Samrådsredogörelse Etapp 2
1(66) Bilaga 1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE MARKBYGDENS VINDKRAFTPARK, ETAPP 2 2013-03-19 Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 2(66) Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 Samrådsredogörelse 2013-03-19 Innehåll 1 2 3 Markbygdens vindkraftpark, Etapp 2 2 Samråd 3 1.1 Samråd i tidigare skeden 3 1.2 Genomförda samråd för Etapp 2 3 1.3 Samråd för 130 kV-ledning 5 Sammanställning av samråd avseende Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 6 2.1 Myndigheter 6 2.2 Samråd med organisationer och företag 40 2.3 Samråd med privatpersoner 46 Samråd avseende 130 kV kraftledning för anslutning till stamnätet 51 3.1 Samråd med myndigheter 51 3.2 Samråd med organisationer och företag 59 3.3 Samråd med privatpersoner 62 Bilagor: Annonser för inbjudan till samråd gällande Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Skriftlig inbjudan till samråd för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Skriftlig inbjudan till kompletterande samråd gällande 130 kV-kraftledning för anslutning till stamnät Deltagarlistor vid samrådsmöte för allmänheten Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 3(66) 1 Samråd 1.1 Samråd i tidigare skeden Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken för Vindkraft i Markbygden i samband med ansökan om tillåtlighet som inlämnades 2007. I samband med att planering för etapp 2 av Markbygdens vindkraftpark påbörjades genomfördes samråd med en vid samrådskrets enligt lista i kapitel 1.2. Avsikten med samråden har dels varit att informera om den planerade verksamheten, dels att ta del av synpunkter gällande relevanta aspekter att ta hänsyn till vid konsekvensbedömningen och/eller eventuell information om området som kan vara viktig att beakta i den fortsatta planeringen av etapp 2. De samråd som genomförts och de synpunkter som framförts angående Markbygdens vindkraftpark etapp 2 har sammanställts i denna samrådsredogörelse. 1.2 Genomförda samråd för Etapp 2 Inbjudan till skriftliga samråd har skickats ut till följande myndigheter, organisationer och företag: Arbetsmiljöverket Arvidsjaurs flygplats Arvidsjaurs kommun Bergsstaten Boverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Hi3G Access AB Jordbruksverket Jägarnas riksförbund Kammarkollegiet Lantbrukarnas riskförbund Norrbotten Lantmäteriet Luftfartsverket Länsstyrelsen i Norrbottens län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Net4mobility Norrbottens museum Piteå kommun Post och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Samerådets svenska sektion Sametinget SMHI Semisjaur-Njarg sameby Sjöfartsverket Skanova Elskyddsärenden Skogsstyrelsen Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 4(66) Sveaskog Svenska Kraftnät Svenska samernas riskförbund Sveriges geologiska undersökning Sveriges Naturskyddsförening Sveriges Ornitologiska förening Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB Telia Sonera Teracom AB Trafikverket Transportstyrelsen Transportstyrelsen, luftfartsavdelningen Västerbottens museum Västra Kikkejaur sameby Östra Kikkejaur sameby 3GIS Fastighetsägare, boende och fritidshusägare inom 2 km från utredningsområdet Utöver skriftliga samråd har ett antal samrådsmöten hållits, vilka listas nedan. Syftet med samtliga möten har varit att informera, stämma av information och inhämta synpunkter. Samrådspart Piteå Kommun Piteå Kommun Boende/fritidshusägare i området Länsstyrelsen och Piteå Kommun Piteå Kommun Länsstyrelsen Piteå Kommun Piteå Kommun Datum för möte 2011-11-06 2011-11-07 2011-11-29 Plats Piteå Piteå Pite Långträsk 2011-12-06 Luleå 2012-01-18 2011-12-15 2012-02-08 2012-02-14 Piteå Telefonmöte Telefonmöte Telefonmöte Piteå Kommun 2012-02-17 Luleå Sveaskog Piteå Kommun Allmänt samrådsmöte 2012-02-22 2012-03-06 2012-04-18 Telefonmöte Piteå Koler Länsstyrelsen och Piteå Kommun Semisjaur-Njarg sameby 2012-05-09 Luleå 2012-05-23 Arvidsjaur Östra Kikkejaur sameby 2012-05-23 Arvidsjaur Arvidsjaurs och Älvsby kommuner Naturvårdsverket 2012-05-24 Älvsbyn 2012-10-16 Stockholm Piteå kommun 2012-11-20 Piteå Ämnesområde Planering av samråd Inledande samråd Information om planeringsläge Planeringsläge Planeringsläge Kulturmiljö Naturhänsyn Påverkan på närboende Kulturmiljö och landskap Naturhänsyn Planeringsläge Genomgång av samrådshandling Genomgång av samrådshandling Genomgång av samrådshandling Genomgång av samrådshandling Genomgång av samrådshandling Genomgång av samrådshandling Bolagets bemötande av kommunens synpunkter Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 5(66) Arvidsjaur flygplats 2012-11-08 Arvidsjaur MSA-ytan Inbjudan till det allmänna samrådsmötet 18 april 2012 i Koler skedde på flera sätt: Tidningsannons i NSD, Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen 28 mars 2012 Skriftlig inbjudan till fastighetsägare inom 2 km från utredningsområdet ca 4 veckor före mötet Oadresserad direktreklam till angränsande byar till utredningsområdet (postnummer 93 391, 944 91, 942 03, 942 04, 942 05 och 946 99) ca 4 veckor före mötet Utöver de formella samrådsmötena har ett antal ”fokusgruppsmöten” av mer informell karaktär hållits mellan Piteå kommun och Bolaget. Syftet har varit att Piteå kommun och Bolaget ska vara överens om den tillståndsansökan som lämnas in till Miljöprövningsdelegationen. Frågor och synpunkter har bearbetats systematiskt efter sådant som man varit överens om, sådant man kunnat förhandla om och sådant som man ej kunnat komma överenes om. Förutom de synpunkter som lämnats in skriftligen, och som redovisas i denna samrådsredogörelse, har Bolaget haft ett 20-tal telefonkontakter med privatpersoner. 1.3 Samråd för 130 kV-ledning Samtliga samrådsparter enligt listan i kap 1.2. inbjöds till skriftligt samråd avseende 130 kV anslutningsledning till stamnätet. Omfattningen av berörda fastighetsägare utökades dock till att även omfatta hela området mellan vindkraftområdet och befintlig stamnätsledning väster om området. Ett samrådsunderlag, daterat 2012-10-31, skickades ut den 31 oktober 2012. Samrådet avseende elledning annonserades i NSD, Norrbottenskuriren och Piteå-Tidningen den 2 november 2012. Fyra samrådsmöten har genomförts för 130 kV-ledningen. Mötesinbjudan samt skriftligt samrådsunderlag skickades den 1 november 2012. Samrådspart Datum för möte Plats Arvidsjaur kommun Älvsbyns kommun Piteå kommun Svenska kraftnät 2012-11-08 2012-11-12 2012-11-20 2012-11-29 Arvidsjaur Älvsbyn Piteå Stockholm Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 6(66) 2 Sammanställning av samråd avseende Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 2.1 Myndigheter 2.1.1 Piteå kommun Synpunkter på Samrådshandling, daterad 2012-04-03 har framförts av Piteå kommun dels vid samrådsmöte den 9 maj 2012, dels i skriftligt samrådsyttrande daterat 2012-06-27. Nedan följer en sammanställning av dessa synpunkter: Allmänt En tydlig redovisning av ambitionsnivån gällande antalet vindkraftverk och dess placering (parklayout) i Etapp 2 bör till. Markbygden Vind AB har i olika dokument presenterat varierande antal vindkraftverk inom Etapp 2. Miljökonsekvensbeskrivningen från 2008-05-26 anger för Etapp 2 drygt 300 vindkraftverk i beskrivningen av ett sannolikt huvudalternativ. Samrådsunderlaget från 201112-06 anger att Etapp 2 omfattar litet drygt 350 vindkraftverk medan Samrådshandlingen från 2012-04-03 anger ca 450 vindkraftverk för Etapp 2. Under samma tidsperiod har effekten på ett standardverk ökat, från ca 2 MW när tillåtlighetsprövningen gjordes, till idag ca 3 MW. Teknikutveckling sker hela tiden. Bolaget bör tydligare presentera vilken målsättningen gällande energiproduktion är samt vilka ambitionerna på hänsynstagande gentemot nedanstående resurser och värden är och som alternativt planeras att vidtas. Ju fler vindkraftverk desto större konsekvenser kan förväntas. Bolagets bemötande: I det första utkastet har man ett relativt långt avstånd mellan verken. Nu är utgångspunkten att optimera den mark som tas i anspråk och etablera så många verk som möjligt men ändå ta hänsyn till naturmiljö, kulturmiljö osv. I ansökan till MPD kommer Bolaget att ansöka för en så kallad boxmodell, vilket innebär att Bolaget behåller en viss frihet för exakt placering och typ av verk till dess att detaljprojekteringen kommit igång. Denna boxmodell innebär att de placeringar som illustreras i framtagen parklayout inte är några slutgiltiga val, utan används av schematisk karaktär. Verken placeras efter beaktande av vindförhållande, lämpligt avstånd mellan verk samt efter hänsyn tagen till områden där placering av vindkraftverk bör undvikas, de så kallade restriktionsområdena. Efter denna avvägning återstår vissa områden som anses lämpliga för placering av verk. Detta innefattar en flexibel placering av verk inom området för tillåtlighetsbeslutet men utanför restriktionsområdena för optimal elproduktion efter tillgänglig teknik och hänsyn tagen till övriga intressen. Då ett exempel på en parklayout tas fram i detta skede är det viktigt att inte låsa fast sig vid något som sedan kan utgöra onödiga hinder för att kunna optimera utformandet av vindkraftparken. Detta är viktigt just på grund av den snabba teknikutvecklingen som Piteå kommun anger här ovan. Att beskriva den planerade parken på detta sätt innebär absolut inte några totala friheter, utan de villkor som fastställts i tillåtlighetsbeslutet samt de villkor som sedan kommer att finnas i tillståndet måste följas vid den fortsatta detaljprojekteringen längre fram. Målsättningen för energiproduktion samt ambitionsnivå för hänsynstagande och åtgärdsförslag redogörs för i MKB:n.. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 7(66) Landskap Landskapets komplexitet – redovisning av konsekvenser genom alternativ layout: Kommande MKB och tillståndsansökan måste bättre redovisa den landskapliga komplexiteten. Alternativa förhållningssätt till olika ingående delar i landskapet, d v s alternativa layouter, måste redovisas för att optimera nyttjandet av området ur landskaplig synpunkt och reducera negativa konsekvenser. Vilka blir konsekvenserna av exploatering för respektive landskaplig del och för landskapet sett som helhet? Bolagets bemötande: En parklayout med utgångspunkt att kunna bedöma möjliga konsekvenser har tagits fram. Ett scenario där den största potentiella omfattningen av konsekvenserna kan belysas har ansetts vara en layout med lägre och fler verk blandat med några högre verk. Det slutliga valet kan dock bli en park med färre och större verk, men Bolaget har i MKB:n valt att utgå från ett ”värsta scenario” ur konsekvenssynpunkt. Bolaget har beaktat konsekvenserna ur ett helhetsperspektiv i MKB:n. Landskapet, som Etapp 2 är del av, utgör Piteå kommuns mest vildmarkspräglade och ostörda område. Området för Etapp 2 sönderfaller i tre olika huvudområden som, genom utbredningen tillsammans med influensområdet för visuell påverkan blir mycket stort och vida övergår avgränsningen för Riksintresse Vindbruk. Influensområdet är som bredast 2,5 mil brett och ligger inte, som anges, mellan älvdalarna Åbyälven, Lillpiteälven och Bänkerträsket utan är spritt på ömse sidor av älvdalarna och sjöarna. I samrådshandlingen beskrivs etappområdet som en likformig enhet med låg komplexitet och därmed också som ett område till vilket förhållningssättet kan vara ett och det samma. Området beskrivs som en höjdplatå präglad av storskaligt skogsbruk. Så är inte fallet. Bolagets bemötande: Den förhållandevis vildmarkspräglade och ostörda karaktär som området har idag kommer i hög grad att förändras, vilket kommer att beskrivas i MKB:n. Etapp 2 beskrivs som ett höjdområde uppdelat av tre dalgångar, som sträcker sig ut i det omgivande, flackare landskapet. Etappen beskrivs bestå av tre huvudsakliga landskapskaraktärer. Det visuella influensområdet sträcker sig utanför vindparkens gränser, vilket kommer att beskrivas i konsekvensanalysen. Hela området, Etapp 2 med omgivande landskap, domineras av skogsbruk. Landskapet inom Etapp 2 har stor komplexitet vad gäller ingående topografi, landskapselement och historik och är vad karaktären beträffar till dels olämpligt för vindkraft. Tiotalet betydelsebärande landskapliga enheter - som Åbyälven, Lillpiteälven och dalgången Bänkerträsket-Smalträsket-Brännträsket; Bänkerberget, Långtjärnberget, Dubblabergen osv ingår, vilka var och en kräver särskilda ställningstaganden. Ställningstagande till varje enskild landskaplig storhet inom Etapp 2 krävs i MKB. Dubblabergen (590möh) är tillsammans med Vitberget (594möh) i Älvsbyns kommun traktens högsta berg och bildar ett massiv som har stor betydelse för upplevelsen av landskapet inte bara inom Piteå kommun utan även i Arvidsjaurs och Älvsbyns kommuner, jfr nedan. Detta förhållande och konsekvenserna av en storskalig vindkrafts- exploatering här ska tydliggöras i MKB:n. De enskilda verkens höjd överstiger landskapets relief i förhållande till samtliga berg och höjder inom hela utredningsområdet, undantaget Norrdubbla. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 8(66) Parkens förmodade storlek och utbredning sträcker sig längs med och över höjdsträckningarna, över bergen, över dalgångarna. Den kommer att medföra en total dominans i ett tidigare upplevt naturlandskap. Den dominanta skalan tillsammans med vindkraftverkens moderna, industriella arkitektur, rotorblad i ständig rörelse och hinderbelysning, medför att landskapet efter en etablering sannolikt kommer att förstås som ett vindbruks- eller industrilandskap. Konsekvenserna av detta ska till fullo beskrivas i MKB. Alternativa layouter där olika hänsynstagande till ingående landskapsdelar har prövats, ska redovisas. Bolagets bemötande: I och med att placeringen av verk i denna ansökan inte kommer att vara definitiv kommer det att finnas alternativa placeringar av verken inom de områden som ansetts som möjliga för vindkraft. När dessa möjliga områden tas fram kommer konsekvenser på omgivningen att beaktas. Verk kommer att placeras där de gör minst intrång och skada sett ur flera motstående intressens perspektiv. Många olika intressen ska vägas in och om placering av verk innebär ett avvägande mellan att undanta områden för flera olika intressen kan skyddet mot påverkan på landskapsbilden i vissa fall anses vara mindre värt än skyddet för ett annat intresse. Eftersom en definitiv placering av verk inte tas fram i detta skede kommer konsekvenserna för landskapet att bedömas utifrån ett scenario, med lägre och fler verk blandat med några högre verk. Konsekvenserna för de olika landskapliga karaktärsområdena och landskapselementen samt konsekvenserna ur ett helhetsperspektiv beskrivs i MKB:n. Även beaktade åtgärder för att mildra konsekvenserna beskrivs i MKB:n. Landskap – visualisering, anpassning till landskap, skyddsåtgärder: I en så stor prövning är det lämpligt för bolaget att ta fram en tydlig visualisering. Samrådshandlingen redovisar inga nyheter vad gäller visualisering utan hänvisar främst till de fotomontage mm som togs fram inför tillåtlighetsprövningen 2008. Mycket har hänt under de senaste åren (ex vis verkens större höjd, angivandet av ett varierande antal verk inom Etapp 2 etc.) och möjligheterna till modern visualisering till rimliga kostnader har kraftfullt förbättrats. Med modern visualisering avses inte fotomontage utan tillskapande av en 3D-modell där rörlighet kan simuleras. Visualiseringen kan bli ett verktyg för kommunicering av olika konsekvenser med myndigheter och gentemot berörda. Piteå kommuns GIS-avdelning arbetar med en höjdmodell där verktyg och metoder för denna typ av 3D-visualisering har utretts. Härutöver bör fotomontage revideras med nu avsedd storlek av verken etc. och redovisas, exempelvis på omslag för MKB. Bolagets bemötande: En 3D-visualisering anses inte tillföra någon ytterligare relevant information i detta skede för att bättre kunna bedöma konsekvenserna av verksamheten. Nya fotomontage kommer endast att tas fram om de tidigare fotomontagen inte kan utgöra ett tillräckligt underlag för att bedöma konsekvenserna av verksamheten. Tillåtlighetsbeslutets villkor på max 200 m höjd för verken gäller fortfarande. Man kan istället åka ut och titta på verkliga vindkraftverk. En karta över varifrån vindkraftverk teoretiskt kommer att vara synliga, tas fram. Synligheten kommer dock delvis att förändras över tid, utan att bolaget har möjlighet att påverka detta, på grund av skogsbruket. Kraven på alternativa layouter, alternativa verksplaceringar samt skyddsåtgärder i form av skymmande ridåer/skog, anpassning till lokala landskapselement osv är inte mindre för att Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 9(66) exploateringen är mycket stor. Samma krav eller större än de som ställs vid mindre etableringar gäller. Bolagets bemötande: Samma svar som ovan. I och med att placeringen av verk i denna ansökan inte kommer att vara definitiva kommer det att finnas alternativa placeringar av verken inom de områden som ansetts som möjliga för placering av verk. När dessa möjliga områden tas fram kommer konsekvenser på omgivningen att beaktas. Verk kommer att placeras där de gör minst intrång och skada sett ur flera motstående intressens perspektiv. Påverkan på landskapsbilden och hur denna påverkan kan minskas beskrivs i MKB:n. Många olika intressen ska vägas in och om placering av verk innebär att avvägande mellan att undanta områden för att skydda flera olika intressen kan skyddet mot påverkan på landskapsbilden i vissa fall anses vara mindre värt än skyddet för ett annat intresse. En avvägning har gjorts i varje enskilt fall. Bolaget har inte rådighet över skogsbruket i området och kan inte garantera att skyddsridåer av skog bevaras. Eftersom verkens exakta positioner inte är fastställda i detta skede blir det också svårt att avgöra var skogsridåer lämpligen skulle bevaras. Naturmiljö Samrådshandlingen redovisar naturskyddade områden och områden med naturvärden. Beskrivningarna av naturvärden och naturvärdesbedömningar sammanfaller relativt väl med Miljö- och byggkontorets men det finns skillnader i synsätt. Landskapsperspektiv på naturmiljön: Den kommande MKB:n förväntas även innehålla beskrivningar av ekologiska processer på landskapsnivå och inte begränsas till att redovisa enskilda avgränsande områden som idag har höga naturvärden. Fragmentering av naturliga livsmiljöer orsakad av industriell markanvändning och infrastruktur kan väntas inom etapp 2. På landskapsnivå är avskärningen av ekologiska samband och processer i landskapet de mest betydelsefulla miljökonsekvenserna på naturmiljön. Konsekvenser som förlust och förändring av naturliga livsmiljöer och uppkomst av spridningsbarriärer är särskilt viktiga att beakta. Värdetrakter med naturvärden definieras på karta och naturvårdsambitioner bör klarläggas. Andelar inom Piteå kommun av naturskyddade områden, värdefulla våtmarker och skogar mm som, direkt eller indirekt, berörs av Markbygdenprojektet behöver synliggöras. Bolagets bemötande: Konsekvenser i form av fragmentering av naturliga livmiljöer liksom spridningsbarriärer beskrivs i MKB:n. Bolagets förslag på åtgärder för sådana konsekvenser beskrivs i MKB:n. Skyddad natur och särskilt värdefulla naturvärdesobjekt: Samrådshandlingens redovisning av juridiskt bindande områdesskydd och ekoparker behöver förbättras. I MKB:n är kraven på redovisning av konsekvenser för Dubblabergens och Sodokbergets naturreservat samt naturvärdesobjekten Långtjärnberget, Stenberget, StorHuvberget och Lillpiteälven med närliggande våtmarker (t ex Stavamyran) särskilt viktiga att beakta. I samrådshandlingen under avsnittet ”Skyddad natur” redovisas naturreservat och Natura 2000områden i Etapp 2. Gemensamt för dessa områdesskydd är att de är juridiskt bindande och grundar sig på beslut med stöd av Miljöbalken. Då även biotopskydd räknas till denna typ av Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 10(66) formellt områdesskydd (kan liknas vid små naturreservat) borde dessa ha redovisats i text och på karta (Figur 2.11.2) i samrådshandlingen. MKB:n förväntas innehålla en sådan redovisning. Bolagets bemötande: Bolaget beaktar synpunkterna i MKB:n. Även biotopskydd finns beaktat i MKB:n. Dubblabergens naturreservat ingår i en större helhet i Dubblabergens ekopark som till stor del ligger i Arvidsjaur kommun men ansluter i öster mot avgränsningen av Etapp 2. Hela ekoparken är ett förhållandevis stort vildmarksområde med gamla skogar och goda kvaliteter för störningskänsliga djur som rovdjur och rovfåglar. Dubblabergens ekopark beskrivs i samrådshandlingens text vilket är bra men saknas i redovisningen på karta (Figur 2.11.2). MKB:n förväntas innehålla redovisning av ekoparken på karta och att det ur texten framgår att ekoparkerna är en viktig naturvårdssatsning med sociala mål och syftar till att vara en resurs och skapa förutsättningar för ett ökat friluftsliv. Bolagets bemötande: Ekoparken och syftet med denna samt vindkraftanläggningens påverkan på ekoparken beskrivs och illustreras på karta i MKB:n. Påverkan på ekoparken beskrivs i MKB:n som indirekt påverkan. Elledningen kan, beroende på val av stäckning, medföra direkt påverkan på ekoparken. Förutsättningarna för natur- och vildmarksupplevelser: En parklayout saknas i samrådshandlingen men förväntas i tillståndsansökan och MKB. Redovisning av tänkta placeringar av vindkraftverk är nödvändiga för att kunna bedöma konsekvenser för exempelvis besökare som söker naturupplevelser. Dubblabergens naturreservat är ett bergsmassiv med bergstoppar som reser sig högre än omgivande terräng på ett storslaget sätt. Piteå kommuns högsta punkt ligger nära toppen på Norrdubbla (590 m ö h) och erbjuder en fantastisk utsikt österut över stora delar av Piteå kommun (se natur- och kulturguiden Pitemål för vidare redovisning). Sodokbergets naturreservat är ett lättillgängligt naturskogsområde som ligger nära Åbyälven. Toppen på Sodokberget når cirka 430 meter över havet och från bergets sydbrant har man en vacker utsikt över Åbyälvens dalgång. Besökare till Sodokbergets naturreservat och Dubblabergens naturreservat och ekopark förväntar sig sannolikt ostördhet, tystnad, vida vyer och möjligheter till vildmarks- upplevelser i ursprunglig natur. I den fortsatta planeringen av vindkraft i Etapp 2 är det angeläget att beakta dessa landskapsvärden och upplevelsevärden. En okänslig lokalisering av vindkraft alltför nära exempelvis Dubblabergen leder oundvikligen till skador på områdets upplevelsevärden och karaktär av vildmark. Bolagets bemötande: Påverkan på landskapsbilden och beaktade åtgärder beskrivs i MKB:n. Utsikten från nämnda berg och därmed delar av upplevelsen kommer att påverkas. Många olika intressen ska vägas in och om placering av verk innebär ett avvägande mellan att undanta områden för att skydda flera olika intressen kan skyddet mot påverkan på landskapsbilden i vissa fall anses vara mindre värt än skyddet för ett annat intresse. Geologiska värden: Förväntningar på MKB:n är att den innehåller en sammanställning av geologiska värden inom etapp 2 och redovisning av konsekvenser på dessa värden. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 11(66) Samrådshandlingen saknar redovisning av geologiska värden. Vid prövningen av Etapp 1 visades att förekomsten av geologiska värden kan få stor betydelse för vindkraftverkens placering och antal. Bolagets bemötande: Samråd har förts med SGU angående områdets geologiska värden. SGU ser inget som särskilt bör beaktas inom större delen av området. Det finns en del brutna terrängformer och olika spår från inlandsisens avsmältningsfas i norra delen där hänsyn kan behöva tas. Samråd med SGU har genomförts för att säkerställa att relevant information beaktas i MKB-arbetet. Naturvärdens redovisning: Redovisningen av områden med naturvärden bör även omfatta närområdet till Etapp 2 samt kompletteras med Sveaskogs och Miljö- och byggkontorets inventeringar. Samrådshandlingens redovisning av naturvärdesobjekt som delvis sträcker sig utanför projektområdet Etapp 2 är ofullständig/saknas. Detta gäller bl a för Långtjärnberget. När naturvärdesobjekten klipps vid gränsen för Etapp 2 blir det svårt att få en uppfattning om naturvärdesobjektets verkliga storlek och utbredning. Med ökad storlek följer ofta ett högre naturvärde. Samrådshandlingen redovisar kartor med förekommande naturvärden men endast de områden som Enetjärn Natur har inventerat och dokumenterat. Ytterligare områden med dokumenterade naturvärden finns! Sveaskogs inventeringar av värdefulla skogar på Sveaskogs marker är ett underlag som bör användas och redovisas i kommande MKB. Miljö- och byggkontoret har därutöver uppgifter om naturvärden vid ytterligare några områden som saknas i samrådshandlingen. Miljö- och byggkontoret anser att skogsobjekt med naturvärden utgörs av följande objekt och bör redovisas i MKB: 1. Enetjärns naturvärdesobjekt - Värdeklass 1 och 2, 2. Sveaskogs naturvärdesobjekt - Ej utbytbar och Naturvärdeslokaler samt de utredningsobjekt som efter utredning faller ut som Ej utbytbar eller Naturvärdeslokal (enligt Johan Ekenstedt på Sveaskog brukar det röra sig om ca 80 procent av utredningsobjekten), 3. Miljö- och byggkontorets konstaterade naturvärdesobjekt som ej redovisats i samrådshandlingen - Flottakammen, Skällberget, Långtjärnberget B och C. Beskrivningar och shape-fil med dessa objekt kan skickas. Bolagets bemötande: Bolaget har beaktat dessa synpunkter i MKB:n. En kompletterande naturvärdesinventering har genomförts för Flottakammen. Däremot har Skällberget inte inventerats särskilt eftersom området sannolikt inte hyser några höga naturvärden, dels eftersom det finns en tydlig gräns mellan naturvärden klass 2 och lägre naturvärden vid Skällberget, dels eftersom området inte pekats ut som intressant att studera vidare utifrån förstudierna av kartor, flygbilder och andra källor, vilket gjordes innan fältinventeringen. Skällberget ingår dessutom i ett område som undantagits från placering av verk, varför Bolaget inte funnit någon anledning till att studera området vidare. Naturvärdens avgränsningar: MKB förväntas innehålla mer bearbetade avgränsningar av naturvärden i både skogar och våtmarker. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 12(66) Skillnader föreligger vad gäller Enetjärns avgränsning av skogar med naturvärden respektive Sveaskogs naturvärdesobjekt. Miljö- och byggkontoret framhåller att en mer riktig beskrivning av skogliga naturvärden fås om Enetjärns och Sveaskogs naturvärdesobjekt läggs samman som en gemensam avgränsning av naturvärdesobjekten (slå ihop shape-filerna). De sammanlagda naturvärdesobjekten kan därefter användas för beräkning av hänsynsytor och skyddsavstånd. Samrådshandlingen anger att avgränsningen av värdefulla våtmarker i både VMI och Enetjärns inventeringar inte stämmer helt med våtmarkernas utbredning på ortofotot. Samrådshandlingen anger att detta ska beaktas i det fortsatta arbetet men förklarar inte hur. Miljö- och byggkontoret anser att brister i avgränsningar av våtmarkers naturvärden bör justeras med ortofotot som underlag innan hänsynsytor beräknas. Påfallande stora arealer av våtmarker med VMI klass 1 och 2 har hamnat utanför Enetjärns avgränsningar av våtmarker. Där avvikelserna är stora bör motiv till avgränsningarna redovisas. Bolagets bemötande: Enetjärn Natur började med att kolla igenom VMI-data, därefter har VMI-datan jämfört mot nya ortofoton och redan där kunnat dra slutsatser om att VMI-datan skiljer sig från verkligheten. Sedan har fältbesök gjorts för att verifiera områden och säkerställa eventuella svårtolkade områden och gränser. VMI-datats gränser baseras till stor del på tolkning av gamla ortofoton. Underlaget har till delar blivit inaktuellt, bl.a. p.g.a. skogsbruk och dikningar. Bolaget anser att Enetjärn Naturs resultat från fältinventeringar, med allt tidigare framtaget material från Sveaskog, ortofoton och VMI-data som grund, speglar verkligheten på ett bättre sätt än de tidigare utredningarna som VMI baseras på. Det är den verkliga naturmiljöns förhållanden och värden som bör återspegla vad som bör skyddas. Innan byggstart sker ytterligare kontroller i fält. Bolaget kommer att anpassa vindkraftanläggningen efter våtmarkernas verkliga utbredning och lämnar öppet för mindre justeringar där oklarheter kan påvisas. Inventering av fåglar och fågelförekomster: Utöver översiktliga inventeringar förväntas MKB:n innehålla information om förekomster av känsliga arter – kungsörn, övriga rovfåglar, ugglor och lommar. Förslag på flygkorridorer för kungsörn baserade på frekvent använda flygstråk (grundade på GPS-märkta örnar) redovisas. Särskilt fågelrika områden uppmärksammas och beskrivs och eventuella detaljinventeringar i konstaterat värdefulla områden redovisas. Miljö- och byggkontoret har tidigare lämnat synpunkter på att de översiktliga inventeringarna och underlaget för bedömningar av fåglar i etapp 2 har haft brister och varit litet tunt. Bl a har synpunkterna haft bäring på att inventeringar borde ha utförts under häckningsperioden och att inventeringarna förväntades kartlägga faktiska förhållanden inom etapp 2. Det är därför positivt med klarläggandet av tidigare genomförda inventeringar av VMI 1 våtmarker den 16-18 juni 2008 samt sökandens förslag, som framkom efter samrådsmötet, om att kompletterande inventeringar kommer att utföras inom Etapp 2 under juni 2012. Som kuriosa kan nämnas att Miljö- och byggkontoret gjorde en översiktlig rundresa, 2012-0614, med korta stopp på en rad platser i Etapp 2. På fågelfronten noterades spillkråka på Bänkerberget, fjällvråk över Norrdubbla, storlom i Bastaträsket och större hackspett vid Skällberget. Bolagets bemötande: Översiktliga fågelinventeringar har gjorts längs fyra linjerutter i Etapp 2 under 2012. Preliminära resultat från dessa visar att fågelfaunan i Etapp 1 och 2 uppvisar stora likheter. Den metodik som valts ger ett brett grepp om fågelfaunan i Markbygdenområdet och täcker in Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 13(66) de flesta av de allmänna och sparsamma fågelarter som förekommer. Resultaten från inventeringarna kompletteras i MKB:n. Ekologisk kompensation: MKB:n förväntas redovisa konkreta åtgärdsförslag på ekologisk kompensation. Gärna inriktade på långsiktigt skydd av naturskogar och rinnande vattendrag i kombination med häckningsplatser för kungsörn och reproducerande bestånd av flodpärlmusslor. Bolagets bemötande: Målet är att ha så stora skyddsavstånd att kompensation inte behövs. Syftet är att i första hand undvika skada, andra hand minska påverkan, i sista hand kompensera. Skyddsavstånd - buffertzoner – hänsynsytor: MKB:n förväntas redovisa målsättningar med föreslagna hänsyn och ska innehålla motiveringar till antagna skyddsavstånd och buffertzoner som använts vid beräkningen av hänsynsytor. Bolagets bemötande: Hänsynsytor med motiv till storlek på skyddsavstånd kommer att redovisas i MKB:n. Kulturmiljö Kulturmiljöernas och kulturlandskapets värden: Det är nödvändigt att de typer av värden som förknippas med enskilda kulturmiljöer, värdetrakter samt kulturlandskapet som helhet, liksom värdenas omfattning, beskrivs och analyseras för att en helhetsbild av konsekvenserna för kulturmiljön ska kunna tecknas. Nulägesbeskrivningen innehåller beskrivningar av områdets tidigare utpekade kulturmiljöer, samt en avläsning av värdekärnor och -stråk med grund i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. En analys av vilka typer av värden som förknippas med kulturmiljöerna och kulturlandskapet saknas dock genomgående. En precisering av vilka typer av värden (upplevelsevärden, kunskapsvärden, bruksvärden, etc) som förknippas med respektive kulturmiljö och kulturlandskapet som helhet, samt bedömningar av värdenas omfattning, är en nödvändig grund till en tillfredsställande konsekvensbedömning. Bolagets bemötande: Bolaget har kompletterat nulägesbeskrivningen av kulturmiljöernas och kulturlandskapets värden i MKB:n. Den efterfrågade typen av värdering är en av de rådande inom kulturmiljövården. Den har dock på senare tid ifrågasatts alltmer därför den uppfattas som fragmenterande och svår att använda för att skapa en överblick av och en förståelse för de befintliga kulturmiljövärdena. Därför används snarare en metod där man använder sig av parallella berättelser, där förhistorisk kolonisation, samisk kultur, 1700-1800 talets nybyggarkultur samt industrialismen, skulle kunna representera detta områdes kulturhistoria. Påverkan på kulturlandskapet: Miljökonsekvensbeskrivningen bör beskriva den planerade vindkraftetableringens effekter på förståelsen av kulturlandskapet som helhet. Mänsklig verksamhet i området har genom historien underordnats och varit tvungen att anpassas till landskapets naturgeografiska förutsättningar, vilket tydligt framgår i samrådsdokumentets generellt historiska beskrivning av närområdet (ss. 39-40). Spåren därefter följer således både till typ av verksamheter och till verksamheternas lokalisering en tydlig, bestämd logik. Än idag speglas denna samverkan mellan natur- och kulturlandskap i det dagliga bruket av landskapet och är grundläggande för förståelsen av detsamma. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 14(66) För förståelsen av landskapet innebär en storskalig vindkraftutbyggnad ett uppbrott från denna typ av landskapsbruk. Den planerade vindkraftetableringen avviker till form och skala från all tidigare användning. En analog förändring har i viss mån skett genom det storskaliga skogsbrukets genombrott. Detta har dock haft en begränsad inverkan på förståelsen och upplevelsen av landskapet – området är idag liksom tidigare att betrakta primärt som ett skogslandskap. Samrådshandlingen beskriver kulturhistoriska värdekärnor och värdestråk på en aggregerad nivå vilket är bra och nödvändigt på grund av den föreslagna etableringens storlek. Utpekade värdekärnor och -stråk beskrivs dock fragmentiserat. MKB:n bör beskriva den planerade vindkraftetableringens effekter på förståelsen av kulturlandskapet som helhet. Bolagets bemötande: Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter och kompletterat MKB:n med en bedömning av påverkan på kulturlandskapet som helhet. Påverkan på traditionella bymiljöer: Ålderdomliga bymiljöer inom och i anslutning till utredningsområdet bör beskrivas och deras värden klarläggas. Konsekvenserna för dessa bör analyseras i miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådshandlingen beskriver väl strukturen hos de kulturhistoriska lämningar som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister, huvudsakligen lämningar efter samiska boställen, husgrunder, tjärdalar och liknande. Likaså finns kulturmiljöer utpekade i regionala och kommunala policyprogram redovisade som värdekärnor eller -stråk. Det saknas dock beskrivningar av majoriteten av de ålderdomliga bymiljöer som ligger inom eller i direkt anslutning till utredningsområdet. Många av dessa småskaliga gårdsmiljöer har tillkommit sedan koloniseringen från och med sent 1700-tal, är väl bevarade och brukas på olika sätt än idag. Deras kulturhistoriska värden är främst av upplevelse- och pedagogisk karaktär (förutom deras värde för individen), genom att de med tydlighet levandegör historiska samhällsmönster och levnadsvillkor. Därför är de också mer känsliga för vindbrukets landskapliga påverkan i jämförelse med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, vars betydelse i högre utsträckning finns i lämningens dokumentvärde. De miljöer som åsyftas i ovanstående stycke är följande: Åselet, Södra Brännträsk, Bänkerträsk, Kolerträsk, Björkheden, Manjärv, Manjärvträsk, Manträsk, Bergbacka, Bröträsk, Huvträsk och Huvåsen. Samtliga har vyer över de landskap som efter en vindkraftetablering kommer att domineras av vindbruk. De har genom sin lokalisering, karaktär, skala och långa kontinuitet betydande upplevelse-, bruks- och pedagogiska värden. Nulägesbeskrivningen bör kompletteras med ovanstående kulturmiljöer. Miljöernas pedagogiska värden, bruksvärden och upplevelsevärden i förhållande till Markbygdens historia och det omgivande landskapet bör beskrivas. MKB:n bör innehålla en analys av vindkraftetableringens konsekvenser för nämnda kulturmiljövärden. Bolagets bemötande: Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter och kompletterat MKB:n med en nulägesbeskrivning och konsekvensbedömning av de ålderdomliga bymiljöer som kan påverkas av vindkraftsetableringen. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 15(66) Siktfält och påverkan: Vid konsekvensbedömningen för viktiga kulturmiljöer bör eventuella siktfält mot utredningsområdet undersökas. Vid fria siktfält bör fotomontage bifogas för att tydliggöra tänkbar påverkan. Vid vissa viktiga kulturmiljöer finns skogsridåer som skymmer sikten mot utredningsområdet. Kompensationsåtgärder där sådana skogsridåer skyddas mot avverkning bör övervägas för att undvika negativ påverkan på kulturmiljön. Med viktiga kulturmiljöer åsyftas i första hand Koler stationssamhälle, Lyckoträskets fornlämningsområde, Strömnäs by samt väg- och gårdsmiljöerna i Björkheden. Bolagets bemötande: Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter. Bolaget styr inte avverkning inom området som inte rör etablering av vindkraftparken. Vi tar fram representativa fotomontage. En karta över varifrån vindkraftverk kommer att vara synliga, tas fram. Synligheten kommer dock delvis att förändras över tid, utan att bolaget har möjlighet att påverka detta, på grund av skogsbruket. Samiskt kulturlandskap: Det samiska kulturlandskapet sett över tid bör sammanfattas på kartbild. Samiska intressen är i samrådshandlingen främst redovisade i form av markanvändningen ’Rennäring’. Det mönster som den samiska kulturen format i landskapet är beskriven i text men ej tydliggjord och bör framgå på karta. Bolagets bemötande: Bolaget har tagit till sig dessa synpunkter och kompletterar MKB:n med ett avsnitt om det samiska kulturlandskapet och med hänvisning till en kartbild. Boende och bebyggelse En redovisning av hur planerad hinderbelysning kommer att påverka boende i området måste till. Förhållningssätt till och konsekvenserna för de boende, såväl fritids-som permanentboende, och till den befintliga bebyggelsen måste likaså redovisas. Frågor om av- respektive utveckling samt planering avseende boende och bebyggelse måste belysas. Bolagets bemötande: Bolaget anser att utvecklingen av bygden är en mycket viktig frågeställning där draghjälp från kommunens strategiarbete för området är en grundläggande framgångsfaktor. Etableringen kommer att skapa nya villkor för bygden som upplevs som negativa för en del och positiva för andra, med möjligheter till utveckling som inte funnits tidigare. Det pågående MKB-arbetet är en viktig del i arbetet med att identifiera de förutsedda negativa effekterna av etableringen där synpunkter tas in från de som berörs av planerad etablering i syfte att mildra negativa konsekvenser. Komplexiteten är stor, exempelvis önskar en del fastighetsägare ha kvar sina hus i områden som blir bullerstörda medan andra önskar lösa in sina fastigheter. Bolaget avser att ta fram en beskrivning på möjligheterna för att hantera detta. Skyddsavstånd: Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 16(66) I samrådshandlingen beskrivs att inom utredningsområdet för Etapp 2 har skyddsavstånd till bebyggelsen i stor utsträckning anpassats för att klara bullerpåverkan. Någon tydlig beskrivning av hinderbelysningen och konsekvenserna av densamma är inte presenterad. Bolagets bemötande: Hinderbelysningen kommer att anpassas för att uppfylla de krav som ställs på anläggningen. Dessa krav ställs av Transportstyrelsen och nu gällande krav finns i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS 2012:94). Bedömd påverkan på omgivningen beskrivs i MKB:n. Både regelverket och teknik utvecklas på detta område, vilket Bolaget kommer att beakta vid val av lösning för Etapp 2. Strategi för behandling av boende och bebyggelse inom Etapp 2: Planeringsintresset ’Boende’ beskrivs i samrådshandlingen endast som att få bor inom område för Etapp 2. Miljö- och byggkontoret och Markbygden Vind AB har tidigare diskuterat boendet inom och invid vindkraftområde för aktuell etapp. Genom parkens utbredning påverkas fastigheter även på avstånd från parkens olika delar. Frågor som om det finns en framtagen strategi, plan eller dylikt för hur boende och fastighetsfrågor ska hanteras har lyfts. I kommande MKB samt tillståndsansökan bör detta redovisas. Diskussion om de boendes villkor samt villkor för den befintliga bebyggelsen saknas i samrådshandlingen. Konsekvenserna för de boende, rekreations- möjligheter och livsstilsvärden kopplade till boendet, såväl för permanent- som fritidsboende, bör klargöras. Påverkansmöjligheter och alternativ för de boende bör behandlas. Finns ersättnings- områden i det fall området töms på boende? Finns potential för ny bebyggelse? Hur ser konsekvenserna ut? Bolagets bemötande: Sådant som berör bedömning av konsekvenser som ska behandlas inom ramen för tillståndsansökan enligt miljöbalken beskrivs i MKBN:n. Däremot faller ersättningsfrågor och strategier för hantering av dessa frågor utanför tillståndsansökan och MKB:n. Dessa frågor kommer att behandlas utanför tillståndsprocessen i dialog med de som berörs. Friluftsliv och turism Vad innebär ett så stort ianspråktagande av mark för förståelsen av och tillgängligheten till natur och landskap i Markbygden? Allemansrätt och intressen som rör det vi allmänt benämner friluftsliv är otydligt och tunt beskrivna och ej analyserade i samråds- handlingen. Vilka värden och vilka möjligheter till landskapligt nyttjande kommer att upplevas värdefulla och finnas kvar efter en storskalig exploatering? Under 2012 rankades Piteå kommun som nr 22 (av 290 kommuner) i utmärkelsen Sveriges friluftskommun. Piteå placerade sig högst i länet. En utmärkelse som är tilltalande men som också innebär ansvar för att kunna erbjuda goda förutsättningar för rörligt friluftsliv. Friluftsliv och fritidsvistelse är utifrån fritids- och permanentboendes synpunkt ofta de värden som gör att man vistas här. Friluftslivet inom området kan beskrivas genom det som utgår från en aktivitet, exempelvis fågelskådning, fiske eller skoteråkning och genom värdet att komma till en specifik plats. I det senare fallet intar bergtoppar med utsiktspunkter, som Dubblabergen och Bänkerberget, en särställning. Även natursköna platser som Huvträsken är eftersökta. Människor söker utflyktsmål och naturupplevelser. Vandring, naturliga rörelsestråk längs älvdalarna, åsarna och höjdryggarna, tvärs över sjöarna - leder och gamla stigar, skoter- och skidspår utgör Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 17(66) infrastrukturen för tillgänglighet och förtrogenhet med landskap och natur inom det specifika området. Det organiserade nyttjandet av skog och mark i form av NVO/JVO samt fiskeföreningar kan beskrivas. Här bör fiske i rinnande vattendrag och fiske i sjö särskiljas. Jakt och fiske utgör en viktig del av livsstilen och kan lätt definieras medan det diffusa friluftslivet baserat på självhushåll och rekreation - fylla frysen, bär och svamp, naturupplevelser, hemkänsla och social samhörighet och gemenskap på köpet - är svårare att konkretisera som planeringsintresse. Detta grundläggande sätt att bete sig bygger på ett intresse och starka band till platser i Etapp 2. Det kan innefattas i de rättigheter Allemansrätten ger. Allemansrättsliga frågor är generellt sett underkommunicerade när det gäller stora vindkraftsparker som Etapp 2, och i än högre grad i en sammanvägning av konsekvenserna av hela Markbygdenprojektet. Bolagets bemötande: Friluftslivet, naturturismen samt jakt och fiske beskrivs i MKB:n. Nuläget, eventuell påverkan samt förslag på åtgärder redovisas i MKB:n. Generellt innebär inte en vindkraftsanläggning något hinder för friluftsliv eller jakt och fiske inom en vindkraftpark. Planerad skyddsåtgärd - skyddsavstånd Skyddsavstånden till biotoper, biotopskydd och naturreservat bör ses över och motiveras. Naturreservat och biotopskydd är områdesskydd som är långsiktigt och juridiskt bindande och grundar sig på beslut med stöd av Miljöbalken. Då även biotopskydd räknas till denna typ av formellt områdesskydd bör dessa dels redovisas på karta och i text, och skyddsavstånd tillämpas så att det hänger ihop med synsättet på naturreservat. Bolagets bemötande: Skyddsavståndet baseras på vad det är som ska skyddas. Skyddsavståndet till naturreservat är baserat på en rimlighetsbedömning av konsekvenser för de upplevelsevärden som finns i reservatet. Därigenom skyddas även reservatets avsatta skyddsvärden. För biotopskydd är skyddsavståndet anpassat till att undvika kanteffekter som kan påverka lokalklimatet i biotopen. Skyddsavstånd och motiv till storlek på skyddsavstånd kommer att redovisas i MKB. Regeringens tillåtlighetsprövning samt den fortsatta handläggningen En presentation av bolagets syn på, tolkningen av, hur placering av vindkraftverk utanför kommunens utredningsområde för vindkraftverk (i översiktsplanen) kan göras måste till. Markbygden Vind har av regeringen fått tillåtlighet för anläggande av högst 1101vindkraftverk med en totalhöjd av 200 meter. Prövningen av regeringen avsåg endast tillåtligheten. Regeringen har överlämnat ärendet till Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Norrbottens län för fortsatt prövning. I tillåtlighetsbeslutet står bland annat att –”regeringen konstaterar att bolaget i sin ansökan uppgivit att områden som i huvudsak ligger utanför det som anges som utredningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan generellt kommer att undantas från placering av vindkraftverk”. I samrådshandlingarna, som berör Etapp 2, framgår att etablering av vindkraftverk planeras att genomföras på stora arealer som ligger utanför utredningsområde för vindkraft i kommunens översiktsplan. Bolagets bemötande: Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 18(66) På sida 1 i tillåtlighetsbeslutet har regeringen beslutat att ”Utbyggnaden ska ske inom det område som benämns Utredningsområde och som markerats på karta på s. 10 i Teknisk beskrivning, daterad 2008-05-26, i ansökan”. Att det området till en liten del ligger utanför kommunens översiktsplan har redovisats och har varit känt sedan före 2008 och har varit en del av både regeringens och MPDs bedömning. Varken Regering eller MPD har skrivit några villkor om att alltid hålla sig inom Kommunens avgränsning i ÖP. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 19(66) 2.1.2 Länsstyrelsen Synpunkter på Samrådshandling, daterad 2012-04-03 har framförts av länsstyrelsen dels vid samrådsmöte den 9 maj 2012, dels i skriftliga synpunkter per e-post 2012-06-04. Nedan följer en sammanställning av dessa synpunkter: Rennäring Länsstyrelsen har att bevaka riksintresset rennäring. Detta uppdrag är oberoende av överenskommelser och avtal som träffats med berörd sameby. Det sammantagna intrånget i renbetesområden i Markbygden bedömer länsstyrelsen som omfattande, och tar ca 25% betesmark i anspråk. Länsstyrelsen anser att rennäringen i området ska kunna fortsätta att bedrivas i nuvarande omfattning. Länsstyrelsen tar upp olika former av kompensationsåtgärder som kan vara aktuella. Ökad bevakning Stängsling Utfodring Ersättningsmarker utanför länet, exempelvis i Västernorrland Byta ut flyttleder till lastbilstransporter på väg Bolagets bemötande: Bolaget tar med sig synpunkterna och beaktar dem i kommande MKB. Kulturmiljö Det är viktigt att en kulturmiljöanalys genomförs i det kommande arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (d.v.s vad miljöerna berättar, varför de ligger där de ligger i landskapet och mot vad de orienterar sig) så att det utifrån den går att redovisa effekterna på kulturmiljöerna (störs, förstörs, fragmenteras, barriärer) och därefter vilka konsekvenserna blir för de kulturhistoriska miljöerna och motiv till det ställningstagandet. D.v.s hur påverkar etableringen förståelsen för miljöernas uppkomst och läge och vad miljön berättar. Det ska inte enbart redovisas huruvida verkan syns eller ej och huruvida de direkt påverkar en miljö/lämning eller ej, utan också motivera konsekvensbedömningen utifrån miljöns värden/berättelse. Bolagets svar bemötande: Bolaget tar med sig synpunkten till MKB:n där beskrivningen av kulturmiljön ytterligare förtydligas. Kumulativa effekter Storleken på den kommande vindkraftsparken i Markbygden som är unik i Sverige kan tänkas medföra störningar på landskapsnivå. Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningen väger samman de olika etappernas samlade påverkan och belyser effekten av detta. Bolagets bemötande: Konsekvensbeskrivningen kommer att redovisa de förutsedda sammanlagda effekterna av Etapp 2 och Etapp 1 på landskapsnivå och exempelvis genom att byggnationen för Etapp 2 och Etapp 1 delvis kan komma att pågå samtidigt. Även Storblåliden samt befintlig vindkraftpark i Dragaliden beskrivs under kumulativa konsekvenser. Regeringsvillkor Ansökan måste visa hur regeringsvillkoren kommer att uppfyllas. Exempelvis påverkan på boende, buller och skuggor. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 20(66) Bolagets bemötande: Ansökan med MKB kommer att klargöra hur villkoren tas om hand för Etapp 2. Arbetet med detta pågår sedan en tid tillbaka där både länsstyrelse och kommunen har en viktig roll då regeringsvillkoren ska uppfyllas i samarbete och samråd med myndigheterna. Naturmiljö Fågelinventering Det saknas en översiktlig inventering av fåglar i etapp 2. Länsstyrelsens uppfattning är att man inte enbart kan använda sig av resultatet från inventeringen av etapp 1 samt Stor-Blåliden för att visa vilka fågelarter som förekommer i etapp 2. Vindkraftsparken sträcker sig i öst-väslig rikting och det är ca 4,5 mil från etapp 2 västligaste del till etapp 1 östligaste del. Den östvästliga gradienten gör att etapp 2 ligger i en annan naturgeografisk region jämfört med huvuddelen av etapp 1. Områdenas karaktär skiljer sig också åt med en i etappen 2 mer mosaikartad terräng (mosaikartade miljöer hyser ofta fler arter jämfört med ett homogent område). Sammantaget pekar detta på att det kan tänkas finnas skillnader i artsammansättning mellan etapp 1 och etapp 2, om så är fallet måste undersökas genom inventering. Bolagets bemötande: En översiktlig inventering av fåglar är utförd för Etapp 2 sommaren 2012. Resultatet av denna kommer att beaktas i MKB:n. Ugglor Det saknas en inventering av ugglor. Eftersom ugglor är aktiva under andra delar av dygnet och på andra delar av året (mars-april) än de flesta andra fågelarter krävs en särskilt anpassad inventering för att täcka in ugglorna. Länsstyrelsen anser att ugglor ska inventeras eftersom det är en liten men skyddsvärd grupp av fåglar och det är dessutom oklart hur pass känsliga de är när det gäller påverkan från vindkraftsetableringar. Bolagets bemötande: Ugglor hanteras i uppföljningsprogram. En litteraturstudie/skrivbordsinventering har genomförts hösten 2012 där en rapport från gjorda inventeringar nu finns sammanställd. Dessa kommer att beaktas i MKB. Häckfågelinventering kan göras först nästa vår (mars – april). Rovfåglar Det saknas en inventering av rovfåglar (bortsett från kungsörn). Rovfåglar kräver särskilt anpassade inventeringar då de inte fångas upp på ett tillfredställande sätt vid t ex linjetaxering. Rovfåglar bör inventeras då det är den fågelgrupp som riskerar satt drabbas hårdast av kollisioner med vindkraftverk. Det är viktigt att inventeringarna sker vid rätt tidpunkt t ex fjällvråk inventeras lämpligast i slutet på juni-börjanav juli, medan bivråk bör inventeras senare (början av augusti). Bolaget har i samrådsunderlaget hänvisat till att inventeringar i etapp 1 har visat på låga tätheter av rovfåglar men eftersom etapp 2 har en annan karaktär med en mer mosaikartad terräng är det relevant att undersöka om det förekommer skillnader mellan etapperna. När det gäller kungsörn har det tex visat sig att etapperna skiljer sig åt. Bolagets bemötande: Två säsongers inventeringar juni 2011-2012 inom uppföljningsprogrammet i Markbygden (etapp 1 och Stor-Blåliden) ger en samstämmig bild av att förekomsten av övriga rovfåglar (förutom kungsörn) i Markbygdenområdet är begränsad och i huvudsak består av vanliga arter, t.ex. tornfalk. Endast en handfull observationer av rödlistade eller av EUs fågeldirektiv bilaga 1 utpekade rovfåglar har gjorts, och inga som indikerar häckningar. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 21(66) Även om inventeringsmetodiken inte är optimerad för rovfåglar så är den sammanlagda inventeringsinsatsen över två år mycket stor vilket skulle ha gett indikationer på om fler utpekade rovfågelsarter förekommer i området. Oregelbundet (vissa år) kan säkert fler arter häcka med enstaka par, t.ex. fjällvråk, men det är högst osannolikt att de har stabila, betydelsefulla förekomster här som kan påverkas. Under juni 2012 har inventeringar med samma metodik (revirkarteringar och linjetaxeringar) även genomförts i etapp 2, med samma slutsats. Inventeringarna har fokuserat på våtmarker och områden där rester av gammal skog finns kvar. Trots detta har bara ett litet antal rovfåglar setts och inga indicier på häckning har hittats. En jämförelse visar att tätheterna av rovfåglar 2012 inte var större i etapp 2 än inom uppföljningsprogrammet. Totalt sett visar inventeringarna av fågelfaunan i etapp 2 jämfört med inom uppföljningsprogrammet 2011-2012 på stora likheter mellan områdena. Det är också något som starkt talar för att rovfågelfaunan i etapp 2 inte skiljer sig på något avgörande sätt från resten av utbyggnadsområdet. Att fiskgjuse skulle häcka i eller nära etapp 2 får anses mycket osäkert efter 2012 års inventering. Om det sker häckar den sannolikt nära någon av områdets sjöar eller i lägre liggande områden med gammal skog, i huvudsak vid våtmarkerna. Dessa områden ligger till största delen utanför områdets avgränsning eller på platser där skyddsavstånd iakttas. Bivråk har inte observerats under inventeringarna i etapp 2. Lämpliga miljöer för arten saknas också så gott som helt. Det bedöms därför som tveksamt att arten häckar i eller nära etapp 2. Bivråken anses för övrigt notoriskt svårinventerad och spelflyger över mycket stora arealer, ofta långt ifrån boet, varför inte ens inventeringar på sensommaren är lätta att tolka. Kungsörn Örnparen i Markbygden har haft kontinuerligt hög häckningsframgång och är därför också specifikt värdefulla för örnstammen. Bolaget föreslår en skyddszon på 2 km mätt från centrum av identifierat bo. Det råder dock osäkerhet om vilket generellt skyddsavstånd till kungsörnsbon som kan anses vara relevant. Uppgifter varierar från 2 till 6 km (Sveriges ornitologiska förening rekommenderar 3 km). Örnar använder landskapet på olika sätt beroende på t ex topografi, var det finns föda osv. Var örnarna har sina huvudsakliga jaktmarker, marker som vanligtvis skiljer sig från boplatsområde, är av betydelse för vilket skyddsavstånd som krävs. Om bolaget bedömer att 2 km är ett tillräckligt skyddsavstånd bör detta motiveras. Bolagets bemötande: Skyddsavståndet 2 km för kungsörn bygger på uppgifter från bl.a. Vindval. Skyddsavståndet 2 km har godkänts för Markbygden Etapp 1 i dom i miljödomstolen vilken vann laga kraft 201210-16. Under mars-april 2012 har en örninventering genomförts inom de planerade vindparksområdena. Syftet var att följa upp situationen för de kända örnparen inom området, samt studera övriga förekomster och rörelser av örnar i området. Våtmarksfåglar Det finns tre våtmarksobjekt Storstensmyrans, Bäckmyran och Vägamyran-Kutumyran som utpekats som viktiga fågellokaler i naturvärdesinventeringen men som inte ingår i Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 22(66) häckfågelinventeringen (2008). Dessa våtmarker bör inventeras och bolaget har (efter samrådsmötet) meddelat att de kommer att genomföra fågelinventeringar av dessa våtmarker under juni 2012. Den kommande miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa om det finns fågelrika våtmarker och/eller våtmarker med rödlistade arter och vilken hänsyn/buffertavstånd som bolaget avser att vidta för att minimera risken för störning på fågellivet. Konstaterad häckning av brushane har noterats på Stormyran (som även hyser flera andra arter medtagna i fågeldirektivets bilaga1). Arten brushane är upptagen i EUs fågeldirektivs lista 1 och är även rödlistad enligt hotkategorin sårbar (VU). Enligt artdatabanken har det skett en betydande minskning, kanske en halvering, av beståndet av brushane i Torne- och Lule lappmarker (halva svenska populationen finns här) från början av 1980-talet till år 2002 och denna minskning förefaller ha fortsatt fram till idag. Forskningsrapporter visar att vadare är särskilt känsliga för störningar från vindkraftsanläggningar och att de ofta visar minskade tätheter nära vindkraftverk. Störningsavstånden varierar mellan olika arter och vi har i dagsläget ingen kunskap om vilket buffertavstånd som är lämpligt för brushane. I Vindvals rapport 6467, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, rekommenderas ett buffertavstånd på 500 meter till myrar med rödlistade arter eller arter medtagna i fågeldirektivets lista 1 eller med höga tätheter av vadare generellt. Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa vilka skyddsåtgärder/buffertavstånd som kommer att vidtas för att inte brushane ska påverkas negativt av vindkraftetableringen. Bolagets bemötande: Förenklad revirkartering (Naturvårdsverket 2003) ger en bra översikt av häckfågelfaunan på de fyra våtmarker som bedömts motiverade att följa upp inom området. Två års studier före byggstart, 2011-2012, ger ett bra bakgrundsmaterial. Metoden täcker också in de flesta av de våtmarksfåglar som förekommer. Dessa hanteras i Uppföljningsprogrammet för hela Markbygden. Lommar Inventeringar har visat att det finns storlom inom etapp 2. Däremot saknas det inventering/redovisning av häckande smålom. Det finns en mängd potentiella småtjärnar med förutsättningar för häckande smålom inom etapp 2 och det bör därför undersökas om det förekommer häckningar i någon av dessa. Storlom och smålom är utpekade enligt fågeldirektivet (bilaga 1). Lommar är känsliga för olika former av mänsklig störning och häckningarna kan lätt misslyckas. Eftersom lommar är långlivade med en låg årlig reproduktion påverkas också populationen lättare vid en ökad adult dödlighet jämfört med kortlivade arter. Enligt rekommendationer från Sveriges Ornitologiska Förening och Svenska lomföreningen bör vindkraftsanläggningar undvikas inom en radie av 1 km kring sjöar och tjärnar där lom häckar. Särskilt smålom häckar ofta i tjärnar men fiskar i närliggande sjöar. Det är viktigt att identifiera och skydda även flygvägarna mellan häcknings- och fiskeplatserna. I miljökonsekvensbeskrivningen bör det framgå var storlom respektive smålom häckar och vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att lommarna inte ska påverkas negativt. Bolagets bemötande: Översiktlig fågelinventering inklusive våtmarksfåglar har inventerats sommaren 2012 och hanteras i Uppföljningsprogrammet för hela Markbygden. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 23(66) Fladdermöss Bastatjärn är en av de tre lokaler där fladdermusinventeringen visade på hög aktivitet av fladdermöss. Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa vilken hänsyn (tex buffertavstånd) bolaget kommer att vidta för att inte fladdermössen ska påverkas negativt av vindkraftetableringen. Bolagets bemötande: En inventering av fladdermöss är utförd vid Bastatjärn och vilken hänsyn som tas redovisas i MKB. Artskyddsfördordningen Under rubriken artskyddsförordningen i samrådshandlingen saknas en redovisning av vissa arter som finns med i artskyddsförordningens bilaga 1 te x björn och utter. Bolagets bemötande: Förteckningen över arter enligt artskyddsförordningen ses över och kompletteras i MKB. Våtmarker Avgränsningar av naturvärdesobjekt i Enetjärns naturinventering överensstämmer inte med gränserna i våtmarksinventeringen (VMI). Enetjärns natur uppger att de har avgränsat de delar av våtmarkskomplexen som har de största naturvärdena. Avgränsningen i våtmarksinventeringen bygger däremot alltid på hela den hydrologiska enheten dvs. all sammanhängande våtmark är ett objekt (kan därför även innefatta sumpskogar). Anledningen till valet av denna avgränsning är att delar som har ett hydrologiskt samband påverkar varandra och därmed inte kan särhållas tex kan en del med höga naturvärden påverkas om det dikas i en annan del av objektet med lägre värden. Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa hur man kommer att ta hänsyn till våtmarkernas hydrologiska samband. Bolagets bemötande: De områden som Enetjärn Natur inventerat har vid fältbesök visat sig ibland inte överensstämma med de gränser för VMI som finns sedan tidigare, baserade på ortofoto. Bolaget anser att Enetjärn Naturs inventeringsresultat bör spegla verkligheten på ett bättre sätt än de tidigare utredningarna som VMI baseras på. Det är den verkliga naturmiljöns förhållanden och värden som bör återspegla vad som bör skyddas. De våtmarker som har pekats uti naturvärdesinventeringen har fått en buffertzon. Buffertavstånd/skyddsavstånd kommer att beskrivas i MKB. Buffertzonerna/skyddsområdena avser bland annat att skydda mot påverkan på hydrologin. I MKB:n kommer att visas hur påverkan på hydrologiska samband undviks vid t.ex väg- eller ledningspassager över våtmark. Naturreservat Miljökonsekvensbeskrivningen bör redovisa hur naturreservaten kommer att påverkas av den planerade etableringen. Vid bedömningen av konsekvenserna för reservaten bör man bland annat ta hänsyn till syftena med naturreservaten, vilka finns beskrivna i besluten angående bildande av reservaten. Bolagets bemötande: Skyddsavstånd till naturreservat är anpassade för att undvika påverkan på naturreservaten av den planerade etableringen och minimera konsekvenserna. Skyddsavståndet baseras på vad det är som ska skyddas. Skyddsavståndet till naturreservat är baserat på en rimlighetsbedömning Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 24(66) av konsekvenser för de upplevelsevärden som finns i reservatet. Därigenom skyddas även reservatets avsatta skyddsvärden. Natura 2000 Kommande miljökonsekvensbeskrivning bör innehålla en bedömning om den planerade verksamheten riskerar att påverka miljön i Natura 2000- områdena Piteälven (SE0820434), Åbyälven (SE0820433) eller Byskeälven (SE0820432) på ett betydande sätt, vilket kräver tillstånd enligt 7 kap 28 a § miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen bör särskilt beskriva hur vägdikena kommer att avslutas i förhållande till områdets vattendrag. Bolaget måste belysa om det finns risk för läckage av närsalter och sedimenttransport till vattendrag. Frågan om passager av vattendrag bör också belysas. Bolaget måste klargöra om passagerna kommer att utformas så att vattendragens naturliga flöden kan bibehållas. Om inte bör en prövning enligt 7 kap 28 a § miljöbalken göras. Bolagets bemötande: Biflöden till Åbyälven och Piteälven, som ingår i Natura 2000, har inventerats sommaren 2012. Lokalisering och utformning av passager över bäckarna kommer att väljas med utgångspunkt i inventeringsresultaten så att påverkan på bäckarnas naturliga flöden undviks. Med vidtagna skyddsavstånd samt övriga planerade skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kommer att redovisas i MKB kan inte bolaget se några skäl till att ansökan enligt 7 kap. 28§ MB kan behöva göras i samband med ansökan till miljöprövningsdelegationen. Massbalans I samrådshandlingen uppges att vägnätet inom etappen bedöms vara möjligt att bygga upp genom balansering av massor i väglinjen till underbyggnaden. Under figur 3.6.4 visas också en terrass som byggts upp av morän i väglinjen och diken som gjorts djupare och bredare. Länsstyrelsen vill passa på att upplysa om att vägdiken endast ska avvattna vägkroppen, om dikena görs så djupa att de även avvattnar omgivande mark klassas det som markavvattning, vilket kräver tillstånd enligt 11. Kap. 13 § miljöbalken. Bolagets bemötande: Vi kommer att uppfylla villkor så att inte tillstånd enl 11 kap behövs. Missvisande bild från samrådshandlingen kommer att ändras till MKB:n. Geologiska värden Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla en redovisning av områdets geologiska värden och hur de kommer att påverkas av etableringen. Bolagets bemötande: Samråd har förts med SGU angående områdets geologiska värden. SGU ser inget som särskilt bör beaktas inom större delen av området. Det finns en del brutna terrängformer och olika spår från inlandsisens avsmältningsfas i norra delen. Långtjärnberget har i stort sett undantagits från exploatering, liksom delar av Stenberget och den översta delen av Norrdubblas sluttning på grund av att områdena även omfattas av andra skyddsvärden. Dalgången mellan bergen har inte undantagits från etablering. Samråd med SGU har genomförts för att säkerställa att relevant information beaktas i MKB-arbetet. El-ledningar Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 25(66) Bolaget önskar att inte binda sig till en teknisk lösning i miljötillståndet utan ser ett antal fall då det vore mer rationellt att ansluta verken till varandra och till uppsamlingsstationerna med luftledning. I miljökonsekvensbeskrivningen bör det framgå i vilka fall detta kan bli aktuellt. Om det sedan på grund av oförutsedda omständigheter uppkommer ytterligare fall (än de angivna), när man vill bygga luftledning, bör dessa undantag kunna lösas genom samråd med tillsynsmyndigheten. Om ansökan till MPD ska kunna användas till koncessionsansökan för kraftledningar ska samråd hållas med berörda av ledningsträckningarna och konsekvenser för ledningarna beskrivas i MKB. Bolagets bemötande: 130 kV är alltid luftledning, 30 kV är i normalfallet markförlagd kabel, men kan i vissa fall bli nödvändig som luftledning vid våtmarker. Samråd har skett med en vid samrådskrets för 130 kV-luftledning och miljökonsekvenserna beskrivs i MKB:n. 2.1.3 Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs kommuns kommunstyrelse 2012-05-07 Yttrande - Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Flygplatsen är en fungerande länk i kedjan av effektiva flygtransporter till och från Norrbottens inland. Med anledning av bland annat flygplatsens geografiska läge och sin betydelse för testoch turismverksamheten i regionen samt ur militär synpunkt är det av största vikt för kommunen att flygplatsens möjligheter att utöva verksamhet inte försvåras. Kommunen befarar att ett genomförande av etapp 2 skulle innebära omfattande påverkan på Arvidsjaurs Flygplats. Instrumentflygande plan måste iaktta en lägsta MSA-höjd över havets nivå runt Arvidsjaurs Flygplats. MSA-höjden är beroende av höjden på hinder (berg, master, byggnader) inom en yta om 30 nautiska mils radie från flygplatsens FAF (Final Approach Fix). MSA-höjden åt det håll där den planerade vindkraftsparken ligger är sedan 2011-12-15, 945 meter över havets nivå. Vindkraftverk inom vissa av områdena inom etapp 2 skulle innebära att MSA-ytan skulle höjas vilket i sin tur skulle påverka inflygningsförfarandet till Arvidsjaurs Flygplats och innebära ökade kostnader för flygtrafiken. Kommunen anser därför att det är av största vikt att Markbygdens Vind i sitt fortsatta arbete gör en närmare analys av påverkan för Arvidsjaurs Flygplats. Detta för att säkerställa att flygplatsen inte påverkas negativt av en eventuell etablering. Om Markbygden Vind avser att genomföra en etablering som får en negativ påverkan på Arvidsjaurs Flygplats måste tillräcklig kompensation för detta utgå. Arvidsjaurs kommun befarar även att en utbyggnad av etapp 2 skulle innebära en negativ påverkan på naturreservatet Dubblabergen. En närmare utredning av påverkan bör ske. Enligt samrådshandlingen kan utbyggnad av etapp 2 även innebära påverkan för fritidshusboende i Långsel och eventuellt Dartsel inom Arvidsjaurs kommun, Kommunen anser att ett avstånd om cirka 1200 m eller 10 gånger vindkraftverkets totalhöjd kan rekommenderas. Kommunen anser vidare att den utlovade bygdepengen även bör omfatta boende i Långsel och Dartsel. Samrådshandlingen behandlar även påverkan på berörda samebyar. Arvidsjaurs kommun anser att det är av stor vikt att berörda samebyar kompenseras vid påverkan. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 26(66) Bolagets bemötande: Fortsatt dialog kommer att hållas mellan bolaget och Arvidsjaurs flygplats angående MSAhöjden. Möjliga tekniska åtgärder behöver utredas. Nödvändiga justeringar av flygrutter görs i samråd med Arvidsjaurs flygplats. Ett skyddsområde där ingen vindkraftetablering sker kommer att hållas mot naturreservatet Dubblabergen för att undvika att påverkan sker på reservatet. Långsel kommer att påverkas visuellt och ljudmässigt av vindkraftparken. Dock kommer inte riktvärden för buller att överskridas. Dartsel kan komma att påverkas av en kraftledning, beroende på vilket alternativ för anslutning som väljs. Den visuella och ljudmässiga påverkan i Dartsel av vindkraftparken blir liten eller obefintlig. Etableringen kommer att skapa nya villkor för bygden som upplevs som negativa för en del och positiva för andra, med möjligheter till utveckling som inte funnits tidigare. Sådant som berör bedömning av konsekvenser som ska behandlas i tillståndsansökan enligt miljöbalken beskrivs i MKB:n. Däremot faller ersättningsfrågor och strategier för hantering av dessa frågor utanför tillståndsansökan och MKB:n. Dessa frågor kommer att behandlas utanför tillståndsprocessen i dialog med dem som berörs. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 27(66) 2.1.4 Bergsstaten E-post skickad 2012-04-16 Samråd Markbygdens vindkraftspark Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom det aktuella området och Bergsstaten har därför inga synpunkter på den eventuella etableringen. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.5 Energimarknadsinspektionen Samrådsyttrande över anläggningen av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2. 2012-04-18 Tidplan Energimarknadsinspektionen (EI) anser att det är lämpligt att tidplanen inkluderar även koncessionsansökan samt eventuell ansökan om bindande besked om undantag från kravet på nätkoncession. EI:s miljöprövning Enligt 2 kap 8a§ ellagen (1997:857) behöver EI inte pröva frågor i koncessionsärendet om frågan redan prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken. En samlad miljöprövning av vindkraftverk och ledningar kan även i övrigt vara positiv eftersom samma frågor inte behöver tas upp flera gånger och miljöpåverkan kan bedömas med utgångspunkt i hela projektets påverkan. EI förordar att möjligheterna i ellagens 2 kap. 8a § utnyttjas. Det är dock viktigt för EI:s prövning att det i tillståndet tydligt framgår på vilket sätt ledningarna prövats. Om man nyttjar möjligheterna i ellagens 2 kap. 8a § skulle samrådet inför ansökan kunna ligga till grund även för koncessionsansökan under förutsättning att det tar upp ledningarna och inkluderar dem som berörs av ledningarna. Det är önskvärt att berörda samebyar, AB Piteenergi, Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB inkluderas i samrådet för koncessionsansökan. En koncessionsansökan måste avse exakt sträckning och ett specifikt tekniskt utförande. Detta gäller dock i allmänhet inte för en ansökan om bindande besked vid undantag från kravet på nätkoncession. Bolagets bemötande: Bolaget har valt att inkludera elnätet i prövningen för Markbygdens vindkraftpark etapp 2. Samråd med berörda har genomförts för elnätet. 2.1.6 Energimyndigheten Yttrande 2012-05-08 Vid en översiktlig bedömning anser Energimyndigheten att det aktuella vindområdet har goda grundläggande förutsättningar för vindbruk. Stora delar av den aktuella vindkraftparken planeras inom riksintresse för vindbruk. För den kommande utvecklingen inom projektet är det kommunala stödet i Piteå kommun viktigt och positivt i Piteå kommun viktigt och positivt. Av de yttranden som inkommit till miljöprövningsdelegationen i Norrbotten, framgår att det finns stöd för etableringen av vindkraft i Markbygden från Kommunstyrelsen i Piteå kommun. Dock framför kommunens Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 28(66) Miljö- och byggnämnd att man anser att uppförandet av så många verk kan behöva begränsas i hela eller delar av de olika delområdena efter hänsyn har tagits till exempelvis skyddsavstånd och kompensationsåtgärder. För närvarande arbetar Piteå kommun med att ta fram en vindkraftpolicy som innehåller en plan för vindkraft i kommunen. Även om regeringen har beslutat att tillåta Markbygden att uppföra högst 1101 vindkraftverk i Markbygden, anser Energimyndigheten att det är av stor vikt att bolaget har en god dialog med kommunen. Energimyndigheten anser också att det är viktigt att skapa en god dialog med övriga som kan tänkas bli berörda av en kommande etablering. I detta fall är rennäring en viktig part, i synnerhet Östra Kikkejaure sameby, då vindkraftetableringen berör en stor del av samebyns betesmarker. Även Försvarsmakten, som i nuläget menar att det inte är möjligt att bygga samtliga planerade vindkraftverk i etapp 2, är en viktig part. Projektören framför dock i samrådshandlingen att bolaget avser att utforma vindkraftsparken så att både vindkraftens och försvarets intressen tillgodoses. Sammantaget ser Energimyndigheten positivt på projektet som kommer att ge ett betydande och värdefullt tillskott av förnybar energi. Bolagets bemötande: Fortsatta samråd och kontakter kommer att hållas med Piteå kommun, försvaret, samebyarna m.fl. 2.1.7 Försvarsmakten Sammanfattat yttrande. Försvarsmakten betonar att det inom etapp 2 finns två typer av konflikter med totalförsvarets intressen. Svårigheter kommer att finnas för att hitta tekniska lösningar för att möjliggöra uppförande av de verk som idag inte kan accepteras. Ett antal verk berörs av Vidsel flygplats TMA, vilkens verksamhet till stor del bedrivs av Försvarets materielverk. Inom Vidsels TMA kan inga vindkraftverk accepteras av varken försvarsmakten eller FMV. I samrådsunderlaget beskrivs riksintressen i avsnitt 2.2. Där framgår inte att etapp 2 berör riksintresset Vidsels flygplats och kravet på hinderfrihet. Under denna rubrik bör också nämnas att det finns riksintressen för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess. Under rubrik 2.7 i samrådsunderlaget hänvisas till ett yttrande från 2008 där 89-91% av vindkraftverken angetts kunna uppföras. Försvarsmakten menar att det underlag som då presenterades var preliminärt och endast en översiktlig analys kunde då göras. Det är nu uppenbart, efter att projektet gått vidare och positioner förändras, att andelen vindkraftverk som kan uppföras blir något lägre. 2010-10-04 tillkom t.ex. stoppområdet för vindkraftverk runt de militära flygplatserna. Stoppområdet runt Vidsel flygplats reducerades med hänsyn till Markbygdenprojektet till att gå i gränsen med TMA. Huvuddelen av etapp 2 berörs av MSA-ytan för Vidsel flygplats. Högsta höjd för objekt i de två södra sektorerna är 620 möh. Markhöjderna inom området verkar variera mellan drygt 400 och knappt 600 möh. Detta betyder att det blir höjdbegränsningar på vindkraftverk på många platser beroende på vindkraftverkens totalhöjd och aktuella marknivåer. Höjdbegränsningen gäller även kraftledningsstolpar. MSA-ytan redovisas mycket otydligt på sid. 19 i samrådsunderlaget. Bolagets bemötande: Bolaget har beaktat synpunkterna angående redovisning av Vidsel flygplats och totalförsvarets sekretessbelagda riksintressen i MKB:n. Bolaget har valt att inte ta hänsyn till försvarets intressen vid utformandet av preliminär parklayout. Istället kommer fortsatta samråd att ske Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 29(66) med försvarsmakten efter inlämnandet av tillståndsansökan för att försöka finna lämpliga lösningar i området. Försvaret ska godkänna alla positioner för verk innan byggstart. 2.1.8 Havs- och vattenmyndigheten E-post skickad 2012-03-30 Havs-och vattenmyndigheten avstår från att lämna samrådsyttrande i rubricerat ärende (HaV dnr 1643-12). Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.9 Jordbruksverket E-post skickad 2012-05-03 Som svar på den inbjudan till samråd som Jordbruksverket fått angående Markbygdens vindkraftspark vill vi hänvisa till vår webbplats. Klicka på länken nedan så kan ni ta del av Jordbruksverkets generella synpunkter rörande vindkraft. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/mojligheterpalandsbygden/arbetamedfornybaren ergi/mojlighetermedvindkraft.106.551efd90136cebf20258000444.html Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Klimatenheten Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.10 Luftfartsverket E-post skickad 2012-05-03 LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot planerad etablering. Med CNSutrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). VIKTIGT: I vårt remiss-svar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter planeras att byggas, eller om de av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys. Med vänliga hälsningar Göran Amnehoff Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 30(66) System och Program Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.11 Naturvårdsverket Synpunkter framförda vid samrådsmöte den 16 oktober 2012. Hinderbelysning Kommer utformningen av hinderbelysning att redogöras på samma preliminära sätt som i Etapp 1? Finns det möjlighet för folk i omgivningen att se exempel på hur hinderbelysningen kan komma att se ut? Beskrivning av påverkan från hinderbelysning under skymning och gryning rekommenderas. Bolagets bemötande: En preliminär beskrivning av hinderbelysningen kommer att göras eftersom utvecklingen går snabbt framåt. Bolaget tar del av den forskning och utveckling som sker. Bolaget vill behålla möjligheten att använda senaste teknik som är ekonomiskt rimligt för hinderbelysning när den väl ska sättas upp. Hinderbelysning kan ses i verkligheten i närliggande vindkraftparken i Dragaliden. Avgränsning av utredningsområde Motiv till att utredningsområdet söder om det större utredningsområdet för Etapp 2 har tagits med som lämpligt för vindkraft efterfrågas. Bolagets bemötande: Vindförhållandena inom just det området (Skällberget-Stor-Huvberget) är gynnsamma. Cirka halva området utgörs dock av restriktionsområde som kommer att undvikas vid placering av verk. Flodpärlmussla Har lokaler för flodpärlmussla iakttagits i Lillpiteälven? Bolagets bemötande: Inom utredningsområdet finns inga kända lokaler för flodpärlmussla. Däremot har lokaler för flodpärlmussla konstaterats utanför området nedströms i Lillpiteälven. Genom ett genomtänkt arbetssätt vid planering och anläggning kan negativ påverkan på vattendrag minimeras. Kungsörn och andra fåglar Hur är Enetjärn Naturs bedömning av kungsörn i området jämfört med Kungsörn Sverige? Bolagets bemötande: Enetjärn har samarbetat med kungsörnsgruppen och Piteå kommun vid inventering av kungsörn i området. Inventeraren valdes på rekommendationer från kungsörnsgruppen i Norrbotten. Den inventeringsmetodik (spelflyktsinventering och bobesök) som rekommenderas och används av kungsörnsgrupperna i Sverige har använts. Slutsatserna om boplatser och revir stämmer bra Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 31(66) överens med kungsörnsgruppens uppfattning. Bobesöken görs i direkt samarbete med kungsörnsgruppen i Norrbotten. Har både huvudbon och alternativa bon för kungsörn identifierats? Titta på det platsspecifika värdet. Eventuella habitatförluster bör därför beskrivas i MKB:n. Kungsörn jagar i ett regionalt perspektiv. Det är därför viktigt att beakta den kumulativa effekten. Påverkan blir mycket större när det handlar om flera hundra verk än om ett fåtal. Bolagets bemötande: De bon som kunnat identifieras inom utredningsområdet, både de som är i bruk samt eventuella alternativbon, har ingått i inventeringsrapporten. Aktiva bon utgör underlag till bedömning av restriktionsområden för kungsörn. Studier av örnarnas områdesutnyttjande över större arealer, rörelser av födosökande vuxna fåglar som matar ungar samt uppföljande studier av flygga ungar (antal och rörelsemönster) kommer att utföras inom uppföljningsprogrammet för Markbygden. Omfattar kungsörnsprojektet av Tim Hipkiss, SLU detta område? Bolagets bemötande: Nej, hans projekt omfattar inte utredningsområdet i Markbygden Etapp 2. Bolaget följer dock de resultat och slutsatser som framkommer under hans studier. Har även andra rovfåglar än kungsörn inventerats? Bolagets bemötande: Särskilt riktad inventering har inte utförts men alla observationer av rovfåglar har registrerats under de generella fågelinventeringar som gjorts i och runt etapp 2-området 2008 och 20112012. Ugglor har inte inventerats för Etapp 2. Inventering av ugglor ingår istället i det uppföljningsprogram som tagits fram för hela Markbygdenprojektet. Varför görs inte en inventering av ugglor inom ramen för MKB:n för Etapp 2? Bolagets bemötande: Det finns inga säkra indikationer från Artdatabanken eller lokala ornitologer om att stora ugglor (lappuggla, slaguggla, berguv) har fasta förekomster i området. Ugglor har även starka mellanårsfluktuationer i populationen beroende på födotillgång och är därför svåra att inventera. Underlaget för MKB:n för Etapp 2 utgörs av en generell kunskap om ugglor i området. Lappuggla och kanske även slaguggla är fullt möjliga i etapp 2 om man ser till utbredning och livsmiljöer. Kommer resultaten från uppföljningsprogrammet avseende ugglor att kunna användas i MKB:n för Etapp 2? Naturvårdsverket rekommenderar utvärdering av om strukturer/miljöer för stora ugglor (högstubbar, holkar mm) kan finnas, kanske särskilt i anslutning till de områden med naturvärden som förekommer i etapp 2 Bolagets bemötande: De första resultaten från uppföljningsprogrammet kommer inte att vara klara innan ansökan för Etapp 2 avses att lämnas in. Har några rovfåglar utpekade av Artdatabanken eller Fågeldirektivet konstaterats förekomma i området? (KM) Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 32(66) Bolagets bemötande: Bo av fiskgjuse har påträffats i anslutning till Åbyälven, men inte inom Etapp 2. Fiskgjuse fiskar ibland i sjöarna i området. Bolagets inventeringar indikerar starkt att inga stora rovfågelsarter förutom kungsörn häckar inom utredningsområdet men några vanligare små rovfåglar (sparvhök, tornfalk, lärkfalk) har setts, däremot inga bon. Inga observationer av berguv eller andra stora rödlistade rovfåglar och ugglor är kända i utredningsområdet. Har några spelplatser för skogshöns observerats? Bolagets bemötande: Det har inte utförts någon separat inventering av spelplatser för skogshöns. Både tjäder och orre registreras dock under de fågelinventeringar som ingår i uppföljningsprogrammet. Orren är väl spridd i området och ganska vanlig, tjädern är sparsammare men också väl spridd. Merparten av orrens spelplatser finns på öppna myrar och sjöisar av vilka många omfattas av restriktionsområde där placering av verk kommer att undvikas. Det finns inga uppgifter på att det skulle finnas några större spelplatser av tjäder (> 5 tuppar) inom utredningsområdet. Inom uppföljningsprogrammets spillningsinventering kommer också spillning från skogshöns att registreras som ett mått på förekomsten. En rekommendation från Naturvårdsverket är att i MKB:n beskriva vilka skyddsavstånd som avses att vidtas för att skydda spelplatserna för skogshöns. Studier gjorda i Nordamerika har visat att skogshöns (av andra arter) kan vara störningskänsliga för ökade aktiviteter i ett område. I MKB:n bör det finnas med någon form av sannolikhetsbedömning om de skyddsavstånd som avsatts är tillräckligt. Det kan vara svårt att bedöma den långsiktiga bevarandestatusen. Det är dock viktigt att notera fasta spelplatser, särskilt de som ligger i anslutning till naturskyddade miljöer (som har större chans att få förbli opåverkade av skogsbruk m.m.), även om det kan vara svårt att avgöra var spelplatserna ligger. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Buller Naturvårdsverket håller på att ta fram en utredning om huruvida glesbygdbefolkning är mer känslig för bullerstörningar än andra. Rapporten beräknas vara klar inom kort (17/10). Socialstyrelsen har tagit fram riktvärden för lågfrekvent buller inomhus. Naturvårdsverket kommer förmodligen att vilja se ett villkor för lågfrekvent buller inomhus i tillståndet. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Rovdjur Finns det björn i området? Det finns studier gjorda i Nordamerika om tillvänjningseffekten hos vilda djur. Det är viktigt att beskriva påverkan på arter. Beskriv habitatsförlust, både faktisk och indirekt påverkan (ex mer vägar, mer folk som rör sig i området). Bolagets bemötande: Det finns en population av björn i området. Spillning av stora rovdjur registreras i samband med den spillningsinventering som ingår i uppföljningsprogrammet för Markbygdenprojektet. Björnen rör sig dock över stora revir varför det statistiskt sett går att dra slutsatser om förändringar i antalet björnar. Övriga stora rovdjur som t.ex. lodjur ses ibland men har inga Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 33(66) viktiga förekomster i utredningsområdet. Den syntesrapport om vindkraft och påverkan på landlevande däggdjur som nyligen utkommit inom Vindval visar att stora rovdjur tycksvara bland de djur som riskerar störst påverkan av vindkraft. Insekter Har det gjorts någon inventering på insekter såsom vedlevande skalbaggar i området? Ett resonemang kring påverkan på insekter bör finnas med i MKB:n. Bolagets bemötande: Det har inte gjorts någon särskild inventering av insekter i utredningsområdet. Kontakter med entomologer i Norrbotten som togs 2007 under arbetet med den övergripande MKBn för tillåtlighetsansökan visade dock inte på några särskilt skyddsvärda förekomster av insekter inom Markbygdenområdet. Rennäringen Vad menas med kompensationsåtgärder för rennäringen? Bolagets bemötande: Till exempel stödutfodring, Vid stödutfodring samlas renarna på ett mindre område än de skulle ha gjort om de betade fritt. Det gör att även renar med nedsatt kondition dras till området. En konsekvens kan vara att om någon ren dör kan rovdjur dras till området där renarna är samlade och rovdjurstrycket kan då öka. En koncentration av renkadaver som drar örnar till området kan i förlängningen även öka risken för örnkollisioner med vindkraftverk om platsen ligger nära något av verken. Jakt och friluftsliv Kommer jakten att kunna fortsätta i området? En konsekvens av den ökade tillgängligheten inom området är att det kan finnas risk för att olaga jakt ökar. Bolagets bemötande: Det kommer inte att vara förbjudet att jaga i området på grund av vindkraftanläggningen. Kommer man att kunna gå ända fram till fundamenten när vindkraftanläggningen är i drift? Bolagets bemötande: Det kommer inte att finnas några inhägnader runt parken. Varningsskyltar sätts upp för att varna om riskerna med att beträda området. Habitatförluster När buffertzoner bestäms i MKB:n bör både habitatförluster och störningszoner beaktas. Bolagets bemötande: Det kommer att beaktas. Kumulativa effekter De kumulativa effekterna från Etapp 1 och etapp 2 bör beskrivas. Generellt anser Naturvårdsverket att Etapp 2 har högre naturvärden än Etapp1 och Etapp 3 kanske ännu högre. Bolagets bemötande: Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 34(66) De kumulativa effekterna av Etapp 1 och Etapp 2 samt Daragliden och Stor-Blåliden kommer att beskrivas. Elledning Kommer det att finnas luftledningar inom vindkraftparken? Bolagets bemötande: Det kommer att behövas en luftledning inom området. Administrativt En rekommendation från Naturvårdsverket är att fundera igenom vilka handlingar som ska ingå i själva ansökningshandlingen som sedan skickas in till Miljöprövningsdelegationen. Det är önskvärt med en tydlig hänvisning där version av handling och sidnummer anges. Handlingen bör gå att läsa i sin helhet utan att behöva leta upp olika hänvisningar till dokument på hemsidor. Om en webbreferens anges är det viktigt att ange vilket datum som informationen hämtades från sidan. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.12 Post och telestyrelsen 2012-04-04 PTS är en central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar – sektorsansvar- inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete ska PTS bland annat: - främja tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. - verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar och verka för en ökad krishantering. - verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation under höjd beredskap och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred. Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter. Bolagets bemötande: Bolaget samråder med följande radiolänkoperatörer; Hi3G Access AB, Telia Sonera och Teracom. 2.1.13 Riksantikvarieämbetet E-post skickad 2012-05-04 Dnr. 332-1570-2012 Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 35(66) Handläggare: Lena Odeberg Yttrande angående samrådsunderlag för Markbygdens vindkraftspark, etapp 2, Piteå kommun, Norrbottens län Riksantikvarieämbetet har mottagit inbjudan till samråd för rubricerat projekt. För samråd inför en tillståndsansökan enligt miljöbalken hänvisar Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Som stöd för Ert fortsatta arbete med tillståndsansökan hänvisas till Vindkraftshandboken samt skriften Vindkraften och landskapet som tagits fram av Boverket och Riksantikvarieämbetet m.fl. myndigheter. Dessa ger god ledning för hanteringen av kulturmiljöfrågor inom ramen för ett vindkraftsprojekt. Publikationerna finns som pdf-filer på Riksantikvarieämbetets webbsida www.raa.se. Dessutom ger den myndighetsgemensamma webbsidan Vindlov god ledning, se länk: www.vindlov.se På Riksantikvarieämbetets webbsida under rubriken vindkraft finns mer information som kan vara till stöd för framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). På denna webbsida finns också en checklista som anger vad som generellt kan vara lämpligt att ta upp i en MKB för ett vindkraftprojekt avseende kulturmiljövärden, se länk: http://www.raa.se/cms/extern/samhallsbyggnad/planering/energiplanering/vindkraft.html Fornlämningar Riksantikvarieämbetet rekommenderar ett tidigt samråd med länsstyrelsen angående eventuella förekomster av fornlämningar och andra kulturlämningar inom exploateringsområdet samt om behov finns av arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 § Kulturminneslagen (KML). Det är länsstyrelsen som beslutar om och även hur en sådan utredning ska genomföras. Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök redovisar kända fornlämningar, se länk: http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html Eventuella fornlämningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i samband med att landskapet och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms. Bolagets bemötande: Samråd har hålls med länsstyrelsen och tillgängligt faktaunderlag nyttjas för MKB-arbetet. Inför etableringen av vindkraftparken ska en särskild arkeologisk utredning genomföras i utredningsområdet, för att ta reda på om det finns ytterligare fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som ännu inte är kända. Ansökan om tillstånd till en sådan kommer att göras hos länsstyrelsen som beslutar om dess omfattning och utförande. 2.1.14 SMHI Yttrande 2012-04-10 SMHI äger inga anläggningar som kan komma att påverkas negativt av den föreslagna utbyggnaden. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 36(66) 2.1.15 Sjöfartsverket Yttrande 2012-04-26 Sjöfartsverket har inget att erinra. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.16 Skogsstyrelsen Yttrande 2012-04-16 Vid genomgång och granskning av området etapp 2 framkommer att etappen rymmer en hel del hänsynsområden. Enligt skikt på bifogad karta finns bland annat: Sumpskogar; (huvudsakligen en fjärrbildsanalys) Flora- och fauna; eventuella naturvärden Naturvårdsskogar; (Sveaskog) Nyckelbiotoper- och naturvärden registrerade av Skogsstyrelsen huvudsakligen på privat mark. Skogsstyrelsen har inte något att invända mot vindkraftutbyggnaden under förutsättning att hänsyn tas till nämnda Naturvärden. Älvsbyn 2012-04-16 Med vänlig hälsning Joel Lundberg Skogskonsulent Bolagets bemötande: Nämnda hänsynsområden inryms till övervägande del inom Bolagets hänsynsytor, inom vilka vindkraftverk inte planeras att byggas. 2.1.17 Sveriges geologiska undersökning Yttrande 2012-06-26: SGU ser mycket positivt på att samrådshandlingen, i motsats till många andra samråd, innehåller en redovisning av de geologiska förutsättningarna. Inom större delen av det tänkta exploateringsområdet kan vi utifrån rådande kunskapsläge inte se något som särskilt bör beaktas vid exploatering, och efterbehandling av dessa markytor till ett tämligen naturligt utseende bör vara lätt genomförbart. Däremot finns det i några mindre områden en del mer brutna terrängformer och, t ex i den norra delen (kring Långtjärnberget), olika spår från inlandsisens avsmältningsfas som bl.a. isälvsrännor. I sådana områden kan objekt och ytor behöva inventeras angående behov av hänsynstagande och eventuella bevarandevärden. Dessa områden kan också vara svårare att efterbehandla till ett ”naturligt” utseende. SGU ställer sig positiv till en fortsatt dialog och kan bistå med kunskap och synpunkter vid behov. Området berörs inte av några undersökningstillstånd och vi har inget att erinra mot projektet. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 37(66) Synpunkter framförda vid samrådsmöte den 30 augusti 2012: Mötet hanterade geologiska värden i Markbygden, främst i etapp 2. Generellt finns få områden med geologiska värden inom etapp 2. Dock finns vissa värden i norra delen vid området kring Långtjärnberget samt i dalen mellan Långtjärnberget och Stenberget. Värdena har dock inte den statusen att de särskilt bör undantas. SGU ser inga direkta risker för grundvattenförekomster under byggfasen med den layout som visats, men indirekt skulle eventuell användning av rengöringsmedel och kemikalier för avisning av rotorbladen kunna medföra en mer okontrollerad spridning av skadliga ämnen. Bolagets bemötande: Fortsatta samråd har hållits med SGU för att säkerställa att relevant information beaktas i MKB-arbetet. 2.1.18 Trafikverket Yttrande 2012-05-16 Samråd i tidigt skede Trafikverket, Piteå kommun, Enercon och Markbygden Vind har sedan 2010 haft kontinuerliga möten för informationsutbyte vilket är mycket positivt. Ett projekt av denna dignitet kommer givetvis att påverka infrastrukturen vilket gör det extra viktigt att hitta lösningar och ha en bra dialog. Trafikverkets synpunkter Väg Avstånd till väg. Avståndet mellan vindkraftsverk och allmän väg ska minst motsvara vindkraftsverkets totalhöjd. Finns risk för iskast bör avståndet till den allmänna vägen utökas till 350 meter. Trafikverket har informerats av Markbygden Vind att förbättrad teknik har minskat problemen med iskastning drastiskt samt ger en högre driftsäkerhet i verken, vilket även beskrivs i samrådshandlingen. Placeringen intill väg bör även ta hänsyn till hur man som trafikant upplever vindkraften d.v.s. vid utforming av vindkraftsparken bör gestaltningsmässiga hänsyn tas. Ny anslutning till allmän väg. Vid behov av ändrad eller ny anslutning till allmän väg krävs väghållarens tillstånd. För mer information hänvisar vi till nedanstående länk www.trafikverket.se/privat/vagar-och-jarnvagar/ansok-om/ansokan-om-anslutning-till-allmanvag Ledningskorsning med allmän väg Om ett vindkraftsverk kommer att anslutas till elnätet via en markkabel under vägkropp eller luftledning över vägen krävs ett särskilt tillstånd av Trafikverket genom att ett s.k. korsningsavtal för ledning upprättas. Järnväg Avstånd till järnväg Avstånd mellan vindkraftverk och närmast spårmitt för järnväg ska minst motsvara vindkraftsverkens totalhöjd + 20 meter. Finns risk för iskast ska avståndet till järnvägsanläggningen utökas till 350 meter. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 38(66) Påverkan på radio- och telekommunikation MobiSIR är järnvägens radiosystem för kommunikation mellan tågklarerare och förare. MobiSIR kommer också att vara bärare av den radioburna datatrafiken i järnvägens nya trafikstyrningssystem ERTMS (European Railway Traffic Management System). I radiosystemet kan det finnas radiolänkar för transmission mellan master. Utbyggnad av master och vindkraftverk medför därför att det kan finnas risker för störningar i radiotrafiken och därmed även i trafikledningssystemet. Trafikverkets master är inte alltid belägna vid järnvägen, och en eventuell inverkan på radiotrafiken måste prövas från fall till fall. Så snart koordinater för verkens placeringar finns att tillgå ska dessa skickas till Trafikverket för analys. Trafikverket kan således i dagsläget inte svara på om vindkraftparken kommer att störa MobiSIR. Plankorsningar mellan väg och järnväg I samband med etablering av vindkraft fordras en beskrivning av hur tillfartsvägar till vindkraftverk ska hanteras. Lokalisering av vindkraftverk som påverkar trafikmängden i någon järnvägskorsning permanent eller i samband med uppförandet måste behandlas restriktivt. Trafiksäkerheten riskerar att påverkas negativt i dessa fall. För att säkerställa att långa, långsamtgående transporter i byggskedet ska kunna ta sig fram genom aktuell plankorsning på ett trafiksäkert sätt måste detta undersökas. Samråd behöver därför ske med Trafikverket. Ledningskorsning med järnväg Om ett vindkraftverk kommer att anslutas till elnät via markkabel i korsning under och längs med banvall krävs särskilt tillstånd av Trafikverket genom att ett s.k. korsningsavtal för ledning upprättas. Flyg Avstånd och påverkan på flygets anläggningar Den planerade vindkraftparken berör Arvidsjaurs flygplats MSA- yta vilken består av en cirkel med radien 30 nautiska mil (55 km) som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel. För att säkerställa att den planerade vindkraftparken inte påverkar inflygningen ska samråd ske med Arvidsjaurs flygplats. Alla objekt högre än 20 meter ska lokaliseringsbedömas av LFV. Ansökan görs via www.lfv.se. Alla föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155)”. Övriga synpunkter på samrådshandlingen På sidan 18 nämns att det regionala vägnätet har klass 1 och klass 2 när det gäller kvalitetskrav, vi är frågande till vad som menas med dessa kvalitetskrav. Vad gäller bärighetsklassen så innebär det att vägarna är upplåtna till BK1 eller alternativt BK2, vid en hög belastning av tyngre fordon kommer slitaget av vägarna att öka och åtgärder på vägarna kommer att behöva tidigareläggas. I kapitel 3.10 beskrivs transportvägarna. Det bör förtydligas att vindkraftsdelarna kommer att transporteras från hamnen i Haraholmen via väg 505, 506 samt E4 fram till väg 373 för vidare transport till vindkraftsparken. För att minimera slitaget på de allmänna vägarna samt för att minimera andra negativa effekter som transporterna genererar i form av emissioner är det mycket viktigt att materialet för byggnationerna av vägar och fundament i så stor utsträckning som det är möjligt kommer från täkter inom området. För Trafikverket. Anders Lundström Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 39(66) Bolagets bemötande: Bolaget beaktar synpunkterna. 2.1.19 Transportstyrelsen Yttrande om samråd i etapp 2 Markbygdens vindkraftpark, 2012-03-29 Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (TS/SF) har tagit del av handlingarna till rubr plan och lämnar följande synpunkter. TS/SF har inget att erinra om förslaget och avstår från ytterligare synpunkter då ärendet inte anses påverka sjöfarten. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.1.20 Älvsby kommun Synpunkter framförda på samrådsmöte den 23 april 2012. Hur påverkar projektet närboende? Har de närboende blivit ”hörda”/ inbjudna till samrådsmöte? Bolagets bemötande: Påverkan på boende beskrivs i MKB:n. Allmänheten har bjudits in till allmänt samrådsmöte 2012-04-18 i Koler. Mötet annonserades i lokalpressen. Ett samrådsmöte med boende och fritidshusägare i närområdet hölls 2011-11-29 i Långträsk. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 40(66) 2.2 Samråd med organisationer och företag 2.2.1 Arvidsjaurs flygplats Synpunkter framförda på samrådsmöte den 23 april 2012. Arvidsjaurs flygplats har tagit fram en ny plan för inflygning varför MSA-ytan har ändrats. Direkt kontakt med flygplatschefen förordas. Bolagets bemötande: Arvidsjaurs flygplats är inte av riksintresse varför motstående intressen torde gå att lösa. Samråd kommer att fortsätta även efter att ansökan har lämnats in. Skriftliga synpunkter efter samrådsmöte den 8 november 2012. Vid samråd med Arvidsjaur flygplats 2012-11-08 lyftes en åsikt om att samråda med helikopterbolag som flyger i området för att utreda eventuell påverkan för flygningarna. Arvidsjaur flygplats uppgav vid samrådsmötet två berörda verksamheter; Porjus fiskflyg och Ambulanshelikopter. Porjus fiskflyg kontaktades via telefon (2012-12-14 samtal med Per Grahn, VD) och uppgav då att de inte ser några större problem med verksamheten då de inte flyger så ofta i området. Viktigt är dock att allt är markerat på rätt sätt. Helikoptrarna kan även ta in radiomeddelanden om hinder, vilket utökas hela tiden så piloten kan även använda detta som stöd. Norrbottens landsting kontaktades via telefon för att utreda eventuell påverkan för ambulanshelikopter. Hänvisning skedde då vidare till Scandinavian helicopter, vilka flyger åt landstinget. Scandinavian air ambulance uppgav på telefon(2012-12-17, samtal Scandinavian medicopter) att de inte ser några större svårigheter med parken, utan att vindkraftverk dyker upp lite varstans och det är något som de får hantera allt eftersom. Det viktigaste är att verken markeras på rätt sätt med lampor och blinkningar. Vindmätningsmasterna orsakar egentligen de största problemen då de sätts upp ganska plötsligt och utan förvarningar, samt inte alltid är märkta på rätt sätt. Scandinavian air ambulance och Porjus fiskflyg informerades om att det kommer att vara möjligt att landa med helikopter inom parken. Bolagets bemötande: Bolaget beaktar synpunkterna. Synpunkter framförda på samrådsmöte den 8 november 2012. Syftet med mötet var att utreda möjligheten att höja nuvarande MSA-yta på 840 m till en sådan nivå att en högsta bygghöjd på ca 720m tillåts. Vissa höjder inom planerad vindkraftpark i Markbygden etapp 2 ligger på 515 m.ö.h. Med Markbygden Vind AB:s planerade vindkraftverk med maxhöjd 200 m skulle det inom dessa områden medföra att bygghöjden uppgår till 715 m ovan mark. Detta innebär att restriktionerna för högsta bygghöjd skulle behöva höjas till åtminstone 720-730 m ovan mark. Då högsta bygghöjd är satt till 200 m lägre än MSA-ytan, skulle således MSA-ytan höjas till ca 920m. Det är inte bara de områden där vindkraftverken kan överstiga nuvarande högsta bygghöjd som kan påverka inflygningen, utan även resten av vindkraftparken som faller inom MSA-ytan. Alla inflygningsrutter (6 st) måste göras om, eftersom även inflygningarna från andra hållet påverkas av en ändring av MSA-ytan. En höjning av MSA-ytan innebär att inflygningsvägarna blir längre, inflygningstiderna ökar, bränsleförbrukningen ökar. Det finns en oro för att flygbolagen Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 41(66) ska tycka att det blir för dyrt att flyga till Arvidsjaur flygplats. Det finns ny teknik som flygplatserna kan tillämpa, men tekniken förutsätter att även flygplanen som landar på flygplatsen använder samma teknik. Även Vidsel flygplats kommer att påverkas. Utredningar som behöver utföras: Först att ta reda på vilka konsekvenserna blir. Sedan att utreda vad som är en skälig ersättning för bedömda kortsiktiga konsekvenser. Uppskattad tid från beställning till driftsättning är ca ett år. Hela flygfältet mellan Arvidsjaur och Luleå blir avstängt om hela parken byggs. En fråga att utreda är hur helikopterflygningar påverkas av parken Påverkan på Arvidsjaur flygplats kan medföra indirekta konsekvenser för Arvidsjaur kommun i form av minskad tillgänglighet till kommunen. Kommunen ser flygplatsen som något mycket viktigt för Arvidsjaur kommun. Arvidsjaur flygplats undersöker kostnaderna och omfattning av utredning som krävs och meddelar Svevind om detta. Bolagets bemötande: Bolaget har fortsatt kontakt med flygplatsen. 2.2.2 Hi3G Access AB E-post skickad 2012-04-27 Hi3G Access AB har inga radiolänkar i det område som finns markerat för etapp 2. Detta område är OK från våran sida. Om detta område skulle flyttas, så vill vi bli informerade för att kunna göra en ny bedömning. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 2.2.3 Naturskyddsföreningen Yttrande 2012-05-07 Som representanter för Naturskyddsföreningen i Norrbottens län samt Piteåkretsen har vi tagit del av förslaget till vindkraftetablering etapp 2 i Markbygden. Det rådande energisystemet och nivån för energianvändning innebär ohållbara konsekvenser för jordens ekosystem och måste ersättas med ett hållbart energisystem. Klimathotet är väl känt, men att de globala hoten mot livsformerna på jorden – den biologiska mångfalden – är av forskningen dokumenterat ännu större, förbises ofta. Samtidigt måste vi säkerställa att inte det radioaktiva hotet drabbar människor och miljö. Enkelt uttryckt behöver vi sänka energianvändningen till en för jorden hållbar nivå, och samtidigt som vi fasar ut fossil energi och kärnkraft behöver vi utveckla förnybara energikällor, däribland vindkraft. Men vindkraften kan inte accepteras där den hotar biologisk mångfald, eller friluftsvärden respektive kulturlandskapsvärden. Naturskyddsföreningen i Norrbottens län ser därför positivt på utbyggnad av vindkraft, men etableringen ska ske där inte naturvärden skadas. Vi förespråkar utredning av om vindkraft kan placeras på de områden som markerats lila och blå på förslagskartan, men uppmanar Svevind att undvika etableringar områden som redovisas med rött på stoppkartan, vilka utgörs av områden med naturvärden samt skyddszoner för Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 42(66) särskilda landskapsvärden och känsliga fågellokaler. De röda stoppområdena kommer inte att kunna märkas med ”Bra miljöval el”. Specifikationer för kartorna bifogas. När det gäller anslutningsledningar, vägar och annan tillhörande exploatering, får det inte beröra skyddsvärd natur såsom gammelskog. För Naturskyddsföreningen i Norrbottens län Lars Andersson, ordförande För Piteåkretsen av Naturskyddsföreningen Niklas Johansson, ordförande Bolagets bemötande: Naturskyddsföreningens stoppområden stämmer i huvudsak överens med bolagets hänsynsytor, inom vilka vindkraftverk inte planeras att byggas. 2.2.4 Semisjaur-Njarg sameby Synpunkter framförda på samrådsmöte den 23 april 2012. Semisjaur-Njarg har en flyttled över Bänkerberget, längs vägen. Gränsen mellan Östra Kikkejaur (ÖK)och Semisjaur-Njarg (SN) går över Bänkerberget. Bergets nordsida är en viktig buffertzon för SN mot de värdefulla betena norr om berget, eftersom ÖK:s renar frekvent kommer in på SN:s område. Riksintresseområdet norr om Bänkerberget är bra vinterbetesland. Samebyn befarar att med utbyggd Etapp 2 med vindkraftverk på Bänkerberget kommer ÖK:s renar att vara mindre benägna att stanna på bergets södra sida, utan i ännu högre grad än idag komma in på SN:s marker med störningar som följd. Eftersom ÖK:s renar vanligen kommer tidigare än SN:s renar till området ökar risken att markerna redan är avbetade när SN anländer. SN ser också en ökad risk att ÖK:s renar sprids till det värdefulla området (riksintresseområde) norr om berget. Om ÖK påverkas så att de måste flytta renarna tidigare till östra sidan av stambanan kan även problematiken med inkräktande renar hos SN komma att flyttas öster om järnvägen. Skydds- eller kompensationsåtgärder för ÖK (stängslig, fodring mm) kan påverka konsekvenserna för SN, eftersom de konsekvenser man befarar är sekundära pga påverkan på ÖK. Vintern 2011-2012 upplevde man mer störningar av inkräktande renar än vintern 2010-2011. Om detta har samband med vindkraftverken på Dragaliden är dock omöjligt att säga efter ett enstaka år, eftersom det kan vara många olika faktorer som påverkar. Skogsbruket har stor påverkan på betesförutsättningarna och kan medföra stora förändringar på kort tid. Ur renskötselns synvinkel är det önskvärt att nya vägar anläggs längs med terrängen, i nordväst – sydostriktning, för att inte underlätta för renarna att vandra mellan samebyarnas områden. Renar förflyttar sig snabbare längs vägar än när de går i terräng och betar sig fram vilket går långsamt. Bolagets bemötande: Bolaget tar med sig framförda synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet. Exempel visas från Etapp 1 där man till stor del placerat vägarna inom parken längs med terrängen. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 43(66) 2.2.5 Sveaskog Synpunkter framförda vid möte 2012-02-22. Konstaterar att Piteå kommuns utpekade områden till stor del sammanfaller med Sveskogs. Generellt ska det finnas ca 70 % värdekärna i ett reservat vilket gör att man ej har någon buffertzon till övrig skog och avverkningar sker i direkt anslutning. Sveaskog kommer generellt inte att acceptera ytterligare buffrar men att de, när de pekar ut nya naturvärdeslokaler och restaureringsskogar ofta förlägger dessa i direkt anslutning till befintliga för att minska landskapets fragmentering. Det finns ett antal områden som utpekats som naturvärdesområden i bolagets inventering som inte överensstämmer med Sveaskog. För samtliga av dessa områden gäller att bolaget har karterat ett större område än det som Sveaskog har pekat ut. Det finns även vissa värden där gränserna karterats något olika. Med föreslagen buffert täcks dock områden som omfattas av båda karteringarna in med marginal. Bolagets bemötande: Bolaget tar med sig framförda synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet. E-post skickad 2012-03-27 Noterar att anslutning till stamnätet ligger rakt över ekopaken Dubblabergen. Bolagets bemötande: Flera alternativa korridorer kommer att studeras och samråd om dessa kommer att ske. 2.2.6 Sveriges Ornitologiska förening Synpunkter angående uppföljningsprogram för Markbygdens vindkraftpark inkom 2012-05-21. Dessa synpunkter gäller således inte ansökan om miljötillstånd och har därför inte i sin helhet redovisats i denna samrådsredogörelse. Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) har fått möjligheten att läsa rapporten ”Uppföljning av inverkan på fauna och flora av vindkraftsanläggningen i Markbygden, Reviderat förslag 201110-03”. Med anledning av detta finner SOF skäl att redogöra följande. SOF menar att projektets omfattning innebär ett ansvar att försöka fylla en del av de kunskapsluckor som idag fortfarande är uppenbara inom vindkraftsbranschen. Detta är också av stort samhällsintresse, vilket tillsammans med projektets ekonomiska tillgångar starkt motiverar genomförandet av föreslagna studier. Daniel Bengtsson Vindkraftshandläggare Sveriges Ornitologiska Förening Dennis Kraft Ordförande Sveriges Ornitologiska Förening Bolagets bemötande: Bolaget har haft ingående samråd med expertiser samt referensgrupper som kommer att följa uppfölningsprogrammet och bidra med sin kunskap i detta. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 44(66) 2.2.7 Telia Sonera Samrådssvar avseende, Markbygdens Vindkraftspark. 2012-04-11. TeliaSoneras telenät kan störas av olämpligt placerade vindkraftverk. Detta gäller främst radioanläggningar med radiolänkstråk som i värsta fall kan behöva flyttas eller ersättas med annan telelösning. Av ovannämnda skäl måste TeliaSonera ges möjlighet att inkomma med synpunkter t.ex. i samband med ev. upprättande av detaljplan och vid varje enskild bygglovprövning. Objekten prövas om möjligt individuellt varför vi önskar koordinater i RT 90 2,5 gon V med meternoggrannhet. Förfrågningarna kan sändas till funktionsbrevlådan Telia-Vindkraft@teliasonera.com Karta som visar aktuell radiolänkutbredning i området visas på sidan 2. Vindkraftverk i olämpliga lägen kan medföra kraftiga störningar på radio- och teleutrustning i befintlig radiolänkstation samt på radiobaserade teleförbindelser till och från stationen. Det är därför viktigt att hänsyn tas till befintliga anläggningar. För att undvika störningar på befintlig radiokommunikation krävs en frizon om ca 100 meter på var sida om länkstråket samt ca 350 meter runt antennbäraren. För radiolänkstråk i lågt frekvensband gäller 350m. Bolagets bemötande: Koordinater i RT90 har skickats till Telia Sonera. Påverkan kommer att redovisas i MKB:n. Fortsatt samråd kommer att hållas för att hitta optimala lösningar. 2.2.8 Teracom Skickat spärrzoner för länkstråk inom området Bolagets bemötande: Koordinater för ungefärliga verksplaceringar har skickats till Teracom. Fortsatt samråd kommer att hållas för att hitta en optimal lösning. 2.2.9 Östra Kikkejaur sameby Synpunkter framförda på samrådsmöte den 23 april 2012. Samebyn har uppmärksammat en del felskrivningar i samrådshandlingen. ÖK använder idag området väster om järnvägen i huvudsak före jul medan vinterbetesmarkerna är öster om järnvägen. Under november månad samlas renarna till hagarna i Bänker och Huvåsen. Omöjligt att samla in alla renarna på en gång för flytt över järnvägen till vinterbetesland. Störst konsekvenser befaras om det byggs samtidigt i båda etapperna. Flaskhalsen är de första 12 åren då renskötseln i området måste ställas om. Renarna måste vänja sig med nya rutiner etc. vilket kan bli problematiskt eftersom de är vanedjur. Projektet medför stora konsekvenser men konsekvenserna kan lindras via de åtgärder som avtalats och samebyn ser en framtid för rennäringen i samma omfattning som idag i området. Det finns risker men också möjligheter Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 45(66) exempelvis att betesområden kommer att ligga i träda som kommer att underlätta för renar att efter byggtiden nyttja områden etablerade med vindkraft. Sammantaget anser samebyn att effekterna med de avtalade skadelindrande åtgärderna för rennäringen blir godtagbara. I MKB behöver för samebyns del den direkta på verkan genom betesbortfall av vägar och vindkraftverk inte utredas och beskrivas ytterligare. Den direkta påverkan är av mindre betydelse för rennäringens bedrivande jämfört med befarade störningar från exempelvis byggtiden och sekundär påverkan av projektet. Samebyn frågade hur användningen av helikopter påverkas av vindkraftutbyggnaden. Samebyn nyttjar helikopter årligen. Bolagets bemötande: Beskrivningen av Östra Kikkejaur (ÖK)rättas och kompletteras i kommande MKB. Det kommer inte att finnas något förbud att nyttja helikopter bland vindkraftverken men det är piloterna som avgör när flygning är lämplig eller inte. Bolaget tar med sig framförda synpunkter i det fortsatta utredningsarbetet. Synpunkter framförda vid telefonsamtal 2013-02-07. Samebyn har inga synpunkter på översänt förslag till nulägesbeskrivning och konsekvensbeskrivning efter rättelse av tre mindre sakfel. 2.2.10 Bänkerträsk fiskeförening Skriftlig synpunkt genom Thomas Eklund efter allmänt samrådsmöte Kom ihåg överenskommelsen att hitta en samverkanslösning med föreningen enl. MKB:n. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 46(66) 2.3 Samråd med privatpersoner Ann-Marie Lind Tokalic och Mustafa Tokalic, Bänkerträsk 1:29 Brev 2012-02-29 Har inte något att invända mot vindkraften, men värderar lugnet väldigt högt. Om vindkraftsetableringen påverkar trivsamheten och lugnet är vi bredda att med er diskutera lösningar av problemet och eventuell inlösen av fastigheten. Bolagets bemötande: Vi sparar ert brev och återkommer med mer information när vi vet mer. Roger Lundström, Magnus Lundström, Stefan Lundström. Kolerträsk 1:14 och 1:16 E-post 2012-04-19 efter samrådsmöte den 18 april 2012. Framför önskemål om att Bänkerberget, med hänsyn till utsikten från Kolerträsk, och kanske även Lilliden med hänsyn till utsikten från Bänkerudden, läggs som sista etapp, om det någonsin går så långt som till 1101 kraftverk. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Ägarna till fastigheten Kolerträsk 1:12 och deras familjer genom Ove Johansson E-post 2012-05-13 efter samrådsmöte den 18 april 2012. I samrådshandlingarna framgår inte vilket avstånd verken kommer att ha till enskilda skogsfastigheter eller säkerhetsåtgärder som måste vidtas i anslutning till enskilda skogsfastigheter. Frågan togs upp på samrådsmötet, men inget svar kunde ges, utan vi blev avsnästa som ”motståndare” och hänvisade att göra en skriftligt påpekande. Vilket vi nu gör här. Det är fullständigt irrelevant om vi är ”motståndare” eller inte, vi kräver att vi ska kunna bruka vår skogsfastighet på ett hindersfritt sätt och helt säkert vistas där året runt. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Ove Johansson, delägare i Kolerträsk 1:35 och 1:12 E-post 2012-04-16. Utrycker bestörtning över de planer som fortfarande läggs fram. Anser att Bänkerberget helt ska undantas från verk eftersom det kommer att förstöra landskapsbilden i området, bli gravt störande pga ljud- och ljuseffekter och dessutom är inte Bänkerberget av riksintresse för vindkraft! Avståndet till byarna och gårdarna måste bli större och verkens höjd måste minskas närmast byarna! E-post 2011-11-27. Det är anmärkningsvärt är att planerna inte ändrats det minsta trots att ansvariga måste ha tagit del av de synpunkter som lämnats. De omfattande planer som nu föreligger visar en exempellös hänsynslöshet mot människor, landskap, natur och kultur. Bifogat skrivelse till Piteå kommun, Miljö- och byggkontoret, daterad 2007-06-07 samt skrivelse till Länsstyrelsen i Norrbottens län, daterad 2008-07-28. Bolagets bemötande: Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 47(66) Bolaget noterar detta. Mattias Lundgren, Manjärvträsk 2:2 E-post 2012-04-16 Har tyvärr inte haft möjlighet att närvara på informationsmöte (bor i Västerås). Har ingen på plats som kan bevaka hans intressen. Vill veta om det är viktigt att han är på plats och medverkar på info-möten. Är nyfiken på ljudnivå, påverkan på mark, djurliv, ersättningar (kr) osv. Har inte lyckats hitta något protokoll eller liknande från info.mötet 29/11. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Johan Johansson, Manjärvträsk 2:3 E-post 2012-02-29 Intresserad att se några förslag på placering av vindkraftverken runt Manjärv och hela Etapp2. Hur skall vägarna klara alla tunga transporter? Hur har ni skaffat driftkunskaper/erfarenheter för de stora 200m-verken i denna tuffa miljö? Nerisning, sträng kyla, höga vindhastigheter, säkerhetsaspekter - hållfastighetstester...osv. Bolagets bemötande: Vi är mitt inne i arbetet med att ta fram tillståndshandling och den slutgiltiga utformningen är långt ifrån klar. Beträffande de tekniska utmaningarna så genomförs ju mycket studier och tester både i Sverige och på andra platser (t.ex. alperna). Våra verk i Dragaliden, är visserligen ”bara” 2 MW verk men vi får mycket erfarenhet från dem, liksom från andra platser. Vår erfarenhet från Dragaliden visar på god funktion och framförallt att det är en mycket bra plats för vindkraft. Steve Daurer, boende i Dartsel E-post 2012-04-15. Framför starka synpunkter mot planerna främst gällande det tänkta förslaget om stamnätsanslutningen via Arvidsjaurs kommun i riktning mot byn Dartsel. Kommer bli direkt berörd och nästan helt omgärdad av högspänningsledningar. Framför farhågor om hälsorisker med högspänningsledningar nära bostaden. Anser att anslutningen skulle innebära att de inte längre kan bo i huset och att värdet av fastigeten kommer att sjunka drastisk. Framför att den planerade anslutningen skära rakt genom Dubblabergens Ekopark och ett flertal skogliga naturvårdsbestånd samt ett kulturmärkt fångstgropsystem och tjärdalsområde. Upplevelsevärdet av ekoparken och dess vildmarkskaraktär skulle skadas betydlig liksom Flyggberget. Framhåller ett mera lämpligt anslutningsalternativ för stamnätsanslutningen längs kommungränsens rågång i sydväst som möter stamnätet utanför Norrdals Naturreservat: har ungefär samma avstånd eller är närmare till etapp 2 rak sträckning hela vägen ligger helt i Piteå Kommun samma markägare Sveaskog en befintlig rågang är redan upphuggen och behöver bara breddas berör och påverkar inga närboende Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 48(66) berör inga naturvärden och inga känga kulturvärden lämplig sträckning för potentiella utbyggnadsområden söder om Åbyälven Svevind generellt borde iaktta ett säkerhets- och störningsavstånd om minst 1 km till naturreservatet Dubblabergen och ekoparken Dubblabergen. Bolagets bemötande: Flera alternativa korridorer för anslutning till stamnätet studeras och kommer att samrådas. Cecilia Eriksson, representerar Ann Lovén och Berit Eriksson, delägare i Piteå Bergbacka 1:3. 2 april 2012 Den karta som presenterats är i så liten skala att det är svårt att se hur fastigheten Piteå Bergbacka 1:3 berörs. När arbetet med den fördjupade miljökonsekvensbeskrivningen kommit så långt att den visar hur Bergbackafastigheten berörs vore jag tacksam att få kopia i en läsbar skala som visar hur det föreslås att vindkraftverk och vägar mm kommer att förläggas i och i närheten av denna fastighet. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Fast boende vid Bänker Skriftlig synpunkt efter samrådsmöte den 18 april 2012 Projektera utbyggnaden på så sätt att de minst känsliga områdena i etappen bebyggs först. Således har man en ”säkerhet” i att intrånget hålls på en minsta möjliga nivå. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Ann-Mari och Karl-Erik Ekström, Bänkerträsk 1:28 Skriftliga synpunkter 2012-05-07 Samråd etapp 2 Markbygdens vindkraftspark Vi har deltagit och yttrat oss vid tre tidigare så kallade samråd sedan 2006 där vi vid dessa så kallade samråd enbart har presenterats kartbilder med inramade områden på kartbilden inom vilka bolaget avsåg etablera och placera vindkraftverk. Så även nu vid detta senaste så kallade samråd för etapp 2. Syftet med miljöbalkens samrådskrav är att man på ett tidigt stadium innan ansökan lämnas ska kunna anföra synpunkter som kan påverka den tänkta placeringen av verken. Det är helt omöjligt för oss att kunna anföra ytterligare synpunkter och konsekvenser vid detta så kallade samråd för etapp 2 när verkens tänkta placering fortfarande inte presenteras och markeras inom kartbildens områden för etappen. Det har således vid detta senaste så kallade samråd inte funnits något nytt och konkret att ta ställning till och anföra eventuella synpunkter över. Vi anser att detta strider mot syftet med miljöbalkens samrådskrav och därmed betraktar vid inte detta som ett samråd utan enbart som en information av bolaget. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 49(66) Vi anser vidare att det underlag som låg till grund för regeringens beslut om tillåtlighet i stora delar nu mera är så förändrat att detta beslut borde anses som förverkat. 2012-05-07 Ann-Mari och Karl-Erik Ekström Fastigheten Bänkerträsk 1:28 Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. J Stjernsten Bänkerträskvägen 511 Skriftlig synpunkt efter samrådsmöte den 18 april 2012 Bor vid Bänkerträskvägen. Vill bli inlöst. Ev husflytt till likvärdigt läge. Diskussion om lösning. Snarast. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Thord Eriksson, Bastuudden 1:3 E-post 2011-11-23 Är positiv till utbyggnaden av Vindkraften. Hoppas ni orka fortsätta fast alla överklaganden. Vindkraften är ett måste för markbygdens överlevnad. Bolagets bemötande: Bolaget tackar för synpunkten. Emil Fhärm, Bastuudden 1:4 E-post 2011-12-28 Har en mycket positiv bild av denna etablering och vill gärna få fortlöpande information. Finns min mark med som tänkbar etableringsyta för snurra, väg eller linjedragning? Bolagets bemötande: Vår ambition är att fortlöpande ge information både genom hemsida, möten, och direktkontakter med fastighetsägare och andra intresserade. Det är en lång process innan vi vet exakta positioner för verk, vägar, ledningsdragningar osv. Ann-Charlotte Berglund, Södra Brännträsk 1:9 Skriftlig synpunkt 2011-12-12 Samrådsgrupper bör vara max 10-12 fastighetsägare/grupp. Den gräns som satts ut mot landsvägen Brännträsk-Åsel bör läggas närmare vägen. Ser gärna att vindkraftverk placeras på fastigheten. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. André, stugägare i Bröträsk Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 50(66) E-post 2012-02-22 Hur pass nära kommer vindkraftverken att vara belägna mot de hus som ligger i Bröträsk? Är etapp 2 inte beslutat att det ska byggas? Hur ser tidshorisonten ut för etapp om bygglov beviljas? Bolagets bemötande: Enligt schabloner behöver avståndet mellan vindkraftverk och bostadshus vara minst ca 1000 m. Men det kan krävas längre avstånd i vissa fall. Regeringen har beviljat tillåtlighet för hela området. Men det krävs även ett tillstånd som Miljöprövningsdelegationen (MPD) på Länsstyrelsen beslutar om. För etapp 2 arbetar vi just nu med tillståndsansökan. När ansökan inlämnats till MPD vidtar handläggning på länsstyrelsen som brukar ta mellan 6-18 månader. Detta innebär att ett beslut kan väntas inom 1-2 år. Beslutet vinner laga kraft 6 veckor efter beslutet tagits, om det inte överklagas. Om det överklagas överlämnas ärendet till Mark och Miljödomstolen i Umeå. Där ärendetiden kan variera från ca 0,5 år och uppåt. Efter att beslutet vunnit lagakraft (eller om det finns ett verkställighetsförordnande) kan man börja bygga. (Det behövs inget bygglov när det finns beslut enligt 9 kap Miljöbalken). Det behövs dock ytterligare undersökningar, detaljprojektering, upphandling osv. En preliminär tidplan för byggfas och driftsättning redovisas i MKB:n. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 51(66) 3 Samråd avseende 130 kV kraftledning för anslutning till stamnätet 3.1 Samråd med myndigheter 3.1.1 Arvidsjaur kommun Synpunkter framförda vid samrådsmöte 2012-11-08 Sammanfattningsvis är följande viktigt att ta hänsyn till: 1. Är det möjligt att gräva ner ledningen istället för att ha den som luftledning? 2. Rovfåglar Dubblabergens naturreservat 3. Rennäringen 4. Turismen 5. Magnetfältets påverkan på boende. Det finns hus vid Nortjärvsjön som skulle kunna påverkas av alternativ N. 6. Helikopterflygningar. Vid dragning över sjöar och vattendrag ska ledningen märkas med bollar för att göra ledningen synligare. Ni bör samråda med Porjus fiskflyg och Kallax flygplats, eventuellt även Vidsel flygplats, för helikopterflygningar. Bolagets bemötande: 1. Troligen inte, eftersom det är så pass hög spänning som 130 kV på ledningen. Den behöver vara luftburen pga säkerhetsskäl. Den kabel på 30 kV som kommer att dras från vindkraftverken kommer dock att förläggas i marken längs med vägar i den mån det är möjligt. 2. Vi kommer att beskriva ledningens påverkan på rovfåglar i MKB:n. 3. Vi samråder med berörda samebyar. 4. Påverkan på turismen kommer att skrivas i MKB:n. 5. Vi kommer att bedöma påverkan från magnetfältet i MKB:n och uppfylla de villkor som ställs på avstånd till boende. 6. Samråd har skett med berörda bolag. Konsekvenserna på helikopterflygning beskrivs i MKB:n. Lämnade synpunkter har beaktats. 3.1.2 Bergsstaten E-post 2012-11-09 Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom området och vi har därför inga synpunkter på projektet. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 3.1.3 Elsäkerhetsverket Myndigheten har i dagsläget inget att erinra mot sträckningen utan förutsätter att utförandet sker enligt gällande föreskrifter. Beakta även nya föreskriften ELSÄK-FS 2011-3 om anmälan om drifttillstånd. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 52(66) 3.1.4 Energimyndigheten Yttrande 2012-11-25 Energimyndigheten har inget att anföra i sakfrågan, men konstaterar att frågor som har prövats i ett tillståndsärende enligt miljöbalken inte behöver prövas på nytt i efterföljande ärende om nätkoncession. Om det i tillståndsärendet finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljö som elnätet kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet. Detta innebär att handläggningstiden bör kunna kortas, vad avser nätkoncession. Därutöver avstår Energimyndigheten från att närmare yttra sig i detta ärende. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 3.1.5 Havs- och vattenmyndigheten E-post 2012-11-23 Havs- och vattenmyndigheten avstår från att lämna synpunkter i samrådet om 150 kV luftledning för Markbygdens vinkraftpark etapp 2 (HaV dnr 1643-12). Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 3.1.6 Lantmäteriet E-post 2012-11-12 Lantmäteriet har inget att erinra mot den redovisade planeringen utan kan som myndighet komma att beröras i ett genomförandeskede när det blir aktuellt med markåtkomst. Om ni planerar att söka ledningsrätt för ledningarna eller har behov av vägrättigheter enligt anläggningslagen så är vi tacksamma att bli kontaktade i ett tidigt skede för att kunna handlägga dessa förrättningar på ett effektivt sätt. Bolagets bemötande: Bolaget beaktar synpunkterna i det fortsatta arbetet. 3.1.7 Luftfartsverket E-post 2012-11-06 Flygplatser inom 60 km radie från kraftledningarna skall tillfrågas om huruvida de påverkas eller inte. Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:155. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. Bolagets bemötande: Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 53(66) Samråd med berörda flygplatser har skett. 3.1.8 Länsstyrelsen Norrbotten Yttrande 2013-01-24 I samrådsunderlaget finns tre alternativa sträckningar för luftledningar som kan komma att beröra Arvidsjaurs, Piteås och Älvsbyns kommuner. Alternativ anslutning N Alternativet passerar över ett våtmarksområde med vissa naturvärden (klass 3) samt passerar över vattendrag som ingår i Piteälvens vattensystem som är Natura 2000-område. Alternativet kommer att beröra fornlämningar. Altenativ NV Alternativet passerar över vattendrag som tillhör Åbyälvens Natura 2000-område samt genom Ekoparken Dubblabergen längs dess södra del. Alternativ SV Alternativet går längsefter gränsen till Norrdals naturreservat, över ett våtmarksområde som är klassat som vissa naturvärden (klass 3) samt passerar över vattendrag som ingår i Åbyälvens vattensystem som är Natura 2000-områden. Länsstyrelsen önskar att ni inför den fortsatta handlingen motiverar varför de sträckningar som ni valt är ett bra alternativ samt vilka påverkningar alternativen kommer att utgöra på naturmiljön och vilka naturtyper som kommer att påverkas. Ange rimliga alternativa ändringar av sträckningarna som inte skulle påverka områden med höga naturvärden i lika stor omfattning, eller utgöra ett större intrång i orörd mark genom att till större del använda befintliga korridorer så som befintliga ledningsgator och vägar. Vilka fördelar har luftledningar till markledningar. Om alternativa ändringar av sträckningarna finns vilka naturmiljöer skulle de påverka. Länsstyrelsen önskar att ni beskriver: Alternativens påverkan i skyddade områden. Hur arbetena vid ledningsdragningarna kommer att genomföras. Vilka skyddsåtgärder/försiktighetsåtgärder planeras för att förebygga och motverka skador på naturmiljön och naturvärden. Om vattendrag korsas och hur de påverkas. Hur stolpar ska placeras, behandling, schaktning, förankring. Eventuellt överskott av urgrävningsmassor, hur omhändertas. Geovetenskapliga miljöer och -värden som berörs. Rutiner för hantering av miljöincidenter. Transformatorstationernas placering och miljöaspekter. Om nya ensklida vägar kommer att byggas. Hur rennäringen påverkas. För Alternativ NV kommer arkeologisk utredning att krävas. För Alternativ N samt Alternativ SV kan det bli aktuellt med arkeologiska utredningar beroende på t.ex. hur elledningarna slutligen kommer att dras och om servicevägar planeras. Inför Länsstyrelsens fortsatta handläggning: Inkomma med en redogörelse över de samråd som hållits. Länsstyrelsen kommer därefter att fatta beslut om betydande miljöpåverkan eller inte. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 54(66) Önskas komplettering med beskrivning över vilka fokusområden ni avser behandla i kommande MKB. Vilken prövning enligt miljöbalken som kan bli aktuell. Redovisa vilka fornlämningar som bedöms påverkas, effekter och konsekvenser. Redovisa om samråd tagits eller planeras tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Bolagets bemötande: Synpunkterna har beaktats vid framtagande av MKB. 3.1.9 Naturvårdsverket E-post 2012-12-03 Gällande samråd om luftledningar tycker vi att det är bra om ledningarna också ingår i tillståndsprövningen enl 9 kap miljöbalken. Det är viktigt att samråd sker med länsstyrelsen. När det gäller de tre alternativen bedömer vi att alternativet NV (utmed Åbyälven) är minst lämpligt. Det är framför allt pga risken för alltför negativ påverkan på Natura2000-området Åbyälven, men även Ekoparken Dubblabergen påverkas. Bolagets bemötande: Men hänsyn till flertalet motstående intressen för detta alternativ, däribland Ekoparken och Natura 2000-område, har detta alternativ bedömts som tredjehandsalternativ. 3.1.10 Piteå kommun Sammanställning av yttrande 2012-11-28 Sammanfattningsvis är följande viktigt att ta hänsyn till: Vindkraftverk och försörjningsanläggningar placeras så att de respekterar strukturer och gränser i landskapet. Markförlagd kabel kan vara att föredra om det är tekniskt möjligt och ska redovisas där det är lämpligt. Landskapets naturliga ledlinjer som exempelvis vattendrag och åsryggar undviks i möjligaste mån. Redan ianspråktagen mark som vägar och andra ledningsdragningar följs i möjligaste mån. Andra alternativ med ny vägdragning för att komma åt 400 kV-ledningen kan med fördel övervägas om det i sig innebär att man reducerar negativa effekter av ledningsdragningen. Synpunkter på de olika alternativen utöver ovanstående: Anslutande NV: Påverkar Dubblabergens ekopark och Åbyälvens dalgång med landskaps-, kulturhistoriska samt friluftsvärden. Vad finns det för alternativa dragningar istället för att klättra upp på Snödliden/Råliden? Anslutande SV: Kraftledning nära Norrdal ska undvikas. Området är känsligt med tanke på naturvärden samt värden för friluftslivet. Korsar Åbyälvens dalgång med landskaps-, kulturhistoriska samt friluftsvärden. Anslutande N: Passerar mellan Naktebergets och Dubblabergens naturreservat. Viktigt att hålla avstånd till naturreservaten. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 55(66) Det finns konflikter i alla tre föreslagna linjedragningarna. Vid denna mycket översiktliga bedömning framstår de negativa effekterna av ledningsdragningen som något lägre i det norra alternativet. Gällande uppsamlingsnätet så avstår miljö- och byggkontoret att kommentera det då bolaget informerat om att det bara är en principskiss. De generella synpunkterna gäller för uppsamlingsnätet. Bolagets bemötande: Bolaget kommer att i möjligaste mån ta hänsyn till MBK synpunkter kring strukturer i landskapet, dock finns även andra hänsyn att beakta. Bolaget har beaktat synpunkterna och kommer att i den mån det är möjligt att försöka anpassa ledningen efter dessa synpunkter. 3.1.11 Post- och telestyrelsen E-post 2012-11-13 Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. Bolagets bemötande: Samråd med berörda radiolänkoperatörer har genomförts. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 56(66) 3.1.12 Sametinget E-post 2012-11-26 I samrådshandlingen kan man inte utläsa om luftledningarna och övrigt kommer att beröra områden av riksintressen för rennäringen eller hur det kommer att påverka renskötseln. Det vore bra om det tydligare framgår av samrådsunderlagen om/hur åtgärderna kommer att påverka rennäringen. Bolagets bemötande: Påverkan på rennäringen samt eventuella riksintressen som kan beröras beskrivs i MKB:n. 3.1.13 Sjöfartsverket Yttrande 2012-11-13 Där ledningar kan komma att korsa ”område för sjötrafik” (se definitionen i starkströmsförordningen) förutsätter Sjöfartsverket att varningstavlor enligt ELSÄK-FS 2008:2 anordnas. Bolagets bemötande: Bolaget beaktar synpunkterna i det fortsatta arbetet. 3.1.14 Svenska Kraftnät Synpunkter framförda vid samrådsmöte 2012-11-29 samt yttrande 2012-11-29 Generella krav på lämplig plats för 400 kV-ställverk: Helst inte längre än 50 m från 400 kV-ledningen eftersom koncession troligen inte krävs isf. Nära större väg som klarar tunga transporter. Detta har ni redan tänkt på och alla tre alternativen verkar uppfylla detta. Om möjligt, nära till lokalkraft. Försöker välja ett alternativ som har goda markförhållanden med förutsättningar att bära ett ställverk utan för mycket fyllning/schaktning. Inget av alternativen verkar olämpliga vid en översiktlig koll om det är möjligt att justera ledningen några 100 meter i sidled. Anslutningen mot 400 kV-ledningen kommer att ske i samråd mellan Svenska kraftnät och bolaget. En teknisk förstudie krävs innan exakt placering bestäms. Då det finns planer på en ny 400 kV-ledning i området bör denna tas hänsyn till i framtida diskussioner. Tekniska krav som omfattar alla vindkraftverk och vindkraftparker med kapacitet större än 1,5 MW återfinns i föreskriften SvKFS 2005:2. För frågor gällande anslutning av vindkraft tills stamnätet har Svenska kraftnät tagit fram ett vägledande dokument som finns att hämta på hemsidan. Bolagets bemötande Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 57(66) Bolaget har beaktat vad Svenska Kraftnät anger att de brukar titta på vid val av plats för 400 kV ställverk vid val av dragning fram till stamnätet. Fortsatt dialog kommer att hållas med Svenska kraftnät i den fortsatta planeringen. 3.1.15 SGU Yttrande 2012-11-28 De planerade ledningarna löper i huvudsak över terräng med torvmarker, morän och bergytor. Alternativ SV ansluter till stamnätet på en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering betraktas som en grundvattenförekomst med en måttlig vattentillgång. Det kan vara olämpligt att ytterligare exploatera marken på grundvattentillgången om detta innebär byggnation av t.ex. en transformatorstation. Av de tre alternativen är detta det ur vår synvinkel det minst tilltalande på grund av detta medan de andra alternativen är likvärdiga. Bolagets bemötande Med hänsyn till de motstående intressen om markförhållanden som råder för alternativ SV har Bolaget valt att inte ange detta alternativ som huvudalternativ. 3.1.16 SMHI Yttrande 2012-11-15 SMHI har inget att erinra i ärendet. 3.1.17 Trafikverket Yttrande 2012-11-22 Trafikverket har inga direkta synpunkter i detta skede men vi ser fram emot samråden längre fram i processen. Det finns ett antal statliga vägar som kommer att beröras av elanslutningarna för etapp 2. Bolagets bemötande: Bolaget avser att samråda med Trafikverket i den fortsatta planeringen. 3.1.18 Transportstyrelsen Återsänder ärendet med hänvisning till att samråd i denna typ av ärende ska hanteras av Trafikverket. 3.1.19 Älvsbyns kommun Synpunkter framförda vid samrådsmöte 2012-11-12. Älvsbyns kommun kommer endast att lämna synpunkter på den dragning som skulle kunna beröra Älvsbyns kommun, dvs. alternativ N. Sammanfattningsvis är följande viktigt att ta hänsyn till: 1. Konsekvenserna för rennäringen. 2. Undvika påverkan på naturreservat. 3. Påverkan på Natura 2000-vattendrag bör undvikas. Exempelvis bör hänsyn tas till grumling i vattendragen. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 58(66) 4. Det finns mycket fornlämningar i Älvsbyns kommun. Alternativ N är ett höglänt område. Sådana områden innehåller ofta fornlämningar. Det är inte särskilt troligt att området är inventerat sedan tidigare. 5. Det finns ett par raststugor i Naktebergets naturreservat. I övrigt finns ingen för oss känd bebyggelse i närheten som jag bedömer berörs av projektet inom vår kommun. 6. Eventuellt turistföretag som kan påverkas: På land och vatten. De har verksamhet i naturreservaten. 7. Berörda jaktlag kan komma att påverkas, men det är inte säkert att det blir en negativ påverkan. Ledningsgatorna kan göra att sikten blir bättre. Det är troligen Vissträsk jaktlag som berörs i detta fall. 8. Befintliga skoterleder i området bör kollas upp även om dessa kan justeras om det skulle behövas. Bolagets bemötande 1. Vi samråder med de samebyar som berörs och kommer att beskriva bedömda konsekvenser på rennäringen i MKB:n. 2. Det är vår målsättning. Vi kommer att undvika de restriktionsområden som pekats ut vid dragning av ledningen så långt det är möjligt. 3. Natura 2000-områden kommer att undvikas. Om vattendrag behöver korsas kommer åtgärder för att undvika grumling att vidtas. 4. Innan vi påbörjar anläggandet kommer det att krävas att vi inventerar området som aktuellt för dragningen av ledningen. De fornlämningar som hittas ska pekas ut och markeras innan några anläggningsarbeten får påbörjas i fält. 5. Påverka på bebyggelse kommer att beaktas i MKB:n. 6. Påverkan på turismen kommer att skrivas i MKB:n. 7. Påverkan på jaktlag beskrivs i MKB:n. 8. Befintliga skoterleder och eventuell påverkan på dessa kommer att beskrivas i MKB:n. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 59(66) 3.2 Samråd med organisationer och företag 3.2.1 Arvidsjaurs Allmänning E-post 2012-11-21 Arvidsjaurs Allmänning har på styrelsemöte behandlat frågan om dragning av 150 kv ledning. Allmänningen är positiv till dragning över vår mark, men vill först komma överens om intrångsersättning innan tillträde kan medges eller ledningsrätt godkännas. Vi vill även komma i kontakt med er för diskussion om vindlägen på vår mark. Bolagets bemötande: Bolaget kommer att kontakta de markägare som skulle kunna bli berörda. Frågan kommer dock inte att vara löst innan ansökan lämnas in eftersom vi först måste veta att villkoren i tillståndet innan vi kan bestämma dragningen av ledningen mer i detalj. 3.2.2 Hi3G Access AB E-post 2012-11-23 Samtliga alternativ som föreslås i detta samråd är OK från vår sida. Bolagets bemötande: Bolaget har noterat detta. 3.2.3 Naturskyddsföreningen Yttrande 2012-11-18 Bifogad karta visar med rött de områden i Markbygdområdet som har så höga naturvärden att de behöver undvikas vid dragning av ledningar och annan exploatering. Bolagets bemötande: Dessa utpekade områden med höga naturvärden beaktas när lämplig dragning av ledningen tas fram. 3.2.4 Net4Mobility E-post 2012-11-09 Net4Mobility har inget att erinra angående vindkraftsplacering, enligt bifogade dokument. Utan hänvisar till utlåtande från Telenor och Tele2, som svarar på alla remissfrågor på uppdrag av Net4Mobility, samt administrerar våra radiolänksstråk. Om de upptäcker problem med N4M:s radiolänkar kommer de att besvara frågeställningen i vårt namn. Bolagets bemötande: Bolaget har noterat detta. 3.2.5 Norrbottens ornitologiska förening E-post 2012-11-23 Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 60(66) Vid denna årstid och med begränsat underlag kan vi inte uttala oss så mycket. Om det till sommaren ordnas någon sorts inventering av områdena kan det gå uttala sig säkrare. Ni kanske planerar någon sådan? Bolagets bemötande: Inventeringsområdet behöver avgränsas innan inventeringar utförs. När val av sträckning utanför vindkraftområdet har bestämts kommer inventeringar av området att utföras. Inom ramen för uppföljningsprogram för flora och fauna enligt villkor 5 i tillåtlighetsbeslutet kommer inventeringar av fåglar att utföras. 3.2.6 Piteå församling, Prästlönetillgång, Svenska kyrkan E-post 2012-11-27 Kyrkan har inget att erinra mot ”Markbygdens Etapp2”. Bolagets bemötande: Bolaget noterar detta. 3.2.7 Skanova E-post 2012-11-07 Varför benämns anslutningsledningarna 150 kV och inte 130 kV? De bör således vara direktjordade. I så fall medför de betydande jordfelsströmmar, viket kan påverka närliggande telenät samt jordfelsströmmen på 400 kV-ledningen, vilket vi önskar kännedom om. Bolagets bemötande Elnätet kommer troligtvis att byggas som ett 130 kV-nät och vara konstruerat för en högre driftspänning. I MKB:n kommer vi att fortsättningsvis att benämna nätet som 130 kV för att undvika missförstånd. 3.2.8 Östra Kikkejaur sameby Yttrande 2012-10-31 Östra Kikkejaur sameby har tagit del av rubricerad handling. Samebyn har inga synpunkter på handlingen, och inte heller på att anläggningen uppförs. Vi förutsätter att uppförande samt samråd om planering och byggande sker i enlighet med det som tecknats mellan samebyn och Markbygden Vind AB. Bolagets bemötande: Det tecknade avtalet kommer att följas i det fortsatta arbetet. 3.2.9 Sveaskog E-post 2012-11-19 Sveaskog har i det här skedet studerat förslaget främst ur naturvårdsperspektiv och då gäller följande: Alternativ NV: Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 61(66) Generellt är kraftledningar längs väg en bra lösning från naturvårdshåll, men i ekoparken Dubblabergen tycker vi att det är en dålig lösning eftersom kraftledningen då måste gå genom skogar som är avsatta för naturvård i ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Längs vägen finns stora områden med höga naturvärden där inget skogsbruk kommer att bedrivas och som därmed inte heller är lämpliga att dra en kraftledning genom. Vi avstyrker alternativ NV. Alternativ SV: Är mycket bättre ur naturvårdssynpunkt och inga områden med höga naturvärden kommer att påverkas förutom när man ska över Åbyälven som är ett Natura 2000 vattendrag. Det kan vara lite besvärligt i närheten av Norrdals naturreservat eftersom det finns en del våtmark där. Man skulle kunna undvika detta om man gjorde anslutningen längre norrut, men då blir det längs en skogsbilväg som inte plogas vintertid. Alternativ N Är också möjligt. Där finns dock några naturvårdsskogar som man bör undvika. Vi rekommenderar därmed alternativ SV eller N av de redovisade alternativen. Bolagets bemötande: Med hänsyn till omfattning av boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte ange alternativ NV som huvudalternativ. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 62(66) 3.3 Samråd med privatpersoner Ann-Mari och Karl-Erik Ekström, Bänkerträsk 1:28 E-post 2012-11-23 Denna begäran om samråd följer tydligen bolagets tidigare policy kring samråd när det i samrådsunderlaget anges att bolaget i detta skede inte vill binda sig vid en detaljerad lösning och att den exakta sträckan för dragning av elledningen fram till stamnätet samt exakt placering av transformatorstationer ska utredas i ett senare skede. Vi anser därmed att det inte finns något konkret för oss att anföra synpunkter över då vi inte med någon säkerhet kan förutse hur detta slutligen kan komma att påverka vår naturmiljö och våra levnadsvillkor. Vi motsätter oss en ansökan i detta skede och innan en miljöprövning och miljötillstånd har meddelats för etapp 2. Bolagets bemötande: Bolaget anser att en samprövning av elledningen och vindkraftparken ger en bättre översikt över de totala konsekvenserna av verksamheten. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har meddelat att det är positivt att kunna göra en samlad bedömning av verksamhetens påverkan på omgivningen och välkomnar vårt val att inkludera miljöprövning av elledningen i prövningen för vindkraftparken i etapp 2. Udo och Margareta Offermann, Bänkerträsk 1:21 E-post 2012-11-25 Denna begäran om samråd följer tydligen bolagets tidigare policy kring samråd när det i samrådsunderlaget anges att bolaget i detta skede inte vill binda sig vid en detaljerad lösning och att den exakta sträckan för dragning av elledningen fram till stamnätet samt exakt placering av transformatorstationer ska utredas i ett senare skede. Vi anser därmed att det inte finns något konkret för oss att anföra synpunkter över då vi inte med någon säkerhet kan förutse hur detta slutligen kan komma att påverka vår naturmiljö och våra levnadsvillkor. Vi motsätter oss en ansökan i detta skede och innan en miljöprövning och miljötillstånd har meddelats för etapp 2. Bolagets bemötande: Bolaget anser att en samprövning av elledningen och vindkraftparken ger en bättre översikt över de totala konsekvenserna av verksamheten. Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har meddelat att det är positivt att kunna göra en samlad bedömning av verksamhetens påverkan på omgivningen och välkomnar vårt val att inkludera miljöprövning av elledningen i prövningen för vindkraftparken i etapp 2. Ivar Lindblom, Gun Lindblom, Jerry Lindblom, Dartsel 1:3 Yttrande 2012-11-14 Synpunkter på Markbygdens alternativ anslutande NV: Fastighetsägare blir direkt berörda av ledning samt transformatorstation vid stamnätet. Oro för mängden högspänd elenergi och dess effekter på hälsa på lång sikt. Alternativet berör fler hushåll än övriga alternativ. Högre risk för åska. Högre risk för stormfälld skog eftersom det blir större fria ytor i och med avverkningar för ledningen. Hemmanets värde sjunker. Fornfynd finns troligen längs sträckan. Finns redan flera ledningar i närheten. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 63(66) Bolagets bemötande: Med hänsyn till omfattning av boende i området har Bolaget valt att inte ange detta alternativ som huvudalternativ. Steve Dauer, Dartsel Yttrande 2012-11-03 Anslutande NV: Går in i Ekopark Dubblabergens natur- och urskogslandskap och påverkar höga natur-, kultur-, landskaps-och sociala värden. Värdena utgörs av intakta naturskogar med förekomst av hotade naturskogsknutna arter som bl.a. den nyligen upptäckta ringlavlokalen (hotkategori VU) vid Garteberget, tjäderspel, fångstgropsystem, tjärdalar, gamla husgrunder, upplevelsen av ostörda landskap och icke minst människors välbefinnande och hälsa (risk för leukemi som närboende). Boende alldeles intill planerad ledningsgata. Anslutande N Kan vara lämpligt om man undviker att påverkar de tre urskogsartade naturskogsfragment i trakten som bl. a. naturskogen vid södra Åkkumtjärnen. Anslutande SV Det mest lämpliga alternativet. Inga hänsynskrävande värden berörs om man håller sig vid Norrdals naturreservat inom befintlig och redan upphuggen kommunrågång eller väster om den. Kortaste avstånd till stamnätet, rak ledningssträckning hela vägen Åbyälven korsas på det smalaste stället i hela älvsystemet nedan östra Kikkejaure med en älvbredd om endast ca 10 m vid kommunrågången. Anslutningen förutom vid Norrdal hamnar inom samma kommun som vindparken med samma markägare statliga Sveaskog. Bolagets bemötande: Med hänsyn till boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte ange alternativ NV som huvudalternativ. Tomas Lidström, Dartsel 1:4, Lise-Lotte Österlund, Dartsel 1:3 Yttrande, odaterat Alternativ anslutande NV Hur tas hänsyn till direkt berörda boende, fritidshusägare och markägare i byn? Enligt Svevinds utskick till oss ska ledningsgatan vara 100m bred och passera fornlämningar, tomter och privata skogsskiften som delvis kommer att avverkas. Enligt den utskickade kartan berörs endast i Dartsel: Dartsel 1:2 Dartsel 1:3 Dartsel 1:5 Dartsel 1:6 Dartsel 1:8 Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 64(66) Vi vill härmed protestera mot dessa planer om en ny 150kV-ledning med 100m bred ledningsgata alternativ anslutande NV som kommer att minska det ekonomiska värdet och rekreationsvärdet på byns fastigheter. Bolagets bemötande: Med hänsyn till omfattning av boende i området har Bolaget valt att inte ange detta alternativ som huvudalternativ. Maria Lindkvist, Långsel 1:4 Yttrande 2012-11-12 Långsel hamnar mellan två stora ledningsgator. Anser att byn påverkas mycket negativt av planerna och att byn håller på att förfalla. De negativa konsekvenserna går ej att mäta i pengars värde. Bolagets bemötande: Med hänsyn till omfattning av boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte ange alternativ NV som huvudalternativ. Markägare och husägare i Långsel genom Robert Eriksson Yttrande 2012-11-19 Alternativ NV är inget alternativ då de påverkar boende i byn allt för negativt. Det finns redan ledning och transformatorstation i byn. Bolagets bemötande: Med hänsyn till boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte ange detta alternativ som huvudalternativ. Andreas Nilsson och Ylva Grönlund, Långsel 1:9 E-post 2012-11-25 Hur kan ni ens ha som förslag att dra en 150kV ledning genom en ekopark eller längs med Åbyälven där de enda fastigheterna i närheten befinner sig? Förslag NV borde inte ens vara ett förslag. Förslag SV är också förkastligt då det går över kulturområden, fastigheter och fantastiskt fiskevatten. Förslag N kan jag inte riktigt uttala mig om då jag inte har full kännedom om detta område. Om detta förslag antas bör ni dock se till att anslutningen vid Nuorte inte hamnar precis vid bebyggelsen. Informera gärna om(när) ni utelämnar något alternativ när ni ansöker om miljötillstånd. Bolagets bemötande: Bolaget beaktar synpunkterna i den fortsatta planeringen. Med hänsyn till omfattning av boende i området samt andra motstående intressen har Bolaget valt att inte ange alternativ NV som huvudalternativ. Bolaget kommer att gå ut med information om när miljötillståndsansökan är inlämnad till miljöprövningsdelegationen. I denna ansökan kommer Bolaget att redogöra för om något alternativ utelämnats helt och om något alternativ söks som huvudalternativ. Marie Lundström, Nicklas Lundström Yttrande 2012-11-19 Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 65(66) Motsätter sig och godkänner inte en anslutning vid sjön Nottejaur (område Granliden, Granbacka). I Nottejaur fiskas det flitigt. Bolagets bemötande: Berör alternativ N. Det går redan en befintlig stamnätsledning över sjön. En anslutningspunkt kommer, om detta alternativ väljs, att placeras där terrängen är lämplig. Våta marker är inte lämpliga för en transformatorstation som behöver byggas i närheten av anslutningspunkten. Staffan Ögren Yttrande 2012-11-14 Alternativ anslutande N: Går genom dalgång mellan Åkkumberget och Naktebergets naturreservat samt Dubblabergens ekopark belägna söder om planerad ledningssträckning. Då skogsavverkningar utförts i stor omfattning sedan många år i området så är det av yttersta vikt att bevara de få naturskyddsområden som finns kvar för fåglar och djur. Orsakar stora störningar av fågellivet i området. Åkkumbergets klippavsatser är kända som häckningsplatser för kungsörn, berguv, Pilgrimsfalk, Ormvråk, Duvhök, Sparvhök, tornfalk, korp m.fl. Sjöarna Sör Åkkum och Norr Åkkum kommer också att beröras. Sjöarna med omkringliggande mark är tillhål för sångsvan, trana, storlom, smålom, enkelbeckasin, dubbelbeckasin och ett flertal andra sjöfågelarter. I Dubblabergens naturreservat och ekopark samt Naktebergets naturreservat finns häckande lappuggla, slaguggla, pärluggla och sparvuggla. Det är inte ovanligt att sångsvan, tranan och kungsörn som ungfåglar flyger in i elledningar och skadas eller omkommer. Reservatsområdet är viktigt då fåglar och djur rör sig mellan områdena. Ledningarna skulle få ett dominerande intryck i landskapsbilden. För att skydda ovanstående naturområden så är kabling det enda alternativ att överväga för ledningssträckningen Alternativ anslutande N. För att få en helhetsbild över planerat ledningsprojekt bör även bilder/illustrationsskiss tillhandahållas som visar omfattning av de elanläggningar som Svenska kraftnät ska uppföra i anslutningspunkten på 400 kV ledningen. Bolagets bemötande: Bolaget avser att hålla lämpliga skyddsavstånd till skyddsvärda områden och objekt för att undvika eller minska negativ påverkan på dessa områden. Inventeringar kommer att utföras för att få en bild av nuläget. Illustrativa bilder kommer att biläggas i MKB:n. Jonas Lundberg E-post 2012-11-15 Hur påverkar de anslutningar som följer Åbyälven och även korsar denna vattendraget ur ett fiskevårdsperspektiv? Denna sträcka är för sportfisket ett viktigt område dels för fortplantning men även som symbolvärde för sportfiskarna. Bolagers bemötande: Den påverkan som elledningen kan medföra på omgivningen kommer att beskrivas i MKB:n. Owe Lundgren Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx 66(66) E-post 2012-11-25 Vad gäller olika sträckningar så är visserligen N lite längre och ger längre matning via 400 stamlinjen men torde vara bättre ur logistiksynpunkt, närmare väg 94 och Arvidsjaur/Luleå FPL. SV är närmast konsumenten men om ev. boendepåverkan och andra fakta vet jag intet. Troligen bor det minst folk längs gamla militärvägen. Bolagets bemötande: Nätet byggs som ett 130 kV-nät, men spänningen i nätet kan vara högre än så.. I MKB:n kommer vi att fortsättningsvis att benämna nätet som 130 kV för att undvika missförstånd. Bolaget kommer att beakta ditt intresse för samverkan i den fortsatta planeringen. Katarina van Deventer E-post 2012-11-11 Vill gärna veta hur friluftslivet kommer att påverkas exempelvis; Hur nära som vi kan vistas i närheten av vindkraftverken? Vilka rekommendationer finns? Kommer skoterleder att påverkas? Kan vi köra skoter i närheten av de områden där kraftverken och stolparna placeras? Utifrån ert utskick menar vi att ett anslutande i sydvästlig riktning skulle passa bäst. Det alternativ som passerar Åbyälven. Vilka begränsningar innebär detta alternativ? Det var ganska knapphändig information som följde med brevet. Kommer ni att hålla fler informationsmöten inför byggandet? Då vill vi gärna delta ifall det blir aktuellt. Bolagets bemötande: Bolaget har beaktat dina frågor och synpunkter i MKB:n. Olika för- och nackdelar med de olika alternativen kommer att redovisas i MKB:n. Bolaget kommer att gå ut med information om när miljötillståndsansökan är inlämnad till miljöprövningsdelegationen. I denna ansökan kommer Bolaget att redogöra för om något alternativ utelämnats helt och om något alternativ söks som huvudalternativ. Bolaget kommer att kontakta de markägare som skulle kunna bli berörda innan några byggarbeten sätter igång. Uppdrag: 231530, MKB för tillståndshandling för Markbygden, Etapp 2 Beställare: Markbygden Vind AB T:\_uppdrag\231530\01_Tyréns uppdrag\019_Utleverans\MKB Leverans 2013-03-19\Samrådsredogörelse 201303-19_.docx Markbygden Vind AB önskar samråda, enligt 6 kap miljöbalken, gällande 150 kV-luftledning för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Markbygden Vind AB avser att inkludera elanslutningen för den planerade vindkraftparken i Markbygden etapp 2 i ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Härav kommer den bedömda miljöpåverkan av planerad elanslutning att prövas samtidigt som den planerade vindkraftparken i etapp 2 prövas hos Miljöprövningsdelegationen i Norrbottens län. Under de närmaste dagarna kommer information angående planerad 150 kV-luftledning för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 att skickas ut till boende och andra berörda i området. Samrådsunderlag gällande planerad 150 kV-luftledning för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 finns även att ladda ner på Svevinds hemsida http://www.svevind.se/Projects/. Synpunkter Vi skulle vilja få in synpunkter gällande relevanta aspekter att ta hänsyn till vid konsekvensbedömningen och/eller eventuell information om området som kan vara viktig att beakta i den fortsatta planeringen av elnätet för Markbygdens vindkraftpark etapp 2. Vi tar tacksamt emot Dina synpunkter fram till den 25 november 2012 via e-post till samrad@svevind.se eller via post till Markbygden Vind AB, Norra Obbolavägen 115, 904 22 Umeå. Märk ditt brev med ”Markbygden Etapp 2”. Kontaktuppgifter Svevind AB, 090-12 07 93, samrad@svevind.se Caroline Lithner, projektledare Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Med vänlig hälsning Markbygden Vind AB genom Svevind AB 2012-03-20 Till fastighetsägare och boende i anslutning till etapp 2, Markbygdens vindkraftspark Etapp 2, Markbygdens vindkraftspark Inbjudan till samråd enligt miljöbalken Regeringen har 2010 lämnat tillåtlighet för Markbygden Vinds projekt i Markbygden, bestående av maximalt 1101 vindkraftverk. Tillstånd har beviljats av Länsstyrelsen för uppförande och drift av upp till 314 verk i projektets första etapp. Markbygden Vind går nu vidare med tillståndsansökan för etapp 2, vilken omfattar ca 450 verk. Som ett led i tillståndsansökan kommer samråd att genomföras med närboende och andra intressenter. Vid samrådet kommer Markbygden Vind att inbjuda till diskussion om studier kring områdets förutsättningar för byggnationen. Konsekvenser kommer att diskuteras i den mån det är möjligt i nuläget. Syftet med samrådet är samla in synpunkter och frågeställningar från berörda i området. Dessa är av betydelse för utformningen av ansökan och utarbetandet av den fördjupade miljökonsekvensbeskrivningen för etapp 2. Vi tar av den anledningen tacksamt emot era synpunkter att beakta i det fortsatta arbetet. Samråd kring Markbygden Vinds planer kommer att hållas genom ett öppet möte Plats: Vindens hus, Koler Tid: Onsdag 18 april kl 19.00 Svevinds personal kommer att finnas på plats från kl 18.00 för att informera och svara på frågor. Varmt välkomna, vi bjuder på kaffe. Information om den planerade verksamheten, i form av vår samrådshandling, kommer att finnas på Svevinds hemsida (www.svevind.se) från och med den 3 april. Information om den planerade verksamheten kan även ges av Kristina Falk på telefon 090-349 49 80. Synpunkter kan lämnas skriftligen, via brev eller mail senast den 16 maj 2012 till: Svevind AB Att. Samråd Markbygden Norra Obbolavägen 115 904 22 Umeå Epost: samrad@svevind.se Välkomna! Ytterligare information om projektet finns på nästa sida. Svevind AB | Norra Obbolavägen 115 | 904 22 Umeå | Tel: +46 (0)90-12 07 93 | E-post: info@svevind.se | www.svevind.se Långträsk Koler 2 Yta: Ca 162 km Yta exkluderad av teknik och miljöhänsyn: Ca 57 % Yta som lämnas opåverkad av etableringen: Ca 92 % Markanspråk: Vägar ca 5 %, uppställningsplatser ca 3 % Längd för ny väg och upprustad befintlig skogsväg: Ca 250 km Fakta etapp 2 Antal verk: Ca 450 Planerad total effekt: Ca 1350 MW Typ av verk: 101 respektive 126 rotordiameter Uppskattad årsproduktion: 3,8 TWH Lillpite Umeå 2012‐10‐31 Markbygden Vind AB önskar samråda, enligt 6 kap miljöbalken, gällande 150 kV‐luftledning för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Allmän information från Markbygden Vind AB Utredningar för Markbygdens vindkraftpark etapp 2 pågår och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är under upprättande. Avsikten är att inlämna en ansökan om miljötillstånd till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbotten under första kvartalet 2012. Anledning till utskick Markbygden Vind AB avser att inkludera elanslutningen för den planerade vindkraftparken i Markbygden etapp 2 i ansökan om miljötillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Härav kommer den bedömda miljöpåverkan av planerad elanslutning att prövas samtidigt som den planerade vindkraftparken i etapp 2 prövas hos Miljöprövningsdelegationen i Norrbottens län. För att möjliggöra denna prövning görs kompletterande samråd gällande den del av det planerade elnätet som berör den 150 kV‐luftledning som dels kommer att dras inom vindkraftparken, dels utanför parken för anlutning till stamnätet på 400 kV. Ett samrådsunderlag gällande planerad 150 kV‐luftledning för Markbygden etapp 2 har bifogats. Tidigare samrådshandling (2012‐04‐03) gällande Markbygdens vindkraftpark etapp 2 finns att ladda ner på Svevinds hemsida http://www.svevind.se/Projects/. Synpunkter Vi skulle vilja få in synpunkter gällande relevanta aspekter att ta hänsyn till vid konsekvensbedömningen och/eller eventuell information om området som kan vara viktig att beakta i den fortsatta planeringen av elnätet för Markbygdens vindkraftpark etapp 2. Vi tar tacksamt emot Dina synpunkter fram till den 25 november 2012 via e‐post till samrad@svevind.se eller via post till Markbygden Vind AB, Norra Obbolavägen 115, 904 22 Umeå. Märk ditt brev med ”Markbygden Etapp 2”. Kontaktuppgifter Svevind AB, 090‐12 07 93, samrad@svevind.se Caroline Lithner, projektledare Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 Med vänlig hälsning Markbygden Vind AB Genom Svevind AB Sida 1 av 1 Svevind AB Norra Obbolavägen 115 904 22 Umeå 090‐120793 Kontor Piteå Acusticum 4 941 28 Piteå 0911‐92240 info@svevind.se http://www.svevind.se Upprättad: 2013-09-24 Reviderad: Projekt: Markbygdens vindkraftpark etapp 2 Ärende: Kompletterande samråd Kompletterande samråd med berörda radiolänkoperatörer och Arvidsjaur flygplats Samråd med TeliaSonera, telefonkontakt under juni 2013 En utredning av vindkraftparkens konsekvenser på berörda radiolänkstråk har tagits fram av TeliaSonera. I TeliaSoneras utredning framgår vilka lösningar som kan vara aktuella för de radiolänkstråk som påverkas av etappen 2. Telia har i sin utredning föreslagit lösningen att flytta två stråk och har även uppskattat en kostnad för detta. Bolaget kommer att överväga en ombyggnation av länkstråken om det bedöms orimligt att utesluta placering av vindkraftverk inom buffertzonen. Samråd med Teracom, telefonkontakt under augusti 2013 Markbygdens vindkraftpark etapp 2 berör Teracoms radiolänkstråk som utgår från en mast vid Bänkerberget. Detta radiolänkstråk nyttjas i dagsläget av Pite Energi för leverans av TV-signaler till byarna Koler, Storsund och Långträsk. Enligt avstämning med Mikael Persson, Teracom kommer Teracoms berörda radiolänkstråk att plockas ned under 2014. Därmed kommer radiolänkstråken inte att påverkas av den planerade vindkraftparken. Mötesanteckning Arvidsjaur flygplats 2013-08-20 Tid: 2013-08-20 Plats: Arvidsjaur flygplats Deltagare: Ralf Lundgren, VD, verksamhetsansvarig Arvidsjaur flygplats Fredrik Hamreby, CATS, ansvarig flygtrafikledning Arvidsjaur flygplats Caroline Lundgren, Svevind Caroline Lithner, Svevind Inledning och syftet med mötet Bolaget inlämnade i mars 2013 tillståndsansökan för att anlägga och driva upp till 440 vindkraftverk inom Markbygden etapp 2. Kompletteringsbegäran från Miljöprövningsdelegationen (MPD) inkom i maj 2013. I denna begär MPD bolaget att inkomma med kompletteringar avseende huruvida bolaget och flygplatsen är ense om projektets påverkan på MSA-ytan och vilka åtgärder som ska vidtas. Syftet med mötet är att nå en samsyn kring de konsekvenser verksamheten kan medföra för Arvidsjaur flygplats samt vilka åtgärder som ska vidtas. Sida 1 av 4 Svevind AB Norra Obbolavägen 115 904 22 Umeå 090-120793 Kontor Piteå Acusticum 4 941 28 Piteå 0911-92240 info@svevind.se http://www.svevind.se Följande punkter togs upp under mötet: 1. Är nulägesbeskrivningen av Arvidsjaur flygplats korrekt (se kursiv text nedan)? Nulägesbeskrivning Arvidsjaur flygplats ligger ca 7,8 mil från Koler och är Markbygdens närmaste flygplats. Från Arvidsjaur går dagliga flygningar till Stockholm-Arlanda. Charter går några gånger i veckan under vintersäsongen till europeiska städer. Luleå Airport ligger ca 10,5 mil från Koler och är Norrlands mest trafikerade flygplats. Nordväst om Piteå ligger Långnäs flygfält med Piteå Flygklubb och flyg för små plan med affärs- och skolflyg. En militär flygplats finns i Vidsel, ca 4 mil norr om Koler, se vidare angående försvaret under kapitel 2.7. Flygplatsernas läge i förhållande till Markbygdens Vindkraft Etapp 2 framgår av kartan i figur 2.6.4. Figur 2.6.4 Arvidsjaur flygplats och Vidselbasens influensområden i förhållande till Markbygdens vindkraftpark. Den turkosa ytan är TMA, sk terminalområde, för Vidselbasen. Cirklarna är MSA-ytor (minimun sector altitude). Arvidsjaur flygplats: Nulägesbeskrivningen är OK! 2. Är påverkan på flygplatsen korrekt beskriven (se kursiv text nedan)? Påverkan Markbygdens vindkraftpark Etapp 2 ligger inom Arvidsjaur flygplats MSA ”AN” och ”AS”. Även Vidsels flygplats MSA berörs. Inflygning till en instrumentflygplats lägsta flyghöjd bestäms av MSA-ytan, som Sida 2 av 4 i sin tur bestäms av högsta hinderhöjd. Även delar av Arvidsjaur och Vidsels TMA (terminalområde) berörs av planerad vindkraftpark etapp 2. Enligt samråd med Arvidsjaur flygplats är det inte bara de områden där vindkraftverken kan överstiga nuvarande högsta hinderhöjd som kan påverka inflygningen, utan även resten av vindkraftparken som faller inom MSA-ytan. Luftfartsverket (LFV) har utfört en flyghinderanalys på uppdrag av bolaget. Flyghinderanalysen baseras på den preliminära layout som presenteras i kap 3. Analysen omfattar dels en bedömning av påverkan på CNS-utrustning (radar) som ägs av LFV, dels en bedömning av påverkan på Arvidsjaur flygplats luftrum, in- och utflygningsprocedurer, CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden. Enligt flyghinderanalysen bedöms ingen påverkan uppstå på LFVs CNS-utrustning. Däremot bedöms Arvidsjaur flygplats luftrum kunna påverkas. Två av de verk som planeras (enligt preliminär layout i kap 3) ligger inom buffertzonen för Arvidsjaur flygplats TMA (terminalområde). In- och utflygningsprocedurerna för Arvidsjaur flygplats bedöms också kunna påverkas av den planerade vindkraftparken etapp 2. Vektoreringshöjden påverkas av de två verk som ligger inom TMAn. MSAytan ”AS” sydöstra sektorn bedöms påverkas av verk som uppnår en höjd på över 640 m.ö.h. MSAytan ”AN” har en högsta bygghöjd på 701 m.ö.h. och bedöms därmed inte påverkas av de planerade vindkraftverken. För fullständig flyghinderanalys, se Bilaga X. Arvidsjaur flygplats CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden bedöms ej påverkas av den planerade vindkraftparken. Arvidsjaur flygplats: Vektoreringshöjden påverkas av de två verk som ligger inom terminalområdets buffertzon, inte själva terminalområdet som det står i nulägesbeskrivningen. 3. Är föreslagna åtgärder för att eliminera/minska påverkan lämpliga (se kursiv text nedan)? Åtgärder Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2012:155. Arvidsjaur flyglats: Åtgärden är OK! En flyghinderanmälan skickas in till Försvarsmakten senast fyra veckor innan ett objekt når en höjd av 20 m. Arvidsjaur flyglats: Åtgärden är OK! Påverkan på Arvidsjaur flygplats MSA ”AS” åtgärdas genom att denna MSA höjs från 3100 fot till 3300 fot. Arvidsjaur flygplats: Åtgärden är OK! Det blir dock konsekvenser av att höja MSAn. Påverkan på Arvidsjaur flygplats TMA åtgärdas genom att inga verk placeras inom TMA-ytan. Arvidsjaur flygplats: Åtgärden är OK! Justera dock till ”TMA-ytans buffertzon”. • Eventuella nödvändiga justeringar av flygrutter görs i samråd med berörd flygplats. Arvidsjaur flygplats: Flygplatsen har inga särskilda flygrutter utan flyger alltid in den kortaste inflygningsvägen. Justera till ”inflygningsvägar” • Fortsatt dialog kommer att hållas mellan bolaget och berörda flygplatser. Arvidsjaur flyglats: Åtgärden är OK! Sida 3 av 4 4. Är kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder korrekt beskrivna (se kursiv text nedan) Kvarstående konsekvenser Enligt LFVs flyghinderanalys är den förändring av MSA-ytan som föreslås av mindre karaktär och relativt okomplicerad eftersom förändringar av procedurer inte är nödvändiga. Enligt samråd med Arvidsjaur flygplats kan en höjning av MSA-ytan innebära att inflygningsvägarna blir längre, inflygningstiderna ökar, bränsleförbrukningen ökar och det blir större påverkan på miljön. De aktörer som idag är verksamma med helikopterflygningar bedömer inte att några betydande problem kommer att uppstå på grund av vindkraftparken i och med att den kommer att vara reglementsenligt markerad. Arvidsjaur flygplats: De är tveksamma till att konsekvenserna av att höja MSAn inte blir större än vad LFV angett i sin flyghinderanalys. Flygsäkerhetsmässigt blir det inga problem, men man måste också titta på de praktiska och ekonomiska aspekterna. Idag flyger man på den lägsta tillåtna flyghöjden och om MSAytan höjs kommer även inflygningsprocedurerna att behöva ändras. Frågan är vad det kostar att göra om de fyra flygprocedurer som idag används vid flygplatsen. Arvidsjaur flygplats tar kontakt med LFV om detta. Arvidsjaur flygplats menar att flygbolagen får högre bränslekostnader som en indirekt effekt av att inflygningsvägarna blir längre och i slutändan kan det påverka slutkunden med högre biljettpriser. Kompensationsåtgärder Det finns ny teknik som flygplatserna kan tillämpa, men tekniken förutsätter att även flygplanen som landar på flygplatsen använder samma teknik. Behovet av kompensationsåtgärder kommer att diskuteras i samråd med berörda flygplatser. Arvidsjaur flygplats: Föreslagna kompensationsåtgärder kommer inte at fylla någon funktion inom åtminstone en 15årsperiod. Vi beslutade att stryka att denna kompensationsåtgärd. Arvidsjaur flygplats återkommer till bolaget senast den 10 september med deras bedömning av de kvarstående konsekvenserna samt med förslag på kompensationsåtgärder. Antecknat av: Caroline Lithner, Svevind Sida 4 av 4
© Copyright 2024