jakt - pdf.mediahandler.se, new
SVENSK NUMMER 3 2013 ❚ ÅRGÅNG 5 JAKT- OCH SPORTSKYTTE YRKESJÄGAREN MARCUS TRIVS MED JOBBET FRÅN JÄGAREXAMEN TILL SPORTSKYTTE VILTMÅLS ALLSVENSKAN I FOKUS SVENSKT VM-BRONS I SKEET Tävla smart SPORTPISTOLFINALEN – ett spektakel? Gunnar ElfvinG skyttEtjänst aB startat av skyttar – för skyttar i samarBEtE mEd skyttErörElsEn är vi GEnEralaGEnt för EdElmanns kvalitEtstavlor fraktfria lEvEransEr till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på måltavlor och fältskyttEfiGurEr! kontakta Gunnar för bra pris på anschützGEvär! skyttEklädEr, skor och tillBEhör från fisanti till myckEt förmånliGa prisEr! skyttejacka 1.300 kronor skytteskor 990 kronor Magasin kal 22 190 kronor köp 5 och få en gratis kulor för luftvapEn hittar du hos oss! canaxa har Gått i pEnsion! från och med maj 2012 har GEsaB övertagit försäljningen av de artiklar som Canaxa tidigare salufört. Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ fax 0176-20 82 81 FÖRENINGSBESÖK S ENSK SV FRÅN REDAKTIONEN Sportskyttar och jägare I SKÖN KOMBINATION En stor del av Svenska Skyttesportförbundets medlemsföreningar är olika former av jaktföreningar. Och många av våra medlemmar förflyttar sig gärna från skytteanläggningar, ut i skogen för jaktens skull, som de jägare de är. Därför har vi i detta höstliga nummer valt att ur vårt skyttesportperspektiv titta lite närmare på skytte kopplat till jakt. PÅ SIDAN 10 tar vi oss till Valdemarsvik där vi besöker ett ungdomsläger över organisationsgränserna. När Skyttesportdistriktet tillsammans med jägarförbundsdistriktet arrangerar läger ihop är det med ett enda budskap – ”Skytte är kul”. För skånska Hjärsås Skytteförening blev jägarna räddningen från en potentiell nedläggning. En rörlig viltmålsbana lockade många nya till föreningen, och nu kan de fortsätta att bland annat skapa en meningsfull fritid för traktens barn. Läs om deras satsning på sidan 28. PÅ SENARE TID har intresset för kikarskytte på fälttävlingar vuxit. Så pass faktiskt att grenen från och med nästa år kommer att ha SM-status. Bland de traditionella 6,5-fältskyttarna kallas detta i folkmun för ”jägarskytte”, då just många jägare hittas i denna klass. Jo Eken Torp är en erfaren kikarskytt och i detta nummer bjuder han på en skola i kikarskyttets ädla konst. Detta på sidan 18. MÅNGA ÄR BÅDE jägare och sportskyttar. En som verkligen passar in på det är förra årets OS-skytt Marcus Svensson. Han jobbar rentav som jägare, och kombinerar det med satsningen på skeet. Och det är en positiv kombination, berättar han på sidan 24. VI FOKUSERAR OCKSÅ lite närmare på en tävling som bland annat får en hel del jägare att skjuta lite extra inför höstjakten, nämligen viltmålsallsvenskan. Vad viltmålsallsvenskan är, och hur det kan vara att skjuta den, får du reda på om du vänder blad till sidan 14. Allt handlar dock inte om jakt i detta nummer. Vi ger er också en bild av barn- och ungdomsverksamheten inom vårt förbund. I våras tittade vi lite närmare på denna, genom besök hos föreningar och samtal med skyttar, och vi fann några intressanta svar. Läs om detta på sidan 44. INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 PÅ SIDAN 36 besöker vi pistol-SM i Uppsala och tar reda på vad det är som gör att deltagarna faktiskt väljer att starta på ett SM. Se det gärna som tips på hur ni kan bli fler tävlande från er förening! DU SKYTT SOM ofta och gärna tävlar får inte heller missa att läsa på sidan 42. Markus Lindskog berättar nämligen där om hur du tävlar smart. OCH SÅ, NI vet väl att skytte är en sport för alla, i hela livet? Det bevisar Lennart Gustafsson som är still going strong, 94 år gammal. Missa inte mötet med honom på sidan 40. Trevlig läsning nu, och till alla er jägare där ute – lycka till i höstens jaktskogar! ■ Tema skytte och jakt ■ ”Skytte är kul” – gemensamt budskap när organisationer har läger ihop 10 ■ Viltmålsallsvenskan i fokus 14 ■ Från jägarexamen till sportskytte 16 ■ Så här skjuter du kikarskytte 18 ■ JOSEFIN WARG ■ Redaktör Svensk Skyttesport Kommunikatör Svenska Skyttesportförbundet SVENSK ■ GRAFISK FORM Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ Minnesord Jonas Lindberg 33 ■ Försvarsinfo – En vecka med Stefan Nilsson 34 ■ Peppning och lag lockar till SM-starter 36 ■ Sportpistolfinalen – ”ett spektakel” 39 ■ & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ POSTADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO Sportpistolskytte pågår på SM 2013. Foto: Familjen Palmgren. ■ WEBBTIDNING ■ REDAKTÖR Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se ■ ■ Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden. 94-årige Lennart Gustafsson träffar ännu tian 40 Tävla smart 42 En titt på barn- och ungdomsverksamheten i skyttesverige 44 ■ Stadium Sports Camp 2013 46 ■ Korsordet 49 ■ Vi 5 50 www.svensk-skyttesport.se ■ ANSVARIG UTGIVARE Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se Satsning på jägare lyfte Hjärsås Skytteförening 28 Inbjudan Skjutinstruktörskurs 33 ■ TRYCK ■ MATERIALINLÄMNING Jakt och skytte är livet för Marcus Svensson 24 ■ ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se VM-brons till Henrik Jansson 9 Nästa nummer 51 NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 3 VÅR GÅTFULLA VÄRLD! I en värld full av oroligheter, både hemma i Sverige såsom i övriga världen, så drabbas vi alltid av ifrågasättande gällande vårt vapeninnehav. Detta är synnerligen olyckligt då det legala vapeninnehavet sällan är problemet eller källan till dessa oroligheter. Tyvärr styr politik, och oviljan av mänsklig handlingskraft i obekväma beslut, denna process. En process som vi legala skyttar allt för ofta drabbas av på ett negativt sätt. LEDARE VAD SKA VI då göra åt detta? Jo, vi gör det enda vi kan göra. Vi försöker påverka våra beslutfattare genom att förklara, vara behjälpliga samt utbilda dem. Vi kan kalla det för ett kunskapslyft. Ett lyft som vi ibland gör enbart i vår egen organisation, men mestadels tillsammans med andra. NÅR VI FRAMGÅNG i frågan? Vi känner att vi lyss- nas på. Vi känner också att vi kan påverka, dock bara till viss del. Vi jobbar hårt för att behålla vår trovärdighet gentemot samhället. En sådan trovärdighet är fundamentet i vårt kunskapslyft och i vår organisation. Vi försöker avvärja att kriminella element använder oss i fel syfte. Vi arbetar med remissyttranden från politiker i syfte att de ska förstå sakfrågor och fatta rätt beslut med rätt inriktning. Vi har en verksamhet som är en del av den svenska idrottssjälen. Vi kunskapslyfter oss själva med vår stora utbildningssatsning. Vi syns och vi hörs i media. Vi förenar människor i alla åldrar med vår klubbverksamhet. Vi tror att allt detta sammantaget ska hjälpa oss att visa vårt berättigande i samhället. Och göra oss attraktiva som idrott och fritidssyssla. Vi tycker att vi är en del av samhället och vill så förbli. 4 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Låt oss vara enade i denna fråga. Låt oss jobba med det vi kan. Utbilda er i klubben, såväl ledare som skytt. Samarbeta med andra för att skapa verksamhet. Samarbete kan ibland sträcka sig mellan grenar i vår egen organisation, men kan också vara samarbete med jägare och nationell pistol. Eller varför inte andra idrotter? Det är snart val i Sverige och då har vi möjlighet att välja de vi vill samarbeta med för vår sport och fritid. Vad gör politikerna lokalt för våra anläggningar, våra medlemmar och vår sport? Nu när hösten är här, efter en helt fantastisk sommar, fyller vi våra källarlokaler med luftskyttar. En verksamhet som visar på starkt ledarengagemang och en bredd i sporten, där ung som gammal, likväl nybörjare som elit, samlas några gånger i veckan och gör det de tycker allra mest om att göra - skjuta prick, skjuta inom skyttesporten. Ha det gott alla vänner så ses vi där ute! Jimmy Persson ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640 I KORTHET SSOverksamheten nedlagd PÅ GÅNG INOM Vid förbundsstyrelsemötet i månadsskiftet augusti-september togs beslut om att SSO-verksamheten skulle läggas ned med omedelbar verkan. Orsaken är den att det finns ingen huvudman som förordnar, kvalitetssäkrar eller ger ekonomiskt stöd för att bibehålla SSO i sin kvarvarande form. Då skjutbanebidraget togs bort 1/1 2013 försvann en avgörande funktion från SSO. Den rådgivande delen kommer under resterande del av 2013 att hanteras via SvSF:s kansli, och då specifikt Michael Normann och Hans Drugge. Från 1 januari 2014 skall den rådgivande delen handhas av ett anläggningsråd bestående av sakkunniga från SvSF, Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Jägarförbundet. Vid pågående ärenden, var god kontakta tidigare SSO i första hand. SSO:s roll har varit att bistå polisen. Ytterst är det polisen som ansvarar för besiktningarna, så även framöver. Vi vill påpeka att det alltid har varit föreningen som är ansvarig för sin verksamhet och att ovanstående beslut inte på något sätt förändrar ansvarsfördelningen. Vid osäkerhet läs i SäkB civilt skytte eller kontakta ovanstående. Michael Normann Svenska Skyttesportförbundet UTBILDNINGSSATSNINGEN SÄKERHETSFLAGGA Det finns lite oklarheter om utförande och bruk av säkerhetsflaggan. Det regleras i reglementet 6.2.2.2, men även klarlägganden har kommit från ISSF. Varför använder vi den: För att funktionärer och övriga enkelt skall se att vapnet är oladdat och säkert. Utförande: Färgen skall vara ljus, och fluorescerande grästrimmerlina eller motsvarande rekommenderas. För luftvapen skall den gå genom hela pipan och sticka ut en bit. Detta kan vara lite trixigt om man för vissa kompensatorer, så det är bra om man sträcker den. De kan ha en flagga med ISSF-emblem (se bild). Även diverse andra tillgängliga flaggor som motsvarar kraven godkänns. Användning: Förutom under förberedelsetider och skjutning skall säkerhetsflaggan vara isatt. Alltid när det finns folk framför skjutbänken, det vill säga i praktiken ska den sättas i efter varje serie vid 25/50m och manuell markering. För finaler gäller att flaggan får tas bort först vid förberedelse och provskottstiderna. Den ska vara i under presentation av skyttarna (och eventuell manuell markering). Inga kommandon är förändrade utan detta skall göras som en del av skyttet. Man varnas första gången man glömt säkerhetsflaggan och diskvalificeras den andra gången. För säkerhet kan man använda många prylar, men beteende är det viktigaste! Jan-Olof Olsson FOTO: ÖREBRO KOMMUN FRAMTIDA SM-VECKOR VINTER Örebro får SM-veckan vinter 2015 och Piteå får SM-veckan vinter 2016. Det beslutet fattade Riksidrottsförbundet och Sveriges Television i juni. Då SMveckan får stor medial uppmärksamhet, bland annat sänds den i SVT, hoppas SvSF förstås att något lämpligt skytte-SM tar plats i dessa städer när det beger sig. Intresserade arrangörer, hör av er till berörd sektion! I somras gick SM-veckan i Halmstad. Den var större än någonsin med 31 olika idrotter och över 200 nya svenska mästare. Dock utan skytte… Just nu jobbar vi med en utbildning som under nästa år ska kunna erbjudas alla föreningsaktiva som vill bli ledare för skyttar på nybörjarnivå. Vi skapar ett utbildningsmaterial för två fyratimmarspass, pass som gärna kan hållas under en och samma utbildningsdag. Under det första passet pratar vi om ledarskap, organisationskunskap, träningslära, skyttevett och etik. Detta pass kan alla delta i oavsett vilken gren man vill bli ledare i. Det andra passet innehåller ämnen som är typiska för varje gren, men är fortfarande på en grundläggande nivå. Pilotprojekt i Skåne Lördag den 16 november kommer ett pilotprojekt att hållas i Skåne, och det leds av Jan-Ola Olsson. Under dagen kommer de ovan beskrivna passen att genomföras och därefter utvärderas. Tanken är att till våren 2014 kunna erbjuda dessa utbildningar till hela skyttesverige. Gå Plattformen gratis Vi vill även passa på att ge dig möjlighetan att gå Plattformen, idrottens barn- och ungdomsledarutbildning. Den ger tränare och ledare möjlighet att lära sig grunderna i hur de blir en positiv och självständig idrottsledare för barn och ungdomar. Är du intresserad av att gå en Plattformsutbildning? Gå då in på vår hemsida www.skyttesport.se och läs mer. Michael Normann och Cecilia Augustsson Edstam Ansvariga Utbildning NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 5 I KORTHET SVENSKAR PÅ LÄGER I GRANADA Under en vecka i september åkte en stor grupp VM-satsande gevärs- och pistolskyttar till Granada för ett träningsläger på 2014 års VM-banor. Det var ambitiös träning för dem alla från tidig morgon till sen eftermiddag. För gevärsskyttarnas del så var det också första lägret tillsammans med den av förbundet anlitade tekniktränaren Dick Boschman. – Det var väldigt positiv stämning och det känns väldigt bra, säger SvSF:s sportchef Jonas Edman som initierade lägret. Att lägret hölls just i Granada beror alltså på att det är där VM går nästa år. – Det är en trygghetsfråga att man känner miljön och vet hur banan ser ut när man kommer till VM, och det är en enorm fördel. Att dessutom få chans att lära sig hur ljuset fungerar och ungefär hur det blåser skapar en känsla av att man är tryggare när man kommer dit. Det påverkar jättemycket att ha fått vara där, säger Edman. ELITIDROTTSSTIPENDIUM till Svensson Luftgevärsskytten Mikael Svensson, Aspö, får Riksidrottsförbundets elitidrottsstipendium för 2013-2014. Stipendiet, som i år ges till 55 idrottare, syftar till att mottagaren ska kunna kombinera en elitsatsning med studier och är ett av de viktigaste sociala stödsystemen i svensk idrott, enligt RF. NU KAN DU LÖSA TÄVLINGSLICENS FÖR 2014! Nu kan du lösa tävlingslicens för 2014! Från och med 1 oktober kan skyttar lösa tävlingslicens för hela nästa år. Tävlingslicensen ger dig som skytt möjlighet att delta i skyttetävlingar inom Svenska Skyttesportförbundet (SvSF). Du som har tävlingslicens erhåller även tidningen Skyttesport hem i brevlådan och har möjlighet att ta del av erbjudanden från våra samarbetspartners. Tävlingslicens för 2014 gäller under perioden 1 oktober 2013-31 december 2014. Tävlingslicensen är obligatorisk för de som vill delta i tävlingar inom SvSF:s verksamhet. För att du som skytt ska få beviljad tävlingslicens måste du ha skyttekort. En bekräftelse, när tävlingslicensen är godkänd, skickas via e-post till dig som har en e-postadress registrerad i IdrottOnline. Tävlingsarrangörer kommer, liksom tidigare, kunna ta del av vem som har tävlingslicens genom en lista på vår hemsida som varje vecka uppdateras. Du som skytt behöver dock inte ha med dig något fysiskt bevis till tävlingen. SKYTT – SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT FÅ DIN TÄVLINGSLICENS FÖR 2014: Betala in avgiften för tävlingslicensen på SvSF:s bankgiro 834-7718. Avgiften för 2014 är 300 kronor för MISSA INTE EN ENDA TÄVLING – SKAFFA TÄVLINGSLICENS NU! 6 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 seniorer och 150 kronor för juniorer (född mellan 1994-1999). I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: Ditt Tävlingslicensnummer/IID-nummer eller ditt personnummer, gren (t ex pistol) och förening. FÖRENING – ER UPPGIFT GENTEMOT ERA MEDLEMMAR Skytten betalar sin avgift för tävlingslicens direkt till SvSF. Ni som förening har dock fortsatt ansvar för att lägga in era nya, samt ännu ej registrerade, medlemmars personuppgifter och skyttekortsnummer i IdrottOnline. Manualen Medlemsregistret som hittas på www1. idrottonline.se/Manualer visar hur ni gör detta. Vill ni som förening betala in tävlingslicenserna för era medlemmar finns även den möjligheten. Vid föreningsinbetalning meddelas vilka personer inbetalningen avser (namn, IID-nummer, gren) till SvSF:s kansli. FRÅGOR? Hör av dig till SvSF:s kansli på 08-699 63 70 eller office@skyttesport.se. Ni når oss på telefon vardagar mellan 9.00-11.30 och 12.30-15.00. HE T! NY -tryckluftsgevär- 800 X. Snabbare. Mindre rekyl. Bättre. Kr 22 900:-* 700 Universal. Kr 14.400:-* 500. Passar både höger- och vänsterskyttar. Bra föreningsgevär i nytt utförande. SPECIALPRIS Kr 9.700:-* 700 Junior. Ett lite mindre och lättare gevär. Passar både höger- och vänsterskyttar. Kr 12.400:-* Vi tar andra vapen i byte. Möjlighet till delbetalning finns. * med reservation för prisändringar NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 7 TÄVLING VM-BRONS TILL SKEETSKYTTEN Henrik Jansson TEXT JOSEFIN WARG Och CLAES JOHANSSON FOTO ISSF Skeetskytten Henrik Jansson stod för en fantastisk prestation på lerduve-VM i Lima i Peru i september. Han sköt strålande i dagarna tre och det räckte hela vägen till VM-brons! Med 123 träff i grundomgången gick han direkt till final. Väl där tog han sig till bronsmatchen, som han också kunde vinna. Därmed bärgade han sin första internationella mästerskapsmedalj på seniornivå, och Sveriges första VM-medalj i skeet sedan 1985. HENRIK JANSSON FÖDD 22 oktober 1986 KLUBB Torsby Jsk BOR Nynäshamn Det är alltid så att när man precis har skjutit klart så fattar man det inte, men det känns verkligen jättebra. Det var inte lätta banor att skjuta på, så man har fått slita in i det sista. Men det är jätteskönt att det har gått vägen, sa bronsskytten Henrik Jansson bara minuter efter att bronset bärgats. Herrarnas skeettävling på lerduveVM i Peru avgjordes över tre dagar och i stort sett hela världseliten var på plats. Äventyret för svensk del började dock med att Henriks gevär fastnade på flygplatsen i Toronto. Tack och lov ankom det Peru i lagom tid, så att Henrik hann träna två dagar på de ganska svårskjutna banorna med ”orolig” bakgrund och jobbigt soldis. – JAG ÄR JÄTTENÖJD. Stabilt skytte direkt När tävlingen väl började visade Henrik Jansson direkt att han var intresserad av en finalplats. Efter de fem serierna, skjutna på tre dagar, var Henrik en av 123:orna efter mycket stabilt skytte. Med 25, 24, 25, 24 i de första fyra serierna var Henrik piskad att skjuta fullt i sista serien för att vara säker på en finalplats. Lägg därtill att 8 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 han skulle prestera den serien på den svåraste banan. Normannen Tom Jensen, som varit mycket framgångsrik under året och nu ledde tävlingarna, var i samma läge som Henrik på den svåraste banan. Men han fick bara ihop 22 duvor, och var därmed borta från finalresonemanget. Henrik däremot infriade förhoppningarna med en klockren 25:a. – Han sköt som tidigare. Lugnt, förtroendeingivande och säkert, sa förbundskapten Claes Johansson. Andra stora finalen För andra gången i år var Henrik således i en stor final. Förra gången var vid världscupen på Cypern i juni, där han tog silver. Liksom på Cypern visade Henrik fin styrka i finalen. Han var mycket nära att gå till guldmatchen efter att ha tappat bara en duva i semifinalen. Det innebar att han hamnade i särskjutning om en av platserna i guldmatchen. Här blev motståndet dock för svårt, och Henrik hamnade i bronsmatchen där han mötte italienaren Giancarlo Tazza. Och det blev en bronsmatch som svensken gick segrande ur. Jansson vann med 15 träffade duvor mot italienarens 14. Guldet gick Danmarks Jesper Hansen, som besegrade italienaren Ennio Falco i guldfinalen. Glädjen var förstås stor i svensklägret efter VM-medaljen. Att det gick vägen för Henrik Jansson tillskriver han hårt jobb under tävlingen. – Man knallar på, gör det man ska, vågar för varje skott och tar en duva i RÖSTER OM VM-BRONSET FÖRBUNDSKAPTEN CLAES JOHANSSON – Det har varit stabilt hela tiden. Han har inte visat några tendenser till att vara spänd överhuvudtaget, utan det har varit nästintill kassaskåpssäkert tycker jag. Jag har en lista där jag bokför bommarna på, och den är nästan tom! Det är klart att det är väldigt bra och jättekul. SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDETS SPORTCHEF JONAS EDMAN – Han har under säsongen med sin andra plats från världscupen i Nicosia och sitt VM-brons visat att han har kommit till världstoppen i skeet för att stanna. Att han tar en medalj i tuff konkurrens med en hög poäng på en svår bana, och att han avslutat med 25 i sista serien under hög press, tyder på skön harmoni och bra självkänsla. Jag kan bara lyfta på hatten och gratulera till en storartad prestation. taget. Fem serier senare har man fått ihop svart på vitt hur hårt man har kämpat. Det gäller att hålla ihop det mentalt för min del. För gör man bara rätt varje gång så träffar man duvorna, säger han. ❚ Du skjuter 123 träff i grundomgången och avslutar med en nödvändig 25:a har du inga nerver? – Ja herregud, det har jag! Det är dem man jobbar med hela tiden. När jag väl kommit in i final brukar jag inte vara så nervös, men längs vägen dit är det ofta lite nervöst och spänt… Prestationen sjunkit in Veckan efter VM-bronset är Henrik Jansson hemma i Nynäshamn och tillbaka på jobbet igen, och nu har prestationen sjunkit in än mer. – Det känns jättebra. Om möjligt ännu bättre än direkt efter tävlingen faktiskt. Nu är man mer nöjd med situationen. Man har landat, jobbat två dagar och har börjat förstå hur pass stort det ändå är. Ska väl inte skryta och säga att det är enormt, men för mig är det stort. Jag har slitit i många år och nu börjar jag få lite lön för mödan. I år har det gått väldigt bra. Jag har skjutit tre utlandstävlingar och tagit medalj på två av dem, så jag kan inte vara annat än nöjd. Att vinna en VM-medalj är en stor sak, och Sverige är inte bortskämda med medaljer i framför allt olympiska grenar. Senast gången en svensk hamnade på VM-pallen i skeet var år 1985, när Björn Thorwaldsson från Nyköping tog silver. – Ja, jag hörde det, så det var väl på tiden. Jag tror att mamma sköt bakom honom i samma lag på det VM:et 85, så hon tyckte att det var lite kul, säger Henrik som fått skyttet i blodet från mamma Ylva Jansson. Nära lägga av Henrik har tävlat i lerduveskytte sedan 2000, och årets andraplats på världscupen samt brons på VM har varit hans internationella genombrott. Men faktum är att Henrik, som till exempel inte erhåller något stöd från Sveriges Olympiska Kommitté för sin satsning, under senaste säsongsuppehållet var nära att lägga av med sitt skytte. Han säger att tankarna kring det kan vara en bidragande förklaring till årets framgång. – Om man ska vara jätteärlig så var jag nära att lägga av under uppehållet. Det var på grund av turer med stöd hit och dit, där det blev lite för mycket. Men jag bestämde mig för att släppa på kraven och att skjuta för min egen skull. Hela året har jag tagit det som det kommit och skjutit för min egen skull. Så det har väl blivit en förändring i huvudet - att jag gör det jag kan påverka och bryr mig inte om det jag kan inte påverka, det runtomkring. Glädjen i skyttet har också varit bidragande. – Någonstans började man för att man tyckte att det var kul att skjuta och jag tänkte på det. Hade historier med mig som mamma berättade när jag var liten, om stora tävlingar och äran att ställa sig på pallen. Så det är det jag strävat efter sedan dess. Och som det är nu så har jag det inom grepphåll, säger Henrik. Säsongsslut i Abu Dhabi Nu väntar en tävling till för Henrik Jansson denna säsong, och det är världscupfinalen i Förenade Arabemiraten i slutet av oktober. – Jag tycker att det bara ska bli jätteroligt faktiskt. Jag vet att det kommer att vara jättebra standard på skjutbanorna, vilket det inte var i Peru. Sedan kommer det väl att bli en ny situation med färre skyttar. Jag har aldrig skjutit en världscupfinal förr, så vad ska jag ha för förväntningar liksom? Final siktar jag alltid på och att skjuta så bra som möjligt. Sedan ser jag fram emot att vila lite efter det. Det har varit en lång säsong och jag är inte riktigt van vid det! ■ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 9 REPORTAGE SKYTTE ÄR KUL TEXT & FOTO JOSEFIN WARG – gemensamt budskap när organisationer samarbetar JAKT- OCH SPORTSKYTTE MAN MÖTS AV barn och unga i gröna kepsar på huvudet och gula t-shirts på kroppen när man svänger in på Valdemarsviks jaktskyttebana en helg i mitten av juni. De är uppdelade i grupper och rör sig under dagen från en station till en annan. Det är ett årligt läger som pågår och det är skytte det handlar om. Inte sportskytte, pistolskytte eller jaktskytte. Bara skytte. Bakom lägret står nämligen Östergötlands Skyttesportförbund tillsammans med Jägarnas Riksförbund viltvårdsdistrikt Östergötland. Medverkar gör också ett flertal av de lokala skytteföreningarna, liksom Hemvärnet som bland annat demonstrerar första hjälpen för ungdomarna. – Vi gör det för barnens skull. Vissa är intresserade av våra vapen och utrustning och så fokuserar vi på sjukvården, säger hemvärnsman Natalie Jensen. 32 ungdomar i 8-16-årsåldern har hittat till det årliga lägret denna gång. Ett ovanligt lågt deltagarantal, och arrangören är inte helt nöjd, men så är det en skolavslutningshelg också. För de som ändå är här är förutsättningarna för att skjuta mycket stora. Här finns stationer med hagelbana för 10 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 ”Skytte är kul, börja skjuta!” Det är budskapet på ett skytteläger för ungdomar som årligen anordnas i Östergötland. Olika varianter av bland annat viltmål, lerduva, pistol och gevär får testas under en helg fylld av skratt. Det är ett läger för rekrytering, men inte bara till en viss organisation, utan in i skyttet. Lägret arrangeras nämligen av skytte- och jaktorganisationer tillsammans. hare, viltmål på 50 och 80 meter, precision på 80 meter, korthåll 50 meter, luftgevär, bågskytte, skeet, sporting, laserbana och pistol. Alla deltagare har chans att hitta just sin favorit, för man får testa allt. Om man vill, här finns inte heller några måsten. Kyriakos har bra känsla I solen på sportingbanan står Jarl Karlsson från Jägarnas Riksförbund, tillika Valdemarsviks Jaktskytteklubb och instruerar. – När man får en träff får man en bild av hur det ska se ut mot spången, och då blir det så jädra kul. Och då kommer träffarna, förklarar han för sina unga åhörare. Lyssnar gör bland annat en som gör debut på detta läger, Kyriakos Amantidis. Han har kommit hit tillsammans med kompisen Vasilios Karapalos som redan skjuter regelbundet. Killarna har rest hit ända från Stockholm och för Kyriakos är det bland de första gångerna han skjuter. – Det känns bra. Det känns inte så farligt som jag tänkte mig. ❚ Tänkte du att det skulle vara farligt? – Ja, faktiskt trodde jag det från bör- jan. Jag vet inte, det var kanske för gevärets rekyl. Kyriakos verkar lugn och stabil där han med vapnet i hand utmanar sportingduvorna som flyger än hit, än dit. Han tycker att det är roligt, men inte roligast – för det har hittills något annat varit. – 6,5 mm, rund ring, 80 meter. Första gången jag skjutit med vapen fick jag 40 av 40 poäng, säger han stolt. – Nybörjartur kallas det, flikar Vasilios retsamt in. var första gången på en skjutbana i dag så tror Kyriakos att det kommer att bli mer skytte för honom i framtiden. – Jag kommer att fortsätta med skjutningen. Jobba som bilmekaniker, men ha detta som sport. TROTS ATT DET Svårt men roligt Det smäller högt när 6,5 mm-geväret avfyras ute på banan, men inne i korthållshallen hörs knallen dock bara på avstånd. Här får ungdomarna skjuta prick från 50 meter. Skyttejackorna är i största laget för många av provapå-skyttarna, men ska det vara skyt➤➤ 12-årige Jacob Lans från Linköping får känna på en pistol på Valdemarsviks Pistolskytteklubbs station. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 11 REPORTAGE På Hemvärnets station under lägret får man lära sig första hjälpen, som här där Anton Ymerstaf (liggande), Tobias Billfeldt och Jeper Eriksson får en lektion i framstupa sidoläge av Natalie Jensen. JAKT- OCH SPORTSKYTTE ➤ ➤ tejackor så ska det, och snart ligger de unga killarna på skjutplatserna och matar skott för skott. – Det här var ganska svårt, att sikta. Det var roligast hittills det här, säger Oscar Johansson om korthållsskyttet. 10-årige Oscar från Spångsholm skjuter luftpistol i vanliga fall. Han är med på lägret eftersom han tyckte att det var ganska kul förra året, då han också var med, och eftersom de berättade om det på luftpistolens avslutning. En idé för ungdomarna Grunden till detta läger lades kring år 2000, när idén väcktes om att göra något för ungdomar i trakten. På första lägret kom 106 stycken ungdomar, men därefter har det legat på mellan 35 och 45, berättar Göran Steen som är den som främst drar i alla tåtar. En passande roll för en som är distriktsungdomsledare i Jägarnas Riksförbund likväl, som ungdomsansvarig för viltmål/lerduva i Östergötlands Skyttesportförbund. För honom är det inte viktigt vilken organisation man tillhör. För honom är det viktiga att få ungdomarna till skjutbanan. – Vi måste samarbeta. Jag och de flesta ledarna vill få våra ungdomar till våra skjutbanor, så att de är här och skjuter. Sedan vill jag inte att man ska slå sig för bröstet och säga att ”Vi är Riksjägarna”, eller ”vi är sportskyttar”, utan det viktiga är att samtliga organisationer lär sig att samarbeta med varandra. Han upplever inte att det finns Kyriakos Amantidis tror att han kommer att fortsätta med skyttet framöver. 12 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 någon konkurrens mellan organisationer, då varje organisation ändå har sin egen inriktning. I stället tror han att man har mycket att vinna på samarbete, framför allt sportskytteföreningar. – För det första – om du ska hitta ungdomar måste du gå till jägarna. Det är där de tar jägarexamen och de får familjer till banan. Jag tror att den som skjuter jaktskytte ofta kan bli intresserad av sportskytte. Det är ofta i jaktskyttet det börjar. I alla fall enligt min erfarenhet. Positivt med samarbete Helgens ena korthållsledare, Teresia Karlsson, kommer från Valdemarsviks Skyttegille och sitter också med i Östergötlands Skyttesportförbunds styrelse. Hon ser positivt på samarbetet över gränser. – Här nere har det blivit så naturligt att vi samarbetar och det är bara positivt att samla ungdomar och ge dem möjlighet att testa olika sorters skytte. Det finns ju några hos oss som inte vet vad jaktskytte är och vice versa. Alla ungar verkar jättenöjda, säger hon. Hon skulle gärna se fler samarbeten över organisationsgränser. – Jag tänker att det är jättepositivt och att man kanske ska göra mer av det. Kanske fler läger och träningsdagar som är större än bara till exempel korthåll eller luft. Går man ihop är det även en fördel med funktionärer, för det är inte alltid så lätt att få ihop folk. Borta vid pistolstationen, som Valdemarsviks Pistolskytteklubb håller i, får de unga testa olika sorters pistoler. En av instruktörerna är Unor Nilsson. Han tycker att det är bra om ungdomarna hittar något de vill komma tillbaka till, oavsett vilken skyttegren det är. – Huvudsaken är att de har något bra att göra och att de inte går sysslolösa. Så oavsett vem som fångar upp dem är det bra, säger han. Simon älskar att skjuta En av alla ungdomar på detta läger är Simon Skullman. – Jag tycker om att skjuta en massa och det är roligt. Jag brukar skjuta luftgevär och 22:an, säger han på bred östgötska. Simon har vid det här laget varit på de flesta av stationerna, och han har fått testa mycket nytt. – Massor. Pilbåge. Skjutit hagel och studsare. Pistol hade jag inte heller skjutit förr. ❚ Vad var roligast? – Pistol och lasergrejen där. Och liggande 22:an. Och för Simon är det, säkerligen precis som för många av helgens lägerbesökare, mest troligt fortsatt skytte som väntar. Även efter lägret är slut. – Jao. Jag älskar att skjuta. ■ Oscar Johansson, Simon Skullman och Alfred Hellström gillade korthållsskyttet. Nationell idrottsutbildning Sök till Skyttegymnasiet i Strömsund Nu även för skyttar med funktionsnedsättning! Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Här finns mer information. Välkommen med Din ansökan senast 1 december! Strömsund telefon 0670-162 16 mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida www.hjalmar.nu facebook Skyttegymnasiet Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund tfn 0670-161 00 • skyttegymnasiet@stromsund.se • www.hjalmar.nu metsyS sneL retropS hplodnaR ehT DESU EB NAC GNIVIRD ROF ECNAMROFREP SNEL SUONIMUL NOISSIMSNART SNEL ROLOC ”EGATNAVDA RIAFNU“ NA ROF DEDNEMMOCER wolley dna egnaro seifilpmA .snoitidnoc thgil thgirb ot muideM sroloc dnuorgkcab gnitrotsid tuohtiw sroloc %05.81 TMC 35# SNOITIDNOC THGIL WOL ROF DEDNEMMOCER gnitoohs roF .noitcetorp eye dna segnar roodni ,gnithgil rooP snel ytefas tnellecxe nA .dedeen si tsartnoc on nehw sroodni .gnidaol dnah nehw %17.09 raelC 24# yrev A .nwad ro ksud ,snoitidnoc thgil wol ni tceffe gninethgirB ni ,sroodtuo ,sroodni desu eb ot snel siht swolla tnit roloc thgil .thgin ta ro thgil talf %27.09 elaP wolleY 84# ro elfir rof snel dooG .noonretfa etal ro syad yggof tsacrevO ni desu eb naC .stegrat etihw dna kcalb htiw gnitoohs lotsip .segnar roodni %53.58 wolleY 34# thgil wol ni stegrat yalc egnaro fo tnemecnahne mumixaM .snoitidnoc %96.38 muideM wolleY 25# SNOITIDNOC THGIL EGAREVA ROF DEDNEMMOCER ot )54#( egnaro taht rekrad ylthgilS .snoitidnoc yzah ,thgirB .ytiuca lausiv secnahnE .tsartnoc rof ,thgil eulb derettacs brosba %66.16 tesnuS egnarO 94# yduolc lluD .stegrat yalc egnaro rof snel dnuora lla tnellecxE .tegrat eht fo egnaro eht secnahnE .nwad ro ksud ,syad %33.17 egnarO 54# esoht rof llew skrow ,sdnuorgkcab neerg tsniaga gnitoohs roF erehw snoitidnoc sthgilhgiH .ycneicifed roloc neerg-der htiw snepmad dna egnaro sthgilhgiH .dnuorgkcab roop a si ereht .ylroop egnaro ees ohw esoht rof snel dooG .neerg %14.14 noillimreV 64# %76.16 thgiL elpruP 74# Har du synfel? Jag HJälper dig! neerg tsniaga stegrat egnaro fo tsartnoc tnellecxe sedivorP snepmad tI .noillimrev dna yerg senibmoC .yks ro dnuorgkcab .seert tsniagRanger a tegrat egnaoch ro eht sPilla ecnahneskytteglasögon. dna neerg eht För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att Stillgodose USA:s militärer, erbjuder NOITIDNOC THGIL ESNETNI ROF D EDNEMMOCER yrev rof snel a ,74# naht rekraD .snoitidnoc thgirb yrev roF Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. stegrat egnaro fo tsartnoc taerg sedivorp dna thgilnus thgirb %33.03 .noitcuder eralg rof snel tnellecxe nA .yks eulb peed a tsniaga Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla doog A .stegrat egnaro fo noitinifed doog gnivig gnicuder thgiL typer av ljusförhållanden. gniralg thgirb no stegrat egnaro gnitoohs rof snel dnuora lla %27.43 peeD elpruP 15# nworB 44# .sdnuorgkcab nepo htiw syad Du kan köPa RanDolPh RangeR och Pilla som .dnuorgkcab nepo htiw syad gniralg ,thgirb rof tsartnoc hgiH .snoitidnoc wons dna gnitnuh rof dooG ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser dna thgil secudeR .sretoohs lotsip ro elfir ,syad thgirb roF ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval egnaro ecnahne ton seoD .level emas eht ta sroloc lla stimsnart .thgilnus thgirb ni esU .stegrat roloc tnellecxe gnidivorp retlif ytisned lartuen a sa stca tnit yerG rof tnellecxe era dna eralg ecuder sretlif gniziraloP .ytiledif hguohtlA :etoN .tnatropmi si noitcuder eralg erehw ro gnihsif emas eht reffo ton od sesnel eseht ,tnatsiser tcapmi ylhgih .sesnel ssalG gnitoohS hplodnaR sa noitcetorp evirD nettaP samohT 62vi hjälper dig att se ASU 86320 AM ,hplodnaR vad du skjuter på 7330-689-187 :xaF • 0706-169-187 adanaC & SU 5041-145-008 moc.asuhplodnar.www moc.asuhplodnar@ecivresremotsuc %94.61 re gn aR eznorB 05# %82.45 yerG 14# %00.41 yerG deziraloP 43# )nwohs ton( mobilnr. 0705-18 35 .cnI ,gnir20 eenignE hplodnaR 5002© hplodnaR fo kramedart deretsiger a si ogol ER ehT .ASU ni detnirP .gnireenignE www.hakandahlby.com NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 13 TÄVLING JAKT- OCH SPORTSKYTTE VILTMÅLSALLSVENSKAN I FOKUS Vad är viltmålsallsvenskan? Viltmålsallsvenskan är en serietävling där deltagarna skjuter på sin egen hemmabana. Nationell skeet är en av grenarna i allsvenskans jaktkombination. Foto: Rickard Johansson. Vilka serier består allsvenskan av, och hur skjuter man i respektive serie? 10M GRIS 20 långsamma lopp + 20 snabba lopp. 10M RUNNING TARGET 30 långsamma lopp + 30 snabba lopp 50M 30 långsamma lopp + 30 snabba lopp JAKTKOMBINATION 10 skott på 50 m gris, 6 enkelskott löpande älg och 2 dubbelskott löpande älg, nationell skeet 25 skott. När skjuts allsvenskan 10 m-serierna avgörs på vintern (start ungefär i november). De andra serierna avgörs på sommaren. Hur går det till? Tävlingen är uppdelad i fem omgångar för jaktkombination och sju omgångar för övriga serier. Varje omgångs skjutperiod sträcker sig över två hela veckor. Senast tisdagen efter avslutad omgång ska resultat ha rapporterats till tävlingsledningen. I varje serie tävlar man i lag och individuellt. En serie har olika divisioner, med ett visst antal lag. Varje lag består av tre deltagare. Man kan också tävla bara individuellt. Vilken division man skjuter i baseras på föregående års 14 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 resultat. Nya lag i allsvenskan går in i lägstadivisionen, om det inte är tre toppskyttar. Man skjuter också i olika klasser senior, junior, dam och oldboys. Inom divisionen möter alla lag alla i matcher en gång. Så en vecka tävlar lag X mot lag Y, medan lag Z tävlar mot lag A. Det lag som vinner en match får två poäng. Är lagens skjutresultat inom fem poäng begärs tavlorna in för tolkning. En match kan bli oavgjord och varje lag får då en poäng vardera. När seriens alla omgångar är skjutna vinner det lag som har flest poäng. Om två lag står på samma poäng särskiljs lagen utifrån inbördes möte, samt medelpoäng i skjutresultatet. Vad vinner man? Medaljer graverade med årtal och division delas ut till de tre första per division i såväl lagtävlingen som individuellt. Vad är syftet med tävlingen? – Det är många av skyttarna som är med som har gått vidare till landslaget. De som skjuter bra kan kallas till kvaltester och liknande. Och många är nog med för att hålla igång inför jakten, säger allsvenskans ansvarige Lennart Tuvesson. TIPS! Vill du vara med i allsvenskan? Kontakta Lennart Tuvesson på lennart.tuvesson@telia.com eller 070642 97 72. ■ NÅGRA AV OSS SOM DELTAR I ALLSVENSKAN Joakim Karlsson. JOAKIM KARLSSON ÅMÅLORTENS JVF Joakim skjuter i Allsvenskan Jaktkombination, individuellt och i lag. Föreningen har även två lag i viltmål på 50 meter. ❚ Varför skjuter ni i viltmålsallsvenskan? – Jag kan bara svara för mig själv, och det är att det gör att träningskvalitén blir bättre. Det blir ett tävlingsmoment som ger mer än bara vanlig träningsskjutning på hemmabanan. Så det är för att uppnå tävlingsmomentet. ❚ Varför vill du åt just tävlingsmomentet? – Jag är tävlingsmänniska i stort sett i allt jag gör. Oavsett om det är att plocka potatis, cykla eller skjuta så vill jag ju vara bäst. Och förbättra mig själv helt enkelt. Även om jag är för gammal för att bli riktigt bra så kan jag ännu bli bättre. Och jag delar tävlingsintresset med min dotter, så det är en kombination av att träna och ha roligt tillsammans med henne. ❚ Hur ser schemat kring att skjuta allsvenska omgångarna ut för er? – Vi har dels dagen när vi skjuter tävlingsserien, som vi skickar in. Sedan försöker vi ha minst ett ytterligare tillfälle i veckan när vi tränar tillsammans. Den sociala biten runtomkring är ju åtminstone halva nöjet i att åka dit. Vi har det väldigt trevligt. Det är en spridning från 15 till 65 år på de som skjuter, men det har ingen betydelse. Min tös som är 16 tycker att det är minst lika kul att prata skit med Ingvar som är 65, som med de jämnåriga. Sedan har vi olika ambitionsnivåer. Någon skjuter fyra gånger i veckan, någon nöjer sig med de gemensamma träningarna. ❚ Du skjuter i jaktkombination, som har stor variation på grenarna. Hur är det? – När man är så gammal som jag är, och inser att man inte kan bli bäst i en gren, så kan man fuska ihop det i kombinerat skytte. Då går det något sånär. Jag började som kulskytt, och där är jag bäst, men sedan tycker detta med lerduvor är väldigt roligt och har mer tid och ekonomi att göra det nu än när jag var 20 år och egenföretagare. Så om man kan skjuta skeet halvdant och kula någotsånär kan man komma en bit upp i resultatlistorna. Det är kul att mäta sig med de som är i toppen och det är inspirationen, att närma sig dem. Och så har man goda klubbkompisar som man kan ha intern fajt med! ❚ Hur har det gått för dig och laget i år? – Vi kom inte i någon topp, men har skjutit så att vi ligger någonstans där i mitten och skvalpar. Har väl presterat på allsvenskan det vi presterat på träning, och det får vi väl vara nöjda med. ❚ Och ni har haft roligt? – Vi är ett gäng som trivs ihop, så jag är kanske mer på skjutbanan än hemma. Roligt har vi absolut. ■ Monica Görtz, Ingela Johansson, Annika Lund och Helen Ljung. INGELA JOHANSSON NÖBBELE JAKTSKYTTEKLUBB – Jag skjuter viltmål 50 meter, vilken division vet jag inte. Det har jag faktiskt inte koll på. Vi skjuter för att det är roligt och för att komma ut och träna. Det är viltmål 50 meter, med .22:a. Det är jag, Monika Görtz och Helen Ljung som är de ursprungliga och Annika Lund är reserv. ❚ Hur kom det sig att ni började vara med i viltmålsallsvenskan. – Vi hade en skytteledare som var väldigt envis och som tyckte att vi skulle hoppa på det. Men vi nekade i flera år, och sa att vi ju bara skjuter för att träna och för att det är roligt. Och han sa att det är ju det som det är, att vi skulle ta det som träning och för att det är kul. ❚ Hur gör ni när det är dags att skjuta en ny omgång? – Vi har bokat in måndagkvällarna och så tar vi vår lilla fikakorg och kör ut till skjutbanan och skjuter våra serier där. Då är det bara vi tjejer. Killarna är portförbjudna då. Det är väl det som är största grejen. Vi jagade ihop i samma jaktlag när vi började, och vi tyckte att det var ganska roligt att vi var bara tjejer. Det är ju ganska mansdominerat annars. Det är ju kul att göra något när vi är ett gäng tjejer. ❚ Bryr ni er om hur det går i allsvenskan då? – Det är väl klart att man gör, lite. Men vi tittar inte så mycket på de andra lagen, utan tittar på oss själva. Har jag hållit över 400 poäng hela året är mitt mål nästa säsong kanske att komma upp över 410. Så vi tittar på oss själva, att vi håller måttet. Men vi skjuter mest för gemenskapen och träningen, inför den dagen man faktiskt står ute i skogen på pass. Många tränar för lite, och det här är ett sätt att hålla igång träningen året runt. ❚ Känner du att det är bra träning inför jakten? – Det är väldigt bra träning. Förra året sköt jag tre älgar, alla som vi hade på tilldelning i vårt jaktlag. Och jag sa det till dem i jaktlaget, att jag aldrig hade varit så trygg i de skotten om jag inte stått på skjutbanan och skjutit. Så visst ger det resultat. Kan inte säga annat. ■ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 15 INTERVJU FRÅN JÄGAREXAMEN TILL TÄVLINGSSKYTTE TEXT & FOTO JOSEFIN WARG JAKT- OCH SPORTSKYTTE ❚ Berätta om ditt skytte? – Jag är alldeles rookie. Jag har tränat aktivt från och med att jag tog jägarexamen i fjol. Sportingen började jag med i september samma år. Nu skjuter jag i alla fall en gång var fjortonde dag, max en gång i veckan. Under vintern var det ungefär en gång i månaden. ❚ Varför tog du jägarexamen till att börja med? – Jag har alltid varit intresserad av jakt, men aldrig skjutit. Är uppväxt med en jagande pappa och har följt honom sedan fyra års ålder. Jag tycker om att vara i naturen. Det finns en viss tjusning i att kunna skjuta ett rådjur, slakta det och sedan gå hem och laga till en stek av ett djur som man vet haft det bra i naturen. Det handlar också mycket om viltvård. Just nu är det fullt upp med jakt. Jag har skjutit lite duva och ska jaga rådjur. Sedan kommer gåsjakten igång snart. ❚ Hur är det att skjuta lerduvor? – Att skjuta lerduvor är fantastiskt roligt. Jag hade aldrig skjutit det förut, så jag är helt såld på det. Sporting tilltalar mig för att det är varierande. Fler kastare ökar valmöjligheten på avstånd och vinklar som gör att det sällan blir tråkigt. Det är även en realistisk träning inför jakten. ❚ Varför började du tävla? – Jag är en tävlingsmänniska. För mig innebär tävling ett kvitto på vart jag ligger i min träning, man checkar av. 16 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Många är det som årligen tar jägarexamen för att få komma ut och jaga. Vissa nöjer sig med det, men för andra innebär även jägarexamen ett kliv in i sportskyttet. Malin Golve i Alunda tog jägarexamen i fjol, men är nu också en licensierad sportskytt som har fastnat för sporting. I sommar har hon skjutit Sverigeduvan, och även jägarförbundets Jägarduvan, för sin förening Östhammar Jsk. Sedan är det alltid kul att prestera. Grejen var också att det gick bra när jag tog jägarexamen. Efter det var jag med i en klubbtävling och det gick väldigt bra för mig, för att vara nybörjare. Jag hade inga förväntningar på mig, för att jag ”kunde ju egentligen inte”. Det väckte så klart tävlingsinstinkten. ❚ Hur gick det sedan? – Då blev det många som började dra i mig, och sa ”gör si och gör så”. Då fick jag en svacka och jag tappade självförtroendet. Det gäller att hitta sin egen grej, att ”det här känns rätt för mig” och det är svårt när det blir många som vill hjälpa till. Jag hade tack och lov insikten ”om jag får tillbaka självförtroendet så går det bra igen.”. Jag bestämde mig för att rikta in mig på vad en person sade och inte på vad alla sade. Det gäller att hitta en bra instruktör som man trivs med. Jag hade turen och hittade en. ❚ Nu har du en hel säsong med skytte bakom dig. Är du taggad på att tävla också nästa år? – Absolut! Jag är ju så himla grön, så det har varit så mycket med allt. Men jag är riktigt taggad inför sportingen. Man kan ju stå och skjuta hur bra som helst på träning, men sedan kommer du på tävling och då kommer nerverna och du blir nervös. Det är samma när du är ute och jagar. Du sitter inte där och är kolugn, utan du får en jädra puls och ett adrenalinpåslag. Att tävla är en bra övning i att kunna hantera sitt vapen och fokusera på det man ska göra trots nervositet och adrenalin. Självklart vill jag prestera och göra bra ifrån mig också, men det absolut viktigaste är att man har roligt och det har jag. ❚ Känner du att det är givande för jaktskyttet att också skjuta på bana? – Det är det. Det är jätteviktigt att träna på olika sorters duvor och markmål på till exempel en jaktstig. Tränar du inte är risken stor att du skadeskjuter när du är ute på jakt. Det är jätteviktigt att underhålla skyttet. Du kan inte bara ta jägarexamen, skaffa vapen och sedan skita i att träna. ❚ Har du något tips till föreningar som vill få fler som tar jägarexamen att börja tävlingsskjuta? – Ja, att anordna fler enkla tävlingar. Jag har tävlingsdjävulen i mig, vill och vågar, men även jag har känt att det är för svårt ibland. Blir det för svårt tappar man motivationen och det är inte roligt. Så lite mer ”rookietävlingar” skulle jag efterlysa. Att det finns enklare alternativ, för att stärka självförtroendet och öka motivationen. Det ska vara roligt och det är inte roligt om det är för svårt. ❚ Har du något att hälsa till de som tagit jägarexamen, men inte börjat med tävlingsskytte? – Att de absolut måste prova på en tävling. I alla fall en klubbtävling. Det ger så mycket. Inte bara erfarenheten och träningen, utan även gemenskapen med människor som faktiskt har samma intresse som en själv. Vi har alltid så himla roligt när vi åker ett gäng tillsammans, även om det inte alltid går så bra resultatmässigt. ■ Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter. Komplett inredning för kontor, hem och jakt! SP88 h*b*d = 1500*550*400 *ALLT DETTA INGÅR! SP33 h*b*d = 750*550*400 SP88box SP33box Ord.pris: 9.285:- Ord.pris: 7.840:- 7.500:Dörr och fönsterlarm 6.000:Pris: 2.995:OBS! Hämtpris! Hämtlager i hela Sverige! Ev. frakt till gatuadress tillkommer från 495:-. 4 PACK 179:- Ett enkelt och pålitligt larm för hem och kontor. Monteras på dörrar och fönster. Vid larm ljuder en stark signal eller en “ding-dong” ton. Enkel att installera, inga ledningar behövs! Komplett med självhäftande tejp för fastsättning och batterier. FRAKTFRITT SP55. H*B*D: 1200*350*280 mm * SP88box alt. SP33box certifierat enl. SS3492 * Låsbart innerfack med ”brevinkast” * Elektroniskt kodlås * 9 v adapter. Inga nycklar, inga batterier behövs * Nyckelhållare och hyllor i dörren * Vit, svart eller röd (Färgtillägg 1.000:- svart och röd) Ev. frakt till gatuadress tillkommer med 495:- Kamlås för säkrare låsning! Super kamp anj! SP66, svart, inkl. kodlås, batteriadapter, viltvåg & skjutmål! :9 9 4.9 SP66. H*B*D: 1250*420*300 mm Världens smartaste nyckelskåp! Total kontroll på dina nycklar får du med våra nyckelskåp med RFID-teknink. IQ40, IQ160 samt IQ400 är integrerade i säkerhetsskåp certifierade enligt SS3492. Skåpet ser till att rätt person får rätt nyckel och registrerar automatiskt varje händelse. Alla nycklar sitter fast i skåpet och en nyckel släpps endast med rätt behörighet. Finns även som lådskåp där lådorna kan RFID bevakas. Läs mer på www.loxtore.se Skydda din dator! Digital security box, modell SS3040. En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m. Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel. Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm. Vikt: 6.6 kg Brandsäker förvaring av dokument, kontanter m.m. Brandbox, modell SS1101, för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. Brandboxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! UL-test 30 min i 850 grader. H*B*D utv. = 183*317*253 mm. H*B*D inv. = 94*288*180 mm. Frakt och moms ingår! Vikt 8,7 kg Pris: 995:- BRANDBOX A4, modell SS1103, för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. UL-test 30 min i 850 grader. Pris: 1.295:- Just nu: 1.495:Frakt och moms ingår! Frakt och moms ingår! H*B*D utv. = 165*405*316 mm. Inv. = 98*333*215 mm. Vikt 12,9 kg Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 17 TRÄNING SÅ HÄR SKJUTER DU FÄLTSKYTTE I KIKARKLASS TEXT JOSEFIN WARG FOTO JO EKEN TORP OCH JOSEFIN WARG JAKT- OCH SPORTSKYTTE Intresset för fältskytte med kikare på geväret är på uppgång. Fältskytte kikarklass, som i folkmun ibland kallas för ”jägarskytte”, har varit med som egen RM-klass på fältskytte-SM de senaste åren. Allt fler startande noteras och förhoppningsvis har disciplinen SM-status från 2014. Men vad är kikarskytte? Och hur skjuter man det? Vi har tagit rutinerade Jo Eken Torp till hjälp och ger er här en guide till att börja med fältskytte kikarklass! 1 2 3 18 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 VAD ÄR FÄLTSKYTTE KIKARKLASS? Kikarskytte uppkom när fältskyttar ville uppgradera till den moderna varianten, med kikare i stället för diopter. – Jag tror att många ville gå vidare från diopter. I Stockholm har vi välkomnats med öppna armar i föreningar. Det har gått väldigt bra att kombinera prickskytte med fältskytte, berättar Jo Eken Torp. Kikarskytte är en disciplin som många jägare hittat till, då man kan delta med sitt vanliga jaktvapen. Många föreningar har sett möjligheten att få in jägare i fältskyttet just genom att erbjuda en egen klass med kikare på vanliga fältskjutningar. UTRUSTNING SOM BEHÖVS ❚ Ett gevär. Kaliber spelar inte så stor roll, men patronen får inte utmana riskmallen. Den är beräknad för 6,5x55 och som oftast även för 7,62x51. (Se bild 1.) ❚ Kikarsikte. Det behövs inte extra hög förstoring, men däremot ett bra riktmedel som kan hjälpa för avståndsbedömning. Kikaren bör kunna justeras för att kunna kompensera för kulbanan ut till cirka 650 meter. Lasermätare är inte tillåtet. (Se bild 1.) ❚ Någon form av stöd under framstocken, antingen ett benstöd eller till exempel en ryggsäck. (Se bild 1 och 2.) ❚ Ett stöd i form av en baksäck/ärtpåse under bakdelen av kolven. (Se bild 3.) Man kan självklart också skjuta med samma utrustning som diopterskyttarna, skytterem och skjutjacka, om man är mer bekväm med denna skjutställning. Bänkskyttestöd är ej tillåtet. ❚ Patronanpassad tabell så att du kan räkna ut kulbanan för olika avstånd. ❚ Tabell över fältskyttemål. Finns att hitta i reglementet. (Se bild 4.) ❚ Säkerhetspropp. En viktig detalj för skjutledaren skall kunna säkerställa att vapnet är tomt efter skjutning. (Se bild 5.) ❚ En hand- eller målkikare är inte ett måste, men att rekommendera för att kunna observera markeringen. (Se bild 1.) Det är ej tillåtet att observera markeringen genom kikarsiktet, då vapnet inte får hanteras då det rör sig människor framför målen under markering. – Vad som är viktigt med utrustningen är att den är fältmässig - enkel och snabb att fälla ihop och ta med, säger Jo. Tidigare har det ansetts dyrt med utrustningen, men det behöver inte bli så dyrt, menar Jo: – I dag går det att få väldigt bra sikten för mellan 5- och 8000 kronor, som passar helt perfekt för fältskytte. ➤➤ DAGENS LÄRARE namn Jo Eken Torp förening Skjuter kikarskytte för Bromma-Solna Skf. Medlem i fler föreningar erfarenhet Var med och drog igång kikarskyttet i Stockholm. Agerar ofta instruktör för nya skyttar i grenen. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 19 TRÄNING ➤➤ JAKT- OCH SPORTSKYTTE 4 5 6 20 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 En baksäck går att göra av en gammal strumpa som man fyller med sand. Ett benstöd behöver inte kosta många hundralappar, eller så kan du använda en ryggsäck. Det går också använda befintliga gevär för 6,5-skytte och anpassa för kikare. – Det finns många som har en gammal Mauser eller Carl Gustaf där hemma, som med enkla medel går att bygga om för kikarskytte. Enligt mig är bästa kalibern för kikarskytte som med diopter just 6,5x55. – Vi håller i dagarna på att ta fram ett fäste till Sauer STR, som man enkelt kan byta mellan diopter och kikare. Då kan man ta sin STR, skruva av dioptern, skruva på fästet och kikaren ordentligt, sätta på benstöd och justera upp kindkappan lite. Sedan är man klar för att skjuta i kikarklass. Det behöver inte vara svårare än så och man kan lätt ändra tillbaka till diopter när man så önskar, säger Jo. PÅ TÄVLING Man kan delta i fältskyttetävlingar i en egen klass för kikarskyttar. Man skjuter på samma fältskyttemål som övriga, och sex skott på varje tavla. Än så länge skjuter man bara i liggande ställning, men som i Stockholm har man två klasser, XA och XB. I XA skjuter man på seniorernas något kortare tid, medan man i XB skjuter efter juniorers och veteraners längre skjuttid. En skillnad mellan ett jaktgevär och en Sauer STR är att man kanske inte kan fylla på magasinet med alla sex patronerna. – Fyll på magasinet, och sedan skjuter du dina första fyra eller fem skott 7 och matar sedan ett skott i taget för de sista. Det fungerar utmärkt, säger Jo. HITTA RÄTT LIGGANDE STÄLLNING När du skjuter med benstöd är det viktigt att du ligger så rakt som möjligt bakom bössan. Pipan ska gå parallellt med ryggraden. Armbågarna ska ligga i linje med varandra, och i linje med skuldrorna. Ligg isär med benen och försök ligga avslappnat. – Du måste maximera rekylupptagningen. Ju rakare jag ligger, ju mindre rör jag mig av rekylen och desto mindre rör sig vapnet. Rekylen önskar ta lättaste vägen, säger Jo och demonstrerar ställningen. – Om man ligger som jag visar kommer siktet att stanna kvar i målet efter avfyrning. Då är det lättare att komma tillbaka till målet efter ett skott. Om du ligger snett från sidan hamnar pipan lite till sidan om. Det är lite vanskligare i kikarskytte då du har en snävare siktbild i kikarsiktet än med diopter, säger Jo. Du vet att du ligger rätt bakom bössan när du skjutit ett skott och riktmedlet hamnar tillbaka på målet igen när rekylen är över. Håll ett fast grepp om kolven. Lägg lite vikt framåt på kroppen så att du pressar framåt på benstödet, men dra samtidigt bössan mot axeln så att du får god kolvkontakt. Handen som inte är avfyrningshand placerar du runt baksäcken för att kunna justera höjden. Det är viktigt att ha en väl anpassad bössa med ett bra kindstöd, och att du har en bra siktbild genom kikarsiktet. (Se bild 6 och 7.) AVFYRNING Själva avfyrningen ska genomföras som i andra skjutgrenar. – Hitta ett bra tryck på avtryckaren och håll kvar trycket igenom under hela rekylen, säger Jo. All skytteträning du gör, oavsett disciplin, är bra träning även för detta. AVSTÅNDSBEDÖMNING Steg ett i avståndsbedömningen är att uppskatta avståndet till målet genom att titta ut över terrängen, samt genom att se vad det är för figur. Figuren jämför du sedan med en medhavd tabell som visar hur stora figurerna är. En sådan tabell finns till exempel i fältskytteboken – Jag har gjort en tabell där jag har skrivit in alla figurer och millimetermåtten på dem. Säg att jag kommer fram till en station där det är en C40. Då ser jag att den ska stå mellan 360 och 410 meter. Då ställer jag min uppställning på siktet på omkring 380, någonstans mittemellan. Nästa bedömning jag gör är att se om jag tycker att den ser ut att vara nära eller långt borta, säger Jo. – När vi har laddat och säkrat, och får en minut kvar, observerar jag målet i kikarsiktet. Där har jag en streckplatta, den jag har kallas ”mildot gen2”. Jag jämför hur stort målet är jämfört med streckplattan, och jag kan då ta hjälp av min tabell. Om till exempel en C40 är just under 1 mil horisontellt, då ser jag i tabellen att en mil motsvarar 400 meter exakt. Och så mäter jag höjden i mil för att dubbelkolla. Ser det ut att överensstämma, så då ställer jag den på 400, säger Jo. (Se bild 8 och 9.) Metoden är i princip densamma som när man ”mäter in” figuren i ett ringkorn, där man tittar på hur många gånger målet ryms i ringkornet. Vad det handlar om är alltså att man tar målets storlek i millimeter, delat på antalet streck/milradian man mäter i siktet, och får så fram ett ungefärligt avstånd. – Det är fortfarande en rätt grov justering. Skillnaden mellan 0,9 mil och 1 mil på målet en tunna, är 50 meter. Vilket innebär att om jag mäter jag 0,1 mil fel på tunnan och ställer på 500 meter i stället 450 meter så kommer jag att skjuta över. Och det felet har jag har tyvärr gjort många gånger, säger Jo med ett skratt. 8 VINDBEDÖMNING Förutom avståndsbedömning ska man också bedöma vinden. – Det är en konst i sig. Jag har lärt mig mest av att gå i patrull med erfarna fältskyttar. Den enstaka bästa tipset är nog att på väg till tävlingen, stanna på ett öppet fält och mäta vinden och ställa in vindriktningen på kompassen. Sen får man på skjutplatsen försöka att bedöma om det blåser mera eller mindre än den registrerade grundvinden, och om det är något i terrängen som påverkar riktningen eller vindstyrkan. Som utbildningsmaterial för allt fältskytte, kikarklass inkluderad, rekommenderar Jo Fältskytteboken, som går att beställa från Svenska Skyttesportförbundets kansli (se www. skyttesport.se). – Den innehåller många bra tips om avståndsbedömning, vindbedömning och mycket annat som är matnyttigt även för kikarskyttar. REDO ATT SKJUTA Nu har vi gått igenom de väsentliga delarna för att du ska kunna förse dig med rätt utrustning och delta i fältskytte kikarklass. Vill du nu veta vad Jo tycker är tjusningen med kikarskytte samt hur du i din förening ska introducera detta för skyttarna – bläddra då till nästa sida. Lycka till! ➤➤ 9 NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 21 TRÄNING Kikarskyttar på fältskytte-SM 2012. SLUTLIGEN JAKT- OCH SPORTSKYTTE JO EKEN ”TORP” TEXT & FOTO JOSEFIN WARG ❚ Vad är tjusningen med kikarskytte? – En tjusning är att man kan välja vilken nivå man vill vara på utrustningsmässigt. Du kan skjuta lika bra resultat med en gammal CG-bössa, med ett bra kikarsikte på, som du kan göra med värsta prickskyttevapnet. Den som vill lägga mycket pengar på utrustning kan få göra det. Det spelar faktiskt ingen roll, för det är inte där det avgörs, utan det är i vindbedömningen och i avståndsbedömningen. ❚ Hur tycker du att man kan introducera detta till jägare och andra i en förening? – Jag tycker att man kan göra en enklare fältskyttetävling på sin hemmabana. Om man har tillgång till en 300-metersvall så kanske man kan skjuta på Jo Eken Torp på årets SM. mål hela vägen fram. Då kan man ha med sig jägare som får prova på, och ha dem lite under uppsikt för att se till att säkerhetsreglerna följs. Man kan säga att skillnaden är att en jägare laddar på sitt eget kommando, och en skytt laddar först när skjutledaren säger det. Här i Stockholm arrangeras ibland figurskjutningar där skyttar inbjuds att prova på kikarskytte. Då brukar jag gå ut i en tidig patrull och skjuta, och nya skyttar går med och tittar på. Därefter får de skjuta i egen patrull, och jag följer med som stöd till dem. På det viset har många introducerats till kikarskyttet. ❚ Det kallas av många för jägarskytte, är det en bra gren för just jägare? – Det är absolut en bra grej för jägare. Jag ser att många som skjuter toppfågel, och på små mål på längre avstånd, har väldigt mycket att lära i att bedöma vind och avstånd och framför allt så får man ett bra kvitto på om man skjuter bra. Och jag tycker att allt skytte man gör är bra för dig som jägare. Jag tycker att det är en riktigt bra träningsform. Uppskattningsvis är det 90 procent jägare som skjuter kikarklass i dag, och det är mycket på grund av att man behöver ha ett eget vapen. Men vi börjar få fler och fler från skytteföreningarna också, och fler föreningar skaffar också ett föreningsvapen med kikare på. ■ Allt i SkytteutruStning Vi har allt för skytten! Feinwerkbau- och Unique vapen Sauer skyttekläder H&N luftvapen- och blykulor Lapua- SK- Magtech ammunition CENTRA, CHAMPION, CZ, JÄGGI, KRÜGER, HÄRING, DISAG, MANURHIN, NILL, RINK, RÖHM, VFG, DEWEY och många andra fabrikat! LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VihtAVUori krut, tändhattar DAgfinrUD, SKytterLinKen – fältskytteväskor m.m. SAUer pipor och tillbehör KongSberg elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N och mycket mer Skytteservice i Älmhult Anders Persson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult skytteservice@gmail.com www.skytteservicealmhult.se 22 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Generalagent i Sverige för Anschütz, Eley, Walther Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504 Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se Vi erbjuder räntefri avbetalning via Wasakredit Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar. De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden. Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver 4 brons 13 brons Generalagent för Sverige Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68 NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 23 PORTRÄTTET JAKT OCH SKYTTE ÄR LIVET FÖR MARCUS TEXT JOSEFIN WARG FOTO SvSF JAKT- OCH SPORTSKYTTE 24 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 skyar över Vrams Gunnarstorps gods utanför Helsingborg denna tisdag i augusti. Marcus Svensson kör med van hand bilen längs ett virrvarr av vägar på det drygt 3000 hektar stora godset. Här och där stannar han till. Tittar till ett staket. Kollar att foderspridarna fungerar. Kontrollerar ett jakttorn. Smyger upp och spanar lite på en flock hjortar. DET LIGGER REGNTUNGA Vi känner honom som en av våra svenska skeetskyttar på OS 2012. Med bössan tätt intill kroppen pangar han lerduvor på löpande band, och han älskar det. Vägen till skeetskyttet gick för Marcus Svensson via jakten, som sedan barnsben varit ett stort intresse. I dag är intresset också ett jobb och nu lever han såväl sin jakt- som sportskyttedröm. Jägardrömmen blev sann Det här är en ganska vanlig dag på jobbet som yrkesägare för 23-årige Svensson. Att han jobbar heltid med jakt, och dessutom är en av Sveriges bästa skeetskyttar är kanske inte så förvånande. Redan som liten pojke introducerades Marcus för jakten och skyttet utav sin pappa, som själv är just yrkesjägare och också varit skeetskytt. Det stora intresset ledde till att Marcus gick jakt och viltmåls-programmet i gymnasiet, och snart blev drömjobbet hans. – Det blev väldigt lyckat. Jag har sagt sedan jag var liten att jag ville bli jägare, och det var jag i princip när jag tagit av studentmössan, säger han på sin breda skånska. I dag har han jobbat i totalt cirka 3,5 år här på godset, där man bland annat säljer några stora jakter årligen. Det är ett stort ansvar Marcus har. – Jag sköter all utfordring. Ser till att viltstammarna håller bra nivå för att undvika skador på djuren. Säljer jakter och har hand om det och tillvaratagning av viltet efteråt, berättar han innan han tar sig an ännu en uppgift för dagen, nämligen kontrollera att getingboet som han tog bort häromdagen från ett av de 120 jakttornen inte kommit tillbaka. Viktig viltvård När vi passerar genom det ännu sommargröna godset skymtar vi då och då olika flockar av hjortar. Förutom olika sorters hjort finns också en hel del vildsvin här, liksom fåglar såsom ankor, gäss och duvor. Ett gevär finns med i Marcus bil – ”något gevär är alltid med” som han säger – men i dag får det förbli obrukat då jakt på klövdjur inte är tillåtet just nu. Att jaga djuren inne på godset är inte heller den huvudsakliga uppgiften för honom. Snarare är det primära att se till att djuren mår bra och att de har mat att äta, vilket Marcus ser som en stor del av jakten överhuvudtaget. – Sköter man inte utfordringen och kan ansvara för att viltet har det bra ➤ ➤ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 25 PORTRÄTTET pass till pass. Man skjuter ju alltid på ett säkert skott. Det är väl upp till en själv att tycka vad som är ett säkert skott, men… Jag har ju fått rätt så mycket erfarenhet redan, så jag tycker väl att jag skjuter rätt så bra. JAKT- OCH SPORTSKYTTE ➤ ➤ under vinterhalvåret när de har svårt att hitta mat, är det inte bra. Det är den viktigaste delen, att man kan sköta det och inte bara skjuta djur och nyttja marken på så sätt. Man måste se en fördel till viltet med. Viltvården runtomkring jakten är det viktigaste av allt tycker jag, att man sköter allt. Det är ändå djuren som vi ska få nytta av. Men att se till att ta bort eftersatta djur, eller de som är på fel ställe, är också en självklar del av jobbet. Och det blir mycket skjutande. Samtidigt ska han ha koll på vilka djur som uppehåller sig var, och vilka djur som exempelvis är medaljhjortar. Marcus rör sig vant och tyst fram bland träden när vi gått ur bilen och närmat oss en flock till fots. Det är välkända djur för Marcus och vi stannar en stund och iakttar dem innan vi åker vidare. Skjutskicklighet Jakten är inte bara ett jobb för Marcus Svensson, utan också ett stort intresse. Det handlar främst om att det har att göra med djur och natur. – Det är jätteskönt att man kan jobba hela dagen och sedan kan man sätta sig på kvällen och slappna av och bara titta på djuren. Se att det ser rätt ut och planera inför jakter, och bara lyssna på fåglarna. Det är jäkligt skönt bara det. Man behöver inte alltid skjuta. Marcus har trots sin ringa ålder förstås redan stor erfarenhet av jakt, och han skrattar när jag frågar honom om klassen på hans skjutskicklighet. – Ojojoj, det är ju topp tio, hahaha! Nej, det är svårt att säga. Det är helt och hållet från skytt till skytt och från Mycket träning Det blir en hel del träning på viltmålsbana för honom. Precis som det blir en hel del träning på skeetbanan. Två gånger i veckan tillsammans med klubbkompisarna i Landskrona-Saxtorp, och ytterligare två-tre träningar i veckan tillsammans med tränaren Lars-Göran Björk. För det är i skeeten som Marcus Svensson satsar inom sportskyttet. Han uppvisade tidigt talang i grenen, tyckte att det var roligt och därefter har det rullat på. På EM 2011 slutade han femma, tog en kvotplats till OS, och han var också en av skyttarna som fick åka till London i fjol och tävla för Sverige i skeet. Det slutade med 119 poäng och sjunde plats. Men det långsiktiga målet var redan då, och är ännu, medalj på OS i Rio. Nästa år väntar VM i Granada, där första kvotplatserna till OS 2016 delas ut. – Det känns jävligt viktigt. Det är ändå första året med kvotplatser, och chansen att ta det. Men det är klart att det är svårt. Alla de bästa är där och alla vill åt den där stackars kvotplatsen, eller två vad det nu blir. Men kan man vara med där uppe bland de nya finalerna i dag så kan vad som helst hända, säger Marcus. Årets EM blev en missräkning där det inte gick så bra som Svensson hoppats på. Lite problem med att se duvorna, mot den för honom ovana bakgrunden, kan ha varit en av anledningarna till de bommar som nu kom. Det föranleder något av en träningsturné för att vara bättre förberedd på varierade banor. – Till vintern och nästkommande säsong har jag och min tränare LarsGöran lagt upp att vi ska köra runt lite mer och panga på lite mer varierade banor. Och inrikta oss mer på att skjuta på liknande bakgrund hemma som där tävlingar ska gå. ❚ Så alla som har en skeetbana med annorlunda bakgrund får höra av sig? – Jajamensan, då kommer jag! Givande åt båda håll Förutom tävlingsframgångar finns också minst ett mål till. – Att kunna skjuta sina 125 duvor i sträck, det har jag inte fått göra ännu, säger Marcus som i dag har 124 träff från EM 2011 som personligt rekord. Kanske är det jaktskyttet som kommer att hjälpa Svensson att nå sina mål. Kombinationen av att skjuta skeet samt att jaga är nämligen en god sådan, tror han. – Jag tror att jakten hjälper mig väldigt mycket till lerduveskyttet, då man skjuter många fler vinklar i jakt och tittar på målet på ett helt annat vis. Man kan inte jämföra jakt och lerduveskytte så, men… Är det en fågel som kommer i konstig vinkel så, ja det är bra träning att alltid hålla kontakt med målet. ❚ Blir du en bättre jägare av att du skjuter skeet också? – Absolut. Man får en helt annan bössföring. Man gör ändå sina 2030 000 anläggningar under året, och det sitter alltid i. Och det är ändå det viktigaste, att man har ett bra anlägg när man ska skjuta. Och man får bra reaktionsförmåga. Tjusningen Man skulle kunna tro att Svensson skulle kunna tröttna på att nästan ständigt ha ett vapen vid sin sida. Men icke. Han älskar att vara på jobbet, liksom att åka till skeetbanan. – Varenda gång jag åker dit, nu efter jobbet eller under dagen, så tycker jag verkligen att det är jätteroligt. Det tycker jag är viktigt. ❚ Så det är aldrig tråkigt? – Nej. Jo, om det börjar regna. Men 26 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 det är bra, säger han om sin rekordjakt. då dricker jag kaffe i stället! Hade jag inte tyckt att det var roligt hade jag lika bra lagt av, för då går det inte bra heller. Jag tycker att det är väldigt viktigt att hålla humöret uppe. Jobbet och jakten är något av det som håller humöret uppe på honom, och inom jakten har han sina favoriter. – Fågeljakten har ju sin tjusning och klövviltsjakten har sin tjusning, men… Duvor tycker jag är jäkligt roligt. När man kan sitta en eftermiddag och skjuta ett riktigt bra duvsträck. Det ena behöver inte förta det andra. ❚ Vad är tjusningen med fågeljakten? – Att sätta upp sitt gömsle och sätta ut lockduvorna, och lura in duvorna i sin lilla fålla där som man har satt upp. Och att jakten verkligen lyckas. Det tycker jag är en tjusning, att se hur många fåglar man kan skjuta på en dag. För att lura duvorna på bästa sätt använder han sig av uppstoppade lockduvor. Det kanske inte är den enda hemligheten, men det verkar gå bra i alla fall… – 189 duvor på en eftermiddag. Så Favoritminnet Marcus har många jakter, bland annat en i Afrika, att tänka igenom innan han bestämmer sig för vilket som är favoritjaktminnet. När det väl dyker upp är det dock inte från någon fågeljakt. – Det var nog när jag sköt mitt första vildsvin tror jag. Då satt jag med pappa i ett torn och uppsiktsjagade, och så hade han pekat ut vilket jag skulle skjuta, för där var många vildsvin. Men så såg jag att det kom ett riktigt, riktigt stort på vägen längre bort, gående emot oss. Och den var jag ju mer intresserad av! Så blev han lite nervös för om jag skulle skjuta den eller inte, men det var nog jag som blev mest nervös när den kom fram och han sa att jag skulle skjuta den. Men det lyckades och det vägde ju 175 kilo så det var ju en bra början. Pappa tyckte dock att den var lite för stor, i alla fall när vi skulle lasta den, säger Marcus med ett skratt. Förhoppningsvis har Marcus fler goda minnen att dela med sig av i framtiden. Såväl från skogen som från skjutbanan. ■ innovativa markeringssystem… HS10 HYBRIDSCORE Den första elektroniska hybridtavlan World Wide för luftvapen och 50 m gevär. Tavlan HS10 är konstruerad för både luftpistol och luftgevär. Med förstärkt frontplåt kan tavlan även användas för 50 m gevär. SIUSPRINT+ Program för utskrift och publikvisning. SIUSPRINT+ används för anslutning av upp till 10 banor direkt till en PC med laserskrivare utan att skjutledarens PC är ansluten. SIUSPRINT+ är marknadens bästa visningsprogram för publik på tävlingsplatsen. or tavl Nya HS25/50 HYBRIDSCORE Den första elektroniska hybridtavlan World Wide för pistol och gevär. Tavlan HS25/50 är konstruerad för både pistol 25 och 50 m samt gevär 50 m. Utrustad med grön och röd signallampa används tavlan även för snabbpistol. när DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras! ram prog Nya SIUSLIVE Nu sänder du skyttetävlingen live med oöverträffad kvalité och snabbhet. ett. SIUSLIVE används för utsändning av din de e tävling till publiken hemmavid. Oberoende p av var du befinner dig kan du koppla upp a dig till live.sius.se och följa tävlingarna via en n din PC. Det går även att ta del av tävlingen via mobilen. Tfn: 021-600 -6 13 | ww www.sius.se | info@sius.se nfo@ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 27 FÖRENINGSBESÖK JAKT- OCH SPORTSKYTTE FAKTA HJÄRSÅS SKYTTEFÖRENING bildad1941 antal medlemmar125 hemmabana Immelns skjutbana samt luftgevärshall i Hjärsås grenar luftgevär, korthåll, kpist, viltmål, pistol (även svartkrut) hemsida www.sydskytte.com 28 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 SATSNING PÅ JÄGARE LYFTE HJÄRSÅS SKYTTEFÖRENING TEXT & FOTO JOSEFIN WARG Hjärsås Skytteförening förde en tynande tillvaro i Östra Göinge kommun för några år sedan. Med ett litet medlemsantal och ett bristande engagemang var det en ganska trött förening. Det gick så långt att en diskussion om att lägga ned togs. Men icke sa Nicke. I stället beslöt de sig för att satsa sig ur svackan, och i fokus för satsningen stod jägare och viltmålsskytte. I dag är Hjärsås en vital skytteförening, med utökade möjligheter på banan, fler medlemmar och mer aktivitet. sedan stod Hjärsås Skytteförening inför ett vägval där föreningens framtid stod på spel. Medlemsantalet hade sjunkit till 30 medlemmar, engagemanget var lågt och de rena sportskyttarna var få. Men i stället för att ge upp på föreningen valde man den motsatta vägen. Att satsa och jobba lite hårdare. – Vi tog en diskussion om hur vi kunde göra för att få upp medlemsantalet och få igång hela föreningen. Vi tog beslutet att jägare skulle få komma in och säga sitt. Vi beslöt oss för att FÖR NÅGRA ÅR skaffa en löpande viltmålsbana och det var ett bra beslut. Vi har gått från 30 till 125 medlemmar, eller vad vi nu är, och det är ett stort steg, berättar ordföranden Ronny Paulander. Det är en onsdag i augusti när vi träffas. Sommaren har låtit kyliga vindar ta över något, men det är ändå grönt och skönt här i Hjärsås i nordöstra Skåne. På en stor äng betar bruna hästar och en drös med svartvita kor. Vid sidan av står ett dagis där barn leker bland gungor, trehjulingar och två minitipis. Vi går ner i dagisets källare ➤➤ Träning i kpistskytte pågår. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 29 FÖRENINGSBESÖK och finner där föreningens luftgevärshall. Tolv banor som för stunden inväntar september månad, när aktiviteten här nere brukar komma igång. Därefter pågår den en gång i veckan under vinterhalvåret. På banorna kan man också skjuta falling target och luftgevärsskytte på viltmålstavla. Men just nu vilar de stilla. ➤➤ Kpistkväll Mer aktivitet denna säsong är det vid föreningens utomhusbana. Inbäddad i skånsk natur just bredvid samhället och sjön Immeln. Det är onsdag klockan 17 och det betyder kpistkväll. – I dag ska vi skjuta likadant som på lördag, tre serier med fem skott, säger Jan-Erik Lundin, sekreterare i föreningen och ofta också skjutledare på träningar. På lördag ska kpistskyttarna skjuta serietävling här hemma, och Lundin ger sina tips till de fyra som ligger träningsredo på vallen. – Håll i grejerna. Krama avtryckaren. Det är därför man sprider skotten ofta, när man inte gör det. Ordförande Ronny Paulander. JAKT- OCH SPORTSKYTTE Det är sju skyttar som är igång i kväll. Ett bra antal med föreningens mått mätt. – Vi är en, två, tre, fyra, fem, sex, sju… Åtta nya kpistskyttar är vi denna säsong. Det var tre innan, så det har ökat. Det har blivit en föryngring i föreningen. Medelåldern har sjunkit från 70 till 35, tror jag, säger Magnus Svensson som på lördagen ska göra sin första kpisttävling någonsin. Han är själv en av de relativt nya skyttarna i föreningen, och han har kommit igång med såväl kpist, korthåll och rörligt mål. Rörligt mål en hit Om det är det rörliga målet som ensamt står för uppsvinget må vara osagt, men det har betytt mycket genom att det dragit fler människor till föreningen och alla aktiviteter. Det var vetskapen om att det inte fanns någon närliggande jaktskytteförening som gjorde att Hjärsås Skytteförening önskade en rörlig bana för möjlighet till viltmålsskytte på älg och gris. Så det såg man till att skaffa. Investering- RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE Kombinera skytte med studier på riksidrottsgymnasiet i Sävsjö. Centralt i Småland - nära till tävlingar i Sverige och Europa. Har du ambitionen att bli en bättre skytt? Vill du utveckla ditt skytte och få tid att träna tillsammans med andra duktiga ungdomar? Siktar du på att nå elitnivå? Kontakta oss så får du veta mer: Paul Larm - instruktör gevär Tel 0382-153 71 paul@skyttegym.se Stockholm Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär Tel: 0382-153 70 gert@skyttegym.se Göteborg Jonas Fyrpihl - instruktör pistol Tel: 0382-153 72 jonas@skyttegym.se Jönköping Sävsjö Växjö Malmö 30 ❘ SVENSK SKYTTESPORT lite mindre, mycket ❘ NR 3 2013 bättre Sävsjö www.aleholm.se Det känns jättekul. Hela föreningen har ju liksom växt, det märks... en har redan efter två år burit frukt. Medlemsantalet har ökat med knappa hundra, och nu är det jägare som är i majoritet i föreningen. Detta utan att föreningen egentligen behövt göra reklam för sig. – Vi har inte behövt göra oss hörda, utan ordet har gått från mun till mun bland jägare, säger Ronny Paulander. Anton Ljusteröd skjuter det mesta i föreningen. Benno Persson och Christofer Haapanen (närmast) inväntar markering. Lucy Nikolova önskar att fler kvinnor skulle testa skytte. Anpassat gevär för de unga Även för ungdomsverksamheten har den rörliga banan inneburit ett lyft. Tidigare bedrev man bara korthållsskytte här på banan för de yngre, men de unga skjuter nu även viltmål. Tack vare stöd från Idrottslyftet i fjol, fördelat av Svenska Skyttesportförbundet, kunde föreningen investera i en juniorbössa för viltmålsskyttet. – Det är ju kul om de unga är här, och det var därför vi köpte in den lilla .22:an, för att de skulle kunna skjuta rörligt lättare, säger ordförande Ronny. En som fått nytta av den mindre bössan är Max Svensson. Nioårige Max får i dag nöja sig med att vänta på pappa Magnus, men i vanliga fall får han också skjuta när han är här, vilket är varje lördag. Varannan lördag är det korthållsskytte på schemat, och varannan skjuter de på rörligt mål. – Det är roligt. Jag tycker bäst om att skjuta rörligt, för där får man stå upp, säger Max som också gillar vintersäsongens luftgevärsskytte där han får sitta. Kring fem eller fler ungdomar brukar hitta till lördagsträningarna, där ➤ ➤ MSA Klarar dom tuffaste av utmaningar i alla förhållAnden Sup rem e Pr Två s o-X fon eparat LED er. H a, v trog atte ög f n ö e tim t ljud rstärk täta m u m n LED ars ba tan “kl ing oc ikroipp” h na -lam tter .C itid. t pa! Inby a 600 urggd Racers ra ormba kydd. F s enligt s t iv t k lig lin t effe Extrem Mycket slagtå gard. r h a Sig t skalm ndard. a t s ning) r ä milit nti-im a ( g in n belägg För mer information, kontakta din lokala jakthandel! www.msasafety.com/global/ När du önskar det bästa Followit Lindesberg AB | Bandygatan 2 | 711 34 Lindesberg | Sweden | Tel. +46 (0)581-171 90 | E-post: info@followit.se | http://shop.followit.se NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 31 FÖRENINGSBESÖK JAKT- OCH SPORTSKYTTE ➤ ➤ säkerheten är en viktig grej som man jobbar med. – Jag tar röda flaggan och hänger upp. Det är mitt jobb här kan man säga. Och så packar vi upp, och börjar skjuta efter att vi satt upp tavlorna, berättar Max om hur lördagarna här ser ut. Meningsfull fritid Max trivs med skyttet och tycker bland annat att det är roligt tack vare av kompisar som också skjuter. Det har nu gått ungefär ett år sedan han började med luftgevär, och det har blivit många skytteträningar totalt. Och får Max bestämma så blir det snart någon tävling också. – Jag vill tävla redan nu, men pappa säger att man måste bli bättre först. Men jag har redan tatt guld, det räcker ju! Oavsett om det blir tävlingar eller inte tycker pappa, Magnus Svensson, att skyttet för de unga är ett positivt inslag i trakten. – Det är jättebra, så att Max kan ha en meningsfull fritid. För alla kan inte passa för idrotter som luktar svett, om man säger så, säger han. Även för Lucy Nikolova, och hennes sambo Christofer Haapanen, har skyttet blivit ett välkommet inslag på fritiden. – Skyttet är min hobby och det jag sysslar med på min fritid. Jag skjuter alla grenar som de har att erbjuda, både korthåll och rörligt och kpisten, säger Lucy och berättar att kpisten är 32 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 lite av en favorit, då den är mest tryck i och svår också. Paret anslöt sig till föreningen så fort de fick kännedom om den. – Jag tror att vi har hållit på ett halvår nu. Och det tänkte vi fortsätta med, definitivt. Vi visste bara inte om att det fanns tidigare. Vi fick reda på det genom en av Christofers arbetskamrater, och hängde på. Det är jättekul, absolut. Hade vi vetat om det innan så hade vi börjat tidigare, säger Lucy. Handikappanpassat Förutom att införskaffa det rörliga målet valde föreningen även att fokusera på annat i sin satsning. Sedan förra hösten har de en färsk 100-metersskjutvall. Den är dessutom handikappanpassad med en slät och hård ramp av grus upp till skjutvallen. Rullstolsanpassad gång är även anlagd till korthållsbåset. Någon enstaka person med funktionshinder har hittills kommit och provat skytte, men resultatet var sådär. – Vi hade en man som testade, men han var skotträdd, så det gick inte, berättar Jan-Erik Lundin. – Sedan har vi snackat med handikapporganisationer och lagt fram förslag om skytte till dem, men aldrig fått gensvar, fortsätter han. Värt mödan Fram till år 2025 har föreningen kontrakt med kommunen för banan. Att verksamheten ska försöka hållas igång fram till dess är Jan-Erik Lundin och Ronny Paulander överens om. Känslan är att det är lättare nu, än för bara något år sedan, tack vare satsningen som de gjort. – Det känns jättekul. Hela föreningen har ju liksom växt, det märks. Vi har ju gått upp i medlemsantal och det är jättekul att det är på det sättet, säger ordförande Ronny. Han gläds personligen mest över att antalet kpistskyttar ökat, och också att fler engagerar sig nu jämfört med tidigare och hjälper till inom föreningen. Satsningen var verkligen mödan värd, menar han. – Ja det har det varit. Om vi inte gjort detta tror jag inte att vi hade existerat i dag. Alla var trötta, och det hände ingenting. Nu har det blivit ett lyft, absolut. ■ Magnus Svensson. Max Svensson. MINNESORD JONAS LINDBERG EN STOR PROFIL extrapappa och ledare inom svenskt skytte har lämnat oss JONAS LINDBERG FÖDDES i Tul- lingsås, Strömsund, 6 juli 1927. Hans mor dog i barnsäng och fadern emigrerade till Kanada kort därefter. Jonas fick en mycket fin uppväxt hos sin farmor, farfar och faster och blev sin hembygd trogen genom hela livet.Jonas kärleksfulla uppväxt präglade troligen hans sätt att bemöta människor. Både i föreningslivet, i verkstaden på gården och som liggande under sönderkörda skogsmaskiner ute på kalla myrar i vinterklädda landskap. Hans förmåga som problemlösare var vida känd. I unga år var Jonas en duktig idrottsman med längdskidåkning som en av favoritgrenarna. En axelskada satte dock stopp för fortsatt idrottande på hög nivå. Under sent 60-tal väcktes intresset för pistolskytte och Jonas blev medlem i Hammerdals pistolklubb 1966. Några år senare var han delaktig i bildandet av Strömsunds Sportskytteklubb (SSK) som med åren blev en av landets största både vad avser antal medlemmar och antal startande i svenska mästerskap med mera. SSK erövrade under dessa år flera medaljer av ädlaste valör både individuellt och i lag. Jonas var ordförande och ”primus motor” under klubbens glansperiod. Intresset att hjälpa andra att bli duktiga pistolskyttar fanns med hela tiden och hans ”tester” av blivande fästmän till döttrarna och andra intresserade är ett välkänt faktum, och genomfördes ofta på den egna skjutbanan längs verkstadsväggen på gården. Han hade redan då en förmåga att på ett pedagogiskt sätt leda och motivera personerna till framgångar långt större än de själva kunnat ana. Flata skytteutveckling var ett familjeföretag med Jonas ”vid rodret”. De tillverkade bland annat den mobila luftvapenskjutbanan ”Flatabanan” och sikten för synskadade skyttar. Under de sista åren på 1970-talet började han forma landets första skyttegymnasium och 1981 stod den nya skyttehallen klar. Uppförandet hade letts av Jonas personligen och produktionskostnaden underskred budget med god marginal. Ett faktum som är unikt än idag. Jonas växlade karriär och blev landets första skyttetränare på heltid. Han byggde upp verksamheten från grunden med alla de beståndsdelar som ett skyttegymnasium skall omfatta. Jonas blev skyttegymnasiets förgrundsfigur fram till sin pensionering. Hans unika förmåga att se människan under skyttekläder och hörselkåpor bidrog till att överbrygga de unga skytteelevernas avsaknad av föräldrar och syskon samt övriga vänner i hembygden. Jonas och Evas hem blev även det ett ”extra hem” för dem som under olika perioder hade behov av ett extra stöd. Nästan 300 skytteelever genomförde sin utbildning i Strömsund och på Skyttegymnasiet under den tid Jonas fanns där som tränare och annat. Under ett antal år var han även ordförande i både Jämtland/Härjedalens Sportskytteförbund och Jämtlands läns pistolskyttekrets samt Jämtland/Härjedalens handikappidrottsförbund. Jonas intresse för naturfotografering och olika naturfenomen/strålningar som bland annat annat anses framkalla elallergi med mera tilltog efter pensioneringen, när tiden för detta nu fanns. Efter makan Evas bortgång 2003 blev hunden Prins hans goda vän i huset i Tullingsås. Jonas tillbringade sina sista två år på äldreboendet Solbacken i Strömsund och somnade lugnt och stilla på kvällen före sin 86:e födelsedag. Vi saknar honom så mycket. ■ Mae Råkes Marie-Louise och Staffan Oscarsson Skytteinstruktörskurs, P7, Revingehed 1-5 december 2013 Vinterns kurs (Kurs Nr Y 19502) riktar sig till dig som är intresserad av att ytterligare utveckla ditt eget skytte och kunna verka som instruktör vid kommande Grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal (GU-F). Vid kursen kommer du att få genomföra utbildningspaketet Skjut RF AK samt agera som instruktör enligt fastställd övningsplan. Du som idag är aktiv instruktör inom Frivilligorganisationerna eller Hemvärnet är också välkommen. INBJUDAN TILL GRUNDKURS FÖR SKJUTINSTRUKTÖR ”GU-F” SAMLING OCH RESOR Samling för dig som åker bil sker direkt vid P7 Revinge- hed 1 december. För dig som åker tåg kommer hämtning att ske vid Lund central, eventuella flygresenärer hämtas vid Sturups flygplats. Ange i anmälan vilket färdsätt som är lämpligast för dig. Resor med tåg och flyg beställs av kansliet, biljetter skickas hem senare. Avslutning sker fredag 5 december kl 15.00. UTRUSTNING Då huvuddelen av utbildningen sker utomhus på skjutbanan så krävs oöm klädsel. Regnkläder, hörselkåpa, anteckningsmateriel skall tas med. Civil skytteutrustning som skyttejacka och mössa skall inte tas med. Du som är tilldelad uniform, skall använda dig av den. ANMÄLAN Vi har möjlighet att bereda utbildning för maximalt 20 deltagare, bindande svar på deltagande senast 1 november. Anmälan till Michael Normann via e-post michael.normann@skyttesport.se ÖVRIGT Vid frågor kontakta Michael Normann, telefon 070-625 88 99. KURSLEDNING Göran Besedes, Lars Tofftén Svenska Skyttesportförbundet. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 33 VECKOR MED TEXT STEFAN NILSSON FOTO MARTIN LUNDKVIST, ULF LINDEBERG och CARINA MARTINSSON FÖRSVARSINFO Stefan NILSSON Hej! Stefan Nilsson är mitt namn jag bor i Västmark, en liten vacker by i Luleå kommun. Västmark ligger en mil från Ale och från skjutbanan där man har tillbringat en och annan timme genom åren. Jag har hållit på med skytte sedan 1975 och alltid i Ale Skytteförening. Här kommer jag att dela med mig av två skytteveckor i mitt liv. STEFAN NILSSON FÖDD 15 oktober 1959 BOR Västmark, Luleå FAMILJ Carina, David, Martin och Moa ARBETAR SSAB Luleå fordonsverkstan, förrådet KLUBB Ale Skytteförening och Norrbottensgruppen GREN Kpist och Ak4 PERSONBÄSTA Kpist = 424 poäng, Ak4 = 331 poäng jag gevär 6,5 banskytte och fältskytte, med luftgevär på vintern. År 2000 gick jag över och började satsa på att skjuta kpist. Där hängde jag bra med från början, har alltid gillat att skjuta stående. Sedan blev det också Ak4, när den kom in på tävlingsbanan 2003 i samband med svenska skytteveckan som då startade. I BÖRJAN SKÖT 34 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Jag är hemvärnsman och tävlar för Norrbottensgruppen vad gäller Ak4. Det känns bra att vara med i Hemvärnet, känner att man kan bidra till samhället som en extra resurs. Till exempel vid eftersök, skogsbränder, bevakning med mera. Detta att man kan tävla i skytte som Hemvärnsman känns väldigt roligt. Vi får väldigt bra stöttning av Hemvärnschefen Roland Ekenberg och också bra stöd från Norrbottensgruppen när det gäller träningsmöjligheter, vilket visar sig i resultatlistorna från SM Ak4. Vi hade för övrigt fem debutanter med till SM, och det var väldigt roligt. Jag fungerar som lagkapten och tar ut lag för Norrbottensgruppen. Jag har gjort det ganska många år, och det verkar fungera bra. Det har blivit en hel del medaljer genom åren! Jag satsade hårt på skyttet i slutet av 70-talet och 80-talet. Då var det seriösa träningar och löpning för konditionens skull. Tränade luftgevär på vintrarna, vilket gjorde att ståendeskyttet blev bra till banskyttet med gevär. Som det är nu så tränar jag alldeles för lite. Familjen, barnen och deras fotboll går före min träning. Att jag har hållit på länge och fått en hel del rutin är inte alls någon nackdel. Mentalt är det också bra att ha hållit på ett tag. Ju mer tävlingarna gäller, ju bättre! Två veckor med mig I somras var det två extra intressanta veckor som jag här kommer att skriva om. Det var veckan som ändade med SM Ak4 och veckan efter SM kpist. Jag gjorde inför sommaren ett träningsschema för oss fjorton som ville vara med och skjuta SM Ak4 i Halmstad. Vi hade två träningar på bana i juni. Hela tiden sköts det femskottsserier utan tidtagning. Tänkte att alla skulle få känna efter lite, och analysera. Vi hade med fem stycken som ville prova detta med SM, det var väldigt roligt. Jag kom med lite tips om skjutställning, avfyrning, krama av skottet och pratade om kommande tävling. I augusti hade vi fem träningar. Den första sköt vi på figurer på olika av- stånd. Sedan sköt vi på bana och nu lade jag till tidtagning och bokföring av resultat. Allt för att känna på tävlingsmomentet. Att träning ger resultat syntes tydligt över lag. Måndag 12 augusti Efter jobbet på SSAB, blir det att på kvällen göra näst sista träningen i Boden inför SM Ak4. Vi fortsätter att skjuta samma program som på kommande tävling. Två serier på 45 sekunder/serie och sedan två serier på 15 sekunder/serie. Skriver upp resultatet för samtliga. Gör uppehåll för analyser. Sedan kör vi tre omgångar till innan vi gör kväll. Tisdag 13 augusti Arbetsdag och på kvällen fotbollstränare för Alviks Pojkar 04:or, där sonen Martin spelar. Onsdag 14 augusti Hemkommen efter arbetsdag och hämtning av Moa och Martin på fritids. Snabb middag med familjen och sedan mot Boden och sista träningen. Säger åt killarna att jag tror att hälften av oss kommer att göra sina högsta resultat ikväll av samtliga träningar. Det visar sig att stämma, träning ger resultat. Nämnas bör att Martin Lundkvist varit på de två sista träningarna och att han har 25 mil enkel väg, alltså 50 mil tur och retur. Det kan man kalla intresse! Efteråt informerar jag om vår kommande resa med Herkules på fredag från Luleå. Torsdag 15 augusti Åter arbetsdag. På kvällen åker jag till skjutbanan i Ale, för att skjuta Värmlandsserien omgång 5 på hemmabana. 20 skott på spegel med kontrollapp, tillsammans med Anders Elvelin som är min gruppchef i Luleå kompani och min lagkompis på SM. Anders skjuter 189 poäng, jag 188 efter att ha skjutit första serien, 42 poäng, åt höger. Men jag skärpte till mig. Mycket bra resultat för båda. Känns toppen inför kommande helg. Jag ser fram emot den. Sedan hemåt och förbereda morgondagen, genom vapenvård och framplockning av allt som skall med. Brukar skriva en lista, då vet jag att allt kommer med. Fredag 16 augusti Vaknar 05:45. Stiger upp efter en stund, tar en dusch. Har tagit en semesterdag idag. Kramar om familjen innan jag åker hemifrån vid tio. Framme vid grinden på F21 klockan 10:30. Vi är 18 stycken från Norrbottensgruppen varav fyra pistolskyttar, plus 11 stycken från Lapplandsjägargruppen. Alla är i tid. Vi släpps in av vakten för att sedan invänta vår transport med Herkules. Jag har förberett alla passagerarlistor och lastlistor som skall lämnas till flygplanspersonalen. Det ska jag göra i Luleå, Umeå och Sundsvall (där vi mellanlandar) innan vi startar. Vi lastar planet och startar 12:00. Resan har börjat! När man flyger Herkules är det hörselskydd på som gäller. Resan går bättre än förväntat. Vi landar i Halmstad 16:00. Efter busstransport intar vi logementet, vapen inlåses, sedan middag. Framåt kvällen gör jag vapenkontroll. Klockan 20:00 börjar lagledargenomgången där jag deltar. Blir invald i tävlingsjuryn. Lördag 17 augusti SM Ak4 banskytte! Känner mig i toppform och är väldigt förhoppningsfull! Skjuter i första skjutlaget på tavla 12. Elektronisk markering, det gillar jag. Mina fem provskott blir tre innertior och två nior åt höger, bra. Börjar med en 7:a i serien, (hjälpte till vid avfyringen), skärper mig med två innertior, en tia och en nia = 46 poäng, godkänt. Andra serien en tia, två nior och två åttor = 44 poäng. Illa. Skruvar upp rödpunkten ett snäpp. Skjuter 48 poäng i första snabbserien, med högerläge. Bra. I den avslutande snabbserien får jag inte till skjutställningen, blir katastrof, bara 38 poäng. Aj, aj, aj. Med mina 176 poäng missar jag finalen med en ynka poäng. Borde ha landat på 185 ungefär. Vi tar silvermedalj med Norrbottensgruppen, och Alf Grankvist tar silver individuellt. Stefan Sundelin i Lapplandsjägargruppen vinner guld. Söndag 18 augusti SM Ak4 Fältskytte Går ut i patrull 7, figur 12. Inskjutningsstationen är borttagen (för att vi ska hinna med flyget hem), därför känt avstånd på station 1. Det är en 1/7 på 104 meter. Prickar alla sex skotten hur lätt som helst. Stn 2: C20 i knästående. Skjuter de tre första skotten lite dåligt och allt är lågt, 5 träffar av 6. Stn 3: Svåraste stationen 1/3. Ställer 250 meter, men hamnar lågt till höger, med 4 träff av 6. Den stod 314 meter bort. Stn 4. Dubbelmål B100/C20 beskjuts 6+6. Skjuter bra, alla träff! Såja. Stn 5: Också dubbelmål liggande och stående S25:a på samma avstånd. Skjuter med 200 meters sikte, fördelning 6+6. Enormt bra skjutet av mig, mycket i mitten, alla träff. Stn 6: Sista stationen är en specialare från arrangören. Helfigur och tredjedel beskjutes med 4 skott i stående och 4 i knästående, allt på 12 sekunder. Mitt första och tredje skott går lågt höger, bommar tyvärr ett av dessa. Med 46 träffar av 50 möjliga blir det en sextondeplats. Tar brons i kompanilag tillsammans med Anders Elvelin. Vi i Norrbottensgruppen inser att vi måste träna mer fältskytte än det vi gör! Efter middag och prisutdelning flyger vi hemåt i vår Herkules. Måndag 19 augusti En dag för återhämtning. Arbetsdagen avrundas med fotbollsmatcher för Martins lag Alvik som jag tränar. Killarna spelar bra, det blir två vinster. Tisdag 20 augusti Arbetsdag. Hämta barn därefter och umgås hemma med familjen. Onsdag 21 augusti Efter arbetet, hämtning av Moa och Martin på fritids och David hos kompis. Middag, sedan till skjutbanan för att skjuta sista omgången av Värmlandsserien i kpist. Har dåligt med bra ammunition. Provar några som Alf Grankvist laddade åt mig ifjol. De visar sig gå väldigt bra. 49 och 48 i liggande, 49 i knästående men endast 41 poäng i stående. Totalt 187 poäng och det är bra. När man tränar dåligt brukar det synas i stående! Hem för vapenvård och packning inför morgondagens resa till Norrköping och SM kpist. Torsdag 22 augusti Stefan Marksved och jag flyger till Arlanda och tar sedan hyrbil 20 mil till Norrköping. Gör vapenkontroll hos Arvid Wägroth på skjutbanan på kvällen, och samtidigt hälsar vi på ett helt gäng glada och trevliga skyttar. Fredag 23 augusti SM kpist ställning Fint väder, känslan är bra, skjuter i skjutlag tre, tavla 3. Vi skjuter det alternativa programmet. Det betyder två serier i liggande, knästående och stående. Skjuter bra i liggande men dock inte i mitten. 44, 47. I knästående endast 45 och 42. Stående går bra, 45 plus 45. Totalt 268 poäng. Det var mindre än jag hade räknat med. Tavla nio i finalen. Där skjuter jag 48 liggande, 44 i knästående och 41 i stående, det blir 401 poäng och sjunde plats. Eva Pettersson, Ale, silver. Föreningslaget med Eva och jag tar brons. Norrbottens Skyttesportförbunds distriktslag tar silver. Lördag 24 augusti SM kpist liggande Känslan efter gårdagens skytte i liggande gör att jag är ganska förhoppningsfull inför dagens tävling. Skjuter jämt men har svårt att få serierna i mitten. Det blir endast 269 poäng och jag missar finalen. Det roligaste under dessa två veckor är i stället att den avslutas med att min föreningskompis Jan-Åke Pettersson vinner SM-guld, och det med 7 poäng före tvåan. Äntligen Jan-Åke! Kvällen avslutas med grillkväll på skjutbanan i Norrköping. Söndag 25 augusti Stiger upp 04:45. Åker mot Arlanda, flyget går 08:55. Så är man hemma, efter två intensiva veckor. Det som gör skytte roligt är allt runt omkring, den hjärtliga stämningen och det där med att försöka att klara av att skjuta bra under press, nerver och anspänning. Avslutningsvis: Det är viktigt att man har den positiva känslan och stöttning hemifrån! Tack Carina, David, Martin och Moa för att ni finns! Hjärtligt tack! ■ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 35 REPORTAGE Drygt 630 starter kunde SMarrangörerna Upsala Ssk och Uppsalapolisens Pistolklubb räkna ihop till när pistolmästerskapet för juniorer, seniorer och veteraner i år avgjordes på Faxans skjutbana en helg i augusti. Det var drygt 50 starter fler än 2011, men en liten minskning jämfört med i fjol. Svensk Skyttesport beslöt sig för att ta ett snack med några av årets deltagare, för att ta reda på varför de väljer att ställa upp på SM och hur man ska höja antalet SMdeltagare. Att pusha varandra och att bilda lag verkar vara två hemligheter till att öka antal tävlande skyttar. PEPPNING OCH ATT TÄVLA I LAG – två saker som lockar till SM-starter TEXT & FOTO JOSEFIN WARG Roger Svärd. 36 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Lars Hellman och Pelle Carlsson. ROGER SVÄRD Eskilstuna Pk (6 skyttar, 11 starter totalt på SM) Det är torsdag på SM och Roger Svärd har just gjort sin första tävling i snabbpistol någonsin. Han skjuter för Eskilstuna Pistolklubb, som under helgen kommer att ha sex skyttar på plats för att tävla. Roger skjuter mest nationellt annars, men att han startar på SM i snabbpistol beror på en klubbkompis utmaning. – Vi är tre som skjuter i dag, för att få ihop ett lag. Jag, Kjell Andersson och Björn Nyberg. Det är Björn som peppat oss för att få ihop ett lag. Vi antog hans utmaning och tränade snabbt för att lära oss snabbpistol. Det har inte blivit av att skjuta snabb tidigare, det är så mycket skytte i övrigt så ytterligare en gren kändes mycket. Tills Björn peppade oss att testa, som en kul grej, säger Roger. Han förklarar varför lagkompisen Björn har varit drivande i frågan. – Det är ju lite roligare att få vara med tillsammans med ett lag, och han vill få igång snabbpistol i klubben, säger Roger och berättar att förevisningar av grenen är planerade för övriga klubbkompisar. Klubben har också lagt in standardoch sportpistol på de återkommande onsdagsskjutningarna, där banskjutning annars står på agendan. Allt för att få upp intresset för sportskyttegrenar. Gensvaret har varit positivt. Och för Roger Svärd verkar peppandet ha gett resultat. Han tror att han kommer att fortsätta med snabbpistol. – Det kommer nog att bli lite mer träning. Fler SM? Ja, det tror jag nog. ben Lövsta Skf slutade femma i snabbpistolfinalen. Han har tagit klivet in i pistolsektionens satsningsgrupp och har därigenom blivit mer aktiv och åker runt på många tävlingar. På årets SM är Lövsta Skytteförening en av de största klubbarna, med 11 skyttar och 27 starter. Däribland två nybörjare från i fjol. I snabbpistolen startar även Lars Hellman, dubbelt upp – i seniorklassen och i veteran H55. – Det är kul, då får man lite skytte. Jag har skjutit lite luft förut, och började fuska med snabbpistol förra året, säger Lars. Både Lars och Pelle upplever ett ökande antal sportskyttar i Lövsta. – Lövsta har varit en stor fältklubb egentligen, men fler och fler har gått över till sportgrenarna de sista två åren, säger Lars. – Ja, det har börjat växa, säger Pelle. Lövsta Skf (11 skyttar, 27 starter totalt på SM) Pelle Carlsson från Stockholmsklub- ❚ Varför skjuter fler i föreningen sport nu då? – Skitsvårt att säga. Det kan väl vara bidragande att de duktiga i fält har trappat ner, säger Lars. – Och några aktiva i sportgrenarna drar med klubbkompisarna på skytte i stället, säger Pelle. – Och dina framgångar tror jag har dragit lite med, sporten syns i klubben mer. Framgång föder intresse, säger Lars till Pelle. Båda tror att peppandet är en viktig sak för att bli fler på tävlingar som SM. – Det är ganska viktigt. Man måste ju dra med folk, pusha dem och visa att det är kul, säger Pelle. Och att de har blivit fler som skjuter grenar som snabbpistol i Lövsta Skf är något som han uppskattar. – Det är jättekul, så att jag slipper vara ensam jämt. Nu har jag i alla fall någon att prata med. Det är en positiv trend just nu. Tore Magnusson. Magnus Palmgren. LARS HELLMAN OCH PELLE CARLSSON Vad de tror är ett hinder för fler startande är tävlingslicensen. Pelle tycker att det borde vara en självklarhet för alla att lösa tävlingslicensen, på samma sätt som det är självklart att alla i en pistolförening ansluten till Pistolskytteförbundet måste vara medlem där. – I vår klubb har vi sportskyttetävlingar och många är med där och tycker att det är roligt. Men sedan löser de inte tävlingslicens ändå, säger Lars Hellman. – Jag tror att det är ett hinder. Det är ett litet moment som skyttar måste göra, men då struntar de i det, säger Pelle Carlsson. ”först 30 mil till Piteå och sedan 80 hit” berättar Tore. Han tror att det kan vara en förklaring till att han är själv från sin klubb i år. Att vara ensam från sin förening är ändå okej säger han. Men vid en närmare eftertanke så saknar han dem, av en orsak framför allt. – Det är jättekul att skjuta i lag, så ur den synpunkten hade jag gärna haft med dem. Den känslan när man är ett tremannalag är speciell. Det är att man kanske jobbar lite hårdare. Om man skjuter ett dåligt skott så jobbar man vidare och ger inte upp. För laget. MAGNUS PALMGREN ❚ Vad är det som gör att du kommer tillbaka till SM gång efter gång? – Det är ingen lätt fråga. Nu handlar det mycket om att träffa skyttar som jag träffade för 30 år sedan, men jag gillar skyttet. Det är trevligt. De som är runt sportskyttet, det är fina människor. Och så är det en värdemätare också. Sportskyttet är en större värdemätare än fältskytte. Jag planerar detta, att åka på SM, redan i januari, säger han. Bor man i Gällivare kan det vara långt att åka på ett SM. I år är det I2 Skf (9 skyttar, 37 starter totalt på SM) Näst flest starter på SM, 37 stycken, stod I2 Skytteförenings nio skyttar för. – Vi håller igång skyttet. Vi har många damer och en hel del juniorer, så det sprider sig bland dem. Då blir det fler som tävlar. Vi har fyra damer som skjuter här. Mamma (Ingeborg Palmgren, red anm) har ringt ihop flera, och blir man bara ett lag så blir man fler och fler, förklarar Magnus Palmgren I2:s många SM-starter och höga deltagarantal. Han tror att ett lags framgång samt att föreningen överhuvudtaget har ett lag kan vara saker som sporrar till fler lag, och således fler starter. Och har man inte tillräckligt många för att bilda ett lag så kan man försöka hitta en lösning. Det gjorde Magnus som i detta SM har skjutit i lag med Pontus Schmidt. – Han skjuter egentligen för Örebro där han är ensam junior som satsar, och jag var ensam satsande junior i I2. Då gick vi ihop så att han skjuter sport för I2 och jag nationellt för Örebro. Då fick vi ihop ett lag. Det blir fler medlemmar i varje förening, man lär känna fler och det är lite roligt, säger Magnus. Och just detta med att få ihop ett lag, ➤ ➤ Martina Kimby. Johan Herdegård. TORE MAGNUSSON Gällivare Pk (1 skytt, 8 starter på SM) Tore Magnusson är ensam från sin förening Gällivare Pistolklubb på årets SM, även om de normalt brukar kunna vara åtminstone tre därifrån. Men Tore missar inte ett SM i första taget. – SM försöker jag delta i varje år. Jag började skjuta 1973 och jag har hellre skjutit ett SM än småtävlingar. Här på Faxan sköt jag mitt första SM, 1979, så det är som en andrabana för mig. Jag tror att jag blev nia i standardpistol, säger Tore och minns tillbaka. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 37 REPORTAGE ➤➤ det tror Magnus är avgörande för att få med fler skyttar på tävling. – Det är alltid roligare med ett lag. Utan lag är det kanske tråkigt att skjuta själv. I ett lag är det mer gemenskap, och det gynnar SM och en själv som skytt. MARTINA KIMBY EKLUND OCH JOHAN HERDEGÅRD Upsala Ssk (14 skyttar, 42 starter totalt på SM) Årets arrangör Upsala Ssk är, inte oväntat, den förening med såväl flest skyttar (14) som starter (42) på SM. – För oss som skjutit lite längre är det på något sätt självklart att åka och tävla. För gemenskapen, att det är trevligt på skyttesammankomster och att man peppar varandra, säger Johan Herdegård som såväl tävlat som agerat funktionär under mästerskapet. Han berättar att de har en bra gemenskap i klubben och han tror att det är avgörande för om man blir många som håller igång och tävlar eller inte. – Det är nyckeln, gruppsammanhållningen. Att alla känner sig delak- 38 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 tiga och välkomna framför allt. Förra hösten hade Upsala en prova pådag för tjejer. Drygt 80 stycken testade att skjuta pistol och klubben fick ihop till en hel nybörjarkurs extra. En av tjejerna som då var med är Martina Kimby Eklund. Efter elva månaders skytte, och med sin första egna .22:a, fanns hon med i startlistorna för standard- och sportpistol på årets SM. Tillsammans med ytterligare två nybörjardamer. – När vi ändå anordnade SM hemma tänkte vi att vi skulle passa på. Har aldrig provat på en så stor tävling innan, så jag tänkte att det skulle vara en bra erfarenhet. Det var nog vi som frågade om vi fick vara med, vi trodde att vi kanske behövde kvala. Men de sa att man är indelad i klasser. Vi är tre tjejer som brukar följas ut och skjuta, och då sa vi att vi anmäler oss som lag och är med och tävlar individuellt också, säger hon. ❚ Hur har det varit? – Det har varit jättekul. Man har fått prova på nerverna och resultatet har inte varit… Ja, man kan inte mäta sig med de som är bäst, det förstår jag ju själv, men det har varit en jättekul erfarenhet. ❚ Du var aldrig orolig för ”att behöva vara så bra”, som somliga anger som skäl till att inte vara med på ett SM? – Nej. Det tänkte jag aldrig på eftersom vi ändå fick tävla i vår nya D1klass. Jag tror att det är ganska viktigt att få känna på en stor tävling, så att man känner att det inte är ett så stort kliv. Och det har varit nyttigt att se dem som är duktiga på att skjuta, se deras skjutställningar och hur de lyfter vapnet och allting, säger Martina. Martina Kimby Eklund lämnade SM med ett individuellt silver i klass dam 1 i sportpistol samt två lagmedaljer. Och redan nu planerar hon för deltagandet nästa år. – Ja, man måste ju sätta mål! Så till nästa år har jag kanske tränat lite till, och förhoppningsvis har jag mer att säga till om. Jag tycker att skyttet verkligen är jätteroligt. Jag har hittat det som jag vill tävla i. ■ FÖRENINGSBESÖK REPORTAGE Många olympiska skyttegrenar förändrades till viss del inför året, till följd av regeländringar hos Internationella Skyttesportförbundet. I damernas sportpistol innebar det en helt ny sorts final, och den fick svensk premiär på SM. Men betyget efteråt var hårt, av såväl skyttar och funktionärer som publik. ”Ett spektakel” sa en i funktionärsstaben. SPORTPISTOLFINALEN ”ETT SPEKTAKEL” TEXT JOSEFIN WARG FOTO FAMILJEN PALMGREN sportpistolfinal som väckte känslor hos många inblandade. – Den var så krånglig så att alla satt som frågetecken, säger Vendela Sörensson som sköt i damjuniorernas final. – Den var jättetråkig att kolla på, säger Carl Sandberg som satt i publiken. Finalen tog uppemot två timmar, en följd av bland annat duellskyttet som ingick samt efter markeringen av papperstavlor. – Jag tyckte att finalen var jättedålig. Den måste gå snabbare. Det här är en final som är gjord för elektronik. En final kan inte ta två timmar. Det var ju spännande för det gick upp och ner, men vi som skyttar var nästan tomma inuti. Det tog sådan tid att vi bara ville ha det avklarat. Jag vet till och med publik som gick innan det var klart, säger damernas vinnare Lisbeth Johansson. DET VAR EN ”10,3 för tufft” Skytteerfarne Bertil Olsson, tävlingsledare för årets pistol-SM, skräder inte orden om tävlingen. – Jag säger så här - det kan fungera om man har elektronik. Men på det sättet som vi har det, med papptavlor, är det inte genomförbart på ett vettigt sätt. Olsson är kritisk mot att man i princip skjuter fler serier under finalen än under hela grundomgången. Han menar att det inte är schysst mot skyttarna som behöver skjuta en två tim- mar lång final. Han anser också att den nya sortens final inte är anpassad för en nationell nivå, på grund av de höga 10,3 poäng som krävs för att ett skott ska räknas som träff (se reglerna nedan). – För att det ska vara någon större vikt av en sådan final ska skyttarna hålla sådan klass som man gör på OS eller världscuptävlingar. Där har man sådan klass på skyttarna att det blir en spännande tävling. Men här håller vi inte den nivån då svårighetsgraden är så hög. Jag tycker inte att det blir bra när det bygger på träff eller bom och träffen ska vara inom 10,3. Du kan skjuta fem skott mellan 10 och 10,3 fast ändå bara få bom, trots att det egentligen skulle varit en 50-poängsserie, säger han. Han får medhåll av Lisbeth Johansson. – 10,3 är lite tufft nationellt. Det känns ju inte bra för vissa som knappt får någon träff. Det är kanske lite roligare att få några fler träff, säger hon. Krav på nationell final Lisbeth Johansson tycker att det var bra att få testa en final på det riktiga viset, för att se utfallet. Men hon anser att det behövs en nationell finalvariant så länge papptavlor är det som används i Sverige. ❚ Men är det inte nödvändigt att ha samma regler som övriga länder, för att kunna vara förberedda och ha vad som krävs i internationella sammanhang? – Det kan det vara. Men eftersom vi inte har elektroniska tavlor blir det så milsvid skillnad ändå, för det här liknar ändå inte den finalen. Så du kan ändå inte jämföra dem, säger Johansson. Sektionen ser på frågan Patrik Johansson, vice ordförande i pistolsektionen, säger att de ska lyssna på åsikterna kring finalen och försöka hitta bästa möjliga lösning, men att man inte kan göra hur stora skillnader som helst jämfört med dagens final. – Vi kan inte ta ett för stort avsteg nationellt. Våra skyttar ska ändå känna igen sig när de kommer på internationella tävlingar, och det är ett problem vi har att hantera. Men vi i regelgruppen och pistolsektionen har börjat titta på hur vi ska lösa det här och hur vi kan göra det så smidigt som möjligt, säger han. Tror du att vi i Sverige är ensamma om att stöta på det här problemet med finalen? – Det tror jag inte. Jag tror att de här problemen finns överallt där man skjuter på papperstavlor. Det här kommer säkert att diskuteras internationellt också. De ändrade faktiskt snabbpistolfinalen under pågående säsong förra gången efter regeländringar, så det skulle kunna hända. Men vi har inte hört något om det ännu. ■ TIPS! Har du förslag på hur man ska få till bra pistolfinaler trots papptavlor? Skicka dina synpunkter och idéer till patrik.johansson@mail.skyttesport.se. FAKTA REGLER FÖR FINALSKJUTNING SPORTPISTOL Åtta skyttar går till final. I final skjuter de en grundomgång som består av fem serier á fem skott vardera. Max är således 25 träff. De två bästa går till en guldfinal, trean och fyran går till bronsfinal. Övriga får sina placeringar. I guldfinal, respektive bronsmatch, duellerar de två skyttarna mot varandra i serier. Varje skytt skjuter en serie om fem skott. I stället för poäng räknas träff eller bom, och för träff krävs 10,3 poäng eller bättre. Den som vinner serien får två poäng. Vid lika antal träff ges 1 poäng till respektive skytt. Detta fortsätter till att en skytt når upp i minst sju poäng, och således vinner duellen. Det krävs därför minst fyra serier per duell. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 39 TEXT & FOTO SARA BORG PORTRÄTTET Lennart GUSTAFSSON träffar ännu tian På Hacksjöns skjutbana utanför Stockholm står ett fåtal bilar parkerade utanför skjuthallen. Inifrån hörs glada och förväntansfulla röster. En av de rösterna tillhör Lennart Gustafsson. 40 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 LENNART GUSTAFSSON ÄR 94 år fyllda och glad i själen. Han och hans föreningskamrater, som kommit upp en bit i åldrarna, samlas fyra gånger på våren samt fyra gånger på hösten för att skjuta 6,5. – Vi känner oss lite unga igen då vi skjuter med den stora bössan, säger Lennart och skrattar. Lennart började skjuta som femtonåring i Väddös skytteförening. Han växte upp i Edeby under 30-talet, men flyttade sedan till Stockholm för att jobba. – Då såg det annorlunda ut inom skyttet. Till exempel så hade vi helt andra gevär och ammunitionen låg huller om buller i stora kartonger, säger han. Dessutom var det många fler som sköt då. Det fanns inte så mycket annat att göra ute på landsbygden, och dessutom var det väldigt roligt. Uppehåll ett kort tag Lennart har skjutit hela sitt liv, om man bortser från uppehållet under andra världskriget. – Då ville alla testa skytte. Jag minns en gång då jag skulle skjuta riksskyttetävlingen. Jag kom tidigt på morgonen och fick inte skjuta förrän sent på kvällen. Då tappade jag lusten en aning och la av ett tag, berättar han. Efter kriget blev han medbjuden av en bekant för att testa att skjuta i Södermalm Liljeholmens skytteförening. Och där blev han kvar. I 65 år har han varit medlem, och i 48 år var han föreningens kassör. – Jag har varit medlem och hjälpt till i fem olika föreningar samtidigt. Både som kassör och som prishanterare. Så när det var som mest att göra gällde det att planera noggrant och vara ute i god tid. Med många uppgifter Förutom att Lennart har skött ekonomi och priser så har han under hela sin livstid varit mycket hjälpsam på skjutbanan. Han har agerat skjutledare, både på banan och på fältet. Och fältskyttet är något som ligger honom varmt om hjärtat. – Det är synd att benen inte orkar gå fältrundor längre. Dessutom sviker synen mig i liggandeskyttet, så det var dags att lägga av. Men det sittande skyttet i 6,5 kla- rar han fortfarande av. Under skjutningen markeras ett flertal tior på Lennarts tavla. Dock tappar han även ut några sämre skott. – Ja, jag råkade ju skjuta en femma och någon åtta, och det är ju inte så bra. Men det var roligt i alla fall, säger Lennart till en föreningskamrat. Otaliga skott Om man har varit aktiv i 67 år så har man skjutit en hel del skott. Lennart berättar att han för tio år sedan satte sig ned och räknade på hur många skott han hade avlossat. – Då räknade jag ut att det var runt 75 000 skott, säger han och skrattar. Men som sagt, det var 10, kanske till och med femton år sen, så några till har det allt blivit. På frågan om vad Lennart är mest stolt över så funderar han en stund innan han svarar: – Det är nog det ideella arbetet jag känner mig mest stolt över. Jag har alltid hjälpt till och varit engagerad i föreningarna jag har tillhört, och det är det viktigaste för mig. En föreningskamrat passerar och säger åt Lennart att inte vara så blyg- sam om sina personliga meriter. Då berättar Lennart att han under 60-talet var en av mycket få skyttar som lyckades skjuta till sig mästarmärket i guld. – Det var väl fem eller sex skyttar som fick det då, så lite duktig var man allt på den tiden, säger Lennart och skrattar. Skjuter så länge det går Nu för tiden skjuter Lennart inte lika mycket. Han slutade skjuta liggande för tre år sedan på grund av att synen svek honom, men han är med på veteranträffarna fortfarande. Han säger att han vill hålla på så länge det är kul. – Det är ju mycket socialt som spelar in i skyttet också. Det är alltid lika roligt och komma ner hit och träffa gubbarna. Vi retas lite med varandra och det piggar upp. Dessutom så vill jag se hur länge jag kan hålla på. – Ska man få den där gubben att sluta skjuta får man slå en planka i skallen på honom, säger en föreningskamrat. Lennart skrattar och nickar: – Ja, kanske är det så. Jag har ju en liten tävlingsdjävul i mig. ■ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 41 TRÄNING I slutet av 90-talet var det få andra än landslagsskyttar som tävlade utanför Sveriges gränser. Under de senaste 20 åren har vi sett en dramatisk förändring av tävlingslandskapet där antalet GP-tävlingar runt om i Europa har växt. Under luftsäsongen går det att skjuta en internationell tävling nästan varje helg. Det är också fler och fler svenska skyttar, såväl seniorer som juniorer, som tar chansen att ge sig ut i Europa för att tävla. Ur ett perspektiv är det ökade tävlandet på stora tävlingar positiv. Ofta nämns erfarenhet som en viktig faktor för att nå framgång på världscuper och i mästerskap. Samtidigt tar det mycket tid att åka på tävlingar som går av stapeln långt utanför landets gränser. Tid som kanske hade kunnat investeras annorlunda. Det är också värt att notera att de svenska internationella framgångarna inte kommit i samma snabba takt som allt fler skyttar samlat på sig internationell erfarenhet. TÄVLA SMART TEXT MARCUS LINDSKOG, ISSF A licensierad Coach och Doktorand i Psykologi FOTO JOSEFIN WARG del av träningen för att nå säsongens mål. Det går att skriva mycket om mål av olika typer men här tänker jag mig att säsongens mål är de en eller två tävlingar, ofta i slutet av säsongen, där du som skytt vill prestera som bäst. Den andra delen av artikeln diskuterar tävlingar i ett längre perspektiv. Mer specifikt kommer jag att presentera en idé om hur du som skytt kan utveckla ditt skytte genom att välja tävlingar på rätt nivå. bakgrund är det väl värt att fråga sig hur man kan tävla för att bli bättre och vilka tävlingar som bör skjutas, och när, för att ge bästa möjliga förutsättningar för framgång. I denna artikel kommer jag att diskutera tävlande från två infallsvinklar. Till att börja med kommer jag att diskutera hur tävlingar kan vara en MED DETTA SOM 42 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Utgångspunkt = prestera Min utgångspunkt när jag skriver om tävlande är att du som skytt vill lära dig att prestera i en tävlingssituation. Ditt skytte handlar alltså om att prestera. För att lyckas prestera i en tävling måste du bli bra på att tävla. Och för att bli bra på att tävla måste du träna på att tävla. Det kanske låter som en självklarhet men jag möter många skyttar som tränar på träning och tävlar på tävling och aldrig mötas de två. Ett sådant angreppssätt är inte tillräckligt om du vill bli bra på att tävla. Syftet med tävlingsträningen är att maximera effekten av den tekniska träningen som du lagt många timmar på under början av säsongen. Man kan grovt säga att det finns två typer av tävlingsträning; 1. träning i en artificiell tävlingsmiljö och 2. träning i en riktig tävlingsmiljö. Artificiell tävlingsmiljö När vi tränar i den förra så försöker vi skapa tävlingslika förhållanden under ”vanliga” träningspass. Fördelarna med denna typ av träning är att vi kan träna olika delar av tävlingssituationen, att det finns utrymme för att göra misstag och lära sig samt att vi kan reglera hur intensiv press vi sätter på oss själva. En nackdel kan vara att vi vet att det inte är en ”riktig” tävlingssituation. I en artificiell tävlingsmiljö går det med andra ord att, under kontrollerade former, skapa ett prestationskrav och jobba med att hantera det. Exempel på denna typ av träning kan vara att skjuta en match med en viss målsättning (t ex 570 p i luftpistol) eller att skjuta de 20 första skotten i en match. Om du tänker träna i en artificiell tävlingsmiljö är det fem saker som är viktiga att tänka på: 1. Förbered dig alltid som om du skjuter en vanlig match. 2. Ha alltid ett prestationsmål under övningen. Det är ju det du ska lära dig att jobba med. 3. Avbryt aldrig en övning mitt i. 4. Låt gärna övningen bli det enda du gör under ett träningspass. Det medför att du behöver prestera här och nu. 5. Jobba med rimliga målnivåer. Det är inte ovanligt att det finns en skillnad mellan vad du tycker att du ska skjuta och din faktiska nivå. Riktig tävlingsmiljö Den andra typen av tävlingsmiljö är den riktiga tävlingen. Det skulle kunna vara en testtävling, ett regionsmästerskap eller ett landslagstest. I en riktig tävlingsmiljö finns det en möjlighet att jobba med ett prestationskrav under helt autentiska förhållanden. Dessutom liknar den i stor utsträckning den situation som du senare vill prestera i. En svårighet med att träna i riktiga tävlingsmiljöer är att det kan vara svårt att styra sina förväntningar tidigt i tävlingsperioden. Det är lätt att börja ”jaga poäng” istället för att träna på att tävla. Träning i riktiga tävlingsmiljöer genomförs med andra ord alltid i vanliga tävlingar. Hur kan man då använda denna typ av situationer som träning? Det kan du göra genom att fokusera på/ sätta mål kring hur du skall genomföra matchen både prestationsmässigt och utförandemässigt. Du kan till exempel jobba med delmål på 10 skott eller på nivån i utförandet av din teknik. När du tränar på att tävla i en riktig tävling så är det viktigt att du inte åker på tävlingen för att ”se hur det går”. Det betyder att du innan tävlingen måste sätta upp specifika mål och jobba för att utveckla sättet på vilket du genomför tävlingen. Det du ska lära dig är att maximiera din prestationsnivå i en så autentisk situation som möjligt och det gör att varje tävling du åker på kan ses som en typ av träning eller förberedelse för ditt huvudmål. Kom ihåg: åk aldrig på en tävling utan att ha ett specifikt syfte med den. Alla tävlingar är viktiga träningstillfällen inför ditt huvudmål. Välja tävlingar Ovan presenteras några idéer om hur du kan träna för att bli bättre på att tävla. Men vilka tävlingar ska du skjuta? Med det stora utbudet av internationella och nationella tävlingar går det att tävla nästan oavbrutet under både vinter- och sommarsäsongen. Men är det bra att åka på alla tävlingar som finns i kalendern? Bortsett från de ekonomiska aspekterna av att åka Sverige eller Europa runt för att tävla tycker jag att det finns två saker som du bör ha i åtanke när du väljer tävlingar. Till att börja med tar det mycket tid att åka på tävlingar. Tid som skulle kunna användas till träning. Att skjuta en testtävling som går 20 mil bort kanske tar en hel dag i anspråk och du får 1-2 timmars träning jämfört med om du ägnade samma totala tid åt att träna hemma, vilket skulle kunna ge 4-6 timmars träning. Om tävlingen kräver att du är borta hemifrån i flera dagar försvinner naturligtvis ännu mer tid till träning. Med det i åtanke bör du tävla sparsamt under de delar av säsongen som innebär stora träningsvolymer. Du bör också fråga dig innan en ny tävling hamnar i kalendern: Varför åker jag på den här tävlingen? Vad får jag ut av att åka på tävlingen i jämförelse med att stå hemma och träna? Svaret på frågan kan naturligtvis variera beroende på hur erfaren du är. En skytt som tävlat i 20 år behöver knappast åka på en testtävling för att skaffa sig mer erfarenhet. Hitta rätt nivå Den andra saken du bör ha i åtanke när du väljer tävlingar kan sammanfattas i följande lite tråkiga kliché: Du måste kunna gå innan du kan springa. Med det menar jag att du bör välja rätt tävlingar för din nuvarande utvecklingsnivå. Att som nybörjare ge sig iväg på en världscup är inte bara slöseri med tid och pengar, det kan dessutom bromsa utvecklingen. Så vad är då rätt nivå på tävling? För att en tävling ska vara en del i nästa steg i din utveckling bör den vara en utmaning samtidigt som den ger en möjlighet att lyckas. Välj tävlingar där du kan vara med och fajtas med de andra skyttarna när du skjuter på en för dig hög nivå. Om du bara deltar i tävlingar där du vinner utan att anstränga dig eller hamnar längst ner i resultatlistan fastän du skjuter på topp kommer du att stanna av i din utveckling. Förutom att tävlingar skall vara en utmaning där du har möjlighet att lyckas, är det också viktigt att komma ihåg att beroende på hur långt du har kommit i din utveckling så kommer tävlingar på olika nivåer att kräva att du löser olika uppgifter. För att illus- trera denna tanke, ta en titt på de två trapporna nedan. Ett steg i taget Den första illustrerar tävlingar på olika nivåer. Naturligtvis är det möjligt att lägga till ännu fler trappsteg till vänster med regionala mästerskap, klubbmästerskap etcetera. Den andra trappan illustrerar de steg du behöver ta på varje nivå av tävlingar innan det är dags att gå vidare till nästa tävlingsnivå. Till exempel, första gången du skjuter ett SM är du där för att lära dig om den miljön. Ju fler tävlingar du skjuter på samma nivå desto högre upp i uppgiftstrappan kommer du. Under ditt andra och tredje SM är du alltså där för att lösa den uppgift som du tränat på under säsongen och efter ytterligare ett par tävlingar på samma nivå har du kommit så långt så att det är dags att åka dit för att ta placeringar. Det är viktigt att försöka ta så många steg som möjligt på uppgiftstrappan för en tävlingsnivå innan du tar nästa steg på tävlingstrappan. Klarar du inte av att ta prestera resultaten på GP-nivå så är det kanske inte dags att ge sig iväg på en världscuptävling. Genom att använda en progression både i vad du ska lösa för uppgift och vilka tävlingar du väljer kommer du utvecklas snabbare. Det ger en mer rättvis bild av din nivå och hjälper dig därmed att fokusera din träning. Tävla smart för utveckling Avslutningsvis skulle jag vilja ge ett par sammanfattande tips för ett effektivt och konkurrenskraftigt tävlande. Om du inte kan hitta ett syfte med en tävling, stanna hemma och träna istället. Åk på tävlingar för att stämma av att det du tränat på fungerar i en tävlingssituation, för att träna på själva tävlingsgenomförandet eller för att prestera. Försök att välja dina tävlingar med omsorg och tävla smart för att få utveckling. Till sist, kom ihåg att tävlingar kan göra dig bättre på att tävla, men höjer aldrig eller sällan din skjutkapacitet, till det behövs mer träning. ■ VM, OS, WC NATIONELLA MÄSTERSKAP GRAND PRIXTÄVLINGAR LÖSA UPPGIFTEN EM, EC TA PLACERINGARNA PRESTERA RESULTATEN LÄRA MILJÖN NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 43 ANALYS EN TITT PÅ I SKYTTESVERIGE Under sex veckor hade jag som praktikant på Svenska Skyttesportförbundet förmånen att besöka ett antal föreningar från norr till söder, i syfte att prata med aktiva, ledare och föräldrar om hur de ser på sin verksamhet, sitt idrottande och sina ambitioner. Besöken var helt oberoende av varandra, men ändå väldigt lika med anledning av att man ofta fick liknande svar från de man pratade med. Dock med en personlig tolkning vid varje samtal. VID MINA BESÖK i vårt föreningstäta land ställde jag frågor såsom vid vilken ålder de aktiva började skjuta, vad som fått dem att börja, vad de roligaste de vet med just skytte är och vad som får dem att fortsätta, för att nämna några. Naturligtvis anpassade vi frågorna utifrån vem som skulle svara, så en 8-åring och en 20-åring fick frågor som passade dem. Glädje Oavsett förening som jag besökte var en sak lika tydlig vart jag än kom, nämligen glädjen. Att skytte är en rolig idrott vet vi alla. Det är därför vi är så passionerade i det vi gör - från kansli via distrikt till förening och ända ner till varje aktiv. Jag såg glädjen när en 6-årig flicka provar skjuta luftgevär första gången. Hon lyckas träffa tavlan och skuttar därefter upp och ner på stolen i ett glädjerus som hon vore bäst i världen. Det är en glädje som smittar av sig. Ledarna säger att hon måste dämpa sig men hon bara utbrister högt och tydligt: – Men jag träffade ju, jag e´ ju bäst! Precis vid denna tidpunkt, när man längre bort i lokalen sitter och ler med varenda muskel i ansiktet, förstår man vad det är som får aktiva att fortsätta, glädjen. Man minns precis hur det kändes själv när man i den åldern träffade tavlan, eller för den delen 10:an, för första gången. Vänskap och gemenskap Utöver glädjen är vänskap och gemen44 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 skap två saker som samtliga pratade varmt om och som var en stor del av många föreningars verksamhet. Som för en blyg pojke i 10-års-åldern som jag pratade med hos en relativt liten förening. – Jag kan komma hit och ha roligt med mina kompisar och fika. Varje vecka längtar jag tills jag får komma hit, för vi har så roligt. Vi skjuter lite, sen äter vi alltid en kanelbulle efteråt och jämför våra tavlor, sa han när han förklarade vad det bästa med hans förening var. Efter en stund lättade pojkens blyghet och vi satt och pratade förvånansvärt länge för hans ringa ålder. Han berättade om varför han börjat skjuta. Mamma och pappa hade varit tävlingsskyttar när de träffade varandra, och när sonen inte hittade någon idrott som han tyckte verkade intressant hade de föreslagit skytte. Sedan dess hade han inte ägnat en tanke åt något annat. Familjeidrott Just den familjära kopplingen till skyttet är en stor gemensam nämnare oavsett vart jag vänt mig. Åtskilliga gånger träffade jag på aktiva som berättat att mamma, pappa eller syster sköt eller har skjutit. Och i vissa fall finns en mor- eller farförälder som sysslade med jakt och så vidare. Den familjära traditionen inom skyttet kan man se prov på även i större tävlingssammanhang där man ser hela familjer som kommer till start på exempelvis SM. TEXT PER JÖNSSON barn- och ungdomsverksamheten Koncentration Något som jag själv reflekterat över flera gånger är att man som skytt fått lära sig sedan unga år att koncentrera sig. Detta är någonting som man givetvis har användning av vid själva utförandet, men även i exempelvis skolan. Att i stökiga situationer med mycket liv och rörelse runt omkring kunna sätta sig ner och fokusera på det man ska, precis som man gör när man skjuter. Den ökade förmågan att koncentrera sig var enligt ett antal föräldrar en anledning för att deras barn höll på med skytte. Sammanfattning Skytte kan sammanfattas som en gemenskapens idrott där familjer, vänner, gamla, unga, funktionshindrade, ja alla kan förenas med samma syfte. Syftet att tillsammans utvecklas på ett såväl sportsligt men även personligt plan och under tiden ha fantastiskt roligt tillsammans på vägen mot sitt personliga mål. Skytte är till för alla. Jag träffade väldigt många trevliga och glada personer under mina resor landet runt. Och en ung pojkes ord har etsat sig fast otroligt hårt i huvudet. När jag ställde frågan till honom om varför han börjat skjuta fick jag ett svar som jag blir lika glad och skrattfylld av varje gång jag tänker på det. Han sa: – Jag ville bli rockstjärna men jag fick höra av vår musiklärare i skolan att jag var totalt tondöv. Då lämnade jag musiken och började skjuta istället. ■ FAKTA OM ANALYSEN Analysen av barn- och ungdomsverksamheten gjordes under våren 2013 på uppdrag av RF som vill få en bild av varför idrottssverige förlorar aktiva och varför de slutar och vart de tar vägen. SvSF valde att titta på hur vår barn- och ungdomsverksamhet fungerar i dagsläget, för att bland annat se vad som driver de som väljer att hålla på med skytte. Analysen är inte statistiskt säkerställd. INFORMATION HÄMTAT FRÅN ANALYSEN ”Har bara en kompis som skjuter och han får inte sluta för mig, för jag vill inte vara ensam.” POJKE 13-20 ÅR ”V e h a en ak v e dä ag och pappa kunde äna sammans ” PO KE 13 20 ÅR Om varför andra slutar... I samtalen med de unga skyttarna ställde vi också frågan om varför somliga slutar med skyttet. Något rent facit på frågan finns inte, men vi fick några tankeväckande svar som vi delar med oss av här. Mycket tål att funderas på. ”När de skulle börja stå och skjuta slutade några av dem. Det krävdes mer av dem då och då lessnade dem.” FLICKA 21–25 ÅR ”En del som jag känner säger att när tränaren tyckte att de skulle träna mer så tröttnade de, för det var inte roligt då längre.” POJKE 21-25 ÅR ”En del slutar för de tycker att det är tråkigt, men många som börjar i föreningen väljer faktiskt att stanna.” FLICKA 13-20 ÅR ”De inom föreningen som slutar lägger av för att de inte har motivation.” FLICKA 13-20 ÅR ”De jag känner som skjutit tidigare slutade för de tyckte att det var tråkigt när de inte blev bättre.” Varför man skjuter... Vi undrade – varför började du skjuta? Ungefär hälften svarade att de kommit till skyttet eftersom en förälder, ett syskon eller en annan släkting har koppling till skytte, jakt och/eller Försvarsmakten. Andra vanliga svar var att man följde med en kompis, besökte prova-påaktivitet eller deltog i sportlovsskytte. Några svarade att de har funktionshinder som gör att många andra idrotter inte passar dem. ”Fick ett leksaksgevär i födelsedagspresent, och ville efter det skjuta på riktigt.” POJKE 7-12 ÅR ”Läste i en tidning om skytte, det var en sport för mig. Inte intresserad av att springa massa som i fotboll.” POJKE 13-20 ÅR ”Var tidigare hästtjej. Min bror började skjuta och jag följde med. Plötsligt vart jag skyttetjej istället för hästtjej.” FLICKA 21-25 ÅR ”Provade massa idrotter. Sedan tyckte pappa vi skulle prova skytte och sen har jag aldrig kommit härifrån.” POJKE 21-25 ÅR ”Storebror hade skjutit ett halvår och så följde jag med och fastnade. Ville prova basket men de hade konstiga träningstider så blev skytte istället.” POJKE 7-12 ÅR ”Många i vå vår familj am jagar aga och de det vvill jag ag med gö göraa en dag dag. Så därför dä ö mås måste e jag ag lära äam mig g aatt sk skjuta uao ordentligt den g först.” ös ” POJKE 13-20 ÅR ”Hon som berättade för mig om skytte har slutat, men det var för att hon började rida istället.” FLICKA 7-13 ÅR ”Tycke n e om ag d o Jag v va a m n egen och då h ade ag de a ” POJKE PO KE 13 13-20 20 ÅR FL CKA 13 20 ÅR 7–12 å 13–20 å 21–25 å 50 % 45 % 40 % Den träning som bedrivs PRÄGLAS AV GLÄDJE? 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % V undrade om trän ngen präg as av g äd e och mer än 30 procent av de svarande ” nstämde he t” detta Se s ffrorna d agramet På enkätfrågan svarade tota t 216 barn och ungdomar där ett betyder ” nstämmer nte a s” och t o betyder ” nstämmer he t” 10 % 5% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 SVARSALTERNAT V 1 ns ämme n e a s och 10 ns ämme he NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 45 REPORTAGE TEXT & FOTO JOSEFIN WARG STADIUM SPORTS CAMP 2013 TEXT MALIN JANSSON FOTO EMMA AHLSTRAND, STADIUM SPORTS CAMP, OCH ZOLTAN KONCZ När skolan börjar brukar man alltid få frågan ”Hur har ditt sommarlov varit?” Vad ska jag svara på det i år funderar jag på. Hmm, ska jag säga att det har varit det bästa sommarlovet på länge? Riktigt snabbt har det gått i alla fall, tiden bara har runnit iväg, men skönt är väl det för då får jag snart åka tillbaka till Sävsjö igen. 46 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 var jag på Stadium Sports Camp för första gången, då var jag 14 år och hade skjutit luftgevär i några år. Det var en fantastisk vecka, och jag ville verkligen komma tillbaka igen. Så jag bestämde mig för att söka som ledare året därpå. Jag sökte, men tyvärr, så fick jag ett nej. Men skam den som ger sig, jag fortsatte att söka och i år så fick komma två veckor som ledare. Självklart blev jag överlycklig! Jag heter Malin Jansson och har i höst börjat tredje året på skyttegymnasiet i Sävsjö. Så till svaret på frågan om sommarlovet, det har varit en alldeles underbar sommar! Det är för att jag har fått vara på Stadium Sports Camp i två veckor och upplevt väldigt många olika saker. Det är så många minnen som jag inte vill glömma från dessa två veckor, och det har nog gjort det till bästa sommarlovet på länge. Jag fick lära känna nya personer som jag hoppas på att få träffa igen. Jag ville absolut inte åka därifrån. När jag kom hem efter två veckor på campen i Norrköping så var det helt tomt, jag kände mig ensam och rastlös. Jag kom hem igen och hade ingen att dela rum och upplevelser med och inget schema fanns att följa längre, vilket var jättejobbigt. Men självklart är det något som jag verkligen vill göra om. Jag hade riktigt roliga veckor där och hoppas på att det blir fler somrar. FÖR 4 ÅR SEDAN Poppis med skytte Stadium Sports Camp börjar dagen efter midsommar varje år, och självklart så är ju skyttesport på plats för att barn ska få komma och prova på och träna skytte. Lägret varar under fyra veckor, och varje vecka kommer det 20 barn som har skytte som huvudidrott, totalt 80 barn per sommar, och i år var det 12 tjejer med. Barn och ungdomar mellan 11 och 14 år får komma, och sista veckan får även 15-åringarna komma. Varje vecka är det fem ledare på plats på vår sport. Det har varit lite variation mellan veckorna då vissa ledare byts ut och nya kommer till. Alla med lite olika erfaranhet inom skyttet. Luftgevär inleder Under veckan så får barnen prova på flera olika delar inom skyttet och det är jättekul att se hur duktiga de är! (Det är även kul att få prova på lite själv.) Samtliga deltagare utvecklas under veckan och vissa upplevs nästan som en helt ny person efter sju dagar på campen. Första aktiviteten på veckan är luftgevär, som ju är ganska enkelt att börja med, och här har vi även några duktiga instruktörer från Torshag, Simonstorp och Krokek som hjälper till. Samma dag får skyttarna också prova på att skjuta falling target och det tycker de flesta är väldigt roligt. Tisdagen är det dags för dem att prova korthåll. Lite svårare, men väldigt kul då det smäller lite mer, brukar vi få höra. Här har vi också duktiga instruktörer på plats, dessa från Norrköpings Skyttegille. Själv tyckte jag det var väldigt kul med korthållet, speciellt på eftermiddagen när det var dags för springskytte. Det är en liten variant på skidskytte då man springer en kort runda och sedan skjuter man på falling target-prickar. Jag fick prova på det en gång och det var jättekul! Det kanske till och med inspirerade mig till att börja med korthåll igen. Bågskytte och luftpistol Lite bågskytte får barnen även prova på, och det är på torsdagen. Där har vi hjälp av Micaéla Karlsson, vår ledare, som är en duktig bågskytt! Det här är extra roligt då det är utomhus och lite annorlunda än att skjuta med ett gevär. Sista skytteaktiviteten för veckan är på fredagen, och det är luftpistol. Här lånar vi Lars Holmqvist från Växjö som instruktör. Det brukar också finnas tillfälle för oss ledare att prova på att skjuta lite, och självklart gjorde jag det. Mycket svårt var det för mig som är gevärsskytt, men roligt! Roligt är det också att se hur duktiga barnen är (självklart mycket bättre än mig). Expedition Sports Camp Men, vad gör vi då på onsdagen? Då avbryts alla aktiviteter för samtliga huvudsporter på campen och Expedition Sports Camp går av stapeln. Alla grupper går ut på fotbollsplanerna och får under dagen gå på olika stationer som handlar om samarbete, vilket är jätteviktigt för att alla ska trivas under hela veckan. Självklart är expeditionen en tävling mellan sporterna, på varje station kan man samla poäng och på lördagen under avslutningen så avslöjas det vilken sport som har vunnit. Jag uppmuntrar också att söka som ledare, och det gör ni på samma websida. Kvalitets sKytteglasögon synundersöKningar • glasögon • linser Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se opticway.se ➤➤ NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 47 ➤ ➤ Återigen berömmer jag barnen för hur duktiga de är, det är jättekul att se hur bra de kan samarbeta när de bara har känt varandra i några dagar! Kändisbesök Om man har tur kanske det till och med kommer någon känd skytt på besök. Under vecka tre hade vi Håkan Dahlby på plats. Barnen tyckte att det var jätteroligt att få träffa en OS-silvermedaljör. Självklart tyckte jag det också, och intressant att få prata lite med honom om skyttet! Vi delade ut förbundets broschyrer till skytteintresserade Multi- och Day Campdeltagare som under veckan provade på luftgevär. På så sätt kan de ta kontakt med en förening nära sig. Faktum är att ansvariga Malin Svahn redan i juli fick flertalet mejl från föräldrar som frågat om var och när deras barn kan börja med skytte. Roligt att se att en så enkel gest generar framtida skyttar! Jag hoppas på att få se några av deltagarna på skjutbanorna i framtiden. Självklart tänker jag söka som ledare till nästa sommar igen, och jag hoppas på att i så fall få se flera av barnen igen. Men nya barn är också roligt att träffa, så jag tycker att ni redan nu ska gå in på www.stadiumsportscamp.se och anmäla er! Alla är självklart välkomna i mån av plats, så anmäl er så snabbt som möjligt. Jag uppmuntrar också att söka som ledare, och det gör ni på samma websida. Även om vi får lite problem under veckorna, så som skoskav, hemlängtan, vätskebrist m.m. så är det många minnen som jag inte vill glömma. Jag vill dela med mig av en sak, det är hejaramsan från sista veckan. ”Marko?.. Polo!.. Gregor?.. Kommer klockan tolv! Oh, Ah, ohahre, vi är skyttesportare!”. ■ REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida www.stockholmsvapenfabrik.se 48 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 KORSORDET Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 15 december 2013. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn............................................................................................................................................................................................................................. Adress.......................................................................................................................................................................................................................... Postadress.............................................................................................................................................................................................................. KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 1 2013 Margaretha Andersson, Enköping, Agne Martinson, Norrala och Lennart Olsson, Henån. Vinnare i kryss nr 3 2013 presenteras i nr 1 2014. Skicka in ditt bidrag senast den 15 december. NR 3 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 49 Vad jagar du? KATHARINA MARS sport-, standard- och luftpistolskytt Unnaryds Psk Jag jagar inte i skogen, men jag jagar poäng och placeringar på banan. Jag vill hela tiden bli bättre. 50 ❘ JOHAN HERDEGÅRD pistolskytt Upsala Spk Att komma till H3, elitklassen. Det är ett personligt mål jag har. Det är inom räckhåll, jag är en poäng ifrån i luftpistol och i fripistol. BIRGER HALL MARIA OLOFSSON sportingskytt Nordanlunds Jaktskytteklubb skeetskytt Karlstad JSK DANIEL WALLBERG gevärsskytt Loos Skytteförening Jag jagar älg och lite fågel. Och sen jagar jag väl resultat själv också. Det är nog skyttet som går bäst, jakten är inte lika stort intresse längre. Men skyttet är kul. Jag vet inte faktiskt, vinna kanske. Jag går in för att för att göra så bra jag kan och prestera på topp. Jag jagar inte själv men brukar följa med på älg- och björnjakt. SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 3 2013 Jag jagar resultat kan man väl säga. Så är jag på skjutbanan jagar jag resultat och i skogen allt som är lovligt. Sportskyttet kom först och tack vare det kom jag in på jakten. UTGIVNINGSPLAN För endast 500 kronor kan ni annonsera, 1/8-sida (68x98 mm), om er tävling i webtidingen, som publiceras på hemsidan www.svensk-skyttesport.se Alla medlemmar har möjlighet att läsa nyhetsbrevet/webtidingen. MAILA IN ER TEXT OCH FAKTURAADRESS TILL leif.dylicki@agrenshuset.se NR SISTA MATERIALDAG NYHETSBREV/WEBTIDING TILL WEB 1 2 3 4 5 21 24 4 16 27 12 13 23 7 18 MARS MAJ AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER MARS MAJ SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER GEVÄRELITEN DRILLAS I STÅENDESKYTTETS TEKNIK Många unga 6,5-skyttar i EDA SKYTTEGILLE ESKILSTUNA PSK LOCKAR TILL SPORTSKYTTE VAD VILL DU LÄSA OM I NÄSTA TIDNING? Tipsa oss på redaktionen@skyttesport.se! Posttidning B RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM BLÅGULT I TOPP! Anders Brolund och Norma 6XC, 599 p EM-guld Osijek, 2013 www.norma.cc
© Copyright 2024