Skogsbruket 8-2011 Inför generationsskifte Räcker energiveden till? Jakt på min mark? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 8 2011. Årgång 81 4 8 14 16 18 24 28 Ge generationsskiftet tid Att efter ett helt liv som ägare och brukare av egen mark bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut. Räcker energiveden i kustregionerna till? Kommer energiveden i Svenskfinland att räcka till att försörja alla kraftverk, värmeverk och mindre användare? Användningen har ökat markant de senaste tio åren. 8 ”Jag vill själv välja hur jag utnyttjar min skog” De första skogsägare som prövar på kontinuerlig förnyelse blir ett slags försökskaniner. Kerstin Degerth från Kyrkslätt kan bli en av dem. 14 Rotrötans naturliga fiende går till attack Kanske naturen själv har lösningen till att få rotrötan under kontroll. På Skogsforskningsinstitutet pågår en undersökning med två virus. Miniskördaren som utför röjningar effektivt Plantskogsskötsel utförs oftast manuellt med röjsåg. Men nu finns en ny innovation som entreprenören Arto Tuomi utnyttjar – miniskördaren Usewood Pro. Jakt på min mark? Som markägare är det du som bestämmer om det jagas på din mark eller inte. Om du inte själv jagar, kan du arrendera ut jakträtten helt eller delvis. Det finns skog i skärgården också Skogarna är olika i den inre, mellersta och yttre skärgården och därmed också förutsättningarna för skogsbruk. På omslaget: Foto: 2 4 16 18 24 28 Pi Nord Foto: Nina Jungell Skogsbruket 8/2011 Skogsbruket Ledaren 17.8.2011 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén tfn 020-772 9192 Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikan.ax Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 ingmar.qvist@elisanet.fi Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Helårsprenumeration (11 nr) 39 euro i Finland 370 SEK i Sverige 46 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 24 euro i Finland 230 SEK i Sverige 28 euro i övriga länder ISSN0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 8/2011 Skulder och osäkerhet Sommarens nyhetsflöde och samhällsdebatten har till stor del handlat om staternas skuldsättning. Skogssektorn är beroende av export och beroende på hur det går ute i världen påverkas vår virkesmarknad. Greklands och Irlands överskuldsättning var inga stora nyheter. Att också Portugal började få problem kändes redan lite oroväckande. Det kändes ändå som överstigliga svårigheter och sådant som vi med solidaritet inom Europa och gemensamma satsningar kan klara upp. Den stora oron och osäkerheten infann sig slutligen när USA nådde sitt skuldtak samtidigt som marknaden dömde ut Italiens och Spaniens möjligheter att sköta sina statsfinanser. I USA blev resultatet en hård politisk debatt. Amerikanerna kom till slut överens om att ta mera lån och sätta ordning på finanserna. Att det satt så hårt åt ledde ändå till ett misstroende mot politikerna. Satte de landets eller partiets bästa som första prioritet? Det faktum att USA:s kreditvärdighet klassades ner visar att långivarna inte helt vågar lita på en stabil politik i landet. I Europa lyckades vi enas om nya lånepaket och räddningsoperationer som åtminstone för tillfället tycks ha lugnat ner investerarna. Vi är ändå inte i mål och allt fler och starkare kritiska röster höjs som ifrågasätter det vettiga i att vara med och betala för andras misstag. Det är ett fint läge att fiska sympatier och röster inför kommande val. Visst ska de som orsakat kriserna vara med och ta sitt ansvar. Men att helt och hållet lämna de skuldsatta länderna åt sitt öde och inte sträcka ut en hjälpande hand är också att fly ansvar. Genom att låta ett land sjunka drabbas många oskyldiga människor. Framförallt raseras människornas trygghetskänsla och deras vilja att investera och bygga sig en framtid. Något som på sikt skulle drabba också den finländska skogsägaren i form av lägre efterfrågan på virke. Trots den osäkerhet som råder i de västerländska ekonomierna har industrin rullat på och gjort goda vinster under det första halvåret. Asien har tagit över som motor i världsekonomin och haft en god efterfrågan på cellulosa. Trots att det är oroligt i Nordafrika har exporten av trävaror till regionen fortsatt med korta avbrott. Medelåldern är låg i Nordafrika och befolkningen växer så det knakar. Det behövs många nya bostäder och mycket virke att bygga av. På lite längre sikt verkar det som om trä skulle ha en strålande framtid. Det faktum att vi har en förnybar resurs som vi kan producera utan stora skador på miljö och klimat är en stor trumf. Skogssektorn har målats upp som en bransch i solnedgången. Det gäller kanske tidningspapper, men det finns otaliga andra skogsprodukter som kommer att fylla platsen. Våra skogar behövs. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3 Ge generationsskiftet tid Det vanligaste sättet att bli ägare till en skogsfastighet idag är genom ett förvärv inom familjen. Att efter ett helt liv som ägare och brukare av egen mark bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut. G enomsnittstiden idag för en generation som äger skog ligger på cirka 30 år. Att efter 30 år som brukare av egen mark bestämma sig för att avveckla sitt ägande är för många ett svårt beslut och en lång process. Ofta innebär generationsskiften förändringar i hur skog och mark brukas i och med den nya ägarens intressen, men också genom att man ofta tvingas göra extra avverkningar för att klara generationsskiftet ekonomiskt. Ge planeringen tid Ett generationsskifte kan genomföras antingen genom köp, gåva eller gåvoartat köp. Både föräldragenerationen och övertagaren måste vara redo för generationsskiftet och man kan se det som en process där planeringen är viktig för hur väl genomförandet fungerar. Erfarenheten visar att ett generationsskifte som planeras i god tid och där genomförandet får ta den tid som krävs alltid blir bättre än de fall där tiden kräver en snabb lösning. Ett generationsskifte innefattar frågor om ekonomi och skatter och även frågor av mera personlig karaktär. De personliga aspekterna kan påverka relationerna i familjen under en lång tid framöver. Stirra dig inte blind på skatterna För många är planering av generationsskifte det samma som skatteplanering. Skatteplaneringen är viktig, men den får inte åsidosätta andra saker som någon av parterna upplever som viktiga. Sätt hellre som mål att generationsskiftet inte får medföra onödigt höga skatter på grund av okunskap. Skogens värde Vid generationsskifte behövs uppgifter om vad skogen är värd, dvs. skogens gängse värde. Den bästa utgångspunkten är en färsk skogsbruksplan. Men skogens gängse värde är inte det samma som det värde du får när du räknar ut vad virket på de olika figurerna är värt. Exempelvis plantskogar och dåligt utbyggt skogsbilvägsnät sänker värdet. Stränder med byggnadsrätt och grus- och sandtäkter är exempel på faktorer som höjer värdet. m Jord- och skogsbruksfastighet Den som tar över ett lantbruk får arvs- eller gåvoskatten nedsatt om han eller hon fortsätter att bedriva jordbruk eller jord- och skogsbruk på gården och även de andra villkoren för nedsatt skatt uppfylls. – Gåva är vanligast när det bara finns ett barn i familjen och gåvoartat köp, när barnen är flera, säger ekonomirådgivare Henrik Lassas på Nylands Svenska Lantbrukssällskap NSL. En rättvis fördelning av föräldrarnas egendom är den svåraste frågan vid generationsskifte. Hur ska de barn kompenseras som inte tar över gården? Nedsättningen av gåvoskatten är betydande. Villkor för lättnaden är att förvärvaren fortsätter idka jordbruk i sitt eget namn. Lättnaden beviljas även för deltidsjordbrukare och förvärvaren behöver inte vara en nära släkting. 4 När eventuell gåvoskatt uppbärs, beaktar beskattaren ett värde som är 40 procent av det s.k. jämförelsevärdet när man fastställer gåvoskattens storlek. Exempel (alla priser är ca-priser): Gården finns i Lappträsk och omfattar 100 hektar skog och 10 hektar åker. Gängse värde för skogen är 440 000 euro och för åkern 66 000 euro, totalt 506 000 euro Nedsättningen av arvs- och gåvskatten baserar sig på 55 § i lagen om skatt på arv och gåva. I stället för gängse värde uträknas ett jämförelsevärde som sänker skogens värde till 99 600 euro och åkerns värde till 8 000 euro, totalt 107 000 euro. Gården värderas nu bara till 40 procent av detta värde och då sjunker gårdens värde till 43 040 euro. På den summan betalar förvärvaren gåvoskatt och den blir 3 614 euro. Enligt samma paragraf betalar förvärvaren ingen gåvoskatt om köpesumman är minst 50 procent av gårdens gängse värde. Avträdelsestödet – tar det slut 2015? brukarna inte ska glömma avträdelsestödet som är en morot för att jordbrukare ska tidigarelägga generationsskiften. Det grundar sig på lagen om avträdelsestöd som är en temporär lag och lagen gäller till utgången av 2014. – I det nya regeringsprogrammet finns inget nämnt om en fortsättning. Med tanke på sparåtgärderna finns en risk att avträdelsestödet upphör från 2015, säger Lassas. Avträdelsestödet innebär att en jordbrukare kan gå i pension redan som 56-åring. När jordbrukaren fyller 63 år träder ålderspensionen in. m Lassas påminner om att jordSkogsbruket 8/2011 Enbart skogsfastighet E nligt Holger Falck, som är ordförande för SLC och åtar sig generationsväxlingsuppdrag, är det inte längre någon självklarhet att barnen har ett intresse av att ta över skogen. – En av föräldrarna kan ha fått skog då något av deras syskon övertagit fädernegården. Föräldern är uppvuxen på gården och har starka band till skogen och hembygden, men har som ung flyttat till annan ort där barnen är uppvuxna. ”Hemskogen” är för barnen ett obekant begrepp. I sådana fall blir det allt vanligare att barnen inte har något intresse för skogen. – Men ofta har något av barnen intresse att ta över skogen. Om det finns annan förmögenhet som till exempel en aktielägenhet, är det lättare att få en rättvis fördelning av föräldrarnas egendom. Köp allmänt då skogen är virkesrik Gåva, gåvoartat köp eller köp, dessa frågor är viktiga vid överlåtelse av en skogsfastighet. – När det finns mycket virke i skogen, lönar det sig oftast att välja köp eller gåvoartat köp som överlåtelseform, säger Falck. Då kan den nya ägaren utnyttja skogsavdraget, som ger möjlighet att avdra 60 procent av anskaffningsutgiften. För att helt undvika gåvoskatt vid köp, om inte lättnader erhålls, ska köpeskillingen vara över 75 procent av skogens gängse värde. Enligt Falck lönar det sig att ta experter till hjälp vid generationsskifte. – Då undviker både överlåtaren och mottagaren obehagliga skattesmällar. Men det är alltid till fördel om detaljerna är klara innan en ex- pert kopplas in. Det är möjligt att begära förhandsavgörande om gåvoskattens storlek från skattemyndigheterna. Ett förhandsavgörande kostar 300 euro och det är i kraft cirka 6 månader. – Det finns inget krav på att det ska finnas en färsk skogsbruksplan eller att en sådan måste göras inför en generationsväxling och att den ska ges till skattebyrån. Vid mindre skogsöverlåtelser kan man ofta med fördel använda sig av det hektarvärde för skog som beskattaren til�lämpar landskapsvis. Besittningsrätt högst 10 år Enligt Falck borde man inte dela skogsfastigheter som är mindre än 30 hektar. – Föräldrarna och barnen borde hitta en annan lösning. Samfälld skog anser jag inte vara ett alternativ, när skogsinnehavet är så litet. – Besittningsrätt ger sänkt skatt, men jag brukar rekommendera att den ska gälla högst 10 år. Jag anser det inte heller vettigt att enbart av skatteskäl så att säga hoppa över en generation, dvs. ge skogen direkt till helst ett barnbarn. Visserligen undviker man en gåvoskatt, men barnbarnet är vanligtvis så ungt i det skedet att det inte vet vad det är frågan om. Då blir skogens framtid ännu mera öppen; barnbarnet vill kanske sälja skogen när det bildar familj och behöver pengar till sin första bostad. En kompromiss i det här fallet är att överlåta skogen till helst ett barnbarn, men ge besittningsrätten vid behov över 10 år åt eget barn. m Text: Gerd Mattsson-Turku ”Man vill vara Tarzan i skogen” Den stereotypa bilden av en skogsägare är en medelålders man som bor på sin fastighet och sköter om den själv. Det säger Patrik Häggqvist som är doktorand vid Umeå universitet och arbetar med en avhandling som behandlar bilden av den gängse skogsägaren, både i medier och bland skogsägarna själva. Situationen är högst troligt exakt den samma i Finland. I både dagstidningar och i skogliga tidskrifter är man mån om att lyfta fram kvinnor, men det är fortfarande mannen som är norm. Det är ungefär som med fotboll och damfotboll, säger Patrik Häggqvist. Det finns skogsägare och så finns det kvinnliga skogsägare. Vid de skogsmässor som jag har va- Skogsbruket 8/2011 rit på i forskningssyfte har det visat sig att det mest är män som går fram och pratar med utställarna. – Den skogliga kulturen är väldigt manligt präglad. Det finns dessutom en tendens att man vill vara lite Tarzan i skogen, överskattar sin egen förmåga och tar onödiga risker. Själv tycker jag att vi borde försöka komma bort ifrån det. – Det finns en attityd bland manliga skogsägare att de inte behöver någon utbildning därför att de har lärt sig allting av sin pappa. Medan skogsarbetare och skogsmaskinförarna lyder under stränga säkerhetsföreskrifter, vilkas efterlevnad noggrant kontrolleras av myndigheterna, kan privata skogsägare göra i stort sett vad de vill i skogen. De flesta är verksamma i sin skog bara ett par veckor per år och i förhållande till den korta tid det gäller sker det väldigt många olyckor. m Källa: Holmen Magasin 1/2011 5 Alternativ vid generationsskifte Samfälld skog är ett alternativ vid generationsskifte. Det garanterar långt att skogen blir i familjens och släktens ägo. Andelar kan överlåtas, köpas och säljas. S amfällda skogar som ägoform ökar i popularitet. Under perioden januari-april bildades elva nya samfällda skogar. Den sammanlagda arealen samfällda skogar är 540 000 hektar. Det är två procent av landets skogsareal. Majoritetsbeslut gäller Med samfälld skog som ägoform är det lättare att sköta skogen, när antalet delägare är spridda på flera personer. Alla beslut fattas som majoritetsbeslut. Vid samägande som i dödsbon och fastighetssammanslutningar kan en delägare sätta stopp för all aktivitet i skogen eftersom alla beslut ska fattas enhälligt. Det är inte alls ovanligt att en delägare i ett dödsbo av princip motsätter sig allt, kanske för att den anser sig ha blivit orättvist behandlad i något skede. Samfälld skog är som ägoform inget nytt. Samfällda vattenområden fungerar enligt samma principer, dvs. flera fastigheter äger gemensamt ett område. Lägre skattesats Fördelarna med samfälld skog är bland annat att: • skogen sköts ändamålsenligt enligt skogsbruksplanen • alla beslut fattas som majoritetsbeslut • den är särskilt skattskyldig och skatteprocenten är 26. Enligt regeringsprogrammet sjunker den till 25 pro- cent från årsskiftet. Privata skogsägare betalar nu 28 procent, från årsskiftet 30 procent • delägarna betalar ingen skatt på överskottet (vinsten). Staten har aktivt gått in för att stöda skogsägare som gå in för att bilda samfällda skogar för att motverka splittringen av skogsfastigheter. Kostnader för lantmäteriförrättningar täcks helt med statsmedel. m Text: Gerd Mattsson-Turku Även för andra än släktingar D et är inte bara släktingar som kan bilda samfällda skogar utan ägoformen är tillgänglig för alla. Minimikravet är att det ska vara två fastigheter. Skogsfastigheterna behöver inte ligga intill varandra. I finska Österbotten är många nya samfällda skogar under bildning, bl.a. i Kauhava, Seinäjoki och Kurikka. I många fall går kommunen med i den samfällda skogen med några hundra hektar skog. I Kauhava har fastighetsägarna redan ingått avtal om att bilda Kauhavan yhteismetsä. Den omfattar 1 400 hektar, varav Kauhava kommun har gått in med 400 hektar. Enskilda privata skogsägare, sammanlagt 45 stycken, har gått in med närmare tusen hektar. En stor del av dem är dödsbon och sammanslutningar. Enligt Ari Niemelä på Etelä-Pohjanmaa skogscentral bor hälften av dess skogsägare utanför kommunen, främst i huvudstadsregionen. – Många är i den åldern att generationsskifte snart blir aktuellt. Då kommer frågan, vill barnen fortsätta som skogsägare. Många säger att barnen har fått sådan distans till skogen att de inte har något intresse av att ta över skogen. Då nuvarande ägare inte vill sälja skogen är samfälld skog ett alternativ. m Tallvedsnematoden är ett dolt hot D en farliga tallvedsnematoden har nu påträffats i ett skogsområde i Spanien bara sex kilometer från gränsen till Portugal. Portugal är sedan tio år drabbad av tallvedsnematoden och det nya fallet i Spanien visar på riskerna för vidare spridning till 6 barrskogar i övriga Europa. Tallvedsnematoden är en millimeterlång mask som kan orsaka omfattande skogsdöd. Nematoden lever i träden och skadar kärlvävnaden så att träden inte kan ta upp vatten. Alla barrväxter angrips, men bara tall och lärk dör av angreppen. Tallvedsnematoden kan spridas med virke över stora avstånd. Allt barrträdsvirke, som inte är värmebehandlat, med ursprung i länder där tallvedsnematoden finns är riskvirke. Lastpallar av obehandlat virke är en särskild risk eftersom de används i alla typer av varutransporter. Den som gör en semesterresa till Södern kan också sprida nematoden. Om du åker på semester till Portugal och Spanien, ta inte med dig hem några barrträdsplantor, hur friska de än ser ut. m Skogsbruket 8/2011 Inför virkeshandelssäsongen Efter en lugn sommar tar virkeshandeln fart igen, helt enligt samma modell som tidigare år. Björkstock är det sortiment som nu har bra åtgång och det syns också i virkespriset. R otpriset på björkstock är nu över 44 euro/m³. På ett år har det stadigt stigit från 39 euro till 44 euro, en prisökning på 6 euro/m³. Rotpriset på tallstock och granstock har gått upp och ner. För tallstockens del var rotpriset högst i mitten av juli, nästan 58 euro/m³, men har nu sjunkit på några veckor med mer än en euro. Granstocken uppvisar samma trend, men rotpriset är i snitt ett par euro högre. Enligt Kai Merivuori på Suomen Sahat har sågarna det inte lätt. I februari fick sågarna för sin tallsågvara i snitt 201 euro/m³, i maj 182 euro. Under samma period steg rotpriset på tallstock från 51 till 56 euro/m³. – Den här prisnivån på sågstocken är ohållbar för sågarna, säger Merivuori. Nytt virkesanskaffningsbolag Efterfrågan på energived ökar snabbt och det finns de som redan börjar tala om att det blir en bristvara inom en snar framtid. En stor del av utbudet på energived är bundet till slutavverkningarna och efterfrågan på timmer och sågvaror, då både stubbar och grot tas ut från slutavverkningar. I Österbotten blir efterfrågan klart större, då Vaskiluodon Voimas biogasanläggning tas i bruk 2013. – Anskaffningen har de facto redan börjat för att vi Skogsbruket 8/2011 Rotpriset på björkstock har sakta stigit och är nu det högsta på ett år. ska ha torr energived när anläggningen kör i gång 2013, säger anskaffningsingenjör Esa Koskiniemi. Vi behöver 200 000 fastkubikmeter per år. Anskaffningen av energived kommer att skötas av EPM Metsä Oy, ett nybildat virkesanskaffningsbolag som ägs av EPV Energia Oy som i sin tur äger Vaskiluodon Voima och av Myllyahon Saha i Alajärvi. EPM Metsä ska förutom energived till Vaskiluodon Voima skaffa energived till kraftverket i Seinäjoki och timmer till sågen i Alajärvi. Virkesbehovet kommer att vara 0,5 miljoner kubikmeter per år och anskaffningsområdet är svenska Österbotten och Södra Österbotten. Virkeslikviden ska inte dröja ett år Ur skogsägarnas synvinkel är det viktigt att priset på energiveden och tidtabellen för utbetalningen av virkeslikviden skrivs in i kontraktet. Det finns inte längre något praktiskt hinder för att betal- ningen inte ska kunna ske så snart energiveden är utkörd från skogen. Med kranvåg på den skogstraktor som kör ut energiveden, fås mängden i samband med på- eller avlastningen. Det är oskäligt att skogsägaren ska behöva vänta på betalningen ett år, dvs. tills energiveden har torkat och flisas. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku 7 Bioenergi Räcker energiveden i kustregionerna till? Foto: Marianne Palmgren Kommer energiveden i Svenskfinland att räcka till att försörja alla kraftverk, värmeverk och mindre användare? Användningen har ökat markant de senaste tio åren. Enbart i Österbotten är användningen i dag 500 000 fastkubikmeter, sexton gånger mera än för tio år sedan. F ör tio år sedan var energivedsanvändningen i Österbotten omkring 30 000 fastkubikmeter. I dag är användningen över 500 000 fastkubikmeter, dvs sexton gånger mera. Närområdet är viktigt Utgående från de stora biokraftverken i Jakobstad, Karleby och det som nu planeras 8 i Vasa räcker den österbottniska energiveden inte till. Då kraftverken befinner sig vid kusten begränsas deras anskaffningsområde till en halvcirkel. Placeringen vid kusten ger den fördelen att import av energiråvara är gynnsammare än för kraftverk längre in i landet. De stora kraftverkens anskaffningsområde är redan från början planerat så att det sträcker sig utanför Österbotten, men målsättningen är fortfarande att maximera energivedsanskaffningen i kraftverkens närområde. Energiskatt på torv gynnar energived För lokala värmeföretag och växthusnäringens energiförsörjning kommer den lokala energiveden även i fortsättningen att spela en stor roll. Den nya energiskatten på torv drabbar växthusodlare som på årsnivå i sina värmecentra- ler producerar mer värme än 5 000 MWh med torv. Energiskatten är 1,90 euro/MWh fram till 31.12.2012. Därefter stiger den till 2,90 euro/ MWh och från 2015 är den 3,90 euro/MWh. Detta leder till att de börjar använda allt mera energived för att undvika torvskattetillägget. Utmaningar Oavsett hur mycket energived som finns i skogarna är Skogsbruket 8/2011 det ofta helt andra saker som avgör hur mycket som är tillgängligt. Till exempel uttag av stubbar och grot är beroende av efterfrågan på granstock . Energived från ungskogar och gallringar är i sin tur beroende av olika stödformer och av skogsägarnas intresse för att sköta sina skogar. Ju flera aktiva skogsägare desto större blir självförsörjningsgraden i regionen. Och skogarna blir skötta, vilket höjer deras värdetillväxt och förbättrar virkeskvaliteten. Tillgången på energived Energivedspotentialen*) är beräknad kommunvis från Kar- leby till Kristinestad och från Kimitoön till Lovisa. Beräkningarna sträcker sig över perioden 2011–2020 och visar hur mycket energived vi årligen på ett hållbart sätt kan ta ut ur skogarna i Svenskfinland. Beräkningarna är teoretiska och i praktiken är potentialen större eftersom det finns ett överskott ackumulerat från ti- Sydkusten Kommun digare år. Dessutom kommer det en hel del energived från väg- och åkerkanter. m *) Energivedspotentialen är beräknad inom utvecklingsprojektet Bioenergi Kusten, vars mål är att främja användningen och tillgången på lokala fasta bränslen i uppvärmning och energiproduktion. Text: Patrik Majabacka Österbotten Klenvirke från ungskogar, fast-m³ Grot och stubbar, fast-m³ Kommun Borgå 11 860 11 621 Jakobstad 2 449 1 570 Esbo 3 618 4 406 Karleby 9 310 5 343 Grankulla Klenvirke från ungskogar, fast-m³ Kaskö Grot och stubbar, fast-m³ 10 75 224 107 Hangö 1 400 1 618 Korsholm 20 529 15 944 Helsingfors 2 864 1 504 Korsnäs 6 725 6 194 Ingå 3 917 6 752 Kristinestad 16 087 17 176 Kimitoön 8 783 14 877 Kronoby 20 270 14 745 Kyrkslätt 4 401 6 130 Larsmo 4 957 2 415 Lappträsk 3 459 6 039 Malax 15 585 9 282 Lovisa 12 622 17 667 Nykarleby 20 816 13 367 Raseborg 20 057 21 575 Närpes 23 358 22 487 23 206 15 722 2 940 3 155 Sibbo 6 263 5 164 Pedersöre Sjundeå 3 631 5 716 Vasa Vanda 3 701 2 690 Vörå Väståboland 11 952 17 248 Totalt Totalt 98 538 123 082 Enligt beräkningarna kan vi på ett hållbart sätt ta ut över 220 000 fastm³ energived från skogarna vid Sydkusten, 44 procent som klenvirke från ungskogar och 56 procent som grot och stubbar. T 20 109 17 683 186 565 145 200 Enligt beräkningar kan vi på ett hållbart sätt ta ut över 330 000 fastm³ energived från skogarna i svenska Österbotten, 44 procent som grot och stubbar och 56 procent som klenvirke från ungskogar. Koldioxidbalans i husbygge vå i övrigt identiska bostadshus – ett med trästomme och ett med betongstomme – har jämförts, vad gäller koldioxidbalansen över ett hundraårsperspektiv. Huset med betongstomme medför ett nettoutsläpp av cirka 96 ton koldioxid, medan huset med trästomme inte ger något utsläpp utan ett nettoupptag av 150 ton koldioxid. Analyserna tar hänsyn till energianvändningen vid tillverkning och distribution av de ingående materialen samt produktion av huset. Kolet från den avverkade skogen finns lagrat i trämaterialet så länge materialet finns kvar. När huset en gångs rivs förutsätts det att trämaterialet ersätter fossila bränslen. m CO2 CO2 CO2 CO2 Referensbyggnad med betongstomme Uppförd byggnad med trästomme Upptag av CO2 -140 Illustration: Leif Åbjörnsson -120 -100 - 80 Hus med trästomme -150 ton - 60 - 40 - 20 -0+ Utsläpp av CO2 20 40 60 80 100 Hus med betongstomme +96 ton Källa: Skog & Industri 2/2011 Skogsbruket 8/2011 9 Bioenergi Energived och torv ersätter stenkol i Vasa År 2013 tas Vaskiluodon Voimas biogasanläggning i Vasa i bruk. Då kommer efterfrågan på bioenergi från de österbottniska skogarna att skjuta i höjden. C irka tvåhundratusen kubikmeter energived – och cirka tvåhundratusen kubikmeter torv. Den årsförbrukningen kommer Vaskiluodon Voimas biogasanläggning att ha när den tas i bruk 2013. Statens stöd behövs – Vårt anskaffningsområde sträcker sig inom en radie av hundra kilometer från Vasa och vi är intresserade av alla energivedssortiment. Utöver det är vi också intresserade av biprodukter från skogsindustrin samt rent och obehandlat återvinningsträ, säger Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör vid Vaskiluodon Voima. Redan i dagens läge är det stor efterfrågan på energived i Österbotten och anskaffningen av råvaran är en utmaning. På frågan om energiveden kommer att räcka åt alla aktörer i området när världens största biogasanläggning inleder sin produktion, svarar Koskiniemi så här: – Energiveden inom vårt anskaffningsområde kommer att räcka åt alla aktörer. Det är jag övertygad om. Det finns tillräckligt med energived i skogen och som vi ser det är den största utmaningen för anskaffningen statens styrme- kanismer för att på lång sikt garantera att leveranskedjan är lönsam, säger han. Skogsvägarna måste grundförbättras Koskiniemi understryker också vikten av infrastrukturen i området. Skogsvägarna måste förbättras så att de är farbara året runt. Vaskiluodon Voima ska också bygga en huvudterminal utanför Vasa där stora mängder råvara kan torkas och lagras om det blir brist. – Den största delen av energiveden kommer att transporteras direkt till biogasanläggningen. Men på grund av att menföret kan skapa problem ska det byggas en huvudterminal som kan ta emot energived för torkning. Vaskiluodon Voima producerar el och fjärrvärme och använder i dagens läge stenkol. Syftet med biogasanläggningen är att förbrukningen av stenkol, som medför koldioxidutsläpp, ska minskas med över fyrtio procent. De totala kostnaderna för bygget beräknas bli 40 miljoner euro. Staten har redan beviljat ett energistöd på knappt 10,8 miljoner euro för investeringen. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Här på Vasklot i Vasa inleds byggandet av världens största biogasanläggning, som ska vara i produktion 2013. Då kommer årsbehovet att vara 200 000 kubik energived och lika mycket torv. 10 Skogsbruket 8/2011 Hur mår plantorna? När gräset vissnat är det en bra tid att göra en plantinventering och bedöma resultatet. Visar det sig att det finns mycket skador kan du ännu beställa plantor till nästa år. M ålet med en skogsförnyelse är förstås att lyckas med en gång, men ibland kan plantorna skadas och dö. Ju tidigare man kan konstatera att det finns behov att komplettera en skogsförnyelse desto lättare och billigare är kompletteringen. Lägg dessutom till att chansen för att kompletteringen blir lyckad också är större ju tidigare den görs. Så det är värt att ta en tur via både årets planteringar och lite äldre förnyelser. att söka fram plantorna och trampa ner gräset runt dem innan vintern kommer. Om det vissnade gräset lägger sig över plantan trycks den lätt ner under tyngden från snön. På våren har plantan svårt att helt resa sig igen och resultatet kan bli en krök i stammen eller att plantan inte klarar av konkurrensen från gräset nästa sommar. När snön lägger sig på gräset bildas också en trivsam miljö för sorkar mellan marken och snön. Snötäcket isolerar från kylan och sorkarna banar sig väg genom det vissna gräset i jakt på mat. Att trampa ner gräset närmast plantorna ger dem ett litet skydd mot sorkarnas framfart. Kapa dubbeltoppar Det händer sig att plantorna får dubbla toppar. Det här kan lätt åtgärdas genom att med en sekatör kapa den ena av topparna. Det räcker ofta till för att den andra toppen ska ta över och dominera trädet. Om dubbeltopparna kapas innan de blivit grova kan man rädda stammen så att den ännu kan utvecklas till ett stockträd. m Text: Johnny Sved Ett år med plant garanti Österbottens skogsvårdsförening gick ifjol ut med en garanti på skogsplantering. I sommar har föreningen inventerat alla planteringar som man gjorde ifjol. Verksamhetsledare Jan Slotte säger att resultaten ännu inte är sammanställda, men han kan säga att det överlag ser bra ut. Några av planteringarna fyller inte kraven och dem kommer föreningen att komplettera nästa säsong. Det som Slotte nu väntar på är att analysera inventeringarna och titta på vad som är orsaken till plantavgången. Genom att föreningen nu systematiskt inventerar och följer upp resultaten i förnyelserna räknar Slotte med att kvaliteten i arbetet kommer att förbättras. Nu får man snabbt fatt i problemytorna och kan bättra på förnyelsen med en kompletteringsplantering. Håll undan gräset Till höstens arbeten hör också Skogsbruket 8/2011 En stor del av plantorna på den här ytan har drabbats av både uppfrysning och snytbaggar. Gräset håller redan på att ta över ytan och kompletteringsplanteringen blir arbetsam och dyr. 11 Bioenergi Billyhyllans bakvägg från Jakobstad Helträdsuttag Forskning ger vid handen det som många anat. När man tar ut hela träd, alltså stammar med grenar och toppar, minskar de kvarlämnade stammarnas tillväxt då viktiga näringsämnen försvinner från Ikeas Billyhylla är en av världens mest skogen. sålda bokhyllor. Från Sverige skickas elträdsuttag har – Grenarna och kvistarna varje år 5 miljoner inpackade hyllbyggvunnit terräng i som lämnas kvar på marken och med att uttag fungerar som en slags naturlig satser ut till Ikeavaruhusen runtom i värlav biomassa från gödsling som sakta men säden. Sedan några år tillbaka är bakväg- ungskogar har skjutit i höj- kert frigörs i beståndet, därför gen av kartong och Walki i Jakobstad är den. Nu visar en omfattande blev tillväxtförlusterna högre forskning att metoden medför under den andra tioårsperioen kugge i tillverkningen. en sänkt virkesproduktion i den, förklarar Helmisaari. H B Under två millimeter tjock bakvägg Foto: Ikea akväggen är idag av vikbar kartong, vilket har gjort att bakväggen kunnat krympas ner till endast en tredjedel av tidigare förpackningsstorlek. Vikten på varje paket har samtidigt minskat med två kilo. Det sänker transportkostnaderna. Bakväggen är av solidpapp och bara två millimeter tjock. 12 – Bakväggen passerar många händer innan den är färdig att läggas in i paket tllsammans med Billyhyllans övriga delar, säger Jan-Anders Fagerhed, technical service manager på Walki i Jakobstad. – Vi trycker och lackar ytskiktet som består av en vit bestruken kraftliner. Ytskiktet ska hålla mot fukt och fett. Vår kund laminerar sedan detta tunna ytskikt till en solidpapp gjord på flera lager av returfiberbaserad kartong. Den slutliga solidpappen är då litet under 2 millimeter tjock. Vår kund stansar och snittar sedan solidpappen till det slutliga bakstycket och sänder det vidare till möbeltillverkaren Gyllensvaans Möbler i Kättilstorp i Sverige, där man viker bakväggen just före förpackningen av hyllan, så att dess storlek krymper till en tredjedel. – Bakväggens funktion är främst att man inte ska kunna se väggen bakom hyllan samt att hjälpa till att stöda upp själva hyllan. Det är sidoväggarna som bär upp hyllan. m Text: Gerd Mattsson-Turku årtionden framöver. – Jag blev inte förvånad av resultatet, då vi redan för tio år sedan såg vartåt det lutade, säger professor Heljä-Sisko Helmisaari från Helsingfors universitet. Märks åratal senare Forskningen gjordes tillsammans med Sverige och Norge och pågick i över 20 år. Som utgångspunkt var tall- och granskogar vars första gallring skedde i början av 1980-talet, och totalt 22 försök granskades. Under den första tioårsperioden minskade stammarnas tillväxt i tallskogen med fyra procent och i granskogen med fem procent, då man jämförde med provytor där man hade lämnat kvar hyggesrester vid gallringen. – I granskogarna märktes stammarnas tillväxtförlust två år efter gallringen och i tallskogarna tog det fyra år innan förändringarna började skönjas i beståndet, säger Helmisaari. Därpå följande tioårsperiod ökade stammarnas tillväxtförlust ännu mer. Tallskogarnas tillväxtförlust var uppe i åtta procent och granskogarnas tillväxtförlust var i medeltal tretton procent. I de granskogar som växte på kargare mark var stammarnas tillväxtförlust högst medan de allra bördigaste markerna hade de minsta förlusterna. Gödsling hjälper bara tillfälligt Kväve är extra viktigt för trädens tillväxt. Vid helträdsuttag förlorades i tallskog 2192 kilo kväve per hektar och i granskog 58-129 kilo per hektar. – I granskog motsvarar det nästan lika mycket kväve som man tillför skogen vid en tillväxthöjande gödsling, berättar Helmisaari. Forskarna kollade också om gödsling kan kompensera stammarnas tillväxtförlust vid helträdsuttag. – Under en tioårsperiod, alltså så länge som gödslingen verkar i skogen, kunde man stoppa tillväxtförlusten. Men gödslingen visade sig vara mindre effektiv vid helträdsuttag. Tillräckligt betalt för virket – Vid helträdsuttag skulle jag som skogsägare kräva att virkesköparen ger ordentligt beSkogsbruket 8/2011 ger produktionsförluster talt med tanke på att de kvarvarande stammarnas tillväxt i beståndet kommer att påverkas, säger Helmisaari. – Följ Tapios rekommendationer för energivedsuttag, då för man inte bort alltför mycket näringsämnen från skogen. Helmisaari tillägger att ett alternativ är att grankvistarna lämnas kvar i skogen under sommaren, man låter barren falla till marken, och samlar upp det avbarrade riset till hösten. För det mesta lämnas hyggesrester i högar på ytan och är inte jämnt fördelade över hela figuren. – Alla stammar kan därför inte dra nytta av näringsämnena som frigörs från barren. Det här är något att hålla i minnet på samma gång som skogsägaren kan se till att lämna fler trädtoppar kvar i beståndet. – Avverkningstekniken borde nu utvecklas så att man under drivningen kunde skaka loss barren även från tallkvistarna, tillägger Helmisaari. ”– Grenarna och kvistarna som lämnas kvar på marken fungerar som en slags naturlig gödsling som sakta men säkert frigörs i beståndet, därför blev tillväxtförlusterna högre under den andra tioårsperioden.” Slutavverkning Nu handlade forskningen om bestånd efter första gallring. Hur är det vid en slutavverkning? – Vid uttag av grenar och toppar, alltså grot, vid en slutavverkning i granskog försvinner näring motsvarande två tillväxthöjande gödslingar. – Plantskogens behov av kväve är litet men en svensk undersökning visar att nästa grangeneration kommer att ge färre kubikmetrar än om man lämnat hyggesrester kvar efter avverkningen, men det räckte också med att bara lämna kvar barren, avslutar Helmisaari. m Text och foto: Marianne Palmgren Skogsbruket 8/2011 Ett år efter att beståndet har gallrats med helträdsmetoden. 13 ”Jag vill själv välja hur De första skogsägare som prövar på kontinuerlig förnyelse blir ett slags försökskaniner. Kerstin Degerth från Kyrkslätt kan bli en av dem. L ängs med den slingrande grusvägen ner mot Villa Vitsand vid Porkala udd i Kyrkslätt samsas gamla furor med ormbunkssnår och bergsknallar där det växer knotiga väderbitna tallar. Det är Kerstin Degerths ägor. Hon tog över gården Mellangård i slutet av 1980-talet. Skogen på cirka 300 hektar var då i behov av skötselarbeten då skogarna under Porkala Parentestiden trashuggits. De värsta områdena förnyades och beskogades i början 14 av 1960-talet och en hel del förnyelsemogna bestånd avverkades. – Arbetena har spritts ut under en längre tidsperiod för att inte utvecklingsklassfördelningen skall bli helt snedvriden, berättar Degerth. Jag har mest talldominerad blandskog och de senaste avverkningarna lät jag utföra år 2007 och 2008 då virkespriserna var höga, med därpå följande markberedning och plantering. Nu är det är dags att fortsätta med övriga skötsel- och förnyelsearbeten, för jobben tar ju aldrig slut i skogen. Till en början jobbade Degerth och sambon Ronny Rönnholm i skogen. – Nu räcker inte tiden längre till, så vi har låtit Södra skogsreviret ta hand om skogsvårdsarbeten åt oss. vi ut konferensvillan som vi byggde i traditionell stil, med breda golvplankor och alpanel på väggarna. I främsta hand hyrs Villa Vitsand till företag, och även utländska kunder besöker villan. Mitt i livet I slutet av 1990-talet började paret bygga Villa Vitsand vid havsviken trots att de var mitt uppe i livet, familjen växte och lantbruket tog sin beskärda del av tiden. – Vi fick möjlighet att delta i företagarstödgrupper. Nu hyr – Beståndet där kontinuerlig förnyelse kan tillämpas ligger intill Villa Vitsand, så det gäller att vara varsam med skogliga åtgärder, säger Kerstin Degerth. Skogsbruket 8/2011 jag utnyttjar min skog” – Förr var jag det man skulle kalla en traditionell skogsbrukare. I och med Villa Vitsand har min syn på skogen ändrats, jag ser inte längre bara den ekonomiska aspekten i mitt skogsinnehav. – Men jag skulle inte gå så långt att jag nu kallar mig ekoskogsbrukare, tillägger Degerth med ett skratt. Gillar inte kal hyggen Kunderna erbjuds naturupplevelser och skogen spelar en viktig roll. Genom att leda grupperna i skogen styr Degerth bort dem från till exempel nyligen avverkade ytor. – En del av dem vill promenera på egen hand, eller så vill de ut i bär- och svampskogen. Flertalet ryggar tillbaka vid åsynen av ett kalhygge. Degerth välkomnar därför den nya skötselmetoden, kontinuerlig förnyelse, som ett alternativ i sin skog. – Man bevarar känslan av skog men erhåller trots det en viss ekonomisk nytta. Jag har inget intresse av att förvandla min skog till en svårforcerad urskog genom att helt låta bli att avverka den. vara förnyelsemoget. Under tallarna har granarna fått en god start och små tallplantor växer också i beståndet. – Då Jarl Back gjorde min första skogsbruksplan påminde han mig att gå varsamt fram i beståndet. Jag har gallrat på området men vid förnyelsen skulle jag önska något annat än de traditionella metoderna. Som skogsbruksingenjör har Degerth skogskunskap men frågorna hopar sig då det handlar om en ny skötselmetod. – Jag kommer inte att låta granarna ta överhand i beståndet men utmaningen är att lyckas med drivningen utan att skada tallplantorna. – Drivningskostnaderna är en annan fråga, hur höga blir de, och hur klarar man av att ta ut stammarna utan att skada de kvarvarande stammarna. Hur skall man hitta rätta aktörer att utföra arbetet, funderar Degerth. Jaktturism ökat Från en rätt så blygsam start har intresset för jaktturism ökat bland kunderna. Med tanke på viltet har Rönnholm gjort habitatförbättringar som att anlägga viltåkrar, skapat ett mosaikliknande skogslandskap med hyggen som ger naturlig föda, gammelskog som ger skydd samt grävt viltvatten. – Vid en traditionell gallring blir det inte kvar mycket undervegetation för viltet. – I en kontinuerlig skog finns mer undervegetation vilket betyder skydd för viltet. Det här talar för att använda kontinuerlig förnyelse som skötselmetod. Framgång återstår att se ibland glömma att kontinuerlig förnyelse är ett alternativ som inte kan tillämpas på alla ytor. Dessutom tror jag att metoden kommer att vara ett alternativ av flera skötselmodeller och inte bli så utbredd även om många kanske vill pröva på metoden. – Mycket beror på hur skogsfackmännen förhåller sig till kontinuerlig förnyelse, att de kan ge skogsägaren rätt sorts information. Degerths åsikt är att skogsägaren skall få utnyttja skogen så som han eller hon själv önskar. – Därför välkomnar jag varmt den nya skogslagen som ökar skogsägarnas valfrihet. m Text och foto: Marianne Palmgren Tror du att skogsägarna tar den nya skötselmetoden till sig? – I diskussionen verkar man Prövar metoden på litet område Än så länge är hon beredd att pröva metoden i några bestånd på sammanlagt 4,5 hektar. Ett aktuellt bestånd ligger intill Villa Vitsand. Beståndet har gallrats en gång på 1980-talet och nu börjar det – Granarna får inte ta över beståndet, funderar Degerth. Skogsbruket 8/2011 15 Skogarnas hälsa Rotrötans naturliga fiende går till attack – Den nu pågående undersökningen är den intressantaste jag varit med om under hela min karriär, säger professor Jarkko Hantula på Skogsforskningsinstitutet. Än så länge sker forskningen tryggt i laboratoriets petriskålar. I skålarna driver man upp rottickan som forskarna sedan infekterar med virus. – Två virus, man kan på skämt kalla dem till exempel förkylning och aids, angriper rottickans svampmycel och minskar mycelets tillväxt radikalt. Virusen är av kinesisk och av polsk härkomst, berättar Hantula. – Den kinesiska varianten ser ut att minska tillväxten med omkring 20 procent medan det polska viruset minskar mycelets tillväxt med närmare 80-90 procent. Virusen biter också på tallens rotröta. Omöjliga att fånga Forskningen rör sig på okänt territorium. Vetenskapsmän vet att det existerar virus som angriper allvarliga skadegörare men det är så gott som omöjligt att fånga dessa virus ute i naturen. – Med hjälp av molekylärbiologi har vi gått igenom hundratals olika former av rotröta runt om i världen och testat om de bär med sig rätt sorts arvsmassa, förklarar Hantula. 16 Foto: Eeva Vainio Kanske naturen själv har lösningen till att få rotrötan under kontroll. Den friska rottickan (t.h.) har vuxit ända ut till petriskålens kanter. I den andra skålen (t.v.) har rötan infekterats med ett virus och den har knappt börjat växa i skålen. Stoppar rötan Vid gallringar och avverkningar utförs stubbehandling för att hindra svampsporer från att fästa sig på färska stubbytor. I ett redan infekterat bestånd finns det inte mycket att göra för att stoppa rötans framfart. – Tanken är att man sprider ut viruset i dessa smittade bestånd. I bästa fall skulle rotrö- tan inte klara av att sprida sig till nästa trädgeneration. Ifall tilläggsfinansiering erhålls är nästa steg att viruset testas ute i naturen, på Skogsforskningsinstitutets provytor. Kastanjen var hotad Tidigare fall att stoppa allvarliga skadegörare med hjälp av virus kan räknas på ena handens fingrar. ”Den nu pågående undersökningen är den intressantaste jag varit med om under hela min karriär.” – Vi har egentligen bara kastanjedöden att falla tillbaka på. I slutet av 1800-talet attackerades kastanjerna i Amerika av en allvarlig skadegörare, en svamp, som i praktiken utrotade trädet, berättar Hantula. – Skadegöraren spreds i början av 1900-talet till Europa med förödande följder, tills man i Italien på 1950-talet hittade ett virus som angrep svampen och kastanjerna räddades i sista stund. Nu hoppas vi att vi har hittat ett virus som kan stoppa rotrötan i våra skogar. m Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 8/2011 Upp till kamp Med stöd av den utförda revisionen rekommenderar vi inte att certifikatet förnyas för Kustens skogscentrals verksamhetsområde och Åland. Det här var texten i det brev som kom från Det Norske Veritas DNV som utförde revisionen i november 2010. R iktigt så här illa gick det inte, för i nästa mening sägs: Om godtagbara korrigerande åtgärder eller en plan för hur de korrigeras levereras till DNV inom utsatt tid kan ett nytt certifikat rekommenderas. För mycket skador på kvarstående träd Interna granskningar En punkt i åtgärdsprogrammet är interna granskningar. Det innebär att alla organisationer och företag som utför gallringar, systematiskt ska granska drivningskvaliteten, dvs. det arbete som skogsmaskinerna utför. – De kan utföra granskningarna själva eller avlöna utomstående, säger Borgman. De här granskningarna har förhoppningsvis varit i full gång hela sommaren på Nytt i skogscertifieringen från 2011 Från 2011 har vi uppdaterade och delvis nya certifieringskriterier. Administrationsmässigt medför det nyheter för en del skogsägare, entreprenörer och företag som vill vara med i gruppcertifieringen. Skogsägare som inte hör till en skogsvårdsförening, men som vill vara med i gruppcertifieringen, ska anmäla sig och erlägga en avgift som är bunden till skogsarealen. Om skogsarealen är under 100 hektar är avgiften 50 euro/tre år. En skogsägare med 100–1 000 hektar skog betalar 100 euro och den som har över 1 000 hektar betalar 200 euro. På dessa priser kommer moms. Skogsägare som hör till en skogsvårdsförening, men som tidigare meddelat att de inte vill vara med i gruppcertifieringen, har fått ett brev och erbjudande om att ansluta sig till certifieringen. I Svenskfinland och på Åland är det sammanlagt 54 skogsägare. Skogsmaskinentreprenörer och andra aktörer, som vill vara med i gruppcertifieringen, ska anmäla sig och erlägga en avgift som är 100 euro/tre år + moms. m Kustens skogscentrals område, både i Österbotten och vid Sydkusten. Resultaten av granskningarna ska finnas hos certifieringskommittén senast Foto: Stefan Borgman Den stora stötestenen var drivningsskador i gallringar och skador på trädstammar. Enligt kriterium 5, som gäller drivningsskador, får högst 4 procent av de träd som står kvar efter en gallring vara skadade. Procenten är ett medeltal för de fem senaste åren och i höstas var den 5,26. Skador på stammar och vid rothalsen som är större än en tändsticksask, klassas som skador. Stefan Borgman, som är sekreterare för Kustens skogscertifieringskommitté, fick i uppdrag att utarbeta ett åt- gärdsprogram, som ska minska drivningsskadorna så att de stannar under 4 procent. – Det är slut lekt nu, säger Stefan Borgman med sådan skärpa i rösten som vi inte är vana att höra hos honom. Vi vet ungefär resultatet från skogscentralens officiella granskningar i år och de är inte uppmuntrande. Det betyder att alla punkter i åtgärdsprogrammet bör uppfyllas av alla parter. den 1 september. Provytorna ska vara utmärkta i terrängen så att vi kan kontrollera dem i efterhand om det finns behov av det. Allas insatser behövs Avverkningsplaneringen, skogsmaskinernas storlek och utrustning spelar en viktig roll. Med breda larvband sjunker marktrycket och skonar marken. – Skogsägarna har ju också förbundit sig att följa skogscertifieringskriterierna. De har också fått information om kravet på att vi måste få bukt med drivningsskadorna. På inget annat område i landet finns det statistiskt lika mycket drivningsskador. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 8/2011 17 Hemligheten bakom Usewoods miniskördares effektivitet i röjskogar är vikten och storleken. Maskinen är lättmanövrerad och effektiv och lämnar inte några spår trots tät ungskog. Miniskördaren som utför röjningar effektivt Plantskogsskötsel utförs oftast manuellt med röjsåg. Men nu finns en ny innovation som entreprenören Arto Tuomi utnyttjar – miniskördaren Usewood Pro. Jag är mycket nöjd med maskinen som röjer effektivt i skogen, säger han. D et hörs ett svag brummande ljud när Arto Tuomi leder Skogsbrukets redaktör genom skogen i Jalasjärvi. Någonstans därute är hans miniskördare i full gång, men trots att vi är alldeles i närheten syns den inte. – Det här är det största problemet med min maskin. Ibland är det problematiskt att hitta den på grund av att 18 den är så liten, säger han och skrattar. Till slut leder ljudet honom på rätt väg och där står den, miniskördaren Usewood Pro. En skogsmaskin på 1 800 kilo, 1,5 meter bred och 3,8 meter lång. En ny innovation som kom ut på marknaden för bara ett år sedan. – Jag har ytterst positiva erfarenheter av miniskördaren. Den är otroligt effektiv i sko- gen och många av mina kunder samt skogsfackmän från skogscentralen och skogsvårdsföreningen har konstaterat att arbetsresultatet är i toppklass, säger Tuomi. Lättmanövrerad skogsmaskin Anledningen till att resultaten är goda är främst skördarens vikt och storlek. Maskinen är lättmanövrerad och effektiv och lämnar inte några spår trots tät ungskog. – I och med att den är liten förbrukar den också lite bränsle och dessutom är den lätt att transportera. Jag behöver ingen lastbil för att förflytta miniskördaren utan jag använder ett transportsläp som klarar tvåtusen kilo, berättar Tuomi. Den här dagen är det en Skogsbruket 8/2011 anställd förare som arbetar i skogen och utför röjning på ett drygt 3,6 hektar stort område. Beroende på terrängen röjer skördaren cirka en hektar per dag. – Men här går det undan och vi borde klara det här på tre dagar. Det intressanta med miniskördaren är egentligen inte själva maskinen, utan röjningsaggregatet av modell UW40. Slyröjaren har både såg och bett och det är föraren som väljer rotationsriktning för eggen för antingen sågning eller klippning. – När vi måste ta bort grövre träd styr jag aggregatet så att det sågar i stället för att klippa. Eggen är utformade så att de sågar om de går motsols och klipper medsols, vilket är intressant, säger Tuomi. Kapar i alla riktningar Något som effektiverar UW40 ytterligare är att bladet är cirkelformat. – På grund av det går det att kapa i alla riktningar och därigenom kan jag med hjälp av griparmen styra fällningen i önskad riktning för att förhindra att plantorna täcks av rishögar, förklarar Tuomi. Tuomis karriär som skogsmaskinentreprenör är drygt ett år lång. Till saken hör att det var mycket tack vare miniskördaren som han gav sig in i yrket på allvar. – Jag arbetade inom byggnadsbranschen när jag kom i kontakt med den nya skogsmaskinen. Jag är själv skogsägare och fick via omvägar testa den i en vecka. Resultaten som den presterade i skogen var över all förväntan och jag var mycket nöjd med maskinen. – Då beslöt jag mig för att investera i miniskördaren och bli skogsmaskinentreprenör, berättar han. Kallades för byfåne Tuomi berättar att många bekanta och andra betraktade honom som en byfåne när han köpte miniskördaren. Men de tvingades snabbt äta upp sin kritik i och med att han inom kort tid fick många röjningsuppdrag. – En tidningsannons gav mig jobb i sex månader. Jag märkte snabbt att det fanns efterfrågan på mina tjänster och då beslöt jag mig för att säga upp mig från mitt arbete och bli skogsmaskinentreprenör. – Till mina kunder hör både privata skogsägare samt Metsäliittos dotterbolag Metsämannut Oy. Än så länge ångrar jag inte beslutet att ge mig in i branschen, säger han. Tuomi är övertygad om att miniskördaren är en maskin för framtiden – trots att den inte kan utföra gallringar. Maskinen lämpar sig enbart för plant- och ungskogsskötsel. – Det finns inte längre många garvade skogsarbetare som orkar jobba manuellt i skogen. Och jag vet själv hur tungt det är att röja med röjsåg i skogen. Dessutom släpar plantskogsskötseln efter i hela landet och därför tror jag att en sådan här maskin är en god investering. Intresset ökar I fjol var det endast Tuomi och en annan skogsmaskinentreprenör som hade investerat i Usewood Oy:s miniskördare. I år har fem nya maskiner tagits i bruk. Ett bevis för att intresset ökar är att den finske tillverkaren från Laukkaa har tio maskiner av samma typ under tillverkning. – Jag själv har beställt en nyare modell med hytt. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Miniskördarens röjningsaggregat har både såg och bett och det är föraren som väljer rotationsriktning för antingen sågning eller klippning. Skogsbruket 8/2011 19 Skogsvård Aktiv miljöhänsyn vid Det är 27 grader varmt och myggor och bromsar hittar oss så snart vi stiger ur bilen. På avstånd hör vi ljudet av Bengt Ollas grävmaskin. Han håller på med dikesrensning i Svenskby, Lovisa. – Det här är ett verkligt stort dikningsprojekt, säger skogsförbättringsexpert Svante Nilsson på Kustens skogscentral. Över 200 kilometer diken ska rensas och 76 markägare är involverade. Dikningsarbetet startade i januari. I april– maj, under vårflödet, hade vi ett uppehåll, men nu fortsätter arbetet tills vintern kommer emot. Hettan problem för hydrauliken När vi kommer fram till Bengt Ollas och hans grävmaskin, – Varma dagar börjar jag jobba vid 3-tiden på natten, då maskinen inte mår bra av att hydrauloljan överhettas, säger Bengt Ollas. en Hitachi på 14 ton med 80 centimeter breda larvband, öppnar han dörren och konstaterar att arbetsdagen snart är slut för hans del. – Jag kom på jobb klockan 3 i natt. Varma dagar överhettas hydrauloljan och det mår hydraulslangarna inte bra av. Jag försöker hålla mig till omkring åtta timmars arbetsdagar. Ollas berättar vidare att dagsprestationen varierar mellan 700 och 1 000 meter. Stenar tar alltid tid och i moränmark kan de sitta verkligt hårt. Efter 30 år behöver diken rensas Dikesrensning blir aktuell när de gamla dikena har vuxit igen. Trettio år är en genomsnittsålder för ett dike, sedan ska det rensas. För att få statsstöd för dikesrensningen ska det ha gått minst 20 år från den förra dikningen. Statstödet utgör 40–55 procent av de verkliga kostnaderna, när flera skogsägare är med i dikesrensningsprojektet. När rensningen omfattar bara en skogsfastighet är ersättningen 0,168–0,231 euro per meter dike. Kostnaderna för planeringen täcks helt med statsmedel. Slamgropar tio meter från dikeskorsningar samlar upp fasta partiklar. 20 Grävmaskinen har det ofta för trångt Dikena blir 80–120 centimeter djupa och 1–1,5 meter breda upptill. Med profilskopa fås den rätta profilen, med smalare dikesbotten. Ollas har en 0,8 kubimeters profilskopa med två tänder på sin grävmaskin. Tänderna slits snabbt, de räcker högst tre veckor. – Jag svetsar på det som slits bort, säger Ollas. Dikesmassorna lägger Ollas turvis till höger och turvis till vänster om diket. De ska bredas ut, så att det inte blir en enhetlig vall. De ska vara på minst en meters avstånd från dikeskanten. – Enligt de föreskrifter som ges till markägarna och de som ska hugga upp dikeslinjerna, ska linjerna vara 6 meter breda. Det är de sällan och det försvårar arbetet, säger Ollas. Slamgropar i alla diken Miljöhänsyn och vattenvård är en viktig del av dikesrensningen. – Vi gör allt för att minimera att fasta partiklar och näringsämnen förs ut i vattendrag, säger Nilsson. Fasta partiklar försöker vi stoppa så snabbt som möjligt genom att vi gräver slampgropar i dikesbottnen. Tio meter från en dikeskorsning gör vi alltid en slampgrop och när det är fråga om längre diken kommer de med 100–200 meters mellanrum. En slamgrop är 2–3 meter lång, en halv meter djupare är det normala diket och diket breddas en aning just på den Skogsbruket 8/2011 dikning platsen. De påminner om avlånga korvar. Efter två år har de fullgjort sin uppgift och då är de också igenslammade. Skyddszoner intill vattendrag Nästa steg uppåt från slamgropar är sedimenteringsbassänger. De är större och djupare och kravet är att vattnet ska stanna kvar i dem minst en timme. Då hinner de fasta partiklar som slamgroparna inte fångat in, sjunka till bottnen. Bassängerna finns i utfallsdiken som samlar upp vatten från ett större område. – En slambassäng kan vara upp till 3 meter djup, säger Nilsson. Med en 0,5 meter hög tröskel vid utloppet, får vi ner vattnets strömningshastighet. – När vattnet rinner med fart, vilket betyder stort lut- ningsförhållande, gör vi dikningsavbrott, säger Nilsson. På sådana platser är risken för erosion verkligt stor och den risken vill vi minimera. – Dikningsavbrott betyder konkret att vi lämnar ett avsnitt på 10–50 meter odikat innan vi igen fortsätter dikningen eller dikesrensningen. Vattnet söker sig nog till diket som ligger nedanför dikningsavbrottet. – Intill alla vattendrag lämnar vi en skyddszon som är 10–100 meter bred helt orörd. Vi får direktiv från närings-, trafik- och miljöcentralen, NMT-centralen, som anger hur bred zonen ska vara. Inför alla dikningar ska vi skicka en vattenvårdsplan till NMTcentralen. Det här gäller också markägare som utför sina dikesrensningar helt i egen regi och kanske till och med med egen maskinpark. Med profilskopa får diken rätt form med smalare dikesbotten. Med vattenvårdsplanen ska markägaren påvisa hur han eliminerar skadeverkningarna av en dikesrensning. Bland annat ska slamgroparnas och sedimenteringsbassängernas placering inritas på kartan över dikessystemet och likaså dikningsavbrott om sådana görs. Vad händer om diken inte rensas? Ett område som har dikats är vattensjukt, därför har det i tiderna dikats. Träden på – Innan vi kan inleda en dikesrensing ska NMT-centralen ha godkänt vattenvårdsplanen för dikningsområdet, säger skogsförbättringsexpert Svante Nilsson. Skogsbruket 8/2011 området har fått bättre tillväxtförutsättningar då grundvattennivån sjunkit. Ju äldre träden blir, desto mera vatten behöver de och det suger de upp ur marken. När diken sakta växer igen, stiger grundvattennivån. Äldre träd klarar sig någorlunda, men tillväxten börjar sakta avta. En stor björk ”dricker” 200 liter vatten en varm sommardag, en tall 300 liter och en gran något mindre. Det blir över 240 000 liter per dag i en slutavverkningsmogen skog. Om området inte har en fungerande dränering när den gamla skogen avverkas, kommer området att försumpas igen. Då är träden som tagit upp en del av grundvattnet borta. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku 21 Skogsägande är ansvar I ett sommarhett Vasa väntar Pi Nord på semestern och på att få dra igång renoveringsprojektet i sin lägenhet. Samtidigt kretsar tankarna kring en helt ny roll hon fått under våren. Pi har blivit skogsägare. P i Nord jobbar sedan ett år tillbaka som ergoterapeut på Vasa huvudhälsostation. Hon rehabiliterar barn och gör bland annat bedömningar av finmotorik och gestaltning. Tidigare jobbade hon med samma sak i Esbo. – Det var gården i Storbacka, Pedersöre, som drog mig tillbaka till Österbotten. Jag vill spendera tid på gården och det var ganska svårt då jag bodde i Esbo, säger Pi. Pi är uppvuxen i Smedsby, Korsholm, men under sin barndom tillbringade hon mycket tid på gården i Storbacka. Där bodde farmor Zaida. – Några av mina lyckligaste barndomsminnen är från gården där ute. Trots att jag just nu inte kan bo där är jag ändå mycket glad att jag fick möjligheten att ta över gården och skogen, säger Pi. Mer erfarenhet hade varit bra Skogen och gården fick Pi i gåva av sin pappa i mars. Pis bror, som bor i Stockholm, hade inget intresse av att bli skogsägare. – Det har länge stått ganska klart att det skulle bli jag och inte min bror som tar över skogen, men att det skulle bli redan nu har jag vetat om i bara knappt två år. För ett par år sedan betydde skogen främst bärplockning för Pi. Hon visste att man behövde plantera och slutavverka ibland, men i övrigt var skogsskötsel i princip obekant. Som skogsägare känner Pi sig därför minst sagt grön. Hon önskar att hon haft mer tid att praktiskt bekanta sig med skogen och skogsbruket tillsammans med sin pappa. Nu var det svårt, eftersom han ofta jobbade i skogen under vardagar då Pi behövdes på hälsostationen i Vasa. Dessutom ligger skogen 120 kilometer från Vasa. – Pappa och mamma, som också bor i Vasa, hjälper mig naturligtvis ännu men jag 22 Skogsbruket 8/2011 skulle gärna ha haft mer i ryggsäcken själv nu när skogen officiellt är min. Jag saknar helt den praktiska erfarenheten man bara får ifall man är med ute i skogen, säger Pi. Vill att skogen ska må bra För fackfolk är Pi säkerligen ett bra exempel på en typisk, ny skogsägare. Hon är ung, bor i stan långt ifrån skogen hon äger och har egentligen ingen erfarenhet av skogsbruk. För Pi är den typiska skogsägaren en man kring 60 år som är självverksam och kanske bor i närheten av sin skog. Att någon som hon själv kunde titulera sig skogsägare hade Pi inte tänkt på. I Pis bekantskapskrets finns heller inga andra skogsägare. – Mina kompisar blev jätteförvånade senaste höst då jag berättade att jag ska gå på Kustens skogscentrals skogskurs. Det var en sak min pappa tipsade om. Då jag satt där kändes det ibland som att jag tagit mig vatten över huvudet, men det var skönt att se att det fanns andra skogsägare i samma situation, säger Pi. Att ta över skogen innebär ansvar och Pi vill visa respekt för vad tidigare generationer åstadkommit. Som skogsägare hoppas hon i framtiden ha både tid och kunskap att klara av en del skogsarbeten själv. – Det skulle vara väldigt gi- Foto: Wikipedia och respekt vande att göra något praktiskt och dessutom en bra motvikt till mitt stillasittande och sociala arbete. Jag vill att skogen ska må bra i mina händer och åtminstone inte sjunka i värde. Skogsbesök på agendan Som ny skogsägare och med begränsade kunskaper i skogsskötsel tycker Pi att det svåraste just nu är att ta tag i telefonen och ringa de fackmän hon vet att hon borde kontakta. – Jag vet att jag behöver råd och hjälp men jag är lite osäker på vart jag ska ringa. Dessutom känns det lite pinsamt och jobbigt att diskutera något jag egentligen inte vet något om. Köper jag tjänster vill jag förstås ha ett visst resultat, men det känns konstigt att kräva det eftersom jag knappast låter speciellt trovärdig. Det följande steget i Pis skogsägarbana är ändå rätt klart. – I höst vill jag åka ut till skogen i Storbacka och faktiskt se var skogsskiftena fysiskt finns. Jag vill jämföra det jag ser mot en skogsbruksplan och jag vill kontrollera ifall det som i skogsbruksplanen blivit imärkt som brådskande faktiskt blivit gjort. m Text och foto: Nina Jungell Igelkott Taggarna på ryggen gör att igelkotten inte liknar något annat däggdjur. När igelkotten vid fara rullar ihop sig till ett klot ställer sig taggarna vinkelrätt ut från kroppen och skyddar effektivt mot många naturliga fiender. E n vuxen igelkott har ungefär 6 000 taggar. På buksidan och större delen av huvudet har igelkotten vanligt hår. Taggarna är ombildade rygghår som den använder för att försvara sig mot fiender. Inför en annalkande fara rullar den ihop sig till ett klot. Redan när igelkotten är två veckor kan den rulla ihop sig till ett klot. Igelkotten är aktiv på natten och äter alla sorters små djur som den stöter på – insekter, daggmaskar, sniglar, grodor, ungar av möss, sorkar och markhäckande fåglar. Den kan till och med döda och äta huggormar. Igelkotten livnär sig också på bär och svamp. Under sommaren kan den i det närmaste fördubbla sin vikt, vilket behövs för vintervilan. Innan kylan och vintern kommer har igelkotten bråda dagar med att bygga ett bo som både ska isolera mot kyla och hålla undan fukt och regn. Av löv, gräs och kvistar bygger den ett bo under en buske, i en kompost eller ibland under ett uthus. Där ligger den hoprullad under vinterhalvåret. Kroppstemperaturen sänks ner till fem grader och andningen minskar från 40–50 andetag per minut till omkring 9 per minut. m Källa: Aktivt Skogsbruk 3/2011, Sydved Fem snabba val av Pi Nord Plocka bär – Plocka svamp Riktig julgran – Plastjulgran (Ingen alls, jag hänger ljus slingor utomhus istället.) Bastu med björkkvast – Bastu utan björkkvast Lingon – Blåbär Skida i skogen – Vandra i skogen Skogsbruket 8/2011 Världsrekord i skogsplantering Närmare 7 000 personer lyckades sätta 64 096 trädplantor i jorden på 15 minuter och bräckte därmed det gamla världsrekordet med besked. Bedriften ägde rum på Filippinerna. Prestationen utgjorde inledningen på ett omfattande återbeskogningsprogram. Avsikten med återbeskogningen är att förhindra jorderosion och att återställa kvaliteten på vattentäkter. Källa: Skogsland 23 Jakt på min mark? M ånga markägare har överlåtit jakträtten på sin mark åt ortens jaktvårdsförening. Så har tidigare generationer gjort och det har fortsatt enligt samma principer trots ägarbyten. Du beslutar om det jagas på din mark Rätten att bedriva jakt och att bestämma om hur det jagas tillkommer markägaren. Som markägare kan du utarrendera jakträtten helt eller delvis och även förbjuda all jakt på din mark. God jaktetik skapar förtroende mellan jägare och icke-jägare. Med jakt kan vi hålla balansen i naturen. En för stor viltstam kan förorsaka skador. För stor älgstam leder till omfattande älgskador i trafiken och i ungskogar och för många minkar leder till att beståndet av sjöfåglar och hönsfåglar decimeras. Jakt ger också viltkött. Vi finländare äter i snitt 2 kg viltkött per person och år, främst älgkött. Det mesta viltköttet använder jägarna själva. Jakträtt kan inte utarrenderas i andra hand Du har rätt att kräva att få ett skriftligt avtal om jaktarrende. Avtal om jaktarrende ingås Foto: Fotoakuten Som markägare är det du som bestämmer om det jagas på din mark eller inte. Om du inte själv jagar, kan du arrendera ut jakträtten helt eller delvis. Och du har rätt att kräva ersättning för jaktarrendet. för bestämd tid eller tillsvidare. Ett arrendeavtal som har ingåtts till vidare, kan du säga upp när som helst. Arrendatorn får inte utan samtycke av den som arrenderat ut jakträtten överföra sin jakträtt på tredje man eller arrendera ut sin jakträtt eller en del av den i andra hand. När du utarrenderar mark både för hjortdjursjakt och jakt på småvilt, kan du begära 1 euro/hektar/år som jaktarrendeavgift. Vad kan jag begära i jakt arrende? Storleken på jaktarrenden kommer ständigt upp till diskussion inför ett nytt jaktår. Jaktåret börjar 1.8 och slutar 31.7. Det finns inga rekommendationer varken från jord- och skogsbruksorganisationer eller från jägarorganisationerna om storleken på jaktarrenden. Som utgångspunkt kan markägare använda de arrendeavgifter som skogsbolagen kräver när de arrenderar ut jakträtten på sina marker. Till exempel UPM kräver 1 euro/ hektar/år av den som arrenderar mark både för hjortdjursjakt och också jakt på småvilt. Om arrendet omfattar enbart hjortdjursjakt är arrendet 50 cent/hektar. Ett annat alternativ är att markägaren begär att få en viss mängd älgkött per år av det jaktlag som har arrenderat marken. Hur mycket kött det ska vara och av vilken kvalitet, bör skrivas in i arrendeavtalet. Enklast är det att omvandla ovannämnda hektaravgifter till kött utgående från ett kilopris på omkring 10 euro/kilo. Skriv gärna in i kontraktet att det förutom maletkött också ska ingå stek- och filébitar. Om arrendatorn försummar att betala arrendeavgift, får den som arrenderar ut jakträtten häva avtalet om jaktarrende så att det genast upphör. Blankett för jaktarrendeavtal Ny ägare kan säga upp jaktarrende Om ett jaktarrendeområde eller en del av det säljs eller överlåts till någon annan, får områdets nya ägare säga upp avtalet om jaktarrende så att det upphör att gälla på det sätt som stadgas om jaktarrendeavtal som gäller tills vidare. Om den nya ägaren inte utnyttjar sin uppsägningsrätt inom tre månader från det han fått kännedom om arrendeavtalet, förblir arrendeavtalet dock i kraft. Arrendatorn får vidta viltvårdsåtgärder på jaktarrendeområdet, om något annat inte överenskommits. Vinterutfordring och utplacering av saltstenar hör till de vanligaste viltvårdsåtgärderna. m Text: Gerd Mattsson-Turku Du kan ladda ner en blankett för jaktarrendeavtal från Finlands Viltcentrals hemsidor, som innehåller alla viktiga saker som det är bra att ha i skriftlig form. www.riista.fi (välj På svenska) > Tjänster > Blankettjänst > Jaktarrendeavtal 24 Skogsbruket 8/2011 Gudamat i våra skogar I Japan är svampen matsutake ett måste på matbordet för att det ska kännas som en riktig höst. Priset på svampen kan nå astronomiska summor, över 500 euro per kilo. Samma svamp finns också här i Finland, men vi använder den inte. Matsutake bildas av orden matsu som betyder tall och take som betyder svamp. På svenska har svampen fått namnet goliatmusseron. Skörden har rasat Ännu på 1940-talet skördades upp till 12 miljoner kilogram matsutake i Japan. Skörden har rasat och ligger Kännetecken De viktigaste kännetecknen är följande: svampen är stor och har fast vitt kött, skivorna under hatten är vita, hatten har stora mörkt rödbruna fjäll (påminner om en våt kalv), foten på unga svampar täcks av en hinna, en söt och kryddig doft. Foten finns alltid djupt ner i marken, om hela svampen verkar växa ovanpå markytan är det frågan om någon annan svamp. m Foto: Metla/Eira-Maija Savonen idag kring 200 000 kilo. Man har inte kunnat peka ut någon enskild orsak till raset. För att täcka efterfrågan på matsutake importerar Japan svamp från Kina och Syd-Korea. Det har också förekommit import från norra Sverige. Exportprodukt? De höga priserna som betalas för goliatmusseron väcker förstås tankar om möjligheten att inleda export av svampen till Japan. Skogsforskningsinstutet inledde 2006 ett forskningsprojekt i norra Satakunda och Tavastland för att kartlägga svampens förekomst och möjligheterna till export. Projektet har sedan utvidgats för att omfatta hela Finland. Logistiken är en svår nöt att knäcka. Svampen borde nå de japanska kunderna inom tre dagar från det att den plockats. Men eftersom svenskarna lyckats kan det Goliatmusseronen är en stor svamp som inte genast angrips av sniglar och larver. När den blivit så här stor är den lätt att hitta och känna igen. ju inte vara omöjligt att starta export från Finland. Vanligare än man trodde Intresset för svampen överraskade forskare Eira-Maija Savonen på Skogsforskningsinstitutet när projektet startades. Det första informationsmötet i Parkano lockade 120 Foto: Metla/Ville Puranen J apanerna har en mycket lång tradition med matsutake. Svampen nämns i texter som bevarats ända från 700-talet. Matsutake har fått en alldeles speciell gloria i Japan. Svampen ansågs vara gudarnas mat och det var endast den kejserliga familjen som fick njuta av delikatessen. För alla andra var matsutake förbjuden frukt. Idag är den för många oumbärlig för att den rätta känslan av höst ska infinna sig. Som med andra delikatesser kan priserna skjuta i höjden när efterfrågan är betydligt större än utbudet. Priset för förstklassig färsk svamp kan som bäst nå 600–700 euro per kilo vid auktioner. Goliatmusseronen är en stor och kraftig svamp med fast vitt kött. Skivorna under hatten är vita och som ung täcks foten av en hinna. Hatten täcks av stora mörkt rödbruna fjäll. Skogsbruket 8/2011 personer när arrangörerna hade räknat med ett tjugotal. Intresset har fortsatt och det är många som gått på kurs och lärt sig känna igen svampen. Som en del av projektet tar man emot information om var goliatmusseron hittats. I år kom den första rapporten den fjärde augusti av en svampplockare som hittat goliatmusseron i Pemar. Växer i tallskogar Goliatmusseronen lever i symbios med tall och trivs i sandiga tallskogar och på karga hällmarker. Svampen kan hittas i karga tallskogar där marken är täckt av renlav och väggmossa. Den börjar komma upp i slutet av juli och kan plockas till början av oktober. Har man en gång hittat ett ställe kan man räkna med att goliatmusseronen kommer upp förr eller senare under hösten. m Om du hittar goliatmusseron får du gärna anmäla det på adressen: www. metla.fi/tutkimus/matsutake Text: Johnny Sved 25 Översikt över virkesmarknaden Stort behov av virke – marknadsutsikterna är ändå osäkra Å r 2011 har hittills varit gynnsamt för den finska skogssektorn. Rörelseresultaten för de största bolagen stannade under andra kvartalet på en hög nivå och läget var bättre än i våra konkurrentländer. Leveransvolymerna och priserna har utvecklats positivt inom skogsindustrin och på virkesmarknaden. Massa- och kartongprodukter har varit exceptionellt lönsamma produkter. Ur skogsägarnas synvinkel är träindustrins svaga lönsamhet oroväckande. Hösten innehåller ändå stora frågetecken. De ekonomiska oroligheterna i USA och EU påverkar oss starkt. Det är möjligt att det blir en global nedgång som kan bli ännu större än 2008. Osäkerheten påverkar hela skogssektorn och bolagen har förutspått något försvagade utsikter för framtiden. En recession har verkningar på bl.a. annonsering och byggaktiviteten och därigenom även på efterfrågan på skogsindustriprodukter. Sågverken i Finland har för tillfället en bättre konkurrenskraft jämfört med stora delar av omvärlden och framför allt med de svenska bolagen. Den inhemska marknaden uppvisar en rätt god efterfrågan på olika träprodukter. Efterfrågan på flera stora exportmarknader har däremot varit relativt svagt, främst p.g.a. fortsatt låg byggaktivitet. Relativt högt utbud pressar också priserna på sågade trävaror då efterfrågan är begränsad. Trots en liten försvagning av massamarknaden är marknaden ur producenternas synvinkel fortfarande mycket stark. Förhållandet mellan utbud och efterfrågan är i bättre jämvikt för barrmassa än för lövmassa, vilket bland annat syns i jämförelsevis mindre lager barrmassa än lövmassa. Massapriset har sjunkit flera veckor i följd, men priset ligger fortfarande 50 dollar högre än vid årsskiftet. Skogsindustrin r.f:s medlemmar köpte under veckorna 1-31 knappt 11 miljoner kubikmeter. Enligt prognoser är årets inköpsbehov cirka 30 miljoner kubikmeter. Det innebär att virkeshandeln varje vecka under resten av året borde komma upp till i genomsnitt 1 miljon kubik- meter virke. I fjol blev det fart på virkeshandeln efter stormarna. i höst är det skogsindustrins virkesbehov som bestämmer farten inom virkeshandel. Där finns utmaningar för alla aktörer inom virkeshandel. Förhoppningsvis flyter virkeshandeln under hösten på ett sådant sätt att import av virke inte kommer att ersätta inhemskt virket. Det är till fördel för hela skogssektorn. Importen av rundvirke under de första fem månader 2011 var drygt 4 miljoner m³, åtta procent mer än samma period i fjol. Framför allt har importen av massaved och flis ökat. m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje. Oljepriserna har stigit brant Bränslets pris i värmeproduktion Bränslepriser, juni 2011 A Konsumentpris Frästorv B Skatter och avgifter euro/MWh (inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift dvs. kolumn B) D E C Bränslets pris 3 mån. glidande 12 mån. glidande medelvärde medelvärde euro/GJ euro/MWh euro/MWh euro/MWh 6) - transport ca 50 km 11,5 euro/MWh 1,9 3,2 11,5 11,6 10,4 - transport ca 100 km 12,7 euro/MWh 1,9 3,5 12,7 12,7 11,6 Stycketorv Pris för storkonsumenter Medelpris 8) Lös pellets för storkonsumenter 6) 7) Skogsflis 7) Träpelletar Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift ingår. Obs. Bränslen inom elproduktion är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E ska värdet i kolumn B avdras. 8) 18,5 euro/MWh 0,0 5,1 18,5 18,6 18,3 35,7 euro/MWh 0,0 9,9 35,7 35,8 35,6 Nominalla priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. m €/MWh 100 95 90 85 80 Nominella priser exkl. mervärdesskatt för bänslen i värmeproduktion 75 70 65 60 55 50 45 Lätt brännolja Träpelletar Tung brännolja Naturgas 40 Skogsflis 35 Stenkol 30 25 20 15 10 5 Frästorv Den fullständiga statistiken över bränslepriser hittar du på Skogsbrukets webbsajt under rubriken ”Skogsbruket för prenumeranter”. Loginuppgifterna för att öppna sidan finns på fakturan. Du kan också beställa dem via redaktionen. m Källa: Pöyry Energy Oy. 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 26 Skogsbruket 8/2011 Virkespriser Rotpriser vecka 32 Hela landet Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 58,48 q 47,52p 50,92 q Granstock 59,82 q 49,35 p 51,28 q Björkstock 45,74 q 37,19 p 39,75 q Tallmv*) 18,60 p 15,10 q 15,70 q Granmv 21,15 q 16,85 p 17,58 p Björkmv 18,37 p 14,45 p 15,04 p Tallsmåstock 27,53 p 21,07 p 23,30 q Gransmåstock 29,31 p … 24,97 p p q stigande sjunkande *) mv=massaved Södra Finland p q stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 60,30 q … 51,64 q Granstock 60,42 p 50,70 q 51,49 p Björkstock 42,48 q … … Tallmv 18,30 q 14,98 p 16,28 p Granmv 21,95 p 17,40 q 18,14 q Björkmv 18,81 p 13,99 q 15,57 p Tallsmåstock … … … Gransmåstock … – … Södra Österbotten Första gallring Senare gallring Tallstock 58,13 p 46,80 p 48,85 p Granstock 58,53 q … … q stigande sjunkande Björkstock … … … Tallmv 18,79 p Granmv 20,53 p … Björkmv 18,61 p 15,98 p 15,50 q Tallsmåstock 27,22 q … 21,96 p … … – Gransmåstock 15,51 q 15,62 q 16,53 p Leveranspriser vecka 32 stigande sjunkande Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Hela landet Södra Finland Södra Österbotten Tallstock 59,92 p 60,99 p 59,91 p Granstock 61,30 q 64,67 q 61,19 q Björkstock 46,81 p 45,93 p Tallmv*) 31,13 q 32,04 q 31,66 p Granmv 33,32 q 34,70 p 32,47 p Björkmv 31,69 q 32,85 q 32,12 p Tallsmåstock 39,78 q … … … – … p q Gransmåstock På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. m Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Slutavverkning p I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. … *) mv=massaved Skogsbruket 8/2011 27 Foto: Fotoakuten Det finns skog i skärgården också Vid en båttur genom vår vackra åboländska skärgård tänker vi knappast på att skogsägarna på öarna försöker bedriva ett mer eller mindre aktivt skogsbruk. Förutsättningarna är inte de bästa och medmänniskornas åsikter, praktiska arrangemang och skogens utseende kan sätta käppar i hjulen för avverkningsplanerna. S kogarna är olika i den inre, mellersta och yttre skärgården och därmed också förutsättningarna för skogsbruk. Längst ut finns inte annat än vindpinade, korta tallar och buskliknande enar. De få träd som har funnits har redan för flera hundra år sedan använts vid skeppsbyggen. I mellan- och innerskärgården hittar vi redan träd som kan kallas skog. I innerskärgården kommer våren tidigare än i ytterskärgården och sommaren är varmare. Vattnet gör att luftfuktigheten är hög. Luftfuktigheten är extra viktig eftersom nederbörden i de yttre delarna av skärgården ofta är liten. Marken är bergbunden och präglas av smala djupa dalar och berg i dagen. Små blötare partier återfinns ofta, då 28 vattnet blir instängt innanför bergsplatåerna. Träden är ofta vindpinade och har en hög andel tjurved*). Träden i skärgården är dessutom betydligt kortare än på fastlandet, vilket betyder mindre virke per hektar. Kvaliteten är inte den bästa, men virket innehåller en stor andel kärnved, som är till stor fördel vid rätt användning. Lägre virkespriser i skärgården Där det saknas färjförbindelse är man tvungen att transportera virket till fastlandet med pråmar. Vid virkesaffärer är det en relevant skillnad i köpkraften och prissättningen om avverkningsplatsen saknar fast förbindelse. Prisnivån i skärgården varierar inte lika starkt som på fastlandet. Överlag kan skogsägarna räkna med att få ungefär 60 procent av priserna på fastlandet. På grund av milda vintrar utförs så gott som all avverkning på sommaren. Avverkningskontrakten görs normalt upp på tre år. På fastlandet är två år det normala. I skärgården är det så gott som omöjligt att få endast ett par hundra kubikmeter sålda, vilket betyder att skogsägarna antingen måste samarbeta med grannen eller låta avverka lite mera på en gång. Det räcker dessutom inte med en stor virkesmängd. Om virket skall transporteras vidare med pråmar måste det finnas en tillräckligt djup lastningsplats, dessutom måste körstråket ut till pråmen gå på bärande mark. Vid avverkningsplaneringen lägger man också snabbt märke till att grundkartorna sällan stämmer ute i skärgården och det gör arealbestämningen besvärlig. Sjötransporterna är besvärliga för skogsmaskinentreprenörerna som är engagerade i själva avverkningen och även för de som utför förhandsröjningen och markberedningen. De måste få skild ersättning för transporter och extra tidsåtgång. Annorlunda avverkningssätt Naturen ute i skärgården är känslig och toleransnivån bland medmänniskorna är troligen lite lägre. Den som avverkar ute i skärgården har allas ögon på sig. Ofta blir det lite längre mellan gallringarna och således blir de lite kraftigare när de väl görs. Skogsbruket 8/2011 Skog på berg lämnas i regel orörd vid avverkningar. Förnyelseavverkningarna utförs ofta genom avverkning i skärmställning. Luftfuktigheten skapar ett gynnsamt mikroklimat för frögroningen och ett tätare övre skikt hindrar en alltför kraftig gräsbildning. De många soltimmarna i skärgården gör dessutom att frökvaliteten ofta är god. Vid avverkningar som gränsar till stranden lämnas en strandkappa. En cirka 25 meter bred remsa lämnas både oröjd och oavverkad. På så sätt begränsas insynen och kappan förhindrar dessutom i viss mån en eventuell urlakning av näringsämnen ut i vattnet. Framtidstro Att äga skog ute i skärgården är ingen lätt uppgift. Mångas åsikter skall tas i beaktande och många kriterier skall bli uppfyllda innan virket är hugget och vid fabrik. Det finns ändå ett stort växande virkesförråd ute i skärgården och det är glädjande att allt fler virkesuppköpare har börjat visa intresse för skärgårdsvirket. En stor del av skärgårdsskogarna är skötta och har på inget vis glömts bort. Allt fler skogsägare i skärgården har dessutom börjat utnyttja METSO-programmet och kan på så sätt skydda skogar som länge stått orörda. Man kan bara hoppas att alla skötselåtgärder, som idag är lite dyrare och mer omständliga i skärgården än på fastlandet, kommer att betala sig tillbaka då industrin insett hur värdefullt skärgårdsvirket är. m *) tjurved = Då ett träd växer på en sluttande markyta eller utsätts för en dominerande vindriktning belastas stammen ensidigt. Trädet börjar då producera andra slags celler, annan typ av ved s.k. tjurved, för att motverka snedbelastningen på stammen. Tjurveden är mörkare, hartsrikare, tyngre och hårdare än den normala veden. Tidigare har man använt sig av tjurvedens egenskaper på flera sätt. Av tjurved från tall har man tillverkat skidor och medar eftersom de gled väldigt bra. Samerna har använt tjurved som pilbågsvirke. Dessutom har krokvuxen tjurved använts till olika båtdelar. Text och foto: Siv Vesterlund Vid avverkningar i skärgården lämnas en drygt 20 meter bred remsa längs stränderna orörd. Skogsbruket 8/2011 29 Köp & Sälj På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa nejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom rådet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons ören betjänar. 30 Månadens Tok – Nu när ni har munnarna fulla med vispgrädde hoppar ni bara framför viltkameran och jag garanterar att vi får en lugn höst i skogen! Visste du att… Visste du att… Alen har ansetts vara ett mystiskt träd och framför allt klibbalen då den bär kottar, fäller bladen gröna som sedan blir svarta och den har en rödaktig sav. Den blödande alstubben var mycket illa varslande och skulle medföra att blod skulle flyta före årets slut. m Blockfält kallas ibland för djävulsåkrar. Förr trodde man att djävulen kastat dit alla stenar. I dag vet vi att platserna oftast är forna stränder och att stenarna blivit kvar då vågorna sköljt bort allt annat material. m Stora Enso bygger nytt i utlandet Stora Enso inledde 2011 med två stora investeringsbeslut. I Uruguay bygger Stora Enso en cellulosafabrik tillsammans med det chilenska cellulosa- och pappersföretaget Arauco. Investeringen uppgår till ungefär 1,4 miljarder euro. I Polen vid sin fabrik i Ostroleka bygger Stora Enso en ny pappersmaskin för tillverkning av wellpapp. Efterfrågan på moderna lättviktiga wellpappförpackningar ökar i snabb takt. Returfiber är den dominerande råvaran för wellpappförpackningar och fortsätter att vinna marknadsandelar från nyfiber. Investeringen uppgår till 270 miljoner euro. m Källa: papernet.se Skogsbruket 8/2011 Försäkrad produktivitet med utökad maskinskydd Flexibelt skydd John Deeres utökade maskinskyddet tar vid där standardgarantin tar slut. Det är en trygghet som ger dig möjlighet att överblicka framtida konstader. Du kan välja mellan tre nivåer av utökat maskinskydd och du kan också välja under hur lång tid du önskar skyddet. Produktivitet och driftsäkerhet Regelbunden service utförd av fackmän ger en högre produktivitet, högre kvalitet på ditt arbete och högre teknisk utnyttjandegrad. John Deere är en trygg partner när det gäller service och eftermarknadsstöd, med ett omfattande servicenätverk, som utför din service sakkunnigt, på rätt tid och med originaldelar. SAFE-avtalet innehåller även återkommande maskintrimningsdagar för att nå optimala prestanda, och förebyggande underhåll genom oljeanalyser. John Deere Forestry Oy – PL 472, Tampere – Puh. 020 584 166 – ForestryFinland@JohnDeere.com www.JohnDeere.fi * . QG7 1 * CÉ Skogsbruket för 50 år sedan C U S Föreningen för Skogskulturs DVD om hur skogsbruket tedde sig för femtio år sedan har blivit en succé. Du har ännu möjlighet att beställa en DVD. Priset är 20 euro. Filmens längd är 35 minuter. Kontakta Guy Karlsson, hans telefonnummer är 020 772 9042 och e-post guy.karlsson@tapio.fi.
© Copyright 2024