1. No category

RAPPORT
UTREDNING AV TRYGGHETSBOENDE I STRÄNGNÄS KOMMUN
2014-03-14
Uppdrag:
252824, Fokusgrupper
Trygghetsboende
Titel på rapport:
Utredning av trygghetsboende i
Strängnäs kommun
Datum:
2014-03-14
Medverkande
Beställare:
Strängnäs Fastighets AB
Kontaktperson:
Lars Keyser
Konsult:
Tyréns AB
Uppdragsansvarig:
Sarah Bragée
Kvalitetsgranskare:
Mona Kjellberg
Författare: Jennie Bäckman, Madeleine Eneskjöld
Tyréns AB
118 86 Stockholm
Besök: Peter Myndes Backe 16
Tel: 010 452 20 00
www.tyrens.se
Datum: 2014-03-14
Handlingen granskad av: Mona Kjellberg
Säte: Stockholm
Org.Nr: 556194-7986
Datum: 2014-03-14
O:\STH\252824\ASP\Rapport\Rapport Trygghetsboende Strängnäs 3.0.docx
2014-03-14
Sammanfattning
Tyréns har på uppdrag av Strängnäs Fastighets AB genomfört fokusgruppintervjuer med äldre i Stallarholmen och i Mariefred för att utreda deras
intresse för trygghetsboende i Strängnäs kommun. Utifrån dialogen med de äldre som Tyréns träffat står det klart att en överväldigande majoritet
är mycket positivt inställda till trygghetsboende som bostadsform. De tycker att den fyller en viktig funktion som saknas idag på marknaden och
utgör ett mellansteg mellan det nuvarande boendet och slutstationen, som särskilt boende anses vara. Trygghetsboende uppfyller fysiska behov
av en anpassad bostad, men framförallt ett socialt behov. En gemenskap genom andra boende och att det finns aktiviteter att delta i, om man vill.
Detta anses av deltagarna vara nyckeln till god livkvalitet på ålderns höst.
I diskussionerna med äldre i Mariefred och Stallarholmen blir det tydligt att olika individer har olika behov, önskemål och ekonomiska
förutsättningar och att detta påverkar deras syn på, och planering för, deras framtida boende. Det som emellertid är gemensamt för alla är en
känsla av osäkerhet och rädsla inför för vad ålderdomen kan komma att innebära. Det handlar om en oro inför att hamna utanför sociala arenor,
att bli ensam. Och att inte kunna välja var man vill bo när den dagen kommer att man inte kan, eller vill bo kvar i sin nuvarande bostad.
Rädslan kommer dels av erfarenheter från den nuvarande situationen för äldre i kommunen och från den allmänna debatten i Sverige om hur
bostadssituationen för äldre ser ut. Det framgår att det finns en hel del missnöje bland deltagarna kring hur frågan har hanterats av Strängnäs
kommuns tjänstemän och politiker. Nu vill de se att kommunen agerar och ser till att nya bostäder byggs. Det råder emellertid en del skilda
meningar om attraktiviteten och lämpligheten i att bygga om Selaöhemmet och Solvändan, men fler bostäder behövs och välkomnas.
Flertalet av deltagarna är osäkra på vilka boendealternativ som finns för dem och är själva inte aktiva genom att ställa sig i kö till de boenden som
finns. Det finns emellertid andra som är mycket väl insatta och aktiva i frågan om sin framtida boendesituation.
Tyréns uppfattning är att största intresset och betalningsviljan finns för lägenheter med 2 rum och kök om ca 50 kvm med en hyra på ca 6 700
kr/mån, och för lägenheter med 3 rum och kök om ca 75 kvm för ca 10 000 kr/mån. Målgruppen är framförallt par och ensamstående med en
relativt bra ekonomi. Det behövs sannolikt även ett mindre lägenhetsalternativ för de som är ensamstående och som har lägre
betalningsförmåga. Vad gäller standarden i lägenheterna blir det tydligt att deltagarna har en del önskemål, men att det flesta helt enkelt utgår
ifrån att det är moderna bostäder som är anpassade efter äldres behov utan extravaganser.
Utifrån diskussionerna med deltagarna har Tyréns identifierat fyra olika profiler som kan användas för att för att identifiera och förstår olika
målgrupper för trygghetsboende; De osäkra ensamstående, De Aktiva, Paret som planerar framåt och Livet som vanligt.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
3(19)
Innehållsförteckning
1
Inledning ........................................................................................................................................................................................... 5
2
Sveriges åldrande befolkning ......................................................................................................................................................... 6
2.1
Äldre i Strängnäs ................................................................................................................................................................. 6
2.2
Äldres ekonomiska förutsättningar ...................................................................................................................................... 6
2.3
Boendeformer för äldre ....................................................................................................................................................... 7
3
Resultat från BoTrender .................................................................................................................................................................. 8
4
Fokusgruppintervjuer .................................................................................................................................................................... 10
5
4.1
Metod ................................................................................................................................................................................. 10
4.2
Genomförande av fokusgruppintervjuer............................................................................................................................ 10
4.3
Om deltagarna ................................................................................................................................................................... 10
Nuvarande och framtida bostadssituation.................................................................................................................................. 11
5.1
6
7
8
Varför flytta? ...................................................................................................................................................................... 11
Trygghetsboende ........................................................................................................................................................................... 12
6.1
Intresse för tHGrygghetsboende ....................................................................................................................................... 12
6.2
Utformning, service och tjänster........................................................................................................................................ 12
6.2.1
Baspaket............................................................................................................................................................................ 12
6.2.2
Guldkant ............................................................................................................................................................................ 13
6.2.3
Betala extra för .................................................................................................................................................................. 13
6.3
Betalningsvilja.................................................................................................................................................................... 14
6.4
Lägenhetsstorlekar och hyresnivåer ................................................................................................................................. 14
Åsikter om äldreboenden i kommunen ....................................................................................................................................... 16
7.1
Solvändan, Mariefred ........................................................................................................................................................ 16
7.2
Selaöhemmet, Stallarholmen ............................................................................................................................................ 17
Analys och slutsatser .................................................................................................................................................................... 18
8.1
Fyra olika profiler ............................................................................................................................................................... 18
8.2
Slutsatser........................................................................................................................................................................... 19
r
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
4(19)
1
Inledning
Bolaget Strängnäs Bostads AB är helägt
dotterbolag till Strängnäs Fastighets AB, som i
sin helhet ägs av Strängnäs kommun. Bolaget
äger och förvaltar bostadslägenheter i
Strängnäs, Mariefred och Åkers Styckebruk.
Bostadsbeståndet består av cirka 1 200
lägenheter.
En viktig fråga för bolaget är
bostadsförsörjning för äldre personer boende i
kommunen och där det till synes finns en stor
efterfrågan på bostäder som är särskilt
anpassade för äldre.
För att få mer kunskap om äldres efterfrågan
och behov av trygghetsboende har Strängnäs
Fastighets AB beställt en utredning av Tyréns.
Föreliggande rapporten beskriver åsikter och
tankar som äldre i Mariefred och
Stallarholmen har om sitt boende i allmänhet
och trygghetsboende i synnerhet. Resultaten
syftar till att ge Strängnäs Bostads AB ett
underlag för det vidare arbetet med
planeringen av trygghetsboenden i
kommunen.
O:\STH\252824\ASP\Rapport\Rapport Trygghetsboende Strängnäs 3.0.docx
Diagram 1. Andel av Sveriges befolkning inom varje
åldergrupp 2010. Källa: SCB.
2014-03-14
2
Sveriges åldrande
befolkning
År 2025 kommer antalet pensionärer uppgå till
ca 2 miljoner och utgöra 20 % av Sveriges
befolkning. Det innebär att det kommer
behövas fler bostäder som uppfyller de behov
som äldre har i form av vård, omsorg och
service. Samtidigt är de som går i pension
idag friskare än någonsin och mycket aktiva.
Det finns stora regionala skillnader i
åldersstruktur inom landet. En stor andel av
befolkningen i storstäderna Stockholm,
Göteborg och Malmö är i yrkesverksam ålder
medan andelen äldre är stor i
glesbygdskommuner.
Att ta reda på hur äldre önskar bo är viktigt för
dagens, såväl som morgondagens
boendeplanering. Deras agerande påverkar
dessutom övriga gruppers situation på
bostadsmarknaden bland annat i form av
flyttkedjor.
2.1 Äldre i Strängnäs
I Strängnäs kommun bor 33 072 personer,
1
varav 6 872 är 65 år eller äldre , vilket utgör
21 % av befolkningen. Motsvarande siffror för
Mariefred och Stallarholmen är 997 personer
(19 %) respektive 738 personer (22 %).
2.2 Äldres ekonomiska
förutsättningar
Det är viktigt att ha i åtanke att det finns stora
ekonomiska skillnader mellan olika grupper av
äldre och mycket tyder dessutom på att
skillnaderna kommer att öka.
Betalningsförmågan avgör vilken typ av
bostad en individ har möjlighet att köpa eller
hyra. Underlag som kan behövas i
boendeplaneringen är bland annat information
om- och prognoser över disponibla inkomster
bland olika befolkningsgrupper.
Morgondagens äldre kommer att vara en mer
välbeställd generation än vad tidigare äldre
generationer varit. Enligt en rapport från
SABO är det främst fyrtiotalisterna som har
råd att betala för nybyggda bostäder2.
Men för kommande generationer kommer
andelen fattigpensionärer, det vill säga de
hushåll vars disponibla inkomst är mindre än
halva medianinkomsten för landets vuxna
Diagram 2. Befolkning, antal. Källa: SCB.
1
2
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
Data på karta, SCB 2012-12-31
Från eget småhus till allmännyttan, SABO
2014-03-14
6(19)
befolkning, att öka. En stor del av
fattigpensionärerna kommer att vara kvinnor. I
Idag har kvinnor ca 65 % av männens
pensioner på grund av att kvinnorna ofta
jobbat deltid under perioder av sitt
yrkesverksamma liv3. Även vissa grupper av
äldre invandrare och ensamstående kommer
räknas som fattigpensionärer.
En framtidsprognos som tar hänsyn till
utformningen av dagens pensionssystem samt
till bland annat hälsa, pensionsålder och
förmögenhet visar att bland de individer som
är födda 1937 kommer cirka 15-20 % att vara
fattigpensionärer vid 85 års ålder. I den
generation som är född 1955 är motsvarande
andel 30 %4,det vill säga att andelen ökar.
2.3 Boendeformer för äldre
En helt övervägande andel av Sveriges äldre
bor i det ordinarie bostadsbeståndet, och bara
några få procent bor i olika former av
anpassade bostäder.
Det finns i huvudsak tre olika typer av boende
som är anpassade för äldre:
1. Vård och omsorgsboende (särskilt boende),
är en form av boende som erbjuds äldre som
inte kan få den omsorg som de är i behov av i
3
http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/blifattigpensionar-pa-47-minuter/
4
http://www.dn.se/debatt/tre-av-tio-50-talister-blirfattigpensionarer/
hemmet. Enligt Socialtjänstlagen är det
kommunerna som är ansvariga för att inrätta
vård och omsorgsboenden för äldre människor
som behöver särskilt stöd. Det krävs ett
särskilt biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen
för att få bo i ett vård- och omsorgsboende.
Knappt 5 %, 87 600 personer, över 65 år bor i
särskilt boende, och fyra av fem av dem var
5
80 år och äldre, enligt Socialstyrelsen.
biståndsbeslut, till exempel en seniorbostad
eller trygghetsbostad, är färre än antalet som
bor i särskilt boende. Antalet seniorbostäder
och trygghetsbostäder uppskattas till mellan
33 000 – 40 0006. Det kan ställas mot att
antalet svenskar som är 65 år och äldre vid
senaste årsskiftet var 1 828 283, vilket
motsvarar 19,1% av befolkningen. Antalet 80
7
år och äldre var antalet 498 148 .
2. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är
anpassade för personer över en viss ålder, till
exempel 55+. Det behövs inte något
biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen för att
bo i seniorboende. Seniorboenden har god
tillgänglighet och där finns ofta
gemensamhetslokaler. Servicepaket såsom
hushållsnära tjänster kan vara kopplade till
boendet.
3. Trygghetsboende. Det behövs inget
biståndsbeslut för att bo i ett trygghetsboende
men det finns en undre åldersgräns som i
många fall är 70 år. Trygghetsbostäder kan
vara hyresrätter, kooperativa hyresrätter eller
bostadsrätter. I trygghetsbostäder finns
personal på vissa tider och här finns
utrymmen för de boendes måltider, samvaro
och hobby. Många kommuner har egna
lösningar och varianter på trygghetsbostäder.
Antalet äldre som bor i någon form av
anpassat boende som inte kräver
5
Äldre – vård och omsorg den 1 april 2012,
Socialstyrelsens, 2012.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
6
Bo bra på äldre dar, tidningsbilaga i Dagens Samhälle,
15 november 2012, samt Aktiv Senior, SeniorBo-guiden
ww.aktivsenior.se.
7
SCB, Befolkningsstatistiken, Folkmängd i riket, län och
kommuner efter kön och ålder 31 december 2012.
2014-03-14
7(19)
3
Resultat från BoTrender
Tyréns genomförde 2012 en riksrepresentativ
studie om bostadspreferenser kallad
BoTrender. Som en del av studien
genomfördes en fördjupning kring önskemål
bland personer som var 55 år eller äldre i syfte
att särskilt studera vad de efterfrågar gällande
sitt boende på ålderns höst.
livssituation är viktigt, såsom att ha möjlighet
att själv kunna bestämma vilken dryck som
serveras till maten (68 %). Att boendet ligger i
ett annat land är emellertid inte av så stor
betydelse (9 %). När frågan om
betalningsintention ställs är det tryggheten och
service, i form av tillgänglig personal är det
som flest vill betala för.
Vilken åldersgrupp som ska anses utgöra
”äldre” eller ”seniorer” kan diskuteras. I
BoTrender definierades en senior som en
person över 55 år och utgörs i studien av 2051
personer. För att skapa attraktiva bostäder för
seniorer är det viktigt att veta vad som
motiverar målgruppen att flytta. Bland
respondenterna i BoTrender som är 55 år eller
äldre svarar 35 % att den främsta orsaken till
varför de planerar att flytta är för att de söker
ett bekvämare boende/seniorboende. 17 % av
de tillfrågade svarar att den främsta
anledningen till varför de planerar att flytta är
för att sänka sin boendekostnad. 13 % svarar
att den främsta orsaken till varför de planerar
att flytta är för att hitta sitt drömboende.
På frågan om vad som är viktigast för att ett
anpassat boende ska anses attraktivt är läget
(72 %) det allra viktigaste följt av
behovsanpassning (69 %) dvs. möjligheterna
till ett praktiskt boende med till exempel larm,
halkskydd, låga trösklar och tillgänglig
personal. Att kunna påverka sin egen
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
Diagram 3. BoTrender 2012. Attraktiva faktorer i ett anpassat boende, andel som angivit att egenskaperna är
2014-03-14
mycket viktiga för ett attraktiv boende.
8(19)
8
I jämförelse med andra livsfaser i BoTrender
är det tydligt att seniorer prioriterar närheten
vill natur och grönområden och är tillsammans
med ungdomarna de som värdesätter närhet
till spår/busstrafik för lokala resor i hög grad.
De är även mest angelägna om att kunna
påverka kostnaderna för sin energiförbrukning,
något unga singlar inte bryr sig särskilt mycket
om.
”Gärna husdjur och
en liten hörna där
man kan sitta och
prata med varandra.”
”Gemensamma
aktiviteter är bra
så att man inte
blir isolerad.”
8
Förklaring: Åtta olika livsfaser har analyseras,
Hemmaboende ungdom, Ung singel, Sambo utan barn,
Småbarnsfamilj, Tonårsfamilj, Vuxna utan barn, Senior
och Pensionär.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
9(19)
4
Fokusgruppintervjuer
4.1 Metod
Målgruppen för utredningen är personer som
är 65 år eller äldre och som bor i Mariefred
eller Stallarholmen i Strängnäs kommun. För
att ta reda på deras tankar om boende i
allmänhet och trygghetsboende i synnerhet
har Tyréns genomfört två
fokusgruppintervjuer.
Fokusgrupper är en kvalitativ
undersökningsmetod som är speciellt lämplig
när man inte bara vill veta vad målgruppen
tycker och tänker, utan även vill förstå varför.
Metoden ger möjlighet att ställa följdfrågor och
gräva djupare i resonemang och tankar som
uppkommer under det samtal som förs med
deltagarna.
4.2 Genomförande av
fokusgruppintervjuer
Fokusgruppintervjuerna genomfördes på plats
i Mariefred och Stallarholmen 2014-10-13.
Deltagare till fokusgruppintervjuerna
rekryterades genom lokalkontor för
pensionärsföreningarna PRO, Pensionärernas
riksorganisation, och SPF, Sveriges
Pensionärsförbund. Totalt deltog 23 personer,
14 st. i Stallarholmen och 9 st. i Mariefred.
Fördelningen mellan kvinnor och män var 13
män och 10 kvinnor.
Fokusgrupperna genomfördes i form av
dialoger och med en övning. Som stöd i
genomförandet användes ett semistrukturerat
frågeformulär, en så kallad intervjuguide, se
bilaga. Engagemanget kring frågan om äldres
boende är stort och det var lätt att få deltagare
att ta sig tid att delta.
Deltagarna fick inledningsvis kort information
om syftet med uppdraget och förklaring till
varför deras insikter och åsikter är viktiga för
den vidare planeringen och utvecklingen av
bostäder för äldre. Deltagarna började med att
berätta om sin nuvarande bostadssituation.
Därefter följde diskussioner om framtidens
behov och tankar kring alternativ gällande
tjänster och bostadens utformning. Slutligen
diskuterades trygghetsboende och de
specifika platser som är aktuella i Mariefred
respektive Stallarholmen.
Deltagarna var genomgående mycket aktiva i
diskussionerna och positiva till att bidra med
information om sin nuvarande bostad såväl
som förväntningar på sitt framtida boende
4.3 Om deltagarna
Deltagarna ger intrycket av att vara aktiva och
engagerade pensionärer, majoriteten av dem
är medlemmar i PRO och/eller SPF och deltar
frekvent i deras verksamhet och aktiviteter.
I Mariefred var deltagarna 70 år eller äldre,
med några som passerat 80. I Stallarholmen
var några deltagare nyblivna pensionärer, men
i övrigt ungefär i samma åldrar som deltagarna
i Mariefred.
Många av deltagarna är födda och uppväxta
på orten men det finns även de som har flyttat
in på senare år och då i många fall från
Stockholm. De som flyttat till Mariefred uppger
att de har flyttat för att det är mindre och att de
hellre bor på en mindre ort. Någon har flyttat
från storstaden till fritidshuset medan en
annan valt att köpa lägenhet då det
geografiska läget är bra med närheten till
Stockholm. En annan deltagare uppger att han
har barn och barnbarn på orten och har valt att
flytta närmare dem.
Det är viktigt att poängtera att urvalet på grund
av metod och omfattning inte på något sätt
kan sägas representera alla pensionärer i
Mariefred och Stallarholmen. Resultatet ska
ses som en beskrivning av deltagarnas
attityder och preferenser.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
10(19)
på orten. Dessutom är det så att i
flerbostadshusen saknar hiss, så även de
bostäder som finns är inte bra anpassade för
äldre. I Mariefred bor flertalet i moderna
lägenheter där standarden är hög och där det
fungerar att bo lång tid framöver.
5.1 Varför flytta?
Bild 1. Deltagare i fokusgruppintervju.
5
Nuvarande och framtida
bostadssituation
Ingen av deltagarna bor anpassat, det vill
säga ingen bor i särskilt boende, i
seniorlägenhet eller på trygghetsboende.
Deltagarna i Mariefred fördelar sig i huvudsak
på två typer av boende, de som fortfarande
bor kvar i småhus som de äger sedan många
år och de som bor i flerbostadshus. Bland dem
som bor i lägenhet finns de som ganska
nyligen gjort sig av med sin villa och de som
flyttade för länge sedan.
I Stallarholmen bor samtliga deltagare i
småhus för det finns inte så många lägenheter
Benägenheten att flytta skiljer sig mycket åt
mellan deltagarna, några har redan flyttat och
även sålt sommarstugan för att slippa skötsel
och underhåll. Andra planerar mentalt för
flytten och står sedan fler år tillbaka i olika
bostadsköer. Sen finns det de som tänker bo
kvar så länge som det går och inte alls
planerar för framtiden. Flera av deltagarna har
som ovan nämnts, moderna bostäder men det
finns även en del som har småhus med
trappor och begränsad tillgänglighet.
”Stimulans gör att man lever längre och man
kommer kunna ha ett bra liv länge.”
Många av de äldre ser till det praktiska och
sina framtida fysiska utmaningar när de flyttar,
eller planerar att flytta. Men det handlar även
till stor del om trygghet och större möjligheter
till social samvaro. Flera av deltagarna är
ensamstående och andra tänker att de kan bli
det inom en överskådlig framtid.
”Jag vill inte planera för mitt boende. Jag
tycker att det är en negativ tanke.”
En deltagare säger att politikerna pratar som
om att man ska bo kvar hemma så länge som
det går. Bland pensionärerna växer det fram
en medvetenhet om att man vill planera för en
bättre ålderdom, men det går inte. Det behövs
mellansteg men det finns inga sådana
alternativ anser deltagarna. De saknar
mellanläget mellan den egna villan och
slutstationen vilket man anser är särskilt
boende. Kommunen lyckas inte möta det
behovet enligt deltagarna.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
11(19)
6
Trygghetsboende
6.1 Intresse för trygghetsboende
När Tyréns berättar om olika typer av
boendeformer för äldre är det tydligt att
majoriteten inte visste särskilt mycket om de
olika alternativen. Många tänker direkt på
särskilt boende och att de själva inte kan vara
aktiva genom att ställa sig i kö för olika
boenden. En person är särskilt påläst och det
visar sig att hon arbetat länge i kommunen
med bostadsrelaterade frågor, medan flera
andra deltagare tror att de ska vända sig till en
biståndshandläggare för att förändra sin
bostadssituation.
De deltagare som är någorlunda insatta i vad
trygghetsboende är, är medvetna om att
bostäderna är kommersiella och byggs som
hyreslägenheter och att man betalar för det.
”Om det fanns något sådant alternativ skulle
jag direkt ställa mig i kön.”
Majoriteten av deltagarna ställer sig positiva till
boendeformen trygghetsboende. Flera ger
uttryck för stort behov av den typen av boende
för att skapa ett mellansteg mellan det egna
icke anpassade boendet och särskilt boende.
”Man vill inte bo med riktigt andra sjuka
människor, man vill bo med andra som är
pigga.”
6.2 Utformning, service och
tjänster
Som en del av fokusgruppintervjuerna
genomfördes en övning där deltagarna
ombads att skriva ned sina önskemål om både
aktiviteter och lägenheternas utformning och
standard på post-it lappar. Därefter samlades
lapparna in och Tyréns konsulter gick
tillsammans med deltagarna igenom alla
önskemål och delade upp dem enligt tre olika
kategorier; Baspaket, Guldkant och Betala
extra för.
Kring de mesta finns en samsyn, men det
finns såklart undantag och där önskemålen
skiljer sig åt mellan olika individer. Detta gäller
framför allt standard i kök och badrum där det
råder något skilda meningar. Dock ger
samtliga deltagare uttryck för tanken att de
önskar en bra grundstandard utan
extravaganser. Möjligheter för särskilda tillval
vad gäller materialval anses inte nödvändigt.
Däremot ska det vara förberett för att installera
egen disk-och tvättmaskin. Några vill gärna se
ett väldigt enkelt kök eller pentry, men där går
åsikterna något isär.
Bild 2. Kategorisering av deltagarnas önskemål om
aktiviteter, tjänster och bostadens utformning.
För kategorierna Guldkant och Betala extra för
spretar önskemålen betydligt mer än för
Baspaketet, vilket är naturligt.
Utemiljö:
6.2.1
Baspaket
Baspaket är tjänster och egenskaper som
deltagarna förväntar sig som standard i ett
trygghetsboende.
Placering:
Ø Centralt placerad geografiskt
Ø Nära till grönska och natur
Ø Bra kollektiva kommunikationer
Ø Uteplats, gärna med möjligheter att
grilla
Ø Uterum, vinterträdgård
Ø Trädgård
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
12(19)
Gemensamma utrymmen:
Ø Samlingslokal för gemensamma
aktiviteter (måltider och hobbys)
Ø Gemensamt vardagsrum med
storbildstv
Ø Gemensamt kök
Ø Datorrum
Ø Tvättstuga
Ø Återvinning
Ø Personliga förråd
Ø Gym
Ø Golvvärme i badrum
Ø Förberett för tvättmaskin
Ø Bredband med individuellt valfri
operatör
Ø Förberett för diskmaskin
Utemiljö:
Ø Ingen öppen planlösning
Ø Fysiskt anpassad miljö (hiss, utan
trösklar etc.)
Guldkant
Aktiviteter och tjänster:
Gemensamma utrymmen:
Ø Balkong eller uteplats
Ø Dusch istället för badkar
Gemensamma utrymmen:
Ø Bastu
6.2.2
Ø Servering av mat och dryck
Lägenhetens egenskaper:
Ø Möjlighet att odla utomhus, i mindre
skala
Ø Rökrum
Ø Gymnastik
Ø Bovärd som arrangerar och håller i
aktiviteter i de gemensamma
lokalerna
Betala extra för
Ø Litet pentry/enklare kök
Ø Ugn i ståhöjd
Guldkant är tjänster och egenskaper som
anses vara extra attraktivt för de boende och
som anses sätta en guldkant på
trygghetsboendet.
Aktiviteter och tjänster:
6.2.3
Betala extra för är tjänster och egenskaper
som deltagarna gärna vill ha och som de i så
fall kan tänka sig att betala extra för att få i ett
trygghetsboende.
Ø Telefonjack
Ø Gästlägenhet som kan hyras av
besökande vänner och familj
Ø Fysiskt anpassad miljö (hiss, utan
trösklar etc.)
Ø Tvättservice
Ø Slöjdsal
Ø Vinprovning
Ø Utflykter
Ø Bilpool
Lägenhetens egenskaper:
Ø Inbyggd mikrovågsugn
Ø Vävstuga
Ø Badkar
Aktiviteter och tjänster:
Ø Markiser
Ø Arrangerad underhållning i
gemensamhetslokalen en gång i
månaden
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
13(19)
6.3 Betalningsvilja
Av naturliga skäl finns det bland deltagarna ett
stort intresse och en nyfikenhet för vad
trygghetsboende kommer att kosta. Utifrån
deltagarnas perspektiv har de som lever i en
parrelation generellt sett råd med ett
trygghetsboende i större utsträckning än de
som är ensamstående. Några av deltagarna
som bor i småhus ser möjligheten att få råd
genom av använda en del av vinsten från en
eventuell försäljning för att ha råd med hyran.
Men några uppger emellertid att de inte tror att
de har råd ens om de säljer sitt hus.
Några viktiga frågor uppstår bland deltagarna
när priserna för trygghetsboende diskuteras.
Många frågar sig vad som gäller beträffande
bostadsbidrag. De undrar även vad som ingår
i hyran, såsom uppvärmning och el.
Även frågan om hur kösystemet skulle se ut
tas upp. Det anses viktigt att de som är
skrivna på orten har förtur fram de som
kommer från andra orter.
6.4 Lägenhetsstorlekar och
hyresnivåer
Tyréns presenterade under
fokusgruppintervjuerna ett par förslag för
deltagarna vad gäller lägenhetsstorlekar och
priser och bad deltagarna ge sina åsikter om
dem. Storlekar och hyresnivåer är schabloner
och levererades från uppdragsgivaren.
Alternativen beskrevs för deltagarna med ett
spann för varje lägenhetsstorlek.
att de kommer behöva flytta till mindre om de
blir ensamstående.
1 rum och kök 30 kvm ca 4 000 kr/mån
3 rum och kök 100 kvm ca 13 300 kr/mån
Majoriteten tycker att 30 kvm är för liten boyta,
många kommer från egen villa och även om
de är ensamstående tycker de att det är för
litet. Någon enstaka deltagare ställer sig
positiv till storleken.
100 kvm tycker majoriteten helt enkelt är för
stort, och de anser även det är för stor
kostnad för boendet.
1 rum och kök 50 kvm ca 6 700 kr/mån,
eller 2 rum och kök 50 kvm ca 6 700 kr/mån
Deltagarna anser att storleken är attraktiv,
men priset för en 1:a känns väl högt. De är
betydligt fler som är intresserade av att ha 2
rum och kök fördelat på den boytan och för det
priset. Då anser deltagarna att det är möjligt
att bo två i lägenheten även om flertalet säger
att det skulle upplevas som trångt.
2 rum och kök 80 kvm ca 10 700 kr/mån
80 kvm fördelat på en 2:a ansåg deltagarna
var för stort och för dyrt. Utifrån deras
perspektiv var en sådan lägenhet helt
ointressant enligt majoriteten.
3 rum och kök 75 kvm ca 10 000 kr/mån
Många av deltagarna anser att storleken är
intressant och hyran rimlig. Många par vill
gärna ha en 3:a som ger möjlighet till mer eget
personligt utrymme och som rymmer möblerna
från villan. Hyran gör emellertid att många tror
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
Tyréns upplever utifrån diskussionerna att det
största intresset och betalningsviljan finns för
2 rum och kök på ca 50 kvm och för 3 rum och
kök på ca 75 kvm. Men det behövs sannoliket
även ett alternativ för de som är
ensamstående. Då 30 kvm upplevdes som
väldigt litet av deltagarna och 50 kvm som
stort kan man tänka sig att en boyta
någonstans däremellan skulle vara av intresse
för målgruppen.
Generellt sett var reaktionen att hyran för de
föreslagna lägenheterna är hög. Eftersom
många idag bor relativt billigt i småhus som de
köpt för flera decennier sedan, eller i äldre
hyreslägenheter så innebär ett nyproducerat
trygghetsboende en avsevärd höjning av
deras boendekostnad. Men betalningsvilja och
betalningsförmågan skiljer sig givetvis åt
mellan deltagarna och flertalet verkade villiga
att betala det som ett trygghetsboende
rimligtvis kommer att kosta.
Några referenser nämns under diskussionen,
varav en lägenhet på Klövervägen, där hyran
är 4000 kr/mån för 49 kvm inkl. el. Men flera
påpekar att påpekar att det är 80-tal och inte
2014-03-14
14(19)
den standard som ett nytt boende erbjuder. En
annan referens rör ett nybyggnadsprojekt i
kommunen och där en lägenhet på 90 kvm
kostar 11 500 kr/mån och det anses vara en
mer rimlig jämförelse.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
15(19)
7
Åsikter om äldreboenden i
kommunen
Under dialogen med deltagarna i
fokusgrupperna framkommer en hel del åsikter
kring de äldreboenden som finns eller har
funnits i kommunen.
I Stallarholmen finns en oro inför framtiden
bland de äldre på grund av att det inte finns
några alternativ. De står helt utan äldreboende
sedan Selaöhemmet lades ned och många är
upprörda över detta faktum. Utan möjligheter
att flytta så bor många kvar hemma med hjälp
av hemhjälp, eller blir tvungna att flytta till
boende som ligger på andra orter i
kommunen.
närstående ser att de sakta tynar bort, de
äldre sitter och sover och dagarna bara går.
”Jag tar hellre gift än att flyttar in på
Thomasgården.”
En av deltagarna uttrycker att hon saknar
lyhördhet och förståelse för människor och
deras behov. Om man är intresserad ser man
behovet, men som det är nu finns inget
intresse bland de som är beslutsfattare, anser
hon. Och det behövs flera alternativ för de
som har olika behov och intressen.
7.1 Solvändan, Mariefred
Det som anses vara negativt är att byggnaden
har en känsla av institution och vårdinrättning.
Varumärket Solvändan associeras inte med
något attraktivt anser flera av deltagarna.
”Man söker sig inte till Solvändan, där hamnar
man!”
I Mariefred finns det flera alternativ. Två som
nämns i positiva ordalag är Klövervägen och
Nypongården. Nypongården byggdes som en
form av trygghetsboende med möjligheter till
aktiviteter i gemensamma lokaler, men det
fungerade aldrig i realiteten och nu hyrs
lokalerna ut till andra verksamheter.
Thomasgården i Strängnäs tas upp som ett
avskräckande exempel. Det finns många
brister anser deltagarna, huset är inte byggt
som äldreboende och tillgängligheten
begränsas av hissar som ständigt krånglar. De
är även rädda för tristessen, att det inte finns
möjligheter till aktiviteter. Många som besöker
Att Solvändan skulle byggas om till
trygghetsboende tycker många är positivt.
Placeringen är bra, det ligger centralt till och
har naturen inpå knuten. Många av de äldre
ser framför sig att de kommer vilja promenera
till centrum och även ta sig ut i naturen.
Många ser det som positivt att vårdcentralen
ligger på bottenplanet. Byggnaden anses ha
potential, genom att den har bra
grundförutsättningar för att byggas om för att
uppfylla de behov och de förväntningar som
äldre har på ett trygghetsboende.
Bild 3. Solvändan, Mariefred.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
16(19)
7.2 Selaöhemmet, Stallarholmen
Trots att många av deltagarna i
fokusgruppintervjun engagerade sig och
motarbetade att Selaöhemmet skulle stänga
är flertalet tveksamma till att det nu kan
komma att byggas om till trygghetsboende.
Argumenten är att byggnaden är för liten och
att det måste finnas hissar. Husbyholmsvägen
anses vara besvärlig att ta sig upp för, gatan
är i nuläget inte asfalterad, och det finns
begränsade möjligheter att parkera.
Tidigare har det funnits förslag på att det
skulle byggas ett nytt boende på den gamla
konsumtomten, det tycker flera av deltagarna
vore ett mycket bättre alternativ än att bygga
om Selaöhemmet.
Bild 4. Selaöhemmet, Stallarholmen.
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
17(19)
8
Analys och slutsatser
8.1 Fyra olika profiler
Utifrån diskussionerna med deltagarna har
Tyréns identifierat fyra olika profiler. Att skapa
profiler är ett sätt att identifiera och
åskådliggöra olika karaktärer som har många
åsikter gemensamt. Profilerna ska ses om ett
hjälpmedel för att identifiera olika målgrupper
för trygghetsboendet, men kan inte sägas
representera alla äldre i Strängnäs.
®
Känner stor osäkerhet kring vilka
boendealternativ som finns
®
Har ett extra stort behov av sociala
aktiviteter - kontakt med människor
®
Dator och mobil är i vissa fall
främmande och inte aktuella som
hjälpmedel
®
En tydlig kandidat till
trygghetsboende – men behöver
informeras om vad det innebär
2. De aktiva
®
Bild 5. Bilden illustrerar de fyra profilerna som
beskrivs nedan. Från vänster: De osäkra
ensamstående, De Aktiva, Paret som planerar framåt
och Livet som vanligt.
1. De osäkra ensamstående
®
Bor kvar i huset men vet att det är för
en tidsbegränsad period
®
Ekonomin är ansträngd och ger
därmed en ökad rädsla för att inte
kunna flytta till mer anpassat boende
®
Om flytt blir aktuellt vill den här
gruppen ha 1 rum och kök
Redan sålt huset till förmån för en
lägenhet ett mer centralt läge och är
mycket nöjd med sitt beslut
®
Har framförhållning och planerar
redan för framtiden, trots nylig flytt till
mer anpassat boende i lägenhet
®
Har ett behov av att hålla sig aktiv
både fysiskt och mentalt
®
Vill flytta till en tvåa eller trea
beroende på om man är
ensamstående eller har en partner
®
Ekonomiskt stabil och anser sig ha
råd med trygghetsboende
®
Trygghetsboende är en perfekt
lösning för den här gruppen redan
nu
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
3. Paret som planerar framåt
®
Vill sälja huset då de vet att de inte
kommer att orka så mycket längre
®
Har ställt sig i flera bostadsköer
®
De planerar ekonomiskt för att en av
dem ska klara av att bo ensam
®
Vill ha tre rum och kök, har mycket
saker från villan
®
Ekonomiskt stabila och anser sig ha
råd med trygghetsboendet.
®
Trygghetsboendet är precis vad de
efterfrågar, inom en snar framtid
4. Livet som vanligt
®
Bor kvar trots ökade svårigheter att
klara sig själv i hemmet
®
Tycker att trygghetsboende låter bra
men vill inte tänka på morgondagens
eventuella behov, lever för dagen
®
Har mycket åsikter och ”låter mycket”
®
Trygghetsboende är inget för den
här gruppen, de kommer inte själva
att ta ett aktivt beslut om att flytta
2014-03-14
18(19)
8.2 Slutsatser
I diskussionerna med äldre i Mariefred och
Stallarholmen blir det tydligt att olika individer
har olika behov, önskemål och ekonomiska
förutsättningar och att detta påverkar deras
syn på och planering för framtida boende.
Det som emellertid är gemensamt för alla är
en känsla av osäkerhet och rädsla inför för
vad ålderdomen kan komma att innebära. Det
handlar om en oro inför att hamna utanför
sociala arenor, att bli ensam. Och att inte
kunna välja var man vill bo när den dagen
kommer att man inte kan, eller vill bo kvar i sin
nuvarande bostad.
Rädslan kommer dels från erfarenheter av den
nuvarande situationen för äldre i kommunen
och från den allmänna debatten i Sverige om
hur bostadssituationen för äldre ser ut. Det
framgår att det finns en hel del missnöje bland
deltagarna kring hur frågan hanterats av
Strängnäs kommuns tjänstemän och politiker.
Flertalet av deltagarna är osäkra på vilka
boendealternativ som finns för dem och är
själva inte aktiva genom att ställa sig i kö till de
boenden som finns. Det finns emellertid andra
som är mycket väl insatta och aktiva i frågan
om sin framtida boendesituation.
En överväldigande majoritet av deltagarna i
fokusgruppintervjuerna är positivt inställda till
trygghetsboende som bostadsform när den
beskrivs för dem. De tycker definitivt att det
fyller en funktion på marknaden som saknas
idag, ett mellansteg mellan det nuvarande
boendet och slutstationen, som särskilt
boende anses vara.
De behov som fokusgruppsdeltagarna vill fylla,
i och med trygghetsboendet är fysiska, men
framförallt sociala. Att det finns en gemenskap
genom de andra boende och att det finns
aktiviteter att delta i, om man vill. Detta anses
av deltagarna vara nyckeln till god livkvalitet.
Det finns lite olika önskemål vad gäller
aktiviteter och tjänster bland deltagarna, men i
det stora hela är det basala saker som
efterfrågas såsom gymnastik, möjligheter att
se på tv tillsammans och en bovärd som finns
till hands.
men att det flesta helt enkelt utgår ifrån att det
är ett modernt boende med dagens mått mätt.
Deltagarna som Tyréns träffat är som sagt
positiva till trygghetsboende i både
Stallarholmen och i Mariefred. Nu vill de att
kommunen agerar och ser till att nya bostäder
byggs. Det råder en del skilda meningar om
attraktiviteten och lämpligheten i att bygga om
Selaöhemmet och Solvändan, men fler
bostäder behövs och välkomnas. Deltagarna
ser fram emot att i detalj få veta mer om de
bostäder som kan komma att byggas och som
kan bli flera av deltagarnas nya hem.
Tyréns uppfattning är att det största intresset
och betalningsviljan finns för lägenheter med 2
rum och kök om ca 50 kvm med en hyra på ca
6 700 kr/mån, och för lägenheter med 3 rum
och kök på ca 75 kvm om ca 10 000 kr/mån.
Målgruppen är framförallt par och
ensamstående med en relativt bra ekonomi.
Det behövs sannolikt även ett mindre
lägenhetsalternativ för de som är
ensamstående och som har lite lägre
betalningsförmåga. Frågan om
betalningsförmåga är även avhängig
möjligheten av få bostadsbidrag.
Vad gäller standard i lägenheterna blir det
tydligt att deltagarna har en del önskemål,
Uppdrag: 252824, Fokusgrupper Trygghetsboende
Beställare: Strängnäs Bostads AB
2014-03-14
19(19)
1(4)
2014-02-10
Intervjuguide Fokusgruppintervjuer, Trygghetsboende
Hej och välkomna till den här gruppdiskussionen!
·
·
·
·
·
Presentation av Tyréns, Madde och Jennie. Vi kommer hålla på till klockan
11.30 respektive 15.
Vi kommer här idag, på uppdrag av Strängnäs kommun, se närmare på hur ni
ser på ert framtida boende. Vårt uppdrag är att se hur (och var) utvecklingen av
ett trygghetsboende skulle kunna gå till.
Vi kommer att ägna det här tillfället åt att prata om era upplevelser, behov, idéer
om ert boende. Idag är det ni som är experterna så vi vill utgå från era
erfarenheter hitta lösningar och/eller tjänster som skulle kunna göra att ni kan
få/skulle kunna få era bo-behov uppfyllda.
Ni kommer att vara anonyma och vi inte kommer skriva era namn eller visa
några personuppgifter någonstans. Ingen kommer att kunna härleda till er
personligen. Era synpunkter kommer att sammanfattas och levereras i en
rapport till Strängnäs Fastighets AB. Om ni har frågor vad gäller detta efter
det här tillfället så kan ni kontakta Lars Keyser som är vår uppdragsgivare.
Vi kommer att återkoppla en sammanfattning av resultaten till de som är
intresserade av det – skriv gärna upp era kontaktuppgifter på ett papper.
Det här kommer vi att prata om idag:
1. Hur ni ser på ert liv idag vad gäller boende – vad är bra och vad är dåligt?
2. Hur ni ser på ert framtida boende?
3. Trygghetsboende – hur ni ser på den bostadsformen
4. Vilka tjänster som ni vill ska vara möjliga
5. Sist gör vi en prioriteringslista för att se vilka tjänster som prioriteras högst och
vad ni beredda att betala extra för
Att tänka på: Försök få med alla i diskussionen. Om det blir trögt och inte så spontant,
gå runt bordet och låt var och en berätta, illustrera.
2(4)
1
Presentation av deltagarna (ca.15 min)
Skriv era namn på de vikta lapparna framför er.
Säg ditt namn och berätta vad du åt till frukost/lunch.
2
Bostadssituation idag (ca.30 min)
Vi börjar med att tala om hur livet ser ut för er idag vad gäller er bostad.
2.1 Hur bor ni idag?
Hus, radhus, lägenhet, annat?
Hur länge har ni bott där?
Vad föranledde flytten dit? Vilka beslut låg bakom?
2.2 Beskriv hur ni tycker det är att bo där ni bor nu (inne/ute)?
Vad är bra? Varför?
Vad är mindre bra? Varför?
Hur ser det ut med social gemenskap i ditt bostadsområde?
Kommunikationer?
Närhet till service?
2.3 Har ert bostadsbehov förändrats de senaste 10 åren pga. er
ålder/hälsa?
Vad är förändrat? Varför?
2.4 Hur ser era hjälpmedelsbehov ut idag?
Har ni idag några hjälpmedel idag? (rullator, telefon, trygghetslarm)
Har ni hjälp från hemtjänst idag (vilken)?
Skulle ni behöva/vilja ha hjälpmedel idag som ni inte redan har?
3
Framtida boende (20 min.)
3.1 Hur ser ni på ert framtida boende?
Vilka är era alternativ som ni ser det?
Boendeformer, geografiskt (sverige-utomlands?)
Drömmar/förväntningar?
3(4)
3.2 Tror ni att ni inom 5-10 år kommer att vilja flytta till funktionellt
boende (anpassat för äldre)?
Om ja, vad tror du kommer ligga bakom det beslutet?
Om nej, varför inte? ¨
4
Intresse för trygghetsboende (ca. 40 min)
4.1 Vad vet ni om formen trygghetsboende idag?
Vad är bra?
Vad är mindre bra?
Utbildningsdel. Visa skillnaderna på boende – vi koncentrerar diskussionen till
trygghetsboendet fortsättningsvis.
4.2 Skulle ni kunna tänka er att flytta till ett trygghetsboende?
Varför?
Varför inte?
4.3 Vad är viktigt för att trygghetsboendet ska vara lockande för dig?
Hur stor ska lägenheten vara, kvm? Antal rum? Varför?
4.4 Vad är viktigt att ha i anslutning till sin bostad? I närmiljön?
Kommunikationer, affär, vårdcentral, dagis? Trygghet?
4.5 Vad vill ni ha hjälp med av personalen/bovärden?
Vilken funktion har den att fylla?
4.6 Vilka tjänster vill ni ha kopplade till boendet?
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Temakvällar (biokvällar, musik)
Trädgårdsarbete
Kurser
Träning/motion
Att barnen/barnbarnen kan sova över (tillgång till övernattningslägenhet)
Vinprovningar
Matlagningskurser
Föreläsningar
…………..
4(4)
5
Produkter eller tjänster kopplade till trygghetsboendet (ca.
40 min)
Om vi ponerar att ni bor på ett trygghetsboende:
5.1 Prioritering och betalningsvilja
Av det vi diskuterat här ikväll (gjort en lista tillsammans) – vilket skulle ni
helst vilja att just ert trygghetsboende skulle satsade på? Post it-övning.
1. Hygienfaktorer (vad måste ingå)
·
·
·
·
·
·
·
·
Stort och välutrustat badrum med tvätt och torkmöjligheter?
Kök med inbyggd micro och ugn, induktionsspishäll? (Eller skall detta ligga under guldkant?)
Gemensamt vardagsrum?
Gemensamt välutrustat kök (typ nästan restaurang)?
Gemensamt uterum?
Balkong, uteplats? Dusch/Badkar? Ekparkett? Elektrisk handdukstork
Förberett för tvättmaskin? Kakel på väggarna och klinker på golvet?
Golvvärme?
Observera att de som nu är pensionärer kanske inte har lika högst ställd krav som dem som går i
pension om några få år.
2. Guldkant som ingår
·
·
Vinkyl
Gemensam bastu/relax?
3. Betala extra för (inte kronor utan ja/nej)
5.2 Vilken bostadsstorlek är intressant och till vilket pris (hyra)?
1 rok 30-50 kvm ca. 4 000-6 700 kr
2 rok 50-80 kvm ca. 6 700-10 700 kr
3 rok 75-100 kvm ca. 10 000-13 300 kr
5.3 Presentera trygghetsboendet i Stallarholmen/Mariefred
Visar karta/kartor och rita gärna på dem. Här är det tänkt att kommunen ska
bygga ett trygghetsboende.
·
·
·
Känner ni till platsen?
Vad är bra? Varför?
Vad är mindre bra? Varför?
Avslutning
Tack för att ni har deltagit. Informationen kommer att användas för att Strängnäs
kommun ska kunna utveckla trygghetsboenden på ett bra sätt som efterfrågas av
målgruppen.