4 TORSDAG 13 FEBRUARI 2014 KYRKANS TIDNING NUMMER 7 NYHETER NYHETSTIPS: TEL: 010-199 34 63 eller 010-199 34 54 Ja men inte amen till ny Mässmusik och dopordning kommenteras mest Kyrkohandboksförslaget får ”ja” i fyra av fem remissvar. Men ett ja med reservationer: förslaget måste justeras innan det kan bli en ny handbok, tycker de ﬂesta. – Det är en hög och positiv siffra i det här skedet, så vi är väldigt nöjda. Svaren är genomarbetade, processerna har varit breda och i vissa församlingar har barn tillfrågats, det är roligt, säger Boel Hössjer Sundman, präst och projektledare för arbetet med den nya kyrkohandboken. Den 1 februari gick remisstiden ut och nu ska projektgruppen gå igenom de 580 svar man fått in. Hittills har man hunnit sammanställa svaren på fyra frågor. En av dessa handlar om synen på förslaget i sin helhet, och det får alltså stöd i 80 procent av remissvaren, även om att många säger ja med reservation. för ”Den allmänna gudstjänsten” har också fått ett starkt stöd, över 90 procent säger ja till dem – men många ser ”vissa brister”. Ordningarna för ”De kyrkliga handlingarna” får ett nästan lika brett stöd, men bland svaren ﬁnns invändningar mot dopgudstjänsten. – Jag kan inte ge någon fördjupad bild av synpunkterna på dopgudstjänsten, ännu, men det ser ut att ﬁnnas funderingar GUDSTJÄNSTORDNINGARNA kring de olika momentens ordningsföljd i dopgudstjänsten. Man verkar vilja ha en annan rytm och ett annat ﬂöde, men det Boel Hössjer bör ju kunna Sundman. åtgärdas, säger Boel Hössjer Sundman. Den nya gudstjänstmusiken har också gett upphov till många kommentarer. Minst andel negativa kommentarer får den traditionella musiken, som ﬁnns i förslagets serie A. Den motsvarar större delen av musiken i kyrkohandboken 1986. Bara knappt sex procent säger nej till den. Men Boel Hössjer Sundman drar inte slutsatsen att man därför bör ge den traditionella kyrkomusiken ännu mer utrymme. – Vi ska granska ändringsförslagen, ta in synpunkterna och överväga hur vi ska göra. Men det mesta av dagens liturgiska musik ﬁnns ju kvar i handboksförslaget, säger hon. Åsikterna om den övriga musiken är mer varierade, och gene- rellt är den mindre populär. Minst uppskattning får serie B, som är nyskriven av tonsättaren och organisten Fredrik Sixten. Den andra nyskrivna musikserien, serie D, skriven av tonsättaren Karin Runow, är mer omtyckt. – Vi måste se på vad detta betyder, vi vet ännu inte vad åsikterna handlar om. Jag har tidigare mött dem som har tyckt att serie B har varit svår initialt, men rent generellt får man ﬂer synpunkter på ny musik. En del kanske rent principiellt är emot ny musik i en kyrkohandbok, andra kan tycka att musiken borde låta annorlunda, säger Boel Hössjer Sundman. Många remissinstanser säger ja till delförslag och till helheten, men ser ändå brister och önskar justeringar. Är ni säkra på bedömningen att remissinstanserna verkligen i huvudsak bejakar handboksförslaget? Kyrkans snällhetskultur kanske får de svarande att säga ”Ja, men…” i stället för ”Nej!” – De experter jag har talat med säger att människor vinnlägger sig om att få gehör för det som de tycker, de vill att synpunkterna ska komma fram. Jag utgår från att svaren återspeglar de verkliga åsikterna, säger Boel Hössjer Sundman. KRISTOFFER MORÉN kristoffer.moren@kyrkanstidning.se Så tycker stiften om förslaget Bönespråk för unga saknas Krångligt när ﬂera döps GÖTEBORGS STIFT Stiftsstyrelsen bejakar handboksförslaget men med stora reservationer. Dopordningen måste förändras avsevärt för att bli användbar, enligt Göteborg. Till exempel har ordningen blivit krånglig om ﬂera barn döps i samma gudstjänst. Konﬁrmationsordningen får också kritik. Konﬁrmanderna får inte längre en fråga efter trosbekännelsen om de ”med Guds hjälp vill leva i denna tro”. Den behöver vara kvar för att visa att man tar konﬁrmanderna på allvar, anser stiftsstyrelsen. Musiken får omfattande kritik från Göteborg. Bland annat speglar materialet inte kyrkans musikaliska bredd. Olyckligt att många moment med responsial sång (växelsång mellan solist och kör eller församling) har ta- gits bort. I synnerhet barn och andra gudstjänstovana brukar ta till sig växelsång, anser Göteborgs stiftsstyrelse. Ändringarna är så många och omfattande att man inte får låsa sig vid tanken på att en ny handbok ska vara klar till 2016, skriver stiftsstyrelsen. Gör musikvalet fritt HÄRNÖSANDS STIFT Ha endast med en traditionell musikserie i handboken, och ett antal fastslagna texter som kan användas till fritt vald musik. Det föreslår Härnösands stift i sina remissvar på handboksförslaget. Anna Stenund, stiftsadjunkt och ansvarig för arbetet med kyrkohandboksförslaget i Härnösands stift, berättar att många församlingar fastnade för kom- positören Karin Runows mässmusik. – Men stiftsstyrelsen och domkapitlet undrar hur väl den skulle hålla över tid. Anna Stenund. Med fri musik skulle handbokens hållbarhet öka, menar de, säger hon. Hälften av stiftets församlingar har använt handboksförslaget och de allra ﬂesta fortsätter att använda det. Man gillar ﬂexibiliteten och uppskattar att lokala gudstjänstformer ryms inom dess ram, berättar Anna Stenund. De ﬂesta uppskattar förslaget, men en del församlingar har tyckt att språket kunde vara ännu modernare. Andra ville ha en ännu tydligare inklusivitet vad gäller kön och ålder. Domkapitlet är kritiskt mot att treenigheten är försvagad i texterna. STRÄNGNÄS STIFT Domkapitlet i Strängnäs stift är kritiskt till att vissa delar i ordningen för gudstjänst/mässa är fakultativa (frivilliga). Ledamöterna skriver att det som är ”mindre bra är att mässa/gudstjänst kan ﬁras som huvudgudstjänst utan att bön om förlåtelse, överlåtelsebön, eller Kristusrop ingår. Detta är tveksamt av två skäl. Det kan leda till att församlingar inom Svenska kyrkan kan komma att stå långt från varandra i gestaltningen av gudstjänsten (igenkännande) och att det i förläng- ningen leder till olika teologiska grundhållningar när det gäller hur man förstår gudsrelationen.” Ledamöterna anser också att barns och ungas perspektiv är ganska dåligt tillgodosett i förslaget av ordning för både högmässa och gudstjänst/mässa. Och att det generellt saknas ett bönespråk som är tillgängligt för barn och unga. När det gäller musiken är ledamöterna kritiska till serie E, skriven av Per Harling, som man inte tycker kan accepteras i sin helhet. Tidslinjen för den nya kyrkohandboken ● ✦ Kyrkohandboken innehåller ordningar för kyrkans gudstjänster. 1614 ✦ Den första kyrkohandboken för Svenska kyrkan antogs 1614. 1986 ✦ Nuvarande handbok togs i bruk 1986. 2006 2012 ✦ Det nya förslaget har förberetts sedan 2006. ✦ Första advent 2012 började handboksförslaget testas i försöksförsamlingarna. KYRKANS TIDNING NUMMER 7 TORSDAG 13 FEBRUARI 2014 5 Senaste nytt på: www.kyrkanstidning.se FOTO: RICHARD HOLMBERG kyrkohandbok Så svarade remissinstan serna ANDEL REMISSINSTANS ER SOM SVARAR Enbart positiv Ja, me d vissa brister Nej, me d vissa förtjänster Bedömning av ordning för ● Den allmänna gudstjän sten (till exempel högmässa, mässa/gudstjänst) ● De kyrkliga handlingarn a ( till exempel dopgudstjänst) Så gick remissrundan till 10 77 7,2 12 Ja, med justeringar 36 47,5 57 Nej 5,5 30 18 57 13,5 43 24,5 Bedömning av förslage t som helhet 80 procent har svarat. 463 församlingar, omkring 80 procent av de som prövat handboksförslaget, har lämnat in remissvar. 20 övriga remissvar har kommit in, och omkring 100 spontansvar. Totalt har 580 svar kommit in. Helheten: Ja 8 Ja, med justeringar 73 Nej 18,5 KÄLLA: KYRKOKAN SLIET Projektgruppen har fått in 580 svar som de nu ska gå igenom. Hittills har ma svaren på fyra frågor. En n hunnit sammanställa av dessa handlar om syn en på förslaget i sin helhet 80 procent av remissvare , och det får stöd i drygt n. Enkla återkommande ord saknas VÄSTERÅS STIFT Mångordigt och alltför förklarande språk, som inte håller i en barnkonsekvensanalys. Den skarpa kritiken mot förslaget kommer från domkapitlet och stiftsstyrelsen i Västerås. De skriver att den repetition ”som borde ﬁnnas i nyskrivna ✦ Domssöndagen 2013 avslutades försöket, men många församlingar har fått dispens för att fortsätta använda förslaget. 79 Bedömning av musikser ierna Ja ● Serie A 58,5 ● Serie B 22,5 ● Serie C 25 ● Serie D 29 ● Serie E 32 ● FAKTA domsöndag 2013 13,5 böner och sjungna moment omöjliggörs av förändringar i rytm och text”. Här syftar västeråsstiftarna på tackböner, förböner och andra sjungna moment ”som saknar återkommande, gemensamma ord” och vill att det åtgärdas som en följd av barnkonsekvensanalysen. Kritik framförs också mot att förslaget innehåller ”alltför många Gudsattribut och mångstaviga ord”. Det krävs en högre poetisk 1 feb 2014 ✦ Den 1 februari, gick remissstiden ut. nivå i mycket av det nyskrivna. Västerås stift efterlyser också mer av ”folkkyrkoperspektiv” och kritiserar musiken: B-seriens nya musik till gammal text haltar och har alltför svåra prästpartier, tycker de bland annat. Musikaliska akademien starkt kritisk Kungliga musikaliska akademien avvisar kyrkohandboksförslaget och tvivlar på att musiken kommer att värnas i behandlingen av remissvaren. – Remissförfarandet är upplagt för att få schematiska, positiva svar. Jag tror inte att de musikaliska frågorna kommer att få en ansvarsfull behandling, säger Mattias Wager, domkyrkoorganist i Stockh holm och en av dem som tagit ffram akademiens remissvar. Akademien har granskat hur vväl handboksförslaget tar vara p på kyrkans musikaliska kultura arv. Utifrån det perspektivet ssäger den nej till förslaget. Enligt Musikaliska akademien h har den nya mässmusiken tagits ffram av en snäv, kyrkligt etablerrad grupp, i stället för att uppm muntra till nyskapande. I stället önskar Akademien en rrevision av musik och texter i 1 1986 års kyrkohandbok, och textter som skulle kunna användas ffritt till den musik som församllingarna önskar. – Den nya musiken är inte ssamtida, processen har inte sskötts professionellt och det verk kar saknas intresse för ett samtal o om musiken. Hade man verklig gen velat ha åsikter om musiken h hade alla kyrkomusiker- och k kantorsutbildningar också varit rremissinstanser, det är de inte, ssäger Mattias Wager. KRISTOFFER MORÉN Kan bli alltför byråkratiskt STOCKHOLMS STIFT Stockholms stiftsstyrelse och domkapitel är övervägande positiva till handboksförslaget. De föreslår ett nytt namn på boken, nämligen Gudstjänstbok för Svenska kyrkan. En återkommande kommentar i remissvaret är att Stockholms stift tolkar det som att handboken ska reglera alla veckans gudstjänster. Det tycker man riskerar att bli alltför byråkratiskt, kanske blir församlingarna hösten 2014 våren 2015 hösten 2015 våren 2016 ✦ Hösten 2014 antas ett reviderat förslag, som skickas på remiss ✦ Våren 2015 färdigställs slutförslaget till kyrkohandbok. ✦ Hösten 2015 tar kyrkomötet ställning till handboksförslaget. ✦ Den nya kyrkohandboken ska tas i bruk våren 2016. också mindre lojala mot ordningarna. ”Det signalerar också en bristande tillit till församlingarna”, skriver Stockholms stift. Stiftet vill behålla möjligheten att präst och församling läser nattvardsbönen växelvis. Man är också lite bekymrad över att det inte ska gå att få dispens från handboken under längre tid. I Stockholm ﬁnns i dagsläget två så kallade experimentförsamlingar, med dispens att pröva sig fram under lång tid. Musiken är stiftet övervägande nöjd med. Men man hade gärna sett att handboken gav anvisningar för vad de liturgiska momenten ska innehålla så att församlingarna kunde välja musik helt fritt. STIFTSTEXTER AV: KRISTOFFER MORÉN, HANNA WALLSTEN, ELISABET SANDBERG, LENNART LUNDBERG