Kyrkfack Nr 5 2010 EN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND SJUKFÖRSÄKRING Vad gör den för mig? PENSIONEN Så kan du påverka den INKOMSTFÖRSÄKRING Så räddar den din ekonomi vid arbetslöshet Går en diakon & en präst i pension? TEMA Dina framtida pengar TEMA NR 5/10 DINA FRAMTIDA PENGAR Coachar du dina medarbetare? Kyrkans Akademikerförbund erbjuder dig som ledare eƩ nyƩ webbaserat ledarskapsstöd som är anpassat eŌer Svenska kyrkans organisaƟon. Det berör flera vikƟga frågor som hur du coachar dina medarbetare och ger konstrukƟv feedback. Vi presenterar också teorier inom ledarskap och ger dig Ɵps om hur du kan prakƟsera dem i din vardag. Allt deƩa och mycket mer hiƩar du på webben fr o m den 15 november. Gå in redan idag på www.kyrka.se/chef eller www.kyrka.se/kyrkoherde och ta del av arbetsmiljö, arbetsräƩ och din egen situaƟon som chef. Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon 08-441 85 60 telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon 070-341 28 92 bror.holm@svenskakyrkan.se Redaktion Ann Thörnblad mobiltelefon 070-747 12 00 ann.thornblad@kyrka.se 2 Kyrkfack 5/10 Redaktionsråd Bror Holm Lars Gunnar Selinder Magnus Gissler Ann Thörnblad Redaktör och Graﬁsk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges Omslagsbild Thomas Klockseth Adressändringar www.kyrka.se Tryck Elanders Falköping, 2010 ISSN 0283-7846 Utgivningsplan nr 6 - 10 december Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon 070-266 99 01 www.da-media.se 1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- LEDAREN KyrkA ger dig ekonomisk trygghet ”Vi tänker inte alltid på att det är en stor förmån att vara med i ett fackförbund som tar hand om trygghetsfrågorna för vår del. För oss är det självklart att vi ska få tjänstepension den dag vi går i pension.” Pengar ger ingen grundtrygghet i livet, men har ändå en stor betydelse för oss. Alla behöver en inkomst att leva på, även när vi avslutat vår anställning med pension, eller om vi drabbas av arbetslöshet, blir sjuka eller föräldralediga. Då behövs trygghetssystem som bidrar till vår försörjning. Vi tänker inte alltid på att det är en stor förmån att vara med i ett fackförbund som tar hand om trygghetsfrågorna för vår del. För oss är det självklart att vi ska få tjänstepension den dag vi går i pension. Vi behöver inte heller som enskilda bry oss om hur systemet fungerar eller betala in pengar, ur egen plånbok, till vår kommande tjänstepension. Orsaken är att vi arbetar hos arbetsgivare som har kollektivavtal, att vårt fackförbund har tecknat avtal om tjänstepension och att det är arbetsgivaren som står för kostnaderna. Det betyder att du garanterat får en tjänstepension den dag du går i pension. I samverkan med de fackliga organisationerna har Svenska kyrkan också byggt upp en egen pensionskassa som förvaltar pensionskapitalet. I Kyrkfack får du möta Anders Granberg som är VD för Kyrkans pensionskassa. Ur sitt stora kunnande ger han oss en inblick i framtidens pensionsfrågor. Pensionsfrågorna är mycket svåra och komplicerade. De kräver lösningar och system som är långsiktliga och pålitliga. Att teckna pensionsavtal kräver också stor sakkunskap. Förhandlingsresultatet påverkar pensionstagaren livslångt. För att optimalt bevaka dina villkor tar KyrkA hjälp av Sacos pensionsexpert i frågor som rör pensioner. Christer Edvinsson, som är ledamot av KyrkAs förbundsstyrelse, är förbundets representant i styrelsen för Kyrkans pensionskassa. Dina intressen som medlem är därmed väl bevakade och omhändertagna av Kyrkans Akademikerförbund. Det är en medlemsförmån för dig. Om du skulle bli arbetslös har du ett kraftfullt stöd i förbundets inkomstförsäkring som under 200 dagar täcker ditt inkomstbortfall med upp till 80 % av din lön. Det är en medlemsförmån som ingår i ditt medlemskap i KyrkA. Inkomstförsäkringen ger dig en tryggare omställningstid inför ett nytt arbete. Om du blir sjuk eller om du blir föräldraledig påtar sig även arbetsgivaren ett ekonomiskt ansvar för dig. Det stödet har du genom de kollektivavtal som KyrkA tecknat för dig. Snart står vi inför en ny avtalsrörelse. I nästa nummer av Kyrkfack speglar vi den Bror Holm Förbundsordförande kommande avtalsrörelsen och de frågor som förbundet driver. Det är viktigt att vara medlem i KyrkA, som arbetar för att skapa goda och trygga arbetsvillkor för dig och som främjar Svenska kyrkans uppdrag. Den uppgiften är självklar för KyrkA. Vi kan kyrkan och vet vad ansvarstagande och långsiktighet innebär. Att vara medlem i KyrkA är det bästa du kan göra för att även i framtiden få stöd i dina anställningsfrågor och arbetsuppgifter. Det är en kunskap du gärna får sprida. Kyrkfack 5/10 3 TEMA DINA FRAMTIDA PENGAR Hon gick i pension för tre år sedan men har vikarierat i ﬂera omgångar i sin ”gamla” församling som diakon. – Jag kan säga nej nu och bara välja det ”gottaste”, säger Inger Andreasson. – När jag vigdes för 21 år sedan var det en brytningspunkt mellan att se jobbet som ett kall och ett systerskap och den mer modernare synen som råder idag, där det numera också är en högskoleutbildning och ett arbete med 40 timmars-vecka, säger Inger Andreasson. Stolt över att vara diakon Livet går ofta i cykler och när Inger gick i pension för tre år sedan sålde hon och hennes man huset beläget i ett skogsområde i Göteborg. Det var på flera sätt ett drömhus, de hade byggt det efter eget huvud och trädgården rymde både äppelträd, hägg och syren. Men den där tystnaden som varit så attraktiv när hon jobbade och kalendern var full med möten och aktiviteter, framstod nu som tomhet. ”Ska jag gå här ute”, tänkte hon. – Jag är ju en stadsmänniska, säger Inger och skrattar. Så vi sålde huset och flyttade till ett radhus närmare stan. Min man hade samma inställning, så det var osentimentalt för oss att sälja huset. Men ekonomiskt har det varken gjort till eller från. De hade inte så mycket skulder på huset, så boendekostnaden är densamma som tidigare. Nu bor de på Eriksbergsplatån och ser stadens ljus från radhuset. Flytten tydliggjorde också 4 Kyrkfack 5/10 att det var en ny fas i livet. En övergång från att vara i hetluften till ett betydligt lugnare tempo. Vad händer med identiteten när man går i pension? – Jag har haft så många identiteter i mitt aktiva liv och är ju fortfarande Inger. Så det har inte varit ett problem, men däremot kan jag inte se mig tillsammans med en pensionärsgrupp. Det har jag inte riktigt kopplat ännu…Däremot saknar jag arbetskamraterna och arbetslaget ibland. Vi levde ju som en familj och var väldigt tajta. Hon träffar dem fortfarande eftersom hon vikarierar mellan varven och bland annat har varit med som ledare i en grupp för barn och föräldrar, hållit retreater och varit kyrkguide. Men även om hon har sin identitet i sig själv, så innebar pensionen en omställning från en dynamisk vardag till en vardag med fri tid i ordets bokstavliga bemärkelse. – Till en början var det som jag bara skulle ha en lång semester men i slutet på sommaren blev det lite konstigt att inte gå tillbaka till arbetet. Under hösten vikarierade jag och introducerade den nya diakonen under några månader. Nu har det gått några år och jag har trappat ner ordentligt. Jag kan säga nej och välja ut det ”gottaste” och slippa alla tuffa möten. Kan man pensioneras från att vara diakon? – Nej, jag är stolt över att vara diakon och den identiteten kommet jag alltid att bära med mig. När jag vigdes för 21 år sedan var det en brytningspunkt mellan att se jobbet som ett kall och ett systerskap och den mer modernare synen som råder idag - där det numera också är en högskoleutbildning och ett arbete med 40 timmars-vecka. Man kan NAMN Inger Andreasson VIGD TILL Diakon 1989. Gick i pension 2007 JOBBADE I Haga församling med alla åldrar. Eftersom jag också hade en pedagogutbildning så använde jag mig också av mina kunskaper i pedagogik BOR I Göteborg FAMILJ Gift, 3 barn och 5 barnbarn SKILLNAD I BOENDEKOSTNAD Vi sålde huset när jag gick i pension och köpte ett radhus. Men boendekostnaden är densamma TJÄNADE SOM DIAKON 25 800 kr NUVARANDE PENSION Ger ungefär hälften av lönen PRIVAT PENSIONSFÖRSÄKRING Ja, det gör ungefär 1000 kr i månaden Foto Magnus Aronson När jag kommer till Britta, min efterträdare, och ser henne tänker jag: ”Ja just det, så där var det”. Jag njuter av det lugnare tempot, i slutet av min arbetstid var jag ganska sliten. ” väl säga att jag är präglad av båda synsätten. Inger säger också att hon tänker som en diakon. Hon sitter med som förtroendevald i Stiftsfullmäktige och där har hon ju diakonens perspektiv och så handlar det om att se människorna hon möter. Det kan ta sig i uttryck genom att hon sätter sig bredvid någon som sitter ensam i kyrkbänken, eller ringer ett telefonsamtal till någon som har det jobbigt. Hur uttrycker du den kunskap du har? – Jag har ju åtagit mig vissa uppgifter i Haga församling och har mycket god kontakt med min efterträdare som alltid kan ringa mig. Jag har ju 21 års erfarenhet och det är roligt att få dela med sig av den. Det är roligt att behövas. Det finns många fördelar med att gå i pension tycker Inger. Det finns tid att fördjupa sig i intressen – hon läser mycket, går på en konstskola och målar en dag i veckan. Det finns också tid för närvaro – att befinna sig precis där hon är i stället för att rusa ifrån det ena till det andra. – När jag kommer till Britta, min efterträdare, och ser henne tänker jag: ”Ja just det, så där var det”. Jag njuter av det lugnare tempot, i slutet av min arbetstid var jag ganska sliten. Den biologiska klockan är som den är, när man blir äldre tar allting lite längre tid och nu får det lov att göra det. Pensionen motsvarar hälften Till en av de större omställningarna hör ekonomin. Ingers pension motsvarar hälften av det hon tjänade och det fungerar trots allt, eftersom hennes man har en bra pension. – Men om min man skulle gå bort, så har jag inte råd att bo kvar i huset. Vi lever mycket billigare när det gäller mat, när jag jobbade gick jag ut och åt nästan varje dag – nu lagar vi själva och det blir stor skillnad. Man köper inte lika mycket kläder heller och barnbarnen får lite mindre presenter. Men i gengäld får de mer tid med farmor. Sedan har vi något fenomenalt här i Göteborg, spårvagnar och bussarna är gratis för pensionärer! – Våra löner har ju aldrig varit höga, jag tjänade 25 800 kr innan jag gick i pension. Det kändes lite märkligt när min son tjänade 10 000 kr mer. Och då har jag flera utbildningar, många års erfarenhet och tog mycket ansvar för andra människor i jobbet. Men samtidigt har jobbet inneburit en stor frihet, jag ville jobba med detta. Det är en lycka att se människor lysa, se den där gnistan tändas i ögonen som inte har funnits där på länge och att se människor växa. Kyrkfack 5/10 5 TEMA DINA FRAMTIDA PENGAR Prästkragen sitter hela livet – Präst är ett jobb som du inte pensioneras ifrån. Det är ju ett ämbete som du vigs till, säger Ulf Johansson som gick i pension från en komministertjänst i Sundsvall i juni 2008. 6 Kyrkfack 5/10 Han skiftade aldrig identitet när han gick i pension. Prästkragen har följt med honom in i pensioneringen och kanske handlar det om att präst är ett ämbete som varar för livet. – I Sundsvall, där jag har arbetat, blev det ingen större förändring. De människor som jag har träffat i så många år, och som jag döpt, konfirmerat eller vigt, kommer ihåg mig. För dem är jag fortfarande ”Ulf, prästen”. I somras vikarierade jag i Vännäs, där vi har vårt sommarhus, som kyrkoherde i en månad, och tidigare har jag alltid rört mig som ganska anonym i centrum. Men trots att det bara var en månad jag vikarierade så känner många församlingsbor igen mig nu. Identiteten som präst klistrar sig fast och hänger med, säger Ulf. Han är i sommarhuset för att vinterbona och täta några fönster, när vi talas vid på telefon. Han målar upp ett vackert norrlandslandskap, med Umeälven alldeles inpå knuten, och berättar att huset har gått i arv i flera släktled. Och i samma kök, där han sitter nu, utbrast hans farmor för över 60 år sedan - ”Men Ulf, han ska bli präst.” Han kommer inte från någon prästsläkt, utan var tvärtom den första från en jordbrukarfamilj som studerade vidare. Men farmor såg uppenbarligen något i vardande och 1969 prästvigdes Ulf i Härnösands stift. – Det har varit ett fullständigt fantastiskt yrkesliv, säger han. Du går till jobbet på morgonen och vet aldrig riktigt vad som ska hända. Du möter människor i olika situationer och i livets avgörande skeden; dop, konfirmation, vigsel och begravning. Den där växlingen från liv till död kan vara svår, det spelar ingen roll hur många begravningar du har haft – det tar ändå på en. Svårast var det naturligtvis att som ung präst, med egna barn, begrava andras barn. Döden kommer man aldrig riktigt underfund med. – Högmässorna har betytt mycket, jag tycker om att predika men med åren har det blivit allt svårare att skriva bra predikningar. Jag hade Martin Lönnebo som lärare en period och han kunde säga, på sin breda västerbottniska ”att ibland predikar man dåligt, då får man be om förbön”. Så jag känner en stor aktning för alla kollegor som arbetar i mindre församlingar med bara några få gudstjänstbesökare, att de ändå får inspiration. Det är en prestation, de är riktiga vardagshjältar! Löner & arbetsvillkor Under de yrkesverksamma åren har mycket hänt med arbetsvillkoren och lönerna, vilket han tackar Kyrkans Akademikerförbund för. – Alla i min generation är tacksamma över det. När vi började så fanns det en syn på lönen som något mindre viktigt, arbetstider var heller inte något som man diskuterade. Men så kom Bror Holm, Sten Bylin och andra fackligt förtroendevalda. De lyfte de här frågorna och har verkligen uträttat storverk. Det resulterade i reglerade arbetstider och en väsentlig skillnad i lönekuvertet, när jag slutade min tjänst i Gustav Adolfs församling i Sundsvall tjänade jag 31 000 kr. Hur har din ekonomi förändrats? – Pensionen motsvarar ungefär hälften av det jag tjänade och jag har ingen pensionsförsäkring. Men jag tycker att vi klarar oss bra, min fru och jag. Det är dyrt att arbeta också, man behöver se om sin garderob på ett annat sätt och köpa snygga kläder. Nu kan jag ta de lite lugnare och dessutom laga mat i en större utsträckning. Jag har precis gjort lingonsylt – det hann jag aldrig med när jag arbetade! I flera år hade Ulf och hans fru en komministerbostad i centrala Sundsvall. Det var en tjusig 1800-talsvåning på 283 kvadrat med kakelugnar och vackra trägolv. Men den lämnade paret redan tre år innan Ulfs pensionering, eftersom församlingen sålde den. – Det är klart att jag kan sakna lägenheten, men det var rätt skönt att flytta till den mindre hyreslägenhet som vi har idag Det var mycket att städa, så nu behöver vi inte dra ur sladden flera gånger när vi dammsuger… Hur blev omställningen från ett aktivt arbetsliv till en vardag där du inte var lika efterfrågad? – Jag vet inte om det blev en så stor skillnad i tempo. Jag gör andra saker istället, och har fortfarande en struktur på veckorna. Jag och min fru tar t ex ansvar för barnbarnen. Plötsligt har jag tid för alla saker som jag tidigare har velat göra, men inte hunnit. Som att lära mig italienska, och med ett stort hus finns det alltid saker som ska fixas och grejas, Men det är klart att jag har dragit ner lite på tempot och sover lite längre på morgnarna. Jag har ju bara varit pensionär i två år, så det ringer fortfarande folk. Jag har redan vikarierat i två omgångar det här året. Det minns jag från min tid som aktiv, hur viktiga pensionärerna var för att man skulle få ledigt. Den stora skillnaden är att nu är det jag som bestämmer över min tid. Vad gör du med din erfarenhet, omvandlas den till ett mentorskap? – Jag har jobbat med arbetshandledning, det var en del i min tjänst, och det var en spännande period där jag lärde mig mycket. Men jag tycker att man ofta slarvar med begreppen handledning och mentorskap. Idag får unga, nyutexaminerade präster handledning. I början behöver du snarare ”tutoring”, alltså lite mer handfasta råd hur man gör och går till väga. Handledning bygger på att du har skaffat dig bredare erfarenhet. Som handledare för du människor uppför ett berg - blickar ut över arbetssituationen och upptäcker tillsammans vad man kan göra. Mentorskap skulle jag vilja beskriva som en relation där man befinner sig på en ganska jämlik nivå, utbyter tankar och där båda parter växer i samtalet. NAMN Ulf Johansson VIGD TILL PRÄST 1969 Gick i pension 2008 JOBBADE SOM komminister i Gustav Adolfs församling i Sundsvall. Har en terapeututbildning från S:t Lukas och har jobbat mycket med själavård BOR I Sundsvall. Sommarhus i Vännäs FAMILJ Gift, 3 barn och 5 barnbarn SKILLNAD I BOENDEKOSTNAD Vi hade en tjänstebostad som såldes tre år innan pensionen. Efter det en hyresrätt TJÄNADE SOM PRÄST 33 700 kr NUVARANDE PENSION Ger ungefär hälften av lönen PRIVAT PENSIONSFÖRSÄKRING Nej Kyrkfack 5/10 7 TEMA DINA FRAMTIDA PENGAR Vad händer egentligen om du bli sjukskriven en längre tid? Hur påverkar det din ekonomi och hur mycket får du behålla av lönen? Kyrkfack har tittat på några fall och hur din ekonomiska situation påverkas. Vad händer med din ekonom Det är inte bara hälsan som drabbas när man blir långvarigt sjuk utan hela livet påverkas liksom ekonomin. Det kan bli särskilt utmanande för den som är ensamstående att klara de löpande utgifterna med en sjukpenning som motsvarar ca 80 % av lönen. Kollektivavtalsförsäkringen, AGS-KL, kompletterar den sjukpenning du har rätt till enligt Lag om allmän försäkring. Den ger ersättning för inkomstförlust under den tid försäkringskassan betalar din sjukpenning, d v s under dag 91360. Tillsammans motsvarar sjukpenning och kollektivförsäkringen cirka 90 procent av lönebortfallet. För den som vill ha ett utökat skydd finns det möjlighet att teckna en sjukförsäkring. Sjukförsäkringen kompletterar sjukpenningen och täcker ytterligare en del av inkomstbortfallet. Försäkringsbeloppet är skattefritt och utbetalas månadsvis. Hur mycket du får beror bl a på vilket försäkringsbelopp du har tecknat. – Som ny medlem i KyrkA får du en betalningsfri medlemsförsäkring i tre månader som sedan löper vidare, vill du behålla den behöver du inte göra någonting. Men om du däremot inte vill ha försäkringen, måste du anmäla det. Jeanette Sewerin, försäljningschef på Förenade liv. 8 Kyrkfack 5/10 Den omfattar liv- och olycksfallsförsäkring och även sjukförsäkring för den som är under 36 år. Du behöver heller inte lämna någon hälsodeklaration säger Jeanette Sewerin, försäljningschef på Förenade liv. Diagnosförsäkring Den som har fyllt 36 år och önskar komplettera medlemsförsäkringen med en sjukförsäkring behöver dock fylla i en hälsodeklaration enligt gängse praxis. Fördelarna med sjukförsäkringen genom Förenade liv är att den innehåller en så kallad diagnosförsäkring som kan ge dig ett engångsbelopp. Den gäller om du får en specifik diagnos som cancer, stroke, hjärnhinneinflammation eller hjärtinfarkt. – Du väljer nivå motsvarande vad du tjänar. Så för den som t ex tjänar mellan 20 000 – 34 999 kr i månaden blir ersättningen 3 500 kr i månaden. Den som är upp till 35 år betalar 40 kr i månaden för försäkringen och den som är 36 år och uppåt betalar 95 kr, Försäkringen börjar gälla i samma ögonblick som du tecknar den, men betalas ut först efter tolv månader. Efter tolv månader Har man inte sjukförsäkring så gäller AGS-KL förhandlad genom kollektivavtal, efter tre månader. Den kompenserar lönebortfallet upp till 90 % från månad tre till och med månad tolv. För den som sedan har valt den kompletterande sjukförsäkringen genom Förenade liv, betalas ersättning ut efter tolv månaders sjukskrivning och löper sedan vidare till och med månad 36. Vilket innebär att du alltså får ett kompletterande ekonomiskt skydd i upp till två år. Vi har tittat på några fall som bygger på att samtliga har sjukförsäkring. Katarina är diakon och är 38 år Hon jobbar i en stockholmsförsamling och tjänar arbetsplatsen och brister i den psykosociala arbetsmi i sex månader. Katarina börjar sedan jobba halvtid Vilken ersättning får hon? Efter tre månader kompenserar AGS-KL en del a sjukpenningen. När hon börjar jobba halvtid så ko t o m månad 12. Om sjukskrivningen fortsätter e ut beroende på i vilken omfattning hon arbetar. kr/månad. Samtliga siffror gällande sjukförsäkringen - belopp, premier och antalet dagar gäller fr o m den 1 januari 2011. mi när du blir sjuk? Arne är präst och 54 år Han jobbar i en mindre församling i Skå- ne. Han tjänar 29 000 kr i månaden. Efter en tids besvär och undersökningar får han diagnosen prostatacancer och blir sjukskriven på heltid. Vilken ersättning får han? Arne får ett engångsbelopp på 80 000 kr efter 30 dagar eftersom han har diagnosen cancer. När han har varit sjukskriven i tre månader täcker AGS-KL lönebortfallet upp till 90 % i nio månader tillsammans med sjukpenningen. Därefter får han, om sjukskrivningen fortsätter, en ersättning via sjukförsäkringen hos Förenade liv på 3 500 kr/månad. Soﬁa är församlingspedagog och 29 år Hon jobbar i en norrlandsförsamling och Illustrationer Anna Gunneström 26 000 kr i månaden. Efter en pressad tid på iljön blir hon sjukskriven för utmattningsdepression d på 50 % i sex månader. av lönebortfallet upp till 90 % tillsammans med ompenserar AGS-KL en del av lönebortfallet efter det betalas sjukförsäkringen hos Förenade liv Om hon arbetar halvtid blir ersättningen 1 750 tjänar 25 000 kr i månaden. Sofia börjar få ont i lederna och får efter en tids utredning diagnosen Reumatoid Artrit vilket innebär att hon emellanåt kommer in i längre skov då hon behöver vara sjukskriven, däremellan mår hon ganska bra. Hon är vid ett tillfälle sjukskriven på heltid i tio månader och är sedan sjukskriven på halvtid i fyra månader. Vilken ersättning får hon? Efter tre månader kompenserar AGS-KL en del av lönebortfallet upp till 90 % tillsammans med sjukpenningen. När hon börjar jobba halvtid så kompenserar AGS-KL en del av lönebortfallet t o m månad 12. De resterande två månaderna betalar sjukförsäkringen hos Förenade liv ut, ersättningen blir 1 750 kr/månad. Kyrkfack 5/10 9 TEMA DINA FRAMTIDA PENGAR Det ﬁnns ﬂera saker du kan göra för att påverka din pension och det handlar inte bara om din pensionsförsäkring. – Se över din totala ekonomi med tillgångar och skulder och gör medvetna val, säger Anders Granberg, VD för Kyrkans pensionskassa. Så påverkar du din pension De ﬂesta över 30 år väljer idag att spara i någon form av pensionsförsäkring, men beroende på hur din totala ekonomiska situation ser ut kanske det inte är det mest gynnsamma valet, menar Anders Granberg. – Många som är födda på 60- och 70-talet sitter med stora lån som de bara betalar ränta på, säger han. Men den som inte har amorterat ner sitt lån om 20-30 år när de går i pension, kommer inte att ha mycket kvar att leva på. Kanske är det då en bättre investering att amortera av sina lån, i stället för att betala in 1000 kr varje månad till en pensionsförsäkring. – Tidigare tog samhället ett större ansvar för din privatekonomi och man var tvungen att amortera. Idag är förhållandet det motsatta och banken ställer snarare frågan – varför vill du amortera? Vilken form av pensionsförsäkring? Men visst finns det fördelar med att pensionsspara. Det är avdragsgillt upp till en tusenlapp i månaden och det du sparar betalas sedan ut som ett komplement till pensionen under en period av vanligtvis fem år. – Om pensionen ger dig ca 65 % av lönen, så kan det vara en fördel att mellanlanda de första fem åren som pensionär på en nivå som motsvarar 80 % av lönen. Det finns två former du kan välja mellan – en traditionell och fondförsäkring. Den traditionella försäkringen innebär att varje betalad krona är garanterad och minskar heller inte i värde. – I en fondförsäkring bestämmer du själv hur pengarna ska placeras. Här finns ingen garanti för inbetalda premier, men istället har du här möjlighet till högre avkastning än i en traditionell pensionsförsäkring. – Vad som är viktigt att komma ihåg är att ibland kan fondförsäkringen fortsätta att vara en sådan även när pengarna betalas ut, så beroende på hur fondens värde förändras kan det alltså innebära att beloppet varje månad både sjunker och stiger. Det är därför viktigt att man i samband med att pensionen ska börja utbetalas beslutar sig för om man vill omvandla fondförsäkringen till en traditionell försäkring, eller vill att pensionen ska variera beroende på hur fonderna går. Mindre att leva på i framtiden Spekulationer om att pensionerna kommer att minska betydligt i framtiden, tror Anders är överdrivna, han tror snarare att det handlar om att den totala summan att leva på kommer att minska. – Pensionsnivåerna kommer troligen att ha minskat från att idag ligga på 65 % till omkring 60 % om 20-25 år. Men skillnaden i plånboken ligger framförallt i att balansen förändras mellan tillgångar och skulder. Om man dessutom jobbar hos en arbetsgivare utan kollektivavtal, så behöver du betala mycket ur egen ficka för att kompensera för att du inte har en tjänstepension. – Vissa branscher saknar kollektivtavtal, så risken är att vi i framtiden kommer att få en utökad grupp av fattigpensionärer. Men alla som jobbar inom Svenska kyrkan går under kollektivavtal och har alltså en tryggad tjänstepension, som motsvarar ca 10 % av snittlönen. Denna nivå förutsätter emellertid att man har jobbat cirka 30 år. Kyrkans pensionskassa Anders Granberg, VD för Kyrkans pensionskassa. Foto Mattias Ahlm 10 Kyrkfack 5/10 Kyrkans pensionskassa bildades 1999 av Svenska kyrkans arbetsgivare och berörda fackförbund inför de nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten från och med år 2000. Kyrkans pensionskassa försäkrar tjänstepensionen för anställda inom Svenska kyrkan. Under 2009 uppgick pensionskassans kapitalavkastning till 10,5 %. Återbetalningsskydd eller inte? Till de medvetna valen hör också att fundera över om man vill ha återbetalningsskyddet eller inte. Det kostar inget extra, men innebär att din egen pension blir något lägre. Väljer du att avstå från återbetalningsskyddet får du istället ut en något högre pension varje månad. – Se över dina försäkringar och välj bort dem som du inte behöver. Om du är ensamstående och det inte finns några efterlevande att betala ut återbetalningsskyddet till, kanske du hellre vill använda de pengarna till att din pension ska bli så hög som möjligt. – Man bör i god tid planera hur man vill ha sitt liv som pensionär. Lever man i en relation där man är olika gamla när man går i pension, så påverkar det givetvis pensionen. Om pensionen vid 65 års ålder är 10 000 kr per månad så innebär varje månad som man går tidigare eller senare att pensionen justeras uppåt eller neråt 0,4 procent per månad. Det vill säga om jag väljer att gå i pension vid 61 års ålder innebär det en minskad pension med 1920 kr per månad och motsvarande om jag väljer att gå i pension vid 67 års ålder, då min månatliga pension ökar med 960 kr, avslutar Anders Granberg. Foto David Aubrei/Scanpix Mer att leva på med inkomstförsäkringen Alla medlemmar i KyrkA har genom ett samarbete mellan KyrkA och Bliwa möjlighet att få ersättning vid ofrivillig arbetslöshet. Inkomstförsäkringen som ingår i ditt medlemskap innebär att din totalersättning vid arbetslöshet blir cirka 80 procent av inkomsten de första 200 dagarna. Det är 40 medlemmar som hittills har utnyttjat försäkringen sedan januari 2007 och responsen har varit mycket god. – Ja, flera har uttryckt just vilken skillnad det gjorde för den totala ekonomin. Tanken med försäkringen är ju att det ska vara möjligt att leva på sin inkomst även vid arbetslöshet. Enbart ersättning från arbetslöshetsförsäkringen innebär att de av KyrkAs medlemmar som har en månadsinkomst över a-kassans ersättningstak (för närvarande 18 700 kr per månad), inte får ett tillräckligt skydd vid arbetslöshet. Inkomstförsäkringen minskar gapet mellan den faktiska månadsinkomsten och a-kassans ersättning, säger Titti Engvall Gerlofstig, marknadsansvarig på Bliwa. Hur räknar jag ut min ersättningsnivå? Hur kan jag påverka min pension? VID VILKEN ÅLDER du går i pension. Ju senare du väljer att ta ut dina pensionspengar, desto högre pension. DIN INKOMST. Ju mer du tjänar under ditt liv, desto högre blir din pension. HUR DU PLACERAR DINA PREMIEPENSIONSPENGAR. (Anställda inom Svenska kyrkan har inte möjlighet att placera sin tjänstepension då kapitalet förvaltas av Kyrkans pensionskassa). DITT PRIVATA PENSIONSSPARANDE. – Den försäkrade inkomsten grundas på den normalinkomst som a-kassan fastställer vid arbetslöshetens inträde. På Bliwas webbplats www.bliwa.se/kyrka finns en räknesnurra. med den kan du enkelt beräkna dem sammanlagda ersättning du kan få från a-kassan och KyrkAs meflemsförsäkring. Vilka är villkoren för att få del av inkomstförsäkringen? – Det är flera saker, men framförallt att arbetslösheten är ofrivillig, att du inte har sagt upp dig själv och att du har varit medlem i KyrkA och a-kassan under en sammanhängande period på tolv månader före det att du blev arbetslös. Vad händer om jag har en provanställning som inte förlängs, gäller försäkringen då också? – Ja, under förutsättning att villkoren i övrigt är uppfyllda. Försäkringen ställer inget krav på att man ska vara tillsvidareanställd. Även tidsbegränsade anställningar omfattas. Läs mer om inkomstförsäkringen på www.bliwa.se/kyrka Kyrkfack 5/10 11 Coachande ledarskap, konﬂikter och feedback är några av de rubriker som projektet ledarskap innehåller. Det är ett webbaserat stöd, för dig som är chef eller kyrkoherde i Svenska kyrkan, och som är anpassat efter Svenska kyrkans organisation. Materialet ﬁnns på vår webb fr o m den 15 november. LEDARSKAP - nya sidor på webben 15 november Tidigare i år lanserade KyrkA webbsidorna Kyrkoherde och Chef i Svenska kyrkan med bland annat rubrikerna arbetsmiljö, arbetsrätt och Din egen situation. Du kan gå in på webben redan idag och ta del av informationen där. Det ställs allt högre krav på dagens chefer och kyrkoherdar och för att underlätta för de grupperna tog KyrkA fram chefs- och kyrkoherdesidorna som fungerar som en guide och vägledning inom dessa områden. Nu lanseras alltså en fjärde rubrik: Ledarskap som fokuserar på de många aspekter som ingår i ett ledarskap och som kan ge stöd och vara vägledande i såväl svåra samtal som i konsten att ge feedback. Några av rubrikerna är - Då medarbetare - nu chef, Coachande ledarskap, Konflikter och just Feedback. – Att ge positiv feedback är en viktig komponent i ledarskapet och kan förstärka ett positivt beteende. Genom att bli mer observant på dina medarbetares goda sidor och mer generös med beröm kan du glädja dina medarbetare till nytta även för verksamheten, säger Vibeke Hammarström, ombudsman på KyrkA som har skrivit texterna till materialet. Att ge negativ feedback kan vara svårare och i en guide under just rubriken feedback hittar du användbara råd om hur du förbereder och genomför ett samtal med konstruktiv kritik. Konﬂikter Under rubriken Konflikter hittar du tips om hur du som chef och ledare kan förebygga dem. Alla konflikter kan givetvis inte förebyggas och det är heller inte hälsosamt att alltid undvika konflikter. Däremot förekommer en hel del onödiga konflikter som ingen hade behövt utstå om vissa åtgärder hade vidtagits i förebyggande syfte. Under ledarskap kan du också ta reda på hur du som chef och kyrkoherde hanterar konflikter, vilket kan ge en värdefull spegling om vilken roll du vanligtvis antar. – Med utgångspunkt i att vi som Tre ledare som kommer att synas i annonser och information om webbsidorna - Ledarskap - framöver. Anders Lennartsson, Annika Svensson och Thomas Petersson. Foto Thomas Klockseth 12 Kyrkfack 5/10 LEDARSKAP - TA DEL AV GUIDER & VÄGLEDNING INOM FÖLJANDE RUBRIKER Coachande ledarskap Då medarbetare - nu chef Feedback Gruppen Konﬂikter Situationsanpassat ledarskap Svåra samtal Utvecklingssamtal Tio tips för gott ledarskap människor kan vara övervägande relationsinriktade eller uppgiftsorienterade kan olika metoder för konflikthantering identifieras. Du får en kortfattad introduktion till de fem konflikthanteringsstilar som ofta förekommer i konflikter mellan människor. Genom att bli medveten om vilken stil som faller sig naturligt för dig kan du lära dig mer om ditt eget konfliktbeteende. Under rubriken Ledarskap återfinns också ett material som tar upp problematiken med att bli chef över tidigare kollegor och arbetskamrater. Något som ställer högre krav på ledarskap än att komma som ny chef utifrån. – Det innebär att du får en ny roll och att förhållandet till dina arbetskamrater förändras. Om en nybliven chef väljer att blunda för den nya situationen riskerar verksamheten att få en chef som flyr undan sitt chefsansvar och chefsuppgifterna kan bli lidande. Coachande ledarskap I materialet om ledarskap belyses också det Coachande ledarskapet som allt mer blivit ett begrepp idag. Kärnan i coaching är att hjälpa människor till ökad självtillit och ökad självständighet. Det vinner organisationen i sin helhet på och det frigör tid för dig som ledare. Detta är bara några exempel på de rubriker som ledarskap innehåller (se ruta ovan). Ett material för dig som är chef och kyrkoherde i Svenska kyrkan och som innehåller guider och värdefull vägledning. Du kommer att få brev och mail med ytterligare information om Ledarskap, sidor som finns tillgängliga på www.kyrka.se den 15 november! FRÅGA JURISTEN Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Har jag rätt till semesterersättning? Under många år har jag tjänstgjort som präst i en större samfällighet. På senare tid har jag dock känt ett behov av förändring och därför sökt mig åter till mina barndomstrakter. Inom kort kommer jag att byta både arbetsgivare och stift. Vad gäller då för de semesterdagar som jag inte har kunnat ta ut? Dags att gå vidare När anställningen avslutas har du rätt till så kallad semesterersättning för den semesterlön som du redan tjänat in men ännu inte erhållit. Semesterersättningen omfattar både årets intjänade semesterlön och sedan tidigare sparad semesterlön. Den ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Semesterersättning ska beräknas på samma sätt som semesterlön och sparade dagar hanteras som om de tagits ut under det semesterår då anställningen upphör. Semestersättning kommer därför att enligt gällande kollektivavtal bestå av löpande semesterlön och semes- terdagstillägg. Med löpande semesterlön avses den lön som du skulle ha fått om du inte haft semester. Semesterdagstillägg är en utfyllnad för att uppnå den ersättningsnivå som semesterlagen förutsätter. Semesterdagstillägg utges för varje uttagen betald semesterdag oavsett om semesterdagen är av årssemestern eller sparad. Såsom framgår av kollektivavtalet utgör semesterdagstillägget 0,605 procent av månadslönen. För en arbetstagare med en månadslön om 25 000 kronor blir semesterdagstillägget då 151 kronor per semesterdag (0,00605 x 25 000 = 151). Arbetstagare med en månadslön understigande 20 400 kr får dessutom – enligt särskilda regler i avtalet – ett så kallat semesterlönetillägg för att uppnå en mer tillfredsställande ersättningsnivå. Bestämmelsen i semesterlagen om arbetstagares rätt till semesterersättning är tvingande till arbetstagarens förmån. Innebörden av det är att ett avtal som gör undantag från lagens bestämmelse endast gäller i den del det medför förbättringar för arbetstagaren i förhållande till lagens regler. När arbetsgivare och arbetstagare enas om att arbetstagaren ska sluta sin anställning mot visst avgångsvederlag är det vanligt att parterna i överenskommelsen också anger att de inte längre har några ekonomiska eller andra krav mot varandra. Om så sker har enligt rättspraxis i Arbetsdomstolen arbetstagaren ändå inte ansetts ha avstått sin semesterersättning. Vad gäller vid provanställning? Jag överväger att söka ett annat jobb som diakon. I stor utsträckning har jag läst olika platsannonser och på senare tid även pratat med flera församlingar. När det gäller den församling som jag just nu upplever som mest attraktiv har kyrkoherden där sagt att man tillämpar provanställning. Eftersom jag idag har en fast tjänst känns det lite oroligt att ge sig in i oklara förhållanden. Vad innebär det egentligen för mig om jag blir provanställd? Ingrid Provanställningen är först och främst en möjlighet för dig att, utan långtgående förpliktelser för församlingen, visa upp dina kvalifikationer och samtidigt med arbetsgivaren bedöma vilka förutsättningar som finns för en framgångsrik tillsvidareanställning. Provanställning får dock inte förekomma generellt, det måste finnas särskilda omständigheter för att pröva dig. Många gånger är så också fallet, framför allt om du sedan tidigare är helt okänd för församlingen. Det kan exempelvis gälla huruvida du har resurser att hantera den roll och de arbetsuppgifter som följer med anställningen. Inte minst förmågan att samarbeta och ta ansvar i organisationen är ofta avgörande för anställningen. Provanställning är tillåtet under högst sex månader. I provanställningens natur ligger att den som regel ska övergå i en tillsvidareanställning (fast anställning) vid prövotidens utgång om inte församlingen eller du motsätter er det. Församlingen kan motsätta sig fortsatt anställning om arbetsgivaren gör bedömningen att du i något avseende inte är tillräckligt kompetent. Någon rättslig prövning av församlingens skäl för att inte låta en provanställning fortsätta i en tillsvidareanställning är normalt inte möjligt. I anställningsskyddslagen (LAS) anges till och med att det är möjligt för arbetsgivare och arbetstagare att avbryta provanställningen i förtid. Inom Svenska kyrkan har dock kollektivavtalet ersatt regeln i LAS. Såsom framgår av avtalet anställs inom kyrkan arbetstagare med provanställning för viss tid. Provanställningen består därför under hela den avtalade tiden och upphör utan föregående uppsägningstid om inte fortsatt anställning blir aktuellt. Enligt avtalet ska arbetsgivaren innan provanställningen beslutas förhandla även med facken och ge dem möjlighet att framföra synpunkter i frågan. Så snart det är möjligt bör församlingen meddela dig om en fortsatt anställning kan komma i fråga eller inte. Skulle provanställningen fortsätta efter den bestämda prövotidens slut, övergår den till att bli en tillsvidareanställning. Kyrkfack 5/10 13 FÖRBUNDSINFORMATION Ansvar en huvudfråga i AVTAL 2011 Kunskap, verksamhetsnära och trygghet är tre nyckelord för KyrkA under kommande avtalsrörelse 2011. Det är tre bärande begrepp som kommer mynna ut i konkreta avtalskrav till den 15 december. AVTAL 2011 KyrkA har i tre tidigare avtalsrörelser yrkat för ett avtal som är anpassat för Svenska kyrkans förhållanden. Till framgångarna i förra årets avtalsrörelse hörde konkreta förbättringar vad gällde lägerbilagan. Att fortsätta arbeta för ett avtal som är bättre anpassat för Svenska kyrkans verklighet, och öppet för lokala anpassningar, är ett prioriterat område. Kunskap behöver kompletteras Kunskap är ett bärande ord som har en djupare innebörd än begreppet kompetensutveckling. Kunskap kommunicerar att du som är medlem i KyrkA är välutbildad och en hög kompetensnivå. Men att kunskap också är en färskvara. I en föränderlig värld behöver den kunskap vi har kompletteras och utvecklas. Tryggheten har en koppling till arbetsmiljön och att värna om trygga anställningar och förhållanden bland annat under sammanslagningar och förändringar i arbetsmiljön. Ansvar ställer krav – Kunskap, trygghet och verksamhetsnära är ord som ytterst har att göra med ansvar. I våra befattningar inom Svenska kyrkan har vi ofta ett ansvar som knyter an till människor och deras liv. Ett sådant ansvar ställer särskilda krav på individen. Dina verksamhetsbeslut påverkar människor och Svenska kyrkan i flera led. Enskilda arbetsuppgifter kan vi vila ifrån, men ansvaret i befattningen bär vi alltid med oss. För att axla det ansvaret behöver vi såväl trygghet som kunskap och ett avtal som är verksamhetsnära, säger Bror Holm, ordförande i KyrkA. Den 15 december möter KyrkAs förhandlingsdelegation Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation för att utbyta yrkanden, med sikte på att ha ett nytt avtal påskrivet 1 april 2011. SVENSKA PRÄSTERSKAPETS UNDERSTÖDSSTIFTELSE - ANSÖKAN SENAST 5 NOVEMBER 2010 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål ”att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag.” Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2011 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, 104 25 Stockholm, och skall ha inkommit senast den 5 november 2010. Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2010. 14 Kyrkfack 5/10 Kontakta oss på KyrkA Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se Vi arbetar på kansliet JENNY EDLING Kretsordförande, Luleå stiftskrets 0920-26 48 81 CHRISTER EDVINSON Kretsordförande, Skara stiftskrets 0514-122 91 LENA FORSBERG STEN BYLIN Kretsordförande, Härnösands stiftskrets 0663-108 60 ANNA-LISA SAAR Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets 070-515 00 22 MAGNUS GISSLER DANIEL LINDÉN Kretsordförande, Uppsala stiftskrets 070-556 51 64 KENT ÖSTERDAHL Kretsordförande, Visby stiftskrets 0498-24 01 76 ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD Kretsordförande, Västerås stiftskrets 070-252 26 36 LARS GUNNAR SELINDER Kretsordförande, Växjö stiftskrets 070-270 48 05 INGEMAR HANSSON Kretsordförande, Karlstads stiftskrets 0554-68 80 82 ANNA WRAMBY-NIHLGÅRD Kretsordförande, Lunds stiftskrets 040-27 90 18 LEENAH MALMI PAUSER Kretsordförande, Stockholms stiftskrets 070-525 04 72 EVA LINDSTRÖM Kretsordförande, 14:e kretsen 018-16 96 96 ANGELINA BACKMAN Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets 0585-315 41 THOMAS PETERSSON Kretsordförande, Utlandskretsen 004930-864 95 90 Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se VIBEKE HAMMARSTRÖM Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KRISTINA HARRISON GUNNAR KARLQUIST Kretsordförande, Linköpings stiftskrets 070-661 84 36 Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se ANNETH ROOSLIEN-NILSSON Handläggare medlemsregistret anneth@kyrka.se ROBERT SVEC Förbundsjurist svec@kyrka.se SOFIE TILLGREN är föräldraledig ÄNDRING AV MEDLEMSUPPGIFTER Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till lena@kyrka.se eller anneth@kyrka.se FRÅGOR KRING DITT MEDLEMSKAP Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Anneth på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag: lena@kyrka.se 08-441 85 71 anneth@kyrka.se 08-441 85 70 ÖVRIGA FRÅGOR I övriga frågor kontaktar du kansliet på kansli@kyrka.se eller vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se Kyrkfack 5/10 15 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan Posttidning B Kyrkans Akademikerförbund Box 30078 104 25 Stockholm Annika Svensson valdes till andre vice ordförande av förbundsstyrelsen den 1 oktober. Hon har varit fackligt förtroendevald sedan 1998 och suttit som ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2006. Till hjärtefrågorna hör arbetsmiljön. Annika Svensson -andre vice ordförande – Jag känner en tacksamhet och ödmjukhet inför den här förtroendefulla uppgiften, säger Annika Svensson på telefon några dagar efter det att hon har blivit vald. Hon har en lång erfarenhet som fackligt förtroendevald, har varit aktiv sedan 1998 och dessutom var hon regionalt skyddsombud under åren 2001-2009. Ett uppdrag som bland annat gett henne en särskild inblick i arbetsmiljöfrågorna. – Jag har alltid brunnit för de frågorna, att våra medlemmar ska ha det bra på sina arbetsplatser och jobba under rimliga villkor. Arbetsplatsteologin som KyrkA tog fram förra året är ett väldigt bra material som jag hoppas att många medlemmar och arbetsgivare har möjlighet att arbeta med. Annika Svensson arbetar som diakon och distriktschef i Tuve-Säve församling i Göteborgs stift så den erfarenheten tar hon med sig som andre vice ordförande. – Jag ser och hör utifrån att jag är diakon, oavsett om jag är fackligt förtroendevald eller agerar som andre vice ordförande. Vilka frågor är viktiga inför kommande avtalsrörelse? – Det är viktigt med ett verksamhetsnära avtal – som är för kyrkan, frågor kring utbildning och kompetens och att vi har möjligheter att känna en trygghet i vår anställning. Som anställd ska jag veta vad det är för regelverk som styr min tjänst, d v s vilka rättigheter och skyldigheter jag har. Dags att köpa nytt? Med vårt medlemslån kan det bli verklighet. Medlemslånet är framtaget för dig som är medlem i ett SACO förbund. Lånet har färdigförhandlade villkor vilket innebär en förmånlig ränta* och borttagna avgifter. I lånet ingår dessutom ett av marknadens bästa liv- och betalskydd, utan extra kostnad. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * Effektiv ränta 4,85 % (oktober 2010)