Kyrkfack 2/2010 - Kyrkans Akademikerförbund
Kyrkfack Nr 2 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND MOD & INBLICK KyrkA medlade i Växjö Förändringens FYRA RUM TALA ÄR GULD säg din mening i tid TEMA SAMMANLÄGGNINGAR Vad händer med oss vid sammanläggningar? TEMA NR 2/10 SAMMANLÄGGNINGAR �������������������������������� ����������� ������������ ��� ������������ ������ ������������ ����������������������� �������������������������������������������������������������������������������� �������������� Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se 2 Kyrkfack 2/10 Redaktionsråd Bror Holm Katarina Toll Koril Anne-Charlott Karlsson Magnus Gissler Jeanette Kern Ann Thörnblad Redaktör och Grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Magnus Aronson Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders Falköping, 2010 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 3 - 25 juni Annonser Kontakt Ann Thörnblad mobiltelefon 070- 747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- LEDAREN Hot eller möjlighet I Svenska kyrkan sker många förändringar som får långtgående konsekvenser. Enför- ”Informationen, delaktigheten och möjligheten att påverka är viktiga områden att beakta för att förändringsprocessen ska kunna ske på ett bra sätt. Inte minst det fackliga inflytandet är viktigt. När medbestämmandet får bli en reell påverkan borgar det för ett gott resultat.” samlingspastoraten blir allt färre. Den 1 januari 2006 fanns det 1834 församlingar och den 1 januari 2010 hade den siffran sjunkit ytterligare till 1400 församlingar. Det kan vara lätt att rycka på axlarna och säga att organisationsförändringar ligger i tiden och Svenska kyrkan inte kan stå utanför. Men för kyrkans uppdrag får förändringarna långtgående konsekvenser. Strukturförändringen berör församlingsbor, förtroendevalda, personal, ekonomi och arbetssätt. Församlingens närhet till församlingsbor är en viktig faktor för deras kyrkotillhörighet och engagemang. Möjlighet till påverkan och delaktighet är bärande i förtroendevaldas uppdrag. Medarbetarnas arbete måste upplevas som meningsfullt och framåtsyftande. För medarbetarnas del är genomförandeprocessen av förändringen viktig. Det sägs ofta att personalen är en resurs, men det är inte alltid som det får komma till uttryck i förändringsarbetet. Informationen – även när det inte finns något nytt att berätta – delaktigheten och möjligheten att påverka är viktiga områden att beakta för att förändringsprocessen ska kunna ske på ett bra sätt. Inte minst det fackliga inflytandet är viktigt. När medbestämmandet får bli en reell påverkan borgar det för ett gott resultat. Då tas också erfarenheten och översikten tillvara. Varje förändring kan vara ett hot eller en möjlighet. Som individer är vi i olika grad förändringsbenägna, vilket måste beaktas vid förändringsarbete. Den goda arbetsplatsen tar hänsyn till individens förutsättningar. Det synsättet måste också finnas med i förändringsarbetet för att ett gott resultat ska kunna nås. Vid strukturförändringar är det viktigt att stiftet medverkar på ett bra sätt. Genomtänkta riskanalyser måste utarbetas och stiftet bör bistå med råd, stöd och hjälp till de församlingar som berörs. Samverkan är ett viktigt ledord och församlingens uppdrag måste stå i centrum och vara styrande. Medarbetare som berörs av förändringen kan också välja att fokusera på antingen hot eller möjlighet. För alla blir förändringsprocessen lättare om ”möjligheten” får stå i centrum, men de negativa konsekvenserna ska inte heller sopas under mattan. Det är när de lyfts fram och bearbetas som det negativa kan vändas till något positivt. Ett nära samarbete med KyrkAs skyddsombud och fackliga förtroendemän är A och O för ett gott resultat. KyrkAs företrädare har mod att gå in i det svåra, har omsorgen om både församlingsliv och medarbetare och inblick i Svenska kyrkans uppdrag, organisation och förändringsarbete. En trend i vår tid är övertron på att sammanslagningar eller sammanläggningar är Bror Holm Förbundsordförande svaret på de flesta problem som Svenska kyrkan har. Bara enheterna blir större blir de mycket mer resursstarka. Kortsiktigt kan det vara sant, men inte alltid långsiktigt. Stordriften har också sin baksida och skapar ofta nya behov som inte alltid är framsprungna ur den grundläggande uppgiften. Församlingsbons engagemang för kyrka och församling kan också urholkas. Med rätt målsättning, när förändringen är ändamålsstyrd i samverkan med medarbetarna, kan strukturförändringen bli något bra och långsiktigt hållbart. I det förändringsarbetet är Kyrkans Akademikerförbund en självklar och positiv resurs med mod, omsorg och inblick. Kyrkfack 2/10 3 Piteå kyrka, från 1686, ligger mitt i staden. Öjeby kyrka, från 1400-talet, ligger i Öjebyns kyrkstad. När två församlingar blir en Större arbetslag och en ökad kreativitet, har blivit ett resultat av sammanläggningen mellan Piteå landsförsamling och Piteå stadsförsamling. Men också en oro inför att inte hitta sin yrkesroll och identitet i det nya sammanhanget. Från den 1 januari 2010 har de två församlingarna övergått till Piteå församling. Det har varit en snackis sedan 70-talet och legat lite i sakens natur. Piteå stadsförsamling har rent geografiskt varit omsluten av Piteå landsförsamling och församlingsgränserna har inte varit självklara. Under åren har idén att de två ska bli ett diskuterats mellan kyrkoherdar och i kyrkoråd och 2008 tillsattes en utredningsgrupp som tittade på möjligheterna till en sammanläggning. – Till en början diskuterades samverkan, församlingarna delade redan på två tjänster; en informatör och en datatekniker, säger Maria Berg som tidigare var kyrkoherde för Piteålands församling och nu är kyrkoherde för Piteå församling som blev en reell verklighet den 1 januari i år. – Men ganska snart konstaterades det att fördelarna med en sammanläggning övervägde, säger Maria och understryker att skälen till sammanläggningen i första hand inte varit ekonomiska, även om det ekonomiska perspektivet kommer spela roll i en snar framtid. Drivkraften har snarare handlat om att samla resurserna, öka kompetensen och skapa en större effektivitet. Den nya församlingen är mer slipad och arbetar utifrån tydliga mål. De prioriterade områdena är barn och ungdom, kyrkliga handlingar och kommunikation och som ett resultat av det har församlingen blivit med tidning. Det första numret av Gloria kom till påsk och har bröllop och relationer som tema. Det är församlingens informatör, Sara Andersson, som är redaktör för tidningen och hon välkomnar sammanläggningen. – Jag har jobbat som informatör i båda församlingarna sedan 2007, så för mig blir det bara fördelar. Tidigare pendlade jag mellan två arbetsplatser, och det förenklar onekligen att arbeta med en logga, en hemsida, i stället för två av allting. 4 Kyrkfack 2/10 Det gör att jag kan lägga mer tid på det kreativa arbetet. Hon sitter på församlingsexpeditionen, Kyrkcenter, som är belägen mitt i Piteå stad och har fått ett nytt rum med utsikt över Piteå centrum. Kyrkcenter har blivit centrum för administrationen som därmed har fått närmare till varandra, och Sara berättar att alla har fått röra sig lite grann. Var och en har bytt rum, för att påtagligt delta i och känna av förändringen. Viktor Fredriksson, som är komminister och har varit i Piteå stadsförsamling sedan 2006, sitter också i Kyrkcenter. – Det fanns en viss lyhördhet för var man ville sitta, vi fick framförallt markera om det var något ställe där vi inte ville arbeta. Helén Lindbäck, som är komminister stannade kvar i sitt gamla tjänsterum i församlingsgården Margretelund några kilometer utanför staden, vilket hon ser som en fördel. – Där är vi nästan bara församlingsarbetare, så det är en dynamisk arbetsplats. Vi är inne i samma tankebanor och vill jag prata med en musiker inför en gudstjänst så är det enkelt, säger hon. Oro inför det nya? Både Sara, Viktor och Helén upplever att de har fått vara med och påverka processen mot en sammanslagning. Någon större oro inför förändringen har de inte haft. –På ett tidigt stadium fick vi veta att inga tjänster skulle påverkas, och kyrkoherden för Piteå stad skulle gå i pension, vilket gjorde att ingen behövde oroa sig för att förlora jobbet, säger Sara. – Jag aldrig känt någon oro, mest att de ska bli roligt med andra arbetsuppgifter och nya arbetskamrater, säger Eva Wer- Ulla Rehnström, diakon, och Eva Werner, församlingspedagog i Piteå församling. Viktor Fredriksson, komminister, Helén Lindbäck, komminister och Sara Andersson, informatör i Piteå församling. ner som är församlingspedagog och varit i landsförsamlingen sedan 1991. Men i Piteå landsförsamling gjordes det en stor omorganisation för flera år sedan där många fick en helt ny inriktning i sina tjänster. Då tog jag tjänstledigt och pluggade istället, och när jag kom tillbaka var arbetsmiljön bättre än vad jag hade vågat hoppas på. Så kanske är det därför jag inte känt någon oro, den här gången var jag mer förberedd. Men husmorstjänsten på halvtid har dragits in och husmor har fått andra arbetsuppgifter. I stället har uppgiften lagts på frivilliga, något som har väckt reaktioner hos ett trettiotal församlingsbor. Dagarna innan påsk skrev de ett protestbrev till kyrkorådet. – Vi tar det här på allvar och har bjudit in till en träff med församlingsborna, säger Maria Berg. min roll i arbetslaget är det snarare så att den förstärks, säger Ulla. Jag valde att arbeta med barn och ungdomar och bidrar med min diakonala kompetens och ser människor med en diakons ögon, säger Ulla. – Jag ville arbeta med vuxna och har inte gått in i det nya arbetslaget ännu, det blir först till hösten, säger Eva. Men i pedagogens uppgift ligger ju att organisera och driva verksamhet och jag kommer bland annat arbeta med den historiska verksamheten i Öjenbyn, som är en kyrkstad från 1400-talet, säger Eva som har historia som ett specialintresse. Två arbetslag Församlingen har samlat sina resurser i två arbetslag med olika inriktningar; det ena arbetar med med barn och ungdomar och det andra har fokus på vuxna. – Det har blivit ett lyft, tycker Viktor som ingår i arbetslaget för barn och ungdomar. Tidigare var vi tre, jag jobbade med en pedagog och en musiker, och då ligger det nära till hands att köra på i gamla hjulspår. Nu är vi tolv personer i arbetslaget och det skapar en helt annan dynamik. Det finns ett stort spann i åldrarna och alla har inte jobbat med ungdomar och konfirmander tidigare, vilket ger nya infallsvinklar. Vi reflekterar och diskuterar mer, vad vi har för teologiskt och pedagogiskt synsätt. – Tidigare stod professionen i centrum nu är det snarare arbetslaget, säger Ulla Rehnström som är diakon och har varit i Piteå stadsförsamling sedan 2002. För mig har det varit ett slags sorgearbete att lämna det gamla och gå in i det nya. Jag saknar mina arbetskamrater i Piteå och de sammanhang som jag ingått i tidigare. Det var mycket ovisshet innan vi fick besked om var vi skulle ha vår arbetsplats och vilka arbetsuppgifterna skulle bli. Omställningen har tagit en del energi, och det har varit en process att landa i det nya. Vad händer med yrkesidentiteten när betoningen ligger på arbetslaget? – I början blev den blev vagare, men nu när jag börjar hitta Det introverta perspektivet Lagom till påsk, när församlingen fyller tre månader, konstaterar Maria Berg att sammanläggningen har gått bättre än vad hon trodde. Bland farhågorna fanns en oro att hon inte skulle mäkta med eller att personalen inte skulle orka, med sjukskrivningar som följd. Men det har funnits en delaktighet i processen där personalen involverades på ett tidigt stadium och en fungerande ledning som drar åt samma håll. – Vi har också varit duktiga på att MBL:a, det har inte funnits några oenigheter i förhandlingarna och vi har vänt oss till fackförbunden så fort det har funnits frågetecken. Men visst har det tagit energi och på frågan vad som händer med själva uppdraget att vara kyrka under arbetet med en sammanslagning, svarar Maria att det flyttar centrum. – Vårt uppdrag är ju att vara tjänande och under den här processen blir vi så upptagna med att blicka inåt och missar vilka vi är satta att tjäna. Det finns redan inslag av det introverta perspektivet i Svenska kyrkan och det förstärks i tider av förändring, säger Maria. Piteå församling ORSAK TILL SAMMANLÄGGNING Samla resurserna, större effektivitet ANTAL TJÄNSTER SOM FÖRSVUNNIT Inga uppsägningar p g a sammanläggningen. Men en husmorstjänst har gjorts om. En kyrkoherde gick i pension ARBETSLAG Två stycken med fokus på barn och ungdom respektive vuxna Kyrkfack 2/10 5 Foto Magnus Aronson TEMA SAMMANLÄGGNINGAR Spånga-Kista FÖRSAMLING Från den 1 januari i år så har Spånga och Kista församling bildat ett nytt enförsamlingspastorat. Ekonomiska skäl har varit drivkraften bakom beslutet och det faktum att Kista församling i slutet av 2008 hade för få medlemmar. De var 7000 att jämföra mot 15 000 i Spånga. De har nu blivit 44 medarbetare i den nya församlingen och det har inneburit att de flesta har fått nya kollegor och bildat nya arbetslag. Musikerna har blivit fem till antalet, tidigare var de tre i Spånga och två i Kista och diakonerna har fått fördubblad styrka. Kista församling har stor erfarenhet av samverkan med bland annat kommun och föreningar, en erfarenhet som nu kommer berika den nya församlingen. Vad som förenar församlingarna är mångfalden, 28 porcent är invandrare, och ett stort intresse för andliga frågor. Kritisk mot stiftet På en relativt kort tid, endast ett år, har sammanläggningen gått från att vara en idé till att bli en reell verklighet och kyrkoherde Kurt Sundén konstaterar att den tiden är alldeles för kort. En mer rimlig tid vore två år, tycker han, och är kritisk till hur Stockholms stift har hanterat sammanläggningen. – Stiftet måste vara närvarande och redan från början utse en kontaktperson som är delaktig i processen. Som det har varit nu har vi inte fått något stöd från stiftet. Tillsammans med ledningsgruppen har vi fått ta reda på tillvägagångssätt på egen hand, i stället för att ta del av den erfarenhet som finns om frågor angående sammanläggningar. Biskop Eva Brunne, som medverkade under processens gång, håller med om att Spånga och Kista församlingar har kommit i kläm, när Kyrkfack ber om en kommentar. – Sammanläggningen av dessa båda församlingar var ett av de första sammanläggningsbeslut som Stiftsstyrelsen i Stockholms stift tog, säger hon. Det fanns då ingen större erfarenhet av beslutsprocessen. I efterhand vet vi att mer stöd hade behövts i den process som det innebär för två församlingar att bli en. – När sammanläggningen närmade sig fördes flera samtal med Kurt Sundén och jag medverkade också vid flera medarbetarsamlingar. Efterkloka har vi nu lärt oss att hantera sammanläggningar annorlunda inför framtida beslut. Vi kommer att ha en helt annan beredskap för att ge stöd i processen. Förändringens fyra rum Under förra året arbetade Spånga och Kista församling bland annat utifrån ett konsolideringsdokument med en pedagogisk modell som kallas för förändringens fyra rum. Fyrarummaren är en teori om föränd- Spånga-Kista församling ORSAK TILL SAMMANLÄGGNING Ekonomi. För få medlemmar i Kista TID FRÅN BESLUT TILL HANDLING 1 år ANTAL TJÄNSTER SOM FÖRSVUNNIT En kyrkoherdetjänst ARBETSLAG De flesta har fått nya arbetskamrater, större arbetslag 6 Kyrkfack 2/10 ring – om vad som sker med människor och organisationer i förändring under stress och press och en modell som öppnar upp för samtal. – Det är viktigt att ta all oro på allvar, att skapa en trygghet för medarbetare och ge en tydlig ram för hur vi ska röra oss mot sammanläggningen. Demokrati är inte detsamma som att var och en får som man vill, men att alla får uttrycka sin åsikt! Var också beredd på maktproblem och på att det oväntade kommer att hända, säger Kurt Sundén. Det har varit flera konflikter under året mot en sammanläggning och en av dem handlade om vem som skulle bli kyrkoherde. – I Kista hade de bara en chef, och det var kyrkoherden som nu har blivit kyrkoherde i en annan församling. Vi är inne i en övergång nu och det gäller att vara lyhörd för att sammanläggningen innebär stora förändringar för framförallt personalen från Kista församling. De får tre nya chefer, som samtliga är från Spånga församling. Det handlar om att bygga broar och att de två kulturerna ska lära känna varandra. I slutet av maj kommer vi göra en utvärdering av den nuvarande organisationen. – Alla får behålla sina jobb under 2010, och det blir troligen ingen förändring under 2011. Första halvåret får bli en mjukstart och vi har sagt att bara de allra nödvändigaste förändringarna ska genomföras. Läs mer om Förändringens fyra rum på sid 16! TEMA SAMMANLÄGGNINGAR ”Alla förändringar tar energi” Evalotta Sunesson har varit informatör i Spånga församling sedan 1991. För henne innebär sammanläggningen fler arbetsuppgifter men också nya kollegor. Vilken var din första reaktion? – Min första tanke var; är det verkligen nödvändigt? Förändringar är alltid jobbiga och jag visste att det inte fanns någon informatör i Kista, så jag förstod att det skulle innebära mer arbete för oss informatörer. Men jag såg också det positiva med sammanläggningen, att det innebär fler arbetskamrater, nya kontaktytor och fler kyrkor. Har personalen varit delaktiga i processen? – Vi fick väldigt bra information på våra personalmöten en gång i veckan. I ett tidigt skede visade vi vårt stöd för Kurt, som vi ville ha kvar som kyrkoherde, vilket vi också kommunicerade till fackförbunden. – Under hösten har vi jobbat med ett pedagogiskt material, förändringens fyra rum, som är en modell att tolka reaktioner i tider av förändring. Det har gett en bra förståelse för olika stadier man går igenom vid förändringar. Hur påverkar sammanläggningen ditt jobb? – Den största förändringen är att nu gör jag inte Spånga församlingsblad längre, utan Spånga-Kista församlingsblad. Upplagan är betydligt större och målgruppen delvis annorlunda, vilket i någon mån kommer påverka innehållet. I det här övergångsskedet innebär det dessutom att allt profilmaterial ska ha en ny logotype, alla behöver nya visitkort. Det är många rutiner som har behövt ses över och förändras. Hur är det att ha nya arbetskamrater? – Det är spännande, men det är också en process att lära känna varandra. Vi hade en dag när vi åkte runt i hela församlingen och tittade på våra kyrkor och åt lunch tillsammans, det var värdefullt. Nu är vi fyra som jobbar med information, i ett mindre arbetslag, så några uppgifter har delegerats till bland annat en ny arbetskamrat från Kista. Hur har arbetsmiljön påverkats? – Det skapade stress att inte veta vem som skulle bli vår kyrkoherde, det blev inte klart förrän i september förra året. Alla förändringar tar energi, men tröttheten börjar lägga sig nu. Nu är sammanslagningen ett faktum och det gäller att gilla läget. ”Rädslor behöver ventileras” Cecilia Strömmer har varit präst i Spånga församling sedan 1995. Hon jobbar nu främst i Kista och har fått en större tonvikt på kyrkliga handlingar. känsla och en anda av att det här gör vi tillsammans. Det gör sig inte av sig självt. Det är också viktigt att inte vara rädd för olikheter i organisationen. Vad är viktigt att tänka på under en sammanläggning? Hur är det att byta arbetsplats? – Det blir ju att gå in i något helt nytt, även om jag är kvar i det gamla. Jag har många nya arbetskamrater och rent geografiskt så möter jag församlingsbor som jag inte mött tidigare. Har personalen varit delaktig under processen? – Det kunde ha varit bättre. Det är viktigt med delaktighet och en god kommunikation mellan ledning och personal redan från början där man tillsammans skapar en gemensam vision. En sammanläggning är alltid svårare än man tror och på ett tidigt stadium behöver man skapa en vi- – Det är centralt att alla får komma till tals och att alla rädslor får ventileras, Vad är vi rädda för? För att förlora jobbet eller något annat? Vilka möjligheter ser vi? Allt ska upp på bordet, så att det får vädras ut. Det måste inte heller vara en enhetskultur som ligger som en filt över allting. När två församlingar går samman kommer man delvis från olika kulturer, och det kan bli en styrka att också ta med tidigare erfarenheter. Hur påverkas själva kyrkan i tider av förändring? – Att vara kyrka är ju att vara i sin tid, i sin kontext och därför förändras den uppgiften hela tiden. I en sammanläggning, med andra strukturer, blir det naturligt att fråga sig vad är det att vara Spånga-Kista församling nu? Det gäller att hitta rutiner och ett tänk kring hur man vill jobba på den platsen där man verkar. Det får man jobba med hela tiden, men det blir extra viktigt i en stor förändring. Att ta in alla aspekter, från omvärldsanalysen till vilka kompetenser vi har och om man därför kan agera på ett annat sätt. Kyrkfack 2/10 7 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR All förändring skapar oro men öppnar samtidigt för nya perspektiv. Katarina Wuopio, personalkonsulent i Luleå stift, har arbetat i 11 år med personalfrågor och strukturfrågor på stiftet och hon betonar vikten av dialog i allt förändringsarbete. – Att inte få information och inte få säga sin mening och bli lyssnad till, skapar onödig stress och oro, säger hon. TALA ÄR GULD Hon vet vad hon pratar om. De sista åren har stiftet gått från ett 80-tal församlingar till 58 stycken den 1 januari 2010. Som personalkonsulent möter hon personal och förtroendevalda ute i församlingarna och tar del av både deras farhågor och förväntningar. Vilka tankar och reaktioner är vanliga i samband med sammanläggningar? – En vanlig reaktion är en avvaktande inställning, man vet inte vad som kommer att hända. Politikerna har haft fullt upp med att besluta om själva sammanslagningen och för personalens del har man fått vänta på besked om vad som kommer att hända. Än så länge har det inte varit så stor oro för att inte få behålla jobbet utan mer en allmän osäkerhet om hur det ska bli. Tyvärr innebär den ekonomiska utvecklingen att det framöver kommer att bli än mer osäkert och vi kommer att se fler exempel på nedskärningar/personalminskningar i samband med sammanslagningar. Det som är viktigt att komma ihåg är att nedskärningarna kommer oavsett sammanslagning eller inte. Hur påverkas den psykosociala arbetsmiljön av sammanläggningar? –Många sammanläggningar har gått lugnt tillväga, det har varit en samsyn från såväl förtroendevalda som personal att det är positivt med en sammanläggning. Personalen har ofta varit rörande överens om att de önskar en sammanläggning; då det innebär fler arbetskamrater, mer resurser till verksamheten, bättre styrning och bättre 8 Kyrkfack 2/10 utvecklingsmöjligheter. – Men tyvärr har jag sett allt för många exempel på att personalen lämnats utanför. De har fått se på när förtroendevalda kämpat för att behålla sin församling till varje pris och ibland missat värdefull information från personalen, hur de ser på förslaget om sammanläggning, vad det skulle kunna innebära för dem. – Många gånger kommer personalen in för sent. Processen mot en sammanläggning börjar ofta i styrelserummet och inte i personalrummet; ett rum som behöver lyftas fram mycket tydligare! Vanlig oro som ventileras? Hur bemöts den? – Det viktigaste är att de som uttrycker oro får nyckelroller i förändringsarbetet, att deras farhågor blir synliggjorda och tagna på allvar. Det handlar om att skapa trygghet under processen. En bra bild av ett förändringsarbete är tåget; vi behöver lokföraren som visar vägen, vi behöver rälsen som skapar trygghet att färdas vidare på och vi behöver ”bromsarna” som protesterar och hjälper oss att inte vara allt för fartblinda. – Det är angeläget att göra konsekvensanalyser och att inte slarva igenom dem. Mycket oro från de förtroendevalda och från en del personal rör sig kring makt och identitetsfrågor. Frågeställningar kring var centrum för den nya församlingen kommer att bli och var makten kommer att vara. Det kan handla om en rädsla för ett minskat lokalt inflytande och för att förlora församlingens identitet i den nya kulturen. TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ VID SA 1. Skapa en struktur för förändringsarbetet och ta 2. Involvera alla berörda, och låt dem bli delaktiga församlingsbor. Alla behöver få insyn och kunna demokratisk och öppen är det lättare att vara lojal nöjd med. Var inte rädd för motstånd, där finns o om. 3. Lyft fram såväl stordriftsvinster som småskaligh att skapa långsiktigt hållbara församlingar med så Finns du med som en samtalspartner? – Ja, jag är gärna med och ser goda exempel på framtidsdagar som arbetslaget ibland haft tillsammans med förtroendevalda där man tillsammans lyfter tankar om framtiden och bland annat gör en SWOT-analys; svagheter, hot, styrkor och möjligheter. Ibland har jag varit med och arbetat med personalen för att hitta bra former framöver där man behöver se varandras kompetenser och olikheter som styrkor, att kunna lära känna varandra och ibland har det handlat om att hitta former för ett bättre klimat och samarbete. Blir man mer återhållsam med att ta upp kritik i rädsla för att det kan påverka jobbet? – Jag skulle uttrycka det som så; i tider av dålig ekonomi – då påverkas vi alla, vad kommer att hända med mig om intäkterna fortsätter att minska? Tystnar vi i tider av förändringar? – Det finns risk för att det blir så, men det är väl också en personlighetsfråga. En del börjar agera och protestera medan andra söker sig mer inåt och kanske i stället tittar efter andra jobb. Vad som kan vara känsligt är också formuleringar om ”att minska på stödverksamheten till förmån för kärnverksamheten”. Det är ett uttryck som skapar onödiga värderingar. Det kan också skapa en falsk trygghet av att jag som präst eller diakon har en tryggad anställning. Vi är alla beroende av varandra för att fungera som en helhet. Vad händer med gamla/pågående konflikter under en sammanläggning? – Det händer någonting i alla förändringar och ibland på ett positivt sätt, man ser fler möjligheter att kunna gå vidare, släppa konflikten. Ibland följer gamla ”surdegar” med, det är obearbetade konflikter som behöver hanteras oavsett sammanläggning eller ej. Hur lång tid brukar det ta innan en sammanläggning har landat? – Det kan gå fort om man arbetar på ett bra sätt. Dåligt skötta förändringsprocesser kan påverka arbetsmiljön lång tid framöver Har man jobbat bra hela vägen landar det ofta bra – alltså där man har varit mån om människor under resans gång. Det tillsammans med en kyrkoherde som inte är rädd för att visa tydlighet och handlingskraft lägger en bra grund. Illustration Anna Gunneström AMMANLÄGGNINGAR hjälp av stiftet a i processen; personalen, förtroendevalda och påverka. Om man ser att processen har varit l med beslut som man kanske inte själv är helt också ett engagemang som vi måste vara rädd hetsfördelar. Samlas kring ett mål, till exempel åväl ekonomisk som pastoral bärkraft. Många gånger kommer personalen in för sent. Processen mot en sammanläggning börjar ofta i styrelserummet och inte i personalrummet; ett rum som behöver lyftas fram mycket tydligare! Katarina Wuopio, personalkonsulent i Luleå stift. Kyrkfack 2/10 9 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR MED MOD OCH INBLICK Det har varit en hård vinter i Växjö som kulminerade i att biskop Sven Thidevall avgick. Ett beslut där Lars Gunnar Selinder och Gunnel Hagander, fackligt förtroendevalda och regionala skyddsombud, har funnits med som centrala samtalspartners. Som två utropstecken reser de sig mot skyn och markerar stadens profil. Växjö domkyrka, som också är stiftets kyrka, står stadigt kvar trots den djupa konflikt på stiftskansliet som har satt sina spår under vintern. Kanske vill de två tornen fungera som ett riktmärke och hålla modet uppe i tider av oro. Successivt börjar livet återgå till det normala, i dagarna väntar stiftskansliet svar på den arbetsmiljöutredning som påbörjades i början av året. Lars Gunnar ser fram emot att ta del av resultatet och att stiftskansliet kan gå vidare. – Under den här tiden har vi varit ett bollplank för biskop Sven Thidevall och funnits med som en resurs, säger han. När konflikten mellan honom och en medarbetare på stiftskansliet uppstod gick allt så fort, och det gällde att hitta en lösning som fungerade för alla parter. Vi har haft långa och ingående samtal med biskop Sven och i praktiken fått en delvis medlande funktion. Vårt fokus har hela tiden varit att arbeta för den bästa tänkbara kompromissen för samtliga inblandade, vi har ju inte bara företrätt biskop Sven utan även KyrkAs övriga medlemmar. Kommunikationsproblem Lars Gunnar Selinder med Växjö domkyrka i bakgrunden. 10 Kyrkfack 2/10 Stora kommunikationsproblem och en otydlig ansvarsfördelning har tidigare angetts som skäl till arbetsmiljöproblemen på stiftskansliet i Växjö. Under hösten fick Lars Gunnar de första Förtroendekrisen var ett faktum och det gick fortare än vad jag trodde att enas. Vi hade kommit till vägs ände och den enda lösningen var att Sven Thidevall avgick som biskop. ” signalerna på att allt inte stod rätt till. – Någonstans i mitten av hösten fick vi signaler om ett otillfredsställande arbetsklimat på stiftskansliet, vilket vi och övriga fackförbund lyfte i MBLförhandlingar. I december hade vi ett tvärfackligt möte där vi informerade om situationen och att en psykosocial arbetsmiljöutredning skulle göras. En extern psykolog från företagshälsovården har gjort djuplodande intervjuer med personalen där var och en fått vara anonym. Om Lars Gunnar ska försöka summera en utlösande faktor till de psykosociala problemen, tror han att det handlar om att biskopen ville väldigt mycket på för kort tid och att förändringarna hade behövt mer tid att förankras. De psykosociala problemen var uttalade och kommunikationssvårigheterna ett faktum. Läget var minst sagt spänt och briserade i början av februari när Sven Thidevall gick in till en medarbetare på stiftskansliet för att ställa frågor kring något som hänt på stiftsstyrelsens senaste sammanträde, vilket ledde till en öppen konflikt. – Det blev en katalysator och samma kväll tog Sven Thidevall kontakt med Gunnel Hagander. Vi träffade Sven strax därefter för att gå igenom vad som hade hänt och insåg det prekära i situationen, säger Lars Gunnar. All personals intressen Vi sitter i ett av samtalsrummen i Mariakyrkan, som är hans arbetsplats som komminister i Växjö Maria församling och talar om de händelserika veckorna - mitt i fastan - då han och Gunnel Hagander i allra högsta grad fick visa prov på mod, omtanke och inblick. Hur hanterar man en så känslig fråga? – Det krävs uthållighet och att så långt som möjligt ta hänsyn till all personals intressen. Vi gjorde bedömningen att det var bra att vi var två i samtalen med biskop Sven så att vi kunde backa upp varandra. Tillsammans med biskop Ragnar Persenius, som representerade den nationella nivån, arbetade vi alla målmedvetet med att hitta en lösning som var mest värdig för hela Svenska kyrkan. Alternativet med en forskartjänst på kyrkokansliet i Uppsala dök snabbt upp. – Förtroendekrisen var ett faktum och det gick fortare än vad jag trodde att enas. Vi hade kommit till vägs ände och den enda lösningen var att Sven Thidevall avgick som biskop, säger Lars Gunnar, som har mött blandade reaktioner efter beslutet. Dubbla ansvarslinjen – Det är ju ett slags misslyckande, en bruten relation. Tanken på att en biskop är oantastlig har fått sig en törn, plötsligt blev biskopen en bland andra anställda. – Den dubbla ansvarslinjen, den andliga och den världsliga, som varit så tydligt uttalad i kyrkans styrning idag mer och mer har blivit underordnad den världsliga, fortsätter Lars Gunnar. Det som har hänt är ytterst en konsekvens av att man drev igenom ett beslut på central nivå där alla blev lokalt anställda efter år 2000. Detta gjorde man trots att cirka 95 procent av alla prästerna var emot det, något som vi idag ser att man tänker sig även gäller för en biskop. Det har blivit mindre tid över till KyrkAs övriga medlemmar under tiden som förhandlingar mellan biskopen och arbetsgivaren har pågått, vilket Lars Gunnar och Gunnel delvis har blivit kritiserade för. – Men i det skarpa läget har vi varit tvugna att prioritera. Vi har samtidigt känt att arbetsgivaren verkligen har tagit sitt ansvar och informerat personalen om det som hänt. Som fackliga förtroendemän och regionala skyddsombud har vi haft en väldigt god stöttning av KyrkAs kansli, fortsätter Lars Gunnar. – Nu kommer vi se till att övriga medlemmar får den tid de behöver. I stilla veckan hade vi ett nytt tvärfackligt möte där vi pratade om tiden som varit och utgick från den första informationen kring vad den stora arbetsmiljöutredningen visar. Nu tar vi avstamp i det fortsatta arbetet med den psykosociala arbetsmiljön på stiftet. Samtidigt pågår arbetet med att rekrytera en ny biskop och det tror Lars Gunnar blir ett led i en helande process. Det blir en möjlighet att blicka framåt, ta med sig erfarenheterna från det som varit och samtidigt gå vidare. – Det blir fokus på något nytt och ett tillfälle att använda erfarenheterna till något positivt. I bästa fall leder det till en större öppenhet på arbetsplatsen, avslutar Lars Gunnar. Kyrkfack har sökt biskop Sven Thidevall för en kommentar, men han vill inte göra några uttalanden under pågående arbetsmiljöutredning. Kyrkfack 2/10 11 TEMA SAMMANLÄGGNINGAR En förenklad semesterlag från 1 april Avvikande regler rörande semester har för Svenska kyrkan sedan lång tid tillbaka funnits i kollektivavtal. De förändringar i semesterlagen som nu äger rum från den 1 april 2010, huvudsakligen för att förenkla tillämpningen, kommer därför att få begränsad betydelse för det system som etablerats på Svenska kyrkans område. Ett par förändringar av betydelse även för anställda inom Svenska kyrkans ska dock uppmärksammas. Semesterlönegrundande frånvaro Frånvaro från arbetet har betydelse för antalet semesterdagar med semesterlön och semesterlönens storlek. Viss frånvaro, såsom frånvaro på grund av sjukdom samt arbetsskada och föräldraledighet, betraktas som semesterlönegrundande frånvaro och påverkar endast efter längre tid intjänandet av semesterförmåner. Exempelvis intjänas semester under sjukfrånvaro i 180 dagar per intjänandeår (cirka halva året). Beror sjukfrånvaron på arbetsskada gäller inte begränsningen om 180 dagar utan semester intjänas under hela året. Tidigare har hel frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada upphört att vara semesterlönegrundande då frånvaron pågått under två hela intjänandeår utan annat uppehåll i frånvaron än 14 dagar i en följd. Från och med nu ändras denna regel på så sätt att frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada upphör att vara semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår, utan längre avbrott i frånvaron än 14 dagar i en följd. Härigenom anpassas nu aktuell regel till huvudregeln för sjukskrivning, dvs att arbetstagare i normalfallet inte ska vara sjukskriven längre än ett år. Bestämmelsen om semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada tillämpas på frånvaroperioder som påbörjats först efter lagens 12 Kyrkfack 2/10 Foto Magnus Aronson ikraftträdande den 1 april 2010. För den som är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada på deltid gäller dock de nya bestämmelserna från ikraftträdandet. När det gäller semesterlönegrundande frånvaro då förälder får tillfällig föräldrapenning har tidigare i viss mån gällt olika bestämmelser. Genom ändringar i semesterlagen blir nu all frånvaro då arbetstagare uppbär tillfällig föräldrapenning, eller skulle haft rätt till tillfällig föräldrapenning vid ledighet enligt föräldraledighetslagen, semesterlönegrundande om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar. Överföring av semester Det förkommer att arbetstagare har flera på varandra följande anställningar hos samma arbetsgivare. Om olika anställningsformer kombineras kan sådana anställningar löpa efter varandra under flera år. När en anställning avslutas förfaller intjänad men ej utlagd semester och utbetalas som semesterersättning. Är en arbetstagare på detta sätt anställd under långa perioder bör han eller hon också kunna tjäna in semester och få den utlagd på samma sätt som en arbetstagare med en tillsvidareanställning (fast anställning). Om det innan anställningen upphör står klart att ett nytt anställningsförhållande mellan samma parter kommer att påbörjas i nära anslutning till det tidigare anställningsförhållandet, ska dessa anställningar i semesterhänseende nu kunna räknas som en sammanhängande anställning. Förutsättningarna för att kunna få semestern betraktad på detta sätt är att den intjänade semestern inte redan har lagts ut, att semesterersättning inte redan har betalats ut samt att arbetstagaren förklarar att intjänade semesterförmåner ska överföras till den nya anställningen. Bestämmelsen kan även tillämpas om en arbetstagare går från en tidsbegränsad anställning till en tillsvidareanställning eller, även om det sällan torde inträffa, att en arbetstagare går från en tillsvidareanställning till en annan hos samma arbetsgivare. Robert Svec Flera fackförbund har varit kritiska mot den nya semesterlagen som trädde i kraft den 1 april 2010. Den tydligaste försämringen i den ändrade lagen drabbar långtidssjuka. Max ett år kommer att vara semesterlönegrundande, istället för två år som tidigare. FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se till att förmedla kunskaper och insikter i något avseende. Det får inte vara fråga om exempelvis hobby- eller rekreationsverksamhet. Lagen anger inte någon viss tid inom vilken din ansökan om ledighet måste överlämnas till arbetsgivaren. I stället kan din arbetsgivare på egen hand skjuta upp ledigheten högst sex månader, exempelvis om den skulle utgöra hinder för verksamheten. Arbetsgivaren ska då genast underrätta dig och den lokala stiftskretsen av förbundet som har rätt till överläggning med arbetsgivaren. För längre uppskov än sex månader fordras även samtycke av stiftskretsen. Om du kommer på andra tankar kan du avbryta dina studier och ledigheten för att återgå i anställningen. Vid sådana förhållanden kan arbetsgivaren skjuta på återgången i högst en månad, om studierna har pågått i minst ett år, i annat fall i högst två veckor. Arbetsgivaren är då skyldig att genast underrätta dig om sitt beslut och när återgången kan äga rum. Har jag rätt att ta ledigt för studier? Kan jag ta betalt för en vigsel? Som församlingspedagog känner jag ett behov av att ytterligare bygga på mina kunskaper. Jag står nu i valet och kvalet att till hösten hoppa på en längre fördjupningsutbildning på högskolenivå. Min arbetsledare förefaller skeptisk till utbildningen och hela upplägget. Kan jag ta ledigt? Vad händer om utbildningen känns fel och jag ångrar mig? Kunskapstörstande pedagog En av mina gamla konfirmander har nu kontaktat mig och önskat att jag ska viga honom och hans blivande hustru. Vigseln är tänkt att ske i deras hemförsamling som ligger i en annan landsände än där jag är anställd som komminister. Kan jag göra detta utan vidare och då även få betalt för mitt arbete? Gunilla Bestämmelser om rätt till ledighet för studier finns i studieledighetslagen. Huvudregeln är att du har en i princip ovillkorlig rätt till ledighet för utbildning. Det finns alltså i och för sig inget krav på att utbildningen ska vara av värde för de arbetsuppgifter som hör till din anställning. Någon begränsning av ledighetsperioden görs heller inte i lagen utan ledighetens längd är beroende av vilken tid som krävs för att uppnå ditt studiemål. Däremot måste utbildningen präglas av viss planmässighet och syfta Inte så sällan får präster uppdrag utanför sin anställning. Det kan vara fråga om exempelvis dop, vigsel eller begravning. Därmed blir de även uppdragstagare i förhållande till den som lämnar uppdraget, såsom exempelvis ett brudpar. Präst som åtar sig ett uppdrag vid sidan om sin anställning kommer att utföra en så kallad bisyssla i förhållande till huvudsysslan hos ordinarie arbetsgivare. Bestämmelse om bisysslor finns i det kollektivavtal som gäller inom Svenska kyrkan. Om arbetsgivaren så begär är du skyldig att redovisa eventu- ell bisyssla. Endast i undantagsfall kan din arbetsgivare förbjuda bisysslan; om denna inverkar hindrande på arbetsuppgifterna, innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens eller påverkar din handläggning av ärenden i anställningen. Bestämmelsen i kollektivavtalet ger däremot inte utrymme för bisyssleförbud för så att säga ”säkerhets skull”. Medlem i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift och har därför som huvudregel rätt att utan ytterligare avgift få exempelvis vigsel utförd i sin hemförsamling. Församling som utför en vigsel har därför att se till att tillräckligt antal präster, kyrkomusiker, vaktmästare och andra anställda finns så att församlingen kan fullgöra sin uppgift. Anställda i denna församling som medverkar vid förrättningen gör det på sin arbetstid och i sin anställning. Alla önskemål kan dock inte kostnadsfritt tillgodoses genom kyrkoavgiften. Församlingsmedlem kan inte helt på egen hand bestämma formen för förrättningen. Det kan förhålla sig på så sätt att han eller hon vid vigsel önskar att annan präst eller musiker medverkar än de som är anställda i hemförsamlingen. Ett sådant uppdrag omfattas inte av kyrkoavgiften utan kostnaden för detta måste bestridas av den enskilde på egen hand. Som präst och uppdragstagare har du alltså rätt till ersättning för ditt arbete. Hur mycket du ska begära i ersättning är dock en angelägenhet mellan dig och uppdragsgivaren, dvs i detta fall brudparet. Viktigt är naturligtvis att ersättningen blir adekvat i förhållande till det arbete och ansvar som uppdraget innefattar. Ingen förrättning är den andra helt lik. Du måste således i ditt arvode väga in förhållanden såsom förberedelser, utförande av förrättningen och efterarbete. Även dina egna utgifter för bil eller annat färdmedel måste beaktas. För att underlätta hanteringen av en rad praktiska frågor för de präster som får i uppdrag att utföra kyrkliga förrättningar har Kyrkans Akademikerförbund tagit fram skriften Ersättning vid kyrklig förrättning – en vägledning vid prästerligt sidouppdrag. Du hittar den på förbundets hemsida www.kyrka.se Kyrkfack 2/10 13 FÖRBUNDSINFORMATION Ny medlemsförmån - KunskapsDagarna Från och med den 17 februari förstärkte Kyrkans Akademiker- förbund medlemskapets innehåll genom en ny medlemsförmån i samarbete med kompetensföretaget KunskapsDagarna Sverige AB. Du får som medlem kostnadsfri tillgång till KunskapsDagarnas breda och omfattande seminarieutbud som genomförs på ett 25-tal orter runt om i landet under 2010. Håll utkik efter KunskapsDagarna - snart i en stad nära dig! På KunskapsDagarna får du möta föreläsare som delar med sig av kunskap inom: • Affärsutveckling • Marknadskommunikation • Verksamhetsstyrning • Personlig utveckling • Lust och inspiration i arbetet samt livet i övrigt framgångsrikt med retorik. Det är bara några exempel på utbudet av föreläsningar. Datum och platser under våren (efter denna tidnings utgivning) är Norrköping 23 april, Linköping 26 april, Uppsala 29 april och Sollentuna den 17 maj. Du får bland annat möjlighet att lära dig ”giraffspråket” som är ett verktyg för konstruktiv dialog eller att kommunicera Läs mer och anmäl dig redan idag på www.kunskapsdagarna.se Ersättning vid kyrkliga handlingar? Ska en präst kunna ta emot ersättning om hon eller han utför en kyrklig handling Foto Magnus Aronson på sin fritid hos annan arbetsgivare? KyrkA menar att Kyrkoordningen inte kan förbjuda det i sitt remissvar till Svenska kyrkas utredningar, Ersättning för kyrkliga handlingar. I gällande kollektivavtal på Svenska kyrkans avtalsområde regleras redan frågan om bisyssla. Däremot menar KyrkA att skyldigheten att ta kontakt med kyrkoherden i den församling där prästen ska utföra den kyrkliga handlingen, ska tydliggöras i Kyrkoordningen. KyrkA är ifrågasättande till att utredningen ensidigt koncentrerat sig på prästers rätt eller inte rätt att ta ut ersättning. KyrkA anser att alla anställda inom Svenska kyrkan representerar kyrkan som helhet. Ska regleringar och begränsningar av möjligheten tll ersättningar vid bisyssla införas i Kyrkoordningen så måste dess omfatta samtliga anställda hos arbetsgivare i Svenska kyrkan. För trovärdigheten behövs ett samlat perspektiv. I remissvaret skriver också KyrkA att ersättningsfrågor som huvudprincip inte ska regleras i Kyrkoordningen utan genom kollektivavtal i de fall som är nödvändiga. Här hi�ar du vik�ga uppdateringar och nyheter på webben som rör dig som chefs- eller kyrkoherdemedlem i KyrkA... Chef och kyrkoherde Nya regler kring kemiska arbetsmiljörisker. Uppdaterad informa�on finns nu på www.kyrka.se/chef och /kyrkoherde Du som kyrkoherde hi�ar nu även en doppastoral på www.kyrka.se/kyrkoherde 14 Kyrkfack 2/10 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets 0920-26 48 81 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91 STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 LENA BROLIN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 08-594 309 51 ULF KUNDLER Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-40 49 28 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36 LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 070-270 48 05 INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 0554-68 80 82 ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets 040-27 90 18 LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-525 04 72 ANN-KATRIN BOSBACH Kretsordförande, 14:e kretsen 018-16 94 54 ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-315 41 THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen 4930-864 95 90 GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 070-661 84 36 Vi arbetar på kansliet LENA FORSBERG Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se MAGNUS GISSLER Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KRISTINA HARRISON Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se JEANETTE KERN Kommunikationsstrateg jeanette@kyrka.se ANNETH ROOSLIEN-NILSSON Handläggare medlemsregistret anneth@kyrka.se ROBERT SVEC Förbundsjurist svec@kyrka.se SOFIE TILLGREN Handläggare medlemsregistret sofie.tillgren@kyrka.se ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: lena@kyrka.se 08-441 85 71 anneth@kyrka.se 08-441 85 70 ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se Kyrkfack 2/10 15 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box 30078 104 25 Stockholm Förändringens fyra rum Fyrarummaren, som den ofta kallas, är en teori som beskriver vad som sker med människor och organisationer i pressade situationer och i förändringsskeden. Den har sitt ursprung i den svenske psykologen och docenten i pedagogik, Claes Janssens forskning om individuell och kollektiv censur. Fyrarummaren identifierar problemområden och möjliga nya utvecklingsvägar samtidigt som den hjälper till att skapa ett gemensamt språk på arbetsplatsen. Fyrarummaren ger en bild av livets olika växlingar och vi förfogar alla över de fyra ”rummen”. Men vi uppehåller oss i dem olika mycket. De olika rummen kallas för Nöjdhet (eller anpassning), Censur (eller pseudoanpassning), Förvirring och NÖJDHET INSPIRATION/FÖRNYELSE Anpassning. Allt känns bra som det är. Realism. Avspänd behärskning av situationen. Ringa själviakttagelse. Skapande förändring. Öppen kontakt med nuet. Starkt självförtroende. Energi. Klarhet. Vilja att påverka. CENSUR/FÖRNEKANDE FÖRVIRRING OCH KONFLIKT Ansträngd självbehärskning. Nuet är ansträngande, tomt och mekaniskt. Upptagen av andras bild av mig. Tillbakahållna känslor av rädsla, ilska eller ledsenhet, Mindervärdeskänslor. Tvivel, osäkerhet om vad som är rätt. konflikt (eller missanpassning) och Inspiration. Det är olika tillstånd och adjektiven i de olika rummen, se ruta, ger en slags helhetsbeskrivning som passar på en person som befinner sig i det rummet och det tillståndet. Det är till exempel troligt att en person som är i nöjdheten uppfattas som realistisk, att en som är i censuren uppfattas som okänslig, en som är i förvirrningen som självupptagen och en person som är i inspirationen som öppen och skapande. Genom fyrarummaren kan det bli lättare att få syn på beteenden och vad som händer med oss när vi är inne i ett förändringsskede. Det är en modell som kan hjälpa till att identifiera problemområden och möjliga nya utvecklingsvägar samtidigt som det skapas ett gemensamt språk på arbetsplatsen. Vill du få ut Mer av din bank? Med tjänsten Mer får du traditionella banktjänster (internetbanken, bankkort m.m.) och en rad andra tjänster och förmåner som gör livet både lite enklare och roligare. Med tjänsten Mer får du: � rabatt på dina banktjänster � tillgång till banken dygnet runt � bonus på allt du köper � handla säkert och till bästa pris � känna dig extra trygg när du reser � rabatt på billån, hotell och restauranger � ännu bättre service swedbank.se/mer
© Copyright 2024