1. No category

1
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
meddelad i
Kalmar
Mål nr: B 1163-14
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Tilltalad
JOAKIM Erik Magnus Stranke, 19930404-4234
Hornsö Hällen 221
384 91 Blomstermåla
Offentlig försvarare:
Advokat Anders Schierenbeck
Advokaten Anders Schierenbeck AB
Köpmangatan 4
572 30 Oskarshamn
Åklagare
Kammaråklagare Linda Caneus
Åklagarmyndigheten
Åklagarkammaren i Kalmar
Box 931
391 29 Kalmar
1.
Målsägande
Sekretess A, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess AX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess AY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
Postadress
Box 613
391 26 Kalmar
Besöksadress
Smålandsgatan 28
Telefon
Telefax
0480-47 78 00
0480-226 77
E-post: kalmar.tingsratt@dom.se
hemsida: www.kalmartingsratt.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
2
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
2.
DOM
2014-09-10
Sekretess B, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess BX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess BY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
3.
Sekretess C, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess CX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess CY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
Mål nr: B 1163-14
3
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
4.
DOM
2014-09-10
Sekretess D, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess DX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess DY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
5.
Sekretess E, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess EX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess EY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
Mål nr: B 1163-14
4
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
6.
DOM
2014-09-10
Sekretess F, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess FX
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
7.
Sekretess G, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess GX
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
8.
Sekretess H, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess HX
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
Mål nr: B 1163-14
5
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
9.
DOM
2014-09-10
Sekretess I, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess IX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess IY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
10. Sekretess J, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess JX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess JY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
Mål nr: B 1163-14
6
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
11. Sekretess K, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess KX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess KY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
12. Sekretess L, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess NX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess NY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
Mål nr: B 1163-14
7
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
Mål nr: B 1163-14
13. Sekretess M, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess MX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess MY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
14. Sekretess N, se Partsbilaga sekretess
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess NX
Sekretess
Ställföreträdare:
Sekretess NY
Sekretess
Målsägandebiträde:
Advokat Louise Wassberg
Kalmar Advokatbyrå
Box 117
391 21 Kalmar
DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för
1. Grovt sexuellt övergrepp mot barn, 6 kap 6 § 2 st brottsbalken
- 2014-01-27 -- 2014-04-03 (12 tillfällen)
- 2014-01-27 -- 2014-04-03, p. 4-5
2. Grov våldtäkt mot barn, 6 kap 4 § 1 st och 3 st brottsbalken
- 2014-01-27 -- 2014-04-03 (2 tillfällen)
8
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
3.
4.
5.
6.
7.
DOM
2014-09-10
Mål nr: B 1163-14
- 2014-01-27 -- 2014-04-03, p. 1-3
Grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, 6 kap 8 § 1 st och 3 st brottsbalken (4
kap 6a § 1 st brottsbalken)
- 2014-01-27 -- 2014-04-03 (21 tillfällen)
Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 1 st brottsbalken
- 2014-01-27 -- 2014-04-03
Grovt sexuellt övergrepp mot barn, 6 kap 6 § 2 st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli
2013
- 2013-06-01 -- 2014-01-26
Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 1 st och 2 st brottsbalken
- 2013-06-01 -- 2014-01-26
Grovt barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p, 2 p och 5 p och 5 st brottsbalken
- 2013-11-01 -- 2014-04-03
Åtal som den tilltalade frikänns från
1. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 2 st brottsbalken
- 2014-01-27 -- 2014-04-03
2. Grovt sexuellt övergrepp mot barn, 6 kap 6 § 2 st brottsbalken
- 2014-04-02
Påföljd m.m.
Den tilltalade ska överlämnas till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Beslut
Skadestånd
1. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden A med 195 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
2. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden B med 195 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
3. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden C med 60 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
4. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden D med 232 940 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
5. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden E med 70 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
6. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden F med 75 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 januari 2014 till dess betalning
sker.
7. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden G med 65 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
8. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden H med 85 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
9. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden I med 35 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
9
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
Mål nr: B 1163-14
10. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden J med 35 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
11. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden K med 15 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
12. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden L med 35 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
13. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden M med 40 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 april 2014 till dess betalning sker.
14. Joakim Stranke ska utge skadestånd till Målsäganden N med 35 000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 april 2014 till dess betalning sker.
Häktning m.m.
1. Joakim Stranke ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft
mot honom.
Sekretess
1. Sekretessen enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för
uppgifter som lagts fram under tingsrättens förhandling inom stängda dörrar och som
kan röja målsägandenas och vittnenas identititet ska bestå. Detta innefattar uppgifter i
handlingar som lagts fram vid förhandlingen som kan leda till att identiteten röjs, ljudoch bildupptagningar från förhandlingen samt uppgifterna i bilaga 1 och bilaga 2 till
denna dom. Vidare ska sekretessen enligt 35 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen
bestå för uppgifterna i det rättspsykiatriska utlåtandet och Eva-Marie Laurén yttrande
med undantag för i de delar av rättspsykiatriska utlåtandet och Eva-Marie Laurén
yttrande, som förebringats vid huvudförhandlingen inför öppna dörrar.
Brottsofferfond
1. Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersättning
1. Anders Shierenbeck tillerkänns ersättning av allmänna medel med 359 368 kr. Av
beloppet avser 229 680 kr arbete, 46 800 kr tidsspillan, 11 014 kr utlägg och 71 874 kr
mervärdesskatt.
2. Louise Wassberg tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som
målsägandebiträde med 414 450 kr. Av beloppet avser 280 720 kr arbete, 36 855 kr
tidsspillan, 13 967 kr utlägg och 82 890 kr mervärdesskatt.
3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten.
10
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Innehållsförteckning
1.
YRKANDEN M. M.
2.
DOMSKÄL
2.1
Skuld
2.2
Tingsrättens allmänna överväganden och bedömningar
2.3
Stämningsansökan den 11 juni 2014
2.3.1 Åtalspunkterna 1-3
2.3.2 Åtalspunkterna 4-6
2.3.3 Åtalspunkterna 7 och 8
2.3.4 Åtalspunkterna 9 och 10
2.3.5 Åtalspunkterna 11-13
2.3.6 Åtalspunkterna 14 och 15
2.3.7 Åtalspunkten 16
2.3.8 Åtalspunkterna 17 och 18
2.3.9 Åtalspunkten 19
2.3.10 Åtalspunkten 20
2.3.11 Åtalspunktern 21 och 22
2.3.12 Åtalspunkten 23
2.3.13 Åtalspunkterna 24 och 25
2.3.14 Åtalspunkten 26
2.3.15 Gemensam bevisning
2.4
Stämningsansökan den 17 juni 2014
2.5
PÅFÖLJD, SKADESTÅND OCH HÄKTNING
s 11
s 12
s 12
s 18
s 21
s 12
s 29
s 33
s 36
s 39
s 44
s 46
s 48
s 51
s 53
s 55
s 58
s 60
s 62
s 65
s 66
s 68
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6-19
Bilaga 20
Bilaga 21
Bilaga 22
Bilaga 23
Namn- och adressförteckning parter (Hemlig)
Namn- och adressförteckning sekretessbelagda vittnen (Hemlig)
Avräkningsunderlag
Stämningsansökan 2014-06-11
Stämningsansökan 2014-06-17
Skadeståndsyrkanden från målsägandena A-N
Åtalsjustering av åtalspunkt 7 i bilaga 2 (stämningsansökan 2014-0617)
Joakim Strankes inställning till skadeståndsyrkandena
Referat från förhören med vittnena Frida Olsén, Janna Luczak,
Angelica
Velke och Weronica Holm (gemensam bevisning)
Överklagandehänvisning
11
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
YRKANDEN M.M.
Namn- och adressbilaga avseende målsägandena, vilka samtliga biträder åtalet
(hemlig), se bilaga 1. Bilaga 2 innehåller uppgift om namn på vissa vittnen som i
domen – för att skydda målsägandenas identitet – endast angetts med
kodbeteckningar. På grund av systeminställning som förhindrar kombination med
siffror och bokstäver är kodbeteckning i stämningsansökan justerad enligt följande:
Stämningsansökan
Dom
A1
=
AX
A2
=
AY
A3
=
VA
B1
=
BX
B2
=
BY
C1
=
CX
C2
=
CY
D1
=
DX
D2
=
DY
E1
=
EX
E2
=
EY
E3
=
VB
E4
=
VC
F1
=
FX
G1
=
GX
H1
=
HX
I1
=
IX
I2
=
IY
J1
=
JX
J2
=
JY
K1
=
KX
12
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
K2
=
KY
M1
=
MX
M2
=
MY
Åklagarens yrkanden, se bilaga 2-3.
Målsägandena A-N har yrkat skadestånd av Joakim Stranke i enlighet med vad som
framgår av bilagorna 4-17.
Åklagaren har vid huvudförhandlingen justerat åtalet i bilaga 1 åtalspunkten 7 till
att avse våldtäkt mot barn i enlighet med vad som framgår av bilaga 18.
DOMSKÄL
Skuld
Åklagaren har till utveckling av åtalet anfört följande. Joakim Stranke som är född
år 1993, råkade vid tio års ålder ut för en allvarlig trafikolycka varvid en bror till
honom avled. Joakim Stranke fick själv allvarliga brännskador och en hjärnskada.
Han har flera gånger utretts av barn- och ungdomspsykiatrisk klinik men inte fått
någon diagnos. Joakim Stranke har genomgått vanligt gymnasium. Han har mobbats
i skolan och därför tytt sig till sin egen familj. Han har haft ett fåtal flickvänner som
lämnat honom. Joakim Stranke har ett teaterintresse. - Han bor på en gård
tillsammans med sin mor och far och sin mors sambo. Joakim Stranke bor i en egen
byggnad. – Vid 14-15 års ålder förgrep sig Joakim Stranke på några släktingar.
Dessa var då 5 och 7 år. Enligt vad Joakim Stranke själv har uppgett var det då hans
sexuella intresse för barn väcktes. – En släkting till Joakim Stranke har en son,
målsäganden F. Joakim Stranke och F har haft en tät relation. Joakim Stranke
13
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
började så småningom att utsätta F för sexuella övergrepp. Joakim Stranke har
också tagit med F till den förskola där F gick och där Joakim Stranke kom att
praktisera. Denna förkola heter Juvelernas Hus och är en privat förskola. Förskolan
drivs av Margaretha Drottman. Joakim Stranke har tidigare varit prao på förskolor.
– Den 27 januari 2014 började Joakim Stranke att praktisera på förskolan Juvelernas
Hus. Till en början var det varannan dag. Efter en kortare tid kom han att praktisera
varje vardag i veckan. På förskolan går 50 barn. Drygt tio av dessa är fritidsbarn.
Dessa barn har Joakim Stranke inte varit i kontakt med eftersom han regelmässigt
slutat för dagen innan dessa barn kommit till förskolan/fritidshemmet. – På
förskolan finns omkring 40 barn indelade i tre avdelningar. Det är en avdelning för
barn mellan ett och två år, en avdelning för barn mellan tre och fyra år och en
avdelning för äldre barn. Joakim Stranke har praktiserat på avdelningen för
mellanstora barn, d v s barn mellan tre och fyra år. Förskolan ligger mitt i Ruda
samhälle. Den innehåller mycket vinklar och vrår och det är inomhus på förskolan
lätt att gå undan med barn. – Övergreppen på barn har Joakim Stranke genomfört
när han varit ensam med något barn vid toalettbesök, när han bytt blöjor på barn och
när det förekommit vilostunder. Han har också vid ett tillfälle varit ensam och
förgripit sig på ett barn vid ett tillfälle då man haft gymnastik. - På förskolan finns
flera anställda med olika anställningsformer. Janna Luczak är förskolechef för
mellanavdelningen medan Margaretha Drottman arbetar på avdelningen för något
större barn. – Joakim Stranke förgrep sig på barn från sin första arbetsdag den 27
januari 2014 till sin sista den 3 april 2014. Övergreppen på F pågick från 2013 till
dagen innan han började praktisera på förskolan, d v s den 26 januari 2014.
Personalen på förskolan har inte uppmärksammat något av övergreppen. Joakim
Stranke ansågs vara duktig. Joakim Stranke har till en början förgripit sig på mindre
barn eftersom dessa har haft svårt att verbalt kommunicera med sin omgivning. –
Joakim Stranke slutade dagligen sitt arbete kl 13.00. Han skulle då ta med sig F
hem. Innan han väckte F under vilostunden hände det att han förgrep sig på andra
barn i vilorummet. Övergreppen har också skett utomhus bl a i och bakom en större
lekborg. Joakim Stranke har också filmat och/eller fotograferat barn med sin
14
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
mobiltelefon. - Han har på detta sätt skildrat åtta barn vid 20 tillfällen. Han började
med detta under sin första arbetsdag. – Övergreppen har bestått i allt från sexuella
beröringar till vaginala och orala samlag. Han har också onanerat framför barn och
fått utlösning. Några barn har utsatts vid ett mindre antal tillfällen, andra vid många
tillfällen.
Barnen har tyckt om Joakim Stranke och fått förtroende för honom. Det har inte vid
något tillfälle förekommit något våld från Joakim Strankes sida. Det ska dock
framhållas att det finns barn som varit rädda för Joakim Stranke. I något enstaka fall
har det förekommit att Joakim Stranke hållit fast barnet. Några barn har blivit
ledsna och sagt nej. – Övergreppen har uppdagats genom att målsäganden A när
hon kommit hem, berättade för sina föräldrar om vad Joakim Stranke gjort. Joakim
Stranke nekade inledningsvis under förundersökningen till brott men erkände
därefter vid häktningsförhandlingen brotten mot målsäganden A. Han har därefter
på ett bra sätt medverkat i utredningen. Under denna har polismannen Frida Alsén
hållit alla förhör med barn. Två barn har dock inte hörts på grund av sin låga ålder.
När det gäller övergreppen på barnen M och N har Joakim Stranke inte självmant
berättat om dessa utan det har skett först efter konfrontation med honom. Med
undantag för barnen M och N har alla barn läkarundersökts. – Joakim Stranke har
uppgett att han begått övergrepp i genomsnitt tre dagar i veckan. Det har rört sig om
mycket små barn, om övergrepp på förskolan där barnen har rätt att känna sig
trygga, om flera övergrepp på samma barn och i vissa fall om penetrationer.
Joakim Stranke har inledningsvis hörts generellt om sin bakgrund och åtalet och har
därvid uppgett i huvudsak följande. Han bor tillsammans med sina föräldrar och sin
mammas sambo på en gård i Blomstermåla. Hans bostad är en från
huvudbyggnaden separat barack. – När han gick i tredje klass var han och hans
familj med om en allvarlig bilolycka, i samband med vilken hans lillebror avled.
Han låg själv i koma i tre veckor och fick både brännskador och en hjärnskada. Han
var mobbad och utanför under sin skoltid och bytte därför skola när han skulle börja
15
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
sexans årskurs. I högstadiet och på gymnasiet hade han praktik på Byteatern i
Kalmar och prao:ade även på förskolor. Han begick inga övergrepp då men hade
redan vid denna tid en dragning till barn. Denna dragning var dock inte lika stark då
som nu. – Han upptäckte att han hade ett sexuellt intresse för barn när han var 14
eller 15 år och förgrep sig på två flickor som då var mellan 4 och 6 år gamla. Han
flyttade undan deras kläder, berörde deras kön med fingrarna och onanerade. Dessa
övergrepp skedde vid sju eller åtta tillfällen. Vid tre av dessa tillfällen berörde han
även flickornas könsorgan med munnen när de sov. – Han har varit ensamstående
nästan hela sitt liv och köpte därför en del sexleksaker samt stal trosor från en vän,
sin kusin och flickor på förskolan. Ibland tog han trosor på förskolan och gick in på
toaletten på förskolan och onanerade, för att sedan lägga tillbaka trosorna. När han
var yngre onanerade han ett par gånger om dagen och hade en lek där han
onanerade på konstiga platser. När han varit hemma har han ofta tittat på
barnpornografi eller vanlig pornografi och onanerat. - Han har haft två förhållanden.
Det första inleddes förra året och höll i två månader. Han hade sedan ett förhållande
förra hösten, vilket varade i ett halvår. – Han kände föreståndaren för förskolan
Juvelernas
hus,
Margareta
Drottman,
sedan
tidigare
och
fick
via
Arbetsförmedlingen veta att han kunde praktisera där. När han fick praktikplatsen
tyckte han att det var skönt att få ett arbete, men såg det även som en ”guldchans”
att få tillgång till barn på ett sexuellt sätt. Han påbörjade sin anställning på
Juvelernas hus den 27 januari 2014. Inledningsvis arbetade han tre dagar i veckan
från kl. 09:00 till kl. 13:00, men hans arbetstider utökades snart till fem dagar i
veckan mellan 09:00 och 13:00. Mot slutet av sin anställningstid på förskolan
övertalades han ibland att arbeta längre arbetsdagar. En dag på förskolan kunde se
ut så att alla barnen gick ut vid tiotiden, varefter de fick lunch kl. 12:00. Sedan fick
de barn som behövde sova vila en timme. Han tog därefter ofta med sig F och åkte
hem vid 13-tiden. På förskolan fanns tre avdelningar, en för de minsta, en för de
mellanstora och en för de större barnen. Han arbetade på avdelningen för
mellanstora barn, dvs. tre till fyra år gamla. Hans handledare var förskolechefen
Janna Luczak. Hans arbetsuppgifter gick ut på att han skulle leka med barnen och
16
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
hålla koll på dem. Det enda han inte gjorde var att lägga barnen inför vilostunden
efter lunchen. Han fick hjälpa barnen i samband med toalettbesök. Barnen tyckte
om honom då han lekte med dem. Det var inte lika mycket personal på
mellanbarnsavdelningen, där han arbetade. – I början av praktiken nöjde han sig
med att placera barnen i knäet och göra ”juckrörelser” mot dem. De grövre
övergreppen började under vilostunderna. Det var ytterst lite insyn till vilorummet
och han brukade oftast sitta på huk vid barnen när han begick övergrepp där. Någon
gång kom någon från personalen in när han befann sig i vilorummet. Han sade då
att han tyckte det var trevligt att se hur barnen sov. Han begick övergrepp under
vilostunderna vid kanske tre tillfällen i veckan. Frekvensen var något lägre i början,
för att sedan eskalera. De platser som han begick övergrepp på ökade och
frekvensen blev tätare. Några av barnen försökte säga nej till hans närmanden. Då
brukade han för det mesta låta dem vara, av rädsla för att de skulle börja gråta eller
berätta vad som hade hänt för övrig personal på förskolan. När han skulle gå och
hämta F på vilostunden för att åka hem drog han undan barns kläder, särade på
deras blygdläppar och lyfte upp deras ben och särade på dem. Han onanerade även
och fick utlösning i vilorummet vid några tillfällen. Han dokumenterade
övergreppen med sin mobilkamera. Han rörde huvudsakligen vid barnens underliv,
men vid något tillfälle rörde han även vid deras munnar. Om barnen vaknade såg
han till att de somnade igen. I samband med att han klädde på barnen för att gå ut
passade han även på att röra dem innanför kläderna. Fjärde veckan han arbetade på
daghemmet började han få byta blöjor på barn på egen hand. Han följde även med
barn på toalettbesök. I samband med dessa förgrep han sig på barnen. När han
följde med barn på toaletten såg han till att ta toalettpapperet innan de hann torka
sig, för att sedan torka dem och smeka dem i samband med detta. Barnen sade oftast
ingenting och låtsades som att ingenting hade hänt. Beröringarna varade oftast runt
15 sekunder, men kunde även pågå längre stunder. Det rörde sig dock aldrig om
flera minuter. Övergreppens förlopp hade längre varaktighet när han låste in sig på
toaletten med barn. Han begick även övergrepp mot barn bakom och i lekborgen
och i ett utrymme ovanför rutschkanan på förskolans rastgård. Dessutom förgrep
17
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
han sig på ett barn i samband med gymnastikundervisning och i ett lektält, bakom
en bokhylla och i en soffa på förskolan. Han uppskattar att han har begått ungefär
25 övergrepp totalt. – Initialt valde han att enbart begå övergrepp mot barn som inte
kunde tala. Han tänkte att de inte skulle kunna berätta för någon vuxen vad han
hade utsatt dem för. Med tiden fick han dock ”storhetsvansinne” och utvidgade
kretsen av barn som han förgrep sig på till även äldre barn. Han brukade inte heller
förgripa sig på barn som hade kläder på sig som var svårare att flytta undan, t.ex.
kläder i jeanstyg eller strumpbyxor och kjol. Byxor av mjukt bomullstyg var enklast
att flytta undan för att kunna se och vidröra barnens kön. Han hade planerat att begå
övergrepp mot barnen och visste att det var fel, men kunde ändå inte låta bli. När
han såg en möjlighet till ett övergrepp tog han den och höll uppsikt över att ingen
vuxen såg vad han utsatte barnen för. Något barn kan ha fått smärtor efter att han
hade berört det, men han minns inte vilket eller vilka det kan röra sig om. När han
begick övergreppen var han dock noga med att de inte skulle få för ont. Han tyckte
många gånger synd om barnen och slutade då oftast, men han kunde ibland inte låta
bli att fortsätta. Han hotade aldrig barnen, men hindrade vid några få tillfällen barn
från att lämna platsen. Han sade till samtliga barn att det han hade utsatt dem för
var en hemlighet och att de inte fick berätta om vad som hade hänt för någon. Under
tiden som övergreppen pågick hade han skuldkänslor, var rädd för att bli avslöjad
och mådde mycket dåligt. Det var stressigt att hålla alla bollar i luften. Han var
ständigt rädd för att någon skulle se vilka bilder och filmer han hade sparat på sin
mobiltelefon och dator. Han har svårt för socialt umgänge med vuxna och hade
tröttnat att titta på pornografi. Det känns lite skönt att berätta om vad han har gjort,
men han tycker även det är jobbigt på grund av de konsekvenser det kommer ha för
honom och hans familj. Han tror att det han utsatte barnen för har påverkat dem
men han kunde inte låta bli att förgripa sig på dem. Han tittade mycket på
pornografi innan han började begå övergrepp och har en mycket stark sexualdrift.
När han har haft flickvän har han inte haft något intresse för barn, utan dessa har
varit ett substitut för vuxna. Han finner inte i sig att barn är attraktiva. – För
fotografering och filmning använde han sin mobilkamera. Han raderade inga bilder
18
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
förutom dubbletter. Han filmade bland annat under den sista arbetsdagen. Han
dokumenterade delar av övergreppen. Vid fotograferingar var barnen vakna eller
sov. När han filmade var de vakna. Han visade inte och sade inte till barnen att han
filmade och tog bilder. Han brukade ha mobiltelefonen i fickan när han arbetade.
Han filmade och fotograferade övergrepp i första hand för eget bruk, men även för
att kunna byta till sig barnpornografiskt material.
Tingsrättens allmänna överväganden och bedömningar.
Joakim Stranke har erkänt nästan alla gärningar som lagts honom till last. Det kan
konstateras att hans erkännanden och lämnade uppgifter – i den utsträckning det går
att jämföra dessa med övrig utredning i målet – vinner starkt stöd av utredningen.
Det ska också noteras att Joakim Stranke i väsentliga delar har vidhållit de uppgifter
han lämnat under förundersökningen också under huvudförhandlingen. Mot nu
nämnda bakgrund har tingsrätten i några fall fällt Joakim Stranke till ansvar för
brott även när hans berättelse inte fullt ut täckts av övrig utredning. Vid några
tillfällen har Joakim Stranke förklarat att han inte säkert minns vad som inträffat. I
dessa fall är det väsentligt att åklagarens påståenden har ett robust stöd i annan
utredning för att Joakim Stranke ska kunna fällas till ansvar för brott. Har detta inte
varit fallet har han frikänts (se t.ex. åtalspunkten 5) eller har brottets rubricering
påverkats (se t.ex. delar av åtalspunkten 4).
När det gäller frågan huruvida Joakim Stranke har haft uppsåt att utföra de
gärningar han funnits skyldig till kan anföras följande.
Joakim Stranke har under det han genomgick den rättspsykiatriska undersökningen
anfört att
”han såg praktikplatsen på förskolan som en möjlighet för honom att på ett nytt sätt
leva ut sin sexuella dragning till minderåriga flickor, vilket han tidigare gjort genom
att konsumera barnpornografi. Han förstod tidigt att han förr eller senare inte skulle
kunna undgå att bli avslöjad och lagförd. Stranke kunde detaljerat beskriva hur han
19
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
till ordinarie personal sagt att han fann det vilsamt att lyssna på de sovande barnen, i
syfte att slippa frågor om varför han uppehöll sig i barnens sovrum. Stranke uppgav
att han i samband med de olika övergreppen ständigt hade tanken på att bli
påkommen, varför han iakttog yttersta vaksamhet åt alla håll. Varje övergrepp var
enligt Stranke noggrant planerat och han var hela tiden försiktig för att inte fysiskt
skada barnen, detta i syfte att undvika gråt som skulle väcka uppmärksamhet,
liksom svårförklarade märken på barnen som kunde leda till upptäckt. Trots
Strankes strävan att iaktta största försiktighet i samband med övergreppen kunde
han inte motstå frestelsen att successivt gå allt längre i sitt sexuella agerande, vilket
innebar allt större risker och kulminerade i den gärning som ledde till att de åtalade
brotten uppdagades. Stranke förnekade vid undersökningen kategoriskt att han i
samband med gärningarna upplevt sig styrd av någon yttre kraft, befallande
rösthallucinationer, inre tvång, bristande impulskontroll eller annan allvarlig
psykisk symtomatologi. Hans förklaring till gärningarna var att dessa begåtts i syfte
att nå sexuell tillfredsställe. Stranke beskrev också hur han vinnlagt sig om att
genomföra de sexuella handlingarna mot barnen på ett lekfullt sätt för att på så sätt
kunna locka dem till sig på nytt, och att han försökt kompensera barnen för deras
eventuella psykiska obehag genom att leka med dem efteråt. Stranke förnekade att
han vid de aktuella gärningstillfällena varit påverkad av alkohol eller andra droger”.
De uppgifter Joakim Stranke sålunda lämnat vid den rättspsykiatriska
undersökningen har han i allt väsentligt upprepat vid huvudförhandlingen i målet.
Tingsrätten finner genom vad sålunda anförts att det är uppenbart att Joakim
Stranke haft uppsåt att utföra samtliga de gärningar som han genom denna dom
fällts till ansvar för.
Tingsrätten kan konstatera att Joakim Stranke vid flera tillfällen varit ensam med de
barn som han förgripit sig på. Frågan har ställts i målet hur det kunde vara möjligt
för Joakim Stranke att begå alla de brott han befunnits skyldig till. Den som söker
svar på denna fråga i domen blir besviken. I domen kommer inte att behandlas
frågor huruvida personalen på förskolan brustit i tillsyn eller om det finns andra
förklaringar till Joakim Strankes möjligheter att begå de brott han befunnits skyldig
till.
20
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
I det följande kommer att framgå att de övergrepp Joakim Stranke befunnits skyldig
till i förekommande fall bedömts som grova brott. Det ska härvid påpekas att barnen
genomgående har mycket låg ålder och att tingsrätten därför ansett att brotten varit
hänsynslösa. En annan omständighet är att övergreppen skett av en vuxen person –
låt vara att Joakim Stranke när brotten begicks inte fyllt 21 år (Han fyllde 21 år
dagen efter det sista övergreppet) – och att han haft anställning som praktikant på en
förskola, en miljö där barnen har rätt att känna sig trygga och att brotten med ett
undantag begåtts på förskolan ifråga.
Det har i målet ifrågasatts om Joakim Stranke kan fällas till ansvar för utnyttjande
av barn för sexuell posering i de fall barnet sovit. Flera av dessa fall har skett under
barnens vilstund och flera barn synes ha sovit. Åklagaren har också utformat
gärningsbeskrivningarna i samtliga förekommande sådana fall på sådant sätt att den
också täcker det förhållandevis nya brottet kränkande fotografering.
Den synpunkt som nu redovisats antar tingsrätten bygger på det resonemanget att
man inte kan bli kränkt av ett brott om man sover när detta begås. Det kan härvid
anmärkas att det inte är säkert att även de barn som har varit vakna på grund av sin
låga ålder verkligen uppfattat vad de utsatts för. Denna fråga (om vakenhetens
betydelse) synes inte direkt ha berörts i förarbetena till vare sig brottet utnyttjande
av barn för sexuell posering eller brottet kränkande fotografering. Tingsrätten
hänvisar dock till ? 2004/05:45 s 145 vad gäller barnets inställning. Tingsrätten har
inte heller hittat något avgörande där frågan behandlats. Detta gäller även
tingsrättspraxis under senare tid.
Enligt tingsrättens uppfattning är det i objektiv mening djupt kränkande att bli
fotograferad på sätt som skett i de nu åtalade fallen. Det får anses som självklart att
alla nu berörda barn med stigande ålder får reda på vad som inträffat och även inser
fulla vidden av detta. Tingsrätten anser att frågan om barnet varit vaken eller ej
saknar betydelse för bedömningen och dömer i samtliga nu avsedda fall Joakim
21
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Stranke för utnyttjande av barn för sexuell posering, vilka brott på de skäl som nyss
anförts ansetts som grova.
Båda brotten grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och kränkande
fotografering har enligt tingsrättens uppfattning samma skyddsobjekt, d v s
brottsoffret i fråga. Det förra brottets straffskala är strängare än det senare. Med
hänsyn härtill anser tingsrätten att brottet kränkande fotografering konsumeras av
brottet grovt utnyttjande av barn för sexuell posering.
I målet förekommer ytterligare en fråga gällande s k brottskonkurrens. Joakim
Stranke fälls genom domen till ansvar också för barnpornografibrott. Detta brott
innefattar även bilder och filmsekvenser på barnen på förskolan. I förarbetena
uttalas att för brott enligt 6 kap 8 § brottsbalken - utnyttjande av barn för sexuell
posering - och barnpornografibrott enligt 16 kap 10 a § brottsbalken ska dömas till
ansvar i brottskonkurrens, d v s för båda brotten, eftersom de har olika skyddsobjekt
(se NJA 2005 s 158).
Slutligen vill tingsrätten ange en definitionsfråga; att föra in ett finger mellan ett
litet barns (ett till fem år) blygdläppar är enligt tingsrättens uppfattning en sexuell
handling som är jämförlig med samlag, allt under förutsättning att penetrationen har
en viss varaktighet. Enligt tingsrättens mening krävs således inte att en sådan
penetration når in i barnets slida.
Stämningsansökan den 11 juni 2014
Joakim Stranke har angett sin inställning till de i anslutning till åtalspunkterna 1-25
framställda enskilda anspråken i enlighet med bilaga 19.
22
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Åtalspunkterna 1-3
Joakim Stranke har erkänt gärningarna. Han har förklarat att han önskar rättens
prövning av brottens rubricering.
Närmare hörd har Joakim Stranke uppgett följande. Initialt begick han inga
övergrepp mot A, då hon var pratsam och då han inte fick tillfälle till det. Den 3
april 2014 var han dock ensam med A och E bakom lekborgen på förskolans gård
vid tio- eller elvatiden på förmiddagen, varpå han började smeka A. Övrig personal
befann sig vid cykelbanan och hade ingen uppsikt över vad han gjorde. Han smekte
längs hennes ben och kropp under kläderna och vidrörde hennes kön både på och i
underlivet. Han stoppade in långfingret i hennes kön och förde upp det som en
djupare smekning mellan blygdläpparna. A stod upp och han satt ner. A föreföll
vara glad. Övergreppet pågick i tio minuter. Målsägande E gick förbi vid två till tre
tillfällen under tiden övergreppet pågick. - Efter lunchen samma dag gungade han A
på förskolans gård. Han sade till henne att hon skulle gå på toaletten med honom,
trots att hon inte behövde. Sedan tog han med henne till den låsbara toaletten på
storbarnsavdelningen och låste dörren. A satte sig för att kissa och var lite grinig.
När hon hade kissat sade han till henne att hon skulle lägga sig ner på golvet för att
han skulle kunna torka henne, varpå han började onanera. Han berörde hennes kön
både på blygdläpparna och i könet och både pussade på och slickade på och i
hennes kön. Han vidrörde hennes kön med tungan under kanske 20 sekunder
sammanlagt. Han försökte få A att ta på hans penis, men hon ville inte. Övergreppet
tog mellan tio och 15 minuter och han filmade delar av det. Efter att filmen slutade
fortsatte han att onanera och fick även A att komma närmare honom, så att hon
vidrörde hans kön med munnen. Hon var nära att börja gråta då. Han märkte inte att
hans penis penetrerade A:s kön, men den kan ha gjort det utan att han märkte det.
Han fick utlösning framför A och torkade upp sperman med papper från golvet,
samt kastade pappret i papperskorgen på toaletten. A såg hur han fick utlösning.
Under tiden som övergreppet pågick sade han till andra barn, och även Margareta
23
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Drottman, som knackade på dörren att det var upptaget och att de skulle använda en
annan toalett. Han blev stressad och försökte lugna A. Mot slutet av övergreppet
började hon gråta, men han fortsatte ändå. Han var tvungen att bli klar innan han
kunde sluta. När han var klar sade han till A att det han hade utsatt henne för var en
hemlighet. När han gick ut med A från toaletten stod Margareta Drottman en och en
halv meter från dörren. Hon frågade varför A såg ledsen ut, men han sade att allt var
lugnt och att toalettbesöket hade tagit lite lång tid. Under den inspelade
filmsekvensen från övergreppet knackar först ett barn och sedan, vid två tillfällen,
Margareta Drottman på dörren.
Vid huvudförhandlingen har med rättens tillåtelse under förundersökningen
videoinspelat förhör med målsäganden A spelats upp. Vidare har förhör hållits med
AX och AY (föräldrar till målsäganden A). Dessa har berättat följande.
AX: Hennes dotter A bytte från kommunalt dagis till förskolan Juvelernas hus i
september 2013. Till en början tyckte A att det var mycket roligt på förskolan. –
Den 3 april 2014 hämtades A från förskolan av en familjebekant, VA. Hennes
sambo hämtade sedan A hos VA på väg hem från arbetet. När hon stod och lagade
mat i deras hem kom A fram till henne och ville berätta att hennes fröken Joakims
snopp hade rört hennes snippa och att han hade hållit på med detta en längre stund.
A berättade vidare att Joakim hade tagit på hennes snippa, stoppat fingrar i munnen
på A och på sig själv och pussat A på snippan. A visade med rörelser även att
Joakim hade onanerat. Hon visste inte att det fanns en fröken som hette Joakim och
ringde förskolan för att kontrollera vem denne var. Hon berättade för Margareta
Drottman att A hade berättat om övergrepp och fick bekräftat att det fanns en
praktikant som hette Joakim och att denne hade varit en kortare tid på dagiset.
Förskolan hade inte informerat föräldrarna om att det hade börjat en ny praktikant
på förskolan. Hon åkte till dagiset och träffade Margareta Drottman och dennas
syster. De berättade att praktikanten Joakim hade påbörjat sin praktik i januari 2014
genom Arbetsförmedlingens försorg och att Joakim var mycket populär bland
24
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
barnen, samt att denne aldrig hade fått vara ensam med barnen. Polisen rådde henne
att förhindra att förskolepersonalen städade toaletten där påstådda övergrepp hade
skett. På vägen till sjukhuset med A berättade denna ytterligare detaljer kring
övergreppet. Joakim skulle ha tagit med A till toaletten trots att denna inte behövde
gå och hade sedan låst in sig med A på toaletten. Sedan hade han tvingat A att lägga
sig ned på golvet och hade förgripit sig på A på olika sätt. A beskrev att Joakim
hade penetrerat henne med ett finger och eventuellt med penisen. Han hade även
fått utlösning framför A och hade torkat upp sperma från golvet och slängt i
papperskorgen. A var öm i underlivet flera dagar efter övergreppet. A hade även en
kraftig rodnad i underlivet. A berättade att övergreppen hade varit smärtsamma och
nämnde även att Joakim hade begått liknande övergrepp mot E och G på dagiset. –
Idag reagerar A starkt på om hon blir påmind om Joakim Stranke och är rädd för
namnet Joakim, bilar som liknar Joakim Strankes och för att gå på den toaletten på
dagiset där övergreppen ägde rum. A har även haft mardrömmar och starka
humörsvängningar gentemot sina syskon. A var inte rädd för personer och bilar
innan händelsen. A berättar om händelsen för andra personer ibland. A:s berättelse
är alltid identisk.
AY: Dagen som övergreppen hade skett hämtade han A hos en familjebekant, som
sade att A hade varit arg och annorlunda när hon hämtades på dagis. På väg hem
märkte han ingenting särskilt på A. A berättade sedan för AX om vad denna hade
utsatts för av Joakim Stranke. När han under kvällen talade med AX berättade
denna vad A hade berättat och att kontakt redan hade tagits med polis och
förskolan. När han var ensam med A senare berättade denna att hon hade varit med
Joakim Stranke på toaletten och att denne hade stoppat sitt finger i hennes underliv,
vilket hade gjort ont. Joakim hade sagt till A att hans agerande skulle vara en
hemlighet dem emellan. A sade senare till honom att hon inte ville gå på toaletten
där övergreppen hade skett, då hon trodde att det fanns spöken där. Han åkte till
dagiset för att skrämma bort spökena åt A och hon har därefter inte nämnt spökena
igen. Efter händelsen med Joakim Stranke har A varit trygghetssökande och kramig.
25
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
När hon såg en bil som påminde om Joakim Strankes vid ett tillfälle ville hon att de
skulle lämna platsen.
Vittnesförhör har vidare hållits med VA (en avlägsen släkting till målsäganden A),
föreståndaren Margaretha Drottman, förskolläraren Maria Kvillegård Ekström och
fritidsledaren Susanne Sidenbäck. Dessa har berättat följande.
VA: Hon brukade hämta A från förskolan på torsdagar och vara barnvakt under
eftermiddagen. Normalt var A mycket glad när hon hämtade denna. Den 3 april var
dock A tystlåten och stilla när hon kom till förskolan. Hon tyckte inte att A var som
vanligt. När de gick mot hennes hem var A trotsig och började plötsligt gråta och
vägrade att fortsätta gå. Hon trodde att A bara var trött efter att ha varit på
förskolan. A var relativt tystlåten ända till dess att A blev hämtad av sin pappa vid
halv fem-tiden.
Margareta Drottman: Hon äger och driver förskolan Juvelernas hus i Ruda och
arbetar som arbetsledare på förskolan. Hon har haft mellan 13 och 14 praktikanter
som arbetat på förskolan sammanlagt. Under i målet aktuell tidsperiod gick mellan
40 och 50 barn på förskolan. På mellanavdelningen, där Joakim Stranke arbetade,
gick mellan 12 och 14 barn. Hon arbetade vid denna tid på storbarnsavdelningen.
När barnen kom till förskolan serverades frukost vid halv åtta på morgonen, varefter
alla barn var tillsammans i mellanbarnsavdelningens utrymme. Vid niotiden gick
alla barn till sina respektive avdelningar. Barnen var ofta ute mycket och åt sedan
lunch vid halv 12. Efter lunchen kunde de barn som behövde vila göra detta,
varefter
det
erbjöds
ytterligare
aktiviteter
på
eftermiddagen.
På
småbarnsavdelningen och storbarnsavdelningen fanns låsbara toaletter, medan
toaletten på mellanbarnsavdelningen inte gick att låsa. Ett barn från småbarnsavdelningen, målsägande C, vilade på mellanbarnsavdelningen. På mellanbarnsavdelningen behövde en del av barnen hjälp med att gå på toaletten. De som kunde
gå på egen hand skulle lämna dörren på glänt. - Hon lärde känna Joakim Stranke när
26
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
hon anlitade honom och hans äldre bror som skådespelare i Rudarevyn år 2009 eller
2010. Han var sedan med i revyn samtliga år förutom år 2013/2014. Vid två
tillfällen under repetitioner blev Joakim Stranke tjurig och arg, men innan hon
anställde honom som praktikant gjorde hon klart att han inte fick bete sig på sådant
sätt på förskolan. Hon visste att Joakim Stranke tidigare hade varit med om en
olycka, och att han som en följd av detta till exempel hade svårt att komma ihåg
tider. Han hade inte generella humörproblem. Joakim Stranke hade ingen för
förskolan relevant utbildning, men det behövdes inte för att få praktisera på
förskolan. Joakim Stranke brukade skjutsa F till förskolan och hon visste att Stranke
kunde hantera F på ett bra sätt, trots att F var ett stökigt barn. Dessutom var Joakim
Stranke vid denna tid arbetslös, varför hon frågade Joakim Stranke om denne ville
praktisera på förskolan. Joakim Stranke började sin praktik på förskolan den 27
januari 2014 och arbetade de första veckorna två dagar i veckan mellan 09:00 och
13:00. Sedan utökades hans arbetstider successivt. Hon tror att Joakim Stranke
visste att förskolechefen Janna Luczak var hans handledare. Tanken var att Joakim
Stranke skulle vara Janna Luczak behjälplig och leka med barnen. Han hade inget
eget ansvar. De sista fem till sex veckorna följde Joakim Stranke även med henne
på gymnastik med barnen. Barnen tyckte om Joakim Stranke, då han lekte mer med
dem än övrig personal. Ett enda barn, en pojke, tyckte inte om Joakim Stranke. Hon
beslutade att förlänga Joakim Strankes praktik den 2 april 2014, då samtliga var
nöjda med dennes arbete på skolan. Hon sade till Joakim Stranke att hon tyckte att
han borde söka förskollärarutbildning, då hon tyckte att han var så duktig med
barnen. Joakim Stranke bytte blöjor på F och det kan ha hänt att han även bytte
blöjor på andra barn. Hon såg dock inte att han gjorde detta vid något tillfälle, men
han tvättade barnens händer och munnar innan de skulle äta. Hon såg inte att
Joakim Stranke hjälpte barn att gå på toaletten förutom den 3 april 2014. Han kan
ha varit ensam med barn på gården, då gården är stor. Han var inte ensam med barn
under vilostunden, men gick ibland in i rummet där barnen vilade och hämtade F
för att sedan skjutsa hem F. Joakim Stranke brukade gå in strax innan 13.00 för att
hämta F. Hon noterade aldrig att Joakim Stranke betedde sig märkligt. Den 3 april
27
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
2014 noterade hon, när hon var utomhus, att A och en annan flicka hade gått in i
förskolan för att gå på toaletten. När hon gick in för att leta efter dessa mötte hon en
pojke som klagade på att det var upptaget på storbarnens toalett. När hon kom fram
till toaletten hann hon bara känna på dörrhandtaget att detta var låst innan dörren
öppnades och Joakim Stranke och A kom ut. Hon noterade inget konstigt med A.
Hon hann inte knacka på dörren innan den öppnades. Vid 16-tiden eller 16:30
samma dag ringde A:s mamma och ställde henne till svars för att Joakim Stranke
skulle ha förgripit sig på A. Hon ringde polisen och ortens skolchef. Hon trodde
inledningsvis att bara A hade utsatts för övergrepp. Det var fruktansvärt den 4 april
2014, då hon inte ännu fick berätta för föräldrarna vad som hade hänt med A. Efter
händelserna har barnens beteende inte förändrats. A har inte förändrats, förutom att
hon initialt var rädd för toaletten där övergreppet hade skett. Hon åkte inte hem till
föräldrar och beskyllde dessa för att deras barn skulle ljuga.
Maria Kvillegård Ekström: Hon arbetar på storbarnsavdelningen på förskolan
Juvelernas hus sedan januari 2014 och var således inte i samma arbetslag som
Joakim Stranke. Joakim Stranke var omtyckt bland barnen och hon noterade
ingenting konstigt i hans beteende. Ibland kände hon dock att Joakim Stranke hade
en viss bristande empati, då han hade svårt att förstå saker ur barnens perspektiv.
Han tog även i lite för mycket när han sade ifrån gentemot barnen. På storbarnens
avdelning fanns lås på toalettdörren, vilket hon ifrågasatte, då hon tyckte det var
viktigt att ständigt kunna kommunicera med barnen. Det fanns ingen regel om att
barn eller vuxna inte fick låsa på förskolan. Hon såg aldrig att Joakim Stranke var
ensam med något barn, förutom på toaletten med A den 3 april 2014. När hon var i
hallen på förskolan kom Joakim Stranke in i hallen med A och sade att denna skulle
gå på toaletten. Det föreföll som att Joakim Stranke hade mycket bråttom att gå till
toaletten. Efter det att Joakim Stranke hade häktats frågade barnen om vart han hade
tagit vägen och flera blev ledsna när de fick veta att Joakim Stranke hade slutat på
förskolan. A berättade för en vikarie på förskolan om det övergrepp hon hade utsatts
för. De senaste två till tre veckorna har barnen på förskolan förefallit vara mer
28
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
oroliga än vanligt. I samband med händelsen tog två föräldrapar bort sina barn från
förskolan.
De
andra
föräldrarna
har
varit
väldigt
stöttande
gentemot
förskolepersonalen.
Susanne Sidenbäck: Margareta Drottman är hennes syster och hon är fritidsledare
på förskolan Juvelernas hus. Hon arbetade ganska lite med mellanbarnsgruppen på
förskolan. Barnen föreföll vara glada när de umgicks med Joakim Stranke och de
såg upp till honom. Hon tyckte att han var bra med barnen. Joakim Stranke kan ha
varit ensam vid något enstaka tillfälle med något barn, till exempel om han gått in
på toaletten med något barn. Hon noterade dock aldrig själv att han var ensam med
något barn eller iakttog något beteende hos Joakim Stranke som hon fann märkligt.
Den 3 april 2014 arbetade hon med småbarnsgruppen. I samband med ett mellanmål
städade hon den låsbara storbarnstoaletten och noterade att det låg en plasthandske i
soppåsen, vilket var ovanligt. Hon slängde soppåsen i förskolans soptunna. Efter att
A:s mamma hade ringt Margareta Drottman letade hon rätt på soppåsen och gav den
senare till polisen. Hon är helt säker på att hon hittade rätt påse. Efter att Joakim
Stranke anhölls frågade barnen vart han hade tagit vägen och blev ledsna när de fick
höra att han hade slutat. A ville inte längre gå på den låsbara storbarnstoaletten efter
övergreppet och har berättat för en annan ur personalen på förskolan att Joakim
Stranke utsatt A för övergrepp.
Åklagaren har åberopat den skriftliga och övriga bevisning som framgår av
stämningsansökan.
Tingsrättens bedömning
Tingsrätten finner genom Joakim Strankes erkännande och övrig bevisning styrkt
att Joakim Stranke förgripit sig målsäganden A på sätt åklagaren beskrivit i
åtalspunkten 1. Joakim Stranke har delvis dokumenterat detta övergrepp på sätt som
närmare beskrivs i åtalspunkten 3. Av denna dokumentation framgår enligt
29
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
tingsrättens uppfattning klart att Joakim Strankes penetration av A:s underliv med
fingrarna haft sådan varaktighet att denna sexuella handling måste anses såsom
jämställd med samlag. Tingsrätten finner att brottsligheten i sin helhet därför ska
bedömas som våldtäkt mot barn. Brottet ska bedömas som grovt på det skäl
åklagaren angett.
När det gäller åtalspunkten 2 finner tingsrätten styrkt att Joakim Stranke berört A:s
kön både på och mellan blygdläpparna. Joakim Stranke har uppgett att vid detta
tillfälle stod A upp medan han själv satt ner. A har i sitt under förundersökningen
inspelade förhör inte berört nu aktuella övergrepp. Joakim Stranke har inte heller på
sätt skett vad gäller åtalspunkten 2 dokumenterat detta övergrepp. Joakim Stranke
har förklarat att hans beröring av A:s könsorgan hade mycket kortare varaktighet än
det som senare skedde inne på förskolans toalett. Det kan därför inte anses klarlagt
vilken varaktighet nu aktuella övergrepp hade. Mot denna bakgrund finner
tingsrätten att nu angivna gärning ska bedömas som sexuellt övergrepp mot barn,
vilket brott ska bedömas som grovt på de av åklagaren angivna skälen.
Såsom tidigare nämnts fotograferade och filmade Joakim Stranke övergreppet under
åtalspunkten 1 till viss del. Han ska därför fällas till ansvar för utnyttjande av barn
för sexuell posering. Tingsrätten finner att brottet inneburit ett hänsynslöst
utnyttjande av A. Brottet ska därför bedömas som grovt.
Åtalspunkterna 4-6
Joakim Stranke har erkänt gärningarna. Han har förklarat att han önskar rättens
prövning av rubriceringen vad gäller brotten under åtalspunkterna 4 och 6.
Under förundersökningen videoinspelat förhör med målsäganden B har med rättens
tillstånd spelats upp vid huvudförhandlingen.
30
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
Närmare
B 1163-14
DOM
2014-09-10
hörd
har
Joakim
Stranke
uppgett
följande.
B
gick
på
mellanbarnsavdelningen på förskolan. Han tilläts byta blöja på B på egen hand efter
en och en halv eller två veckors praktik. Övergreppen mot B började redan första
gången han bytte blöja på henne på mellanbarnstoaletten. Han smekte hennes
könsorgan och slickade på det. Han tog även bilder på B med särade ben. Han
begick liknande övergrepp mot B i hallen när hon bytte om för att gå ut på gården
och i vilorummet. I hallen drog han ner B:s byxor för att kunna se hennes underliv
och pussade på henne och smekte på hennes underliv. Han onanerade inte i hallen. I
vilorummet rörde han vid B:s underliv med munnen och hade tungan på och i
hennes kön. Han hade sina fingrar både på och i hennes underliv. När B vaknade till
vid något tillfälle fick han henne att somna igen. Han fortsatte vid något tillfälle att
röra vid henne trots att hon vaknade och frågade henne då om hon tyckte om det
han gjorde. Hon nickade då och somnade sedan om. Han onanerade inte framför B i
vilorummet, men kan ha gjort det i andra lägen. Tidigare uppgifter om att han bett B
att vidröra sin penis är korrekta, men han minns det inte nu. Han pussade B på
munnen vid ungefär fem tillfällen. Ibland satte han henne i knät och juckade mot
henne i sovsalen. Han kan, på den låsbara toaletten, även ha dragit ner B:s byxor
och trosor och satt henne på sin mage. Vid detta tillfälle kan hon ha sett hans penis.
Om han vid något tillfälle fick utlösning framför B skedde detta på den låsbara
toaletten. På den låsbara toaletten var övergreppen längre och pågick upp till ett par
minuter. Han berörde hennes underliv och förde in fingrar i det på den låsbara
toaletten. Det fanns även ett lektält på mellanbarnsavdelningen, i vilket han begick
ett övergrepp mot B under sin andra praktikvecka. Han stack in handen innanför
hennes byxor och vidrörde hennes rumpa. Under det sista övergreppet han begick
mot B slickade han henne i och pussade henne på både munnen och underlivet. Han
stoppade då även in fingrar i hennes underliv. – Han begick fem övergrepp mot B
på mellanbarnstoaletten, två eller tre i hallen och mellan fem och sju i vilorummet.
Han kan även ha onanerat framför henne och tagit bilder på B på storbarnstoaletten.
Han har svaga minnesbilder av att ha rört vid hennes kön med munnen. Han smekte
även vid något tillfälle över B:s bröstkorg och på stjärten, men han har inte stoppat
31
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
in finger i hennes anus. Vid två eller tre tillfällen började B gråta och han avbröt då
övergreppet och tröstade henne. Han kan ha försökt sätta henne på sitt ansikte vid
något tillfälle, men han är osäker på om det var B eller D som han utsatte för detta.
Om han tidigare sagt att han försökte sätta B på ansiktet så var det så, men han
lyckades inte. – Bilderna från den 5 februari 2014 togs vid bokhyllan på
mellanbarnsavdelningen. Han tog vid detta tillfälle endast aktuella bilder och lät
sedan B lämna platsen. Bilden från den 27 februari, den 21 mars och bilden från den
28 mars togs på en toalett och han tror att han även rörde vid hennes könsorgan vid
dessa tillfällen. De filmer han spelat in med B visar förmodligen allt han gjorde mot
B vid aktuella tillfällen.
Förhör har hållits med BX – mor till B – som uppgett följande. Hon fick för första
gången veta att Joakim Stranke hade utsatt barn för övergrepp på krismöte den 4
april 2014. Hon förstod då varför hennes dotter B hade betett sig märkligt hemma.
B hade drömt mardrömmar där hon skrek ”Låt mig vara” i sömnen och ville inte
längre sova på egen hand. B ville inte heller längre gosa. Förändringarna i B:s
beteende började i februari 2014. Under våren var även B väldigt röd i underlivet
vid ett antal tillfällen och klagade över smärtor i underlivet. Sista gången B var röd i
underlivet var den 2 april 2014. Hon och hennes sambo trodde då att det kunde röra
sig om en urinvägsinfektion. - Vid informationsmötet sade Margareta Drottman att
övergrepp absolut inte hade skett gentemot några ytterligare barn utöver A. Efter
mötet talade hon med sin sambo och de frågade sina barn om de hade råkat ut för
övergrepp. B berättade då att Joakim Stranke hade gjort konstiga saker med hennes
”nippis” och att han hade sagt till B att inte berätta om detta för någon. B sade
vidare att Joakim Stranke inte hade haft på sig byxor vid tillfället. Nästföljande
morgon berättade även B att Joakim Stranke hade gjort konstiga saker med sin
snopp framför B. Hon ringde Margareta Drottman angående det som B hade
berättat och denna ringde sedan polisen. När de berättade för Margareta Drottman
om vad B hade sagt, sade denna bara att det var allvarligt om flera barn hade utsatts
för övergrepp, men de fick inget ytterligare stöd. B har även berättat att Joakim
32
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Stranke utsatte N för liknande övergrepp. När hon var på förskolan på morgnarna
noterade hon att Joakim Stranke vid ett flertal tillfällen erbjöd sig att byta blöja på
barn och att han sedan gick in ensam på toaletten med dem. Margareta Drottman
har, trots att det visat sig att Joakim Stranke förgripit sig på flera barn, vidhållit att
han aldrig varit ensam med barn. Hon får inte lämna sina barn på förskolan de tider
som hon önskar längre, då Margareta Drottman inte tycker att hon och hennes
sambo har stöttat förskolans personal i tillräcklig utsträckning. B vill inte längre gå
till förskolan och mår dåligt över det som har hänt. Hon tror att B anklagar sig själv
för det som hänt.
Åklagaren har åberopat den skriftliga och övriga bevisning som framgår av
stämningsansökan.
Tingsrättens bedömning
Vad först gäller åtalspunkten 4 finner tingsrätten genom den bevisning som
åberopats i målet styrkt att Joakim Stranke förgripit sig på B vid några tillfällen på
sätt åklagaren gjort gällande.
Tingsrätten har hållit syn på bl a en av Joakim Stranke inspelad film som visar hur
Stranke vid det inspelade tillfället berör B:s underliv med sin mun och tunga samt
för in fingrar i barnets underliv. Av filmen framgår att dessa sexuella handlingar har
en viss varaktighet. Med hänsyn härtill och handlingarnas karaktär ska denna
gärning jämställas med samlag. Tingsrätten finner därför styrkt att Joakim Stranke
vid nu avsett tillfälle gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn, som på de av åklagaren
anförda skälen ska bedömas som grovt brott.
Tingsrätten finner att de övergrepp Joakim Stranke i övrigt gjort sig skyldig till mot
B ska bedömas som sexuella övergrepp mot barn, grova brott.
33
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
När det gäller åtalspunkten 5 har åklagaren förklarat att Joakim Stranke vid förhör
under förundersökningen uppgett att nu nämnda gärning har skett vid ett annat
tillfälle än det som avses med åtalet under åtalspunkten 4. Ingenting har emellertid
framkommit vid den muntliga huvudförhandlingen som ger stöd för denna
ståndpunkt. Tingsrätten finner att det inte kan uteslutas att nu avsedd handling har
ägt rum i samband med de övergrepp som Joakim Stranke befunnits övertygad om
vad avser åtalspunkten 4. Åtalet för sexuellt ofredande kan därför inte vinna bifall.
Joakim Stranke har såsom framgår av utredningen i målet fotograferat och filmat
barnet på sätt åklagaren påstått.
Han ska därför också fällas till ansvar för
utnyttjande av barn för sexuell posering, vilket brott av det skäl åklagaren angett ska
bedömas som grovt.
Åtalspunkterna 7 och 8
Joakim Stranke har bestritt ansvar för grov våldtäkt mot barn. Han har erkänt
gärningen under åtalspunkten 8 men förklarat att han önskar rättens prövning av
brottets rubricering.
Närmare hörd har Joakim Stranke uppgett följande. Målsägande C gick på
småbarnsavdelningen och han såg henne sällan, men han kom i kontakt med henne
då hon brukade vila på mellanbarnsavdelningen. C var det yngsta barnet som
befann sig på mellanbarnsavdelningen. Under vilostunden smekte han vid två till tre
tillfällen hennes lår, på och i hennes underliv och tog bilder på hennes underliv vid
ett av dessa tillfällen. – De bilder som hittats från den 10 februari 2014 är de enda
bilderna han tog av C. Fotograferingen skedde i samband med det första
övergreppet mot C. Därefter förgrep han sig på henne vid ett eller möjligen två
tillfällen till. – Han tror även att han utförde oralsex på C, då han brukade göra det
mot alla barn. Han har ingen direkt minnesbild av att ha vidrört C:s underliv med
munnen. Om han slickade C i underlivet måste han ha vidrört hennes klitoris med
34
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
tungan och läpparna. Han drog ner hennes kläder och blöja för att komma åt hennes
underliv. Övergreppen skedde vid uppskattningsvis två tillfällen och varade i
maximalt tre minuter. Han tror att C sov under övergreppen, men om hon vaknade
vid något tillfälle upphörde han. Han förgrep sig på C för att han kunde och då han
ville begå övergrepp mot så många barn som möjligt. Med hänsyn till hennes låga
ålder tog han det dock ovanligt försiktigt och begick inte heller fler övergrepp än de
ovan nämnda.
Joakim Stranke har slutligen förnekat att han haft oralsex med C.
Förhör har på åklagarens begäran hållits med CX (mor till målsäganden C) som
uppgett följande. Hennes dotter C var ett år gammal när Joakim Stranke arbetade på
förskolan. Hon fick för första gången veta att Joakim Stranke hade begått övergrepp
mot barn på förskolans informationsmöte den 4 april 2014. Under våren hade C bitit
andra barn på dagis, slutat gå på toaletten på egen hand och vägrat låta henne och
hennes sambo byta blöja nattetid. C hade inte betett sig så tidigare och hon föreföll
vara arg och frustrerad. Under våren 2014 hade C även börjat drömma frekventa
mardrömmar, vilket C endast hade gjort undantagsvis tidigare. C:s mardrömmar var
som värst under mars månad. C kunde under våren 2014 endast säga korta meningar
med maximalt två ord i varje mening. C vill inte längre bli lämnad på förskolan,
vilket tidigare inte utgjort ett problem. Hon har flera barn och vet att barns beteende
kan variera över tid.
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat två rättsintyg daterade den 15 april
2014 och 11 juni 2014 samt granskningsprotokoll K 6098-14 från RKP
IT/Brottssektionen. Tingsrätten har vidare på åklagarens begäran hållit syn på de
bilder som avses med åtalspunkten 8.
35
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har under förhöret med honom inledningsvis uppgett att han slickat
C på könet med sin tunga och berört henne där med sina läppar. Han har också
uppgett att han rört hennes kön med sina fingertoppar och att det hela pågått i
omkring tre minuter. Han har dock förklarat att han inte har någon direkt
minnesbild av händelserna. – Sedan åklagaren ändrat åtalet till att avse våldtäkt mot
barn har Joakim Stranke bestritt att han utövat oralsex med målsäganden C.
När det gäller frågan om oralsex utgörs bevisningen enbart av Joakim Strankes egna
uppgifter. Tingsrätten finner det genom dennes uppgifter inte tillförlitligen styrkt att
han haft oralsex med målsäganden C. Joakim Stranke kan därför inte fällas till
ansvar för våldtäkt mot barn. Tingsrätten finner däremot styrkt att Joakim Stranke
berört målsäganden C på könet med sina händer. Joakim Stranke har härigenom
gjort sig skyldig till sexuellt övergrepp mot barn, som på de av åklagaren anförda
skälen ska anses som grovt brott.
Vad gäller åtalet för utnyttjande av barn för sexuell posering – åtalspunkten 8 –
finner tingsrätten genom utredningen styrkt att Joakim Stranke på sätt åklagaren
beskrivit låtit barnet delvis naket posera sexuellt inför honom varvid han
fotograferat barnet. (Den omständigheten att barnet härvid kan ha sovit finner
tingsrätten – såsom tidigaren anförts - sakna betydelse för brottets rubricering).
Tingsrätten finner att Joakim Stranke gjort sig skyldig till utnyttjande av barn för
sexuell posering, vilket brott på av åklagaren anförda skäl ska bedömas som grovt.
36
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Åtalspunkterna 9 och 10
Åklagaren har sakframställningsvis anfört att gärningarna under punkterna 1-3 i
åtalspunkten 9 ska bedömas som grova våldtäkter mot barn och gärningarna under
punkterna 4-5 samma åtalspunkt som grova sexuella övergrepp mot barn.
Joakim Stranke har erkänt samtliga gärningar men förklarat att han önskar
tingsrättens prövning av brottens rubricering.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Redan sin första arbetsdag
förgrep han sig på målsägande D i samband med att han skulle hämta F från
vilorummet och köra hem denne. Han gick in i sovsalen och stängde till dörren så
att endast en liten glipa återstod och kontrollerade vilka barn som sov djupast. Han
valde att förgripa sig på D. Han flyttade undan hennes täcke och kläder och tog
bilder på henne samt smekte på och i hennes underliv. Sedan tog han med sig F och
gick ut ur vilorummet. Övergreppet pågick i ungefär en minut. När han valde att
begå övergrepp mot D hade han tänkt på att denna inte kunde prata ännu och att hon
således inte skulle kunna sätta dit honom. Han sade även till D att hon inte fick
prata om vad han utsatte henne för. – Han begick flest övergrepp, cirka 20 stycken,
mot D. Efter hand började han och D kyssas och även D använde då tungan, vilket
han tyckte var bra. När han bytte blöja på D brukade han smeka på och i hennes
underliv. När de var på mellanbarnens toalett hjälpte han henne att torka sig och
passade då på att ta både på och i hennes kön. Han vidrörde hennes klitoris och
vidrörde henne innanför blygdläpparna. Han kysste henne dessutom på munnen
både med och utan tunga. Vid något tillfälle kan han ha slickat på hennes kön.
Ibland tog han med sig D till toaletten fast hon inte behövde gå, bara för att han
skulle kunna begå övergrepp mot henne. Han tror aldrig att D sade att hon inte ville
att han skulle vidröra henne. Mellanbarnstoaletten var inte låsbar, men han vågade
ändå förgripa sig på D där. Han brukade även onanera inne på mellanbarnstoaletten
och fick vid några tillfällen utlösning. Sperman hamnade då på golvet eller på
37
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
magen och han torkade upp den. Det skedde mellan fem och sex övergrepp på
mellanbarnstoaletten och de pågick som längst fem minuter. Han begick även
övergrepp mot D på storbarnstoaletten vid två till tre tillfällen. Han tog då av henne
kläderna så att hon var nästintill naken och kysste henne samt smekte på och i
hennes underliv. Han berörde även hennes underliv med munnen och tungan.
Dessutom onanerade han framför D. Någon gång vidrörde hon hans penis med ett
finger. Under vilostunderna tog han vid ungefär 10 tillfällen av D hennes kläder och
särade på hennes skinkor samt tog bilder på hennes stjärt. Han brukade även vidröra
hennes underliv då. Han vidrörde ofta hennes underliv med munnen och slickade i
hennes underliv. När han tog bilder under vilostunden särade han även på hennes
ben, så att bilderna skulle bli mer pornografiska. Hon brukade sova när han begick
övergrepp under vilostunden. Vid några tillfällen fick han utlösning i vilorummet
när han onanerade där. Utlösningen hamnade oftast på hans mage, men vid ett
tillfälle siktade han på D när han fick utlösning. Sperman hamnade dock på
madrassen i stället, och han försökte då torka upp den så noga han kunde.
Övergreppen i vilorummet brukade pågå i mellan fem och sju minuter. - Ovanför
förskolans rutschkana fanns ett utrymme, där han vid något tillfälle eller några få
tillfällen satte D i knät, kelade med henne och pussade henne på munnen. Han
smekte dessutom under hennes kläder på underlivet och smekte sitt könsorgan
genom kläderna. D sade ingenting utan såg glad ut och satt kvar i hans knä. Han satt
där med D i en kvart och barnen som skulle åka rutschkana gick förbi honom. - Vid
två till tre tillfällen satte han sig bakom lekborgen med D och smekte henne både
utanpå och innanför kläderna på magen, benen och underlivet. Han smekte henne på
underlivet och rumpan, men inte i. Övergreppen pågick i ungefär fem minuter. När
D skulle klä på eller av sig sina ytterkläder i hallen berörde han hennes kropp både
utanpå och innanför kläderna. Den sista arbetsdagen på förskolan tog han med D in
på toaletten. Han klädde av D. Han tog på hennes underliv, onanerade under tiden
och fick D att slicka på hans ollon. Han utförde även oralsex på D. Kort tid därefter
fick han utlösning. Sperman hamnade på golvet och han torkade upp den. D såg när
han fick utlösning. En av bilderna på D skickade han vidare till en kontakt på
38
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Skype. Personen på Skype sade till honom att ta vissa av bilderna på D. Han tog
aldrig bilder på D utan att också samtidigt ta på D:s kropp.
DX: Hennes dotter D tyckte om att gå på dagis innan de flyttade till Ruda. D
började gå på förskolan Juvelernas hus i mitten på januari 2014. D ville då inte
längre gå till förskolan och skrek och klamrade sig fast vid henne när hon skulle
lämna D på förskolan. Hon kände på sig att någonting var fel, men personalen på
förskolan förklarade D:s beteende med att D kanske hade bråkat med någon eller att
något barn hade varit elakt mot D. D kunde inte själv berätta om sin aversion mot
förskolan på grund av sina bristfälliga språkkunskaper, särskilt i svenska. Hon
kände inte till att Joakim Stranke praktiserade på förskolan. D brukade inte berätta
om vad som hände på förskolan, men började berätta efter att hon hade varit på
krismötet och då hon visade bilder från Facebook på Joakim Stranke. D sade då att
hon inte tyckte om Joakim Stranke och att denne hade plågat henne. D berättade
vidare att Stranke hade förhindrat henne från att gå ut vid ett flertal tillfällen och att
hon var rädd för hans ögon. D sover inte längre gott om nätterna och brukar vakna
och klamra sig fast vid henne. D har även fått aggressionsutbrott och är oftare sjuk.
Åklagaren har åberopat den skriftliga och övriga bevisning som framgår av
stämningsansökan.
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har uppgett att han förgripit sig ”väldigt många gånger” på olika
platser på målsäganden D. Han har förklarat att det hände flera gånger i
vilorummet, att det enligt honom uppskattningsvis hänt där ett tiotal gånger och att
det därvid förekommit att han tillfredställt sig själv genom att onanera och vid några
sådana tillfällen fått utlösning. Han har därvid bl a berättat att han vid ett tillfälle
siktade på D men att utlösningen träffade madrassen. Joakim Stranke har vidare
uppgett att han vid olika tillfällen använt både munnen, tungan och fingrar.
39
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Sammanlagt rör det sig enligt Joakim Stranke om nästan ett tjugotal tillfällen då han
förgripit sig på målsäganden D. Han har också förklarat att han riktade in sig på
målsäganden D, dels därför att han tyckte om henne och dels därför att hon inte
talade så bra svenska och därför hade mindre möjligheter att sätta dit honom.
Joakim Stranke har vidare berättat att samma saker som hänt i vilorummet också
har hänt i badrummet dit han tagit målsäganden D. Detta har hänt även vid tillfällen
när målsäganden D inte har behövt gå på toaletten. Han har uppgett att han även i
badrummet onanerat och fått utlösning vilket målsäganden D har sett.
Joakim Stranke har också uppgett att han tog med sig målsäganden D på
storbarnsavdelningens toalett där man kan låsa dörren. Han har där ansett sig ha mer
frihet och därför tagit av målsäganden D mer av hennes kläder.
Joakim Strankes uppgifter vinner till viss del stöd av de 36 bilder som han tagit på
målsäganden. Tingsrätten finner genom Joakim Strankes uppgifter och övrig
utredning styrkt att han gjort sig skyldig till de gärningar som åklagaren angett i
åtalspunkten 9, 1-5. Av dessa gärningar utgör 1-3 våldtäkt mot barn och 4-5 sexuellt
övergrepp mot barn. Samtliga brott ska på de skäl åklagaren angett bedömas som
grova brott.
Tingsrätten finner slutligen åtalet under åtalspunkten 10 för utnyttjande av barn för
sexuell posering genom utredningen styrkt. Brotten ska på de skäl som åklagaren
angett bedömas som grova.
Åtalspunkterna 11-13
Joakim Stranke har erkänt gärningarna men förklarat att han önskar rättens
prövning av rubriceringarna såvitt avser gärningarna under åtalspunkterna 11 och
13.
40
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
Förhör har hållits med målsäganden E under förundersökningen. Det med hjälp av
video
inspelade
förhöret
har
med
rättens
tillstånd
spelats
upp
vid
huvudförhandlingen.
Vidare har förhör hållits med Joakim Stranke som uppgett följande. Vid ett tillfälle i
mars 2014 gungade han E i gungan på förskolan, varvid hon klagade över ont i
magen. Han tog med E bakom lekborgen, smekte henne under kläderna på
bröstkorgen och drog ner hennes byxor och underkläder så att han kunde se hennes
underliv. Hon viskade någonting och han tror att hon försökte säga ifrån, men han
brydde sig inte om detta. Han berörde E:s underliv med fingrarna och frågade henne
om hon ville pussa honom på munnen. Hon svarade nekande på detta, men han
tolkade henne som att hon ändå accepterade att han pussade henne på munnen. Om
E har berättat att han har pussat henne på underlivet har han gjort det, men han är
osäker på detta. Det är troligt att han gjorde det. Han uppskattar att övergreppet
pågick mellan fem och sju minuter. Barn kom fram till honom under övergreppet,
men han sade då till dessa att han och E ville vara ensamma. Han tog de av
åklagaren förevisade bilderna vid detta tillfälle. Efter övergreppet sade han till E att
inte berätta för någon om vad som hade hänt. – Vid ett annat tillfälle tog han med E
in på toaletten på storbarnsavdelningen trots att hon inte ville gå med honom. Han
drog ner hennes kläder och smekte henne över magen och på underlivet. Han tror
att han enbart smekte henne utanpå trosorna vid detta tillfälle. E blev ledsen och
började gråta. Hon försökte lämna platsen, men han ställde sig i vägen och höll
henne löst i armen. Han lät henne sedan lämna toaletten. De var inne på toaletten
mellan en och två minuter. – Han satt med D i knät i utrymmet ovanför rutschkanan
vid ett tillfälle och erbjöd då E D:s plats. E ville dock inte sitta i hans knä vid detta
tillfälle. – Han begick inte fler övergrepp mot E, då hon var äldre och då det var
svårare att komma åt att begå övergrepp mot henne med anledning av detta. Hon
kunde exempelvis gå på toaletten på egen hand.
41
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
På åklagarens begäran har förhör hållits med EX, mor till målsäganden E samt
vittnena VB, VC och Ginny Ljung. De hörda personerna har uppgett följande.
EX: Hennes dotter E har gått på förskolan Juvelernas hus hela detta år. Hon kände
till att Joakim Stranke var praktikant på förskolan. Under våren hade E svårt att
kissa och berättade för henne att det gjorde ont i underlivet. Hon trodde att E hade
fått en urinvägsinfektion, men upptäckte, när hon duschade E, att denna hade ett sår
på blygdläppen. E ville inte berätta hur såret hade uppkommit och hon köpte en
salva, varefter såret läktes. Efter att förskolan hade haft ett informationsmöte
beträffande övergrepp på barn frågade hon ånyo E om någonting hade hänt. E
berättade att Joakim Stranke hade lagt handen på hennes trosor på toaletten och att
han hade försökt lägga handen på hennes underliv samt hade fotograferat henne
bakom lekborgen. Joakim Stranke hade sagt till E att detta var E:s och hans
hemlighet. E berättade även att Joakim Stranke hade förfarit på liknande sätt
gentemot A. Dagispersonalen förnekade att de någonsin hade lämnat Joakim
Stranke ensam med något barn. E har blivit mer ömhetstörstande sedan övergreppen
ägde rum och blir ledsen för småsaker. E drömmer mardrömmar och vågar inte
längre sova ensam. Dessutom är E rädd för att gå på toaletten ensam. Hon och
hennes sambo har gått till psykolog i Oskarshamn för att kunna hjälpa E. E ska även
få en egen kontaktperson vid barn- och ungdomspsykiatrin.
VB: EX är hans sambo och han träffar E varje dag. Han hämtar och lämnar E på
förskolan ibland. En kväll efter att Joakim Stranke hade anhållits berättade E att
Joakim Stranke hade låst in henne och A på toaletten. - Efter övergreppen har E
varit väldigt trött på eftermiddagarna och har varit mer fysisk gentemot honom. Hon
vill exempelvis gärna hålla honom i handen när de ska gå någonstans och kramas
ofta. E vill också ha sällskap till toaletten, något som endast skedde undantagsvis
innan övergreppen. E har varit skörare den senaste månaden eller de senaste två
månaderna. EX och han har varit hos psykolog vid cirka 13 tillfällen för att kunna
hantera det som hänt.
42
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
VC: Hon är EX:s mors syster och har bott med E:s familj i perioder. Hon brukar
sova med E och ta hand om henne när EX arbetar. E berättade att Joakim Stranke
hade berört E:s underliv under kläderna på toaletten och i trädgården utanför
förskolan. E hade sagt ifrån, men Joakim Stranke hade ändå fullföljt beröringen. E
berättade vidare att Joakim Stranke hade utsatt A för samma sak. EX såg även ett
sår på E:s vänstra blygdläpp när EX badade E i april i år. E har berättat för henne att
det var Joakim Stranke som hade orsakat detta sår. E vågar inte sova ensam och har
blivit mörkrädd sedan i målet aktuella händelser.
Ginny Ljung: Hon har tre barn som är 16, fem och tre år gamla. Hennes femåriga
dotter gick på förskolan Juvelernas hus. Hon visste att Joakim Stranke praktiserade
på förskolan och träffade honom exempelvis vid fester där föräldrar var inbjudna.
Joakim Stranke föreföll att vara stressad och nervös och lite arg när han handskades
med F. Hennes dotter tyckte från början om att gå till förskolan, för att sedan vägra
gå dit, gråta och säga att hon inte ville gå till förskolan. Dotterns beteende
förändrades i samband med att Joakim Stranke påbörjade sin praktik. Efter att
Joakim Stranke hade häktats berättade hennes dotter att hon hade varit rädd för
Joakim Stranke, men att dottern inte hade sett Joakim Stranke naken eller blivit
utsatt för någonting. Dottern hade dock sett att Joakim Stranke och E hade gått in
bakom borgen, och att de hade skrikit åt dottern att lämna platsen när hon ville vara
med dem. Hennes dotter berättade inte vid vilken tidpunkt detta hade skett, men hon
fick intrycket av att det var mot slutet av Joakim Strankes praktik. En gång när hon
skulle hämta sin dotter på förskolan och gick in för att hämta henne gick Joakim
Stranke ut i hallen och började tala med hennes minsta barn, som väntade där.
Hennes yngsta barn började skrika. Joakim Stranke sade att han hade blivit ”dissad”
av hennes barn och föreföll återigen vara ytterst stressad och nervös. Samma dag
som Joakim Stranke häktades tog hon bort sin dotter från förskolan.
43
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Åklagaren har åberopat den skriftliga och övriga bevisning som angetts i
stämningsansökan.
Tingsrättens bedömning
När det gäller åtalet under åtalspunkten 11 för grov våldtäkt mot barn bygger detta
på att Joakim Stranke vid ett eller flera tillfällen haft oralsex med målsäganden E.
Joakim Stranke har i och för sig erkänt gärningen. Det kan dock inte utan vidare
hävdas att hans erkännande härvidlag vinner stöd av övrig utredning. Åklagaren har
i och för sig hävdat att förhöret med målsäganden E ska tolkas på detta sätt.
Försvaret har dock bestritt att hennes uppgifter kan tolkas på sådant sätt. Någon
annan utredning än Joakim Strankes och målsäganden E:s uppgifter vad gäller
frågan om oralt sex har ägt rum föreligger inte. Joakim Strankes uppgifter bör
såsom tidigare framhållits bedömas med försiktighet. Tingsrätten finner vid en
samlad bedömning genom utredningen inte tillförlitligen styrkt att Joakim Stranke
haft oralsex med målsäganden E. Åtalet för grov våldtäkt mot barn kan därmed inte
vinna bifall. Däremot finner tingsrätten visat att han med sina händer berört
målsäganden E:s överkropp och underliv direkt på huden. Han har härigenom gjort
sig skyldig till sexuellt övergrepp mot barn, vilket brott på de av åklagaren anförda
skälen ska bedömas som grovt brott.
Tingsrätten finner slutligen genom Joakim Strankes av övrig utredning bestyrkta
erkännande åtalet för sexuellt ofredande styrkt.
Tingsrätten finner vidare genom utredningen i målet åtalet för utnyttjande av barn
för sexuell posering styrkt, vilket brott på de av åklagaren anförda skälet ska anses
som grovt.
44
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Åtalspunkterna 14 och 15
Joakim Stranke har erkänt gärningarna. Han har förklarat att han önskar rättens
prövning av rubriceringen vad gäller brottet under åtalspunkten 14.
Målsäganden F har förhörts under förundersökningen varvid förhöret spelats in med
hjälp av video. Detta videoförhör har med rättens tillstånd spelats upp vid
huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Han har känt F sedan denne var
ett halvår gammal och han umgicks med F:s föräldrar och var ofta hemma hos dem.
Han träffade F flera gånger i veckan och brukade ofta vara barnvakt för F. F var
även hemma hos honom vid flera tillfällen. F gick på förskolan Juvelernas Hus och
han skjutsade F dit och hämtade denne ibland, även innan han fick praktikplats där.
Före det han fick praktikplatsen var F det enda barn som han kom i kontakt med och
han fick således förbise att F var en pojke. Han tyckte inte längre att det räckte med
att titta på pornografi på datorn och levde därför ut sina fantasier på F. Han begick
mellan 15 och 20 övergrepp mot F och dessa började under sommaren 2013. Han
onanerade åt F vid blöjbyten vid sju till tio tillfällen och vidrörde vid två tillfällen
även F:s penis med munnen och utförde oralsex på denne. Han sög endast på F:s
penis i 15 sekunder och det gav honom ingenting. Han smekte även mellan F:s lår.
Sedan onanerade han själv framför F, vilket F kan ha sett. F reagerade neutralt på
övergreppen och skrek inte, men tryckte vid något tillfälle bort hans huvud. Han
vidrörde även F på samma sätt och onanerade framför F när denne var i hans hem.
Vid ett tillfälle under hösten 2013 hemma hos F lade han choklad på sitt eget ollon
och erbjöd F chokladen. F öppnade munnen och tog chokladen, varför hans ollon
helt kort var i F:s mun. Förloppet var mycket hastigt. - Han skjutsade F till
förskolan med sin mopedbil. På vägen hem stannade han vid ett tillfälle till vid
sidan av vägen och tog på F:s penis och insidan av låren, samt onanerade sedan
själv och fick utlösning. Han minns inte att han petat i F:s stjärt, men det kan vara
45
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
möjligt att han gjort detta. Han upphörde att förgripa sig på F i samband med att han
fick praktikplatsen, då han då fick tillgång till småtjejer i stället. Vid några tillfällen
när han onanerade åt F fick denne erektion. Han brukade vidröra F under en till två
minuter, för att sedan onanera själv en längre stund.
Förhör har vidare hållits med FX – mor till F – som uppgett följande. Hon har känt
Joakim Stranke sedan gymnasiet och denne har ofta träffat hennes son F och varit
barnvakt för denne. Joakim Stranke träffade F nästan varje dag och F kallade
Joakim Stranke för ”Kocko”. F nämnde inte någonting om att Joakim Stranke
utsatte honom för övergrepp innan Joakim Stranke hade blivit häktad. Nyligen
skulle hon dock byta blöja på F, när denne plötsligt tog sig på sitt könsorgan och
sedan lade sig på magen och pekade mot sitt anus. F sade ”Kocko leka” i samband
med detta, vilket hon tolkar som att F tror att det som han utsatts för av Joakim
Stranke var en lek. F:s beteende har förändrats, då denne inte längre vill sova ensam
eller vara ensam på sitt rum. Sedan Joakim Stranke anhölls och häktades har dock F
generellt sett blivit lugnare. Hon tror att F saknar Joakim Stranke och F talar ibland
om denne. Under tiden som övergreppen pågick noterade hon att Joakim Stranke
var livrädd för att någon skulle titta på de bilder han hade på sin dator och telefon.
Hon tyckte att hans beteende var märkligt.
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett att han flera gånger på olika platser
förgripit sig på F på sätt åklagaren angett och under den tid som påståtts i
gärningsbeskrivningen. Åklagaren har på fråga uppgett att handingar bestående i
oralsex och att föra in ett finger i barnets anus är att jämställa med samlag.
Tingsrätten delar i och för sig denna uppfattning.
46
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Bevisningen utgörs på nu aktuella åtalspunkter huvudsakligen av Joakim Strankes
egna uppgifter. Enligt denne sög F på Joakim Strankes penis kortvarigt i samband
med att F tog en godisbit i munnen från Joakim Strankes penis. Denne har vidare
förklarat att han inte kommer ihåg huruvida han fört in ett finger i F:s anus.
Joakim Stranke har vidare uppgett att han sugit på F:s penis sammanlagt 10-15
sekunder. Tingsrätten finner mot nu angivna bakgrund att det inte är visat att det
oralsex som förekommit mellan F och Joakim Stranke haft sådan varaktighet att det
är att jämställa med samlag.
Tingsrätten finner däremot, utöver att det förekommit visst oralsex mellan Joakim
Stranke och F, främst genom Joakim Strankes egna uppgifter styrkt att han med sina
händer berört F:s penis och även onanerat barnets penis samt att han inför barnet
onanerat på sig själv.
Tingsrätten finner inte visat att Joakim Stranke fört in ett finger i F:s anus.
Tingsrätten finner vid en samlad bedömning att samtliga vid ett flertal tillfällen
utförda sexuella handlingar mot F är att bedöma som sexuellt övergrepp av barn,
vilka brott med hänsyn till F:s låga ålder – 2-3 år – på de av åklagaren anförda
skälen ska bedömas som grova brott.
Tingsrätten finner slutligen åtalet i åtalspunkten 15 för sexuellt ofredande – vilket
brott Joakim Stranke erkänt – styrkt.
Åtalspunkten 16
Joakim Stranke har förklarat att han på grund av dåliga minnesbilder varken kan
erkänna eller förneka gärningen.
47
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Under förundersökningen har förhör hållits med målsäganden G, vilket förhör
spelats in med hjälp av video. Förhöret har med rättens tillstånd spelats upp vid
huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. G var sällan ensam, utan hade
oftast med sig sin lillebror. G kunde inte tala så bra. Vid ett tillfälle tog han med G
in bakom lekborgen och drog ner hennes kläder samt smekte henne på och i könet.
Han kysste henne även med tungan. Eventuellt smekte han också hennes bröstkorg.
De gungade sedan en stund, innan G ledde in honom bakom en trappa i lekborgen.
Hon pekade mot sitt kön och stack ut tungan. Han smekte henne då återigen på och
i underlivet och kysste henne. När han vidrörde henne i underlivet varade
beröringen bara ett par sekunder per tillfälle. Han är inte säker på om han slickade
henne på underlivet. De var inne i lekborgen i kanske fyra minuter. Han tror inte att
han onanerade just då.
GX – mor till målsäganden G – har hörts på åklagarens begäran och uppgett
följande. Hennes dotter G började på dagis i början av februari och trivdes på
förskolan. Hon träffade Joakim Stranke vid några tillfällen när hon lämnade sin
dotter på förskolan. G berättade ingenting hemma om att Joakim Stranke hade utsatt
henne för övergrepp, men i samband med en paus under barnförhör med G
berättade denna plötsligt för henne om vad Joakim Stranke hade utsatt G för. G
berättade att Joakim Stranke vid ett tillfälle på gården utanför förskolan hade
stoppat handen i sin egen mun samt därefter stuckit ner handen innanför G:s byxor.
G berättade ingenting ytterligare om händelsen, men sade att Joakim Stranke inte
hade utsatt henne för ytterligare övergrepp. G:s beteende förändrades inte efter
övergreppet, förutom att G vid något tillfälle klagade över sveda i underlivet.
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.
48
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Tingsrättens bedömning
Av Joakim Strankes berättelse, som vinner stöd av vad målsäganden G och även
GX uppgett, framgår att Joakim Stranke vid två tillfällen smekt G på och i hennes
kön. Av Joakim Strankes uppgifter framgår dock inte annat än att dessa handlingar
haft en kort varaktighet. Tingsrätten finner därför inte att gärningarna ska bedömas
som våldtäkt mot barn utan som sexuella övergrepp mot barn, vilka brott på de av
åklagaren angivna skälen ska bedömas som grova.
Åtalspunkterna 17 och 18
Joakim Stranke har erkänt gärningarna men förklarat att han önskar rättens
prövning av brottens rubricering.
Förhör hållet med målsäganden H under förundersökningen, vilket förhör spelats in
på video har med rättens tillåtelse spelats upp vid huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Målsäganden H gick på hans
avdelning. Ibland var hon glad och ibland ganska tyst och blyg. Den första gången
han gjorde något mot henne var i mars 2014, då han flyttade undan hennes kläder
och tog bilder på henne i sovsalen. Det är de bilder som åklagaren har visat upp. I
samband med att bilderna togs berörde han henne. Han onanerade inte. Han tog
henne mellan benen och på könet. Han tror att det var både på och i hennes
underliv. Vid ett annat tillfälle erbjöd han sig att följa med H till toaletten. Det
visade sig dock att hon var sjuk och lös i magen. Därför bestämde han sig för att
inte göra något. (Han rörde henne vid alla de tillfällen som bilderna togs, både på
kroppen och på könet). Han minns inte om han tog i hennes kön. Sammanlagt rör
det sig om fem till sju tillfällen i sovsalen. Han vet inte säkert om han vid något
tillfälle även använde munnen eller tungan men om han sade så i polisförhören så
stämmer det. Vid något tillfälle fick han H att somna i vilorummet. Idag har han
49
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
ingen minnesbild av om han slickade henne vid något tillfälle. Det är möjligt att hon
var vaken vid några av de tillfällen som han rörde vid henne. Det stämmer att han
även var med H på toaletten vid ett tillfälle. När han var där minns han att han tog
bilder på henne i olika vinklar. Han var den som tog med henne till toaletten. Hela
händelseförloppet på toaletten pågick i omkring fem minuter. I sovsalen kanske det
handlade om mellan fem till sju minuter. Det är fullt möjligt att han, förutom att ta
på hennes kön, även var i H med fingrarna. Han låter det vara osagt. När de var på
toaletten var han stressad och hade låst om sig. Det är hans hand som syns på
bilderna. Flera av de bilder som han tog skickade han vidare till ”Sofialover11”.
Som han minns det tog han de första bilderna på H inne i vilorummet den 11 mars
2014. Det är oklart om han även var med henne på toaletten den dagen. På de bilder
som togs inne på toaletten den 11 mars syns det att H var vaken. Han minns inte hur
länge han var inne på toaletten vid det tillfälle som H var vaken. Mellan bilderna
berörde han henne även på andra sätt. Han minns att han var utanpå hennes kön.
Det är även möjligt att han smekte andra delar av hennes kropp vid det tillfället.
Han minns att han särade på hennes blygdläppar. Såvitt han minns sov H hela tiden
vid tillfället i sovsalen den 12 mars. Han minns att han rörde hennes kön på utsidan
men inte om han rörde i hennes kön. Vid polisförhören är det möjligt att han
blandade ihop H med något av de andra barnen. Han kan inte svara på hur många
gånger han tog på henne. I vart fall var det vid fler tillfällen än det finns bilder på.
Han minns att han vid något eller några tillfällen hade oralsex med H. Han höll inte
på mer än i omkring fem till sju sekunder. Han tror att han slickade H både i
sovsalen och på toaletten. Vid samtliga tillfällen rörde sig om liknande tidsspann.
Det hände mellan de tillfällen han tog fotografierna.
HX – mor till målsäganden H – har hörts på åklagarens begäran och uppgett
följande. Hennes dotter går på förskolan Juvelernas hus i Ruda. H är alltid glad och
trevlig och tidigare var det aldrig något problem att hämta eller lämna henne på
dagis. H pratade om förskolan och sade mest att det var roligt och liknande. Hennes
50
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
dotter nämnde aldrig att det fanns någon manlig person som arbetade på dagis. Hon
pratade aldrig med Joakim och visste inte att han arbetade där innan polisen ringde
och berättade om det som hade hänt. Innan dess hade hon inte märkt någon större
skillnad på H. Efter att hon pratat med polisen föll dock vissa saker på plats. Under
en period hade bl.a. H vägrat att låta sig bli torkad efter att hon hade kissat. Vid
några tillfällen var hennes dotter även ledsen när hon skulle hämtas och lämnas på
dagis. Innan dess hade H aldrig varit svår att hämta eller lämna. En annan sak som
de noterade var att H plötsligt började säga ordet snopp. Hennes dotter sade aldrig
något om det kvinnliga könet. En gång nämnde H att det fanns en stor kille på dagis
som hon var rädd för. Hon minns även att ett par av H:s trosor hade försvunnit från
förskolan vid ett tillfälle. Det var någon gång i februari/mars i år. Två till tre gånger
under den aktuella perioden reagerade hon över att H drömde mardrömmar. Hon
noterade även att det var underligt att H blev rädd för manliga släktningar som kom
på besök. Dessförinnan hade H aldrig varit rädd för personer som hon inte hade
träffat tidigare. Efteråt har H även haft ont i magen av oklar anledning.
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat två rättsintyg daterade den 15 april
2014 och den 11 juni 2014 samt granskningsprotokoll K6210-14 av RKP ITbrottssektionen. Vidare har på åklagarens begäran syn hållits på de bilder som avses
i åtalspunkten 18.
Tingsrättens bedömning
Den huvudsakliga bevisningen när det gäller åtalspunkten 17 består av Joakim
Strankes egna uppgifter. Tingsrätten finner genom dennes uppgifter – med undantag
för påstått oralsex - styrkt att Joakim Stranke förgripit sig vid flera tillfällen på
målsäganden H på sätt åklagaren i övrigt gjort gällande. Joakim Stranke har när det
gäller oralsex uppgett att han ”kanske slickat henne vid 3-4 tillfällen”. Hans
uppgifter härvidlag är således något obestämda och vinner inte stöd av övrig
utredning.
Tingsrätten finner inte tillförlitligen styrkt att Joakim Stranke haft
51
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
oralsex med H. Han kan därför inte fällas till ansvar för grov våldtäkt mot barn.
Tingsrätten finner att brottsligheten i övrigt ska bedömas som sexuellt övergrepp
mot barn, vilka brott på de skäl åklagaren anfört, ska bedömas som grova.
Genom utredningen är vidare styrkt att Joakim Stranke låtit H posera för honom på
sätt åklagaren gjort gällande och därvid framställt 18 pornografiska bilder. Han har
således härigenom gjort sig skyldig till utnyttjande av barn för sexuell posering,
vilka brott ska bedömas som grova då de inneburit ett hänsynlöst utnyttjande av
barnet.
Åtalspunkten 19
Joakim Stranke har förnekat att han haft oralsex med målsäganden I. Han har i
övrigt erkänt gärningen men förklarat att han önskar rättens prövning av
brottslighetens rubricering.
Förhör hållet med målsäganden I under förundersökningen har med rättens tillåtelse
spelats upp vid huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Han känner igen målsäganden I.
Hon gick på hans avdelning. Han uppfattade henne som väldigt påfrestande och
jobbig. I hade väldigt mycket energi och var allmänt irriterande. Hon pratade för
mycket och lyssnade inte på honom. Vid ett tillfälle när han var utanför toaletterna
sade I att hon hade bajsat och ville ha hjälp. Hon stod upp och böjde sig fram. När
han torkade henne kunde han inte motstå frestelsen och petade med ett finger i
hennes kön. När han gjorde det var dörren halvvägs på glänt. Det var bara någon
”unge” utanför. Han petade med fingret i hennes slidöppning. Det var typ så djupt
att det täckte nageln eller något sådant. Han har för sig att det var med pekfingret.
Han hade fingret inne i henne i två sekunder och tror inte att hon reagerade särskilt
starkt på det. Det var inget avancerat och det var bara att peta på henne. Det som
52
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
fick honom att göra det var, förutom själva frestelsen, förmodligen att han inte hade
gjort något mot henne innan. Han tänkte väl att han skulle få ett till barn på sin
”checklista”. Det var någon form av ”storhetsvansinne” att hinna med så många
som möjligt. Han slickade aldrig på hennes kön. Att han skulle ha gjort det framstår
som väldigt osannolikt eftersom hon hade bajsat innan.
Förhör har vidare hållits med IX – mor till målsäganden I – vilken berättat följande.
Två av hennes barn går på förskolan Juvelernas hus i Ruda. Målsäganden I är en
glad tjej med humör. Hennes dotter har alltid varit en dagistjej och tyckt om att gå
till förskolan. Hon har träffat Joakim två gånger. En gång var på en julfest i
december 2013 och en gång träffade hon honom på förskolan. Målsäganden I
berättade aldrig något om Joakim. Först vid polisens informationsmöte fick hon
reda på vad som hade hänt. Efter mötet pratade hon med I och sade till henne att det
fanns en person på dagis som denna inte hade nämnt. Hon sade till I att han hette
Joakim. När hon frågade I vad de brukade göra tillsammans sträckte I ut tungan och
pekade ned med båda sina händer mot sitt underliv. Hon tolkade det som att någon
hade rört hennes dotters underliv. Hennes dotter kallar sitt underliv för ”hönan”. I
har inte ett sådant ordförråd att hon kan säga slicka eller pussa på hönan. En kväll
några dagar senare frågade hon I vilka på dagis som brukade hjälpa henne att gå på
toaletten. I svarade de flesta. I sade även att varje gång Joakim hjälpte henne så
gjorde det ont och att hon började gråta. Efter det ville I inte svara på fler av hennes
frågor. I har endast berättat om dessa två händelser. Efter händelserna började
hennes dotter drömma mardrömmar nästan varje natt. Den senaste tiden har hon
även noterat att I vägrar ha stängd dörr när hon går på toaletten. Hennes dotter har
även blivit mer tillbakadragen mot män i allmänhet.
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat rättsintyg.
53
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har förnekat oralsex med målsäganden I. I har vid det
videoinspelade förhöret inte berättat om oralsex. Tingsrätten finner vid en samlad
bedömning att den utredning som presenterats i målet när det gäller frågan om
oralsex inte är av sådant tillförlitligt slag att det kan anses styrkt i målet att Joakim
Stranke haft oralsex med I. Joakim Stranke kan därför inte fällas till ansvar för
våldtäkt mot barn.
Av Joakim Strankes uppgifter framgår att denne vid ett tillfälle då I befann sig på
toaletten stack in ett finger i I:s könsorgan förhållandevis långt in. Utredningen ger
ej stöd för att denna handling haft någon längre varaktighet. Tingsrätten finner att
Joakim Stranke genom nu avsedda handling gjort sig skyldig till sexuellt övergrepp
mot barn, vilket brott på de av åklagaren anförda skälet ska bedömas som grovt.
Åtalspunkten 20
Joakim Stranke har erkänt gärningen men förklarat att han önskar en prövning av
brottets rubricering.
Förhöret hållet med målsäganden J under förundersökningen, vilket förhör spelats
in med hjälp av video, har med rättens tillstånd spelats upp vid huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Målsäganden J gick på
mellanbarnsavdelningen. Hon var ganska tystlåten och sade inte speciellt mycket.
Det är riktigt att han inte berättade om J i samband med de första
häktningsförhandlingarna. Eftersom J inte hade berättat något för någon tänkte han
att det kanske var bättre att undanhålla det. Anledningen till att han slutligen
berättade om händelsen var väl att han ville lätta på sitt samvete. - Det hela började
med att han blev tillfrågad av personalen att hålla i en sagostund för barnen. Först
54
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
satt han tillsammans med J och några andra ungar i en soffa i rummet med
blommiga draperier. När de andra barnen tröttnade var han ensam kvar med J. Han
smekte henne först på låret utanpå kläderna och förde sedan sin hand mot hennes
kön. Sedan kom han till könet. Först var han utanpå och sedan under kläderna. Han
var aldrig inne i hennes kön. När han tog på henne tittade hon bara konstigt på
honom. Ibland såg hon lite oroad ut i blicken men hon sade ingenting. Mellan
varven läste han lite till i boken men efter ett tag övergick han till att bara fokusera
på henne. Draperierna var fördragna och det fanns ingen insyn i rummet. Själva
smekandet pågick stundvis lite fram och tillbaka i omkring fem minuter. Han tog
även fram sin penis när de satt i soffan och bad henne att ta på den. Hon gjorde som
han sade och höll i den i fyra till fem sekunder. Han vet inte varför hon släppte hans
kön. Han försökte även ta på J vid ett annat tillfälle några dagar därefter men då
hände inget. Den gången hade han gått med henne till småbarnsavdelningen
eftersom de yngre barnen sov. J ville dock inte och försökte slingra sig. Sedan
hände inget mer.
JX – mor till målsäganden J – har hörd uppgett följande. Hennes dotter slutade på
förskolan Juvelernas hus i mars 2014. Hon visste inte att det arbetade en man på
förskolan som hette Joakim. Den första tiden tyckte J att det var jätteroligt att gå till
dagis. I samband med de aktuella händelserna kom det dock att ändras. Under den
sista tiden ville J inte bli lämnad ensam på förskolan. J grät ofta och vägrade att
släppa hennes hand i samband med lämning. Endast vid ett tillfälle nämnde J något
om Joakim. Det var i samband med att hon hämtade J på förskolan en gång strax
innan slutet som hon såg att en ung man satt utomhus med en liten pojke i knät. J
sade då till henne att den mannen var dum. Eftersom hon trodde att J pratade om
den lilla pojken lade hon inte märke till Joakim utan sade endast till J att hon inte
fick prata om andra barn på det sättet. Först senare kopplade hon ihop det tillfället
med de aktuella händelserna. En tid efter barnförhöret började J berätta för henne
om det som hade hänt. J sade att Joakim hade tagit av hennes trosor och tagit på
henne med handen. J sade även att hon hade skrikit och sagt nej samt att han inte
55
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
fick göra så. Sedan berättade J att hon sprang därifrån. Det var därefter som hon
märkte att J var rädd för att gå till dagis och ville att hennes mamma skulle stanna
där med henne. Hennes dotter mår alltid bra i hemmet men är fortfarande rädd för
att gå till dagis utan sina föräldrar.
Åklagaren har såsom skriftlig bevisning åberopat två rättsintyg, båda daterade den 6
maj 2014.
Tingsrättens bedömning
Den huvudsakliga bevisningen på ifrågavarande åtalspunkt utgörs av Joakim
Strankes egna uppgifter. Joakim Stranke har på ett trovärdigt sätt skildrat vad som
förekommit mellan honom och målsäganden J. Tingsrätten finner genom dennes
uppgifter styrkt att Joakim Stranke förgripit sig på målsäganden J på sätt åklagaren
angett. Han har därigenom gjort sig skyldig till sexuellt övergrepp mot barn, vilket
brott på de skäl åklagaren anfört ska anses som grovt.
Åtalspunkterna 21 och 22
Joakim Stranke har erkänt gärningarna men förklarat att han önskar rättens
prövning av brottens rubricering.
Förhör med målsäganden K hållet under förundersökningen, vilket förhör spelats in
med hjälp av video, har med rättens tillåtelse spelats upp vid huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Målsäganden K gick på
mellanbarnsavdelningen. Han lärde aldrig känna henne speciellt bra och han kan
inte säga särskilt mycket om henne som person. Anledningen till att han inte
berättade om K i det första skedet var förmodligen att han inte mindes händelsen då.
Det hela började med att K var på mellanbarnsavdelningen och lekte i närheten av
56
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
bokhyllan och vagnen med utklädnader. Eftersom det var tomt i resten av
avdelningen gick han fram till henne. Han satte sig på knä framför K och började ta
henne på benen och smeka henne på kläderna. Det är fullt möjligt att hon var i
vagnen. Sedan tog han av hennes kläder och tog två bilder innan han släppte henne.
Han visste att det var tomt i resten av avdelningen. Han minns inte att han berörde
K på något sätt. Det är möjligt att han tog henne mellan benen om han sade så i
polisförhöret. Idag minns han inte. Vid det laget var det dock mer färskt och sade
han så då så stämmer det. Han tog chansen och det gick ganska snabbt. När han
gjorde det minns han inte exakt hur K reagerade. Någon gång senare samma dag
gick han med K till mellanbarnstoaletten. Det som syns på filmen var det enda som
hände. Han drog undan hennes kläder och zoomade in underlivet. Dörren var nog
lite på glänt. Det kan också vara därför han skyndande sig att stänga ner
inspelningen. Han antar att han hade tränat upp sig för att ha koll och lät sig inte
hindras av att andra var i närheten. Efter att han hade tagit av hennes kläder började
han ta K mellan benen. Han antar att han gjorde det lite lugnare först och att det
blev mer efter hand när han inte kunde hejda sig. Idag minns han inte någon av
händelserna. Det som han sade vid polisförhören var såsom han mindes händelserna
då.
Förhör har hållits med KX – mor till målsäganden K – som uppgett följande. Från
början trivdes hennes flicka bra på förskolan men på senare tid har K slutat att gilla
att gå dit. De fick aldrig reda på att det var en man som hette Joakim som arbetade
på förskolan. De trodde att det bara var kvinnor som arbetade där. När K kom hem
berättade hon alltid vad hon hade gjort på dagis. Hon minns inte om hennes flicka
har nämnt Joakim vid något tillfälle. I så fall har hon förmodligen antagit att K har
pratat om ett av de andra dagisbarnen. När allt uppdagades frågade hon sin flicka
om hon kände gärningsmannen och om hon gillade honom. När K inte sade något
blev hon orolig att hennes dotter hade utsatts för något. Vid ett tillfälle kom K till
henne och sade att det gjorde ont där nere. Då satt även hennes far med. Hon särade
på dotterns ben och såg att det var rött. Hon trodde att det kom från toalettpapper.
57
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
K försökte förklara för henne men hade inte ett tillräckligt ordförråd att berätta vad
som hade hänt. Det skedde efter den aktuella händelsen men innan polisen hade
informerat dem om vad som hade hänt på förskolan. Hon har märkt att hennes
dotter har förändrats efter det som hänt. K har exempelvis gått och stängt in sig på
sitt rum när deras grannar har kommit på besök. Hon har även märkt att hennes
flicka har blivit rädd för alla män i sin omgivning. K har till och med blivit rädd för
att följa med sin far och handla. Hennes dotter har aldrig varit den typen som har
varit rädd för män. Den senaste tiden har K även varit rädd när hon ska sova och
ibland skrikit ”nej, nej”. Det har hänt flera gånger nattetid. När de ska gå till dagis
gråter K och säger att hon inte vill gå dit. Hon vet vad hennes dotter blev utsatt för
på förskolan. Gärningsmannen ofredade hennes flicka genom att dra ner K:s byxor
och ta kort när hon kissade.
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat två rättsintyg, båda utfärdade den 8
maj 2014 och granskningsprotokoll K7079-14 av RKP/IT-brottssektion. Vidare har
på åklagarens begäran syn hållits på tre bilder och en film vilket material avses i
åtalspunkten 22.
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har uppgett att han smekte målsäganden K på benen utanpå
kläderna och att han tog tre bilder på henne. Härvid drog han snabbt ned K:s kläder.
Han säger sig inte komma ihåg att han har berört K på underlivet. Det är – säger han
- möjligt att han gjort det såsom han berättat om i polisförhör. Senare troligen
samma dag säger Joakim Stranke att han spelade han in den film som åklagaren
åberopat. Det kan härvid ha befunnit sig någon utanför toaletten vilket enligt
Joakim Stranke kan vara en förklaring till att filmen avslutats på ett abrupt sätt.
När det gäller frågan om Joakim Stranke berört K på underlivet finns ingen annan
bevisning än Joakim Strankes egna uppgifter. Han har härvid uppgett att han inte
58
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
minns huruvida han berört K:s kön men att han kan ha gjort det. Någon bevisning i
övrigt som ger stöd för att Joakim Stranke berört K i underlivet – annat än hans
uppgifter vid ett polisförhör – föreligger inte. Tingsrätten finner vid en samlad
bedömning att det inte är tillförlitligen styrkt att Joakim Stranke vid tillfället berört
K:s underliv direkt på huden. Åtalet för grovt sexuellt övergrepp på barn ska därför
lämnas utan bifall.
När det gäller åtalspunkten 22 framgår av utredningen att Joakim Stranke den 2
april 2014 tagit tre bilder och en film på K, vilket material får anses som
pornografiskt. Han ska därför fällas till ansvar för utnyttjande av barn för sexuell
posering, vilket brott på det av åklagaren anförda skälet ska anses som grovt.
Åtalspunkten 23
Joakim Stranke erkänt gärningen men förklarat att han önskar rättens prövning av
brottets rubricering.
Vid huvudförhandlingen har med rättens tillåtelse videoinspelat förhör med
målsäganden L spelats upp.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Målsäganden L gick på
mellanbarnsavdelningen. Han hade mindre kontakt med henne. Han hade varit med
på gymnastiken vid omkring fem tillfällen innan den aktuella händelsen.
Margaretha Drottman och en annan praktikant ledde gymnastiken tillsammans med
honom. Han vet inte exakt hur många barn de hade med sig. Först var det
uppvärmning i en ring där barnen gick runt och klappade händerna. När
gymnastiken var över gick de andra barnen ut till duscharna. Han var då ensam kvar
med L. Han gick fram till L och drog ner hennes byxor lite snabbt. Därefter petade
han henne lite snabbt på könet. Det var en snabb beröring. Han antar att L såg lite
småstött ut i samband med att han tog på henne. Som han minns det gjorde L inte
59
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
något mot honom och han kan inte erinra sig att han fick en örfil när han tog på
henne. Han är rätt säker på att han inte gav henne en örfil. Eftersom de andra var ute
i omklädningsrummet såg han chansen. Han visste inte att L kunde tala svenska.
Förskolans gymnastiklektion började klockan nio och pågick i omkring 40 minuter
till en timma. Barnen skulle vara tillbaka halv elva eller något sådant.
Förhör har hållits med LX – mor till målsäganden L – som uppgett följande. Hennes
barn gick på förskolan Juvelernas hus i Ruda. I början tyckte L om att gå till dagis.
Hon visste att det arbetade en person på förskolan som hette Joakim. Hon brukade
se honom i samband med hämtning och lämning. Efter händelserna har hon börjat
minnas vissa saker. Hon upplevde det som att Joakim inte var normal. Det såg ut
som att Joakim dolde något och det syntes att han var rädd när hon tittade på
honom. L började berätta om det som hänt först efter att det första barnförhöret
hade hållits. Hon frågade L om Joakim hade gjort något mot henne eller besvärat
henne på något sätt. L sade att hon inte tyckte om Joakim. När hon frågade varför
berättade L att Joakim hade gjort dåliga saker med henne. L berättade även att
Joakim hade dragit ner hennes byxor och stoppat sin hand innanför byxorna. L
visade med handen hur Joakim hade tagit på henne och sade att han kliade henne i
rumpan. Hon förstod det som att Joakim hade tagit bakifrån på hennes dotter.
Joakim lade först handen på benet utanpå kläderna och flyttade sedan handen
innanför byxorna. L visade för henne hur det gick till. Hon fick uppfattningen att
Joakim hade lagt handen där bak. L sade inte att Joakim hade varit vid hennes kön.
Hon fick besök av Margaretha Drottman efter att hon fått kännedom om
övergreppen och hade gått med L till läkaren. - Under den senaste tiden har hon
märkt stor skillnad på L. Redan innan händelsen blev känd märkte hon att L:s
relation till sina manliga syskon inte var naturlig. Hon minns specifikt ett tillfälle då
L satt tillsammans med sina två bröder vid bordet. Plötsligt sade L att hon inte ville
att de skulle sitta bredvid henne och började sparka med benen omkring sig. Innan
de aktuella händelserna brukade L leka mycket med sina bröder. Vid ett annat
tillfälle puttade L bort sin bror när han ville ge henne en puss eller ville bjuda henne
60
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
på godis. Även fadern reagerade på att L inte betedde sig normalt mot honom när
han kom hem från en längre utlandsresa.
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har berättat om händelsen på ett trovärdigt sätt. Hans berättelse
vinner stöd av vad L1 berättat. Tingsrätten finner främst genom Joakim Strankes
berättelse åtalet styrkt. Gärningen ska bedömas som sexuellt övergrepp mot barn,
vilket brott på de skäl åklagaren anfört ska anses som grovt.
Åtalspunkterna 24 och 25
Joakim Stranke har erkänt gärningarna. Han har dock förklarat att han önskar
tingsrättens prövning av brottens rubricering.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Han känner igen målsäganden
M. Han kan inte säga så värst mycket om henne, ibland var hon glad och ibland lite
smågrinig. Anledningen till att han inte berättade något om henne tidigare var väl
att han inte tänkte på det. Det var han själv som bestämde sig för att följa med M in
på toaletten. Han tog fram mobiltelefonen och lade den på golvet för att ha båda
händerna fria. Efter att hon hade torkat sig rörde han henne på könet. Han tänkte att
hon skulle få pinka klart först. Han gjorde inget utöver det som syns på filmen.
Anledningen till att barnet inte ville berätta något var väl att det inte var fullt
medveten om vad det hela handlade om. Om han inte hade blivit upptäckt är det
fullt möjligt att han hade fortsatt. Han tror att M sade nej vid något tillfälle när han
tog på hennes kön. Det kan stämma att han även försökte ta på M:s underliv en
gång mycket hastigt innan hon satte sig och kissade.
Förhör har hållits med MX – mor till målsäganden M – som uppgett följande. Hon
har två barn som går på förskolan Juvelernas hus. Hon kände inte till något om
61
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
övergreppen innan polisens första informationsmöte. Därefter vidtog hon inga
speciella åtgärder. Hon frågade mer allmänt om M hade haft det bra på dagis.
Kanske frågade hon även om M hade några hemligheter med Joakim. Hon besökte
den polisbuss som stod i Ruda några veckor senare, eftersom hon tyckte att det var
svårt att veta om hennes dotter hade blivit utsatt för något. M skötte sina
toalettbestyr på dagis själv. Under den period som Joakim hade arbetat på förskolan
hade M ibland varit ledsen och inte velat gå till dagis. Hon undrade om detta kunde
ha något samband med de aktuella händelserna. Eftersom M periodvis hade varit
ledsen att gå till dagis tidigare tänkte hon dock att det kunde vara så även denna
gång. Det var polisen som kontaktade dem och berättade att de hade hittat en film
och ett fotografi på M. Efter polisförhören märkte hon att M var orolig på nätterna.
Hon noterade även att M blev mer aggressiv mot personer i sin omgivning. Om det
var en följd av en naturlig utvecklingsprocess eller en följd av något annat vet hon
inte. Vidare har hon märkt att M har börjat slicka henne på armen när de är hemma.
Det är något som hennes dotter aldrig har gjort tidigare.
Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat granskningsprotokoll K9215-14 av
RKP IT-brottssektionen. Tingsrätten har vidare på åklagarens begäran hållit syn på
bild och film som avses i åtalspunkten 25.
Tingsrättens bedömning
Joakim Stranke har på nyss angiven film i sin helhet dokumenterat sitt övergrepp på
målsäganden M. Av denna film framgår att Joakim Stranke förgripit sig på M på
sätt åklagaren gjort gällande. Brottet ska bedömas som sexuellt övergrepp av barn,
grovt brott.
Joakim Stranke har vidare vid samma tillfälle tagit en bild på målsäganden M. På
denna bild har målsäganden M kläder på sig. Enligt tingsrättens mening kan bilden i
och för sig inte betecknas som pornografisk. Joakim Stranke har dock i nära
62
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
anslutning till att han tagit nämnda bild spelat in en filmsekvens på M. Denna
filmsekvens är uppenbart pornografisk. Joakim Stranke har således gjort sig skyldig
till sexuellt utnyttjande av barn för sexuell posering. Denna brottslighet omfattar
både bild och filmsekvens (se t. ex. SOU 2007:54 s 260). Brottet ska på de skäl
åklagaren angett bedömas som grova.
Åtalspunkten 26
Joakim Stranke har erkänt barnpornografi, men bestritt att detta ska bedömas som
grovt brott.
Närmare hörd har Joakim Stranke uppgett följande. Han började intressera sig för
barnporr när han var 14 år men det var först när han fick en egen dator år 2009 som
han började samla på material. Det började med att han gick in på chattsidan
”omegle” och skrev in sina intressen. Han tänkte att han kunde skriva något i stil
med ”child sex” eller ”children” för att hitta andra användare med samma intresse.
Han stängde även av säkerhetsspärrarna i Google och sökte efter bilder. Genom
åren har han haft en del kontakter med andra som samlar på barnporr men det är
bara ”Sofialover11” som han haft kvar under en längre tid. Han vet inte vem som
dolde sig bakom den beteckningen. Han har bl.a. haft bilder och filmer på barn med
sperma på kroppen, våldtäkt och sådant. Det var både vaginalt och analt material.
Bilderna föreställde allt från små barn upp till barn i sju-/tioårsåldern. Vissa av
filmerna var det ljud på. Det kan stämma att han har innehaft den mängd bilder och
filmer som åklagaren påstår. En del av bilderna tog han själv. Det var delvis han
själv som tog initiativet till att ta bilderna men han blev även pushad av
”Sofialover11” till att göra det. De planerade mycket tillsammans och man kan säga
att det var en form av beställning. Det mesta var dock fantasier och det var väldigt
lite av det som de talade om som han verkligen gjorde. De flesta av de bilderna som
spreds var på målsäganden D. Han har spritt en del av bilderna på förskolebarnen
till ”Sofialover11”. För det blev han utlovad en massa bilder men fick aldrig något
63
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
tillbaka. - På eftermiddagarna satt han ofta ensam vid datorn och isolerade sig. Han
sysslade med barnpornografi minst fyra timmar om dagen, både på morgonen och
på kvällen. De bilder som han tog, förde han över till datorn efter jobbet. Den andra
delen av tiden spelade han spel eller var med familjen och kollade på film. Förutom
”Sofialover11” skickade han bilder till andra kontakter genom Kik och Skype. Han
har även skickat bilder via ett chatforum som heter ”chatzy”. Generellt sett skickade
han endast vissa favoriserade bilder. Dessa bilder skickades oftast till fler än en
person. Han blev utlovad att få andra bilder i retur men fick aldrig det.
Vittnesförhör har hållits med Cecilia Wallin Carlsson, Rikskriminalpolisens
granskare, vilken uppgett följande. Hon är i grunden jurist och har arbetat som
granskare och utredare av övergreppsmaterial vid polisen sedan år 2005. Sedan ett
och ett halvt år tillbaka arbetar hon vid rikskriminalpolisens grupp mot sexuella
övergrepp mot barn och barnpornografibrott. Det aktuella bild- och filmmaterialet
har plockats fram av en IT-forensiker och därefter överlämnats till henne för
fingranskning. Materialet granskades för att fastställa dels vilka bilder/filmer som
hade tagits med den tilltaldes mobiltelefon, dels för att se vilket innehåll som
utgjorde barnpornografiskt material. En stor del av granskningen syftade även till
att se vilka barn som kunde identifieras. Totalt sett rör sig om omkring 800 filer,
varav ca 700 inte har någon direkt ”fysisk koppling” till den tilltalade. Närmare
bestämt har 82 av de påträffade filerna en ”fysisk koppling” till Joakim Stranke. För
att
avgöra
om
en
bild
är
barnpornografisk
finns
två
huvudsakliga
bedömningskriterier. Det handlar dels om att bedöma om bilden skildrar ett barn,
dels om den är pornografisk. Pubertetsutvecklingen är det avgörande kriteriet för att
ta ställning till om det är ett barn som skildras. I den granskade datorn och
mobiltelefonen finns det överhuvudtaget inga tveksamheter om att det rör sig om
barn. Bilderna och filmerna skildrar allt från spädbarn till barn i yngre tonåren som
överhuvudtaget inte har kommit in puberteten. När det gäller pornografisk bild är
det fråga om att bilden ska ha någon form av sexuellt syfte; den ska alltså vädja till
sexualdriften. En bild på ett barn som leker på stranden som inte har något konstigt
64
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
fokus är alltså inte att betrakta som barnpornografi. Däremot bedöms bilder där
fokus har hamnat på barnets könsdelar, kropp eller där det rör sig om någon form av
posering som barnpornografiska. För att en bildserie ska bedömas som
barnpornografisk räcker det med att någon av bilderna är att anse som
barnpornografiskt material. Vidare krävs att bilderna är tagna i ett sammanhang,
dvs. skildrar ett och samma övergrepp. Hennes uppfattning är att samma synsätt bör
tillämpas på bilder och filmer som har ett tidsmässigt sammanhang och skildrar ett
och samma övergrepp. Om bilderna/filmerna har tagits med en timmes mellanrum
är det inte fråga om ett tidsmässigt sammanhang. Det krävs i princip att det rör sig
om några få minuter. För att bedöma om en bild eller film är särskilt hänsynslös
finns ytterligare bedömningskriterier. I beslaget fanns även en hel del tecknade
bilder. För att dessa ska anses vara barnpornografiska krävs att det rör sig om
realistiska skildringar
av barn. Utredningsarbetet har varit
en
manuell
granskningsprocess. För att konstatera vilka bilder och filmer som har tagits med
den misstänktes mobiltelefon har filernas s.k. metadata analyserats. Hon har även
analyserat förskolans utomhusmiljö. Alla barn som skildras på bilderna från
förskolan är identifierade. Som hon tidigare nämnt har granskningen även syftat till
att avgöra om bilderna har gjorts tillgängliga för andra. I det här fallet går det att se
att bilderna har skickats via chatkonversationer till enstaka personer. Hon kan inte
svara på om bilderna gjorts direkt sökbara för andra än de som den misstänkte har
skickat dem till. Analysen har endast utvisat att bilderna, i det första ledet, har
spritts till fem personer. De har sett att det även har gått iväg andra bilder men de
har inte kunnat identifiera vilka bilder det rört sig om. Det kan absolut vara på det
sättet att andra bilder än de som omfattas av åtalet är spridda.
Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan.
Tingsrätten har vidare hållit syn på samtliga de bilder och filmer som Joakim
Stranke tagit på barn på förskolan Juvelernas hus. Tingsrätten har också hållit syn
på delar av övrigt bild- och filmmaterial.
65
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
B 1163-14
DOM
2014-09-10
Tingsrättens bedömning
Tingsrätten finner genom Joakim Strankes erkännande och övrig utredning styrkt att
Joakim Stranke gjort sig skyldig till barnpornografibrott i enlighet med vad
åklagaren gjort gällande.
Joakim Strankes innehav av ifrågavarande material (ej bilder och filmer från
förskolan) avser delvis bilder och filmer där barn enligt tingsrättens bestämda
uppfattning utnyttjas på ett särskilt hänsynslöst sätt. Brottet ska därför i sin helhet
bedömas som grovt.
Yrkandet om förverkande – vilket yrkande Joakim Stranke förklarat sig inte ha
någon erinran mot – är lagligen grundat.
Gemensam bevisning
Åklagaren har åberopat följande muntliga gemensamma bevisning vad avser
åtalspunkterna 1-26 i stämningsansökan den 11 juni 2014 (bilaga 1). Vittnesförhör
med polismannen och barnutredaren Frida Olsén, Margaretha Drottman, Maria
Kvillegård
barnskötaren
Ekström,
Veronica
Susanne
Björk,
Sidenbäck,
Angelica
förskolechefen
Welke,
Janna
Weronica
Luczak,
Holm
och
rikskriminalpolisens granskare Cecilia Wallin Carlsson. Vittnesförhören med
Margaretha Drottman, Maria Kvillegård Ekström och Susanne Sidenbäck har
redovisats tidigare i anslutning till behandlingen av åtalspunkterna 1-3 och
vittnesförhöret med Cecilia Wallin Carlsson i anslutning till åtalet i åtalspunkt 26.
Övriga nu nämnda vittnesförhör redovisas i bilaga 20.
Åklagaren har vidare åberopat den gemensamma skriftliga och övriga bevisning
som framgår av stämningsansökan. Tingsrätten har hållit syn i lokalerna till
förskolan Juvelernas hus.
66
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Stämningsansökan den 17 juni 2014
Joakim Stranke har angett sin inställning till det i anslutning till åtalet framställda
enskilda anspråket i enlighet med bilaga 20.
Joakim Stranke har förklarat att han varken kan erkänna eller förneka gärningen.
Förhör med målsäganden N, vilket förhör spelats in med hjälp av video, har med
rättens tillåtelse spelats upp vid huvudförhandlingen.
Joakim Stranke har närmare hörd uppgett följande. Målsäganden N gick på den
stora avdelningen. Han har ett visst minne av att han var med henne på toaletten.
Han kanske sade till henne strängt någon gång men skrek aldrig till henne. Han
minns faktiskt inte exakt vad som hände inne på toaletten. Han antar att det var det
”vanliga paketet”, alltså att smeka henne på könet. Det var på toaletten vid
mellanbarnsavdelningen. Idag minns han inte att han hade fingrarna i hennes kön.
Han har ingen anledning att tro att N skulle ljuga eller hitta på det hela. Det känns
som att det är något bekant med att hon skulle ha puttat undan honom i något skede.
Han kan inte svara på om målsäganden B var i närheten av toaletten i samband med
det. Han har starka minnen av det som hände på mellanbarnstoaletten med N. Att
han har varit inne i hennes kön låter också bekant. Han tycker att det är äckligt med
bajs och hade kommit ihåg om han fick bajs på fingrarna. Det mest troliga är att han
satte fingrarna i könet. Han har väldigt svårt att tro att han satte fingret i baken på
N. Det är möjligt att han någon gång försökte göra det på målsäganden B men han
tror inte att han gjorde det på någon annan.
Förhör har hållits med NX – mor till målsäganden N – vilken uppgett följande.
Först efter polisförhören började målsäganden N berätta om vad Joakim hade gjort
mot henne. När hon frågade N vad som hade hänt ville hennes dotter först inte
berätta. N sade sedan att Joakim hade dragit ner hennes byxor och därefter lagt
67
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
handen innanför hennes trosor. N sade att hon var rädd för Joakim eftersom han
skrek och skrämde henne med sina ögon. Det var vad N berättade för henne om det
som hade hänt. Under en period minns hon även att N inte ville gå till dagis. Hon
tror att det var någon gång under den kalla delen av året. Då arbetade Joakim på
förskolan. Efteråt har hon märkt att hennes dotter har blivit mer avståndstagande
från män i allmänhet.
Vittnesförhör har hållits med Charbel Abou Tass, förordnad som tolk i målet, vilken
uppgett följande. Ungefär fem minuter efter att målsägandeförhöret med N
återupptogs efter lunchpausen noterade han något som telefontolken inte översatte.
Förmodligen hörde inte tolken vad som sades. N sade att när hon kom in på
toaletten så var han redan där inne. Hon sade även att han stängde dörren efter
henne och att hon blev rädd. Hon berättade att när hon bajsade så lade han sitt
finger på henne. Ena gången sade hon finger och andra gången sade hon hand. Hon
sade att hon torkade sig och sedan att han kom och lade sitt finger på henne samt att
det blev smutsigt. I hela arabvärlden kan uttrycket smuts och bajs ha samma
innebörd. N nämnde att det var något på fingrarna eller naglarna.
Tingsrättens bedömning
Tingsrätten finner genom N:s uppgifter i förening med vad Joakim Stranke har
uppgett styrkt att Joakim Stranke vid tillfället fört in ett finger i barnets underliv. Av
utredningen framgår inte med vilken varaktighet detta har skett. Enligt tingsrättens
mening kan därför Joakim Strankes övergrepp på N inte bedömas som våldtäkt mot
barn utan som sexuellt övergrepp mot barn, vilket brott på de skäl åklagaren angett
ska bedömas som grovt.
68
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Påföljd, skadestånd och häktning
Joakim Stranke förekommer inte i belastningsregistret. Tingsrätten har inhämtat
yttrande från frivården beträffande Joakim Stranke. Av detta yttrande framgår att
Joakim Stranke lever under socialt ordnade förhållanden vad gäller bostad och
försörjning och att det inte förekommer något missbruk vad gäller alkohol,
narkotika eller doping. I yttrandet uttalas dock att enligt frivårdens uppfattning
föreligger en hög risk för återfall i likartad brottslighet. Tingsrätten har vidare
inhämtat s.k. § 7-intyg vad avser Joakim Stranke. I detta uttalas bl. a. att det kan
misstänkas att Joakim Stranke led av en allvarlig psykisk störning vid gärningen
och läkarundersökningen och att det förelåg skäl för rättspsykiatrisk undersökning
för ställningstagandet till frågan om fängelseförbud och om rättspsykiatrisk vård.
Joakim Stranke har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning. Under rubriken
rättspsykiatrisk bedömning uttalas att Joakim Stranke har begått de åtalade
gärningarna under påverkan av en psykisk störning som inte är en allvarlig psykisk
störning, att han vid tiden för undersökningen har en psykisk störning som inte är en
allvarlig psykisk störning, att han till följd av sitt psykiska tillstånd och personliga
förhållanden i övrigt inte har behov av psykiatrisk vård som är förenad med
frihetsberövande och annat tvång och att det därmed inte finns medicinska
förutsättningar att överlämna honom till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap 3 §
brottsbalken. I utlåtandet uttalas att Joakim Stranke uppfyller kriterier för de
psykiatriska diagnoserna pedofili och genomgripande störning i utvecklingen.
På Joakim Strankes begäran har tingsrätten inhämtat yttrande från Socialstyrelsen –
rättsliga rådet – enligt 12 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning över den
verkställda rättspsykiatriska undersökningen. Rättsliga rådet har som expert till sig
knutit överläkaren Eva-Marie Laurén som träffat Joakim Stranke under tre timmar.
Hon har i eget yttrande uttalat bl. a följande.
69
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Stranke fyller medicinska kriterier för diagnoserna genomgripande störning i
utvecklingen, pedofili, hypersexualitet och sexuell avvikelse utan närmare
specifikation. Hans sexuella avvikelser har inslag av fixering och betydande
tvångsmässighet. Stranke har nedsatt förståelse för de negativa konsekvenser som
hans övergrepp kan innebära för offren och hans sexuella impulser är så pass
påträngande att de till stor del styr hans dagliga liv. Han har ett neuropsykologiskt
funktionshinder med nedsatt förmåga till socialt samspel och bristande insikt in
andra människors tänkande och fungerande. De psykiska och sexuella störningarna
i kombination är så pass omfattande att de sammantaget bedöms utgöra en allvarlig
psykisk störning. Stranke har behov av sexualpedagogisk behandling som kan
kombineras med läkemedel som dämpar hans sexualdrift. – Stranke bedöms således
ha begått åtalade gärningar under påverkan av en allvarlig psykisk störning och det
bedöms finnas medicinska förutsättningar att överlämna Stranke till rättspsykiatrisk
vård. – Det bedöms även risk för återfall i allvarlig brottslighet varför den
rättspsykiatriska vården bör förenas med särskild utskrivningsprövning.
Socialstyrelsen – rättsliga rådet – har i yttrande till tingsrätten förklarat att man
ansluter sig till de bedömningar och slutsatser som kommer till uttryck i Eva-Marie
Lauréns yttrande.
Enligt tingsrättens mening är Eva-Marie Lauréns bedömning mycket övertygande.
Tingsrätten finner därför att påföljden för Joakim Strankes del ska bli
rättspsykiatrisk vård förenad med särskild utskrivningsprövning.
Tingsrätten övergår härefter till skadeståndsfrågan
Joakim Stranke har, med hänvisning till att han lider av en allvarlig psykisk
störning, gjort gällande att skadestånden bör jämkas med 50 procent i de fall han
erkänt gärningarna. Enligt 2 kap 5 § skadeståndslagen (2001:732) ska den som lider
av en allvarlig psykisk störning ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn
till hans sinnestillstånd, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring
och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.
Joakim Stranke har varit väl medveten om de gärningar han begått, låt vara att han
har nedsatt förmåga att förstå de negativa konsekvenserna som hans övergrepp kan
innebära för offren. Joakim Strankes sjukdomsbild präglas inte av hallucinationer
70
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
av något slag eller psykosgenombrott. I målet är inte klarlagt huruvida Joakim
Stranke eller barnen har någon försäkring som kan ge någon kompensation till
offren. Av vad som tidigare framförts har framgått, när det gäller frågan om uppsåt,
att Joakim Stranke har planerat många övergrepp. Han har också tagit tillfällen som
uppstått i akt att förgripa sig på barn på förskolan.
Med hänsyn till det anförda och vad som i övrigt framkommit i målet finner
tingsrätten att det inte är skäligt att skadestånden ska jämkas till någon del.
Joakim Stranke har vidare gjort gällande att i de fall han gjort sig skyldig till
utnyttjande av barn för sexuell posering ska skadeståndet såvitt avser detta brott
”konsumeras” av eventuella övergreppsbrott. Tingsrätten delar inte denna
uppfattning. I de fall Joakim Stranke befunnits skyldig till utnyttjande av barn för
sexuell posering har detta beaktats när det gäller bestämmande av ersättning för
kränkning. Såvitt gäller ett barn – K – har Joakim Stranke fällts till ansvar bara för
grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. I detta fall har skadeståndet för
kränkning bestämts till 10 000 kr.
Tingsrätten övergår härefter till att pröva de enskilda skadeståndsyrkandena.
Målsäganden A har utsatts för mycket allvarliga övergrepp; grov våldtäkt mot barn,
grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt utnyttjande för sexuell posering av
barn (alla brotten vid ett tillfälle). Tingsrätten finner att kränkningsersättningen för
hennes del ska bestämmas till 165 000 kr och ersättningen för sveda och värk till
30 000 kr. Även målsäganden B har utsatts för allvarliga övergrepp; grov våldtäkt
mot barn och grovt sexuellt utnyttjande av barn (båda brotten vid ett tillfälle).
Tingsrätten finner att för B ska kränkningsersättningen också bestämmas till
165 000 kr och ersättningen för sveda och värk till 30 000 kr. Målsäganden C har
utsatts för grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt utnyttjande av barn för
sexuell posering (båda brotten vid ett tillfälle). Tingsrätten finner att ersättningen
71
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
för kränkning för hennes del ska bestämmas till 50 000 kr och ersättningen för
sveda och till 10 000 kr. Målsäganden D har utsatts för de allvarligaste
övergreppen; grova våldtäkter mot barn vid ett flertal tillfällen och grova sexuella
övergrepp mot barn vid några tillfällen. Tingsrätten finner att ersättningen för
kränkning ska bestämmas till 200 000 kr och ersättningen för sveda och värk till
30 000 kr. Hon ska också ersättas för utlägg för psykologsamtal med 600 kr och för
resor i samband med dessa samtal med 2 340 kr. Målsäganden E har utsatts för
övergrepp vid några tillfällen; grovt sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande
och grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (alla brotten vid ett tillfälle).
Tingsrätten finner att kränkningsersättningen för hennes del ska bestämmas till
60 000 kr och för sveda och värk till 10 000 kr. Målsäganden F har utsatts för flera
övergrepp; ett flertal men okänt antal grova sexuella övergrepp mot barn.
Tingsrätten finner att kränkningsersättningen till denne ska bestämmas till 60 000 kr
och ersättningen för sveda och värk till 15 000 kr. Målsäganden G har utsatts för
grova sexuella övergrepp mot barn vid två tillfällen. Enligt tingsrättens uppfattning
ska kränkningsersättningen till henne bestämmas till 50 000 kr och ersättningen för
sveda och värk till 15 000 kr. Målsäganden H har utsatts för grova sexuella
övergrepp mot barn vid flera till antalet okända tillfällen, samt grovt utnyttjande av
barn för sexuell posering vid tre tillfällen. Enligt tingsrättens mening ska
kränkningsersättningen för hennes del bestämmas till 65 000 kr och ersättningen för
sveda och värk till 20 000 kr. Målsägandena I, J, L och N har alla utsatts för grovt
sexuellt övergrepp mot barn vid ett tillfälle. Enligt tingsrättens uppfattning har dessa
övergrepp inte varit lika allvarliga som de övergrepp C och E utsatts för.
Tingsrätten finner att kränkningsersättning för deras del ska bestämmas till 30 000
kr och ersättningen för sveda och värk till 5 000 kr. Även målsäganden M har
utsatts för grovt sexuellt övergrepp mot barn vid ett tillfälle. Hon har därutöver
också utsatts för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Tingsrätten finner
att för hennes del ska kränkningsersättningen bestämmas till 35 000 kr och
ersättningen för sveda och värk till 5 000 kr.
72
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
DOM
2014-09-10
B 1163-14
Slutligen har målsägande K utsatts för grovt sexuellt utnyttjande av barn för sexuell
posering vid ett tillfälle. Såsom tidigare nämnts anser tingsrätten att ersättningen för
kränkning till henne ska bestämmas till 10 000 kr och ersättningen för sveda och
värk till 5 000 kr.
Enligt tingsrättens uppfattning är risken för att Joakim Stranke ska återfalla i
likartad brottslighet hög. För våldtäkt mot barn är vidare inte föreskrivet lindrigare
straff än fängelse i två år och det är inte uppenbart att skäl till häktning saknas. På
grund av det anförda ska Joakim Stranke stanna i häkte till dess domen i
ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.
HUR MAN ÖVERKLAGAR (Dv 400) se bilaga
Överklagande senast den 1 oktober 2014 ställs till Göta hovrätt.
På tingsrättens vägnar
Lars Annerén
Avräkningsunderlag, se bilaga 3
KALMAR TINGSRÄTT
Målenhet 3
3:3
AVRÄKNINGSUNDERLAG
2014-09-10
Kalmar
Mål nr: B 1163-14
Underlaget avser
Person-/samordningsnummer/födelsetid
19930404-4234
Datum för dom/beslut
2014-09-10
Efternamn
Stranke
Förnamn
JOAKIM Erik Magnus
Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som
anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna
tider.
Frihetsberövad
Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet
2014-04-04
Särskild anteckning
£ Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos Kriminalvården
som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).
Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter
£ Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §
strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse
för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.).
Underskrift
Postadress
Box 613
391 26 Kalmar
Besöksadress
Smålandsgatan 28
Telefon
Telefax
0480-47 78 00
0480-226 77
E-post: kalmar.tingsratt@dom.se
hemsida: www.kalmartingsratt.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00-16:00
Bilaga 4
Bilaga 5
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-17
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 166
Bilaga 6
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 135
Bilaga 7
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-26
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 209
Bilaga 8
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-26
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 210
Bilaga 9
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-26
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 211
Bilaga 10
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-26
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 212
Bilaga 11
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 140
Bilaga 12
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-24
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 204
Bilaga 13
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 141
Bilaga 14
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 142
Bilaga 15
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 143
Bilaga 16
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 144
Bilaga 17
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-16
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 145
Bilaga 18
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-26
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 213
Bilaga 19
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-23
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 195
Bilaga 20
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-26
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 208
Bilaga 21
ADVOKATBYRÅN
LIDÉN & SCHIERENBECK
Advokaten Olof Lidén
- Advokaten Anders Schierenbeck
KALMAR TINGSRÄTT
3:3
INKOM: 2014-06-27
MÅLNR: B 1163-14
AKTBIL: 217
Till
Kalmar tingsrätt
Mål nr 1163/14
Jag får härmed precisera Strankes inställning till skadeståndsyrkandena.
Som tidigare angivits erkänner Stranke de flesta åtalspunkterna men vill ha
domstolens prövning vad gäller rubriceringen av brotten. Stranke medger
skadeståndsskyldighet i de fall han erkänt och har följande inställning till
yrkade belopp. Eftersom han anser att skadestånden ska jämkas med hänsyn
till att han lider av en psykisk störning medges inte belopp utan vitsordas
istället. Stranke anser att skadestånden bör jämkas med 50 %.
Målsägande A; Åp 1, 2 och 3
Om gärningen bedöms som grov våldtäkt vitsordas 125 000 kr för kränkning
och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med 25 000 resp
15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Stranke anser att
gärningarna i vart fall i skadeståndsdelen ska ses som ett brott och att
kränkningsersättning och ersättning för sveda och värk ska utgå som för ett
brott. Stranke anser vidare att åtalet i åp 3 i skadeståndsdelen konsumeras av
åtalen i åp 1 och 2 och att särskilt skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande B; åp 4,5 och 6
Om gärningen i åtalspunkten 4 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000
kr och om den bedöms enligt normalgraden till 75 000 kr och med 25 000 resp
15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Åtalet för grovt sexuellt
övergrepp mot barn konsumeras enligt Strankes uppfattning i skadeståndsdelen av våldtäktsbrottet. Vad avser åp 5 vitsordas 5 000 kr för kränkning och
Köpmangatan 4, 572 30
Oskarshamn ,Telefon 0491-106 65
Telefax
0491-158 68
ADVOKATBYRÅN LIDÉN & SCHIERENBECK
2(5)
vad avser åp 6 anser Stranke att denna gärning konsumeras av åtalet i åp 4
och att särskilt skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande C; åp 7 och 8
Om gärningen bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000 kr för kränkning
och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med 25 000 resp
15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Vad gäller Åp 8 anser
Stranke att denna i skadeståndsdelen konsumeras av åtalet i åp 7 och att
särskilt skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande D; Åp 9 och 10
Om gärningen i åp 9 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 125 000 kr för
kränkning och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med
25 000 resp 15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Vad gäller Åp
10 anser Stranke att denna i skadeståndsdelen konsumeras av åtalen i åp 9
och att särskilt skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande E, Åp 11, 12 och 13
Om gärningen i åp 11 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000 kr för
kränkning och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med
25 000 resp 15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Vad gäller åp
12 vitsordas 5 000 kr. Vad gäller Åp 13 anser Stranke att denna i
skadeståndsdelen konsumeras av åtalen i åp 10 och att särskilt skadestånd
därför ej ska utgå. Ersättning för utlägg med 2 940 kr bestrids.
Målsägande F, Åp 14 och 15
Om gärningen i åp 14 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 125 000 kr för
kränkning och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med
25 000 resp 15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Vad gäller
åtalspunkten 15 vitsordas 5 000 kr i ersättning för kräkning.
Målsägande G; Åp 16
Stranke har inte erkänt gärningar i denna del av åtalet men om gärningen i åp
16 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000 kr för kränkning och om
ADVOKATBYRÅN LIDÉN & SCHIERENBECK
3(5)
brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med 25 000 resp 15 000 kr
för sveda och värk och psykiskt lidande.
Målsägande H; Åp 17 och 18
Om gärningen i åp 17 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000 kr för
kränkning och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med
25 000 resp 15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande. Stranke anser
att gärningarna i vart fall i skadeståndsdelen ska ses som ett brott och att
kränkningsersättning och ersättning för sveda och värk ska utgå som för ett
brott. Vad gäller Åp 18 anser Stranke att denna i skadeståndsdelen
konsumeras av åtalet i åp 17 och att särskilt skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande I; Åp 19
Om gärningen i åp 19 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000 kr för
kränkning och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med
10 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande.
Målsägande J; Åp 20
Stranke vitsordar ersättning för kränkning med 15 000 kr och för sveda och
värk 5 000 kr. Om brottet bedöms enligt normalgraden vitsordas 5 000 kr för
kräkning och 3 000 kr för sveda och värk.
Målsägande K; Åp 21 och 22
Stranke vitsordar ersättning för kränkning med 15 000 kr och för sveda och
värk 5 000 kr. Om brottet bedöms enligt normalgraden vitsordas 5 000 kr för
kräkning och 3 000 kr för sveda och värk. Vad gäller Åp 22 anser Stranke att
denna i skadeståndsdelen konsumeras av åtalet i åp 21 och att särskilt
skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande L; Åp 23
Stranke vitsordar ersättning för kränkning med 10 000 kr och för sveda och
värk 5 000 kr. Om brottet bedöms enligt normalgraden vitsordas 5 000 kr för
kräkning och 3 000 kr för sveda och värk
Målsägande M; Åp 24 och 25
Stranke vitsordar ersättning för kränkning med 10 000 kr och för sveda och
värk 5 000 kr. Om brottet bedöms enligt normalgraden vitsordas 5 000 kr för
kräkning och 3 000 kr för sveda och värk, Vad gäller Åp 25 anser Stranke att
ADVOKATBYRÅN LIDÉN & SCHIERENBECK
4(5)
denna i skadeståndsdelen konsumeras av åtalet i åp 24 och att särskilt
skadestånd därför ej ska utgå.
Målsägande N; Tilläggsstämningsansökan
Om gärningen i åp 17 bedöms som grov våldtäkt vitsordas 100 000 kr för
kränkning och om brottet bedöms enligt normalgraden 75 000 kr och med
25 000 resp 15 000 kr för sveda och värk och psykiskt lidande.
Om tingsrätten bedömer åtalen för grov våldtäkt som grovt sexuellt övergrepp
eller sexuellt övergrepp vitsordas 10 000 kr för kränkning och 5 000 kr för
sveda och värk och psykiskt lidande.
Stranke har inte något att erinra mot ränteyrkandena.
Oskarshamn 2014-06-26
Anders Schierenbeck
Kopia: advokat Wassberg och Kå Canéus
ADVOKATBYRÅN LIDÉN & SCHIERENBECK
5(5)
Bilaga 23
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
DV 400 • 2014-01 • Producerat av Domstolsverket
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
www.domstol.se
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens
domskäl enligt klagandens mening är
oriktiga,
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten.
Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad
delgivning kan komma att användas med er i
målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt
också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
www.domstol.se