24 IDAG Redaktör Agneta Lagercrantz (vik) tel: 08 – 13 52 88 epost agneta.lagercrantz@svd.se Idagredaktionen epost idag@svd.se Redigering Angelica Risberg Idagsidan måndag–torsdag På webben alla dagar 9 svd.se/idag SvD måndag 25 juni 2012 STADSBI Utan binas viktiga pollineringsarbete blir det ingen skörd. Varken i stan eller på landet. På Kulturhusets tak och hos 25 olika företag i Stockholm har organisationen Bee Urban ställt ut bikupor. ”Bin är nödvändiga för vår överlevnad” En liten grupp människor från ett tidningsmakarföretag står för väntansfulla uppe på Kultur husets tak i centrala Stockholm. – Vi är här för att hälsa på våra husdjur! Deras husdjur är inte mindre än 40 000 bin. Bina bor i en konstnärligt ut smyckad bikupa och sköts om av biologerna Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg som står bak om företaget Bee Urban. Just nu är de båda klädda i vita overaller och stora hattar med nät över huvudet eftersom de precis öpp nat kupan och tagit ut en vaxkaka i ram full med arbetande bin, för att visa och berätta om dem. – Här är drottningen, ser ni att de andra bereder väg för henne. Hon lägger upp till 2 000 ägg per dag efter att ha parat sig vid ett tillfälle, förklarar Josefina Odds berg. – Det där biet som är knallgult har nog varit på besök i en mask ros. Och titta, här föds ett litet bi precis, ser ni? säger Karolina Lis slö och pekar. Att sprida kunskap och medve tenhet om bin och vad deras pol lineringsarbete gör för oss och naturen är en viktig del av Bee Urbans arbete. Dessutom place rar de ut och sköter om bikupor hos företag som månar om mil jön. I dag finns 25 bikupor utpla cerade hos allt från H&M till Naturskyddsföreningen. Företa get får honungen som bikupan genererar – omkring 20 kilo per år – och bidrar till binas överlev nad. – Vi gör det här eftersom bina är nödvändiga för vår egen över levnad, säger Josefina Oddsberg. Livsnödvändiga? Ja, faktiskt. Det är tack vare biet som vi har mat på bordet. Inte bara honung, utan 76 procent av allt vi äter inom EU. Tre fjärdedelar av all vår mat har alltså kommit till tack vare binas pollineringsarbe te. Utan denna lilla insekt skulle vi få klara oss på en diet som till största delen skulle be stå av ris, majs och oli ka sädesslag – växter som pollineras med URBAN ODLING DEL 4 En serie som gräver på djupet. vinden. Kött skulle troligen bli en dyr bristvara eftersom även dju ren äter växter. Förutom de grö dor vi äter så pollinerar bin även växter som är viktiga för vatten rening, markbindning och koldi oxidneutralisering. Honungen som bina producerar är dess utom full av antiox idanter och vitaminer. – Man har räknat ut att vi skulle få skörbjugg inom fyra år ifall bin dör ut, säger Josefina Oddsberg. I dag talar man om en global bi död. I södra Tyskland dog 80 pro cent av de odlade bina och i Sve rige en fjärdedel år 2010. I Sichu anprovinsen i Kina är bina redan försvunna och där får människor själva pollinera fruktträden med pensel för att få någon skörd. Tidskrävande, arbetsamt och dyrt om man jämför med det gra tisarbete bin gör. Det globala pol lineringsvärdet som bin utför är värderat till 1 900 miljarder kro nor. Men varför dör bin? Det finns en rad orsaker, berät tar Josefina Oddsberg och Karo lina Lisslö. De jordbruksgifter som används i lantbruket mins kad biologisk mångfald bland växter, virus, sjukdomar och de kvalster som lever i bikuporna och som i dag är resistenta mot det gift som har använts mot dem. På senare tid har bisamhäl len även drabbats av något som kallas för ”colony collaps disor der” vilket innebär att bina inte längre hittar hem till bikupan. Deras orienteringsförmåga har slagits ut och hela bisamhället i kupan svälter ihjäl. – Det har skyllts på mobil master och svampangrepp, men nu tror man att jordbruks gifterna är orsaken, säger Jose fina Oddberg. – Bland de döda bin som un dersökts har man hittat neoniko tenoider i 96 procent av dem. Det ämnet ingår i bekämpnings medel mot skadeinsekter, förkla rar Karolina Lisslö. – Men vad är egentligen en ska deinsekt? funderar Josefina Oddsberg. De behövs i andra sammanhang i ekosystemet. Och man kan slippa dem i åkrarna på andra sätt än genom gift, till exempel genom att plantera in lökväxter bland säden. När man pratar om bin är det ett samlingsnamn för 289 ar ter inom släkten varav 103 är rödlistade, det vill säga utrotnings hotade, i Sverige. – 15 arter är redan helt för svunna, säger Karolina Lisslö och berättar att även humlor räk nas till bisläktet. – Bin och humlor är båda ef fektiva pollinerare för de har så lurvig kropp. De står för 80 pro cent av allt pollineringsarbete, säger Josefina Oddberg. Hur mår bin mitt i stan, här är det väl giftigt? – De mår bra! Det är värre för dem på landet där de kryper om kring i de jordbruksgifter som grödorna är besprutade med, säger Josefina Oddberg. Hon är urbanekolog, det vill säga kan det mesta om ekologi i stadsmiljö och samspelet mellan byggnader, bilar och människor och andra levande organismer. – I stan får de dessutom en större tillgång till en variation av växter. Ett bi på landet kanske bara har rapsfält omkring sig och när de blommat över svälter bina, säger Karolina Lisslö. För alla som odlar är bin en nödvändighet för att överhuvud taget få någon skörd. Dessutom, ju fler gånger ett bi besöker en äppleblomma, desto större blir frukten, eftersom varje besök ge nererar en kärna i kärnhuset. – Vi hör många som säger att de fått så skruttiga äpplen de se naste åren, att träden måste ha blivit för gamla, men det är bris ten på bin som gör det, säger Josefina Oddsberg. Josefina Oddsberg FOTO: LARS PEHRSON Karolina Lisslö FOTO: LARS PEHRSON Bee Urban Bee Urbans affärsidé är att få företag att ta socialt ansvar genom att sponsra bikupor i stan. De tycker att medvetenheten om bin har ökat de senaste åren. Nu har även Naturskyddsföreningen dragit i gång en kampanj om att rädda biet. Men bara för några år sedan kunde de mötas av kom mentarer som ”det var det sju kaste vi har hört” från företag, el ler ”först måste vi utreda vad bina gör för nytta” från en myn dighetsperson insatt i miljöfrå gor. Att en del kan vara rädda för bin handlar främst om att de blandat ihop dem med getingar, upplever Josefina och Karolina. – Bin sticks oerhört sällan, för då dör de, och de är mest intres serade av blommorna utomhus. Det är getingarna som är intres serade av oss och det vi äter, sä ger Josefina Oddsberg. Som biodlare kan man dock bli stucken ibland, något som inte är bra för Karolina Lisslö som är allergisk mot bistick. Men att byta yrke har aldrig föresvävat henne, bina är för viktiga. – När vi under vår utbildning fick höra att fle ra växtarter för svinner varje år i Nationalstads parken i Stock holm på grund av bristen på bin ville vi göra nå got åt det, säger Karolina Lisslö. – Vi försöker på ett pedago giskt sätt förkla Josefina Oddsberg ra hur viktiga bin är och få människor att värna om naturen och reflektera över vad den ger oss i form av ekosystemtjänster. Vi människor kan inte leva sepa rat från naturen, vi är en del av den, säger Josefina Oddsberg. Bin sticks oerhört sällan, för då dör de, och de är mest intresserade av blommorna utomhus. M MIA SJÖSTRÖM frilansjournalist idag@svd.se MISSA INTE I MORGON Christina Schaffer star tade en ny kurs i stadsodling på universite tet. ”Stads odling håller grönavågare kvar i stan.” IDAG 25 SvD måndag 25 juni 2012 Josefina Oddsberg och Karolina Lisslö är biologer och arbetar genom sitt eget företag Bee Urban med att sköta om bikupor som de hittat sponsorer för mitt i Stockholm. ”Bin mår bra i stan”, säger de och jämför med dem på landet som kryper omkring i jordbruksgifter. 7 Grundkurs i bins pollineringsarbete Tambin kan flyga upp till tre kilomter I naturen finns han- och honblommor. För att det ska bli frukt måste frömjöl från blommor av olika kön på en växt blandas. Detta sker främst med binas hjälp när de flyger från blomma till blomma och suger nektar och samlar pollen. Tambin kan flyga upp till tre kilometer från kupan, medan vilda bin kan leva hela sitt liv på 400 kvadratmeter. Bin äter nektar och deras larver äter pollen. De bin som övervintrar i kupan lever på honung som de gjort genom att blanda nektar och sitt sekret i sin honungsmage för att sedan kräkas upp det igen. Det här kan du göra för att hjälpa bina: • Odla hallon eller kryddväxter som timjan och mynta. • Plantera en sälg, de blommar tidigt och ger mat till bina på våren. • Låt klövern vara kvar i gräsmattan, och plantera gärna in mer. • Klipp inte gräsmattan före midsommar, i alla fall inte hela ytan. • Använd inte gift mot myror, det dödar även bin och humlor. Kaffesump eller mald vitpeppar går lika bra. • Köp ekologiska varor utan jordbruksgifter. • Bygg eller köp biholkar (en bunt med bambupinnar), humlebon (en nedgrävd kruka) eller ett insektshotell och häng ut. Källa: Bee Urban FOTO: LARS PEHRSON 0 webben Läs mer om hur du som privatperson eller företag kan bli fadder åt bin: 5 beeurban.se MISSA INTE Läs mer om bin i SvD:s Ipadmagasin Insikt som kommer på fredag.