1. No category

Skogsbruket
10-2011
Stenhård kontroll av virkesmängderna
Osäkerhet på energivedsmarknaden
Dåligt utbud av björkstock
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 10 2011. Årgång 81
4
6
10
15
22
31
Osäkerhet råder på energivedsmarknaden
Det nya stödet, energistöd för klenvirke, påverkar
energivedsmarknaden i hela Finland.
4
Stenhård kontroll av virkesmängderna
Kan skogsägarna vara helt säkra på att virkesvolymen som uppges
efter en maskinell avverkning är korrekt? Svaret på den är frågan är
ja, enligt skogsmaskinförare Peter Bergfors.
Dåligt utbud av björkstock i Österbotten
UPM är intresserat av att köpa björkstock i svenska Österbotten.
Men utbudet är inte det bästa. Björkar av god kvalitet en bristvara
vid förnyelseavverkningar.
6
15
Förröjning ger motion och mindre utgifter
Som skogsägare kan du välja att själv sköta röjning av underväxt
inför en avverkning. Det innebär att du tar bort buskar och klena
stammar och sparar en utgift på 180–400 euro per hektar.
Tidningar i väggar
Dagstidningar får ett nytt liv som cellull, som används för
värmeisolering. Användningen ökar stadigt.
Planteringarnas värsta gissel
En nyplanterad yta får aldrig lämnas utan uppsikt. Det säger
Susann Sundelin som i sommar inventerat närmare hundra
skogsplanteringar.
22
31
På omslaget:
Foto: 2
Peter Bergfors
Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 10/2011
Skogsbruket
Ledaren
12.10.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
fornamn.efternamn@tapio.fi
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Redaktionssekreterare
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
tfn 020-772 9192
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
bjarne@bjarneandersson.com
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
helena@vikan.ax
Marianne Palmgren
marianne.palmgren@pp.inet.fi
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
siv.vesterlund@kitnet.fi
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
bergine@multi.fi
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
ingmar.qvist@elisanet.fi
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
skogsbruket@tapio.fi
Helårsprenumeration (11 nr)
39 euro i Finland
370 SEK i Sverige
46 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
24 euro i Finland
230 SEK i Sverige
28 euro i övriga länder
ISSN0037-6434
Ombrytning
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 10/2011
Staten söker
balans
Vår nya regering har jobbat fram sitt första budgetförslag och förslaget debatteras nu i riksdagen. Statens intäkter vill inte räcka till för att täcka alla
kostnader och i takt med att de ekonomiska prognoserna justeras neråt blir
det allt svårare att få budgeten att balansera.
För skogsbrukets del finns förslag om att dels skära i utgifterna men också
förslag som är tänkta att öka skatteintäkterna. Intäktssidan höjs genom att
skatteprocenten stiger till 30 procent och dessutom blir beskattningen progressiv så att kapitalinkomster som överstiger 50 000 euro beskattas med 32
procent. Skattehöjningen uppskattas höja intäkterna med 30 miljoner euro.
Progressiviteten kommer att leda till att skogsägarna vill dela upp sin virkesförsäljning i lämpliga poster för att undvika den högre skattesatsen. Det är
inte så lyckligt eftersom det höjer kostnaderna för virkesanskaffningen
Också för samfällda förmåner föreslås en skattehöjning till 28 procent.
Samfällda skogar beskattas med denna skattesats och här finns en liten
skattemorot som kan driva på bildandet av nya samfälligheter. Det finns en
uttalad politisk målsättning att stoppa splittringen av skogsfastigheter. De
samfällda skogarna har setts som ett viktigt sätt att skapa större och rationellare skogsbruksenheter.
På inkomstsidan finns också ett förslag om att skogsbrukets stöd ska bli
skattepliktiga. Någon tjänsteman har räknat ut att det ska ge ökade skatteintäkter. Det förvånar mig inte att proteststormen från producenterna uteblivit. Det har inte varit möjligt att dra av kostnader som svarar mot de hittills
skattefria stöden. Nu blir det möjligt att dra av alla kostnader och för den
som gör sin skattedeklaration ordentligt förändrar alltså inte skatteplikten
på skattetrycket. Staten borde alltså inte få så mycket extra intäkter. Men
det är väl ändå bra att det blir enklare att deklarera när alla inkomster och
utgifter kan behandlas lika.
De miljöstöd och produktionsstöd som betalas till skogsbruket föreslås
minska. Miljöstöden minskar från elva till åtta miljoner euro. De blir skattepliktiga och för dem har skogsägarna sällan kostnader som går att dra av.
Produktionsstöden minskar från åttio till sextio miljoner och anslaget för
energistödet för klenträd har också krympts från tretton och en halv till sju
miljoner. För energistödet finns ändå nästan tio miljoner kvar från i år som
kan användas nästa år.
Vi kan säkert se fram emot en debatt om hur nödvändiga stöden är. Skogarna växer långt mer än vad som avverkas och det blir allt svårare att
argumentera för att staten ska stöda tryggandet av virkesproduktionen. De
regler som gäller vård av ungskog styr dessutom skogsskötseln i en galen
riktning. Du kan få mer stödpengar om du slarvar i början. I det långa loppet förlorar du, men för ögonblicket kan du få större inkomster. Administrationen kostar också några miljoner som kunde sparas in. Kan vi ta hand
om våra skogar utan hjälp av den snälle farbror staten? m
JOHNNY SVED
johnny.sved@tapio.fi
3
Virkeshandel
Osäkerhet råder på
energivedsmarknaden
– Det nya stödet, energistöd för klenvirke, påverkar energivedsmarknaden i hela
Finland. Man får hoppas att en överutbudssituation inte blir aktuell, säger bioenergiförman Juha Hyvärinen på Koskitukki.
K
emerastöden går till
historien och istället
kommer ett nytt stöd,
stöd till klenvirke.
Det skattepliktiga stödet är 10
euro per kubik och gäller upp
till 45 kubikmeter klenvirke
per hektar. Stödet delas ut till
markägare, sammanslutningar
och yrkesutövare.
– Flertalet bekymrade skogsägare har kontaktat mig i höst
och undrat när det nya energistödet träder i kraft, enligt
vilka spelregler stödformen
kommer att fungera samt hur
situationen ser ut efter årsskiftet, berättar bioenergiförman
Juha Hyvärinen på Koskitukki.
– Jag antar att ingen för tillfället kan ge det exakta svaret.
En vild gissning är att det nya
stödet träder i kraft efter årsskiftet.
Stödnivån kanske
sjunker
Den maximala stödnivån blir
450 euro per hektar.
Hyvärinen konstaterar att
för skogsägaren kommer den
totala stödnivån sannolikt att
sjunka i jämförelse med det
gamla stödsystemet.
– Det positiva är att det nya
stödet minskar skogsägarens
möjlighet att lämna ungskogen vind för våg och med
tiden låta utföra en energivedsavverkning. Det är fel om
ett stöd uppmuntrar till dålig
skogsvård, säger Hyvärinen.
Han tror att energistödet
för klenvirke lokalt kan verka
ogynnsamt på energivedshandeln på längre sikt.
– När energived nu stöds i
hela Finland kan det leda till
ett överutbud på vissa områden och på så sätt drabbas
hela energivedsmarknaden.
Så skedde redan i samband
med Kemerastöden på vissa
håll, tillägger Hyvärinen.
Ingen drar nytta av att energiveden i åratal står och ruttnar
längs med vägkanterna och
energiinnehållet går förlorat.
Hyvärinen skulle för sin del
helst se att stöden riktades till
energiproduktionen, och låta
marknaden se till att de rätta
råvarorna levereras till värmeverken till ett marknadspris.
Osäkra tider
För tillfället råder en stor osäkerhet på marknaden.
– Flera faktorer inverkar just
nu på energivedsmarknaden
och stödpolitiken mest av allt.
Osäkerheten påverkar dessutom investeringsbesluten i
värmekraftverken.
– Därför borde situationen
stabiliseras så fort som möjligt,
så att alla parter kan fokusera
på att göra verksamheten lönsam, konstaterar Hyvärinen.
Ett gällande pris
Koskitukki har ett gällande
pris vid energivedshandel och
betalningen sker i fast kubikmeter.
– Vi vill att affären skall
vara så tydlig som möjlig för
skogsägaren. Vi bär för vår del
risken, oberoende vad den
framtida stödnivån sist och
slutligen blir.
I praktiken leder det blivande stödet till att rotpriset för
energived landar på samma
nivå som nuvarande massavedspriser i de fall energivedsuttaget är under 45 kubikmeter per hektar.
– Stödet uppmuntrar också
till att utföra så kallade integ­
rerade avverkningar. Alltså avverkningar där man separerar
massaved och energived, säger Hyvärinen. Ifall marknadssituationen ändras drastiskt
och det lönar sig för skogsägaren att avverka allt till antingen
energived eller massaved har
det ingen betydelse vilket sortiment de väljer då vi betalar
ett pris för virket.
Fast kubikmeter bäst
Enligt Hyvärinen är det bäst
för skogsägaren om energivedshandeln görs i fastkubikmeter.
– Vid andra handelssätt har
skogsägaren begränsad möjlighet att påverka energiinnehållet och att övervaka mätningen. En alltmer gällande
praxis vid prissättningen av
hyggesrester, alltså grot, är att
prissätta på basis av virkesuttaget. Det är ett fungerande system då alla aktörer använder
samma prissättning och skogsägaren kan jämföra offerterna
sinsemellan. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
Energivedsuttag med helträdsuttaget före...och efter. Det kom nästan 100 kubikmeter energived per hektar från den 2,7 hektar stora ytan.
4
Skogsbruket 10/2011
Virkeshandel
Mindre pengar
in på kontot
Exempel: Slutavverkning, 2 hektar
K
apitalskatten stiger
vid årsskiftet från 28
till 30 procent. För
den som säljer virke
betyder det mindre pengar in
på kontot.
Kapitalskatten blir progressiv så att skattesatsen stiger till
32 procent på kapitalinkomster över 50 000 euro. Den
här berör bara en mindre del
av skogsägarna, då virkeslikviderna ofta stannar under
den här summan. Dessutom
är det vanligt att virkeslikviden betalas ut i minst två rater, dvs. ett förskott utbetalas
omkring en månad efter att
säljaren och köparen tecknat
under virkeshandelskontraktet och resten när virket är avverkat.
Genom att sälja virket före
årsskiftet så att förskottet kommer på kontot före nyåret, kan
den som säljer virke för större
summor kanske undvika att
drabbas av progressiviteten.
För skogsägare som avverkar och kör ut sitt virke själv,
dvs. säljer på leverans, har
skärpningen av kapitalskatten
inte så stor betydelse. Virkesmängderna som de säljer är
vanligtvis små och efter att
värdet på det egna arbetet
borträknats, blir den beskattningsbara inkomsten rätt liten.
Den som själv hugger och
kör ut virket har vanligtvis avskrivningar och många andra
utgiftsposter, så skärpningen
kan till och med förbättra nettoresultatet. Så är fallet när
utgifterna är större än inkomsterna.
Även de skogsägare som
nästan enbart har utgifter
och just inga inkomster alls,
vinner på skärpningen av
kapitalskatten. Via underskottsgottgörelsen dras nu 30
procent i stället för 28 pro-
Förnyelsekostnader 3 000 euro
skatt 28 %
+ 840 euro
skatt 30 %
+ 900 euro
skillnad
+ 60 euro
Med 30 procent kapitalskatt får skogsägaren när han låter
avverka och säljer virke från en två hektar stor förnyelseyta
omkring 800 euro mindre pengar in på sitt konto. För förnyelsekostnaderna får han 60 euro mera som skatteavdrag. m
cent av det negativa resultatet
på kapitalinkomstsidan direkt
av från den skatt som fastställs
på förvärvsinkomster eller
pensionsinkomster. m
Text: Hannu Jauhiainen
(texten ingår också i Metsälehti
5/2011)
Foto: Ponsse Oyj
Skärpningen av kapitalskatten innebär
att skogsägarnas nettoinkomster från virkesförsäljningar minskar.
Intäkter från rotförsäljning 40 000 euro
skatt 28 %
– 11 200 euro
skatt 30 %
– 12 000 euro
skillnad
– 800 euro
Kemera-stöden beskattas
De stöd som staten utbetalar för bl.a. röjningar, byggande
och grundförbättring av skogsvägar och dikesrensningar
börjar beskattas från årsskiftet.
Den här försämringen drabbar främst skogsägare som bor
nära sina skogar och som själva utför mycket röjningar i
sina skogar. För skogsägare som bor på större avstånd från
sina skogar blir enbart resekostnaderna av den storleksklassen att utgifterna är större än stödet. Då saknar det praktisk
betydelse att Kemera-stöden blir beskattningsbara.
I diknings- och vägprojekt täcker stödet bara en del av
kostnaderna och även i de här fallen saknar det praktisk
betydelse att stöden blir beskattningsbara.
En stor fördel med att Kemera-stöden blir beskattningsbara är att skogsägarna kan avdra alla utgifter till sitt fulla
belopp. Det gör både bokföringen och deklarationen lättare. m
Skogsbruket 10/2011
5
Virkeshandel
Stenhård kontroll av
virkesmängderna
Kan skogsägarna vara helt säkra på att virkesvolymen som uppges efter en maskinell avverkning är korrekt? Svaret på den är frågan är ja, enligt skogmaskinförare
Peter Bergfors. Han genomför dagligen kontroller för att säkerställa att mätsystemen
fungerar.
E
n avverkningsmaskin
är inte bara en robust
maskin som snabbt
och effektivt förvandlar förnyelsemogen skog till
kalyta. I samband med att
träden fälls och kapas registreras också massvis med olika
typer av data som lagras i maskinens dator.
Hit hör information om
varje enskilt träd som fälls.
Inne i upparbetningsaggregatet finns ett mätsystem som
registrerar trädens längd,
diameter samt trädets totala
mängd i liter.
– Ett träd mäts i liter för att
man räknar virkesmängden i
kubik. Se här på skärmen, den
där siffran är trädets längd och
den där är diametern. Så jag
ser resultatet direkt på skärmen, förklarar Peter Bergfors
som är skogsmaskinentreprenör för Metsäliitto, samtidigt
som han fäller en stor gran.
Det handlar med andra ord
om högteknologiska och moderna mätsystem som Bergfors och alla övriga seriösa
skogsmaskinentreprenörer
utnyttjar när de arbetar i skogen. Men som alla vet kan
även den bästa teknik krångla
emellanåt.
Stammar väljs ut
Så hur kan Bergfors vara helt
säker på att virkesvolymen
som
avverkningsmaskinen
beräknar motsvarar verkligheten?
– Vi utför dagligen kontroller
för att övervaka att mätsystemen fungerar. På så sätt säkerställer vi att virkesmängden är
den rätta, förklarar han.
Den här kontrollen fungerar
så att avverkningsmaskinens
datasystem enligt flera olika
parametrar dagligen väljer
ut 1–3 kontrollträd per femhundra stammar. När det sker
meddelar datorn föraren att
ett kontrollträd har valts ut.
När trädet avverkats har datorn redan mätt det utvalda
trädets volym och informationen levereras vidare till en så
kallad elektronisk sax, som är
ett mätverktyg.
– Jag tar med mig saxen och
börjar mäta trädet, som har
delats upp i delar. Jag mäter
varje del och informationen
lagras i saxen och därefter för
jag tillbaka informationen i
datorn, berättar Bergfors.
Han ger en demonstration,
går tillbaka in i hytten och
kommer ut med ett besked:
– Mätutrustningen fungerar
som den ska. Skillnaden mellan min mätning och datorns
var bara en halv procent. Det
är inom marginalen som får
vara högst plus/minus två
procent.
Trots att allt sker med högteknologisk utrustning krävs
det också litet sunt bondförnuft när kontrollträden väljs
ut. Det innebär att Bergfors
kan ignorera ett träd som datorn föreslår i fall det inte är
representativt.
– Därefter fortsätter jag arbeta tills datorn väljer ut ett
annat träd. På så sätt styr jag
systemet så att jag får ett träd
som inte är skadat, krokigt
eller på något annat sätt inte
motsvarar medeltalet.
Opartisk kontroll
Orsaken till att det är datorn
som slumpmässigt väljer ut
trädet är att mätningen ska
Skogsmaskinentreprenören
Peter Bergfors kan se på datorskärmen hur stort ett träd
som han avverkar är. Han ser
både längd och diameter och
kubikmeter per träd.
6
Skogsbruket 10/2011
Här använder Peter Bergfors
en så kallad elektronisk sax
som mätinstrument för att
kontrollera att avverkningsmaskinens
mätinstrument
fungerar.
vara opartisk. Så är fallet också för en annan mera utförlig
kontroll som entreprenörerna
utför. Ungefär varannan vecka
väljer föraren ut ett större parti stammar som mäts och kontrolleras enligt samma metod
med elektronisk sax.
Övervakningen slutar inte
där. Sune Hagström, som är
drivningsförman vid Metsäliitto i Vasa distrikts norra anskaffningsgrupp, utför också
kontroller på ännu större partier på upp till fyrtio stambitar.
– De här kontrollerna utförs
fyra gånger per år per maskin.
Och det är oerhört sällan som
vi kan konstatera att maskinernas mätinstrument inte
fungerar som de ska, säger
Sune Hagström.
Han får medhåll av Bergfors.
– Om mätsystemet skulle
ha skadats eller av andra orsaker förmedla felaktig information märker jag det när jag
arbetar. Efter flera år i yrket
kan jag från min styrhytt se
med blotta ögat om träden
som jag avverkar inte motsvarar resultaten jag ser på min
datorskärm, säger han.
Och fortsätter:
– Vi servar också maskinerna årligen och då byts vissa
givare och sensorer ut så att
utrustningen alltid ska vara i
så gott skick som möjligt.
Pålitliga system
Båda två understryker att
skogsägarna i Finland kan
vara säkra på att den virkesmängd som skogsägaren ska
få betalt för är korrekt. Bergfors understryker också att entreprenörerna är beroende av
att mätningen stämmer.
– Vi får betalt enligt avverkad virkesmängd. Så vi har
också ett intresse av att informationen är korrekt.
Men arbetet kan gå snabbt
ute i terrängen och det uppstår situationer där vissa partier konstateras vara felmätta.
Ett sådant scenario resulterar
i att virket skiljs åt och mäts
på nytt.
– Det sker vid fabriken
som genomför en ny kontrollmätning. Alla dessa kontrollsystem gör således att
skogsägarna kan lita på att
virkesmängden som uppges
är mycket pålitlig, menar
Hagström.
Enligt honom har mättekniken utvecklats mycket sedan
maskinell avverkning introducerades på 1970-talet. Han
minns också tiden just före
maskinrevolutionen.
– De tekniska framstegen
har underlättat mitt arbete
oerhört mycket. Förr mättes
alla stockar bitvis och massaveden som travmätning. Det
upptog en stor del av arbetstiden och jag skulle verkligen
inte vilja gå tillbaka i tiden på
den här punkten, säger han.
m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
Sune Hagström, drivningsförman vid Metsäliitto, utför också kontroller med elektronisk
sax på ännu större partier på
upp till fyrtio stambitar.
Skogsbruket 10/2011
7
Virkeshandel
Håll kollen när du
skriver kontrakt
Inför varje virkesförsäljning bör du fundera på hur du vill göra din virkesaffär. Säljer
du direkt till ett skogsbolag eller låter du skogsvårdsföreningen eller reviret sköta försäljningen via fullmakt av dig? Om du har egna önskemål gällande avverkningen,
se till att få dem inskrivna i kontraktet eller fullmakten.
D
et kan gå många
år mellan två virkesförsäljningar. I
år säljer du kanske
virke från en första gallring då
du senast kanske sålde virke
från en slutavverkning. Mycket är lika, men mycket är också olika beroende på hurudan
skog du låter avverka.
Virkespriser
Begär anbud från flera virkesköpare och jämför dem med
varandra. Totalpriset är det
viktigaste, inte priset för ett
enskilt sortiment. Om du inte
är nöjd med anbuden, kan du
låta bli att sälja virke.
De priser du får för virke
från en förstagallring är alltid
lägre än för virke från en slutavverkning. För massavedens
del är det en skillnad på cirka
4 euro per kubikmeter och för
timmer cirka 10 euro.
Enhetspriserna är bindande, men virkesaffärer görs på
uppskattade mängder. Den
slutliga virkesmängden fås
först efter avverkningen.
Vänd dig bara till kända
köpare. Du kan höra dig för
om deras renommé avseende
betalningsförmåga och kvalitet på utförda jobb genom att
fråga grannar eller bekanta i
trakten.
Energived
De allra flesta virkesköpare
föreslår att du också låter ta
ut energived. Klenvirke från
gallringar och grot och stubbar från slutavverkningsytor.
Men det är du som avgör. Helt
riskfritt är det inte, då ingen
vet vad bortförandet av nä-
ringsämnen kan ha för effekt
om femtio till hundra år.
Se till att du får inskrivet att
likviden för uttag av energived
ska betalas till dig så snart energiveden är utkörd från avverkningsytan. Med kranvåg
på traktorn som kör ut energiveden, kan vikten omvandlas
till kubikmeter. Gå inte med
på att vänta ett eller två år, dvs.
tills energiveden blir flisad.
Specialönskemål
Skriv in alla dina önskemål
och krav i kontraktet. Som
till exempel bekämpning av
rotröta både i tall- och granskogar, städning av skogsvägar och lagringsplatser efter
att virket är bortkört och tidpunkt för avverkningen om
du vill motverka markskador
genom att förbjuda avverk-
ning under våta höstar och
menförestiden på våren.
Betalning
I allmänhet betalar köparen
ett förskott en månad efter
att köpekontraktet undertecknats. Förskottet är vanligen en
tredjedel av den uppskattade
köpesumman. Slutbetalningen sker en månad efter att
avverkningen är slutförd och
virket inmätt.
Beskattning
När du säljer virke innehåller
köparen skatt på virkeslikviden, ett slags förskottsskatt.
Vid rotköp innehålls 19 procent och vid leveransköp 13
procent av virkeslikviden (gäller 2011). Den slutliga skatten
som du betalar är mindre än
det innehållna beloppet om
de avdragsgilla utgifterna för
skogsbruket har varit större än
det schablonbelopp som förskottsinnehållningen baserade sig på. Om de avdragsgilla
utgifterna har varit mindre,
måste du betala mera skatt än
vad som innehållits.
Moms
Virkesköparen betalar till
momsskyldig skogsägare 23
procent moms på virkeslikviden. Du får dra av momsen på
anskaffningar till skogsbruket
och resten av momsen ska debiteras till beskattaren senast
den 28 februari följande år. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
8
Skogsbruket 10/2011
Virkeshandel
Ny aktör tar steget in på den
österbottniska virkesmarknaden
K
onkurrensen om det
österbottniska virket kommer att öka
inom den närmaste
tiden. Det står klart efter att
anskaffningsbolaget
EPMMetsä grundades för en tid
sedan.
– Vi är mycket intresserade
av att köpa virke i Österbotten
och det är en positiv sak för
skogsägarna i området att en
ny aktör kommer in på marknaden, säger Timo Hongisto,
vd för EPM-Metsä.
Klenvirket räcker inte
EPM-Metsä är resultatet av att
EPV Energi, som äger Vaskiluodon Voima och Myllyahon
Saha, beslöt att bilda ett gemensamt anskaffningsbolag.
Inom några år färdigställs
Vaskiluodon Voimas biogasanläggning som kommer att
producera el och fjärrvärme
av huvudsakligen energived
och torv.
– När biogasanläggningen
kör med full kapacitet kommer årsbehovet av energived
att var cirka 200 000 kubikmeter och andelen torv är
lika stort. För att säkerställa
behovet av energived fattades
beslutet om att bilda en egen
anskaffningsorganisation som
också ska leverera till kraftverket i Seinäjoki, berättar
Hongisto.
På grund av det stora behovet av energived är det inte
möjligt att enbart koncentrera
sig på klenare gallringar. För
att få ut de stora mängderna
är det nödvändigt att rikta in
sig på förnyelseavverkningar
och här kommer Myllyahon
Saha in i bilden.
Skogsbruket 10/2011
– Sågen i Alajärvi har ett
stort behov av stock och därför var det naturligt med ett
samarbete där vi slår två flugor i en smäll.
Foto: Jussi Musikkamaa
En ny virkesköpare ska inom kort ge sig in på den österbottniska virkesmarknaden.
Bolaget heter EPM-Metsä och är ett nytt anskaffningsbolag åt Vaskiluodon Voima
och Myllyahon Saha.
Halv miljon kubik­
meter virke
Hongisto konstaterar att det
finns utrymme för en ny aktör på virkesmarknaden med
tanke på att avverkningstakten i de båda landskapen inte
motsvarar tillväxten. Att virket
dessutom förädlas i närområdet ser han som positivt.
EPM-Metsä har högt uppsatta mål och räknar med att
anskaffa en halv miljon kubikmeter virke åt sina ägare.
– Den beräknade fördelningen är 300 000 kubikmeter stock till sågen,
55 000–100 000 kubikmeter förmedlas vidare medan
resten på cirka 100 000 kubikmeter är energived, säger
Hongisto.
Hundratusen kubikmeter
energived täcker inte Vaskiluodon Voimas årsbehov.
Men Hongisto poängterar att
biogasanläggningen
också
anlitar andra aktörer som anskaffar energived.
– Vi kan inte tillgodose hela
behovet, men EPM-Metsä
säkrar i alla fall en del.
Svårt att få svenskspråkiga
EPM-Metsä håller som bäst
på att bygga upp sin anskaffningsorganisation. Två inköpare har anställts i Seinäjokiområdet medan rekryteringen
på den svenska sidan går trögare.
– Vi ska ha inköpare i
svenska Österbotten, men
det kommer att ta tid. Det är
en utmaning att hitta lämpliga personer och vi skyndar
långsamt. Vi vill bygga en bra
organisation och utreder som
bäst hur vi ska lösa frågan.
Hur länge tar det innan
EPM-Metsä börjar köpa virke
i Österbotten?
”Vi är mycket intresserade av att
köpa virke i Österbotten och det är
en positiv sak för skogsägarna i
området att en ny aktör kommer in
på marknaden.”
– Inom ett år ska vi på allvar
vara med och konkurrera om
virket.
Depå möter på motstånd
Något som skapar huvudbry
för EPM-Metsä i dagsläget är
att Vaskiluodon Voimas planerade depå för biobränsle i
Tölby möter på hårt motstånd.
Kommunstyrelsen i Korsholm
har förordat att inte bevilja
miljötillstånd och kräver att
en miljökonsekvensbedömning ska göras.
Den bör, enligt kommunstyrelsen, också omfatta biomassatransporterna till Vasklot.
– Lagret för biobränslet är av
yttersta vikt för biogasanläggningen och jag hoppas ärendet får en lösning så snabbt
som möjligt, likaså logistiken.
Men det här är frågor som inte
ligger på mitt bord, utan jag
ansvarar för anskaffningen av
virket, säger Hongisto. m
Text: Christoffer Thomasfolk
9
Virkeshandel
Dåligt utbud av björkstock i Österbotten
UPM är intresserat av att köpa björkstock i svenska Österbotten.
Men utbudet är inte det bästa. Björkar av god kvalitet är en bristvara vid förnyelseavverkningar.
D
et finns björkbestånd
längs den österbottniska
kustremsan
som uppfyller virkesköparnas stockdimensioner.
Men så värst vanligt är det inte
och mängderna björk som följer
med i en vanlig förnyelseavverkning i landskapet är försvinnande små.
– I allmänhet utgör björkstocken 2–5 kubikmeter från en
avverkning på 200–300 kubikmeter. Det är helt enkelt så att
kvaliteten på björkarna inte är
den bästa i det här området. En
stor del av björkarna uppfyller
inte stockkraven eftersom de är
krokiga och klena, säger Rodney
Strandvall, inköpschef vid UPM i
Österbotten.
Att så är fallet tycker han är
tråkigt. UPM har ett kontinuerligt
intresse av att köpa björkstock i
landskapet, ibland är intresset
större då efterfrågan på faner i
världen stiger, men något egentligt utbud i Österbotten att tala
om finns det ändå inte. En förklaring kan vara att österbottningarna av tradition inte har värderat
björkarna högt i jämförelse med
tall och gran.
– Det finns ingen tradition i
Österbotten att använda björk.
Vad det här beror på vet jag inte,
men av någon anledning hade
björken dåligt rykte i de här trakterna tidigare. En orsak kan vara
att många skogsmarker längs kusten tidigare var betesmarker som
förorsakat sämre kvalitet på björkarna, säger Strandvall.
Få transporter
Läget är det omvända i de mellersta och östra delarna av landet, där skogsägare i flera generationer satsat på björkodling. Att
10
förädlingsindustrier har placerats
dit är naturligt med tanke på det
stora utbudet.
– UPM levererar all björkstock
från Österbotten till förädlingsindustrier i Jyväskylä och Nyslott.
Men på grund av det fattiga utbudet blir det inte så värst många
transporter från Jakobstadsnejden. Det krävs ganska många
små partier för att få ihop ett lass
björkstockar och därför blir det
inte så många transporter härifrån
på årsbasis. Avstånd till fabriker,
små partier samt utbud och efterfrågan styr prissättningen.
Minimimängd
Hur resonerar UPM om en förnyelseyta endast innehåller några
grova björkstammar som uppfyller de rätta dimensionerna?
Strandvall förklarar att det måste
vara lönsamt för UPM att köpa
björkstock och därför finns det
en minimigräns.
– Minimigränsen för oss är att
det ska finnas minst fem kubikmeter björkstock – annars köper
vi allt som massaved. Men om
skogsägaren har kommit överens
i försäljningskontraktet att björk
ska köpas så följer vi naturligtvis
vad som står i avtalet.
– Då är det den lokala virkesköparens eget ansvar att se till att
vi får ihop tillräckligt med björkstock från andra ytor som fyller
en transport, förklarar Strandvall.
God kvalitet ett måste
Han understryker att alla björkstammar som uppfyller måttkraven inte duger till stock. Det som
inverkar är trädets rakhet och huruvida det är rötskadat.
– Något som också inverkar är
om trädet har många tvärkrökar
och förgreningar eller mekaniska
toppsprickor.
Att stammen är av god kvalitet
är viktigt i och med att björkstocken i huvudsak används till
produktionen av faner. Det sker
genom svarning. Vid fanerproduktion kapas stockarna i kortare
bitar så att de passar in i svarven.
Björk används också för tillverkning av andra produkter som
golv och möbler. Något som
Strandvall hoppas på är att man
skulle få en lokal efterfrågan på
björkstock.
– Det skulle vara positivt om det
skulle finnas avsättning för björkstock i Österbotten. Då tänker
jag på någon typ av förädling av
björktimmer som till exempel för
möbeltillverkning. För några år sedan var det en möbeltillverkare i
Sydösterbotten som planerade att
starta egen sågning, men jag vet
inte hur det blev till slut. m
Text: Christoffer Thomasfolk
Tillverkning av faner
Vid tillverkning av faner ska
stockarna först basas, ligga i
varmt vattenbad. Uppvärmningen gör träet mjukare vilket
underlättar nästa arbetsskede,
svarvningen.
Vid svarvning roteras stocken mot en kniv som är lika
lång som stocken. Kniven går
hela tiden allt närmare mot
stockens mitt medan den skalar av ett tunt sammanhängande träskikt.
Faneren torkas, skärs i mindre ark och limmas samman
till skivor som består av många
lager faner. De många lagren
läggs korsvis för att kryssfaneret
ska bli starkare. m
Skogsbruket 10/2011
Virkeshandel
Högre priser på massaveden i Östersjöområdet
S
kogsbruket har granskat den officiella
prisstatistiken
från
Finland,
Sverige,
Estland och Litauen för att
jämföra virkespriserna och
prisutvecklingen mellan länderna runt Östersjön. Både
virkeshandeln och sättet att
mäta virke är lite olika mellan
länderna. För att kunna göra
en jämförelse har vi använt
oss av statistikförda priser för
virke levererat till skogsväg.
Priserna är korrigerade så att
de gäller fastkubikmeter på
bark och omräknade till euro.
I Finland har virkespriserna
hållits mer eller mindre på
samma nivå när man jämför
de statiskförda priserna för
vecka 39. Efterfrågan på cellulosa har varit fortsatt god
och det finns en jämn efterfrågan på virke. Skogsindustrin
kämpar med lönsamhetsproblem i papperstillverkningen
men överlag har bolagen
gått hyggligt det senaste året.
Nyhetsflödet har inte varit
så positivt under höstkanten.
Myllykoski pappersbruk läggs
ner och risken för att en ny
finanskris bryter ut har vuxit
hela tiden.
Även om det finns en stor
osäkerhet behövs ännu virke
till industrin. Virkeshandeln
gick lite trögt i början av året
och det har tärt på lagren.
Mängderna virke som importeras har ökat igen och
jag tror att industrin spänt
följer med Rysslands WTOförhandlingar. Ska Ryssland
bli medlem måste virkestullarna bort. Då ökar importen
ännu mer, men vi når knappast samma volymer som före
tullarna infördes.
I Sverige har priserna på
stock sjunkit en aning medan
massaveden har gått upp med
tio procent. I vår jämförelse
har vi granskat Skogsvårdsstyrelsens virkesprisstatistik för
kvartal tre 2010 med kvartal
två 2011. Förhållandet mel-
Finland,
Österbotten
Finland,
Sydkusten
Pris i september 2011
höjning på 12 mån.
lan euron och den svenska
kronan har hållits rätt stabil
det senaste året så att man får
dryga nio kronor för en euro.
För två tre år sedan hade Sverige en klar valutafördel på
världsmarknaden, som mest
fick man långt över elva kronor för en euro. Skuldkrisen i
Grekland kan väntas försvaga
euron ytterliga och då får vår
industri en fördel.
Stockpriserna är klart lägre
i Sverige än i Finland. I södra
Sverige håller konkurrensen
mellan sågarna stockpriserna
på en acceptabel nivå men i
Mellansverige har priset på
både tall- och granstock sjunkit. Den svenska sågindustrin
går nu igenom en omstrukturering där de mindre sågbolagen drar det kortare strået.
Både Södra och Holmen är
kapitalstarka och har kunnat
investera i ny effektiv kapacitet. De nya sågarna går kanske inte för fullt nu, men när
konjunkturen svänger är de
Sverige,
Mellan
Sverige,
Syd
färdigt intrimmade och kan
snabbt börja tjäna pengar åt
sina ägare.
I Estland och Litauen har
prisen på massaved stigit. I
Estland betalas klart mer för
massaved än i Finland. Priset
på björkmassaved fördubblades ifjol i Estland och nu har
priset stigit ytterligare tjugo
procent. Priset på granmassaved och tallmassaved är ännu
en god bit från våra priser i
Estland, men till Litauen är
prisskillnaden nere i tio procent. Tall- och granmassaved
har för andra året i rad stigit
med mer än femtio procent.
I Litauen är priserna av någon orsak betydligt lägre än i
grannlandet. Där håller massaveden samma nivå som
i Finland och Sverige och
stocken är sämre betald än i
de andra länderna. m
Källor: METLA, Skogsvårdsstyrelsen
Text: Johnny Sved
Estland
Pris i 2 kvartalet 2011
höjning på 9 mån.
Litauen
Pris i augusti 2011
höjning på 12 mån.
Talltimmmer
Grantimmer
57
57
-2%
-2%
62
60
+2%
-2%
49
49
-4%
-7%
53
55
+6%
-3%
59
55
+ 18 %
+ 17 %
44
47
+ 10 %
+4%
Tallmassaved
Granmassaved
Björkmassaved
31
30
31
+3%
±0%
+3%
31
33
32
±0%
±0%
+3%
31
32
31
+ 11 %
+7%
+ 11 %
34
34
33
+ 10 %
+ 10 %
+ 14 %
37
37
38
+ 61 %
+ 61 %
+ 19 %
32
34
33
+ 19 %
+ 21 %
+ 10 %
Virkespriserna i några Östersjöländer hösten 2011. Priserna har förändrats med mellan - 2 och + 61 procent beroende på land och
sortiment från hösten 2010 till hösten 2011. Den estniska massaveden är fortsatt efterfrågad i grannländerna och priset på tall och
gran har stigit ordentligt. I både Sverige och Finland har granstocken sjunkit en aning, mest i mellersta Sverige.
Skogsbruket 10/2011
11
Ryktet går
Vid avverkningar på holmar utan vägförbindelse är det vanligt att virkesförsäljningsmängderna stiger vartefter ryktet
om förestående avverkningar sprider sig.
Och ju större virkesvolymer desto högre
blir virkespriserna.
Bibel- och
koranpapper
U
rsprungligen är idén bakom det tunna tryckpapper
som idag används till den tryckta bibeln och till
exempel till koraner hämtad till Kina från Indien.
Det såkallade indianpappret började användas
av Oxford University press år 1785 då det importerades till
England från Kina för första gången. Bibelpappret är mycket
tunt, dess tjocklek varierar från 15 gram upp till 40 gram per
kvadratmeter.
Bibelpappret är ett slags träfritt papper utan ytbeläggning
som används vid tryck av böcker med många sidor. Pappersmassan innehåller ofta fibrer av bommull eller linne, vilket
förbättrar det tunna papprets hållbarhet.
Vid tillverkningen används antingen enbart kemisk massa
eller kemisk massa med tillsats av massa av lump. Pappret är
tunt, men trots det starkt. Till exempel biblar, psalmböcker,
lagböcker och lexikon som innehåller många sidor, är gjorda
av pappret som i fackslang kallas för tunntryckpapper.
Det finländska pappersbruket Tervakoski Oy har från år
2010 koncentrerat sig på tillverkning av just tunntryckpapper. Ifjol investerade bolaget tio miljoner euro på att utveckla
sin produktion av tunntryckpapper.
Många av världens biblar har tryckts på Tervakoskis papper
och också den finlandssvenska bibeln som förläggs i Sverige
är tryckt på Tervakoskis papper i St. Michel, liksom den finskspråkiga bibeln.
Pappersslaget St. Michel Premium är ett tunntryckpapper
som tryckeriet St. Michel print har utvecklat för det här ändamålet i samarbete med Tervakoski, berättar Jari Hokkanen
från tryckeriet. Den enkla logistiken mellan pappersbruket
i Tervakoski och tryckeriet i St. Michel gör att största delen
av pappret man använder är inhemskt. Det är endast 200
kilometer mellan pappersbruket och tryckeriet och det är en
fördel för kunden. Det är också viktigt för tryckeriet att pappret är certifierat. m
Text: Maria Lindén
12
I
Larsmo skärgård har
UPM köpt 9 000 kubikmeter virke på rot. Avverkningsytorna
finns
på åtta holmar och omfattar
både förnyelseavverkningar
och gallringar.
– Skogsägare på holmarna
tog kontakt med skogsvårdsföreningen, säger skogsvårdsinstruktör Johnny Fagerholm
på
Skogsvårdsföreningen
Österbottens kontor i Eugmo.
Det hade gått många år sedan
föregående avverkningar och
skogsägarna hade noterat att
skogarna var i behov av gallring och att en del borde förnyas.
– När bollen väl var i rullning tog jag kontakt med alla
skogsägare som hade skogar
som borde åtgärdas och gav
ett avverkningsförslag. I nästa skede inkopplades UPM
och deras virkesköpare Fjalar Henriksson. UPM är den
enda virkesköpare i den här
trakten som har maskinpark,
övrig utrustning och den specialkunskap som krävs för avverkning ute på holmar. De
virkespriser som UPM erbjöd
var helt acceptabla. En del
skogsägare valde att ge fullmakt åt skogsvårdsföreningen
att sköta virkesförsäljningen
medan andra själva tecknade
under sina kontrakt.
Pråmar tar virket till
fastlandet
Enligt planerna inleder UPM
avverkningarna nästa vår. Tre
år har UPM på sig att slutföra
avverkningarna. Vid avverkning i skärgården är tre år en
vanlig drivningstid. På fastlandet är två år det normala.
Virket kommer att transporteras till fastlandet med små
pråmar. En stor del kommer
att tas i land vid Larsmo fiskehamn i Sonamo.
– Vi siktar på att få avverkningarna slutförda under en
sommar, säger virkesköpare
Fjalar Henriksson på UPM.
Men om virkesmängderna
sväller ut, vilket de brukar
göra vid avverkningar i skärgården, kan det bli en fortsättning sommaren 2013.
Försäljningsmängderna är till
största delen en uppskattning
från skogsbruksplanerna och
mängderna i planerna brukar
ofta vara i underkant.
– Vi har 500 kubikmeter
som minimängd för att ta ut
en avverkningsmaskin och
”Vi har 500 kubikmeter som
minimängd för att ta ut en
avverkningsmaskin och en
skogstraktor till en holme. Det är
tidkrävande och väderkänsligt.”
Skogsbruket 10/2011
och volymerna ökar
Skogsvårdsföreningen Österbotten
FÖRETAGSKARTA
Kommun:
04.10.2011
By:
Fastighet:
Företag: 01-403-154E-11
© Landmäteriverket, tillstånd nr 542/MML/11
Cp: 288105, 7083090 Kartblad: Q3343L
och rotpriserna är därför en
aning lägre än på fastlandet,
säger Henriksson. Andelen
rotröta brukar också vara högra i skärgården, upp till femton procent, när den på fastlandet är åtta procent.
För sjötransporterna anlitar
UPM en privatföretagare.
– Tomas Granholm har hållit på med pråmtransporter
sedan mitten av 1990-talet
och har den utrustning som
behövs.
en skogstraktor till en holme.
Det är tidkrävande och väderkänsligt.
Hyggena får inte
synas från sjösidan
– Vid avverkningarna kommer
lövskogen längs stränderna att
förbli orörd, säger Fagerholm.
På några enstaka platser saknas det typiska alskogsbältet
och då kvarlämnas i stället barrträd så att det blir en
orörd strandkappa. Det ska
inte synas från havssidan att
skogarna är avverkade.
Skogarna som förnyas består av grova granar.
– Sjötransporterna är dyra
Arbetena fortsätter
efter avverkningen
Efter avverkningarna ska 40
hektar planteras.
– Vi har ännu en del frågor öppna, som till exempel
markberedningen, säger Fagerholm. Sannolikt tar vi ut
markberedningsaggregat bara
till de största holmarna. De
avverkade skogarna har varit
grandominerade och vi fortsätter med gran.
– Vi planterar inte genast
efter avverkningen utan låter
hygget vila över en sommar.
Då hinner hyggesresterna
torka och tyngas ner av snön.
Det är en fördel vid markberedningen och speciellt på de
hyggen som vi inte markbereder. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Planterarna och skogstraktorn sida vid sida
Skogsbruket 10/2011
säga att förnan brinner ihop.
Visst finns det kvar färska
strängar av kvistar efter av-
verkningen, men de är inget
problem. Det går alltid att
plantera minst 2 000 plantor
per hektar. I skärgården har
vi inte heller samma problem med snytbagge. m
Foto: Guy Djupsjöbacka
I Maxmo skärgård avverkades i sommar omkring 4 000
m³ virke på två holmar. Avverkningarna slutfördes i augusti. Samtidigt som skogstraktorn körde ut de sista
massavedsklamparna och
stockarna, sattes den sista
plantan i jorden.
– Vi planterade 32 000
plantor och planterarna
följde skogstraktorn hack
i häl, säger skogsvårdsinstruktör Guy Djupsjöbacka
på
Skogsvårdsföreningen
Österbottens kontor i Vörå.
Jag har goda erfarenheter av
att plantera omedelbart efter
avverkningen. Plantorna får
en otroligt snabb start. Tallarnas höjdtillväxt närmar
sig en halv meter sommaren efter planteringen och
barren brukar bli upp till 10
centimeter långa.
– Jag tror att det beror på
att rötterna har optimala tillväxtförhållanden. Marktemperaturen blir högre då barr,
löv och småkvistar bryts ner.
Det alstrar värme. Vi brukar
Bröderna Erik, Elis och Pehr-Olof Kalander sätter ner de sista tallplantorna på södra Kåtaskär.
Totalt har de planterat omkring 32 000 plantor ute på två holmar.
13
0
1:
Virkeshandel
Nöjd skogsägare gör
affärer till stamkundspris
A
vverkningarna
i
Bjarne Örnmarks
skog i Ingå har avslutats för det här
året. Han är nöjd med prisläget just nu men tycker att det
finns en del tecken på att prisnivån kan sjunka ännu i höst.
Sin senaste virkesaffär gjorde
han redan under sensommaren 2010 för att kunna ta
vara på de prisförmåner Stora
Enso erbjuder sina stamkunder. Avverkningen utfördes på
försommaren.
På vårvintern bottenröjde
Örnmark den ungefär 2,5
hektar stora avverkningsytan.
Röjningarna brukar han sköta
själv liksom planteringen.
Den rikliga snön som i år låg
kvar på den planerade avverkningsytan ännu i slutet av
mars gjorde arbetet mer utmanande än tidigare år. Han
är ändå nöjd med slutresultatet på kalavverkningen.
Naturligt plantbestånd kompletteras
Riset är nu bortforslat och marken har blottats så pass mycket
att Örnmark efter ett besök där
märkte att ett rätt så täckande
tallbestånd redan uppstått.
– Nu finns där redan mycket
plantor i körspåren. Det kan
bli aktuellt att annullera den
redan beställda högläggningen efter en diskussion med
skogsfackmannen, säger han.
På så sätt kan jag klara mig
med att plantera in på de ställen där det inte finns tillräckligt med plantor. Plantorna
som också redan är beställda
kommer han att plantera själv
nästa vår.
Planteringarna brukar han
sköta tillsammans med sin
familj. Tidiga morgnar är det
skönt att gå ut för att lyssna
14
Uppköparen ska ha ett brett
sortiment och aptering ska göras till skogsägarens förmån,
då får man maximal utdelning
av virkesaffären, säger skogsägaren Bjarne Örnmark.
på fågelsången och plantera,
säger han. – De senaste tio
åren har jag själv skött planteringen och bottenröjningarna. Avverkningarna har jag
dock slutat med, de sköts med
maskiner.
Körskadornas inverkan syns i framtiden
De stora maskinerna är nog
här för att stanna, säger han.
På grund av skadorna som maskinerna lämnar, hoppas han
ändå att speciellt avverkningsmaskinerna som används på
gallringsytor ska utvecklas. En
stor roll spelar också föraren
när det blir tal om körskador
och avverkningsskador. Skickliga chaufförer har han inget
att anmärka på.
– Det blir intressant att se
hur de skogar vi nu gallrar
ser ut om några tiotal år när
de ska slutavverkas. Då får vi
slutligt besked på hur dagens
maskiner verkligen påverkar
skogarna, säger han.
God prisnivå råder
Prisnivån på virkesmarknaden har varit bra under de
senaste åren tycker han. Höj-
ningen av mervärdesskatten
med en procentenhet har inte
heller påverkat virkeshandeln, säger han.
– Vi tänkte hålla tillbaka lite
med avverkningarna nu. Hos
oss är det behovet av pengar
som har styrt avverkningarna,
då större investeringar har finansierats med skogslikvider.
Det finns inte heller förväxta
skogar på ägorna som skulle
kräva snabba avverkningar
just nu.
Sortiment och pris
avgör
Örnmark tycker att virkespriserna gått ned en aning under
hösten, men säger att prislä-
get nog kan ses som gott just
nu. Han följer själv med virkespriserna i dagspressen och
på datorn och tycker att läget
verkar rätt stabilt. För dem
som överväger en virkesaffär
nämner han att det allmänna
läget med diskussioner om en
förestående ”lama” ändå kan
medföra att också virkespriserna sjunker mot slutet av
året. Speciellt om det igen
blir aktuellt med stängningar
av sågar eller pappersbruk.
Örnmark brukar själv berätta för uppköparen om det
finns specialsortiment på ytan
som ska avverkas. Också det
här syns i likviden på ett positivt sätt, och det är han nöjd
med.
– 58 euro per kubikmeter
för tallstocken är inget dåligt
pris, säger han. Bara skogsägaren får ut ett bra sortiment och föraren apterar till
skogsägarens förmån så ger
skogsaffären nog en bra slant
i dagsläget. m
Text och foto: Maria Lindén
Bättre konkurrens bland uppköparna i västra Nyland
Åtta företag har anmält sig som virkesuppköpare på skogsvårdsföreningens uppköparlista i västra Nyland. Det nyaste
namnet är Harvestia som från och med september köper
virke på området. Uppköparen är Powerflutes, Myllykoskis
och Vapos virkesanskaffningsbolag. Dessutom verkar energivedsaktören Nyved på området. Etablerade sedan tidigare är
följande sju företag som köper virke i alla sortiment: Metsäliitto, UPM-Kymmene, Storaenso, Versowood, Raunion
Saha, Koskitukki och Biowatti. m
Skogsbruket 10/2011
Förröjning ger motion
och mindre utgifter
Som skogsägare kan du välja att själv sköta röjning av underväxt inför en avverkning. Det innebär att du tar bort buskar och klena stammar och sparar en utgift på
180–400 euro per hektar.
R
öjning av underväxt,
s.k. förröjning eller
bottenröjning,
är
regel inför alla gallringar. Undantag är rena tallskogar på mager mark. Kvaliteten på gallringen blir bättre
om det är bottenröjt.
Öppen sikt från avverkningsmaskinen
Skogsarbetsledare Vesa Pulkkanen tar mig med till en
gallringsskog i Ingå, där Veijo
Heikkala håller på med bottenröjningen. Vi möts av en
vägg av underväxt och ibland
är det svårt att över huvud taget ta sig fram.
– Föreställ dig hur det är
att sitta i avverkningsmaskinen, säger Pulkkanen. Bottenröjningen ger snabbare
och snyggare gallring och
föraren ser bättre vilka stammar som är bäst att spara och
vilka som bör avverkas. Med
mycket skymmande buskar
och småträd är det större risk
att han väljer fel. Risken att
avverkningsaggregatet skadar
de stammar som ska bli kvar
ökar också då sikten är skymd
och föraren inte ser hur han
ska styra aggregatet.
Arbete som passar
skogsägare
Gallringen går snabbare i
skogar som är bottenröjda,
vilket ger lägre avverknings– Ta inte i för hårt första dagen
utan börja med ett par timmars arbetspass, säger Veijo
Heikkala som jobbat som
skogsarbetare i 36 år.
Skogsbruket 10/2011
– Bottenröjningen kan en
skogsägare utföra upp till ett
par år innan det är dags att
gallra, säger Vesa Pulkkanen
på Södra skogsreviret.
kostnader. Kostnaderna för
bottenröjningen i förhållande
till lägre avverkningskostnader beror på hur mycket underväxt det är och hur mycket
den sinkar arbetet.
– Skogsägare som har tid
och möjlighet kan göra bottenröjningen själv, säger Pulkkanen.
Pulkkanen får medhåll av
Veijo Heikkala, som jobbat
15
➜
➜ som skogsarbetare i drygt trettio år.
– Skogsägaren behöver
en röjsåg på 45–50 cm3 och
skyddsutrustning, säger Veijo
Heikkala. Risken för att han
ska skada sig är så gott som
obefintlig.
– En skogsägare som inte
tidigare bottenröjt får räkna
med tre dagar för att bottenröja en hektar, säger Heik-
kala. Ta inte i för hårt första
dagen utan börja med ett par
timmars arbetspass. Annars
är risken stor att de ovana rörelserna och belastningen av
röjsågen ger ömma muskler.
Mina arbetsdagar är omkring
sex timmar.
Be om råd
Bottenröjningen kan du ut-
föra upp till två år innan det
är dags att gallra. Då hinner
buskar och fällda träd tyngas
ner av snön under vintern.
– Skogsägaren behöver inte
städa bort alla buskar och
småträd, säger Pulkkanen.
Om någon skogsägare funderar på att bottenröja själv och
är osäker på hur det bör göras,
kan han fråga någon på reviret
eller skogsvårdsföreningen.
– Det är vanligt att skogsägare är för optimistiska i planerna på hur mycket de ska
hinna med. Då är en möjlighet att röja en del själv och
leja bort resten. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Trädfällning
Fällning åt höger: Vinkla klingan åt vänster. Sätt an klingan
klockan 4. Ge full gas innan du sätter an klingan mot stammen.
• Ge alltid full gas innan ansättning mot stammen. Det minskar risken för att klingan ska nypa fast.
• Släpp gasen efter att du sågat igenom stammen och upprepa samma procedur inför nästa stam.
• Om du skulle såga fast klingan ska du aldrig rycka loss röj­sågen. Klinga, vinkelväxel eller styre kan skadas. Släpp i stället handtagen, fatta tag om riggröret med båda händerna och
dra sakta loss sågen. Du kan också försöka trycka på stammen
med ena handen tills trycket minskar och klingan lossnar. m
Fällning åt vänster: Vinkla klingan åt höger. Sätt an klingan
klockan 9. Ge full gas innan du sätter an klingan mot stammen.
Visste du att…
Ryska skogvaktare får skjutvapen
Det finns uppskattningsvis
20 000 kubikmeter användbart grundvatten per person i
Finland. I Sverige är läget det
samma medan Norge har fem
gånger mer. En medelfinländare använder 57 kubikmeter
vatten per år. m
Förödande skogsbränder, illegala avverkningar och tjuvjakt har fått Ryssland att skärpa
skogslagstiftningen, skriver tidningen Skogsland. Bland annat införs strängare straff för dem
som medvetet eller genom slarv förorsakar skogsbränder.
Skogsförvaltningen byggs ut, liksom de styrkor som ska bekämpa skogsbränder. Skogvaktarna ska få rätt att gripa misstänkta personer och beslagta motorsågar, avverkningsmaskiner
och annan utrustning som används i kriminellt syfte. De får rätt att bära skjutvapen och
batonger och ska även utrustas med bärbara handdatorer, GPS-mottagare, kameror och terränggående bilar för att kunna jobba effektivare. m
16
Skogsbruket 10/2011
Bioenergi
Flisandet går undan med
hemmagjord flismaskin
Värmeföretagare, ekojordbrukare och en maskinverkstad. Patrik Falck från Sävträsk
i Liljendal har många järn i elden.
– I första hand är jag värmeföretagare, jordbruket blir vid
sidan om, säger Patrik Falck.
Han säljer värme åt Lovisa
stad som äger flisvärmeverket
i Liljendal. Flisvärmeverket
på 0,75 megawatt värmer upp
kommunbyggnaderna i Sävträsk samt ett tiotal radhus.
Pannan kan använda bränsle
med en fuktighet mellan 20
och 40 procent.
– Jag sköter värmeverket till
hundra procent, såväl underhåll som reparationer. Flisvärmeverket förbrukar 5 000 kubikmeter flis per år, och jag
jobbar två säsonger i förväg.
Det är allt fler på marknaden
som skall dela på energivedskakan, finns det plats för flera
värmeföretagare i bygden?
– De som riktar in sig på
– Här har jag vinterns arbete,
säger Patrik Falck.
Skogsbruket 10/2011
Falck jobbar två säsonger i förväg för
att garantera tillgången på råvara.
den kommunala biten finns
det nog plats för. Jag har hållit
på sedan år 2 000 och har en
trogen kundkrets.
Långa transporter
Falck köper upp energived
och överrötskadat virke vid
väg allt mellan Pyttis och Sibbo. Han levererar också flis
till Borgå Energis värmeverk i
Lovisa och värmekraftverket i
Tolkis.
– Jag samarbetar med Nyved.
Vid terminalen i Sävträsk,
ett par kilometer från värmeverket, väntar ungefär ett års
virkeslager på att flisas.
– I år blir det också att flisa
en del barkborreskadat virke,
tillägger Falck.
Det tar 30 minuter för Falck
att flisa ett lass på 50 m³. Flismaskinen är hemmagjord,
endast flistrumman är köpt.
En V8 dieselmotor med 550
hästkrafter drar flismaskinen.
– Under sommaren flisar
jag små mängder i bygden,
men under vinterhalvåret
jobbar jag främst vid terminalen. Det är svårt att komma fram med tunga maskiner
längs med smala oplogade
byvägar.
Nu också energivedsavverkning
Sedan i våras håller Falck
också på med energivedsavverkning. Han avverkar i egen
regi och tar virket som betalning för arbetet.
– Jag rensar upp åkerkanter
och skogsvägar inom Lovisa
och samarbetar med entreprenörerna Patrik Engström
och Fredrik Karlsson som har
en skotare.
– Jag investerade i avverkningsmaskinen för att försäkra
tillgången på råvara till flisvärmeverket, avslutar Falck. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
17
När skogsbruket b
Den nya, inte ännu godkända generalplanen ställer till det för skogsägare i Sibbo.
Den nya nationalparken Sibbo Storskog kan leda till ytterligare bekymmer.
F
inlands nyaste nationalpark Sibbo Storskog såg dagens ljus
i våras. Det är meningen att den nya parken
skall lätta på trycket på huvudstadsregionens enda nationalpark i Noux.
– Nationalparken i sig är
inte ett problem, poängterar
Henrik Lindström, skogsägare och ordförande för samarbetsnätverket Samarbete i
Storskogen.
Lindström är en av eldstjälarna i långköraren om Sibbo
Storskog och har bland annat i samarbete med Kustens
skogscentral gjort utlåtanden
till Miljöministeriet och Forststyrelsen då nationalparken
ännu var i planeringsskedet.
– Det har varit som en kamp
mot väderkvarnar, men samarbetsnätverket är fortfarande
verksamt. Vårt mål är att få
en så enhetlig nationalpark
som möjligt, till exempel via
markbyte. Nu är nationalparken splittrad över ett större
område.
Det är i främsta hand ge-
neralplanen i Sibbo som för
tillfället ger skogsägarna gråa
hår.
– Den nya generalplanen
kräver tillstånd för avverkningar på stora områden.
Närheten till Sibbo Storskog
kan leda till att det blir svårt
att få avverkningstillstånd. Situationen som nu råder i Sibbo tar bort hela intresset för
skogsbruk, säger Lindström.
Virkeshandeln
väntar inte
– Generalplanen är inte ännu
officiellt i kraft eftersom det
har gjorts anmärkningar mot
den, och dessa behandlas för
närvarande i domstol, förklarar revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret.
Än så länge gäller inte restriktioner för skogsägare vars
skog gränsar till nationalparken, men man kan med fog
anta att då delgeneralplaner
utvecklas kan nya begränsningar se dagens ljus.
I den nya generalplanen är
det den så kallade ma-beteck-
ningen, alltså landskapsmässigt värdefulla kulturområden, som gör livet besvärligt
för skogsägarna. På kartan
slingrar den sig genom hela
Sibbo med varierande avstånd från Sibbo å.
– Den inverkar på grävnings- och trädfällningsarbeten inom inflytelseområdet,
tillägger Wickström. Till exempel finns det områden där
skogsägaren måste ha lov för
en gallring över fem hektar,
hittills har röjningarna klarat
sig undan lovförfarandet.
När en slutavverkning blir
aktuell måste skogsägaren få
ett godkännande från kommunhåll av miljövårdschefen
alternativt lovsektionen innan
de kan avverka. Beslutet kan
ta 3–4 månader.
– Förenklat kan man säga
att i norra Sibbo får man utföra en slutavverkning på tre
hektar utan kommunens samtycke, i södra Sibbo gäller
en hektar, säger Wickström.
Nuförtiden ändras virkespriserna snabbt och som skogsfackman anser jag att det är
”Den nya generalplanen kräver tillstånd för
avverkningar på stora områden. Närheten till
Sibbo Storskog kan leda till att det blir svårt att få
avverkningstillstånd. Situationen som nu råder i
Sibbo tar bort hela intresset för skogsbruk.”
18
oskäligt att skogsägare skall
bli tvungna att vänta i månader på kommunbeslutet.
Frustrerande beslut
Besluten kan i sig vara frustrerande om skogsägaren vill
idka ett aktivt skogsbruk.
– I ett fall förutsatte kommunen att skogsägaren skulle plantera björk på bördig
mark. Med mycket hjortdjursskador i området skulle gran
ha varit det enda fungerande
alternativet, säger Wickström.
Till processen hör också hörande av grannar.
– I princip är det på skogsägarens ansvar, men det går
oftast smidigast om Skogsreviret sköter pappersjobbet. Då blir det säkert gjort,
säger Wickström. Om det är
riktigt omöjligt att hitta grannarna, kan man bli tvungen
att lägga in en annons i lokaltidningarna samt på kommunens anslagstavla.
Om grannen är ett dödsbo
med många delägare, gäller
det att reda ut delägarna så
att alla har en möjlighet att
bli hörda.
– I ett exempelfall kan en
skogsägare ha fyra grannar.
Varje grannfastighet är ett
dödsbo med fyra delägare.
I värsta fall skall man alltså
höra 16 personer innan avverkningen, avslutar Wickström. m
Text: Marianne Palmgren
Skogsbruket 10/2011
blir i kläm
”Aktivt skogsbruk ska
vara möjligt i Sibbo”
Från kommunhåll poängterar miljövårdschef Christel
Kyttälä att utgångsläget i kommunen är att lant- och skogsbruk fortsättningsvis ska kunna idkas i Sibbo.
– Situationen var egentligen ännu värre för ett par år sedan. Då låg nästan hela Sibbo i planläggningsskedet, alltså
då när man tar ställning till vad den fortsatta användningen
i området kommer att bli.
Stora Enso bygger nytt i utlandet
Stora Enso inledde 2011 med två stora investeringsbeslut.
I Uruguay bygger Stora Enso en cellulosafabrik tillsammans med det chilenska cellulosa- och pappersföretaget
Arauco. Investeringen uppgår till ungefär 1,4 miljarder euro.
I Polen vid sin fabrik i Ostroleka bygger Stora Enso en ny
pappersmaskin för tillverkning av wellpapp. Efterfrågan på
moderna lättviktiga wellpappförpackningar ökar i snabb
takt. Returfiber är den dominerande råvaran för wellpappförpackningar och fortsätter att vinna marknadsandelar från
nyfiber. Investeringen uppgår till 270 miljoner euro. m
Källa: papernet.se
Energivedspriser blir
officiella
Skogsforskningsinstitutet utreder som
bäst möjligheterna att samla in och
publicera uppgifter om handeln med
energived. Ur skogsägarens synvinkel
är prisuppgifterna viktigast.
H
– Då nationalparken grundades gav staten en klar signal
att tvångsförfarande inte är aktuellt för markägare i Sibbo.
Det är en annan sak om skogsägare är intresserade att skydda sin skog på frivillig väg.
Kyttälä tillägger att hon förstår skogsägarnas frustration
då de får vänta på avverkningsbeslutet i flera månader.
– En avverkning under tre hektar är ett tjänstemannabeslut. Lovsektionen tar ställning till avverkningar större än
det och ansökan fogas till högen av lov som utreds av sektionen. När delgeneralplanen blir aktuell följer vi gällande
regler. Utkast och förslag finns till påseende i kommunen.
Då lönar det sig för skogsägare att vara aktiva och komma
med förslag. m
Text: Marianne Palmgren
andeln med energived är relativt ny och praxisen
varierar mellan olika köpare. På marknaden finns
många köpare som är helt nya inom virkeshandeln
och nya tillkommer. Energiveden är heller inget homogent
virkessortiment och dessutom används flera olika måttenheter.
I nuläget finns uppgifter om priser som betalas när energiveden kommer till förbrukningsplatsen, antingen flisad
eller oflisad. Däremot saknas det uppgifter om vilka priser
som betalas till skogsägare för energiveden.
För att handeln med energived ska fungera är det viktigt
att det finns en officiell prisstatistik. Målet är att det redan
nästa år ska finnas en officiell statistik med priser för olika
energivedssortiment.
Jan Slotte som är verksamhetsledare i Skogsvårdsföreningen Österbotten välkomnar en prisstatistik.
– Det här är positivt, säger Jan Slotte. Men för att statistiken ska bli tillförlitlig krävs det en bra täckning. Alla som
handlar med energived borde komma med, men skaran är
brokig och det finns tyvärr också mindre seriösa köpare. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 10/2011
19
Niklas t.v. om Fredrik som skogsägare:
Han är väldigt målmedveten och utnyttjar skogen till fullo genom arbete, rekreation, bär- och svampplockning samt jakt.
Fredrik om Niklas som skogsägare:
Han är en teoretiker som går helt enligt boken till skillnad från
mig, som går mer på känsla.
Sida vid sida i skogen
Niklas och Fredrik Forsbacka är bröder och sedan några veckor tillbaka också
skogsägare ihop. I skogen fungerar de olika, men tillsammans arbetar de nu för att
skogen ska vara i gott skick för nästa generation skogsägare.
B
röderna Forsbacka
bor med sina familjer
i Jakobstad, varifrån
de också är hemma.
Niklas är maskintekniker och
jobbar som projektledare på
LKI Käldman i Bennäs. Fredrik jobbar som lärare i Överesse skola och undervisar de
yngsta barnen i diverse ämnen. Nu kan bröderna även
titulera sig skogsägare.
Niklas och Fredriks pappa
dog år 2008 och sedan dess
har de jobbat med att reda upp
dödsboet. Förutom bröderna
20
fanns också deras mamma och
farbror med i bilden.
– Allt har gått väldigt smärtfritt, men det måste få ta sin
tid. Pappa hade bra ordning
på sina papper, vilket har underlättat otroligt mycket, säger Niklas.
Det var viktigt för Niklas
och Fredrik att så få personer
som möjligt ägde skogen så
att det inte skulle bli för splittrat. Att sälja skogen var aldrig
aktuellt. Det är alldeles för
mycket känslovärde i de 50
hektar skog i Terjärv, Krono-
by, som bröderna Forsbacka
nu äger.
– Pappa var från Terjärv och
hans hemgård fanns där vi
idag har en fritidsbostad och
alla maskiner, säger Fredrik.
Erfarenheten en
trygghet
Niklas och Fredrik har varit
med i skogen så länge de kan
minnas.
– Mamma jobbade i skift
och pappa gjorde det lätt för
sig genom att dra med oss ut
i skogen där vi fick springa av
oss, säger bröderna.
I dag är de glada för att de
fått vara med så mycket, de
kan en hel del om det praktiska skogsarbetet.
– Jag tänkte alltid förr att
skogsägande är det samma
som att fara ut i skogen och
hugga. Efter att ha gått en
skogskurs fick jag upp ögonen för att skogsägande är så
mycket mer, säger Niklas.
Deklarationen är en sak
som Fredrik och Niklas tycker
känns svårt, till viss del också
Skogsbruket 10/2011
frågor kring statsstöd. I framtiden tror de att det kommer att
bli knepigt att ta större beslut,
till exempel när de ska slutavverka. Bröderna fattar nämligen beslut på lite olika sätt.
– Pappa väntade alltid på
”bevis” innan han gjorde
något alls, till exempel att
träden nästan skulle bli torra
i toppen innan han slutavverkade. Jag är lite likadan,
medan Niklas har lättare att
fatta beslut, säger Fredrik.
Skogen är för
barnen
Som skogsägare jobbar bröderna sida vid sida och de verkar komplettera varandra bra.
– Niklas gillar papper och
”Jag tänkte alltid förr att
skogsägande är det samma som att
fara ut i skogen och hugga. Efter att
ha gått en skogskurs fick jag upp
ögonen för att skogsägande är så
mycket mer.”
maskiner med många spakar
medan jag gillar det fysiska
arbetet, säger Fredrik.
Niklas berättar att ifall en
mindre hög virke ska flyttas
tjugo meter tar han själv till
kranen för att han tycker det
är så roligt att köra den med-
an Fredrik släpar allt för hand
så svetten sprutar.
Brödernas främsta mål med
skogsbruket är att se till att
skogen överlämnas till nästa
generation i lika bra skick
som den var då de fick den i
sina händer.
– Skogen är ingen investering för oss, det ligger alldeles
för mycket känslor bakom.
Barnen följer ofta med till Terjärv. Det är så pass långt dit att
det blir en heldagsutflykt när
vi åker, säger Niklas.
Här näst ska Niklas och
Fredrik åka ut med en fackman från Österbottens skogsvårdsförening för att diskutera
vilka åtgärder som behövs på
ett skifte som de tycker behöver lite extra omtanke.
– Ansvaret för skogen känns
inte betungande utan vi ser
det mer som en avkoppling i
vardagen, säger Fredrik. m
Text och foto: Nina Jungell
Nu kan skogsägarna välja certifieringssystem
I Finland har vi nu två skogscertifieringssystem efter att FSC:s skogsbruksstandarder
nu är godkända även hos oss. I dagsläget är 95 procent av Finlands ekonomiskogar
certifierade enligt PEFC-systemet och bara några tusen hektar enligt FSC-systemet.
A
realen FSC-certifierade
skogar stiger inom kort
markant, då UPM låter
certifiera närmare hälften av
sin skogsareal, 400 000 hektar, enligt FSC-systemet.
Enligt miljödirektör Timo
Lehesvirta på UPM vill bolaget med dubbelcertifiering säkerställa att de produkter som
bolaget tillverkar är gjorda av
Skogsbruket 10/2011
sådant virke som kunden kan
acceptera.
– FSC-systemet är inget nytt
för oss, då våra skogar utomlands är certifierade enligt
FSC:s skogsbruksstandarder.
FSC är mera detaljerat än
PEFC, men mycket är också
lika i båda certifieringssystemen.
FSC skyddar större
areal
– Den största skillnaden är att
i FSC-certifierade skogar ska
fem procent av skogsfastighetens areal lämnas utanför
ekonomiskogsbruk. Området
behöver inte vara enhetligt
utan det kan bestå av flera
mindre områden. Till exempel skyddszoner intill vattendrag räknas hit.
Dessutom ska fem procent
av skogarna behandlas med
specialavverkningar, som i
praktiken kan betyda fortlöpande lövträdsdominans.
MTK, som bevakar skogsägarnas intressen, tar inte
ställning till vilket certifieringssystem skogsägarna ska
välja.
– Skogsägaren får själv välja system, säger Lea Jylhä på
MTK. Vi kommer ändå inte
att börja marknadsföra FSC åt
våra medlemmar, då vi redan
har PEFC-systemet som fungerar bra och som garanterar
en hållbar skötsel och användning av skogarna.
Högre pris för certifierat virke i Sverige
I Sverige får skogsägare som
har låtit certifiera sina skogar
enligt FSC-systemet ett bättre
pris för sitt virke. I Finland har
ingen virkesköpare hittills utlovat högre priser för certifierat virke, varken för PEFC- eller FSC-certifierat virke. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
21
Tidningar i väggar
Dagstidningar får ett nytt liv som cellull, som används för värmeisolering.
Användningen ökar stadigt och i dagsläget har fyra av tio nybyggda egnahemshus
och renoveringsobjekt cellull i övre bjälklaget.
C
ellull tillverkas av
dagstidningspapper, i dag främst av
makulaturpapper
från tryckerier. Det pappret är
rent eftersom det inte lämnat
tryckeriet innan det klassas
som returpapper och skickas
som råvara för tillverkning av
värmeisoleringsmaterial.
Träfiber som isolering är
ingen ny uppfinning. Stockar
och sågspån har länge använts som isoleringsmaterial.
Mjuk och ullig
övre bjälklag och i väggar.
När cellullen sprutas i väggkonstruktioner är den blandad med lite fukt. Cellullen,
Konstruktionernas brandbeständighetstid
med olika isolering
134 min
114 min
86 min
OISOLERAD
88 min
GLASULL
STENULL
CELLULL
Källa: National Reserarch Canada Rapport A-4057.2
Stenull och glasull
har gått tillbaka
Cellull kan användas som
värmeisolering i trossbotten,
i konstruktionerna utan försvinner i torkningsprocessen.
Cellull är i dag det mest
använda isoleringsmaterialet
i övre bjälklag. Det slår klart
både stenull och glasull.
Tilläggsisolering
med cellull
med fukten och bindemedlet,
fäster på lodräta väggytor. När
den torkat håller bindmedlet
genom härdning isoleringen
på plats. Fukten blir inte kvar
Foto: Mikael Ahlskog
Tidningspappret mals sönder
i en torrprocess till en mjuk,
ullig konsistens. Under malningen tillsätts bormineraler
som brand- och rötskydd.
Tack vare tillsats av brandhämmande medel brinner
cellull långsamt genom att
pyra. Pyrningshastigheten är
den samma som för massiva
träkonstruktioner. Cellull är
grå till färgen, vilket kommer
av tidningarnas trycksvärta.
Johan Muukkonen och Mikael Ahlskog installerar cellull i
en stor del av de egnahemshus i Österbotten, där ägarna
satsat på ett ekologiskt isoleringsmaterial.
– Våra kunder är både nybyggare och de som renoverar sina hus. Den senaste
tiden har efterfrågan ökat explosionsartat blad husägare
som vill tilläggsisolera sina
egnahemshus, berättar Johan
Muukkonen.
– I hus byggda på 1960och 1970-talet finns det ofta
för lite isolering i det övre
bjälklaget, ofta bara 10–20
centimeter. Då kan vi fylla på
med cellull.
– Vid grundrenovering av
stockhus är det många som
väljer cellull som isoleringsmaterial i väggar. Väggarna är
sällan helt raka och med cellull som vi blåser i väggarna
blir alla skrymslen fyllda.
Ett tak på en
förmiddag
Muukkonen och hans kollega kommer med sin lastbil
till det hus som ska isoleras.
I lasten finns cellull som t.ex.
Cellullen är mjuk, ullig och
grå till färgen. Den gråa färgen kommer från tidningarnas
trycksvärta.
22
Skogsbruket 10/2011
räcker till att isolera taket på
ett 450 kvadratmeter stort
hus. I lasten finns också en liten vattentank. Vatten behövs
vid väggisoleringar för att lätt
fukta cellullen så att den tar
fast i väggar. Efter att cellullen
är på plats och isoleringen är
yttorr ska väggen snabbt täckas med papper eller skivor.
– Det tar omkring en förmiddag att blåsa cellull på
det övre bjälklaget i ett normalstort egnahemshus. Om
huset har mellantak, blåser vi
cellullen ovanifrån. Om taket
är brutet blåser vi den underifrån.
Foto: Mikael Ahlskog
Efter att isoleringen är på plats
hyvlas den av längs med skålningen.
Cellull har träfiberns
egenskaper
Tack vare träfiberns naturliga
uppbyggnad kan cellull uppta
fukt från omgivningen, till exempel fukt från byggmaterial
utan att förlora sin isolerings-
förmåga, och på motsvarande
sätt avge fukt när fukthalten
sjunker. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Värmeisoleringsmaterial tillverkat av dagstidningar har
flera namn. Cellull, blåsull och ekofiber är tre namn som
används. I Finland används även de finska termerna ekovilla och selluvilla som svenska termer. m
I sommar har närmare femtio personer, fördelade
på ett tjugotal grupper, rört sig i landets skogar
och utfört mätningar inom ramen för riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen är en del av Finlands
officiella statistik. Det främsta syftet är att beskriva
tillstånd och förändringar i Finlands skogar.
F
ram till slutet av oktober kan du påträffa
en riksskogstaxeringsgrupp i din skog. Nytt för i
år är att grupperna även vill
mäta skogsträd som växer på
tomter. Det förutsätter naturligtvis att tomtägaren ger sitt
tillstånd.
Enligt Arto Ahola som håller i trådarna för riksskogstaxeringen på Skogsforskningsinstitutet, har tomtägarna
överlag inte motsatt sig att inventeringsgrupperna kommer
in på deras tomter.
Skogsbruket 10/2011
– De som har vägrat grupperna tillträde till sina tomter
har blivit förargade över att de
inte i förväg fått information
om att en inventeringsgrupp
vill mäta träd på deras tomt
utan mätarna har bara vandrat in på deras tomter. På träd
som växer på tomter har mätarna antecknat enbart trädslag och trädens grovlek.
Grovlek, längd tillväxt
Mätningarna görs på slumpmässigt utvalda provytor, som
har en radie på drygt tolv meter. På provytorna mäts bland
annat trädens grovlek, på
vilken höjd de första levande kvistarna finns, på vilken
höjd den första döda kvisten
finns, trädens längdtillväxt,
barktjockleken och skador på
stammen. Dessutom tas borrspån för att mäta årsringarnas
bredd och grovlekstillväxten.
Under årets inventeringsperiod kommer omkring 95 000
träd att mätas och från drygt
13 000 träd kommer mätarna
att ta ut borrspån. Alla mätuppgifter matas in i en bärbar
fältdator för att senare vidarebehandlas.
Vädret påverkar
arbetet
– Inventeringsgrupperna slu-
Foto: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet
Din skog är kanske med i statistiken
tar sin fältsäsong vid lite olika
tider beroende på hur arbetet
har framskridit. Vädret spelar
en stor roll, säger Ahola.
– I sommar har 5–6 grupper
rört sig i de finlandssvenska
skogarna. Åland är ett undantag, för dit kommer inventerarna bara vart femte år.
Senaste var de där 2008 och
nu beräknas de komma igen
2013. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
23
Vinden kommer till
användning på Kimitoön
För cirka två år sedan föddes tanken om att bygga en vindkraftspark på Kimitoön.
Det visade sig att markägarna var intresserade av att få inkomster från skogsområden som inte producerar virke.
E
n av skogsägarna som
tyckte att det lät bra
med en extra inkomst
från skogen var BoGunnar Hollsten i Fröjdböle.
– Vindkraftverken ger mig
en möjlighet att utnyttja markerna på ett effektivare sätt.
En del av impedimenten kan
nu användas, säger Hollsten.
Lång planerings­
process
Vindkraftbolaget
Egentliga
Finlands Energi Ab (efe) har
planer på att låta bygga 34
stycken vindmöllor på Nordanå-Lövböle-området på Kimitoön. Möllorna kommer
att vara 2–3,5 megawatt och
80–120 meter höga. Trettio
markägare bildar ett vindupptagningsområde på 2 074
hektar. Hollsten är hittills
mycket nöjd med samarbetet
med efe.
– Asgar Hahn och Andreas
Ficher, som leder bolaget, är
mycket måna om att samarbetet med markägarna fungerar bra och det har varit lätt att
hitta gemensamma lösningar.
Förhandsarbetet, som innebär t.ex. generalplan, miljökonsekvensbedömning,
berggrundsundersökningar
och vindmätningar, tar lång
tid och man tror att de första vindkraftverken skall stå
byggda år 2014. Bo-Gunnar
Hollsten räknar dock med att
det kommer att komma in besvär mot generalplanen, som
styr var möllorna kan byggas.
– Vindmätningarna för vårt
vindkraftområde startade i
24
augusti och fortsätter ett år.
Först efter det vet man exakt
var möllorna skall placeras
och hur de skall se ut. Efe
hoppas på att medelvindhastigheten skall komma upp till
7 meter per sekund, förklarar
Hollsten. För att säkerställa
att vindkraftverket står stadigt
måste också berggrunden undersökas.
”Vindkraftverken ger mig en
möjlighet att utnyttja markerna på
ett effektivare sätt.”
Unik ersättnings­
lösning
För Kimitoön betyder vindkraftverken en stor inkomst
ifråga om diverse skatter, t.ex.
fastighets- och inkomstskatter, och arbetstillfällen.
– Man har gjort beräkningar
som tyder på att t.ex. 30 möllor kan betyda en investeringsimpuls på 100–140 miljoner
euro, berättar Hollsten.
Möllorna placeras 500
meter från bosättning, både
fast- och fritidsbosättning behandlas lika. Med hjälp av
datorsimuleringar kan man
på förhand se hur vindkraftverken kommer att se ut i terrängen.
Markägarna på Kimitoön
har enats om en unik lösning
för ersättningarna för vindmöllorna.
– Alla berörda markägare
inom vindupptagningsområdet delar på hela summan,
som består av ett minimiarrende för möllan och en
procentandel av elproduktionen. Markägarna får en skild
ersättning för vägdragningar
och ellinjer som befinner sig
utanför vindupptagningsom-
rådet, berättar Hollsten.
Vindkraftverket
behöver
cirka 78 hektar per mölla,
dvs. 500 meter runt hela möllan. Detta betyder att alla
markägare inte kan få en egen
mölla på sin mark.
– Eftersom vinden förstås
också kommer från grannens
sida, enades vi markägare om
att bygga upp ett så rättvist
system som möjligt. Detta
system är unikt för Kimitoön,
förklarar Hollsten.
Bo-Gunnar Hollsten miss-
tänker att myndigheterna i
framtiden kan inmuta marker som lämpar sig för vindkraftverk och på så sätt sätta
markägaren i en sämre förhandlingsposition.
– Jag är glad för att jag förhoppningsvis snart kan ha
vindkraftverk på mina marker
som landskapsmärken, säger
Hollsten med ett stolt leende.
m
Text och foto:
Siv Vesterlund
Skogsbruket 10/2011
Skogscertifikatet dras
inte in
Det var med spänning som medlemmarna i Kustens skogscertifieringskommitté den
12 oktober tog emot Christian Hornborg från DNV för att få höra resultatet från årets
revision. Certifikatet dras inte in, vilket medlemmarna bävade för.
F
rån 26 september till
den 7 oktober var Det
Norske Veritas två revisorer upptagna med
att verifiera att skogsbruket
inom Kustens skogscentrals
verksamhetsområde och på
Åland uppfyller kriterierna i
skogscertifieringen. I höst besökte revisorerna Jeppo, Terjärv, Närpes, Lappträsk, Esbo,
Helsingfors, Vanda och Åland.
– Fortsättningsvis tycks det
vara vanligt att entreprenörer
och underentreprenörer har
muntliga arbetsavtal fastän
det tydligt anges i kriterierna att alla avtal ska ingås
skriftligt. Det är inte svårt att
uppfylla det här kriteriet, så
vi i certifieringskommittén är
mycket besvikna på entreprenörerna. Det är varken svårt
eller tidskrävande att ingå ett
skriftligt avtal.
– Lika svårt tycks det vara
med brandsläckarna. De flesta skogsmaskiner är utrustade
med brandsläckare, men de
– Vi fick bara en muntlig redogörelse över resultaten nu,
säger Torbjörn Björkman som
är viceordförande i Kustens
skogscertifieringskommitté.
Slutrapporten får vi vänta på
till mitten av november. Resultaten följer samma spår
som tidigare. Stamskador på
kvarlämnade träd i gallringar
är fortsättningsvis vårt största
problem.
– I en gallringsskog får andelen skadade träd efter att
gallringen är utförd uppgå till
maximalt fyra procent. Siffran för vårt område är fortfarande över den tillåtna, men
trenden har vänt. Siffran eller
procenten är ett medeltal för
fem år. Den exakta siffran får
vi först i slutrapporten, men
det är klart att det blir en avvikelse för det här kriteriet, då
vi inte kan uppfylla kravet
Åland är ett föredöme
klart bättre än för resten av
Kustens skogscentrals verksamhetsområde. Inte en enda
av de 6–7 avvikelserna har
kopplingar till Åland.
Torbjörn Björkman som är
verksamhetsledare i Ålands
skogsvårdsförening tror att
det här beror på att skogsbruket på Åland är småskaligt
och att alla känner varandra.
– Rykten om att en gallring
är dåligt utförd skulle sprida
sig snabbt, säger Björkman. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Resultaten från Åland var
Foto: Heikki Hamunen
Fortfarande problem
med stamskador
är ogranskade. Jag hörde av
en kollega i kommittén om ett
tragiskt fall. När revisorerna
kom till avverkningsytan bad
de föraren visa var brandsläckaren fanns. Det fanns två
brandsläckare, men den ena
var tom och den andra hade
senast granskats 2005. Det
värsta var att det behövdes en
skruvmejsel för att få loss den.
Efter det var det omöjligt att få
den på plats igen.
Brandsläckarna
ogranskade
Ett annat problem som dyker
upp år efter år är arbetsgivarnas skyldigheter.
Skogsbruket 10/2011
Christian Hornborg på DNV intervjuar en skogsmaskinförare, som hade alla papper och all utrustning på skogsmaskinen i skick.
25
Översikt
över virkesmarknaden
Virkespriserna stiger globalt
T
rots osäkerheten i den
allmänna ekonomin
och även inom skogsindustrin, har virkespriserna stigit mycket kraftigt
de senaste två åren i nästan
alla världsdelar. Amerikanska
Wood Resource Quarterly
har från 1988 globalt samlat
in och publicerat priser på
massaved kvartalsvis. Enligt
deras färskaste rapport från
andra kvartalet 2011, nådde
priset på lövmassaved sin
högsta notering någonsin.
Priset på barrmassaved har
endast ett par gånger varit
högre än andra kvartalet i år.
Wood Resourse Quarterly har
från 1995 kvartalsvis samlat
in priser på barrstock. Andra
kvartalet i år var det globala
prisindexet på barrstock rekordhögt.
Det ligger flera olika faktorer bakom stigande virkespriser. Efterfrågan på virke har
ökat betydligt framförallt i
Asien och suget därifrån påverkar många länder. I Nordamerika har däremot efterfrågan på rundvirke tillfälligt
sjunkit på grund av minskad
trävaru- och massaproduktion. Även i Europa har skogsindustrins produktion minskat
de senaste fem åren och även
utbudet på virke har sjunkit. I
Mellaneuropa och i länderna
kring Östersjön har virkesmarknaden återgått till det
normala efter flera år med
stormskador. Stormfällt virke
har använts och det syns i vir-
kespriserna. Ur skogsägarnas
synvinkel är det önskvärt att
vi inte får några nya stormar.
Som en följd av den globala virkesprisutvecklingen
har den finska skogsindustrins
konkurrenskraft förbättrats i
jämförelse med andra länder.
Exempelvis priset på massaved vid bilväg är i Finland
lägre än i andra länder kring
Östersjön. I Mellaneuropa
är dessutom priset på stock
för närvarande klart högre
än 2007, då vi hade den senaste högkonjunkturen på
trävarumarknaden. I Finland
är priset på barrstock fortfarande betydligt lägre än för
fem år sedan. Förhoppningsvis kommer det höga priset på
barrstock i Mellaneuropa att
också synas i priset på sågade
trävaror.
Vid virkesförsäljningar lönar det sig för skogsägarna
att allt noggrannare följa med
marknadsutvecklingen inom
hela skogssektorn. MTK och
skogsvårdsföreningarna ger
färsk marknadsinformation
från skogsindustrimarknaden
och den internationella virkesmarknaden. Det är mycket sannolikt att fluktuationer
i skogsbranschen kommer att
bli allt skarpare i framtiden.
Därför blir marknadsinformationen allt viktigare.m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Rätt förpackning räddar maten
Hur ska maten räcka till alla när världens befolkning växer? Att minska matsvinnet
är ett första steg.
Å
Foto: Tetrapak
r 2050 förväntas jordens befolkning uppgå
till nio miljarder människor. För att livnära alla
måste livsmedelsproduktionen enligt FAO öka med 50–
70 procent. Det är kanske en
omöjlighet.
Ett första steg är att minska
matsvinnet. Enligt FAO förstörs så mycket som en tredjedel av världens livsmedel
på vägen mellan odlaren och
konsumenten. I låginkomstländer sker svinnet främst i
början av livsmedelskedjan.
I höginkomstländer uppstår
matsvinn ofta sent i kedjan,
inte minst genom att butiker
och konsumenter slänger mat
som hade kunnat konsumeras.
Bra förpackningar
nödvändiga
I utvecklingsländerna är bristen på effektiva förpackningar
vid sidan av dålig skörde- och
lagringsteknik och undermåliga transporter en betydande
del av problemet. Tidigare betraktades förpackningar ofta
Bra förpackningar är nödvändiga för att vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser.
26
som miljöproblem, men nu
ökar insikten om att bra förpackningar är nödvändiga om
vi ska kunna hushålla med
jordens livsmedelsresurser.
Men även förpackningarna
måste klara höga miljö- och
klimatkrav. Till exempel är
användning av fossila råvaror
som olja för förpackningsproduktion ingen långsiktig hållbar lösning. Hur de använda
förpackningarna ska tas om
hand är en annan viktig fråga.
Mycket talar för att framtidens förpackningar tillverkas
av förnybara, klimatsmarta
material och att de är återvinningsbara. Papper är då ett
naturligt alternativ. m
Källa: Skog & Industri 3/2011.
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 10/2011
Virkespriser
Rotpriser vecka 40
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
56,92 q
45,98 q
49,88 q
Granstock
57,35 q
46,64 q
49,25 q
Björkstock
44,05 q
35,68 q
38,66 q
Tallmv*)
18,21 q
14,51 q
15,47 q
Granmv
20,68 q
15,61 p
16,84 p
Björkmv
17,92 q
14,33 p
14,41 p
Tallsmåstock
27,22 p
21,31 q
23,01 p
Gransmåstock
29,09 p
21,68 q
22,87 q
p
q
stigande
sjunkande
*) mv=massaved
Södra Finland
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
58,56 q
47,14 q
51,01 p
Granstock
58,16 p
47,28 q
49,61 q
Björkstock
42,65 p
…
37,49 p
Tallmv
17,86 p
14,98 q
15,88 q
Granmv
20,95 p
16,17 q
17,14 q
Björkmv
18,04 q
14,49 q
14,46 q
Tallsmåstock
24,85 p
…
…
Gransmåstock
27,95 p
…
…
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
57,31 q
46,26 q
47,47 p
Granstock
57,30 q
46,46 p
47,62 q
p
q
stigande
sjunkande
Södra Österbotten
p
q
Björkstock
39,15 p
…
Tallmv
18,85 q
14,90 q
Granmv
20,46 q
…
16,18 p
Björkmv
18,16 q
15,21 q
14,78 q
Tallsmåstock
26,06 q
21,71 q
20,94 p
Gransmåstock
27,10 q
…
…
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Södra
Finland
Södra
Österbotten
Tallstock
58,84 q
60,88 q
57,30 p
Granstock
58,60 p
60,41 p
56,63 p
Björkstock
48,07 q
47,46 p
Tallmv*)
30,40 q
31,46 q
30,39 q
Granmv
31,67 q
33,27 q
30,85 p
Björkmv
30,81 q
31,83 q
30,56 q
Tallsmåstock
37,38 q
…
36,34 q
…
…
…
stigande
sjunkande
Gransmåstock
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
…
Hela
landet
q
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. m
14,97 q
Leveranspriser vecka 40
p
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
…
*) mv=massaved
Skogsbruket 10/2011
27
Foto: Margita Törnroth
Ny samfälld skog
i Österbotten
UPM bildar fyra
samfällda skogar
genom att sätta
in omkring 2 000
hektar av sitt skoginnehav i dessa
skogar. De samfällda skogarna blir i
Österbotten, västra
Finland, Östra Finland och mellersta Finland, nära
UPM:s egna fabriker.
U
PM vill på detta
sätt bidra till att
splittringen
av
skogsfastigheterna
ska avta. Enskilda skogsägare
kan låta ansluta sin egen skog
till någon av de samfällda
skogarna. I gengäld får skogsägaren andelar i den samfällda skogen till ett belopp som
motsvarar värdet på hans eller
hennes skogsfastighet.
Skogar i Kronoby
och Nedervetil
I Österbotten bildar UPM den
samfällda skogen av skogsskiften som bolaget äger i
Kronoby och Nedervetil. Exakt vilka skiften det rör sig
om, vill ingen på UPM avslöja, men sammanlagt rör det
28
Skogsbruket 10/2011
Larsmobor har erfarenhet av
samfällda skogar
Skogsvårdsföreningen inledde
skogsdatakampanj
I svenska Österbotten finns redan en samfälld skog i Lappfors, Pedersöre, på 1 300 hektar. Larsmo bys utskogar, som
den samfällda skogen heter, har omkring 180 delägare.
Den samfällda skogen instiftades i slutet på 1700-talet.
Larsmo hade som många andra byar längs kusten för lite
skog i förhållande till mantalslängden. Då avläts skogsmark
från kronoskogarna åt skogsägare i byar med för lite skog.
Larsmo bys utskogar har länge varit öppen för att ta emot
nya skogsområden, men ingen skogsägare har hittills nappat på erbjudandet. m
Den nya lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig
information, även kallad skogsdatalagen som träder i kraft
vid årsskiftet, har fått skogsvårdsföreningen i Österbotten
att gå ut med en kampanj. Alla skogsvårdsföreningens över
16 000 medlemmar får ett brev på posten. Där ber skogsvårdsföreningen om en fullmakt av skogsägaren för att få
tillgång till den skogliga information som finns i Finlands
skogscentrals system.
För att skogsvårdsföreningarna och andra aktörer ska ha
tillgång till det skogsdata som skogscentralen producerar
med offentliga medel krävs ett medgivande av skogsägaren.
– Så här har det varit de två – tre senaste åren, säger skogsbruksplaneringschef Göran Ådjers vid Kustens skogscentral.
Data skickas över till skogsvårdsföreningarna när de har fått
fullmakt till detta av skogsägaren. Den nya lagen som träder
i kraft vid årsskiftet ändrar egentligen inte på den här rutinen.
Revirforstmästare Magnus Wiksten berättar att skogsvårdföreningen Södra skogsreviret kommer att samla in skogsägarnas tillåtelser efter hand som nya avverkningsfullmakter
görs upp med skogsägarna. Revirets medlemmar kommer
alltså inte att få något brev på posten. En ny blankett för ändamålet tas i bruk på reviret i oktober. Wiksten säger att det
egentligen bara är fråga om att uppdatera de fullmakter som
reviret redan har med de flesta medlemmarna. m
sig om närmare 500 hektar.
Skiften är inte rågrannar.
Enligt Arto Lammi på UPM
erbjuds skogsägare möjlighet
att ansluta sin skog till den
samfällda skog som nu bildas.
– Skogsskiftet behöver inte
alls ligga nära våra skogsskiften, säger Arto Lammi. I
slutet av året börjar vi aktivt
marknadsföra den här grejen
till skogsägare. Den nya samfällda skogen i Österbotten
har inget namn ännu, men
det ska klarna inom kort.
Ett bra alternativ för
dödsbon
– Det är en fullständigt ny situation för skogsägarna här i
trakten att UPM aktivt kommer att erbjuda skogsägare
möjlighet att ansluta sina skogar eller delar av dem till den
samfällda skog som UPM nu
bildar, säger Johnny Fagerholm på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Det är svårt
att säga vilket intresse det här
kommer att väcka. Min spontana kommentar är att jag har
svårt att tro att erbjudande om
att bli delägare vinner desto
större gehör.
– Men nyttan kunde vara
stor för äldre skogsägare och
för dödsbon med ägandet utspritt på många personer. När
ägarna är många är det svårt
att få beslut till stånd och
skogsbruket kommer i andra
hand. En samfälld skog sköts
rationellt och ger delägarna
regelbundna inkomster.
– Steget att ansluta sin skog
till en samfälld skog mot andelar i den är stort och steget
är ännu större då ett virkesköpande bolag ligger bakom. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
”Nyttan kunde vara stor
för äldre skogsägare och
för dödsbon med ägandet
utspritt på många personer.
När ägarna är många är det
svårt att få beslut till stånd
och skogsbruket kommer i
andra hand.”
Skogsbruket 10/2011
Text: Maria Lindén
VIKTIG
INFORMATION
TILL DIG SOM ÄR
SKOGSÄGARE
Dina beslut vid återbeskogning
i dag, avgör hur mycket och
hur snart du kan avverka.
Som du sår får du skörda
- stämmer även i skogsbruket.
Johan Grönros, gsm 0500-569 566
Jarko Leskinen, gsm 050-530 6321
www.nordicforestplants.fi
29
Köp
öp &
&S
Sälj
älj
K
På denhär
denhär annonsplatsen
annonsplatsen får
får privatpersoner,
privatpersoner, enmans­
enmans- och
och fa­
faPå
miljeföretag annonsera
annonsera ut
ut sina
sina tjänster
tjänster gratis.
gratis. Som
Som villkor
villkor för
för
miljeföretag
annonsering gäller
gäller att
att tjänsterna
tjänsterna ska
ska anknyta
anknyta till
till skog.
skog.
annonsering
Utbud på
på tjänster
tjänster ii Österbotten:
Österbotten:
Utbud
•
Utkörning
och
transport
av virke,
virke, ved
ved mm.
mm. utförs
utförs med
med traktor
traktor ii om­
om• Utkörning och transport av
rådet Jakobstad­Vörå­Maxmo,
Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas,
Andreas, tfn
tfn 040
040 860
4749
rådet
860 4749
Sprängningsarbeten utförs
utförs ii Pedersöre
Pedersöre med
med omnejd,
omnejd, tfn
tfn 050
050 534
534
•• Sprängningsarbeten
8565.
8565.
Käld skogsservice
skogsservice utför
utför manuell
manuell röjning,
röjning, plantering
plantering och
och gallring
gallring ii
•• Käld
Karleby och
och Pedersörenejden,
Pedersörenejden, även
även inhoppare
inhoppare ii skogsmaskin,
skogsmaskin, tfn
tfn
Karleby
041 435
8089.
041 435 8089.
Skogsavverkning utförs
utförs med
med gallringsskördare,
gallringsskördare, även
även huggning
huggning av
av
•• Skogsavverkning
tomter,
virkestransport
med
traktor,
röjning
mm.
utförs
i
Vasa
med
omtomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med om­
nejd, tfn
tfn 050
050 322
0567.
nejd,
322 0567.
•
Maskinell
gallring
och förnyelseavverkning
förnyelseavverkning ii Malax–Korsnäs,
Malax–Korsnäs, Ken­
Ken• Maskinell gallring och
neth Forsman,
Forsman, tfn
tfn 050
050 351
3197.
neth
351 3197.
Gallring och
och utkörning
utkörning av
av virke
virke utförs
utförs med
med Norcar
Norcar 600,
600, 490
490 ii Nykar­
Nykar•• Gallring
leby med
med omnejd,
omnejd, P.P. Blomqvist,
Blomqvist, tfn
tfn 050
050 349
2888.
leby
349 2888.
Skogsvårdsarbetenoch
ochavverkning,
avverkning,planering,
planering,värdering
värderingav
avskog
skogoch
och
••Skogsvårdsarbeten
rådgivning ii Nykarlebytrakten,
Nykarlebytrakten, Smedskog,
Smedskog, tfn
tfn 050
050 466
4970.
rådgivning
466 4970.
Slyröjning av
av skogsbilvägar
skogsbilvägar utförs
utförs ii Närpes-Malax-Korsnäs
Närpes-Malax-Korsnäs området,
området,
•• Slyröjning
tfn 050
050 344
3181,Tobias
Tobias Dahlblom.
Dahlblom.
tfn
344 3181,
Slyröjningav
avskogsbilvägar
skogsbilvägarutförs
utförsiiNärpes–Korsnäs
Närpes–Korsnäsområdet,
området,tfn
tfn040
040
••Slyröjning
750 7929.
7929.
750
ITA Nygård
Nygård Ab
Ab utför
utför röjningar,
röjningar, skogsvårdsarbeten
skogsvårdsarbeten och
och specialav­
specialav•• ITA
verkningar iiTerjärv
Terjärv med
med omnejd,
omnejd, tfn
tfn 050
050 366
366 0860.
0860.
verkningar
Trädfällning på
på tomter
tomter samt
samt borttransport
borttransport av
av ris
ris iiVasatrakten,
Vasatrakten, Öster­
Öster••Trädfällning
bottens farmartjänst,
farmartjänst, tfn
tfn 0500
0500 567
567 171
171
bottens
Maskinell gallring,
gallring, uttag
uttag av
av energived,
energived, virkesutkörning
virkesutkörning med
med smidig
smidig
•• Maskinell
Logset 500
500 ii Pedersöre
Pedersöre med
med omnejd,
omnejd, S.
S. Backman,
Backman, tfn
tfn 050
050 592
592 3043.
3043.
Logset
Avverkningstjänster, maskinell
maskinell gallring,
gallring, med
med gallringsskördare
gallringsskördare utförs
utförs
••Avverkningstjänster,
Vörå med
med omnejd,
omnejd, B.
B. Svens,
Svens, tfn
tfn 050
050 350
350 7249.
7249.
iiVörå
Maskinell gallring
gallring med
med Norcar
Norcar 600
600 ii Österbotten,
Österbotten, S.
S. Ahlback,
Ahlback, tfn
tfn
•• Maskinell
050 518
518 1054
1054
050
Vägsladdning, slyröjning
slyröjning och
och övrigt
övrigt underhåll
underhåll av
av skogsvägar
skogsvägar utförs
utförs
•• Vägsladdning,
mellanVasa
Vasa och
och Oravais,
Oravais, tfn
tfn 0500
0500 138
138 414.
414.
mellan
Närtransport av
av virke,
virke, gallringsavverkning,
gallringsavverkning, röjning
röjning mm.
mm. inom
inom Norr­
Norr•• Närtransport
skogs område,
område, I.I. och
ochA.
A. Nynäs,
Nynäs, Finnäs
Finnäs gård,
gård, Eugmo,
Eugmo, tfn
tfn 050
050 598
598 3149
3149
skogs
eller
050
562
2449.
eller 050 562 2449.
Maskinell gallring
gallring och
och slutavverkning
slutavverkning ii Korsholm-Malax,
Korsholm-Malax, H.
H. Skog,
Skog,
•• Maskinell
tfn
0500
160
669.
tfn 0500 160 669.
Björnströms Avverkning
Avverkning och
och Röj
Röj utför
utför skogsvårdsarbeten
skogsvårdsarbeten ii VasaVasa­
•• Björnströms
nejden,
tfn
050
505
7088.
nejden, tfn 050 505 7088.
Skogsavverkningar utförs
utförs med
med gallringsskördare
gallringsskördare ii norra
norra Österbotten,
Österbotten,
•• Skogsavverkningar
J.
Slotte,
tfn
0400
139
508.
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
Skogsdikning, skogsvägar
skogsvägar och
och markarbeten
markarbeten utförs
utförs inom
inom VasaomVasaom­
•• Skogsdikning,
rådet,
tfn
0400
86
73
73.
rådet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på
på tjänster
tjänster vid
vid Sydkusten:
Sydkusten:
Utbud
Trädfällning samt
samt virkeskörning
virkeskörning med
med häst
häst ii södra
södra Finland,
Finland, MW
MW
•• Trädfällning
Skogstjänst, Mats
Mats Wikström,
Wikström, tfn
tfn 0400
0400 887240.
887240.
Skogstjänst,
Skogsvårdsarbetenoch
ochträdfällning
trädfällningiiÖstnyland,
Östnyland,Skogsservice
SkogsserviceÅberg,
Åberg,
••Skogsvårdsarbeten
tfn 040
040 5057
5057 723.
723.
tfn
Snöröjning,vägsladdning,
vägsladdning,röjning
röjningav
avvägslänter,
vägslänter,virkestransport
virkestransportmed
med
••Snöröjning,
traktor utförs
utförs ii östra
östra Nyland,
Nyland, tfn
tfn 0400
0400 717
717 836.
836.
traktor
Utrymmetper
perannons
annonsfår
fåromfatta
omfattahögst
högst112
112tecken,
tecken,dvs.
dvs.bokstä­
bokstäUtrymmet
ver
inkl.
mellanslag
mellan
ord.
Skriv
in
annonstexten
i
rutfältet
ver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och
och skicka
skicka det
det till
till redaktionen
redaktionen på
på adressen:
adressen: Skogsbrukets
Skogsbrukets
nedan
köp
&
sälj,
Orrspelsgränden
4,
00700
Helsingfors.
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
Månadens Tok
– Göra urbefolkning alltid samma rituella
– Vad
tror före
du om
detfälla
nya en
”rispaketet”.
dans
han
träd?
–
Vad
jag
följt
med
diskussionerna
om
– Nä, nu har han en älgfluga innanför
paketet så alstrar
det värme redan!
västen!
Växtskyddshjälp
Produkter och utrustning för skogsskydd:
bl.a. plantskydd och älgstängsel

         
Det är
är viktigt
viktigt att
att det
det ur
ur texten
texten framgår
framgår vilket
vilket område
område annons­
annons­
Det
ören
betjänar.
ören betjänar.
30
30
Pilslättsvägen
8 A 00420 Helsingfors

tel: 010 439 4770
email: pertti.rajala@forestum.fi
Skogsbruket
SkogSbruket10/2011
5/2011
Planteringarnas
värsta gissel
En nyplanterad yta, får aldrig lämnas utan uppsikt. Det säger Susann Sundelin som
i sommar inventerat närmare hundra skogsplanteringar.
G
räs är skogsplanteringarnas värsta
fiender.
– På bördigare
marker är gräset ett problem
redan planteringsåret, säger
Susann Sundelin. Det här gäller också på ytor som är harvade. Tallplantorna blir vanligen 25–30 centimeter höga
den första sommaren. Då är
gräsbekämpningen på hösten
otroligt viktig. Det är inte bara
gräs utan även hallonris och
duntrav som snabbt etablerar
sig och ska trampas ner.
Pruta inte på markberedningen
Enligt Sundelin skulle skogsägaren vinna mycket på att
satsa lite mera på markberedningen och välja den något dyrare högläggningen vid
granplantering och även vid
tallplantering på bördigare
mark.
– Vid högläggning planteras plantan i en jordhög och
kommer lite högre upp. Den
fördelen betyder mycket för
plantans välmående första
och andra året efter planteringen. Behovet av gräsbekämpning minskar klart. Det
här är något som är värt att
komma ihåg för den som tror
sig veta att det inte finns tid
för gräsbekämpning på hösten.
Plantor drunknar i
harvspår
Torka är väldigt sällan orsak till att skogsplantor dör.
Skogsbruket 10/2011
Drunkning, dvs. att plantan
står med rötterna i stillastående vatten, är mångfalt vanligare.
– På de ytor jag inventerade
såg jag inga döda plantor,
men nog klena plantor som
var på god väg att dö. Orsaken var att plantorna fanns i
botten på harvspår. Det var
mindre områden på större
ytor som inte borde ha blivit harvade, säger Sundelin.
Högläggningen skulle ha varit den rätta markberedningsmetoden, men områdena var
så små att det skulle ha varit
otänkbart att ta dit även en
högläggare.
– Jag noterade ingen skillnad mellan vår- och höstplanteringar. Vid vårplanteringar
är det viktigt att plantorna blir
upptinade på rätt sätt.
Älg, snytbagge
Tallplantor blir ofta älgföda i
älgrika trakter.
– På sådana platser borde
skogsägaren välja gran om
markförhållandena
tillåter
det, säger Sundelin. Men helt
säkra går inte heller granplantorna, för på många planteringsytor fanns det rätt omfat-
Susanns råd
• Välj rätt trädslag.
• Välj plantstorlek utgående från markförhållandena. En
större planta är lite dyrare, men den växer snabbare
och klarar faror bättre.
• Satsa på den dyrare högläggningen som markberedningsmetod om marken är bördig med kraftig undervegetation.
• Kolla planteringsytorna varje år, minst tre år efter planteringen. Trampa ner gräset runt plantorna. m
tande angrepp av snytbagge
på granplantor. Det här var
helt tydligt om det intill planteringsytan fanns ett färskt
hygge. Doften av kåda från
färska barrträdsstubbar hade
lockat snytbaggar till området. Snytbaggen angriper alla
barrträd. m
Susann Sundelin har inventerat närmare hundra skogsplanteringar på
Skogsvårdsföreningen Österbottens
område från Vasa till Larsmo inom
ramen för den planteringsgaranti som
skogsvårdsföreningen ger när de anskaffar plantor och utför planteringsarbetet åt enskilda skogsägare.
Text: Gerd Mattsson-Turku
31
* . QG7 1 *
Julen närmar sig med stormsteg,
inte ens sextio dagar kvar till julafton.
Julklappsbekymmer?
• Ge SKOGSBRUKET i julklapp så har du ett bekymmer mindre. Priset för en årsprenumeration är
45 euro + eventuell moms.
• Med en gåvoprenumeration för år 2012 får du ett presentkort med utrymme för egna hälsningar.
• Du kan göra en gåvoprenumeration med beställningskupongen nedan eller via SKOGSBRUKETs
webbsajt www.skogsbruket.fi >Prenumerera.
• Du kan också beställa genom att maila till
skogsbruket@tapio.fi eller ringa oss
på 020 772 9088.
Som tack för
gåvoprenumerationen
får du Skogsbrukets
handbok. *)
*) Gäller enbart prenumerationer
till personer och hushåll, som inte
redan har Skogsbruket.

OBS! Vi vill ha din beställning senast den 13 december för att du ska hinna få presentkortet i god tid.
BESTÄLLNINGSKUPONG
(Var god texta!)
Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET för ett år (11 nummer).
TIDNINGEN SKICKAS TILL:
Skogsbruket
betalar
portot.
Namn:
Adress:
Föreningen för Skogskultur
BETALARE:
Namn:
Adress:
Telefon eller e-post:
Beteckning: 5001298
00003 SVARSFÖRSÄNDELSE