Åkertistel
Faktablad Integrerat Växtskydd Åkertistel Åkertistel Agertidsler Pelto-ohdake Þistill Cirsium arvense Creeping Thistle Ruffar med tistlar bredvid fairway på Hornbæk GK. Här är det nästan är omöjligt att hitta bollen. Foto: Jens Peter Nielsen Tistlar - problem för golfare Åkertistlar är ett ökande probelm i ruffarna och på andra extensivt skötta ytor på golfbanorna. Tistlar i ruffen är besvärliga för golfarna - det är svårt att hitta bollen, nästan omöjligt att slå ur och dessutom sticks dom när man går igenom. Åkertisteln är en flerårig växt som sprider sina frön och gror under sommar och höst. Den övervintrar, blommar och fröar av sig påföljande sommar och vissnar sedan ned. Tisteln känns igen på växtformen med med kraftiga, djupt liggande (15-50 cm) horisontala underjordiska utlöpare som på bara några år bildar en stor koloni. Under en växtsäsong kan de spridas till en yta på ca. 80 m2. Roten kan gå ner ända till 2 meters djup. Plantorna överlever vintern genom att använda energi som lagrats i den stora stängeln. Tistelns rotsystem är som svagast precis innan blomman visar färg. Spridningen sker primärt genom underjordiska rötter eller avskurna rötter. Kolonier från rotskott kan breda ut sig flera meter per år under förutsättning att de slipper konkurrerens. Endast en liten del av spridningen sker via fröer. Frön sprids bara ca 20 meter från moderplantan. De som flyger är oftast sterila fröer. Livslängden är cirka ett år, men vissa fröer kan leva så länge som 5 år. Problemet med tistlar är störst på lerjord. Dessutom trivs de bäst i kompakta jordar, till exempel där den har blivit packad när man har kört på blöt jord. Sammanfattning Tisteln är ett vanligt ogräs på golfbanorna och kan vara svårt att bekämpa. Vid bekämpning av ogräs utan kemiska bekämpningsmedel måste man ha kunskap om sitt ogräs. För att mekanisk bekämpning skall lyckas krävs att man upprepade gånger stör plantan när den är som svagast. Bekämpning av tistlar innebär därför att man slår av just dom eller att man slår hela ruffen. Om metoden ska fungera bra måste det göras korrekt och vid exakt rätt tidpunkt. Åkertistel i blom. Foto: Wikipedia Bekämpning av tistlar Hur går man till väga i praktiken för att effektivt komma till rätta med tistlarna? Tistlarna smyger sig ofta in i mindre grupper, blir sedan större och invaderar stora ytor på golfbanans ruff. Principen är att störa (klippa/slå) tisteln när den är som känsligast, och det är den vid kompensationspunkten. Kompensationspunkten är det stadium då plantan har använt sin energi och sina inlagrade näringsreserver för tillväxt och när den börjar att lagra ny näring i rotsystemet via fotosyntesen. Hos tistlarna inträffar kompensationspunkten när plantan har 8 – 10 blad och den kommer in i knoppstadiet - d v s just innan den skjuter knopp. Bäst är att börja bekämpa när tistlarna bara finns i smågrupper. Det minimerar arbetsinsatsen och det ökar chansen att hålla tistlarna borta med mekanisk bekämpning. Det är alltså möjligt att reducera tistelmängden utan pesticider under en relativt kort tidshorisont. Svenska undersökningar visar att upprepad avslagning (trimmer, traktorburet slåtteraggregat e d.) vid tistelns 8 – 10 blad stadium minskar produktionen av nya tistelskott radikalt. Skall man lyckas med ”utsvältningen” krävs ofta 3-5 avslagningar under en växtsäsong, för maximal bekämpning av tistlarnas skottproduktion och överlevnad. Upprepade avslagningar vid rätt tillfälle i kombination med att den sargade tistelplantan plantan skall konkurrera med omgivande gräs ger goda möjligheter att hålla tistlarna tillbaka. Vid slumpmässig avslagning av tistlar, vid utvecklingsstadier då den har mycket reservnäring upplagrad i de underjordiska delarna, kan bekämpningen få motsatt effekt och stimulera tistelplantan till ökad skottskjutning och förökning av tistelbeståndet. Danska försök från ekologiskt jordbruk bekräftar detta. Här har man visat att tistelbestånden kan reduceras vid upprepad avslagning av ovanjordiska delar, utspridda över växtsäsongen. När tisteln huggs av hindras den att ta upp näring. På detta sätt svälter och försvagar man tisteln och vid nästföljande växtsäsong kan den ha svårt att konkurrera med de andra växterna i ruffen. Tistlarna växer inte mycket på hösten, så utsvältningen måste därför ske under sommaren. Försöken visade att om man slår av tistlarna var 14:e dag från mitten av april till mitten på juli så minskas tistlarnas biomassa med 80% nästkommande år. Det betyder att man inom loppet av en 2-års period kan få en betydlig minskning av antalet tistlar. Hur bra effekt metoden får beror dock även på hur mycket ruffens övriga växter konkurrerar med tistlarna. Faktablad Integrerat Växtskydd Bred kompetens – behovsanpassad bekämpning Åkertistel Åkertistel. (Notera de underjordiska växtdelarna). Vid bekämpning av tisteln i detta sena utvecklingsstadium är effekten av mekanisk bekämpning mycket sämre än om man lyckas bekämpa i dess känsligaste stadium (8-10 blad). Ill. Emil Korsmos Att slå ruffar med tistlar kräver att klubben godtar att ruffen är nedklippt under ett par år. Andra metoder, som testats i lantbruket och i privata trädgårdar, är jorduppluckring, skållning med hett vatten eller att skära/sticka genom jordlagret. De här metoderna har visat sig ha en negativ effekt på tistlarna men de kan vara Åkertistel på hösten. Foto: Jens Peter Nielsen. svåra att utöva i ruffar på golfbanor. Vid smärre, lokala förekomster kan de dock vara ett alternativ. Har man väldigt kompakt jord bör man överväga om jordluckring kan utföras eftersom det på sikt minskar arbetsinsatsen när det gäller bekämpning av tistlar. CHECKLISTA - Reducera tistlar • Gör en ogräskarta för anläggningen där områden med tistlar markeras. Följ upp detta varje år med en ny karta för att kunna dokumentera om den mekaniska bekämpningen har effekt. • Bekämpa tistlar tidigt när de förekommer i mindre grupper. Då är en röjsåg mest tidseffektiv. • Slå av första gången redan när plantan bara har 8 – 10 blad. Då har den minst reserver i sitt underjordiska rotsystem. • Slå tistlarna 4-5 gånger under växtsäsongen för att stressa plantan och minska tilväxt samt skottproduktion. • Om jorden är kompakt - överväg uppluckringsåtgärder eftersom tistlarna är motståndskraftigare i kompakt jord. Författare Anne Mette Dahl Jensen Skov & Landskab, Københavns Universitet Rolighedsvej 23 DK-1958 Frederiksberg C Telefon +45 35 33 17 06 E-mail amdj@life.ku.dk Peter Edman Bankonsulent Svenska Golfförbundet Bäckgården SE-533 91 Götene Mobil +46 70 266 56 86 E-mail peter.edman@golf.se Översättning, redigering &form: Karin Schmidt Lästips E. Graglia 2004. Erfaringer med tidselbekæmpelse på Flakkebjerg http://orgprint.org/4588 Faktablad producerat 2011 av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (STERF) i samarbete med Jordbruksverket. Cirsium arvense
© Copyright 2024