någon som far illa på ett
eller annat sätt på skolan så rapporterar
jag direkt till en lärare eller någon annan
vuxen.
Är det många på din skola som blir
mobbade eller utstötta på annat sätt?
– Nej, det är inte ofta det handlar om ren
fakta om mobbning
Friendsrapporten 2012 är baserad på data från
Friends kartläggningstjänst, där över 13 000
elever har svarat på frågor om mobbning och
trygghet. I rapporten framkommer att:
✔ 29% av eleverna i årskurs 3–6 och 19 % i årskurs 6–9 har någon gång under det senaste året
blivit kränkta av en annan elev på skolan.
✔ Verbala kränkningar såsom hot, elaka ord
och ryktesspridning är den vanligaste formen
av kränkningar.
Fatime
Nedzipovska
"Jag håller alltid ögonen
öppna och letar efter
andra elever som
kanske ser ensamma,
ledsna eller om de
verkar utstötta."
mobbning. Men ibland är folk på skolan
taskiga mot någon annan person och det
kan vara på olika sätt och variera från person
till person.
Har din roll som kompisstödjare påverkat
stämningen på din skola?
– Ja absolut, vi är ju tio stycken kompisstödjare på varje avdelning och det finns
totalt fyra avdelningar på skolan. Om inte vi
hade funnits så tror jag att klimatet på skolan
absolut hade blivit värre. Jag tror att både
min och de andras insatser som kompisstödjare har en stor betydelse för stämningen.
Till sist, vad ska du göra med dina
stipendiepengar på 50 000 kronor?
– Jag tar med mig mina kamratstödjarkollegor till en konsert som arrangeras av
Friends. Blir det sedan pengar över får jag
fundera vad jag mer ska göra med dem.
✔ Den vanligaste orsaken till kränkningar är
faktorer som sport, kläder, musik och intressen.
✔ Bland elever i årskurs 6–9 som känner sig
trygga i skolan upplever 72% att de har någon
i personalen som de kan prata med. Motsvarande siffra för otrygga elever är 40%.
✔ 44% av eleverna i årskurs 6–9 upplever att
personalen inte säger till när de får veta att en
elev har behandlats illa.
✔ 14% av eleverna i årskurs 3–6 och 12% i
årskurs 6–9 känner sig otrygga på skolans
toaletter. Även omklädningsrum, internet och
korridorer hamnar högt på listan över otrygga
platser.
!
S
E
I
L
L
U
B
T
S
N
I
A
G
A
BANDIT
grundare av projektet "Brightful"
har av Radio1 tilldelats ett
stipendium på 50 000 kronor.
h engagerade
r eldsjälar oc
te
ef
r
ta
le
k
på mobbning.
Bandit Roc
tagit krafttag
m
so
or
r vi ut ett
sk
ni
medmän
r Change dela
Fo
ch
ea
R
med
m gjort en
Tillsammans
en person so
l
til
kr
0
00
50
stipendium på
mobbning.
ot
m
ts
sa
in
stor
minera
dit Rock & no
Lyssna på Ban
på Bandit.se
din kandidat
Radio1s motivering:
"Hon bidrar till att förebygga
utanförskap, kriminalitet, mobbing
och skapar en gemenskap och
trygghet bland barn i en miljö
där det är lätt att gå vilse."
Foto: Marlene Bergmark
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
I januari delas ytterligare
ett Stenbeckstipendium ut av Tv3.
101 hjältar
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
Fokus: Öka respekten för barns röster 07
Foto: klara leo
06 Fokus: Öka respekten för barns röster
Forskar om unga – med
hjälp av ungdomar
Vad kan vuxna
lära sig av barn?
Elever i klass 6B på
Enskilda gymnasiet svarar:
Hugo
Hedensiö, 12
– Man kan lyssna
på barn. Barn kan
också komma med
mycket bra saker.
Barn vet väldigt
mycket om vad andra
barn vill.
Jeanette åkerström värvade sitt eget forskarlag
När det kommer till att forska om ungdomar är kanske ungdomar de bästa forskarna.
Doktoranden Jeanette Åkerström bjöd in ett gäng högstadie- och gymnasieelever som
lyfte fram helt nya aspekter.
– Ungdomar är otroligt engagerade i sin vardag, vill gärna vara med i forskningen och
bli hörda av vuxna, säger Jeanette Åkerström.
Elevernas
val i fokus
Klass 6B på Enskilda gymnasiet röstade fram en vinnare som fick ett Stenbecksstipendium på 50 000 kronor. Samtidigt som rösterna räknades serverades det tårta.
Gjorde en enkät
Tillsammans med eleverna utformade de
lite mer erfarna forskarna en enkät som
delades ut på olika skolor.
– Det finns en viss enkättrötthet vanligtvis, men vi hade en svarsfrekvens på
99 procent. Det tror vi beror på att ungdomarna själva gick ut och delade ut enkäten
samt att frågorna var relevanta eftersom
det var ungdomarna som hade gjort dem.
Jag tror de flesta tyckte det var roligt att
vara med, säger Jeanette Åkerström.
Hon är övertygad om att resultaten av
forskningen, där kommunikation och eget
ansvar låg högt på listan över vad som
krävdes för att ungdomar skulle känna sig
delaktiga, hade sett annorlunda ut om
ungdomarna inte varit med.
– När vi pratar om ungdomar pratar vi
vuxna ofta om rättigheter och behov men
ibland handlar det mer om rättigheter och
eget ansvar. Vi hade inte riktigt koll på
hur viktigt det var att få ta eget ansvar
fick ansvaret att fördela
ett stenbeckstipendie
Klass 6B fick ansvaret för att fördela ett Stenbeckstipendie på 50 000 kronor till den kandidat de gillade
bäst. Med hjälp av partyhattar röstade de fram sin favorit.
– Jag tyckte alla var värdiga vinnare, säger Tommaso
Piehl, 12.
Stämningen var hög inne i konferensrummet där tårta serverades samtidigt som
rösterna räknades. Barnen i klass 6B från
Enskilda Gymnasiet tog sin uppgift på
stort allvar och flera var tvungna att kolla
sina anteckningar om projekten innan de
kunde lägga sin röst.
– Jag tyckte det var väldigt kul. Man
kände inte press men det gäller att välja
bra och verkligen tänka på vad man gör.
Man kan inte bara lämna ifrån sig ett
visst antal pengar utan man måste ge det
till någon som är värdig, säger Matilda
Thofte, 12.
Något som märktes i hur tankarna gick
inför omröstningen.
– Jag tänkte att det är väldigt många
organisationer som finns och hjälper
barn. Jag tänkte att man skulle välja något
som var lite mer nytt, säger Tommaso
Piehl.
– Jag gick mest på det jag känner att
kompisar skulle kunna bli utsatta för,
säger Matilda Thofte.
Vill hjälpa andra
Trots att de är unga brinner de redan för
att hjälpa andra.
– Jag har haft kompisar med föräldrar
101 hjältar
"Man får tänka på att
världen inte kretsar runt
en själv utan att man
ska göra det så bra som
möjligt för alla."
som inte varit så snälla mot dem, eller
vad man ska säga. De har behövt väldigt
mycket hjälp av oss kompisar och jag
känner att alla borde ha det bra, säger
Matilda Thofte.
– Man får tänka på att världen inte
kretsar runt en själv utan att man ska
göra det så bra som möjligt för alla på ett
bra sätt, säger Tommaso Piehl.
Vad hade ni gjort om ni själva fått
använda de här 50 000 kronorna?
– Jag hade skänkt dem till något av
de här projekten eller något annat som
hjälper utsatta barn i Sverige, säger
Tommaso Piehl.
– Jag skulle kanske vilja åka till Afrika
och se hur barnen lever där. Då får man
en inblick i hur andra har det, säger
Matilda Thofte.
Stämningen var hög när rösterna skulle räknas och vinnaren koras.
Hallå där...
Läs på
sidan 8 hur
vinnaren
Monica
reagerade!
Matilda Thofte och Tommaso Piehl röstade på den kandidat de gillade bäst – med hjälp av partyhattar.
Foto: richard ström
Jeanette Åkerström, doktorand i socialt
arbete vid Örebro universitet, ville göra en
undersökning om ungas delaktighet och
vad det betyder för ungdomarna själva.
För att lyckas med detta på bästa sätt gick
hon ut i skolklasser för att värva sitt
forskarlag.
– De är experter på att vara ungdomar
som är ett stadium många forskare
hunnit lämna för ett par eller många år
sedan. Dessutom är det annorlunda att
vara ungdom i dag jämfört med en generation tillbaka, säger Jeanette Åkerström.
En av ungdomarna som nappade var
Helin Talayhan som då gick i nionde klass.
Tillsammans med sju andra tjejer tog de
ett steg in i forskningsvärlden.
– Jag tycker det är bra att man vill
undersöka ungdomars delaktighet utifrån
vårt perspektiv. Analysen och svaren är
formulerade på ett annat sätt än om
vuxna hade gjort det, säger hon.
– Vi, min handledare och jag, ville låta
tjejerna vara med från början om hur vi
skulle definiera delaktighet. De var med
och bestämde hur vi skulle samla in,
samlade in och analyserade materialet,
säger Jeanette Åkerström.
Wilhelm
Oscarsson, 12
– Man kan fråga:
hur mår du i dag? Då
kanske de svarar lite
yvigt och då förstår
man att något är fel.
Lova
Höft, 12
– Det är bara vi som
är barn så det är vi som
kan och vet hur det är
att vara barn. De kan
säga att de har varit barn
men världen ändras. Nu
finns det hundra kanaler att
titta på men förr fanns det bara två eller en.
Nu finns Facebook och Instagram så man
kan säkert bli utsatt för sådant och då vet de
inte hur det är.
Roberto
Nobel, 12
– Jag skulle nog
säga att de måste
lyssna på barn och
vad de har för
åsikter. Jag själv bråkar ibland med mina föräldrar och då lyssnar de inte riktigt på
vad jag tycker om det gäller läxor eller
vad det nu kan vara. Jag tycker man ska
lyssna mer på vad barn tycker.
Olivia
Malmborg, 12
Ungdomarna Helin Talayhan och Frida Matthiesen tillsammans med forskaren Jeanette Åkerström.
"Det var jättekul att vi fick vara med och påverka forskningarna och vi hade en föreläsning vid barnrättsdagarna där vi pratade om det här”, säger Helin Talayhan.
"Jag tycker det är bra
att man vill undersöka
ungdomars delaktighet
utifrån vårt perspektiv."
för delaktigheten, säger Jeanette Åkerström.
– Delaktighet handlar om mycket mer
...Kajsa Höber Kaijansinkko, 71, som är
ordförande för Rädda Barnens lokalförening VästerHaninge. Kajsa har en
bakgrund i skolans värld, hon började
jobba som lärare 1962, samma år som
Stenbecks Stiftelse grundades.
Hur jobbar ni med kommunen?
– Det började med att vi tog kontakt med den
som var skolnämndens ordförande. Vi bad om
att få ha samtal med dem och prata om skolsituationen. Haninge har legat ganska långt ner
bland skolorna i alla undersökningar vad gäller
lärartäthet, utbildad personal och barnens
prestationer i betygshänseende. Det ville vi
prata med dem om men de var väldigt avvisande i början men det har blivit bättre. Vi gör
än vad folk tror. Är du med vänner och
känner dig trygg vågar du vara mer
delaktig och räcka upp handen, säger
Helin Talayhan.
Reach for Change är en kunskapsorganisation som inspireras av forskare
som Jeanette Åkerström och involverar
barn i kunskapsproduktionen och
utredningsarbetet. Jeanette Åkerström
har också tilldelats Stenbeckstipendiet
på 50 000 kronor.
"Barnfattigdomen är på
riktigt. Det finns många
här som har det knapert."
även rapporter som visar på hur kommunen
lever upp till barnkonventionen.
Är unga intresserade av politik?
– Jag upplever det så. Nu såg vi i Ung Röst att
de är intresserade men inte har möjligheter
att få sin röst hörd. Där vill vi hjälpa till. De vill
träffa politiker och när det är dags för val brukar
politiker gå ut i skolorna men de borde de göra
jämt tycker jag.
Berätta om Ung Röst!
– En av de viktigaste punkterna i barnkon-
– Att de ska lyssna
även om de inte tror
på det. Det kan vara
osant men de borde
ändå lyssna mer.
Julia
Rundberg, 12
– Att fråga mycket
och inte bara "hur
mår du?" och så
svarar barnet "bra".
Ofta om de mår dåligt
svarar de att de mår bra
för att de inte vill berätta något. Så fråga
mera.
ventionen är att göra barns röster hörda. Då är
det viktigt att man har en sådan här möjlighet
att få in svar från Ung Röst som är enkäter till
årskurs sex, åtta, och första årskursen på gymnasiet. Det var över 25 000 som svarade.
Är det stor skillnad på hur barn har det i de
olika kommunerna?
– Ja det är det. Det här med att skolan ska vara
lika var du än bor det är nys. Det beror dels på
kommunledningen, vad man satsar på och hur
man satsar. Rika kommuner har råd att satsa mer
på skolan men jag tycker att det borde vara lika.
Hur är det att vara barn i Haninge?
– Har man tur så har man bra skola. Jag
tycker man borde ha mycket större koll på dels
vem man anställer och hur många man
anställer. Barnfattigdomen är på riktigt. Det
finns många barn här som har det knapert.
101 hjältar
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
Fokus: Våld 09
08 Fokus: Våld
– Jag blir inte lyckligare av
en fin bil eller en stor lön.
Jag vill hjälpa människor
Hallå där...
...Caroline Engvall, som skrivit två
böcker om hur ungdomar använder sex
som självskadebeteende "14 år till salu"
och "Skamfläck".
Thor-Björn Bergman kämpar för att ingen ska behöva gå igenom hans helvete
Som barn utsattes Thor-Björn Bergman för sexuella övergrepp av vuxna i hans närhet. I dag kämpar han för att
sprida kunskap så att inga andra ska behöva gå igenom
hans helvete.
– Jag vill använda mina kunskaper till att hjälpa andra,
säger han.
Kanal24.info, som startades av Thor-Björn
Bergman, var en webbkanal där vuxna
personer som utsatts för övergrepp som
barn delade med sig av sina historier och
om hur de kom ur detta och kunde leva
fullvärdiga liv.
– Alla människor som jobbar med barn
och ungdomar var huvudmålgruppen för
Kanal 24. Det är lättare att ge akt på barns
signaler när du hör hur de som blivit
utsatta reagerade, säger Thor-Björn
Bergman.
Att han skulle engagera sig i den här
typen av frågor var långt ifrån självklart
men efter en depression i slutet av
80-talet, då han funderade på att ta sitt
liv, bestämde sig Thor-Björn Bergman att
bearbeta sina demoner i en bok.
– Jag har själv övergreppsproblematik
som förföljt mig hela livet. När jag var
50 år beslutade jag mig för att gå ut och
berätta vad som hänt och hur mitt liv
varit färgat av det jag upplevt som barn,
säger han.
Utsatt för övergrepp
Under sin uppväxt blev han utsatt för
flera övergrepp av tre olika män i sin
närhet.
– Det har gjort att jag har haft problem
med relationer och svårt att lita på människor. Det är största grejen men sedan
har jag haft kontinuerliga depressioner
som jag gått ner mig djupt i, säger
Thor-Björn Bergman.
Med boken började vändningen. Den
fick massor med positiva reaktioner och
folk med liknande historier hörde av sig
och tackade. Det var då idén föddes om
en plats där fler personer kunde dela med
sig av sina historier. Eftersom Thor-Björn
Bergman är filmare i grunden kändes det
naturligt att det skulle röra sig om korta
dokumentärer om personer som utsatts
för övergrepp och organisationer som
Hallå där...
"Det känns bra i hjärtat
att berätta min historia."
verkar för att hjälpa barn. Kanal 24
innebar att Thor-Björn Bergman gav upp
en framgångsrik karriär och satsade helhjärtat på sajten.
– Under det här året har vi haft
70–80 000 unika besökare och jag har fått
ta emot tusentals mejl och samtal från
människor. Det starkaste minnet är en
19-årig kille som precis varit på väg att
ta livet av sig på grund av övergrepp han
utsatts för. Då hade han tittat in på sajten
och sett en video med en annan kille
i hans ålder som varit i samma situation
och kände kan han så kan jag. Han sa:
"Den filmen räddade mitt liv". All tid och
pengar jag lagt ner var värt det bara för
det människolivet, säger han.
"Hoppas bli en större armé"
I dag har Kanal 24 växt och byter skepnad. På Army of survivors finns fakta om
sexuella övergrepp, filmer och möjlighet
att boka Thor-Björn Bergman eller någon
av de 23 andra i armén för en föreläsning
i till exempel skolan. Dessutom är andra
som utsatts för övergrepp välkomna att
höra av sig.
– Har man passerat offerstadiet och
kommit ut som en starkare människa så
kan du vara intressant för att vara med
i projektet. Vi är 24 nu men i framtiden
hoppas jag vi ska bli en större armé.
Själv kommer Thor-Björn Bergman
fortsätta arbeta för att sprida kunskap
om övergreppen som händer alldeles för
ofta.
– På något sätt känns det bra i hjärtat
att berätta min historia. Jag blir inte lyckligare av en fin bil eller en stor lön. Jag vill
hjälpa människor, säger han.
...Monica Dahlström-Lannes, som
tilldelades Stenbeckstipendiet på
50 000 kronor efter att barnen i klass
6B från Enskilda Gymnasiet röstat.
Hur känns det att ha vunnit?
– Helt fantastiskt. Jag blev överväldigad
eftersom det är barnen som röstat fram mig.
De ringde och ropade högt ”grattis” i telefonen.
Vad ska du göra för pengarna?
– Jag håller på och skriver. En bok är snart
färdig och ska redigeras. Sedan ska jag skapa
en hemsida. Ett projekt för att göra det bättre för
barn som far illa.
Vad ska man göra när man tror något barn far
illa?
– Jag frågade barnen ”vilken är den viktigaste
101 hjältar
Caroline Engvall, författare av "14 år till salu" och "Skamfläck".
Varför skrev du de här två böckerna?
– Idén föddes när jag träffade 14-åriga Tessan
som efter att ha blivit utsatt för övergrepp
började ta kontakt med äldre män på internet
och sälja sex men sedan gick över till att inte
längre ta betalt. Precis som att skära sig, som är
ett typiskt självskadebeteende, använde Tessan
sex på samma sätt. Efter boken fick jag många
mejl från ungdomar som gjorde likadant och
det blev den andra boken, om ungdomar som
själva tar kontakt med män på nätet och går till
sina egna våldtäkter.
Vad är syftet med böckerna?
– Det som är fantastiskt är att ungdomarna
läser det och inser att det är andra som gör som
dem. Det gör att de kan våga berätta eftersom
de vet att de inte är ensamma. Sedan behöver
vuxenvärlden, skola, omsorg och polisväsendet
bli bättre på att förstå varför ungdomarna gör
så här.
Är det inte svårt att få ungdomarna att läsa
böcker?
– Nej, inte alls. "14 år till salu" har blivit lite av en
kultbok. Tack vare att Tessan vågade berätta sin
historia har vi nu öppnat ögonen för sex som
självskadebeteende. Unga pratar mycket om
boken i skolan och det skrivs många skolarbeten
om den.
Vad kan vuxenvärlden göra för att förhindra
detta?
– Som förälder gäller det att vara engagerad
i sina barn och att man inte slår bort en personlighetsförändring i tonåren som något som har
"14 år till salu har blivit
lite av en kultbok. Tack
vare att Tessan vågade
berätta sin historia har vi
nu öppnat ögonen för sex
som självskadebeteende."
med puberteten att göra. Detta gäller inte bara
dina egna barn utan även andras. Från den
professionella delen av vuxenvärlden blundas
det fortfarande mycket för de här problemen
eftersom det är för obekvämt att ta hand om
svaret. Man bollar runt mycket mellan olika
institutioner och ingen tar helhetsansvaret.
Sedan finns det mycket skuldbeläggande av
ungdomarna: "Varför gick du hem med den där
mannen om du inte ville det?"
Vilka ungdomar är det som detta händer?
– Alla ungdomar kan se väldigt olika ut på
ytan men inuti är de väldigt ensamma. Alla har
inte blivit utsatta för något sexuellt övergrepp
i grunden även om det hänt många. De känner
sig alla svikna av vuxenvärlden och söker bekräftelse på nätet och ibland får de det på ett bra
sätt – men ibland ramlar de rakt ner i helvetet.
Vad är nästa projekt?
– Jag håller på att gräva ner mig i sexhandeln
med svenska barn inom Sverige. De beskriver
det själva som det ultimata självskadebeteendet,
att man är så värdelös att man låter någon
annan sälja dig. Jag vill nu berätta deras historier
och visa varför de inte syns i samhället och
dyker upp i domar på samma sätt som de som
kommer från utlandet.
Utdrag
ur Caroline
Engvalls bok
"14 år till salu"
Vid sidan av de tunga projekten Kanal 24 och Army of survivors driver Thor-Björn Bergman Konsert
2032 som är en välgörenhetskonsert som ska gå av stapeln år 2032.
Army of survivors
✔ Består av 16 kvinnor och åtta män mellan
20–75 år som har gemensamt att de alla varit
utsatta för sexuella övergrepp som barn.
✔ Informerar och sprider kunskap inom områ-
"Vi måste lära oss att
lyssna på barnen."
frågan ni skulle vilja att en vuxen ställde till
er?” De svarade direkt: ”Hur man mår!” Tre ord
som fångar det viktigaste man kan fråga barn.
För då får man ju veta om de arga, glada, rädda
eller ledsna. Och då måste man fråga vidare. Vi
måste lära oss att lyssna på barnen och vara
lyhörda när de berättar. Så att vi kan hjälpa
dem.
Hur kommer det sig att du började jobba med
barn?
– Jag har varit polis i många år och på 80talet när jag kom i kontakt med barn som farit
illa så förstod jag varför de inte berättade om
dena sexuella övergrepp och dess konsekvenser.
Syftet är att minska antalet sexuella övergrepp
mot barn, att ta bort tabun som omgärdar
ämnet och få så många människor med egna
övergreppshistorier som möjligt att våga berätta.
✔ Målgruppen för aktiviteterna är organisationer, institutioner och föreningar som på ett
eller annat sätt har barn i sin verksamhet.
våld och sexuella övergrepp. I Eskilstuna tog
jag initiativet till den så kallade Eskilstunamodellen, ett tvärprofessionellt samarbete
mellan polis, socialtjänst, åklagare, läkare och
så vidare. När det kommer till uppklarade
sexualbrott mot barn ligger Eskilstuna fortfarande skyhögt över statistiken i landet. Sedan
har jag länge samarbetat med Rädda Barnen,
också mot barnsexhandeln. Jag var i Thailand
1993 när den första svenska pedofilen greps.
Det lär vara det första fallet i världen när en
person dömts i sitt hemland för övergrepp
mot barn i ett annat land. Sedan sitter jag med
i ECPATs råd.
Vad hoppas du ska hända i framtiden?
– Att barn ska bemötas mycket bättre och att
man lyssnar på dem och tar dem på allvar. Barn
är så kloka, ofta klokare än vuxna.
Jag bände upp pakethållaren med
ett knäpp och tog upp den
sladdriga grönvita konsumkassen
innehållande Joels jacka.
– Du borde kanske önska dig en väsk
a i julklapp, hade mamma
sagt när hon såg den i hallen innan
vi skildes åt.
Jag lät kassen dingla mot benen, spar
kade till den när den kom
framför fötterna, den for nästan ett
helt varv runt utan att jackan
ramlade ut och öppnade den tung
a dörren in till hyreshuset med
högerhanden.
Jag fick ta i.
Joel bodde på andra våningen, det
stod Ringholm på tavlan
nere i porten. Hans pappa var en av
moderaternas representanter
i kommunfullmäktige.
Anders Ringholm.
Sexy man på chatten.
Jag skakade av mig både snöglitter
och en rysning och ringde på.
Någon skrek kom in, dörren var olås
t.
– Tessan?
Han lät förvånad. Jag avbröt mitt stam
pande mot den sträva dörrmattan.
Det kunde väl inte vara. Jo. Det var
det.
Niklas.
Min djävul.
Filmen från den ondskefulla kvällen
i redskapsskjulet
passerade som en vildsint teatersc
en, jag mötte den med
uppspärrade ögon.
Grus som rivjärn mot naken hud, svet
tiga fingrar innanför
trosorna, ont, ont, ont, blod. Jag kun
de inte röra fötterna,
lungorna var som fastgjutna med beto
ng.
– Men se på fan…
Niklas fann sig snabbt. Hans röst blev
lismande mjuk.
– Tänk att man skulle få se en sån liten
pudding här.
Jag försökte göra min röst hård och
bestämd men det krävdes
ingen större personkännare för att
höra hur rädd jag var. Hela jag
utstrålade skräck.
– Var är Joel?
– Hur fan ska jag kunna veta det?
Han grinade upp sig med ett snett
leende som visade hans sneda
framtand, den som jag hade dröm
t så många mardrömmar om.
– Men baby… duger det inte med mig
?
Han la ifrån sig cd-skivorna som han
hade bläddrat bland och
gick mot mig, filmen gick i slow mot
ion nu.
Äntligen släppte klistret under fötte
rna. Jag vände mig om,
snubblade mot dörren.
– Vänta lite nu.
Niklas var framme hos mig i två steg
, han luktade gammal vitlök,
satte en vass klo om min överarm.
Jag kunde inte låta bli att kväva ett
aj.
– Jag har längtat efter dig…
Han svängde mig mot sig i en våldsam
piruett, hans flämtande
unkna andetag var framme vid mitt
öra. Andra handen grävde
efter mitt bröst innanför urringninge
n. Han klämde, knådade,
hårdhänt.
– Den här gången slipper du inte und
an.
Madrassen var fläckig som en sorg
sen dalmatiner och lakanet
smutsskrynkligt, en solkig säck, när
han tryckte ner mig på mage.
Jag fick näsan full av ingenting.
Han tog mig på magen och brösten.
Jag sa att jag inte ville, att Joel, som
bodde där kunde komma när som hels
t. Jag försökte komma loss men
han höll fast mig och sa att han var myc
ket starkare, att det bara skulle
bli roligare för honom om jag kämpad
e emot och så skrattade han lite.
Han slängde ner mig i sängen och det
var en av de få gångerna jag
hade kjol på mig så han drog bara ner
mina strumpbyxor och ja…
våldtog mig. Det gick rätt snabbt. Det
var någon som gick i trapphuset och då slutade han innan han
hann komma.
Jag hade panik inuti. Det var som ett
stort kaos som bara virrade
runt i kroppen. Det kändes omöjligt
att det hände igen. Vilka är oddsen
liksom?
Det var som ett bevis för att det var mitt
fel. Varför skulle det
annars ske en gång till. Jag hade gått
in dit frivilligt. Jag hade nästan bett
honom om det, kändes det som.
Jag kände mig naiv.
Han sa att jag fick skylla mig själv, att
jag hade gått in dit av egen
vilja och han hade ju rätt. Det var likso
m självklart att det var mitt fel.
Jag fick skylla mig själv som var så dum
.
101 hjältar
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
Fokus: Våld 11
10 Fokus: Våld, forts.
Målet: En trygg punkt för
utsatta barn och ungdomar
Krönika: Carmilla Floyd
Våld föder våld
F
Foto: istockphoto
ör många år sedan befann jag mig i lilla Grapeland, Texas, några timmars
bilresa från Huntsville-fängelset. Där hade jag just intervjuat Napoleon
Beazley som var dömd till döden för ett brott han begick som 17-åring.
I Grapeville träffade jag hans lillebror Jamaal. Han var tio år när Napoleon
dömdes till döden. Nu var han fjorton, och beskrev hur han varje helg vandrade ett
slags gatlopp genom gallergrindar och säkerhetskontroller fram till besöksrummet
där brodern väntade bakom glas och hönsnät. Det kändes som om vakterna behandlade också honom som en brottsling, med förakt och hårda tag under kroppsvisiteringen. Det var som om han också satt i fängelse, i en bubbla av brutalitet.
Birgitta Holmberg tilldelas
Stenbecks stipendium
på 50 000 kronor för sitt
engagemang för barn och
ungdomar som utsatts för
sexuella övergrepp.
Jag stannade i Texas några veckor och intervjuade många barn och syskon till
mördare, mordoffer och dödsdömda. De fick mig förstå hur ett våldsbrott inte bara
berör offret och förövaren utan också drabbar anhöriga och hela samhällen – ibland
ett helt land.
Azam Qarais engagemang bottnar i de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Kampen för
mänskliga
rättigheter
Azam Qarai arbetar med
hedersrelaterade frågor
Birgitta holmberg stöttar de som
utsatts för sexuella övergrepp
Birgitta Holmberg har vigt stora delar av sitt liv till att hjälpa
och stötta barn och ungdomar som utsatts för sexuella
övergrepp. För detta tilldelas hon nu Stenbeckstipendiet
på 50 000 kronor.
Det var när Birgitta Holmberg jobbade
som förskollärare hon kom i kontakt med
en flicka som utsatts för sexuella övergrepp. Det var efter den händelsen hon
bestämde sig för att börja sin verksamhet
med Atsub, Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, som nu fått Stenbeckstipendiet.
– Jag började fundera på hur många
barn som kan ha gått mig förbi utan att
jag sett något, säger hon.
– Så då startade vi verksamheten i min
källare. Det var tjugo år sedan, och den
växte väldigt snabbt. Efter drygt åtta år
var den så stor att jag fick säga upp mig
för att jobba heltid.
Verksamheten går i dag mycket ut på att
stötta föräldrar, eftersom barn med starka
föräldrar vid sin sida klarar sig bättre. Om
det är en förälder som är förövare stöttar
man den andra. Men Atsub har även en
ungdomsjour som tar emot samtal.
– I dag har vi väldigt mycket pojkar som
ringer, det blev en tydlig ökning efter att
Patrik Sjöberg [höjdhopparen, reds anm]
berättat sin historia. Nu har de vågat börja
höra av sig, vilket är jättebra. De har det
mycket svårare än flickor i sådana här
situationer, de är fostrade att vara stora,
starka och inte må dåligt, säger Birgitta
Holmberg.
Lyssnar och stöttar
Berättelserna rör sig från allt från att de
inte får komma hem för att de har anmält en förälder till att skolpersonal eller
närstående till familjen utsatt barnet för
sexuella övergrepp. Birgitta Holmberg och
hennes kollegor finns där och lyssnar,
stöttar samt hjälper till med myndighetskontakter och rättsliga processer.
101 hjältar
Grundläggande mänskliga rättigheter är Azam Qarais ledord
i allt hon gör. I Iran såväl som hemma i Sverige. Hennes
engagemang för ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld
gör henne till en av Stenbecks stipendiater 2012.
När Azam Qarai kom till Sverige 1992
behövde hon två år för att hämta sig från
den psykiska misshandel och tortyr hon
utsatts för under åtta år i iranskt fängelse.
Efter det tog hennes engagemang för
andra utsatta över och hon bestämde sig
för att göra något.
– Jag är uppvuxen i en familj som alltid
varit engagerad och brytt sig om andra.
Min mamma var den som alla grannar och
släktingar vände sig till med problem
och glädjeämnen och min pappa var
påläst och gav mig min världsbild genom
att berätta om människor som kämpar
världen över. Det är så jag blivit uppfostrad, säger hon.
Azam Qarai blev tidigt politiskt engagerad – sättet hon blivit uppfostrad blev en
agenda, och hon kämpade mot orättvisor
i Iran, övertygad om att det var enda
sättet att få se en bättre värld. Och när
hon flytt till Sverige och såg barn och
ungdomar utsatta i sina hem här kunde
hon inte titta bort. I organisationen
Kvinnors Nätverk jobbar hon med projekt
i hedersrelaterade frågor, ungdomar som
är utsatta för våld hemma, eller hotas att
bli bortgifta, eller inte vill kontrollera sina
systrar på det sätt föräldrarna vill.
"I dag har vi väldigt mycket
pojkar som ringer, det blev
en tydlig ökning efter att
Patrik Sjöberg berättat
sin historia. Nu har de
vågat börja höra av sig,
vilket är jättebra."
– Men vi sysslar inte med någon behandling. Vi har en psykolog i vår styrelse
som kan hjälpa till med sådana kontakter.
En trygg punkt
Holmberg hoppas i framtiden kunna
erbjuda skyddat boende till utsatta barn
och ungdomar, enligt en modell hon sett
i Finland. Ännu finns dock inte pengarna
till det.
Vad kommer ni att göra med de 50 000
kronor stipendiet ger?
– De kommer förmodligen att gå till
röstträning. Barnen får hitta sin röst och
lära sig att skrika och säga nej. Och till att
utveckla verkstaden.
Verkstaden ligger i Atsubs lokaler på
Södermalm, där man kan måla och pyssla.
Poängen är att vara en trygg punkt som
inte viker från barnens sida.
Att få stipendiet blev något av en nystart
för Birgitta Holmberg.
– Jag var ganska utarbetad och funderade på att gå i pension, jag är ju ganska
gammal, men att få det erkännandet gav
en ny gnista. Jag älskar ju det här jobbet.
Det är otroligt att se att man kan hjälpa de
här barnen.
Både unga och föräldrar kan få hjälp och stöttning av Birgitta Holmberg och hennes kollegor.
Trygghet från barndomen
– Vi försöker vara de normala vettiga
vuxna som borde finnas vid varje barns
sida. Folk förstår inte hur jag klarat av att
gå vidare efter min tid i fängelset, men jag
hade tillräcklig trygghet med mig från min
barndom. Jag är medveten om att den
kärlek jag fick gjorde att jag klarade mig,
och är känslig för när andra inte får det,
säger Azam Qarai.
– Och de här ungdomarna är extra ut-
"Jag är medveten om att
den kärlek jag fick gjorde
att jag klarade mig, och
är känslig för när andra
inte får det."
Efter besöket i Grapeland mötte jag en udda grupp dödsstraffsmotståndare
i Dallas. De var anhöriga till mordoffer som hade valt försoning som väg till sinnesfrid. De bar t-shirts med texten: Varför dödar ni för att visa att det är fel att döda?
Ett logiskt argument som hade begränsad effekt på den amerikanska opinionen.
Jag tänker ibland på Jamaal och hans familj när jag ser pendeln i debatten
om barnuppfostran än en gång slår mot hårdare tag. Tough Love, hård kärlek, kallas
det i US sedan 1960-talet. Konceptet finns förstås i hela världen även om inte alla är
lika bra på att hitta på slagkraftiga slogans. Det tar sig olika uttryck. Välmående
medelklassföräldrar beslagtar spelkonsoler och mobiltelefoner, beordrar timeout
och drar in fickpengar. Andra har mindre att dra in på men använder samma
metoder: hot, bestraffning och psykiskt, ibland fysiskt våld.
Filosofin förför inte bara föräldrar utan även myndigheter och makthavare. Den
som använder hård kärlek känner sig handlingskraftig och i kontroll. Resultaten är
ofta tydliga men kortlivade. Jag har studerat initiativ mot våld och övergrepp mot
barn över hela världen i 20 års tid och den gemensamma nämnaren för de som
når framgång är inte hot och bestraffning utan ömsesidig respekt mellan barn och
vuxna.
Jamaal gick sista året på gymnasiet när han till slut fick se Napoleon dö
bakom en glasruta i Huntsvilles avrättningskammare. På likvakan ville han röra vid
sin bror för första gången på åtta år. Men när han la handeln på Napoleons axel var
det som att han frös till is i kropp och själ. Det är en kyla som kommer att finnas
kvar i honom och påverka alla i hans närhet livet ut.
"Den som använder hård kärlek
känner sig handlingskraftig
och i kontroll. Resultaten är
ofta tydliga men kortlivade."
satta i och med att det är familjen som
hotar dem – den som ska ge kärleken och
tryggheten.
"En självklarhet"
Engagemanget bottnar i de grundläggande mänskliga rättigheterna. I Iran
handlade det om yttrandefrihet och
tryckfrihet och viljan till ett eget liv och
en egen sexualitet, vilket i en diktatur
blev ett hot mot systemet. I Sverige
riskerar Azam Qarai inte fängelse för det
hon gör, men har egentligen bara fortsatt
i samma spår. Mot orättvisor.
– Det är en självklarhet för mig, alla
människors rätt till sitt liv. Oavsett var
jag hamnar.
Till Linnamottagningen, en del av
Kvinnors Nätverk, kan ungdomar ringa
och prata om varför de inte mår bra.
Den har utvecklats från rådgivning till en
hel verksamhet med olika boenden och
utrymmen där de kan träffas och engagera
sig i aktiviteter. Verksamheten får projektbidrag från Allmänna arvsfonden och
Länsstyrelsen, men det är svårt att få dem
att räcka till.
Stenbeckstipendiet på 50 000 kommer
att gå till de barn och ungdomar som av
olika skäl inte kunnat fullfölja sin skolgång.
Carmilla Floyd, journalist,
filmare och författare till
bland annat boken "Respekt"
där hon skildrar gängens och
våldets Los Angeles i USA.
Carmilla har jobbat med
barnrättsfrågor i mer än 20 år.
101 hjältar
hela denna bilaga är en annons från Stenbecks Stiftelse i samarbete med Reach for Change
12 Stipendiaterna
101 stipendiater
101 hjältar tilldelades stipendie
från Stenbecks Stiftelse.
Här är några av dem.
Annica Carlsson
Bergdahl
Azam
Qarai
Jeanette
Åkerström
Mårten
Thorslund
Jeanette
Rahbe
Sofie
Wränghede
Linda
Jonsson
Marita
Lindqvist
Lotta
Zetterqvist
Michaela
Sjögren
Bengt Olof
Eskilsson
Paulina
Bengtsson
Jens
Malmström
Iki
Gonzalez
Annesofie
Blixt
Bosse
Löthén
Gudrun
Berglund
Elin
Blomqvist
Érica
Zuleta
Jonas
Lal
Kajsa Höber
Kaijansinkko
Maria
Arneng
Karolina
Berntsson
Lejla
Bibezic
Madelene
Edlund
Maj
Stoddard
Maria
Kjellholm
Marianne
Pettersson
Marie
Clasgård
Olivia
Trygg
Camilla
Tuneberg
Stina
Balkfors
Lotta
Nilsson
Claudien
Tuyisabe
Monica Dahlström- Marie
Lannes
Tomicic
Petter
Billengren
Nandi
Zulu
Mariet
Ghadimi
Hinda
Talal
Sofia
Rapp
Tyko
Granberger
Caroline
Engvall
Magnus
Bergmar
Malina
Abrahamsson
Malin
Larsson
Linnea
Amundsson
Moussa
N'Diaye
Camila
Salazar
Birgitta
Holmberg
Björn
Westlund
Behrang
Miri
Johanna
Lundin
Tiina
Rokka
Hannah
Wiker
Bo
Helgesson
Irmelie
Krekin
Lovisa
Hognert
Agneta
Bravélius
Agneta
Sandberg
Rami
Al-Khamisi
Raad
Al-Duhan
Rebecca
Göthe
Jo
Barker
Cecilia
Renlund
Fanny
Zingmark
Amanda
Wänman
Ola
Nilsson
Thor-Björn
Bergman
Emma
Walter
Finns du med här
nästa år?
Fatime
Nedzipovska
Registrera dig via
reachforchange.se/ansok
H.M. Drottning
Silvia
101 hjältar
Carolina
Engström
Lars
Arrhenius