Föreningen Magelungens Vänner Vision för stråket Högdalen – Farsta Naturen behövs för storstadsborna! Fagersjöviken växer igen Magelungens Vänner har under olika former de senaste 20 åren arbetat för en bättre miljö i området Högdalen till Farsta, med fokus på sjön Magelungen. Allt mindre vatten tillförs sjöarna och igenväxningen accelererar i de näringsrika sjöarna.  Kräpplaåns uppehållsdammar och meandring ( c:a 5 miljoner 2008) har gett tillbaka en del skönhetsvärden som effekt, men det nödvändiga underhållet och återkommande rensning av ån har uteblivit. Vattenflödet är för litet för att hindra igenväxning.  I ännu högre grad gäller det Magelungsdiket, där vassen redan efter någon säsong tar över efter att en djupfåra grävts upp.  Lakvatten från Högdalstoppen skulle tas om hand genom ett mindre dammsystem, men detta är nu helt överväxt och ej kontrollerbart.  Från Snösätra industriområde finns ytterligare ett flöde som man pekat på behöver åtgärdas, men ingenting har hänt. Visionen Visionen – eller snarare utopin – kan man tydligast läsa om i de reklambroschyrer bostadsbolagen producerat för att sälja nya bostadsrätter och få hyresgäster till ex. Perssons Betong i Rågsved eller det nybyggda centrum i Fagersjö. En frisk sjö med stor öppen vattenyta presenteras som de nyinflyttade kan använda för bad, fiske, skridskoåkning på vintern och annan rekreation. Stockholm är en storstad med växtvärk och vi är oroliga att man inte tar tillräckligt ansvar för att de boende får en god boendemiljö Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) är en regel som är nödvändig men inte räcker till när man bygger nära ett ekologiskt känsligt område som våtmarken och stranden vid Magelungen. Var ska man bygga? Citat från stadens utredning: Förslaget (i Snösätra-Rågsved) innehåller en tillkommande exploatering om ca 195 bostäder varav merparten är kedjehus (ca 165 st.) samt lägenheter i stadsvilla (ca 30 st.). Området mellan Fagersjö och Farsta IP föreslås bli bebyggt med ca 900 bostäder varav merparten är lägenheter i flerbostadshus samt ett mindre tillskott av radhus (ca 35 st.). En sådan omfattande exploatering (storleksordning ett nytt Enskededalen) förutsätter bl. a. att det redan från början ingår en plan för hur man löser naturskyddet och vattenavrinningsfrågorna och hur detta kan finansieras. Vi utgår ifrån att Magelungens stränder skyddas från exploatering. När det gäller var man kan bygga bör det finnas några restriktioner som bör gälla ovillkorligen och några andra frågor där man bör söka rimliga kompromisser med olika särintressen som industriell verksamhet, odling, fiske, motion och andra fritidsintressen. Slopa inte strandskyddet Magelungen är en sjö med stora fluktuationer vad gäller vattenståndet. Speciellt på våren kan stora områden översvämmas vid höga vattenflöden eller snösmältning. Inga markanvisningar för bostäder eller andra anläggningar bör göras för en höjdkurva på minst två meter över normalvattenståndet i sjön. De regleringar av vattenflödena till och från sjön som gjorts under senare år har gjort att problem med översvämningar har minskat. Detta motverkas emellertid av klimatförändringar med fler extrema vädersituationer med höga vattenflöden som följd. Det kan inte vara rimligt att kommunen eller försäkringsbolagen tar på sig ett ekonomiskt ansvar för felplanerade strandnära tomter. Däremot ska investeringar som bryggor och badplatser med tillgång för allmänheten kunna göras. Tillgången till kontakter med stranden och en öppen vattenyta är viktig för alla boende. Möjligheterna att lokalt ta hand om dagvatten försvåras också om man slopar strandskyddet. Flera diffusa läckage av näringsrikt vatten skapas och hårdgjorda ytor försämrar vattenreningen i en redan hårt belastad näringsrik sjö. Detta är ett område där strandskydd måste gälla. Gröna kilar Citat från stadens utredning: Ett annat sätt att koppla samman staden är genom att utveckla de gröna kilarna och skapa fler attraktiva mötesplatser i parker och grönområden. Att skapa tydliga mötesplatser och målpunkter av olika slag i det offentliga rummet har en positiv effekt på den sociala sammanhållningen inom ett område. Det gamla natur- och kulturlandskapet är utgångspunkt tillsammans med hänsyn till den regionala grönkilen Hanvedenkilen och dess funktioner och värden. De gröna kilarna in mot staden har en viktig funktion för djur- och växtlivet. Här är stadsbyggnadskontorets skrivningar vaga och tvetydiga. Det är osäkert vilken tyngd de gröna kilarna har när de ska konkurrera med andra intressen i stadsplanen. Gröna kilar handlar i stor utsträckning om att bevara sammanhängande naturmark, att undvika barriärer som bostäder eller vägar. Man kan också skapa möjligheter för att gröna kilar ska kunna fungera genom att bygga ekodukter och andra passagemöjligheter för växt och djurliv. Att göra om parkvägen i Snösätra till en radhusgata och utvidga bebyggelsen i Rågsved är ett dåligt förslag som just visar att man ignorerar betydelsen av gröna kilar och barriärer. Den enda riktigt lyckade satsningen i Rågsveds friområde som gjorts under de senaste 20 åren var upprustningen av promenadvägen och satsningen på naturbete för att öppna upp ängar som riskerade att helt växa igen. Rågsveds friområde är ett av få områden i Stockholm som är befriade från trafikbuller, vilket är en viktig kvalité att värna om. Radhusbebyggelse i Rågsved kan planeras in som förtätning där det inte kommer i konflikt med viktiga naturvärden och där ett kortare avstånd till tunnelbanan underlättar allmänna kommunikationer. Själva indsutriområder i Snösätra kan bebyggas och andra upplag i området tas bort. Park eller naturmark Bete i friområdet Betade ängar med får eller nötboskap som också betar i våtmarker är ett uppskattat inslag i Snösätra-området och det fungerar som ett stöd till gröna kilar. Golfbanor, skateboardanläggningar är mer än påfrestning för naturmarken och här måste höga krav ställas på miljöskydd, exempelvis reningsdammar. Att bygga parker eller tydliga mötesplatser och mål i det offentliga rummet är inte en naturlig del av gröna kilen och här behövs preciseringar av vad som avses. Allmänt borde gälla att man i Högdalen-Farstastråket inte behöver tillskapa ny parkmark om man i stället skyddar naturmark och förbättrar tillgången till densamma. Storstadsnära natur utsätts för förslitning och måste underhållas, men kostnaderna är betydligt mindre än för konstgjorda parkmarker. Sjörestaurering Citat från 2012 års budget:” Exploateringsnämnden ska arbeta med att restaurera de vattenförekomster i staden som man förfogar över. I ett första steg, efter överenskommelse med Huddinge kommun, ska exploateringsnämnden i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden tillse att sjön Magelungen restaureras. Medel för detta finns avsatta i exploateringsnämndens investeringsbudget samt i Central Medelsreserv 4: Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter.” Det är bra att det nu finns ett beslut på att Magelungen ska restaureras och som i budgetplanen för 2012 finns tillgängligt för exploateringskontoret (även extrapengar ur Central Medel reserv kan tillföras). Huddinge kommun har satt sig på tvären och vill hellre att sjön växer igen, detta trots att det inte ställs några krav på att Huddinge kommun ska bidra till finansieringen av sjörestaureringen. Huddinges inställning är ohållbar, speciellt som man har egna planer på förtätning och nya vägar i Högmora och Svartvik. Vi förutsätter att en uppgörelse kan komma till stånd, det kunde man i det samråd som genomfördes i samband med miljömiljardens projekt 2005 för renoveringsåtgärder i Fagersjöviken. Kompromisser med särintressen Stadsbyggnadskontorets planer för 1195 bostäder i stråket Högdalen – Farsta förutsätter också att man hittar förnuftiga kompromisser med intressen som inte vill se några förändringar av sin egen verksamhet eller någon nyexploatering för bostäder. Snösätra koloniträdgårdförening önskar förlängda kontrakt på samma mark. Det bör kunna lösas under förutsättning att det kraftiga näringsläckage som fritidsodling medför tas om hand och renas innan utsläpp sker till Magelungsdiket. Upplagsområdet i Snösätra gränd ska avvecklas och det framgår inte om någon form av industriell verksamhet i övrigt ska finnas kvar. En möjlighet kan vara produktion av biogas från lokalt uppsamlade muddermassor. En sanering av Snösätragränd är nödvändig. Om man bygger bostäder i Snösätragränd är det viktigt att de planeras så att naturmarken får ökad tillgänglighet och skötsel. Öka tillrinningen För att en sjörestaurering ska ge ett bestående resultat som motiverar en investering på c:a 30 miljoner kr. är det viktigt att man också löser problemet med tillrinning av vatten till Fagersjöviken. Det dagvatten och de små tillflöden som finns i dag utgör bara 10 procent av det ursprungliga tillrinningsområdet. Hela det övriga området är bebyggt och det vatten som inte går till Henriksdal leds ut i Mälaren. Vatten kan tillföras under hela året eller under vissa perioder genom ett pumpsystem, och det finns två möjliga sätt att lösa detta utan att det leder till oöverstigliga kostnader.  Alternativ 1: Genom den befintliga Älvjö-Mälarentunneln lägga en ledning och placera pumpar som tar upp mälarvatten och låter det rinna från Älvsjö mot Fagersjöviken. På lämplig plats kan det ske med anslutning till öppet dike via Magelungsdiket alternativt Kräpplaån. Vattendraget kan fungera utan att det omedelbart växer igen och Fagersjöviken får en välbehövlig vattenomsättning. Dimensionen på det pumpsystem som behövs behöver inte vara mycket större än vad som används för sälarna på Skansen (ca 150 l/s) och den totala transportsträckan är ca 7 km, med byggnation helt utan påverkan på gator och tog.  Alternativ 2: Vatten kan tas från den huvudvattenledning som är nergrävd genom Snösätra och som i första hand utgör ett reservsystem. Vatten från dricksvattenledning till sjö har provats i bla Långsjön i Huddinge. Magelungens Vänner menar också att frågan om vattenförsörjningen, sjöarnas och vattendragens tillstånd, på ett bättre sätt måste kopplas så att de efterlever de krav EU:s vattendirektiv ställer. Magelungsdiket, uppgrävd och igenväxt Magelungens Vänner okt-2011