1 / 2014 Göra mer med mindre
EN TIDNING OM KONSTEN ATT UTVECKLA FRAMTIDEN # 13 2014 2013 AFTER WORK namn Ann-Britt Carlsson gör på jobbet Produktägare för systeminformation på Volvo Car Customer Service gör efter jobbet Sysslar med biodling utmaning just nu Att bina överlevt vintern så att det blir möjligt att utöka antalet bisamhällen. future by semcon # 1 2014 TEXT: JONAS FRANZÉN FOTO: MIKAEL GÖTBLAD RETURADRESS: FUTURE, AB, 417 80 GÖTEBORG AVS: 21 Grams, Box 43, 121 25 SEMCON STOCKHOLM ANN-BRITT CARLSSON ”Bin är oerhört viktiga för naturen” Om mig ”Jag är 56 år och bor på en gård utanför Stenungsund. 2005 skaffade jag mitt första bisamhälle och i dag har jag 37 stycken. På Semcon har jag arbetat sedan 2002.” Om jobbet ”Som produktägare på Volvo Car Customer Service administrerar jag systeminformation och tar fram manualer för verkstadssystem. Jag ansvarar för att de tas fram i tid, att de innehåller rätt information och att de översätts till de språk de ska. Det bästa med mitt jobb är att det är omväxlande och stimulerande.” Om biodling ”Pollinerande insekter är oerhört viktiga för naturen och växtligheten. De bidrar till en biologisk mångfald som är viktig både för att skapa stabila ekosystem och för vår livsmedelsproduktion. Bin är den viktigaste pollinerande insekten för de flesta frukter och bär. Stryper man födotillgången för de pollinerande insekterna genom att satsa på stora monokulturer riskerar det bli ödesdigert. Skulle man i stället runt om i världen ta större hänsyn till de pollinerande insekterna så skulle skördarna öka. För mig är biodling ett sätt att bidra till en bättre miljö.” Det har jag lärt mig från biodlingen ”Som biodlare får man vara mycket ute i naturen och se dess växlingar. Man måste också hela tiden vara ett steg före bina för att hantera dem på bästa sätt så att de inte svärmar eller blir försvagade av sjukdomar. Att kunna bryta av helt och tänka i andra banor är nyttigt när man är tillbaka på jobbet. Det är bra för kreativiteten.” + FAKTA: BIODLING Biodling följer en årlig cykel som börjar på våren när bina vaknar efter vintern. Bina bygger upp ett överskott av honung som kan skördas första gången under sommaren. Beroende vad för växter som blommat i närheten av kupan när man väljer att skörda får honungen olika karaktär. När vintern närmar sig ger man bisamhället sockerlösning i ersättning mot den honung man tagit. INTERAKTIONSDESIGN ÄR SOM BÄST NÄR DEN INTE MÄRKS TEMA: GÖR UNDERVERK MED BEFINTLIG TEKNIK QOROS – SÅ BYGGS ETT BILMÄRKE FRÅN GRUNDEN FEM VECKORS ARBETE ERSATTES MED ETT KNAPPTRYCK INNEHÅLL #1.2014 ARTIKLAR I DETTA NUMMER AV FUTURE BY SEMCON 26 Därför behövs robotar med känslor Israeliske forskaren Guy Hoffman har tagit fram en robot som kan reagera på dina känslor – och som på så sätt kan utgöra ett mellanting mellan att vara själv och att vara med någon. 2 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 Webbadress: semcon.se Brev: Future by Semcon, Semcon AB, 417 80 Göteborg, Sverige. Adressändring: future@semcon.se Ansvarig utgivare: Anders Atterling, telefon: 070-447 28 19, e-post: anders.atterling@semcon.se Projektledare Semcon: Madeleine Andersson, telefon: 076-569 83 31, e-post: madeleine.andersson@semcon.se Redaktionell produktion: Spoon, spoon.se. Redaktör: Björn Jansson. Formgivare: Mathias Lövström. Repro: Spoon. Tryck: Trydells Tryckeri, Laholm. ISSN: 1650-9072. 30 HÄR ÄR FRAMTIDENS VERKSTADSLÖSNING 40 ATT RENGÖRA EN BRANDSLANG När Semcon fick uppdraget att ta fram ett system för serviceinformation för Qoros Auto kunde man börja bygga från grunden. En lyxig utmaning när många tillverkare är inlåsta i föråldrade system. Allgotech hade en prototyp av en helt ny lösning för hur brandslangar kan rengöras. Semcon stod för utvecklingen och den nya maskinen gör jobbet på en tredjedel av tiden och för en lägre kostnad. 36 TRÄFFA EXPERTERNA PÅ SEMCON I Semcon Brains berättar Jan Hinrich Müller om fordonsdesign, Sara Nilsson förklarar hur tekniken ska hjälpa användarna och konstruktören Mattias Ackeby pratar om hur nya utmaningar får honom att hålla sig uppdaterad och alert. 16 SÅ FÖRLÄNGDES KRAFTSTATIONENS LIV Vattenkraftstationen i Landafors hade nästan 40 år på nacken. Fortum tyckte det var dags att förlänga livslängden och maximera produktionen – och bad Semcons ingenjörer om hjälp. LEDAREN Klara, färdiga, optimera I stort sett dagligen överöses vi av nyheter inom teknisk utveckling – produkter som kommer att förändra hur vi lever och arbetar, eller som innebär en revolution på det ena eller andra sättet. Ett arbete som ofta hamnar i skymundan är det som läggs på redan existerande produkter. För samtidigt som det är kittlande att exempelvis ta fram en ny elmotor finns det minst lika stora vinster att göra genom att optimera förbränningsmotorn. I detta nummer av Future får vi veta mer om hur man förbättrar det som redan är bra. Vi får veta hur Semconingenjören hjälpte Andritz med ett automatiseringsarbete som gör tre veckors arbete på bara några sekunder. Vi får också reda på hur det går att bygga om en vattenkraftstation från 1976 till att bli högpresterande med dagens mått mätt, och entreprenörerna i Allgotech berättar om hur de med Semcons hjälp tagit fram en banbrytande maskin för rengöring av brandslangar. Vi har också pratat med Guy Hoffman om hur han utvecklar robotar som visar känslor – och får veta på vilket sätt sådana robotar kan hjälpa mänskligheten. Dessutom porträtterar vi våra Semcon Brains – våra egna experter som tillsammans med sina kollegor utgör vårt bästa skyltfönster för vad vi kan och vad vi står för. 1 MARKUS GRANLUND VD SEMCON FUTU R E BY SEMCON 1.2014 3 FOLK #1.2014 PERSONER I DETTA NUMMER AV FUTURE BY SEMCON Det kan handla om att använda mindre material, tid eller energi. Så här funderar några av personerna som medverkar i det här numret av Future by Semcon kring optimering och maximering. SIDAN 22 SIDAN 30 kevin phelps, director after sales, qoros auto Vilka produkter i dagens bilar tycker du har den största potentialen att utvecklas till något ännu effektivare i framtiden? – Kundupplevelsen! Om vi kan göra informationen om bilen och dess prestanda mer användbar ger det en möjlighet till att använda bilen mer effektivt. Det kräver utveckling av system som omfattar allt från kund och fordon till säljaren och tillverkaren, men slutresultatet blir en större upplevelse trots mindre insats. SIDAN guy hoffman, vice chef för idc media innovation lab helen ekelöf, diagnosingenjör, semcon Hur kan servicescheman minska stopptiden för en maskin? – Genom att bryta ner konstruktionsritningarna i funktionsgrupper får serviceteknikern en överblick över hela funktionen, och kan på så sätt lösa problemet på en kortare tid. 4 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 Hur skulle vi kunna få större användning av en och samma robot? – Travis, min dockningsrobot med högtalare, drivs med en smartphone som ansluts till den. När du ansluter din telefon till den, blir det din robot. Telefonen blir robotens hjärna, vilket innebär att den konstant kan uppgraderas och redan vet mycket om dig. Det här kommer definitivt att bli ett av de sätt att göra robotar mycket kraftfullare utan att behöva utveckla ny programvara för varje robotversion som släpps. 26 sara nilsson, interaktionsdesigner, semcon Hur uppdaterar man ett fungerande gränssnitt utan att förvirra användaren? – Först måste du förstå användarens mentala bild av systemet. Den logiken måste du behålla; det går till exempel inte att ändra på pedalerna i en bil. Finns en tydlig grafisk profil vill du inte avvika för mycket från den heller. Har du den bilden klar för dig kan du förbättra väldigt mycket och samtidigt få användaren med dig. SIDAN 35 olaf büttner, inköpsoch kvalitetschef på andritz i växjö Produktutveckling utan tekniksprång, är det möjligt? – Ja, vi förfinar våra produkter och deras funktionalitet årligen. Arbetet sker i projektform och vi lägger stor tyngd på säkerhetsoch arbetsmiljöaspekten för att underlätta för driftspersonalen. Ett exempel är för äldre befintliga torkar. Vi har utvecklat en automatisk utmatning vid banbrott, något som operatören tidigare var tvungen att göra för hand. SIDAN 36 peter gartmark, gruppchef produktionsutveckling, semcon Vilka oväntade tidstjuvar hittar man i en klassisk produktionslinje? – Att det inte finns tillräckligt med verktyg på en station där flera arbetar. Om det bara finns ett exemplar av ett verktyg som flera behöver innebär ju det att en av dem får stå och vänta tills den andra är klar. robert bronegård, project supervisor, fortum Vilka underhållsinsatser påverkar vattenkraftstationens effekt mest? – Vi har ett lokalt datoriserat övervakningssystem där vi kan se hur allt funkar. Kan vi lära oss varför saker händer då kan vi välja att lägga fokus på det i vårt underhållningsprogram. Vi kan hitta de här sakerna innan de larmar. SIDAN 16 SIDAN 13 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 5 Innovationer flyttar fram gränserna för vad ny teknik kan göra. Men framtidens vinnare kan vara de som helt enkelt förbättrar det de redan har. Utmaningen är att göra mer – fast med mindre. TEXT MARCUS OLSSON FOKUS: GÖR MER MED MINDRE ”Vår forskning visar att ’more out of less’ är en av lösningarna på många av framtidens utmaningar. Hur gör man mer av mindre?” Steve Evans, Cambridge University, Storbritannien K lick! Psssch...! Kapsylen dras upp på toppen av glasflaskan. Små bubblor hoppar ur den lilla öppningen och innehållet töms. Denna händelse sker på oräkneliga platser runtom på jorden i exakt detta ögonblick. En läsk öppnas och någon dricker den. Exempelvis säljs 1,8 miljarder olika CocaCola-drycker – varje dag. Det är fler än 20 000 läsk i sekunden. Företaget säljer för 35 miljarder euro årligen. Men de hade kunnat göra mer. Med mindre. Precis som många andra företag i alla tänkbara branscher. Nyckeln till framgång kan vara att förfina befintlig teknik. I en tid när många fokuserar på helt ny teknik kan framtidens vinnare vara de som satsar på effektiviseringar. – Vår forskning visar att ”more out of less” är en av lösningarna på många av framtidens utmaningar, säger professor Steve Evans på Cambridge University i Storbritannien. Han är chef för EPSRC Centre for Innova- 8 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 tive Manufacturing in Industrial Sustainability. – Hur gör man mer av mind re? Det är vad vi forskare kallar effektivitet eller ekoeffektivitet, vilket förutsätter att vi inte ska förändra våra produkter eller fabriksteknologier radikalt. Lösningen är inte alltid att titta på konkurrenterna, branschledarna eller att hitta nästa stora teknologiska genombrott. – Vi måste ställa oss frågan: Hur långt kan vi nå med det vi redan har? Astra Zeneca med att optimera produktionen. – Vi har inte jagat någon ny teknik, utan vi har jobbat med att förfina det vi redan har, säger Peter Alvarsson, som är Head of Operational Excellence & Lean. Vi har i första hand inte bytt några maskiner och vi har inte automatiserat dem, utan vi har förbättrat hur vi använder Steve Evans på Cambridge University i Storbritannien. maskinerna. Foto: Matti Immonen. Företaget hade tidigare låg utnyttjandegrad på sina tillverkningsmaskiner, många stopp i produktionen och tidsförluster på grund av det. Sedan 2003 arbetar man med lean-metoASTRA ZENECA är världens sjunde största lädiken i sin tillverkningsprocess. kemedelsföretag sett till intäkter. Företagets – Genom att se över våra arbetssätt har vi anläggning i Södertälje stod förra året för en minskat förlusterna i både materialflöde och produktion till ett exportvärde av 4,4 miljarmaskinutnyttjande. Till exempel genom mer der euro. Det motsvarar mer än tre procent av standardiserat arbete och ställtidsreduktion all Sveriges export. för produktbyten. Vi har reducerat ställ Precis som alla sina konkurrenter jobbar tiderna med mellan 75 och 90 procent. Det Astra Zeneca jobbar sedan 2003 med lean-metodiken i sin tillverkningsprocess. Det har minskat antalet stopp i produktionen och ökat nyttjandegraden. Foto: Colourbox. som tog tio timmar förr tar en och en halv timme i dag. Ett exempel är produktbyten vid packningen av inhalatorn Turbuhaler som tog fyra timmar förr, och nu är vi nere på bara en timme. Peter Alvarsson hämtar en jämförelse från sportvärlden. – Det handlar om att vara mer synkroniserade och koordinerade. En liknelse är när servicepersonalen i depån byter däcken på en Formel 1-bil. Alla vet vad de ska göra, de har egna roller, de är samspelta och de springer inte runt huller om buller. Vi började se över roller för att ta reda på hur man gör olika saker på smartaste sätt. Det handlar om samspelet mellan människa, material och maskin. Astra Zenecas anläggning i Södertälje är en av världens största läkemedelsfabriker. Där arbetar 3 000 personer med bland annat produktion, förpackning och kvalitetskontroll. Företaget har 3 400 olika produkter inom områdena aktiva substanser, flytande beredningar, tabletter, kapslar och inhalatorer. Under perioden 2006–2011 minskade kost- naderna med ungefär 40 procent. Samtidigt har produktionen av Turbuhaler, som är en av företagets viktigaste produkter, ökat från 60 000 till 230 000 enheter per år och anställd. VID SIDAN AV miljardsatsningar på ny teknik och nya produkter har företaget årligen återinvesterat mellan 50 och 70 miljoner euro i de egna fabrikerna. – Den stora innovationen ligger i själva läkemedlen, inte direkt i vår produktion. Vad vi har gjort de senaste åren är att bli mer av en industri. Förr sa man lite elakt att ”läke medelstillverkningen bara är ett uppskalat labb”, säger Peter Alvarsson. Inspiration har kommit från andra branscher än de som sysslar med läkemedel. – Andra industrier som har varit konkurrensutsatta längre jobbade smartare och med mer involvering från medarbetarna i sitt förbättringsarbete. De skapade en ny företagskultur som vi ville ta efter. Läkemedelsindustrin har varit omogen och inte så konkurrensutsatt tidigare. Vi startade den här processen för att vi ville göra saker annorlunda och bättre, inte för att vi hade något tryck utifrån. I dag är det större konkurrens och då har det såklart varit en fördel att vi var tidigt ute. LASTBILSTILLVERKAREN SCANIA, som också finns i Södertälje, har blivit en viktig samarbetspartner. – De är omvittnat duktiga på att arbeta med lean-metodiken. Genom bra kontakter, samarbeten och några nya chefer, som tidigare har arbetat hos Scania, jobbar vi ännu mer strukturerat med lean numera, säger Peter Alvarsson och fortsätter: – Vi har själva uttryckt det som ”more for less” om hur vi vill arbeta. Vi ska växa och få ut mer av våra anläggningar genom att använda oss av det vi redan har och jaga bort förluster och slöseri. Det handlar inte om att bygga om och använda nya tekniker, utan mer om arbetssätt och ledarskap. Andra läkemedelsföretag tänker likadant FUTU R E BY SEMCON 1.2014 9 EXPERTEN Magnus Persson Titel: Senior Engineer Production Management Kontor: Semcon Sverige Magnus Persson om hur mindre väntan ger ökad vinst En störningsfri produktion utan trånga sektorer är målet i de flesta verksamheter. Men alla drabbas någon gång av problem som kräver akuta åtgärder. Att ständigt arbeta för att eliminera flaskhalsar och hitta förlustområden innan problemen blir akuta, ökar både kontrollen och driftsäkerheten. TEXT FLORENCE OPPENHEIM FOTO LARS ARDARVE M agnus Persson arbetar med produktionsutveckling på Semcon i Göteborg. Han har lång erfarenhet av förbättringsarbete inom industrin och tar hjälp av en mängd olika metoder och verktyg för att 10 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 eliminera förluster och standardisera arbetssätt. Men det är lika viktigt att också skapa lärande organisationer där goda exempel sprids vidare. – Ett av de stora förlustområdena inom industrin är materialförsörjning, säger Magnus Persson. Det finns verksamheter med produkter bestående av 1 000-tals artiklar som inte levereras färdigsorterade till produktionen och där medarbetarna lägger mycket tid på att leta efter material – helt i onödan. Daglig styrning där man bland annat löser problem innan de kommer ut i produktionen är ett annat område med stor förbättringspotential, liksom balansering i produktionsflödet. – Att få till en väl balanserad produktion där ingen behöver stå och vänta eller tvingas till att lägga upp buffertar, är en viktig ingrediens i ett effektivt produktionsflöde. Kärnfrågan för kunderna är oftast att man mer generellt vill förbättra sin lönsamhet, eller att man vill förbättra sina ledtider eftersom man inte hinner leverera enligt de kontrakt man har med slutkunderna. Att ta fram en helt ny produkt eller produktionsmiljö, eller att analysera hela processen från marknad till slutkund, är andra områden. – Jag har jobbat mycket med projekt där både nya produkter och nya kapacitetsmål ingår men också med rationaliseringar av olika slag, till exempel likriktning av komponenter för att minimera antalet artiklar i produktion. Ett nytt uppdrag börjar alltid med en nulägesanalys enligt en beprövad industriell metodik. Magnus Persson definierar, mäter och dokumenterar alla aktiviteter, layouter och utrustning i verksamheten, för att få en mätbar modell och förstå värdet i olika delar. – Mitt arbete handlar mycket om att identifiera värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter i produktionsarbetet och dess processer. Det kan till exempel innebära att man ser över hur man använder sina arbetsstationer, utrustningar och lokaler. Analysen sammanställs i en mätbar modell, som ligger till grund för en behovsanalys och en målbild över vad kunden vill uppnå. – Med hjälp av kundens målbild och nulägesanalysen kan jag definiera och komma med förslag på lösningar som kunden ska ta ställning till. Ofta finns jag med i arbetet även i planeringsfasen och i realprojekten där de förbättringar som kunden beslutar om ska genomföras, säger Magnus Persson. 1 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE ”Plötsligt klarar man av att möta nya krav som tidigare var omöjliga eftersom kostnaden var för hög eller för att försörjningskedjan var för lång, långsam eller komplicerad.” Mark Milstein, professor på Cornell University, USA som Astra Zeneca, berättar Mark Milstein, han är professor på Cornell University i USA. Han är dessutom extern rådgivare i en av läkemedelsjätten Johnson & Johnsons expertgrupper. – Jag är med och ser över ett av deras program, som kallas Earth Words. Det handlar om att förbättra deras produkter, teknik och affärsmodell. De har tusentals produkter och vi går igenom dem kontinuerligt för att hitta sätt att förbättra och förenkla metoder. Det har blivit till en interntävling inom företaget och det har skapat en positiv och tävlingsinriktad atmosfär. Medarbetarna får själva bedöma processer och själva produkterna ur en mängd olika perspektiv för att se var utvecklingsmöjligheterna finns. Gruppen som jag sitter med i får se förslagen när de är i sitt slutskede och det är då vi kommer med vår input och feedback. Det arbetet sker på detaljnivå. – Jag får inte uttala mig för mycket eftersom det är affärshemligheter. Men ett exempel är ett av deras läkemedel där man Mark Milstein, professor på Cornell University, USA. (Foto: Cornell University Photography) kan säga att de ”dematerialiserade” helt och såg över allt innehåll. Efteråt kunde de minska materialkostnaderna med nästan 60 procent eftersom mycket av innehållet hade visat sig överflödigt. Hälften av produkten var alltså borttagen samtidigt som kvaliteten och den medicinska effekten ökade. Och dessutom kunde de reducera priset och på samma gång öka den egna ekonomiska vinsten. Mark Milstein arbetar tätt med flera andra stora företag och har gjort så i över 20 år. Ofta använder han sig av studenter på Cornell i olika projekt för att studera företagen invändigt. Det kan handla om olika hållbarhetsfrågor, socioekonomiska utmaningar, miljöfrågor, att utforska nya marknadsmöjligheter och annat som kan skapa mer intäkter för dem. Hans tes är att de största utvecklingsmöjligheterna oftast finns mitt framför näsan på tillverkarna. – Det handlar ofta om att strömlinjeforma design och produktion. Det är så man får ut mer av mindre. När man väl har gjort den utvecklingen och nått till förbättringsmålet så är nästa steg att man plötsligt klarar att möta nya krav som tidigare var omöjliga eftersom kostnaden var för hög eller för att försörjningskedjan var för lång, långsam eller komplicerad. COCA-COLA COMPANY är ett företag som gör mycket, men som kan göra ännu mer med det de redan har. FUTU R E BY SEMCON 1.2014 11 FOKUS: Coca-Cola-flaskans utveckling under 1899–2007. De stora volymerna gör att förpackningen påverkar miljön på hela jordklotet. Foto: Coca-Cola. GÖR MER MED MINDRE I Coca-Colas fall handlar det exempelvis om att öka vinstmarginalerna genom att se över utformningen av förpackningen. Ölbryggeriet Adnams i Storbritannien har redan lyckats med det. Deras drycker förpackas numera i lättviktsflaskor som väger 37 procent mindre än branschstandarden. Coca-Cola å sin sida är världens största dryckesföretag som har en enorm makt och samtidigt möjligheter att förändra inte bara sin egen tillverkningsprocess – utan även miljöpåverkan på hela jordklotet. Steve Evans är professor på universitetet i Cambridge och medförfattare till forskningsrapporterna ”Next Manufacturing Revolution” och ”Industrial Sustainability Report”. I rapporterna undersöks bland mycket annat utmaningarna och möjligheterna inom produktutveckling och rätt resursanvändning. – Företag och industrier med så stora volymer som Cola-Cola Company och med den globala räckvidden har något som mindre företag saknar. Potentiellt kan de fullständigt omvandla infrastrukturen i det system som de är en del av. De har sådana ekonomiska 12 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 ”Det handlar ofta om att strömlinjeforma design och produktion. Det är så man får ut mer av mindre.” Mark Milstein, professor på Cornell University, USA resurser att de har möjlighet att experimentera med affärsmodeller som ligger långtifrån deras kärnverksamhet. UNDER PERIODEN 2003–2013 ökade Coca-Cola Companys intäkter från 15 miljarder euro till 35 miljarder. Det finns på vissa ställen redan processer på plats som gagnar Coca-Colas produktion, menar Evans. Som tomglas- och burkhan- teringen i vissa länder. Där belönas konsumenterna genom att få pengar tillbaka när de återvinner sina använda produkter och tillverkarna får möjlighet att köpa tillbaka det återvunna råmaterialet till sin produktion. – De som klarar av den ekvationen kan bli sina branschers dominanter. Ta mina egna glasögon – de faktiska jag har på mig just nu – som ett exempel. Teknologin som ligger bakom framställandet av glasen i bågarna är EXPERTEN Peter Gartmark Titel: Gruppchef inom produktionsutveckling Kontor: Semcon Sverige ”Kunder har minskat sin ledtid med 20 procent med vår hjälp” Han är en mästare på att finna tidsvinster i produktionsprocesser. – All icke värdeskapande tid kan vi omsätta till lägre kostnader eller kortare ledtid genom att till exempel utforma arbetsplatsen bättre eller använda bättre anpassade hjälpmedel, säger Peter Gartmark. TEXT FLORENCE OPPENHEIM FOTO ANDERS LIPKIN A rbetsmätning är ett starkt verktyg inom produktionsteknik. Genom att noggrant gå in och kartlägga alla aktiviteter i en produktionsprocess kan man storleksbestämma tiden för värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter, men också för olika störningar i produktionen. Resultatet används till att prioritera vilka störningar eller tidstjuvar som är viktigast att åtgärda. Semcon erbjuder inte bara kompetens inom arbetsmätning utan även utbildning och är dessutom leverantör av klockstudieutrustning. – Klockstudiemätning är en effektiv metod för att finna förbättringsmöjligheter, säger Peter Gartmark, gruppchef inom produktionsutveckling på Semcon i Karlstad. Vi mäter alla aktiviteter i en process, både den tid det tar att montera olika delar, men också till exempel att hämta verktyg eller fråga en kollega om råd. Icke värdeskapande tid är till exempel att många gånger varje dag sätta på en bricka på en mutter, när brickan skulle kunna ha varit påsatt redan från början. Värdeskapande tid är sådant som bidrar till att öka värdet på produkten. – Vi har exempel på kunder som har minskat sin ledtid med 20 procent med vår hjälp. Efter tidsmätningen separerar Peter Gartmark de olika aktiviteterna och gör en analys av vilka som har störst förbättringspotential. Resultatet används sedan till att göra en prioriteringsordning med förslag på hur man till exempel kan utforma arbetsplatsen bättre för att minimera monteringstiden och därmed korta ned ledtiden. En annan viktig del i Peter Gartmarks arbete är att identifiera möjligheter till att minska ställtider. En ställtid kan bestå av att hämta fram material, verktygsbyte eller renblåsning av maskin. Detta förbättringsarbete utförs både när maskinen går – yttre ställtid – och när den står stilla – inre ställtid. – Vi använder verktyget SMED – Single minute exchange of die – som strävar mot att minimera den inre ställtiden till en minut. En enkel åtgärd är till exempel att se till att nödvändiga verktyg redan finns på plats och inte vänta tills maskinen har stannat. En del onödig tidsspillan är enkel att ta bort, andra kräver omkonstruktioner av maskiner eller verktyg. – Vi använder tiden som en tidsvinst och därmed som ett investeringsunderlag. Om det tar en timme att byta ett verktyg, i praktiken en timmes maskinstopp, och vi kan kapa tiden till en halvtimme med en ny utformning av verktyget, då är den sparade halvtimmen en intäktspost i en investeringskalkyl. 1 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 13 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE ”Ett intressant sätt att arbeta är att mitt i en tillverknings process sälja sin produkt för att senare köpa tillbaka den – allt innan den ens lämnar fabriken.” Steve Evans, Cambridge University, Storbritannien enormt avancerad, men när jag har förbrukat dem återvinns de i bästa fall till en del i asfalten, eller i ett dricksglas. Med andra ord har man förvandlat något väldigt dyrt och värdefullt till en extremt liten bit väg. Man måste hitta sätt att belöna de som skapade glasögonen, kanske genom att man som brukare skickar tillbaka sina använda glasögon till tillverkaren. Eller så lämnar jag dem i utbyte mot nya hos optikern. En lösning skulle kunna ge enorma konkurrensfördelar. De stora företagens makt innebär också att de kan ha stor positiv miljöpåverkan. Där ligger Coca-Cola långt före många av sina konkurrenter, enligt Mark Milstein. – För ungefär tio år sedan började de tänka nytt, tänka annorlunda. Det är en svår sak att göra med befintlig personal, så vad de gjorde var att de anställde helt nya människor i roller som företaget aldrig hade haft tidigare. Det var antropologer, biologer och andra ”intressanta” människor som inte hade någonting alls med Coca-Cola att göra egentligen. De satte dem på ett kontor i New York och sa till dem att ”ta reda på vilka som är de viktigaste trenderna. Inte nu – utan i framtiden. Och inte bara när det handlar om vad folk dricker för läsk”. – Långt innan många företag med tillverk14 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 ning stötte på problem med vattentillgången i utvecklingsländer hade Coca-Cola identifierat utmaningarna och förberett sig på vad det skulle innebära. De fick ett försprång på alla andra i sin bransch. Det gjorde att de på ett effektivt sätt kunde anpassa sin produktion där. De började med idén att de ville minska risker i hanteringen som medförde höga kostnader. Det slutade med att de upptäckte helt nya sätt att arbeta på. INOM BILINDUSTRIN ÄR det en ständig kamp för att ligga framför sina konkurrenter – och att samtidigt klara allt högre miljökrav. Dan Flores på General Motors berättar om ett av de just nu hetaste ämnena. En omställning håller sakta på att ske innanför huven på framtidens bilar. – Det görs väldigt stora ansträngningar för att effektivisera förbränningsmotorn, för den kommer att vara med i många decennier. En av våra strategier på GM är att jobba mycket med ”downsizing”, bland annat att vi inför mindre turbomotorer. De kan prestera som en större motor men med mindre bränsleförbrukning, säger Flores. Men där General Motors pratar om framtiden talar konkurrenten BMW om nutid. De är redan långt framme. Företaget har investerat mer än 300 miljoner euro i att förbättra sin motortillverkning. Bland annat genom att använda lättviktsmaterial. Manfred Poschenrieder är talesperson för BMW: – Hela fordonsindustrin måste göra om sina strategier på grund av framtidens utsläppskrav. Därför har BMW tagit ett brett grepp och introducerat en helt ny ”motorfamilj” med sex-, fyra- och tre cylindriga motorer baserade på vår Efficient Dynamics-teknologi. Steve Evans: – BMW:s i3-motor är verkligen intressant eftersom den sänder en helt ny signal om den höga nivå av innovation som man kan få till inuti bilen. Oavsett hur bränsleeffektiv din motor är måste den fortfarande kunna förflytta bilen. Och bilen väger mer än vad föraren och passagerarna gör. Den stora delen av energin i motorn går åt till att förflytta bilen snarare än personerna i den. Om man gör bilen lättare förändras det förhållandet drastiskt. BMW leder just nu utvecklingen av detta. De är en av många fordonstillverkare som hittar sätt att klämma ut mer och mer effektivitet ur bilarna i det dagliga användandet. För 20 år sedan var det otänkbart. BMW:s nya motor i3 innebär ett långt språng framåt. Samtidigt kan det vara minst lika viktigt att påverka yttre faktorer, som vikt och luftmotstånd, för att minska bränsleförbrukningen och öka prestandan. Foto: BMW. Målet är att få fram en bil som är otroligt kraftfull när det behövs – och energisnål när det inte behövs kraft. – Övergången till mer elektroniska motorsystem gör att vi förstår ännu mer om förbränning och andra delar i processen. Det gör att vi kan få fram motorer som kan vara både som ett monster och en liten kattunge. När motorbyggandet bara handlade om mekanisk konstruktion var detta en omöjlighet, säger Steve Evans. ATT GÖRA MER med mindre är ett tillväga- gångssätt som har funnits i möbelindustrin i mer än ett halvt sekel. Ikea har byggt hela sin verksamhet på det. – Ikea har hittat sätt att bygga ihop små bitar av trä för att forma bra, rena och strukturella element. Alltså möbler. Man kan verkligen säga att de gör mesta möjliga av materialet, eftersom de använder så mycket som möjligt av träden de får sitt material ifrån. Danska Vitsoe är inte lika känt men minst lika bra på samma sak, enligt Evans. – När jag träffade deras nye ägare Mark Adams fick jag ett visitkort av honom. På baksidan stod det ”Buy less”. Vitsoe bygger väldigt vackra möbler som också är modulära. Kunden köper precis så mycket material som den behöver, och kan sedan successivt bygga till möbeln över tid. Det är på många sätt väldigt likt Lego. Om du köpte en hylla av Vitsoe 1960 så är den helt kompatibel med något som du köper i dag. Inget behöver slängas bort. Kraftindustrin är en bransch med helt andra utmaningar. Där har företagen ofta äldre anläggningar. De försöker hela tiden optimera den befintliga produktionen och den beprövade tekniken för att leverera mer energi. Energisektorn har stor outnyttjad potential. Inte minst i USA, hävdar Mark Milstein. – Hela den industrin är närmast främmande för innovation. De vill effektivisera för att de är tvingade att möta vissa myndighetskrav och lagar. Men de gör inte mer än vad de måste, helt enkelt för att de inte har tillräckliga incitament för det. Det finns mycket de kan göra genom att omplacera tillgångar. Folks medvetenhet kring energieffektivitet och förbrukning har ökat, men de stora företagen – i alla fall i USA – gör inte mycket för att folk ska kunna ändra och förbättra sina beteenden. NYA AFFÄRSMODELLER är andra framtidslös- ningar, enligt Steve Evans på Cambridge. – Första utmaningen är att förstå hur effektiv man kan vara redan i dag. Man måste också ha på sig rätt ”glasögon” när man ser över sin egen produktion. När man kliver in i fabriken måste man se på flöden, energier och resurser som slösas. Man måste också ta vara på det slöseriet. Och där krävs nya affärsmodeller. Det är en tendens som jag ser redan i dag, säger Evans. Han nämner Dow och 3M som exempel. Båda företagen arbetar nära många av de största fordonstillverkarna. – Ett intressant sätt att arbeta är att mitt i en tillverkningsprocess sälja sin produkt för att senare köpa tillbaka den – allt innan den ens lämnar fabriken. Dow och 3M sysslar bland annat med billackering, och i deras fall kan det vara att de köper en omålad bilkaross på produktionsbandet, målar den och sedan säljer tillbaka till samma fordonstillverkare. Tänk att allt sker under samma tak – i samma fabrik. Dow och 3M har ju då fått incitament att använda så lite färg som möjligt. De måste helt enkelt se över vad de kan göra för att få så mycket pengar som möjligt tillbaka när karossen är färdiglackad. Det är sånt som tvingar fram utveckling. Och det är verkligen att göra mer med mindre. 1 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 15 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE KRAFTVERKET FICK NYTT LIV Ett snart fyrtio år gammalt vattenkraftverk behövde uppgraderas för 2000-talet. Då kallades Semcon in för att ge kraftstationen en nystart. TEXT JOHAN LARSSON FOTO JENS L’ESTRADE 16 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 F ortums vattenkraftstation i Landafors mellan Söderhamn och Bollnäs behövde moderniseras. Kontrollutrustningen härstammade från 1976 när kraftverket byggdes, vilket innebar att det var svårt och krångligt för underhållspersonal att felsöka om något hände, och det krävdes mycket manuellt jobb vid underhållsarbetet. Det var också mycket svårt att hitta reservdelar om någon del av utrustningen gick sönder. Semcons avdelning för vattenkraft fick uppdraget att riva ut alla gamla kablar och elutrustning och bygga en ny och modern el- och kontroll utrustning till stationen. – Kontrollsystemet styr och övervakar hela vattenkraftverket. Övervakning är en väldigt stor och viktig del med sådana här kraftverk eftersom stationen körs obemannad via satellit från en driftcentral i Stockholm, säger Semcons Johan Nolander, tekniskt ansvarig i projektet. ETT KONTROLLSYSTEM TILL en vattenkraftstation består av tusentals kablar, strömbrytare, reläer och andra elektriska funktioner som alla ska kopplas samman till en fungerande helhet. För de viktigaste systemen, som till exempel strömförsörjningen till själva kraftverksmaskineriet, finns flera olika backupsystem för att skapa redundans om något eller några av systemen skulle slås ut. Om kraftverket skulle bli helt strömlöst så är det av yttersta vikt att utskovsluckorna ska kunna öppnas. Därför har stationen i Landafors såväl dieselgenerator som batterikraft att ta till om båda två av de dubbla systemen för extern strömtillförsel skulle slås ut. Bara dessa funktioner kräver hundratals meter kabel. Semcons ingenjörer började på ritbordet med att konstruera det nya systemet, ett arbete som utgör en stor del av ett sådant här projekt. Själva konstruktionen tog ungefär sex månader. – Vi har ju ett grundkoncept på Semcon som vi utgår från, men det måste alltid anpassas så att det stämmer med det aktuella kraftverket. I grunden är alla kraftverk likadana, det finns en turbin och en generator, men sedan är det mycket annat som är olika FUTU R E BY SEMCON 1.2014 17 FOKUS: GÖR MER MED MINDRE ”Slutprodukten blev otroligt funktionell. Den tickar och går dygnet runt utan problem.” Bertil Planeskog, underhållsingenjör på Fortum från station till station. Och det är också olika vilka komponenter man bevarar och byter ut i olika projekt, säger Johan Nolander. När kontrollsystemet konstruerats på ritningar skickas dessa till en leverantör som bygger de elskåp fulla med de mätsystem, kopplingar och den specifika apparaturen som senare ska styra kraftstationens funktioner. Kontrollsystemets uppgift är bland annat att styra hur mycket vatten som släpps fram till turbinen, kontrollera och styra spänning och effekt på den elkraft som genereras av kraftverkets generator. Det är extremt viktigt att den elkraft som skickas ut i elnätet är av rätt kvalitet för att balansen och elkvaliteten i kraftnätet ska uppehållas. SVERIGES VATTENKRAFTVERK används i dag som reglerkraft vilket betyder att när elförbrukningen går upp och ner i samhället, eller andra kraftslag producerar oregelbundet, så kan kraftbolaget öka eller minska effekten från sina vattenkraftverk för att kompensera för de här svängningarna. På det sättet uppnås en 18 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 jämn elkvalitet i kraftnätet. Vattenkraftverk fungerar bra som reglerkraft eftersom man enkelt kan styra effekten genom hur mycket vatten man släpper igenom samt att det går att lagra kraft till senare i form av vattnet i kraftverkens dammar. I dag när det blir allt vanligare med förnybara energislag som vindkraft, solkraft och vågkraft, vilka ger en oregelbunden krafttillförsel, så krävs alltmer reglerkraft. När systemets komponenter konstruerats och byggts är det dags att montera dem i kraftverket och sedan koppla ihop allt. Där efter testas allting rigoröst. – Varenda liten kabel ska testas innan man drar i gång driften. Så vi testkör varenda tråd och koppling enskilt och markerar den med grön penna på ritningen, säger Göran Urby, projektansvarig på Semcon. NÄR ALLT ÄR GRÖNT och alla signaler testade in och ut från styrsystemet så stundar sanningens ögonblick för projektgruppen då kraftverket ska sättas i drift för första gången med det nya systemet. – När man ska testköra och driftsätta en sån här kraftstation är det en extremt stres�sig situation. Då ska du ha varit med i många projekt för att kunna hantera det, säger Göran Urby. – Visst är det stressigt. Men det är en väldigt härlig känsla när man lyckas. Det är verkligen en kick att få ihop det, säger Johan Nolander. Fortums vattenkraftstation i Landafors driftsattes cirka ett år efter det att projektet inletts. Det blev en lyckad sjösättning av det nya kontrollsystemet. – Det blev ett otroligt bra kraftverk. Ofta har man en del barnsjukdomar när man rivit ut allt och satt in nytt kontrollsystemen. Men här är det inget sånt. Det är ganska unikt. Det är vi väldigt nöjda med, säger Robert Bronegård, ansvarig beställare av projektet på Fortum. – Enda problemet är att driftpersonalen inte får tillfälle att öva felsökning i det nya systemet, lägger han till. Han får medhåll av kollegan Bertil Plane- Göran Urby Manager Hydro Power, Semcon Sverige Lars Thyr Resurssamordnare, Fortum Bertil Planeskog Underhållsingenjör, Fortum, ansvarig för vattenkraftverken i Hälsingland Robert Bronegård Project supervisor, ansvarig beställare på Fortum Fakta: Landafors Stationen i Landafors är en ovanjordsstation med ett bulbturbinaggregat av kaplantyp som är direktkopplat till generatorn. Denna typ av turbin är spolformad och sitter horisontellt istället för vertikalt vilket är vanligast. Denna konstruktion passar kraftverk med relativt låg fallhöjd som i Landafors. Kraftverket är relativt litet med en medelårsproduktion på 56 GWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget i Luleälven, som producerar i genomsnitt 2 131 GWh per år. skog som är underhållsingenjör på Fortum. – Det har varit förvånansvärt lite larm och problem. Slutprodukten blev otroligt funktionell. Den tickar och går dygnet runt utan problem. Det är en frukt av lyhördheten från Semcons sida under resan. Alla kraftstationer har sin egenheter så det går inte att göra slentrian av det. Och det är det jag tycker varit bäst med Semcon-personalen, att de varit lyhörda och positiva till olika önskemål och idéer under resan, säger han. Semcon har jobbat med Fortum inom vattenkraftsområdet under många år. – Det är väldigt trevligt att jobba med Fortum eftersom vi jobbat länge med dem. Vi arbetade ihop redan innan de hette Fortum. Det gör att vi lär känna dem och deras affär väl och skapar relationer med olika personer på Fortum. Allt kommer ner till att man förstår varandra. Då blir våra projekt bra affärer för båda parter, säger Göran Urby som själv verkat inom vattenkraften de senaste sju åren. MED DET NYA kontrollsystemet på plats i Landafors har Fortum ett helt datoriserat övervakningssystem som servicepersonalen kommer åt via en dator i kontrollrummet. – Förr hade vi inte ens någon stations- och aggregatsdator. Då var vi helt blinda. Nu kan vi enkelt se allt från vattenflöden till temperaturer och effekt i kraftverket, säger Robert Bronegård. – När det väl är ett problem så kan driftpersonalen gå in och se exakt vad som hänt. Det blir lättare att felsöka. Du kan ju till exempel se en trend på vad som hände för ett år sedan. Innan fanns inte så mycket övervakningsmöjligheter. Då fick du gå och läsa av en mätare för hand för att se vad hände i maskinen, säger Johan Nolander. – Det är väldigt tacksamt att kunna få en historik över allt som sker och har skett, säger Bertil Planeskog. FÖR JOHAN NOLANDER var Landafors hans tredje projekt där hela kontrollutrustningen byttes ut. Mellan dessa större projekt blir det en hel del mindre jobb av olika karaktär. Som elingenjör är vattenkraftsområdet ett riktigt spännande område, tycker han. – Det är en intressant process hur det fungerar och man lär sig hela tiden nya saker. Man ställs inför nya utmaningar hela tiden. Inget kraftverk är det andra likt, säger han och får medhåll av Semcon-kollegan Göran Urby. – Det är en jättefascinerande värld som döljer sig innanför de här byggnaderna. Det är spännande, säger han. 1 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 19 LÖSNINGEN SÅ LÖSTE SEMCON UPPDRAGET FÖR KUNDEN En personligare larmsändare UPPDRAGET: Ascom gav Semcon i uppdrag att vara med och ta fram en ergonomisk och funktionell trådlös larmsändare för patienter på sjukhus och boende på vårdhem. För att göra larmsändaren mer attraktiv att bära för patienterna skulle den dessutom designas så att den inte såg ut som ett larm eller ett vårdredskap. LÖSNINGEN: Semcon bidrog med design, formbestämning och viss plastkonstruktion. Designen är stilren och materialvalen eleganta. Larmsändaren är anpassningsbar så att bärarna enkelt kan få en egen design genom att byta ut olika element på larmet. Den distinkta tryckknappen i mitten gör att larmet är väldigt tydligt och lättanvänt. RESULTATET: Den färdiga produkten liknar mer ett smycke än ett larm. Viljan att använda larmet bidrar till att patienter på sjukhus och boende på vårdboenden kan få mer rörelsefrihet utan att säkerheten äventyras. Larmet fick nyligen den prestigefyllda internationella utnämningen Red Dot Design Award 2014. TEXT JONAS FRANZÉN FOTO ASCOM 20 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 ANPASSNINGSBAR Det går att byta ut handledsremmen mot ett fäste för ett snöre att ha runt halsen. På så sätt kan larmsändaren bäras antingen runt halsen eller på handleden, efter vad som passar användaren bäst. INDIVIDUELLT ANPASSADE FÄRGER Knappen i mitten, ringen runt knappen och söljan på handledsremmen är utbytbara. Det möjliggör för bärarna att styla minisändaren efter tycke och smak. Anpassningsbarheten kan också användas av vårdpersonalen för att på ett diskret sätt markera vilken avdelning en patient tillhör. Ytterligare en fördel med möjligheten att byta färger är att larmsändaren kan anpassas efter rådande färgkoder i det land man är i. Vilken färg som signalerar larm kan till exempel vara olika beroende på vilket land man befinner sig i. STYRHJÄLP Den lilla ringen runt mittknappen har dubbla funktioner. Dels skyddar den så att man inte kommer åt larmknappen av misstag och dels gör den att man lätt glider ned rätt med fingret mot larmknappen när man vill larma. STILREN Strömlinjeformad och med eleganta materialval är omdömet att produkten liknar ett smycke mer än ett larm. Det gör den attraktivare att bära. Målet med designen har varit att göra en produkt som ser stilren och modern ut. TYDLIG Larmknappen i mitten är distinkt utformad och intuitivt lätt att hitta. Den avskalade designen utan störande element gör att bäraren inte behöver leta efter knappen eller riskera att trycka fel. SÄKER Sändaren runt handleden har många smarta funktioner som gör den säker. När den inte detekterar någon puls eller om den tas bort så skickar den iväg larm till vårdpersonalen. Den kan även låsas fast på personer som är dementa för att minska risken att minisändaren tas av. HÖGTEKNOLOGISK Bakom den eleganta fasaden döljer sig en högteknologisk produkt. Systemet har tvåvägs radiokommunikation och alla minisändare övervakas kontinuerligt för funktionskontroll. Larm från patienter eller boende skickas direkt till relevant personal för att snabbt göra dem uppmärksamma på kallelsen och användarens position. FUTU R E BY SEMCON 1.2014 21 22 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 VET DU VART DEN HÄR KABELN GÅR? Flersidiga instruktioner på en och samma sida och extra allt när det kommer till detaljerad information. Semcons nya interaktiva servicescheman är serviceteknikernas motsvarighet till den schweiziska armékniven – allt i ett och samma verktyg. I TEXT OLIVIA KRANTZ FOTO ATLAS COPCO & ANNA TÄRNHUVUD nom bilindustrin har det redan funnits i flera år – servicescheman där varje enskild funktion förklaras på en sida i stället för utspritt på flera. Klivet från fordonsvärlden in på andra områden har tagit tid, men för två år sedan lanserade Semcon ett serviceschema för annan industri. – I takt med att dagens tekniska produkter blir mer effektiva har konstruktionsmaterialet blivit allt svårare att läsa för servicetekniker. Vanliga anvisningar är inte alltid anpassade för en eftermarknad. Upptäcker du att en funktion inte funkar, så kan du på nya servicescheman gå in direkt på en enskild funktion – vilket sparar både tid och pengar, säger Helen Ekelöf, diagnosingenjör på Semcon. Hon är den som tar fram alla gamla ritningar som finns till en konstruktion och ritar om dem enligt den nya modellen. – Först skapar vi tillsammans med kund en ritningsstandard för servicescheman, därefter ritas flödena för varje funktion. Egentligen går detta att använda till allt som har en elektrisk funktionalitet – robotar, processanläggningar, maskiner – men ju mer komplexa system desto större vinst, säger Helen Ekelöf. Eftersom många använder funktionsritningarna i det dagliga arbetet läggs mycket tid på att bläddra fram och tillbaka i tjocka manualer för att se hur kopplingarna går. Förutom att vara väldigt tidsödande och ineffektivt, gör det också upplärningstiden för nyanställda onödigt lång. TILLSAMMANS MED Atlas Copco har Semcon utvecklat en pilot på ett diagnosverktyg för borriggar. Verktyget testades under en workshop och skillnaden var slående. – Vi valde ut ett antal olika servicetekniker från Norge och Sverige och delade in dem i två grupper. De fick sedan i uppdrag att utföra en felsökning på borriggar med exakt samma fel. Den ena gruppen fick felsöka med hjälp av de nya serviceschemana och den andra med sina vanliga scheman. Efter övningen kunde vi konstatera att det gick tjugo procent snabbare att hitta felen med de nya serviceschemana. De som vann mest på det var de mindre erfarna serviceteknikerna. Jag ser en stor potential i att kunna lägga in djupare kunskap i felsökningsguider för våra mer avancerade produkter, då kan man också guida de mer rutinerade serviceteknikerna, säger Kreso Milic, produktansvarig för diagnosverktyget på Atlas Copco Rock Drills. De senaste åren har han sett utvecklingen för borriggar gå från enkla borrmaskiner med FUTU R E BY SEMCON 1.2014 23 Helen Ekelöf Diagnosingenjör, Semcon +24VDC 10A F33 2 N5 D27 1 BU 1.5 BU 0.5 4 1 2 2 A1 +24VDC 14 IN1 IN2 24 0V A2 ON 13 97 98 23 4 24 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 15 1 D44 3 +24VDC D-OUT +24VDC BU 0.5 BU 0.5 18 4 GND 5 B123 VT 1.0 BK 0.5 + 2 3 GND 4 BU 0.5 WH 0.5 1 BK 0.75 3 JUMPER en väldigt stor fördel jämfört med traditionella verktyg. Med virtuella scheman finns det nästan inga gränser för vilka funktioner som kan läggas in om man jämför med en utskriven pdf. Schemana kan anpassas så att de har multifunktionalitet, fungerar på surfplattor, i datorer och har touchfunktion. – Lägger man serviceschemat på en webbportal kan man lägga in länkar och andra funktioner, man kan till exempel få en snabb översikt över var en specifik komponent sitter. I traditionella funktionsritningar skriver vi inte ut det utan bara den bakomliggande funktionaliteten, säger Helen Ekelöf. En annan fördel med den interaktiva varianten är att det också går att få hela schemat på vilket språk som helst. Dessutom kan man lägga in reservdelsnummer och annan specifik information direkt i ritningarna. Lite som en schweizisk armékniv – all viktig fakta samlas lättillgängligt på ett och samma ställe. Före sommaren beräknas det färdiga verktyget tas i bruk hos Atlas Copco. – Vårt första test med piloten gällde ett ganska enkelt fel, men om vi tänker oss lite mer komplexa fel så är jag övertygad om att vi kommer kunna spara betydligt mer tid i framtiden, säger Kreso Milic. 1 Slave H12: X3 D-IN 3 1 JUST DEN INTERAKTIVA aspekten av det hela är Master H16: X8 2 1 JUMPER viss automatik till mer avancerade robotliknande maskiner som går på autopilot och borrar själva efter ett förbestämt rutmönster. – I dag har vi teknik att logga in på maskinerna trådlöst för att hämta ut information. Det är ett helt annat läge jämfört med för tio år sedan, men det ställer också allt högre krav på att våra servicetekniker ska kunna många olika tekniker, säger Kreso Milic. I detta fall gjordes pilotschemat för bor�riggar som används ovan mark, men tanken är att Atlas Copcos diagnosverktyg ska användas på bred front, till allt från borrmaskiner ovan jord till lastmaskiner och truckar i gruvor. Det färdiga serviceschemat kommer vara interaktivt och anpassat för datorer med touchskärmar. – Vi kommer till exempel ha mer specifik information som man kan klicka upp i varje del av schemat, en dimension som underlättar ytterligare för teknikerna, säger Kreso Milic. - 2 3 11 4 GN 1.0 21 3 22 4 1 3 2 4 C21 12 6 7 BK 0.5 8 9 BK 0.75 10 BU 0.5 A1 23 A2 24 Y45 2 H2 1 2 U B123 Fakta: Servicescheman ≠ Genom att komprimera servicescheman efter funktion kan 6–8 sidor konstruktionsritningar komprimeras till en sida. ≠ Tekniska fel kan med de nya serviceschemana lösas på halva tiden jämfört med reparation med ett vanligt diagnosverktyg. ≠ Snabbare åtkomst till specifik information. ≠ Snabbare reparation innebär större effektivitet och intjänade pengar. ≠ Inlärningsperioden för nya tekniker reduceras. Möjligheterna för nya tekniker att göra jobbet på samma tid som erfarna tekniker ökar. ≠ Med tydligare och mer lättöverskådliga scheman kan tekniker utföra mer avancerade åtgärder som tidigare krävt specialkompetens. SMART BOSTADSKOLL CANARY Mät temperatur, luftfuktighet miljöljud – och håll koll på vad som händer i din bostad, även när du inte är hemma. Genom att koppla samman hushållets mobiltelefoner med Canarys enhet lär sig systemet vem som är vem, och du kan tydligt se när dina familjemedlemmar är hemma eller utanför hemmet. Har du husdjur kan du titta till dem direkt via din smarta telefon. PRYLAR VI GILLAR … som är crowdfundade – alltså lanserade av små aktörer där privatpersoner få ta del av idén och därefter kan välja att stötta projektet. Kickstarter.com är den webbsajt som har de flesta och mest kända crowdfunding-projekten. RINGKLOCKA SKYBELL Gå hemifrån, men ändå inte. SkyBells ringklocka låter dig se vem det är som ringer på dörren – oavsett var du är någonstans, genom att koppla upp sig på ditt trådlösa nätverk och ringa upp din smarta telefon. Dessutom gör den inbyggda mikrofonen och högtalaren det möjligt för dig att kommunicera med personen som ringer på din dörr. SMART KLOCKA PEBBLE Pebbles smarta klocka har blivit en stor crowdfundingsuccé. Målet var en klocka som blir en förlängd arm av din smarta telefon genom att exempelvis visa notifikationer när du får mejl, neka samtal och följa dina interaktioner i sociala medier. Klockan i sig kör ett eget operativsystem – Pebble OS – som kan kommunicera med både iOS- och Androidtelefoner genom blåtand. ”Pebbles smarta klocka har blivit en stor crowdfundingsuccé.” VIRTUAL REALITY-GLASÖGON OCULUS RIFT Tänk ett par stora skidglasögon med displayer framför ögonen och mängder av sensorer, kopplat till en liten låda. Genom att sammankoppla alla sensorer förändras synfältet beroende på hur du vrider huvudet och rör dig – den gamla 90-talsflugan ”virtual reality” är här på riktigt. Målet på 250 000 dollar nåddes på fyra timmar – totalt fick man ihop nästan 2,5 miljoner dollar. STENDRIVEN LAMPA GRAVITYLIGHT En lampa som drivs av stenar? Ja – crowdfundade GravityLight är precis så enkelt som det låter. Enbart med hjälp av gravitation drivs en motor som genererar ström till en led-lampa. Häng upp en vikt på nio kilo, och du får ljus i 30 minuter. Projektet är riktat mot ut vecklingsländer med brist ande strömförsörjning. Q&A GUY HOFFMAN ROBOTEXPERT Behöver du en axel att gråta mot ibland eller någon att lyssna på sköna låtar tillsammans med? Guy Hoffmans forskning visar att robotar kan fylla dessa behov. Hans robotar kan agera på scenen, improvisera jazzmusik och reagera medkännande på dina bekymmer. TEXT DAVID WILES FOTO JONATHAN BLOOM 26 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 D et var när Guy Hoffman programmerade en liten automatiserad kamera på hjul så att den lät som en gnyende hund som han insåg vilken effekt robotar kunde ha på människor. Som doktorand i slutet av nittiotalet jobbade Hoffman på ett datorlabb vid universitetet i Tel Aviv och labbets senaste leksak var en liten robot. Roboten kunde söka efter exempelvis en boll, och ta sig fram till den men klarade inte av att plocka upp den. Så Hoffman programmerade den så att den lät som en ledsen hund när den hade hittat bollen och han slogs av reaktionen hos besökare i labbet. – De tyckte synd om roboten. Ett övertygande beteende hade åstadkommits med mycket små medel och för första gången insåg jag robotars möjlighet att uttrycka sig och kommunicera, berättar han. I dag är Hoffman lektor på School of Communication vid IDC Herzliya i Israel och vice föreståndare för IDC Media Innovation Lab och en ledargestalt inom forskningsområdet för människa-robot-interaktion. Han träffade Future för att tala om varför det är mindre viktigt hur en robot ser ut än hur den rör sig, hur robotar kan hjälpa våldsoffer och vad som är bra med att få robotar att hallucinera. Varför är människa-robot-interaktion ett så viktigt ämne för forskningen? – Det finns många områden där robotar skulle kunna komma till användning. Till exempel blir ju befolkningen allt äldre och många gamla vill kunna bo kvar i sina egna hem så länge som möjligt, men det finns inte tillräckligt många som kan ta hand om dem. Ta min mormor, till exempel, som vill bo kvar hemma men inte längre klarar av vissa Guy Hoffman Jobbar som: Lektor på School of Communication vid IDC Herzliya, Israel, och vice chef för IDC Media Innovation Lab Utbildning: Doktorsexamen i människa-robot-interaktion från Massachusetts Institute of Technology och masterexamen i datavetenskap från Tel Aviv University. Har även studerat animering vid Parsons School of Design i New York och filosofi vid Hebrew University. Hobby: Löpning, vegansk matlagning, snickeri Om du hade en robot hemma, vilka sysslor skulle du vilja att den gjorde då? Vika in tvätten, utan tvekan, det är det absolut tråkigaste jag vet. Travis Robot FUTU R E BY SEMCON 1.2014 27 Q&A GUY HOFFMAN ROBOTEXPERT ”Jag vill att robotar ska kunna hjälpa till på ett obemärkt sätt som passar in i vårt eget beteende så att vi upplever ett samband med dem.” saker som har blivit för besvärliga för henne, som att stå på en stol för att byta glödlampa i taket. Jag tror att vi är på väg in i en ny era då robotar kommer att bli ett lika vanligt inslag i våra hem, kontor, sjukhus och skolor som datorerna är i dag. Och om vi nu ska umgås med robotar är det viktigt att fundera över hur dessa robotar ska bete sig och tala om för oss hur de vill samarbeta. Vad är målet? Hur ser den idealiska människarobot-interaktionen ut? – Det skulle vara en ledig dans. Jag vill att robotar ska kunna hjälpa till på ett obemärkt sätt som passar in i vårt eget beteende så att vi upplever ett samband med dem. När du jobbar ihop med någon du känner väldigt väl och är van vid, så vet ni bägge två precis vad som ska göras och vad ni kan förvänta er av varandra. Den sortens ledig koreografi skulle vara det idealiska samspelet mellan människa och robot. Vilka är utmaningarna för att uppnå denna lediga koreografi? – Till att börja med måste roboten ha ett bra sinne för vad människan har för avsikter. Sedan behöver roboten skapa ett eget beteende som passar in i det mänskliga beteendet. Och till sist ska roboten kunna förmedla sitt Guy Hoffman, robotforskare eget inre tillstånd och sina egna avsikter så att människan kan anpassa sig efter den. Vilka tekniska lösningar har du kommit på för att få robotarna att tolka mänskligt beteende? – Den prediktiva delen av min lösning är inte särskilt komplicerad. Den bygger i stort bara på vanliga statistiska inlärningstekniker för att förutsäga vad en människa ska göra. Men det som skiljer min lösning från de traditionella är hur denna prediktion sedan överförs till resten av robotens beteende. I ett system jag byggde undrade jag vad som skulle Det här är vad Guy Hoffman har lärt sig om människor genom att bygga robotar 1 MÄNNISKOR LÄR SIG SNABBT NYA SAKER. När jag ska utföra ett experiment där en robot och en människa ska samarbeta är det väldigt svårt att konstruera en uppgift så att människan inte bara tar över med en gång. Människor lär sig och anpassar sig snabbt och är väldigt bra på att utföra avancerade uppgifter. 2 VÅRT BIOLOGISKA MASKINERI ÄR FANTASTISKT. När man bygger en robot upptäcker man vilken enorm teknisk utmaning varje beteende och varje rörelse är och kommer till verklig insikt om hur fantastiskt vårt biologiska maskineri är. 28 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 Tänk bara på hur tysta våra muskler är. Alla motorer vi bygger är högljudda och långt ifrån lika starka. Vi har muskler som kan lyfta tunga saker utan att ge något ljud ifrån sig alls. 3 VÅRA HJÄRNOR ÄR PROGRAMMERADE FÖR SOCIALT BETEENDE. Minsta antydan till socialt beteende hos en robot – små nickningar, blickar – sätter genast i gång vårt sociala tankemönster. Det är väldigt lätt att få människor att uppleva ett socialt samspel. Det är därför animeringar, teater och film fungerar så bra. Det behövs inte mycket för att vi ska tro att det finns någon annan där. hända om prediktionen skapade en hallucination i robotens ”hjärna”. Roboten agerar utifrån vad den ser, men vad skulle hända om den ser förändringar utifrån vad den tror ska ske? Om roboten förväntar sig att människan ska gå till vänster visas då plötsligt människan längre till vänster i robotens kameror – ögon– än i verkligheten. Vad den egentligen ser är inte bara vad den hämtar in från mikrofoner och kameror utan vad den hämtar in från sina egna förväntningar på det mänskliga beteendet. Det är en blandning av hallucination och verklighet och det fungerar förvånansvärt bra. På vilket sätt är en ”hallucinerande” robot bra för samspelet med människan? – Ibland gör det att samarbetet fungerar effektivare, medan det i vissa fall inte märks några direkta förbättringar. Däremot ser vi alltid att människorna uppfattar robotarna som mer intelligenta, pålitliga och engagerade – alltså just det du vill se hos en bra kollega. När vi ber deltagarna skriva ned några meningar om roboten använder de ord som ”han” eller ”hon”, inte ”den” eller ”det”. Din dockningsrobot för smartphones, Travis, har en väldigt snygg design. Hur viktig är designen för vårt samspel med en robot? – Den roboten designades i första hand utifrån hur den rör sig, inte hur den ser ut. När jag plockar fram den är människor först inte särskilt imponerade av den, men så fort den börjar röra sig tycker de att den har stark personlighet och att den är gullig. När jag designade den här roboten gjorde jag först en mycket enkel animering av koner och klot för att se hur uttrycksfull jag kunde göra den. De är exakt placerade för att skapa en viss rörelse som uttrycker en viss personlighet, och nu tycker alla att den är snygg. Men det är sättet den rör sig på som gör att du upplever en känsla av delaktighet. Människors reaktion på roboten är väldigt stark, vilket talar för att det beror på dess förmåga att röra sig snarare än hur den ser ut. – Vi har också sett att en person som återger något negativt som hänt uppfattar en robots reaktioner på liknande sätt som de uppfattar reaktionerna från en människa: om de är uppmärksamma och bryr sig eller om de är distraherade och ointresserade. – I ny forskning vi håller på med just nu vill vi se om människor verkligen pratar mer med roboten när de får positiv respons. Frågan vi vill ha svaret på är alltså om människor litar på en robot när den tycks reagera. Påverkar robotar det mänskliga beteendet? – Absolut. Ett av mina senaste forskningsarbeten handlar om att dela en upplevelse med en robot. Vi använde dockningsroboten och lät människor få lyssna på musik. Ibland lät vi roboten bara fungera som ett högtalarsystem och ibland lät vi den röra sig till musiken som om den gillade den. När vi bad deltagarna betygsätta låten tyckte de den var bättre när roboten hade rört sig till musiken. Det här är ett exempel på hur robotens respons påverkar människans respons och gör det till en upplevelse. Hur kan den här kunskapen tillämpas? – Tänk dig en person på ett vårdhem som berättar sitt livs historia för en robot. Robotens beteende skulle då kunna förändra sättet som personen upplever den. Eller en person som har blivit utsatt för våld och har svårt för att öppna upp sig för en annan människa. Robotar skulle kunna vara ett intressant mellanting mellan att vara ensam och umgås med andra. Du får fördelarna av ett socialt umgänge utan att behöva känna att någon tränger sig på eller dömer dig. Vissa upprörs av att en person skulle behöva prata med en robot. Jag förespråkar inte heller att detta skulle ersätta mänsklig kommunikation, men det finns situationer då mänsklig kommunikation helt enkelt inte är möjlig. Hur långt kan människa-robot-interaktionen gå? Finns det några gränser för djupet i det samspel som uppstår? – Alla vidlyftiga påståenden om robotteknik bör tas med en nypa salt. Utmaningarna som kvarstår är långt mycket större än vad vi har kunnat göra hittills. Det krävs många smarta hjärnor och storslagna tekniska lösningar för att förverkliga dessa idéer. Vi ska ta dessa studier, inklusive mina egna, som det första pipet på radarn för vad människarobot-interaktion skulle kunna bli. Vi befinner oss vid samma punkt som man gjorde inom psykologin i början av 1900-talet. Vi ser intressanta mönster och vi formulerar vissa teorier om vad de kan betyda, men vi har definitivt inte löst utmaningarna ännu. 1 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 29 QOROS GJORDE RÄTT FRÅN BÖRJAN 30 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 I vintras producerades något så unikt som den första bilen från ett helt nytt bilmärke, kinesiska Qoros. För att göra bilen lätt att serva har Semcon hjälpt till att skapa en helt ny värld av information. TEXT KARIN AASE FOTO QOROS AUTO ILLUSTRATION TOBIAS FLYGAR FUTU R E BY SEMCON 1.2014 31 ”Om vi som tillverkare gör allting enkelt för säljarna och verkstäderna, då kan de i sin tur göra allting enkelt för slutkunden.” Kevin Phelps, Director After Sales, Qoros E fter sina besök på flera bilverkstäder var Marcus Jansson och hans kollegor väldigt fundersamma. De hade sett hur mekanikerna många gånger fick lägga alltför mycket tid på att försöka hitta den information de behövde för att kunna laga bilen framför sig. De hade sett hur många digitala instruktionsböcker, trots alla möjligheter som modern webb-funktionalitet erbjuder, mest innehöll sida upp och sida ner med text. De hade sett att här fanns det utrymme för att skapa något helt nytt. Som tur var hade de också fått möjligheten att göra just det. För 2007 hade tre personer i Shanghai gett sig på något som inte hade ägt rum på många, många år. Från ingenting höll de på att bygga ett helt nytt bilmärke: Qoros. Och nu skulle Marcus Jansson, Håkan Andersson och Olle Lundgren vara en del av det här. Det var därför de stod där på verkstadsgolvet och funderade kring hur man skulle kunna konstruera ett informationssystem som kan erbjuda det mest optimala sättet att tillhandahålla information digitalt. MARCUS JANSSON ÄR it-specialist på Semcon i Trollhättan och anställd för att koordinera allt som berör it-system och processer för Semcons leveranser till Qoros. För när någon gör något så ovanligt som att bygga upp ett helt nytt bilmärke går det inte att göra allt själv, det behövs externa partners. Och eftersom flera personer i Qoros högsta ledning hade sin bakgrund inom europeisk bilindustri och hade jobbat ihop med Semcon tidigare ville de ha med Semcon även i Qoros. – Jag har en väldigt enkel filosofi, förklarar Kevin Phelps, Director After Sales på Qoros. – Om vi som tillverkare gör allting enkelt för säljarna och verkstäderna, då kan de i sin 32 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 tur göra allting enkelt för slutkunden, och det är de företag som lyckas med det som kommer att vara framgångsrika i det långa loppet, oavsett bransch. Därför ville jag ha med Semcon, för jag har lärt mig av vårt samarbete under de senaste åtta åren att de förstår vikten av det här. inga gamla strukturer, inga färdiga svar. – Allt var helt blankt, minns Håkan Andersson. – I vanliga fall kommer du in och får kanske föreslå lite ändringar i några detaljer, men här fick vi vara proaktiva och komma med förslag på allt. Det var ett otroligt arbete att bygga upp alla de Kevin Phelps här processerna, men även Director After Sales, Qoros EN AV DE SAKER som S emcon om det har gett en del gråa därför fick ansvar för var att hår har det varit så mycket utveckla Qoros serviceinforroligare än allt annat. Det här mation, det vill säga all den information som har varit en utmaning som jag aldrig kommer en verkstad kan behöva för att kunna serva att få uppleva igen, och det har varit en ynnest och laga en bil. att få vara med om det. – Det kan vara allt från hur du ska göra för att lossa en viss skruv till hur hela elsysteMEN DET VAR INTE bara planeringen av bimet ser ut, förklarar Håkan Andersson, Team lens servicebarhet som skulle ordnas, även Leader Diagnostic på Semcon. innehållet i serviceinformationen behövde Men ansvaret för serviceinformationen produceras. Och även här, i planeringen för börjar inte när bilen är klar. Tvärtom. hur all den här informationen skulle presen– Det är en vanlig missuppfattning att efteras, fanns fördelar med att Qoros är något termarknad är något man ägnar sig åt när allt helt nytt. är klart, men ska du göra en bil enkel att laga – Visst har det varit en utmaning, men eller serva så måste du ta med de aspekterna samtidigt lite lyxigt att kunna bygga upp redan när den konstrueras, berättar Håkan informationen på det sätt som vi tycker är Andersson. idealiskt, berättar Olle Lundgren, ansvarig för Risken är annars att ingrepp som borde vara verkstadsinformation på Semcon i Trollhätbåde enkla och billiga blir svåra och dyra, eller tan. att bilägaren inte ens kan byta en glödlampa – Väldigt många äldre bilmärken är tyvärr själv för att motorn sitter i vägen. inlåsta i system som utvecklades för länge – Därför var vi med redan i utvecklingsfasedan och egentligen skulle behöva ändras i sen för att hjälpa till med att utveckla bilens grunden, men det är förenat med väldigt stora så kallade serviceability, det vill säga att den kostnader och blir därför betydligt svårare. konstrueras på ett så servicevänligt sätt som I fallet Qoros fanns däremot inte de här möjligt. begränsningarna och Olle Lundgren och hans I vanliga fall finns redan alla rutiner för det kollegor i Trollhättan, Göteborg, Kineton i här. Men Qoros är som sagt något som utStorbritannien och Shanghai i Kina kunde vecklas från noll, och även om företaget består spåna fritt, luta sig mot sina erfarenheter från av många skickliga människor så fanns där andra bilmärken och ta fram ett system som Qoros Auto har tagit hjälp av Semcon inom mer än 20 olika områden inom produktinformation. It-systemstöd Stöd till återförsäljaretablering i Slovakien Bilägarinformation Serviceinformation Reservdelsinformation Utbildning för servicepersonal Installationsanvisningar för tillbehör Stöd till garantistrategier och policies Stöd till återförsäljaretablering i Slovakien It-systemstöd Utbildning av kursledare Stöd till garanti strategier och policies Fakta: Semcons bidrag till Qoros Semcon har förutom att utveckla serviceinformationen och dess portal även varit inblandade i flera andra delar av Qoros utveckling. Owners Information Owner’s Manual Multi Media Hub Manual Service and Warranty Booklet Qoros Driver Portal E-manual Mobil Apps Instruktions- Digitala självstudie produkter bok Service Information Workshop Information Repair Procedures Labour Times End of Life Vehicle (ELV) Information Special Tools & Chemicals Guided Fault Tracing Wiring Diagrams Qoros Dealer Portal Service Information Service- och garantihäfte Parts Information Parts Engineering Parts Catalogue content Menu Pricing packages Accessory Installation Instructions Service scheman Qoros kundportal med digital instruktionsbok Servicekurser i klassrum Utbildnings videor Innehåll i reservdels katalogen Diagnos och felsökning Technical Training Processtider Reservdels beredning Classroom training courses E-learning products Train the Trainer Meny prissystem Warranty Strategy and policies support End of Life Vehicle (ELV) Information Dealer start-up support in Slovakia IT system support (Bilåtervinnings information) Qoros åter försäljarportal, service information Mobil appar Installationsanvisningar för tillbehör Reparations metoder Specialverktyg och kemikalier Verkstads information Infotainmentmanual FUTU R E BY SEMCON 1.2014 33 I webbportalen kan teknikern få fram bilunik information genom att mata in bilens chassinummer. skulle vara så lätthanterligt som möjligt för slutanvändaren. Och det var därför Marcus Jansson stod och funderade på verkstadsgolvet. Tillsammans med sina kollegor var han på studiebesök på ett antal verkstäder för att studera hur mekanikerna faktiskt inhämtade information i dag, hur det funkade praktiskt och hur de egentligen skulle vilja ha det. BASERAT PÅ DET förarbetet valde de att utveckla en helt ny webbportal där verkstäderna skulle kunna logga in och ha tillgång till all information de behövde. – För oss har det inte primärt handlat om att vi vill publicera digitalt, utan om att vi vill göra det så enkelt som möjligt för den enskilde mekanikern att få precis den information de behöver för att kunna laga eller serva bilen, förklarar Marcus Jansson. – Och då är modern webbfunktionalitet helt överlägset. Ska du byta ett bränslefilter klickar du bara på den länken och får all information du behöver. Samtidigt har du mängder av användbar information bara ett klick bort, och vill du till exempel få en överblick över hela bränslesystemet i samband med filterbytet behöver du inte stå och bläddra i någon bok utan du klickar bara på länken. Det här är inte bara en portal, det är en hel värld med öar av information som vi har satt ihop och skapat ett sammanhang av. Grunden i den digitala leveransen är Semcons molntjänst ”Lodges”, som innefattar 34 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 Olle Lundgren, ansvarig för verkstadsinformation, Marcus Jansson, it-specialist och Håkan Andersson, gruppchef diagnostik. moderna och användarvänliga gränssnitt för olika enheter som bärbara datorer, läsplattor och smarta telefoner. Dessutom är Lodges även en automatiserad distributionskanal för information som kontinuerligt förser de olika enheterna med uppdaterat innehåll. – På detta sätt säkerställer vi att mekanikern vid varje tillfälle har tillgång till den senaste och mest relevanta informationen som krävs för att kunna utföra arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Marcus Jansson. En annan funktion i den nya portalen, som också är en av grundfunktionerna i Lodges, är möjligheten för mekanikern att få fram helt bilunik information genom att mata in den specifika bilens chassinummer. Då vet systemet exakt hur den bilen är uppbyggd, och filtrerar bort all information som inte är tillämpbar på just den här bilen. Har den manuell växellåda finns det ingen anledning att mekanikerna ska behöva läsa igenom hur de ska laga en automatisk, finns det inget soltak behöver inte heller den informationen synas. – Risken att hitta fel information uteblir helt, och det blir inte bara användbart utan även otroligt effektivt, förklarar Marcus Jansson. – Ska jag sticka ut hakan är den här portalen och möjligheterna till att konsumera information som den erbjuder något helt unikt, och bland det absolut främsta inom det här området. OCH DET ÄR INTE bara Marcus Jansson som är nöjd. Jan Enslow, After Sales Manager på Qoros, berättar att väldigt många som har sett resultatet har berömt det, inklusive han själv. – När vi såg Semcons första förslag på hur vi skulle kunna paketera all information i en applikation var det inget snack om att det här var något som alla i bilindustrin skulle vilja ha. Det slutliga resultatet kommer att bli helt perfekt! 1 Effektivare arbetssätt ett knapptryck bort Dokumentation är en viktig del i kvalitetsarbetet. Tyvärr försvinner ofta det goda uppsåtet i pappers arbete och ineffektiv resurs användning. För Andritz i Växjö blev ett projekt runt processeffektivisering tillsammans med Semcon en vändpunkt. TEXT JOHAN JARNEVING FOTO COLOURBOX & SEMCON F abriken i Växjö konstruerar och tillverkar torkar för pappersmasseindustrin. Det är stora maskiner och marknaden är global. Företaget är en del av den österrikiska teknikkoncernen Andritz med 23 000 medarbetare över hela världen. Under våren 2012 ökade kraven på doku- – När vi kom in jobbade kvalitetsavdelningen med en krysslista och prickade av krav för krav, för hand. Det fungerade men var mycket tidskrävande. Det kunde ta upp till fem veckors heltidsarbete för en person – per projekt! säger Carina Pettersson, teknisk projektkoordinator på Semcon och ansvarig för Andritz-projektet. Carina Pettersson, teknisk projektkoordinator på Semcon, och Olaf Büttner, inköps- och kvalitetschef på Andritz. mentation drastiskt. Bland annat för att koncernen införde ett nytt affärssystem. – Kraven gick nu ner på leveransenheter. Tidigare ställdes kraven på en högre nivå. Kravlistan innehåller 150 fördefinierade krav och en tork består av närmare 300 leverans enheter. Det är lätt uträknat att dokumentationen blev omfattande, säger Olaf Büttner, inköps- och kvalitetschef på Andritz i Växjö. FÖR ATT LEVA UPP TILL kraven och klara den egna produktiviteten, startade Andritz ett projekt ihop med Semcon. TILLSAMMANS MED EN grupp som jobbar direkt med dokumentationen och it på Andritz, analyserade Carina Pettersson och Semcon arbetsgången och resurserna. – Vi upptäckte att mycket av jobbet var rutinmässigt och perfekt att automatisera. Ett Excel-dokument och ett anpassat makro gjorde att fem veckors manuellt arbete gick att lösa med ett knapptryck, säger Carina Pettersson. I LÖSNINGEN SKAPADE man dessutom felkon- troller som har höjt kvaliteten på arbetet. Felaktigheter upptäcks i tid och kan åtgärdas utan omfattande personalinsatser. – Vi har haft ett gott samarbete med Semcon runt konstruktionsutveckling tidigare och det här effektiviseringsprojektet visar hur nyttigt det är att belysa verksamheten med externa ögon emellanåt, säger Olaf Büttner. 1 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 35 SEMCON BRAINS TEXT LINDA KARLSSON ELDH, JOHAN JARNEVING & JOHANNA LAGERFORS FOTO ANNA SIGVARDSSON, ANDERS DEROS & LARS ARDARVE Interiörexperten jan hinrich müller, projektledare inom exteriör och interiör, semcon tyskland JAN HINRICH MÜLLER är nöjd med sin produkt först när den är säker, bekväm och komfortabel – och självfallet passar in stilmässigt i helheten. Han ansvarar för utveckling av interiördelar med tyngdpunkt på dörrpaneler. – Den största utmaningen i mitt arbete är att kombinera alla ergonomiska aspekter med säkerhetskraven, berättar Jan. Alla bilförare oavsett kroppsstorlek ska kunna sitta bekvämt 36 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 3.2013 i bilen, samtidigt som de ska klara en allvarlig sidokrock så bra som möjligt. I bilmodeller från 1970- och 1980-talen tillverkades dörrpanelerna oftast i hårdpapp och täckte bara vissa partier, medan dörrpanelerna i dagens moderna bilar är vadderade, högtekniska kreationer med upp till 40 olika komponenter. – I dag är det mycket viktigt att bilens interiör ser ut att vara gjutet i ett stycke, både grafiskt och formmässigt, fortsätter Jan. För att uppnå rätt utseende utan att tumma på säkerhet och komfort måste han ständigt sätta sin kreativitet på prov. – Med hjälp av nya material och geometriska trick kan vi ständigt ta fram nya designelement som egentligen inte är godkända, och ändå få fem stjärnor i ett krocktest. BAKOM KULISSERNA PÅ SEMCON BRAINS Vill du veta mer om Jan Hinrich, hans arbete och vilka utmaningar han hittat på Semcon? Se filmen på semcon.com. FUTU FUTURREEBY BYSEMCON SEMCON3.20103 1.2014 37 SEMCON BRAINS Interaktionsexperten sara nilsson, interaktionsdesigner, semcon sverige JU MER TEKNIK VI möter i vardagen, desto viktigare blir Sara Nilssons arbete. Hon är interaktionsdesigner, och riktigt nöjd med sin insats blir hon först när mötet med tekniken upplevs naturligt och fullständigt logiskt. – Mitt jobb handlar helt och hållet om användarens upplevelse, säger Sara. Som interaktionsdesigner måste du kunna gå in i situationer och se dem med olika människors ögon – en chaufför i en stressig trafikmiljö, en svetsare i industrin eller en passagerare i kollektivtrafiken. Nyfikenhet på 38 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 3.2013 beteenden och förståelse för hur hjärnan fungerar är lika viktigt som känslan för färg och form. Den tekniska kunskapen behövs men är av mindre betydelse. – Det visuella intrycket kommer först och designen kan både hjälpa och stjälpa ett system. Designen ska underlätta förståelsen och visa användaren vägen. Interaktionsdesign kräver lika mycket estetik som logik. Interaktionsdesign är fortfarande ett relativt nytt område. För Sara ligger en av yrkets utmaningar i att definiera sin specialistkompetens i förhållande till mer traditionella designroller. – Fler och fler får upp ögonen för interaktionsdesign. En industridesigners jobb är kanske mer synligt, men saknas ett genomtänkt gränssnitt märks det så fort du använder produkten. Just nu jobbar hon med en tekniktung industrikund som fått upp ögonen för interaktionsdesignens möjligheter. – Det är det som är så inspirerande med det här jobbet. Att lära känna ett nytt område och förstå hur användaren fungerar och sedan hitta en lösning som förenklar och effektiviserar dennes vardag. Konstruktions experten mattias ackeby, senior designer, semcon sverige ”DET ÄR NÄR KUNDERNA verkligen utmanar oss konstruktörer som riktigt bra idéer utvecklas. Det säger Mattias Ackeby som är konstruktör på Semcon. Han tycker att den innovativa delen av konstruktörens arbete är allra roligast, den där kundens specifika önskemål och konstruktörens spetskompetens smälts samman. – Teknik har intresserat mig ända sedan jag var liten och min pappa köpte en fin gammal bil åt mig och tvillingbrorsan att skruva på, berättar han. Den där bilen blev Mattias och broderns lekstuga och teknikskola och intresset bestod. – Vi konstruktörer måste behålla vår nyfikenhet och vårt teknikintresse för att kunna göra ett bra jobb. Uppgifterna innebär att vi måste tända till och försöka nå ännu lite längre i varje moment, säger han. Just nu är Mattias involverad i utvecklingen av ett cylinderhuvud åt Volvo. Mattias går in hundraprocentigt i alla projekt, men blir inte så stressad eftersom de intensiva perioderna varvas med lugnare. Vid sidan av arbetet håller han och hans fru just nu på att renovera ett gammalt 1920-talshus. – Det är ett avkopplande komplement till jobbet, mer fysiskt, men samtidigt är det mycket att ta reda på hela tiden. Där har jag verkligen nytta av mitt jobb eftersom jag är van att snabbt läsa in mig på nya saker, säger han. Mattias brukar varva konstruktion och metodutveckling, några år i taget, eftersom han upplever fördelar av att hålla sig a’jour med hur CAD-verktygen används i verkligheten. Och han tycker om att alla uppdrag innehåller en stor portion problemlösning. – Det har gjort mig väldigt lösningsorienterad, även privat. FUTU FUTURREEBY BYSEMCON SEMCON3.20103 1.2014 39 Per-Arne Fritjofsson Produktutvecklare på Allgotech Erik Ahlén Vd Allgotech – S L A NG Slangen pressas mellan två valsar, vilket gör att det går åt mindre vatten när den ska tvättas. 40 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 Att göra rent en brandslang har varit en dyr och om ständlig process. Allgotechs innovation har resulterat i en maskin som förbättrar arbetsmiljön, kapar kostnaderna och minskar miljöpåverkan. Semcon har varit med och förvandlat prototyp till färdig produkt och nu är siktet inställt på den internationella marknaden. TEXT JOHANNA WIMAN FOTO ALBIN BOGREN A AR N Brandslangstvätten Hose Master rengör, provtrycker och torkar brandslangen på en tredjedel av tiden jämfört med traditionella system. Dessutom kan den automatiskt upptäcka och märka ut hål. T S Ä –M ”DET HÄR ÄR ETT TEKNISKT PARADIGMSKIFTE”, säger Per-Arne Fritjofsson, produktutvecklare på Allgotech. Han har ett förflutet som brandman. Därför har han erfarenhet av det omständliga, tunga och smutsiga arbete det innebär att göra rent brandslangar efter att de använts vid räddningsinsatser. Tekniken har varit gammaldags: först rullas slangen ut i långa rännor och rengörs. Därefter fylls den med vatten för att provtryckas och torkas slutligen i en varmluftsanläggning. – Jag lekte med tanken att kunna göra hela processen i ett enda steg. Det var där det började, säger Per-Arne Fritjofsson. Brandslangstvätten Hose Master som Allgotech nu tagit fram, i samarbete med Semcon, både rengör, provtrycker och torkar brandslangen – på en tredjedel så lång tid. Skillnaderna mot tidigare teknik är flera. Slangen matas genom en maskin i stället för att rullas ut i sin fulla längd, vilket minskar arbetsytan. Den största innovationen är dock själva trycksättningstekniken. Genom att isolera en liten mängd vatten i slangen mellan två valspar, kan man pressa samman vattnet och bygga upp rätt tryck. På så sätt slipper man fylla slangen med stora mängder färskvatten som sedan spolas ut i avloppet. Ytterligare en fördel är att Hose Master automatiskt upptäcker och märker ut hål. Med den gamla tekniken markerades eventuella skador manuellt – ett riskfyllt och osäkert moment som man nu kommit runt. – Arbetsmiljön förändras totalt. Antalet arbetsmoment minskar, samma process görs på en tredjedel så lång tid och kostnaden blir betydligt lägre, säger Per-Arne Fritjofsson. När samarbetat med Semcon startade hade han skapat en tidig prototyp som de vidareutvecklade tillsammans. Klas Reingård, projektledare på Semcon, tyckte redan från början att idén var intressant. – Allgotech var tydliga, de ville skapa en maskin som var bäst på marknaden och vi tog oss an den utmaningen med öppna armar, säger han. Hose Master är en blandning av känd teknik och helt ny teknik, berättar Klas Reingård. Den största utmaningen var att utveckla trycksättningsenheten, som innehåller de flesta nya och centrala funktionerna i maskinen. – Dessutom har det varit utmanande eftersom Allgotech var ett nystartat bolag som inte kunde investera hur mycket pengar som helst. Vi fick treva oss fram och hitta lösningar som passade oss båda. Det som varit roligt är att det varit ett brett projekt med många delar, alltifrån att ta fram ett koncept till att testa prototyper. Projektet har involverat många intressenter och omfattat flera olika kunskapsområden, säger Klas Reingård. Nu fortsätter arbetet med att få Hose Master ännu mer driftsäker och att bygga upp en organisation som både kan tillverka och distribuera i större skala. Allgotechs vd Erik Ahlén berättar att man redan sålt sex maskiner, varav tre är levererade till olika platser i Sverige. – Hose Master har redan från början varit tänkt för en internationell marknad. Marknadsundersökningarna visar att den här tekniken är helt ny, och eftersom vi var först och har tagit patent vill vi förstås utnyttja det. Vi tror verkligen att den här tekniken på sikt kommer att etableras överallt, säger han. 1 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 41 SEMCON UPDATE DET HÄR HÄNDER I SEMCONS VÄRLD FOTO: SEMCON Semcon byggde inomhusbilar till shejk VEM SKULLE INTE vilja ha en egen inomhusbuggy att köra runt med hemma i palatset? För en anonym shejk i Saudiarabien blir drömmen snart verklighet. I höstas beställde han tio specialdesignade buggyer och i slutet av sommaren är minibilarna klara för leverans. – Buggyn är som en liten golfbil och är gjord 42 FUTU R E BY SEMCON 1.2014 för att köras inomhus. Troligen kommer den användas i ett eller flera av shejkens palats, säger Peter Fischer, ansvarig projektledare på Semcon. Den lilla röda bilen har två sittplatser, interiörer i ljust skinn och en maxhastighet på 25 km i timmen. Den har inget växelsystem, utan bromsar automatiskt när man släpper på gasen. Beställningen gick genom det tyska bolaget SL-Rasch, som framförallt levererar lättviktsarkitektur till Saudiarabien och Dubai. Den första prototypen utvecklades av Semcons samarbetspartner IPDD, Semcon har sedan utvecklat exteriören, interiören, handtagen och ratten. E-Bike redo för försäljning DET INTERNA projektet med elcykeln E-Bike har resulterat i en produkt som nu kan tillgängliggöras på den allmänna marknaden. Projektet startades som ett ex-jobb i 2009 och två prototyper byggdes under 2010. Dessa visades sedan upp för första gången på den tyska fordonsmässan IAA år 2011. Nu har elcykeln fått de godkännanden som krävs för att få användas i trafik och klassificeras som en EU-moppe. Än så länge finns ingen återförsäljare kopplad till E-Bike, men i ett första steg kan den komma att produceras i liten skala och användas på ett antal av Semcons arbetsplatser. Årets framtidschef jobbar på Semcon Sara Berglund, chef på Semcons Jönköpingskontor, vann pris som ”Årets framtidschef” när Chefgalan 2014 avgjordes tidigare i år. – Det känns overkligt men fantastiskt roligt att uppmärksammas. På Semcon har jag fått möjlighet att utveckla mitt ledarskap till fullo tillsammans med mitt team och utmärkelsen ser jag som ett bevis på att jag verkligen har lyckats, säger Sara Berglund. Chefgalan arrangeras av ledarskapstidningen Chef. Semcon sponsrar STCC för 7:e året i rad För sjunde året i rad sponsrar Semcon Skandinaviens största standardvagnsmästerskap, STCC. Mästerskapet avgörs över nio deltävlingar runtom i Sverige. Förutom klassiska racingorter som Knutstorp och Mantorp körs även två stadslopp: STCC Semcon Göteborg City Race och STCC Semcon Stockholm City Race. Den första deltävlingen kördes på Ring Knutstorp den 10 maj. XLPM 2.0 lanseras under våren 2014 SEMCONS PROJEKTMETODIK XLPM har uppdaterats och lanseras den 15 maj. Den nya versionen kommer bland annat att innehålla modeller för projekt, program och portföljhantering som stämmer överens med gällande PMI- och ISO-standarder. Dessutom kommer det att finnas ett utvidgat stöd för program- och portföljhantering, ett förenklat användargränssnitt för XLPM Online och förbättrade dokumentmallar. Den första versionen av XLPM publicerades 2010. Semcon blir partner med SOS Barnbyar Ett långsiktigt partnersamarbete med SOS Barnbyar har inletts. Semcon hjälper en by i norra Indien samt stödjer organisationen både med ingenjörstjänster och bidrag för deras internationella verksamhet. FUTU R E BY SEMCON 1.2014 43 EN TIDNING OM KONSTEN ATT UTVECKLA FRAMTIDEN # 13 2014 2013 AFTER WORK namn Ann-Britt Carlsson gör på jobbet Produktägare för systeminformation på Volvo Car Customer Service gör efter jobbet Sysslar med biodling utmaning just nu Att bina överlevt vintern så att det blir möjligt att utöka antalet bisamhällen. future by semcon # 1 2014 TEXT: JONAS FRANZÉN FOTO: MIKAEL GÖTBLAD RETURADRESS: FUTURE, AB, 417 80 GÖTEBORG AVS: 21 Grams, Box 43, 121 25 SEMCON STOCKHOLM ANN-BRITT CARLSSON ”Bin är oerhört viktiga för naturen” Om mig ”Jag är 56 år och bor på en gård utanför Stenungsund. 2005 skaffade jag mitt första bisamhälle och i dag har jag 37 stycken. På Semcon har jag arbetat sedan 2002.” Om jobbet ”Som produktägare på Volvo Car Customer Service administrerar jag systeminformation och tar fram manualer för verkstadssystem. Jag ansvarar för att de tas fram i tid, att de innehåller rätt information och att de översätts till de språk de ska. Det bästa med mitt jobb är att det är omväxlande och stimulerande.” Om biodling ”Pollinerande insekter är oerhört viktiga för naturen och växtligheten. De bidrar till en biologisk mångfald som är viktig både för att skapa stabila ekosystem och för vår livsmedelsproduktion. Bin är den viktigaste pollinerande insekten för de flesta frukter och bär. Stryper man födotillgången för de pollinerande insekterna genom att satsa på stora monokulturer riskerar det bli ödesdigert. Skulle man i stället runt om i världen ta större hänsyn till de pollinerande insekterna så skulle skördarna öka. För mig är biodling ett sätt att bidra till en bättre miljö.” Det har jag lärt mig från biodlingen ”Som biodlare får man vara mycket ute i naturen och se dess växlingar. Man måste också hela tiden vara ett steg före bina för att hantera dem på bästa sätt så att de inte svärmar eller blir försvagade av sjukdomar. Att kunna bryta av helt och tänka i andra banor är nyttigt när man är tillbaka på jobbet. Det är bra för kreativiteten.” + FAKTA: BIODLING Biodling följer en årlig cykel som börjar på våren när bina vaknar efter vintern. Bina bygger upp ett överskott av honung som kan skördas första gången under sommaren. Beroende vad för växter som blommat i närheten av kupan när man väljer att skörda får honungen olika karaktär. När vintern närmar sig ger man bisamhället sockerlösning i ersättning mot den honung man tagit. INTERAKTIONSDESIGN ÄR SOM BÄST NÄR DEN INTE MÄRKS TEMA: GÖR UNDERVERK MED BEFINTLIG TEKNIK QOROS – SÅ BYGGS ETT BILMÄRKE FRÅN GRUNDEN FEM VECKORS ARBETE ERSATTES MED ETT KNAPPTRYCK
© Copyright 2024