1. No category

Skogsbruket
4-2011
Europaparlamentariker trivs i skogen
Bra att veta inför plantering
Ved till varje bastu
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 4 2011. Årgång 81
4
6
10
12
16
22
31
EU-politikern som trivs i skogen
Carl Haglund trivs med uppdraget som Europaparlamentariker
i Bryssel. Men när familjen har ledigt är det avkoppling hemma i
Finland som gäller.
4
Vad som göms i snö kommer fram i tö
– inventera skogen
6
Sorkarnas antal ökar igen
10
Vad jag behöver veta då jag ska plantera
12
Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens
checklista för skogsägaren.
Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på
väg uppåt i södra Finland.
Revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret ger några råd
till skogsägare som ska plantera i vår.
Nytt koncept för skogssådd.
Ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på
marknaden nästa år.
16
Ved till varje bastu
22
Konflikt mellan skogsbruk och vård av fornminnen
på Åland
På omslaget: Sälgens honblommor
Foto: Staffan Weckman
2
Skogsbruket 4/2011
Skogsbruket
Ledaren
13.4.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
fornamn.efternamn@tapio.fi
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
(tjänstledig)
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
bjarne@bjarneandersson.com
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
helena@vikhan.aland.fi
Marianne Palmgren
marianne.palmgren@pp.inet.fi
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
siv.vesterlund@kitnet.fi
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
bergine@multi.fi
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
ingmar.qvist@elisanet.fi
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
skogsbruket@tapio.fi
Helårsprenumeration (11 nr)
38 euro i Finland
370 SEK i Sverige
45 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
23 euro i Finland
230 SEK i Sverige
27 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
Tryckeri 0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 4/2011
Skogen har
många värden
I tidningen Skogsland läser jag en intressant notis om aktuell forskning i
delstaten Georgia i USA. Delstatsuniversitetet har satt ekonomiska värden på skogens ekosystemtjänster. Det handlar bland annat om skogens
förmåga att filtrera och lagra vatten, att upprätthålla en biologisk mångfald och skogens estetiska och kulturhistoriska betydelse. Allt det här är
sådant som skogen producerar också i Finland och som vi alla kan dra
nytta av. Det finns ingen direkt marknad för de här tjänsterna, naturen
producerar dem gratis, och för att värdera dem har man gjort en uppskattning av samhällets nytta av tjänsterna. I Georgia kom man fram till
att skogen producerar värden motsvarande 37 miljarder dollar årligen
om den lämnas oavverkad.
För att ha något konkret att jämföra med redovisas också det sammanlagda värdet av produktionen vid Georgias såg- och träindustri. Det är
lättare att redovisa och totalsumman är 28 miljarder dollar per år. Det är
betydligt mindre än den sammanlagda summan av ekosystemtjänsterna.
Avsikten med beräkningarna sägs vara att ”vägleda markägarna i deras
val mellan att avverka eller inte”.
Det inte bara i USA som man forskar i vilka olika värden skogen
producerar och försöker sätta en prislapp på dem. Till exempel har man
både i Finland och i Sverige kunnat konstatera att folk mår bra av att vara
ute i skogen. Spänningarna släpper, blodtrycket sjunker och humöret
blir bättre, resultatet är friskare människor och lägre sjukvårdskostnader.
Den logiska slutsatsen är att vi borde vara försiktiga med avverkningar
och måna om att vi har rekreationsskogar för våra stressade karriärmänniskor. En annan femma är att de stressade människorna knappast anser
sig ha tid att varva ner ute i skogen, det hör till det nya livet som kommer
efter kollapsen.
Det som jag finner intressant i det hela är att flera forskargrupper efter
ett ingående och noggrant arbete för att skapa nya ekonomiska värderingsinstrument för tjänster utan egentlig marknad tycks drabbas av en
total blindhet för verkligheten när de presenterar sina resultat. I Georgia
ställs skogsindustrins produktion helt kallt mot alternativet att låta bli
att avverka. Med den informationen kan vem som helst förstå att det är
lönsammare att låta skogen stå orörd än att avverka den.
Tänk att man inte ser möjligheterna att samtidigt producera både virke
för industrin och ekosystemtjänster för samhället! De är inte alternativ
som utesluter varandra. Skogen är en förnybar resurs som kan användas
om och om igen. Att låta bli att använda den resursen är ingen hållbar
lösning på varken miljöproblem eller sociala problem. Ett aktivt och
ansvarsfullt skogsbruk kan tvärtom skapa större värden både på den
materiella och immateriella sidan. m
JOHNNY SVED
johnny.sved@tapio.fi
3
EU-politikern
som trivs i skogen
Carl Haglund trivs med uppdraget som Europaparlamentariker i Bryssel. Men när
familjen har ledigt är det avkoppling hemma i Finland som gäller. Jag tycker om att
snickra och jag förknippar naturen med att vara ledig, säger han.
L
ivet som politiker i
Bryssel kan vara hektiskt. Dagarna är långa,
många svåra beslut
ska fattas och det gäller att
kunna samverka med andra
politiker från hela Europa.
Men Europaparlamentarikern
Carl Haglund, 32, trivs med
sitt uppdrag i storstaden.
– Jag tycker om att arbeta
som politiker och min familj
trivs bra i Bryssel. Vi brukar
ofta gå ut och ta en promenad med barnvagnen och det
kan bli en tur till torget för att
handla, säger han.
Men familjen Haglund, som
består av Carl, frun Michaela
och sonen Edward, 2, tycker
också om att koppla av från
livet i EU:s huvudstad. Då är
det besök till Finland som står
högst på önskelistan. Familjen
har kvar sitt hem i Esbo och
ett litet krypin hos svärföräldrarna i Veikars i Korsholm.
– Vi reser ofta hem under
längre ledigheter och även på
veckosluten. Det blir antingen
besök till Michaelas föräldrar
i Veikars eller till min hemstad Esbo. Vi spenderar också
en stor del av vår lediga tid
i skärgården i Ingå eller Sundom, berättar Carl.
Händig familj
Ingå skärgård har upptagit
den största delen av tiden under det senaste året. Familjen
byggde en sommarstuga förra
sommaren. Efter att väggar
och tak rests av byggfirman
4
att hitta saker att göra, säger
Carl och skrattar.
Bevakar skogsfrågor
tog Carl själv över och slutförde bygget. Till saken hör att det
inom familjen finns ett flertal
personer som kan bygga.
– Min svåger arbetar i
byggnadsbranschen och min
pappa, svärfar och farbror är
också händiga, berättar Carl
som under åren renoverat
flera lägenheter och byggt interiörer.
– Redan som liten var jag
med när pappa byggde och
på den vägen har jag lärt mig.
Jag kan göra det mesta på
egen hand och om jag är osäker kan jag alltid fråga någon
i familjen om hjälp.
Familjen trivs också i sko-
gen och innan sommarstugan
uppfördes var det röjningsarbete på tomten som gällde.
Carl har också kontakt till
skogsarbetet via svärföräldrarna som är jordbrukare och
skogsägare.
– Jag är en stor vän av motorsågen och tycker mycket
om att arbeta med den. Men
till skillnad från många markägare får jag inte min utkomst
från skogen så för mig handlar
det mera om rekreation.
– Men skogsarbete, snickrande och byggande är inte
bara avkoppling. Det hör till
min personlighet att hålla
igång – och jag är rätt bra på
”– Skogsarbete, snickrande och
byggande är inte bara avkoppling.
Det hör till min personlighet att hålla
igång – och jag är rätt bra på att
hitta saker att göra.”
För Carl har skogen många
olika dimensioner. Skogen
ger möjlighet till rekreation
och arbete samt avkoppling
i naturen, men som politiker
vet han också hur viktig skogen är för den finländska ekonomin och sysselsättningen.
Och skogsfrågor är något
som han har arbetat mycket
med under sin tid som politiker.
– I SFP:s ministergrupp, som
jag jobbade för före tiden som
Europaparlamentariker, hade
jag ansvar för jord- och skogsbruksfrågor. Så jag har varit
ganska engagerad i sådana
frågor och kommit i kontakt
med en hel del branschfolk.
Han arbetar också med
jord- och skogsbruksfrågor i
Europaparlamentet och är av
den åsikten att en gemensam
europeisk skogspolitik inte
behövs.
– Jag är mycket kritisk till
det och det beror främst på att
Finland inte har någonting att
vinna på en gemensam och
harmoniserad skogspolitik.
Framför allt Sverige och Finland har helt andra förutsättningar, däribland mängden
skog, jämfört med andra europeiska länder, säger han.
Carl menar också att kunskapen om skogen är rätt dålig i Bryssel.
– Det finns en bristande inSkogsbruket 4/2011
Kritisk till pappers­
facket
Foto: Margita Törnroth
sikt och det krävs emellanåt
aktiva insatser från mig och
andra nordiska ledamöter för
att uppnå förbättringar.
Ifråga om den finländska
skogsindustrin hoppas han att
fasen av omstruktureringar är
förbi. Han betonar att skogsbolagen på sistone har presterat relativt goda resultat
och att framtidsutsikterna är
ljusare.
– Det ser onekligen bättre
ut för den finländska skogsindustrin, men det kan vända
snabbt på marknaden, vilket
påverkar skogsägarna. Tyvärr
kan vi politiker inte påverka
den biten och i slutändan är
EU:s roll ganska liten.
– Jag är också kritisk till
pappersfacket som har pressat
upp lönerna, vilket försämrar
förutsättningarna att bedriva
lönsam verksamhet i Finland,
säger han.
Haglund ställer sig positivt
till att användningen av biobränslen ska öka. Han välkomnar utvecklingen som har positiva effekter på klimatet och
den lokala sysselsättningen.
– Jag tror att satsningen på
biobränslen kan skapa en hel
del arbete på landsbygden
och det är mycket positivt.
Vill nå resultat
Många upplever att beslutsfattandet på EU-nivå är en
lång och ineffektiv process.
Som exempel upphörde stödet för användning av skogsbränslen vid årsskiftet och EU
har inte ännu klubbat igenom
ärendet.
– Att det tar tid att fatta beslut hör till demokratins avigsidor och ibland drar processen tyvärr ut på tiden. Men jag
är en ganska otålig människa
och är samtidigt resultatinriktad. Jag vill inte prata, utan
åstadkomma resultat och jag
är den förste att bli frustrerad
när något drar ut på tiden. m
Text: Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 4/2011
5
Skogsvård
Vad som göms i snö
kommer fram i tö
– inventera skogen
Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens checklista för skogs­
ägaren.
S
Pouttu på Skogsforskningsinstitutet.
– I samband med riksskogstaxeringen får vi resultaten
av hur omfattande snöbrotten har varit i vinter. Samma
skadegörare som förökar sig
i obarkat gran- och tallvirke
förökar sig lika väl i snöbrott.
Han tillägger att det är sam-
ma sak att lämna kvar träd
som har brustit under snön
som att lämna obarkat virke i
skogen under sommaren.
– Det är stor risk att märgborren slår till i tallar som
brustit under snötyngden.
Granen hotas av granbarkborren och den sextandade
barkborren.
Pouttu påminner att sorkstammen ännu är liten, men
på uppåtgående.
Två generationer
barkborrar
Efter fjolårets stormar finns
det fortfarande kvar vindfällen som inte har upparbetats
Foto: Marianne Palmgren
nöbrott förekommer
främst i stamtäta skogar som inte har röjts
eller gallrats.
– Snöbrotten slår till mycket
lokalt, men som tumregel kan
man hålla i minnet att områden som har haft stormar och
elavbrott är i den främsta riskzonen, säger forskare Antti
Granarna runt de granbarkborreskadade och döda träden ser ännu
friska ut, men är sannolikt också infekterade.
6
Skogsbruket 4/2011
Foto: Skogsbrukets arkiv
Snöbrott uppstår i täta ungskogar som varken röjts eller
gallrats.
på grund av att det rikliga
snöfallet försvårade avverkningsarbetet i de drabbade
områdena.
Pouttu berättar att risken för
skador av granbarkborre nu
är störst söder om Salpausselkäåsen.
– I fjol lyckades granbarkborrarna producera två generationer avkomma för första gången i Finland. Som
följd av massförökningen kan
granbarkborren utvecklas till
en farligare skadegörare än
förut.
Befogad oro
Jord- och skogsbruksministeriet kommer i år att reformera lagstiftningen kring
bekämpning av insekt- och
svampskador. En arbetsgrupp
har som uppgift att studera
bland annat hur uttag av energived och insekternas tidigare svärmning kan beaktas i
lagstiftningen.
Nu har jord- och skogsbruksministeriet gått ut med
en påminnelse om att skogsägare ska ta ut obarkat tallvirke före den första juli och
granvirke inom juli månad.
– Ministeriets oro är befogad. Enligt insektlagen
är skogsägaren skyldig att
transportera bort virke och
infekterade träd om mer än
tjugo stammar alternativt tio
procent av skogsbeståndet är
skadat, konstaterar Pouttu.
Han poängterar att de sista
datumen som gäller för att
transportera bort obarkat
gran- och tallvirke är delvis
föråldrad information.
– Om skogsägaren vill
skydda sin skog och vara på
den säkra sidan borde han ta
bort virket ett par tre veckor
tidigare än lagen kräver: Det
här gäller speciellt för södra
Finlands del. m
Text: Marianne Palmgren
Skogsbruket 4/2011
Kämpig vinter för
skogsägare
Granbarkborrar och mycket snö har i vinter förorsakat bekym­
mer för skogsägare i Östnyland.
– Det har i vinter förekommit
lokalt snöbrott som skogsägare i Östnyland har fått röja
upp, berättar revirinstruktör
Rune Grönberg på skogsreviret.
Skogsägare har under vinterns lopp också avverkat
granbarkborreskadad skog.
– Jag har kontaktat skogsägare som har granbarkborrehärdar i sin skog och vi har
överlag styrt avverkningarna
till områden som har granbarkborreskador.
– I vissa fall har skogsägare
fått avverka ett större område
än det han eller hon till en
början planerade. Nu gäller
det att följa upp läget och
också granska de skogar som
ligger mer avlägset på skogsfastigheten, säger Grönberg.
Kolla plantskogen
– Hjortdjursskadorna har varit mycket lokala. Djuren har
samlats på ett visst område då
de vandrat längs med samma
upptrampade stigar.
Spår av sorkar har också
noterats.
– Kolla om sorkarna har varit i farten på planteringsytan,
påminner Grönberg.
De första två åren efter
planteringen är risken som
störst att skogsplantorna dör.
– Visar det sig att det finns
luckor i plantbeståndet så ta
kontakt. Vi gör plantbeställningen direkt efter årsskiftet, men vi kan också hjälpa
till senare. I annat fall får vi
plantorna levererade till hösten, tillägger Grönberg. Ofta
glömmer skogsägaren bort
möjligheten att plantera på
hösten. Det ger möjlighet att
sprida sysslorna över en längre tidsperiod. Höstplanteringen brukar ske mellan augusti
och slutet av september.
– Vid höstplantering är det
skäl att undvika plantering på
mjäl- och lerjordar på grund
av risken för uppfrysning.
Snödrivor stoppat
självverksamma
– Självverksamma skogsägare har haft det kämpigt i
vinter. Det har varit tungt att
jobba i skogen med yrsnö
och svårforcerade snödrivor.
Många har i år inte avverkat
sådana volymer som de vanligtvis brukar.
– I gallringsbestånden har
snön ofta förorsakat höga
stubbar. Det här beror på att
det blir en slags snödyna mellan aggregatet och marken,
berättar Grönberg.
Den besvärliga vintern har
lett till att flera planerade avverkningar har skjutits upp.
– Vi har till exempel mycket
begränsat kommit åt att avverka på torvmarker då tjäle
saknades under snömassorna
och marken inte bar maskinerna. m
Text: Marianne Palmgren
7
Skogsvård
Nu kommer vägtrummorna att sättas på
hård test när snömassorna smälter.
Varannan skogsbilväg
svämmar över
Efter att vinterns snöplogande är ett minne blott tar översvämmade vägar vid. Skogs­
bilvägen blir okörbar om trumman är igenfrusen eller inte klarar av att ta emot allt
forsande smältvatten.
D
et lönar sig att gå
och kolla läget
om man känner
till vägavsnitt som
kan ha tagit skada av vattenmassorna.
Skogsförbättringsförman
Gunnel Englund på Kustens
skogscentral berättar att det
på närmare varannan skogsbilväg blir bekymmer med
översvämningar på våren.
8
– Översvämningen kan
bero på att vägtrumman är
frusen, alltså igentäppt av is.
Om möjligt, så lönar det sig
att ha en spolbil som tinar
upp trumman med ånga.
– På hösten kan man också
dra en slang eller dylikt igenom vägtrumman, och sedan
själv försöka tina upp den,
tipsar Englund.
Rengör trumman
En annan orsak till översvämmade vägar är att vägtrumman har för liten dimension
eller att utfallsdiket som för
bort vattnet inte fungerar på
rätt sätt.
– Alternativt har sand eller lera följt med vattenflödet
och fastnat i trumman och då
måste trumman rengöras.
– I de fall ska också sedimenteringsgropen framför och
efter trumman fördjupas för att
förhindra att trumman slammar igen på nytt. Det gäller
också att kolla upp utfallsdikets skick, förklarar Englund.
Hur gör man då vattnet
som orsakar översvämningen
kommer från grannens skog?
Borde grannen stå för iståndsättningskostnaderna?
Skogsbruket 4/2011
– Den bästa lösningen är om
man i godo kan komma överens om fördelningen av kostnaderna. Om det är fråga om
ett väglag fördelas kostnaden
på alla delägare, eventuellt
via den årliga vägavgiften.
Betongtrummor
måste förnyas
Förr var vägtrummorna av betong och de har en begränsad
livslängd. Då en väg grundförbättras byter man vanligtvis ut betongtrummorna.
– Om betongtrummorna är
rätt ditsatta, alltså till exempel att betongkulvertarna har
bundits ihop med järnband,
och trumman är tillräckligt
djupt, kan man räkna med att
betongtrummorna har en livslängd på 30–45 år. – En söndrig betongtrumma
måste direkt bytas ut. Risken
för en olycka är överhängande och väglaget bär ansvaret,
påminner Englund.
Nuförtiden är trummorna
av stål eller plast. Klass SN 8
är klassificerad för vägar.
– Fördelen med plasttrummor är att de inte rostar. Då
dimensionen är över 80 centimeter, alltså verkligt stora
trummor, blir ståltrummor ett
billigare alternativ.
info
Ett lastbilslass
material behövs
– Innan man börjar iståndsättningen lönar det sig att fundera hur den gamla trumman
fungerat och dimensionera
den nya rätt, säger Englund.
En minimigenomskärning
för en vägtumma är normalt
tjugo centimeter. Då man byter ut vägtrumman är det avgörande att det läggs tillräckligt med rätt material utanpå
och runt trumman så den håller belastningen vägen förorsakar.
– Ju mer material desto bättre. Man kan räkna med minst
ett lastbilslass, alltså ungefär
10 m³, om vägtrummans storlek är trettio centimeter eller
mera, konstaterar Englund.
– Materialet skall helst bestå
av grus eller krossgrus med en
dimension på högst 55 mm.
Om större stenar placeras direkt mot vägtrumman kommer de att med tiden söndra
trumman.
En vägtrumma med en genomskärning på tjugo centimeter kostar cirka tio euro
per meter plus mervärdesskatt. Därtill kommer maskinarbetstimmar och i vissa fall
kostnad för material, alltså för
kross eller sand. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
Översvämning
ett gissel på
åkerväg
Gunnel Englund granskar ett problemfall, en åkerväg på
drygt en kilometer som används för rekreation och virkeslagring. Ännu är vägen totalt insnöad men mycket snart
kommer den att svämma över och torka upp först långt
efter midsommar.
Runt problemavsnittet har marken försumpats av årligen
återkommande översvämningar, det växer bara några videbuskar och enstaka lidande björkar. Med andra ord en
ekonomisk förlust då skogsmarken i sig är bördig.
Vägavsnittet gränsar på ena sidan mot en åker och skog
finns på andra sidan om vägen. Det finns ett dike på vägens
åkersida.
– Skogssidan borde nödvändigtvis också dikas. Vattnet
från skogssidan måste ledas bort via en vägtrumma till
åkerdiket för att sedan därifrån ledas vidare.
– Terrängen längs med vägavsnittet stiger mot båda hållen, mot syd och mot norr. Därför borde åkerdiket vara rejält djupt så vattnet rinner bort, konstaterar Englund medan
hon kollar upp höjdkurvorna på kartan.
Hon tillägger att om vattnet inte på annat sätt fås bort
borde ett täckdike grävas över åkern och vidare ut till utfallsdiket.
– Problemavsnittet får ta emot vatten från flera riktningar så det krävs mycket bärande material på vägen. Vägen
borde också höjas aningen. Trummans dimension på vägavsnittet skall vara minst 30 centimeter. m
Text: Marianne Palmgren
Föreningen för Skogskultur gjorde en kulturgärning
– gav ut en gammal skogsfilm på DVD.
Föreningen för Skogskultur, som ger ut tidningen Skogsbruket och stöder information om
skogsbruk, har nu på DVD gett ut den film som gjordes till föreningens 50-års jubileum år
1960. Filmen, med sin tidstypiska prägel, är en varm beskrivning av skogsbruket i Svenskfinland såsom det tedde sig för femtio år.
från
Föreningen
för
Skogskultur
Skogsbruket 4/2011
Föreningens alla medlemmar har nyligen fått DVD:n tillsammans med årets medlemsbrev. Vill
Du ha ett eget exemplar? DVD:n kan köpas för 20 euro per styck. Kontakta då sekreteraren.
Genom att bli medlem kan även Du stöda föreningens verksamhet. Medlemsavgiften är endast 9 euro per år.
Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral,
Kvarngatan 15, 65100 VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn 040-5321165
9
Skogsskador
Sorkarnas antal ökar igen
Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på väg uppåt i södra
Finland. Det finns skäl att åtminstone försöka skydda plantorna mot angrepp av
sork.
Åkersork
Åkersorken är den sork som
åsamkar de flesta skogsskadorna. Åkersorken gnager
av eller ringbarkar plantorna
på vintern då den inte hittar
tillräckligt med annan föda
under snön. Då sorkstammen
är liten räcker gräs och annan
föda till, men då stammen blir
stor börjar sorkarna äta bark.
Snön gör dessutom att inte
rovdjur kommer åt sorkarna.
Det räcker med att en liten
del av barken är intakt för att
vattentillförseln skall tryggas,
men om plantan inte får vat-
ten dör den. Nyplanterade
plantor är mest utsatta och
dödligheten blir oftast hög.
Skadorna märks på våren då
snön smultit.
Vattensork och
skogssork
Vattensorken liknar en råtta
till utseendet och är en lokal
skadegörare. På vintern kan
vattensorken ställa till med
förödande skador i t.ex. åkerplanteringar då den äter bark
från trädrötterna eller små
rötter i sin helhet. Trädet förlorar då sin förmåga att ta upp
vatten och dör om rötterna är
helt förstörda.
Skogssorken, som också
kallas ängssork, är duktig på
att klättra i träd. Skogssorken
äter knoppar på barrträd och
barken på toppskotten. Små
plantor kan dö av angreppet,
men annars uppstår kvalitetsoch färgfel.
Förebyggande
åtgärder
Eftersom vattensorken dras till
prima mulljordar och skogssorken klättrar upp i t.o.m.
fyra meter höga träd är det
Barkgnag upp längs stammen ger kvalitets- och färgfel. Bara
små plantor kan dö av gnaget.
10
Foto: Gerd Mattsson-Turku
S
orkstammen har en
cykel på tre år och
Skogsforskningsinstitutet varnar nu för
att stammen kommer att ha
en topp under vintern 2011–
2012. Sorkarnas antal har
ökat varje gång som stammen nått sin kulmen under
2000-talet. Detta betyder att
sorkskadornas antal har ökat
för varje gång och tyvärr har
forskarna inga svar på varför
sorkarna blir fler. Det finns tre
olika slags sorkar i södra Finland; vattensork, skogssork
och åkersork.
När barkgnaget
sträcker sig runt
hela plantan dör
den.
svårt att förebygga skador av
dessa.
Åkersorken måste ha en viss
andel gräs i sin föda för att överleva, så därför lönar det sig att
hålla förnyelseytorna gräsfria.
I riktigt extrema fall kan det
löna sig att skjuta upp planteringen tills sorkstammens topp
är förbi. Björk och ädla lövträd
lönar det sig att skydda med
mekaniska skydd.
Om sorkskador uppstår går
det att ansöka om Kemerastöd för naturskada, som
täcker plantkostnaden och
en del av de övriga förnyelsekostnaderna, förutsatt att
skadan är över en halv hektar.
Det lönar sig också att teckna
en skogsförsäkring som täcker
kostnader som inte ersätts av
Kemera-lagen. m
Text: Siv Vesterlund
Vattensorken äter trädens rötter och gångarna kan sträcka sig
fyrtio centimeter ner i marken.
Skogsbruket 4/2011
Skogsskador
Rekordstora
ersättningar för
stormskador
Två år med omfattande skador i skogarna har gjort att allt fler
skogsägare tecknar skogsförsäkring, men också att försäk­
ringsbolagen höjer sina premier.
Många skogsägare har bara försäkrat sin skog mot brand,
när stormar de facto åstadkommer 70–80 procent av ska­
dorna på skog.
I
fjol blev det i måndasskiftet juli–augusti omfattande stormskador i
skogar på många håll i
landet. Bland annat Kronoby
och Väståboland drabbades. I
vår väntas omfattande skador
av granbarkborre i östra Nyland.
Rusch efter hårda
stormar
– Några veckor efter omfattande stormskador i skogar,
kommer skogsägare in och
vill teckna skogsförsäkringar,
säger Leena Lindfors på Lokalförsäkrings kontor i Lovisa. Många har idag sin skog
enbart försäkra mot brand
och många vill utvidga försäkringen till att också täcka
stormskador.
Lokalförsäkring har tre olika
skyddsnivåer i sina skogsförsäkringar. Den mest omfattande skogsförsäkringen ersätter också skador av insekter.
Enligt Lindfors är många av
deras kunder oroliga för de
skador av granbarkborre som
i höstas och i vinter har upptäckts i granskogarna i östra
Nyland.
– Efter snösmältningen räknar vi med att det börjar komma in skadeanmälningar.
Skogsbruket 4/2011
Åsa Kronlund på Karleby
Lokalförsäkring har samma
erfarenheter som Lindfors.
– Stormarna i månadsskiftet
juli–augusti fällde en hel del
skog i Kronoby och Karleby,
säger Åsa Kronlund. Många
skogsägare tog kontakt för att
kolla upp vilken slags skogsförsäkring de hade. Brand är
fortsättningsvis vanligast trots
att stormskador är de mest
ödesdigra. Och många som
inte tidigare hade sin skog
försäkrad valde att teckna en
skogsförsäkring mot brand
och storm.
Med ett stockträd
försäkrar du 15
hektar skog
Omfattande stormskador i fjol
och sorkskadorna 2009 gör
att de flesta försäkringsbolag
höjer sina premier. I fjol utbetalde försäkringsbolagen
sammanlagt över 17 miljoner
euro för stormskador i skog.
– Trots att det de senaste tio
åren har varit flera hårda stormar med omfattande skador i
skogarna, har bara en tredjedel av skogsägarna sina skogar
försäkrade mot stormskador,
säger Seppo Pekurinen på
Finansbranschens Centralförbund. En skogsförsäkring är ett
billigt sätt att trygga värdet på
sin skog. För priset på ett stockträd försäkrar en skogsägare
omkring 15 hektar skog mot
skador av brand och storm.
Enligt Åsa Kronlund på Lokalförsäkring kostar en försäkring mot brand omkring 60
cent/hektar och en försäkring
mot både brand och storm
lite under 2 euro/hektar. Och
premierna är avdragsgilla i
skogsbeskattningen.
Sorkskador igen
nästa vinter
Allt tyder på att vi nästa vinter kommer att få omfattande
sorkskador i hela landet,
minst av samma storleksordning som för ett par år sedan.
Stormskadorna befaras öka
och vi får vara glada så länge
vi klarar oss undan Gudrunliknande stormar, som i Sverige i januari 2005 fällde 75
miljoner kubikmeter skog.
De fem senaste åren har vi
haft drygt 8 000 skogsbränder.
Men tack vare ett väl utbyggt
skogsbilvägnät blir bränderna
sällan omfattande. En skogsbrandyta hinner i snitt inte bli
större än en halv hektar förrän
den är släckt. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Britterna
stoppade utförsäljning av
statsskogar
Den brittiska regeringen ville sälja ut närmare
260 000 hektar statlig skog
för att förbättra statskassan,
men britterna protesterade
och tvingade jordbruksministern att lägga förslaget
på is. Genom försäljningen
skulle staten ha kammat
in närmare 300 miljoner
euro. Omkring 18 procent,
750 000 hektar, av skogarna i Storbritannien ägs av
staten.
Åtta av tio britter motsätter sig en utförsäljning av
statens skogar. Margaret
Thatcher ville redan på
1980-talet sälja ut statlig
skog utan att lyckas. Britterna fruktar att allmänhetens tillträde till skogarna
kunde äventyras och att
skogarna inte skulle skötas
om de privatiserades. m
President förbjuder motorsågar i naturskog
För att förhindra att Filippinernas återstående naturskogar huggs ner, har
presidenten tagit ett nytt
grepp och förbjudit bandtraktorer, motorsågar och
väghyvlar i naturskogar,
skriver atl.nu.
Även i restskogar, alltså
all skog som inte är planterad, råder förbud. Avverkning är hädanefter endast
tillåten i plantageskog.
Presidenten Aquino III
har även skapat en arbetsgrupp som ska bekämpa
olagliga avverkningar i de
återstående naturskogarna.
m
11
Skogsvård
Vad jag behöver veta
då jag ska plantera
Första veckan i maj brukar planteringssäsongen normalt inledas i södra Finland.
Plantleveranserna från plantskolorna har påbörjats mycket tidigare. De flesta plantor
levereras djupfrysta och det betyder närmare en vecka för upptining. Först då är
plantorna klara för plantering.
N
Foto: Margita Törnroth
är plantskolorna
skickar iväg plantorna är de djupfrysta. Vintern har
de tillbringat i papplådor i
frysrum som håller en temperatur på -4 grader. Plantorna
ska vara upptinade innan de
planteras.
12
Plantera före
midsommar
Plantera björk först
och gran sist
Det är bra om du hinner få
planteringarna undanstökade
till midsommar. Du kan utan
problem lagra plantorna närmare två månader i skogen i
papplådor bara du följer Rolfs
råd.
Men planteringen blir besvärligare om plantorna börjar skjuta skott och nya rötter.
Rötterna startar sin tillväxt
fort och redan ett par veckor
efter upptiningen är rotklumpen täckt av centimeterlånga
vita rötter. Dessa nya rötter
växer lätt in i grannplantans
rotklump. När du tar isär
plantorna förstör du de nya
rötterna.
De nya ljusgröna skotten är
spröda och bryts lätt när du
hanterar plantorna. Du ska
ta dem ur lådan, placera dem
i plantkorgen och låta dem
passera genom planteringsröret.
Om du har flera trädslag att
plantera, ska du börja med
björk. Björkplantorna är stora
och svåra att hantera. Plantskolorna levererar dem vanligtvis i säckar med 50 plantor
Ytan på rotklumpen är ofta
täckt av små korn. Det är vermikulit, upphettad lera, som
strös på myllan i såddkrukorna. Vermikuliten tar upp
fukt och reflekterar solljus så
att myllan i krukorna inte blir
för het och skadar fröet under
soliga, varma dagar.
per säck. Björkplantorna tappar lätt sina blad. Vårtbjörkar
har vårtor på stammar och
Revirinstruktör Rolf Wickström
på Södra skogsreviret ger här
några råd till skogsägare som
ska plantera i vår:
1. Reservera omkring en vecka för
upptining av plantorna. Papplådorna placerar du på en skuggig plats utomhus. En lada eller ett
vedlider duger också bra. Se till att solen inte kommer åt att
skina på lådorna.
2. Om du har bråttom kan du skynda på upptining genom
att bevattna plantorna med vatten som är högst 10–15 grader
varmt. Då har du dem planteringsklara på ett par dagar.
3. Om du lagrar plantorna längre än en vecka, bör du vattna
dem en gång per vecka. Du bör också vattna dem ordentligt
strax innan du ska plantera dem. Då är plantorna välrustade
för en torrperiod i skogen. En planta med en genomdränkt
rotklump passerar också smidigare genom planteringsröret.
4. Papplådorna innehåller vanligtvis 150 plantor. Efter en
längre tids förvaring i oöppnade lådor börjar plantorna mögla. Öppna locket eller stick hål i det så att plantorna får luft.
Om du väljer att öppna locket har du svårare att transportera
lådorna vidare. Själv väljer jag att sticka hål i locket och i
sidorna på papplådorna.
5. En natt med kyla kan göra att upptinade plantor i en
papplåda i skogen igen fryser så att rotklumparna tar fast
i varandra. Sära inte på plantorna med våld, för det förstör
rotsystemet och rotklumparna smulas sönder.
Plantera aldrig en planta med frusen rotklump. Den kan
inte ta upp vatten.
Skogsbruket 4/2011
Foto: Gunnar Salingre
Värdefulla plantor
kan behöva skydd
Sorkarna kommer att öka i sommar och nästa vinter och i
huvudstadsregionen breder citykaninen ut sig. Om du har vär­
defullare trädplantor, lönar det sig att satsa på skyddsrör runt
plantorna.
kvistar och de fungerar som
sandpapper. När du bär säckar med björkplantor, skavar de
mot varandra och de tappar
lätt hälften av sina blad. Det
kommer nya blad, men plantan lider av bladförlusten.
Tall planterar du efter björk.
Tallen skjuter skott tidigare
än gran och de nya skott är
spröda och brister lätt.
Granplantor är minst ömtåliga.
Välj rätt planterings­
punkt
Du ska inte dränka din planta.
Rätt planteringspunkt är mitt
uppe på markberedningshögen eller i kanten av harvningsspåret. Plantan ska absolut inte planteras i en grop
där vatten samlas.
– Tyvärr väljer nio av tio
skogsägare att plantera plantan där harvningsspåret är djupast, säger Rolf Wickström.
Plantan ska du plantera tillräckligt djup så att torvklumpen är minst ett par centimeter
under markytan. Plantan lider
inte fastän 1/3 av stammen är
inne i jorden. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 4/2011
Foto: Forestum Oy
Plantera aldrig en planta i
botten på harvningsspåret eller i en grop. Där samlas vatten, som dödar plantan, då
rötterna inte får syre.
S
kyddsrören
skyddar
plantorna mot gnag
både vid stambasen och
upp längs stammen. Vid odling av ädla lövträd i skogen
är det en nödvändighet, då
även rådjur, andra hjortdjur
och harar gärna äter välsmakande lövträd.
Nu finns det en ny typ av
skyddsrör som ska vara bionedbrytbara. De är gjorda
av en blandning av plast och
stärkelse. Livslängden är beräknad till 3–5 år.
På Åland behövs
skyddsrör
På Åland har landskapsregeringen använt skyddsrör främst
vid plantering av ek och fågelbär i landskapets egna skogar.
– Vi måste skydda plantorna
för annars äter rådjuren upp
dem, säger Ray Holmlund
som ansvarar för landskapets
egna skogar. Men rören kräver
skötsel. Träkäpparna som ska
hålla rören på plats murknar
nere vid markytan och brister
efter några år. Senast då börjar rören luta, men ofta redan
tidigare av vindens och snöns
påverkan. Rören ska kollas
varje år och de som är sneda
ska rätas upp. Ett rör som är
Tack vare stärkelsen bryts skyddsrören ner snabbare.
snett drar plantan med sig.
– Dessutom ska planteraren
vara omsorgsfull och se till
att skyddsröret blir ordentligt
nedtryckt i marken så att luft
inte kommer in underifrån
och kan passera upp genom
röret. Den höjda temperaturen i röret i kombination med
”korsdraget” kan under varma
sommardagar bidra till en uttorkning av plantan. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Visste du att…
En kubikmeter stock ger:
•0,45 kubikmeter sågade trävaror som t.ex. plankor, bräder, paneler och ribbor
•0,30 kubikmeter flis som används för papperstillverkning
•0,14 kubikmeter sågspån som används för tillverkning av spånskivor
•0,10 kubikmeter bark som används som bränsle.
13
Skogsvård
Markbered rätt
Markberedningen är avgörande för att optimala förhållanden skapas för de frön el­
ler plantor som skall bli den nya skogen. Lucker jord, höjd marktemperatur, mindre
konkurrens från annan växtlighet och skydd mot snytbaggar eftersträvas. Det kostar
att markbereda och fel metod kan till och med skapa problem för den nya skogen.
N
u när tjälen går ur
marken blir det
bråda tider för
markberedningsentreprenörerna. Skogsvårdsföreningarna och skogsbolagen har långa listor med
beställningar på markberedning som skall utföras under
sommaren. Det mesta av
markberedningen i Svenskfinland är fortfarande harvning
och i dagligt tal är harvning
och markberedning nästan
synonymer. Det finns ändå
flera metoder att ta till och valet av metod skall alltid utgå
ifrån markens egenskaper och
om markberedningen görs för
frö eller för planta. Alltför ofta
väljs metod enligt vilken maskinpark som finns på orten.
Om inget annat än harvning
beställs av entreprenörerna
kommer de inte att investera
i annan utrustning.
Harva på grov mark
Fröträdsställningar och sådd
görs oftast på grövre, sandiga
jordar som släpper igenom
vatten så att frön och plantor
inte dränks. Där är harvning
den perfekta metoden. När
man markbereder för frö räcker det med en mycket grund
harvning. Harven skrapar
fram jorden under mossan så
att fröet kan komma i kontakt
med mineraljorden för att få
tillräckligt med fukt. Avdunstningen från den blottade jorden är lägre än från den orörda jorden. Frön som landar i
mossan gror nog också men
groddplantorna torkar snart ut
om roten inte når ner till den
fuktiga jorden under mossan.
Om harven går onödigt djupt
hamnar fröna i den rödaktiga
rostjorden som ”lever” mera
än det översta bleka jordlagret
när marken fryser.
Harvning är lämpligt också
för plantering om marken är
genomsläpplig. Harvning är
billigt och effektivt och harven skapar en stor mängd
planteringspunkter, men det
kan vara en utmaning att hitta
de bästa planteringsställena.
På blötare partier måste plantorna upp ur harvspåret. Plantor som står i vattenpölar är en
alltför vanlig syn och då säger
vi lätt att plantan sattes på fel
plats. Fast det första misstaget kanske begicks när man
beställde markberedningen?
Harvning öppnar också marken för naturliga frön och
man får lätt en inblandning
av olika lövträd. Mångfald är
förstås välkommet men med
antalet stammar som skall röjas bort stiger kostnaderna för
plantskötseln.
Höglägg på tät mark
På tätare marker med en högre
finkornsandel är någon form
av högläggning att föredra.
Har du tänkt plantera gran
är det antagligen så att högläggning är den mest lämpliga metoden. Den vanligaste
metoden är fläckhögläggning.
Med grävmaskin eller med
en högläggare fläker man av
ett skikt mossa och jord som
svängs upp och ner bredvid
fläcken.
Planteringshögen
skall inte vara högre än 10–
20 centimeter och den skall
vara minst 40 x 40 centimeter
bred. Plantan skall planteras
djupt i högen så att rotklumpen kommer ner till mossan
under högen. I den kompost
som bildas inne i högen frigörs näring som plantorna
genast kan ta upp.
Högläggningen har skapat goda planteringspunkter. Niklas Illman jämför med plantorna i fläcken och i omarkberett, redan
efter en växtsäsong är skillnaden tydlig.
14
Skogsbruket 4/2011
Harvning passar inte överallt.
På täta marker samlar harvspåret vatten och plantorna
dränks. Om några år kommer
glasbjörkarna att frodas här.
Granen behöver inte stampa
efter plantering. Rätt markberedning och planteringspunkt
ger fart åt plantorna. De här
granarna är fem år gamla.
Invers markberedning är
den nyaste markberedningsmetoden. Man gräver helt
enkelt upp en ordentlig torva
och svänger den upp och ner
i gropen som bildas. Metoden är skonsam mot landskapet och vid försök har det
visat sig att plantorna har en
mycket bra överlevnad och
tillväxt i den lilla hög som
bildas. Problemet ligger på
kostnadssidan. Det är omständligt och krävande att få
ner torvan tillbaks i gropen
utan att det blir luftfickor i
botten. Det jobbas en del
med produktutveckling och
det finns redan specialbyggda skopor som gör arbetet
lättare och billigare.
På riktigt blöta marker
görs högläggning med fåror.
Grunda diken tas upp och
dikesmassorna portioneras ut
i små högar för planteringen.
För den här metoden gäller
samma vattenskyddsåtgärder
som vid dikning. m
Text och foto: Johnny Sved
Skogsbruket 4/2011
15
Skogsvård
Nytt koncept för
skogssådd
Ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på marknaden
nästa år. Idén bygger på att fröet levereras tillsammans med den näring det behöver
för att överleva och växa den första tiden ute i skogen.
S
åddpucken
består
av ett frö inne i sammanpressad torv. Torven innehåller kristaller som suger upp fukt och
den är gödslad. Pucken bär
i praktiken med sig sitt eget
trädgårdsland ut i skogen, på
samma sätt som täckrotsplantorna har sin matsäck med
sig i torvklumpen. Namnet
kommer av att den liknar en
ishockeypuck.
Fröet placeras i ett ca 2 millimeter djupt hål i pucken
varefter hålet täcks med vermikulit. Efter det appliceras
ett tunt lager lim på pucken,
som ska hålla vermikuliten
och fröet på plats. Det vita på
puckarna är lim.
Bra resultat från försök i Finland
Forststyrelsen har testa såddpuckarna i norra Finland och resultaten är lovande.
– I fjol fick vi några tusen
puckar för test och i vår får vi
lite mera, säger Timo Kemppainen på Forststyrelsens kontor i Uleåborg. Om de fortsatta testerna utfaller lika väl och
produktionen kommer i gång
på allvar, blir Forststyrelsen i
norra Finland en stor köpare.
– I norra Finland, norr om
Sodankylä, är det stor fröbrist.
De frön som hinner mogna på
träden, går till plantskolor, så
skogssådd är omöjlig fastän
16
markerna lämpar sig för det.
Därför är plantering den förnyelsemetod som vi använder
och det blir dyrt. Pucken skulle vara en bra lösning. Ett eller två frön per puck gör sådd
möjlig, då fröåtgången inte
blir större än i plantskolor.
Bra grobarhet
– Vi har testat såddpuckarna
på två förnyelseytor, den
ena var markberedd och den
andra omarkberedd. Vi placerade ut 3 000 puckar per
hektar och 70 procent av dem
grodde. Puckarna innehöll ett
frö. Resultatet var lika bra på
den omarkberedda ytan.
– Jag tror verkligen på
såddpucken och hoppas att
produktionen snabbt kommer igång i Storuman. Den
bästa lösningen är att kunden levererar frön och får
välja om det ska vara ett eller två frön i puckarna. Det
borde också vara lätt att göra
”planteringen”
maskinell.
Puckarna är inte alls lika ömtåliga som plantor och de tar
mycket mindre utrymme. Jag
uppskattar att Forststyrelsen
kunde köpa miljontals puckar
enbart för norra Finland under förutsättning att priset är
konkurrenskraftigt
jämfört
med plantering. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 4/2011
Många trädslag kan
puckas
Pucken är i torrt tillstånd
knappt 5 centimeter i diameter och lite under 2 centimeter hög. När pucken kommer
i kontakt med markfukt, dagg
eller regn sväller den snabbt,
fukt tränger in till fröet och
det börjar gro.
Puckarna placeras ut med
ett specialkonstruerat planteringsrör. Planteraren trycker
ner pucken ungefär 4 centimeter i markberedningsspåret.
Skogforsk har testat såddpucken i fält och enligt forskare Ulfstand Wennström
visar försöken att tallplantor
från puck växer drygt 30 procent snabbare än tallplantor
från vanlig sådd. De har också högre överlevnad.
Enligt Wennström ska det
nog också gå att pucka gran
och lärk och kanske också
vårtbjörk.
Mellanting mellan
sådd och plantering
Anders Landström i Storuman, Sverige, är mannen
bakom såddpucken. Enligt
Landström är puckarna prak-
tiskt taget okänsliga mot det
mesta.
– De behöver ingen tillsyn
under lagring och transport.
De aktiveras först när de kommer ut i skogen och tar upp
fukt. Puckarna är dessutom
tillräckligt starka för att hålla
för maskinell utplacering
i samband med maskinell
markberedning.
– Såddpucken är ett mellanting mellan frösådd och
plantering. Då det går snabbt
att placera ut dem, blir skogsförnyelsen också billigare än
plantering, omkring 65 procent billigare har jag räknat
ut. I de försök jag har gjort har
närmare 80 procent av fröna
grott.
Såddpuckarna med ett frö i
varje puck, kostar omkring 40
öre eller 4 cent. En 1-årig tallplanta kostar knappt 20 cent
eller en såddpuck kostar omkring en femtedel av vad en
planta kostar. Det går också
betydligt snabbare att placera
ut såddpuckar än att plantera
täckrotsplantor med planteringsrör. Enligt Landström går
det nästan tre gånger snabbare. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Puckarna placeras ut med ett specialdesignat planteringsrör.
Nordens ledande skogsmässa för framtidens skogsbruk
På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner
och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter,
testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter.
SkogsElmia arrangeras självklart utomhus - i skogen.
Välkommen till skogarna söder om Jönköping den 26-28 maj 2011. www.skogselmia.se
Skogsbruket 4/2011
26 - 28 maj 2011
17
Foto: Jan Bengtsson
Skogsvård
Vid kontinuerlig förnyelse avverkas 30 procent av volymen
med 20–25 års intervall.
Debatterad skogsmetod
snart tillgänglig för
skogsägare
Förespråkare anser att kontinuerlig förnyelse är bättre för naturen och dessutom en
lönsam metod. Tvivlare påminner om dimensionsavverkning som i tiderna lämnade
efter sig en sönderavverkad skog.
O
berört går inte
skogsskötselmetoden förbi. Nu
är den på väg att
skrivas in i skogslagen, som
ett komplement vid sidan om
vårt vanliga skogsbruk.
Kontinuerlig förnyelse saknar de utvecklingsskeden
man är van vid att hör ihop
med skogsbruk, alltså plantskogar, gallringsskogar och
förnyelsemogen skog. Istället
finns alla diameterklasser i
skogen representerade.
18
Beståndet förnyas genom att
enskilda träd och trädgrupper avverkas eller så utförs
en starkare gallring alternativt
plock- eller luckhuggning.
Landskapet förblir så gott
som oförändrat genom årtiondena.
Främst granskogar
Än så länge är forskningen
kring skötselmetoden begränsad och frågorna hopar sig.
Forskare Sauli Valkonen
från Skogsforskningsinstitutet
har sedan början av 1990-talet studerat vilka möjligheter
det finns att använda skötselmetoden i Finland.
– Metoden kan tillämpas i
främsta hand i granskogar i
södra Finland och i torvmarksskogar, alternativt i tallskogar
på karga marker i norr och i
kommunernas rekreationsskogar.
– Forststyrelsen kommer
sannolikt att vara den största
användaren av metoden. De
har hundratusentals hektar
specialskog som lämpar sig
för kontinuerlig förnyelse.
Inte dimensions­
avverkning
Många skogsägare minns tiden före år 1950 och dimensionsavverkning, som gick ut
på att träden avverkades så
fort de nått en viss dimension och med tiden utarmades
skogen.
Skogsbruket 4/2011
Grundtanken med kontinuerlig förnyelse och dimensionsavverkning är densamma, även om det nu inte
handlar om att gå tillbaka i
tiden.
– Åsikterna svallar. Vissa
skogsägare vill inte ens höra
nämnas ordet kontinuerlig
förnyelse, medan andra är
fulla av iver och beredda att
testa metoden i praktiken, berättar Valkonen.
– Vi har redan den grundkunskap om skogens ekologi
som behövs, nu gäller det att
tillämpa kunskapen på ett
helt nytt sätt. Till exempel hur
många plantor behövs för att
förnyelsen skall lyckas, vid
kontinuerlig förnyelse gäller
inte skogsvårdsrekommendationerna längre, säger Valkonen.
permanent körstråkssystem,
där avståndet mellan körstråken är 20–30 meter. En stor
avverkningsmaskin har bättre
möjligheter att styra träden ur
beståndet och upparbeta dem
på körstråket. Det här minskar skador på träden som blir
kvar.
– Jämfört med vårt vanliga
skogsbruk måste större arealer avverkas för att uppnå
samma virkesvolym. Det här
ökar risken för körskador och
rotröta. Manuell avverkning
minskar på risken för skador
men då ökar avverkningskostnaderna.
Rosell tillägger att avverkningskostnaderna per kubikmeter kan jämföras med gallring.
– Vi rekommenderar att uttaget är max trettio procent
av volymen. Vid större uttag
ökar risken för vindfällen och
sänkt tillväxt i skogen som
blir kvar.
Frihet under ansvar
Flera möjligheter
Blädning, måldiameterhuggning, luckhuggning samt överhållen skärm är alla exempel
på metoder inom kontinuerlig
Foto: Jan Bengtsson
Sverige har längre erfarenhet
av kontinuerlig förnyelse än
vi har. I Sverige infördes år
1993 en skogspolitik som gav
skogsägarna ett mer varierat
skogsbruk, däribland kontinuerlig förnyelse som skogsskötselmetod.
– Skötselmetoden kan användas på 5–10 procent av
skogsarealen, berättar jägmästare Sverker Rosell på
Skogsstyrelsen. Han leder
sedan år 2008 projektet Hyggesfritt skogsbruk och kontinuitetsskog.
– Skogsindustrin i Sverige
har visat ett intresse för kontinuerlig förnyelse. Bland annat
planerar SCA, ett privat skogsbolag, att använda metoden
på 50 000 hektar skog.
Rosell berättar att modern
teknik används vid kontinuerlig förnyelse.
– Man använder sig av ett
förnyelse som används i Sverige.
– I Sverige behövs ingen avverkningsanmälan göras vid
gallring eller vid kontinuerlig
förnyelse. Därför har vi dålig
kunskap om omfattningen av
de olika metoderna.
– Vi tror att måldiameterhuggning används minst
medan skärmställningar är
vanligast och kan utföras i
både gran- och tallskog.
När det kommer till skogens
produktion varierar undersökningarna stort.
Rosell konstaterar att vissa
uträkningar indikerar att tillväxten minskar med 15–40
procent då man jämför kontinuerlig förnyelse med vårt
vanliga skogsbruk.
– Tillväxten minskar väsentligt sannolikt därför att man i
praktiken gjort stora virkesuttag och skapat för stora luckor
i skogen.
– Så finns det forskare som
anser att man inte förlorar i
produktionen. Förutsatt att
man undviker att skapa luckor vid avverkning och inte
skadar den skog som står kvar
samt lämnar kvar ett tillräckligt virkesförråd.
Exploaterande
skogsbruk
Kontinuerlig förnyelse är bättre ur miljösynpunkt än vårt
vanliga skogsbruk.
– Det finns en risk att man
använder kontinuerlig förnyelse, som har stämpeln miljövänlig metod, i skogar där
naturvärdena försämras av
alla former av skogsbruk, säger Rosell.
– Skogsägare kan också använda kontinuerlig förnyelse
för att undvika förnyelsekostnader. Eller man lämnar inte
kvar tillräckligt med skog efter
avverkningen, alternativt inte
ser till om det finns förutsättningar för skogen att självföryngras, avslutar Rosell. m
Vad heter
metoden?
I Sverige har man valt (kal)
hyggesfritt skogsbruk som
samlingsnamn för flera
metoder. Vi har valt kontinuerlig förnyelse för att beskriva att skogen består av
träd av olik ålder. På finska
används ofta jatkuva kasvatus. m
Exempel på volymblädning,
tidsintervallet mellan ingreppen är 10–30 år. Föryngringen sker på naturlig väg. På
fotot Sverker Rosell.
Skogsbruket 4/2011
19
Ved till varje bastu
• Du kan få luften i din bastu till hundra grader på tio minuter.
• Snabbare värme med ved som är kluven
• Använd syrfällning om du hinner göra din ved först under semestern
E
raturen behöver inte vara
speciellt hög, runt 80 grader,
och därför kan man njuta av
bastubadandet en längre tid.
Luften är ganska fuktig.
Några andra, kanske minoriteten, tycker att det väsentliga är att det är hett i bastun. De använder inte vatten
utan njuter av att det snabbt
blir varmt i bastun tack vare
Foto: Pasi Nokelainen/kuvaus.fi
nligt
entusiastiska
bastubadare ska en
ordentlig, traditionell
badfärdig bastu ha
varma eller heta väggar och
en varm bastulave. Stenvolymen i bastuugnen ska vara
så stor att man kan bada hela
natten och när man häller lite
vatten på stenarna, ska ångan
komma snabbt. Lufttempe-
en hög, torr temperatur, ofta
100 grader eller till och med
högre.
När man eldar en traditionell bastu, kräver den stora
stenvolymen i bastuugnen tid
för att bli het. Minimum är en
timme. Ofta krävs det några
timmar innan man kan stänga
spjället. Klabbar av normal
storlek duger, dvs. sådana
som vedhandlare säljer.
Den andra varianten av bastubad kräver att bastuugnen är
konstruerad för kontinuerlig
eldning. Stenvolymen är liten
och idén är att värma luften
i bastun snabbt. Så snart eldningen upphör, börjar bastun
svalna.
Små vedpinnar ger
stor effekt
Det behövs oerhört lite energi
för att värma bara luften, inte
stenar, väggar och bastulaven. När man eldar med ved,
beror effekten bland annat på
hur stor yta vedklabbarna har.
Med en stor yta sker förbränningen som kemisk process
snabbt.
Ingenjör Jorma Suutarinen
har räknat ut hur mycket vedklabbens yta växer när man
klyver den. Om längden är
33 centimeter och diametern
8 centimeter, växer ytan med
56 procent när vedklabben
klyvs i två delar. Om man
klyver vedhalvorna blir ytan
114 procent större jämfört
med den runda klabben. Om
man ytterligare klyver fjärdedelarna blir ytan 227 procent
större. Med mycket små vedpinnar kan värme produceras
oerhört snabbt.
20
Därför är det fullt möjligt
att elda luften i bastun till 100
grader på tio minuter. Men då
talar man om lufttemperatur,
inte om stenar, lave och väggar.
Innan man börjar tävla hur
snabbt en bastu kan eldas är
det skäl att iaktta att skorstenar inte tål hur mycket värme
som helst. Bastuugnar är konstruerade så att rökgaserna är
heta när de når skorstenen.
Tegelskorstenar skadas lätt.
Bra ved behöver
vårtorka
Förr utnyttjade man årstidsrytmen för att få bra kvalitet
på sin ved. Man högg veden
vintertid och lade upp den i
travar på öppna platser innan
snön smälte. När vårsolen
började skina och torra vårvindar susa, fanns det inga
mögelsporer i luften.
Resultatet var att det inte
fanns några spår av mögel
på vedklabbarna. Veden inne
i klabbarna var fuktig, men
veden torkade snabbt före
hösten.
I dag används vedmaskiner. Den bästa kvaliteten får
du om du lagrar massaved
som ska bli ved vid vägkanten i god tid före våren så att
klabbarna är torkningsfärdiga
innan snön smälter.
Syrfällning är en
bortglömd metod
Men vad gör den som själv
ämnar göra sin ved, men har
semester först i juli? Om du
gör din ved så sent som i juli,
får du mycket lätt mögelprickSkogsbruket 4/2011
ar på vedklabbarna. Dåliga
somrar som kännetecknas av
hög temperatur och hög fuktighet, som i fjol, får ingen ordentlig ved.
En möjlighet är att använda
syrfällning, en nästan en bortglömd torkningsmetod. Den
fungerar bra för lövved ännu
i dag.
Vid syrfällning fälls träden
då bladen är fullt utslagna,
men lämnas kvar i skogen
okvistade. Stammarna torkar
då vatten avdunstar genom
löven. Därför är det viktigt att
kronorna på de fällda träden
är så fria som möjligt. Det
är inte bra att fälla flera träd
på varandra. Torkningen sker
snabbast i glesa bestånd.
Efter 4–6 veckor har bladen
vissnat. Då kan man kvista
träden och forsla bort stammarna. Det är ingen brådska
då okvistade träd bibehåller
sin kvalitet.
På sensommaren fungerar
Lite fysik
Specifik värmekapacitet
eller ämnets förmåga att
magasinera termisk energi
är för luft så låg som 1,00
kilojoule per kilogram och
celsiusgrad. Luftens densitet är cirka 1,3 kg/m³. Om
bastuns volym är 10 kubikmeter, väger luften 13 kg.
För att värma bastun till
100 grader, behövs en energimängd som motsvarar
1 300 kilojoule.
Ett kilo torr ved innehåller en energimängd som
motsvarar cirka 15 000 kilojoule. För att värma enbart luften i bastun behövs
det mycket lite ved. Bastuugnens effekt avgör hur
snabbt luften i bastun kan
värmas. m
Skogsbruket 4/2011
Foto: Matti Kärkkäinen
Förr i tiden var kvaliteten på
veden hög. Man högg och
transporterade veden på vintern till travar där den började
torka innan snön smälte.
syrfällning ända till lövfällningen.
Metoden kan användas
även före lövsprickningen.
Efter fällningen spricker små
blad fram på kvistarna, som
sedan vissnar. Stammarna
torkar dock inte lika effektivt
som när träden fälls på sommaren.
Om det är brist på ved, kan
man använda syrfällda stam-
mar redan på vintern. Fuktigheten är så låg att veden brinner väl. Det är dock bättre om
veden får torka normalt innan
den används.
Runda, grova klab­
bar brinner länge
Om du behöver låg värme under en längre tid, ska du använda stora vedklabbar, gärna
Japans behov av
sågvaror ökar
Det kan ta upp till fem år att återuppbygga Japan efter jordskalvet och tsunamin, skriver Världsbanken i sin rapport.
Kostnaderna för skadorna efter katastrofen kan uppgå till
mellan 122 och 235 miljarder dollar. Enligt Världsbanken
väntas de privata försäkringsbolagen endast stå för en förhållandevis måttlig del av kostnaderna, mellan 14 och 33 miljarder dollar. Större delen av kostnaderna belastar därmed
hushållen och staten.
Återuppbyggnaden kommer att ta fart efter sommaren.
Med återuppbyggnaden ökar importen av sågvaror. Av länderna i Asien har Japan länge varit det viktigaste för Finlands
såg­varuexport. Finland har dock de senaste åren tappat
marknadsandelar till bl.a. Nordamerika. Av de europeiska
länderna får Finland konkurrens av bl.a. Sverige och Österrike. m
okluvna. Förr i tiden använde
man i östra Tavastland nattetid i rior torra, okluvna klabbar av masurbjörk. Klabbarna
brann sakta och den som
skulle se till att elden brann
hela natten, kunde sova. I dag
har vi inte råd med ett sådant
bränsle. m
Text: Matti Kärkkäinen
Visste du
att…
Man förr använde tussilagons blad mot hosta. Man
plockade de stora gröna
bladen och lät dem ligga
och torka i solen. När de
torkat färdigt lade man
bladen på glödande kol.
Det började då ryka alldeles förfärligt, men detta
var ingen farlig rök utan
den var faktiskt nyttig. Den
sjuke fick andas in röken
genom en tratt och så botades hostan.
På latin betyder tussilago
”jag fördriver hosta”. m
21
Ny yxmodell för
ved­klyvning
Ända från stenålderstiden har yxorna
varit kilformade och vi har med full styr­
ka slagit yxan in i vedklabben som ska
klyvas. I värsta fall har yxan sluntit och
träffat benet. Sibbobon Heikki Kärnä är
mannen bakom hävarmsyxan Vipukirves,
som gör vedklyvningen trygg.
H
ävarmsyxan Vipukirves skiljer sig
både till form och
till funktion från
den traditionella yxan. Yxbladet är osymmetrisk, dvs.
tyngden är koncenterrad till
ena sidan. Det gör att yxbladet gör en vridrörelse när det
träffar vedklabben.
Yxbladet sjunker
högst 3 cm in i
veden
Vipukirves används precis
på samma sätt som en vanlig
yxa.
– Men den är bara avsedd
för att klyva ved, säger Heikki
Kärnä. Klabbarna som ska
klyvas får vara hur tjocka som
helst. Du börjar klyvningen i
kanten av en klabb och låter
yxan träffa klabben som ska
klyvas 4–8 centimeter från
vänster kant. Det finns ingen
risk för att bladet slungas mot
ditt ben. Och klabben ska stå,
inte ligga, när du klyver den
med hävarmsyxan.
När bladet träffar vedklabben, ska vedhuggaren lätta
en aning på greppet runt skaftet så att yxan kan fullborda
sin bändande rörelse. Bladet
sjunker bara 0,5–3 centimeter
in i veden, varefter det bryter
loss vedträet. Det spjälkar
22
upp klabben 6–8 centimeter,
mer än någon annan yxa.
Bildäck till hjälp
Med Vipukirves kan du klyva
ved på hårt underlag eftersom
bladet inte går genom klabben. Bäst är i alla fall en 50
centimeter hög huggkubbe.
– Det bästa underlaget för
vedklyvningen får du om du
fäster ett använt bildäck på
huggkubben, säger Kärnä.
Däcket fylls löst med vedklabbar som ska klyvas och
sedan klyvs klabbarna i serie.
Den färdigt kluvna veden kan
du på en gång lyfta ur däcket
och placera i vedtraven för att
torka.
Helfinsk
Kärnäs yxa är helfinsk. Skaftet, som är något längre än på
en normal yxa, är av björk.
Enligt Kärnä lossnar inte yxans blad från skaftet även om
skaftet torkar tack vare en
unik fastsättning. Yxbladet är
precisionsgjutet och tillverkas
i Riihimäki.
Yxan ska vässas på normalt
sätt, med en slipsten eller
smärgelskiva.
Vipukirves kostar omkring
200 euro. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 4/2011
Billigast att hållas på
egen sida av rån
Det lönar sig sällan att hamna i gräl med sin rågranne, varken i skogen eller på
tomten. Det kan bli en dyr historia om man råkar skada eller avverka grannens träd
och buskar. Det gäller att både i skogen och på tomten ha koll på var rån går.
D
et är allmänt känt
att det i skogen
ofta är svårt att
veta var rån mellan två fastigheter går. Trots
att man i dag kan ta hjälp av
moderna hjälpmedel händer
det nu som då att träd avverkas på grannens sida. Inom
skogsbruket har man tagit
som kutym att betala virkets
dubbla värde, plus eventuella
förnyelsekostnader åt den som
drabbats av överträdelsen.
Men vilken ersättning är
man berättigad till om träden
på tomten skadas? Det kan
handla om träd som är ytterst
viktiga som skydd mot insyn
och som har ett stort mentalt
värde.
Vårtbjörken är
riktgivande
Lantmäteriverket har gjort
upp tabeller för vad tomtträd och övriga tomtväxter är
värda. Om träden inte har ett
prydnadsvärde ersätts träden
enligt skogsbruksnormer.
Om tomtträdet är köpt från
en plantskola och har en
diameter under 8 centimeter
ersätts plantan enligt inköpspriset. Om man flyttat plantan
från skogen till trädgården anser man att trädet efter femton
år har samma värde som en
planta köpt från plantskola.
Eftersom det finns många
olika slags trädslag har lantmäteriverket utgått från vårtbjörken och utifrån den gett
övriga trädslag ett pris. I klassificeringen har man tagit i
beaktande inköpspriset och
Skogsbruket 4/2011
trädets egenskaper, såsom
tillväxt.
Trädets värde kan dras ner
om trädet är t.ex. överårigt,
trädgården är allmänt ovårdad eller om träden har stått
för tätt. Lantmäteriverkets priser är endast rekommendationer och inte fastställda av
myndigheterna.
En välvuxen björk är
värd över 250 euro
tens ägare och försöka reda ut
händelseförloppet. Om man
anser att man inte kommer
överens skall man polisanmäla den olagliga avverkningen.
Därefter följer terrängsyn,
som polisen kallar till, där
båda parterna är representerade eller närvarande.
En lantmäteriförrättning är
nödvändig om man är oense
om var rån skall gå. Värderingen görs därefter av en opartisk,
i skogen ofta av skogsvårdsföreningen eller skogscentralen
medan man i tomtsammanhang kan anlita jordägarnas
värderingscentral. Om parterna inte kommit överens under
den här processen följer åtal
och rättegång. m
Källa: MML/Arviointi ja Korvaukset
2011
Text och foto:
Siv Vesterlund
Björk, asp och rönn hör till de
billigaste trädslagen. En björk
med en brösthöjdsdiameter
på 40 centimeter är värd 268
euro. För att få motsvarande
värde för tall och gran skall
värdet multipliceras med 1,2.
Till de dyraste trädslagen
hör till exempel pelarformad
en och cembratall, som är
värda dubbelt så mycket som
björk. Tabellerna känner till
upp till 60 centimeter grova
träd. En tall med den grovleken är värd drygt 500 euro,
alltså väsentligt mer än en
vanlig skogstall.
Det kan sluta med
rättegång
Men vad skall man då göra
om grannen, medvetet eller
omedvetet, fällt träd på fel
sida av rån? Det lönar sig att
först kontakta grannfastigheOm grannen fäller din stora
och ståtliga gårdstall avsiktligt eller oavsiktligt, kan du
begära 500 euro i ersättning
för tallen.
23
Teknik
Foto: Krista Kimmo
– Jag vill inte återgå till gamla systemet, säger Tommi Nevalainen. Nu har jag alla uppgifter genast till hands om jag behöver kolla
något.
Mobiltelefonen är lika
viktig som röjsågen
Skogsarbetarna får allt oftare direkt till sin mobiltelefon uppgifter om vad nästa ar­
bete gäller och en karta som visar var arbetsskiftet finns. Med den inbyggda gps:en
är det lätt att hitta till rätt skog.
V
i sitter runt en brasa
långt inne i skogen
en bit från Ruokolax
i Kymmenedalen.
En härlig doft sprider sig från
grillkorvarna och från den sotiga kaffepannan som puttrar
över elden.
24
Pappersarbetet är
borta
Tommi Nevalainen, som jobbar som skogsarbetare åt Tornator, berättar vilken nytta
han har av den nya tekniken
i sitt dagliga arbete.
– I mobiltelefonen ser jag
mina följande 15 arbetsskiften och vad jag ska göra på
dem. På datorn som jag har
hemma ser jag ännu flera.
Nevalainen plockar fram
mobiltelefonen ut bröstfickan. På displayen syns en lista
över arbetsskiften. När vi är
på besök håller han på med
en plantskogsröjning och på
nästa arbetsskifte ska han ta
ner träd som stormen har fällt.
– Tidigare skulle jag bokföra min arbetstid när jag kom
hem, antingen via datorn
Skogsbruket 4/2011
Telefonen för till
rätt plats
Nevalainen ser i telefonen vad
han ska göra på arbetsskiftet,
hur stort det är och en uppskattning om hur länge arbetet kommer att ta. Från kartan
ser han hurdan terrängen är,
var gränserna går, var eventuella naturobjekt finns och var
han själv befinner sig.
– Nu är det lätt att hitta fram
till arbetsskiftet. Efterhand
som arbetet framskrider ser
jag också till exempel om jag
hinner få arbetet färdigt under dagen eller om det blir att
komma dit också nästa dag.
Nevalainen meddelar med
mobiltelefonen när han börjar
arbetet på morgonen, när han
slutar för dagen och när arbetet på hela skiftet är utfört.
– Arbetsledningen ser hela
tiden var vi skogsarbetare
finns, hur arbetena framskrider och om det behövs mera
arbetskraft någonstans.
– Jag har inget emot det här
systemet. Jag tror inte att någon vill återgå till det gamla
med en massa blanketter som
skulle ifyllas.
Skogsarbetaren
föreslår fortsatta
åtgärder
Även arbetsledningen har
nytta av det här systemet.
– Vi ser hela tiden i realtid hur arbetena framskrider
och vilken skogsarbetare som
geografiskt finns närmast om
vi hastigt behöver en skogsarbetare för något arbete som
snabbt ska bli gjort. Det här
systemet använder vi också
för arbetsuppföljningen och
för löneutbetalningar, säger
skogsvårdsförman
Antero
Kauppinen.
Tornator i korthet
Tornator är Finlands tredje största skogsägare med 600 000
hektar skog. Bolaget säljer också skogsvårdstjänster till utomstående. Nästan 200 skogsarbetare finns på bolagets
lönelistor. Huvudkontoret finns i Imatra. Stora Enso äger
2/5 av aktierna medan resten till största delen ägs av pensionsförsäkringsbolag. m
– Efter en röjning meddelar
skogsarbetarna via mobiltelefonen hur många stammar det
finns kvar efter röjningen och
förslår också vad som ska göras härnäst i plantskogen och
när.
Det här systemet har Tornator haft i bruk i närmare tre år
och skogsarbetarna har varit
förvånansvärt nöjda med det.
– I början var många misstänksamma och trodde kanske inte riktigt på det, men
alla har varit nöjda, säger
Kauppinen. Tornator har på
egen hand tillsammans med
en underleverantör tagit fram
programvaran. Systemet kräver att skogsarbetarna har en
mobiltelefon som är utrustad
med gps. Hållbara batterier i
mobiltelefonerna är a och o
för att det här systemet ska
fungera.
– Mobiltelefonen är ett lika
viktigt arbetsredskap som röjsågen för oss som jobbar hos
Tornator, säger Nevalainen. m
Källa: www.forest.fi
Text: Gerd Mattsson-Turku
Foto: Krista Kimmo
eller på papper och skicka
pappersblanketterna vidare
till huvudkontoret. När en
röjning var avklarad skulle
jag på en skild blankett fylla i
uppgifter om den röjda plantskogen och skicka den vidare
till kontoret. Nu gör jag allt
detta med mobiltelefonen.
Skogsarbetarna ser de
följande 15 arbetsskiften
i sin mobiltelefon.
Skogsbruket 4/2011
25
Översikt
över virkesmarknaden
Lugnare, men bra
tillväxt inom den
finska skogssektorn
P
ellervo ekonomisk
forskning PTT publicerade i slutet av
mars sin färska prognos för skogssektorn i Finland
för 2011 och 2012. Efter en
mycket positiv utveckling i
fjol kommer tillväxtprocenten
att vara lägre under prognosperioden. Som helhet är utsikterna för såväl skogsindustrin som skogsbruket ljusa.
Men det är trots allt den allmänna ekonomin som avgör
hur skogssektorn utvecklas.
Priset på massa har stigit till
en mycket hög nivå och enligt PTT:s prognos kommer
det genomsnittliga exportpriset på massa att sjunka med
endast ett par procent i år.
Massaindustrins
kapacitet används i sin helhet ifall
prognosen besannas. Trots
produktionsökningar var kapacitetsutnyttjandegraden
inom pappers- och kartong-
I
industrin i fjol ganska låg.
Det finns därmed fortfarande
outnyttjat kapacitet under
nästa år fastän PTT förutspår
ökad produktion inom alla
produktgrupper. För sågverk
och fanerindustrin är en uppskattning av hur kapaciteten
kommer att användas mycket
svårare. Marknadsläget spelar
en avgörande roll.
I Finland kommer produktionen av massa att öka med
1–2 procent från 2010. Produktion av sågade trävaror
ökar med 3–5 procent från
2010 och kommer att vara
nästan 10,0 miljoner kubikmeter i år. Produktionen och
exporten av papper utvecklas
bättre i Finland än i konkurrentländerna. Den främsta
orsaken är att pappersproducenter som använder marknadsmassa straffas hårdare av
prishöjningar på massa.
Exportpriserna på sågade
under nästa år till 13 miljoner
kubikmeter.
Virkesbehovet
påverkar
också virkespriset. Enligt
PTT:s prognos stiger priserna
på rundvirke med 3 procent i
år. Skogsindustrin borde inte
ha några större svårigheter att
klara sin virkesförsörjning i
år. Inköpsmängderna stannar
troligen på ungefär samma
nivå som i fjol. Efter en mycket lugn början av året, borde
virkeshandeln ta fart. Detta
är en utmaning för alla aktörer inom skogssektorn. För
närvarande är det särskilt god
efterfrågan på sommarstämplingar. Ur skogsägarnas synvinkel är det harmligt att det
goda läget för massaindustrin
inte har avspeglat sig på priset
på massaved. m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Bättre lönsamhet i skogsbruket
fjol återhämtade sig skogsbruket från den djupa recessionen 2009. Inom privatskogsbruket steg rörelseresultatet 2010 till 85 euro/hektar. Orsaken är högre rotpriser
på barrtimmer, tallmassaved och björkmassaved samt ökade
avverkningsvolymer. I privatskogarna ökade avverkningsvolymen med 26 procent. År 2009 var rörelseresultatet 53,40
euro/hektar. Rörelseresultatet är rörelseintäkterna minus rörelsekostnaderna.
Enligt den färskaste statistiken är skogsfastigheternas medelstorlek omkring 30 hektar och det betyder att genomsnittskogsägarens nettoinkomster från virkesförsäljningar var
2 550 euro i fjol.
26
trävaror stiger i år enligt PTT:s
prognos med 0–2 procent.
Kartongmarknaden utvecklas
positivare än pappersmarknaden både pris- och volymmässigt. PTT förutspår att det
genomsnittliga exportpriset
på kartong i år stiger med 4–6
procent och under 2012 med
3–4 procent. Kartong har blivit allt viktigare för den finska
pappersindustrin.
Skogsindustris produktionsprognoser anger att den finska
industrin behöver mera virke.
I fjol var virkesanvändningen
enligt de första uppskattningarna cirka 62 miljoner kubikmeter. I år behöver skogsindustrin enligt PTT:s uppskattning
en miljon kubikmeter mera
virke än under 2010. Nästa
år ökar virkesbehovet ytterligare något. Inhemska marknadsavverkningar kommer att
minska med fyra procent år.
Virkesimporten ökar i år och
I Svenskfinland var rörelseresultatet 2010:
• Åland
74,10 euro/hektar
• Kustens skogscentral 83,10 euro/hektar
Utgående från skogsfastigheternas medelstorlek på 30 hektar betyder det att de åländska skogsägarnas nettoinkomster
från virkesförsäljningar i snitt var 2 223 euro/hektar. I övriga
Svenskfinland var nettoinkomsten 2 493 euro/hektar. De lägsta nettoinkomsterna hade skogsägarna i Lappland, 633 euro/
hektar. m
Skogsbruket 4/2011
Virkespriser
Rotpriser vecka 14
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
55,14 p
43,96 p
48,22 q
Granstock
55,83 p
45,95 p
48,28 p
Björkstock
43,90 p
…
37,98 p
Tallmv*)
17,47 p
13,54 p
14,71 p
Granmv
20,42 p
15,39 p
16,64 p
Björkmv
17,45 p
13,09 p
13,99 q
Tallsmåstock
25,68 p
19,92 p
20,88 p
Gransmåstock
28,05 p
…
23,84 p
p
q
stigande
sjunkande
*) mv=massaved
Södra Finland
p
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
55,66 p
…
49,05 q
Granstock
56,18 p
46,67 p
48,56 p
Björkstock
42,63 p
…
Tallmv
16,36 p
13,00 p
14,80 q
Granmv
21,07 q
15,95 p
17,04 p
Björkmv
17,73 p
13,41 p
14,11 q
…
Tallsmåstock
…
…
…
Gransmåstock
…
–
…
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
55,90 p
…
45,66 p
Granstock
54,65 p
…
q
stigande
sjunkande
Björkstock
…
–
13,46 q
…
…
15,03 p
Tallmv
18,55 p
Granmv
19,99 p
…
16,06 q
Björkmv
17,78 q
13,69 q
14,53 p
Tallsmåstock
26,16 q
…
…
…
…
–
Gransmåstock
Leveranspriser vecka 14
Södra
Finland
Södra
Österbotten
Tallstock
58,61 p
59,49 q
56,52 p
Granstock
58,04 q
59,99 p
54,69 q
Björkstock
46,52 p
45,01 p
Tallmv*)
30,37 p
30,70 q
29,86 p
Granmv
32,04 q
33,04 q
30,87 p
Björkmv
30,49 p
31,57 p
30,36 q
Tallsmåstock
34,34 p
…
34,09 q
…
…
…
q
stigande
sjunkande
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Hela
landet
p
Gransmåstock
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. m
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Södra Österbotten
p
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
…
*) mv=massaved
Skogsbruket 4/2011
27
Bioenergi
Gallring av stora mått
En energivedsgallring av modell större
har pågått i Karleby hos Klas Björkskog
i några månader och fortsätter ännu en
tid. Avverkningsområdet är till storleken
cirka 55 hektar och energivedsuttaget
beräknas till 3 500 fastkubikmeter. Med
den mängden energived värmer man
350 egnahemshus ett helt år.
Skogsägaren Klas Björkskog (t.v.) tillsammans med Peter Heikell, som köpt energivedsgallringen på rot.
– Avverkningen har fördröjts
i någon mån av den stränga
kölden, berättar Peter Heikell
på Biowatti, som köpt energivedsgallringen på rot. De
kallaste dagarna har vi varit
tvungna att låta maskinerna
stå.
Räcker lagrings­
utrymmet?
Energivedsgallringen startade i strängaste kyla och beräknas
vara klar när björkarna får mössöron.
Ungskogen gallras utan förhandsröjning. Det förorsakar
små stamskador i takt med att
det blir varmare och barken
tinar, speciellt på de låglänta
delarna med mera sly. Det säger Hannu Pietilä, som sitter
i avverkningsmaskinen. Han
har hållit på i fyra månader
med avverkningen och åtminstone en månad återstår.
– Småningom kommer det
att bli problem med utrymme
vid upplaget, berättar Peter
Heikell. Avverkningsområdet
sträcker sig visserligen cirka
500 meter utmed en skogsbilväg men det är si och så om
det räcker.
Gallringen ger
60 m³/ha
Energivedsgallringen ger drygt
60 m³/hektar. Virkesvolymen
i den kvarstående ungskogen
är trots ett stort gallringsuttag
100–120 m³/ha. Då det gamla
beståndet kalhöggs i slutet på
1970-talet var virkesvolymen
inte större.
Efter kalavverkningen i slutet på 1970-talet såddes det
mesta för hand. Bara en liten
del av området blev planterat.
Nu, drygt 30 år senare, är området alltså moget för gallring.
Skogstypen är en bra VT, som
är vanligast i Karleby.
Före sådden och planteringen markbereddes hela
området. Som en kuriositet
kan nämnas att då markberedningsentreprenören körde
sin första runda runt hela
området för att bekanta sig
med det, dröjde han en hel
arbetsdag på sin rundtur. Det
behövdes 800 liter bränsle
innan maskberedningsarbetet
var klart.
Hur mycket energi finns
det i ved från ungskogar?
Allt virke tas ut som energived, även de stammar som fyller
gagnvirkesdimension. Virkesuttaget är omkring 60 m³/hektar.
28
Energiinnehållet i 3 500 m³ energived är 7 000 MWh. Ett egnahemshus behöver cirka 20 MWh per år, vilket motsvarar
2 000 liter olja. Med 3 500 m³ energived värmer man 350
egnahemshus ett helt år. m
Skogsbruket 4/2011
Efter energivedsgallringen är
virkesvolymen drygt 100 m³/
hektar. Efter 15–20 år är det
dags för nästa gallring.
I dag kan vi konstatera att
alla inblandade har gjort ett
gott arbete. Efter ännu en
gallring efter 15–20 år har
Klas Björkskog ett ståtligt och
timmerrikt tallbestånd. Då
kan han med tillfredställelse
blicka bakåt och dra sig till
minnes att han varit med från
början.
En anekdot
Vid ungefär samma tidpunkt,
som den gamla skogen höggs
ner, genomfördes också en
dikning. Arbetet gjordes av
skogscentralens föregångare.
I samband med detta kan en
liten anekdot berättas. Då
Klas Björkskogs pappa, Alf
Björkskog, hade beslutat sig
för att dika området, ringde
han dåtida skogsförbättringsdistriktet och begärde att få
prata med den chef som satt
Aspsly sprider mer knäcke­
sjuka än stora aspar
R
ostsvampen knäckesjuka angriper unga årsskott på
tall som böjs och knäcks. Det kan försämra virkeskvaliteten och i värsta fall döda tallplantan. Eftersom
knäckesjukan värdväxlar mellan tall och asp är skadorna på
tall svårast i områden med riklig förekomst av asp. Skador av
knäckesjuka ökar med markens bördighet och ju längre tallens toppskott är desto större är risken att det blir infekterat.
Löv från aspsly infekterar tallplantorna klart mera än löv
från stora aspar. Det visar en undersökning från SLU. Andelen skadade tallplantor per ytenhet ökar med antalet aspskott, men inte med ökat antal stora aspar. Hybridasp är
mindre mottaglig än vanlig asp för knäckesjuka.
I dag känner vi till aspens höga naturvärde och alltfler aspar lämnas som naturvårdsträd vid avverkningar. De stora
asparnas roll för spridning av knäckesjuka är enligt undersökningen främst produktionen av rotskott. I asprika tallbestånd kan man låta ringbarka en del av asparna eller också
låta asparna stå kvar och aktivt hålla efter aspslyet.
Att avverka eller göra högstubbar av asp i tallbestånd i
högriskområden är inte att rekommendera. På en provyta
i Robertsfors nära Umeå, hade alla aspar kapats som högstubbar. Resultatet var att alla tallplantor blev infekterade av
knäckesjuka och fyra av fem plantor bedömdes att inte producera gagnvirke i framtiden. m
Skogsbruket 4/2011
med fötterna på bordet. Centralfröken förenade snabbt till
Pelle Wecksten.
För några år sedan utfördes
en iståndsättningsdikning. m
Text och foto:
Måns Åkerblom
Toalettpappersmaskin på
kontoret
G
ör ditt eget toapapper! En pappersmaskin på kontoret kan bli framtiden, om det japanska företaget
Oriental får sin vilja fram. Företaget har tagit fram
en prototyp till en maskin som omvandlar kontorsmakulatur
till toalettpapper.
Ett japanskt företag har konstruerat en liten pappersmaskin,
som omvandlar kontorspapper till toalettpapper. I processen
tillsätts endast vatten till det kontorspapper som strimlats och
matats in i maskinen.
Prototypen är stor som ett klädskåp, och priset beräknas
hamna runt 65 000 euro. Investeringen lär betala sig efter
200 000 rullar, skriver tidningen Skogsland. m
Har du synpunkter på tidningen?
Via webben, www.skogsbruket.fi,
kan du skicka dem till redaktionen.
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa­
nejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom­
rådet, tfn 0400 86 73 73.
– Jag tror vi kan sluta fundera över det
försvunna planteringsröret efter din senaste
plantering på gården!
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Växtskyddshjälp
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
Produkter och utrustning för skogsskydd:
bl.a. plantskydd, älgstängsel och
barkborreferomon

         
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
Pilslättsvägen
8 A 00420 Helsingfors

tel: 010 439 4770
email: pertti.rajala@forestum.fi
Skogsbruket 4/2011
Konflikt mellan skogsbruk
och vård av fornminnen
J
ust före jul bjöd 27 markägare i Saltvik ut sina
marker till Ålands landskapsregering. De bor i
en bygd som var den första
som steg upp över havet och
som är mycket rik på fornminnen. Markägarna ansåg
att det inte längre gick att bo
och verka på ett vettigt sätt i
bygden eftersom landskapsregeringen bevakade fornminnena på ett ”lagstridigt och
godtyckligt sätt”.
Före det hade landskapet
polisanmält en markägare
som grävt upp en känd fornlämning och efter det anmälde markägarna både Ålands
lantråd, vicelantrådet och fler
tjänstemän för olika påstådda
brott, bland annat för att man
inte upprättat ett fornminnesregister och för att man bryter
mot de regler som gäller för
personregister.
Skall registreras
Samtidigt pågår ett mångårigt
arbete att revidera gällande
fornminneslagstiftning där en
viktig ingrediens är att upprätta ett nytt register över kända
fasta fornminnen. Detta görs
i samråd med markägarna
och arbetet inleddes våren
2008. Cirka 1 600 markägare
fick ett brev med information
från landskapsregeringen och
drygt 1 400 av dem har meddelat att de inte har några anmärkningar mot registreringen av fornminnen på deras
ägor. Ett 20-tal, företrädesvis
i Saltvik, har meddelat att de
Skogsbruket 4/2011
inte accepterar att det finns
en fornlämning alternativt att
den registreras.
Markägarna har i debatten
hävdat att den nya lagen väsentligt försämrar markägarnas rättigheter till intrångsersättning. Det tillbakavisas
bestämt av de politiskt ansvariga, bland dem det polisanmälda vicelantrådet Britt
Lundberg. Bland annat föreslås skrivningen i lagtexten
– ”full ersättning vid olägenheter som inte är ringa” – bli
kvar. Dessutom vill man ta
bort en tidsgräns på två år
som tidigare fanns med, det
vill säga att markägaren måste
anhålla om att få rubba fornlämningen inom två år från
det att den registrerats. Om
tidsgränsen slopas anses det
vara en fördel för markägarna
eftersom även framtida ägare
kan påverka användningen.
Skogsbruk kontra
fornminnen
Britt Lundberg har i debatten
sagt att en viktig ingrediens
i konflikten är markägarnas
möjlighet att bedriva skogsbruk i områden som är täta på
fornminnen under markytan.
Där krävs det att markberedningen görs på ett skonsamt
sätt vilket i sin tur kan fördyra
processen.
Torbjörn Björkman, verksamhetsledare vid Ålands
skogsvårdsförening, säger att
man har ett par aktuella fall
på gång i Saltvik där man
Foto: Marcus Lindholm/bilden tillhör Ålands museum
– Det handlar om att komma överens och det borde gå. Problemet har gjorts större
än det egentligen är. Det säger Torbjörn Björkman, verksamhetsledare vid Ålands
skogsvårdsförening, om konflikten mellan markägare till fornminnestäta områden
och Ålands landskapsregering.
En synlig fornlämning i en åländsk skog - en rösegrav som troligen är från äldre järnålder, ca 500 f Kr till 400 e Kr. Den får inte
rubbas utan tillstånd.
kalavverkat och där man vill
markbereda till hösten. Hittills har dock landskapets
museibyrå sagt nej till markberedning eftersom det finns
förhistoriska boplatser under
markytan.
– Jag hoppas och tror att
vi ska komma överens och
hitta en lösning så att ytorna
kan markberedas i höst. Ett
alternativ, som jag ser det,
är att skrapa bort det översta
humuslagret så att man får
fram mineraljorden som man
kan plantera i. Det räcker för
skogsägaren och det kunde
göras under museibyråns
överinseende, säger han.
Fornminnespark?
Björkman säger att enstaka
skogsägare är speciellt utsatta
eftersom de har flera förhistoriska boplatser på sina ägor.
Många har också rösegravar
– eller ”stenhögar” om man
vill uttrycka sig vårdslöst – på
sina marker men de ställer
sällan eller aldrig till större
problem i skogsbruket.
Björkman har också ett annat förslag på lång sikt. Landskapet borde lösa in mark,
där de mest värdefulla fornminnena finns, och inrätta
fornminnesparker. m
Text: Helena Forsgård
31
* . QG7 1 *
ANNONS
Redan 20 år av biologisk
bekämpning av rottickan
E
n typisk skogsfastighet i
södra Finland är liten och
splittrad, och för många
skogsägare är skogsägandet
inte ens en hobby, än mindre den
huvudsakliga näringen.
– Fastän man kunde tro att skogen inte har plats att växa i trängselFinland, så finns här nog träd så det
räcker. Marken är bördig och träden
växer snabbt, säger Olli Lukkarinen
som är anskaffningsman vid Stora
Enso.
Det avgörande är att förebygga
– I värsta fall har 15-20 procent av
de avverkade träden varit angripna av röta. Det innebär en enorm
ekonomisk förlust för skogsägaren,
fastslår Lukkarinen. På grund av det
stora antalet sommaravverkningar är
stubbehandlingen av största vikt i
områdets skogar, påminner Lukkarinen.
Flera år av upplysningsarbete har
äntligen börjat bära frukt, och man
har börjat förstå hur viktigt det är
att regelbundet nyttja och sköta
skogen samt utföra förebyggande
stubbehandling för förhindrandet av
rötskador. Därför håller spridningen
av röta till friska trädbestånd på att
minska.
För skogsägarens bästa
Rotticka och stubbehandling är ännu
inte bekanta termer för alla skogsägare.
– I de små skogarna i södra Finland är virkeshandeln en sällan återkommande händelse. Samtidigt som
vi skriver kontrakt om rotförsäljning
berättar jag hur nödvändigt det är
med stubbehandling, säger Lukkarinen.
För många skogsägare är stubbehandlingen en självklar sak senast då
det framgår att preparatet är ekologiskt. Många skogsägare vill ju undvika att använda kemiska medel i
sina skogar.
20 år i samarbete
Stora Enso, Metla och Kemira (numera Verdera) började tillsammans
utveckla Rotstop för 20 år sedan.
Under de kommande 20 åren kan
rötsvampen som urholkar träden kanske äntligen besegras med hjälp av
naturens egen bekämpningsmetod.
ROTSTOP
klimatavtryck
1,35 kg/ton lösning
UREA
klimatavtryck
1200 kg/ton lösning
ROTSTOP® SC biologiskt preparat
för stubbehandling
• Förhindrar rottickan, som orsakar rotröta,
att spridas i tall och gran
• Innehåller sporer av pergamentsvamp som
är rottickans naturliga fiende – naturens
egen bekämpningsmetod
• Behändig flytande produkt i liten
förpackning
• Utforskad inhemsk och ekologisk produkt
• Kan spridas såväl maskinellt som manuellt
• Mycket litet klimatavtryck jämfört med urea
Läs mera om Rotstop på adresserna
www.verdera.fi (på svenska)
www.rotstop.fi (på finska)