LUNDSTRÖM - pdf.mediahandler.se, new
SVENSK NUMMER 4 2013 ❚ ÅRGÅNG 5 FAR OCH DOTTER LUNDSTRÖM VANN GULD TILLSAMMANS Eskilstuna Psk vill locka till sportskytte SKYTTEQUIZ! EDAS UNGDOMAR GILLAR 6,5-SKYTTE GEVÄRSELIT DRILLAS I STÅENDETEKNIK Gunnar ElfvinG skyttEtjänst aB startat av skyttar – för skyttar i samarBEtE mEd skyttErörElsEn är vi GEnEralaGEnt för EdElmanns kvalitEtstavlor fraktfria lEvEransEr till alla skytteföreningar vid order över 3.000 kronor inkl moms, dessutom erhålls 10% rabatt på måltavlor och fältskyttEfiGurEr! kontakta Gunnar för bra pris på anschützGEvär! skyttEklädEr, skor och tillBEhör från fisanti till myckEt förmånliGa prisEr! skyttejacka 1.300 kronor skytteskor 990 kronor Magasin kal 22 190 kronor köp 5 och få en gratis kulor för luftvapEn hittar du hos oss! canaxa har Gått i pEnsion! från och med maj 2012 har GEsaB övertagit försäljningen av de artiklar som Canaxa tidigare salufört. Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail gesab@skyttetjanst.se ❚ fax 0176-20 82 81 FÖRENINGSBESÖK S ENSK SV FRÅN REDAKTIONEN MÅLEN SOM MOTIVERAR Efter att min träning i många år legat mer eller mindre i träda, har jag nu återaktiverat mig själv. Ömsom cyklar eller springer jag. Ömsom står jag i en längdåknings-stakmaskin på gymmet eller kör ett gympapass. Min träning har numera ett mål. Jag försöker nämligen bli den fjärde på Skyttesportförbundets kansli att genomföra en svensk klassiker. TACK VARE MITT mål har träningen faktiskt blivit roligare. Plötsligt är min bild av en perfekt fredags-after work en timmes joggingtur i skogen. Och att hänga på gymmet i två-tre timmar för diverse träning börjar kännas som hemma. Inom den svenska skyttesporten finns också många mål, exempelvis hos så många av er skyttar. Och det är fascinerande att se och höra om all den tid och energi som läggs ned för att dessa mål ska nås. TILL EXEMPEL HAR vi våra svenska elitskyttar i gevär. Utan problem har de tredagarsläger där det bara handlar om detaljer från tidig morgon till sen kväll. För att bli lite bättre, för att kunna prestera på tävlingar som nästa års VM. Läs om det på sidan 24. Vi har pistolskytten Daniel Johansson som om och om igen lyfter pistolen i torrträning hemma i vardagsrummet, för att en dag kunna nå sitt mål – OS. Läs om honom på sidan 46. Och vi har Ove och Sara Lundström som tränar nordisk trap för att nå pallplatser. I år bar det hela vägen till guld och guld. Läs om dem på sidan 16. TRÄNINGEN KAN VARA ett mål i sig. Ett tillfälle av social samvaro dit man går för att utmana sig själv och ha roligt. Roligt verkar ungdomarna i Eda Skyttegille ha på sina träningar. Eda är en av ett antal värmländska föreningar där ungdomsverksamheten i 6,5-skytte fortfarande lever. På sidan 35 läser du om dem. Och kanske får du, liksom ungdomarna i Eda, nytta av de tips som ges på sidan 40. Tipsen om hur man bäst tränar vind- och avståndsbedömning kommer från erfarna fältskyttar! ETT AV SVENSKA Skyttesportförbundets största mål just nu är att vi år 2017 ska ha en utbildad föreningstränare i varje förening. Det är en del av vår utbildningssatsning, och det är ett mål som har satt fart på hela organisationen. Vi är glada över att på sidan 20 kunna presentera upplägget för vår utbildningssatsning. Kanske är just Du en av de som kommer att gå utbildning nästa år? INNEHÅLL Från redaktionen 3 Ledare 4 I korthet 5 ■ Föreningsinformation 6 Korthåll i Falsterbo-Vellinge 8 Eskilstuna Psk vill locka till OS-grenar 12 LOK-stödsinformation 14 Sara och Ove Lundström slog till samtidigt 16 Utbildningssatsningen är igång 20 Försvarsinfo: Mönstringen ett första steg in i Försvarsmakten 22 Geväreliten drillas i ståendeskyttets teknik 24 Mini-intervju: Dick Boschman 26 Idrott hela livet 28 Svenska skytteprofiler: Bertil Rönnmark 30 Lerduvesektionen i förändring 32 Skyttequiz 2013 34 Edas ungdomar gillar 6,5-skytte 35 Fältskytteskola 40 En 150-åring i Rättvik 45 Daniel Johansson torrklickar sig till framgång 46 Krysset 49 ■ Vi 5 50 ■ SJÄLV SKA JAG nu svira om till cykelkläder för att träningscykla hem ■ från jobbet. Målet hägrar. Det gör också julen och år 2014. Så från oss alla tidningsmedarbetare, till er alla – God Jul, Gott Nytt År och med önskan om en stunds trevlig läsning! ■ ■ ■ JOSEFIN WARG ■ Redaktör Svensk Skyttesport Kommunikatör Svenska Skyttesportförbundet ■ ■ ■ SVENSK ■ GRAFISK FORM Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion ■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58 leif.dylicki@agrenshuset.se & DISTRIBUTION Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa ■ TRYCK ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ MATERIALINLÄMNING ■ POSTADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm ■ BESÖKSADRESS IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se ■ ANSVARIG UTGIVARE Mikael Jansson, mikael.jansson@skyttesport.se ■ REDAKTÖR Josefin Warg, tel 08-699 63 73, josefin.warg@skyttesport.se Material skickas till redaktionen@skyttesport.se eller via post till SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm ■ OMSLAGSFOTO Marcus Madsen och Andreas Christensson tränar korthållsskytte i Falsterbo-Vellinge Skytteförening. Foto: Josefin Warg ■ WEBBTIDNING www.svensk-skyttesport.se Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden. ■ ■ Nästa nummer 51 NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 3 TACK! LEDARE Nu närmar vi oss årets slut. Julen står för dörren och en summering av skytteåret är på sin plats. 2013, ett år präglat av optimism, förändring och samarbete. inom förbundet sätter sig så sakta. Vi har ett centralt kansli som arbetar med fyra fokusområden. Media & politik, Utbildning & projekt, Sport & idrott (elitidrott) samt Administration. Vi har fyra sektioner. Lerduva, Gevär, Pistol och Viltmål. Alla med integrerat ungdomsarbete och med fokus på Breddrekrytering, Breddutbildning, Breddaktivitet samt Breddelit. VÅR NYA ORGANISATION Tillsammans så skapar vi en riktad hagelsvärm av aktiviteter för att stödja er skyttar, föreningar och SDF. Utöver det så vill vi vara med och påverka samhället, så att vår sport kan fortleva och vara en del av detta. Politikens maktspel påverkar oss oerhört. På riksplanet handlar det om vapenlagstiftning, miljöfrågor och EU:s påverkan och effekt på vår sport. I ett kommunalt perspektiv handlar frågorna oftast om anläggningar, engagemang och aktiviteter. 4 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Hur har vi då lyckats stödja er alla och utvecklat vår skyttesport och skyttefritid? Vi har lyckats med: ❚ Att hålla budgeten i balans och att ha en verksamhet anpassad till det medlemsantal vi är. ❚ Att, tack vare samarbete och lobbyarbete, bevaka och påverka frågor kring vapen och miljöpåverkan. Sådant som har inverkan på utövandet av vår sport. Vi skriver debattartiklar och svarar på remisser. Ibland själva men oftast tillsammans med andra. ❚ Att förbättra vår affärsmässiga relation till Försvarsmakten, så att mer uppdragsutbildning läggs på oss och vårt förbund. Vi utbildar i skjutteknik och vill vara delaktiga i försvarets ungdomssatsning. ❚ Att skapa en verksamhet för både bredd och elit. Vår stora satsning på utbildning börjar märkas och är ett gott inslag i våra klubbars verksamhet. Vi är inte riktigt klara med: ❚ Att få alla i vårt förbund att sudda ut gränsen mellan nationellt skytte och sportskytte och i stället se skyttesport som ”SKYTTE”, med alla grenars likaberättigande. Vi har gjort stora framsteg under 2013 och fortsätter detta arbete nästa år. ❚ Att skapa ett klimat som innebär att vi går från monolog till dialog i alla delar av vår organisation. Jag hoppas att alla känner att vi jobbar med er, och att era åsikter och hjärtefrågor är viktiga att driva för er. ❚ Att minska bidragsberoendet genom att hitta en huvudsponsor till vår breddverksamhet. För att stödja vår bredd så behöver vi en långsiktig partner som vi kan arbeta med för att skapa verksamhet. Tack till er som bidrar Klubbar och distrikt har gjort ett fantastiskt arbete. Vi har 69 900 registrerade medlemmar i IdrottOnline, av uppskattade 83 000 totalt. Vi har 5 613 stycken som löser tävlingslicens, och vi är 1153 föreningar inom för- bundet. Vi är ett större förbund 2013 än 2012. Detta är enbart Er förtjänst. Jag vet inte hur jag ska tacka er alla. Jag känner en varm känsla av engagemang och positiv skytteglädje. Detta i en tid då Riksidrottsförbundet brottas med budgetunderskott, minskade bidrag och vikande ideellt arbete i Idrottssverige. Jag vill att vi tar med oss vårt engagemang till 2014. Jag vill att vi ska vara stolta över vår idrott. Och framförallt vill jag att vi tillsammans bygger ett ännu starkare förbund, med verksamhet för alla åldrar, för alla grenar och som sträcker sig från bredd till elit. Tack alla skyttevänner för ett fantastiskt 2013. Nu gör vi 2014 till Sveriges skyttesportår. Vi ses där ute och God jul och Gott nytt år! Jimmy Persson Ordförande Svenska Skyttesportförbundet tel 08-214 640 I KORTHET Melodifestivalprofil PRISUTDELARE I MARK Foto: ISSF. SKYTTE PÅ SM-VECKORNA 2014 HENRIK JANSSON FEMMA PÅ VÄRLDSCUPFINALEN Torsbyskytten Henrik Jansson från Nynäshamn slutade femma när världscupfinalen i skeet avgjordes i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten i slutet av oktober. – Jag är nöjd med att ha nått mitt mål, som var final. 122/125 träff + 15/16 i semin samt 4 dubbléer i särskjutning om medaljmatch - blev femma totalt och är jättenöjd. Detta känns som en jättefin avrundning på säsongen, och en otrolig upplevelse och bra erfarenhet att ha i ryggen, sa Jansson. Tidigare under säsongen blev det VM-brons i Peru samt en andraplats på världscupen på Cypern för Henrik. Det samlade resultatet gav att han i november av ISSF rankades trea i världen bland världens skeetskyttar på herrsidan.Tack vare VMbronset får Henrik Jansson också en direktplats i Sveriges Olympiska Kommittés Topp- och talangprogram. Från och med årsskiftet 2014 kan Jansson räkna med SOK:s stöd i sin skyttesatsning. Skyttesporten kommer att delta på årets båda SM-veckor. I mitten av januari går SM-veckan vinter i Umeå där SM i luftgevär och running target 10 m avgörs, med finaler 18 och 19 januari. SM-veckan sommar går i Borås första veckan i juli. Närliggande Bredared arrangerar då SM i olympisk skeet. Riksidrottsförbundet och SVT står bakom SM-veckan, där många idrotters svenska mästerskap avgörs på en och samma ort under en och samma vecka. SvSF är glada och tacksamma för att orternas skytteföreningar tar på sig dessa arrangörsuppdrag när SM-veckan kommer till stan! SWEDISH CUP FIRAR 10 ÅR En jubileumstävling är att vänta i Sävsjö dagarna efter nyår. 3-5 januari 2014 går nämligen den internationella luftvapenstävlingen Swedish Cup som då fyller 10 år! Förutom tre dagars tävlande i luftgevär och luftpistol kommer tillställningen i år att bjuda på lite extra jubileumsaktiviteter såsom miniseminarium. Bland talarna hittas OS-medaljörerna Ragnar Skanåker och Jonas Edman. SvSF:s gevär- och pistolsektion är arrangörer till Swedish Cup, och de hälsar alla varmt välkomna till tävlingen! PRENUMERERA PÅ SVENSK SKYTTESPORT… I SvSF:s tävlingslicens ingår tidningen Svensk Skyttesport. Nu finns det också möjlighet att prenumerera på den. För 350 kronor får du fyra nummer direkt hem i postlådan. Vill du prenumerera på tidningen Svensk Skyttesport, ring då Ågrenshuset på 0660-29 99 52 eller skicka ett e-postmeddelande till pren@agrenshuset.se När Sjuhäradsbygdens Sportskytteklubb hade tävling i Kinna i november rekryterade de en välkänd profil till att vara prisutdelare. Självaste Christer Björkman, melodifestivalgeneral och tidigare artist, gav pris till skyttar i några klasser. Tävlingsledare Christian Erlandsson rapporterar att Björkman gjorde ett kanonjobb och fick med sig publiken och pristagarna under ceremonin. På plats fick Björkman också se sin systerdotters första stora skyttetävling. INTERNATIONELLA MÄSTERSKAP 2014 blir ett högintressant år vad gäller internationella mästerskap inom ISSF och ESC. Luftvapens-EM i Moskva i februari, världscuper under första halvåret och lerduve-EM i juli. Mästerskapens höjdpunkt kommer i september. Då är det stora VM, för alla grenar, i spanska Granada. Förutom medaljer och äran, står också annat på spel på VM, nämligen kvotplatser till OS 2016. TÄVLINGSLICENS 2014 Missa inte chansen att vara med i alla spännande tävlingar – lös tävlingslicens för 2014! Avgiften för 2014 är 300 kronor för seniorer och 150 kronor för juniorer (född mellan 1994-1999). Betala in avgiften för tävlingslicensen på SvSF:s bankgiro 834-7718. I meddelandefältet skriver du i nämnd ordning: Ditt Tävlingslicensnummer/IID-nummer eller ditt personnummer, gren (t ex pistol) och förening. Svenska Ungdomscupen Det blir i Töreboda som finalen i Svenska Ungdomscupen 2014 kommer att gå. Datum för finalen blir den 16 mars och inget annat. Mer om tävlingen kan ni läsa på pistolsektionens sida på www.skyttesport.se. …OCH WEBBTIDNINGEN LÄGGS NED SvSF:s årsmöte 2014 Webbvarianten av Svensk Skyttesport läggs ned vid årsskiftet. Tävlingsreferat, senaste nytt och annat kommer i stället att läggas upp löpande på www.skyttesport.se, på startsidan samt på sektionernas sidor. Som ett komplement kommer vi att frekvent skicka ut nyhetsbrev. Svenska Skyttesportförbundets årsmöte 2014 kommer att hållas den 11 maj i Bromma. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 5 I KORTHET FÖRENINGSINFORMATION • FÖRENINGSINFO Möjlighet att begära BEGRÄNSAT REGISTERUTDRAG Danmarks eget ”OS” I danska Esbjerg gick i somras folkfesten Landsstævne. I Danmark skapa-des traditionen med Landsstævner år 1862 genom en prisskjutning i Köpenhamn, mot bakgrund av att Danmark skulle vinna tillbaka det tidigare förlorade Sønderjylland! Under första världskriget blev Sønderjylland danskt, men Stævnerna levde kvar och efter andra världskriget ändrade de karaktär. Numera är dagens stævner en stor folkfest med idrott, fest och underhållning. Årets Stævne var inget undantag. Uppemot 10 000 deltagare fick på OS-vis tåga in på arenan för en grandios invigning. Drygt 25 000 allt som allt deltog i de 20-talet idrotter som var representerade – däribland badminton, bordtennis, havskajak, krocket, trial, handboll och beachvolley. Och naturligtvis fanns även skytte för sju olika discipliner med. Alla grenar utom gevär fält 6,5, som genomfördes på ett skjutfält, var samlat till en skytteanläggning i ytterkant av staden, endast sex km från tävlingscentrum. Totalt deltog 750 skyttar som noterades för 2 271 starter, fördelat 1 398 på gevär och 873 på pistol. En längre text om Landsstævne kan läsas i Svensk Skyttesport nr 5 på webben. Den hittas på www.svensk-skyttesport.se. Text och foto Lars Lennartsson SKYTTE I SVT:S SPORTNYTT När våra elitskyttar i de olympiska gevärsgrenarna var på träningsläger i Stockholm i oktober gästades de av en reporter och fotograf från SVT:s sportredaktion. De fokuserade främst på våra damer i ställningsskyttet, och det hela resulterade i ett reportage som sändes i Sportnytt den 28 oktober. Missade du inslaget kan du ännu se det på www.svt.se/sport. Sök efter rubriken ”OS-hjälten tror på damerna i Rio”. Om lägret kan du läsa på sidan 24 i denna tidning. Sveriges riksdag har beslutat att ändra lagen så att idrottsledare för barn och ungdomar får rätt att begära ett begränsat utdrag ut brottsregistret, på samma sätt som personal i skola och barnomsorg kan göra. Lagen gäller från och med den 18 december. Detta innebär att föreningar har rätt att be de som har direkt och regelbunden kontakt med barn och ungdomar (upp till 18 år) att visa upp ett begränsat utdrag ur belastningsregistret. Utdraget visar bland annat olika typer av sexualbrott. – Som en del i det förebyggande arbetet kan de föreningar som så önskar begära att ledare för barn och ungdomar visar ett begränsat registerutdrag. Det viktigaste för att före- NÄSTAN 300 000 Svenska Spel-kronor till skyttet Varje år ger Svenska Spel pengar till idrotten och dess ungdomsverksamhet. I år fick 6 365 svenska föreningar dela på 50 miljoner kronor. Av detta gick 293 678 kronor till 268 skyttesportföreningar. I nio av 21 län fanns skyttet med på topp-tio-listan över de idrotter som fått mest pengar. Vilka föreningar som får pengar påverkas av alla som har ett Spelkort eller spelkonto och som spelar hos Svenska Spel. Man väljer upp till tre klubbar som man vill stödja genom att ansluta sitt Spelkort till tjänsten, och varje krona lagd på ett spel omvandlas till 10 poäng som tilldelas din favoritförening. En gång om året räknas den stora potten av poäng ihop, och poängen omvandlas därefter till pengar. Ju fler poäng och större del av poängpotten din förening har fått, desto mer pengar ger det föreningen. 1 oktober 2013 nollställdes räkneverket och en ny period, fram till den 30 september 2014, påbörjades. Därefter delas 50 nya miljoner kronor ut. Det ni som förening behöver göra för chansen att få del av dessa Svenska Spel-pengar, är att er ordförande registrerar er på hemsidan svenskaspel.se/ ungdomsidrotten/partner. GOD JUL! Svenska Skyttesportförbundet vill tacka alla skyttar och ledare, föreningar och distrikt, sektioner och styrelserepresentanter, publik och arrangörer, samarbetspartners och skytteorganisationer och alla andra skyttevänner för 2013. Vi önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt skytteår! 6 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 bygga kränkningar och övergrepp är dock att föreningen arbetar aktivt och har dialog om de här frågorna bland ledare, aktiva och i styrelserummet, säger Karin Mattsson Weijber, ordförande för Riksidrottsförbundet (RF). De föreningar som överväger att begära begränsade registerutdrag kan få stöd av RF och SISU Idrottsutbildarna. Det uppdaterade utbildningsmaterialet ”Skapa trygga idrottsmiljöer för barn och ungdomar” ger konkreta råd hur föreningar och ledare kan förebygga och även agera om de misstänker sexuella övergrepp. Utbildningsmaterialet tar även upp hur föreningar bör göra om de väljer att begära att barn- och ungdomsledarna ska visa begränsade registerutdrag. LOK-stöd till 25 år Det lokala aktivitetsstödet, LOK, innehåller vissa nyheter för 2014. Till exempel så utökas åldern på de aktivitetsstödsberättigade, så att det nu gäller för de mellan 7 och 25 år. Mer om LOK kan ni läsa på sidan 14. ORMATION • FÖRENINGSINFORMATION • FÖRENINGSINFORMATION • FÖRENINGSINFORM IdrottOnline-info LITE KORT OM IDROTTONLINE Importera medlemmar Ett snabbt och lätt sätt att lägga in flera nya medlemmar samtidigt i ert IdrottOnline medlemsregister är att använda er av importfilen som finns att ladda ner från idrottonline.se. Följ lathund steg för steg för att få en korrekt import utan svårigheter! Mobilanpassa er föreningssida – och använd den! IdrottOnline-supporten vill att alla föreningar och förbund ska ha mobilanpassat sin hemsida innan den 31 december 2013. Vad man gör är att man i redigeraläget, på sin startsida, väljer fliken Design. Därefter klickar du i rutan som säger Version 2.0 (responsiv). Efter det kan du göra olika val för hur din hemsida ska se ut. Det går också att göra fler justeringar av layouten, genom att göra en liten stilmall i formatet CSS. Om detta kan man läsa i manualer hos IdrottOnline klubb. Supporten erbjuder sig också att hjälpa alla som kontaktar dem och behöver hjälp att byta design. Skicka ett epostmeddelande till helpdesk@rf.se och märk meddelandet VERSION 2.0. Uppge telefonnummer om du vill att de ringer upp och guidar dig via telefon. För er som inte kommit igång att använda er hemsida ännu kan vi verkligen rekommendera att börja med det. En hemsida är i dag föreningens ansikte utåt på internet, där alltfler befinner sig, framför allt ungdomar. Är er förening inte redo att jobba aktivt med er hemsida varje vecka eller månad? Lägg då åtminstone upp en välkomsttext på er sida, som kort berättar vilken aktivitet ni har, så att intresserade personer får svar på den grundläggande frågan. Se också till att era kontaktuppgifter till föreningen är uppdaterade i IdrottOnline då det är dessa som syns på hemsidan. Roll-guide Vilken roll gör vad? Använd rollguiden på www.idrottonline.se för att se vilken roll som ger vilken behörighet. Du hittar den i manualbiblioteket under fliken Manualer. För att skapa nya aktivitetsytor och idrottsmiljöer för barn och ungdomar finns Riksidrottsförbundets stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Om din förening är medlem i en organisation inom Riksidrottsförbundet kan du söka detta stöd, och du gör det i IdrottOnline. Stöd ges i första hand till nya aktivitetsytor eller utökade aktivitetsytor, men det finns även möjlighet att få stöd till energi- och miljöförbättrande åtgärder samt säkerhetsprojekt. Från och med den 1 januari 2014 finns det även möjlighet att få stöd för byggnation av samlingslokaler, så som teorilokaler och andra sociala ytor. Därefter finns också möjligheter att få stöd till renoveringsprojekt om föreningen själv äger anläggningen. Ansökningarna handläggs av respektive Distriktidrottsförbund. På sidan Stöd till anläggningar och idrottsmiljöer under rubriken Anläggningar på hemsidan www.svenskidrott.se hittar du mer information om detta stöd, och vilka kriterier som måste uppfyllas, samt kontaktuppgifter. På svenskidrott.se hittar du också länkar till Allmänna Arvsfonden och Boverket, där man kan söka stöd till ny verksamhet, anpassning av anläggningar, lokaler för funktionshindrade samt samlingslokaler. Följ nyhetslista Vill du vara säker på att du får all den informationen som du behöver för att kunna sköta din förenings IdrottOnlinesida på bästa sätt rekommenderar vi dig att följa IdrottOnline Klubbs nyhetslista. Du klickar på den blå stjärnan under Nyheter Idrottonline och fyller i dina kontaktuppgifter. Ett e-postmeddelande skickas då varje gång som en nyhet publiceras och du missar ingenting! IDROTTSLYFTET HJÄLPER ER FÖRENING ATT UTVECKLAS Vill ni utveckla er barn- och ungdomsverksamhet? Då har ni chans att söka stöd från Idrottslyftet 2014. Prioriterade områden för det stöd som SvSF fördelar för 2014 är utbildning och att bibehålla ungdomarna i idrotten. Precis som under de senaste två åren kan ni söka stöd utifrån angivna paket. Ett exempel på paket är utbildning, att ni kan få bidrag för att exempelvis låta någon eller några gå SvSF:s nya utbildning för biträdande föreningstränare. Alla föreningar får en Idrottslyftsbroschyr med posten i december månad. All information om Idrottslyftet 2014 hittar ni också på www. skyttesport.se. Ansökningsperiod för det kom- STÖD TILL ANLÄGGNINGAR OCH IDROTTSMILJÖER ÅRSRAPPORTERA, TACK! Föreningar! Glöm inte att skicka in föreningsrapporten där verksamheten för 2013 ska redovisas! Detta ska göras via IdrottOnline, IOL, senast 31 december 2013. Om ni lagt in alla medlemmar i IOL så är rapporten nästan klar när du öppnar den. Vi har utöver medlemsrapporteringen cirka 13 frågor som också ska fyllas i, precis som vanligt. För att formuläret ska fungera så måste du fylla i en nolla, ”0”, på varje rad där du inte har en annan siffra att fylla i. Riksidrottsförbundet sammanställer alla siffror i början av januari, och de ligger till grund för hur mycket stöd förbunden, sedermera idrotterna, får. Därför är det så viktigt att din förening verkligen skapar, fyller i och klickar på knappen ”SKICKA TILL SF” senast 31 december. SvSF:s kansli har öppet till den 20 december, och finns till för er om ni behöver hjälp. Ring 08-699 63 70 eller maila office@skyttesport.se så hjälps vi åt. Tack för er insats! Föreningsavgift 2014 mande året är 1-28 februari 2014 och ansökan görs i Idrottslyftsmodulen i IdrottOnline. Efter bearbetning av samtliga ansökningar kommer medlen att fördelas. Samtliga ansökningar kommer att besvaras oavsett utfall. Välkommen med er ansökan! I och med det nya året är det dags för er som förening att betala er årliga avgift till förbundet. Avgiften är 1 500 kronor per förening och den ska vara betald 31 januari 2014. För första gången så ska alla föreningar betala sin årsavgift via IdrottOnline, IOL. När ni loggat in i IOL så ser ni en varukorg bredvid ert namn i den nya toppbaren. Klicka på den och följ instruktionerna. Ni kan nu betala årsavgiften med kort eller via direktbetalning. Samtliga fören- ingar kommer att få, eller har fått, ett e-postmeddelande eller brev med information, betalningsunderlag och manual. Först när ni erhållit denna information går det att direktbetala. Om din förening inte fått informationen, kontakta oss via telefon 08-699 63 70 eller e-post sussie.svedlund@skyttesport.se så skickar vi ut underlaget igen. Se till att din förenings e-postadress stämmer i IOL för att säkerställa att informationen alltid kommer fram. Tack! NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 7 TEXT & FOTO JOSEFIN WARG FÖRENINGSBESÖK FALSTERBO-VELINGE SKYTTEFÖRENING ANTAL MEDLEMMAR 50-60 stycken, varav cirka 20-25 är under 25 år. GRENAR Luftgevär och korthållsgevär 50 m FÖRENINGSIDÉ Sysselsätta och ge en meningsfull fritid. Engagera alla, även de som kanske inte passar i lagidrotter. 8 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Korthåll i FALSTERBOVELLINGE Där det står ett ensamt träd på vänster sida, längs den långa raksträckan efter Ljungen, med riktning Falsterbo. Det är där du ska svänga in. Passera sedan lerduvebanan, sväng vänster förbi pistolbanan och nu är du framme. Här, i brisen från Öresund, skjuter Falsterbo-Vellinge Skytteförening korthållsskytte. Många gör det dessutom bra. DET BLÅSER LITE kyligt ute på den namnlösa 50-metersbanan där Falsterbo-Vellinge Skytteförening håller till under sommarhalvåret. Det är någon kilometer till bebyggelsen, och skulle man klättra upp på kulfånget så ser man Öresund och bron över till Danmark. – Vi är väl avskärmade, ligger bra till, stör ingen. Och det blåser inget här i jämförelse med andra delar i Skåne. Banan är väl inbäddad, berättar ordförande Bertil Nilsson. Det är augusti månad och korthåll står på kvällens agenda. Bara några skott hinner dock skjutas innan den tre år unga elektroniken hänger sig. För första gången någonsin. Men snart är problemet löst och skyttet återupptaget. – Jag sköt ett så bra skott när de la av, säger Villiam Eksten med en liten suck. Det är onsdagar som är träningskvällen här under sommarhalvåret. En normal kväll kan här vara mellan fem till 15 skyttar, i åldern 7 och uppåt. – Vi skjuter våra 25 skott, och sedan väntar korvgrillning och kaffe. Där har vi våra damer som sköter allt, säger Bertil Nilsson. Bertil är ordförande i föreningen, sedan mer än 10 år tillbaka. Alla år med en och samma agenda: – Jag vill göra skytte känt, visa att det inte är farligt och macho, utan en sport av koncentration, säger han. Framgångar i korthåll Längst till höger på skjutvallen står Marcus Madsen och Andreas Christensson och tränar. Här råder djup koncentration stundvis, som följs av lite snack och skämt emellanåt. Marcus och Andreas är två av föreningens framgångsrika och satsande juniorer på korthållsbanan. I flera år har föreningen bärgat medaljer på JSM, såväl individuellt som i lag. Att de överhuvudtaget kan delta med ett lag i korthållet är ovanligt. Få föreningar har tillräckligt med 50-metersskyttar för att få ihop ett lag, men FalsterboVellinge har lyckats de senaste åren. Håkan Christensson är något av en ungdomsledare i föreningen. Förre skytten Håkan involverades i föreningen när sonen Johan började skjuta för några år sedan – något som också var lite av en start för korthållet att få fäste hos de unga. – Johan började tidigt med ställningsskytte, och då blev det fler och fler som provade på. Vi har haft en förmån i att de vågat prova. Vi har också pushat dem till att de tidigt ska prova, sagt att det inte är så svårt och att man inte behöver vara stor och stark. Samma sak gäller i luftgeväret, att man ska prova stå, berättar Håkan. Mod och pushning Håkan berättar att det är få nya skyttar som hittar till korthållet som första skyttegren. De flesta kommer i stället från luftgevärsskyttet, men då från en annan förening, nämligen Vellinge Sportskytteklubb. Att ungdomarna har mod att testa något nytt, ser Håkan som en viktig grej. – Just att de vågar är viktigt, och att de ser att det inte är omöjligt. Tvingar dem att prova gör man inte, men de ser ju upp till de andra. Och det är ju skoj att år efter år få fram duktiga skyttar. Att dra med ungdomar till kort- hållet och på tävlingar, tycker han är viktigt. – Jag har dragit hit många. Och någon behöver dra med ungdomarna ut på tävlingarna. Det är inte så att de åker själva om föräldrarna inte är intresserade. Men vi har åkt land och rike runt för att tävla, berättar han. Övertalning gav resultat 11-årige Villiam Eksten frågar efter sin blå skyttehandske och får den av sin pappa. Villiam är yngst på träningen denna dag. – Jag har skjutit snart ett år. Ja, det är kul. Min pappa ville att jag skulle börja, säger han. – Han ville ha något att göra. Lagsporter passar inte alla och Villiam ville inte det. Då tänkte jag luftgevär. Han testade och det blev bra från början. Han längtar till träningarna, och det var ju det man ville, förklarar pappa Christian Eksten. Fast för att Villiam skulle ta klivet in i korthållet krävdes just, precis som Håkan var inne på, lite övertalning. – Till första träningen i korthåll ville han inte ens. Men jag tyckte att han NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 9 FÖRENINGSBESÖK ...här finns en gemenskap som man inte hittar överallt... KORTA OM FÖRENINGEN Om rekrytering, via exempelvis provskytte för skolan – Jag tycker att vi ger unga chansen, om de vill ha den. Vi har någon dag haft tre klasser, 80-90 elever, från Ljungenskolan här. De har skjutit och vi har gjort reklam för oss. Men det ger inte så mycket. Jag vet inte vad vi ska göra, men vi försöker synas, säger Bertil Nilsson. Om bra stöd från kommunen Simon Persson har roligt på träningen. kunde testa en gång och så gjorde han det. Och det kändes bra och första tävlingen gick bra, säger Christian. Nu tränar Villiam en gång i veckan och har alltid träning eller tävling också på helgen. Och Villiam är redan nu duktig. Kanske lite av en naturtalang. – Ja det kan man nog säga, kanske. Typ, säger Villiam själv. Marcus Madsen är en av föreningens framgångsrika juniorer. Villiam Eksten är yngst på dagens träning. 10 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Få men bra ledare Men bakom en duktig skytt, finns ofta också duktiga ledare. – Det är duktiga och engagerade tränare. Och här finns en gemenskap som man inte hittar överallt. Min dotter går elitgympa, men där är det inte lika varmt och soft, utan mer ”prestera, prestera”. Här är det mer chill, säger Christian. – För vår del handlar det om att man skjuter, inte så mycket teknikträning. Sista åren har vi tagit hjälp av Johan, efter sina fyra år på skyttegymnasiet i Strömsund. Han hjälper dem som vill prova, säger Håkan Christensson. Men, som hos många andra föreningar finns ett men. – Som andra föreningar har vi brist på ledare. Vi som gör ideellt arbete blir äldre för vart år. De yngre har så mycket annat för sig. Det krävs ju en fantast, säger Bertil Nilsson. Fler ledare, men också fler skyttar är välkomna, säger Bertil Nilsson. – Vår ambition är hela tiden att bli fler. Inte så att vi behöver, jag kan ligga och skjuta här själv, men det blir ganska tråkigt. Denna kväll verkar det dock vara kul, om än den börjar ta slut. Skymningen börjar falla. En efter en packar skyttarna ihop sina skyttegrejer. Elektroniken plockas undan. Och varmkorven från grillen och den gemytliga stämningen värmer i brisen från Öresund. ■ – Elektroniken köptes in för tre år sedan, med bidrag från kommunen och Idrottslyftet, och delas halvårsvis med Vellinge Sportskytteklubb. Vellinge kommun äger också marken, som föreningen arrenderar på ett 10-årskontrakt. Kommunen nolltaxerar dessutom sina föreningar så att de slipper betala hyra, säger Bertil Nilsson och Håkan Christensson. Om föreningens ekonomi – Verksamheten vi har går runt årligen. Vi säljer lite korv och bröd, och har ett litet överskott där. Vi får verksamhetsstöd, som alla andra, och lokalbidrag från kommunen. Det som kostar pengar är larmet och sådant. Och skott subventionerar vi för de unga, säger Bertil Nilsson. Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter. Komplett inredning för kontor, hem och jakt! SP88 h*b*d = 1500*550*400 *ALLT DETTA INGÅR! SP33 h*b*d = 750*550*400 SP88box SP33box Ord.pris: 9.285:- Ord.pris: 7.840:- 7.500:Dörr och fönsterlarm 6.000:Pris: 2.995:OBS! Hämtpris! Hämtlager i hela Sverige! Ev. frakt till gatuadress tillkommer från 495:-. 4 PACK 179:- Ett enkelt och pålitligt larm för hem och kontor. Monteras på dörrar och fönster. Vid larm ljuder en stark signal eller en “ding-dong” ton. Enkel att installera, inga ledningar behövs! Komplett med självhäftande tejp för fastsättning och batterier. FRAKTFRITT SP55. H*B*D: 1200*350*280 mm * SP88box alt. SP33box certifierat enl. SS3492 * Låsbart innerfack med ”brevinkast” * Elektroniskt kodlås * 9 v adapter. Inga nycklar, inga batterier behövs * Nyckelhållare och hyllor i dörren * Vit, svart eller röd (Färgtillägg 1.000:- svart och röd) Ev. frakt till gatuadress tillkommer med 495:- Kamlås för säkrare låsning! Super kamp anj! SP66, svart, inkl. kodlås, batteriadapter, viltvåg & skjutmål! :9 9 4.9 SP66. H*B*D: 1250*420*300 mm Världens smartaste nyckelskåp! Total kontroll på dina nycklar får du med våra nyckelskåp med RFID-teknink. IQ40, IQ160 samt IQ400 är integrerade i säkerhetsskåp certifierade enligt SS3492. Skåpet ser till att rätt person får rätt nyckel och registrerar automatiskt varje händelse. Alla nycklar sitter fast i skåpet och en nyckel släpps endast med rätt behörighet. Finns även som lådskåp där lådorna kan RFID bevakas. Läs mer på www.loxtore.se Skydda din dator! Digital security box, modell SS3040. En stöldfördröjande bärbar box som enkelt monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret eller på landet m.m. Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel. Utv. H = 143, B = 446, D = 325 mm. Vikt: 6.6 kg Brandsäker förvaring av dokument, kontanter m.m. Brandbox, modell SS1101, för brandsäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. Brandboxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand! UL-test 30 min i 850 grader. H*B*D utv. = 183*317*253 mm. H*B*D inv. = 94*288*180 mm. Frakt och moms ingår! Vikt 8,7 kg Pris: 995:- BRANDBOX A4, modell SS1103, för brand- och vattensäker förvaring av dokument, kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m. UL-test 30 min i 850 grader. Pris: 1.295:- Just nu: 1.495:Frakt och moms ingår! Frakt och moms ingår! H*B*D utv. = 165*405*316 mm. Inv. = 98*333*215 mm. Vikt 12,9 kg Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560 www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 11 REPORTAGE ESKILSTUNA PSK TEXT & FOTO SARA BORG vill locka till OS-grenar Det är en gråmulen dag på Hugelsta skjutbana där Eskilstuna PSK håller till. Här har ett tjugotal män i blandade åldrar samlats för att testa på två olika OS-grenar inom pistolskytte. Några av dem skjuter pistol i nationella grenar, andra har aldrig skjutit förut. Snabbpistolskytte pågår. DEN FÖRSTA GRENEN vi får testa på är snabbpistol. Grenen går ut på att skjuta så bra som möjligt inom den bestämda tidsramen, mot fem precisionstavlor. Först skjuts två omgångar på åtta sekunder, sedan två omgångar på sex sekunder, innan halvmatchen avslutas med de två riktigt snabba omgångarna på fyra sekunder. Nyberg är relativt ny i Eskilstuna pistolskytteklubb. Förra året kom han in i klubben och hamnade då i en träningsgrupp på åtta personer. Och han vill se fler börja med snabbpistol. – Det är därför vi har prova-på-dagar här. Vi vill bredda pistolskyttet och få folk att inse hur roligt det är med snabbpistol, säger han. Vill se mer snabbpistol Björn Nyberg från Eskilstuna pistolskytteklubb instruerar i hur grenen ska utföras. – Det är lyftet och det första skottet som är avgörande för hela skjutningen. Får ni till det så kommer skjutningen att gå bra, säger han och visar själv hur starten ska gå till. Nationella skyttar testar Anton Lindhof och Henrik Kyhlström skjuter de nationella grenarna i pistol, men har aldrig testat snabbpistol förut. Efter de två första omgångarna blir resultaten riktigt bra. Anton får hela 49 träff i sin första omgång. Men ju kortare tiden blir, desto slarvigare blir skjutningarna. På de två sista 12 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 omgångarna, när tidsramen endast är fyra sekunder, så hinner de inte skjuta alla skott. – Jag hann inte riktigt med alla så jag sparade lite ammunition, skrattar Anton och visar upp patronen. Svårt men roligt Efter att alla omgångarna har skjutits samlas de fem första försöksskyttarna för resultatläsning. Det visar sig att Anton har totalt 233 poäng i sin halvmatch, medan Henrik kommer tätt efter med sina 232 poäng. – Det här är något jag skulle kunna testa igen. Det var svårt, men väldigt roligt, säger Henrik. Självaste ordföranden för Eskilstuna Psk, Rune Nyberg, har också testat på. Han suckar och skrattar åt sitt eget resultat. En utmaning för psyket OS-gren nummer två att testa idag är fripistol. Där skjuter man på 50 meters avstånd mot en tioringad precisionstavla. En vanlig skjutning innefattar provskott och 60 tävlingsskott, alltså en riktig utmaning för psyket. Instruktören för grenen heter John Östlund och han är själv en aktiv skytt. – Det gäller att ha tålamod i den här grenen, säger John medan han visar hur det går till. I fripistol gäller det att hitta det som passar en själv bäst. – Vi står olika och skjuter olika. John Östlund instruerar denna dag i fripistol. Ett skott i taget och tålamod, är skyttereceptet. ”Svårt, men roligt” är Henrik Kyhlströms omdöme om att skjuta snabbpistol. Björn Nyberg markerar snabbpistoltavlorna. Vissa väljer att ha skytteskor, men annars är hjälpmedlen få, berättar John. Skotten laddas och avfyras, ett och ett. Det gäller att stå stadigt, sikta rätt och trycka av i rätt ögonblick. Och mycket riktigt. Alla som testar blir lika förvånade. – Det var ju inget tryck alls, skrattar Johan innan han laddar om. Efter skjutningen nämner Johan att han definitivt vill testa fripistol igen. Lätt tryck Johan Karlsson är en av de nyfikna som kommit för att testa på pistolskytte. – Jag har skjutit luftgevär förut, men aldrig pistol, säger han. Inför skjutningen varnar John för det lätta trycket i avtryckaren. – Ni hinner bara tänka att ni ska skjuta, så kommer skottet att gå av. Trycket är väldigt lätt om man jämför med andra pistolgrenar, säger han. Önskar fler till sportgrenarna Anledningen till att Eskilstuna Pistolskytteklubb bjuder in till prova-på-dagar är enkel - de vill att fler ska testa på de olika OS-grenarna inom sporten. – Det är ett roligt skytte för det händer någonting hela tiden. Dessutom finns det stora utvecklingsmöjligheter inom sportskyttet. Riktiga talanger kan få tävla utomlands och kanske till och med skjuta EM, VM eller OS, säger Rune Nyberg. Och det är inte bara prova-på-dagar som gör att deras nationella skyttar får testa på sportskyttet. I år blev det 18 onsdagar på rad som föreningen arrangerade träningstävlingar, där man blandade de nationella grenarna med OS-grenarna. – Man måste respektera att skyttarna tycker om de nationella grenarna, så vi blandar discipliner för att alla ska få testa på alla typer av pistolskytte, säger Rune. Rune hoppas att flera föreningar ska engagera sig i att försöka bredda sporten. Just nu jobbar föreningen hårt för att få in tjejer och juniorer genom att på olika sätt annonsera och arrangera prova-på-dagar. – Det kräver mycket arbete, men som skytt har man ansvar för att försöka väcka intresse för olika skytteformer tycker jag, säger Rune. Eskilstuna Pistolskytteklubb har ett tips till andra föreningar ute i landet: – Försök att få alla att testa de olika grenarna. På så sätt kommer alla hitta sin gren och intresset för sporten kommer att växa! ■ NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 13 INFORMATION TEXT JOSEFIN WARG FOTO HANS NYLUND och CHRISTER WILHELMSSON LOK-STÖD 2014 för alla upp till 25 år! 398 skytteföreningar fick tillsammans ta emot 1 079 992 kronor under första månaderna 2013. Varför? Jo, för att de hade sökt statligt lokalt aktivitetsstöd, också kallat LOK-stöd. LOK-stödsbidrag har alla föreningar inom Svenska Skyttesportförbundet möjlighet att få. Det gäller bara att registrera närvaro och aktiviteter. Och nu, inför 2014, väntar några nya regler som är positiva för många föreningar. Till exempel har åldern på de bidragsberättigade nämligen höjts till 25 år! STATLIGT LOKALT AKTIVITETS- (LOK-stöd) är ett bidrag avsett att stödja föreningars ungdomsverksamhet. En peng ges för varje ung deltagare på en sammankomst. Det kan vara en träning eller ett läger eller en prova-på-dag, till exempel. Helt enkelt – bidrag kan fås för varje barn och ungdom per aktivitet som ni har! Hittills har bidrag getts för deltagare i åldern 7-20 år. Nytt för 2014 är att den övre gränsen höjts till 25 år! Nytt för 2014 är också att ersättning kommer att utbetalas för ledarna på en sammankomst, vilket ersätter det tidigare bidraget för själva sammankomsten. Från och med 2014 krävs fullständigt personnummer för att en deltagare, även på prova-på, eller ledare ska kunna räknas. För verksamhet som genomförs från och med 2014 gäller också att hålla reda på några nya ansökningsdagar. 25 februari och 25 augusti är det framöver deadline för LOK-ansökan, för senaste halvårets aktiviteter. Även om det givetvis går registrera ansökan även dessförinnan. För sent inkommen ansökan ger inte rätt till bidrag hädanefter. Viktigt att komma ihåg är dock att 15 februari som sista an- STÖD 14 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 sökningsdag gäller en sista gång, och det är när ni ansöker om bidrag för aktiviteterna ni haft detta andra halvår 2013! Närvaroregistrering och ansökan sker via IdrottOnline där den det finns en särskild flik som heter LOKstöd. Det kan också ske genom appen IdrottOnline som du hämtar till din smarta mobiltelefon. Närvaroregistrering ska ske löpande. För att kunna söka måste ordförande och kassör finnas registrerade. När LOK-stödet som delades ut för aktiviteter andra halvåret 2012 sammanställdes, konstaterades det att 398 skytteföreningar tillsammans fått 1 079 992 kronor. I genomsnitt är det 2714 kronor per förening. 2714 kronor att lägga på nya aktiviteter för föreningens unga. Bra, eller hur?! Mer än 700 skytteföreningar har dock inte ansökt om LOK-stöd. Ta chansen nu! Två av föreningarna som ansökte om och fick LOK-stöd vid senaste utbetalningen var Älvdalens Pistolklubb och Forsa Skytteförening. Läs om hur de jobbar med LOK-stöd här invid. Har du frågor om LOK-stödet? Kontakta då LOK-stödsgruppen via lok@rf.se eller tel 08-699 61 50 (månfre 8.30-16.00). ■ En av Forsas två skjuthallar. FORSA SKYTTEFÖRENING, GÄVLEBORG fick 5472 kronor i LOK-stöd för hösten 2012 – för 37 sammankomster, 83 ledartillfällen och 573 deltagartillfällen. Christer Vilhelmsson sköter hemsidan, resultat, märken, är ungdomsledare och LOK-stödsansvarig och svarar här på hur Forsa jobbar med LOK-stöd. Här hos Forsa kan barn och föräldrar kolla när skyttarna skjuter. Vilka typer av sammankomster har ni rapporterat in? – Till största del är det bara luftgevärträningar och kvällstävlingar, och på sommaren är det lite korthåll och 6,5-skytte. Vilken åldersgrupp dominerar av de LOK-stödsberättigade? – 7 till 12. Varje vecka, som nu i måndags och tisdags, är det drygt 60 som skjuter. Vi har stor aktivitet, kanske en av Sveriges största tror jag. Vi kör en kvällstävling varje vecka. Vi kalllar det kvällstävling, för de vill tävla lite. Vi har blandat sitt- och ståskytte på måndagar och tisdagar. Sedan har ståskyttarna torsdag och söndag att träna extra på. Då är det mest juniorer och seniorer. Hur arbetar ni med LOK-stödet rent praktiskt? – Torsdagar och söndagar fyller varje skytt i när de är närvarande, på en närvarolista. Missar de det gör den ansvariga killen det. På måndagar och tisdagar försökte vi ett tag med att ledarna skulle fylla i närvaro, men de hann inte med det. Så nu tar jag i stort sett resultatlistorna, som jag sammanställer, och går in i datorn och prickar in i en närvarolista vecka för vecka. Och hur fungerar det att lägga in uppgifterna i LOK-stödsmodulen i IdrottOnline? – Det är gjort på en snörkvart! Det går jättefort. Det är bara att föra över siffrorna och sedan är det klart. Det funkar jättebra. Vad gör ni med LOK-stödsbidraget som ni erhåller? – Det går tillbaka till skyttarna. Vi har fina lokaler, nya gevär och jackor och utrustning. Allt har vi, och alla skjuter helt gratis. Löser de medlemsavgiften, 125 kronor, så skjuter de unga därefter gratis. Det enda vi tar betalt för är egentligen luftgevärsmärkena de köper. Vad betyder LOK-stödet för er? – Jättemycket. Det gör det nog för alla klubbar egentligen. Pengar går ju alltid åt, till lokalhyra och materialkostnader. Är LOK-stödet värt att lägga mödan på? – Ja, absolut. Det är lite jobb, men även om det tar en timme i veckan så är det ändå värt det. Nu höjs bidraget till 25 år och bidrag ges också för varje ledare. Hur ser ni på det? – Det är jättebra. Särskilt torsdagar och söndagar, när ståskyttarna tränar, har vi en hel del som fyllt 20 år som vi aldrig får ett öre för. Så det blir skillnad nu, absolut. Och måndagar och tisdagar har vi fem till sex ledare varje kväll. ■ Ståskyttarna Martin Sörensen, Markus Beronius, Hanna Sörensen samt sittskytten Tore Johansson. ÄLVDALENS PISTOLKLUBB, DALARNA fick 4648 kronor i LOK-stöd för hösten 2012 – för 66 sammankomster, 156 ledartillfällen och 383 deltagartillfällen. Jan Andersson är sekreterare, LOK-stödsansvarig samt en av fyra stycken ungdomsledare i föreningen. Han svarar här på hur Älvdalens Pistolklubb jobbar med LOK-stöd. Vilka typer av sammankomster har ni rapporterat in? – Vi skjuter luftpistol tre gånger i veckan. En kväll för sittskyttar och ståskyttar, ett 20-tal ungdomar som håller igång. De andra träningarna är blandade, med seniorer och juniorer som skjuter stående. Vi skjuter också minst en hemmabanatävling i månaden, och serietävlingar varje vecka i januari-februari-mars. Det är en handfull unga som skjuter krut, men det är mer sporadiskt. I maj-juni brukar det kunna bli 5-10 tillfällen som vi kan LOK-stödsregistrera. Men vi skjuter lika många tillfällen till, men då är det inte nog många unga. Vilken åldersgrupp dominerar av de LOK-stödsberättigade? – De som skjuter luftpistol är 10-20 år. 13 till 15 år är den tunga gruppen just nu. Efter 20 flyttar de ofta för skola eller jobb någon annanstans, så vi får få skyttar kvar. Hur arbetar ni med LOK-stödet rent praktiskt? – Vi lever kvar i den gamla världen och för ner närvaron på en pappersblankett. Den hänger på en anslagstavla i en pärm, och vi är alltid två ledare på varje sammankomst och de för upp närvaroregistreringen. Sedan sammanställer jag efter säsongen och rapporterar in det i IdrottOnline. Inrapporteringen i datorn tycker jag är väldigt enkel, det måste jag säga. Det gör du på några minuter om du har alla siffror sammanställda. Vad gör ni med LOK-stödsbidraget som ni erhåller? – En del av de pengarna går till ammunition och tavlor, det är huvudposten. En del lägger vi på träningsläger och resor till tävlingar. Allt går tillbaka till ungdomarna. Ungdomar betalar inte mer än 200 kronor i medlemsavgift hos oss, resten får de. Vad betyder LOK-stödet för er? – Det drar ändå ihop en 10-12 000 kronor på ett år, och det täcker ungefär 50 procent av de kostnader vi har för ungdomsverksamheten. Det är mycket pengar, om man tänker att man måste ut och jobba ihop det på annat vis, eller om man skulle höja medlemsavgiften. Så för oss är det av avgörande betydelse. Är LOK-stödet värt att lägga tid på? – Det är absolut värt den tiden. Nu höjs bidraget till 25 år och bidrag ges också för antalet ledare. Hur ser ni på det? – Vi har knappt några skyttar kvar i åldern 20-25 år. Det är väl bra att man kan få bidrag för dem, men vi kommer inte att tjäna på det. Men vi är alltid två ledare på varje träning så det på ledarsidan kan kanske vara bra. ■ NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 15 INTERVJU SARA OCH OVE LUNDSTRÖM TEXT JOSEFIN WARG FOTO PRIVATA och MICAEL CARLSSON slog till samtidigt För far och dotter Lundström blev årets svenska mästerskap och riksmästerskap i nordisk trap en trevlig tillställning. Först vann pappa Ove riksmästerskapet för veteraner 50+. Därefter vann Sara damernas tävling. Svensk Skyttesport fick en pratstund med Ove och Sara som berättar om lyckodagen, träningen nere på Forshagas bana och om kärleken till nordisk trap. 16 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 OVE OM SARA OM SARAS OVES STYRKOR STYRKOR Hon är mentalt stark när det börjar tätna till. Jag tror inte att hon blir nervös. Hon kanske blir det, men hon visar det inte i alla fall. Ju trängre läge, desto mer kommer hornen ut. På det viset tror jag att hon klarar sig riktigt bra.” Att han kan stänga av allt runtomkring och fokusera på det han ska göra, trots att han ibland har många bollar i luften. Många gånger skulle man kunna släppa en bomb bredvid honom, men det skulle han inte märka.” trap hägrade i somras för Ove och Sara Lundström, far och dotter från Forshaga Jakt- och Sportskytteklubb. Ove skulle här utmana de andra herrarna i klass 50+. Sara skulle försöka slå de med lite mer rutin och klättra upp på damernas pall. Mästerskapet var förlagt i Karlstad. På banor som de två, som inte bor alltför långt därifrån, passade på att avlägga några träningspass på. – Det är bra att få känna på banan innan man ska dit och det är skarpt läge. Så vi var där och gjorde några träningar, och tränade hemma så vi var väl förberedda, säger Ove. – Det är fina banor men de är inte lättskjutna. Så att vi har haft fördel på så sätt. Men det är skillnad på träning och tävling. Vid tävling kommer hornen fram mer, säger Sara. Men Ove hade en plan. – Jag tänkte inför söndagen att om jag tar in en duva i varje serie så finns det läge, och det var precis vad som inträffade! Så jag gick in som tvåa in i finalen. När finalen började tappade han direkt på första plattan, så det blev ett helt annat läge. Jag tappade också några. Tre duvor i finalen var för mycket för att kunna vinna, men det räckte till att skjuta sudden mot Bosse Bergquist. Då drog jag den långa stickan i finalen på sjätte duvan, för då bommade han. Det var onödigt spännande kanske, men det är så det ska vara – det ska vara tätt. Det var Oves första individuella guld i skytte, och det är klart att det smakade bra. – Det kändes riktigt gott alltså, för jag har strävat efter det i många år. Det blev det stora segervrålet efter, när det blev klart. Jag har bara vunnit i lag förut, så det var det första individuella i skytte. Jag har tre SM tidigare, men det var som konservator så det är inte riktigt samma sak. Det är bra att sprida ut tecknen lite! SM OCH RM I NORDISK Tävlingsdags Den 6 juli var det så dags för mästerskapets första dag, och det var en härlig sommardag med kanonförhållanden. Sara började bra. Sköt 88 träff av 100 och låg en duva efter flerfaldige svenska mästaren Mia Gustafsson. – Det var inte mycket att göra där, utan det var bara att ladda om till dagen efter. Hon är ju en tuff konkurrent, säger Sara. Ove var däremot mindre nöjd. Med 95 träff låg han tre duvor efter Falköpings Christer Fredriksson som ledde. ”Tillsammans vann vi guld” säger t-shirten, och det gjorde Sara och Ove. Även om t-shirten i sig kommer från Skellefteå som tog SM-guld i hockey i våras. ”Det är min barndomsstad, jag är född i Skellefteå. Endast det bästa är gott nog.” säger Ove. Ett segervrål som hördes Samtidigt som Lundström den äldres segervrål ekade ut över de värmländska nejderna, stod Lundström den yngre och sköt final på banan bredvid. – Mitt under serien hördes ett jättevrål, men jag visste inte vem det var. Det var klart att det var spännande, säger Sara. Sara lyckades dock behålla fokus, och efter en tät fajt med Mia Gustafsson kunde Sara knyta ihop säcken och bärga sitt första SM-guld. – Jag vet inte om det inträffat förut, att far och dotter skjutit till sig SM på samma dag förut. Ingen kan dra sig till minnes det. Så det var extra roligt. Inom tjugo minuter hade vi vunnit SM båda två, säger Ove. Och egentligen blev det mer medaljer till familjen än så. Detta då Mia Gustafsson är Oves partner och del i skyttefamiljen. – Jag fick se slutet på finalen. Det var lite spännande, för när jag kom dit och tittade låg Sara och Mia lika. Så det blev en kamp, men Mia tappade två och Sara kunde vinna. Det var ju en ren familjefejd. Det kunde inte bli mer spännande än att de gjorde upp i final, säger Ove. Frekventa besök på banan I november, när denna intervju sker, är det mindre nordiskt trap-skytte än i juli. Men visst händer det ändå att Ove och Sara Lundström åker ner till banan i Forshaga och tränar några rundor. Ibland ensamma, ibland ihop. Mesta träningen, och tävlingen, ligger dock under vår och sommar. – Vi tränar mycket tillsammans, det gör vi. Vi har ganska bra förhållanden på skjutbanan. Det är bara sex-sju dagar per år som det är skjutförbud och de som har nyckel dit kan skjuta mellan 8-20. Men vi brukar försöka träna tisdagar och torsdagar. Då är det blandad kompott, säger Sara. – Det kan vara 20 skyttar en kväll, fyller Ove i. – Det är bra träning, för då får man verkligen öva den mentala biten. Många som är inte så insatta i grenen vet inte hur det går till, och gör kanske lite provanläggningar mellan skotten och tar lite extra tid på sig. Störningsmoment kan man kalla det, säger Sara. Ensamträning står också ofta på agendan. – Jag försöker åka upp och göra två bra serier och koncentrera mig på skotten. Ibland ställer jag kastarna så att jag får vissa duvor. Ibland kan man nästan bli rädd för till exempel en högerduva, om det gått lite dåligt. Så det gäller att jobba bort det. Det är en fördel att kunna ta skott för skott, och inte bara jaga resultat, säger Sara som fokuserar på kvalité på många träningar hellre än kvantitet på få träningar. Detaljnötning Ove är ordförande i Forshaga Jaktskytteförening, och som sådan går nästan inte en dag utan att han besöker banan. Ofta för eget skytte. – Jag försöker skjuta 50 skott och ibland 100 för att hålla fokus längre. Ibland kan jag åka ner två timmar en förmiddag och träna på någon detalj. Man får ju vissa idéer, om att ”det måste jag få till”. Då får jag stå där helt mol allena och det är det nyttigt. Ibland kan någon som står och tittar analysera vad man gör, det är också nyttigt. Det är så små saker som skiljer fiasko från succé, kanske att du lyfter huvudet lite. Många inom skyttet har ofta tänket ”jag kan själv”, men det är fel många gånger. Du förstår kanske inte vad du gör själv, då måste man få hjälp, säger Ove som genom åren haft Gunnar Söderbäck och Lars-Åke Maxstadh att lyssna på extra mycket. Ove i sin tur är den som coachat Sara. Mer eller mindre framgångsrikt. – Har man problem så åker man upp och ställer sig och får lite nya tips. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 17 INTERVJU Foto: Micael Carlsson. Men ibland går det inte helt enkelt, utan man blir lite grinig på varandra. Oftast kommer man överens, men det är väl vissa gånger som man inte är på humör, säger Sara. Intåg i lerduveskyttet Ove Lundström har varit skytt länge. Men lerduveskyttet låg nere till stor del när Sara, född 1987,växte upp. Då var det i stället gevärsbanorna som Fullträff av Sara. Foto: Micael Carlsson (Obs. Bilden är ett montage) 18 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 gällde, för Sara höll på med både korthåll och luftgevär som liten. – Men sedan insåg hon att lerduveskyttet var roligt. Det var kul att börja skjuta det igen, säger Ove. Det var 2004 som Sara började skjuta lerduva. Därefter har de två varit flitiga med skyttet, och båda har bland annat representerat Sverige i landskamper. Förutom någon eventuell skeetserie om året, på klubbtävlingar, är de nordisk trap trogna. Ove förklarar varför han fastnat för disciplinen. – Det är svårighetsgraden i det. Du vet ju utgångspunkten i duvan, men du vet inte om den går åt höger, vänster eller rakt fram. Det styrs av slumpgeneratorer så du kan ju inte räkna ut det. Och du har bara ett skott. – Jag sköt mycket luftgevär och salongsgevär förr, men nu inget av dem. Nu är jag fast i nordisk trap. Visst, jag har funderat att testa på annat för att eventuellt komma längre, men det sociala spelar in. Jag trivs mycket bra med skyttarna, både i Sverige men också med de andra länderna. Och det vill jag inte bryta. Och det är en koncentrationssport. Kanske mer än i skeeten, för här står vi i en hel serie och ska vara koncentrerad, säger Sara. Mental utmaning I nordisk trap ska det vara tio sekunder från föregående skytts skott till att du ska göra ditt utrop. Efter att ha skju- tit dröjer det cirka 40 sekunder till en minut innan du ska vara redo för ditt nästa skott. – Så det går rätt fort och det är jättebra mental träning. Svårigheten i nordiska trapen är många gånger den här mentala delen, säger Ove. Enligt Sara åker många dit på att hjärnspökena kommer. Hon själv är inget undantag berättar hon. – Man har kanske inte riktigt självförtroendet som man skulle behöva alla gånger, det åker jag dit på ibland. Men det gäller att stänga av allt annat och köra sitt race. Det gäller att bygga upp det där att ”jag kan”. Jag önskar att jag var starkare i vissa lägen och orkade bita ihop. Men årets SM-guld visar att Sara kan. Och guldet gav mersmak. Så förutom att höja snittet till 22 träff per runda är hennes mål att fler gånger få kliva högst upp på pallen. – Målet är att stå längst upp på SM och även på landskampen och skandinaviska mästerskapet. Det vore väl jäkligt roligt nästa år särskilt, då landskampen ska gå här i Forshaga. Så ett försök dit ska jag göra, så får vi se hur långt det räcker, säger Sara som tog brons på årets landskamp. Oves framtida mål liknar dotterns. – Att försöka repetera gubb-SM som man säger, att slåss om det, och även att kunna vara med och kriga med de yngre tupparna i öppna SM. Och att kunna skjuta in sig i landslaget och även där försöka göra ett toppenresultat. För det är inga givna platser där, utan där är det stenhårt. Tillsammans vann vi guld Glädjen över segrarna på svenska mästerskapet och riskmästerskapet är fortfarande påtaglig hos Sara och Ove Lundström. Vilket osökt får oss att backa tillbaka till den soliga gulddagen i juli. Att far och dotter vann varsin klass väckte stor uppståndelse och fick rubriker i lokaltidningen. – Det var många som tyckte att det var skoj. Och som pappa sa tidigare, det är oklart om det hänt förut, så det var extra skoj, säger Sara På en bild från gulddagen, där de två poserar ihop, har Ove en t-shirt med stort text på bröstet som säger ”Tillsammans vann vi guld”. – Det var kul med tröjan, för många trodde att den var specialgjord för tävlingen, säger Sara. Men riktigt så var det inte. T-shirten kom från det att Oves favoritlag Skellefteå AIK vann SM-guld i hockey i våras, men den var ju också påpassligt aktuell även för Lundströms. Ove berättar: – Jag slängde in den i bilen på söndagmorgonen, för det kunde ju bli så att vi båda kunde vinna. Flera trodde att vi hade specialdesignat tröjan, men riktigt så kaxiga var vi inte. Men det blev bra! ■ Ove, till höger, på landskamp tillsammans med norske skytten Anastasios Kaliafas. metsyS sneL retropS hplodnaR ehT DESU EB NAC GNIVIRD ROF ECNAMROFREP SNEL SUONIMUL NOISSIMSNART SNEL ROLOC ”EGATNAVDA RIAFNU“ NA ROF DEDNEMMOCER wolley dna egnaro seifilpmA .snoitidnoc thgil thgirb ot muideM sroloc dnuorgkcab gnitrotsid tuohtiw sroloc %05.81 TMC 35# SNOITIDNOC THGIL WOL ROF DEDNEMMOCER gnitoohs roF .noitcetorp eye dna segnar roodni ,gnithgil rooP snel ytefas tnellecxe nA .dedeen si tsartnoc on nehw sroodni .gnidaol dnah nehw %17.09 raelC 24# yrev A .nwad ro ksud ,snoitidnoc thgil wol ni tceffe gninethgirB ni ,sroodtuo ,sroodni desu eb ot snel siht swolla tnit roloc thgil .thgin ta ro thgil talf %27.09 elaP wolleY 84# ro elfir rof snel dooG .noonretfa etal ro syad yggof tsacrevO ni desu eb naC .stegrat etihw dna kcalb htiw gnitoohs lotsip .segnar roodni %53.58 wolleY 34# thgil wol ni stegrat yalc egnaro fo tnemecnahne mumixaM .snoitidnoc %96.38 muideM wolleY 25# SNOITIDNOC THGIL EGAREVA ROF DEDNEMMOCER ot )54#( egnaro taht rekrad ylthgilS .snoitidnoc yzah ,thgirB .ytiuca lausiv secnahnE .tsartnoc rof ,thgil eulb derettacs brosba %66.16 tesnuS egnarO 94# yduolc lluD .stegrat yalc egnaro rof snel dnuora lla tnellecxE .tegrat eht fo egnaro eht secnahnE .nwad ro ksud ,syad %33.17 egnarO 54# esoht rof llew skrow ,sdnuorgkcab neerg tsniaga gnitoohs roF erehw snoitidnoc sthgilhgiH .ycneicifed roloc neerg-der htiw snepmad dna egnaro sthgilhgiH .dnuorgkcab roop a si ereht .ylroop egnaro ees ohw esoht rof snel dooG .neerg %14.14 noillimreV 64# %76.16 thgiL elpruP 74# Har du synfel? Jag HJälper dig! neerg tsniaga stegrat egnaro fo tsartnoc tnellecxe sedivorP snepmad tI .noillimrev dna yerg senibmoC .yks ro dnuorgkcab .seert tsniagRanger a tegrat egnaoch ro eht sPilla ecnahneskytteglasögon. dna neerg eht För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att Stillgodose USA:s erbjuder NOITIDNOC T HGIL ESmilitärer, NETNI ROF D EDNEMMOCER yrev rof snel a ,74# naht rekraD .snoitidnoc thgirb yrev roF Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa. stegrat egnaro fo tsartnoc taerg sedivorp dna thgilnus thgirb %33.03 .noitcuder eralg rof snel tnellecxe nA .yks eulb peed a tsniaga Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser i 12 olika färger är du väl förberedd för alla doog A .stegrat egnaro fo noitinifed doog gnivig gnicuder thgiL typer av ljusförhållanden. gniralg thgirb no stegrat egnaro gnitoohs rof snel dnuora lla %27.43 peeD elpruP 15# nworB 44# .sdnuorgkcab nepo htiw syad Du kan köPa RanDolPh RangeR och Pilla som .dnuorgkcab nepo htiw syad gniralg ,thgirb rof tsartnoc hgiH .snoitidnoc wons dna gnitnuh rof dooG ❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser dna thgil secudeR .sretoohs lotsip ro elfir ,syad thgirb roF ❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval egnaro ecnahne ton seoD .level emas eht ta sroloc lla stimsnart .thgilnus thgirb ni esU .stegrat roloc tnellecxe gnidivorp retlif ytisned lartuen a sa stca tnit yerG rof tnellecxe era dna eralg ecuder sretlif gniziraloP .ytiledif hguohtlA :etoN .tnatropmi si noitcuder eralg erehw ro gnihsif emas eht reffo ton od sesnel eseht ,tnatsiser tcapmi ylhgih .sesnel ssalG gnitoohS hplodnaR sa noitcetorp evirD nettaP samohT 62vi hjälper dig att se ASU 86320 AM ,hplodnaR vad du skjuter på 7330-689-187 :xaF • 0706-169-187 adanaC & SU 5041-145-008 moc.asuhplodnar.www moc.asuhplodnar@ecivresremotsuc %94.61 re gn aR eznorB 05# %82.45 yerG 14# %00.41 yerG deziraloP 43# )nwohs ton( mobilnr. 0705-18 35 .cnI ,gnir20 eenignE hplodnaR 5002© hplodnaR fo kramedart deretsiger a si ogol ER ehT .ASU ni detnirP .gnireenignE www.hakandahlby.com Nationell idrottsutbildning Sök till Skyttegymnasiet i Strömsund Nu även för skyttar med funktionsnedsättning! Vi siktar på närhet, gemenskap och utveckling Här finns mer information. Välkommen med Din ansökan senast 1 december! Strömsund telefon 0670-162 16 mejl skyttegymnasiet@stromsund.se Hemsida www.hjalmar.nu facebook Skyttegymnasiet Strömsund Hjalmar Strömerskolan – Skyttegymnasiet • Box 520 • 833 24 Strömsund tfn 0670-161 00 • skyttegymnasiet@stromsund.se • www.hjalmar.nu NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 19 INFORMATION Svenska Skyttesportförbundets utbildningståg är nu i rullning och på väg ut till er i Skyttesverige! För första gången har nu samtliga fyra grenar ett gemensamt utbildningsmaterial. Detta material har tagits fram tillsammans med personer utvalda av de fyra sektionsstyrelserna. Gruppen har även varit med och format en ny tränarstruktur med olika utbildningar. All utbildning delas in i block som är fyra timmar långa. Utbildningssatsningen TEXT CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM och MICHAEL NORMANN, ansvariga Utbildningsprojektet har rullat igång på allvar! SPORTCHEF SvSF:s TRÄNARSTRUKTUR A-, B OCH C-TRÄNARE TRÄNARE BREDDELIT 20 TIM + DOKUMENTERAD PRAKTIK TRÄNARE BREDD 20 TIM FÖRENINGSTRÄNARE (6 BLOCK PÅ 4 TIM) PLATTFORMEN (15–20 TIM) BITRÄDANDE FÖRENINGSTRÄNARE (2 BLOCK PÅ 4 TIM) FÖR PERSONER SOM vill ta steget och bli tränare finns en första utbildning för biträdande föreningstränare. Den består av ett utbildningsblock som är gemensamt för samtliga grenar och ett block som är specifikt för den gren som deltagaren avser att verka inom. För att få ut så mycket som möjligt av det gemensamma utbildningsblocket bör deltagarna vara från olika grenar. När den biträdande föreningstränaren blivit lite varm i kläderna är det dags att gå föreningstränarutbildningen. Denna är uppbyggd i sex block på fyra timmar vardera. Två av blocken är gemensamma och innehåller ämnen som träningsplanering, fysträning, ledarskap/pedagogik och mental träning. Ett av de fyra grenspecifika blocken kommer att innefatta utrustning och regler. De resterande tre blocken handlar om skjutteknik. 20 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Man väljer själva hur många block man vill gå, men för att kunna få statusen föreningstränare ska båda de gemensamma blocken, ett valfritt block om skjutteknik samt det grenspecifika blocket om utrustning och regler genomföras. Plattformen är svensk idrotts grundläggande tränar-/ledarutbildning. Den hålls av SISU Idrottsutbildarna, och den kan samtliga tränare/ledare gå, oavsett tidigare kunskaper. De nu nämnda utbildningarna är nödvändiga för den som vill fortsätta att utbilda sig i strukturen. För personer som vill verka som tränare utanför den egna föreningen finns det en breddtränarutbildning och en breddelittränarutbildning. Dessa är på 20 timmar vardera och mellan utbildningarna genomförs dokumenterad praktik. Dessa utbildningar är under framtagande och utformningen kom- mer att presenteras vid ett senare tillfälle. För personer med officiella uppdrag på landslagsnivå eller liknande kommer vi att använda oss av de utbildningar som internationella organisationer som ISSF eller motsvarande genomför. Dessa tränare kommer att benämnas A, B- respektive C-tränare beroende på vilken nivå tränaren verkar. Tränare på A-nivån är till exempel förbundskaptener och tränare på C-nivån har ledar- och tränaruppdrag vid landskamper, för juniorlandslag eller för utvecklingslag. Vad händer i framtiden? På nästa sida ser ni här den planering som vi lagt för de kommande fyra åren. En pilotutbildning för biträdande föreningstränare har hållits i Skåne (läs mer om den på nästa sida) för att främst testa utbildningsmaterialet. Detta kommer att utvärderas och när det är gjort väntar utbildning av fler biträdande föreningstränare. De breddtränare som utbildades i oktober är de som kommer att få påbörja utbildandet av biträdande föreningstränare. Under 2014 och 2016 kommer vi att ha en helg på våren och en på hösten där vi genomför centralt arrangerade utbildningar för biträdande föreningstränare. För 2014 är dessa helger spikade till den 26-27 april samt den 8-9 november. Under hela perioden 2014-2016 kommer det genomföras regionala utbildningar beroende på behov och efterfrågan. Breddtränare Vi har i höst genomfört en utbildning för breddtränare. Denna kommer att följas upp med nya utbildningar de kommande två åren och det första tillfället är den 28-30 mars 2014. Varje år med start hösten 2014 kommer det hållas utbildningar för breddelittränare, där vi kommer att arbeta med teknikutveckling inom de olika grenarna och vi kommer att arbeta med en gren per år. Här kommer vi att ta hjälp av specialister inom dessa områden, vilket kan betyda att vi tar hjälp av utländska experter. Under 2016 kommer vi att genomföra en gemensam Grundtränarutbildning för våra breddelit tränare. Grundtränarutbildningen är en fortsättning av Plattformen och denna kommer att omarbetas av SISU Idrottsutbildarna för att bättre passa våra syften. Föreningstränare Utbildningen för föreningstränare kommer att inledas med ett pilotprojekt som är tänkt att hållas helgen den 25-26 oktober 2014. Under 2015 och 2017 kommer det sedan att hållas cen- trala föreningstränarutbildningar och distrikten håller motsvarande utbildningar under perioden 2015-2017, beroende på intresse och behov. Kontinuerligt under hela projektets gång önskar vi att så många som möjligt går Plattformsutbildningen. Denna hålls kontinuerligt under året i de olika SISU-distrikten. Gå in på hemsidan www.sisuidrottsutbildarna. se så kan du enkelt söka efter när Plattformen hålls i just ditt distrikt. Under 2017 avser vi att skicka intresserade personer på C-tränarutbildning. Troligt är även att vi kommer att komplettera denna utbildning med en kortare utbildning på hemmaplan avseende bland annat våra rutiner vid tävlingsadministration. Vill ni hoppa på tåget? Låter det intressant att hoppa på utbildningståget? I så fall är ni hjärtligt välkomna ombord när utbildningarna startar i vår! Har ni dessutom barnoch ungdomsverksamhet (7-25 år) i er förening kan vi erbjuda er att söka medel från Idrottslyftet för er utbildningssatsning. Så har ni personer i er närhet som ni vill visa lite uppskattning genom att erbjuda dem att utbilda sig till biträdande föreningstränare, eller vill erbjuda dem att delta i en Platt- 20142015 20162017 Tränare Bredd Tränare Bredd Bredd Elit Teknikutveckling Gevär Bredd Elit Teknikutveckling Lerduva? Central utbildning Biträdande föreningstränare Bredd Elit Teknikutveckling Pistol? C-tränarutbildning Bredd Elit Teknikutveckling Viltmål? Bred Elit Gemensam Grundtränarutbildning Central utbildning Biträdande föreningstränare Regional utbildning Regional utbildning Regional utbildning Biträdande föreningstränare Biträdande föreningstränare Biträdande föreningstränare Pilotutbildning Föreningstränare Central utbildning Föreningstränare Central utbildning Föreningstränare Regional utbildning Regional utbildning Regional utbildning Föreningstränare FöreningstränareFöreningstränare PlattformenPlattformen PlattformenPlattformen formsutbildning? Ansök då om medel för detta via Idrottslyftet. Mer information om hur detta går till kan ni läsa i Idrottslyftsfoldern som varje förening fått i brevlådan, eller så läser ni mer på vår hemsida www.skyttesport.se. Välkomna ombord! ■ Premiär i Skåne på Utbildningssatsningen 2017! Några röster från deltagarna 1. Hur har utbildningsdagen varit? 2. Ser du fram emot att delta i utbildningarna framöver på föreningstränarnivån? 3. När du åker hem idag – känner du dig inspirerad eller trött? TEXT JAN-OLA OLSSON, breddtränare Skåne Lördagen den 16 november var det äntligen dags att genomföra ”pilotutbildningen” för biträdande föreningstränare i Skyttesportförbundets utbildningsstrategi Skåne hade fått uppdraget att bli ”testpiloter” på material och upplägg för det hela – och intresset att delta på denna utbildningsdag i Kristianstad visade sig vara stort! DENNA DAG GENOMFÖRDES båda basblocken i utbildningen för biträdande föreningstränare. Under förmiddagen handlade det om det gemensamma innehållet, med fokus på organisation, säkerhet, etik och moral, ledarskap och grundläggande träningslära. Under eftermiddagen arbeta vi därefter grenspecifikt med utrustning, skjutteknik och skjutställningar. På plats fanns 25 gevärstränare och tre pistoltränare. Sex lerduvetränare hade anmält intresse men tyvärr fick vi återbud från kursledaren med kompetensen för det grenspecifika gällande lerduvor denna dag. Vi har lovat att under början av 2014 återkomma med utbildningsdag för dem! Totalt var 13 föreningar representerade och i gruppen var det en god ålderspridning, från 17 till 68 år. När det gäller erfarenheter var det också blandat. Allt från alldeles färska ledare till dem som kämpat på i många år och varit med på utbildningar tidigare. Visst är skytte alldeles fantastiskt på detta sätt! TORBJÖRN NILSSON, HÖÖR – GEVÄR MICHAEL SWÄRDH, MALMÖ – PISTOL 1. Mycket bra balans mellan teori och praktik, kunniga ledare och massor av uppdateringar och repetition. 2. Ja – jag kommer att gå nästa steg i utbildningen också! 3. Definitivt inspirerad! CARINA OHLIN, ÖSTERLEN – GEVÄR 1. Jag är mycket nöjd med dagen. Trevligt med gemensam inledning för gevär och pistol. 2. Känner mig sugen på att delta även i nästa nivå! 3. Inspirerad! JAN STRAND, ÖSSJÖ - GEVÄR 1. Speciellt passet med praktik har jag uppskattat – det ökar min förståelse. Bra balans med pauser under dagen. 2. Ja. Nästa nivå lockar redan! 3. Mycket inspirerad – hem och öva! 1. Känns som att detta kommer att bli väldigt bra! Jag har varit med på en hel del under åren – skönt att utbildningarna nu tar fart igen. 2. Det blir säkert även nästa nivå. 3. Mest inspirerad såklart! NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 21 FÖRSVARSINFO TEXT PER JÖNSSON Med en termin kvar till examen som idrottskonsulent vid Bosön idrottsfolkhögskola börjar tankarna komma i huvudet - vad ska jag göra efter skolan? Ska jag jobba? Vill jag jobba med det jag utbildat mig till? Var i landet vill jag bosätta mig och arbeta? Tankarna är många men mitt i allt detta var det en idé som stack ut i mängden - Försvarsmakten och en karriär inom det militära. Jag heter Per Jönsson, är gevärsskytt och studerande, och här berättar jag om min väg in i det militära. MÖNSTRINGEN ett första steg in i Försvarsmakten militära livet har alltid intresserat och fascinerat mig sedan jag var ung. Jag tillhörde en av de sista årskullarna som kallades till allmän mönstring inför värnplikt. Vid 18 års ålder var jag inte lika säker som jag är idag på vad jag vill, och det märktes vid det mönstringstillfället. Jag var dåligt förberedd fysiskt när jag INTRESSET FÖR DET Pär Jönsson hoppas på en framtid inom Försvarsmakten, och är nu preliminärt antagen till Grundläggande Militär Utbildning i Arvidsjaur. Foto: Josefin Warg. 22 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 kom dit, och när jag tänker tillbaka gav min osäkerhet kring vad jag ville ett oseriöst intryck, som de på Pliktverket genomskådade direkt. Självklart blev jag inte intagen, då. Nytt försök Under denna sommar marknadsförde sig Försvarsmakten flitigt i media, under rubriken ”Har du vad som krävs?”. Tanken slog mig att jag vill ge det en chans till och att jag inte skulle göra något halvhjärtat denna gång, utan göra full satsning. Jag skickade in min ansökan om mönstring till Rekryteringsenheten, som Pliktverket numera heter, och inledde träningen för att förbereda mig fysiskt på de tester som jag skulle komma att ställas inför. Det fanns bara en tanke när jag skickade min ansökan, och det var ”de kommer att kalla mig”. Lidingöspåret, låg ett brev i postlådan. Det meddelade att jag var kallad till mönstring. ”Äntligen” var min första tanke. Beskedet gav mig en viss arbetsro i mina förberedelser, med tanke på att jag nu visste att jag hade en fot innanför dörren till min planerade framtid. Träningen mot den perfekta prestationsdagen fortsatte vecka efter vecka. Jag ville visa upp ett förberett och seriöst intryck denna gång, och jag gjorde min hemläxa för att klara det som förväntades utav mig. Kallad En dag när jag kom hem, från ett slitigt träningspass i en utav backarna i Mönstring En kall ruskig höstdag i början på november åkte jag in till Gärdet i Stockholm för att fortsätta jakten på min framtid. Under hela mönstringen bedöms man utifrån en skala av 1-9. 9 är bäst och man måste ha minst 4 för att vara godkänd att gå vidare till nästa steg, oavsett vilken befattning man söker. Första momentet var det så kallade IQ-testet som var det enda jag fruktade. Under detta test får man Högt steg. 75 kliv per ben. En av mönstringsövningarna. Arkivfoto: Lasse Sjögren/Försvarsmakten Cykeltestet innebär att trampa i viss fart, trots att motståndet allteftersom blir tyngre. Arkivfoto: Lasse Sjögren/Försvarsmakten svara på en del påståenden och frågor om sig själv, som senare är underlag till samtalet med psykologen. Testet innehåller även en relativt stor mängd av ordförståelse, att se mönster i olika sifferkombinationer och man testas även att kunna tänka i ett 3D-format. Testet skall visa hur logisk, teknisk eller begåvad du är. Detta för att säkerställa att du rent kompetensmässigt klarar av det område som du senare söker. Frågestund En lång paus i väntan på psykologsamtalet följde. Under pausen hade vi möjlighet att prata med några killar som är anställda inom det militära idag. En från livgardet i Stockholm, en från jägarbataljonen i Arvidsjaur och en från flottan i Karlskrona. Givande samtal där jag inte tvekade om att prata med killen från jägarbataljonen. Jag ville veta mer. Mitt i vårt samtal kommer en kvinna med norsk brytning in och ropar upp mitt namn. Det var dags för nästa prov, som jag hade tveeggade känslor inför - psykologtestet. Hos psykologen Inledningen på vårt samtal kan liknas vid en väldigt, väldigt, stel dejt. Psykologen ställde frågor och var nyfiken på alltifrån vart jag växte upp och hur min familj är, till hur jag trivdes där jag bor nu. Senare kom de mer känsliga frågorna - har jag någonsin upplevt något traumatiskt, hur reagerar jag när folk som jag älskar går bort och hur bearbetar jag det? Jag har nog aldrig känt mig så psykiskt tömd någonsin som jag gjorde efter de 30 minuterna. Oavsett hur trött jag upplevde mig efteråt stod jag nu inför det som jag såg fram emot, de fysiska testerna. Nu skulle jag få visa vad jag gick för. Under lunchen satt alla vi som testades för dagen i sann sandlådeanda och jämförde vem som gjort vad och vem som fått mest i de olika momenten. Vinnarmentaliteten var hög runt bordet och jag älskade känslan av tillhörighet och laganda. Efter en alldeles för bastant lunch vilade jag middag i en soffa utanför testlabbet, när jag hör en lätt rosslig och kvinnlig, men otroligt bestämd röst, ryta längre ner i korridoren. ”PER EMIL SIMON JÖNSSON”. Har nog aldrig kommit upp så fort ur en soffa någonsin. Kvinnan i fråga var bara drygt en halv meter över marknivå, men oj vilken pondus hon hade i rösten. Detta var sjuksköterskan som skulle göra en hälsokontroll på mig. Skrattfyllt hälsotest Efter att hon konstaterat att jag hade både fullgod syn och hörsel kopplade hon upp mig för att kolla EKG och blodtryck. Att som sköterskan först stå och säga till mig att jag ska slappna av, så att testerna blir så exakta som möjligt, och sedan stå och dra absurt underhållande ordvitsar, gjorde att kontrollen tog ungefär dubbelt så långt tid som den borde. Jag inte kunde sluta skratta! När vi gick till isokaitestet, deras metod för att mäta styrkan i kroppen, Isokaitestet. Arkivfoto: Lasse Sjögren/Försvarsmakten frågade två av de närvarande militärerna om de fick följa med och titta. Isokaitestet går ut på att man ska dra en stång som är fäst i två vajrar kopplade till en dator, från en utgångposition som kan liknas vid ett marklyft i gymmet. Man drar stången från golvet upp till hakan. Ju hårdare och snabbare man drar, desto mer motstånd får man i stången och bättre resultat likaså. Man får ett provlyft följt av två lyft med full kraft, därefter mäts ett mellanvärde av de två lyften och man får ett resultat, där man om igen graderas från 1-9. Efteråt granskades resultaten och de konstaterade att jag hade dragit en snittvikt på 125 kilo från golvet upp till hakan. Solklar 9:a i resultatboken! Cykling Nästa test var cykeltestet. 5 minuters uppvärmning följdes av själva testet, där motståndet på tramporna ökade allt eftersom och man skulle hålla en viss fart på tramporna. Upp till nivå 7 var enligt mig en barnlek, men sedan fick jag börja anstränga mig. När jag började grina illa på nivå 8 gick killen från jägarbataljonen i Arvidsjaur fram till mig Han drog av sitt jägarmärke från jackärmen och la det framför mig med orden ”vill du ha ett sådant här märke på armen i framtiden, är det dags att bevisa det redan nu. Jobba!”. Efter de orden blev hela nivån 9 en enda lång spurt där jag tryckte på och lät testmätaren gå i topp. Tänk att viljan att visa sig värdig kan ge en sådan enorm energikick. Jag ska understryka att jag var trött efteråt. Spagettiben är ingen underdrift. Efter cirka 20-30 minuters vila skulle jag genomföra ett jägartest som går ut på att jag med en 20 kilos ryggsäck skulle gå steg upp på en bänk som var 40 centimeter hög. 75 gånger på varje ben. Jag genomförde det utan att känna att jag behövde gå på 100 %, vilket var skönt då alla förberedelser jag gjort inte varit förgäves. Preliminär antagning Det avslutande momentet för dagen var att träffa en yrkesvägledare som tittade igenom mina tester, tog i beaktning vilka tjänster som jag önskade att söka till samt vilka av mina önskemål jag hade kompetens för. Efter en relativt kort diskussion fastslog han att jag hade fullgod kompetens för det Jägarmärket från Arvidsjaur inspirerade Pär Jönsson under antagningstesterna till Försvarmakten. Foto: Jimmy Croona, Combat Camera Försvarsmakten område jag ville söka mig till, nämligen jägarbataljon i Arvidsjaur. I skrivande stund är jag preliminärt antagen till GMU i Arvidsjaur, och de kommer att ge slutgiltigt besked efter det att de jämfört alla ansökande vid de övriga testorterna i Sverige. GMU är en grundläggande militär utbildning på tre månader. Den kan följas av en utbildning som heter GUJ, grundläggande jägarutbildning, som jag själv får söka till. Denna är på 12 månader och leder efter genomförd och godkänd utbildning till anställning inom Försvarsmakten. Spännande framtid väntar Historierna man hört från sin omgivning är många, om hur behandlingen av jägarsoldaterna under utbildning är. Men det är inget som avskräcker. Jag har frivilligt sökt mig till detta och framgångsrikt blivit antagen. Därför ser jag fram emot utbildningsstart som blir i slutet på sommaren 2014. Många har ifrågasatt varför jag valde att söka mig till detta just nu, när jag har en utbildning som jag kan söka jobb med. Svaret på det är enkelt. Jag har alltid velat prova det militära livet, nu var tajmingen rätt och motivationen hög. Att den utbildning jag sökt mig till är en utav de tuffaste man kan utsätta sig för inom svensk militär är jag väldigt medveten om. Men, som en vän sa en gång för många år sedan – ”Vill man så kan man. Kan man så ska man”. ■ NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 23 REPORTAGE GEVÄRSELITEN drillas i ståendeskyttets teknik TEXT & FOTO JOSEFIN WARG – That was really good. – Yeah, I stand so much more still now! Anna Normann. 24 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 glädje i Anna Normanns röst när hon just konstaterat att stillaståendet i skyttet blev bättre, efter ett tips från Dick Boschman som tycker att det ser bra ut. – Jag har bytt diopter. Nu behöver jag nästan inte röra huvudet någonting från det att jag grovriktar till att jag siktar. Huvudet väger nästan 5 kg ändå och om det är en stor rörelse där, sätter det hela kroppen i svängning. Nu är det mer stilla, berättar Anna nöjt. Vi befinner oss i Brännkyrkahallens skjuthall i Stockholm. Det är första heldagen på ett tre dagar långt träningsläger, och totalt nio skyttar är här. För att förhoppningsvis bli lite bättre. DET BUBBLAR AV Bra är de redan, de är rentav Sverigeeliten i de olympiska gevärsgrenarna, men även en bra skytt kan bli bättre. Det vet dessa aktiva och denna höst har de fått experthjälp för att höja sig. Dick Boschman heter den holländske tekniktränaren som anlitats för att vid ett antal tillfällen träna skyttarna. Att förbättra skyttarnas ståendeteknik är en av målsättningarna, då det generellt är just i ståendeskyttet som svenskarna är någon poäng efter världseliten. Många specifika tips Skottens klingande ekar i den gulaprikosa skyttehallen och man kan nästan ta på koncentrationen. Trots Linda Olofsson. att klockan bara är tidigt på morgonen är utvecklingen redan i full gång. Maria Hägglund får Boschmans hjälp med att justera höfter och ben, för att hitta den bästa positionen. Lotten Johansson får hjälp att hitta en spänd muskel. – Dick ser väldigt mycket. I dag sa jag till honom att jag hade mycket rörelse för att jag spänner mig, men inte vet var. Då fick jag skjuta utan jacka, och han sa att jag spände vänsterarmen och att jag behövde slappna av i den. Så då gjorde jag det och det gick mycket bättre än tidigare, berättar Lotten senare. Detaljer som gör det Detaljer, detaljer, detaljer. När man är uppe på dessa skyttars nivå är det främst detaljerna som kan göra skillnad, för att nå den där extra poängen. Det kan handla om såväl hur man använder kroppen som materialet. Denna träningsdag är bland annat balans, riktning och avfyrning i fokus. När det gäller det senare får gevären en central roll. Skyttarna får i uppdrag att känna på en annan skytts avtryckare. – Mitt är jävligt tung, säger Lotten med lätt förvåning, efter att ha jämfört sitt eget mot Sams gevär. – Eller att jag har väldigt lätt, säger Sam. – För lätt får man inte heller ha, för då kan det ju smälla bara du stänger luckan, funderar Lotten. Fingrandet på avtryckarna leder till en allmän rusning till varandras gevär, och till några aha-upplevelser. Det senare var det Dick Boschman önskade. För att visa att man kan tjäna på att justera hårdheten på avtryckaren, samt justera hur långt man måste dra i avtryckaren innan man kommer till avfyrningsläget. En så liten sak som en extra rörelse av fingret på några mil- Maria Hägglund. Karl Olsson. Karin Blom. Jörgen Persson. Dick Boschman. limeter kan vara skillnaden mellan ett bra och ett dåligt skott. – Jag ändrade avtryckaren i söndags, och då är det intressant att testa andras. Men det säger inte att något är rätt och något är fel. Men jag vet inte, jag kanske måste experimentera lite innan jag bestämmer mig, säger Karin Blom. Utmanande övning Skyttarna är efter lunch återigen uppställda vid sina skjutplatser. Nio skyttar i blått, vitt och lite gult och svart. I helgen är det luftgevär som träningen gäller, men de nio har olika specialiteter. Till exempel Sam Andersson som är 60 ligg-specialist, och Linda Olofsson och Karl Olsson fokuserar mycket på ställningsskyttet i korthåll. Men mycket från dagens övningar är också användbart i andra ställningar och för korthållsgeväret. Till exempel övningen i att skjuta i olika tempo, 10 skott på 10 minuter, 10 på 9 minuter, 10 på 8 minuter och 10 skott på 7 minuter. 40 skott totalt, där tiden krymper för varje 10-skottsserie. – Detta kommer att vara väldigt viktigt i ISSF-tävlingar framöver. Det är en stor fördel för skyttar som behärskar att skjuta i 8-minuterstempo, säger Dick Boschman. Tempo i skjutningen Pling, plong. Skotten avfyras, och skotten tar ofta centralt i den svarta tavlan. Skyttarna anpassar sig till tiden, och alla hinner avfyra sina tio skott även när de bara har sju minuter på sig. Efter övningens slut får var och en säga i vilken serie de hade bästa känslan. De som föredrar att skjuta på nio eller tio minuter uppmanas öva på att skjuta snabba serier, tills att det känns bekvämt. – Det handlar inte om hastighet, utan om rytm. Att hitta när skyttet känns bekvämt. I tävling handlar allt om att leka med tempot, och man måste träna på att gå från saktare till snabbare och tvärtom. När allt går bra flyter det, det är som musik. Men när något händer i tävling – gå ur, ta om. Och försök hitta tempot igen. Att speeda upp är sättet för att hitta tempot igen. Man behöver ibland skjuta skottet snabbare för att komma in i rytmen igen, säger Dick. ”Testa och se” Det skjuts en finalskjutning innan skyttegrejerna packas ihop för dagen. – Jag åkte ut så tidigt i finalen, så jag är sugen på att skjuta mer, säger Marcus Madsen efteråt, trots att dagen nu innehållit uppemot åtta timmar praktiskt och teoretiskt skytte. I finalen hänger Maria Hägglund på en skör tråd flera gånger, men klarar sig kvar till bronsplats. Anna Normann skjuter galet bra och leder stort ända till att en låg nia kommer. Vilket öppnar för att Karin Blom kan ta sig förbi till seger. Dick Boschman övervakar med sina ögon som ser och noterar, för att därefter analysera. – Om man som Anna skjuter över sin kapacitet flera skott i rad, stanna upp. Annars kommer ett dåligt skott som förstör, säger han. Med hans lärdomar och tips i bagaget är så en träningsdag till ända. Några saker kommer skyttarna säkerligen att alltid använda sig av framöver. Andra grejer prövar de ett tag, men kanske avstår att fortsätta med för att det inte känns bra. Men att ta emot nya tips, testa och utmana sig är förhoppningsvis vägen till framgång. – Det gör inte ont att testa, så jag tycker att det är jättebra, säger Anna Normann. ■ NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 25 MINI-INTERVJU DICK BOSCHMAN TEXT & FOTO JOSEFIN WARG Ålder 39 Nation Nederländerna Aktuell Gevärsskytt som fått uppdrag som tekniktränare för gevärssektionens toppgrupp Motto ”If he and she can do something, why can’t I”. Med inställningen ”kan de, kan jag” kämpade Dick Boschman till sig Nederländernas första EM-guld någonsin i gevär, och såg till att de fick en OS-skytt såväl år 2000 som 2004. År 2010 lade han geväret på hyllan och blev livsstilscoach på Nederländernas Olympiska Kommitté, men också tränare i skytte. Och denna höst har han tekniktränat de svenska toppskyttarna i de olympiska gevärsgrenarna. Hur har det varit än så länge att arbeta med de svenska skyttarna? – Intressant. Jag hade sett deras resultat på internet och var överraskad av att se skyttarna bakom resultaten. Jag var ganska entusiastisk, för det finns utrymme för förbättring i både teknik och material. Om du skjuter höga resultat på 80 procents kapacitet, finns möjlighet att göra snabba ändringar, och det är intressant att se. Vad tänkte du när Jonas Edman frågade dig om du kunde teknikträna svenska elitskyttar? – Jag undrade genast när han ville att jag skulle börja! Vad gör dig till en bra tekniktränare? – Att jag tittar efter utrymme för förbättring, men inte så mycket på materialnivå utan i skytten. Jag tror att jag har förmågan att känna hela kroppen och veta hur man ska använda den för skytte. Jag använde min kropp för att skjuta bra resultat, inte geväret. Visst, att skjuta bra är en kombination av många saker - tar du till exempel av jackan kan du inte nå höga resultat. Men jag jobbade med kroppen, och det gör skillnaden mellan en toppskytt och en skytt. Vad gör att du kan se vilka detaljer som en skytt måste justera? – I mitt huvud har jag en film som spelar upp ett bra skott. Och när jag ser skytten skjuta spelar jag filmen med det bra skottet och även skyttens film. Så jämför jag för att se skillnaderna. Det är lätt, men först måste man rita upp och kunna den bra filmen. Vilka är de viktigaste komponenterna som måste vara med för ett bra skott? – Det är en kombination av fysiska förmågor och vad skytten har i sig, i fråga om saker som att hålla geväret. 26 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Grundelementet i gevärsskytte är att hålla geväret så stilla som möjligt under alla omständigheter. Sättet att nå stillahållandet är olika för skyttar, men när skytten utnyttjar all sin förmåga inom sig, då är det ett perfekt skott. Det är möjligt att skjuta 10,9 med dålig teknik, men då är det ett bra resultat, inte ett bra skott. Vilket är det vanligaste misstaget du ser skyttar göra? – Jag tror att det är uppföljningen/ efterriktningen efter skottet, att man inte ger det nog uppmärksamhet. Uppföljningen kan ge dig mycket information om ett skott. Till exempel rekylen och vad som händer med min balans, om pipan går tillbaka i mitten eller inte. Många uppmärksammar inte det utan skjuter, släpper direkt avtryckaren och tar ner geväret. Uppföljningen är slutet av ett skott, men också början av nästa skott. Vilken är styrkan hos de svenska skyttar som du fått träna så här långt? – Gruppen är öppen för förbättringar, och jag tycker att det är den stora styrkan. Ibland har du aktiva som tror att de är bäst i världen, och klagar på andra saker än sitt eget skytte när det går dåligt. Men svenskarna är villiga att arbeta med sig själva och vidta förändringar. Vad har inspirerat dig i skyttet? – Tävlingarna. Jag vann inte så många stora tävlingar, men alla vinnare inspirerade mig. Så jag tror att det är svaret på frågan. Och här är det motivationen i gruppen och hos de individuella skyttarna, att hjälpa dem att få ut det mesta de kan. ■ Bli mästerskytt du med Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini tillverkar. De gjorde så gott som ”rent hus” i medaljskörden. Bli mästerskytt du med - välj PARDINI och FIOCCHI! 61 st VM-medaljer i München 2010 Individuella 5 guld 7 silver Lag 16 guld 16 silver 4 brons 13 brons Generalagent för Sverige Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68 innovativa markeringssystem… HS10 HYBRIDSCORE Den första elektroniska hybridtavlan World Wide för luftvapen och 50 m gevär. Tavlan HS10 är konstruerad för både luftpistol och luftgevär. Med förstärkt frontplåt kan tavlan även användas för 50 m gevär. SIUSPRINT+ Program för utskrift och publikvisning. SIUSPRINT+ används för anslutning av upp till 10 banor direkt till en PC med laserskrivare utan att skjutledarens PC är ansluten. SIUSPRINT+ är marknadens bästa visningsprogram för publik på tävlingsplatsen. or tavl Nya HS25/50 HYBRIDSCORE Den första elektroniska hybridtavlan World Wide för pistol och gevär. Tavlan HS25/50 är konstruerad för både pistol 25 och 50 m samt gevär 50 m. Utrustad med grön och röd signallampa används tavlan även för snabbpistol. när DRIFTSÄKERHET och PRECISION prioriteras! ram prog Nya SIUSLIVE Nu sänder du skyttetävlingen live med oöverträffad kvalité och snabbhet. ett. SIUSLIVE används för utsändning av din de e tävling till publiken hemmavid. Oberoende p av var du befinner dig kan du koppla upp a dig till live.sius.se och följa tävlingarna via en n din PC. Det går även att ta del av tävlingen via mobilen. Tfn: 021-600 -6 13 | ww www.sius.se | info@sius.se nfo@ NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 27 INFORMATION IDROTT HELA LIVET 2013 TEXT CECILIA AUGUSTSSON EDSTAM ARKIVFOTO JOHANNA KLEMMEDSSON Med bland annat Riksidrottsförbundets utredning Framtidens idrottsförening i åtanke menar många att idrottsrörelsen just nu står inför ett vägskäl. Med kommande förändringar i befolkningsmängd och med en stor rörlighet hos befolkningen förändras även Idrottssveriges utseende. Ett ökat tryck från privata aktörer, som erbjuder oss att använda träningsanläggningar på våra egna villkor och där det administrativa föreningsarbetet har skalats bort, kan uppfattas som ett hot mot vår föreningsbaserade verksamhet. Med dessa, och många fler, ingångsvärden samlades den svenska idrottsrörelsen i Jönköping under tre dagar i oktober, för att prata idrott hela livet. är den grupp av personer som ofta är svårfångade eftersom de ofta ger sig iväg på resor eller utbildning. Många unga tar till och med steget och flyttar ifrån sin hembygd, men 50-60 % av dessa säger att de kan tänka sig att flytta tillbaka senare i livet. Till exempel gör positiva minnen från barndomen att de kan tänka sig att komma tillbaka när de själva får barn. De som oftast kommer tillbaka är oftast högutbildade kvinnor. Hur påverkar detta vår verksamhet? Hur kan vi fånga upp de som flyttar på sig? SVENSKA SKYTTESPORTFÖR- BUNDET VAR representerat av Mar- gareta Ekberg-Emilsson från förbundsstyrelsen och undertecknad, kansliets Cecilia Augustsson Edstam. Här följer nu ett antal kortare inlägg om några av de ämnen som diskute- rades, samt ett antal frågor som vi alla inom rörelsen bör fundera över. Utflyttning Just nu sker en stor inflyttning till storstäderna, vilket resulterar i att vissa orter avfolkas. Unga vuxna, 18-28 år, Kvalitets sKytteglasögon synundersöKningar • glasögon • linser Edsbergs Torg 18 • 192 52 Sollentuna Tel 08-35 84 50 • info@opticway.se opticway.se 28 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Kommersialiseringen av idrotten Vi ser en vikande trend i antal föreningsaktiva idrottsutövare under de senaste åren, men under samma tid ökar besöken hos kommersiella aktörer. Till exempel hos de företag som erbjuder grupp- eller styrketräning. De kommersiella aktörerna är inte bundna av organisatoriska förpliktelser, traditioner eller regler. De utvecklar ständigt nya motionsformer som inte kräver stora kunskaper och lämnar osentimentalt de aktiviteter som inte längre efterfrågas. Lika snabbt som kurser i till exempel dansen Zumba kommer in på veckoschemat, lika snabbt kan de plockas bort när det finns för få deltagare. Detta för att lämna plats åt någon ny träningsform. Inom idrottsrörelsen är vi inte lika snabba med att förändra oss. Vi lever gärna kvar i gamla invanda traditioner och det som står i våra regelverk är det som styr utövandet av idrotten. Vi ser att föreningsverksamheten ofta tillta- lar äldre män medan den nya kommersialiserade stilen tilltalar yngre och då framförallt kvinnor. Vi kanske måste förändra oss för att kunna få in nya medlemmar i föreningarna? Eller är vår verksamhet så pass attraktiv att vi inte känner oss hotade? Ungdomars idrottande I en av Malmö högskola nyligen genomförd undersökning bland gymnasieungdomar om deras idrottsvanor framkom bland annat att de unga som har valt att fortsätta idrotta nu talade om sammanhållning och hälsa som de viktigaste orsakerna till att de fortsatt. Medan unga i tidigare studier mest pratat om att prestationen varit det viktiga. De vanligaste svaren på varför unga slutar med en idrott var ointresse, tidsbrist, annan idrott blev roligare, dyrt, skador eller att laget splittrades/lades ner. I stället använde de sin tid till skolarbete, att utöva en annan idrott eller att träffa kompisar. Flera slutade även på grund av att familjen ställde mera krav på dem. En bidragande orsak till att de slutar är även kostnaden. Många av de intervjuade hade fått börja betala för sitt idrottande själva, och detta medförde att ungdomarna i högre grad funderade över om de verkligen fick ut vad de önskade från idrotten. Forskarna ställde även frågor kring hur delaktiga ungdomarna kände sig i verksamheten. De kopplar ofta samman delaktigheten med träningssituationen. Generellt känner unga att de får vara med och bestämma lite på träningen, men inte i föreningen. När man frågade vem som bestämmer i föreningen kunde svaret bli: ”Den som äger föreningen”. Generellt kände flera att de hade mer att säga till om i skolan än inom idrotten. Inom skolan visste man i alla fall hur det fungerade med till exempel skolråd. När de fick frågan om vad de önskade sig svarade flera att de önskar bättre anläggningar, fler läger, bättre tränare/ledare, ökad medial exponering, delaktighet, bättre sammanhållning och fler sociala aktiviteter. Många önskade även ett Idrottens hus, det vill säga ett hus där flera saker ryms under samma tak. Vi behöver fundera över hur vi ska tilltala de unga. Innebär sänkta kostnader automatiskt fler deltagare? Vad är det som kostar för mycket? Är vi dåliga på delaktighet i föreningslivet? Kan vi samarbeta mer med andra idrotter för att locka till oss fler unga? Idrottens ekonomi Det kan även vara läge att titta på våra kostnader i jämförelse med den tid som utövaren lägger ned. En nioårig hockeyspelare hade under en säsong sex resor till bortamatcher. Tillsammans var det 30 timmars restid. Detta kostade 34 000 kronor i resekostnader och resorna var på totalt 1 700 km. Under dessa matcher hade spelaren totalt 81 minuters speltid. Under fem av resorna hade spelaren fått 9 minuters speltid och den sista var en cup med flera matcher på en plats med 36 minuters speltid. Och inom skyttet kan man åka långt, skjuta en timme och sedan vänta i flertalet timmar på prisutdelning. Är det rimligt att lägga ner så mycket tid och inte få utöva sin idrott i mer än några minuter eller någon timme? Varför ska vi resa så långt? Finns det möjlighet att genomföra andra aktiviteter i samband med våra tävlingar? Talangsatsningar En uppfattning är att det krävs 10 000 timmar av det som kallas avsiktlig träning (deliberate practice) för att bli riktigt bra på sin idrott. Med detta menas att, förutom att öva mycket, skall det övas på rätt saker, vilket görs genom en målmedveten träning där man övar på gränsen av sin förmåga. Inom idrottsrörelsen är vi inte lika snabba med att förändra oss... Här diskuterar man nu om det i unga år inte är minst lika bra att öva genom målmedveten lek. Det bör också kunna leda till att nå toppen, men med färre skador och färre avhopp. Det är ofta svårt att identifiera talanger. Trots det lägger många idrotter en stor vikt vid att försöka hitta unga talanger. Varför? Att lyckas är något unikt, men ändå bygger vi modeller och utvecklingstrappor för att hitta dessa individer. Den stora frågan är om vi hittar talangerna eller de som passar i mallen? Vi bör nog bli mer medvetna om att det finns många vägar till framgång. En annan viktig fråga är hur vi gör så att alla individers intressen tillvaratas, både de som vill och de som inte vill elitsatsa. Vi bygger en stor del av våra verksamheter för de elitsatsande, men vi som gemensam rörelse har tagit på oss att ta hand om alla som vill idrotta. Större delen av de aktiva är personer med ett bestående intresse, som vill uppnå en personlig prestation genom bland annat tävling, men som inte vill elitsatsa. Går detta att förena i vår verksamhet och hur gör vi? Jobba med frågorna På de frågor vi ställt finns det inga självklara svar. Men det är frågor som kan vara värda att jobba vidare med. Vill ni som förening eller distrikt göra det rekommenderar vi SISU Idrottsutbildarnas nyligen framtagna material som heter Framtidens idrottsförening – vansinnigt viktiga vägval. Lycka till! ■ Vi har allt för skytten! Feinwerkbau- och Unique vapen Sauer skyttekläder H&N luftvapen- och blykulor Lapua- SK- Magtech ammunition CENTRA, CHAMPION, CZ, JÄGGI, KRÜGER, HÄRING, DISAG, MANURHIN, NILL, RINK, RÖHM, VFG, DEWEY och många andra fabrikat! Allt i SkytteutruStning LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor VihtAVUori krut, tändhattar DAgfinrUD, SKytterLinKen – fältskytteväskor m.m. SAUer pipor och tillbehör KongSberg elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann, Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N och mycket mer LUTEINBLÅ® Innehåller Zink och A-vitamin som bidrar till att bibehålla normal synförmåga. Övriga ingredienser är blåbärspulver, C-vitamin, E-vitamin, Selen, Lutein och Zeaxanthin. Skytteservice i Älmhult Anders Persson 0476-106 04 Sällhult Västregård 25 070-657 48 79 343 90 Älmhult skytteservice@gmail.com www.skytteservicealmhult.se www.helhetshalsa.se NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 29 HISTORISK ÅTERBLICK Svenska skytteprofiler Bertil Rönnmark TEXT LENNART BROMAN FOTO ARKIV Om man påstår att tiden från1920 till 1930-talets slut var den svenska skytterörelsens gyllene epok är man inte alldeles fel ute. Svenska folket hade i en riksomfattande omröstning i StockholmsTidningen röstat fram skyttet som Sveriges nationalsport och i landet arrangerades skyttetävlingar i stort sett i varje kommun, varje vecka. Och i de internationella tävlingarna hemförde de svenska skyttarna både OS- och VM-medaljer. Det fanns många berömda skyttar i leden men den klarast lysande stjärnan bland dem var Bertil Rönnmark, apotekaren som vann flera VM-guld, olympiskt guld och satte ett världsrekord som stod sig i 22 år. BERTIL RÖNNMARK FÖDDES julafton 1905 i Kristianstad där han också växte upp. Han var 15 år då han först kom i kontakt med skyttet och skrev in sig som medlem Christianstads Skyttesällskap. Hans bror, Lennart (sedermera FSR:s styrelseordförande och förste hedersmedlem) hade fått ett gevär som present som de båda använde gemensamt till att tävla med. Båda bröderna, och särskilt Bertil, visade direkt exceptionella anlag för skytte och båda sköt snabbt upp sig i både förenings- och förbundseliten. Andra året Bertil tävlade togs han ut till skollaget vid Skolungdomens Riksskyttetävlingar och kom glädjestrålande hem därifrån med ett mausergevär som han fått i pris och som han sedan använde vid alla fält- och banskyttetävlingar. Flytt till Stockholm När fadern dog i början av 20-talet flyttade familjen till Stockholm, där Bertil påbörjade sina studier vid Farmaceutiska institutet för att utbilda sig till apotekare. Han skrev in sig som medlem i Stockholms Amatör Förening (SAF) som han sedan tillhörde resten av sitt liv. Efter att inledningsvis ha ägnat sig mest åt det nationella skyttet, där han började bli ett känt och respekterat namn och vunnit stora framgångar, började Bertil under slutet av 20-talet att intres- Bertil Rönnmark. 30 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 sera sig mer och mer för sportskytte. När VM gick av stapeln i Stockholm 1929 var han en synnerligen intresserad åskådare ute på Stora Skuggan, där han följde berömdheterna från USA, Finland och Schweiz för att studera deras tekniker. Själv kunde han ju inte delta, han hade inte ställt upp i uttagningstävlingarna beroende på att han inte var ägare vare sig till något frigevär eller korthållsgevär. Något som han avhjälpte till det kommande mästerskapet, då han inhandlade ett begagnat frigevär av märket Schulz & Larsen och som han ställde upp i uttagningstävlingarna med. Mot VM 1931 VM 1931 skulle äga rum i Polen, i Lemberg (Lwow) och de svenska uttagningstävlingarna startade flera månader i förväg. Trots den av många ansedda påvra utrustningen som Bertil använde sig av - ett begagnat och relativt gammalt gevär, en avlagd kostym och Normas ammunition med omladdade hylsor - så hade det gått bra för farmaciestuderanden. Han hade placerat sig som tvåa i uttagningstävlingarna och borde vara klar för VM-laget. SAIS styrelse (Svenska avdelningen för internationellt skytte) tyckte emellertid att den unge Rönnmark var för orutinerad i VM-sammanhang och beordrade en särskild uttagningstävling mellan Bertil och Mauritz Eriksson, Södermalm-Liljeholmen. Den senare ansågs uppfylla kraven på tävlingsrutin, då han deltagit i flera VM-tävlingar. Osannolik vinst Skjutningen genomfördes på Stora Skuggan och omfattade en helmatch (3x40 skott) över maximalt sex timmar och 30 minuter. Bertil startade starkt. Han tog ledningen efter den inledande liggandeserien och han utökade den i de två inledande knäskotten. Då hände det. Bertil sköt sin vana trogen med begagnade och omladdade hylsor och i det tredje skottet kom en vapensprängning som för en stund slog honom medvetslös. När han kvicknat till och torkat blodet från ansiktet, lånade han ett nygenomgånget gevär som inte var inskjutet och återupptog tävlingen. Eftersom hylssprängningen kom under pågående serie fick han inga nya provskott och det första skottet han sköt tog till vänster i skjutvallen utanför tavlan. Efter justering blev nästa skott en fyra men i det tredje prickade han åter igen tian. Bertil tappade således 26 poäng på de tre skotten efter hylssprängningen och Mauritz Eriksson hade gått till en skyhög ledning. Alla trodde att tävlingen var avgjord, alla utom Bertil Rönnmark. Han gjorde det smått otroliga. Han plockade in de tappade poängen och vann till slut tävlingen och togs ut till VM-laget. Väl framme i Polen vann han sin första VM-titel i kortdistans liggande på nytt världsrekord, och han delade segern i knästående med fransmannen Genot, även det på nytt världsrekord. Klarade guldet Året efter, 1932, gick OS i Los Angeles. Skyttet var efter att ha varit borta från tävlingsprogrammet under en olympiad nu åter representerat, men bara i en gren, gevär kortdistans liggande. Förväntningarna på världsrekordinnehavaren Bertil Rönnmark var höga inför tävlingarna, men efter att ha skjutit i ett av de första skjutlagen lämnade Bertil besviken skjuthallen med det för honom beskedliga resultatet 294 poäng, övertygad om att det inte skulle räcka till medalj. Men det var svåra skjutförhållanden som rådde i den ryckiga och byiga vinden och hans resultat räckte ända till särskjutning om segern mot mexikanen Huet. Bertil vann den nervpirrande särskjutningen och kunde telegrafera hem till familjen i Stockholm det kortfattade meddelandet: ”Klarade guldet. Bertil”. Vid hemkomsten till Karlskrona, där han då tjänstgjorde som nyutexaminerad apotekare, togs han emot på stadens torg under publikens jubel och borgmästaren förärade honom en guldklocka med stadens vapen ingraverat. Fortsatta framgångar Efter OS så fortsatte framgångarna på skjutbanorna inom Sverige och utomlands. Vid VM 1933 i Granada blev han återigen dubbel världsmästare. Han vann tävlingen med armégevär och i fritt gevär knästående, där han satte nytt världsrekord med ett resultat som kom att stå sig i 22 år. Även 1935 i Rom och 1939 i Luzern vann han nya VM-titlar, men vid OS i Berlin slutade han ”bara” sexa. Vann gjorde norrmannen Willy Røgeberg på ostraffbara 300 poäng. Røgeberg var liksom Bertil Rönnmark en stark motståndare till nazismen och kom 1940 att hamna i tyskt koncentrationsläger, vilket var en starkt bidragande orsak till att Bertil Rönnmark avslutade sin internationella karriär. Lennart och Bertil Rönnmark – bröderna Lennart och Bertil Rönnmark (t h). Han avböjde alla inbjudningar till tävlingar i Tyskland, som i stort sett var det enda land där man kunde bedriva tävlingsverksamhet under de första krigsåren, då han ansåg att dessa enbart var propaganda för nazismen och Hitlertyskland. Det ville han inte vara en del av. I Sverige deltog han dock fortfarande flitigt och med stora framgångar både i sportskytte och fält- och banskytte. Han kom också att ägna mycket av sin tid till att verka som ledare i styrelserna för Stockholms Amatörförening, Stockholms Skytteförbund och Frivilliga skytterörelsen. En uppskattad person Bertil Rönnmark vann uppskattning i de mest skild kretsar inte bara för att han var världsmästare i skytte utan även för sitt försynta och vänliga uppträdande mot alla och en var. Han var totalt utan divalater. Han gick så att säga hem i såväl slott som koja. Ett exempel på detta kan vara då Finlands president, Pehr Edvin Svinhufvud, var i Stockholm på ett officiellt besök. Presidenten bad då att under den halva dag som var avsatt för presidentens personliga önskemål få skjuta tillsammans med Bertil Rönnmark. Vilket han naturligtvis fick. Så under en förmiddag låg den skytteintresserade presidenten och apotekaren sida vid sida på Stora Skuggans 300-metersvall i gemytlig samvaro. Sköt skott efter skott medan de bokförde varandras resultat i tävlingsprotokoll. Bertil Rönnmark avled 1 juli 1967, endast 62 år gammal. ■ ...en vapensprängning som för en stund slog honom medvetslös... NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 31 Svensk skytt på mästerskap. Fredrik Malmström i EM i fitasc sporting år 2012. Arkivfoto: Derek Martin 32 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 INFORMATION LERDUVE SEKTIONEN en sektion under förvandling Det startade 2012-2013, med en ny elitorganisation med vår sportchef Jonas Edman och vår förbundskapten Claes Johansson i spetsen. Att frikoppla elitorganisationen från sektionen var ett beslut som togs i förbundsstyrelsen, och i mitt tycke är det inte fel. Detta då det är en ganska komplicerad process i det samarbete som finns, framför allt då med SOK. sätta upp förutsättningar för en elitskytt görs av vår förbundskapten tillsammans med grenledare. Grenledaren har oftast en bra kunskap om de olika skyttar som, så att säga, sticker ut och som är villiga att satsa i den omfattning som krävs. Elit för förbundet är, som många redan förstått, i huvudsak skyttar inom de olympiska grenarna. Övriga grenar kallas i dag breddelit. ATT BEDÖMA OCH Uttagningsregler Vad det gäller landslagsuppdrag i icke olympiska grenar så har det funnits en tradition att vi har skickat hela lag eller inga alls. Där kommer det att bli en ändring. Vi har i dag inte ekonomiska förutsättningar för att ta ut stora trupper till ett VM i sportinggrenarna. Vi måste börja med att titta på individuella skyttars nivåer, och utifrån det eventuellt ta ut de skyttar som vi bedömer har en chans att ta en finalplats eller pallplats. Varför detta? Jo, för att vi ska kunna visa för förbundet och alla övriga skyttar att vi har en ”breddelit” som vi vet satsar ordenligt, och i en del fall till och med mer än en skytt som ligger i SOK:s program. Då är det viktigt att kunna visa att skytten har en träningsplan som denne redovisar, och att denne rapporterar regelbundet till grenledaren hur det går och hur mycket skytten tränar. Vi har haft detta uppe tidigare, för ett antal år sedan, men av olika anledningar så rann det ut i sanden. Men vi kommer att ta upp det igen alltså. Då det kommer inviter från förbundsstyrelsen om att vi måste närma oss uttagningsmetoder som liknar de som finns inom de olympiska grenarna, vilket betyder större krav på träningsplaner, uppföljning mot grenledare med mera, så blir det naturligt att vi inför detta även i våra breddgrenar. De uttagningsmetoder och regler som använts de sista åren, med att ta ut ett landslag året före, ställer till stora problem. Vi vet inte från det ena året till det andra hur vår ekonomi ser ut samt hur kraven ser ut, och det gör att vi kommer att få göra ändringar. Av den anledningen kommer vi att vara tvungna att se över uttagningsreglerna i samtliga breddgrenar. Vi kommer också att titta på vilka tävlingar som är värt att skicka landslag på. Ska vi ha två olika sportinggrenar? Eller ska vi satsa internationellt på en och ha den andra som nationell gren? Precis som i skeet. Det är nödvändigt att titta på detta, då ekonomin gör att vi inte har pengar till allt vi vill göra. Ledare och spelregler När en eller flera grenledare bestämmer sig för att hoppa av sitt uppdrag i förtid uppstår praktiska problem. I detta läge är det sektionsstyrelsen som har ansvaret för grenen, innan en ny grenledare har tillträtt. Detta sker normalt på nästkommande årsmöte. Det finns också ett nytt kontrakt (”spelregler”) under bearbetning. Alla som är uttagna till ett landslagsuppdrag kommer att få skriva på det. Även alla ledare omfattas av detta. Vi i sektionsstyrelsen gör allt vi kan för er skyttar, och det hoppas jag att ni förstår. Det är många gånger tungt att göra förändringar, men det är nödvändigt för att vi skall överleva. Vi vill stötta er och vi vill att ni skall känna stolthet i att få bli uttagen till att representera ert land på en stor internationell tävling. Men, det betyder också att det kommer att ställas krav på er som skyttar, vilket jag tror att ni förstår. Mer information följer vartefter vi själva får den, eller att vi tar nya beslut. Följ oss på www.skyttesport.se ■ Med vänlig hälsning Michael Strindholm Ordförande Lerduvesektionen NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 33 TÄVLING SKYTTEQUIZ 2013 Efter ett långt skytteår är det nu dags att gnugga geniknölarna ordentligt. Därför har vi satt ihop ett skyttequiz, där du har chans att vinna fina priser! För att ha chans att vinna gäller det att svara rätt på quizet nedan där frågorna mestadels handlar om skytte från året som gått och saker som du kunnat läsa om i Svensk Skyttesport under året. 1. Under 2013 utökades Svenska Skyttesportförbundets verksamhet med en disciplin där man ute i naturen skjuter luftvapen på fallmål. Vad kallas grenen? A. Luftfältskytte B. Field target C. Luftvapensjakt 2. Skeetskytten Henrik Jansson har ett sensationellt bra år bakom sig. Förutom en andraplats på världscupen och en femteplats på världscupfinalen, tog han också medalj på VM. Vilken valör var det på medaljen? A. Guld B. Silver C. Brons 3. Det nordiska mästerskapet i 6,5-skytte gick i år på svensk mark i Halmstad. I medaljligan dominerade en av nationerna. Vilken? A. Norge B. Danmark C. Sverige 4. Till i år justerades reglerna i många ISSF-grenar. I vilken av följande disciplin räknar man med decimaler i grundomgången, från och med i år? A. 50 m gevär 3 ställningar B. luftpistol C. 50 m gevär 60 skott liggande 5. Dagarna efter nyår hålls Swedish Cup för luftpistol och luftgevär återigen i Sävsjö. För vilken gång i ordningen? A. Femte B. Tionde C. Tolfte 6. Viltmålsskytten Emil Martinsson har länge varit en av världens bästa skyttar i sina grenar. I år tog han tre medaljer på två EM. Vad var det för medaljer? A. Ett guld, ett silver och ett brons B. Två guld och ett brons C. Ett guld och två silver Vinster En person vinner en softshelljacka från Sport och Funktion (värde 829 kr). En person vinner en ryggsäck och termos från Norma (värde 380 kr). En person vinner ett par 3M SportTac Hunting Hörselkåpor från 3M Peltor (värde 1430 kr). För att delta i tävlingen Skicka dina svar via mail till redaktionen@skyttesport.se, eller med post till Svenska Skyttesportförbundet, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm. Märk mailet/brevet med Skyttequiz. Glöm inte att ange ditt namn och din adress, samt önskad storlek om du vinner softshelljackan. Vi vill ha ditt svar senast onsdag den 22 januari. Därefter drar vi vinnarna, som presenteras på www.skyttesport.se under vecka 5 samt i Svensk Skyttesport nr 1 2014. Lycka till! REPLIKOR VAPENDELAR – TILLBEHÖR Besök vår Webshop och hemsida www.stockholmsvapenfabrik.se 34 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 FÖRENINGSBESÖK EDAS TEXT & FOTO LINDA STRAND ungdomar gillar 6,5-skytte En tisdag i augusti tog jag bilen till Charlottenberg och Eda Skytteförening. Jag hade nämligen hört att de har flera ungdomar som skjuter gevär 6,5 mm. För hinna få några ord med ungdomarna hade jag så klart tagit med fika! LEDAREN HENRY HÅKANSSON ställer i ordning monitorer, liggunderlag och stödkuddar. Så börjar skyttarna fylla skjuthallen med sina gevärsfodral och väskor. Under tiden de förbereder sig ägnar de sig åt små- prat, laddning av magasin, kontroll av ringkorn och många andra små detaljer som ska vara på plats innan man kan börja dagens träning. Det börjar mullra i luften. Längre bort går ett åskväder som förhopp- ningsvis ska hålla sig borta denna kväll. Att ha en elektronisk anläggning inkopplad om blixten slår ner kan bli en dyr historia. Åskan drar sig bort och Henry börjar gå igenom upplägget för dagens träning. Skyttarna Föreningens namn Eda skyttegille Bildades år 1883 Hemmaort/bana Charlottenberg Grenar/discipliner man utövar är luftgevär, korthåll, 6,5 skytte (bana och fält) Antal medlemmar ca 150 medlemmar i föreningen, varav 20-tal är ungdomar Bästa merit inom klubben SM-guld i föreningslag i de olika disciplinerna, både på junior- och seniorsidan Henry Håkansson ger David Augustsson några instruktioner. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 35 FÖRENINGSBESÖK 300m & krutrök. lyssnar koncentrerat och man märker hur de blir fokuserade och sugna på att få starta sin träning. Att försöka få sina skott i mitten. Nöjt, missnöjt och däremellan Under skjutningen instruerar Henry och hjälper dem att skruva på dioptern. Det sägs inte så mycket under själva skjutningen, och vi åskådare betraktar. Efteråt finns det alltid mycket att diskutera. Någon är glad och har slagit personligt rekord. Någon är missnöjd – får det inte att stämma helt enkelt. En annan skytt tyckte att det gick helt okej. Det finns lika många analyser som det finns skyttar, och det känner nog de flesta igen sig i. Efter att de skjutit klart får jag en pratstund med 13-årige David Augustsson som skjutit denna säsong, 36 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 Davids bror Marcus Augustsson, 18 år, David Lindqvist, 16 år och Elin Brask, 17 år. Marcus, David L och Elin har alla skjutit fyra säsonger. – Jag har ju skjutit luftgevär och korthåll så brorsan och många andra tyckte jag skulle prova 6,5-skytte. Men jag sa att jag får växa till mig några år, så får vi se. Och nu är jag här, säger David A. David L berättar att han ville prova något nytt efter att ha skjutit luftgevär och korthåll. David har skjutit några säsonger och har nu börjat testa ställningsskyttet. Roligast är: – Att försöka göra det bättre än förra gången, säger David A. – Rekylen och krutdoften. Vi brukar tävla mot varandra, flikar Marcus in och både han och David L ler. David L berättar även att det är kul Rätt ringkorn är viktigt. Henry Håkansson justerar. David Lindqvist är en av de unga 6,5-skyttarna i Eda. Marcus Augustsson fokuserar på målet. att ha börjat prova ställningsskyttet, som är en ny utmaning! Bästa tipsen När jag frågar om de har någon förebild inom skytte berättar Elin att Henry är den som lärt henne mycket. Och att han är duktig själv också, så att man tar gärna tips från honom. De andra instämmer. Vi börjar prata om det här med att tävla och jag frågar om de har några tips att ge andra skyttar. – Jag är så nyfiken på att se hur det gått i tävlingen när jag skjutit klart! Då springer jag till resultattavlan och ser hur det gått, och om jag kan vinna, säger David A med ett leende. Marcus bästa tips är att inte tänka. – Tänk inte, då går det bäst! Han har även en låt han lyssnar på innan han ska skjuta, då blir han tag- David Augustsson siktar in sig. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 37 FÖRENINGSBESÖK Elin Brask tränar knästående. gad och fokuserad. David Lindqvists recept på lyckad skjutning handlar också om att hålla fokus. Det är viktigt att vara koncentrerad på skyttet, och att inte tänka på massa annat som handlar om andra saker. Det får man ta hand om sedan istället. Elin berättar att det för henne var viktigt att träna på att skjuta på kortare tider när hon skulle tävla i 6,5-skytte. I exempelvis korthåll är det lite längre skjuttider, och det är bra att vara tränad och förberedd för det tävlingsprogram man ska skjuta, med de skjut- TIPS! Mer Henry Håkansson och Elin Brask får du om du vänder blad. Där delar de, och ytterligare några skyttar, med sig av sina bästa träningstips för fältskytte! 38 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 tider som gäller. Eftersom trycket på avtryckaren är tyngre i nationellt 6,5-skytte, 1,5 kg, är det bra att träna och våga ligga på. Elin tränar mycket korthåll också. Det har hon stor nytta av i 6,5-skyttet. Nyfikenhet lockar Många vittnar om att det kan vara svårt att få ungdomar att börja med 6,5-skytte. Här i Eda är det ganska många unga som ändå gör det, och Henry Håkansson säger att det beror på nyfikenhet och bra planering. – Ungdomarna har ofta skjutit på 50 meter, och blir efter ett tag nyfikna på 300-metersskyttet, då de hör syskon, föräldrar, ledare prata om sitt skytte. Nyfikenhet är viktig oavsett skyttegren! Det vi tänkt på i föreningen är att dela på ledarskapet på 50 meter och 300 meter, vilket gynnar båda grenarna. Vi skjuter på olika dagar vilket gör att det inte heller blir konkurrens. Man ska få hålla på med så mycket skytte man tycker är roligt. På träningarna har vi serieskjutningar vil- ket ungdomarna tycker är roligt. Det blir lite tävlingslikt och de kan jämföra med sig själva vad de hade för resultat veckorna innan”, säger Håkan. Lovande med utbildning För att fortsätta utveckla träningen på ungdomssidan tror Henry att det blir bra med den nya utbildningssatsningen som Svenska Skyttesportförbundet dragit igång. Där ska tränare och ledare på olika nivåer utbildas. Det kommer motivera och gynna föreningarna, tror Henry. Det kan även väcka små föreningar till liv, om de som kommer till skjutbanan och vill engagera sig då har möjlighet att få anpassade utbildningspaket. Inför vintern stundar fältskytte och luftgevär för några av Edas skyttar. I vår hoppas jag på att träffa dem igen på 300-metersbanan! Jag skickar med en lyckospark, och hoppas att det ska bli många träff i mitten för dessa ungdomar. Oavsett avstånd de skjuter på. Skytte är roligt, det är i alla fall något som är säkert! ■ Generalagent i Sverige för Anschütz, Eley, Walther Staffans Vapen & Jakt AB Duvnäs Företagshus 781 90 Borlänge 0243-230504 Öppet Mån-Fre 13.00-17.00 Lördag 10.00-14.00 www.staffansvapen.se Vi erbjuder räntefri avbetalning via Wasakredit TACK FÖR ERT STÖD UNDER 2013! ÖNSKAR SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 39 TRÄNING Vind- och avståndsträning för FÄLTSKYTTE TEXT LINDA STRAND FOTO LINDA STRAND, KJELL PETTERSSON och JOSEFIN WARG Tänk att du på egen hand klarat av att vinna över både vind och avståndet till figuren, markeringen kommer och den visar sex träffar! Sex träffar ger en skön känsla. Det kan dock vara svårt att nå dit, då såväl vinden som avståndet kan luras. Men det går att träna sig till att bli bättre. Därför låter vi här några erfarna och duktiga fältskyttar dela med sig av hur de tränar avståndsbedömning och att förstå vinden. Vi får också veta hur de gör för att hjälpa andra att bli bättre – genom fadderskap. Med en fadder får du hjälp att utvecklas och ni förbereder skyttet tillsammans, diskuterar vind och avstånd, och hjälps åt med det som behövs, helt enkelt. De skyttar vi intervjuat skjuter mest fältskytte med kaliber 6,5. Träningen och förberedelserna fungerar dock på samma sätt om du i stället skulle skjuta korthåll fält. Lycka till! 40 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 FAKTA I en fältskyttetävling så är skyttarna indelade i patruller (liknas vid skjutlag) och går eller åker bil runt på olika stationer i terrängen, där avståndet till figurerna ska bedömas. Avstånden kan variera från ca 125 – 625 m i fältskytte med kaliber 6,5 mm. I korthållsfältskytte ligger avstånden mellan 20 -120 m. Det finns olika storlekar på figurerna och skjuttiderna på varje station kan variera. Gemensamt är att det ofta är korta skjuttider. Hur tränar du avståndsbedömning? – Jag har tillverkat egna mallar för att jag ska kunna bedöma avståndet till figuren på ett säkrare sätt. Jag tänker alltid i %. Ringkornet är 100 % och när till exempel en B100 täcker 50 % av ringkornet så står den på 600m. Jag har tränat in alla figurer på två olika avstånd. En 1/7 har jag exempelvis tränat in på 250m (50 % i ringkornet) och 300m (33 % i ringkornet). Jag skjuter med 3,2 mm ringkorn. En annan sak som också är viktigt att tänka på är att figurerna ser mindre ut när de är klistrad på vit papp, jämfört med en figur som har snö som bakgrund. – I början på fältskyttekarriären var det inte lika noga med avståndsbedömningen. Men allt eftersom har man ju kommit på, att om man ska vara med i toppen av tävlingarna så gäller det att bedöma rätt. Särskilt då det inte alltid räcker med att skjuta fullt, utan man måste ha mycket träff i innerringar också. – Det finns en väldigt bra mall för att teoretiskt räkna ut knäpp på dioptern, hur många gånger figuren ryms i kornet på ett visst avstånd och hur mycket vindavdriften är. Gå in på http://tromso.skytterlag.no/ och klicka på kulebanegenerator. Där fyller man i kornstorlek, avstånd öga-korn och vilken hastighet man har på skotten. Då räknar den ut allt man behöver veta. Det kan vara ett bra hjälpmedel. Hur bedömer du vinden? – Jag börjar kvällen innan med att gå in på någon vädersajt för att kolla vilken vindriktning och hur många m/s det verkar ska bli där jag ska skjuta. Som en grov första uppskattning. Under tävlingsdagen använder jag kompass och vindmätare, och mäter upp vilken vindriktning och medelvind som det är före tävlingen på ett öppet fält. Jag försöker sedan kolla av under tävlingens gång att kompassen stämmer. Även här har jag färdiga tabeller som jag gjort själv. I dem har jag räknat ut hur många knäpp vin- TOMAS LINDBLOM Förening Kalix skf Antal år som fältskytt 33 år Meriter 3 SM-silver, förbundsmästare i Norrbotten 2012, uttagen som fältskytt i NM-laget 2011, 2012, 2013 Ammunition till fältskytte Hemladdat, Norma DL kula & 1211 krut, laddas till ca 870 m/s Piplängd Just nu 730mm (blå våpensmia) Diopter Sauer busk den gör med min laddning på 3,6,9 och 12 m/s, dels vid rak sidvind och dels vid 45 gr sidvind. Hur lägger du upp din vintersäsong? – Jag har en helt egen träningsbana i Porjus. Där har jag de flesta figurerna ute på 200 till 520 meter. Jag skjuter där minst två gånger i veckan i januari till mars. Jag tränar mycket knästående, och då oftast på svåra figurer, som en C25 på 300 m och 1/6 på 350 m. Tränar också en del med ”Sauer 22:an” inomhus på vår 50 m bana (korthållsfält). Jag skjuter också så många tävlingar jag kan. Det är ju trots allt så att det är där man lär sig mest. Sedan så är det ju så otroligt kul också. Du hade din far som fadder, när du 11 år gammal började med fältskytte. Har du själv varit fadder till någon skytt? Tyvärr inte. Jag bor ju i Malmberget, 10 mil söder om Kiruna, och det är bara jag som skjuter fältskytte här uppe just nu. Men det skulle vara kul! Är det någon som behöver hjälp med någon ungdom så är det bara att hojta till. Då får de åka med mig runt banan. Har du någon gång fått en aha-upplevelse i ditt skytte som du haft nytta av? Berätta om den. – Kan inte komma på någon ahaupplevelse direkt. Det skulle väl vara att ju mer man tränar, ju mer tur får man! NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 41 TRÄNING HENRY HÅKANSSON Förening Eda skg Antal år som fältskytt Cirka 40 år Meriter 3:a SM, 3:a NM, 1:a Vinterriksskyttet tre gånger, 1:a Riksskytte Ammunition till fältskytte Norma Diamond Line Fält Piplängd 74cm Diopter Sauer Busk Hur tränar du avståndsbedömning? – Jag tittar på olika figurer på olika avstånd och mäter dem i hålet. Försöker skaffa mig en minnesbild av hur figurerna ser ut på normalavstånd. Till exempel C30 på 300m, för då vet du hur C20 ser ut på 200m, C25 på 250m och så vidare. Har du en minnesbild av normalavståndet så kollar du utifrån det om figuren blir större eller mindre. Med hjälp av en avståndstabell, med uträkning av hur många figurer som får plats i hålet, så fungerar det ganska bra. Men det krävs en hel del nötning. Hur bedömer du vinden? – Jag tar ut vindriktningen med kompass och snöre samt mäter vinden med vindmätare innan jag går ut. Kollar med jämna mellanrum av detta under stigen, och inför varje station. Hur lägger du upp din vintersäsong? – Jag kollar pipan, så att jag slipper byta mitt i säsongen. Skjuter in noga före första tävlingen. Är och kollar inskjutningen med jämna mellanrum, och tränar det jag anser mig vara sämst på. Försöker hitta så många tävlingar som möjligt. Du hade fadder när du började skjuta och är själv fadder till skyttar. Vilket upplägg har du och skytten som du är fadder till? – Före vi går fram till en station ställer vi in på normalavstånd. När vi kommer fram till vallen så får han/hon sikta och säga vad den tror om avståndet. Sedan säger jag vad de ska ställa, i höjd och sida. Sedan har vi ögonkontakt före 15 sek kvar. Då är det fingrar upp eller ned som gäller. Ett finger = ett knäpp. 42 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 OLLE GABRIELSSON Förening Rommeheds skf Antal år som fältskytt 45 år Meriter 1 NM-guld och 3 NM-silver, 1 SM-guld, 4 SM-silver och 2 brons Ammunition till fältskytte egen laddning med Normakula och 1219 krut Piplängd 740 Diopter Sauer busk Hur tränar du avståndsbedömning? – Genom att alltid ha en uppfattning hur långt det är, innan jag tittar i dioptern. Sedan har jag en egen lista där jag mätt upp figurerna och hur de ser ut på olika avstånd. Den får man justera med jämna mellanrum, för synen ändras med åren. Sedan har jag en urmektabell där varje figur är avbildad i tre storlekar. Förr hade jag alltid en C30 på 300 meter som en referensfigur att jämföra med. Till exempel C50 på 500 meter är lika som en C30 på 300 meter. Och en 1/6 på 300 meter hade jag som referens till övriga trekantiga figurer. Hur bedömer du vinden? – Jag kollar alltid på terrängen hur den ser ut. Kompassen är väldigt viktig att ställa in rätt. Den ligger sedan framför mig när jag skjuter. Jag har en grundhastighet på vinden som jag kollar av med jämna stunder med vindmätare. Och ett snöre som jag också tittar på. Vinden kan ju snurra en hel del, och då gäller det att vara med! Hur lägger du upp din vintersäsong? – Under hösten är det träning som gäller, och test av ammunition. Är det pipbyte på gång så ser jag till att göra det runt jul, så att den är fräsch när det drar igång. Tävlingarna under hösten brukar, efter att man analyserat dem, ge svar på vad mer man behöver träna på. När du var 10 år hade du din pappa som fadder, och du har själv varit fadder till många skyttar. Vilket upplägg har du och en skytt som du är fadder till? – Skytten får själv tala om hur långt det är till målet, men först när jag bildat mig en egen uppfattning. Sedan korrigerar vi höjdskruven och sidskruven, och det blir finjustering när jag tittar i kornet. Men när det är 15 sekunder kvar fokuserar jag på mitt, så att säga. Vi förbereder oss alltid med att se till att det mesta är i ordning när vi kommer upp på vallen. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 43 TRÄNING Foto: Kjell Pettersson. ELIN BRASK Förening Eda Skg Antal år som fältskytt cirka 5 år Meriter Främsta meriter är 5:a JSM 2011 korthåll fält och nybliven svensk juniormästare 2013. Ammunition till fältskytte Normas DL fält, samt ”pappas hemladdade” för 6,5 mm. Norma 2or för korthåll fält. Piplängd 740 mm på 6,5 mm och 640 mm på korthållsgeväret Diopter Buskdiopter på Sauern till 6,5 mm och Anschutz original på korthållsgeväret Hur tränar du avståndsbedömning? – Jag försöker jämföra målets avstånd med andra avstånd som jag känner igen från banskytte. Till exempel 300 meter, 200 metersvallen, 50 meter på korthåll och även 80 meter på älgbana. Jag använder avståndstabeller där det står mellan vilka avstånd respektive figur normalt står. Jag har även en tabell som jag använder för att mäta avståndet i ringkornet. Jag försöker även ”minnas” hur målen ser ut i ringkornet på olika avstånd. Hur bedömer du vinden? – Jag försöker mäta vindhastigheten innan tävlingsstart med en vindmätare på öppet fält. Jag har en gammal 44 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 tabell som anger andra riktmärken också, som till exempel vindhastighet när träden vajar och så vidare. Vindriktningen tar jag med kompass och snöre före start. Innan jag lägger mig på skjutvallen kollar jag med snöret, om jag är osäker på riktningen. Svårast är att bedöma om det inte är rak sidvind. Har man tur kan man ju se rök och annat också. Hur lägger du upp din vintersäsong? – 6,5 fält har det tyvärr blivit lite mindre av för min del eftersom det ofta krockar med luftgevärstävlingar och jobb. Men inför vintersäsongen skjuter jag in geväret med fältammunition, och tränar på olika figurer för att se på träffbilder samt hur jag siktar. Korthållsfält har jag möjlighet att träna hemma på gården, på en egen slinga med avstånd som jag inte vet. Jag bor på landet med kulfång runt huset… Du har Henry Håkansson som fadder, berätta vilket upplägg ni brukar ha? – Vi pratar alltid ihop oss innan tävlingen startar. Om upplägg, grovinställning och så vidare. Väl på skjutvallen har man ju begränsat med tid, så vi använder inövade tecken och signaler om jag ska ändra något från grovinställningen jag gjorde innan vi lade oss ner. Jag har alltid skruvat själv, men fått hjälp med avstånd och vind på 6,5-skyttet. Har du någon gång fått en aha-upplevelse i ditt skytte som du haft nytta av? Berätta om den. – Nej, inte någon aha-upplevelse direkt. Men i fältskytte känns det som om jag lärt mig, och har nytta av, att våga sätta på längre avstånd. Samt att verkligen våga skruva på vinden. Sedan har man ju ofta kort om tid i fältskytte, jämfört med bana där jag ofta förbereder mig VÄLDIGT noga. Men jag ser ju att jag träffar minst lika bra i fält. ■ REPORTAGE EN 150-ÅRING I RÄTTVIK TEXT BIRGER SWAHN FOTO RÄTTVIKS SKYTTEGILLE Skjutbanan i Bäck på 30-talet. Rättviks Skyttegille har i år fyllt 150 år. Rättviks troligtvis äldsta förening kan härledas till mars 1863, då under namnet Rättviks frivilliga skarpskytteförening. Birger Swahn är föreningens ständige sekreterare, åtminstone sedan 50 år tillbaka i tiden, och har dokumenterat Rättvikshistoriken. Här får vi ta del av en bit ur historien. Rättviks Skyttegilles skjutbana invigd 1995. läsas att antalet aktiva medlemmar år 1879 utgjordes av 294 stycken indelade i en bataljon, två kompanier och åtta korpralskap. Skjutbanan då var belägen vid Lerdals by, ”där en rymlig exercisplats och tvenne paviljonger samt författningsenlig skyttebank fanns”. Vid sekelskiftet var ekonomin ur balans och behövde stabiliseras. Efter livligt meningsutbyte beslutades 1902 att uppföra en handlingsplats och en första torgdag hölls 1902 i maj. Detta gav några hundralappar i överskott, och fler torgdagar liksom en marknad UR HISTORIKEN KAN följde med framgång. Inkomsterna fick skyttegillets ekonomi på fötter vilket stimulerade verksamheten i föreningen. Och Rättviks marknad, som det nu heter, lever än i dag. Åren kring sekelskiftet, 18991907, anses vara skyttegilles glansperiod: ”Varken förr eller senare har intresset, den allmänna skjutskickligheten och de personliga insatserna varit större.” Skjutbanor Under de 150 åren har föreningen skjutit på en 800 fot lång skjutbana på Knektplatsen, en bana i Gärdsjö, en i Bäck och en i Vikarbyn. Dessa fyra ersattes 1944 av en gemensam central skjutbana med 10 ställ i Hedslund. En skyttepaviljong uppfördes där 194546. 1943 års medlemsantal på 72 hade år 1948 stigit till 281. Måhända kom ökningen som en följd av den nya banan. 1993 blev föreningen uppsagd från Hedslundsbanan, men byggde då ett skyttecentrum vid Råberget för gevär, pistol och jaktskytte med hjälp av kommunen. Centret invigdes år 1995 och har nu moderniserats med 10 elektroniska ställ. ■ Birger Swahn, som arbetat ideellt i föreningen i mer än 50 år, med en av de tavlor som man ursprungligen sköt på i Rättviks frivilliga skarpskytteförening. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 45 DANIEL JOHANSSON Ålder 31 år Yrke Jobbar på plåtslageri, men försöker komma in på Polishögskolan Förening Upsala Ssk Grenar Satsar i fri- och luftpistol, skjuter andra grenar för skojs skull Tränar Torrklickning 0,5-1 timme per dag, springer respektive tränar med vikter tre gånger i veckan 46 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 PORTRÄTTET DANIEL TEXT & FOTO JOSEFIN WARG torrklickar sig till framgång Skyttekarriären började med en jägarexamen, gick via fältskytte och har nu lett till tre SM-guld bara i år. Pistolskytten Daniel Johansson från Uppsala siktar högt. Det är OS 2020 som hägrar och just nu går vägen dit genom att torrklicka i vardagsrummet. syns i Daniel Johanssons ansikte på torsdagseftermiddagen den 22 augusti i år. Han har just hållit för favorittrycket och vunnit SM i fripistol. På hemmaplan, samma år som klubben fyller jämnt. – Upsala Ssk fyller 100 år så jag har haft guldmedaljen i bakhuvudet, att det vore speciellt. Även om det kanske har varit fel fokus, säger Daniel som gladdes mycket över guldet. Han är uppvuxen i en jägarfamilj och är sedan unga år van vid vapen och jakt. Han tog jägarlicens när han var 20 och några år, men ganska snart fokuserade han på pistolskytte i stället. Det var sex år sedan och ”som för många andra” började han med fältskytte. Snart övergick det mer och mer i precision. Och för tre år sedan föll han för fripistol, när han hakade på en klubbkompis som sköt grenen. – Jag minns att jag var med på ett klubbmästerskap, med en lånad pistol. Siktet var trasigt, så skotten gick till höger. Jag kommer fortfarande ihåg träffbilden. Den var jättefin, men gav få poäng. Men sedan jag var fast, säger Daniel med ett leende. ETT STORT LEENDE Satsning påbörjades Johansson bestämde sig för att satsa ordentligt och satsningen pågår i högsta grad. I fripistol, men även i luftpistol som han också startade med omkring då. Att satsningen börjat ge resultat märktes 2012 på luftpistol- SM där han vann guld i falling target. En nervkittlande tillställning. – Jag hade otroligt mycket nerver. Jag kommer ihåg hur jag satt i en sådan där stol i formpressat trä, med svaj i ryggen. Det blev särskjutning för juniorer, som vi fick vänta på, och jag satt på stolen och kände hur stolen gungade med varje hjärtslag. Det är ett starkt minne, hur pulsen bara dunkade. Trots nerverna gick det vägen. Kanske på grund av att han är lugn som person, tror han. Men han berättar att det var en nyttig upplevelse. – Då fick jag första självförtroendet i att jag kunde skjuta på nerver. Jag såg att jag klarade det. Nu vet jag att jag faktiskt kan fokusera och slappna av, trots en massa nerver. 2013 ett SM-guld-år Fler SM-guld skulle komma ett år senare. I mars 2013 blev han dubbel svensk mästare på SM i Töreboda, i såväl falling target som luftpistol. Och på sommarens SM följde han alltså upp med sitt första fripistolguld. – Det är nog det som känts bäst. Jag fick riktiga endorfinkickar, och jag kände på mig efter halva finalen att det nog skulle gå vägen. Jag får tävlingsnerver bara jag pratar om det… Det stora målet med fripistolen i år var annars att närma sig 560 i resultat. – Förra året sköt jag 561 och det hade jag inte varit i närheten av innan. Och i sommar sköt jag 559 och 560, på dels kallade kval och dels en cup i Uppsala. Det var skönt, säger Daniel. För Daniel Johansson är målet högt ställt. Han drömmer om OS 2020 och tänker jobba för att försöka komma dit. – Det är ju till OS jag vill, och världscuper, och inte vara helt malplacerad där. Det är den skjutskickligheten jag vill åt. Sedan får man ha tålamod. Att nå sådan hög nivå hoppas han skulle ge honom chansen att skjuta på heltid. – Det vore underbart. Första året köpte jag .22:an precis innan semestern. Sedan var jag här och sköt varje dag. Det var himmelriket. Jag njuter verkligen när jag är på banan, säger Daniel. Dagligt torrklickande I dagsläget däremot är situationen nästan den motsatta. Bantiden är miNR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 47 PORTRÄTTET hittills fungerat ganska bra. Men några saker känner han att han saknar. – För avfyrningar fungerar det bra, så länge jag litar på det. Men jag tar för lång tid på mig. Jag måste avlossa skotten tidigare, och det är svårt att träna utan bantid. Men bristen på bantid är positiv i en bemärkelse. – Då blir jag mer motiverad att träna hemma, för att jag vet att det behövs, säger han. nimal. Daniels barn på 2,5 respektive ett år, gör det svårt för honom att åka till skjutbanan för att träna. I stället sker träningen dagligen hemma i vardagsrummet. – Äldsta barnet är på förskola, och den yngre sover mellan halv elva och ett vanligtvis. Då är det upp med pistolen, och stå och torrklicka i vardagsrummet, säger Daniel som för tillfället är föräldraledig. Även kvällstid kan det bli lite vardagsrumsträning mot den vita väggen. – Ofta sitter sambon i soffan och Daniel Johansson har vunnit SM i fripistol 2013 och har vid sin sida silvermedaljör Rickard Lindh, Pskf Magnus Stenbock, och bronsmedaljör Peter Fredriksson, Östhammars Pk. 48 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 läser eller så, och jag står bredvid och torrklickar. Det ser ganska lustigt ut. ”Ser du ut sådär när du tävlar också?!” säger hon, skrattar Daniel som då brukar försvara sig med att faktiskt alla har skytteglasögon. Att bara torrklicka sig i form har En skyttetalang Att bara ha skjutit aktivt i fri- och luftpistol i tre år och redan sitta på fyra SM-guld tyder på att det ryms en stor dos talang i Daniel Johansson. Han håller med om att den finns där. – Ja, jag har fått en genväg i resultaten. Än har det gått ganska smärtfritt att leva på talangen, men sedan handlar det om hur duktig du är på att träna. Du måste ha talang i att träna också. Och träna är han beredd att göra, för att nå högre resultat och göra bra prestationer. – Jag vill ju bli bättre och vill fortsätta kunna pusha mig själv, och se om det går att klättra. Och jag vill fortsätta att tycka att det är roligt. Men det tror jag inte är ett problem! ■ KORSORDET Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm, senast den 30 mars 2014. TRE VINNARE FÅR VAR SIN SKRAPLOTT. Namn ............................................................................................................................................................................................................................ Adress ......................................................................................................................................................................................................................... Postadress ............................................................................................................................................................................................................. KRYSSLÖSNING OCH VINNARE I NR 2 2013 Leif Olofsson, Sjuntorp, Hans Hansson, Riddarhyttan och Leif Andersson, Värmskog. Vinnare i kryss nr 4 2013 presenteras i nr 2 2014. Skicka in ditt bidrag senast den 30 mars. NR 4 2013 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ 49 Vilket är ditt bästa argument för att locka nya personer till skyttet? THOMAS LARSSON sportingskytt Dannemora Jsk Att det är roligt och att man kan göra det i princip när man vill. Det är fritt, och om man har med jakt att göra så har skyttet stor betydelse för vad som komma skall under jakten. EVA BERGGREN JESSICA KARLSSON luft-, standard- och sportpistolskytt luftgevärsskytt Mjölby USKF Pk Svea Sport Att det är en väldigt rolig sport Det är en spännande sport som bygger på koncentration, och att det är roligt med sammanhållningen i klubben. Många vill gärna komma och prova när jag berättar om mitt skytte. 50 ❘ SVENSK SKYTTESPORT ❘ NR 4 2013 och att tjejer och killar kan tävla mot varandra. Jag tycker alla ska prova det någon gång. Det brukar gå bra att locka med det, många brukar testa. STAFFAN LETH snabb- och grovpistolskytt Borlänge Pistolskytteklubb Att det är en rolig sport där man kan tävla och träna i alla åldrar. Det är ju unikt. Och argumentet brukar fungera bra när man diskuterar med folk. LARS DAHLBERG 6,5 mm-skytt Säfsnäs SKG Det är väl att det alltid är roligt att utmana sig själv och träffa sina kamrater, och tävla lite. NÄSTA NUMMER AV SVENSK LYCKSELE PK värmer upp SIMON – en ung tävlingsarrangör SWEDISH CUP 10ÅRSJUBILERADE ...OCH MYCKET MERA! VAD VILL DU LÄSA OM I NÄSTA TIDNING? Tipsa oss på redaktionen@skyttesport.se! God Jul och r Å t t y N t t o G ÖNSKAS ALLA VÅRA LÄSARE Posttidning B RETURADRESS IDROTTENS HUS, 114 73 STOCKHOLM BLÅGULT I TOPP! Anders Brolund och Norma 6XC, 599 p EM-guld Osijek, 2013 www.norma.cc
© Copyright 2024