Kyrkfack 4/2010 - Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkfack
Nr 4 2010
EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND
DIAKON ledare & förebild FÖRSAMLINGSPEDAGOG kompis - ledare?
GODHET LÖNAR SIG gynnar såväl ledarskap som medarbetarskap
TEMA
Verksamhetsansvar
- det andliga & världsliga ledarskapet
TEMA NR 4/10 VERKSAMHETSANSVAR
Intresseradavledarskapsfrågor?
Intresseradavledarskapsfrågor?
SommedlemiKyrkAhardusomärchefochkyrkoherdetillgång
tillettlätti
llgängligtmaterialpåvårwebb.Duhittarblavägled‐
ning,checklistor,rådochstödinomområdenaarbetsrätt
och
arbetsmiljö.
##)
Snartpresenterarviett
nyttområde:ledarskap.Dettaområde
berörfl
eravikti
gaochintressantafrågorsomhurducoachar
'
!
(
dinamedarbetare,vägledninginförsvårasamtalochhurge
feedback.Vipresentarocksåteorierinomledarskapochgerdig
"
)
#"
ti
psomduvillpraktiserademidinvardag.Dusomärmedlem
"#
!(
kommeratt
fåeninbjudanattgåinpådessaexklusivasidor.
"
#'
'
#"(
Välkommenatt
utveckladittledarskapmedKyrkA!
Kyrkfack ges ut av
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078, 104 25 Stockholm
Besöksadress Mariedalsvägen 4
Stadshagen
telefon 08-441 85 60
telefax 08-441 85 77
www.kyrka.se
Ansvarig utgivare
Bror Holm
mobiltelefon 070-341 28 92
bror.holm@svenskakyrkan.se
Redaktion
Ann Thörnblad
mobiltelefon 070-747 12 00
ann.thornblad@kyrka.se
2 Kyrkfack 4/10
Redaktionsråd
Bror Holm
Magnus Gissler
Lars Gunnar Selinder
Ann Thörnblad
Redaktör och Grafisk form
Ann Thörnblad
Text och foto där ej annat anges
Omslagsbild
Thomas Klockseth. På bilden:
Olle Carlsson och Kristina Högdahl
Adressändringar
www.kyrka.se
Tryck
Elanders
Falköping, 2010
ISSN 0283-7846
Utgivningsplan
nr 5 - 29 oktober
Annonser
d.a. media
Kontakt Agneta Kempe Erneberg
mobiltelefon 070-266 99 01
www.da-media.se
1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-
LEDAREN
Ansvar måste löna sig
”Ditt ansvar måste också
återspeglas i dina anställningsoch lönevillkor. I kommande
löneavtal är det därför
viktigt att arbetsgivaren
uppmärksammar detta
med ett positivt gensvar.”
Att ha ansvar är en utmaning och förutsätter ansvarskänsla, takt och ton hos den
som bär ansvaret. Med ansvaret följer också kravet att inge förtroende, att personen
är att lita på även när det blir tungt att bära. Ansvar är inte en arbetsuppgift, utan
något som man går in under eller åläggs genom en funktion, ett uppdrag eller en
befattning. Ansvaret kan också vara olika långtgående och omfattande, men kräver
alltid utbildning, kunskap och kompetens.
Nästan alla medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund har i sina befattningar ett
ansvar. Det kan vara ett chefsansvar, men ännu oftare ett verksamhetsansvar. I detta
nummer av Kyrkfack vill vi lyfta fram det ansvar som våra medlemmar bär i Svenska
kyrkan och som blivit en naturlig del av medlemmarnas arbete och liv. Inom olika
områden får vi möta några av förbundets medlemmar som berättar om sitt arbete
och sitt verksamhetsansvar.
I våra befattningar inom Svenska kyrkan har vi ofta ett ansvar som knyter an till
människor och deras liv. Ett sådant ansvar ställer särskilda krav på befattningshavaren
och kan vara tungt att axla. Det är alltid viktigt att veta vad man gör, men synnerligen
viktigt när det har med människor att göra. Det är viktigt att vi har tänkt igenom vad
det innebär att ha ett teologiskt och pastoralt ansvar, ett diakonalt eller pedagogiskt
ansvar eller att ha ett ekonomiskt och administrativt sådant.
Dina verksamhetsbeslut påverkar människor och Svenska kyrkan i flera led. Enskilda arbetsuppgifter är i sig betungande att utföra, men vi kan ändå vila ifrån dem.
Ansvaret i befattningen bär vi däremot alltid med oss.
Vi vet att ledarskap är en faktor som påverkar att människor trivs och gör ett bra
arbete. Positivt ledarskap är idag ett växande forskningsfält, Positive Organizational
Science utgår från det som fungerar väl. Här undersöks det friska istället för det
sjuka. I Kyrkfack får du möta Birgitta Södergren som är forskare och docent vid
Uppsala universitet. Hon har studerat faktorer som skapar förutsättningar för
människor att prestera väl i en organisation.
Verksamhetsansvar är utmanande och ställer krav på kunskap och engagemang.
Det är därför viktigt att ditt ansvar uppmärksammas och får stöd och uppbackning. Akademisk utbildning och en god och fördjupande fortbildning är viktiga
förutsättningar för ny energi och uthålligt engagemang hos den som har verksamhetsansvar.
Naturligtvis måste ditt ansvar också återspeglas i dina anställnings- och lönevillkor.
Bror Holm
Förbundsordförande
I kommande löneavtal är det därför viktigt att även arbetsgivaren uppmärksammar
detta med ett positivt gensvar och visar det i konkret handling. Utbildning måste
löna sig och få en positiv uppbackning och respons.
För KyrkA är detta självklart. Vi kan kyrkan och vet vad ansvarstagande innebär
och kräver. Vi är övertygade om att även arbetsgivarna i Svenska kyrkan vet vad
det innebär. Vi kommer göra vårt yttersta för att driva de här frågorna och för att
arbetsgivaren ska ta sitt ansvar!
Kyrkfack 4/10
3
Du behöver Sokrates
vishet, Jobs tålamod, en
flodhästs tjocka hud, en
skådespelares charm och
industrichefens organisationsförmåga.
”
Hans Ulfvebrand har varit kyrkoherde i Sofia församling i 18 år och är mycket engagerad i ledarfrågor.
Det andliga och
Vad ligger i det världsliga ledarskapet och vad kännetecknar
det andliga? Bildar de polariseringar till varandra eller är det
just föreningen som skapar det
optimala ledarskapet?
Kyrkfack samlade två kyrkoherdar och en personalsekreterare
från Södermalm i Stockholm för
att reda ut begreppen och prata
ansvar och ledarskap.
Det står ett hjärta av glas på Olle Carlssons arbetsrum. I sin röda strålglans blir det
ett signum och en ledstjärna för det goda ledarskapet. Att hjärtat får vara med som
en rådgivare också i kärvare ekonomiska tider.
Förnuft tillika känsla är också vad Olle Carlsson och Kristina Högdahl förmedlar.
Både tillsammans, och var och en för sig, under samtalet om ledarskap en sensommardag i augusti. De har jobbat tillsammans förut, under gulddagarna på 90-talet,
när Svenska kyrkan var ur - både en världslig och andlig aspekt - en rik kyrka. Då
var han prästen som inspirerade konfirmanderna och hon diakonen som mötte församlingsbor i Vantör och i deras samarbete utvecklades ett i ordens rätta bemärkelse
– gott samarbete.
Så när Olle Carlsson fick tjänsten som kyrkoherde i Katarina församling våren
2009, var det naturligt att ringa Kristina eller Kikki som hon kallas. Han behövde
en kollega som kunde hjälpa honom med de administrativa frågorna och Kristina
antog utmaningen. Hon flyttade ner till Stockholm från en tjänst på kommunen i
Umeå för att jobba med förändrings- och ledarskapsfrågor i egenskap av personaloch kyrkoherdesekreterare.
Lite senare kommer Hans Ulfvebrand in i samtalet, direkt från ett personalmöte.
Han har varit kyrkoherde i Sofia församling i 18 år och när han var ny i rollen fick
han följande råd av sin mentor; ”Nu behöver du Sokrates vishet, Jobs tålamod, en
flodhästs tjocka hud, en skådespelares charm och industrichefens organisationsförmåga. Mer kommer de inte att begära av dig…”
Hur definierar ni ett världsligt och ett andligt ledarskap?
HANS: Det är två sidor av samma sak. Det är väldigt viktigt att hålla ihop dessa
Foto Thomas Klockseth
4 Kyrkfack 4/10
aspekter. Mammon är väldigt bra att ha med sig - om vi själva har kommandot
Det andliga ledarskapet behöver inte vara kopplat till
religion utan förmedlar snarare en människosyn.
”
Kristina Högdahl började hösten 2009 som personal- och kyrkoherdesekreterare i Katarina församling och är medlem i KyrkA.
världsliga ledarskapet
över Mammon så underlättar det vårt ärende att förmedla
evangelium. Samspelet mellan kykorådets ordförande och
kyrkoherden när det gäller att styra och leda är enormt viktigt
att hålla levande. Det är ju min styrelse och jag behöver ta vara
på deras kompetens. I ett andligt ledarskap ingår också att vara
en medveten bedjare. Att arbeta med verksamhetsfrågorna i
egen bön och med andra. Du behöver också en egen disciplin,
på engelska betyder lärjungaskap discipel – bevara ordningen
så ska ordningen bevara dig.
OLLE: I rollen som kyrkoherde finns det andliga ledarskapet
väldigt tydligt betonat; det handlar ju om att återupprätta
människor, vara förkunnare och förmedla det kristna budskapet. Som kyrkoherde ansvarar man för att leda diakoni, mission, undervisning och gudstjänst och samtidigt fungerar du
som en vd, verksamheten måste fungera.
Ett problem inom kyrkan är att ordet snäll många gånger
blandas ihop med att vara överslätande. Men kyrkan är en
arbetsplats som behöver en fungerande struktur, med tider att
följa och varje tjänst omfattar både rättigheter och skyldigheter. Det finns fortfarande en ganska stor omedvetenhet kring
de här frågorna.
KIKKI: Ibland måste man vara lite krass också, och hänvisa till
de lagar som reglerar arbetstider och arbetsförhållanden. Där
kompletterar Olle och jag varandra, jag belyser vad som gäller
och är trygg med strukturfrågorna som berör det världsliga
ledarskapet.
Men det andliga ledarskapet behöver inte vara kopplat till
religion utan förmedlar snarare en människosyn. Under min
tid inom kommunen fanns det flera kollegor som uttryckte
kristen tro i handling genom att vara goda medmänniskor och
se sin nästa.
Kan det bli en konflikt mellan inre övertygelse och
verksamhetsmål?
OLLE: Många av de val du gör medför också negativa konsekvenser. Det är en utmaning att i alla lägen våga var uppriktig,
följa dina egna värderingar och att vara sann i det. Jag har en
tendens att vara för försiktig i stället för att med kraft uttala
det jag behöver göra. Den otydligheten kan skada mer än att
”ta bladet från munnen”.
KIKKI: Jag är trygg med att hänvisa till arbetsrätt, lagar och
regelverk. Det finns ingen konflikt mellan dem och min
inre övertygelse. Min kompetens kompletterar Olles, jag står
mycket för tydlighet och struktur. Men det jag gör, sker också
på uppdrag av Olle. Även om vi har en levande diskussion så
ligger det slutgiltiga mandatet hos honom.
HANS: Jag har fem ledord som alltid finns med mig. Att verka i
prestigelöshet och öppenhet, sprida delaktighet, noggrannhet
Kyrkfack 4/10
5
TEMA VERKSAMHETSANSVAR
och beslutsamhet. De är viktiga ord som
utgör en värdegrund att ta avstamp ifrån
och jag återkommer till dem oavsett
om jag möter personal, kyrkorådet
eller volontärer. Inom församlingen
arbetar vi under ledorden vardagstrygg,
reflekterande och Kristusinspirerad.
De är ledstjärnor som medarbetarna,
utifrån 100 ord, landade i. Det är
möjligt att det blir kompromisser längs
med vägen, med orden hjälper mig att
hålla riktningen.
När ska man som ledare vara lyhörd
och när ska man bestämma?
HANS: Där har jag återigen hjälp av mina
fem ledord. När jag drivs av en inre
övertygelse – att detta tror jag är viktigt
för församlingens liv, för Svenska kyrkan
där jag är satt att verka, så kompromissar
jag inte. I Sofia har vi internationell profil
och har samarbetet med föreningen
Vox Pacis, fredens röst, som lyfter fram
kulturens roll som konfliktlösare. Vi
har bjudit hit dansare och musiker från
världens alla religioner. Det har mött
visst motstånd, men jag gör inte avkall
på det jag verkligen tror på. Men jag
har också prestigelösheten att se när jag
gör en felaktig bedömning,
Jag har en biträdande kyrkoherde,
Anette Westergren Järnkrantz, som har
andra sidor än vad jag har. Hon är en
mer strukturerad person än vad jag är
– vi kompletterar varandra bra!
OLLE: En bra ledare får med sig
arbetslaget, utan deras förtroende går
det inte att genomföra några omfattande
förändringar. Nya förslag och nya
rutiner väcker ofta ett visst motstånd,
förändringar utmanar ju det trygga och
invanda. Men med en god förankring
i kyrkoråd, personalsamlingar och ledningsgrupp får medarbetarna också
möjlighet att fundera och komma med
frågor.
Som ledare är man både lagspelare
och lagledare. Ibland har man idéer som
inte går att genomföra och andra gånger
får man ge saker tid. Jag kan vara impulsiv och ivrig, men jag är å andra sidan
uthållig. I Katarina har vi gjort en enkel
modifiering av högmässan till en söndagsgudstjänst. Jag har prästkollegerna
med mig och flera av kyrkvärdarna. Om
jag hade fått bestämma själv hade processen gått betydligt snabbare, nu har vi
fått mötas i en kompromiss.
KIKKI: Ibland måste du sätta ner foten
och inte vara rädd för att göra det heller.
Jag kommer tillbaka till regelverket,
som fungerar som ett stöd i bland annat
det läget.
Hur behåller ni visionärsandan i tuffa
ekonomiska tider?
KIKKI: Så länge du inte låter oron ta över,
kan just kärvheten ge en kick. Det ökar
kreativiteten och öppnar upp för nya
förhållanden. Verksamheter som bara
rullat på och var utmärkta för tjugo år
sedan, kanske inte har någon funktion
idag med andra levnadsförhållanden. På
Södermalm samverkar vi med de andra
församlingarna kring några områden
och det finns en önskan och ambition
att göra det i ännu högre grad.
OLLE: Vi som har ett ledaransvar måste
våga förekomma. Det krävs mod att se
sanningen i vitögat, och att den ekonomiska bilden kommer att förändras.
Med det modet har vi möjlighet att göra
en skillnad och att bli en relevant kyrka
som människor känner sig hemma i. Det
är lätt att bli hemmablind, att bara se till
den interna gruppen och upprätthålla
en kyrka för de redan invigda. Men vi
behöver höja blicken och släppa in ett
bredare perspektiv. Med min erfarenhet
från Allhelgonakyrkan, där vi på ganska
kort tid blev en andlig mötesplats för
så många sökare i alla åldrar, vet jag
att det går att bedriva en fullskalig
församlingsverksamhet med en förhållandevis begränsad budget.
VÄRLDSLIGT OCH ANDLIGT LEDARSKAP
FÖR ENKELHETENS SKULL likställer vi i detta resonemang
andligt ledarskap med en inre övertygelse om vad som är rätt.
Om denna övertygelse står i strid med till exempel organisationens krav på effektivitet ställs lojaliteten gentemot arbetsgivaren eller organisationen gentemot den personliga integriteten. Att som ledare välja att följa den inre övertygelsen kan få
positiva effekter genom att det inger en känsla av att du är sann
mot dig själv och det du tror på, vilket är tillfredsställande. Detta
val kan dock innebära att individen kan få betala ett pris genom
att det kan medföra negativa konsekvenser i arbetssituationen
för den enskilde ledaren personligen.
FAKTORER SOM KAN PÅVERKA DEN ENSKILDA LEDARENS
STÄLLNINGSTAGANDE SKULLE KUNNA VARA FÖLJANDE:
• Hur stark den inre övertygelsen är
• Hur kraftigt den avviker från det ”världsliga” alternativet
• Hur ofta denna avvikelse uppstår
6 Kyrkfack 4/10
• Vilka konsekvenser de olika alternativen har för
- organisationen
- ledaren samt
- för det värde ledaren vill värna.
• Eventuella konsekvenser för tredje man.
Om ledaren har en stark övertygelse om vad som är rätt ur ett
andligt perspektiv och det världsliga ledarskapets principer står
i motsats till detta kan denna inre konflikt bli kännbar i ledarens
vardag. Situationen kan upplevas som extra tung om ett beslut
som strider mot den inre övertygelsen skulle skada ett värde som
ledaren vill värna. Ett annat moraliskt dilemma som kan uppstå
är om en ledare riskerar att förlora sitt arbete för att han eller hon
följer sin övertygelse.
Vibeke Hammarström, ombudsman KyrkA
”Som ledare är man både lagspelare och lagledare. Ibland
har man idéer som inte går att
genomföra och andra gånger
får man ge saker tid. Jag kan
vara impulsiv och ivrig, men
jag är å andra sidan uthållig.”
Olle Carlsson
HANS: Vi arbetar mycket medvetet
med de ekonomiska förutsättningarna.
I ett nära samarbete mellan mig och
kyrkorådet diskuterar vi finansiella
frågor och placeringar, det är en stående
punkt. Sofia har alltid varit en prövande
församling som har vågat bryta ny
mark och det vill vi fortsätta att vara.
Vi började med Sofiamässor på 90talet, firade regnbågsmässor och visade
utställningen Ecco Homo när den
kom.
Parallellt med sjunkande medlemssiffror finns det också ett ökat intresse
i samhället för livsfrågor och religion
– hur kan Svenska kyrkan möta det?
OLLE: Det är en utmaning att ta emot
den hand som är utsträckt av så många
människor. Vi har å ena sidan invandringen som har skapat ett intresse för
vår religion och å andra sidan reser
människor i högre utsträckning och tar
intryck av andra länder och religioner.
Människor går på yoga, mindfulness,
går i terapi och är andligt sökande. På
Söder råder det en hög medvetenhet,
där människor gör medvetna val när de
stannar kvar i kyrkan.
Men det är en utmaning att vara en
kyrka som är relevant för människor.
Det finns också röster som höjs i den
här debatten om att skapa en polarisering mot en högkyrklig profil, men jag
tror att vi kan vässa vår organisation
utan att gå i den fällan.
KIKKI: Vi är fortfarande i hög grad en
väldigt producerande kyrka som levererar
mycket av andlighet. Man skulle också
kunna vända på det och fråga vem är
Olle Carlsson är kyrkoherde i Katarina församling sedan april 2009 och medlem i KyrkA.
du som kommer och öppna upp för en
dialog och interaktion. Jag tror att det
finns en stor längtan att få tillföra och
bidra.
Under min tid i Umeå så anordnade
vi ideellt, bl a i samarbete med Svenska
kyrkan, en VIP-gala där behållningen
gick till utsatta barn och vuxna i vår
egen stad. Vi öppnade en kanal för människors önskan att ge. Under en vecka så
strömmade det till människor som bakade bullar, stod på scen eller hjälpte till
med praktiska saker.
HANS: Det finns ett väldigt bra uttryck
av författaren Vibeke Olsson, som hon
förmedlade när jag var ny som
kyrkoherde. Hur når vi längre in till dem
som vi redan når ut till? På Södermalm
kompletterar vi varandra och har olika
profiler, i Sofia har vi en levande religionsdialog eftersom vi lever i en
multireligiös stadsdel. Det skärper våra
egna konturer och får konsekvenser för
sättet att organisera oss som arbetsplats.
Jag sitter med i strukturutredningen
och prognosen visar att vi år 2020 har
förlorat ytterligare 860 000 medlemmar. Hur ska vi organisera oss för att
behålla vitaliteten?
Kyrkfack 4/10
7
TEMA VERKSAMHETSANSVAR
Godhet lönar sig på a
Goda relationer är en av faktorerna som bidrar till att vi presterar
bättre på jobbet och de kännetecknas bl a av en ömsesidighet.
– Att det finns ett intresse som går i båda riktningarna och att jag
är lika bra på att sända som att lyssna, säger Birgitta Södergren,
docent och forskningsledare på IPF, Institutet för personal- och företagsutveckling i Uppsala.
Det finns en definition av begreppen
himmel och helvete, som snarare
handlar om tillstånd än platser. Om man
tänker sig himmelriket som ett tillstånd
där du är i total kontakt med dig själv
och din omgivning och det råder ett
ömsesidigt givande och tagande så är
helvetet det motsatta. Ett tillstånd där
kontakten är avskuren till både dig själv
och omvärlden.
Den definitionen har en slags korrespondens till den positiva organisationsforskningen, som är ett växande tvärvetenskapligt fält, och som utgår från
det som fungerar. Här belyser man det
friska snarare än det sjuka, eftersom det
vi fokuserar på har en tendens att växa.
– Goda relationer på arbetsplatsen är
gynnsamma för våra prestationer och
vårt lärande, visar forskning från det här
fältet, säger Birgitta.
– Vi är varandras arbetsmiljö och alla
har ett ansvar för att främja goda relationer och hjälpa varandra att utföra
ett gott jobb. Det kan vara den faktorn som bidrar till att du hanterar ett
förändringsskede och vågar pröva nya
roller. En avsaknad av goda relationer
kan resultera i att vi är rädda för att bli
kritiserade, en rädsla som blockerar och
hämmar oss inför att gå in i nya sammanhang.
Vad kännetecknar en god relation?
– Den handlar om tre saker; ömsesidighet, goda avsikter och energi.
Ömsesidigheten visar sig i att det finns
ett intresse och engagemang som går i
båda riktningarna och de goda avsikterna
bildar en slags grundtillit. Att jag utgår
ifrån att du har goda intentioner när du
ställer en fråga eller bidrar med ett inlägg
på ett sammanträde. Den tredje faktorn
är att relationen genererar energi som
gör att vi blir mer produktiva, hittar
nya lösningar och orkar ge det där lilla
extra.
I forskningen finns det studier om vilka organisationer som varit särskilt bra
på att gå stärkta genom kriser och återhämta sig efter svåra perioder. På engelska benämns förmågan att överleva med
”resilience”, ett ord som på svenska kan
översättas med elasticitet. Begreppet har
sneglat mot naturens förmåga att t ex
återhämta sig efter en svår brand och
Personligen tror jag att de
emotionella resurserna är viktigare än vad vi fullt ut förstår,
särskilt för människor med
akademiska yrken, där våra
redskap främst utgörs av vår
hjärna och vårt hjärta.
8 Kyrkfack 4/10
”
Vinnande koncept. När det inom en orgsanisation eller ett
strukturella resurser.
hur floran och vegetationen i en skog
börjar leva på nytt.
– Även resilience betonar värdet av de
emotionella resurserna liksom de strukturella resurserna. Det behöver inte
nödvändigtvis handla om vilken budget
jag sitter med, utan snarare att jag har
en klar plattform att verka utifrån, mandat att agera och att organisationen är
tydlig och begriplig. Den tredje faktorn
handlar om kognitiva resurser, alltså att
jag har tillång till min egen och andras
kunskap och den fjärde faktorn inbegri-
alla plan
Illustration Anna Gunneström
förbund finns både relationella, kognitiva, emotionella, och
per relationella resurser. Att jag har ett
fungerande nätverk och vet vem jag ska
vända mig till vid kriser. De här faktorerna hänger naturligtvis ihop, om jag
arbetar i en organisation som genomgår
en stor förändringsprocess kan de tre
andra komponenterna – om de fungerar
- hjälpa mig att övervintra.
– Personligen tror jag att de emotionella resurserna är viktigare än vad vi
fullt ut förstår, särskilt för människor
med akademiska yrken, där våra redskap främst utgörs av vår hjärna och
vårt hjärta. Om jag motarbetas på min
arbetsplats blir det som att cykla i motvind, vilket blir förminskande och påverkar min prestation negativt.
De finns amerikanska studier som har
tittat på begreppet dygder och påvisat
att kvalitéer som humanism, rättvisa,
mod och integritet är gynnsamma för
organisationer, något förenklat har man
konstaterat att godhet lönar sig.
– Likaväl som vi pratar om de sju
dödssynderna borde vi benämna de
sju dygderna. En amerikansk forskare
uttryckte det så här: ”Så tack vare all
forskning som har bedrivits inom organisationer vet vi nu att ”good is better
than bad”.
– Det finns en enorm kraft i ett positivt angreppsätt, en stor outnyttjad
potential. Vi har lättare att förändra
vårt beteende genom att lära av det vi
gör väl. Vårt beteende utvecklas av en
positiv återkoppling; ”vilken bra predikan du höll” eller ”jag tycker du möter
ungdomarna i konfirmandgruppen
med stor närvaro”. Om vi lever med en
organisationsbild som är enbart negativ
så fokuserar vi på problemsidan, vi ska
naturligtvis inte blunda för dem, men
parallellt kan man också vända på frågeställningen. Var fungerar det bra, inom
vilka områden har vi en hög kvalitet?
Egentligen borde vi då genast ta reda på
vad det är vi gör rätt, vad det är som
bidrar till den höga kvalitéen.
Varför får vi främst negativ återkoppling
på det vi gör i arbetet?
– Ja, varför är vi så förtjusta i det negativa? Två danska filosofer menar att det
är lättare att vara kritisk än positiv, och
det ligger mycket i det. När någon för-
slår en reform, eller en omfattande idé
så kan den skickliga kritikern fälla hela
bygget genom att sätta in stöten mot
den svaga punkten. ”Det här kommer
aldrig facket att gå med på ” ”eller Det
här kommer aldrig mellancheferna att
acceptera”. Den personen vinner nästan
alltid respekt. Det är mer komplext att
bejaka ett förslag som rymmer fasetterade aspekter och nivåer – ”Det här kommer att bli jobbigt för mellancheferna,
men vi hittar ett sätt att hantera det.”
Inom den positiva organisationsforskningen pratar man om autentiskt
ledarskap som betonar vikten av att en
ledare är sig själv med både styrkor och
svagheter. Till skillnad från klassiska ledarbilder som målar upp karismatiska
hjälteroller av omnipotenta personer
som hanterar alltifrån affärer och budget till personal och arbetsmiljö, ligger
styrkan i det autentiska ledarskapet att
en ledare är just ickeperfekt. Birgitta får
ofta frågan om hur viktig ledarens roll
är för den goda arbetsmiljön och hon
menar att den är viktig, men inte så central som vi många gånger tror.
– Ledaren har givetvis en möjlighet att
påverka miljön mer än andra, eftersom
de leder och fördelar arbetet, men samtliga medarbetare påverkar arbetsmiljön.
En fantastisk ledare kan inte bryta ett
destruktivt fungerande team på 10-15
personer, liksom det motsatta förhållandet. Men naturligtvis är chefen ansvarig för att agera när den psykosociala
arbetsmiljön inte fungerar. Likaväl som
vi vidtar åtgärder när bullernivåer överskrids, borde vi ha samma förhållningssätt gentemot en dålig kommunikation!
avslutar Birgitta.
POS – POSITIVE ORGANIZATIONAL SCIENCE
Pos handlar om att ta vara på lärdomar om det som fungerar väl i organisationer och
utforska vilka förutsättningar som hjälper ledare och medarbetare att känna arbetsglädje och utöva sitt bästa yrkeskunnande. Mer än 90 % av tidigare organisationsforskning har fokuserat på problem, brister och svårigheter i organisationer.
Källa www.ipf.se
Kyrkfack 4/10
9
TEMA VERKSAMHETSANSVAR
Att möta en annan människa där hon eller han befinner sig ser
Ing-Marie Gustavsson som en central uppgift. Både i egenskap av
diakon och distriktschef. För 23 år sedan vigdes hon till diakon och
i början av 2009 blev hon distriktschef i Lundby församling.
”Som diakon är du en förebild”
Vilken är den viktigaste uppgiften i ditt
jobb?
– Att överblicka, samordna och hålla
ihop. Som distriktschef är jag ledare
för hela arbetslaget och samordnar
verksamheten. Som diakon är det
enskilda samtalet min främsta uppgift
och att möta människor, i alla åldrar,
som befinner sig i skiftande faser av
livet. Vår församling expanderar och det
är många nyinflyttade, allt från äldre
människor som precis sålt sitt hus och
köpt en lägenhet, till studenter, par utan
barn och småbarnsföräldrar.
Största drivkraften i ditt arbete?
– Det är mötet med andra människor.
Som diakon vilar jag i tryggheten att
Gud alltid finns med. Människor i
enskilda samtal kan vara tydliga med att
de inte tror på Gud, men som diakon
bär jag övertygelsen att Gud alltid finns
närvarande. Möten är också det mest
centrala i min roll som distriktschef.
Det handlar om att möta människor
där de är, inte ha förutfattade meningar
om hur någon eller något ska vara, utan
att lyssna och låta den andra komma till
tals.
Hur ser du på ledarrollen?
– Det finns en tydlig ledarroll i
professionen som diakon. Du leder
frivilliga, olika grupper och blir en
förebild i egenskap av en offentlig
person. Även om ledarrollen är mer
specifikt uttalad som distriktschef, där
jag leder mot målet, handlar det delvis
om samma saker. Som distriktschef
behöver jag skapa bra förutsättningar
för arbetslaget så att de kan hantera
sitt arbete, och som diakon och ledare
för de frivilliga behöver jag skapa bra
förutsättningar för gruppen. Båda
rollerna ställer krav på en överblick och
förmåga att hålla ihop helheten.
Vilka egenskaper har en bra ledare?
– Det grundläggande är att du ska ha en
adekvat kompetens med både personliga egenskaper och teoretiska kunskaper. Ibland ställs frågan om en diakon
kan vara chef över präster och en sjuksköterska över läkare? Alltså om du
måste äga all sakkunskap i din ledarroll.
Men som ledare använder du dig av
andras sakkunskap och erfarenhet. En
bra ledare kan lyssna men vågar också
leda mot målet och fatta beslut.
Som diakon tar du emot många
förtroenden – hur hanterar du det
ansvaret på ett gott sätt?
Ing-Marie Gustavsson är diakon, distriktschef
och medlem i KyrkA.
10 Kyrkfack 4/10
– En förutsättning är att du får handledning, med en grupp som fungerar, och
att du får stöd från både din handledare
och dina kollegor. Ofta handlar det om
att inte fastna på ena sidan av huset,
utan att få hjälp med nya infallsvinklar
så att du kan gå vidare. I handledningen
bli du också påmind om att allting inte
bara hänger på dig, vilket är en omöjlig
uppgift, och bli fråntagen lite av det
oproportionerliga ansvaret.
– När du möter en person i kris kan
du vara med och dela och göra det du
kan, men du kan inte förändra allting.
Du ska aldrig gå in och ta över en annan
människas liv, den här personen klarade
sig innan du kom in i bilden och kommer på något sätt fortsätta att göra det.
Om du blir uppäten av en situation, går
det ut över ditt eget liv och det nätverk
du har omkring dig. Vilket inte är meningen!
– I arbetet som diakon behöver man
handledning för att hantera de professionella frågeställningarna och ibland kan
man behöva själavård eller terapi för att
hantera sig själv som människa.
Vilka är utmaningarna i ditt arbete?
– Som chef - att se till de olika behoven
mellan församlingen och distriktet och
kombinera dessa med resurserna i
arbetslaget, frivilliga medarbetare och
övriga resurser. Det är också viktigt att
3 RÅD
ING-MARIE VILL SKICKA MED
ORDET TILLIT – I TRE DELAR.
TILLIT TILL DIG SJÄLV och din
kompetens och dina möjligheter till
utveckling.
TILLIT TILL ANDRA MÄNNISKORS
inneboende kraft och förmåga till
utveckling.
TILLIT TILL GUD, som kan ta hand om
det som jag själv inte klarar av. När
jag var ny diakon hade jag bilden av
att jag bar Gud på mina axlar. Idag
vet jag att det är Gud som bär mig,
jag behöver inte fixa allt. Det är
självklarheter som vi måste träna oss
på hela livet!
öka vikänslan i arbetslaget, vi jobbar
ihop tillsammans med förtroendevalda
och frivilliga medarbetare, och att vara
klar över att detta vill vi som kyrka
tillsammans.
– I min yrkesprofession som diakon
handlar det om att nå ut till människor
så att de vet att vi finns och kan erbjuda
enskilda samtal. Det är en fantastisk
möjlighet att kunna erbjuda det gratis
till människor som har hamnat i en
svår livssituation och inte har råd att
betala privat psykoterapi . För en del
människor räcker det med 3-4 fyra
samtal för att de ska få en nyorientering
och hitta vidare på egen hand.
– Sedan har vi segregationen och fattigdomen som ökar, hur möter vi det?
Det är också en strukturfråga och lösningen ligger inte bara i mötet mellan
den enskilda människan och diakonen.
Vi diakoner behöver lyfta frågorna till
ett högre plan och vara med och påverka
strukturer i samhället. Vi behöver tänka
kreativt kring det, en del väljer kanske
att engagera sig politiskt medan andra
utvecklar sitt nätverk inom t ex kommunens socialtjänst.
Förebilder?
– Den främsta förebilden är Greta. Hon
var en av de första diakonerna som jag
arbetade med när jag var ny. Hon hade
varit den enda diakonen i församlingen i
många år och nu blev vi två, med varsitt
distrikt. Och hon sa: ”Nu håller jag mig
undan tills du blir etablerad och sen
när jag blir pensionär kan jag komma
tillbaka. Då har de förstått att du är
diakonen här.” Det är så lätt hänt att
i all välmening bli överdrivet hjälpsam
när någon är ny, men hon klarade av att
träda tillbaka och ge mig det utrymmet.
Storheten i det slog mig först när några
år hade gått och de har jag burit med
mig sedan dess.
Rolf Nordström är församlingsassistent och fackligt förtroendevald i KyrkA.
SPEGLAR NÄSTAN
Det är god pedagogik att ha höga tankar om andra människor, har
skådespelaren Allan Edwall sagt. Den pedagogiken är något som
Rolf Nordström vill tillämpa i sitt jobb som församlingsassistent.
– Du gör tron i handling och därför vill jag se och försöka lyfta de
barn och ungdomar jag möter, säger han.
Vilken är den viktigaste uppgiften i ditt jobb?
– Att ungdomarna får vägledning i att hitta sig själva och upptäcka vem Gud är och
vad kristen tro betyder i praktiken. Vi är skapade och älskade av Gud och det vill
jag förmedla till dem. Den acceptansen förgrenar sig i bästa fall. Genom närvaro
hjälper jag dem att hitta sig själva. Om barnen och ungdomarna upplever att jag
verkligen är där, ser och hör dem, kan de få syn på sitt eget värde. För några år sedan
kom en förälder till mig och ville tala om hur mycket miniorgruppen hade betytt för
hennes barn. Jag förstod inte först vad som hade varit så speciellt, men vid närmare
eftertanke insåg jag att jag alltid hade hälsat på varje barn med deras namn, sökt
ögonkontakt och bytt några ord. De kände sig sedda och välkomna.
Hur ser du på ledarrollen?
– Jag är medveten om vilken makt och vilket ansvar jag har. Med det jag gör och
säger kan jag hjälpa barnen och ungdomarna att mogna och växa, men om ansvaret
missbrukas kan jag istället krympa dem. Som ledare blir det särskilt viktigt att
reflektera över sitt eget beteende och jobba med sig själv. Hur jag är som person och
vilka värderingar jag bär med mig kommer till uttryck i ledarskapet, så det gäller att
ha funderat över sin värdegrund. Det handlar om människosyn, gudssyn och hur
du förmedlar kunskap. En bra ledare är förankrad i sina värderingar och synliggör
dem.
– I ledarrollen ligger att se och inkludera din omgivning, trots att det alltid komForts nästa sida
Kyrkfack 4/10
11
När du har jobbat ett tag
finns där en medveten
kompetens och när den har
integrerats ännu mer blir det
en omedveten kompetens
som hjälper dig i pressade
situationer när du snabbt
och intuitivt behöver fatta
ett beslut.
”
4 RÅD
VAR LYHÖRD OCH LYSSNA det är och o.
En bra ledare ger sig tid till det och vid
konflikter gäller det att inte ta ställning
för snabbt utan att försöka skapa sig en
helhetsbild.
VAR INTE KOMPIS - det fungerar inte.
Ungdomsledarna och ungdomarna
förväntar sig en viss pondus från dig
som assistent och pedagog och att du
är trygg i den rollen.
mer att vara så att du går bättre ihop
med vissa än med andra. Om någon
är taggig och lite stökig försöker jag ha
känselspröten ute. Vad är det här för tjej
eller kille och hur har de det hemma eller i skolan? De kanske inte är vana vid
att få positiv feedback, så jag försöker ge
dem komplimanger när det blir tillfälle
och jag menar det. Efter några månader
brukar den där taggigheten ha mjuknat
något.
– Ledarskap är inget du får, det är något du förtjänar, Gruppen ger dig mandat när du har vunnit deras respekt och
förtroende.
Finns det en konflikt mellan att vara
ledare kontra att vara ungdomarnas
kompis?
– Om du blir för mycket kompis är det
svårt att äga ledarrollen. Jag har alltid varit
väldigt medveten om att jag är ledare,
och att det är där jag behöver lägga mitt
fokus, även när jag var yngre. När jag
började som församlingsassistent, för 20
år sedan, bodde jag inte i församlingen
utan hade tre mil till jobbet. Det var
nog bra. Annars hade det funnits en risk
att det blivit ungdomsgård hemma hos
mig…
– Det går heller inte att försöka vara
”ung och frän” för att söka ungdomarnas gillande. Om verksamheten ska
fungera måste du vara dig själv.
Har du någon förebild?
– Flera av mina kyrkoherdar har hjälpt
mig att mogna i min yrkesroll och tro
på min förmåga. Sten, som jag jobbade
med i Grundsunda församling, gav mig
ofta positiv återkoppling och sa ”Rolf
det här gjorde du bra”. Då växer man.
Håkan som är präst, och som jag också
har jobbat med, tog sig alltid tid när jag
UTBILDNING - ger kompetens och
stärker ditt självförtroende.
ATT VARA LEDARE INNEBÄR OCKSÅ
EN VISS DISTANS. Om du blir chef på
din nuvarande arbetsplats vid t ex en
omorganisation - var beredd på att du
blir ensam. Det handlar inte om att du
inte är uppskattad som person, utan
det ligger i chefsrollen.
Anne-Charlott Karlsson,
församlingsassistent & vice ordförande
i Skara stiftskrets
12 Kyrkfack 4/10
NAMN Rolf Nordström
GÖR Församlingsassistent sedan 1988
VAR I Örnsköldsviks församling
ÄR SOM LEDARE Kunnig, väl förberedd
med en god social kompetens. Jag är bra
på att möta många olika människotyper.
var ny i jobbet. Jag hade aldrig en känsla
av att jag kom och störde.
– Att ge barnen och ungdomarna
tid och uppmuntra dem, är något som
mina förebilder har inspirerat till. Jag
hade en kille som var ungdomsledare
och oerhört praktisk, men han hade
svårt att prata inför folk. Jag gav honom
små uppgifter, som att säga psalmnumret när vi hade en gudstjänst, och några
år senare fick han VG på ett framförande han gjorde i klassen. Han hade med
lite uppmuntran blivit tryggare i den
rollen.
Vilken är utmaningen i jobbet?
– När man har jobbat i många år blir
utmaningen att inte stagnera, att hålla
motivationen levande. För snart tio
år sedan kom jag till en gräns där jag
insåg att det gick inte att återskapa
barndomens jul längre. Jag kunde inte
känna samma förväntan inför ett läger
och jag behövde inte lägga ner lika
mycket tid på tid förberedelser och
planering. Erfarenheten gjorde det åt
mig. De blev också ett skifte när jag blev
äldre och insåg att jag rent teoretiskt
kunde vara pappa till ungdomarna.
Då fick jag leta efter en annan form
av arbetsglädje och landade i att jag
fortfarande kan göra ett lika bra jobb,
men utifrån lite andra parametrar. Nu
tycker jag att det är väldigt roligt att
få dela med mig av min kunskap och
erfarenhet och möta ungdomarnas
glädje inför t ex ett läger.
– Med erfarenheten följer en annan
plattform. När du har jobbat ett tag
finns där en medveten kompetens och
när den har integrerats ännu mer blir det
en omedveten kompetens som hjälper
dig i pressade situationer när du snabbt
och intuitivt behöver fatta ett beslut.
FRÅGA JURISTEN
Skriv till Fråga juristen med dina
frågor kring avtal och arbetsrätt
så svarar KyrkAs förbundsjurist
Robert Svec, i mån av utrymme,
på dina frågor.
Mailadressen är svec@kyrka.se
Hur lång är min
uppsägningstid?
Jag jobbar som församlingspedagog
på ett vikariat – ordinarie pedagog är
föräldraledig under drygt ett år. Det
finns nu en fast anställning ledig i
grannförsamlingen som jag tänker söka.
Hur lång uppsägningstid har jag från
mitt föräldravikariat?
Clara
En anställnings varaktighet och sättet
för dess upphörande berorpå vilken anställningsform
som
arbetsgivare
och arbetstagare har valt. Den
vanligaste
anställningsformen
är
tillsvidareanställning (fast anställning)
som kännetecknas av att anställningstiden inte har blivit bestämd på förhand.
För att en tillsvidareanställning ska
upphöra krävs en uppsägning från
någon av parterna i anställningsförhåll
andet.
Motsatsen utgörs av – såsom i din situation – anställningar som har ingåtts
för viss tid. Anställningstiden är där på
förhand bestämd eller på annat sätt relaterad till utomstående omständigheter.
I ditt fall torde vikariatet antingen vara
fastställt till viss tidpunkt eller avsett att
pågå till dess ordinarie befattningshavare
återkommer från sin föräldraledighet.
Om du och din församling inte kommit överens om att det ska vara möjligt
att avbryta vikariatet i förtid kan det i
princip inte bringas att upphöra före
anställningstidens utgång. Naturligtvis
kan du ta upp en diskussion i frågan
med församlingen och förklara hur förhållandena ser ut, men om arbetsgivaren
kräver att du arbetar tiden ut så är du
alltså enligt huvudregeln bunden av avtalet. Om du ändå lämnar anställningen
riskerar du att bli skadeståndsskyldig i
förhållande till församlingen.
En arbetstagare får hos en och samma
arbetsgivare vara anställd som vikarie
sammanlagt högst två år under en femårsperiod. Därefter övergår vikariatet
automatiskt till en tillsvidareanställning, som du kan säga upp dig från med
iakttagande av gällande uppsägningstid.
Vid uppsägning från arbetstagarens sida
är uppsägningstiden inom Svenska kyrkan tre månader. Vid kortare anställning än ett år är dock uppsägningstiden
endast en månad.
Kan jag säga upp
tjänstebostaden?
Sedan mer än tio år är jag anställd som
kyrkoherde i en mindre församling.
Under hela den tiden har jag också varit
bosatt i församlingens prästgård. Med
andra ord bor jag i tjänstebostad. För
mig och min familj är tjänstebostad
nu inte längre en bra lösning på
bostadsfrågan. Vi önskar i stället att
kunna hantera saken på ett annat sätt –
inte minst för att ha ett lämpligt boende
när jag för egen räkning går i pension.
Kan jag utan vidare säga upp mig från
tjänstebostaden?
Norrlandsherde
Sedan länge har gällt att om präst i
samband med anställningen anvisas
tjänstebostad av församlingen så har
han eller hon också en skyldighet att bo
i bostaden. Samtidigt har församlingen
naturligtvis att tillhandahålla bostaden
i användbart skick. Tjänstebostaden
ingår med andra ord som ett villkor i
anställningsavtalet.
I likhet med andra avtal gäller beträffande anställningsavtal att den ena parten inte ensidigt kan förändra avtalets
innehåll utan överenskommelse med
motparten. Här bortses från den rätt arbetsgivaren har att förändra arbetsuppgifterna så länge det anvisade arbetet
omfattas av arbetstagarens arbetsskyldighet.
Det finns ingenting som hindrar att
du för egen del tar kontakt med församlingen och lägger fram ett förslag om att
bli befriad från plikten att bo i tjänstebostad samtidigt du markerar ditt önskemål om att få fortsätta anställningen
i övrigt på oförändrade förhållanden.
Om det ändå inte är möjligt för dig att
åstadkomma en ändring av anställningsavtalet har du att ta ställning till om du
vill avsluta anställningen.
I kyrkoordningen finns en regel om
att församling – om det finns särskilda
skäl – får medge befrielse fån skyldigheten att bo i tjänstebostad. Bestämmelsen
har knappast någon självständig civilrättslig betydelse, eftersom en arbetsgivare alltid är oförhindrad att tillmötesgå
en prästs önskemål härom.
Att sammankoppla anställning och
bostadstvång får nog i dag betraktas
som en föråldrad ordning. När så sker
ökar också utsattheten för prästen.
Uppstår konflikt mellan församling och
präst på så sätt att prästen inte längre
kan kvarstå i sin anställning tvingas han
eller hon också att avflytta från bostaden. Vidare kan en präst vars församling
inte på ett riktigt sätt förvaltar tjänstebostaden medvetet avstå från att begära
renovering och andra åtgärder, allt för
att inte hyresförhållandet ska inverka
negativt på anställningen. För det fall
prästen drabbas av arbetsskada eller annat hälsoproblem som medför att han
eller hon inte längre är arbetsför måste
också boendet ses över.
För den enskilde prästen är det angeläget att han eller hon grundligt överväger situationen innan tillträde sker
till anställning med tjänstebostad. Den
präst som med viss sannolikhet kan
förutse att han eller hon under längre
tid ska vara bosatt på orten kan många
gånger finna att eget boende är att föredra framför tjänstebostad.
Kyrkfack 4/10
13
FÖRBUNDSINFORMATION
VARNING OCH ERINRAN i praktiken samma påföljd
Tidigare har det varit
skillnader mellan en
varning och en erinran.
Nu bedömer överklagandenämnden, i sitt
beslut 10/10, att en
erinran som en församling utdelat till
sin kyrkoherde hade
karaktären av en skriftlig varning och borde
ha föregåtts av en
befogenhetsprövning.
Bakgrunden till beslutet är följande: Ett kyrkoråd utfärdade en erinran till sin kyrkoherde. Denne
inkom sedan till domkapitlet med en begäran om beslutsprövning. Domkapitlet konstaterar
att en ”erinran är av mindre ingripande natur än en skriftlig varning och arbetsrättsligt
brukar uppfattas närmast som en form av tillsägelse” samt att den då inte behöver föregås av
befogenhetsprövning. I detta fall bedömde dock domkapitlet utifrån innehållet i erinran att
beslutet att utdela denna måste anses utgöra ett beslut om disciplinär åtgärd. Domkapitlet
anför som stöd för sitt resonemang att 31 kap. 14 § kyrkoordningen framförallt siktar på
inomkyrkliga hänsyn och inte på arbetsrättsliga sådana och att arbetsgivarens rubricering
inte är avgörande för bedömningen av om en åtgärd kräver befogenhetsprövning eller inte.
Församlingen överklagade men Överklagandenämnden hade samma uppfattning som
domkapitlet.
Beslutet får som konsekvens att vad som arbetsrättsligt sett är en erinran kan bedömas vara
en disciplinåtgärd av ett domkapitel. Det innebär att du som arbetsgivare kan behöva begära
befogenhetsprövning även om du avser att ge endast en erinran till en medarbetare. Det medför, på gott och ont, att erinran inte längre är en sak mellan chef och medarbetare. Positivt är
att kyrkoordningen inte ska kunna kringgås genom att en arbetsgivare kallar en skriftlig varning för erinran. En nackdel är dock risken för ökad negativ publicitet kring ett relativt vanligt
arbetsledningsinstrument. Några facklig förtroendevalda som Kyrkfack har varit i kontakt med
känner en oro för att detta ska påverka arbetsmiljön negativt.
”Vi har tidgare försökt omvandla en varning till en erinran, eftersom det får mindre konsekvenser för arbetstagaren och då stannar inom församlingen. Nu i och med denna förändring
så är det i praktiken ingen skillnad på en erinran och en varning. På en mindre ort kan det
dessutom få ödesdigra konskevenser för en person, om lokaltidningen uppmärksammar det.”
Läs mer om varning och erinran på hemsidan www.kyrka.se/kyrkoherde www.kyrka.se/chef
SVENSKA PRÄSTERSKAPETS
UNDERSTÖDSSTIFTELSE
- ANSÖKAN SENAST 5 NOVEMBER 2010
Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse.
Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till
präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av
betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar
i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.”
Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste
efterlevande.
Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2011 ställs till Svenska Prästerskapets
Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 5 november 2010.
Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och
förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten
ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter
om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning.
Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2010.
14 Kyrkfack 4/10
Kontakta oss på KyrkA
Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid
välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras
kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se
Vi arbetar
på kansliet
JENNY EDLING
Kretsordförande, Luleå stiftskrets
0920-26 48 81
CHRISTER EDVINSON
Kretsordförande, Skara stiftskrets
0514-122 91
LENA FORSBERG
STEN BYLIN
Kretsordförande, Härnösands stiftskrets
0663-108 60
ANNA-LISA SAAR
Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets
070-515 00 22
MAGNUS GISSLER
DANIEL LINDÉN
Kretsordförande, Uppsala stiftskrets
070-556 51 64
KENT ÖSTERDAHL
Kretsordförande, Visby stiftskrets
0498-24 01 76
ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD
Kretsordförande, Västerås stiftskrets
070-252 26 36
LARS GUNNAR SELINDER
Kretsordförande, Växjö stiftskrets
070-270 48 05
INGEMAR HANSSON
Kretsordförande, Karlstads stiftskrets
0554-68 80 82
ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD
Kretsordförande, Lunds stiftskrets
040-27 90 18
LEENAH MALMI PAUSER
Kretsordförande, Stockholms stiftskrets
070-525 04 72
EVA LINDSTRÖM
Kretsordförande, 14:e kretsen
018-16 96 96
ANGELINA BACKMAN
Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets
0585-315 41
THOMAS PETERSSON
Kretsordförande, Utlandskretsen
004930-864 95 90
Handläggare medlemsregistret
lena@kyrka.se
Kanslichef
magnus.gissler@kyrka.se
VIBEKE HAMMARSTRÖM
Ombudsman
vibeke.hammarstrom@kyrka.se
KRISTINA HARRISON
GUNNAR KARLQUIST
Kretsordförande, Linköpings stiftskrets
070-661 84 36
Ekonomi & IT
kristina.harrison@kyrka.se
ANNETH ROOSLIEN-NILSSON
Handläggare medlemsregistret
anneth@kyrka.se
ROBERT SVEC
Förbundsjurist
svec@kyrka.se
SOFIE TILLGREN
är föräldraledig
ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER
Dina medlemsuppgifter ändrar du
enklast själv efter att du loggat in på
www.kyrka.se eller via e-post till
lena@kyrka.se eller anneth@kyrka.se
FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP
Har du praktiska frågor kring ditt
medlemskap kontaktar du Lena eller
Anneth på medlemsregistret. Du
når dem säkrast mellan 9.00-12.00
måndag till fredag:
lena@kyrka.se
08-441 85 71
anneth@kyrka.se 08-441 85 70
ÖVRIGA FRÅGOR
I övriga frågor kontaktar du kansliet
på kansli@kyrka.se eller vår växel
08-441 85 60 så ser vi till att ditt
ärende hamnar hos rätt person. Du
kan även besöka vår hemsida
www.kyrka.se
Kyrkfack 4/10
15
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med nya adressen till
baksidan
Posttidning B
Kyrkans Akademikerförbund
Box 30078
104 25 Stockholm
Vilka frågor
engagerar
medlemmarna i
landets kretsar inför
Avtalsrörelsen 2011?
Kyrkfack bad några
av medlemmarna i
styrelsen om en direkt
kommentar.
CHRISTER EDVINSSON, kyrkoherde
Skara stiftskrets
– Det finns en allmän oro för vad som
ska hända med jobben, och hur det
kommer att bli i framtiden. Som förbund
är det viktigt att uppmärksamma det
perspektivet, och att lyfta fram konsekevenserna som följer om man bara stirrar
sig blind på pengarna och budgeten.
– Bilavtalet är en fråga som engagerar
många, det har ju inte direkt blivit billigare att ta bilen.
AMI WIKSTRÖM, församlingspedagog
Göteborgs stiftskrets
– Lägerersättning är en fråga som
engagerar min yrkeskategori i allra högsta
grad. Hur man räknar timmar på läger
enligt arbetstidsavtalet.
– Lönen och hur lönebildningen ser ut
är så klart en central fråga. generellt ligger samfälligheterna lägre än församlingarna, vilket slår fel.
LARS-GUNNAR SELINDER, präst
Växjö stiftskrets
– Lönefrågan är det som engagerar alla
medlemmar. Alla behöver uppmuntran
för den tid och det engagemang man
lägger ner och lönen är ett direkt kvitto
på det.
– I tider när det ekonomiska utrymmet
krymper är det viktigt att arbeta för att
villkoren inte försämras.
ANNIKA SVENSSON, diakon
Göteborgs stiftskrets
AVTAL 2011
,ćƌŚŝƩĂƌĚƵǀŝŬƟŐĂƵƉƉĚĂƚĞƌŝŶŐĂƌŽĐŚŶLJŚĞƚĞƌƉĊǁĞďďĞŶ
ƐŽŵƌƂƌĚŝŐƐŽŵĐŚĞĨƐͲĞůůĞƌŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŵĞĚůĞŵŝ<LJƌŬ͘͘͘
– Lönen och lägerersättningen. Men
arbetsmiljöfrågorna berör också många.
Både själva arbetstidsregleringen och de
psykosociala arbetsmiljöfrågorna.
– Ju tuffare ekonomiskt klimat vi får,
desto mer påverkar det arbetsplatsernas
miljö.
ŚĞĨŽĐŚŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞ
^ŽŵŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞŽĐŚŵĞĚůĞŵŝ<LJƌŬĂŶƐŬĂĚĞŵŝŬĞƌĨƂƌďƵŶĚŚĂƌĚƵƟůůŐĊŶŐƟůůĞƩŶćƚǀĞƌŬĂǀŬLJƌŬŽŚĞƌĚĂƌƐŽŵ
ƐǀĂƌĂƌƉĊĨƌĊŐŽƌ͕ŐĞƌŐŽĚĂƌĊĚŽĐŚĨƵŶŐĞƌĂƌƐŽŵďŽůůďůĂŶŬ͘
ƵŚŝƩĂƌũƵƐƚĚŝŶŬŽŶƚĂŬƚƉĞƌƐŽŶƉĊǁǁǁ͘ŬLJƌŬĂ͘ƐĞͬŬLJƌŬŽŚĞƌĚĞхĚŝŶĞŐĞŶƐŝƚƵĂƟŽŶ