Omfattande stormskador i våra skogar
Skogsbruket 8-2010 Omfattande stormskador i våra skogar Klimatförändring på gott och ont Tallsådd till heders igen Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 8 2010. Årgång 80 4 6 8 12 15–18 19 24 28 Klimatförändring på gott och ont Klimatförändringen är för skogsägaren ett tveeggat svärd. Skogens tillväxt ökar, men på samma gång höjs också risken för skogsskador. Sveriges Gudrun blev vår Asta och Veera I sommar har stormar ställt till med omfattande skador i skogarna. 4 6 Lång väg för stubbar och grot att bli energi SKOGSBRUKET följde med de relativt nya virkessortimentens förvandling från avverkningsrester till energi. 8 Stort intresse för miljöstöd Skogsägarna har alltmer börjat få upp ögonen för möjligheten att ansöka om miljöstöd för en viktig livsmiljö i skogen. 12 Skogsvårdsskolan, del 7: Skogsbruksplanen 15–18 Planera och din röjning blir ”gratis” Ett bra sätt att få fram pengar till röjningen är att samtidigt göra en gallring eller slutavverkning. Efterfrågan på virke är stort – men utbudet är dåligt Utbudet har varit relativt svagt i år trots att virkespriserna nu börjat vara på en relativt bra nivå. Vindkraften växer explosionsartat Vindkraften är en av de förnybara energikällor som kommer att få bättre förutsättningar när åtagandepaketet för förnybar 24 28 energi verkställs. Omslagsbild: Sakari Pönniö 2 Skogsbruket 8/2010 Skogsbruket Ledaren 17.8.2010 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén (tjänstledig) Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 ingmar.qvist@elisanet.fi Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Tryckeri 0037-6434 Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 8/2010 Fart på virkeshandeln igen Konjunkturen har svängt och efterfrågan på virke har stigit igen. Det här syns framförallt genom att skogsbolagen höjt virkespriserna och det har gett resultat i ett ökat utbud. Virkeshandelns volymer ligger nu på en normal nivå efter en mycket svag inledning på året. Virkeslagren är i det närmaste tömda och även om det finns en viss osäkerhet i marknaden för slutprodukterna finns ett stort behov av nya virkesaffärer för att hålla hjulen rullande. Timmerpriserna har reagerat först och jämfört med ifjol har priserna stigit med tjugofem procent. Det är alltid svårt att sia om framtiden och säga när priserna kommer att toppa. Att pristoppen passerats syns när priserna börjar sjunka igen. Det verkar ändå som om industrin skulle dra sig för att upprepa prisrallyt från 2007. En tydlig signal kom från Stora Enso som tidigt gick med permitteringsvarsel på sina sågar med hänvisning till eventuell råvarubrist. Den här gången drar man sig både för att köpa virke till överpriser och att skapa överutbud av sågade varor. Det finns tillräckligt med outnyttjad kapacitet i Europa för att totalt såga sönder marknaden om allt genast tas i bruk. Sågarna i Finland får nu draghjälp av att svenska kronan stärkts betydligt i förhållande till euron och av att konkurrenterna i Centraleuropa har problem med att få in tillräckligt med timmer till sina sågverk. Nu finns det goda förutsättningar att ta tillbaka förlorade marknadsandelar om bara virkeshandeln hålls igång. Även om byggnadskonjunkturen inte är urstark stöds efterfrågan på byggnadsvirke av en politisk vilja att befrämja användningen av trä som ett koldioxidneutralt byggnadsmaterial. Fransmännen har gått från ord till handling och bestämt att nya byggnader i snitt skall innehålla 25 liter virke per kvadratmeter byggnadsyta i år och kravet skärps till 35 liter 2011. Det kan låta som obetydliga virkesmängder, men faktum är att användning av trä är låg och ökningen är både stor och snabb. Om andra länder dessutom följer efter kan det bli mycket goda tider för alla dem som skall leverera virket! Höjda stockpriser är alltid välkommet och viktigt med tanke på ekonomin i skogsbruket. Cirka sjuttio procent av skogsbrukets intäkter kommer från stockförsäljning. Ändå kan man inte låta bli att fråga sig varför ingenting hänt med massavedspriserna. Priset på cellulosa har stigit kraftigt sedan årsskiftet medan priset på råvaran inte just har rört på sig. De stora skogsbolagen redovisar i sina halvårsrapporter kraftigt förbättrad lönsamhet. Det är framförallt cellulosa och pappersindustrin som förbättrat sina resultat och då tycker man ju att betalningsförmågan för massaved borde ha blivit betydligt bättre. Är det ändå så att affärerna med slutavverkningarna och intilliggande gallringar hämtar tillräckligt mycket virke för att täcka den kemiska industrins behov? Då kan prishöjningen på massaved låta vänta på sig. Det är synd med tanke på att aktiviteten i massavedsbetonade gallringar borde höjas om vi i framtiden skall ha stock att sälja. Staten ger ännu till årsskiftet en skattelättnad på tjugofem procent. Det är kanske värt att överväga en virkesaffär i höst. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3 I framtiden kan somrarna bestå av skyfall och extrema torrperioder. Klimatförändring på gott och ont Klimatförändringen är för skogsägaren ett tveeggat svärd. Skogens tillväxt ökar, men på samma gång höjs också risken för skogsskador. I Finland har vetenskapsmän forskat i den globala uppvärmningen sedan 1960-talet, men fenomenet blev under åttiotalet i skuggan av de sura regnen. På nittiotalet var åter det uttunnade ozonlagret i fokus. – Det är först nu under senare hälften av 2000-talet som klimatförändringen flitigt har debatterats bland annat på insändarspalter. Men inom forskarkretsar är vi överens om att jordens klimat håller på att förändras, säger meteo- 4 rolog Reija Ruuhela på Meteorologiska institutet. – Jordens medeltemperatur har stigit med 0,74 grader Celsius under de senaste hundra åren. Den globala uppvärmningen, orsakad av människan, är nu ett obestridligt faktum som inte längre kan bortförklaras med naturliga variationer i klimatet. Skyfall och extrema torr perioder På basis av forskarnas progno- ser ökar medeltemperaturen på jordklotet med 1–4 grader Celsius fram till år 2100. De mest dramatiska förändringarna skulle ske på de nordliga breddgraderna. Enligt Taimiuutiset skulle för Finlands del temperaturen kunna stiga upp till 7 grader Celsius fram till år 2080. Sommaren kommer i framtiden att bestå av skyfall och extrema torrperioder. Vintern skulle bli kort och regnig. Klimatförändringen kommer att påverka sambandet mellan skadegörare och träden, då flertalet skadegörare är beroende av väderleksförhållandena. Till exempel två på varandra påföljande regni- ga somrar kan utlösa en epidemi av tallens knopp- och grentorka, speciellt om också vintern är mild. Rotrötan kommer att trivas i framtiden Rotröta är en skadegörare som skulle gynnas av en klimatförändring. Redan nu betalar skogsbruket ett årligt pris på 40 miljoner euro för rotrötans framfart i våra skogar. En kort och mild vinter skulle öka sannolikheten att rotrötan sprids då vintern, alltså den säkraste tiden att avverka i skogen, blir avsevärt kortare. Om tjälen saknas i jorden ökar risken för drivSkogsbruket 8/2010 Foto: Jarkko Hantula ningsskador och rötan kommer åt att infektera friska träd. Rötskadade träd är också mer utsatta för storm- och snöskador. Tillväxten ökar Här uppe i Norden kommer klimatförändringen inte bara att vara negativ för skogsägarnas del. Forskarna utgår från att skogens tillväxt kommer att gynnas av ett varmare klimat. – Hur stor tillväxten blir är beroende av trädens tillgång på vatten och näring, förklarar Elina Vapaavuori från Skogsforskningsinstitutet. Hon leder forskningsprogrammet hur klimatförändringen påverkar skogen. – Skogen binder också koldioxid och minskar därmed på växthuseffekten. Den årliga nettoförbindelsen varierar årligen. Det här kommer att få en allt större betydelse i framtiden när bioenergins betydelse i samhället ökar. Rotrötan kommer att gynnas av att klimatet blir varmare. Plantorna ska klara av mycket De plantor som nu planteras kommer att bli tvungna att klara av det förändrade klimatet. – Vårt plantmaterial har i regel förädlats att tåla de påfrestningar som en klimat- Omfattande skador i Kanada Forskare misstänker samband mellan ett klimat- förändring och massdöd av skog. I Kanada har contortabastborren orsakat enorma skogsskador. Närmare 15 miljoner hektar tallskog i västra Kanada har angripits av borren. Forskarna misstänker att det finns ett samband mellan de omfattande skogsskadorna och klimatförändringen. – Kanada har haft upprepade milda vintrar som har lett till att larverna överlevt, samtidigt som torkan och värmen har försvagat träden. Borrarna har dessutom på grund av det milda klimatet kunnat massföröka sig och sprida sig till nya näringsområden, säger Vapaavuori. I Finland har främst granSkogsbruket 8/2010 barkborren potential att få till stånd lika omfattande skador som i Kanada. – Unga skogar har en bättre tålighet mot borren än gamla skogar. I Finland har vi en lagstiftning som ska förhindra att liknande omfattande skogsska- dor kan bli aktuella hos oss. – Därför ska till exempel obarkat färskt barrvirke inte lagras i skogen hela sommaren och omkullblåsta färska träd skall upparbetas så fort som möjligt, säger Vapaavuori. m Contortabastborren har orsakat enorm förödelse i Kanada. förändring kan föra med sig, säger Vapaavuori. Därför är valet av plantans proveniens eller härkomst nästan lika viktigt som att välja rätt trädslag på förnyelseytan. Det lönar sig att satsa på inhemskt plantmaterial som har anpassats till vårt klimat och tål patogener och skadeinsekter. Det är inte någon rosenskimrande framtid som klimatförändringen för med sig för skogen. Borde skogsägarna mista sin nattsömn? – För skogsägarna gäller det främst att vara medvetna om att skogsskadorna kan öka och att se till att vårda skogen på bästa möjliga sätt så att skogen kan stå emot klimatförändringen. – Sist och slutligen vet vi inte vad som väntar i framtiden. Nya skadegörare som vi överhuvudtaget inte kunnat förutspå kan få fotfäste i Finland och rubba balansen i naturen, avslutar Vapaavuori. m Text: Marianne Palmgren 5 Sveriges Gudrun blev vår Asta och Veera I sommar har stormar ställt till med omfattande ska- dor i skogarna. Stormarna har fått namn efter namnen i den finska almanackan. Den första stormen, Asta, drabbade oss den 29–30 juli. Den andra, Veera, kom en vecka senare. Totalt har de fällt omkring två miljoner kubikmeter skog. A sta åstadkom större skador än Veera. Asta drog fram från sydöst i riktning mot nordväst och drabbade även Svenskfinland. I Kronoby, Terjärv och Nedervetil är skadorna ställvis förödande. Skog i alla åldrar har skadats Är stammen avbruten? Avbrutna stammar som fyller stockdimension ska upparbetas inom tre veckor för att virket inte ska få blånads- och insektskador och därmed bli oanvändbart för sågindustrin. Den del av stammen som är spjälkt duger varken till stock eller massaved utan kapas och blir kvar i skogen. Den enda användningen är som energived. Stammar med rotkontakt kan överleva en begränsad tid och därmed stå emot skador i form av uttorkning och svampangrepp. Det är arbetskrävande att upparbeta virke i en stormskadad skog, även med avverkningsmaskiner. Det påverkar virkespriset negativt. Nerblåsta träd har oftast Avbrutna träd ska upparbetas inom tre veckor på sommaren för att inte bli angripna av in sekter och blånadssvamp. Foto: Sakari Pönniö Kustens skogscentral har gjort en inventering och uppskattar att stormarna har fält omkring 30 000m3 skog i Österbotten. – Skog i alla åldrar har drabbats, säger Alf Käld som inventerat stormskadorna. I Terjärv har vi de värsta skadorna, för där förekom fallvindar. Det finns områden där alla träd är nerblåsta eller avbrutna. Tallstammar är oftast avbrutna, då de djupgående rötterna håller stammen kvar i marken. Granstammarna drar oftast med sig rotvältan och en del av rötterna behåller därmed kontakten med marken. Det är en stor fördel, för då fungerar vatten- och näringstransporten mellan trädkronan och rötterna åtminstone till en del och därför är det inte lika bråttom med att upparbeta sådana stammar. 6 Skogsbruket 8/2010 sprickor inne i stammen och de är vanligtvis så små att de inte syns med blotta ögat. De framträder först när stocken är uppsågad. Det är ytterligare en av orsakerna till att virkesköparna betalar ett lägre pris för grovt virke från stormskadad skog. Vilka ersättningar finns det? Text: Gerd Mattsson-Turku Vee ra Skogsägare som har en om fattande skogsförsäkring får stormskadorna ersätta till sitt fulla belopp, vilket innefattar även ersättning för kvalitetsförluster och tillväxtförluster. Om skogen är så förstörd att den ska förnyas ersätter för- säkringen kostnaderna för planteringen och planteringsarbetet i sin helhet och även kostnader för markberedning. Skogsägare utan försäkring kan räkna med ersättning från staten enbart när skogen är så förstörd att den ska förnyas. Och den ersättningen är inte fullständig. Skogsägaren får plantorna gratis, men bara 10–35 procent av planteringskostnaderna ersätts. Inga kvalitets- och tillväxtförluster ersätts. m As ta Vasa Stormen tog 2 500 m3 skog på 30 sekunder – Skogarna längs riksväg 13, stamväg 63 och i vissa delar av Nedervetil är värst drabbade, säger Stig Högnabba på Skogsvårdsföreningen Österbotten med ansvar för Terjärv och sydöstra delen av Nedervetil. En fallvind var ödesdiger. På drygt en halv minut tog stormen 2 500 kubikmeter skog i Högnabba by i Terjärv. Träden är antingen nerblåsta eller avbrutna. – En skogsägare som gallrade en ungskog för två år sedan ringde förra veckan och berättade att alla träd ligger omkull. Han har till all tur en omfattande skogsförsäkring och får full ersättning för skadan. Min insats blir att värdera skadan. – Enstaka nerblåsta och avbrutna träd finns här och där i skogarna. Jag uppskattar att det är närmare 3 000 kubikmeter virke som ska samlas in. m Den här tallskogen som är omkring 40 år gallrades för två år sedan. Nu är den så förstörd att den måste förnyas. Samma skogsägare har på ett annat ställe knappt en hektar som ock så måste förnyas och ett tre hektar stort område med starkt lutande och skadade träd. Den här skogsägaren har inte sin skog försäkrad mot stormskador. Nygammal metod till undsättning I Helsingfors Stormen Asta i slutet av juli drabbade även svenska Österbotten med stora skador i Kronoby, Terjärv och Nedervetil. Skogsbruket 8/2010 Sverige har man undersökt den nygamla metoden att utnyttja den eventuella rotkontakt som träden har. Undersökningen gjordes i anslutning till upparbetningen av det virke som stormen Gudrun fällde. Resultaten visar att efter att ha legat i skogen med rotkontakt över hela sommaren och även den varma hösten så var cirka 90 procent av de undersökta granarna helt fria från svampangrepp kopplade till stormfällningen. Resten av träden hade blivit angripna av blånadssvamp i viss utsträckning. Av de helt avbrutna träd som studerades för jämförelse var nästan alla angripna av blånadssvamp. m 7 Bioenergi Så här går stubbrytning till i praktiken. En maskinentreprenör river upp stubbarna som placeras i stora högar som därefter ska torka i minst ett år. Lång väg för stubbar och grot att bli energi Att bryta stubbar och ta tillvara grot, dvs. kvistar och toppar, i samband med förnyelseavverkningar blir allt vanligare. SKOGSBRUKET följde med de relativt nya virkessortimentens förvandling från avverkningsrester till energi. E n maskinentreprenör arbetar med sin grävmaskin på en kalyta. Det knakar och brakar och föraren gräver djupt i marken. Upp i luften följer enorma stubbar med rötterna kvarhängandes och de läggs upp i stora högar. Alla vill ha skogsbränslen Överallt på den nyligen avverkade förnyelseytan finns enorma högar med stubbar. Längs skogsvägen som leder fram till avverkningsytan finns 8 stora risbuntar, som har tagits ut innan själva stubbrytningen. Det ryker från risbuntarna när fukten avdunstas. Högar med risbuntar och stubbar är en syn som blir allt vanligare längs riksvägarna. Det här är energived eller skogsbränsle, som blir allt mera eftertraktat av virkesköpare. – Vi har i drygt åtta år aktivt utfört stubbrytning. Det här är ett sortiment som vi betalar för i samband med att vi förnyelseavverkar. Efterfrågan är stor och vi eftersträvar att alltid köpa grot och stubbar om kalytan är lämplig, säger Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM. Lång torkningstid Till skillnad från stockar och massaved tar det lång tid för grot och stubbar att komma fram till slutanvändaren. Det gäller framför allt stubbarna, som ska torka i åtminstone ett år innan de krossas. – Stubbarnas kvalitet förbättras ju längre de får torka, alltså helt tvärtemot vad som gäller normalt virke. Det bästa slutresultatet nås om stubbarna får torka i två eller till och med tre år, förklarar Lågland. UPM anskaffar råmaterialet och när stubbarna har lyfts upp samlas de i likhet med groten i stora högar längs vägen. Först har en specialma- skin, en så kallad risbuntare, samlat ihop, komprimerat och paketerat groten till lättransporterade risbuntar. Buntarna körs ut till bilväg, där de får torka. Slutprodukten säljer virkesbolaget främst till Alholmens Kraft OY i Jakobstad. – Vi sköter själva uttagningen av råmaterialet och sedan transporterar vi det till Alholmens Kraft. Vi levererar det inte som färdig flis, utan som det är. Köparen krossar stubbarna och groten på egen hand. Skogsbränslet blir el Denna typ av energived går helt till förbränning och blir i slutändan energi, som Alholmens Kraft använder i sin biobränsleanläggning för att producera elektricitet. Från Skogsbruket 8/2010 det aktuella beståndet i Pedersöre på drygt tre hektar räknar Lågland att stubb och grot förvandlas till cirka 1 000 MWh (megawattimmar). Det motsvarar den energi som 40 egnahemshus förbrukar på ett år. – Det här är ett utmärkt skifte och jag räknar med att det blir cirka 550 risbuntar och resten stubbar. Vi betalar cirka en euro per kubik för grot och stubbar, det vill säga femtio cent per sortiment, säger han. – Från den här kalytan får vi ut cirka tvåhundra kubik per hektar och det innebär att skogsägaren netto får cirka 200 euro per hektar. Det låter kanske inte så mycket, men pengarna kommer definitivt till nytta. Lågland konstaterar att nettot i det här fallet räcker för att täcka markberedningskostnaderna. – Vi kan alltså utföra markberedning och höglägger färdigt åt markägaren om marken lämpar sig för det. Enligt Lågland är det vanligt att skogsägaren och UPM gör upp om stubbrytning redan i samband med att köpekonraktet skrivs. Groten från en förnyelseavverkning tas först tillvara och görs till risbuntar. Här avdunstar fukten ur virket som ska torka och därefter brännas och förvandlas till energi. – Beståndet avverkades i vintras, sedan tog vi ut groten. Under våren har vi tagit upp stubbarna. Om allt går som planerat kan planteringen av den nya trädgenerationen genomföras redan i höst. UPM föregångare UPM är en föregångare när det kommer till stubbrytning och var den första virkesköparen att börja köpa stubbar av skogsägarna. – I samband med att vi köper virke marknadsför vi också Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM, har ansvaret för att stubbar och grot tas tillvara i Österbotten. Men hans område sträcker sig betydligt längre än så och varje år omvandlas de skogliga avverkningsresterna i form av grotstubbar till energi. Skogsbruket 8/2010 att vi gärna köper stubbar och grot samtidigt. På nästan 80 procent av förnyelseavverkningarna som vi utför lämpar sig kalytan för stubbrytning. – Det här är en relativt ny grej, men de allra flesta av skogsägarna som vi köper virke av är intresserade av stubbrytning. Och nu har våra konkurrenter samt skogsvårdsföreningarna också börjat ta tillvara det här sortimentet. Låglands anskaffningsområde är enormt och sträcker sig från Sideby i söder till Taivalkoski i norr samt ända till Kajana inåt landet. – Omräknat i energi så tar vi på mitt område ungefär en miljon megawattimmar i form av stubbar och grot. Det motsvarar den energi som 40 000 egnahemshus förbrukar på ett år. I framtiden blir behovet av grot och stubbar ännu större när biobränsleanläggningarna blir fler. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk 9 Bioenergi Drivningsskadorna har ökat kraftigt i ungskogarna Uttaget av energived ökar för varje år. Men i samma takt ökar också drivningsskadorna i den kvarlämnade ungskogen. Den största orsaken är att skogen inte är förhandsröjd, vilket försvårar arbetet för skogsmaskinförarna. Å rligen presenteras siffror som visar huruvida ett område uppfyller kraven för skogscertifieringen. När fältrevisionen i slutet av förra året delgav sina rapporter var det ingen trevlig läsning för Kustens skogscentrals område gällande granskningen av drivningsskador i energivedsgallringar. Stora skador på kvarlämnade träd Granskningen resulterade nämligen i en avvikelse eftersom skadeprocenten var betydligt högre än målet på maximalt fyra procent. – Min uppfattning av läget är att det inte ser bra ut alls. Ställvis handlar det om stora drivningsskador på de kvarlämnade stammarna, säger Alf Käld, skogsbruksgranskare vid Kustens skogscentral. Det här är andra året som han ansvarar för granskning- ”Många skogsmaskinentreprenörer har för stora maskiner som inte är lämpliga för en energivedsgallring.” en av drivningsskador i energivedsgallringar i området Sideby-Karleby. Att Kustens område fick avvikelse grämer honom eftersom drivningsskadorna i vanliga gallringsskogar har minskat och läget förbättrats under de senaste åren. – I vissa objekt som jag har granskat kan det handla om skador på upp till tjugo procent av de kvarlämnade stammarna, så skadenivån är mycket hög. Det är synd att situationen är så här dålig i energivedsgallringar när vi har skärpt oss i fråga om vanliga avverkningar, säger Käld. hindrande sly när de avverkar, vilket försämrar sikten. – För det andra har ungskogen inte skötts ordentligt och vissa träd växer i knippor. När 7–8 stammar tas bort med en så kallad giljotin och en kvarlämnas är det svårt att undvika skador, förklarar Käld. Att skogsägarna inte bottenröjer innan skogsmaskinen inleder arbetet är en kostnadsfråga. – Det kostar att bottenröja i ungskogen och därför väljer kanske många skogsägare, som inte kan utföra arbetet på egen hand, att lämna det viktiga arbetet ogjort. Bottenröjning saknas Två typer av skador Att drivningsskadorna har ökat beror naturligtvis på att intresset för energived har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Stamskador Drivningsskador kan delas in i två olika kategorier. För det första handlar det om att avverkningsmaskinens aggregat berör närliggande stammar högt eller lågt ner på stammen. Den andra typiska skadan inträffar vid själva utkörningen av energiveden. – Vid utkörningen kan det också handla om stamskador Skogsbruksgranskare Alf Käld har fullt upp med att granska drivningsskador i energiveds gallringar. 10 uppstår nämligen lättare i täta energivedsgallringar där träd och sly står tätt, vilket bidrar till att avverkningsmaskinerna tvingas arbeta i en svår terräng. – En av de största orsakerna som jag ser det är att ungskogen inte har bottenröjts före själva ingreppet. Det finns Skogsbruket 8/2010 samt att skador uppstår på rotsystemet. För att en skadad stam ska räknas som en drivningsskada måste skadan uppgå till minst tolv kvadratcentimeter, det vill säga ungefär lika stor som en tändsticksask, berättar Käld. Årligen har tio objekt granskats på Kustens skogscentrals område. Men enligt Jord- och skogsbruksministeriets direk tiv för i år ska hela tjugo stycken objekt granskas i år. – Av de tolv objekt som jag har granskat hittills i år har fem underskridit skadeprocent på maximalt fyra procent. Resten har överskridit gränsen. En granskning genomförs genom att Käld tar tio provytor längs en linje från ett hörn till ett annat i en energivedsgallring som är minst en hektar. – Jag märker ut provytorna och utför olika mätningar. Jag räknar antalet stammar som är kvar, mäter deras höjd och medeldiametern. Utöver det mäter jag avståndet mellan körstråken och slutligen räknar jag skadorna på de träd som finns innanför provytan. Beroende på terrängen tar det ungefär tre timmar att utföra en granskning. Vad kan skadorna på stammarna ge upphov till? – Risken för att skadeinsekter kommer in i beståndet ökar mycket. I granbestånd är det vanligt att det kommer in rotröta. Skogsägare bör ge respons Efter utförd granskning skickas rapporten vidare till den part som har gjort upp ansökan om Kemera-medel och skogsägaren får också rapporten. – Om någons ungskog har skadats mycket råder jag skogsägarna att kontakta den som har gjort upp ansökan Gallringsarbetet har blivit sämre I mer än varannan energivedsgallring finns orsak till anmärkning eller direkta fel i gallringsarbetet. Skogscentralernas uppföljning visar att kvalite- ten på avverkningsarbetet i gallringsskogar sjunkit kraftigt på ett år. I granskningarna uppdagades att skadorna på kvarlämnade träd och spårbildning är nästan det dubbla jämfört med traditionella gallringar. Av de granskade energivedsgallringarna fick 53 procent en anmärkning eller betyget underkänt. När resultaten jämförs och tolkas måste man komma ihåg att energivedsgallringar vanligtvis utförs i oskötta skogar och där är förhållandena besvärligare. Avverkningen försvåras speciellt av stort stamantal, tät underväxt och ett stort antal träd som startat från stubbskott. En energivedsgallring är ofta räddningen för utan den skulle träden utvecklas till en störskog med långa och klena träd som för skogsägaren innebär stora ekonomiska förluster. Därför är det viktigt att du som skogsägare ger akt på kvaliteten i gallringsarbetet. Det är möjligt att gallra utan att ge avkall på arbetets kvalitet. Kunnig arbetskraft, rätt årstid för gallringen, rätt gallringsmetod och rätt maskinpark är utgångspunkterna för en lyckad och väl utförd avverkning. m Skogsbruket 8/2010 Så här ser en typisk drivningsskada ut. Skadan har uppstått när avverkningsmaskinens aggregat träffat stammen. Drivningsska dorna har ökat kraftigt på Kustens områden. samt utfört avverkningen för att få till stånd en förbättring. För det är ändå skogsägaren som beslutar om att vem som följande gång utför en avverkning i hans skog. Det är en bra påtryckning som en skogsägare kan göra. Utöver det hoppas jag att alla skogsägare är aktiva och ger feedback till de som utför avverkningarna. Käld vill tro att alla skogsmaskinentreprenörer och förare är seriösa och strävar efter att utföra ett gott arbete. En orsak till att många bevisligen inte klarar av att underskrida skadegränsen är att maskinerna inte är anpassade. – Många skogsmaskinentreprenörer har för stora maski- ner som inte är lämpliga för en energivedsgallring. Men jag hoppas också att virkesköparna utbildar sin personal ordentligt. Genom ökad kunskap kan resultaten förbättras. Kustens skogscentral arrangerade tillsammans med andra aktörer utbildning i energivedsgallring i augusti. – Vi hade tre utbildningsdagar på olika håll i Österbotten. Det ligger i allas intresse att kvaliteten på arbetet som utförs i skogen är så hög som möjligt. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk 11 Stort intresse för miljöstöd Skogsägarna har alltmer börjat få upp ögonen för möjligheten att ansöka om miljöstöd för en viktig livsmiljö i skogen. S om skogsägare kan du söka om miljöstöd ifall du har en särskilt viktig livsmiljö i din skog. Miljöstödet är en ersättning som du får för att du inte avverkar den ekologiskt värdefulla skogen under tio år. Självrisken fyra procent Det är Kustens skogscentral som betalar ut miljöstödet. Du kan kontakta en skogsfackman eller vända dig direkt till skogscentralen och till naturvårdsrådgivare Mona Bäckman på Sydkusten eller Björn Stenmark i Österbotten. – Hela processen startar med att jag eller Björn kommer och kollar upp objektet. Det är ingen skada skedd ifall objektet vid en närmare granskning inte uppfyller kriterierna för en viktig livsmiljö, säger Mona Bäckman. – Om det visar sig att det finns möjligheter till miljöstöd så inventerar jag hela skogen. Varje fall är unikt, förklarar Bäckman. Hela skogen måste inventeras eftersom skogsägarens självrisk är fyra procent eller maximalt 4 000 euro av värdet på skogsägarens virkesförråd inom samma kommun. börjat vinna terräng är dess tidsbundenhet, avtalstiden är tio år. När avtalet går ut kan det förlängas med tio år och då görs en ny inventering av skogen. m Virkespriset justeras varje år Bördigt kärr Skogsägaren har 1 000 m3 som genast kan avverkas. Livsmiljön är 0,6 hektar och där finns 90 m3 virke. Miljöstöd 700 euro. Miljöstödsavtalet görs mellan skogscentralen och skogsägaren. Miljöstödet är skattefri inkomst och betalas då avtalet träder i kraft. Nivån på miljöstödet baserar sig på marknadens medelvirkespris tre år bakåt. Priserna justeras årligen den första september. De priser som gäller från första september beaktar rotpriserna från 2008 och tre år framåt. Skattefrihet och tidsbunden het lockar Det finns flera orsaker till att miljöstödet intresserar. De särskilt viktiga livsmiljöerna är små till arealen, många skogsägare har sådana i sin skog och den skattefria inkomsten lockar. En annan orsak till att miljöstödet nu har Bäck Skogsägaren har 1 000 m3 som genast kan avverkas. Livsmiljön är 1,2 hektar och där finns 250 m3 virke. Miljöstöd 2 690 euro. Text: Marianne Palmgren Exempel på särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen: Miljöstödens popularitet ökar • Den omedelbara närmiljön till småvatten som till exempel bäck, källa eller rännil. • Ört- och gräskärr • Små lundområden • Stup och skogen vid stupets nedre del • Berg i dagen • Trädfattiga torvmarker m • Skogsbrukets miljöstöd 1998–2008, sammanlagt 1 305 hektar • Nya avtal 2009, 380 hektar • Nya avtal hittills i år, 229 hektar m 12 Skogsbruket 8/2010 Foto: Skogscentralen Foto: Skogscentralen Foto: Skogscentralen Trädfattig torvmark Skogsägaren har 1 000 m3 som han kan avverkas. Livsmiljön är 1,0 hektar och där finns 10 m3 virke. Miljöstöd 0 euro (självrisk gränsen överskrids inte). Foto: Skogscentralen Stup och berg i dagen Skogsägaren har 1 000 m3 som genast kan avverkas. Livsmiljön är 2,1 hektar och där finns 100 m3 virke. Miljöstöd 1 050 euro. Skogsbruket 8/2010 De områden som omfattas av skogsbrukets miljöstöd blir utmärkta i skogen med skyltar. 13 Tallsådd till heders igen Den som vill förnya ett bestånd med tall har i princip tre metoder att välja mellan, plantering, sådd eller naturlig förnyelse. Sådden som förnyelsemetod glömdes bort för en längre tid, men då den maskinella sådden slog igenom i slutet av heders igen. 1980-talet togs metoden till På vilka marker passar sådd? Frömaterial Sådd är ett seriöst alternativ för den som vill satsa på tillräcklig säkerhet och kvalitativt högklassigt virke i framtiden. Sådden är inte, trots vissa fördelar, en metod som är gångbar överallt. Tvärtom ska såddobjekt väljas med stor noggrannhet. Lämpliga marker för sådd är grova marker, dvs. grusartad jordmån på lingon- och ljungtyp. Planteringen är den säkraste metoden och samtidigt också den mest kostsamma om man enbart ser till arbetskostnaderna. Naturlig förnyelse är den klart osäkraste förnyelsemetoden. Den enda växtplats där naturlig förnyelse kommer till sin rätt är på sandmoar. På dessa marker utvecklas vanligen plantor redan länge innan huvudbeståndet är avverkningsmoget. En misslyckad naturlig förnyelse blir i långa loppet den dyraste metoden. I de norra delarna av Österbotten använde vi i början enbart köpt frö. Eftersom det var dyrt startade skogsvårdsföreningen en kottinsamling och därmed fick vi frö av lokalt ursprung eller proveniens. En tid blandade vi båda frösorterna. Numera använder vi i huvudsak förädlat frö. Oberoende av fröets ursprung har resultaten av sådderna så gott som alltid blivit förträffligt. Maskinell sådd Numera är den maskinella sådden förhärskande. Den går till så att markberedning och sådd sker samtidigt. Det är möjligt att så för hand, men markberedning i form eller annan måste i alla fall utföras. Den normala frödosen är 400 gram frö per hektar vid maskinell sådd. Vid manuell sådd klarar man sig med 200 gram per hektar. Om man planerat för maskinell sådd är det onödigt att avlägsna stubbarna. Det kan vara direkt skadligt då för mycket mineraljord blottas vi stubbrytning med åtföljande slyproblem. Efter stubbrytning blir förnyelsemetoden manuell sådd eftersom det är onödigt att köra med skogsharv på en stubbrytningsyta. Vanligen lämpar Henrik Nylund, dåtida om rådesansvarig i skogsvårds föreningen, i det bestånd som inte godkändes 1993 av skogscentralen. Idag är tall sådden en förstklassig 15-årig ungskog. 14 Denna yta såddes 2004. På andra sidan av vägen i bakgrunden finns den yta som planterades maskinellt samma år på Skogs kulturs sommarexkursion. sig inte stubbrytningsytor för sådd eftersom de normalt är för bördiga. Fördelar och nackdelar med sådd Det största hotet för en sådd är försommartorkan. Har fröna hunnit gro och det därefter blir en lång torrperiod, blir resultatet därefter. Ett sådant år kommer alltid förr eller senare. Dessa år är det problem också med planteringarna. Ofta framhålls också det större röjningsbehovet som ett problem. Det problemet är enligt min åsikt ändå minimalt. Visst är det bättre att välja mellan flera tusen tallstammar per hektar än att röja bort allt sly och ha 1 800 tallar kvar. Detta är samtidigt den största fördelen med sådd. Kvaliteten i ett såddbestånd är vanligen någon helt annan än i ett planterat även om det finns kvalitativt fina planterade bestånd också. Kostnader Och kostnaderna då. Harvningen kostar 180–190 euro/ ha, sådden drygt 40 euro/ha och 400 gram frö 380–400 euro/ha. Den som vill så själv manuellt sparar 40 euro för sådden och fröåtgången stannar vid cirka 200 gram/ha, dvs. frökostnaden halveras. En plantering kostar 180– 190 euro/ha för harvning, 240 euro för plantorna och arbetet går löst på cirka 300 euro/ha. Summasummarum kostar sådd en aning mera än hälften av vad en plantering kostar. Dra inte förhastade slutsatser Granska aldrig en sådd följande sommar. Du blir garanterat besviken. Granskningen ska utföras 3–5 år efter sådden. Då ser ytan ut som ett morotsland. Enda skillnaden är att du har tallar istället för morötter. En av de första maskinella sådderna i Pedersöre genomfördes 1992. Ett år senare granskade skogscentralen ytan. Den underkändes och skogscentralens folk ansåg att den maskinella sådden var ett hot mot skogsförnyelsen. Det stod att läsa i en ortstidning under en stor och fet rubrik där granskarna också poserade på ytan. m Text och foto: Måns Åkerblom Skogsbruket 8/2010 7 Skogsvårdsskolan Skogsbruksplanen – ett bra beslutsverktyg I skogsbruket behövs information om virkesförråd, växtplatser, naturvärden och möjligheterna att transportera virket ut från skogen. En fastighetsvis skogsbruksplan är ett bra hjälpmedel för långsiktig skötsel och användning av skogen. Så här gör vi en skogsbruksplan Skogscentralen inventerar skogarna områdesvis. Planeringsområdet kan vara till exempel en by. Alla skogsägare i den byn får på våren ett brev och har då möjlighet att beställa en skogsbruksplan. Skogsbruksplanerare Jukka Loikala på Kustens skogscentral inventerar i år de privata skogarna i Esbo och Vanda. – Jag börjar förbereda fältarbetet redan i februari-mars. Skogscentralen har ett år tidigare beställt flygfotografier över de områden som vi ska inventera. Utgående från flygbilden ritar jag på förhand in på kartan en preliminär indelning i beståndsfigurer. – I skogen inventerar jag en beståndsfigur åt gången och preciserar vid behov Föreslagna avverkningar S kogsbruksplanen är ett nyttigt hjälpmedel för dig som skogsägare. Planen beskriver nuläget i din skog, de framtida avverkningsmöjligheterna och behovet av skogsvårdsarbeten. Den innehåller också information om ekologiskt värdefulla livsmiljöer och andra särdrag. Skogsbruksplanen hjälper dig att fatta kloka beslut och göra upp planer för skogen. Den är din skogliga handbok. Planen innehåller förslag till avverkningar, skogsvård och naturvård. Planeraren beaktar dina önskemål, det kan till exempel vara fråga om landskapsvärden eller viltvårdssynpunkter. Planeraren betraktar ditt skogsinnehav som en helhet. Förslagen till skötselåtgärder och avverkningar planeras och genomförs per bestånd. Skogsbruksplanen innehåller åskådliga temakartor som visar på avverknings möjligheterna och behovet av skötselar beten. © Lantmäteriverket licens nr 15/MYY/09 Skogsbruket 8/2010 15 Skogsvårdsskolan gränserna mellan de olika figurerna. Jag uppskattar med ögat växtplatsen, jordmånen, beståndets utvecklingsklass och ålder. När det gäller att definiera om beståndet enligt åldern går att slutavverka, bestämmer jag vid behov beståndets ålder genom att borra vid rothalsen av ett träd. I plantskogar beräknar skogsbruksplaneraren antalet plantor per hektar och noterar det eventuella behovet av att trampa gräs eller röja bort sly. I äldre bestånd mäter skogsbruksplaneraren trädens medelhöjd och medeldiameter. Beståndets grundyta fastställer han eller hon med hjälp av ett relaskop. När planeraren vet beståndets trädslag, grundyta och medelhöjd går det att beräkna virkesvolymen per hektar. I samband med inventeringen av beståndet fastställer planeraren avverkningsmöjligheterna och behovet av skötselarbeten. Planeraren uppskattar också den optimala tidtabellen för de åtgärder som han Det här beståndet gallrades senast år 1985 och nu är det dags igen. Det är trångt, de gröna kronorna har krympt och tillväxten har börjat lida, konstate rar Eva-Lotta Backman-Winqvist, Märta Backman och Jutta Aminoff. Hunden Molly uppskattar skogspromenaden. eller hon rekommenderar. Skogsbruksplanen omfattar tio år och alla åtgärdsförslag gäller följande tioårsperiod. Åtgärdsförslagen • Brådskande • Den första femårsperioden • Den andra femårsperioden Skogscentralerna gör största delen av skogsbruksplanerna. Skogsvårdsföreningarna och skogsföretagare uppgör också skogsbruksplaner fastighetsvis. Planeraren inventerar också de särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen och de värdefulla livsmiljöer som ingår i skogscertifieringens kriterier. Det är viktigt att de blir inritade på kartan så att de säkert avgränsas och sparas i avverkningar och andra åtgärder. Planeraren samlar fältuppgifterna på en handdator. Handdatorn innehåller bland annat flygbilder och GPS-positionsbestämningar. Du kan delta i fältarbetet När du är med planeraren i skogen får du information om din skog och kan lätt framföra dina önskemål. Planeraren kan i sin tur konkretisera och motivera sina åtgärdsförslag. Eva-Lotta Backman-Winqvist och de övriga ägarna till skogen har beslutat sig för att beställa en skogsbruksplan. – De tidigare generationerna och även vi har skött skogen utgående från det som är skogsvårdsmässigt bäst. Vi har under åren avverkat husbehovsvirke, både till byggnadsmaterial och till brännved, berättar Eva-Lotta Backman-Winqvist. En del av skogen har stått orörd i drygt 60 Skogsbruksplanerare Jukka Loikala mäter beståndets grundyta med relaskop. 16 Skogsbruket 8/2010 Skogsvårdsskolan år och det stället vill vi också i fortsättningen spara. Och blåbärsplatserna är viktiga för oss. – Vi har inte tidigare haft någon skogsbruksplan, men nu vill vi ha en inventering av skogen och råd av en fackman om hur vi ska vårda skogen för att den ska må bra. Vad kan vi själva göra och när vi ska anlita fackmän? Hur ofta ska man gallra och vad annat är det viktigt att tänka på? Vi behöver också tydliga förslag till tidtabell för de olika åtgärderna. Med på rundan i skogen följer också Eva-Lottas son Eric, hennes mamma Märta Backman och hennes moster Jutta Aminoff. också vid virkesaffärer. Så här säger de skogsägare som har en skogsbruksplan. Skogsägarna uppskattar enligt kundresponsen till skogscentralen också den personliga rådgivningen och det gemensamma skogsbesöket med fackmannen. De plastade kartorna har likaså fått ett stort plus. – Här ska det gallras, säger Jutta Aminoff med eftertryck när vi kommer in i en tallskog med inslag av björk och gran. – Först går jag lite runt och tittar på beståndet innan jag börjar mäta, redogör Jukka Loikala. Sedan tar jag några provytor för att mäta trädbeståndets grundyta, medeldiameter och medelhöjd. Jag räknar också trädslagsfördelningen när det är fråga om en blandskog. – Efter att jag har mätt provytorna får jag fram volymen, det vill säga hur många kubikmeter virke det finns per hektar. Här är det drygt 200 kubikmeter. Mitt förslag på den här figuren är en gallringsavverkning under den första femårsperioden. Här stämmer alltså planerarens rekommendation väl överens med skogsägarnas egen uppfattning. Från fältarbetet till skogsbruksplan Planeraren sammanställer planen efter fältarbetet. Planeraren för över fältdata från handdatorn till skogscentralens lägesdatasystem. Därefter räknar kalkylprogrammet ut beståndsuppgifter och prognoser för fastighetens skogar för den kommande tioårsperioden. När kal- Vad kostar en skogsbruksplan? Skogscentralens skogsbruksplan kostar 8 euro per hektar skogsmark och 4 euro per hektar tvinmark. Därtill kommer en grundavgift på 45 euro per plan. En skogsbrukplan för en fastighet med exempelvis 35 hektar skogsmark kostar 325 euro. Kostnaden kan du dra av i skogsbeskattningen. Den som saknar skogsbrukplan får Kemera-stöden nedsatt med 10 procent. n Du får en helhetsbild av skogen Skogsbruksplanen ger en åskådlig helhetsbild av skogen och det är lättare att fatta beslut själv. Planen är till hjälp Eva-Lotta Backman-Winqvist räknar års ringar, tallen är drygt 130 år gammal. Mamma Märta och sonen Eric följer nog grant med. Skogsbruket 8/2010 17 Skogsvårdsskolan ORDLISTA: Bestånd Enhetlig del av skogen med avseende på växtplats och träd. Figur Termen används inom skogsbruksplaneringen. En enhetlig del av skogen. Grundyta Skogens grundyta mäts med hjälp av ett relaskop för att fastställa mängden virke per hektar. Grundytan är ett mått på den sammanlagda tvärsnittsytan av alla träd på 1,3 meters höjd, uttryckt i kvadratmeter per hektar. Virkesvolym Volyminnehållet av virke i ett bestånd, kubikmeter per hektar. Också uttrycket virkesförråd används. Utvecklingsklass Klassificering av skog enligt dess utvecklingsskede. Till exempel plantbestånd och klenare gallringsbestånd.n Skogsbruksplanerare Jukka Loikala förklarar handdatorns funktioner åt skogsägare Märta Backman. kylerna är slutförda, skriver planeraren ut skogsbruksplanen och sammanställer den i en mapp. Planeraren tar sedan kontakt med skogsägaren och kommer överens om att personligen överlåta planen och presentera planens innehåll och användning. Nu har skogsägaren igen möjlighet att diskutera, fråga och få personliga råd. – Jag räknar med att få den här planen färdig i början av september, säger Jukka Loikala. Sedan träffar jag skogsägarna och presenterar planens innehåll och de avverknings- och skogsvårdsförslag jag ger. Vi kan också göra en runda i skogen om skogsägarna så önskar. n Text och foto: Annikka Selander 18 Aktuellt från naturen – unik parasit Den halmgula tallörten är unik. Den saknar klorofyll som ger växterna deras gröna färg och som är en förutsättning för fotosyntes. Tallörten kan alltså inte binda luftens koldioxid och tillverka socker, utan den är tvungen att leva på det som andra producerar. Den skaffar sin näring från andra växter, vanligen från tall, med hjälp av sina svamprötter. Tallörtens alla delar är svagt väldoftande och saftiga. Den svartnar lätt när den torkar. Tyskarna kallar tallörten för gransparris. På norska kallas den vaniljerot. n Skogsbruket 8/2010 Planera och din röjning blir ”gratis” Det finns ett akut röj- gar. Ett ningsbehov i många skobra sätt att få fram pengar till röjningen är att samtidigt göra en gallring eller slutavverkning. E tt tydligt tecken på att du behöver röja är att lövet i ungskogen är högre än barrträden. Röjningen handlar om att gynna rätt träd. Den utförs vanligen när ungskogen är omkring 15 år och då är den 3–5 meter hög. När du röjer flyttar du över tillväxten till stammar som ska bli stock och massaved. Det är samma principer som i ett morotsland: om du inte gallrar bland morötterna, så får du bara smala morötter. Den fixa röjer och gallrar samtidigt Kostnaderna för en röjning varierar beroende på hur många stammar som ska röjas och hur höga de är. Medelpriset på en röjning är 300 euro per hektar plus moms. Men om ungskogen är tät på grund av att slyröjningen blivit ogjord, kan röjningen kosta över 500 euro. Ett bra sätt att finansiera röjningen är att göra en gallring och betala röjningen med en del av inkomsterna från gallringen. Då betalar du också mindre skatt eftersom du minskar dina inkomster från skogen samtidigt som du återinvesterar pengar i din skog. Har du till exempel fått en virkeslikvid på 5 000 euro från en gallring och gör en röjning för 1 000 euro, betalar du skatt bara för 4 000 euro. Skogsbruket 8/2010 Skatteeffekten betalar då 280 euro av din röjning, vilket nästan motsvarar medelpriset för röjning av en hektar. Du kan också ansöka om statsstöd, s.k. Kemera-medel, för röjningen (se skild ruta). I södra Finland är stödet minst 93 euro per hektar och max 220 euro och i Österbotten minst 112 euro och max. 252 euro. Med skatteeffekten och statsstödet betalar du i praktiken inget för röjningen. Röjningsvinsten är mera stock i framtiden Vid röjningen tar man bort icke önskvärda stammar, så att tillväxten fördelas på de bästa träden. Du gör en vinst på längre sikt eftersom den röjda skogen växer så mycket bättre. Röjning ger ett jämnare be- stånd med bättre dimensionsutveckling och en önskvärd trädslagssammansättning. Kvaliteten förbättras när föväxande, fula träd, s.k. vargar, och skadade träd tas bort. Röjningen ger långsiktiga vinster genom att träden i kommande gallringar och slutavverkningen är grövre och stockandelen därmed större. m Text: Gerd Mattsson-Turku Två tecken på att du behöver röja • Lövträden är lika höga eller högre än barrträden • Du ser att barrträdsstammarna lider av konkurrensen, t.ex. genom att jämföra hur mycket de har vuxit de senaste åren. Det kan du se genom att jämföra avståndet mellan kvistvarven. Är avståndet kortare mellan de sista kvistvarven än de tidigare? Då är det dags att röja. Sommaren är en utmärkt tid för att ge sig ut i skogen och kolla röjningsbehovet. m Statsstöd för röjning Du får statsstöd, s.k. Kemera-medel, både för röjningsarbete som du utför själv och för arbete som du har avlönad arbetskraft att utföra. I södra Finland är statsstödet 50 procent och i Österbotten 60 procent av fastställda kalkylmässiga kostnader som jord- och skogsbruksministeriet fastställt. Alla röjningsobjekt dras inte över samma kam utan det finns en indelning i normala röjningsobjekt och exceptionellt svåra. För att klassas som exceptionellt svårt röjningsobjekt ska antalet röjstammar vara över 10 000 per hektar. Röjningen görs av Skogsägaren – exceptionellt svår Avlönad arbetskraft – exceptionellt svårt Kalkylmässig kostnad 186 euro/ha 270 euro/ha 278 euro/ha 421 euro/ha Tips Statsstöden är skattefria. Det betyder att då är inte heller de motsvarande utgifterna avdragbara. Den del av utgifterna som överstiger själva stödet är naturligtvis avdragsgilla. Detta kan vålla problem i bokföringen, inte minst när utgifterna och stödet kommer olika kalenderår. Ett sätt att tackla problemet är att uppge stödet i deklarationsblanketten som inkomst fastän det är skattefri inkomst. Då har du fria händer att dra av alla utgifter utan att behöva tänka på om de hör ihop med ett arbete som du fått understöd för. m Södra Finland, stöd 50 % 93 euro/ha 135 euro/ha 139 euro/ha 210,50 euro/ha Österbotten, stöd 60 % 111,60 euro/ha 162 euro/ha 166,80 euro/ha 252,50 euro/ha 19 Brokistan är ett hantverk med framtid Under turer i skärgården kan vi vid gamla hemman stöta på äldre båthus med brokistor. Brokistorna har byggts i många årtionden och de har visat sig vara ett hållbart bryggalternativ. B rokistan ser ut som ett invecklat tändstickshus. Tanken är att konstruktionen ska bli så stark och stabil som möjligt för att hålla alla påfrestningar från vatten och is. Brokistans värsta fiende är isen, som kan bryta på kistan från många håll. Kistan anpassas efter bottnens form och kan således bli mycket hög och sned. I forna tider byggdes brokistan på isen så att man vartefter kunde fälla ner den. I dag använder byggarna griplastare för att kunna bygga kistan på land under bättre och bekvämare förhållanden. Kilformade stockar En som varit med och byggt brokistor sedan barnsben är Mats Westerlund i Nagu. Mats är idag 25 år gammal och kommer snart att ta över hemgården. – Byggnation har alltid varit ett stort intresse och arbetet med brokistor har många intressanta arbetsmoment. Vi börjar med att mäta djupet där brokistan ska bli och det är viktigt att komma ihåg att beakta vattenståndet för den dagen. Stockarna sågar jag därefter med gårdens bandsåg. Stockarna är sex tum breda och kilformade för att få kistan vågrät cirka 20 cm över vattenytan, berättar Mats Westerlund. – Vi brukar göra våra brokistor tre meter breda och sex meter långa. Vi vill ha dem tillräckligt stora för att undvika att de välter, förklarar Mats. Beställaren brukar förundra sig över att kistan måste vara så stor, men så fort den kommit på sin rätta plats brukar den inte alls verka överdrivet stor. Laxstjärtar och stenfickor Hörnstockarna fälls in i varandra med så kallade laxstjärtar Laxstjärt och säkras därtill med syrefasta rundjärn. Rundjärnen är lite längre än stockarnas bredd, för att man med slägga ska kunna slå den överblivna tappen in i virket. Tappen böjs tvärs över ådringen för att ge maximal hållbarhet. – Tidigare slog vi in järnstängerna med bara muskelkraft och slägga, men sedan några år tillbaka använder vi oss av en bultare som slår in stängerna i träet. Det enda negativa är att maskinen har ett förskräckligt ljud, skrattar Mats. – Det gäller att vara lätt på handen då man fäller ur hörnen med motorsågen. Det gäller dessutom att ha mätt noggrant och såga därefter, för att undvika många lyft upp och ner. Både av bekvämlighetsoch av säkerhetsskäl är det bäst att använda motorsågen med fast mark under fötterna, säger Westerlund. – Efter att brokistan är färdig bogseras kistan på plats av en lokal entreprenör, som också har stenar med sig till stenfickorna, fortsätter Mats. Stenfickorna byggs som stora V-n inuti kistan och de ser till att kistan hålls på plats. Många tror att det finns tillräckligt med sten på den egna stranden, men det behövs mången kubik. Kistan sätter vi oftast på plats under försommaren och sedan får den ligga och vila under nästa vinter. Det är viktigt att brokistan får sätta Brokistorna verkar stora på landbacken. Hörnstockarna fälls in i varandra med så kal lade laxstjärtar. 20 Skogsbruket 8/2010 Det behövs många kubikme ter sten för att fylla en brokis ta som är 6 meter lång och 3 meter bred. Sällan räcker ste narna vid den egna stranden. sig innan man gör den färdig, eftersom den kan sjunka ner olika djupt. I bottnat på kistan finns ett golv gjort av så kallade träckplankor, som förhindrar att kistan sjunker allt för djupt ner i dyn. Det kan verka komplicerat att bygga en brokista och särdeles enkelt är det inte heller. – Det viktigaste är att få starten rätt, så att brokistan faktiskt passar på bottnen. Nog måste man vara noggrann, men ett litet glapp är inget att hänga upp sig på. Vi brukar skoja om att abborrarna också skall ha någonting att titta på, säger Mats. Lärkplankor till brolock När brokistan stadgat sig är det dags att bygga till de sista stockarna. Höjden anpassas efter båtens höjd, men normalt är bryggan cirka 85 centimeter över normal vattennivå. – Det idealiska är att man kan bygga till de sista stockarna från isen, men dåliga isvintrar har gjort att vi idag oftast gör detta arbetsmoment från en egenhändigt byggd flotte, förklarar Westerlund. Tidpunkten brukar vara våren, eftersom de flesta kunderna vill ha bryggan i skick till sommaren. Det är förstås mycket besvärligare att jobba utan tillgång till traktorns griplastare och utan fast mark under fötterna. Kunden får naturligtvis själv välja material till brolocket. – Eftersom vi har egen bandsåg kan vi erbjuda sågade tall- och lärkplankor. Impregnerat virke beställer vi enligt behov, men lärkens popularitet har vuxit under åren. Vi brukar dessutom reSkogsbruket 8/2010 ”Vi brukar göra våra brokistor tre meter breda och sex meter långa. Vi vill ha dem tillräckligt stora för att undvika att de välter.” kommendera att dra tjära på brokistans synliga delar, eftersom det största slitaget är där, berättar Westerlund. Livstids garanti Både ortsbefolkning och sommargäster har börjat se fördelarna med en hållbar brokista och beställningarna är långt fler än vad Mats klarar av. – Det finns tyvärr inte tid till att laga så många brokistor per år som åtgången skulle vara. Priset på en brokista blir ganska högt, men vi brukar ge en garantitid på åtminstone beställarens livstid, säger Mats. Mats planerar att fortsätta med byggandet av brokistor också efter att han tagit över gården. m Text och foto: Siv Vesterlund – Det blir att vanligare att jag bygger brokistor av lärk, säger Mats Westerlund. Jag rekom menderar kunderna att tjära brokistans synliga delar, dvs. de som är över vattenytan, ef tersom största slitaget är där. 21 Eget krossgrus I det gamla grustaget är luften fylld av grått damm och bullret från maskinerna öronbedövande. Gräv- maskinen lyfter jord och stora stenar i ena ändan på krossen och trettio meter längre fram spottar krossen ut 32 millimeters krossgrus. G erhard Björkman i Lovisa låter göra krossgrus av egen marksubstans som han kör ut på sina skogsvägar. – Gamla skogsvägar ska med jämna mellanrum förses med nytt slitlager. Nu har jag också låtit bygga en ny skogsväg som är knappt en kilome- ter lång, säger Gerhard Björk man. Till den behöver jag vägmaterial. Grövre krossgrus underst och finare på ytan. Krossgruset körs genast ut Förutom den nya vägen på knappt en kilometer ska Gerhard grusa drygt fyra kilometer gamla skogsvägar. – Entreprenören ska göra 10 000 ton krossgrus åt mig, vilket motsvarar 6 000 kubikmeter. Omkring hälften körs nu ut på vägarna och resten blir i lager. Jag har valt att låta köra ut gruset efterhand som det krossas. Krossen spottar ut omkring 90 kubikmeter per timme, så det är fart på. Tre lastbilar kör i skytteltrafik ut gruset. En av dem har ett schaktblad som efterhand sladdar alla vägar så att ytan blir jämn. Pålastningen sköter en frontlastare. Stora stenbumlingar blir krossgrus Grävmaskinen klarar av att lyfta två kubikmeter stora stenar, men så stora stenar klarar inte krossen av. – Större stenar delar vi i mindre bitar genom pikhuggning, säger Patrik Mårtensson på FM Muskaus Oy som sitter i hytten på grävmaskinen när Skogsbruket är på besök. Pikhuggningen gör en vanlig grävmaskin som har skopan utbytt mot en pik. Förkrossen, där materialet först hamnar, klarar av att Stenar som är större än 90x90 cm klarar inte krossen av. Dem lyfter grävmaskinen till sidan. 22 Skogsbruket 8/2010 På några sekunder och med ett par slag har piken delat en stor sten i flera små. krossa stenar som är 90 cm x 90 cm. När stenmaterialet kommer ut från förkrossen är stenarna 10 cm x 10 cm. Därifrån går materialet vidare till efterkrossen där stenarna krossas till vald storlek. – Jag låter göra det mesta till 32 millimeters krossgrus, säger Björkman. Lite 55 millimeters blir det också som jag ska ha underst på den nya vägen. ”Lite byråkrati” – Entreprenören, FM Muskaus Oy, var och tittade på det gamla grustaget och materialet i det innan vi ingick avtalet om krossning, säger Björkman. Jag ville ha bekräftat att materialt är sådant att det duger som slitager på skogsvägar. Efter det lämnade jag in en bulleranmälan till staden. Andra tillstånd behövs inte, då jag gör krossgrus enbart för eget behov. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Krossgrus med fraktionen 32 millimeter är ypperligt som slitlager på skogsbilvägar. Vilka tillstånd behövs? N är du krossar stenmaterial enbart för eget bruk, behövs inga specialtillstånd. Det räcker med en bulleranmälan till staden eller kommunen eftersom det betraktas som ett tillfälligt ingrepp. Anmälan ska göras till den lokala miljövårdsmyndigheten. – En kross för oljud och därför ska markägaren lämna in en bulleranmälan, säger Maud Östman som är miljövårdssekreterare i Lovisa. Anmälan behandlas antingen på nämndenivå eller tjänstemannanivå. I Lovisa gäller det senare alternativet och det är miljövårdssekreteraren som behandlar ärendet. Anmälan ska inlämnas trettio dagar innan arbetet inleds. Då har myndigheten tid att reagerar och utfärda eventuella restriktioner. Det finns en färdig blankett för bulleranmälan. Av den ska framkomma hur omfattande krossningen är, dvs. hur länge arbetet pågår. Om arbetet beräknas ta mer än femtio dagar, räcker det inte längre med bulleranmälan. m Skogsbruket 8/2010 23 Virkeshandel Efterfrågan på virke är stort – men utbudet är dåligt Industrins behov av virke är stort. Men trots att efterfrågan finns har utbudet varit relativt svagt hittills i år – trots att virkespriserna nu börjar vara på en relativt bra nivå. Åke Holm påminner om att skogen bör skötas oavsett prisnivån. V arje skogsägare strävar efter att sälja virke när virkespriserna är höga. En av dem är Åke Holm i Nykarleby. Han förnekar inte att det frestar mera att sälja när priserna är höga, men trots det stirrar han sig inte blind enbart på det. ”Priserna är på acceptabel nivå” Skogsägaren Åke Holm till höger diskuterar kommande avverkningar med hans närmaste kontakt Kaj-Erik Forss, som är inköpsförman för Metsäliitto. Att det finns ett gott förtroende mellan köpare och säljare är viktigt. – Det gäller också att se till att skogen sköts och därför försöker jag avverka en liten bit varje år. Som exempel gjorde vi en affär för ett år sedan, trots att vi visste att priserna var på stigande. Det ligger i allas intresse att ha ett jämnt flöde av virke, säger Åke Holm. Så här resonerar inte alla skogsägare. Och det är en bidragande orsak till att industrin har haft stora problem att få behovet av virke tillgodosett hittills i år. – Intresset för att sälja har varit lamt under årets sex första månader. Utbudet har inte varit det bästa och en orsak till det är att 2007 års virkespriser fortfarande finns i bakhuvudet. Priserna har varit aningen svaga enligt skogsägarna, säger Kaj-Erik Forss, inköpsförman för Metsäliitto i kommunerna Oravais och Nykarleby. Men enligt Forss börjar priserna nu vara på en relativt bra nivå. Han påminner också om att skogsägarna ända fram till årsskiftet kan räkna med en skattelättnad på 25 procent vid försäljning. – Dagens virkespriser börjar vara över medeltalet under normala år. År 2006 var priset cirka 40 euro på granstock och nu är det kring 50 euro. Räknas skattelättnaden med så handlar det om priser på en bra nivå. Han får medhåll av Åke Holm. – Priserna börjar vara på en acceptabel nivå, men vi har fortfarande långt kvar till priserna för två år sedan när 24 stocken såldes för 75 euro. Men det är klart att skattelättnaden också stimulerar. Många faktorer påverkar priset Det finns en hel del som påverkar priset på det virke som säljs. Som exempel vinner självverksamma skogsägare på att leverera virket till vägkanten. Men andelen skogsägare som orkar eller kan göra det är liten. – Rotförsäljning, som betyder att vi sköter avverkningen, är betydligt vanligare än leveransförsäljning där skogsägaren själv levererar virket. Men det här kan också variera mellan områden. Till exempel i Nykarleby är andelen självverksamma skogsägare mycket större än i Oravais, säger Forss. Holm och hans söner, som äger skog både privat och genom ett sambruk, är självverksamma i mån av möjlighet. – I vintras var det problematiskt att sälja leveransvirke på grund av snömängderna. Då försökte vi gallra, men det var mycket svårt och då borde vi med facit i hand ha slutavverkat på rot i stället. Tillgängligheten till virket påverkar också priset. Är det lätt för virkesköparen att ta sig fram till skogen kan priserna höjas. – Skogsvägens skick har betydelse för priset och vi är naturligtvis intresserade av objekt som kan nås utan problem. Bestånd som är avverkningsbara året om, det vill Skogsbruket 8/2010 Det finns en hel del som kan påverka priset för virket som säljs. Objektets tillänglighet och skogens kvalitet påverkar. Stammarnas grovlek påverkar naturligtvis mest och för så dana här fina stockar får man bäst betalt, berättar Kaj-Erik Forss. säga skog som kan avverkas på ofrusen mark är prisförhöjande, berättar Forss. Medelgrovleken avgörande Och fortsätter: – I slutändan bygger priset på medelgrovleken, på stammarnas kvalitet samt stämplingspostens storlek. Är stammarna grova och fina ökar stockmängden och nettot blir bättre. Han konstaterar också att det finns sådant som kan påverka rotnettot negativt. – Sjukdomar som exempelvis rotröta kan förstöra träden. Om virket är överruttet köper vi det som energived, men då blir priset sämre för skogsägaren. Längs kusten är rotrötan alltid ett problem. Det kan handla om att 5–10 procent och till och med upp till 20 procent av beståndet är drabbat. Forss berättar att stocken prissätts på rot genom att virkesköparen tar provytor i beståndet som ska avverkas. Det sker genom att stammarna kontrolleras upp till sex meter och klassificeras. – Stammarna klassificeras i goda, normala eller dåliga och utifrån provytorna får vi en bra bild av kvaliteten. Vid leveransaffärer använder vi oss av fabriksmätning, där stockarna klassificeras i olika kvalitetsklasser där hög kvalitet innebär bättre priser. Viktigt med god kontakt Forss poängterar vikten av att ha en fungerande kontakt med skogsägarna. Det gäller även om Metsäliitto har trogna ägarmedlemmar. – Att skogsägarna känner mig är a och o och för alla parter är det viktigt att det finns ett förtroende. Nu arbetar jag hårt med att skapa en fungerande kontakt i Nykarleby, som nyligen har blivit mitt inköpsområde. Det är viktigt med kontakten trots att Metsäliitto har trogna medlemmar, som äger bolaget. Holm understryker också vikten av att kunna lita på inköpsförmannen. – Det är avgörande för mig som skogsägare att det finns ett förtroende med virkesköparen. Och jag har inte blivit lurad ännu, skrattar han. – Annars har Metsäliitto alltid varit alternativ nummer ett för mig, och det går tillbaka ända sedan 1970-talet när min far blev ägarmedlem. Hittills har jag inte kontaktat andra virkesköpare och det beror till stor del på att jag har en fungerande kontakt med Metsäliittos inköpsförmän. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk De här stammarna har en diameter på så mycket som sextio centimeter, vilket börjar vara ovanligt i dagens läge. Skogsägaren som säljer det här virket kan räkna med ett högt rotnetto. Skogsbruket 8/2010 25 Översikt över virkesmarknaden Ljusa utsikter trots stormar M arknadsläget för finsk skogsindustri fortsätter att förbättras. Den förbättrade konkurrenskraften beror främst av ökad efterfrågan på skogsindustriprodukter. Därutöver har kostnadsutvecklingen i Finland varit långsammare än i våra konkurrentländer. Kvartalsresultaten för de största bolagen för perioden april-juni visade större omsättning och en klart bättre lönsamhet i jämförelse med första kvartalet och framförallt i jämförelse med motsvarande period i fjol. Skogsindustrins betydelse i utrikeshandeln har också ökat betydligt. Efter många svåra år är skogindustrins positiva utveckling uppmuntrande för hela skogssektorn. Produktionsvolymerna för alla produkter var under perioden januari–juni större jämfört med samma period i fjol. Det har naturligtvis påverkat den inhemska virkesmarknaden. Inköpsmängderna har ökat och försäljningsaktivitet har förbättrats. Den här positiva utvecklingen syns också i virkespriserna som har klart stigit från 2009. Till exempel den genomsnittliga nominella rotprisnivån var under perioden januari–juli 14 procent högre än under samma period i fjol. Under perioden januarijuli hade skogsindustrin en- ligt Skogforskningsinstitutets statistik köpt drygt 11 miljoner kubikmeter virke. Enligt MTK:s uppskattningar och konjunkturprognoser är inköpsbehovet för hela året ungefär 28 miljoner kubikmeter. Från början av augusti till slutet av året borde inköpsmängden varje vecka vara nästan en miljon kubikmeter. Det stora behovet av virke betyder att allt stormvirke borde gå att sälja. För skogsägare är stormar mycket beklagliga och de orsakar stora och långvariga ekonomiska förluster. Till all lycka är marknaden för närvarande god. För ett år sedan skulle liknande stora stormar ha stört virkesmarknaden för en lång tid. Under hösten lönar det sig för skogsägarna att utnyttja det gynnsamma marknadsläget. Som tidigare är det också nu viktigt att anbudsförfara försäljningspartier och på så sätt leta fram det sammanlagt bästa anbudet. Dessutom är det viktigt att kontrollera apteringen av virke. Skogvårdsföreningarna ger värdefull hjälp i virkeshandelsfrågor. m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogsgrupp erno.jarvinen@mtk.fi www.logset.fi Logset - Bättre avverkning. Välj pålitliga och kostnadseffektiva Logset maskiner planerade för inhemska förhållanden från energivedsgallring till slutavverkning 26 Maskinförsäljning: Erno Mäntynen 040 849 3115 Raimo Nieminen 0400 173 710 Skogsbruket 8/2010 Virkespriser Virkeshandeln har kommit i gång Många skogsägare har drabbats har stormskador och alla borde ta en titt på sin skog nu. Avbrutna stockstammar förlorar snabbt sitt värde i sommarhettan då insekter och svampar förstör dem. Stormarna har bidragit till att inköpsvolymerna nu är över 1 miljon kubikmeter per vecka. Volymen borde vara på den här nivån till årsskiftet för att skogsindustrin ska få det virke den behöver. I prisstatistiken ingår en hel del virke från stormskadade skogar och det drar ner medelprisen. För stock som kommer från ett stormskadat område får skogsägaren räka med ett prisavdrag på cirka 10 euro per kubikmeter. m I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3, anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍ Förkortningar: ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har hand om avverkningen och skogstransporten LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten Skogsbruket 8/2010 Svenska Österbotten hör till ett mycket stort område och det försämrar prisstatistikens använd barhet. m LAPPI Text: Gerd Mattsson-Turku SAVO-KARJALA KESKISUOMI KYMISAVO 27 Vindkraften växer explosionsartat V Foto: WinWind indkraft är en av de förnybara energikällor som kommer att få bättre förutsättningar när åtagandepaketet för förnybar energi verkställs. Regeringen räknar med att energipaketet kommer att ge investeringar på hela 3,5 miljarder euro i vindkraft. För att den planerade utbyggnaden av vindkraft skall kunna verkställas behövs samarbetsvilja och ett gott förhandlingsklimat mellan energiproducenter och markägare. begränsas också annat byggande. Fast eller rörligt arrende Inmatningstariff minskar riskerna En viktig del av paketet är den planerade inmatningstariffen som om den godkänns kommer att ge vindraftproducenter ett garanterat pris på den producerade elektriciteten i 12 år. För vindkraftens del föreslås nu 105,30 euro/MWh. Nya vindkraftverk som har en effekt större än 0,5 MW berörs av inmatningstariffen. Vindmöllor som inte berörs av inmatningstariffen skulle få ett produktionsstöd om 6,90 euro/MWh. Inmatningstarifferna tar bort en stor del av den ekonomiska risken med vindkraft och gör det möjligt för investerare att räkna efter om en investering i vindkraft är lönsam eller inte. För att nå målen med att minska koldioxidutsläpp och öka andelen förnybar energi är en snabb utbyggnad av vindkraften nödvändig. Man räknar med att inmatningstarifferna kommer att göra investeringar i vindkraft tillräckligt lockande för att snabbt få i gång nya vindkraftparker. 28 Ett vindkraftverk har ett stort vindupptagningsområde och utnyttjar alltså mera mark än fundamentet. Därför är det knepigt att fördela arrendet rättvist. Vem äger vinden? Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund (SLC) påminner om att inkomsterna från vindkraften skall fördelas rättvist. Hur skall man då fördela inkomsterna rättvist och är det någon som äger vinden? Det är väl ingen som äger vinden, men för att fånga vinden behöver man tillgång till mark- eller vattenområden. Ett vindkraftverk berör större areal än den mark som används för att bygga kraftverket. När vinden passerar kraftverkets rotorblad uppstår virvel- vindar och om vindkraftverken byggs för nära varandra sjunker produktionen. Stora vindkraftverk har stora vindupptagningsområden, upp till 80 hektar. Med så stora vindupptagningsområden kommer grannars möjligheter att utnyttja sin mark att påverkas av var kraftverken byggs. En rättvis fördelning innebär att alla markägare som ligger inom vindupptagningsområdet får någon form av ersättning för sin mark. Man skall också komma ihåg att det inte bara är möjligheterna att bygga vindkraft som begränsas. I närheten av kraftverken Oftast är det elbolag som redan har elproduktion och elnät som vill bygga vindkraftverk och behöver köpa eller arrendera mark för sina kraftverk. I Finland är vindkraftsetableringar ett nytt fenomen och vi har inte så stora erfarenheter av att avtala om ersättningar och arrenden. En del arrendeavtal där markägaren får ett fast årligt arrende för byggnadsmarken har ingåtts. Brahe stad är en markägare som ingått arrendeavtal som ger staden ett årligt arrende om 2 000 euro per byggnadsplats. Utomlands finns redan stor erfarenhet av vindkraft. I Sverige, Danmark och Tyskland har man långt mer erfarenheter och där har man skapat avtalsmodeller som går att anpassa till finska förhållanden. Kustområdena har goda vindförhållanden och SLC som har sitt verksamhetsområde vid kusten har tittat närmare på olika möjligheter och vad som skett i grannländerna och utgående från det utarbetat avtalsmodeller för arrenden och ersättningar när vindkraftverk byggs. SLC lägger fram en modell där alla markägare som finns inom vindupptagningsområSkogsbruket 8/2010 Foto: WinWind För att bygga ett vindkraftverk krävs ordentliga vägar för transporter och lyftkranar. Det är viktigt att komma överens om rätten att använda vägar och fördelning av underhåll. Foto: Ewea det får del av den nytta som vindkraftverket producerar. När man ser på en fastighetskarta är det många fastigheter som ryms innanför en cirkel som täcker 80 hektar, speciellt i Österbotten där skogskiftena ofta är långa och smala. Det betyder många förhandlingar och avtal och en tung administration för den som skall betala ut arrendena. En rättvis fördelning av arrendet skulle ändå jämna vägen för nya vindkraftsetableringar och man får hoppas att elbolagen inser fördelarna med att stå på god fot med alla grannar. I stället för ett fast årligt arrende föreslår SLC ett rörligt arrende där arrendet skulle bindas till kraftverkets elproduktion. Konkurrenslagstiftningen förbjuder direkta rekommendationer och nivån på arrendet är i sista hand en överenskommelse mellan markägaren och vindkraftsägaren. En av förutsättningarna för fri konkurrens är att alla aktörer på marknaden har tillgång till prisinformation. Det är knappast fallet idag och här skulle en insats vara viktig. Det är nu som principer och priser slås fast och en öppen kommunikation mellan markägarna är väldigt viktig för att folk inte skall behöva känna sig lurade efter några år. Vägrätter och nedmontering I byggnadsskedet och för underhåll av vindkraftverken behövs servicevägar och det är viktigt att avtala om rätten att använda befintliga och nya vägar. Det behövs mycket järn och betong för funda- menten och själva kraftverken kräver tunga specialtransporter och stora lyftkranar. Servicevägarna kan användas för skogsbruk om man kommer överens om det och för gamla vägar är det bra att komma överens om ersättningsprinciper om vägarna körs sönder. Det är alltid lättare om man på förhand kommit överens än att i efterhand strida om vem som skall stå för vad. Ett vindkraftverk är inte evigt. Det innehåller mekaniska delar som växellådor och lager som oundvikligen slits med tiden och i något skede kom- mer tiden när det inte längre lönar sig att längre reparera ett kraftverk. Om kraftverket står på en arrendetomt skall man komma ihåg att avtala om hur nedmonteringen av vindkraftverket skall skötas. Det naturliga är att kraftverksägaren tar ansvar för att städa upp efter sig, men om det inte finns i avtalet och bolaget just då har ekonomiska svårigheter är det säkert en kostnad man i det längsta försöker undvika. m Text: Johnny Sved Fakta: 2009 producerades 163 TWh elektricitet med vindkraftverk i Europeiska unionen. Ett år med normala vindförhållanden står den nu installerade vindkraften för 4,8 % av all producerad elektricitet inom EU. Källa: ewea.org Vindkraftverk som står för nära varandra producerar sämre. Den turbulens som uppstår när vinden passerat ett kraft verk gör att följande kraftverk inte kan fånga all energi som finns i vinden. Skogsbruket 8/2010 29 Köp & Sälj På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn 0400 435 236. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. – Hur kunde du veta att jag träffade Ove i blåbärsskogen!? Ryskt skogsbolag köper tyska sågverk Det ryska skogsbolaget Ilim Timber köper två stora sågverk i Tyskland. De båda sågverken, Klausner Holz Bayern och Klausner Nordic Timber, har en sammanlagd årlig produktionskapacitet på 1,9 miljoner kubikmeter sågade trävaror. Ilim Timbers avsikt är att fortsätta verksamheten på de bägge sågverken i Tyskland med maximal kapacitet. Sågverken är rätt nya, från 2006 resp. 1998. Företaget uppger att förvärvet är ett steg i arbetet att stärka Ilims position på den europeiska marknaden. m Källa: Skogsland Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons ören betjänar. 30 Har du synpunkter på tidningen? fm_alehti44x130.indd 1 Via webben, www.skogsbruket.fi, kan du skicka dem till redaktionen. 7.6.2010 14.03 Skogsbruket 8/2010 Från trä till bioenergi. John Deere’s nya grotbuntare 1190E tar sig fram smidigt också i krävande terräng. Den medsvängande och nivellerande hytten säkerställer ett ergonomiskt och effektivt arbete. Motorn kan styras på två olika effektnivåer, vilket gör maskinen mer bränsleekonomisk och därmed också utsläppssnålare. Tack vare den omkonstruerade hydrauliken ökar maskinens prestanda och produktivitet. 1190E bearbetar snabbt och exakt hyggesavfallet till kompakta balar. En risstock (längd ca 3 m, diameter 60–80 cm) innehåller omkring 1 MWh energi vid förbränning. Ett område på en hektar ger ungefär 120 risstockar, vilket motsvarar energibehovet för 5–7 enfamiljshus. Balningsmetoden förbättrar skogsenergins logistik i fråga om både effektivitet och lagring. John Deere Forestry Oy – Box 472, Tampere – Tel. 020 584 166 – ForestryFinland@JohnDeere.com www.JohnDeere.fi Ju mer universalmaskin, desto bättre. Det är dagens melodi. Skogarna har föryngrats och gallring är återigen aktuellt från söder till norr. Riktig slutavverkning stöter man på allt mer sällan. Att transportera en specialmaskin – för liten eller för stor – förbi många stämplingsposter till ett lämpligare objekt är slöseri. Med en universalmaskin är färden från en arbetsplats till nästa klart kortare. TX är det som Finland behöver Valmet TX är den moderna versionen av en äkta universalmaskin. Under det lilla skalet finns mycket kraft, torsion och kapacitet. Den känns lätt som en gallringsmaskin när man arbetar bland träd som får stå kvar. TX är klar med ett slutavverkningsobjekt långt innan en specialmaskin ens hinner på plats. Valmet 901TX och Valmet 840TX är med i Komatsu Forest Oy:s arbetsdemonstrationer vid monter 902 på FinnMetko 2010 -utställningen. Quality Comes In Red PL 696 33101 Tampere Puh. 020 770 1300 Fax 020 770 1302
© Copyright 2024