1. No category

Skogsbruket
3-2011
Så här undviker du arvsskatt
Riksdagspartierna svarar på skog
Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara
Skogsbruket
OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD
NR 3 2011. ÅRGÅNG 81
4
6
10
14
18
24
28
Läraren som gärna undervisar ute i det gröna
4
Riksdagsledamöter svarar på viktiga frågor
om skog
6
Allt virke behövs – även klenare
10
Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara
18
Varför sitta inne i klassrummet och undervisa? Lärare Mikael Pietilä
tar gärna med sina elever ut i det gröna på lektion.
Den 17 april är det riksdagsval. Skogsbruket har ställt fem frågor som
berör skog, skogsbruk och skogsbränslen till riksdagspartierna.
Virke från förstagallringar är viktigt för skogsindustrin.
Kanske kommer en dag då skogsvårdsavgiften är frivillig.
ProfiPro fixar felen via GSM-nätet.
När en avverkningsmaskin går sönder ute i terrängen kan föraren
få vänta länge på service. Men om maskinen är en Profi fås hjälp
direkt.
24
Så här undviker du arvsskatt
Det är möjligt att halvera skatten på inkomster från virkesförsäljningar
och undvika arvsskatt.
Nu är det dags att bygga holkar
När det gäller fågelholkar finns ingen medelstorlek. Du måste
bestämma dig för vilka fåglar du vill ha och sedan bygga en holk
som passar.
28
På omslaget: Lärare Mikael Pietilä med en av sina elever.
Foto:
Christoffer Thomasfolk
2
SKOGSBRUKET 3/2011
Skogsbruket
LEDAREN
14.3.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
fornamn.efternamn@tapio.fi
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Redaktionssekreterare
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
(tjänstledig)
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
bjarne@bjarneandersson.com
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
helena@vikhan.aland.fi
Marianne Palmgren
marianne.palmgren@pp.inet.fi
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
siv.vesterlund@kitnet.fi
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
bergine@multi.fi
Annonsförsäljning
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
ingmar.qvist@elisanet.fi
Adressförändringar
och prenumerationer Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
skogsbruket@tapio.fi
Prenumerationspriser
Helårsprenumeration (11 nr)
38 euro i Finland
370 SEK i Sverige
45 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
23 euro i Finland
230 SEK i Sverige
27 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Tryckeri
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
SKOGSBRUKET 3/2011
Skogspolitik är
viktigt
I MARS MÅNAD BEFINNER jag mig 6 000 kilometer hemifrån på ett uppdrag för
FAO i Mongoliet. Jag är här som konsult för att utarbeta enkla råd för praktiskt
skogsbruk. Uppdraget är otroligt intressant och lärorikt. Det ger perspektiv
på skogsbruk och en insikt om hur mycket vi vanligen tar för givet inom vårt
eget skogsbruk.
Mongoliet var kommunistisk i sjuttio år och hade ett nära samarbete med
Sovjetunionen. De sovjetiska universiteten stod öppna för mongoler och hela
samhällsapparaten var mer eller mindre en kopia av den sovjetiska. När den
kommunistiska regimen föll i Sovjet blev också Mongoliet en demokrati. I
Mongoliet kom demokratin igång otroligt bra med flera partier och fria val.
Övergången till marknadsekonomi var snabb och samhällets strukturer började byggas upp på nytt. Efter tjugo år av demokrati har den ekonomiska
tillväxten tagit ordentlig fart och välståndet stiger snabbt i landet.
För skogsbrukets del ledde omställningen till att hela skogsadministrationen monterades ner. Den nya lagstiftningen siktade närmast in sig på att
skydda skogarna. Möjligheten att förvalta och dra ekonomisk nytta av skogen
förbisågs. Stora insatser har gjorts för att skydda skogen från skogsbränder och
omfattande insektskador oroar. Tyngdpunkten har legat på att återbeskoga
och försök att öka skogsarealen. Skogsbruket regleras idag av flera olika lagar
som ofta står i konflikt med varandra. En tydlig skogspolitik har saknats och
åtminstone med en finländares ögon sett är följderna dramatiska.
Genast efter kommunismens fall rådde en helt oreglerad marknadsekonomi. Den som först tog för sig av skogsresurserna var den som utnyttjade
den. Motreaktionen blev ett totalförbud mot export av rundvirke till Kina och
en hård begränsning av avverkningar. Att skogarna är skyddade och att avverkning av levande träd inte tillåts minskar ändå inte befolkningens behov
av brännved och byggnadsmaterial. Om det visar sig att det går betydligt lättare att få tillstånd att hämta stock och brännved på brandhärjade områden är
människorna inte konstigare funtade än att skogen börjar brinna oftare.
I mycket påminner Mongoliets barrskogar idag om läget i Finland för nästan
hundra år sedan, brandhärjade och trashuggna. I Finland bar en klar och tydlig
skogspolitik frukt. Tillväxten i våra skogar har fördubblats och vi utnyttjar idag
den förnybara resursen skog på ett hållbart sätt. Att vi nått dit där vi står idag
är inte en slump, det är resultatet av en målmedveten verksamhet som haft en
bred politisk uppbackning. Det räcker inte med enbart punktinsatser och god
skogsvård. Det måste finnas en helhetssyn som skapar en stabil marknad för
skogens produkter. Utmaningen i Mongoliet idag är att se möjligheterna med
skogen och att en förutsättning för en fungerande förvaltning av skogarna är
en ekonomisk avkastning som kan finansiera förvaltningen. De är på god väg
ditåt och om tjugo år finns det kanske en skogsindustri i landet igen. M
JOHNNY SVED
johnny.sved@tapio.fi
3
Läraren som gärna undervisar ute i det gröna
Varför sitta inne i klassrummet och undervisa? Att gå ut i skogen och använda den
stora gröna boken är roligare. Det säger klassläraren Mikael Pietilä, som gärna tar
med sina elever ut i det gröna på lektion.
E
leverna i årskurs fem
och sex vid Bergö
skola klär på sig ytterkläderna och går ut. I
spetsen vandrar deras lärare
Mikael Pietilä med en lång
käpp med en såg på ändan.
Han frågar barnen om de vet
vad redskapet heter.
– Det är en kvistsåg som
man sågar kvistar med, säger
en av eleverna.
– Helt rätt, svarar deras lärare som överlåter kvistsågen
och eleverna får pröva på att
såga.
Den stora gröna
läroboken
Det här är en vanlig skoldag
4
för eleverna i Bergö skola.
Mikael Pietilä, som själv är
skogsägare och har ett stort
intresse för skogen, undervisar utomhus så ofta det bara
är möjligt.
– Varje måndag förmiddag
sker biologiundervisningen i
skogen. Jag lägger upp undervisningen så att jag har uppgiftskort som de ska fylla i.
Det handlar om uppgifter där
de till exempel ska söka olika
organismer och arter och fylla
i rätt svar, förklarar Pietilä.
Men varför är det bättre att
undervisa ute i det gröna?
Enligt Pietilä är svaret på den
frågan självklart:
– Läroböckerna är mest inriktade på artkunskap och där-
för använder jag faktiskt inte
litteraturen så ofta. Och om
man sitter inne i klassrummet
och ser en bild på exempelvis
en blomma så råder det ingen
tvekan om att det är bättre att
gå ut i skogen där man kan se
växten i verkligheten.
– Där kan de ta, känna och
lukta på blomman. Jag använder hellre den stora gröna läroboken, det vill säga skogen
och naturen, säger han och
skrattar.
Bryter rutiner
Han ser också undervisningen
i skogen som ett avbrott mot
rutinerna i klassrummet.
– En gång hade jag en grupp
som var ganska skoltrötta.
Men efter några dagar stamkvistning, röjning och plantering hade de hittat ny kraft.
Den gången handlade det
om ett projekt där eleverna
i Kolnebackens skola hade
adopterat ett skogsskifte. Eleverna fick vara med och plantera och utföra plantvård och
ha olika typer av rekreationer
ute i skogen.
– Vi fick markägarens tillstånd att arrangera en så kallad skolskog och projektet pågick i flera år. Eleverna tyckte
mycket om det. Målet är att
arrangera en ny skolskog i
framtiden, men det gäller att
hitta en markägare som vill
vara med.
SKOGSBRUKET 3/2011
Eleverna i Bergö skola får
ofta undervisning utomhus av
sin klasslärare Mikael Pietilä.
Här instruerar han hur man
använder en kvistsåg och
eleverna får själva pröva på
att använda redskapet.
Genuint skogsintresse
Enligt Pietilä, som är utbildad pedagogie magister, har
eleverna ett medfött intresse
av skogen och en naturlig
nyfikenhet och därför lämpar sig undervisning utomhus
mycket bra. Men det förutsätter också att läraren har ett
genuint skogsintresse, vilket
är tydligt när han undervisar
i klassrummet.
Pietilä använder en bit av
en tallstock och ställer frågor
till eleverna som svarar.
– Hur kan man bestämma
åldern och när den planterad?
– Man kan se på barken att
den är planterad och åldern
räknas genom att se på årsringarna, säger eleven Tommy
Rautamäki, som tycker om
Pietiläs undervisning.
– Det är roligare att göra så
här än att sitta inomhus och
läsa böcker. Man lär sig också
bättre av att få se allt i verkligheten och så får man dessutom frisk luft, säger han.
Men ger läromedlen en rättvis bild av hur viktig skogen
är för Finland? På den frågan
svarar Pietilä så här:
– Det tekniska kunnandet
betonas nog mera i dagens
läge och det pratas inte längre
lika mycket om Finlands gröna guld i läroböckerna. Men
så har skogsindustrins betydelse också minskat och jag
skulle säga att alla industrier
är viktiga. Det måste vara balanserat.
En bit av ett träd kan vara intressant när Mikael Pietilä undervisar i biologi i Bergö skola. Eleverna Tommy Rautamäki närmast,
Rasmus Söderholm och Emil Skinnar (stående) lyssnar när deras lärare berättar.
”Jag använder hellre den stora
gröna läroboken, det vill säga
skogen och naturen.”
Det finns många olika växter, konstaterar eleverna Moa Enholm,
Tommy Rautamäki och Rasmus Söderholm under biologilektionen. Deras lärare Mikael Pietilä kan sin sak och får elevernas
intresse.
”Förvaltar skog”
Pietilä bor själv i Västerhankmo där han äger cirka tio hektar skog. Men han pratar inte
gärna i termer av skogsägande, utan menar att han förvaltar skogen.
SKOGSBRUKET 3/2011
Mikael Pietilä, klasslärare i Bergö skola tar gärna ut sina elever
under biologilektionerna. Att undervisa ute i skogen och i naturen är bättre än att sitta inomhus och läsa böcker, anser Pietilä,
som själv är en aktiv skogsägare.
– Skogen är inte statisk utan
den ska skötas ordentligt så
att nästa generation kan njuta
och ha nytta av den. Därför anser jag att det handlar
om att förvalta skogen, säger
han.
Skogen betyder mycket för
honom. Årligen hugger han
ved på 20–30 löskubikmeter som han använder till att
värma sitt hus.
– Att hugga ved är bra träning och jag hugger alltid
mellan november och januari.
Jag brukar säga att skogen är
mitt gym och framför allt när
det har varit mycket snö är det
ett mycket tungt arbete.
”Gammal skog
måste förnyas”
Man kan säga att Pietilä har
en rätt traditionell syn på
skogsbruket. Han är inte emot
kalytor, utan anser att gammal skog måste huggas och
förnyas.
– I början av 1980-talet avverkade jag gammal skog och
förnyade beståndet. Planteringen var bra och i dag börjar
de första stockarna vara producerade.
Skulle du kunna tänka dig
att skydda skog?
– År 2003 förnyelseavverkade jag skog och i dag vet
jag att den kunde ha skyddats. Där fanns bland annat
vindfällen med mycket ruttet virke, en typisk gammal
granskog. Men då var det här
med att skydda skog inte i ropet och i dagens läge skulle
jag säkert kunna tänka mig att
skydda skogen frivilligt.
Pietilä rör sig gärna i skogen
med jaktgeväret på ryggen.
Han är en ivrig jägare som jagar allt från ringduvor till älg.
– Min stora passion är rävjakt och jag trivs mycket bra
att vara ute med min hund
i skogen. Men jakten i sig
handlar mera om rekreation
och ger mig upplevelser i naturen. M
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
5
Riksdagspartierna svarar
Den 17 april är det riksdagsval.
För skogsägarna finns det flera
frågor som partierna ibland har
olika uppfattningar om. Vi har
valt att ställa fyra frågor som
berör skog, skogsbruk och
skogsbränslen till riksdagspartierna och sänt frågorna
till medlemmar i jord- och
skogsbruksutskottet.
FRÅGORNA ÄR FÖLJANDE:
Hur ser du och ditt parti på Kemera-stöden? Bör samhället stimulera skogsvårdsåtgärder som t.ex. plantskogsskötsel, skogsvägbyggen och dikesrensningar?
1
Vad anser du och ditt parti om naturskyddet
i Finland? Har vi en tillräcklig areal skyddad
skog som är utanför virkesproduktionen eller
bör vi skydda större arealer?
2
Användningen av biobränslen ska öka markant till 2020. Vilken är din och partiets inställning till stubbrytning?
3
Esa Suominen, Socialdemokraterna,
chef för politiska avdelningen.
Erkki Pulliainen, De gröna, riksdagsledamot och medlem i jord- och
skogsbruksutskottet.
1
Staten bör stöda skogsvårdsarbeten genom att ge stöd för ett
ekologiskt hållbart skogsbruk.
2
I norra Finland börjar det finns
tillräckligt med skyddad skog,
men i södra delarna av landet bör
man vad gäller skydd av skogarna
utgå från Metso-programmet.
3
De Gröna är kritiskt inställda till
stubbrytning, men i områden
med mycket rotröta kan man ta bort
stubbarna efter slutavverkningar i
granskogar.
4
Genom lagstiftning.
6
Pentti Oinonen, Sannfinländarna,
riksdagsledamot och medlem i jordoch skogsbruksutskottet.
1
Kemera-stöden bör kännbart höjas. Staten bör se till att stödmedlen räcker och att byråkratin lindras.
2
Vi behöver inte mera skyddsområden. Ett överdimensionerat
naturskydd försämrar skogsbrukets
ställning. Vi godkänner inte skydd
under tvång utan nya skyddsområden ska grundas frivilligt. Vi godkänner inte heller att områden som
skogsägarna frivilligt låtit stå orörda
ska skyddas med tvångsmedel.
3
Stybbrytning får inte äventyra
virkesförsörjningen och inte förstöra skogsnaturen.
4
På svenskspråkiga områden bör
service på svenska säkerställas.
1
2
3
Resurserna borde beräknas så att
de är realistiska på budgetnivå.
Naturskyddsområdena bör utökas.
Det kommer mera utsläpp när vi
tar ut och bränner stubbar, som
förmultnar långsamt, jämfört med
kvistar som förmultnar snabbt, så därför har kvaliteten på det skogsbränsle
som tas ut stor betydelse. Stubbrytning påverkar också naturens mångfald och pH-värdet i skogsmarken.
Följdverkningarna är inte ännu helt
kartlagda. Därför rekommenderar vi
inte att stubbrytningen utökas med
en snabb tidtabell.
4
Till skogscentralernas myndighetsfunktion hör att service ska
ges på båda inhemska språken
på samma sätt som andra offentliga tjänster. Inom det befrämjande
skogsbruket bör särdragen inom de
svenskspråkiga områdena beaktas.
Jari Leppä, Centerpartiet, riksdagsledamot och ordförande i jord- och
skogsbruksutskottet.
1
Kemera-stöden är mycket viktiga.
Deras fortsättning bör säkerställas och det bör avsättas tilltäckligt
med pengar.
2
Naturskyddet spelar en viktig
roll. Nya skyddsområden kan
grundas på frivillig basis och det
bör avsättas tillräckligt med pengar.
Metso-programmet är ett bra exempel på skydd av mångfalden som
baserar sig på frivillighet.
3
Stubbrytningens lämplighet beror på miljöfaktorer såsom jordart och skogstyp. Jag är inte negativt
inställd till stubbrytning. I de rätta
förhållandena kan vi ta tillvara 50–
70 procent av stubbarna.
4
Även med bara en skogscentral
kvarstår det regionala mycket
starkt i förvaltningen. Med regionalt
täckande service kan vi garantera att
det även ges service på svenska.
SKOGSBRUKET
SKOG
SKO
GSBRUKET 3/2011
på viktiga frågor om skog
Hur ska vi enligt dig och ditt parti kunna trygga
att skogsägare med svenska som modersmål får
service på svenska även när vi från 1.1.2012 har bara
en skogscentral?
4
Mats Nylund, Svenska folkpartiet,
riksdagsledamot och medlem i jordoch skogsbruksutskottet.
1
Toimi Kankaanniemi, Kristdemokraterna, riksdagsledamot och medlem
i jord- och skogsbruksutskottet.
1
Staten bör absolut fortsätta stöda
skogsbruket med Kemera-medel. De är livsviktiga för ett hållbart
skogsbruk även med tanke på att det
finns allt fler samägda skogar som
främst används för fritids- och rekreationsbruk. Stöden sporrar till viktiga skogsvårdsarbeten som annars
lätt kan bli försenade eller glömda.
2
Det finns tillräckligt med skyddsområden inom de skyddsprogram som nu finns. Det finländska
skogsbruket har varit en föregångare
i hållbar utveckling och det ska vi
värna om och hålla framme också
på EU-nivå.
3
Preliminärt är vi positiva till stubbrytning eftersom stubbarna bara
för några år sedan var en outnyttjad resurs. Det behövs ändå mera
forskning på det området eftersom
man inte med säkerhet kan säga
vilka följder stubbrytningen har på
skogens mångfald och hur marken
återhämtar sig med tanke på risk för
urlakning och utarmning.
4
Det var ett dåligt beslut att gå in
för en sådan lösning. Lösningen
med Kustens skogscentral är mycket
bra och borde helst få fortsätta: det
har vi också som parti tagit ställning
för i programmet för Svenskfinland
från 2008. Regionala gränser borde
inte få vara hinder för samarbete
och centralisering borde inte vara
ett självändamål.
SKOGSBRUKET
SKOG
SKO
GSBRU
BRUKET
KET 3/2011
3/201
3/
2011
201
1
Arto Satonen, Samlingspartiet, riksdagsledamot och ordförande för
Samlingspartiets landsbygdsdelegation.
1
Investeringar i hållbart skogsbruk
får samhället tillbaka mångfalt.
Vi anser att samhället bör se till att
skogsbruket är långsiktigt och att vi
når klimatmålen genom att delta i finansieringen av skogsvårdsarbeten.
2
Vårt mål är att skogarna ska vara
i full och mångsidig användning.
Skogsägaren ska själv få bestämma
hur han behandlar varje enskild figur
i sin skog, från virkesproduktion till
att trygga mångfalden. De mål som
internationellt sett överenskommits
gällande mångfalden ska uppfyllas
även i Finland. Skydd behövs främst
i södra Finland. Skydd av skogarna i
södra Finland ska främjas utgående
från frivillighet.
3
Ökad användning av förnybar
energi bör ske så att uttag av
skogsbränslen sker mera varsamt än
tidigare så att skogsmarken inte utarmas och så att luftföroreningarna
inte ökar okontrollerbart. Det behövs mera fakta och även planmässighet så att ökad användning av
trädbränslen sker på ett hållbart sätt.
Gällande nyttjandet av naturresurser
vill vi satsa på nya produkter med
högt förädlingsvärde såsom den nya
generationens biobränslen.
4
Finland är ett tvåspråkigt land och
service ska fås även på svenska.
I lagen om skogscentralen sägs det
att minst en av skogscentralens regionala enheter ska finnas främst för
svensk- och tvåspråkiga områden.
Markus Mustajärvi, Vänsterförbundet, riksdagsledamot och medlem i
jord- och skogsbruksutskottet.
1
Staten bör stöda skogsvårdsarbeten. Alla vinner på att vi har en
skog som producerar. Skogssektorn
är livsviktig för oss både ekonomiskt
och sysselsättningsmässigt. Många
andra än skogsägarna drar nytta av
skogen. Till exempel skogsvägar har
vi alla nytta av. Det gäller dock att se
till att skogsvägarna ska var öppna
för alla om vägbygget stöds med allmänna medel.
2
I norra Finland har vi tillräckligt
med områden med olika skyddsnivåer. Det bör avsättas tillräckligt
med medel för att sköta skyddsområden så att t.ex. Forststyrelsens naturtjänster har tillräckligt med personal. När områden skyddas, bör man
också ta fullt ansvar för att de sköts.
I södra Finland kan det finnas behov
av frivilligt skydd. Staten bör också
i fortsättningen reservera tillräckligt
med medel för att främja frivilligt
skydd.
3
Jag vet inte vilken inställning mitt
parti har, men själv är jag skeptisk till stubbrytning. Stubbarna har
en marginell betydelse med tanke
på den totala förbrukningen av biobränslen.
4
Listan med nerskärningar som går
under namnet statens produktivitetsprogram spökar också i fråga om
sammanslagningen av skogscentralerna. Inom några år torde det finnas
tryck på att minska personalen med
150 personer. Om personalnedskärningarna blir för stora, lider både den
svensk- och finskspråkiga servicen.
Skogsbranschen är mycket marknadsstyrd och fungerar i huvudsak utan samhällsstöd. Investeringar
i skogsvård ger däremot ofta avkastning först efter flera årtionden. Det
är således helt korrekt och nödvändigt att samhället stimulerar till aktiv skogsvård. Stöd enligt lagen om
hållbart skogsbruk (Kemera-lagen)
är ett bra system och finansieringen
måste motsvara behovet för att trovärdigheten ska bibehållas. Den nya
lagen om stöd av klenvirke stöder
också ett hållbart skogsbruk.
2
Finland har den överlägset största arealen strikt skyddad skog av
alla europeiska länder. Det korrekta
sättet att skydda nya objekt är via
Metso-programmet där fredning sker
på viss tid på markägarens initiativ.
3
Finland bör hålla fast vid de avtal
som vi förbundit oss till gällande
klimat- och energipolitiska mål. Bioenergiproduktionen utgör grunden
för en ökad inhemsk förnyelsebar
energiproduktion och däri utgör
klenvirket den största energikällan. Stubbrytning och förbränning
är också en metod att öka användningen av förnyelsebar energi och
ska göras med urskillning beroende
på markens beskaffenhet.
4
Lagen om Finlands skogscentral
tredje paragrafen säger att en av
skogscentralens regionala enheter i
huvudsak är avsedd för svensk- och
tvåspråkiga områden och att dess
arbetsspråk i första hand är svenska.
Det här har varit SFP:s målsättning
under hela lagberedningen och det
ger en stark juridisk grund för att vi
i framtiden får god service på svenska. Därtill måste även den svenska
utbildningen av branschkunnigt folk
garanteras för att servicen praktiskt
ska kunna ges på svenska även i
framtiden.
7
BIOENERGI
Behandla skogsbränslet
med omsorg
Orenheter i skogsbränslet är ett problem, inte bara för värmeanläggningarna utan
främst för flisningsentreprenörerna. Stenar som kommer med in i flishuggen skadar
betten.
Foto: Tanja Lepistö
N
är du beslutar att
sälja skogsbränsle,
antingen stubbar
och grot från en
slutavverkning eller klenvirke
från en ungskog, kräver även
det lite planering från din sida
eller att du är i kontakt med
den som tar ut skogsbränslet
och säger hur du vill ha det.
Max två års
lagringstid
Det ska finnas en lagringsplats
för skogsbränslet. Tumregeln
är att uttag av skogsbränsle
från en hektar ger en välta eller trave som är 15 meter lång.
Traven ska finnas intill en väg
eller på en lagringsplats där
flishuggen och den bil som
kör bort det flisade skogsbränslet har rum att röra sig.
Du ska komma överens om
en maximal lagringstid med
den som du säljer bränslet till.
Längre än två år ska du inte gå
med på.
Stenar är ett
problem
Stenar är vanliga i skogsbränsletravar. De flesta följer med
när bränslet lastas på skogstraktorn som kör ut det från
skogen. Grot och klenvirke
som använts som markförstärkning eller som skogstraktorn kört över, ska aldrig tas
tillvara som bränsle.
Det är den sista länken i
kedjan, dvs. flisningsentre-
8
En trave med grot som inte är täckt tar upp fukt under hösten. På sommaren kommer fukthalten
ned till tjugo procent, men den stiger som följd av höstregnen till närmare fyrtio procent fram till
årsskiftet.
prenören, som lider mest av
orenheterna. Betten blir slöa
och i värsta fall går de sönder.
Allt detta betyder mera tid för
underhåll.
Även plogen och snöslungan som håller upp vägen och
lagringsplatsen vintertid kan
tillföra orenheter. Problemet
är specillt stort på vägar med
grovt krossgrus.
Ju torrare desto
värdefullare
Ju torrare skogsbränslet är när
det kommer till kraftverket,
desto värdefullare är det. Om
fukthalten i det flisade skogsbränslet sjunker från 50 till 30
procent, innehåller varje löskubikmeter flis 0,27 MWh
mera energi. Det är en fjärdel
av den energi som en kyl och
frys förbrukar per år.
Med enkla medel är det lätt
att få ett torrare skogsbränsle.
Traven
• placeras på en solig och
öppen plats
• förses med underslag så att
luften kan cirkulera under
traven – tumregeln är att
en katt ska kunna gå under
traven med svansen rakt
uppåt
• täcks med papper för att
förhindra återfuktning och
att smältvatten fryser i vältan.
En trave med kvistar och
toppar, grot, som inte är täckt
har under sommarmånaderna
kommit ner till en fukthalt på
20 procent. Under hösten tar
groten upp fukt och fram till
årsskiftet har fukthalten stigit
till närmare 40 procent.
Om grot med 40 procents
fukthalt flisas innebär det
att varje travkubikmeter grot
innehåller 100 liter vatten. M
Text: Gerd Mattsson-Turku
SKOGSBRUKET 3/2011
Handla skogsvård på
webben
Vi börjar handla allt mera på webben.
Numera kan du be om anbud på en skog
som du vill ha gallrad eller förnyad eller
en plantskog som du vill ha röjd.
V
i finländare börjar
handla allt mera på
webben. Ifjol uppgick webbhandeln
till närmare 10 miljarder euro,
i snitt 2 000 euro per person.
Människor som är vana att
surfa på nätet, har svårt att
lämna hemmet eller arbetsplatsen under dagtid, hör till
den grupp som gärna handlar
på nätet. På internet behöver
man inte passa tider.
att satsa på svenskspråkiga.
Skogsvårdsföreningen Österbotten och Södra skogsreviret har sina webbsidor på
svenska, men någon webbhandel i egentlig mening har
de inte. De räknar upp vilka
skogsvårdsarbeten de utför
och ber skogsägaren ta kontakt.
Webbtjänsternas
omfattning varierar
UPM:s sidor är de mest informativa. De berättar vad priset
för skogsvårdsarbeten startar
från och skogsägaren kan be
om en offert via webben. Kari
Airaksinen på UPM:s skogkontor i Helsingfors uppger
att det främst är stadsbor som
tar kontakt via webben.
– Jag kan bara tala för det
område som jag representerar och det är söder om linjen
Åbo–Tavastehus, säger Kari
Airaksinen. De flesta kontakter gäller virkeshandel, men
allt flera skogsägare börjar ta
kontakt gällande skogsvårdsarbeten. April-maj och augusti–oktober är de månader då
flest skogsägare kontaktar oss
via webben. På hösten gäller
det virkeshandel och på våren
skogsvårdsarbeten.
– Stadsskogsägarna är den
klart största gruppen bland
de som tar kontakt via webben. De är av alla åldrar, så
jag kan absolut inte säga att
det är yngre skogsägare som
dominerar.
Även skogsägarna kan idag
sköta många ärenden via webben. En av fördelarna är att
den som bor långt borta från
sin skogsfastighet kan sköta
ärenden just när det är aktuellt. I annat fall kanske det blir
ogjort eller så är skogsägaren
tvungen att köra flera hundra
kilometer med bil för att uträtta sitt ärende och kanske ta
ut en semesterdag.
Det företag eller den organisation som vill hänga med
i utvecklingen bör utveckla
sina webbaserade tjänster så
att skogsägare kan handla var
de vill och när de vill.
Utbudet på skogsvårdstjänster har vuxit det senaste året.
Både
skogsvårdsföreningar
och virkesköpande bolag har
webbsidor som berättar vad de
erbjuder. Av de tre stora virkesköparna är det bara Metsäliitto
som har svenska sidor. Varken
Stora Enso eller UPM har valt
SKOGSBRUKET 3/2011
Stadsbor tar kontakt
via webben
Kunden förväntar
sig snabbt svar
– Inför barmarksperioden
ökar kontakterna gällande
skogsvårdsarbeten och förfrågningar vad det kostar att
få en plantskog röjd. Vi skickar en skogsfackman och titta
på plantskogen och efter det
ger vi en offert. Det är alltid
ett hektarpris och i det priset
ingår också kilometersersättning till röjarna.
– Om vi inte själva har
skogsarbetare i närheten av
den ort där röjningsobjektet
finns, anlitar vi skogsserviceföretagare som underleverantörer. Men det sköter vi och
tar också anvaret för att arbetet blir riktigt utfört.
För röjningen anger UPM
att priset startar från 298 euro
per hektar inkl. moms.
Enligt Airaksinen är det a
och o att man reagerar snabbt
på förfrågningar som kommer
vi webben.
– I UPM:s policy ingår att vi
tar kontakt med skogsägaren
nästa dag, under förutsättning
att det är en vardag. Annars
blir det första vardagen efter
helgen.
Prisjämförelser i
framtiden
Vi får säkert vänta ännu en tid
på att skogsägarna kan börja
jämföra priser på skogsvårdstjänster på webben. Prisjämförelser för olika produkter
har länge redan funnits för
mobiltelefoner. Den som eldar med pellet kan jämföra
pelletspriser på polttoaine.
net. M
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
9
SKOGSVÅRD
Allt virke behövs
– även klenare
Virke från förstagallringar är viktigt för skogsindustrin. De senaste tio åren har virke
från förstagallringar utgjort 14 procent av det inhemska virket. Volymmässigt motsvarar det 7 miljoner kubikmeter virke.
V
irke från förstagallringar är klent. För
att gallringen ska bli
lönsam krävs det effektiva avverkningsmetoder
och att gallringsskogen är
välskött. Med välskött avses
att den har skötts från plantskogstadiet med gräs- och slyröjning och att den egentliga
plantskogsröjningen
gjorts
när plantorna var drygt sex
meter höga.
Dyrt att avverka
klena stammar
Det kostar drygt 16 euro/m³
att avverka och köra ut virke
från en förstagallring. Det är
dubbelt så dyrt som att avverka och köra ut virke från
en förnyelseavverkning där
kostnaden stannar vid knappt
8 euro/m³.
Orsakerna är
• klena stammar
• liten avverkningsvolym per
hektar
• träd och buskar som skymmer sikten från hytten och
gör avverkningen långsammare.
Bottenröjning passar
nybörjare
Till förstagallringar hör normalt en bottenröjning som utförs i förväg. Skogsägaren kan
göra den själv eller så utför
I talldominerade förstagallringar behövs sällan någon
bottenröjning.
10
SKOGSBRUKET 3/2011
En förstagallring i en grandominerad ungskog som har
blivit skött från plantskogsstadiet kan ge 850 euro per hektar med eventuellt avdrag för
bottenröjningen.
virkesköparen den med sin
arbetskraft och skickar räkningen för arbetet till skogsägaren.
Bottenröjningen utförs med
röjsåg och priset varierar enligt hur mycket vegetation som
ska röjas ner. Snittpriset ligger
kring 200 euro per hektar.
Bottenröjning är ett arbete
som passar skogsägare som
vill jobba lite i egen skog.
Arbetet är tekniskt lätt att utföra, då röjaren inte behöver
fundera på vilka träd han ska
röja. Småträd och buskar tas
bort medan allt större lämnas
åt avverkningsmaskinen som
tar ut de grövre som massaved och de klenare som
energived. Alternativet är att
allt virke tas ut som energived. Prisförhållandet mellan
massaved och energived bör
avgöra vilket alternativ som
är fördelaktigast ur skogsägarens synvinkel, dvs. ger mest
pengar i handen.
Lägre pris för virke
från förstagallringar
De höga kostnaderna för avverkningen och utkörningen
av virke avspeglar sig i virkespriserna. För massaved från
förstagallring betalar virkesköparna mindre än för massaved från förnyelseavverkningar. Vecka 10 var priset
för tallmassaved omkring 5
euro/m³ lägre, för granmassaved omkring 6 euro lägre och
för björkmassaved omkring 5
euro lägre.
En förstagallring ger i snitt
50 kubikmeter massaved per
hektar. Mest virke ger grandominerade gallringar. Som
skogsägare kan du räkna med
ungefär följande rotpriser för
förstagallringsvirke:
tallmassaved
12,40 E/m³
granmassaved 15,00 ”
björkmassaved 13,00 ”
Enligt en undersökning som
Metsäteho gjort är gagnvirkesuttaget från förstagallringar i snitt:
talldominerade
45 m³/ha
grandominerade
57 ”
lövskogsdominerade
42 ”
Med dessa siffror blir virkeslikviden per hektar i storleksklassen 550–850 euro/ha. Om
gallringsskogen ska bottenröjas, och skogsägaren inte gör
det själv, kommer en faktura
på ca 200 euro/ha. M
Källa: Metsäteho
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Långa tåg med flis till Stockholm
I Sverige hämtas flis från Växjö till Södertälje strax söder om Stockholm, en
sträcka på 400 kilometer. Nu avgår 1–2 tåg per vecka, men avgångarna kommer att öka till 3–4 per vecka.
tt tågset innehåller 50 vagnar och i varje vagn ryms nästan
50 kubikmeter flis. Det betyder nästan 2 500 kubikmeter
flis per tågset. De största flisanvändarna finns i Mellansverige,
i Stockholmstrakten och västerut. Allt mera flis kommer att
transporteras från norra och södra Sverige till just de här trakterna och järnvägstransporterna kommer att spela en viktig
roll.
Ett tågset med 50 vagnar lastas på drygt tre timmar. Men
det kräver en van förare i lastaren och en bra terminal. En
frontlastare är inget värt vid lastning av flis i järnvägsvagnar.
E
SKOGSBRUKET 3/2011
Föraren ser inte in i vagnen och det gör lastningen långsam
och vagnarna blir sällan fullständigt fyllda. En grävmaskin
med stor skopa är bäst.
När transportsträckan blir över 150 kilometer börjar järnvägstransport bli ett alternativ till landsvägstransport. Flistransport med lastbil är direkt olönsamt när sträckan blir över 200
kilometer. M
Källa: Bioenergia 6/2010.
11
SKOGSVÅRD
Stamkvistning kan höja
värdet på din skog
I planterade skogar kan kvistarna leva längre och bli grövre än i frösådda eller
naturligt förnyade skogar så att den naturliga kvistrensningen fördröjs. Det minskar
andelen kvistfritt virke vid slutavverkningen. För att garantera en kvistrensning kan
man kapa de lägsta grenarna.
Dokumentationen
är viktig
Även om staten beviljat understöd har intresset för stamkvistning inte varit stort och
det är omkring 200 000 hektar
som har stamkvistats i Finland
12
Foto: Gerd Mattsson-Turku
S
tamkvistning är ett
arbetsslag som staten länge understött
genom skogsförbättringslagarna. I gällande lag
om finansiering av hållbart
skogsbruk finns stamkvistning
också med som ett av de arbetsslag som finansieras.
Kvistas träden till 4 m höjd
är stödet om du har en giltig
skogsbruksplan i finansieringszon I 168,50 euro per
hektar och i zon II 202,20
euro per hektar. Österbotten
och delar av Åboland och Nyland hör till zon II, resten av
Svenskfinland till zon I.
I ett förslag till ny finansieringslag finns stamkvistningen
inte längre med bland de arbetsslag som understöds. Det
betyder inte att det inte skulle
vara lönsamt att stamkvista
men på det nationella planet
vill man reservera pengarna
för att röja och gallra i plantskogarna.
För den enskilda skogsägaren är läget ett annat. Om
den övriga skogsvården är i
skick kan man börja tänka på
att ytterligare höja värdet på
virkesproduktionen med att
stamkvista.
Juni-augusti och februari-mars är de bästa tiderna för stamkvistning.
sedan början av 1980-talet.
På Kustens skogscentral
uppger myndighetschef Greger Erikslund att man betalat
ut understöd för 392 hektar
efter 2005. För alla objekt
som finansierats genom ti-
derna finns ett register med
stamkvistningsdokument.
Erikslund säger att registret
småningom kommer att föras
in i skogsdatabasen så att informationen blir mera lättillgänglig.
Eftersom stora delar av
registret enbart finns i pappersform finns äldre stamkvistningsobjekt tyvärr inte
införda i skogsbruksplanerna
om skogsägaren inte speciellt
bett om en anmärkning.
Det är nästan enbart finansierade stamkvistningsobjekt
som förts in i registret och
Erikslund understryker vikten
av att också föra in sådana objekt som inte fått finansiering
i registret. Stamkvistningsdokumentet skall fungera som
bevis på att skogen är stamkvistad när det är dags att
förhandla om stockpriset vid
slutavverkningen. Utan dokument kan det vara svårt att
övertyga köparen.
På åttiotalet gjordes en
del stamkvistning som sysselsättningsarbete. Kvaliteten
var inte alltid den bästa och
i flera bestånd fläktes barken
och andra bestånd drabbades
av barrträdskräfta. Kräftan är
en svampsjukdom som lätt
angriper träden om de kvistas
på hösten när kådflödet är litet och luftfuktigheten är hög.
Undvik att stamkvista i savningstid för att minska risken
för att barken skall fläkas upp
och på hösten. Rekommenderade tider är februari-mars
och juni-augusti.
En investering
för framtiden
Som det mesta inom skogsvård är stamkvistning en inSKOGSBRUKET 3/2011
Foto: Gerd Mattsson-Turku
Vid stamkvistning kvistas 400–500 träd per hektar. Det tar 3–4
dagar att stamkvista en hektar.
vestering med sikte långt in
i framtiden. Nyttan kommer
först vid slutavverkningen och
arbetet kommer en annan generation till godo.
Grundtanken är att skapa
en rotstock där centrumutbytet är kvistigt och omges av
en mantel som ger kvistfria
sidobräder eller faner. Kvistning kan utföras på tall, björk
och på de ädla lövträden. Alla
är trädslag där man kan få ut
en kvalitetspremie för kvistfritt virke. För granens del är
kvalitetspremien låg så där lönar det sig inte att stamkvista.
Stammarna får inte vara för
grova om det skall bli någon
mantel att tala om.
För att ge ett gott resultat
skall stammarna vara kleSKOGSBRUKET 3/2011
nare än 12 cm på brösthöjd.
Om centrumutbytet är 2 st.
50x120 mm och klingbredden är 5 mm blir centrumblocket 115x130 mm och då
är de närmaste sidobräderna
kvistfria på utsidan.
Skogen ska vara av
bra kvalitet
Stamkvistning bör utföras i
skogar som redan före kvistningen har god kvalitet. Stammarna skall vara raka och
kvistarna skall inte vara grövre än 20 mm, enstaka kvistar
upp till 25 mm kan kapas.
På tallen bildar levande
kvistar en kådtapp som är lika
lång som kvisten är grov. På
karg mark blir stamkvistning
klart olönsam på grund av
den långa omloppstiden. För
tall finns de lämpliga objekten på torra och friska moar
och för björk på friska och
lundartade moar.
För björkens del ska man
undvika att kapa levande
kvistar då det kan ge upphov
till färgfel i veden. Stamkvistningen begränsas till att ta
bort döda kvistar så att de
snabbt kan övervallas av frisk
ved.
Att välja ut ett träd, kvista
det, mäta diametern och bokföra och märka trädet går på
någon minut. För att spara
tid kvistas bara de 400-500
träd per hektar som blir kvar
till slutavverkningen, skogens
elit.
För de träd som tas ut i gallringarna ger stamkvistningen
ingen annan nytta en kvistfri
cellulosaflis. Stamkvistningen
ska göras för första stocken eller till en höjd mellan 4 och 6
meter. När man kommer över
4 meter blir arbetet långsammare och risken för att skada
barken på trädet ökar. Tjugo
träd per effektiv arbetstimme
hinner man kvista så en hektar tar tre till fyra dagar beroende på hur grova kvistarna
är och hur högt man kapar.
Arbetet kan också göras i två
omgångar så att man först
kvistar till 4 meter och sedan
till 6 meter.
per hektar och ett räntekrav
på 3 % skall kostnaden multipliceras med 4,38 om det är
50 år till slutavverkningen, det
betyder en kostnad om cirka
2 600 euro som skall fördelas
på rotstockarna. Rotstocken
utgör cirka hälften av stockvolymen vid slutavverkningen. Kostnaden skall då fördelas på cirka 120 kubikmeter
vilket ger 21,50 euro per kubikmeter. Om du är nöjd med
arbetsersättningen och räntan
måste du med andra ord få
en kvalitetspremie om 21,50
per kubikmeter rotstock för
att stamkvistningen skall vara
lönsam för dig. Räknar du in
stödet, nöjer dig med lägre
arbetsersättning eller har ett
högre avkastningskrav ändrar
förstås kalkylen. M
Text: Johnny Sved
När blir det
lönsamt?
Det går att räkna på lönsamheten i stamkvistningen.
Avgörande blir hur mycket
betalt man vill ta för det
egna arbetet, för hur lång tid
investeringen skall verka, vilken ränta man kräver och hur
mycket kvistfri rotstock som
fås ut i slutavverkningen.
Om vi i en tallskog räknar
med en kostnad om 600 euro
Stamkvistning görs för den
första stocken, till en höjd
mellan fyra och sex meter.
13
Skogsvårdsavgiftens
vara eller icke vara
Kanske kommer en dag då skogsvårdsavgiften är frivillig.
– Det skulle betyda att fusioner mellan skogsvårdsföreningarna fortsätter och föreningarna måste bli mer kundorienterade, säger skogsråd Marja Hilska-Aaltonen på
jord- och skogsbruksministeriet.
örändringens vindar
blåser genom hela
skogssektorn.
Såväl
skogslagen som skogsorganisationerna är under
luppen.
– Det handlar om en ny
linjedragning som genomsyrar hela samhället, inte
bara skogssektorn. Utgångspunkten är att öka valfriheten, berättar skogsråd Marja
Hilska-Aaltonen på jord- och
skogsbruksministeriet.
F
I framtiden ingen
skogsvårdsavgift?
– Med tanke på att målsättningen är att öka valfriheten kommer också lagen om
skogsvårdsföreningarna och
skogsvårdsavgiften att gran-
skas. Ännu är det för tidigt
att säga om skogsvårdsavgiften blir frivillig, konstaterar
Hilska-Aaltonen.
Hon kan inte uttala sig om
någon annan form av avgift
i så fall kompenserar skogsvårdsavgiftens bortfall.
– Skogsägare som bor långt
från sin skog har inte någon
direkt nytta av en skogsvårdsförening i de fall föreningen
bara verkar lokalt. Kanske
en reform aktiverar de här
skogsägarna, tillägger HilskaAaltonen.
Skogsägarna
finansierar
och fattar besluten i skogsvårdsföreningen. Enligt lagen
om skogsvårdsföreningarna
uppbärs en skogsvårdsavgift
av alla skogsägare som äger
över fyra hektar skog.
Majoritet vill betala avgift
Två av tre skogsägare är beredda att betala den nuvarande,
eller en lite lägre lagstadgad skogsvårdsavgift. Det här framgår ur en undersökning som Etelä-Suomen metsänomistajien
liitto lät utföra. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus
Oy. Av 6 000 skogsägare svarade 1 517 personer.
Ungefär 40 procent av de som svarade var beredda att
betala en frivillig avgift åt skogsvårdsföreningen om den
lagstadgade avgiften försvinner. Endast en femtedel var beredda att ta bort avgiften.
Enligt undersökningen önskade skogsägarna från skogsvårdsföreningarnas sida en klarare information om vilka
tjänster de erbjuder och ett språk som inte var fyllt av fackterminologi. M
14
Vad skulle det betyda för
skogsvårdsföreningarna om
skogsvårdsavgiften blir frivillig?
– De senaste åren har skogsvårdsföreningarna genomgått
fusioner och trenden kommer
sannolikt att fortsätta.
– Om skogsvårdsavgiften i
framtiden blir frivillig är skogsvårdsföreningarna tvungna
att bli mer kundorienterade,
de måste se över kvaliteten
på sina tjänster och prissättningen samt kvaliteten på
föreningens expertkunnande,
säger Hilska-Aaltonen.
SLC är beredd
Stefan Thölix, fullmäktigeordförande för Svenska
lantbruksproducenters centralförbund SLC, konstaterar att EU-kommissionen för
tillfället behandlar ett besvär
som en finländsk skogsägare
lämnade in år 2008. Enligt
besväret snedvrider den lagstadgade skogsvårdsavgiften
konkurrensen på marknaden
för skogstjänster.
– Enligt uppgifter skall fallet
inte leda till åtgärder. Skogsvårdsföreningslagen öppnas
tidigast under nästa regeringsperiod.
– En frivillig skogsvårdavgift
påverkar flera skogsvårdsföreningars verksamhet. SLC
jobbar för att bibehålla avgiften. Vi är beredda om en
ändring sker, men ännu är det
för tidigt att gå in på detaljer,
konstaterar Thölix.
Valmöjligheterna
ökar
Stefan Sundman, energioch infrastruktur direktör på
Skogsindustrin, anser att en
frivillig avgift skulle möjliggöra att skogsägarna har flere
alternativa kumpaner att välja
mellan då de är i behov av
skogsservice.
– I den grad skogscentralerna eller skogsvårdsföreningarna idkar affärsverksamhet,
skall den verksamheten inte
i framtiden finansieras med
statliga bidrag eller obligatoriska avgifter, som är jämförbara med skatter.
– Vi förespråkar en jämlik
konkurrens på skogservicemarknaderna för alla aktörer.
En frivillig skogsvårdavgift är i
sig möjlig, men det naturliga
är att skogsvårdföreningarnas
affärsverksamhet i framtiden
finansieras med intäkter från
själva verksamheten. M
Text: Marianne Palmgren
SKOGSBRUKET 3/2011
Skogsdöden i nordvästra Ryssland utredd
U
Inga stora
förändringar
Under våren kommer förordningen om skogsvårdsföreningen att ses över.
Vår nuvarande regering
hinner godkänna förändringarna i förordningen.
Det handlar om skogsvårdsavgiftens
användning till administrativa
kostnader, alltså något
som skogsägaren inte
direkt berörs av. Förordningsändringen inverkar
inte på skogsvårdsföreningen Österbottens verksamhet.
– Vi har sett över vår organisation och att öppenhet genomsyrar vår verksamhet, alltså att man
kan visa upp vad skogsvårdsavgiften används till.
De här åtgärderna borde
räcka till då den nya förordningen träder i kraft,
säger verksamhetsledare
Jan Slotte.
Slotte vill inte spekulera
i vad det skulle föra med
sig för skogsvårdsföreningen Österbottens del
ifall
skogsvårdsavgiften
blir frivillig. M
SKOGSBRUKET 3/2011
nder fem års tid,
åren 1999–2004,
dog en femtedel av
träden i de områden som undersöktes. En titt
tjugo år tillbaka i tiden visade
att skogsnöden i snitt bara
hade varit 0,5 procent.
När forskarna jämförde klimatförhållandena och skogsdödens omfattning kom de
fram till att det var en exceptionell torka som ledde till
att träden dog. Marken i Archangelsk området är finkornig och har dålig vattengenomsläpplighet. Granen, som
dominerar i området, har sina
rötter nära marken och därför
blev den utsatt för torkstress.
Följden var att granen angreps av skadeinsekter, främst
granbarkborrar.
Forskarna kom fram till att
år 1999 var det torraste året
på hundra år och även 2000
och 2001 var det torrt.
Om klimatförändringen leder till att vi får längre torrperioder på sommaren, kan det
märkbart påverka granskogarna i norra Europa. Det säger
forskare från Skogsforskningsinstitutet och Helsingfors universitet, som ledde forskningen i Archangelsk-området. M
Foto: Heikki Kauhanen
En exceptionell torka och skadeinsekter visade sig vara orsaken till den omfattande skogsdöden i nordvästra Ryssland i
Archangelsk-området.
I Archangelsk-området kan ställvis upp till en femtedel av träden ha dött på grund av torka.
Nationalparkerna blir utnyttjade
Vi finländare besöker flitigt landets nationalparker. I fjol registrerade Forststyrelsen nästan två
miljoner besök. Landets 35 nationalparker är spridda över hela landet. Den sydligaste finns i
Skärgårdshavet och den nordligaste i Enare.
Besökarna är viktiga för närområdet. I snitt gör en besökare av med 55 euro i samband
besöket i nationalparken. M
15
TEKNIK
Nu sågar vi grova stockar
Fyra killar i västra Nyland köpte tillsammans en bandsåg för specialsågning och
fick en agentur på köpet. Främst köpte vi
sågen för att såga för eget behov då vi
specialiserat oss på stockstugor och brokistor.
Ulf Wikström är
en av delägarna
i bandsågen
och agenturen.
– Vi ville pröva något annat än
de sågar som hittills dominerat den inhemska marknaden,
säger Ulf Wikström som är en
av ägarna, så vi åkte till Brno i
Tjeckien där man tillverkar Pilous Forestor bandsågar. Det
blev affär, vi köpte en Pilous
och fick dessutom agentur att
sälja Pilous Forestor bandsågar i Finland.
Mindre spill med
egen såg
– Främst köpte vi sågen för
att såga för eget behov, då
vi har specialiserat oss på att
bygga stockstugor och brokistor. Med en egen såg kan vi
ta ut lämpliga bitar direkt och
får mindre spill på det sättet,
säger Ulf. Vi har hyrt in oss
under tak i gamla Raseborgs
Tegel i Ekenäs. Där sågar vi
och bygger stockstugor och
brokistor på beställning för att
sen plocka ner dem och flytta
Här ses Pilous Forestor CTR 959 Hydraulic i funktion i Raseborg.
dem till respektive köpare.
Visst kan vi också utföra legosågning av specialvirke, men
några 2x4 sågar vi inte.
Nästan en meter
grova stockar sågas
– Vi kan såga stockar som är
upp till 97 centimeter grova
och för närvarande längder
Från manöverbordet har man
god översikt över hur sågningen framskrider. Martin
Lindqvist vid knapparna.
16
på 10,7 meter. Basversionen
är 8,7 m som kan förlängas
med tre meters sektioner och
det är möjligt att såga 13 meter långa stockar. Då stocken
ligger på arbetsbordet kan
den hydrauliskt roteras, sänkas och höjas för att fås i
önskat läge för sågning. De
grövsta blocken som kan tas
ut fullkantade är 77x87,5 cm.
– Vår såg väger 2 500 kg
medan den minsta modellen
väger drygt 200 kg. M
Text & foto:
Bjarne Andersson
SKOGSBRUKET 3/2011
TEKNIK
Alkylatbensinen blev
billigare
Bensin för småmotorer eller alkylatbensinen ökar i popularitet. Vid årsskiftet sjönk
accisen med drygt 20 cent per liter. En
5-liters dunk Aspen 2-takt kostar omkring
18 euro.
E
nligt Bo-Håkan Engström på Erikssons
Skog & Trädgård i Jakobstad har efterfrågan ökat markant från årsskiftet då E10 ersatte 95-oktanig
bensin.
– De flesta motorsågs- och
röjsågstillverkare säger att
E10 inte passar i 2-taktsmotorer, säger Bo-Håkan Engström. Fördelarna med alkylatbensinen är ju att den
är renare och luktar mindre.
Med alkylatbensin i bränsletanken blir motorsågen och
röjsågen mera lättstartad efter en vinter- eller sommarförvaring. Många upplever
som den största fördelen att
kläderna inte börjar lukta illa
av avgaserna. De kan hänga
på tork i badrummet utan att
avgaslukten sprider sig i hela
badrummet.
Hobbysågarna
största kundgruppen
Enligt Engström är det fortsättningsvis främst hobbysågare
som köper den dyrare alkylatbensinen.
– Det är ju en ekonomisk
fråga för yrkesröjare och yrkeshuggare. Röjsågen förbränner omkring fem liter
bränsle per dag och då är det
skillnad om bränslet kostar 3
euro/liter eller 1,50 euro/liter.
Accisen sänktes vid årsskiftet med drygt 20 cent per liter
för att det är ett miljövänligare
bränsle. Den sänkta accisen
Med alkylatbensin börjar skyddskläderna inte lukta avgaser
utan kan tas in i badrummet för att torka.
flyttades direkt över på konsumentpriset. En 5-liters dunk
kostar omkring 18 euro, vilket
ger 3,60 euro per liter. Ju större
dunk desto lägre literpris. Med
en 10-liters dunk blir literpriset strax under 3 euro. M
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Hämnades genom att
förgifta ekar
Regnskogsbröllop på
Jamaika
En man i Alabama, USA, har arresterats, misstänkt för att
ha förgiftat ekar och andra växter på universitet i staden
Auburn.
Mannen var upprörd över att University of Alabama hade
förlorat en viktig match i amerikansk fotboll. Som hämnd
sprutade han giftiga kemikalier på universitesträden i Auburn. Träden kommer med all sannolik att dö, uppger lokala medier.
Förövaren avslöjade sig själv genom att ringa in till en
lokal radiostation och skryta med dådet. Han riskerar nu
fängelse i 1–10 år. M
För den som önskar sig ett alternativ till bröllop i kyrkan
finns en lösning på Jamaica. Det är det jamaikanska turismföretaget Rain Forest Adventures Mystic Mountain som
försöker locka giftaslystna par till ön, skriver Skogsland.
Lockbetet är en tur i linbana över regnskogen upp till en
bergstopp med skogs- och havsutsikt där ceremonin ska
äga rum.
För den som vill ha mer än bara regnskog erbjuder arrangören champagne till brudparet, brudbukett, vigselförrättare mm. Priset på bröllopsäventyret startar från 700
euro och uppåt. M
Källa: Skogsland 9/2011
SKOGSBRUKET 3/2011
17
TEKNIK
Profi-maskinerna tillverkas i Nivala i Norra Österbotten.
De har ett unikt system för att lokalisera fel.
ProfiPro
fixar felen via GSM-nätet
När en avverkningsmaskin går sönder ute i terrängen kan föraren få vänta länge på
service. Men om maskinen ifråga är en Profi 50 fås hjälp direkt – via GSM-nätet. Tillverkaren kopplar upp sig mot maskinen och kan i de allra flesta fall åtgärda felet.
vverkningsmaskinerna arbetar djupt
inne i skogen. Terrängen är svårframkomlig och en tjock kvist river
lätt sönder en kabel i avverkningsmaskinens
elsystem.
Maskinen är helt plötsligt
A
18
”I och med att vi kan garantera att
åtgärda ett fel inom femton minuter
minskar ståtiden betydligt.”
obrukbar och felet behöver
snabbt åtgärdas.
Men i det här fallet behövs
ingen serviceman. Skogsmaskinentreprenören – som har
en skördare av typen Profi 50
– ringer tillverkaren ProfiPro
Oy. Företaget kopplar upp sig
SKOGSBRUKET 3/2011
via GSM-nätet mot maskinen
och åtgärdar felet genom ett
feldiagnostiseringsprogram.
– Grunden till systemet är
att vi har ett elsystem som
skiljer sig från andra maskinmodeller. Elsystemet innehåller inga mekaniska säkringar
eller reläer och samtidigt är
tekniken programmerbar.
– Systemet är kortslutningsskyddat och vidare från det
finns en utgång mot GSMnätet. Det gör att vi kan ta
kontakt med maskinen och
koppla upp oss mot den, säger ProfiPros försäljningschef
Henrik Fridlund.
Mäter hydrauliska
tryck och flöden
Fridlund räknar upp en lång
lista över fel som kan åtgärdas
genom den här tekniken.
– När vi har kopplat upp
oss mot maskinen kan vi
mäta och justera de flesta
hydrauliska tryck och flöden
i basmaskinen och i avverkningsaggregatet.
Systemet
möjliggör också att vi kan gå
in i hela elsystemet och kontrollera om det har uppstått ett
glapp i en kontakt.
– Allt detta görs från vårt
kontor i Nivala och i praktiken kan vi göra vad som helst.
Vi kan starta och styra maskinen, slå av och på lamporna,
höja och sänka hastigheter,
berättar Fridlund.
Ståtiden minskar
klart
Fördelen med systemet är enligt Fridlund att avverkningsmaskinens drifttid förbättras.
– I och med att vi kan garantera att åtgärda ett fel inom
femton minuter minskar ståtiden betydligt. Det kan jämföras med när en serviceman
måste komma ut till skogen
och reparera felet. Det kan ta
flera timmar och i värsta fall
dagar.
Enligt Fridlund utgörs cirka
90 procent av skogsmaskinernas problem av elektriska fel.
I nio fall av tio kan ProfiPro
SKOGSBRUKET 3/2011
åtgärda felet genom att koppla upp sig mot maskinen.
– Vi genomför felsökningen
och ofta kan föraren själv åtgärda en liten koppling om så
krävs. Det enda som vi inte
går in i är mätsystemen, som
är skogsbolagens privata angelägenhet.
Hur gör ni om felet inte kan
åtgärdas via GSM-nätet?
– I några fall har vi kopplat
ur en viss funktion tillfälligt så
att maskinen kan användas.
Om det krävs service vet vi
exakt vilka reservdelar som vi
ska ha med oss.
GSM-nätet säkrast
Orsaken till att företaget använder GSM-nätet och inte
modernare nät som 3G, förklarar Fridlund så här:
– GSM-nätet är det säkraste
och nyare nät som 3G fungerar inte ordentligt i andra
länder. Täckningen är inte
heller så bra ute i skogen och
därför är GSM-nätet det bästa
alternativet.
ProfiPros avverkningsmaskin Profi 50 har funnits på
marknaden sedan 2005.
– Det är en lätt, stabil och
smidig maskin. Trots det kan
man använda stora kranar
och tunga aggregat på grund
av att basmaskinen har en
mycket låg tyngdpunkt, säger
Fridlund.
I fjol sålde ProfiPro sex avverkningsmaskiner och i år
kommer antalet att fördubblas.
– Vår viktigaste marknad är
den inhemska. Vi exporterar
också till Sverige, Frankrike
och de baltiska länderna. Målet är att växa som företag och
framtidsutsikterna är i dagsläget ljusa. M
UPM köper mer mark i Uruguay
UPM utökar sitt landinnehav
i Uruguay för att blir självförsörjande på eukalyptusmassaved till sin cellulosafabrik i
Fray Bentos, Uruguay.
UPM har förvärvat ytterligare cirka 25 000 hektar skogsmark i landet av en privat
markägare. Affären uppgår till
i storleksordningen 65 miljoner euro. Skogsmarken utgörs
av flera landområden på olika
håll i landet. Omkring hälften
av arealen är antingen redan
bevuxen med eukalyptusskog
eller lämpad för plantering av
eukalyptus.
UPM har i dag ungefär
225 000 hektar mark i Uruguay. Cirka 135 000 hektar
används för skogsplantager.
Merparten av avverkningarna
går till cellulosafabriken i Fray
Bentos. M
Källa: papernet.se
Visste du att…
En kubikmeter massaved ger
omkring 330 kg papper. Det
räcker till:
• 2 800 dagstidningar med
25 sidor
• eller 66 000 ark kontorspapper i A4 storlek
• eller 2 600 rullar toalettpapper. M
MÖTESKALLELSE
Eläkekassa Versos ordinarie kassamöte hålls tisdagen den
12 april 2011 kl. 13.00 på Restaurang Tekniska, Eriksgatan 2, 6:e våningen, 00100 Helsingfors.
Vid mötet behandlas de ärenden som nämns i 24 § i
kassans stadgar för ordinarie kassamöte.
Bokslutshandlingarna finns till påseende under tjänstetid
vid pensionskassans byrå, Fredriksgatan 45 A, från och
med den 5 april 2011. Kopior av handlingarna sänds till
delägarna före mötesdagen.
Helsingfors den 17 februari 2011
STYRELSEN
Text:
Christoffer Thomasfolk
Delägarnas och medlemmarnas detaljerade och daterade
fullmakter bör sändas fem dagar före mötet till pensionskassans byrå för granskning. Medlem som personligen har
för avsikt att utöva sin rösträtt vid mötet bör meddela om
sitt deltagande till byrån även fem dagar före mötet (t.ex.
per telefon 09-680 3800).
19
– Extremkylan har ställt till med besvär bland
annat för flisbilarnas hydraulik och slangar,
säger logistikförman Joni Grönqvist.
Hakevuori har många
järn i elden
Det är många som vill köpa skogsägarnas virke i Nyland. Hakevuori har nu också
gett sig in på marknaden.
– För skogsägaren är det bara bra med konkurrens, säger logistikförman Joni
Grönqvist.
I
Hakevuoris terminal i
Askola lagras för tillfället
närmare 25 000 löskubikmeter stubbar, grot
och slanor på det fem hektar
stora området. Terminalen
fungerar som ett extra buffertlager så att företaget skall
klara av sina efterfrågetoppar.
På plats är Kosken Megawatti Ab:s stubbkross. Entreprenör Risto Perttilä sköter
om servicen av Hakevuoris
flisbilar, och värmer för tillfället upp motorn på stubbkrossen med en uppvärm-
20
ningsbrännare då den saknar
motorvärmare.
– På morgonen och efter
veckoslut tar det tid att få igång
stubbkrossen, förklarar Perttilä.
Under köldknäppen i februari,
då temperaturen sjönk långt
under minus trettio grader, lät
vi maskinen stå. Den gick sönder i kylan och utgifterna för
servicen blev för stora.
Flisar också åt
privatpersoner
Hakevuori har flisat virke se-
dan 2001 och mängderna har
ökat varje år. I fjol flisade företaget totalt 600 000 löskubikmeter flis. Flisen levereras till
de flesta värme- och kraftverk
mellan Ekenäs och Lovisa.
– Vi har fem mobila flisbilar
och i fjol somras inskaffades
en flisbil för terminalbruk, den
är ofta stationerad vid värmeverket i Lovisa, berättar logistikförman Joni Grönqvist.
– Energived flisas åt såväl
privatpersoner som åt större
bolag inom energivedsbranschen. Åt privatpersoner flisar
vi cirka 10 000 löskubikmeter
per år.
I fjol flisade Hakevuori totalt 100 000 löskubikmeter
egen flis.
– Vår flis levereras till allt
mellan småhus och värmeoch kraftverk. Vi säljer också
flis åt privatpersoner som har
flisuppvärmning,
tillägger
Grönqvist.
Nu också virkesuppköpare
Hakevuori har gett sig in på
SKOGSBRUKET 3/2011
virkeshandel. I fjol levererade
företaget 50 000 kubikmeter
virke åt industrin.
– Vi tar emot rotposter och
slutavverkningar, men är mest
intresserade av energived,
grot, överrötskadat virke och
slanor inom en radie mellan
Esbo och Lovisa.
Energived avverkas året
runt med två egna Valmet 801
kombinationsmaskiner försedda med Mecanils EG250energigrip.
– Anskaffningsförman Anssi
Korsström har hand om virkeshandeln. Det går att kontakta mig också, säger Grönqvist, som har svenska som
modersmål.
– Vår stubbrytning har också påverkats av snömassorna.
Sedan medlet av december
har vi inte tagit upp stubbar
då man inte längre hittar dem
under snön.
Entreprenör
Risto Perttilä
börjar tröttna
på kylan.
Underslag a och o
Pop att rensa upp
åkerrenar
– Nu börjar skogsägarna få upp
ögonen för att ta ut energived
från dikes- och åkerrenar. Vi
har tre 22 tons grävmaskiner
försedda med giljotin som vi
röjer upp åkerrenar med.
– Det hela börjar med att
en skogsägare röjer upp sina
åkerrenar för att få bättre
ljusförhållanden på åkrarna.
Snart tar resten av byns skogs-
ägare efter, och slutligen är vi
halva vintern på samma plats,
berättar Grönqvist.
I vinter har jobbet varit en
utmaning. Under snön är
marken på sina ställen mjuk
då tjälen saknas i jorden.
– Till exempel går det inte att
köra över en mull- eller torvåker för att komma åt åkerrenar,
för trots larvfötter sjunker grävmaskinen ner i marken.
Orenheter,
till
exempel
marksubstans som följer med
energiveden, är ett problem
som såväl flisentreprenören
som värmeverken får tampas
med. Utköraren har en viktig roll med tanke på vältans
kvalitet.
– Därför är det extra viktigt
att vältan har underslag. Det
tar två timmar att byta bett på
flismaskinen och under tiden
står två lastbilar. Är vältan i
dåligt skick flisar vi den inte,
säger Grönqvist.
– Då vi utför tomtavverkningar i huvudstadsregionen
har vi i vältorna hittat järnbalkar, flatjärn och till och
med cykelramar. Det uppstår
direkt farliga situationer då
dessa sedan flisas. M
Text och foto:
Marianne Palmgren
Vespa helt i trä
Carlos Alberto i Portugal har byggt en vespa av trä. Den är fullt körbar och han har
tillstånd av myndigheterna att köra med den på allmänna vägar.
C
arlos Alberto fick sin
ide efter att ha läst i en
tidning om en snickare
i Italien som hade hade byggt
en cykel av trä.
– Det här ska väl jag också
klara, var min första tanke när
jag läste texten, berättar Carlos. Jag gick ett steg vidare
och ville bygga en motorcykel av trä. När mina bekanta
hörde om mina planer, trodde
de att jag blivit tokig. Men två
i bekantskapskretsen trodde
på mina idéer och i oktober
2007 började jag bygga en
vespa i trä.
SKOGSBRUKET 3/2011
Carlos har döpt sin vespa
till Daniela efter sin dotter.
Vespan väger 107 kg och har
en topphastighet på 75 km/h.
Motorn är encylindrig med tre
växlar.
– Det var många problem
att lösa under arbetets gång,
berättar Carlos. Det tog nästan ett år att bygga den. Som
material har jag bland annat
använt bok, elfenben och rosenträ. M
Text: Gerd Mattsson-Turku
21
Flerskiktade bestånd är
ingen nyhet
Redan på 1970-talet jobbade Stig Sundahl med sådant skogsbruk som man idag
skulle kalla kontinuerligt. Sundahl jobbade som skogshuggare och alla slags avverkningar är bekanta för honom. Man märker dock snabbt att naturvärdena spelar en
stor roll även i Stigs egen skog.
S
tig Sundahl föddes
på 1930-talet i Västanfjärd på Kimitoön.
Han skaffade sin första
motorsåg 1960 och jobbade
dessförinnan med bågsågen i
skogen. Ända fram till pensioneringen från Rauma-Repola
1991 var han från september
till maj sysselsatt med avverkningar. Sommarhalvåret gick
till plantskogsröjningar. Historierna om vad som hände i
skogen är många.
– En gång råkade jag på en
lustig figur mitt i skogen. Han
var skygg och sprang undan.
Senare fick jag veta att det var
en fånge som rymt från fängelset i Åbo, berättar Sundahl
inlevelsefullt.
De största träden var
skogens drottningar
Vad som händer i skogen intresserar Stig Sundahl fortfarande. Diskussionen om kontinuerligt skogsbruk har inte
heller gått honom förbi.
– Jag jobbade för en skogsägare för fyrtio år sedan som
gav mig i uppdrag att endast
avverka de största träden och
vara mån om de mindre exemplaren, förklarar Sundahl.
Vidare berättar Stig att samma skogsägare var noga med
att fatta beslut angående skogen ett år i taget och då fattades också besluten om vilka
träd som skulle avverkas.
– Filosofie magister Norrgård var alltid viktig med att
skogen skulle ha tre våningar.
Övre våningen var de äldsta
och fullväxta träden, mittenvåningen bestod av de halvväxta träden, medan nedre
våningen utgjordes av plantor.
– De äldsta träden kallade
Norrgård skogens drottningar,
skrattar Sundahl.
En sann naturvän
Stig Sundahl kan inte riktigt
svara på vad som är det viktigaste med hans egna skogsinnehav. Han har dock inte
avverkat annat än lite ved åt
sig själv under den tid han ägt
skogen.
– Jag har knappt tio hektar
skog och jag tycker att det är
så lite att det inte finns någonting att ta av. Men det är ändå
viktigt att ta bort sjuka och
döende träd.
Utanför Stigs köksfönster flyger tiotals småfåglar i
snabb takt och plockar i sig
av havren och solrosfröna.
Stig berättar om ekorrar som
bor i närliggande träd och
hur ekorrarna trivs i gamla
fågelholkar. Även de större
djuren har Stig koll på och
vet när något har rört sig på
hans marker. Det är helt klart
att det viktiga inte är vad han
i euro och cent kan få ut ur
skogen.
– Jag har fredat ett område
inom Metso-programmet. Officiellt är det inte ännu, men
snart. Jag vill inte att man
hugger stora kalytor på mina
marker i framtiden, säger
Sundahl.
Röjningen är den
viktigaste skogsvården
Stora kalytor faller alltså Stig
Sundahl inte alls i smaken.
Han anser att man skulle kunna förnya en mycket större del
naturligt.
– Med hjälp av frötallar
Genom täta gallringar får man
långsamt in mera ljus och
plantmängden ökar sakta.
22
SKOGSBRUKET 3/2011
Fuktiga marker har bättre förutsättningar att bli flerskiktade
än torra marker.
och skärmar får man en bra
återväxt, men visst vet jag att
en del marker måste planteras också, säger Sundahl
vidare. Stig anser att allt för
många plantskogsröjningar
blir ogjorda och att gräset är
plantornas värsta fiende.
– Gångerna då jag med
lie tagit fram små plantor är
många, konstaterar Stig.
Hemma hos Stig finns massor av hantverk som han slöjdat av trä. Stolar av hela trädstycken, ordförandeklubbor
och svarvade fat är bara några
exempel.
– Sådana här hantverk går
det inte att göra av virke som
inte mognat först. Så som
skogsbruket sköts idag finns
det ingen chans till att få
prima virke, avslutar Stig Sundahl. M
Text och foto:
Siv Vesterlund
I Tyskland har man
”framtidsträd”
”Jag jobbade för en skogsägare
för fyrtio år sedan som gav mig
i uppdrag att endast avverka de
största träden och vara mån om de
mindre exemplaren.”
O
beroende om man sköter om skogen traditionellt
med gallringar eller om man eftersträvar ett flerskiktat bestånd väljer man i Tyskland ut så kallade
framtidsträd (ty. Z-Baum). Träden väljs ut eftersom man är
övertygad om att träd med större diameter kommer att ge en
högre avkastning än klenare vid samma ålder.
Framtidsträden väljs ut då träden är mellan 10 och 40 år
och den kvistfria andelen av stammen är tillräckligt stor. Antalet framtidsträd varierar starkt beroende på beståndets huvudträdslag och hur skogen sköts. Allt från 40 till 100 stammar per hektar är normalt. I vissa fall märks även reservträd
ut, ifall de ursprungliga skulle visa sig ha något fel.
Trädens väljs ut enligt stammens kvalitet, avstånd till nästa
träd av god kvalitet och trädets allmänna kondition. I vissa fall väljer man dessutom ut framtidsträd som har andra
värden än ekonomiska. Det kan då röra sig om träd som
kommer att fröa av sig bra, träd som ur estetisk synvinkel är
viktiga eller träd som är viktiga för t.ex. fågellivet.
Genast när ett närliggande träds grenar rör framtidsträdets
krona är det dags för avverkning. Man avverkar dock inte de
träd som inte påverkar framtidsträdet. Under hela omloppstiden ser man alltså till att framtidsträdet har det så bra som
möjligt. Framtidsträden märks oftast ut med en röd prick.
Ädla lövträd är mer allmänt förekommande i Tyskland och
ofta är det lövträd som väljs till framtidsträd. Bland våra egna
trädslag är det troligen tallen som bäst skulle lämpa sig för
ett dylikt förfarande. M
SKOGSBRUKET 3/2011
Stig Sundahl med en del av sina hantverk.
23
EKONOMI
Så här undviker
du arvsskatt
Det är det möjligt att halvera skatten på inkomster från virkesförsäljningar och undvika arvsskatt. Det gör du genom att låta nästa generation ta över skogsfastigheten
genom köp.
E
n generationsväxling ska alltid
inledas i tid. Då finns det tid att
dryfta olika alternativ. Men det
är minst lika viktigt att allt sker
i samförstånd. Det är lämpligt att inleda
diskussionerna om generationsväxling
när föräldrarna är 55–60 år.
Dottern köper skogen
I det här exemplet inleder vi överföringen
av skogsfastigheten till dottern i familjen
när skogsägaren är 55 år och han även i
fortsättningen vill ha inkomster från skogen. Skogsfastigheten är 50 hektar.
Skogens gängse värde är 170 000 euro
eller 3 400 euro per hektar. Den uthålliga avverkningsmängden är 250 kubikmeter per år.
Generationsväxlingen sker i form av
köp. Skogsägaren säljer sin skog till dottern. Priset fastställs till 70 procent av
gängse värde, i det här fallet omkring
130 000 euro. Det här är lägsta tänkbara
pris för att köpet inte ska betraktas som
gåva. Det betyder också att köparen inte
behöver betala någon gåvoskatt.
Två års betalningstid
Betalningstiden sätts till två år och skrivs
in i köpebrevet. En längre betalningstid
kan tolkas som nedsättning av köpesumman, vilket kan medföra att köparen blir
tvungen att betala gåvoskatt. Det finns
ett prejudikat från Tavastehus förvaltningsdomstol.
Under betalningstiden, som är två år,
har den nya ägaren möjlighet att avverka och gallra all den skog som enligt
skogsbruksplanen är avverkningsmogen
och använda inkomsterna till att förkorta
lånet. Om det finns mycket att avverka
i skogen, kan köparen avkorta en betydande del av lånet redan i det här skedet.
1
2
3
4
5
6
7
När förfallodagen för den tidsbundna
depostionen på fyra år närmar sig, har
det gått sex år sedan generationsväxlingen gjordes och dottern i familjen köpte
skogen.
När den tidsbunda depositionen förfaller, lyfter säljaren den deponerade
summan och lånar den åt dottern. Med
de pengarna amorterar dottern det som
finns kvar av banklånet. Det blir inga
skatteeffekter av det räntefria lån som
föräldrar gett.
Köparen återbetalar lånet till sina föräldrar med de inkomster hon får från
virkesförsäljningar. På det här sättet får
föräldrarna regelbundet många år framåt inkomster från skogen fastän de inte
längre äger den.
När betalningstiden börjar ta slut, beger sig säljaren och köparen till banken.
Köparen tar ett lån och med det betalar
hon den del av köpesumman som ännu
är obetald. Säljaren deponerar samma
summa på fyra år hos banken. Depositionen räcker som säkerhet för lånet och
skogen behöver inte intecknas.
Räntan på lånet och depositionen är
nästan lika stor, omkring tre procent.
Därför blir de sammanlagda finansieringsavgifterna för familjen som helhet
obetydliga.
Skatteeffekterna av det här finansieringssystemet kvitterar varandra. Köpa-
8
9
10
Tiden för den tidsbundna depositionen förfaller.
Föräldrarna lånar köpeskillingen räntefritt till dottern,
som nu kan amortera banklånet i sin helhet.
11
4 ÅR
Köparen tar ett lån från banken och med det betalar hon
köpeskillingen till föräldrarna. Föräldrarna deponerar
pengarna för fyra år på ett tidsbundet konto.
24
Lånet amorteras efter fyra år
– med räntefritt lån av föräldrarna
Banklån först efter två år
Skogsfastigheten säljs till dottern i familjen och betalningstiden fastställs till 2 år. Köparen kan göra skogsavdrag och
med avverkningar finansierar hon köpet.
2 ÅR
ren avdrar räntorna på lånet för skogsinköpet och säljaren betalar skatt på
ränteintäkterna från sin depostion.
Köparen betalar överlåtelseskatten.
Den utgör fyra procent av köpesumman,
dvs. 5 200 euro.
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
15 ÅR
Dottern återbetalar lånet till föräldrarna med
inkomster från virkesförsäljningar. Tack vare
skogsavdraget betalar hon mycket mindre skatt.
SKOGSBRUKET 3/2011
Foto. Ponsse
Föräldrarna kan underlätta
amorteringen
Föräldrarna kan underlätta låneamorteringarna på flera sätt. De kan exempelvis ge åt köparen vart tredje år som gåva
3 999 euro skattefritt. Dessutom kan de ta
en sparförsäkring på 8 500 euro, som dottern kan kan lyfta skattefritt efter tre år.
Förutsättningarna för ett arrangemang
av det här slaget är att det är frågan om
ett verkligt köp. Bevis på det är det banklån som köparen tar för att betala köpesumman.
Skogsavdaget ger mera
pengar i handen
Med det här arrangemanget minskar
skatterna avsevärt. För det första betalar köparen ingen arvsskatt. I exemplet
skulle arvsskatten ha blivit 22 100 euro
(skatteklass 1).
Även det skogsavdrag som köparen
kan göra för fastighetsköpet har stora
skatteeffekter. Utan skogsavdrag skulle
köparen för virkesförsäljningsinkomster
som är av samma storlek som köpesumman – 130 000 euro – betala 36 400 euro
som skatt på virkesförsäljningsinkomsterna. Kapitalskatten är 28 procent.
Tack vare skogsavdraget kan köparen
avdra 60 procent av köpesumman, dvs.
sälja virke till ett belopp som motsarar
60 procent avköpesumman utan att behöva betala någon skatt på de virkesförsäljningsinkomsterna. Beskattningsbara
virkesförsäljningsinkomsterna stannar
vid 52 000 euro, dvs. 40 procent av köpesumman. På den summan betalar köparen 14 560 euro i skatt. Köparen betalar 21 840 euro mindre i skatt (36 400
– 14 560).
Skogen betald på 15 år
Köparen ska sälja virke för cirka 150 000
euro för att få ihop pengar till köpesumman, när överlåtelseskatten och skatter
på virkesförsäljningsinkomster beaktas.
Med ett hållbart avverkningsuttag
på 250 kunikmeter per år, kan köparen amortera lånet på cirka 15 år utan
att hon tär på virkeskapitalet i skogen.
Om det finns mycket avverkningsmogen
skog på fastigheten eller om föräldrarna
ger gåvor för att hjälpa till med amorteringarna, genomförs generationsväxlingen snabbare. M
Text: Mikko Riikilä
Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2011.
SKOGSBRUKET 3/2011
25
ÖVERSIKT
ÖVER VIRKESMARKNADEN
Pappersmarknaden utvecklar sig i rätt riktning
E
fter många års svårigheter ser pappers- och
kartongmarknadens
framtid ljusare ut ur
den finska skogsindustrins
synvinkel sett. Dessutom var
de finska företagens kvartalsoch årsresultat 2010 utmärkta. Värdet av Finlands skogsindustriexport steg med cirka
en fjärdedel 2010 till cirka 11
miljarder euro. Man kan igen
konstatera att Finland fortsättningsvis också står på ett
träben.
Pappersindustrin återhämtade sig på det hela taget bra
under 2010. Både efterfrågan
och exporten av produkter
från den finska pappersindustrin ökade, men tyvärr är vi
inte ännu tillbaka på samma
nivåer som före den ekono-
miska krisen. Återhämtningen
för förpackningsmaterial har
varit lite starkare än för papper, vilket avspeglar ökad privat konsumtion och en ökad
global handel med allt större
behov av förpackningar. Enligt
den sista konjunkturbarometern genomförd av Finlands
Näringsliv EK, är framtidsutsikterna för pappersindustrin
positiva på kort sikt.
Under början av 2011, i
spåren av det förbättrade ekonomiska läget, har efterfrågan
på massa och många papperskvaliteter varit bra. Prishöjningar har aviserats eller
genomförts på massa och på
flera pappers- och kartongkvaliteter. För några papperskvaliteter har priserna under årets
början varit oförändrade.
Den finska massa- och pappersindustrins konkurrensförmåga har förbättrats av flera
orsaker den senaste tiden. Till
exempel starkare utländska
valutor och höjda kostnader
för virkesråvara utomlands
har påverkat de finska skogsindustriföretagens
konkurrenskraft mycket positivt.
Trots kraftiga kapacitetsnedläggningar finns det fortfarande många massa- och
pappersfabriker i Finland. Det
visar att det behövs massaved
och flis också i framtiden. För
närvarande är priskonkurrenskraften för finskt virke
bättre än på många år. Det lönar sig också att komma ihåg
att efter saneringarna är den
massa- och papperskapacitet
som nu finns i Finland mycket
konkurrenskraftig.
Om oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern
fortsätter länge påverkar de
pappersindustrins marknadsutveckling negativt, trots att
de här områdena har mindre
betydelse som exportmarknader för massa- och pappersindustrin än för sågverken.
Oljepriset har redan stigit kraftigt. Följden är att kartongförpackningar kan bli lockande i
jämförelse med oljebaserade
produkter. Ännu finns ingen
statistik som kan avspegla
vilka effekter händelserna i
Nordafrika och Mellanöstern
har på finska leveranser. M
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Inredning med ved
Eldstäder och tillbehör till dem kan också vara konst. Bevis på
det ger det italienska företaget AK47, som har unga, innovativa designer.
Flex består av en skiva av härdat stål. Skivan kan formas på olika sätt och bl.a. användas som
vedförråd intill spisen. Med lite fantasi blir den också en bekväm fåtölj. En skiva kostar omkring
490 euro.
Nuvola är gjord av 10 mm tjockt härdat glas och passar intill spisen. Den är enkel
i sin utformning och rymmer en hel del ved. Priset är drygt 500 euro.
Eldstaden Zero håller veden torr samtidigt som den är ett dekorativt inslag på
tomten och kan fungerar som bänk. Den är 1,5 meter i diameter och i mitten finns eldstaden som kan förses med galler och användas
som grill. Materialet är rostfritt stål. M
26
SKOGSBRUKET 3/2011
VIRKESPRISER
Rotpriser vecka 10
Hela landet
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
54,28 p
42,58 p
46,91 p
Granstock
54,44 p
44,52 q
47,13 q
Björkstock
42,01 p
…
36,90 q
Tallmv*)
17,36 p
12,88 q
14,62 p
Granmv
19,99 p
14,54 q
16,28 p
Björkmv
17,41 p
12,98 q
14,00 p
Tallsmåstock
26,08 p
20,42q
21,13 q
Gransmåstock
27,43 p
…
…
p
q
*) mv=massaved
Södra Finland
p
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
55,09 p
…
48,59 q
Granstock
55,06 p
44,79 q
47,93 p
Björkstock
40,57 p
…
Tallmv
16,57 p
12,57 p
15,62 p
Granmv
20,71 p
15,28 p
16,97 p
Björkmv
16,74 p
13,09 p
14,22 p
…
Tallsmåstock
…
…
…
Gransmåstock
…
–
…
Södra Österbotten
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
55,17 p
44,02 p
44,77 p
Granstock
54,66 p
…
…
–
…
p
q
Björkstock
…
13,94 p
18,10 p
Granmv
19,89 p
…
15,94 p
Björkmv
18,55 p
13,84 p
14,19 p
Tallsmåstock
27,02 p
…
…
Gransmåstock
29,11 p
…
–
Leveranspriser vecka 10
q
stigande
sjunkande
Hela
landet
Södra
Finland
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Södra
Österbotten
Tallstock
58,17 q
60,02 p
54,45 q
Granstock
58,52 q
60,90 q
54,54 p
Björkstock
46,49 q
…
Tallmv*)
30,59 p
31,42 p
30,50 p
Granmv
31,71 q
33,19 p
30,07 p
Björkmv
30,56 q
32,57 p
30,88 p
Tallsmåstock
35,01 q
…
…
…
…
–
Gransmåstock
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. M
14,72 p
Tallmv
p
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
…
*) mv=massaved
SKOGSBRUKET 3/2011
27
Nu är det dags att
bygga holkar
När det gäller holkar finns det ingen medelstorlek. Du måste bestämma dig för vilka
fåglar du vill ha och sedan bygga en holk som passar.
E
n bit av en äkta trädstam ger den snyggaste holken, men den
är svår att urholka. En
holk av bräder duger bra och
helst bör du använda ohyvlade bräder. Det ger fåglarna
bättre fotfäste när de ska ut
och in.
Det är enklast att bygga holken i form av ett rätblock, dvs.
räta vinklar överallt. Om du
Fågelart
blåmes, svartmes
talgmes, svartvit flugsnappare
knipa, skrake
vill ha lutande tak måste det
luta framåt så att vatten inte
rinner ner mellan stammen
och holken. Taket ska vara
större än holkens botten. Vat-
Hålets
diameter, cm
2,8
3,0–3,2
8–15
Holkens
höjd, cm
25
30
50–60
tenfast faner och tryckimpregnerat virke är bra takmaterial,
men du kan också beklä taket
med takfilt.
Öppningsbart tak
Enklaste sättet att senare
komma åt att öppna holken
för putsning är att göra taket
öppningsbart. Spika fast det
i ett hörn med en längre spik
och i ett annat med en kortare. Då kan du slå upp den
kortare spiken och vända på
taket.
28
Bottnens
sida, cm
8–10
10–12
20–25
Du bör putsa holkarna varje
år så att fåglarna inte drabbas
av ohyra. Holken kan också
bli så full av bomaterial att
ingen mera får plats.
Skyddsplåt runt
ingångshålet
Ingångshålets diameter är
viktig. Ett litet hål garanterar
småfåglar häckningsfred, då
större arter inte kan tränga in
och konkurrera ut dem.
Det är bra att förse hålet
med skyddsplåt för att förhin-
SKOGSBRUKET 3/2011
Foto: John Deere
dra att ekorrar och andra rovdjur förstorar det och tar sig
in och äter ägg eller ungar.
Holken får aldrig förses med
sittpinne för fåglarna.
Upphängning
med rep
Du ska inte spika fast holken
i trädet. Rep runt holken och
trädet är den bästa metoden.
En närbesläktad metod är
att fästa repet runt spikar på
holken sidoväggar i stället för
runt holken. Repet bör vara
av hållbart material som inte
murknar. M
Vanliga
holkfåglar
• Om du sätter upp en
blåmesholk i ett träd,
kommer du ganska säkert
att få holken bebodd. Det
viktigaste är att ingångshålet inte är större än tre
centimeter.
• talgmesholkar passar
bra även åt svartvit flugsnappare. Det händer
ofta att flugsnapparen
kört bort talgmesen och
övertar dess bo.
• För sädesärlan räcker
det med att spika upp en
brädstump under takutsprånget på uthuset eller
under bryggan.
• Knipa och skrake är
lätta att få in i holkar. De
är mycket försiktiga och
ofta kan en holk vara bebodd utan att fåglarna ger
sig till känna. M
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
SKOGSBRUKET 3/2011
Den vandrande skogsmaskinen finns i Punkaharju på skogsmuséet Lusto.
Den vandrande
maskinen finns nu
på museum
I
början på 1990-talet presenterade Timberjack en vandrande skogsmaskin. Maskinen,
Plusjack, kom inte längre än till prototypstadiet. Marknaden var inte ännu mogen för
något så revolutionerande som en skogsmaskin som i stället för att köra tog stora kliv.
Prototypen visade ändå klart fördelarna med en maskin utan hjul. Den är skonsam mot
miljön och klarar sig bra i brant och ojämn terräng och den kan röra sig i alla riktningar och
svänga runt på platsen.
Den vandrande skogsmaskinen finns nu i Punkaharju på skogsmuséet Lusto. Den hör till
den permanenta utställningen med skogsmaskiner från 1900-talets början. M
29
KÖP & SÄLJ
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
– Den här nya spelplatsen är super!
Här är det massor med utrymme för både
dans och brudar!
“Skog är en dyrbar
egendom som
många glömmer
bort att försäkra.”
Aktia Skogsförsäkring
Med skogsförsäkringen kan du försäkra
de flesta normala risker som kan
förekomma på din skogsmark. Försäkringen omfattar både trädbeståndet
och plantbeståndet.
Läs mer om vår skogsförsäkring på
www.aktia.fi.
Försäkring beviljas av Aktia Skadeförsäkring Ab
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.
30
Ser en människa i varje kund.
SKOGSBRUKET 3/2011
Snöskor har ersatt skidor
Skogsfackmän har de två senaste vintrarna blivit flitiga användare av snöskor. De
har så gott som helt ersatt skidor.
– Den här vintern har jag använt snöskor sedan årsskiftet,
säger Jan Wasström på Metsäliitto. Jag brukar ta fram dem
när snödjupet blir en halv meter. Som nybörjare trodde jag
att jag inte skulle ha någon
nytta av dem i lös snö, men
breda modeller bär bra. Med
en halv meter lös snö, sjunker
jag ner bara 25 centimeter.
Enligt Wasström är det inte
tungt att gå med snöskor och
de tar heller inte ner på farten.
– Visst är det tyngre än att
gå på en plogad väg, men utanför vägen har man inget att
göra i dagens läge utan snöskor. Skidorna har de flesta
lämnat. I utförsbackarna går
det för fort med skidor och
stavarna binder båda händerna.
Många har den uppfattningen att man är tvungen att gå
bredbent med snöskor, men
enligt Wasström är det här en
fel uppfattning.
– På hårt underlag behöver
man gå lite mera bredbent,
men inte i snö.
Med en gammaldags skidbindning på
snöskorna kan
man använda
vilka slags
stövlar som
helst. Remmen
spänns runt
hälen.
Tredubblad försäljning av snöskor
Mikko Söderling som är vd
på Uittokalusto uppger att de
i vinter har tredubblat sin försäljning av snöskor till skogsorganisationer och skogsbolag.
Alposet säljer vi mesta av,
säger Mikko Söderling. Alposet är gjord för finska förhållanden. Snöskorna är av plast
med ordentliga bindningar. Vi
säljer något mera av den modell som har SAS-bindning,
dvs. den modell som finska
armén använder. M
Text: Gerd Mattsson-Turku
Det är inte tungt att gå med snöskor och de tar heller inte ner
på farten.
Röjning med snöskor
Röjning vintertid på skare med snöskor går lika snabbt, egentligen lite snabbare,
än röjning på barmark. Det visar en undersökning i Sverige.
öjarna som medverkade i undersökningen var i början
lite skeptiska till att röja med snöskor, men efter att
bärigheten blev bättre och vanan att röja med snöskor
förbättrades, blev de positivt inställda till att röja vintertid.
Röjarna som deltog i undersökningen tyckte att bärförmågan
var bra i kramsnö och drevsnö, men absolut bäst på skarsnö.
R
SKOGSBRUKET 3/2011
De hade delade meningar om bärförmågan i lös snö.
Anledningen till att det gick något snabbare att röja vintertid kan vara att det är lättare att ta sig fram när det inte finns
någon undervegetation och att det är lättare att få en överblick av plantskogen då lövträden inte hade några blad. M
31
info
Föreningen för Skogskultur år 2011
Föreningens styrelse för år 2011 är:
• Ordförande Anders Portin
• Viceordförande Greger Erikslund
• Barbara Alm
• Lars Simell
• Roger Turku
Tyngdpunkten i verksamheten är att förvalta för- • Suppleanter Guy Nyberg, Kåre Pihlström och
Annikka Selander
eningens tillgångar väl och möjliggöra informa•
Sekreterare Nina Jungell
tion om skogsnäringen bl.a. genom:
•
Kassaförvaltare Guy Karlsson
• Utgivandet av tidskriften Skogsbruket
• Information till skolor och unga
Genom att bli medlem kan även Du stöda verk• Stöd till annan skoglig information
samheten.
Medlemsavgiften är endast 9 € per år.
• Stipendier och reseunderstöd
Kontakta då föreningens sekreterare.
Föreningen för Skogskultur, som senaste år fyllde
100 år, har enligt stadgarna ”till syfte att främst
inom svenskbygden i Finland verka för ett allsidigt
befrämjande av skogsbruket och speciellt skogskulturverksamheten”.
från
Föreningen
för
Skogskultur
Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral,
Kvarngatan 15, 65100 VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn 040-5321165