1. No category

Stadsstigar i Esbo
MATTBY–OLARS
Mattby–Olars
attby och Olars är typexempel på regionbyggandet vid övergången mellan 1960- och
1970-talet. Den gamla herrgårds- och villanejden skulle få ett litet lokalcentrum i
anslutning till Hagalund, men köpingsfullmäktige bestämde sig för att göra Mattby
till ett regioncentrum. Mattby och Olars bildar sedermera tillsammans en effektiv tvillingstad
med över 30 000 invånare. Kvarteren i stadsdelarna med rutplan delas upp av lättrafikleder. Mattby och Olars har fått behålla sina gamla centra, men tyngdpunkten ligger numera på
Biskopsplatsen. Mattby-Olars utvecklas som ett av fem stadscentra i Esbo.
vä
ge
Ä11
KEH
n
Olarinniitty
Olarsängen
Oppiba c k
mäentie
Ylis
U us
k ar
ta n
Lystimäki
Lustikulla
ie
ont
n
ata
rsg
Ola
silta
Piispan
ks
v.
atu
Iirislahti
Irisvik
rgsvä
Biskopsbronstigen
gen
nr
tilän
tie
nk
Mati
n
Gäddbe
ntie
de
Tiis
Fisk ar
nt.
hde
enla
om
sgata
Kvisbackastigen
i la h
Ha uk
Matt
Hauen
kallio
tie
non
arta
tink
Ma
astajantie
Kal
on
sbr
kop
Bi s
otie Fjär
ding gen
likk
Ne
s vä
e
nv i
Fin
Su
Kvisbackavägen
ntie
mäe
itin
Ku
den
terle
Väs
äylä
ynti
innit
Tiist
Lustikullastigen
Kiloleden
en
väg
rgs
sbe
Fri
Friisilä
Frisans
Kilonväy
lä
ängen
ckasv
isba
Kuitinmäenkaar i Kv
Olari
Olars
Länsiv
en
sväg
ård
Nyg
u
kat
rin
Ola
inkalliontie
Friis
Kuitinmäki
Kvisbacka
an
ta
en
väg
Tiistilä
Distby
Dis
Koukkuniemi
Krokudden
vä
tby
tie
län
ky
tin
Ma
ge n
Finnoviken
ie
ent
Matinkylä
Mattby
Nuottalahti
Notviken
s
Notudd
niem
kku
Kou
ie
ent
ddv
ikss
t r a n de
Krokuddenstigen
Notuddenstigen
gen
N
uo
tta
nie
m
Gä
vä
Nuottaniemi
Notudden
Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det finnas skogssträckor och backar,
som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram
exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel.
2
BISKOPSBRON (ca 5 km)
s
Piispan
ilta
Kvisbackastigen
otie
likk
Puo
otie
likk
Ne
12
Fjär
ding ägen
sv
en
Tiis
1
mä
tör
tilän
Tiis tti
ai
M at
inra
ket
tsrå
Mat
nkj.
itti
Elsa
Notuddenstigen
n
äge
tbyv
Mat
15
Anja
2
an
nkj.
Förbindelsestig
1 • Regionbyggandet
Mattby planerades under 1940-och 50-talen
av Byggnadsstyrelsen och Helsingfors regionplansförbund. År 1966 erbjöd sig byggföretaget Haka att bygga ett samhälle med 9 000 invånare på det landområde som de hade köpt
i Mattby. Dimensioneringen utökades två år
senare till 35 000 invånare fram till år 2000.
Stadsplanen utarbetades av arkitekt Simo Järvinen vid Esbo köpings stadsplaneringsavdelning. Det centrala draget i Järvinens rutplan
var gågatorna som genomkorsade kvarteren samt farlederna som tillät trafik utifrån.
Husens arkitektur baserar sig på måttsförhållandena i de betongelement som Haka tillverkade.
Mattstråket med närliggande byggnader
bildar rutstadsplanens mest centrala land-
3
Gädd
skapsaxel. Den fortsätter till Gäddviks vattentorn, som även tjänar Mattby. Vattentornet blev färdigt år 1968.
Allaktivitetshuset ”Monari”, som blev
färdigt år 1984, ritades av Pirkko von Bruggen från husplaneringsavdelningen vid Esbo
stads tekniska central. Den drivande kraften i förverkligandet av planerna för allaktivitetshuset var ungdomsledaren Kauko
Laitinen. Huset används av bland annat ett
daghem samt bildkonst-, teater- och ungdomsgrupper.
2 • Landmärkena
Bostadshusen i 16 våningar planerades av
Erkki Helamaa, och de blev färdiga åren
1974 och 1975.
7
Iirislah
en
väg
ård
ttsg
Ma
tu
in k a 3
Di
äki
M at
a-M
K al
Tiistilä
Distby
t ie
Su laon
Ka
tilän
ntie
olku
ntip
hde
Pyy
nla .
e
t
o m n en
M
K
gat
a tts
ie
ont
t i nkartan
aija
alam
vä g
viks
Finn
5
Ma
ntin
lako
Ka
t.
emenkj.
11
6
B
B Backe
h al
10
4
i
i
Etun
nn
me
nie
Etu
n iement.
en
astajantie Fiskar väg
Kal
itty
14
anp
n
bro
o ps
Bisk
atu
inak
rkk
Ma
yntie
innit
Tiist
R au
9
o
uist
Gräns
anlaa
kso
13
lä
iväy
Läns
Rauhantie
n
ede
terl
Väs
Matinsyrjä
Kvisbackaväge
n
a
vägen
nfalls
Friisilä
Frisans
3 • Mattby gamla
köpcentrum
8
t.
puron
tin
Ma
hdenp.
Iirislahd
e
ddberg
s v äg e n
tti
or
np
Iirislahti
Irisvik
Krokuddenstigen
av eleverna i ettan vid Mattbergsskolan, ett
svenskspråkigt lågstadium.
Jouko Ylihannu planerade köpcentret som stod klart 1977,
och i motsats till dagens trend
finns där fortfarande en del av
de närtjänster ett bostadsområde behöver. I byggnaden
finns Matinkylän huolto, som
grundades av Haka år 1969
och som ägs av 170 fastighets- och bostadsaktiebolag i
området. Nattkaféet för ungdomar, Walkers, öppnade sina
dörrar år 1996. År 2005 var
det inte säkert om dess verksamhet skulle kunna fortsätta
eller inte.
6 • Hälsovårdscentralen
Timo och Tuomo Suomalainen ritade hälsovårdscentralen, som blev färdig år 1992. Den
är planerad som motvikt till den gråa raden
höghus på andra sidan gatan. Än så länge har
planerna på en socialcentral i samband med
hälsovårdscentralen inte förverkligats.
7 • Idrottsparken
I Mattby idrottspark finns tre ishallar, en gräsplan, en uppvärmbar konstgräsplan på sand,
en friidrottsplan, ett område för skridskoåkning, tre tennisplaner och en basketbollsplan. I idrottsparken ligger även en badmintonhall och andra tjänster.
Leena Lehtolainen, som själv även bott i
Mattby, har förlagt händelserna i sina deckare till dessa trakter.
4 • Ändring av stadsplanen
Tekniska läroverkets byggnader från år 1977
skall rivas och istället skall här byggas bostadshus. Man förbereder även en utbyggnad av hälsovårdscentralen och daghemmet.
Dessutom ska parken byggas ut så att en smal
remsa leder söderut fram till Mattsgatan.
8 • Gräsaparken
Gräsaån börjar vid Torvmossen (Mankansbäcken) och Kurängens Lillträsk (Lukubäcken) och rinner ut i Gäddvik. Ån är viktig, inte bara landskapsmässigt, utan även för
vegetationen och djurvärlden. Vid sidan om
Gräsaån finns Gräsaparken med sina skolor
och grönområden. För dem som kommer
från öst eller norr utgör den en grön port
till det ombyggda Mattby.
Herrgården Gräsaporten var en av de
viktigaste herrgårdarna i Esbo. Det var Esbos
enda så kallade gamla frälse. Namnet Gräsa
var vitt känt under den sena medeltiden och
invånarna vid alla kusttraktens byar ansågs
vara gräsabor. Parcelleringen av herrgårdens
5 • Mattby gård
Mattby gård omnämns redan i 1540-tals jordeböcker. Gårdens huvudbyggnad brann ner i
slutet av 1940-talet. Den nya huvudbyggnaden som byggdes på samma ställe kallas för
Mattgården. År 1965 sålde godsägare Hilding
Fredriksson 185 hektar land till byggföretaget Haka, men fortsatte dock att odla jorden ännu in på 1970-talet. Gårdens ladugård
brann ner 1971 efter några småpojkars lek
med tändstickor. Idag används herrgården
4
marker började på 1920-talet och kulminerade under 1940- och 1950-talen med stöd
av snabbosättningslagen och lagen om markanskaffning. Esbo stad köpte huvudbyggnaden 1967. Den revs för att ge plats åt Olars
kyrka år 1981.
i Mattby. Namnet refererar till Olaus Magni,
som var den mest kända finländaren på 1400talet. År 1425 åkte den store Magnus Tavast
för att studera vid universitet Sorbonne i Paris. Senare var han rektor vid samma universitet. Olaus Magni representerade den engelska
nationen, då England och Frankrike förhandlade om fred efter det att Jeanne d’Arc brändes på bål år 1430. Efter 1433 verkade Magni som kyrkoherde i Kyrkslätts församling, dit
även Esbo hörde som kapell. År 1450 vigdes
han i Rom till biskop av Åbo.
9 • Mattlidens skolcentrum
Den äldsta delen av det svenskspråkiga skolcentret blev klar år 1959 (renoverades grundligt 2003). Den utbyggda delen blev färdig år
1999. I helheten ingår Mattbergs daghem och
lågstadium samt Mattlidens högstadium och
gymnasium, det enda svenskspråkiga gymnasiet i Esbo. Skolan grundades 1957 som
Drumsö svenska samskola och flyttades till
Mattliden år 1975. Skolcentret har sammanlagt över 1 000 elever.
12 • Iso Omena
Köpcentret blev färdigt år 2001 och det planerades av arkitektbyrån Mauri Tommila.
I samma utrymmen är även ungdomarnas
info- och serviceplats yESBOx, biblioteket
Omena samt en av stadens samservicepunkter belägna. I köpcentret verkar Finlands
första köpcentrumpräst från Olarin seurakunta (Olars församling) samt Hiljaisuuden
kappeli (Tystnadens kapell) som är avsedd
för den som vill stanna upp i vardagen.
10 • Esztergomparken
Parken är namngiven efter Esbos ungerska
vänstad, som ligger i Donaus flodkrök norr
om Budapest.
11 • Biskopsplatsen
Biskopsplatsen är det nyaste centrumområdet
När den stora inflyttningen från landsbygden började på 1960-talet hade byggindustrin
precis börjat tillverka stora betongelement på löpande band. Idén var att i förstäderna
snabbt bygga lägenheter, som vid behov till och med kunde monteras ner. Detta möjliggjordes delvis genom byggnadslagen från 1958, som innehöll de så kallade principerna för
Aten-manifestet, det vill säga att dela in staden i områden för boende, arbete, rekreation
och trafik.
Landskommunerna och köpingarna i Helsingfors omnejd var inte redo för stadsplaneringen och förverkligande av den kommunalteknik som krävdes för en snabb tillväxt.
Regionbyggandet löste problemet: markanskaffningen, finansieringen, planeringen, byggandet och bostadssparandet buntades ihop. Under bostadsstyrelsens handledning ville
man effektivisera förortsbyggandet med hjälp av serieproduktion.
I Finland finns det för närvarande ungefär 300 förorter, som tillsammans har en miljon invånare. Den största delen av förorterna byggdes på 1970-talet.
5
14 • Frisans herrgårdsbacke
Backen är värdefull, både landskapsmässigt och historiskt. Den befann sig
över havet redan i slutet av det första årtusendet, när Finno var en smal
vik som sträckte sig två kilometer in i
landet. Det är möjligt att de jylländska
friserna bosatte sig i dessa trakter på
1400-talet. Första gången namnet Frisans officiellt förekom var i mantalsskrivelsen från år 1540, då det fanns
15 • Råberget
På en av de högsta punkterna i Mattby
ligger en gammal byagräns. Efter istiden
var klippan en ö i Litorinahavet, som
föregick Östersjön. I dess nordvästliga hörn ligger ett ”djävulsfält” (pirunpelto), det vill säga stenar som samlats
på den forntida stranden och slipats av
is och vatten. I början av 1970-talet föreslog Matinkylä-Seura att en simhall
skulle byggas i berget, men projektet
framskred aldrig.
6
Finnoviken
två hus i byn. Frisans fick rusthållarstatus år 1644. Ägaren Olof Eriksson utökade Frisans marker genom att förena dem med Kaitans gård. Rusthållet
köptes av kommendören för Nylands
infanteriregemente, majoren Filip Sass.
Under hans tid blev Frisans ett permanent rusthåll (1682). Ett år senare
övergick huset till länskamreren Hans
Godhe, och grannhuset Dystby förenades med det. Den sista huvudbyggnaden, uppenbarligen byggd i början
av 1800-talet, revs ner på 1970-talet.
Väderkvarnen som fanns i sluttningen ännu år 1974 ändrades till ett utkikstorn. På platsen kan man ännu se
husets stenfot och stengärdsgårdar,
gamla syrenbuskar och två stora lindar som växer på var sin sida av den
gamla vägen.
Ett planändringsprojekt skall inledas för att planera ett bostadsområde
i Distbacken. I den omedelbara närheten av motorvägen skall kontorslokaler byggas.
a
Fisk
Förbinder stadsdelarna Mattby och
Olars. Till vänster syns Biskopsbrons företagskoncentration och
till höger det nya bostadsområdet
Biskopsberget.
E.ON-husets ursprungliga användare var företaget Finstroy, som
skötte de stora byggföretagens handel med Sovjetunionen. Efter Sovjetunionens kollaps köpte Esbo Elektriska huset år 1991.
Biskopsberget var ännu så sent
som på 1970-talet en romantisk idyll
med enfamiljshus, som härstammade
från helsingforsbornas villasamhälle i
början av 1900-talet.
Västerleden är södra Esbos huvudled och är därför en av Finlands
mest trafikerade vägar: varje dag utnyttjas den av 67 000 fordon och
även här överstiger antalet 51 000.
Den första Västerleden, dvs. Jorvasvägen, öppnades år 1939. Den byggdes om till motorväg år 1965. Västerledens tredje skede blev färdigt
år 1995.
Kalastajantie
13 • Biskopsbron
7
6
8
NOTUDDEN (ca 5 km)
ie
länt
inky
Mat
tby
n
äge
arv
Dis
Ma
.
unk
Vilp
ket
tsrå
Mat
tie
tu
in k a
M at
Biskopsbron- 1
stigen
aitti
tinr
Tiistilä
Distby
Elsa
19
nkj.
v äg
2
A ks
elin
polk
i n- .
Matdenkj
lah
en
Sep
et
tu
nka
hde
inla
Mat
n
äge 17
dsv
d
u
k
Kro 16
9
14
o
nu
lkä
Se
ra
nt
at
ie
io
N uottatie
N
uo
Nu
Nuottaniemi
Notudden
ägen
j.
nk
ta
n
ge
tvä
No
Läntinen
rantatie
v
Notudds
rn.
tta
15
nt.
N
puoisktkalan o
al l
ottak
lk
N okkalann
ieme
kat.
Katis
Nuottalahti
Notviken
Nokkalan po
u
Nuottalahti
nie
me
nt
i
e
Matinkylä
Mattby
e
t talahd
e
lahdenti
itti
tara
Ran
ot
Nu o
ta
j.
Nu
ntie
ank
aari
ilänk
Tiist
Krokuddenstigen
en
äg
yv
tb
at
M
Liis
4
5
u
.
inkj
sep
Joo
tan
lsga
Abe
j.
k
n
a
Leil
3
katu
ajan
st
Kala
en
väg
ård
ttsg
Ma
ie
ont
18
tilän
nt.
hde
nla
e
om
M at
Tiis
Su
v.
viks
Finn
Itäine
n
Bir 12
Carglser
tedtin
kj.
10
11
13
Förbindelsestig
1 • Regionbyggandet
början av 1990-talet anlades ett område för
lek och spel eller en plantering i varje knut
för att pigga upp invånarna.
Se sidan 3.
2 • Mattskogen
3 • Matinkappeli
Den bergiga parken har anlagts enligt en
rutplan. Som resultat av ett förortsprojekt i
Arkitekt Erik Kråkstöm planerade kapellet
7
som blev färdigt år 1977 (totalrenoverades 2002). Kapellet är byggt i liknande rött
tegel som Matinmetsä daghem och allaktivitetshus.
bassäng för Esbo vattenreningsverk. Intill reningsverket finns Esbo Elektriskas (numera
E.ON) kraftverk, som byggdes 1977.
7 • Fågeltornet
4 • Matinkylän ja Tiistilän koulut
(Matinkylä och Tiistilä skolor)
Runt bassängen löper en naturstig som är
1,7 kilometer lång. Invid stigen finns ett
fågeltorn, byggt 1994.
Matinkylä skola blev klar år 1976 och ritades av Oy Kaupunkisuunnittelu Ab. I de modifierbara klassrummen fanns heltäckande
mattor och mellan dessa fördragbara dörrar, som togs bort på 1980-talet. Av skolans drygt 400 elever är 15 % invandrare.
Tiistilä lågstadieskola är Esbo stads tekniska
centrals egen produktion, och den blev färdig år 1984. Totalrenoveringen av båda skolorna samt den gemensamma tillbyggnaden
blev klar år 2003.
8 • Östersjön
Östersjön uppkom ur Litorinahavet för ungefär
7 000 år sedan, då jordskorpans höjning orsakade sänkningen av de danska sunden. Mätt i
volym är det världens näst största bräckvattenbassäng, med en areal på 422 000 m2. Utanför
Esbo är salthalten i Östersjön ungefär 5 ‰.
Medeldjupet i Östersjön är bara 55 meter
(i Finska viken 37 meter), vilket tillsammans
med skärgården gör att dess ekosystem är
ytterst sårbart för oljekatastrofer och kontinuerlig belastning på grund av övergödning.
Till Östersjöns sällsynta djurarter hör bland
annat östersjövikaren och tumlaren.
Idag står 8 200 km utmärkta farleder
längs den finska kusten till handelssjöfartens
och båtfolkets förfogande. Vintertid täcks
120–340 000 km2 av Östersjöns yta med is,
vilket bjuder på unika möjligheter till utfärder i skärgården.
Gång- och cykelvägarna längs Esbos
stränder är en enhetlig farled för lättrafik
som följer stranden ända från Stensvik till
Tarvaspää.
5 • Etelä-Espoon ratsastuskoulu
(Södra Esbos ridskola)
Skolan inledde sin verksamhet år 1978.
Staden köpte området 1986.
6 • Finnoviken
Finnoviken är en flada, dvs. en grund vik som
håller på att avskiljas från havet på grund av
en landhöjning. Under den senaste istiden
tillbucklades jordskorpan av ett upp till tre
kilometer tjockt istäcke, som bidrog till att
skapa de viktigaste formerna på Östersjön.
Då glaciären smälte började bucklan räta ut
sig och landet höja sig. Ännu för 4 000 år
sedan var jordskorpan 15 meter lägre ner än
idag, och kusten var mycket längre in i landet.
Jordskorpan stiger fortfarande i Esbo med ca
två millimeter per år. Då förbindelsen med
havet bryts helt och hållet blir fladan en glo.
Nuförtiden används Finnoviken som avlopps-
9 • Sepetvikens båthamn
De estniska Padismunkarna hade fiskerätt vid
Esbos kust ända från 1300-talet. Sepettorpet
har sedan begynnelsen av 1700-talet varit ett
fiskartorp på detta område.
8
10 • Villa Pentry
vackraste villaöar med en areal på 25 hektar.
Redan före villaperioden bodde fiskare som
tillhörde Gräsaportens herrgård på Stora
Kalvholmen. Öns första villainvånare (i slutet
av 1870-talet) var kommunalrådet, bankdirektören och svekofilen Abel Landen, som lät
bygga Röda Villan. För Landens dotter Hildur
och hennes make, professor i det grekiska
språket Ivar A. Heikel, ritade arkitekt Mieritz
(1896) en stor dekorativ villa som ännu idag
har bevarats så gott som intakt. Sin svärson
överraskade Abel Landen med att bygga ett
stort lusthus på den närliggande klippudden
år 1897. Lusthuset efterliknar Poseidons
tempel, och i huset finns även en stor målning som föreställer Poseidon. På den västra
udden ligger Landens sons villa som kallas
Gula Villan och numera tjänar som sommarrestaurang. Största delen av ön är stadens
friluftsområde, och hit kommer man från
Nokkala udd.
Det var kommerserådet Mattrosoff som år
1915 bestämde sig för att flytta villan, som
ursprungligen var byggd i Viborgtrakten, till
Notudden. Byggnaden i jugendstil renoverades år 1992 och nuförtiden tjänar den som
paviljong för Espoon Pursiseura.
På 1800-talet fanns en snickarverkstad på
Notudden och dess produkter fraktades sjövägen, eftersom det inte fanns någon landsväg
till området. På 1910-talet högg bland annat
kinesiska och ryska arbetare ut nubbsten ur
berget på Notudden. Nubbstenen användes
i Helsingfors, Tallinn och S:t Petersburg. De
sämsta stenarna användes för att bygga den
långa bryggan som står kvar än idag. Bryggan
förlängdes med brokistor i trä. En smalspårig
järnväg ledde till bryggan.
11 • Fridlysta tallar
Fem tallar med omkretsar mellan 210 och
270 cm fridlystes 18.3.1982.
14 • Nokkala båthamn
12 • Villa Carlstedt
Det går en reguljärbåt från hamnen till friluftsområdena i Esbos skärgård. Härifrån
ordnas även skärgårdsutflykter med program.
Restaurangägaren Johan Wilhelm och
Amanda Carlstedt lät bygga villan, ritad av
Lars Sonck, under åren 1913–15. Byggnaden
med mansardtak har en väldigt exotisk exteriör: den påminner om fornnordiska hallbyggnader och orientaliska pagoder. Konstnären Johan Birger Jarl Carlstedt lät bygga en
funktionalistisk ateljébyggnad som han själv
planerat bredvid sin fars villa år 1930. Hans
maka var den berömda pianisten France Cellegaad.Villan omges av en ovanlig och frodig
park, ritad av Paul Olsson (1915).
15 • Mattby badstrand
Om vintrarna finns här möjlighet till
vinterbad.
16 • Café Merenneito
(Café Sjöjungfrun)
Strandkaféet var under åren 1948-80 släkten Dillemunts villa. Därefter övergick den
till Sparbanksinstitutet och år 1996 tog staden den i sin besittning.
13 • Stora Kalvholmen
Stora Kalvholmen hör till Esbos äldsta och
9
KROKUDDEN (ca 3 km)
vg
bers
Gädd
17 • En fyrgrenad björk
t
Ii r
is
Koukkuni
Krokudd
g en
B 4
itti
tara
Ran
dd
svä
3
u
Ko
u
ie Krok
ent
m
nie
kku
u
lk
B Backe T Trappor
Förbindelsestig
Genväg
1 • Neidon lähde
(Brudbrinken, ”Brudkällan”)
Ursprungligen hette den Runon lähde (Diktkällan). Detta var Esbo stads och byggföretaget Hakas 20-årspresent till Mattby år
1988. Professor Laila Pullinens miljökonstverk Runon lähde är en helhet som bildas
av en bronsskulptur som är fäst i bergväggen, en fontän och en öppen plats. Enligt Pullinen bildar skulpturen och dess omgivning
en bildgåta, vars svar man kan söka i Mattby
bibliotek som ligger intill.
10
dd
8
2
19 • Invånarparken
Notuddenstigen
Gä
Irisv
iksvä
gen
Matinlahti
Mattviken
Används mångsidigt året runt av personer
i alla åldrar. I invånarparken finns handledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. Matinkylä-Seura ordnar årligen
”Raittikarnevaali” i maj och ”Silakkamarkkinat” (strömmingmarknaden) i början av
september.
an
1
en r
Iiris
tan
lsga
Abe
Iiris
mäk
i
l ahd
entie
a
nta
enra
lahd
Iiris
Iirislahdenpolku
Iirislahti
Irisvik 9
i n- .
Matdenkj
lah
Husen vid Mattstråket 7 ritades av Guy
Michael och Aino Virpi Maamies och blev
färdiga under åren 1969–1970. Murningen
av det första husets grundsten var en högtidlig händelse, där bland annat statsminister
Mauno Koivisto var närvarande. Under de
senaste åren har byggnaderna gått igenom
de reparationer som hör till deras livscykel,
bland annat har fasaderna förnyats.
denportti
18 • Det första
höghuset i Mattby
la h
en
väg
ård
ttsg
Ma
tie
non
arta
tink
Ma
Biskopsbronstigen
ilahd
Hauk
Hauenkalliontie
Fyra vårtbjörksplantor har börjat växa ihop.
Björken, som fridlystes år 1976, är 25 meter
hög och omkretsen vid roten är 260 cm.
Pa
los
2 • Matinlahden koulu
(Matinlahti skola)
den
Iirislahd
ens
ilta
dvi
kss
tran
7
6
Byggnaden, som hette Mattby
folkskola då den blev färdig år
1970, planerades av arkitektbyrån E. von Ungern-Stenberg
& co. Skolan som har ca 500
elever moderniserades år 2005,
och ändringen ritades av arkitektbyrån Kouvo & Partanen.
T
7 • Irisviksbron
5
saa
4 • Krokudden
re
nti
e
6 • As. Oy Iirisranta
Husgruppen blev färdig år 1984 och den
ritades av Esbos tidigare generalplanschef
Harto Helpinen. Husen med 13 lägenheter
har influerats av stilen i Mellaneuropa, och
de bildar en intim helhet.
3 • Lionsparken
Mattvikens park har namngetts efter LC Espoo–Matinkylä. I parken finns bland annat
en inhägnad för hundar och en
slalombacke.
iemi
den
har blivit allmänt då man talat om Villa Koli.
Villa Kolikari totalrenoverades år 1985. Den
för villaomgivningen under denna tidsålder
så typiska fritt växande omgivningen har nuförtiden begränsats i och med den tätare
bebyggelsen.
Bakom sundet syns Brändholm (den
brända holmen).
Krokuddens miljö påminner
om en villastad. Gatornas och
husens dimensioner ligger i
harmoni med varandra.
5 • Villa Kolikari
Villa Koli är vid sidan av Villa Rulludd den
enda byggnaden i Esbo som är skyddad med
stöd av lagen om byggnadsskydd. Arkiatern och doktorn i medicin och kirurgi Juho Jaakko Karvonen lät bygga villan år 1915,
och den ritades av Finlands första kvinnliga
arkitekt Wivi Lönn. På väg från Helsingfors
till byggplatsen tappade hon bort ritningarna. Med hjälp av en tidningsannons återfanns
de och huset kunde byggas. Före detta fanns
släkten Lojanders Villa Kolikari på stranden.
Samtidigt med Karvonens byggde även doktor Äyräpää en villa som fick namnet Villa
Kari. Kanske det är därför namnet Kolikari
11
Gräsaån rinner upp vid Torvmossen (Mankansbäcken) och Kurängens Lillträsk (Lukubäcken) och rinner ut i Gäddvik.
Gäddvik är känt sedan länge som namn
på en enskild gård på östra stranden av viken
som gick under namnet Gäddviken. Gården
står att finna i tidiga skattelängder (1540)
som Geddeuiks by, men efter 1544 försvinner den och smälter samman med Olarsby.
På en karta från år 1750 är Gäddvik märkt
som ett öde torp. Gäddvik fastställdes som
namnet på Esbos 14:e stadsdel år 1976.
Gång- och cykelvägarna längs Esbos
stränder är en enhetlig farled för lättrafik
som följer stranden ända från Stensvik till
Tarvaspää.
8 • Irisviksvägen 33
Gruppen av trähus som omger den klassiska
centralgården planerades av Erkki Kuoppamäki och blev färdiga år 1973.
9 • Esperantovägen
nationellt umgänge.
Gäddviks vattentorn byggdes år 1968.
Tankens kapacitet är 4100 m3. Tornet som
är 76 meter högt har en utsiktsterrass som
är öppen för allmänheten under den snöfria
delen av året. I tornet finns även restaurang
Haikaranpesä.
Vägen är namngiven för att hedra professor Vilho Setälä, en pionjär i esperanto. År
1887 efterlyste Ludwig Zamenhof från Polen
ett språk som skulle vara så lätt som möjligt att lära sig och som skulle fungera som
ett neutralt kommunikationsmedel vid inter-
KVISBACKA (ca 4 km)
6
it
Ku
in k
.
10
ä nk
ehrän
t.
a
rat
rin
o
ete
M
11
tie
Pä
B
Biskopsbronstigen
P
Utsiktsplats
7
i
aitt
B Backe
ge n
k.
enr
Frii
sinn
nv ä
5
uus
9
Kes
tie
yön
mu
a
A
Olari
Olars
.
nk
eta
ne
a
l
P
B
mä
itin
Ku
Ste
ar
Av
4
Pilväge n
lliontie
tika
n
Täh
ge
Ki
vit
ie
Fr
isa
ns
vä
8
uj
onk
n
enn
äge
enl
hd
gsv
er
Tä
sb
n
Fri
Stjär
hdenlennontie
Tä
ie
olit
Nu
ilä
nt
ie
utähti
Aam
iv
en
Pä
äng
asv
m
n
Kuiti äenkaari K visback
Midnattsvägen
Kuitinmäki
Kvisbacka
.
nk
llo
apa
Ma
Lustikullastigen
ivä
4
u
Kuunkat
an
gat
ars
Ol
Iltatähti
1
Romensvägen
väntie
päi
Ilta
Friisinkalliontie
2
u
kat
rin
Ola
3
.
lont
nki
ivä
Pä
tie
Ruomelan
n
ä
P ivä kaari
Täysikuu
e
Kuunsäd
Förbindelsestig
1 • Kvisbacka torg
kända olarska hiphopscen.
Intill torget finns affärsföretag, Olars församlings kapell samt Olarin Huolto, grundat
1971 och ägt av bostadsaktiebolagen. Ungdomarnas nattkafé Walkers öppnade sina dörrar 1997, men det är ännu osäkert om dess
verksamhet kan fortsätta.
Simo Järvinen och Eero Valjakka ritade köpcentret som blev färdigt år 1975. I och med
detta flyttades Olars centrum från Ruomelanraitti till Kvisbacka. Omkring köpcentret
rotfäste sig en stark skatekultur i slutet av
80-talet, och den utvecklades till dagens vitt
12
2 • Hopeakuu (Silvermånen)
Timo och Tuomo Suomalainen. Naturnära
material som trä och tegel har använts och
detta framhävs bland annat i pergolan som
mjukar upp ingångarna.
Esbo pensionärshemstiftelses servicehus
blev färdigt år 2000. I byggnaden finns servicelägenheter för pensionärer, ett dementigrupphem, en dagcentral, klubb-, mötes- och
motionslokaler samt ett kök som erbjuder
cateringtjänster. Sammanträdesrum hyrs ut
till privatpersoner.
6 • Kuitinmäen koulu
(Kuitinmäki skola)
Arkitektbyrån Perko & Rauamäki ritade skolan som blev färdig år 1983. Högstadiet med
inriktning på musik har knappa 400 elever.
3 • Frisberget
Uppe på det högsta berget i den närliggande
trakten finns en källa och ett träsk. På den
norra utkanten finns en forntida strand som
är 200 meter lång och som idag befinner sig
30 meter över havet. Den forntida stranden
är minst 6 000 år gammal och härstammar
från Litorinahavets tid.
7 • Kvisbackastråket
Stråket är en huvudled för lättrafik, som var
tänkt att bli en del av Olars och Mattbys
hela centralaxel, när planläggare Simo Järvinen planerade det.
8 • Jordklotsgatan 8
4 • Frisans “Frisan”
Det sista huset i Olars som murades för
hand blev färdigt år 1978 och det ritades av
arkitektbyrån Järvinen–Valjakka.
Det är möjligt att Jyllands friser bosatte sig i
dessa områden på 1400-talet. Första gången
namnet Frisans officiellt användes var i mantalsskrivelsen från år 1540, då byn hade två
hus. Frisans fick rusthållarstatus år 1682. Senare förenades gårdarna Kaitans och Dystby
till herrgården. Herrgården var belägen på en
liten backe på andra sidan av den nuvarande
Västerleden. Den sista huvudbyggnaden härstammar antagligen från 1800-talet, och den
revs på 1970-talet.
Nuvarande Frisans är avstyckat från Frisans herrgårds marker, ett klart avgränsat
område med frontmannatomter från övergången mellan 1940-50-talet.
9 • As. Oy Piispankoti
Simo Järvinen planerade byggnaden som
blev färdig år 1984. Gatunivåns skol- och
daghemsutrymmen kopplar huset starkt till
stadsmiljön. De intressant placerade breda
terrasserna och balkongerna med stödpelare ger byggnaden en skulptural karaktär. Takvåningarna högst upp är i två plan.
10 • Kvisbacka invånarpark
I invånarparken finns handledda och fria
aktiviteter för barn och barnfamiljer.
5 • Tähtiniityn ja Tähtitarhan
koulu (Tähtiniitty och
Tähtitarha skola)
11 • Olars park
Skolan, som blev färdig år 1986, ritades av
13
LUSTIKULLA (ca 5 km)
nlaaks
ontie
Olarinni
ityn
tie
Op
pib
ack
vä
ge
n
11
äg
en
10
ja
Olarinniitty
Olarsängen
11
G
RIN
änkj.
kyl
kin
Ko
enku
15
12
t
Isois
14
rv
13
Kalenterit
ie
Ha
ie
a nt
ltil
Aamukj.
kavägen
Kvisbac
4
t.
Aamuti
e
tie
ten
ä g en
ä nk
ehrän
t.
Iso
is
8
Förbindelsestig
1 • Gamla Olars
Området förverkligades av Rakennus Oy
Arjatsalo, vars strategi var att bygga moderna
hus på ett gammalmodigt sätt och använda
de yrkeskunniga murare som blivit åsidosatta i och med elementtekniken. Som ramkonstruktion användes en pelarbrickskonstruktion som gjutits på platsen, vilket innebar att
lägenheterna kunde byggas enligt varierande, tillämpade planlösningar. Till Arjatsalos
innovationer hörde även en bastu i varje
Gamla Olars byggdes under åren 1969–73.
För planläggningen stod Simo Järvinen, som
tillsammans med Eero Valjakka även planerade husens arkitektur. Rutplanens halvöppna kvarter byggdes tätare än tidigare för att
uppnå en stadslik stämning. Bottenvåningarna
ritades för att lämpa sig för kontors- och affärslokaler. Avsikten var att arbetsplatser och
tjänster skulle komma närmare invånarna.
14
Kilolede
n
Kvisbackastigen
9
sv
Halden
svägen
Midnatt
3 ntie
ö
muy
Aa
Kilonväylä
ngen
kasvä
sbac
Kvi
Olari
Olars
e
en
väg
rds
.
nk
eta
e
n
Pla
nd
ie
ent
i mä
Lyst
gå
Ny
iv
le
Ka
Lystimäki
Lustikulla
ie
o nt
.
Pä
2
Keskiyöntie
an
gat
ars
Ol
usk
Romensvägen
Kuitinmäenkaari
itinmäki
visbacka
t an
u
kat
rin
Ola
.
lont
nki
ivä
Pä
ntie
Ruomela
n
Päivä kaari
kar
1
U us
nraitti
Ruomela
17
Päivänkajontie
u
allionpolk
Sammalk
tu
amoka
e
tti
vä
Ke
16
ä
Ylistörm
e
Ylismä ntie
7
5
Mank
andals
v
Olarinluoma
Luo
manportti
lägenhet. Esbo namngivningskommitté föreslog namnet Romen för området efter Romens torp, men namnet Olarsby som härletts ur Gräsans
Olarsby hade redan vedertagits.
Olars fick statspriset för arkitektur och samhällsplanering år 1975.
Arvi Arjatsalo grundade ett byggföretag tillsammans med sin bror i Jyväskylä år 1955. År 1958 köpte de 150 hektar land i Kockby för att hinna med i
byggandet av det växande huvudstadsområdet. Arjatsalo hörde inte till de
byggföretagen, som hade nära relationer till penninginstitut, myndigheter och
politiska partier. Detta förhalade Arjatsalos regionbyggnadskontrakt med hela
10 år. Under mellantiden hade man
hunnit planera Arjatsalos mark till en
del av Esbo centralpark, men med hjälp
av byggföretaget A. Puolimatka uppstod
ett kontrakt om markbyte i maj 1968.
Efter Olars gick man vidare med Kvisbacka. Kommerserådet Arvi Arjatsalo
pensionerades år 1982 och Haka köpte företaget år 1983.
2 • Päivänkehrän koulu
”Päiväri” (Päivänkehrä
skola ”Päiväri”)
Bygganden som ursprungligen hette
Länsipään kansakoulu blev färdig år
1975, och den planerades av Matti
Hakuri. Skolan fungerar idag som lågstadium och har drygt 550 elever.
7
5
6
3 • As. Oy Rajakatri
Dagningsvägen 11 blev färdig år 1980
och ritades av Reijo Jallinoja. Gruppen av fem trevåningshus bildar en
trevlig gårdsenhet. Fasaden med sina fönsteröppningar, murad av rött
tegel, ger ett skyddande och murliknande intryck.
4 • Teknologkvadraten
6 • Olars kyrka
Ring I och II, Västerleden och Åboleden bildar gränserna för Esbos så kallade Teknologkvadrat (på finska Teknologianeliö). I utkanterna av denna finns en betydlig del av vårt
lands högteknologiska forskning, undervisning
och företagsverksamhet. Här i det sydvästra
hörnet finns bland annat HP:s kontor.
Käpy och Simo Paavilainen ritade kyrkan
som blev klar år 1981. Kyrkan som för tankarna till slottsmurar bildar tillsammans med
klockstapeln och klubblokalerna en fridfull
helhet i en rastlös omgivning på backen där
tidigare Gräsaportens herrgård var belägen.
Orgeln är tillverkad av Veikko Virtanens orgelfabrik. Pastorsexpeditionen ligger på ett
lägre plan än det ljusa kyrkorummet med
600 sittplatser.
5 • Gräsaån
Nuvarande Gräsaån rinner upp vid Torvmossen (Mankansbäcken) och Kurängens Lillträsk
(Lukubäcken) och rinner ut i Gäddvik.
15
8 • Ring II
Gräsa urnlund planerades av Bey Heng.
Dess förverkligande belönades med Vihervuoden mitali (Grönårets medalj) år 2001.
Olars församling är grundad 1975. Idag har
den 30 000 medlemmar.
Herrgården Gräsaporten var en av de
viktigaste herrgårdarna i Esbo. Det var Esbos
enda så kallade gamla frälse. Efter namnet
på den man som ägde herrgården på 1400talet hette den ursprungligen Haldensböle.
I början av 1600-talet hade alla gårdar i
Olarsby förenats med Gräsas säteri. Släkten Hammarstierna ägde herrgården så gott
som hela 1500- och 1600-talet. Frälset återkallades 1683 och sedan dess har ägarna
bytts åtskilliga gånger. Under Wilhelm Bensows tid 1906-11 såg herrgården sin sista
blomstringsperiod. Bensow var en entusiastisk reformator av jordbruket och var den
första att importera bland annat konstgödsel till Finland. Ladugården som byggdes runt
1910 står kvar: idag tjänar den som stadens
hobbylokal för ungdomar. Kvar finns även
spannmålsmagasinet som är i dåligt skick, och
intill står Pingstförsamlingens kyrka. Parcelleringen av herrgårdens marker började på
1920-talet och kulminerade under 1940- och
1950-talen tack vare lagen om snabbosättning och lagen om markförvärv. Esbo stad
köpte huvudbyggnaden 1967.
Den på 1960-talet planerade Ring II från
Mattby till Kilo öppnades för trafik i oktober år 2000. Den är 6,8 kilometer lång, varav
485 m går genom en tunnel i Hiidenkallio.
40 000 fordon i dygnet använder för närvarande vägen på denna plats. Stamleden för
lättrafik går i samma linje.
Över gångbron går om vintrarna huvudskidspåret som uppehålls av Esbo stad.
Längs det kan man åka skidor till Hagalund
och Alberga och därifrån fortsätta till näten
av skidspår i Helsingfors och Vanda. I motsatt
riktning går ett spår längs vilket man kommer till centralparken, och skidspåret fortsätter ända till Noux.
9 • Storasvägen 7
Den postmoderna kontorsbyggnaden påminner om ett privat hus till både dimensionerna och detaljerna. Den blev färdig år
1990 och ritades av Sakari Aartelo och Esa
Piironen. De legendariska företagen Nedecon
och Ender som blomstrade under millennieskiftet och surfade på Internetboomen hade
sina kontor här. Idag är den största användaren Osaajien Idea, som stöder sysselsättningen av arbetslösa.
10 • Storasgränden
Observera de ståtliga bergsbranterna.
7 • Rouheila
11 • Nygård
Villa Rouheila i funkisstil byggdes under åren
1936–37. Som förebild stod en villa planerad
av O. Flodin, som prisades på den nordiska
byggutställningen i Helsingfors år 1932. Det
var ekonom Vilho Elonen som utvecklade en
förminskad version för sitt eget bruk.
Nygård separerades från Storgårds (Stors)
rusthåll antagligen direkt efter storskiftet
år 1776. Herrgården har från första början
varit i släkten Morelius besittning. De äldsta
delarna av ladugården i natursten är från år
16
1827. Dagens huvudbyggnad blev färdig år
1895. Ritningarna till den har möjligtvis tagits
ur modellböcker, som utkom ungefär samtidigt. Då ägdes gården av Johan Alfred Morelius. Nygård är den sista gården i historiska Kockby.
I början av 1500-talet fanns fem gårdar i
Kockby. På Storgård grundades ett rusthåll
av regementets skrivare Henrik Floor före
år 1685. Släkten Morelius tog över gården
i början av 1700-talet. Stors såldes år 1958
till Arjatsalo, och 1968 övergick den till Esbo
köping. Huvudbyggnaden, som var byggd i
slutet av 1700-talet, revs kort därefter.
Steinerpedagogiken inledde sin verksamhet
år 1992. Skolan blev färdig år 2005 och ritades av Maarit Holttinen och Pauli Lindstöm.
16 • Centralparken
Den södra kanten av Storåkers nya planområde.
Esbo centralpark är en stadsskog avsedd
för rekreation och friluftsliv. Den är ett vidsträckt och enhetligt grönområde med en
areal på 880 hektar, som sträcker sig från
Hemtans till Fantsby, och genom området löper landskapsmässigt betydelsefulla ekologiska gångar och otaliga friluftsrutter. Naturstigen börjar vid Olars motionsslinga, och den
är 1,7 km lång. Om vintern löper här huvudskidspåret, som upprätthålls av Esbo stad.
Det är planerat att Oppibackavägen skall
fortsätta igenom en tunnel under Kvisberget
ända fram till Bolarsvägen.
13 • Rondell
17 • Fagersten
Syftet med den rondell, som uppkom på initiativ av Olari-Seura, var att sänka körhastigheten på de bebodda områdena. Inom den
närmaste framtiden kommer rondellen att
ändra form när planeringen med att ändra
gatorna fortskrider.
Flyttblocket i rapakivisten har drivit hit från
rapakiviområdet i sydöstra Finland med hjälp
av ett isberg som kom hit med smältvattnet
efter den senaste istiden. Då Olars byggdes
förblev flyttblocket intakt tack vare stadsplaneringschef Nils-Erik Fager, som lyckades
få vägen ändrad så att blocket inte behövde
sprängas på grund av vägbygget.
12 • Storåker
14 • Olarin koulu ja lukio
(Olars skola och gymnasium)
Byggnaden, som blev färdig år 1994, ritades
av arkitektbyrån Pekka Salminen. Olars skola
grundades 1993 och är ett högstadium med
250 elever. År 1995 utsåg utbildningsministeriet gymnasiet till ett specialgymnasium för
matematik och naturvetenskaper.
© Esbo stad
Redaktion: Pauli Saloranta
Editering och layout: Onnion
Tryckeri: Libris 12.2005
15 • Steiner-skolan
Skolan som har 260 elever och följer
17
Se och upplev staden.
Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad
stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens
centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i
olika former samt en rik natur.
Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare
esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens
nya invånare.
Vi möts på stigarna!
I samarbete med
Esbo stad www.esbo.fi
Nylands förbund www.uudenmaanliitto.fi
Finlands Hembygdsförbund www.suomenkotiseutuliitto.fi
Esbo Stadsdelsföreningars Förbund www.intsys.fi/ekyl
Matinkylä-Seura www.intsys.fi/matinkyla-seura
Olari-Seura www.olari-seura.fi
Olars församling www.olarinseurakunta.fi
www.esbo.fi/stadsstigar