Sparbankernas årsberättelse 2011
Sparbankernas årsberättelse 2011 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund 1 Närs Sparbank 2 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – DETTA ÄR SPARBANKERNA Sparbankernas årsberättelse 2011 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund I din hand håller du en gemensam årsberättelse för de 61 sparbanker som är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Årsberättelsen är framtagen för att ge dig som kund, förtroendevald, sparbanksanställd, journalist, beslutsfattare eller bara allmänt intresserad en bild av svenska sparbanker. Utöver bankernas samlade ekonomiska resultat får du därför även bland annat ta del av exempel på sparbankernas samhällsengagemang, läsa om hur sparbankerna fungerar och styrs samt se vad några av sparbankernas kunder tycker om sin bank. Vi på Sparbankernas Riksförbund hoppas att du ska få både nytta och nöje av läsningen. På www.sparbankerna.se, finns det ännu mer information om sparbankerna. Om Sparbankernas Riksförbund Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för sparbanker och sparbanksstiftelser med uppgift att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Vi representerar medlemsföretagen gentemot myndigheter och organisationer och är också remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för våra medlemmar. Om sparbankerna I Sverige finns totalt 63 sparbanker varav 61 är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Sparbankerna har tillsammans närmare 3 350 medarbetare och drygt 2 miljoner privat- och företagskunder, fördelade på totalt cirka 250 bankkontor i fler än 120 kommuner. Tillsammans hade sparbankerna under 2011 en balansomslutning på 233 miljarder kronor och ett samlat rörelseresultat på drygt 3 miljarder kronor. Efter de fyra storbankerna kommer sparbankerna sammantaget på femte plats när det gäller in- och utlåningsvolymer till allmänheten. Sveriges sparbanker är annorlunda banker. Oavsett associationsform har sparbankerna en gemensam värdegrund som bygger på ett samhällsengagemang, att se till att pengarna kommer till nytta för orten och att bidra till lokalsamhällets utveckling. På så sätt fungerar sparbankerna som lokala utvecklingsmotorer och samverkar ofta med företag och organisationer, myndigheter och lokalpolitiker för att åstadkomma förändring, utveckling och tillväxt i hela landet. 3 DETTA ÄR SPARBANKERNA Innehåll Detta är sparbankerna Medarbetare Relationen till Swedbank Sparbankskunder Samhällsengagemang 5 Sparbankerna 2011 i korthet 6 Ordförande har ordet 7 Vd har ordet 8–9 Sparbankernas historia 10 Så fungerar sparbankerna 11 12 Sparbankerna har andra möjligheter 13 Så fungerar det med huvudmän 14–15 Sparbankerna och omvärlden Risker och riskhantering 16 Aktörerna i sparbankssfären 18 Mitt nätverk och arbetsfält är större än min bank 19 Banken ger mig möjlighet att utvecklas 20 Relationen till Swedbank Samarbetet gynnar båda parter 21 En ansvarsfull ägare i Swedbank Eken, en sparbankssymbol 22 Banken gav starthjälp 23 Bytte bank på äldre dar Unga florister startade eget 24–25 Sparbankernas samhällsengagemang Så styrs en sparbank Ökat ansvar för styrelserna 26–27Företagande 28-29Unga 30-31Miljö Ekonomiska rapporter 4 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – 32–36 Ekonomiska rapporter 38 Kommuner med sparbanker – karta 39 Orter med sparbanker – sorterade efter landskap Sparbankerna 2011 i korthet Utlåning till allmänheten inklusive bolån, andel i procent Inlåning från allmänheten, andel i procent 7,7 6,6 Sparbankerna 7,7% Swedbank 15,8% Handelsbanken 26,6% SEB 21,9% Nordea 14,6% Övriga banker 13,4% Sparbankerna 2011 i korthet Sparbankerna 6,6% Swedbank 16,5% Handelsbanken 30,1% SEB 15,4% Nordea 14,7% Övriga banker 16,7% Källa: Statistiska Centralbyrån, Finansmarknadsstatistik •252 kontor. •Cirka 3 350 anställda, varav 60 procent är kvinnor. •Cirka 2 miljoner privat- och företagskunder. •Rörelseresultatet drygt 3 miljarder – en ökning med drygt 50 procent. •Balansomslutning 233 miljarder. •Utdelning till allmännyttiga ändamål och stiftelser 235 miljoner kronor. Kundnöjdhet privatkunder 2006-2011 Kundnöjdhet företagskunder 2006-2011 Kundnöjdhetsindex, medelvärde på skala 0-100 Kundnöjdhetsindex, medelvärde på skala 0-100 80 80 Viktiga händelser under året •Det under år 2010 förhandlade samarbetsavtalet med Swedbank trädde i kraft den 1 juli 2011. 76,0 75 75 74,2 73,0 72,4 70 70 65 65 2006 Sparbankerna 2007 2008 2009 Storbankerna 2010 2011 Branschgenomsnitt 69,2 69,1 2006 Sparbankerna 2007 2008 Storbankerna 2009 2010 2011 Branschgenomsnitt Källa: Svenskt Kvalitetsindex Nöjda privatkunder •Den genomsnittliga kundnöjdheten bland sparbankernas privatkunder uppgår till 76,0. Nöjda företagskunder •Den genomsnittliga kundnöjdheten bland sparbankernas företagskunder uppgår till 74,2. •2011 års kundnöjdhet är den bästa sedan Sparbankernas SKI-mätningar började 2004. •2011 års kundnöjdhet är den bästa sedan 2007. •Sparbankerna har varje år sedan 2004 haft nöjdare privatkunder än såväl branschgenomsnittet som snittet för de fyra storbankerna. Inlåningens fördelning per kundsektor, procent •Sparbankerna har varje år sedan 2004 haft nöjdare företagskunder än såväl branschgenomsnittet som snittet för de fyra storbankerna. Utlåningens fördelning per kundsektor, procent övrigt Företag 17,9% Pers företag Hushåll 59,5% EnskildHushåll firma 19% Övrigt 3,6% Företag övrigt Företag 39,1% Pers företag Hushåll 36,2% Enskildhushåll firma 23,5% Övrigt 1,2% Företag •Företagskunderna gav sparbankerna branschens högsta kundnöjdhetsbetyg. Även privatkunderna gav sparbankerna fortsatt gott betyg och kundnöjdheten ligger sedan flera år stabilt över branschgenomsnittet. •Sörmlands Sparbank utsågs av tidningen Privat Affärer till Årets Bank i kategorin Folkbildare 2011. •Hälsinglands Sparbank fick Finansförbundets och Bankinstitutens Arbetsgivareorganisations jämställdhetspris 2011. Sparbankerna i Sverige I Sverige finns det 63 sparbanker, varav 61 sparbanker är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Sparbanken Syd och Sparbanken Öresund AB är inte medlemmar i Sparbankernas Riksförbund. Av Sveriges samtliga sparbanker är 49 ursprungliga sparbanker, inklusive Sparbanken Syd, och 14 är sparbanksaktiebolag, inklusive Sparbanken Öresund AB, vilka är ägda av en sparbanksstiftelse. Fem av dessa 14 ägs såväl av en sparbanksstiftelse som av Swedbank. De med Swedbank delägda sparbankerna är fem stycken: •Ölands Bank AB, ägs till 60% av Swedbank. •Sparbanken Rekarne AB, ägs till 50% av Swedbank. •Swedbank Sjuhärad AB, ägs till 47,5% av Swedbank. •Vimmerby Sparbank, ägs till 40% av Swedbank. •Färs & Frosta Sparbank AB, ägs till 30% av Swedbank. 5 ORDFÖRANDE HAR ORDET Göra vår röst hörd allt viktigare När vi möter våra kunder på kontoret, i telefonen eller på deras arbetsplatser, berättar de om sina drömmar och förhoppningar. Då lyssnar vi noga. Det är nämligen i mötet som kunden kan märka att vi förstår deras vardag, deras verksamheter och marknaden. Och det är i det mötet som vi ser att sparbanksidén lever starkare än någonsin. Att människor söker en ökad trygghet med en något lägre avkastning och inte vill riskera sina sparade pengar. Vi ser det också i att fler kunder söker sig till oss och att vi ligger i topp i olika kvalitetsmätningar. Värderingarna i samhället vänder sig alltmer mot stora excesser och vidlyftiga risktagningar och till grundläggande värden som sparbankerna burit med sig sedan starten. Det ökade intresset för sparbankerna ökar också kraven på oss själva. Att vi kan ge våra kunder, privata eller företag, kvalificerad rådgivning. Att vi kan förmedla sparbanksidén och samhällsengagemanget vidare till våra yngre medarbetare och till våra nya kunder. Det är skillnad att driva en egen bank än att driva ett lokalkontor med direktiv från Stockholm. Den skillnaden märker tusentals småoch medelstora företag i landet som har sin lokala sparbank på orten. Mina egna kunder som jag känt i över 30 år, vet att sparbanken engagerar sig i det lokala samhället och att vi investerar våra vinster på hemmaplan. De vet att vi kan erbjuda banktjänster med hög kvalitet och att vi ger dem möjlighet att utveckla sin ekonomi. Det vet också att sparbankerna är en stark och förändringsinriktad organisation med god lönsamhet, att det går att kombinera modern bankverksamhet med den lokala närheten i bygden, orten och samhället. Men Sparbankerna ska inte bara vara attraktiva för sina kunder, det är minst lika viktigt att vi kan erbjuda våra medarbetare, och våra kommande medarbetare, en arbetsplats där de kan trivas och utvecklas. Där vi kan ge dem en möjlighet till en karriär och en plats för att driva ett eget samhällsengagemang. En viktig utmaning för oss är att sprida sparbanksidén till fler människor. Så att vi också når politiker och opinionsbildare som sitter i maktens centrum och som fattar beslut som berör vår verksamhet. Då sparbankerna inte har några kontor i Stockholm, ingen gemensam stabsfunktion med samlad kompetens som kan fungera som språkrör eller inte ens finns upptagna i tidningars olika jämförelsetabeller kring in- och utlåningsräntor ligger vi i en medial skugga. Det är den krassa verkligheten och något som vi tillsammans, sparbankerna och Sparbankernas Riksförbund, måste bli bättre på. Det är nämligen mycket viktigt att vi gör vår röst hörd. Stockholm i maj 2012 Erik Hägglöf Ordförande Sparbankernas Riksförbund 6 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – VD HAR ORDET Sparande och amortering är åter på tapeten För Sparbankerna har 2011 varit ett framgångsrikt år, inte minst affärsmässigt, där det samlade rörelseresultatet gott och väl överstiger tre miljarder kronor – en ökning med en dryg miljard, eller imponerande 54 procent, jämfört med 2010. Den unika sparbanksidén – en stabil lokal förankring och att sparbanksvinsten stannar lokalt, vilket betyder att man tar ett stort samhällsansvar – står också riktigt stark i en allt mer turbulent världsekonomi. Denna styrka ser man inte minst genom oräkneliga samhällsnyttiga engagemang som Sparbankerna både initierar och är en verksam partner i. Några av dessa kan Du läsa om här i vår årsberättelse, andra goda exempel finner Du på vår hemsida. Och ändå är den största samhällsnyttan helt enkelt det faktum att sparbankerna finns till, med allt vad det betyder, för kreditförsörjning och annat – allt detta som bit för bit bygger en långsiktigt hållbar bankverksamhet. För att kunna verkställa ett sådant bygge måste Sparbankerna, vilka ju saknar andra möjligheter att förstärka sin kapitalbas, ha en stabil och rimlig intjäning, det vill säga göra vinst, åtminstone över tid. Vinsten går varken till bonusar eller till aktieägare utan används för att ytterligare stärka bankens kapitalbas och härigenom möjliggöra en ökad utlåning till företag och privatpersoner lokalt. På detta sätt kan sparbankernas pengar användas igen och igen och igen... Det är verkligen sparbankstider nu. Aggressiv lånefinansierad konsumtion kan inte fortsätta att vara en självklar drivare av tillväxt – nej, nu har tidigare undanträngda ord som sparande, amortering och långsiktigt hållbar tillväxt återigen kommit till heders. Den som pratar om sparbankstider tänker nog också på kraften i att verkligen vara lokal. När personal, ledning och styrelse varje dag möter sina kunder på ICA och på fotbollsplanen agerar man på ett annat sätt än vad den gör som har sina kunder på distans. För banker i allmänhet har traditionell inlåning blivit allt viktigare och vi kan notera att allt fler sparbanker säkerställer en bra inlåningsränta på sin lokala marknad. Detta är ju ändå Sparbankernas paradgren. Vi inom Sparbankerna vill lyfta fram hela bankens verksamhet och roll och tala om vikten av sparande, en sund och hållbar privatekonomi, om att ha kundernas förtroende för att prata om framtiden. Vi ser att allt fler banker ser vikten av en hållbar kontorsrörelse och att det är många som sneglar på Sparbankernas sätt att driva bank. Det är, som sagt, verkligen sparbankstider nu. Stockholm i maj 2012 Öivind Neiman Vd Sparbankernas Riksförbund 7 DETTA ÄR SPARBANKERNA Sparbankernas historia Den första svenska sparbanken grundades som en del i att bekämpa fattigdomen i början av 1800-talet, men sedan dess har världen förändrats radikalt. Sparbanksidén har dock hållits levande: att kombinera en affärsmässigt sund bankverksamhet med ett starkt engagemang i och för lokalsamhället, en bank i lokalsamhällets tjänst. 1800-talet Den första sparbanken grundades den 28 oktober 1820 i Göteborg. Under 1820-talet, liksom under kommande decennier, tillkom ett flertal sparbanker. Störst tillväxt av sparbanker noterades under åren 1865-1885 då inte mindre än 200 sparbanker etablerades. I genomsnitt bildades tio nya bankföretag per år. Sparbankerna lånade främst ut mindre summor som hjälpte låntagarna att ha råd med investeringar för försörjningen. Den första sparbankslagen tillkom 1892. 1900-1960 År 1900 bildades Sparbanksföreningen och sparbankerna började samarbeta och komma överens om ett gemensamt uppträdande utåt. 1915 bildades den första Jordbrukskassan (senare Föreningsbanken). Antalet sparbanker fortsatte att växa och 1928 fanns hela 498 sparbanker i Sverige, vilket är det största antalet. Den gröna eken användes för första gången i en skrift om ekonomi och sparande som sparbankerna gav ut år 1928 och 1932 registreras en grön ek som Sparbankens varumärke. 1942 bildades Sparbankernas Bank AB, ett av sparbankerna ägt dotterbolag som skötte den nödvändiga finansiella infrastrukturen. Nu började sparbankerna ställa ut bankgarantier, göra utlandsaffärer och ta emot större inlåningar, och därmed ökade sparbankerna konkurrensen med affärsbankerna. Sparbanksrörelsen var först i landet med fondsparande, bankkort och uttagsautomater. Den senast startade sparbanken var Kiruna Sparbank som etablerades 1944. Idag ingår den i Sparbanken Nord. Från 434 till 63 sparbanker på 50 år De sparbanker som samlats inom Sparbankernas Riksförbund har i flera skeden under uppbyggnaden av dagens sparbankssfär spelat en avgörande roll för utvecklingen. De har valt att fortsätta vara lokala sparbanker och därigenom förbli mindre enheter, om än ordet ”mindre” har en annan betydelse idag än på den tid då strukturomvandlingarna startade. Från 434 till 63 sparbanker på 50 år ger perspektiv på förändringen. Ett annat perspektiv kan vara Swedbanks nuvarande roll på den svenska bankmarknaden, en roll som inte hade varit möjlig utan ett stabilt stöd från de många aktörerna inom sparbankssfären. 8 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Kulramen eller abakus har använts som räknehjälpmedel i Kina sedan 3 000 f.Kr och den används fortfarande i vissa delar av världen. Från 1600-talet och fram till 1940-talet var alla räknemaskiner mekaniska. Som exempel kan nämnas räknestickan som uppfanns 1622 och Pascalline, en fransk maskin för addition och subtraktion som uppfanns 1642. De första elektromekaniska räknemaskinerna kom på 1950-talet och snart även de elektroniska, som döptes till datorer. Miniräknaren med microchip som gick att ta med sig utvecklades på tidigt 60-tal och slog helt ut den mekaniska räknemaskinen. Ett tiotal år senare kom de batteridrivna maskinerna. Idag använder bankerna datorerna för räknehjälp. DETTA ÄR SPARBANKERNA 1990-2012 År 1960 fanns fortfarande 434 sparbanker men under 1960-talet började man diskutera strukturaffärer och vad de skulle kunna komma att betyda. En tillsatt strukturkommitté föreslog att 72 sparbanksområden skulle inrättas. Efter 150 år av lugn och trygg utveckling förändrades sparbanksvärlden radikalt under andra halvan av 1900-talet. Från sent 1960-tal och drygt 20 år framåt ställdes sparbankerna inför helt nya förutsättningar. Det var i denna turbulens som organisationen Fristående Sparbankers Riksförbund – numera Sparbankernas Riksförbund – föddes. Sedan dess har Riksförbundet varit en av grundstenarna i det moderna sparbanksbygget. Även om antalet sparbanker på bara tio år genom sammanslagningar minskat till 273, bedömde Sparbanksföreningen att det var dags för en ny strukturutredning. Denna gång föreslog utredarna 27 sparbanksområden. År 1980 hade antalet sparbanker minskat till 164. Många sparbanker var tveksamma till den snabba omvandlingen till större enheter och kritiken mot Svenska Sparbanksföreningens strukturstrategi ökade. Utvecklingen gick via bildandet av Länssparbanker som under 1980-talet slogs samman i stora regionala sparbanker som under 1990-talet, se blåa rutan till höger, tillsammans med Sparbankernas Bank AB, slogs samman i Sparbanken Sverige AB. I anslutning till bildandet av Sparbanken Sverige AB genomfördes en revidering av sparbankslagen som möjliggjorde för sparbanker att ombildas till bankaktiebolag. Ett antal sparbanker i Östergötland kallade till en konferens i Linköping 1985 för att diskutera frågorna. Inte mindre än 80 mindre sparbanker anmälde sig. Vid konferensen bildade de deltagande sparbankerna Fristående Sparbankers Riksförbund (FSR), med syfte att bli en gemensam röst och en gemensam kraft inom sparbanksrörelsen. I och med detta fanns alltså två organisationer som företrädde Sveriges sparbanker – Svenska Sparbanksföreningen och Fristående Sparbankers Riksförbund. Under de följande åren omstrukturerades sparbanksrörelsen ännu snabbare. Men mitt i hela sparbankssektorns ombildningsprocess brakade det tidiga 1990-talets finanskris loss. Kreditförlusterna ökade på många håll i hela bankvärlden, även inom sparbanksrörelsen. Finanskrisen skyndade på strukturomvandlingen och 1992 fattades beslut om att samtliga elva stora regionsparbanker skulle fusioneras med den gemensamma centralbanken Sparbankernas Bank AB för att bilda Sparbanken Sverige AB. Sparbanken Sverige gick från år 1994 med vinst och börsnoterades 1995. År 1997 gick Föreningsbanken och Sparbanken Sverige samman och bildade FöreningsSparbanken. År 2005 bytte Fristående Sparbankers Riksförbund namn till Sparbankernas Riksförbund. Året därpå bytte FöreningsSparbanken namn till Swedbank AB. Minskningen från 434 till dagens drygt 60 sparbanker på 50 år säger en del om samhällsutvecklingen och ger perpektiv på förändringen. Det vi kan konstatera är att dagens sparbanker i dag är ekonomiskt starka och tillsammans utgör Sveriges femte största grupp av banker. En grupp av banker med en gemensam värdegrund baserad på sparbanksidén. Begreppet Fristående sparbank På Swedbanks hemsida kan man läsa följande: ”Ett samarbete är sedan lång tid tillbaka etablerat mellan Swedbank, de fristående sparbankerna och de delägda sparbankerna på den svenska marknaden.” Här används begreppet fristående för att för en bred allmänhet särskilja de av Swedbank delägda bankerna från andra sparbanker, men begreppet kommer ursprungligen från sparbankerna själva. Begreppet föddes på 1980-talet som en markering av avstånd till en allt för snabb utveckling mot allt större enheter, motstånd mot fusioner och som en strävan för att sparbanksidén skulle bibehållas. År 1980 hade antalet sparbanker minskat till 164. Kritiken mot Svenska Sparbanksföreningens strukturstrategi ökade. 1985 bildades Fristående Sparbankernas Riksförbund som en reaktion mot Svenska Sparbanksföreningens sätt att driva på sin strukturstrategi. År 1997 gick Föreningsbanken och Sparbanken Sverige samman och bildade FöreningsSparbanken (som i dag heter Swedbank) och år 2005 bytte Fristående Sparbankers Riksförbund namn till Sparbankernas Riksförbund då man ansåg att begreppet ”Fristående Sparbank” inte längre fyllde någon mening. 9 DETTA ÄR SPARBANKERNA Så fungerar sparbankerna Sparbankerna är annorlunda banker. De har till exempel inga enskilda ägare som kräver vinstutdelning. Vinsten stannar kvar i den lokala sparbanken till nytta för banken, kunden och samhället. Sparbankerna är lokala banker, till skillnad från andra banker som bara har lokala kontor. De gör inte heller riskabla utlandsaffärer. En sparbank kan sägas leva i symbios med lokalsamhället, vilket innebär att banken är beroende av hur det går för området där den verkar. Detta skapar starka incitament för att bidra till lokalsamhällets utveckling. S parbanken är en särskild associationsform som regleras i en särskild lag, sparbankslagen. Sparbankerna skiljer sig därför på flera sätt från såväl de stora affärsbankerna som från andra bankaktörer. En styrelse, som i sin tur utser vd. Det finns alltså en viss form av demokratisk kontroll och styrning av sparbankernas verksamheter. Att sparbankerna inte har några ägare medför även att ingen enskild person eller organisation kan ställa några krav på att få Sparbankerna fyller en viktig funktion för den svenska ekonomin, särskilt vad gäller kapitalförsörjningen till små och medelstora företag och för samhällsutvecklingen i stort där det finns sparbanker. affärsbank är uppbyggd som ett vanligt aktiebolag och drivs med vinstintresse. Målet för aktiebolag – och därmed även affärsbanker – är att redovisa en så stor vinst som möjligt givet de risker som verksamheten är förknippad med. Den vinst som inte återinvesteras i verksamheten delas sedan ut till aktieägarna. Så fungerar det däremot inte hos sparbankerna. En sparbank har inga egentliga ägare. Det inflytande som, i affärsbanker, utövas av aktieägare utövas i sparbanker i stället av huvudmän, som väljs bland insättarna och direkt och indirekt av kommun- eller landstingsfullmäktige i sparbankens verksamhetsområde. Huvudmännen väljer bankens utdelning när sparbankerna gör vinst. I stället har sparbankerna möjlighet att använda en del av sin vinst till samhällsnyttiga verksamheter och projekt på de orter där de är verksamma, exempelvis genom att främja lokalt näringsliv, forskning, utbildning, idrott och kultur. Så fungerar sparbanksaktiebolag Här hittar vi också skillnaden mellan affärsbankerna och sparbanksaktiebolagen. Precis som affärsbankerna fungerar sparbanksaktiebolagen som vanliga aktiebolag, men de ägs av sparbanksstiftelser. Och eftersom sparbanksstiftelserna har samma syfte som de ursprungliga sparbankerna så kommer även sparbanksaktie- bolagens vinster lokalsamhället till del. Att investera i allmännyttiga projekt i lokalsamhället kan tyckas ädelt, men det är också fullt rationellt. Sparbankerna är lokalt verksamma banker och därför beroende av hur det går för området där de verkar, vilket skapar starka incitament för att bidra till lokalsamhällets utveckling. Att sparbankerna bedriver bank lokalt ger också en god lokalkännedom, vilket sannolikt bidrar till att sparbankerna oftast är marknadsledande inom sina verksamhetsområden. Sparbankernas verksamheter är dessutom typiskt sett mindre riskfyllda än de större affärsbankernas, mycket på grund av den starka lokala förankringen. De svenska sparbankerna har klarat sig bra i de kriser som har varit, från Kreugerkraschen till den som fortfarande påverkar oss. I den senaste krisen behövde ingen av de svenska sparbankerna delta i statens krisprogram för banker, tvärtom kunde de i stället som ansvarstagande långsiktiga ägare stötta Swedbank när banken var i behov av mer kapital. Sammanfattningsvis fyller sparbankerna en viktig funktion för den svenska ekonomin, särskilt vad gäller kapitalförsörjningen till små och medelstora företag och för samhällsutvecklingen i stort där det finns sparbanker. En hållbar affärsidé •Sparbankerna har en gemensam värdegrund som bygger på ett samhällsengagemang. •Sparbankerna är lokala banker, till skillnad från andra banker som har lokala bankkontor. Den lokala kreditgivningen och de lokala huvudmännen är exempel på vad det innebär att vara en lokalt förankrad bank. •I en sparbank kan ingen enskild person eller organisation göra anspråk på vinsten. I stället stannar vinsten i den lokala banken till nytta för banken, kunderna och lokalsamhället där sparbanken är verksam. 10 – 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – DETTA ÄR SPARBANKERNA Sparbankerna har andra möjligheter En sparbank har stora möjlighet att ha ett omfattande lokalt engagemang och att vara ett stöd för sina kunder i privatekonomiska frågor. S ölvesborg-Mjällby Sparbank har under 2011 bland annat försökt ändra attityden kring konsumtionsbeteenden bland ungdomar. Många yngre upplever sparande som tråkigt. Banken ville få dem att uppleva fördelarna med att först spara till det man vill ha och sedan köpa. Reklamkampanj med modeller som är riktiga personer –Vi lanserade en reklamkampanj under temat ”Spara”, där vi använde lokala personer som önskade sig något. Rubrikerna var bland annat: Spara till bröllop, Spara till inredning, Spara till körkort, Spara till tatuering, berättar Richard Karlsson, vd på Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Dessa personer hade sparat till sin önskan, alla människorna på bilderna bor och lever i Sölvesborg och deras önskningar är verkliga. Varje kampanj blev en lokal ”snackis” som spridits på Facebook, men även väckt uppmärksamhet hos människor för sitt annorlunda uttryck och karaktär. –Att försöka vända ungdomars syn på konsumtion och sparande är bara en del av den rådgivning vi ger i banken, säger Richard. Vår rådgivningsverksamhet har ökat och vi bjuder in våra kunder för att under en timme eller två diskutera deras privatekonomi. Banken kan strukturera ekonomin Vad många inte vet är att banken också agerar som de gör i tv-programmet Lyxfällan. Richard förtydligar: –Vi tar oss an människor som av olika anledningar har hamnat snett ekonomiskt och vi hjälper dem att strukturera upp ekonomin. Vi klipper dyra kreditkort och hjälper dem att sanera och bidrar på det sättet till en nystart, innan det går för långt. Richard Karlsson ser sparbankernas inställning till de ”mjuka värdena” i ekonomisk rådgivning som mycket betydelsefull och något som särskiljer sparbanken från affärsbankerna. –Det gäller vår syn på närheten till våra kunder, våra generösa öppettider och att vi har fler medarbetare i våra bankkontor än andra banker. Det gör att vi även fortsättningsvis kommer att vara det självklara valet när det gäller finansiell partner. Foto och reklamkampanj: Anna och Anna Reklambyrå AB. Namn: Richard Karlsson, 47 år Bor: i Karlshamn och Norje Familj: Gift, har två söner, 17 respektive 21 år, samt mopsen Malte Uppdrag: Vd i Sölvesborg-Mjällby Sparbank Kort om Sölvesborg-Mjällby Sparbank •Affärsvolym cirka 6 miljarder •Två kontor •30 årsanställda •Cirka 27 000 kunder •Grundad 1839 11 DETTA ÄR SPARBANKERNA Så styrs en sparbank UTSER UTSER Vd Styrelse RAPPORTERAR Sparbanksstiftelse* (sparbankens ägare) RAPPORTERAR RAPPORTERAR Huvudmännen är sparbankernas motsvarighet till ägarna i ett aktiebolag. En av huvudmännens uppgifter är att utse ledamöter till sparbankernas styrelse. UTSER Hälften av sparbankens huvudmän utses av kommun- eller landstingsfullmäktige i bankens verksamhetsområde. Andra hälften utses av huvudmännen själva bland insättarna i sparbanken. som alla andra finansiella institut i Sverige. Sparbankernas verksamhet och styrning regleras även av sparbankslagen (1987:619). Här framgår bland annat att sparbankernas verksamhet ska vara lokal samt vilka styrande organ som ska finnas och hur de ska väljas. Huvudmän genom stämma RAPPORTERAR Representanter för lokalsamhället UTSER Sparbankerna omfattas precis som andra banker av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, när det gäller exempelvis tillstånd att driva bankrörelse och andra frågor som är gemensamma för alla banker i Sverige. I övrigt måste sparbankerna följa samma regelverk *Detta gäller endast sparbanksaktiebolag Styrelserna har alltid haft det yttersta ansvaret och nu utökas det med ännu mer fokus på kreditrisker. Ökat ansvar för styrelserna I och med det nya regelverket kommer inte bara arbetsbördan att öka för sparbankerna, utan det kommer även ställas högre krav på styrelserna. Mirjam Stolpe Karlsson är vice vd för Sparbanken Skaraborg AB och ansvarig för bankens riskhantering. Hon betonar att det nya regelverket ställer ännu högre krav på sparbankernas styrelser vad gäller ansvar och därmed bredare kompetens inom bankens samtliga riskområden. –Styrelserna har alltid haft det yttersta ansvaret och nu utökas det ansvaret med ännu mer fokus på kredit-, likviditets- och finansieringsrisker. Det innebär tätare rapporteringsflöden och att man följer bankernas kapitalutveckling och riskexponering närmare. Mirjam ser ett ökat behov av utbildning av styrelsemedlemmar, för att de ska få bättre kunskaper och förstå alla delar i riskhanteringen. Även om sparbankerna har en mindre riskbenägenhet, kommer det att krävas ökad kontroll och därmed ökade arbetsresurser med det nya regelverket. –Vi har en styrka i sparbanksrörelsen där våra affärsmodeller inte skiljer sig åt från sparbank till sparbank och där Riksförbundets ekonomigrupp och jurister kan bistå med stöd. 12 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Kort om Sparbanken Skaraborg AB •Affärsvolym cirka 21 miljarder •Fem kontor •94 anställda •Cirka 51 000 kunder •Grundad 1847 Namn: Mirjam Stolpe Karlsson, 47 år Bor: på Kinnekulle i Götene Familj: Man och tre döttrar Uppdrag: Administrativ chef och vice vd på Sparbanken Skaraborg DETTA ÄR SPARBANKERNA Huvudmannaskap är ett viktigt uppdrag I ett aktiebolag eller en vanlig affärsbank är aktieägarna på bolagsstämman det högsta beslutande organet. I en sparbank är det i stället huvudmännen som utser styrelsen, godkänner bokslut och vinstdisposition och fattar strategiska beslut såsom aktieägarna på en stämma. Detta regleras i sparbankslagen. Huvudmännen väljs delvis av kommun- eller landstingsfullmäktige och bland insättarna i banken för en period på fyra år och ska representera ett tvärsnitt av befolkningen på orten. Deras gemensamma uppgift är att tillvarata insättarnas intressen. Dagens kår av huvudmän representerar såväl företags- och organisationssidan som fackliga organisationer, lantbrukssektorn, myndigheter med flera. Detta innebär att huvudmännen kan tillföra sparbanken synpunkter och önske- mål, som är viktiga för speciella kategorier och grupper på marknaden. Därmed stärks sparbankens flexibilitet och konkurrenskraft. De sparbanksstiftelser som äger sparbanker som har omvandlats till bankaktiebolag styrs också av huvudmän. Varje sparbank ska ha minst 20 huvudmän och totalt finns det i dag tusentals huvudmän runt om i landet som arbetar för sparbankernas och lokalsamhällets bästa. Ju bättre insikt huvudmännen får i bankverksamheten ju mer ökar engagemanget för sparbanken och desto bättre beslut för banken och lokalsamhället kan huvudmannen fatta på stämman. Mötena med huvudmännen har lett till ett stort engagemang för banken. Engagerade huvudmän Huvudmän som är engagerade får bättre förståelse för affärsverksamheten och i förlängningen fattas bättre beslut. Detta har Sparbanken i Enköping tagit fasta på och har sedan flera år utökade aktiviteter med sina huvudmän där studiebesök varvas med intressanta föreläsare. En aktivitetsgrupp har bildats som består av några valda huvudmän samt bankens vice vd som tar fram förslag på olika relevanta aktiviteter som presenteras för huvudmännen. –Vi har bland annat gjort studiebesök på riksdagen, haft besök av ekonomiska experter och lyssnat på vice riksbankschefen, säger Göran Hedman, vd för Sparbanken i Enköping som ser aktiviteterna som ytterligare en väg att få huvudmännen mer engagerade och ge dem en bättre förståelse för bankens verksamhet. Göran framhåller huvudmännen som en mycket viktigt resurs och han arbetar aktivt med att skapa en starkare känsla av gemenskap mellan dem och banken. Förutom stämmomöte och höstmöte träffas huvudmännen ytterligare två gånger om året. –Huvudmännen är positiva och det är ett mycket högt deltagande i aktiviteterna. Både styrelsen och jag prioriterar dessa möten som har lett till ett stort engagemang och större förståelse för banken. Kort om Sparbanken i Enköping •Affärsvolym cirka 20 miljarder Namn: Göran Hedman Bor: i Uppsala Familj: Fru och två utflugna döttrar samt barnbarn Uppdrag: Vd Sparbanken i Enköping •Fyra kontor •100 årsanställda •Cirka 52 000 kunder •Grundad 1835 13 DETTA ÄR SPARBANKERNA Om sparbanksbevis införs blir det möjligt för landets sparbanker att stärka sin viktiga roll för många små och medelstora företags kapitalförsörjning. Sparbankerna och omvärlden Den finansiella krisen, som började 2007, visade att det internationella regelverket för bankerna, Basel II, inte fångade upp riskerna för bankerna tillräckligt. Därför har ett nytt omfattande regelverk för banker, Basel III, utarbetas. Detta kommer sannolikt att medföra ökade kostnader och en mer omfattande administration även för sparbankerna. M agnus Olsson, vd för Dalslands Sparbank, är Sparbankernas Riksförbunds representant i en kommitté inom Europeiska Sparbanksföreningen* Den behandlar hur det nya regelverket kommer att påverka mindre, lokala och regionala banker. Magnus, som har doktorerat i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Göteborg och publicerat forskningsartiklar om bankregelverket, ser kommitténs lobbyarbete som mycket viktigt för att föra fram sparbankernas syn på regelverket och försöka påverka besluten. Nytt regelverk för banker –Förslaget till nytt regelverk, som det ser ut idag, tar sin utgångspunkt främst i stora internationella affärsbanker. Man har inte i tillräckligt stor utsträckning analyserat hur det kommer att påverka mindre banker, som de svenska sparbankerna, berättar han. Vad Magnus, och den svenska sparbanksrörelsen tillsammans med sina europeiska kollegor, vill betona är att de mindre bankerna inte har samma komplexa bankverksamhet som affärsbankerna. *Europeiska Sparbanksföreningen eller European Savings Banks Group (ESBG), är en branschorganisation där europeiska sparbanker, sparkassor och andra konsumentinriktade banker från 26 länder samarbetar. Kommittén heter Supervision and Capital Requirements Committee. 14 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – BANKMARKNADEN Risker och riskhantering Sparbankernas kreditgivning präglas av högt uppställda mål på etik, kvalitet, miljöaspekter och kontroll. CRD4 som är ett direktiv baserat på Basel III, har medfört att ökade resurser måste läggas på riskhanteringen i respektive bank. I sparbankernas verksamhet är de viktigaste riskerna kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. Styrelsen i respektive sparbank har ansvar för bankens riskkontroll och för bedömningen av det totala kapitalkravet, som i princip ska motsvara alla möjliga utfall av risker. I varje sparbanks policy framgår vilken riskprofil, riskhantering, riskkontroll och rapportering som banken är skyldig att följa. Bankerna har anpassat sin organisation efter de krav som Basel II och Basel III ställer på regelverk och hur man kontrollerar att dessa efterlevs. Styrelsen i respektive bank har fastställt riktlinjer för kreditgivningen och den finansiella verksamheten. Risker och regelverk följs kontinuerligt upp av bankens riskansvariga, compliance, riskcontroller och kreditcontroller. Dessa personer är oberoende gentemot bankens affärsverksamhet och rapporterar regelbundet till styrelsen. –Den senaste finanskrisen visade att sparbankernas affärsmodeller stod sig väl, säger han. Den lokala kunskapen i kombination med traditionell bankverksamhet visade sig vara lyckosam över tid, även om avkastningen under de goda åren var något sämre med denna modell. Generellt hade sparbankerna dessutom redan före finanskrisen en hög andel eget kapital och en stark likviditet i verksamheten, vilket bidrog till sparbankernas styrka under den finansiella turbulensen. Önskvärt med ett mer anpassat regelverk Magnus berättar att det finns starka politiska drivkrafter i Europa som vill att alla banker ska behandlas lika, eftersom man vill kunna hantera och bedöma alla de avarter som finns på finansmarknaden och som ledde fram till den senaste finanskrisen. Och man vill visa handlingskraft med att snabbt leverera beslut. Här kan då sparbankerna och liknande mindre banker hamna i kläm. –Det blir tokigt när man begär att vi ska lägga mycket arbete på att förhindra risker som är försumbara inom sparbankerna och därigenom belasta vår verksamhet med onödiga kostnader, säger Magnus som vill se ett flexibelt regelverk anpassat för både enklare finansiella verksamheter såsom den bedrivs av till exempel sparbankerna och för mera komplexa finansiella strukturer. Han betonar dock att varken sparbankerna eller Europeiska Sparbanksföreningens kommitté är motståndare till behovet av skärpta regler inom finansmarknaden, men att det är viktigt att regelverket anpassas och tillämpas på ett bra sätt för både för större och mindre banker. Komplicerat regelverk - men ett bra syfte –Hela frågan kring Basel III och det nya regelverket är oerhört komplicerad och det är lätt att man hamnar i tekniska beskrivningar kring Namn: Magnus Olsson Bor: Tösse Familj: Fru och två barn Uppdrag: Vd för Dalslands Sparbank och sparbankernas representant i European Savings Banks Group, kommittén för det nya bankregelverket Större kreditengagemang omprövas minst en gång per år. För större företagsengagemang görs också en årlig riskklassificering. Riskklassificeringssystemet innebär att kredit-erna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för att obestånd inträffar och hur stor påverkan blir vid ett eventuellt obestånd. Dock är den avgörande bedömningsgrunden för kreditgivningen låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankernas krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. En god riskspridning eftersträvas. Kort om Basel III Basel III är ett globalt regelverk som ska stärka regleringen, tillsynen och riskhanteringen i banksektorn. Regelverket är framtaget av den internationella så kallade Baselkommittén. Basel III-regelverket syftar till att stärka bankernas motståndskraft mot finansiella och ekonomiska chocker, att förbättra riskhantering och styrning, liksom att stärka bankers transparens och öppenhet. Källa: Riksbanken ekonomiska termer. Men det övergripande syftet är att stärka bankernas förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Basel III kommer att innebära att bankerna måste ha mer eget kapital av bättre kvalitet samt att helt nya krav på bankernas likviditet införs. De olika delarna i Basel III kommer att införas stegvis under de kommande åren med start 2013. – Vi har märkt att våra synpunkter tas emot och vi har goda förhoppningar att åtminstone en del av våra argument ska beaktas, säger Magnus. Här är det självklart en styrka att de svenska sparbankerna stod väldigt starka och stabila under den senaste finanskrisen och till och med bidrog till att lindra effekterna av finanskrisen, tvärtemot många andra banker som i själva verket bidrog till att finanskrisen uppstod. Kort om Dalslands Sparbank •Affärsvolym cirka 10 miljarder •Sju kontor •51 anställda •Cirka 39 000 kunder •Grundad 1870 15 DETTA ÄR SPARBANKERNA Aktörerna i sparbankssfären Sparbankssfären förenas av en gemensam värdegrund, där grundstenarna är att värna om en långsiktigt hållbar ekonomi och om det lokala samhället. I Sverige finns det totalt 63 sparbanker, om man inkluderar de sparbanksaktiebolag som ägs helt eller delvis av en sparbanksstiftelse. Sparbanker En sparbank är inte vilket företag som helst utan en unik associationsform som regleras av sparbankslagen. Den har huvudmän i stället för ägare och all vinst skapas och stannar i bankens verksamhetsområde. Genom ett aktivt engagemang för det lokala näringslivets utveckling bidrar sparbanken till det lokala samhällets sysselsättning, serviceutbud och tillväxt. Idag finns det 49 Sparbanker i Sverige med associationsformen Sparbank. Sparbanksaktiebolag Sparbanksaktiebolag fungerar i princip som andra sparbanker. De lyder däremot under aktiebolagslagen och kan därmed dela ut vinst till sina ägare. Sparbanksaktiebolagen ägs helt eller delvis av en sparbanksstiftelse. Gemensamt för sparbanksaktiebolagen är att de värnar sparbanksidén, trots att de har valt en annan associationsform. Idag finns det 14 sparbanksaktiebolag i Sverige som ägs helt eller delvis av en sparbanksstiftelse. Sparbanksstiftelser Sparbanksstiftelserna har två uppgifter: att förvalta rollen som ägare av en bank och att främja samhällsnytta i närområdet – exempelvis näringsliv, forskning, utbildning, idrott och kultur. Deras verksamhet är koncentrerad till samma verksamhetsområde som gällde för den sparbank som ombildades i samband med stiftelsens tillkomst. Tillsammans fungerar sparbanksaktiebolag och sparbanksstiftelser som sparbanker. Sparbankernas Riksförbund Sparbankernas Riksförbund är en intresseorganisation för sparbanker, sparbanksaktiebolag och sparbanksstiftelser med uppgiften att värna medlemmarnas gemensamma intressen. I det ingår bland annat att representera medlemmarna gentemot myndigheter och organisationer, att vara remissinstans och förhandlingspart i ärenden av betydelse för medlemmarna och att ta fram gemensamt informationsmaterial som exempelvis denna årsberättelse. Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank (ibland även kallad Sparbanksgruppen) Sparbanker, Sparbanksstiftelser och andra sparbanksrelaterade konstellationer som är medlemmar i Sparbankernas Riksförbund har gått samman i en ägargrupp ”Sparbanksgruppen”. Den administreras av Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank. Gruppens syfte är att på ett ordnat, aktivt, ansvarsfullt och affärsmässigt sätt säkerställa och långsiktigt utöva medlemmarnas samlade ägarinflytande och ägaransvar i Swedbank AB. 16 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – RELATIONEN TILL SWEDBANK 17 MEDARBETARE Sparbankerna hade tillsammans runt 3 350 årsanställda under 2011. Av dem var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Mitt nätverk och arbetsfält är större än min bank Anna-Lena Wretman är idag chef för affärsstöd på Roslagens Sparbank. Och hennes historia inom sparbanksvärlden började redan med sommarjobb i gymnasiet i Borås. Från sommarjobbet i nian ledde Anna-Lenas fallenhet för ordning och reda och analytiskt tänkande henne inom några år till Stockholm och Swedbanks, tidigare sparbankens, datacentral. Hon blev arbetsledare och fick chefsansvar. Under tjugo år arbetade AnnaLena med olika projekt inom Swedbanks affärsoch systemutveckling. Hon var bland annat bolånechef i Swedbank under finanskrisen. Men något annat drog så småningom. –Jag längtade efter den dagliga bankverksamheten och mötet med kunder, säger hon, vilket ledde till en tjänst som biträdande regionchef för Swedbank. Då fick Anna-Lena även stiga in som vikarierande kontorschef på Swedbank i Västerdalarna. –Efter nästan 20 år som chef i många olika positioner fick jag nu ”äntligen” fullt ut ta ansvar för om mina idéer höll i en daglig bankverksamhet. Jag hade gärna fortsatt men hade tyvärr ingen möjlighet att flytta till Dalarna. Då dök ett erbjudande som chef för affärsstöd från Roslagens Sparbank upp, och det jobbet lockade Anna-Lena. –Det är nu snart två år sedan jag började och jag trivs verkligen jättebra att jobba på en lokal bank. Närheten till besluten och till 18 kunderna är både stimulerande och roligt. Anna-Lena har kvar samma känsla av stolthet som när hon första gången kom till sparbanken för 26 år sedan. –På en lokal sparbank är vi med och gör skillnad för människor i vår närhet, både för kunder och alla andra i det lokala samhället med vårt engagemang. Anna-Lena berättar att hennes arbete blir ännu mer inspirerande och intressant i och med hennes möjligheter att ha ett större nätverk och arbetsfält än bara banken. Hon är bland annat medlem i Sparbankernas kontantråd som hanterar frågor som hur andra bankers kontanthantering och strategi påverkar sparbanker, effekter av Riksbankens sedelutbyte kring år 2015, framtida kassasystem och dess förmåga att hantera kontanter, resevaluta med mera. Dessa frågor diskuterar hon även i andra sammanhang och nätverk som till exempel Riksbanken, Post- och Telestyrelsen och Tillväxtverket. –Det är otroligt roligt att få möjlighet att vara med och driva frågor som berör alla sparbanker. Det är inspirerande och ger kunskap som jag kan ta med mig hem till Roslagens Sparbank, avslutar Anna-Lena. – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Kort om Roslagens Sparbank •Affärsvolym cirka 19 miljarder •Fem kontor •97 anställda •Cirka 49 000 kunder •Grundad 1859 Namn: Anna-Lena Wretman Bor: Järfälla Familj: Två barn Yrke: Chef för affärsstöd på Roslagens Sparbank Fritid: Motion i alla former, har gjort Tjejklassikern och gillar att fixa med hem och trädgård MEDARBETARE Banken ger mig möjlighet att utvecklas Erica Maiorana har varit Sparbanken i Enköping trogen sedan hon efter gymnasiet och studier i Uppsala började på en tjänst som sekreterare på bankens juristavdelning. Efter 23 år och en rad olika tjänster är hon nu chef för privatmarknaden med över 20 medarbetare. Vad har hållit dig kvar i banken under alla år? – Jag upplever en otrolig trivsel med både mina arbetsuppgifter och mina arbetskamrater, säger hon. Jag har fått många chanser att växa i de olika yrkesval jag gjort här på banken och det har hela tiden funnits en trygghet i organisationen, man har litat på mig och det har gjort att jag har vågat ta nya steg. Erica har provat det mesta i banken, lärt sig den långa vägen och fått gå en rad olika kurser och utbildningar. För åtta år sedan fick hon en fråga om att vara ansvarig mellanchef för delar av privatsidan. En utmaning som hon inte direkt hoppade på. – Nej, jag tvekade en del, jag hade aldrig sett mig själv som chef, och dessutom skulle jag leda mina arbetskamrater. Men jag tackade ja till slut och det har jag inte ångrat, det har varit både nyttigt och lärorikt med chefsrollen. Namn: Erica Maiorana Bor: Enköping sedan 20 år tillbaka Familj: Man och tre tonårstjejer Yrke: Privatmarknadschef på Sparbanken Enköping Fritid: ”Fotbollsmamma” åt sina aktiva döttrar samt tränar på gym och boxning Efter ytterligare några år fick hon erbjudandet att vara chef för hela privatmarknaden, en tjänst som hon haft sedan dess. Då fick hon också möjlighet att gå en kontorschefsutbildning på ett år. – Banken har en öppen attityd till utbildning och vidareutveckling, vilket jag uppskattar mycket. Även när det har varit tuff konjunktur har man våga satsa på kompetensutveckling av medarbetarna. Ericas tanke när hon började på Sparbanken Kort om Sparbanken i Enköping •Affärsvolym cirka 20 miljarder •Fyra kontor •100 anställda •Cirka 52 000 kunder •Grundad 1835 i Enköping var att ge det hela några år och sedan söka sig vidare. Hon var visserligen kund i banken, men hade inte reflekterat vidare kring vad en lokal bank faktiskt innebär för orten. – Men när jag hade arbetat några år, så började jag mer och mer förstå vilken roll vi spelar i samhället. Idag känner jag en stolthet att jobba på sparbanken och något jag gärna berättar om privat. Jämställdhetspris Hälsinglands Sparbank fick 2011 Finansförbundets och Bankinstitutens Arbetsgivareorganisations jämställdhetspris med motiveringen att banken under 2010-2011 har drivit ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Bland annat har fler kvinnliga anställda tagit steget till mer mansdominerade yrkesroller. Cheferna har också lärt sig att föra in ett genusperspektiv i sitt ledarskap och i utvecklingen av nya processer, produkter och tjänster. Förändringsarbetet har varit en kombination av ett praktiskt jämställdhetsarbete och genusforskning. Målet har varit att bli en genusmedveten bank för både medarbetare och kunder. 19 RELATIONEN TILL SWEDBANK Relationen till Swedbank Relationen till Swedbank Sparbankerna och Swedbank Om man ser till helhetsbilden De flesta sparbanker erbjuder har båda myntet med ek ochbåda räknar samman exempelvis Swedbanks Sparbankerna ochen Swedbank har myntet medenskilda en ek som symbol i logotypen. Myntetproduksom symboliserar symbol i logotypen. Myntet ägande med ter och och det finns samarbetet mellansparbankers Swedbank och sparbankerna och eken är tjänster en traditionell sparsymboliserar samarbetet mellan sparett näramen samarbete med ITbankssymbol. Det kan vara lättsparbanksstiftelserna att tro att Swedbank är äger sparbankerna, det är faktiskt Swedbank och sparbankerna bankerna näst största ägare i system, utlandstransaktioner precis tvärtom. och eken en traditionell cirka enskilda 8 procentsparbankers och uttagsautomater. TillsamOmärman ser till helhetsbildenSwedbank och räknarmed samman ägande med sparsparbankssymbol. Det är kan vara av aktierna. Denägare gemensamma manscirka svarar sparbankerna för banksstiftelserna sparbankerna näst största i Swedbank med 8 procent av lätt att tro attDen Swedbank äger symbolen, symbolen, myntet, visar ungefär en tredjedel av Swedaktierna. gemensamma myntet, visar påpå samarbetet som finns mellan sparsparbankerna, men det är faksamarbetet som finns mellan banks produktförsäljning bankerna och Swedbank. De flesta sparbanker erbjuder exempelvis Swedbanks produkter på den tisktoch precis tvärtom. sparbankerna svenska marknaden. tjänster och det finns ett nära samarbete och medSwedbank. IT-system, utlandstransaktioner och uttagsautomater. Tillsammans svarar sparbankerna för ungefär en tredjedel av Swedbanks produktförsäljning på den svenska marknaden. Samarbetet gynnar båda parter Den 1 juli 2011 trädde ett nytt samarbetsavtal i kraft med en löptid om sex år. Samarbetet mellan Swedbank och sparbankerna är etablerat sedan lång tid tillbaka. Samarbetet har sin grund i en lång gemensam historia och värdegemenskap. S parbankerna har ett visst basutbud av tjänster och produkter samt tillgång till kompetens på vissa områden. Två små sparbanker har i stället tecknat clearingavtal med Swedbank. Samarbetet är viktigt för båda parter då det innebär att IT-kostnader och utvecklingskostnader kan delas av många banker och på en betydligt större volym än om var och en gjort det på eget håll. Både Swedbank och sparbankerna tjänar på detta. Fördelar för Swedbank Genom samarbetet får Swedbank rikstäckning i Sverige och kan kalla sig nationell bank. Sparbankerna säljer ungefär en tredjedel av Swedbanks produkter på den svenska marknaden. Sparbankernas kontorsnät i hela landet är också viktigt för Swedbank för att vara en attraktiv leverantör till rikstäckande företag och organisationer. Swedbank får också en större insyn i hur bankmarknaden ser ut runt om i Sverige. 20 Samarbetet innebär stordriftsfördelar för båda parter vad gäller IT-utveckling och lansering av nya produkter och tjänster. Den gemensamma symbolen och ett i stort gemensamt marknadsuppträdande bidrar till ett stärkt varumärke genom sparbankernas höga kundnöjdhet och samhällsengagemang. Fördelar för sparbankerna Förutom produktfrågor sker ett nära samarbete på en rad administrativa områden. Swedbank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller ett brett sortiment av ITtjänster. Samarbetet skapar möjligheter att fördela utvecklingskostnader på en större affärsvolym. Som en enskild sparbank är det inte möjligt att ha resurser till samma kostnad som i nätverket mellan sparbankerna och Swedbank. Samarbetet gör helt enkelt att en enskild sparbank kan vara konkurrenskraftig på sin lokala marknad och det främjar även det interna samarbetet mellan sparbankerna. – 62 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Swedbank centralt och Swedbanks kunder har genom samarbetet tillgång till sparbankernas cirka 250 kontor på många olika orter. Omvänt gäller samma möjlighet för sparbankernas kunder. Swedbank förser sparbankerna med produkter som de kan leverera till sina kunder på sitt sätt. Sparbankerna får tillgång till en rad kundkoncept och kunderbjudanden, som de kan välja om de vill använda eller inte. En rad tjänster och produkter som aldrig en enskild Sparbank skulle kunna skapa. Sparbankerna kanske tjänar lite mindre på de produkterna, men uppsidan via samarbetet med Swedbank är betydelsefull för sparbankerna. RELATIONEN TILL SWEDBANK En ansvarsfull ägare i Swedbank Sparbankerna äger drygt 8 procent i Swedbank och har en stabil och långsiktig ägarposition i Swedbank. Ä gandet är även en god aktieplacering som gett en bra utdelning de två senaste åren. Lennart Anderberg, ordförande i Sparbanken Alingsås, är ordförande i Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank/Sparbanksgruppen som representerar sparbankernas ägande i Swedbank. Han är också ordförande i Swedbanks valberedning och ser mandatfördelningen i Swedbanks valberedning som ett exempel på hur sparbankerna kan driva ägarfrågor på ett aktivt och ansvarsfullt sätt. Vid årsskiftet 2009/10 gick sparbankerna, Folksam och sparbanksstiftelserna ut med en gemensam ägarförklaring som deklarerade att avsikten med ägandet i Swedbank är att utgöra en stabil och långsiktig ägargrupp med gemensam målsättning med ägandet. Tillsammans ska man ha ett ägande på cirka 20 procent av aktierna i Swedbank. – Vi, tillsammans med Sparbankstiftelserna och Folksam, har haft tre representanter i valberedningen och har därför stort inflytande på valet av styrelseledamöter i Swedbank, säger Lennart och fortsätter. – Svensk sparbanksrörelse har ett långsiktigt och strategiskt ägarintresse i Swedbank. Vi har en lång gemensam historia och ett affärsmässigt samarbete sedan lång tid tillbaka, och det är på dessa fundament sparbankernas långsiktiga ägande vilar. Swedbank skall även i fortsättningen vara en självständig bank med värderingar som delas med sparbanksrörelsen, nämligen sund vardagsekonomi för privatpersoner och företag samt lokal förankring. Som stark och aktiv ägare kan sparbankerna påverka i vilken riktning man önskar att Swedbank skall utveckla sin verksamhet. – Det är självklart en tydlig rågång mellan att ta ett ägaransvar och det ansvar som Sparbankernas Riksförbund tar i sitt samarbete med Swedbank. Som ansvarsfulla och aktiva aktieägare har Sparbankerna och Sparbanksstiftelser även tillfört kapital till Swedbank vid några tillfällen. Sparbanksgruppen Namn: Lennart Anderberg, 67 år Bor: i Alingsås Familj: Sambo, tre barn och tre barnbarn. Uppdrag: Ordförande i Sparbanken Alingsås och i Swedbanks valberedning till styrelsen Sparbankernas och vissa sparbanksstiftelsers aktieägande administreras av Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank, ofta kallad Sparbanksgruppen, och som är bildad av medlemmarna i Sparbankernas Riksförbund för att på ett ordnat, aktivt, ansvarsfullt och affärsmässigt sätt säkerställa och långsiktigt utöva medlemmarnas samlade ägarinflytande och ägaransvar, men också att främja en långsiktig värdeökning av medlemmarnas aktieinnehav i Swedbank AB. Föreningen bildades 2009. Eken, en sparbankssymbol På 1920-talet använde sig Oppunda Sparbank av den första eken och 1929 användes den första gången i en skrift om ekonomi och sparande. Den registrerades som sparbankernas varumärke 1932. 1942 tas den symbolek i vitt och grönt fram som de flesta äldre i Sverige förknippar med sparbanken. Eken fick på 70-talet betyg som Sveriges mest kända varumärke. Eken är symbol för Sparbankernas Riksförbund. 1991 lanserades den blågul-röda eken som ett gemensamt varumärke för alla landets sparbanker. När Sparbanken Sverige och Föreningsbanken gick samman 1997 och bildade FöreningsSparbanken togs det nu välkända myntet fram. Där kombinerades den klassiska sparbankseken med Föreningsbankens tre traditionella kärvar. 2006 bytte FöreningsSparbanken namn till Swedbank. Logotypen förändrades så att Föreningsbankens tre kärvar togs bort, sparbankseken behölls och myntet togs fram. Sparbankerna kombinerar myntet, som symboliserar samarbetet mellan Swedbank och sparbankerna, med bankens individuella namn. 21 SPARBANKSKUNDER Banken gav starthjälp En enkel checkkredit i början av 1990-talet var Per Johanssons första affärskontakt med Tjustbygdens Sparbank. Den hjälpte Per att förverkliga köpet av det förfallna Gränsö slott som nu, 20 år senare, är en modern slottsresort med hotell, spa, restaurang och café. Sparbankernas samlade utlåning i egen portfölj till små och medelstora företag uppgick 2011 till 67 miljarder, vilket är 39 procent av den totala utlåningen. Per Johansson är en välkänd entreprenör i Västervik, där han är född och uppvuxen. Efter journalisthögskolan i Göteborg, några år utomlands i Asien och Latinamerika, blev det en omstart i Västervik 1982 som nyhetsreporter. Han blev egen entreprenör inom media 1987 och kom till ett förfallet och igenvuxet Gränsö slott 1988 som kommunen haft i sin ägo. Per arrenderade och började renovera och har under 20 år byggt ut och återställt Gränsö slott. Samtidigt har han drivit upp flera andra företag och projekt, ensam eller tillsammans med partners, bland annat Klarkullen AB –media och moderbolag, Klarkullen Event AB, Gästhamnsguiden AB och Tillväxtakademin AB. För Per är entreprenörskap känsla, intuition och lust till handling. Han har kombinerat det med en sund, småländsk, inställning till sina företags ekonomi och kontakter med finansiärer. Ömsesidigt förtroende –Jag hade ingen tidigare kontakt med Tjustbygdens Sparbank AB innan de hjälpte mig med checkkrediten. Självklart kände jag till banken, det är ju en stor och viktig aktör i Västervik, och de kände till mig som person. Vi fick tidigt ett ömsesidigt förtroende för varandra, vilket i och för sig nog är lättare att få på en mindre ort. Per ser banken som en viktig affärspartner som han för en kontinuerlig dialog med och använder som bollplank i finansiella frågor. Totalt omsätter Gränsö AB 35 miljoner kronor årligen och Per har själv finansierat merparten av de 80 miljoner kronor han investerat i företaget under 15 år. Belåningen är cirka 25 miljoner kronor. – Pengar kostar olika mycket, men banken är billigare jämfört med till exempel Almi och riskkapitalister och mycket viktig för mitt företagande, säger han, inte minst tack vare det förtroende banken visar. Därför är det lika viktigt att de får motsvarande förtroende från mig, att mina företag är välskötta, att jag har koll på resultaten och genererar vinst. Branschens mest nöjda kunder Sparbankerna har de mest nöjda företagskunderna i den svenska bankbranschen och kundnöjdheten, enligt Svenskt Kvalitetsindex mätning 2011, ligger sedan flera år stabilt över branschgenomsnittet. Sparbankerna fick betyget 74,2 av företagskunderna – medan kundnöjdheten i branschen som helhet minskade till 69,2 från 69,6. Även bland privatkunderna får Sparbankerna fortsatt gott betyg och kundnöjdheten ligger sedan flera år stabilt över branschgenomsnittet. Mer information om Svenskt Kvalitetsindex finns på www.kvalitetsindex.se. 22 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Kort om Tjustbygdens Sparbank AB •Affärsvolym cirka 11 miljarder •Tre kontor •58 anställda •Cirka 32 000 kunder •Grundades 1869 Namn: Per Johansson Bor: Västervik Familj: Martha, sambo, och döttrarna Sigrid och Tamyres. Yrke: Entreprenör och grundare av bland annat Gränsö slott Bank: Tjustbygdens Sparbank SPARBANKSKUNDER Bytte bank på äldre dar När Morgans gamla bank lade ner sitt kontor i Frillesås i norra Halland förra året, blev Morgan Johansson lite rådvill. Att byta bank efter 40 år som trogen kund kändes som ett stort steg. Det naturliga var att fortsätta i samma bank, men närmaste kontor låg i Kungsbacka och var både större och mer anonymt. –Jag kände mig obekväm där och fick inte samma personliga service som jag var van vid, berättar Morgan som istället vände sig till Varbergs Sparbanks kontor i Bua. Där blev jag vänligt välkomnad och fick en positiv känsla på direkten. Det visade sig inte var så besvärligt att byta bank som han befarat. –Övergången gick hur lätt som helst, personalen i Bua hjälpte mig med all pappersexercis både för min privata del och för firman. Jag har fått mycket bra rådgivning vad gäller olika placeringar och sparfonder och ska nu flytta över min pensionsförsäkring till Bua också. Morgan bor i samhället Fjärås och driver sedan många år en snickerifirma, som nu också har flyttat över sina affärer till kontoret i Bua. På fritiden är han en passionerad jägare med marker både i Halland och Värmland. Kort om Varbergs Sparbank AB •Affärsvolym cirka 27 miljarder Namn: Morgan Johansson Bor: Fjärås i Kungsbacka kommun, Halland. Familj: Fru, två söner och tre barnbarn Yrke: Snickare med egen firma Kund: Varbergs Sparbank •Åtta kontor •118 anställda •Cirka 57 000 kunder •Grundades 1836 Unga florister startade eget När Frida Törnvall och Johanna Sethson som anställda fick möjligheten att ta över butiken Lyckoklöver Trend & Blomsterdesign i Lindesberg, så tvekade de inte länge. – Vi fick ta ett större ansvar för butiken när förre ägaren var föräldraledig och vi lärde känna leverantörerna, kunderna och varandra under den tiden, berättar Johanna. De unga företagarna, Frida är 20 år och Johanna är 21 år, är båda utbildade florister. Under studietiden praktiserade de på Lyckoklöver i Lindesberg och efter examen blev de anställda där. I maj 2011 tog de över butiken och genom den lokala banken – Bergslagens Sparbank - fick de hjälp med finansiering, försäkringar, kompanjonavtal och allt annat som man behöver som egenföretagare. De har också blivit privatkunder i banken sedan de startade företaget. – Vi har en personlig kontakt i banken, Christine, som vi kan kontakta med alla möjliga frågor, säger Johanna och fortsätter: – Vi kände att banken trodde på oss från första stund, att vi var unga tyckte de inte var något hinder, snarare tvärtom. De tyckte vi vara starka och duktiga som vågade satsa på ett eget företag. Kort om Bergslagens Sparbank AB •Affärsvolym cirka 11 miljarder •Sju kontor •64 årsanställda •Cirka 38 000 kunder •Grundades 1835 Namn: Frida Törnvall och Johanna Sethson Bor: Frida bor i Nora och Johanna bor i Örebro. Familj: Båda är sammanboende. Yrke: Florister och ägare till Lyckoklöver, vars juridiska namn är Blomsterbutiken Törnvall & Sethson AB. Bank: Bergslagens Sparbank 23 SAMHÄLLSENGAGEMANG Sparbankernas samhällsengagemang I en sparbanks verksamhetsidé ingår, förutom att vara en lokal bank, även att spela en aktiv roll i utvecklingen av lokalsamhället på de orter där man verkar. Den största samhällsnyttan en sparbank gör är dock att bedriva bank på ett långsiktigt och hållbart sätt med god lönsamhet. G enom den lokala kreditgivningen skapas ett levande samhälle, och vinsten återinvesteras lokalt till nytta för banken, kunderna och lokalsamhället. Det är en affärsidé som håller. En sparbank har tack vare sin verksamhetsidé en unik möjlighet att avsätta delar av vinsten till projekt och verksamheter som bidrar till ökad lokal livskraft, livskvalitet och trivsel på de orter sparbanken har sitt verksamhetsområde. bankens verksamhetsområde, två faktorer som ytterligare stärkte bankens betydelse för det lokala näringslivet och samhället. Majoriteten av dagens drygt 60 sparbanker verkar i små och medelstora samhällen. Varje bank står självständig och vill verkligen lyckas i sin region. Enkelt uttryckt kan man se det som ett symbiosförhållande - ju bättre det går för samhället där sparbanken finns, desto bättre går det för banken och vice versa. Den mer än 190 år gamla sparbanksidén – att kombinera framgångsrik kommersiell verksamhet med verklig samhällsnytta – är mer aktuell än någonsin. Incitament att delta och påverka När den första sparbanken i Sverige öppnade 1820 var det med filantropiska syften: att genom sparfrämjande bidra till både individens och lokalsamhällets bästa. Med tiden tillkom utlåning och möjligheten att återinvestera en del av vinsten i samhällsnyttiga projekt inom 24 Därför är det också självklart för sparbanker att på olika sätt stödja unga, kultur och föreningsliv men även entreprenörskap och företagsamhet. Kraften i sparbankernas samhällsengagemang ligger i det lokala och breda engagemanget som involverar olika samhällsaktörer som agerar tillsammans och – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – det är oftast dessa insatser som gör skillnad. Varje ort och region har sina utmaningar och det gäller också för de lokala sparbankerna. Många sparbanker har nyckelroller i satsningar på förändring och utveckling på små orter med stora utmaningar för tillväxt och nya jobb. Andra satsar på miljöprojekt, utvecklingsprojekt inom skolan eller vården, på drogförebyggande arbete eller på att minska ungdomsarbetslösheten. Varje sparbank väljer helt enkelt de projekt som banken bedömer ger mest nytta på lång sikt för just den bankens närområde. Inbyggt i verksamhetsidén Att företag på ett strukturerat sätt tar ansvar för sin påverkan på människor, miljö och ekonomi är inget nytt fenomen för sparbankerna. Ord som hållbar utveckling, CSR (Corporate Social Responsibility), socialt entreprenörskap och grön ekonomi har blivit allt vanligare både i medierna och i människors medvetande. Många delar av det som i dag kallas CSR har alltså ingått i sparbankernas verksamhetsidé sedan snart 200 år tillbaka. Enkelt uttryckt går CSR ut på att ta ansvar SAMHÄLLSENGAGEMANG för frågor som rör företagens viktigaste intressenter, exempelvis anställda, kunder och det omgivande samhället. Syftet är att behålla allmänhetens och kundernas förtroende genom att visa på att företagen gör nytta och att de lever efter samhällets normer. För en bank kan det också röra frågor som in- kontra utlåningsräntor och krav på företag som ansöker om lån eller fonder banken investerar i. För att CSR-arbetet ska fungera måste det bottna i företagets värdegrund och historia och upplevas som naturligt av dem som utför och tar del av det. Här har sparbankerna ett försprång jämfört med andra aktörer på finansmarknaden genom sin speciella ägandeform, sin långa historia av samhällsnyttigt arbete och sin starka lokala förankring. Den mer än 190 år gamla sparbanksidén – att kombinera framgångsrik kommersiell verksamhet med verklig samhällsnytta – är mer aktuell än någonsin. Miljöcertifierade sparbanker Falkenbergs Sparbank, Fryksdalens Sparbank, Mjöbäcks Sparbank, Norrbärke Sparbank, Orusts Sparbank, Roslagens Sparbank, Sala Sparbank, Sparbanken 1826, Sparbanken Alingsås AB, Sparbanken i Karlshamn, Sparbanken Lidköping AB, Sparbanken Nord, Sparbanken Rekarne AB, Sparbanken Skaraborg AB, Sparbanken Tanum, Sparbanken Tranemo, Swedbank Sjuhärad AB, Södra Dalarnas Sparbank, Sörmlands Sparbank, Tidaholms Sparbank, Tjustbygdens Sparbank AB, Tjörns Sparbank, Ulricehamns Sparbank, Varbergs Sparbank och Westra Wermlands Sarbank. Utdelning till allmännyttiga ändamål och stiftelser, mkr 250 235,1 200 150 188,5 179,6 169,3 100 101,8 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 25 SAMHÄLLSENGAGEMANG Företagande Banken stöttar de mindre företagen Centrum för Affärsutveckling i Mindre företag, CAM, är ett forskningscentrum på Linköpings universitet med fokus på utveckling av små företag. Case 1: Företagande Tonåringarna i Vadstena och Åtvidaberg erbjuds ett kontrakt när de börjar sjuan. I utbyte mot att avstå från droger, tobak och alkohol blir de medlemmar i en livsstils-klubb – ett alibi som ska göra det värt det att säga ”Nej, tack. Jag vill inte smaka.” F orskningscentrumet CAM tillkom på initiativ av bland annat Åtvidabergs Sparbank och man bedriver forskning om vilka faktorer som är avgörande för att små företag ska kunna bli framgångsrika. Ronny Mårtensson, vd för Åtvidabergs Sparbank, var en av initiativtagarna till CAM som bildades för fem år sedan. Mårtensson företagens behov med några forskare och professorer vid Linköpings universitet. En av dem är docent Anna Öhrwall Rönnbäck som är forskare och lärare, och som idag driver CAM som föreståndare med Ronny Mårtensson som ordförande. CAM vill föra tillbaka kunskapen från forskningen till företagen men också bidra till att små företag kan skapa nätverk. Vi vill hjälpa småföretag att vara medvetna om kundvärdet och ha en bra relation till kunden. – Småföretagare har ibland svårt att skapa sin egen tillväxt eftersom de saknar tid, verktyg och det praktiska stöd som behövs. CAM kan hjälpa dem att se på verksamheten med nya ögon. Dessutom bidrar vi genom att identifiera och finna lösningar på generella problem, berättar han. CAM är en av sparbankens långsiktiga satsningar för att bidra till regional företagsutveckling. Centrumet för ut resultat av forskning, utbildning och vidareutveckling i småföretagarfrågor så att det verkligen kommer företagen till del. Inför bildandet av CAM diskuterade Ronny 26 – Framgångsrika företag lägger väldig mycket tid på att arbeta strategiskt med att utveckla företaget. Och man måste frigöra tid för att kunna göra det, söka stöd och nätverka, uppmanar Anna Öhrwall Rönnbäck. Sistaårsstudenterna på civilingenjörsutbildningen vid Linköpings universitet har de senaste tre åren genomfört analyser av cirka 150 företag i Östergötland, Södermanland och Småland. De har undersökt faktorer som produktion, logistik, försäljning, ekonomi, marknad, ledning, organisation, innovation, produktutveckling och personalvård. Med – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – utgångspunkt från dessa studier har forskarna vid CAM gjort en undersökning av vilka faktorer som avgör om ett litet företag ska bli framgångsrikt. Slutsatsen är att ett företag måste vara marknadsorienterat, arbeta strukturerat och ha god kunskap om lönsamhet. Men extra viktigt är att vara medveten om kundvärdet och att ha en bra relation till kunden. – Att kunna lösa kundens problem tillsammans med kunden och att förstå kundens kund är viktigt. Många tillverkande företag levererar ju inte till slutanvändaren, och ju mer du vet om din kunds kund, desto mer lönsamt kan det bli, säger Ronny Mårtensson. Kort om Åtvidabergs Sparbank •Affärsvolym cirka 4 miljarder •Ett kontor •17 anställda •Cirka 15 000 kunder •Grundad 1867 SAMMHÄLLSENGAGEMANG Som en förstärkning till det mångåriga lokala samarbetet som sparbankerna har med UF regionalt, stödjer sparbankerna sedan 2011 även UF centralt. Ung Företagsamhet Sparbankerna och Swedbank är sedan 2011 tillsammans nationell samarbetspartner till den ideella organisationen Ung Företagsamhet (UF). Organisationen, som samarbetar med både grundskolan och gymnasiet, vill ge skolungdomar insikter i arbetslivets villkor och hjälper ungdomar att bilda miniföretag i vilka man tillverkar och marknadsför verkliga produkter eller tjänster. På så sätt hoppas UF hjälpa ungdomar att bli mer företagsamma och att tro på sig själva och sitt entreprenörskap. Författaren Karl Wennberg, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, har i en rapport från 2011 visat att UF-företagande har betydande positiva effekter för samhällsutvecklingen. Det är betydligt fler personer med UFbakgrund som startar företag i unga år jämfört med befolkningen i övrigt. Tillsammans har före detta UF-företagare skapat tiotusentals nya jobb redan som unga personer och skatteinbetalningarna från deras företag mäts i miljarder kronor årligen. Visst är det bra att plugga entreprenörskap, men sedan måste man praktisera det man lärt sig i skarpt läge. Sommarjobb och eget företagande Sparbankerna har en lång tradition av regionalt och lokalt engagemang för ökat företagande och företagsamhet. Exempel på konkreta verksamheter för ungdomar som sparbankerna har stött är Ung Entreprenör, Egen Sommar och Sommarlovsentreprenörer. Även under sommaren 2011 fick många unga prova på hur det är att ha eget företag tack vare sparbankerna. Ungdomar får under några veckor inspiration, information och övningar att göra för att få hjälp att ta fram en affärsidé, gärna tillsammans med kompisar. Det kan handla om att öva sig att ta kontakter, att våga ta sig för att göra saker och att få hjälp att förstå hur viktigt det är med nätverk. Brädbolaget utsågs till Kronobergs bästa UF-företag 2011. Affärsidén är att bygga och sälja longboards i Småland. 27 SAMHÄLLSENGAGEMANG Disa Malmsten, Jennifer Andersson och Micaela Haglund vann den svenska aktietävlingen i Stock Market Learning. UNGA Privatekonomi i skolan Sparbankerna har ett långt engagemang i folkbildning kring privatekonomi och sparande. Genom aktietävlingen Stock Market Learning uppmuntras unga att reflektera över investeringarnas konsekvenser för miljö och samhälle förutom att de lär sig hur aktiemarknaden fungerar. Den största vinsten med tävlingen är att eleverna lär sig om hur aktiemarknaden fungerar och att de ökar sina kunskaper om ekonomi. Kort om Sparbanken Västra Mälardalen •Affärsvolym cirka 15 miljarder •Fyra kontor •86 anställda •Cirka 44 000 kunder •Grundad 1845 28 E tt annat led i detta arbete är Sparbanken Västra Mälardalen som årligen arrangerar Stock Market Learning, en europeisk aktietävling för skolungdomar. Tävlingen Stock Market Learning organiseras av Deutcher Sparkassenverlag i Stuttgart och cirka 40 000 lag runt om i Europa är med och tävlar. Deltagare under 2011 var ekonom-treorna på Vasagymnasiet i Arboga samt Ullvigymnasiet i Köping, genom Sparbanken Västra Mälardalens, samt en skola via Lidköpings Sparbank som också är med i tävlingen. Stock Market Learning går ut på att skolelever bildar lag, placerar 50 000 fiktiva euro på aktiemarknaden och får dem att öka så mycket som möjligt under tio veckor. Tävlingen genomförs via Internet, där skoleleverna har sitt konto, gör sina investeringar och kan följa utvecklingen av sitt fiktiva kapital. –Aktietävlingen är en del av vårt vanliga engagemang i skolvärlden där vi bjuder in högstadieskolor att komma till banken och berättar om privatekonomi, vad det innebär med SMS-lån, småutgifter, att spara, vad saker och ting kostar, säger Johan Grunditz, chef för kapitalförvaltningen i Sparbanken Västra Mälardalen. –I år var det fokus på hållbar utveckling och ungdomarna uppmuntrades att också – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – reflektera över investeringarnas konsekvenser för miljö och samhälle. Sparbanken sponsrar för fjärde året Det är fjärde året som banken är med och sponsrar och Johan berättar att intresset är stort från både elever och lärare. Några veckor före tävlingsstarten besöker vi skolorna och berättar generellt om hur aktiehandeln fungerar. Vi ger dem i stor sett samma material och rekommendationer som vi ger till våra vanliga aktiekunder för att upplevelsen ska bli så verklighetstrogen som möjligt, berättar Johan. Vi träffas också efter halvtid samt självklart vid den nationella prisutdelningen. Vinnande lag bestod av Disa Malmsten, Jennifer Andersson och Micaela Haglund och de hade ökat sina placeringar till 54 000 euro. Förstapriset var en resa till Bryssel där den europeiska prisutdelningsceremonin hölls och där vinnande lag från de övriga länderna samlades och fick presentera sina placeringsstrategier och spendera helgen tillsammans. –Den största vinsten med tävlingen är att eleverna lär sig om hur aktiemarknaden fungerar och att de ökar sina kunskaper om ekonomiska frågor, avslutar Johan. Läs mer på: www.planspiel-boerse.com SAMHÄLLSENGAGEMANG Kunskapsbanken är ett uttryck för sparbankens lokala förankring – det som är bra för bygden är bra för sparbanken. Läsglädje i Sörmland Under elva år har Sparbanken i Sörmland använt del av sin vinst till att främja kunskap i bygden genom den så kallade Kunskapsbanken. Grundskolans lärare har kunnat söka medel från Kunskapsbanken och det enda kriteriet har varit att projektet ska stimulera nya pedagogiska grepp. Kunskapsbanken är ett uttryck för sparbankens lokala förankring – det som är bra för bygden är bra för sparbanken. – Att fördjupa sig i böckernas värld är en viktig del av elevernas lärande, men i dag är det allt vanligare att barn inte läser skönlitteratur. Därför startade vi projektet ”Länet läser” berättar Ann Löwbeer, lärare och bibliotekspedagog i Nyköping. Sörmlands sparbank kunde på så sätt bidra till att 400 lärare kunde dela ut en ny bok till var och en av sina elever. Projektet gav ringar på vattnet och i dag har flera kommuner fortsatt på egen hand att dela ut böcker till elever. Kunskapsbanken har hittills beviljat 1 100 ansökningar och 15 miljoner kronor har delats ut. Sparbankens vision är klar – bra skolor skapar attraktionskraft till regionen och det är bra för sparbanken att folk vill bo och verka i Sörmland. – För skolorna i våra kommuner har sparbankens engagemang varit fantastiskt. Näringslivet har mycket att tjäna på att samarbeta med skolan – mer engagerade elever kan ge mer tillbaks till samhället menar Ann Löwbeer. Bra relationer bygger på att vi engagerar oss i varandra och har förståelse för vilka behov som finns. Sparbanken delar den värderingen med Scoutrörelsen. Kort om Sparbanken 1826 •Affärsvolym cirka 54 miljarder •Tjugo kontor •272 anställda •Cirka 146 000 kunder •Grundad 1826 Kort om Sörmlands Sparbank •Affärsvolym cirka 31 miljarder •Sju kontor •180 anställda •Cirka 95 000 kunder •Grundad 1832 World Scout Jamboree Det största ungdomseventet någonsin i Sverige var World Scout Jamboree i Rinkaby utanför Kristianstad med 40 000 deltagare och 30 000 besökare. Lägret som pågick i tio dagar i början av augusti hade som tema ”Simply Scouting” med tre fokus; möten, natur och solidaritet. Scouter från över 150 länder ägnade sig åt traditionella scoutaktiviteter, hade kul och utvecklade vänskaper över gränser och kulturer. Sparbanken 1826 var lägrets huvudsponsor. Förutom att hålla sitt största kontor någonsin, 450 kvadratmeter med sex kassor, öppet under de två veckorna medverkade banken till att hela 80 procent av alla transaktioner under lägret gjordes med kort. I någon av bankens 150 terminaler kunde deltagarna ladda sina kort. Huvudsponsorskapet var en stor satsning för Sparbanken 1826 och samtidigt naturlig eftersom scoutrörelsen och sparbanken delar många värderingar såsom vikten av socialt ansvarstagande, folkbildning och utveckling. – Bra relationer bygger på att vi engagerar oss i varandra och har förståelse för vilka behov som finns säger Maths Malmström, marknadschef hos Sparbanken 1826. 29 SAMHÄLLSENGAGEMANG DETTA ÄR SPARBANKERNA MILJÖ Miljölån skyddar närmiljön och Östersjön Tjustbygdens Sparbank ABs miljöråd har tagit initiativ till att ta fram lån med förmånliga villkor riktat till 2 000 hushåll i Västerviks kommun som måste rusta upp sina reningsanläggningar. Efter jordbruket är enskilda avlopp den största orsaken till övergödning i sjöar och vattendrag. Kort om Tjustbygdens Sparbank AB •Affärsvolym cirka 11 miljarder •Tre kontor •58 anställda •Cirka 32 000 kunder •Grundad 1869 Som miljöcertifierad bank vill vi uppmuntra till satsningar på vår gemensamma miljö. 30 –Att vi ställer upp med förmånlig finansiering för att lösa vatten- och avloppsfrågan är en viktig åtgärd för vår närmiljö och för Östersjön, säger Jenny Hedenström, miljökoordinator på Tjustbygdens Sparbank. Jenny ingår tillsammans med tre miljöengagerade medarbetare i bankens miljöråd. Rådets uppgift är bland annat att komma med förslag om hur banken kan värna miljön både i det dagliga arbetet och i sin kreditgivning. –Som miljöcertifierad bank vill vi uppmuntra till viktiga satsningar på vår gemensamma miljö, säger Jenny. Under de närmaste åren måste bortåt 2 000 enskilda avlopp rustas upp i Västerviks kommun. Dessutom är drygt 500 hus på väg att anslutas till kommunalt vatten och avlopp eller gemensamma reningsanläggningar. Stort problem med enskilda avlopp Men hur stort miljöproblem är egentligen de enskilda avloppen? – Efter jordbruket är enskilda avlopp den största orsaken till övergödning i sjöar och vattendrag, säger Christer Hermansson på – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Västerviks kommuns miljö- och byggkontor som hanterar kontrollerna. Ungefär 5 000 hus har enskilt avlopp och hälften bedöms ha otillräcklig rening. Kontrollerna är inriktade på avlopp med toalett. Om hälften av dem inte uppfyller kraven, kommer 2 000 hushåll att tvingas bygga om sin reningsanläggning. Det vanligaste felet är att infiltrationen tjänat ut. Men det förekommer även att orenat avlopp rinner rakt ut i naturen. Det kan i sin tur sprida smitta genom att bakterier och annat otyg hamnar i den egna brunnen eller i grannens vattentäkt. Kostnaden för ombyggnationen varierar. 75 procent beräknas hamna på under 100 000 kronor, men i enskilda fall kan det handla om betydligt mer kostsamma insatser. – VA-lånet är ett erbjudande till den som är privatperson och är, eller blir, helkund i Tjustbygdens Sparbank, förklarar Jenny Hedenström. De exakta villkoren varierar något beroende på låntagarens förutsättningar i form av exempelvis fastighetens värde och aktuell belåningsgrad. SAMHÄLLSENGAGEMANG Kraften i sparbankernas samhällsengagemang ligger i det lokala och breda engagemanget som involverar många aktörer - det är dessa insatser som gör skillnad. Tolvåringar upplever naturen Sedan drygt tio år tillbaks deltar varje höst flera tusen femte-klassare, från Färs & Frosta Sparbanks tolv kommuner i Skåne, i heldagsvandringar utmed Skåneleden. Syftet är att barnen tillsammans med naturguider får uppleva och diskutera biologisk mångfald, skogsbruk, djur och natur och hur viktigt uteliv är för att må bra. Bakom projektet står Färs&Frosta Sparbanks stiftelse som bildades för tio år sedan och som sedan dess har delat ut 154 miljoner kronor till lokala projekt. Sparbankerna i täten för miljöcertifieringar Sparbankerna var tidigt ute med att bedriva aktivt miljöarbete. Sala Sparbank var den första banken som miljöcertifierades i Norden. Detta var år 2002. Flera sparbanker, bland annat Sala och Södra Dalarnas Sparbank, har utvecklat egna miljöutbildningar. Sparbankerna har etablerat en miljögrupp där man via träffar delar med sig av sin kunskap och utbyter erfarenheter om hur man till exempel kan påverka leverantörer och samarbetspartners och hur kunder på bästa sätt kan erbjudas sparande och placeringar med miljöhänsyn. Dessutom samarbetar Sparbankerna med Swedbank i miljöutbildningen ”Miljö och Hållbarhet” som 2010 utsågs till Sveriges bästa e-learningutbildning. Utbildningen är tänkt som hjälp och inspiration för medarbetare att agera miljömedvetet i sina yrkesroller. Rasjön räddas En gång i tiden var Rasjön i södra Dalarna en omtyckt badsjö med hopptorn och kräftfiske. Nu är sjön övergödd, förstörd av utsläpp från gamla tiders jordbruk med överanvändning av konstgödsel och avlopp. Ytvattnet är syrerikt men några meter ner är sjön helt död. Det finns inget syre och fiskarna ligger döda på botten. På somrarna är badplatserna brunsörjiga och illaluktande av alger. Vattnet behöver syre men att syresätta med en pumpanläggning skulle bli alldeles för dyrt. Ola Hult och Per von Bahr som bor vid sjön har, med hjälp av beräkningar från Tekniska Högskolan i Stockholm, hittat en metod som inte behöver pumpar och som på några års sikt kommer att göra sjön frisk. Med en fördämning har man fått sjöns vatten att stiga och sedan sänkt ner ett stort rör till botten som tack vare gravitationen leder bottenvattnet till sjöns utlopp. På så sätt kommer det syrefattiga bottenvattnet att omsättas istället för ytvattnet. Och utan att få materialkostnaderna på en halv miljon kronor och en del annat täckt av bidrag från bland annat Södra Dalarnas Sparbank hade projektet inte kunnat starta. Kort om Södra Dalarnas Sparbank •Affärsvolym cirka 7 miljarder •Tre kontor •46 årsanställda •Cirka 27 000 kunder •Grundad 1837 Per von Bahr, eldsjäl vid Rasjön. 31 EKONOMISKA RAPORTER Ekonomiska rapporter Sparbanke rna är tillsamman s en av de största ägarna i Swedban k. Resultaträkning samtliga sparbanker, mkr 2011 2010 Förändring, % 8 646 5 426 59,4 -3 227 -1 240 160,4 5 419 4 186 29,5 264 14 – 2 293 2 269 1,1 Nettoresultat finansiella transaktioner 14 268 -94,8 – varav reavinster Swedbanksaktier 41 266 -84,6 Övriga rörelseintäkter 88 103 -14,6 Summa övriga rörelseintäkter 2 659 2 654 0,2 Summa räntenetto och rörelseintäkter 8 078 6 840 18,1 Personalkostnader 2 463 2 381 3,5 IT-kostnader 732 707 3,5 Övriga allmänna administrationskostnader 726 759 -4,3 Av- och nedskrivningar, anläggningstillgångar 250 259 -3,5 – varav goodwill 122 133 -8,2 Övriga rörelsekostnader 417 390 6,9 Summa kostnader före kreditförluster 4 588 4 496 2,0 Resultat före kreditförluster 3 490 2 344 48,8 424 359 18,1 Nedskrivningar på finansiella tillgångar 0 2 -74,9 – varav Swedbanksaktier 0 0 – 3 066 1 983 54,6 K/I-tal före kreditförluster 0,57 0,66 K/I-tal efter kreditförluster 0,62 0,71 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisioner, netto Kreditförluster, inklusive värdeförändring Rörelseresultat 32 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – EKONOMISKA RAPPORTER Sp fina arban lån nsiera kerna ing r Kvo med sin utinlå t in nin -/ är 1 utlånin g. 12% g . Balansräkning samtliga sparbanker, mkr 2011 2010 Förändring, % Utlåning till allmänheten 169 742 164 411 3,2 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 25 030 19 587 27,8 8 285 8 300 -0,2 29 721 25 067 18,6 232 778 217 365 7,1 193 305 180 545 7,1 8 145 7 153 13,9 201 450 187 698 7,3 236 206 14,5 3 082 3 522 -12,5 28 010 25 939 8,0 232 778 217 365 7,1 Tillgångar Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Fond för verkligt värde Egna fonder inklusive periodens resultat Summa skulder och eget kapital Tillgångar i förhållande till total balansomslutning Utlåning till allmänheten 73% Obligationer och räntebärande värdepapper 11% Aktier och andelar 4% Övriga tillgångar 12% Skulder och eget kapital i förhållande till balansomslutning Inlåning från allmänheten 83% Övriga skulder 4% Obeskattade reserver 0% Fond för verkligt värde 1% Egna fonder inklusive periodens resultat 12% 33 EKONOMISKA RAPORTER Resultaträkning exklusive jämförelsestörande poster, samtliga sparbanker, mkr 2011 2010 Förändring, % 8 065 5 219 54,5 -2 889 -933 209,7 Räntenetto exklusive jämförelsestörande poster 5 176 4 286 20,8 Provisionsintäkter 2 695 2 658 1,4 -402 -390 3,1 88 103 -14,6 Summa övriga rörelseintäkter 2 381 2371 0,4 Summa räntenetto och rörelseintäkter exklusive jämförelsestörande poster 7 557 6 657 13,5 Allmänna administrationskostnader 3 922 3 846 1,9 Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 128 127 0,8 Övriga rörelsekostnader 417 389 7,2 Summa kostnader före kreditförluster 4 467 4 362 2,4 Resultat exklusive jämförelsestörande poster före kreditförluster 3 090 2 295 34,6 423 359 17,8 Resultat exklusive jämförelsestörande poster efter kreditförluster 2 667 1 936 37,8 Ränteintäkter jämförelsestörande poster 1 032 422 144,5 Räntekostnader jämförelsestörande poster -789 -521 51,4 Räntenetto jämförelsestörande poster 243 -99 -345,5 Erhållna utdelningar 264 14 – – varav för Swedbankaktier 220 – – Nettoresultat finansiella transaktioner 14 268 -94,9 – varav reavinst Swedbanksaktier 41 266 -84,6 122 133 -8,3 Nedskrivning av finansiella tillgångar 0 2 – – varav nedskrivning Swedbankaktier – – – Resultat jämförelsestörande poster 399 48 731,2 3 066 1 984 54,5 K/I-tal före förluster, kundresultat 0,59 0,66 K/I-tal efter förluster, kundresultat 0,65 0,71 Ränteintäkter allmänhet Räntekostnader allmänhet Provisionskostnader Övriga rörelseintäkter Kreditförluster, inklusive värdeförändring Avskrivningar goodwill Rörelseresultat 34 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – EKONOMISKA RAPPORTER Utlåning Inlåning Utlåningens fördelning per kundsektor, procent 2011 2010 Offentlig sektor 0,5 0,7 Företagssektor 39,1 Hushållssektor Inlåningens fördelning per kundsektor, procent 2011 2010 Offentlig sektor 1,9 2,5 39,1 Företagssektor 17,9 17,7 59,7 59,5 Hushållssektor 78,5 78,0 – varav personliga företagare 24 23 – varav personliga företagare 19,0 18,8 Övrigt 0,7 0,7 Övrigt 1,7 1,8 Inlåningens fördelning per kundsektor, procent Utlåningens fördelning per kundsektor, procent övrigt Företag 17,9% Hushåll 59,5% Enskild firma 19% Övrigt 3,6% Pers företag Hushåll övrigt Företag 39,1% Hushåll 36,2% Enskild firma 23,5% Övrigt 1,2% Pers företag hushåll Företag Utlåning till allmänheten inklusive bolån, andel i procent Sparbankerna 6,6% Swedbank 16,5% Handelsbanken 30,1% SEB 15,4% Nordea 14,7% Övriga banker 16,7% 6,6 Företag Inlåning från allmänheten, andel i procent Sparbankerna 7,7% 7,7 Swedbank 15,8% Handelsbanken 26,6% SEB 21,9% Nordea 14,6% Övriga banker 13,4% 35 DETTA ÄR SPARBANKERNA EKONOMISKA RAPPORTER Nyckeltal samtliga sparbanker 2011 2010 13,40 13,62 Kapitaltäckningskvot 2,02 2,01 Räntabilitet på eget kapital, % 7,28 5,17 Räntenetto i förhållande till medelomslutning (placeringsmarginal) 2,43 2,02 112 119 Medelomslutning, mkr 222 700 206 809 Affärsvolym ultimo, mkr 692 661 685 156 Affärsvolym genomsnittlig, mkr 684 189 659 372 Affärsvolym/årsarbetare, tkr 203 776 194 819 Kreditförlustnivå, % 0,27 0,22 Osäkra lånefordringar i % av utlåning till allmänheten 1,58 1,49 Reserveringar i % av utlåning till allmänheten brutto 0,77 0,79 Soliditet, % In-/utlåningsrelation allmänheten Definitioner Soliditet Beskattat eget kapital samt obeskattade reserver enligt balansräkningen med avdrag för latent skatt (26,3%), i förhållande till balansomslutningen vid årets utgång. Utdelning till allmännyttiga ändamål och stiftelser, mkr 250 235,1 200 150 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt (26,3%) i relation till genomsnittligt eget kapital. Genomsnittligt eget kapital beräknas som ett genomsnitt av årets ingående och utgående balans. 188,5 179,6 169,3 100 101,8 Medelomslutning (MO) En tolftedel av summa månadsbalanser. 50 0 2007 2008 2009 2010 2011 Sparbankerna bidrar till tillväxt och livskvalitet Sparbankerna har en unik modell för vinstdelning inbyggd i sin verksamhetsidé. När det går bra för sparbankerna har de möjlighet att återinvestera en del av överskottet i samhällsnyttiga projekt på orten där bankens kunder lever och verkar. Sparbankerna bidrar alltså aktivt till utveckling och tillväxt i sina närområden, vilket har stor betydelse för många små och medelstora orter i Sverige. 2011 delade sparbankerna tillsammans ut 235,1 miljoner kronor till olika projekt runt om i landet. 36 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav. – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Affärsvolym In- och utlåning i egen balansräkning plus förmedlade krediter, fonder och försäkringar. Årsanställd samtliga Antalet arbetade timmar totalt/i tjänster som omfattas av BAO-avtalet, dividerat med 1 730. Kreditförlustnivå Kreditförluster i förhållande till ingående balans för utlåning till allmänheten. K/I-tal före respektive efter kreditförluster Rörelsekostnader i förhållande till rörelseintäkter exklusive respektive inklusive kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom. DETTA ÄR SPARBANKERNA DETTA ÄR SPARBANKERNA Kommuner där sparbanker finns – 258 kontor på över 240 orter i 20 landskap 38 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund – Orter med sparbanker sorterade efter landskap Blekinge Hälsingland Sparbanken 1826 Olofström Sparbanken Eken AB Åryd Hälsinglands Sparbank Delsbo Enånger Forsa Iggesund Järvsö Sparbanken i Karlshamn Karlshamn Asarum Kyrkhult Mörrum Olofström Ringamåla Svängsta Vilshult Sölvesborg - Mjällby Sparbank Sölvesborg Mjällby Bohuslän Orusts Sparbank Henån Ellös Svanesund Varekil Sparbanken Tanum Tanumshede Fjällbacka Grebbestad Hamburgsund Östad Skärhamn Tjörns Sparbank Kållekärr Myggenäs Småland Hudiksvall Medelpad Hälsinglands Sparbank Matfors Norrbotten Sparbanken Nord Arjeplog Arvidsjaur Gällivare Jokkmokk Kiruna Malmberget Norrfjärden Pajala Roknäs Rosvik Vuollerim Älvsbyn Öjebyn Överkalix Övertorneå Piteå Dalarna Lekebergs Sparbank Norrbärke Sparbank 1)Smedjebacken Södra Dalarnas Sparbank Hedemora Långshyttan Stora Skedvi Dalsland Dalslands Sparbank Mellerud Bengtsfors Bäckefors Ed Färgelanda Högsäter Åsensbruk Gotland Närs Sparbank Stånga Fjugesta Skåne Ekeby Sparbank Ekeby Frenninge Sparbank Vollsjö Färs & Frosta Sparbank AB Lund Dalby Eslöv Höör Hörby Kävlinge Löberöd Lomma Löddeköpinge Simrishamn Sjöbo Staffanstorp Svalöv Södra Sandby Tomelilla Vollsjö Ystad Sparbanken Gotland Eskelhem Klintehamn Roma Stånga Ivetofta Sparbank i Bromölla Bromölla Näsum Skurups Sparbank Rydsgård Skurup Halland Snapphanebygdens Sparbank Bjärnum Visseltofta Sparbanken 1826 rkelstorp A Broby Degeberga Fjälkinge Hässleholm Hästveda Killeberg Knislinge Lönsboda Näsby Osby Sibbhult Sösdala Tollarp Tyringe Vittsjö Vä Åhus Kristianstad Sparbanken Boken Skånes Fagerhult Sparbanken Göinge AB Farstorp Glimåkra Röke Vinslöv Falkenbergs Sparbank Falkenberg Getinge Ullared Vessigebro Ätran Laholms Sparbank Laholm Knäred Våxtorp Sparbanken Boken Hishult Södra Hestra Sparbank Hyltebruk Torup Unnaryd Varbergs Sparbank AB Varberg Bua Horred Håsten Skällinge Träslövsläge Tvååker Veddige Högsby Sparbank Högsby Lönneberga- Tuna-Vena Sparbank Vena Silverdalen Tuna Markaryds Sparbank Markaryd Ryd Sparbanken Eken AB Delaryd Grimslöv Långasjö Älmeboda Burseryd Tjustbygdens Sparbank AB Västervik Ankarsrum Gamleby Bjursås Leksands Sparbank Leksand Insjön Rättvik Mönsterås Fliseryd Södra Hestra Sparbank Närke Bjursås Sparbank Häradssparbanken Mönsterås Vimmerby Sparbank AB Vimmerby Virserums Sparbank Virserum Ålems Sparbank Ålem Blomstermåla Tidaholms Sparbank Ulricehamn Ulricehamns Sparbank Gällstad Grästorp Åse och Viste Härads Sparbank Västmanland Bergslagens Sparbank AB Lindesberg Fellingsbro Frövi Kopparberg Nora Storå Sala Sala Sparbank Heby Tärnsjö Östervåla Sparbanken Köping Västra Mälardalen Arboga Kolsva Kungsör Södermanland Ångermanland Sparbanken Rekarne AB 2)Eskilstuna Mariefred Strängnäs Sidensjö Sparbank Sörmlands Sparbank Katrineholm Flen Malmköping Nyköping Oxelösund Vingåker Tidaholm Brandstorp Mullsjö Sidensjö Skorped Öland Ölands Bank AB Borgholm Degerhamn Färjestaden Löttorp Mörbylånga Uppland Östergötland Roslagens Sparbank Norrtälje Hallstavik Rimbo Älmsta Kinda–Ydre Sparbank Kisa Horn Rimforsa Österbymo Enköping Sparbanken i Enköping Bro Bålsta Kungsängen Vadstena Sparbank Vadstena Valdemarsviks Sparbank Valdemarsvik Gusum Åtvidabergs Sparbank Åtvidaberg Värmland Fryksdalens Sparbank Sunne Westra Wermlands Sparbank Arvika Charlottenberg Edane Koppom Töcksfors Åmotfors Årjäng Västergötland Mjöbäcks Sparbank Överlida Sparbanken Alingsås AB Alingsås Herrljunga Lerum Sollebrunn Vårgårda Sparbanken Lidköping AB Sparbanken Syd och Sparbanken Öresund är ej medräknade. Fetmarkerad ort = bankens huvudkontor. 1) Norrbärke Sparbank stängde Söderbärkekontoret 13 februari 2012. 2) Sparbanken Rekarne stängde Torshällakontoret 23 februari 2012. 3) Swedbank Sjuhärad AB stängde i Skene 29 februari 2012. Lidköping Sparbanken Skaraborg AB Skara Götene Kvänum Nossebro Vara Sparbanken Tranemo Tranemo Dalstorp Länghem Swedbank Sjuhärad AB 3) Borås Bollebygd Dalsjöfors Fristad Kinna Sandared Svenljunga Sätila Produktion: Publicera Information AB. Tryck: Imprima AB. Illustration omslag: Jeanette Friman. Foto: Susanne Martinelle, Rolf Andersson, Rolf Karlsson, Tommy Hvitfeldt, Samir Soudah, Färs & Frosta Sparbank, Fotoakuten, Johan Källs, CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons. 39 Sparbankernas Riksförbund Org.nr: 879500-4863 Besök: Sveavägen 17, 8 tr Post: Box 16249 103 24 Stockholm Tel: 08-545 291 60 Fax: 08-545 291 69 info@sparbankerna.se www.sparbankerna.se Frågor om rapporten besvaras av: Öivind Neiman, vd oivind.neiman@sparbankerna.se Tel: 08-545 291 62 Mobil: 073-422 1501 Lena Silén, förbundsekonom lena.silen@sparbankerna.se Tel: 08-545 291 63 Mobil: 070-775 1990 Annika Koponen, kommunikationschef annika.koponen@sparbankerna.se Tel: 08-545 291 68 Mobil: 070-549 9044 40 – 61 sparbankers rapportering sammanställd av Sparbankernas Riksförbund –
© Copyright 2024