1. No category

Nr 2
2011
Årg 22
Nu är det vår!
Kosläpp hos Nils-Göran
Göran Jönsson på Kullaberg 1 maj 2011 (Foto: T. Fröjd)
Familjedag/Kubbturnering
Lördag 18/6
1
kl 13-16
på Venestads Idrottsplats
Familjedag/ kubbturnering.
Boule för de som vill.
Idrottsföreningen säljer kaffe och håller kiosken öppen.
Välkomna!
Wenestads Byalag
2
Kalendarium:
Lördag 18/6 kl 13-16
16
Familjedag/Kubbturnering
på Venestads Idrottsplats
Idrottsplats.
Boule för de som vill.
Idrottsföreningen säljer kaffe och
håller kiosken öppen.
Välkomna!
Hänt i byn:
Wenestadsbladet nr 2-11
Utkommer med 4 nummer årligen
Forum för
Wenestads Byalag
Nygrundat 1988
Årsavgift för familj: 100 kr
Pg: 53 26 39 - 2
E-post: tfrojd@spray.se
Byalagets hemsida:
http://wenestadsbyalag.webs.com/
Redaktion: Tommie Fröjd, Börje och Ursula
Karlstedt, Lennart och Sonja Thiman.
*Pingisturnering för barn och vuxna i Venestads
IF:s klubbstuga 25 feb.
*Årsmöte i Venestads Byalag 5 mars, ca 40
medlemmar deltog. Förslaget om ny lokal för
byalaget i VIF:s klubbstuga accepterades av en
majoritet av de närvarande.
*Valborg firades traditionsenligt vid Vävablegan,
ca 80st medlemmar deltog
deltog.
*Kosläpp med Kobingo
bingo hos Nils
Nils-Göran Jönsson på
Kullaberg den 1 maj, runt 10
100 personer deltog.
*Ett nytt arrangemang var öölprovning med
bryggaren Rickard i VIF:s klubbstuga 13 maj, ett
20-tal
tal personer avsmakade olika ölsorter
ölsorter.
*En ny fin anslagstavla har satts upp vid
byaklockan.
Red
**
Obs! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i
insända bidrag.
Byalagets samlingslokal:
Venestads skola
Ordförande: Lars-Göran Bergsjö
Klårrödsvägen 11
291 92 Kristianstad
Tel: 044 - 24 57 81
Sekreterare: Marcus Glantz
Klårrödsv 99
291 92 Kristianstad
Tel 044 – 21 93 93
Kassör:
Skolvaktm:
Susanne Nilsson
Venestads Byväg 109-66
109
291 92 Kristianstad
Tel: 044-1402525
Peter Mogensen
Venestads skola
291 92 Kristianstad
Tel: 044 - 23 94 76
Venestads Idrottsplats 201
2011
Kr himmelfärdsdag 2/5
/5 kl 9.00 GökottaFriluftsgudtjänst
Midsommarafton 24/6
/6 kl 12
12-15:
Familjefest med midsommarstång
och spelman. Fritt inträde!
Midsommardagen 25/6 kl 20.3001.00: Dans till CHINOX
CHINOX.
Lördag 2/7: Loppmarknad 10
10-14, auktion kl 11.30.
Söndag 31/7: Dans
ans till Bengt Hedins ork 16.00.
Välkomna! VIF
**
Glöm inte .....
att betala in medlemsavgiften till Wenestads
Byalag, 100 kr per familj till Pg: 53 26 39 – 2.
Skriv namn och adress på inbetalningen.
Styrelsen
Wenestadsbladet 2-11
3
Venestad – Jordens centrum =
Sant!
Jag sitter här på Mejerigården i Venestad och
funderar ner några rader om byns fantastiska
idrottsförening – VENESTADS IF. Första gången
jag bevistade Vildsvinsvallen var en
midsommarafton år 1987 – snart 25 år sedan. På
den tidenn var jag en inbiten stockholmare på
skånskt besök, men insåg redan då vilken vacker
plats och underbar bygd detta var. Sedan 1990 har
jag varje år tillbringat midsommarafton på
idrottsplatsen. 1991 blev jag så permanent
medborgare i Venestad. Efter det harr jag även tittat
på fotbollsmatcher, jobbat på loppisen och hyrt
klubbstugan för lägerskola med mina elever ett
antal gånger.
I mars firade jag 20 år i Venestad, och som i en
dröm - helt overkligt!- blev jag hastigt och lustigt
en söndag kl 14:15 ”shanghajad”
ghajad” av ingen mindre
än Tommy Persson ( stödföreningens nye
ordförande). Med överrumplingsteknik lyckades
han få mig att infinna mig på idrottsföreningens
årsmöte 45 minuter efter det han ringt upp. Detta
resulterade i att jag röstades in som ordförande i
denna eminenta förening detta år! Jag tackar
mycket ödmjukt för förtroendet och känner mig
som en redig venestadbo. Jag inser samtidigt att
den stab som redan är tillsatt och inarbetad i
verksamheten är de som verkligen är betydelsefulla
– ni är alla ovärderliga!
ärderliga! Jag hoppas att jag kan
komma att göra någon nytta ändå framöver.
Några som verkligen gjort nytta denna säsong är
tränare och spelare, fyra segrar i rad! Detta är
otroligt roligt! Vi ser fram emot ännu fler
supporters på våra matcher framöver. Jag vill
därför rekommendera alla som vill veta mer om
matcher, föreningen och även sommar-programmet
sommar
att gå in på föreningens hemsida:
www.laget.se/venestad , där finns även
sommarprogrammet med gökotta, midsommar,
midsomm
loppis/auktion och danstillfällen.
Närmast kommande hemmamatch med A-laget
A
20
maj 19:00 och 28 maj 14:00.
Detta år ser kontakter/styrelse i VIF ut enligt
följande:


Tränare:
Assist. tränare:
Håkan Hellberg
Tim Thomasson


Lagledare/A:
Vice ordf :
Johan Hansson
André Nilsson




Kassör:
Sekreterare:
Lokaluthyrn.:
Ordförande:
Christensen
Marita Trobäck
Lennart Nilsson
Kerstin Nackmar
Undertecknad, Bonnie
Vi ses på Vildsvinsvallen!
**
Venestads IF´s stödförening
Venestads IF´s stödförening bildades av några
entusiaster för lite drygt 40 år sen. Målet var och är
att vid behov hjälpa idrottsföreningen på lite olika
sätt och vis.
Att vara medlem i VIFs stödförening är detsamma
som att bry sig om föreningslivet i bygden.
Några aktiviteter som kan nämnas är medlemsfest
med årsmöte i klubbstugan i början av mars månad
varje år, samt ålagille har vi också i klubbstugan
och detta brukar bli någon gång i oktober.
Är det något ni funderar över och/eller om ni vill
bli medlem i VIFs stödförening,
örening, hör av er till
någon av oss i styrelsen.
2011år styrelse ser ut som följer
följer:
Ordf Tommy Persson
Sekreterare
ekreterare Kerstin Roman
Kassör Inge Andersson
Ledamot Sven Nilsson
Ledamot
edamot Sylvia Löfqvist
Supleant
upleant Marita Trobäck
Tommy Persson
Persson, Västra Ryd
**
Rabarberchutney
1 gul lök
2 vitlöksklyftor, hackade
1 bit färsk ingefära, skivad
4 st kardemummakapslar
½ röd chili, hackad
1 msk rapsolja
500gr rabarber, strimlade
½ dl honung
1 msk vitvinsvinäger
1 tsk salt
Fräs lök, vitlök, ingefära, kardemumma, och ch
chilin
i olja. Tillsätt rabarber, honung, vinäger och salt.
Koka 15 min på svag värme. Häll på burkar.
Wenestadsbladet 2-11
4
Rabarbersaft
1 l vatten
750 gr rabarber, hackade
1 kanelstång
4 dl socker
1 citron
Koka vatten, rabarber, kanel 10 minuter.
Sila i silduk. Koka saft och socker. Pressa i
citronen. Häll på flaskor.
Rabarber och Flädermarmelad
500 gr rabarber
5 dl syltsocker
1 dl koncentrerad flädersaft
Skär rabarberna i små bitar. Blanda med syltsocker
och flädersaften i en kastrull. Sjud på svag värme i
10 min tills rabarberna mjuknat. Häll på burkar.
Ursula Härdelin-Karlstedt
**
Ur Ny Reshandbok öfver
Sverige
av C.M. Rosenberg Stockholm, Nya
Tryckeriaktiebolaget 1887
Kristianstad-Degeberga-Åhus
Två banor gå från Kristianstad söderut, den lägre
och äldre, Gärds Härads järnväg, öppnad 1883, till
Degeberga med bibana Efveröd-Åhus, den andra
öppnad 1885 direkt till Åhus. Båda banorna äro
normalspåriga. Den förra använder linjen
Kristianstad-Karpalund af Hessleholm-Kristianstads
Jernväg. Afståndet Kristianstad-Degeberga 35km,
Kristianstad-Efveröd-Åhus 43 km. Afståndet
Kristianstad- Åhus direkt 17km.
Från Kristianstad till Degeberga 2 tåg dagligen 22,5 tim., öfver Efveröd till Åhus 1 tåg 2,5 tim.,
blott till Efveröd 3 tåg dagligen. (Priser ej utsatta).
Kristianstad-Åhus direkt, 2 tåg dagligen 50 min.
kr.1.20 första klass, kr.0.50 tredje klass.
Sedan tåget från Kristianstad hunnit till Karpalund,
inslås sydlig riktning öfver en bördig slätt.
7km. från Kristianstad Öllsjö. Banan korsar här
stora landsvägen från Kristianstad till nordvestra
Skåne. Vi närmar oss nu på den högra sidan
uppträdande branta åsen.
9km. Skepparslöf. T.h. kyrkan, t.v. utsigt öfver
den stora slätten. Den närmaste kyrkan t.v. är Vä
(2km.) i en stor by. Redan år 1170 anlades
premonstratensklostret i Vä, hvilket dock
nedbrann 1213, då munkarna lära ha flyttat till
Beckaskog. Vä märkliga kyrka qvarstår ännu, ehuru
tillbygd och förändrad. Platsen repade sig efter
branden och blef stad, ehuru alltid obetydlig.
Härjadt i flere krig, öfvergick Vä slutligen att
blifva en by då Kristianstad - hvartill det nu utgör
annexförsamling - uppstod. En ruin finnes efter ett
i slutet af 1100-talet uppfördt kapell och Vä har i
djupa hvälfvda källrar ett djupt liggande
gaturester minnen från sin stadstid.
Vid Skepparslöf gör banan en svängning åt vester
och höjer sig upp på sluttningen, men återtager vi
Uddarps herregård med hållplats, en sydlig
riktning.
13km. Ovesholm. Vesterut har man herregården
Mansdala (under Maltesholm) och der bortom det
nyss omtalade Vä. T.v. och 3km. in i skogen ligger
Ovesholm, hufvudgården till en egendomskomplex,
som uppskattas till mer än två millioner och eges
af grefve Hamilton. Boningshuset, en
trevåningsbyggnad, omgifves af en liten sjö och
park.
16km. Nöbbelöf. T.v. ligga nedanför den med
löfskog bevuxna sluttning, på hvilken banan löper,
Nöbbelöfs by med gästgifvargård och
tingsställe.(TingsNöbbelöf.
Vid Tullsåkra är hållplats.
21 km. Tollarp, Som jag fortsätter med nästa gång.
Ursula Härdelin-Karlstedt
**
Per och Gunhild (Gunella)
Mårtensson, Venestad 11,
se Boken om Wenestad sid 113-114.
De ägde och bodde
senare även på
nuvarande Venestad
34:15 (mitt hus),
varefter de bodde i
det i egen regi
byggda huset i byn
på nordligaste delen
av den åkern på nr 11
(nuv Karlstedts,
byggt 1901).
Nr 11 gården var
överlåten till dottern
Maria f 1879 med
make Nils Svärd.
Agnes och Karls bröllop
Deras yngsta dotter Agnes f 1920 gifte sig i
Salskogs missionshus med Karl f 1916, son till
Wenestadsbladet 2-11
5
Ester och Johan Persson i Salskog. (Båda
familjerna var verksamma inom baptistförbundet).
Ester och Johans ställe ägdes senare av yngste
sonen John, gift med Barbro, som bodde kvar där
även efter Johns frånfälle, och ända till förra året.
Den av Johns bröder (Karl), som gifte sig med
Agnes Svärd fick bla sönerna Bengt och Rune,
vilka besökte mig lördagen 9 april 2011. Det var
Bengt, som för mer än ett år sedan tagit kontakt
med Byalagets förre ordförande Nils-Göran
Jönsson, Kullaberg (och alltså granne till Svärds).
Nils-Göran hade i sin tur hänvisat till mig, då
Bengt undrat om det kunde finnas någon kvar i byn
som känt till Maria och Nils Svärd, som var hans
morföräldrar.
Nils Svärd f i Bassköp 3/12 1881, var son till
dagsverkstorpare Per Svärd och hans hustru Kersti
Nilsdotter. Nils kom i början på 1900-talet till Per
Mårtenssons i Venestad som dräng. Efter några år
ingår han äktenskap med Maria som var dotter till
Per Mårtensson. Först arrenderar de gården, men
förvärvar den senare. Deras första barn, en dotter
föds 1909.
Gurli Nieminen
**
Kinaresan (del 2)
Nästa dag som var den 27 åkte vi på morgonen till
en park för att vara med kineserna och
gymnastisera. Just denna morgon var den blåsigaste
och kallaste på hela resan ändå fanns det många
rörliga kineser i parken, dock mycket mindre än
annars enligt Leif. Där fanns också en massa
träningsredskap uppsatta, enkla men av alla
tänkbara slag. De användes flitigt både av kineserna
själva och av mina medresenärer, själv tog jag det
lugnt, jag var krasslig redan när vi reste och denna
dag nådde förkylningen sin kulmen. Efter musiken
från en cd-spelare rörde sig kineserna rytmiskt
och snart deltog nästan halva vår grupp i dansen.
Vi upplevde kineserna som väldigt vänliga och
tillmötesgående och de lät oss gärna deltaga i
sina aktiviteter. Efter gymnastiken vandrade vi i
en lång öppen gång eller korridor där satt
mängder med folk sysselsatta med kortspel,
domino, utövande av musik m.m. Så småningom
kom vi fram till ett vackert tempel, Himmelens
tempel. Det hade använts bara en gång om året
och det var när kejsaren kom dit. I templet fanns
två troner den ena avsedd för kejsaren och den
andra för hans Gud där skulle de sitta och resonera
om vädret för det kommande året. Sedan besökte vi
ett ställe där man sålde pärlor. Vi blev förevisade
hur pärlodlingen gick till genom att många ämnen
till pärlor stoppades in i musslan. Alla utvecklades
till pärlor men av kanske tio eller tjugo pärlor så
var det ofta bara ett par stycken som dög till
smycken de övriga maldes ned till en utmärkt
hudkräm som motverkade rynkor. Även här blev vi
omhändertagna av vänliga säljsugna unga flickor
och det köptes både pärlor och hudkräm.
Vi fick sedan åter tillfälle att vandra bland
hutonger som låg i anslutning till Trummtornet
som vi senare skull besöka. Det finns beslut på att
40% av hutongema ska rivas resten ska få finnas
kvar som bostäder. Det har på senare år blivit
populärt att bo i hutonger och priserna har stigit.
Förmodligen renoveras det så att det blir till en
modern bostad. Vi stegade sedan uppför en
svindlande hög trappa i Trummtornet, där uppe
fanns väldig trummor uppsatta och där trummade
man förr, för att folk skulle veta exempelvis när
det var tid att börja jobba. När vi gick där och
beundrade de väldiga trummorna så kom några
ungdomar vackert klädda i vita utanpåskjortor röda
byxor och med gyllene band runt midjan. De
ställde sig framför var sin trumma och sedan
började en trummkonsert vars like vi aldrig hört.
Oerhört mäktigt och rytmiskt, när de så
småningom slutade fick de en varm applåd från
oss all åhörare.
Efter Trummtornet åkte vi till en marknad som
kallades sidenmarknaden, det såldes siden där men
huvudsakligen allt annat som kan säljas på en
marknad. Marknaden var inrymd i en byggnad
ungefär som ett varuhus i flera våningar.
Försäljarna stod i vart sitt lilla bås och utbjöd
högljutt sina varor. De ropade efter oss, drog i
oss, flörtade med oss, följde efter oss, och gav
specialpris, bara för oss. Vi hade lärt oss pruta i
bussen av Leif och nu skulle vi omsätta våra
kunskaper inga bud var för låga och priset kunde
slutligen hamna på kanske en tredjedel av det
begärda eller ännu mindre. Margareta som visade
sig vara en skicklig prutare köpte en kinesisk mur i
glas för 15 yan och en vacker tofs för det samma.
Själv köpte jag 10'Y2 par strumpor för 65 yan. När
vi hade växlat pengar inför resan så hade vi försett
oss med huvudsumman i dollar och en mindre del
i kinesiska yan. Vi insåg snart att det var fel och
växlade alla våra dollar till yan. En yan har
nämligen ungefär samma värde som en krona och
det underlättar ju för oss ej så snabbtänkta när vi
skall handla. Margareta hade några veckor innan
vår resa hittat en kinesisk sedel utanför Domus,
den visade sig nu vara värd 50 öre.
Wenestadsbladet 2-11
6
När vi åter hade vilat ut en natt visade sig dagen
vara den 28/11, och vi skulle besöka en cloisonne
fabrik, något som vi inte visste mycket om innan.
Där tillverkades vaser, fat och andra prydnads
föremål enligt en speciell teknik kallad cloisonne.
Man bildade mönstret med hjälp av smala
kopparplåtar som man klistrade fast på råämnet
av koppar. De bildade mönstrena fylldes sedan
med hjälp av pipetter
er med emaljfärg därefter
däre
brändes föremålet i en ugn fylldes igen med nyfärg
och brändes i flera
era omgångar, slutligen polerades
föremålet och resultatet blev fantastiskt vackert.
Det var verkliga konstnärer
rer som arbetade under
mycket enkla förhållande. Även här blev det
tillfälle att inhandla de vackra sakern
rna, alla ville ju
ha något med sig hem av det vi hade sett och det
fanns föremål i alla prisklasser beroende på dess
storlek.
Vi åkte sen till en plats där en kejsare från
Mingdynastin låg begravd. För att komma dit fick
vi gå genom en alle'som hette Andarnas alle'. Den
kantades av figurer av sten i naturlig storlek. Det
var olika djur som elefanter, lejon, hästar, kameler
men också generaler och präster. I en av de gamla
byggnaderna där var det museum där vi kunde se
föremål från kejsartiden bl. a. kronor, där fanns
också en staty av en mäktig kejsare. Graven fanns
i en kulle bakom byggnaden.
Så var det dags att besöka en bondee på landet
dock nära staden. När vi steg in genom porten
po
fanns det en vacker målning framför oss så tog vi
till vänster och stod på en öppen gård med
byggnaderna på alla sidor om oss. En stor hund
stod i en bur på gårdsplanen kanske för att man
hade besök.. Man hade ingångar till de olika
rummen från gården och fick alltså gå ut vid varje
besök i ett annat rum. Familjen bestod av ett yngre
par som drev gården de hade en liten son på fya,
fem år. Även fruns föräldrar som tidigare hade
brukat gården bodde kvar. Frun på gården hade
också en syster men hon bodde inte kvar. Vi fick
gå in och hälsa på i det äldre parets rum. Större
delen av rummet upptogs av sängen som tycktes
vara uppbyggd av någon sortss kakelplattor som var
täckt av en tunn madrass. Vi hade oc
också sett att
utanför på väggen fanns en lucka som ledde in till
under sängen där eldade man inför na
natten så att
sängen blev varm att ligga i för övrigt såg den
mycket hård ut men var faktiskt nu en bit upp pa
dagenfortfarande
fortfarande ljummen. För övrigt fanns det i
rummet ett par stolar, något skåp och en TV som
dagen till ära stod på. Vi fick också ti
titta in i
familjens matrum som även det var mycket
spartanskt möblerat. Det fanns två kök ett gammalt
och ett nytt båda mycket enkla och små, men det
fanns spis tvättmaskin
askin och köksfläkt. Familjen
brukade några få hektar jord där man odlade dadlar
och sharonfrukt som man sedan torkade och sålde.
Vi var alla eftertänksamma
änksamma när vi lämnade gården
och tänkte på våra egna hem jämfö
jämfört med den
kinesiska bondens. Efter besöket hos bonden åkte
vi till Kinesiska muren. Först åt vi lunch på en
restaurang nära muren redan där kunde vi beskåda
muren eftersom väggar och tak var gjorda av glas,
så var där också väldigt varmt. Detta var nog den
vackraste och soligaste dage
dagen på hela resan och det
blåste endast obetydligt. Efter måltiden kunde vi
börja vår bestigning av muren som vi såg ringla
upp och ner för bergen omkring oss. Muren
började byggas redan på 300 talet f. Kr. som
skydd mot nomader och har sedan byggts på i
århundraden.
undraden. Den är över 600 mil lång
och det upptäcks efter hand nya delar som
restaureras. Det var en fantastisk upplevelse att
mödosamt ta sig upp för trapporna. Till det första
vakttornet var det inte så högt och dit upp orkade
nog alla ta sig men sedan fortsatte det alltmer
brant uppåt vårt mål blev en röd flagga som stod
på den högsta punkten på denna del av muren och vi
knatade på, en del trappsteg var uppemot
halvmetern höga medan andra endast var några få
centimeter. Även här utbjöd suvenirförsäljare sina
varor och hur de orkat frakta upp alla sina prylar så
högt upp för muren var inte lätt att begripa. Ännu
mer förvånade blev vi när vi såg att nedanför
muren men ändå högt upp på berget fanns
kameler. Dessa var det meningen att turisterna
skulle fotografera mot betalning. Uppe vid
flaggan var det en betagande utsikt och vi kunde
se muren från nära till långt bort ifrån oss. Här uppe
blåste det lite det var svalkande efter den jobbiga
vandringen uppåt. Nedfärden blev inte mindre
mödosam och man behövde gärna hålla igen lite i
räckena så att belastningen på benen inte blev för
stor när vi tog oss ner. (forts i nästa nummer)
Lars Johansson
Wenestadsbladet 2-11