1. No category

tema strandskydd
Strandskydd i Skellefteå
På miljöavdelningen i Skellefteå arbetar cirka 25 personer, en av
dem är Peter Lundström som är kommunekolog.
- Det är ungefär tjugo inspektörer och så är vi två biologer och en
geovetare. Det är vi på naturvårdssidan som har fått strandskyddsansvaret. Även några på byggavdelningen jobbar med strandskydd.
De tar hand om det som är relaterat mot byggsektorn. Nu har vi
jobbat med strandskydd i fem eller sex år.

I början när anmälningarna som kom in och skulle tas
upp i nämnden var det mycket arbete med att informera
politikerna om vad lagen om strandskydd innebar.
- De första ärendena tog nog nästan ett halvår eftersom samma ärende togs upp flera gånger. Vi fick läsa in oss på lagtexter och förklara vilket ansvar vi hade som tillsynsmyndighet.
Det tog tid innan politikerna hade insett vad lagen innebär,
men sedan har det rullat på. Antalet ärenden har ökat ganska
mycket, både ansökningar om dispens och anmälningar om
svartbyggen. Ju mer man jobbar med det, desto mer sprids
kunskapen om strandskyddet.
De lokala tidningarna har gjort en del reportage om strandskydd. Att det finns en konflikt mellan att erbjuda attraktiva
strandtomter och att skydda stränder är naturligtvis lockande
att skriva om.
Peter Lundström är kommunekolog i Skellefteå kommun.
Landsbygdsutvecklling i strandnära läge
I Skellefteå kommun har man börjat med LIS-arbete, LIS står
för Landsbygdsutveckling i strandnära läge.
- Egentligen är det ett särskilt skäl för att ge dispens som kom
med den nya lagen 2009. Under sommaren har vi inventerat
naturvärden utmed kusten och utefter några av de större sjöarna. Vi har föreslagit några områden som ur natursynvinkel
inte behöver värnas. Planavdelningen har fortsatt arbetet för
att se om det är lämpligt att bygga där.
Innan den nya lagen kom kunde man ge dispens för lucktomter, markområden utan bebyggelse mellan andra bebyggda
fastigheter eller markområden.
- Nu krävs det mer för att ge dispens. När kommunen är klar
med utpekandet av LIS-områden ska det vidare till länsstyrelsen, som ska godkänna vårt arbete.
Konfliktfyllt
Det är ingen lätt sak att ta hand om anmälningar om strandskyddsbrott och svartbyggen. När Peter pratar om tillsynen
säger han att han och hans kollegor har drabbats av den. På
frågan om varför han väljer det ordet svarar han att det ofta
handlar om begynnande grannfejder.
- När jag började här för sex år sedan låg det gamla ärenden
i högen som till slut hamnade högst upp. De hade väl legat
till sig. Jag tror inte det var någon som ville ta i dem. När det
kommer in anmälningar från ett område kan det komma in
flera stycken. De anmäler varandra. Det kan vara ett gammalt stugområde från 60- 70-talet där det har varit samma
fastighetsägare under en lång period. Men på sista tiden har
många flyttat till sina stugor. Då kanske de river, bygger ut eller bygger nytt. När maskinerna ändå är på plats passar de på
att göra en ny marina, kanske utan tillstånd. Om man ringer
och anmäler för att de gräver i vattnet, värnar strandremsan
eller för att man är avundsjuk, det vet jag inte. Men i de områden där det inte blivit någon bebyggelse är det inte alls lika
många anmälningar.
Polisanmälan rutin
En anmälan om en pir som är byggd fel blir automatiskt ett
föreläggande om att ta bort den.
- Det är inget att diskutera, har man inget tillstånd så måste
den tas bort. I vissa fall skadar det naturen mer om man tar
bort den, vilket vi måste ta hänsyn till vid hanteringen av
ärendet. Men generellt så får man plocka bort. Det går att
söka dispens i efterhand, då kan det hända att piren får vara
kvar om det finns särskilda skäl och för att skona naturmiljön.
Men vi skickar alltid in en åtalsanmälan till polis och åklagar-
6 
miljö & hälsa nummer
7 2011
trycket när det gäller både på ansökningar och på anmälningar har vi utmed kusten. Det är nog 90 - 95 procent, om inte
ännu mer, säger han.
myndighet när vi gör ett föreläggande. Det är rutin efter en
dialog med miljöpolisen och åklagaren här i Västerbotten, att
det är deras uppgift att bedöma om ett ärende ska upp till
åtal eller läggas ned.
En sjö per invånare
På senare tid har det hänt mycket när det gäller strandskyddet. Många problem har uppmärksammats och det har börjat
röra på sig i hela Sverige nu.
- Den nya lagstiftningen som kom för två år sedan, 2009,
fick fart på det hela, säger Peter. Men det finns skillnader. I
Västerbotten överklagar inte länsstyrelsen så många kommunala beslut. Men i Norrbotten överprövas 60 eller 70 procent.
Om det beror på beslutsunderlaget eller på något annat vet
jag inte. På en konferens med Norrbotten förstod jag att vi
lämnar ifrån oss olika typer av dispenser. I inlandskommuner
ser man inte på strandskyddet på samma sätt som i kustkommuner. I Arjeplog, till exempel, finns nästan en sjö per invånare. Där är all bebyggelse jättepositiv. När någon vill bo eller
bygga en stuga i bygden betyder det utveckling. Vi ser prov
på det i Skellefteå också. Inåt land har vi glesbygd. Det största
Flygbildstolkning
Strandskyddsreglerna säger att det krävs tillstånd för alla typer av bryggor, oavsett storlek.
- Det har inte hanterats förut och det finns en uppsjö av
gamla bryggor. Det kan finnas någon typ av muntligt tillstånd,
eller så har man inte agerat tidigare och gjort något åt dem.
Strandskyddslagen har ingen preskriptionstid. Den gäller från
1975, allt som gjorts därefter måste vi hantera om anmälningar kommer in, utöver anmälningar bedriver vi ingen aktiv tillsyn, detta handlar mycket om resurser. För att kunna göra en
rimlig bedömning gjorde vi en flygbildstolkning. Vi jämförde
bilder från 2007 – 2008 med bilder från 1997 – 1998. Jag tror
att vi i runda slängar fann mellan 200 och 300 nytillkomna
objekt. Nu har vi projektanställt folk som hjälper till med högen av föreläggande som vi inte har hunnit med och vi jobbar
med det fram till jul så får vi se hur långt vi hinner.
Gemenskap
Peter och hans kollegor försöker få stugägare i samma område att bygga en gemensam marina och kanske ta bort lite
bryggor och pirar.
- Det är klart att man behöver båtplats när man bor så där.
Men en delad anläggning ger mindre ansvar och så får de
gemenskap på köpet. Vi har en landhöjning här uppe som påverkar och det kommer sediment som slammar igen. Det kan
behövas en ny muddring till båtanläggningen. Är man då tio
eller femton stycken som delar blir det bara en liten kostnad.
Men vissa vill ha sin egen pir nedanför sin egen tomt. Vi ser
inga, eller mycket små, möjligheter att släppa sådana dispenser, säger Peter. Vi anser att det är bättre med en lite större
anläggning än 10-15 mindre enskilda anläggningar, det är mer
skonsamt för naturmiljön.
Cicci Wik
redaktion@ymh.se
•
miljö & hälsa nummer
7 2011
 7