1. No category

Nr 6
2011
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
CeXe[\`[„\i
]i]i\kX^\k
;\^i€m[\
^iek^lc[
BipjjX
m`ee
M`c[
alcYl]]„
J‚ÔoXi[l
m`ckmXkke\k
8`eXj
jep^^X
_p^^\
Vi räknar rätt
på bränsleförbrukningen!
Hur mycket diesel skogsmaskinen förbrukar per timme är ointressant om inte
förbrukningen slås ut på maskinens prestation. Därför mäter vi istället alltid
bränsleåtgången per producerad kubikmeter på både skördare och skotare.
Det är det rätta sättet att räkna på!
Erik Östergren och hans teknikerkollegor är också experter på att analysera
och optimera din JD-maskin. De vet hur man jagar varje möjlig cl diesel i
besparing. Till sin hjälp har de ett fantastiskt verktyg som ingen kan mäta sig
PHGş7LPEHU/LQN)DVWGHWYLVVWHGXQRJUHGDQ7LPEHU/LQNƟQQVMXLYDUHQGD
skogsmaskin från John Deere.
JohnDeere.se
Nr 6
2011
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
INNEHÅLL
CeXe[\`[„\i
]i]i\kX^\k Nummer
6 2011
Nästa nummer utkommer 9 februari
TEMA: Föryngring
BipjjX
m`ee
;\^i€m[\
^iek^lc[
M`c[
alcYl]]„
J‚ÔoXi[l
m`ckmXkke\k
8`eXj
jep^^X
_p^^\
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-482 80 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Annonsmaterial:
annons.visk@lrfmedia.lrf.se
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
”Navigatörerna” på bilden har en nyckelroll i Södras framgångsrika arbete med att höja produktiviteten. Från vänster
Johan Andersson, Liv Hagner, Marie Andersson, Johan AlvarsSidan 18
son, Erik Karlsson, och Janne Wieger.
5 LEDARE: En dyster historia
för jordbrukskooperationen.
6 PROFILEN: Möt Janne
Björck, vd i Norrskog.
10 NÄRINGSPOLITIK: När
debatt övergår i dialog har vi
kommit långt på väg.
12 VATTEN: Goda chanser
att få bidrag till viltvatten.
16 FORSKNING: Ny teknik
för bättre markberedning.
17 NYHETER: Gruvföretag
betalar för klimatinriktad
skogsskötsel.
18 FÖRETAGANDE:
Produktivitetsarbetet en av
nycklarna till Södras framgångar.
24 FORSKNING: Lena
Gustafsson bjuder in till
debatt.
26 NYHETER: Mer
marknadstänkande på skogsavdelningen.
28 INTERNATIONELLT: Kina lär av den
svenska skogsägarrörelsen.
31 SKOGSSKÖTSEL:
Fem praktiska tips.
32 JULMAT: Med vildsvin
på julbordet.
34 TEKNIK: En bäver
i röjningarna.
36 MARKNAD:
Dyster prognos för
byggandet.
Flispriset nära toppen.
HAMPUS Konradsson är en av
eleverna på landets naturbruksgymnasier, med utomordentligt
goda chanser att få jobb efter
utbildningen. Han tränar med
motorsågen genom att göra en
Sidan 40
fågelholk.
OXEN
MINILUNNARE
40 UTBILDNING:
Goda chanser till jobb
efter naturbruksgymnasiet.
50 NAMN & NYTT: Tio
ambassadörer i skogen.
51 BÖCKER: Läs och
tittartips under julhelgen.
54 KRÖNIKAN: Vi
behöver mer bioenergi för
att nå EU-målen.
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 6/11
3
Omslagsfoto:
Pär Fornling
Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukaren
PATU drivna skogsvagnar med lastareor från
1,8 till 3,15 m2 och totalvikter från 9 till 15 ton.
Unik drivning med jämt anläggningstryck.
PATU stegmatare gör din traktor till en
effektiv skogs processor i gallringsskogen.
Kvistar, kapar och lägger i högar.
KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar 600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm.
Två modeller för montering med traktor,
skogsmaskin eller lastbil.
KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN
Ryhovsgatan 2
553 03 Jönköping
www.rosenqvistmaskin.se
036-32 73 00
orfar var med och startade en liten
mejeriförening. Det var inget särskilt
med det. Massor av bönder i hans
generation gjorde samma sak.
Därför är vi många som som känner både sorg
och ilska när vi tittar ut över dagens jordbrukslandskap och spillrorna av en kooperation som
byggdes under några generationer och föröddes på
något årtionde.
Hur i hela friden kunde det gå så illa?
M
ETT UPPENBART svar är klantigt företagande.
Milko är det senaste offret, men den nu utraderade
kooperativa slakten är ett värre exempel.
I kampanjen inför EU-medlemskap förutsåg
branschföreträdarna trosvisst att svensk kvalitet
skulle ge ett mervärde, inte bara här hemma utan
även på Europamarknaden. Godnatt.
Lösningen på alla problem blev konstiga
fusioner och sammanslagningar. Varumärken
spelades bort som dåliga givar i ett pokerspel.
MAN KAN nog säga att mål och medel ofta bytte
plats. Bönderna blev en stödtrupp till industrin
i stället för tvärtom.
Tanken går till Arla. Det är förvisso (i kontrast
till slakterierna) ett framgångsrikt företag. Men
frågan är hur mycket en krympade skara medlemmar fått ut av den resan.
Det kan lätt gå på det sättet genom en olycklig
kombination av driftiga affärsledningar och
relativt svaga styrelser. Och Skånemejerier (med
den ännu olyckligare kombinationen svag styrelse/
svag ledning) håller på att sälja dödsboet till
fransmännen.
Expansion är inte allena saliggörande. Pyttelilla
Falköpings mejeriförening räknades ut en gång i
veckan under 1980-talet, men lever och frodas
fortfarande till glädje för sina medlemmar.
Kanske är det en modell för omstart av jordbrukskooperationen.
Också när det gäller Lantmännen är det påtagligt hur några små fristående föreningar gynnar
sina medlemmar, medan merparten fusionerat in
sig i ett grått töcken, även om det i ärlighetens
namn nu görs en del för att skärpa medlemsprofilen.
OCKSÅ skogsägarrörelsen har fått sina blåtiror, men är ändå ett
VI SKOGSÄGARE 6/11
undantag. Det är angeläget att fundra över varför.
Ämnet är värt en avhandling, men här är en fyrklöver med grundläggande skillnader.
1. Skogsägarföreningarna har alltid varit utsatta
för konkurrens från bolag och andra alternativ.
Monopol är sällan bra och den egna industrin
behöver inte vara större än att den kan påverka
marknaden positivt.
2. Organisationen med skogsbruksområden är
utmärkande. Här finns ett aktivt lokalt nätverk
som kan sättas på fötter i allt från bekämpning av
barkborrar till att tända vårdkasar för äganderätten. Och självklart vara en kugge i föreningens
affärsverksamhet.
3. Grunden är stabil med många små skogsägare som vinner på att samverka hela vägen, från
att utveckla skogsgården till virkesaffärer. Förutsättningarna är annorlunda om potentialen är
8 000 mjölkbönder eller 200 000 skogsägare.
4. Det gäller att anpassa affärsmodellen i tiden.
Medan jordbrukets idédebatt självdog drev skogen
på för insatsemissioner, ränta på insatserna och att
åsätta kapitalet ett värde.
UTVECKLINGEN måste fortsätta. Utmaningen
att profilera sig är faktiskt större nu än i
kooperationens barndom. Då gick man
samman för att över huvud taget bli av
med råvaran. I dag rycker och
sliter industrin i varje pinne.
Men likväl förblir den
enskilde skogsägaren alltid
liten på marknaden. Även om
skogen säljer sig själv bör det
vara uppenbart att
samverkan ger
fördelar både på
marknaden och i
näringspolitiken.
Och det gäller det
att visa.
I grunden är det
samma sak som drev
morfars generation.
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
Dyrköpta läxor
PROFILEN
;\cXbk`^_\k
c\[fi[]iEfiijbf^jm[
Delaktighet är ett
nyckelord för Norrskogs
nye vd Janne Björck.
Han lever som han lär
och delar med sig av
en lyckad idé för att få
sonen involverad i skogsText & foto: Pär Fornling
gården.
M
i hälsar hastigt, utan att skaka
hand. Det får vänta lite eftersom
händerna är alldeles blodiga.
– Vi fick ett rådjur under morgonen som
måste tas om hand, säger Janne Björk lite
urskuldande och stegar bort till skogsbrynet.
Sida vid sida tar sig Janne och sonen Johan an uppgiften. De arbetar målmedvetet
tillsammans, med gryningens gemensamma jaktupplevelse i färskt minne.
Pappa, som höll i bössan den här morgonen, leder jobbet med van hand. Radarparet trivs uppenbarligen med arbetsgemenskapen.
De är faktiskt bägge skogsägare, som
delat många upplevelser här i Solebo, ett
par mil utanför Sala.
NÄR JOHAN var tio år fick han två hektar
av den 35 hektar stora skogsgården.
– Det är ett eget skifte, som ligger vid
sidan av den andra marken. Där bestämmer
Johan allt på egen hand om plantering,
gallring, avverkning och annat som har
med skogen att göra.
– På det här sättet kan jag dela mitt största intresse med min son, berättar Janne,
när vi en stund senare sitter inne i den
rejäla jaktstugan.
Huset från 1800-talet har fått en omfattande, men varsam, renovering. Den gamla rustika känslan finns kvar.
Johan får fyr i rörspisen och slår sig ner
N Norrskog
Föreningen har drygt 13 000 medlemmar.
Förädlingsindustrin finns samlad i NWP
(Norrskog Wood Products) som är ett
helägt dotterbolag.
NWP sågar 450 000 kubikmeter och
omsätter 1 miljard kronor.
I koncernen ingår tre sågverk och två
hyvlerier.
6
Det knastrar hemtrevligt från kaminen i
jaktstugan, medan Janne Björk och Johan
samtalar om dagens händelser
vid bordet.
– Det är extra roligt att åka hit nu när jag
har något eget. Då är det en helt annan grej
att se hur plantorna växer och diskutera
vad man bör göra, säger Johan, som är 16
år och går första året på gymnasiet.
ATT INVOLVERA och utveckla medarbetare är också något Janne lyfter fram i
sitt nya arbete på Norrskog. En av de första åtgärderna var att tillsammans med
personalavdelningen räkna ut hur många
års skoglig erfarenhet det finns i föreningen.
Det blev 300 manår!
– Kunskapen är väl fördelad mellan
yngre medarbetare, med de senaste forskningsrönen i bagaget, och äldre medarbetare med lång erfarenhet.
– Nu ska vi ta tillvara hela gruppens
kompetens för att serva medlemmarna med
bra råd och stöd i deras arbete med skogsgården.
JANNE BJÖRCK lägger inte tonvikten
på virkesaffärerna, utan talar mer om att
vara en bra partner hela vägen, från planta
till stubbe.
– Är vi bra på allt det andra kommer
virkesaffärerna också.
Både tjänster och budskap tror han kan
”
Behoven
skiftar och vi
ska ta fram tjänster
till alla målgrupperna.
behöva förändras och anpassas efter målgrupperna. En skogsägare som bor på sin
gård och själv är aktiv i arbetet har inte
riktigt samma behov som medlemmen i
Stockholm eller Malmö, med många mil
till gården.
– Vi behöver inte minst vässa oss då det
gäller den fjärdedel av medlemmarna som
inte bor på gården, säger Janne Björck.
I samma veva lyfter han fram kvinnorna
och de yngre skogsägarna.
– Behoven skiftar och vi ska ta fram
tjänster till alla målgrupperna.
NÄR HAN TIDIGARE i höstas tog ste-
get från ett traditionellt aktiebolag till föreningen var det inte bara byte till en ny
bransch utan också en ny kultur.
Att arbeta i ett medlemsägt företag ställer speciella krav.
Det räcker inte att ha kontakt med några
få stora delägare. I Norrskogs fall handlar
Fortsättning nästa sida
VI SKOGSÄGARE 6/11
Det är inte bara skogen som förenar.
Johan började följa med pappa på
jakt redan när han var fyra år.
VI SKOGSÄGARE 6/11
≤P≥
Fortsättning:
PROFILEN
Delaktighet ledord
för Norrskogs vd
det om 13 000 medlemmar med en röst
vardera.
– Jag har tidigare erfarenhet av
medlemsägda företag, om än betydligt
mindre. Arbetssättet är lite annorlunda,
men behöver inte vara långsammare. När
väl olika saker är förankrade går det att
agera snabbt och det är en styrka med
många medlemmar som känselspröt ut på
marknaden.
– För medlemmen gäller det att hålla
reda på rollerna och ha rätt keps på sig vid
rätt tillfälle. En roll är som medlem och
kund, en annan som ägare i styrelsen och
en tredje som förtroendevald i skogsbruksområdet.
INDUSTRIN MED tre sågverk och två
hyvlerier har det tufft, men Janne Björck
räknar med ett positivt årsresultat för
NWP (Norrskog Wood Products).
– Målet är att gå med vinst över en
konjunkturcykel, vilket är viktigt. Men
industrin har också ett stort värde när det
gäller företagets samlade kunskap. Det
betyder mycket att känna av marknaden och
exportera till 30 olika länder i världen.
– Ett annat område, som jag tror växer
en hel del, är biobränsle.
PÅ ETT övergripande plan är Janne
Björck optimist.
– Det finns otroliga resurser i skogen.
Tänk bara hur tillgångarna kan öka genom
att man sköter röjningarna ordentligt. Det
ger värdetillväxt för skogsägaren och bidrar
i förlängningen till hela Sveriges ekonomi.
Ett sådant område känns roligt att arbeta
med.
Far och son med många gemensamma upplevelser. Här hjälps de
åt med att ta hand om morgonens byte.
;\kYiaX[\d\[
\egcXek\i`e^%%%
Det var en kompis med ett arv i
Dalarna som fick in Janne Björck på
det skogliga spåret.
O Han växte upp i Sollentuna, med en pappa som var
professor i matematik och
mamma med arbete på Socialstyrelsen.
Föräldrarna drog sitt strå
till stacken genom ett aktivt
friluftsliv och att uppmuntra
engagemanget i scouterna,
men kontakten med skogsägandet låg en bit
fram i tiden.
– När jag var 18 år följde jag med en
kompis till Dalarna, där han ärvt skog, för att
8
hjälpa till med plantering. Jag blev biten av det
där och det var roligt att återvända och se
hur plantorna utvecklade sig, berättar Janne
Björck, 54 år.
Han tog examen som civilekonom och ett
av de första jobben var på ett företag som
sålde datorer till mätningsramar på sågverk,
så på sätt och vis har cirkeln slutit sig.
Under vägen har han arbetat i flera branscher, senast som vd på Rentokil (skadedjursbekämpning) och tidigare i förlagsbranschen
(Liber graf).
Tiden delas numera mellan arbetsveck-
orna i Kramfors, hemmet i Stockholm och
skogsgården i Sörmland. Där emellan ger han
sig gärna ut på sjön med familjen, hustru och
son.
Fritiden ägnas också åt att renovera och
snickra. Några resultat från snickarboden är
de fantasifulla lamporna av gamla arbetsredskap i jaktstugan, som syns på bilderna här
intill.
En bok han gärna rekommenderar är
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och musiktipset blir något med Regina
Spector.
VI SKOGSÄGARE 6/11
VI SKA GÖRA
TRÖJOR,
DÄRFÖR BEHÖVER
VI DITT LÖVTRÄ
STOR EFTERFRÅGAN PÅ LÖV I ALLMÄNHET OCH BJÖRK I SYNNERHET
Inom Södra har vi en framgångsrik industriell verksamhet som skapar efterfrågan på
råvara från medlemmarnas skogar. I december startar Södra Cell upp sin produktion av
textilmassa gjord av FSC-certifierad lövmassaved. Dessutom är efterfrågan på björk stor
från Södra Interiör, som omvandlar björkkubben till vackra golv, paneler och träskivor.
Passa på att avverka löv och framförallt björk nu. Vi kan lova dig både bra villkor och en
klok användning av råvaran. Med Södra gör du alltid en god affär.
Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi
dig till rätt person.
www.sodra.com
É
NÄRINGSPOLITIK
AX^kpZb\i[\k€i
\ejkfi]iXd^‚e^
Vi ligger bra till för målen
M
id FN-mötet i Nagoya 2010
kom man överens om en strategisk plan för biologisk mångfald.
Överenskommelsen innehåller tjugo
olika mål med syftet att inspirera länder och intressenter att skapa ramar
för egna nationella och regionala mål.
QQQ
Jag tycker det är en stor framgång
att vi globalt har kunnat enas om hur
vi på lång sikt ska bevara och nyttja
den biologiska mångfalden. Det kan
få stor betydelse bland annat för skogens förmåga att producera olika ekosystemtjänster till gagn för oss alla.
Det kan handla om att leverera virke
och andra nyttigheter, fånga koldioxid
via fotosyntesen eller få renare luft
och vatten.
QQQ
Det är också mycket glädjande att
vi i Sverige har kommit väldigt långt
när det gäller många av de mål som
tas upp i överenskommelsen.
Ett mål som debatterats särskilt
mycket i svensk press under senare tid
anger att minst 17 procent av land och
sötvatten ska bevaras. I dag har mer
än 25 procent av den svenska naturen
lagstadgat skydd, som består av skydd
enligt miljöbalken, Natura 2000-områden eller av lågproduktiva skogar
som skyddas genom skogsvårdslagen.
QQQ
Av svensk skogsmark är ungefär
Drygt en fjärdedel av naturen har lagstadgat skydd.
26 procent av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk. Det
handlar om skydd enligt miljöbalken,
skogsbrukets frivilliga avsättningar
och de lågproduktiva skogarna. Jag
ser det som självklart att inkludera
de lågproduktiva skogarna eftersom de förutom att de ofta har höga
naturvärden, i stor omfattning bidrar
till ekosystemtjänster.
QQQ
Överenskommelsen från Nagoya
innebär också ett mål om uthålligt skogsbruk. Skogsstyrelsen har
tagit initiativ till en utökad dialog
om miljöhänsyn i skogen, vilket vi i
skogsbruket ser mycket positivt på.
Förutsättningarna att nå samsyn bör
vara goda.
Samma inventeringar som visar att
Foto: Pär Fornling
den generella hänsynen brister, visar
också att markägarna lämnar mer
virke i form av generell hänsyn än
vad lagnivån kräver.
En förbättring
av hänsynen
handlar alltså i
första hand om
att prioritera
hänsynen annorlunda! Då behövs
samtal mellan
oss som gör jobbet i skogen och
Skogsstyrelsen
som håller i
skogspolitiken.
När debatt överSten Frohm
går i dialog har
chef LRF
vi kommit långt
Skogsägarna
på väg.
Läs tidigare nummer på
www.atl.nu/viskogsagare
Km‚k`[e`e^XiÆjXddXj`[X
10
VI SKOGSÄGARE 6/11
#%
#
$$$%%#
"%##!#
$!#$%!%#
#!%# $$
lansforsakringar.se/lantbruk
Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag,
alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.
VATTEN
Skogen får nytt liv genom att skapa
ett viltvatten.Till och med fisken
kan sprida sig via luften!
För några år sedan var området på bilden en ordinär granskog med rätt dålig
tillväxt utan något synligt vatten.
Text & foto: Pär Fornling
MXkk\e_a\i
;
et har lämnats ovanligt många
högstubbar på hygget. Annars är
det som vilken avverkning som
Men här kommer inte att växa någon
ny tallskog. Och högstubbarna blir rastplatser för sjöfågel.
helst.
Efter ett ihärdigt regnande är marken
sank på vissa partier, men inte värre än
att man kan klara sig torrskodd med
kängorna. Här finns några imponerande
tallstubbar, fast på det hela taget är tillväxten medelmåttig på de tre hektar som
avverkats.
VI GÅR UPP på en av höjderna i skogsområdet några mil från Älmhult. Markägare Krister Weidenmark blickar ut
över avverkningen och berättar om sin
vision.
– Det här tror jag blir vackert. Jag ska
gå hit, njuta av att vara vid vattnet och
titta på djurlivet, säger han med något
drömmande i blicken.
Förutom det egna nöjet är den biologiska mångfalden vinnare. Krister förlorar framtida skogsproduktion på tre
hektar, å andra sidan stiger den gamla
släktgården i värde. Kalaset beräknas
kosta knappa 200 000 kronor brutto, men
det blir ett betydligt mindre hål i den
egna plånboken.
Allt talar för att Skogsstyrelsen bidrar
>f[XZ_Xej\i]‚Y`[iX^k`ccXec€^^e`e^jbfjkeX[\e
O Möjligheten att få bidrag varierar mellan jordbruk och skogsbruk.
I skogen är grundregeln att markägaren kan få upp till 70 procent
av anläggningskostnaden i bidrag.
MOTIVET FÖR att ge stöd är att det gynnar den biologiska
mångfalden. För jordbruket handlar det också om att minska utflödet av kväve och fosfor till havet.
Det gör att bidragen är generösare.
På jordbruksmark kan man få ett anläggningsstöd på maximalt
100 000–200 000 kronor per hektar, beroende på var i landet
dammen byggs.
Dessutom får markägaren ett årligt bidrag i 20 år på maximalt
4 000 kronor per hektar om året för åkermark och 1 500 kronor
på betesmark.
I SKOGEN hanterar som regel Skogsstyrelsen bidragen.
– Det är förstås en del byråkrati. Grunden för stödet är en budget för kostnaderna. Dessutom krävs kartor på området, samråd
med berörda grannar och liknande.
– Den riktigt tunga byråkratiska hanteringen är om vattnet är
över fem hektar och därmed handläggs av Vattendomstolen. Jag
har ett fall med ett större vatten som fyller många pärmar. Varje
originalhandling kräver 14 kopior och totalt har det blivit 12,5 kilo
papper, berättar Hans von Essen.
För några år sedan var
det en vanlig skogsmark,
utan vattenspegel.
jbf^\ejm€i[\
med 70 procent av kostnaden.
Nettokostnaden blir då runt 50 000
kronor för tre hektar viltvatten.
ARKITEKTEN BAKOM bygget är
Hans von Essen, en veteran i de här sammanhangen som lagt flera tusen hektar
åker och skogsmark under vatten.
Han har planlagt vattnet hos Krister.
Den största kostnaden (ungefär
75 000 kronor) är att bygga en 160 meter
lång vall längs skogsbilvägen. Vallen går
mellan två naturliga höjder och byggs av
3 000 kubikmeter jord från den blivande
dammens botten.
Näst dyrast är att köpa och installera en munk (cirka 50 000 kronor) för
att reglera vattenhöjden. Som framgår av
artikeln ovan har munken nyckelroll i
historien.
Dessutom tillkommer diverse kostnader i form av breddavlopp (som extra
säkerhet), anlägga öar och transportera
material.
– Inget vatten är det andra likt, vilket
bidrar till att det här är så roligt att arbeta med. Det innebär också att kostnaderna varierar. Ett typiskt uppdrag är tre
hektar viltvatten till en kostnad av
200 000 kronor, men det varierar mycket, säger Hans von Essen.
Fortsättning nästa sida
VATTEN
Djurlivet dras till det nya vatten och lockas
extra genom utfodring.
Bakom Hans von essen är hygget med ovanligt många högstubbar. Nästa år kommer
de att sticka upp över vattenytan till glädje för fåglarna.
K`gj`e]iXec€^^Xe[\k
OI början av 1970-talet anlade Hans von Essen sitt första vatten,
därefter har det blivit nästan 4 000 hektar över hela landet, från
Luleå till Ystad. Dessutom har han en del uppdrag i Finland.
– Man möter hela tiden nya utmaningar och lär sig nya saker, säger
han.
Här är några tips och erfarenheter
Förbered vallen.
Innan vallen läggs upp är det viktigt att plockar bort rötter stenar
och gräs i botten. Om det behövs kan vallen tätas med en lodrät
plastfolie i mitten. Det gäller att allt blir rätt från början, skräcken är
att vallen ger vika och sköljs iväg med 10 000-tals kubikmeter vatten.
Rejäla grävmaskiner.
Även om den stora grävmaskinen blir dyrare per timme får den
mycket mer uträttat än mindre grävare. En rejäl maskin brukar kosta
mellan 900 och 1 200 kronor i timmen.
Erfaren entreprenör.
Det är lite speciellt att gräva ut en damm och lägga upp skyddsval-
larna, därför är det
klokt att anlita en
entreprenör som
har erfarenhet av
sådana arbeten.
Odla vitklöver.
Den färdiga
Den anlagda vallen
dammvallen bör stå
på dammen smälter
en säsong, gärna
in i omgivningen.
med en odling av
vitklöver. Rötterna
armerar vallen och klövern är grön hela vintern. Exempelvis
rödklöver vissnar ner och lockar gärna till sig vattensorkar som kan
gräva sig in i vallen.
Hellre vall än grop.
Det är betydligt enklare att valla in vattnet än att gräva fram det. Att
sänka marknivån på ett hektar innebär att transportera bort 10 000
kubikmeter jordmassor. En vall kräver betydligt mindre.
Fortsättning:
Vatten höjer skogens värde
Några kilometer bort har Kristers bror,
Jerker Pettersson, anlagt ett fem hektar
stort vatten för några år sedan. Nettokostnaden, efter bidrag, blev runt 40 000
kronor.
Topografin passar väl för ett vatten. De
omgivande höjderna, på ungefär 20 hektar,
sluttar ner mot sänkan och det krävdes
bara ett mindre vallbygge.
VATTNET PASSAR mjukt in i landskapet med holmar, öar och ett diffust, gräsväxt, gränsland mellan vatten och fastmark.
– Det är precis vad djuren tycker om. De
vill inte ha en fyrkantig bassäng, säger
Hans von Essen.
När vi närmar oss slår några änder över
14
vattenytan och det är spår av klövvilt i
strandkanten.
– Vattenlivet kommer snabbt igång. Till
och med fiskar kommer genom att befruktad fiskrom klistrar fast på änder och följer
med dem till skogsvattnet.
– ÄLGAR SÖKER sig gärna till vattnet.
Det är inte ovanligt att de står ute i vatten
till mankhöjd och rycker loss näckrosor
som de gärna äter. I Dalarna dök en svart
stork upp i vattnet, men det tillhör ovanligheterna. Tranor, vadarfåglar, simänder,
grodor, sländor och salamandrar hör till
vardagen.
Jerker berättar att svalorna återvänt till
byn, ett par kilometer bort, tack vare vattnet. Och här över den dunkelgrå spegel-
Krister Weidenmark är en av skogsägarna
som anlägger vatten.
blanka ytan kan de ses i hundratals jaga
insekter.
I PRINCIP går det att anlägga vatten var
som helst, men förutsättningarna är bäst
där det är fuktigt och ett naturligt till-
VI SKOGSÄGARE 6/11
Dleb\e_Xi_lml[ifcc
OMunken har en
avgörande roll för vattennivån i dammen.
– Namnet kommer
av munkarna som
använde tekniken för
fiskodlingar kring landets kloster, berättar
Hans von Essen.
I GRUNDEN är
tekniken densamma
som på medeltiden,
fast han har konstruerat en modern
munk i plast. Det är
en brunn i form av
en djup plasttrumma
som grävs in i vallen.
I botten av
brunnen finns två
rör, ett på vardera
sidan. Den ena röret
leder in till botten av Med hjälp av munken reglerar Jerker
Pettersson vattenhöjden. Nivån
dammen, det andra
bestämms av brädorna som staplas i
leder ut vatten i ett spåren på munken.
avloppsdike. Brunnen
delas i mitten av
plankor som staplas
på varandra och bildar en vattentät mellanvägg. Vatten strömmar in genom röret från dammen och stiger upp till den översta
plankan.
NIVÅN I dammen är alltid densamma som översta plankan.
Tillförs det mer vatten svämmar det över plankan och rinner ut
i avloppsröret.
– Vill man ha högre nivå i dammen är det bara att höja mellanväggen med ytterligare en planka. Och vill man tömma dammen
är det bara att plocka bort plankorna, förklarar Hans von Essen.
Plankorna staplas på varandra i ett spår. Det gäller förstås att
de bildar en tät vägg.
– Om det läcker rekommenderar jag att hälla i en hink med
hästgödsel och träspån på vattensidan. Det dras in i springorna
och tätar till ordentligt, tipsar Hans von Essen.
Utöver munken behövs ett breddavlopp med anslutande dike
för säkerhets skull.
rinningsområde från kringliggande höjder.
– Är det en kruttorr svacka
med mark av genomsläppligt
grus finns det anledning att avråda från projektet, men det
tillhör ovanligheterna, säger
Hans von Essen.
Arbetet börjar med att väga
av området, bestämma hur
djupt vattnet ska vara och avverka skogen.
med berörda grannar och
andra intressenter.
Den vanligaste frågan som
brukar dyka upp i de sammanhangen är om det blir
mer mygg.
– Svaret är nej. Bäst för
myggen är då det är lite halvblött, inte en öppen vattenspegel där det dessutom finns
gott om fåglar som käkar
mygglarver.
DESSUTOM ÄR DET en del
Din bäste vän
i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan
skogskran har - det finns ju bara ett original.
Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får
du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör
ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt många år framöver.
Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på
www.mowi.se
byråkratiskt arbete, samråd
C€jk`gj
Boken Skogens vatten handlar om vatten och
vattenvård i många former Den ges ut av landets
skogsägarföreningar och kan köpas genom dem.
VI SKOGSÄGARE 6/11
FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg.
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com
15
FORSKNING
Plogen vänder på
marksträngen.
Marksträngen
pressas tillbaka
ned i fåran av
framhjulet.
G‚m€^dfkY€kki\
dXibY\i\[e`e^
Den bästa markberedningen är invers, frågan
är hur man ska nå dit.
Forskare på Skogforsk är
på god väg.
Text & foto: Sverker Johansson
A
ag vill poängtera att det är en testutrustning. Hm… jag undrar om vi inte ska ställa om bladet lite…
Lars-Göran Sundblad sjunker ned över
det blå plogbladet från Fiskars och tiltar
det mot marken. Han söker perfektion.
Själv är jag imponerad över att den fungerar så bra redan nu.
Vi befinner oss hos Skogforsk i Västerbotten där Lars-Göran Sundblad, John
Clausén och Mikael Andersson testar sin
uppfinning för kontinuerlig inversmarkberedning; inversplogen.
JOHN HAR JUST kört en uppvisning
med Skogforsks testrigg, en begagnad
skotare som de håller vid liv ute i maskinhallen.
– Det började med att jag såg ett fruktansvärt fult hygge, säger Lars-Göran
Sundblad.
– Någon hade hårdkört en harv på en
mager sandhed med två centimeter humus
och förvandlat alltihop till kaos. Ingen
reklam för skogsbruket direkt. Jag tänkte
att det måste gå att göra skonsammare och
smartare.
Det gick. Och egentligen ser det inte så
16
svårt ut. De har placerat en liten jordbruksplog framför skotarens framhjul. Plogen
vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka upp och ned i
fåran av skotarens framhjul. När sedan
också det bakre hjulet har passerat ser
markberedningen ut som ett grunt hjulspår
– och efter något år ser man knappt att
hygget är markberett.
MINERALJORDEN SOM vänts upp
täcker spårets yta och skyddar plantan
mot snytbaggar och vegetation. När man
gräver i spåret kommer ett mörkt skikt
fram – det nedvända marktäcket. Humusen mineraliseras till lättillgänglig näring.
Nere i marken finns också fukt åt plantans
känsliga rotsystem.
Inversmarkberedning skapar en närmast
idealisk miljö för plantan. Det har man
vetat i snart 25 år men metoden har inte
använts eftersom tekniken har saknats.
NU FORTSÄTTER utvecklingen. Tek-
N Inversmarkberedning
Inversmarkberedning leder till högre
tillväxt och lägre andel skadade plantor.
Metodens fördelar är tydligast under
den första och mest kritiska säsongen på
hygget.
N Andra metoder
L Man brukar skilja mellan tre huvudmetoder när det gäller markberedning:
1 Fläckmarkberedning
Utförs med fläckmarkberedare, högläggare
eller intermittent harv.
2 Kontinuerlig markberedning
Genom att harva sammanhängande spår
över föryngringsytan blir det flera
planteringspunkter men marken påverkas
mera.
3 Riktad markberedning
Markberedningsaggregatet sitter på en
kranspets och föraren väljer aktivt var
markberedningsfläckarna ska sättas.
Lars-Göran och
inversplogen.
niken som tiltar upp plogen när den stöter
emot stubbar och stenar måste fixas. Prestation, biologiska resultat och miljöeffekter måste utvärderas. Dessutom är plogen bara en del av hela projektet.
– Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregat för grävare – ”Karl-Oskar” som
lämpar sig för mindre hyggen och främst
används i södra Sverige, säger Lars-Göran
Sundblad. Inversplogen markbereder kontinuerligt när den rullar och blir därför en
effektivare metod, särskilt på lite större
hyggen.
≤P≥
LKAB betalar Sveaskog
för att öka tillväxten i
skogen. Därmed kompenserar gruvföretaget
sin användning av fossila
bränslen.
;
et är tanken bakom handeln med
koldioxidkrediter.
– Den här modellen skapar incitament för markägare att välja en skogsskötsel som binder in mer koldioxid, säger
Olof Johansson, chef för miljö och hållbarhet på Sveaskog. Då uppgörelsen presenterades fick Sveaskog en check på 300 000
kronor av LKAB.
UTGÅNGSPUNKTEN ÄR att växande
skog binder koldioxid. Kan man få mer
växande skog genom att permanent öka
tillväxten binder skogarna mer koldioxid.
LKAB är beroende av att använda olja
vid gruvbrytningen, vilket är negativt för
växthuseffekten.
Det vill man kompensera genom att betala skogsägarna för åtgärder som ökar
tillväxten.
Hans Winsa är forskningsledare för ett
bindning på närmare 60 000 ton koldioxid under 20 år.
Skogen binder 2 ton extra koldioxid
per hektar och år. Det motsvarar en ökad
tillväxt med 1,5 skogskubikmeter per hektar och år.
Jämfört med konventionell skogsskötsel
växer skogen tätare. Det är fler plantor per
hektar vid föryngringarna och man lämnar
nästan dubbelt så många stammar vid röjningarna.
Avverkningskostnaden blir betydligt högre med många klena stammar. På sätt och
vis är det den merkostnaden som LKAB
betalar för.
Monica Quinteiro, LKAB, ersätter Olof
Johansson för det klimatanpassade skogsbruket.
storskaligt projekt som omfattar 50 000
hekar i Övertorneå, varav 40 000 hektar
ägs av Sveaskog och 10 000 av privata
markägare.
– För att det ska fungera krävs ett stort
område, annars är risken att det blir inlåsningseffekter och skogen lämnas orörd.
Meningen är ju tvärtom att bruka skogen.
När ett bestånd avverkas kompenseras det
av tillväxt på andra områden, säger Hans
Winsa.
HUR DET GÅR i framtiden återstår att
se, försöket handlar om att visa på en möjlig modell.
– Vi vill minska vår klimatpåverkan
samtidigt som vi ökar vår produktion av
järnmalmspellets i framtiden, kompletterar
Monica Quinteiro, chef för kvalitet och
miljö på LKAB.
– Vi kan reducera utsläppen ytterligare,
men inte till noll. Genom att finansiera
tillväxthöjande åtgärder i skogen kan vi
nå nollutsläpp från vår region. Det skapar
arbetstillfällen i både industrin och skogen.
PROJEKTET INLEDDES 2010. Hittills
har den klimatanpassade skogsskötseln
praktiserats på ungefär 1 500 hektar.
Åtgärderna beräknas ge en extra in-
R
SO
NSKA SKIDS
SVE
KY
AV
TT
E
T
AGE
SL
ND
LA
STOL
TS
PO
N
Det avgörs i skogen
Du ser dina insatser växa i
takt med skogen själv. För
precis som i skidskytte, gäller
det att planera. Så att du när
du kommer fram till målet, kan
få in fullträffen. För skogen är
din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa
sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det
finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan
använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt
räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på:
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller kontakta
ditt närmaste kontor.
VI SKOGSÄGARE 6/11
17
NYHETER
*''''']ibc`dXk\k
En vägg för vägen mot
ökad produktivitet.Varje
förslag noteras på klisterlappar av Rebecka Larsson.
FÖRETAGANDE
Foto: Johan Andersson
@[„\i`c‚e^X
En bäck med produktiva
idéer har på tolv år vuxit
till en flod, som hjälper
till att skölja Södra
genom lågkonjunkturen.
Vi har tittat närmare
på den fascinerande
Text: Pär Fornling
historien.
M
i besöker Södra en vacker onsdag
mitt i älgjaktsveckan för att titta
bakom kulisserna på ett av företagets ”hemliga” vapen i konkurrensen.
Dagen innan, en helt vanlig tisdag, har
koncernens anställda kommit med 26 idéer som gör arbetet effektivare. Tillsammans beräknas förslagen öka lönsamheten
med 2,5 miljoner kronor om året.
18
Om tio år har alltså tisdagens förbättringar dragit in 25 miljoner kronor.
Uppgifterna plockas fram av Johan Andersson, som febrilt knappar på datorn och
ritar på tavlan.
Egentligen tänkte han arbeta med astronomi och doktorera på relativitetsteorin. I
stället för rymdfärd landade han så småningom på Skogsudden i Växjö som chef
för produktivitetsavdelningen.
Och kanske är det lite som med relativitetsteorin. Formeln är lätt att lära sig
(E=mc2), men att förstå och ta till sig den
är en helt annan sak.
DET ÄR LÄTT att inse hur bra det är med
en massa förslag som gör företagets produktion lönsammare. Men att få förbättringarna till en del i vardagen och en naturlig del i företagskulturen är en helt annan sak. Motorn i det arbetet finns i några
kontorsrum till vänster om entrén på hu-
vudkontoret. Här huserar Johan Andersson och nio ”navigatörer” som driver på
förändringarna.
Genom det centrala arbetet blir det unga
gänget också något av en chefsskola inom
Södra.
– Men vi är bara en liten kugge i maskineriet. Det stora arbetet görs av företagets
alla medarbetare, betonar Johan Andersson.
ARBETET VISAR SIG inte vara särskilt
hemligt. Tvärtom är det en poäng att jobba
öppet och involvera alla. Men ett vapen i
konkurrensen är det definitivt.
När koncernchef Leif Brodén ska förklara varför företaget kan gå relativt bra i
lågkonjunkturen pekar han omedelbart på
produktivitetsarbetet. Och han återkommer
ständigt till produktiviteten, som i högsta
grad är Leif Brodéns baby.
I grunden är det förstås inget nytt. Att ta
VI SKOGSÄGARE 6/11
39 921 idéer
Genomförs:
17 472
JgXiXi1
.+(
miljoner kronor/år
YXefi
tillvara på bra förslag och producera mer
till lägre kostnader hör till vardagen i alla
företag. Nyckeln är att systematisera arbetet och få alla involverade.
– Det handlar om att ifrågasätta invanda
sanningar och göra saker lite bättre inför
framtiden, säger Johan Andersson.
ETT SÄTT ÄR förstås att investera och
köpa effektivare maskiner, men i det här
sammanhanget talar han hellre om småländskt gnetande. Att göra saker smartare,
utan att det behöver kosta så mycket.
Under åren 2000–2005 ökade Södra produktiviteten med 18 procent.
Hela 6 procent av det berodde på utbyggnaden av Mönsterås massabruk.
Andra investeringar, främst på energi,
gav också 6 procent.
Köpet av de två norska bruken bidrog med
3 procent, främst genom att sälja fler ton med
samma personal på marknadssidan.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Så här långt är det inget
nytt.
– Den typen av åtgärder gör
alla företag, men utöver det här gav vårt
systematiska produktivitetsarbete 3 procent. Och de satsningarna betalade sig
snabbt, konstaterar Johan Andersson.
– Totalt kostade det 20 miljoner kronor
att genomföra våra första 2 000 idéer.
– De flesta förslagen krävde bara mindre
investeringar. I genomsnitt hade idéerna
betalat sig redan efter tio veckor. Det kan
jämföras med att köpa ett massabruk som
kanske betalar sig efter tio år. Vårt gnetande är alltså ett rätt billigt sätt att höja
lönsamheten.
VARJE LITET STEG betyder inte så
mycket, men tillsammans blir det resultat.
Johan Andersson dyker ner i databasen,
som är öppen för alla anställda, för att ge
en dagsnotering efter elva års produktivitetsarbete.
Klockan 11 denna onsdag plockar han
fram följande noteringar:
Personalen har lämnat 39 921 idéer.
Av dessa har 17 472 genomförts.
Det ger 741 miljoner kronor om året.
Hur mycket som har genomförts utan det
systematiska arbetet är förstås omöjligt att
säga.
EN POÄNG med att involvera alla anställda är att komma nära verkligheten.
– Vi undviker konsulter och förlitar oss
på kunskapen inom företaget. Den som har
arbetat i tio år vid en hyvel eller inom något
annat område, är den som bäst vet hur
arbetet kan förbättras.
Det är ett lagarbete utan individuella
belöningar. Däremot får man tillsammans
Fortsättning nästa sida
19
Fortsättning:
FÖRETAGANDE
Idéer i långa banor
en bonus baserad på produktivitetsarbetet.
I genomsnitt de sista fem åren har koncernens alla anställda får drygt 40 procent av
en månadslön i årlig bonus.
ÄVEN OM företaget som helhet gör ett
uselt resultat kan personalen belönas för
framgångsrikt arbete med produktiviteten.
Att konjunkturen går upp och ner, priserna ändras och dollarkursen svänger är
inte så mycket att göra åt. Därför är utgångspunkten att bli bättre på det som går
att påverka.
Det kan vara att hyvla fler meter per
timme, använda mindre kemikalier per ton
massa, sänka transportkostnaderna eller
något annat som har med produktivitet att
göra.
När resultatet av produktivitetsarbetet
bedöms skalas dollarkursen och andra
yttre omständigheter bort. Därefter mäts
hur mycket det har kostat att producera ett
ton massa, en kubikmeter sågade trävaror
eller vad det nu kan vara.
Även för avdelningar som arbetar med
service och rådgivning görs liknande jämförelser med året innan.
EN GRUNDBULT är att förslagen inte
ska leda till personalneddragningar, utan
tvärtom säkra jobben genom att stärka
företaget.
– Det är något som intresserar alla.
– När vi drog igång det här för elva år
sedan var det som att öppna dammluckorna. Tidigare fick vi kanske en handfull
förslag om året, nu väller det fram
idéer.
Ungefär två tredjedelar kommer från
”uppfinnarjockar” som ensamma, eller
tillsammans i en grupp, kommer på en
smart idé.
Resten arbetas fram genom ett systematiskt projektarbete.
Navigatörerna leder ett målmedvetet arbete steg för steg. Principen är densamma
oavsett om det är effektivare pappershantering på en av staberna eller en hyvel på
ett av sågverken.
– Det är viktigt att ta det i rätt turordning
och inte försöka springa direkt till lösningen, betonar Johan Andersson.
OFTA BÖRJAR förbättringsprocessen
med budgetarbetet där exempelvis Södra
Timber får ett beting att dra ner kostnaderna, vilket är nog så aktuellt i dessa dagar.
Första steget är att fundera på vad som
kan förbättras. Flaskhalsen kanske visar
sig vara en hyvel.
Nästa steg är att göra en analys över hur
många hundra meter ytterligare som borde
kunna hyvlas per timme.
20
”
Det är viktigt att ta
det i rätt turordning
och inte försöka springa
direkt till lösningen
Därefter kartläggs roten till problemen.
– När vi kommit så långt träffas alla
berörda till ett idémöte. Det brukar vara
10-talet personer som kommer fram till ett
30-tal olika idéer i stort och smått.
– Det är väldigt roliga möten där väggarna tapetseras med blädderblockslösningar. Till slut enas navigatörerna och den
berörda personalen kanske om 20 idéer
som dokumenteras i vår idédatabas, berättar Johan Andersson.
Under förra året, som blev ett rekord, gav
förbättringarna 134 miljoner kronor på
årsbasis.
– Trenden är definitivt ökande. Under
förra året fick vi i genomsnitt in 74 förslag
per vecka. Hittills i år har vi fått in ännu
fler förslag, säger Johan Andersson.
VI BLÄDDRAR i databasen och fastnar
för årets idé nummer 511.
– Oftast är förbättringarna många små
steg, men här har vi ett riktigt stort kliv,
konstaterar Johan Andersson och plockar
fram mer fakta på dataskärmen.
Det är tre kollegor på plantföretaget
Södra Odlarna (Martin Larsson, Johan
Hendriksson och Fredrik Lang) som har
kommit på en metod för att undvika flera
fröer i såkrukorna. De har dokumenterat
det hela och vi kan läsa att plantornas överlevnad ökar med 2,5 procent vilket beräknas spara en miljon kronor om året.
Ett av alla förslagen från personalen handlar
om hur fler plantor kan överleva i plantskolan.
Vinsten är en miljon kronor om året, på 10 år är
det alltså 10 miljoner kronor.
Andra förslag denna vecka handlar mer
om 10 000-tals kronor.
FRÅGAN ÄR hur länge man kan hålla
på. Någon gång måste väl alla vettiga förslag om förbättringar vara genomförda?
Johan ser inga gränser.
– Vi har utvecklat en modell som passar
oss, men är förstås inte ensamma om det
här. Toyota har hållit på sedan 60-talet och
får fortfarande in 20 000 förslag om året
på en genomsnittlig bilfabrik. Det finns
alltid utrymme att bli bättre. Dessutom
ändras förutsättningarna hela tiden i form
av ny teknik och ny produktion.
– Vi är bara i början och har mycket mer
att göra. Jag ser inget slut på det här.
VI SKOGSÄGARE 6/11
”Man kan alltid bli lite bättre”,
framhåller Johan Andersson och
förklarar varför han inte ser
någon gräns för produktivitetsutvecklingen.
PRODUKTIVITETEN
3,5
Årlig förändring i procent
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
-0,5
2008
2006 2007
2009 2010
-1,0
EXm`^Xki\ieXipZb\ilk
O Det börjar med problem och fortsätter
med en hel vägg fylld av lösningar, noterade
på färgglada klisterlappar vilket framgår av
bilden på förra uppslaget.
Golvhyveln på Södra Interiör har en
central roll. Ett växande sortiment av golv
och väggpaneler pressas igenom maskinen
i Kallinge, vilket är en utmaning. Det tar tid
att ställa om maskinen från en dimension
till en annan. Dessutom händer det att
hyveln står still av andra orsaker.
TIDIGARE I ÅR beslöt platschefen att
göra något åt den här flaskhalsen i tillverkningen och navigatörerna från produktivitetsavdelningen kallades in.
– Det här är ett ganska typiskt uppdrag
för oss, berättar Rebecka Larsson.
När vi träffar henne och Åsa Forss är de
i slutfasen på uppdraget efter en intensiv
vecka i Kallinge.
– Vi har inget speciellt kunnande om
hyvlar, däremot vet vi hur man arbetar strukturerat med problemen.
Kompetensen finns hos dem som arbetar
med hyveln, som alla varit delaktiga i
arbetet och kommit med förslag.
KULMEN PÅ arbetet var en gemensam
brainstorming när man samlade in förslag
och noterade dem på lappar som klistrades upp på väggarna i konferensrummet.
Åsa Forss, Rebecka Larsson och Anders
Toresson kollar resultatet från hyveln.
Det hela mynnade ut i ett 50-tal åtgärder i
stort och smått.
EN HEL DEL handlade om att ha
verktygen på rätt plats, montera fasta
mätskalor och andra mindre åtgärder som
man börjar med direkt. Därefter följer de
lite tyngre investeringarna.
Målet är att minska stopptiderna med
50 procent och ställtiderna med 25
procent.
– Det är för tidigt att säga vad det betyder i minskade kostnader, men det handlar
om 100 000-tals kronor om året, säger Åsa
Forss.
Generationsväxla
utan gnissel
Undvik missnöje och missämja. Undvik
utdragna processer. Undvik skatteproblem.
Landshypotek erbjuder erfarenhet från 175 år
av generationsskiften i skogen. Vi kan förse
dig med det kapital och kunnande som behövs
för att skiftet ska bli lyckat för alla parter.
Kontakta oss på telefon
0771-44 00 20 eller läs mer
på www.landshypotek.se
där du även kan beställa
vår Barkbok kostnadsfritt.
En lättläst beskrivning
om fördelarna med att
ha pengar på barken.
VI SKOGSÄGARE 6/11
21
EKONOMI
=iY\i\[‚ijjb`]k\k
Det är alltid klokt att se över
sin ekonomiska situation
inför årsskiftet.
?
är är några saker man bör tänka på
för att få koll på ekonomin och
inte betala onödig skatt:
O PROVBOKSLUT
Som näringsidkare är du skyldig att göra
löpande bokföring av dina intäkter och
kostnader. För de flesta skogsägare är det
fullt tillräckligt att använda sig av en enkel bokföringsbok för detta. För dem som
har lite större verksamheter kan det vara
bättre att använda sig av ett bokföringsprogram. Att inför årsskiftet stämma av
sin bokföring och göra ett så kallat provbokslut kan vara mycket klokt. Detta ger
en bra bild över hur verksamheten har gått
under året och vilka skattemässiga möjligheter eller utmaningar detta innebär.
Det ger också en bild över ungefär hur
mycket skatt och moms som ska betalas
för det gångna året.
O NYTTJA FÖRLUSTEN
Visar provbokslutet att verksamheten
kommer att gå med underskott under året
så är det inget att oroas över så länge pengarna räcker, underskottet kommer att rulla
vidare till nästa år. Underskottet ger möjligheten att ta ut pengar från skogskontot
utan att behöva skatta för dem, förutsatt
att uttaget från skogskontot inte överstiger
underskottet.
O PARERA VINSTEN
Att göra vinst i sin verksamhet är förstås
positivt men det innebär också att man får
betala skatt på vinsten.
Ett sätt att få ner vinsten är att tidigarelägga investeringar och ta dem redan i år.
Det kanske finns en skogsväg som är i
behov av underhåll eller någon maskin som
ska köpas. Inventarier med ett värde upp
till ett halvt basbelopp får skrivas av direkt.
Se dock till att fakturan är betalad innan
årsskiftet.
O BEGRÄNSA SKATTEN
De höga virkespriserna har lett till att
många skogsägare har avverkat de senaste
två åren. Det har medfört stora som ska
hanteras på bästa sätt så att inte en allt för
stor del av intäkten blir skatt.
När du får en skogsintäkt, sätt in den på
ett konto i näringsverksamheten som till
exempel virkeskonto eller skogslikvidkonto. Detta för att få bättre möjligheter
till räntefördelning. Om deklarationen
22
Många har avverkat
till bra priser och nu
gäller det att disponera
pengarna rätt.
Foto: Pär Fornling
tillåter det så går det att räntefördela vinsten till 30 procent skatt.
Skogskonto är också ett utmärkt sätt att
hantera skogsintäkten. Kom dock ihåg att
inte sätta in pengar på skogskontot förrän
du gjort din deklaration. Sista dag att sätta
in pengar på skogskontot är samma dag
som du lämnar in din deklaration. Finns
det ett sparat underskott i verksamheten så
kan intäkten kvittas mot det.
OBETALNINGSPLAN
Om intäkten under ett år blir för stor och
inte fullt ut kan hanteras med skogskonto
och räntefördelning kan skatten hamna på
45–75 procent beroende på storleken av
ens tjänsteinkomst eller pension.
Ett bra sätt för att undvika detta är att
använda sig av en betalningsplan. Detta
innebär att man delar upp en skogsintäkt
under flera år.
Betalningsplanen finns sedan hos det
sågverk, skogsbolag eller skogsägarförening som köpte ditt virke. Observera att
betalningsplanen inte får ändras men den
går att avsluta när som helst. En rekommendation är att alltid upprätta betalningsplanen skriftligt.
O NYTTIGA FÖRLUSTAKTIER
Har du gjort kapitalvinster på till exempel
aktier under året så kan det vara en bra idé
att sälja förlusttyngda aktier eller andra
tillgångar och kvitta dem mot vinsterna.
Anledningen till att göra detta är att
skattereduktionen för kapitalförlusten är
lägre än vad skatten för kapitalvinsten är.
Om du fortfarande tror på de aktier du säl-
jer med förlust så kan du köpa tillbaka
dem senare.
Kapitalförluster ger en viss skattereduktion. Det viktiga är att undvika kapitalförluster på över 100 000 kronor. På belopp
över detta är nämligen skattereduktionen
lägre.
O BERÄKNA SKATTEN
När du har fått en bild över hur ditt resultat kommer att bli för året så är det bra att
göra en preliminär skatteberäkning. Som
enskild näringsidkare med årsmoms är
din slutliga skatt en sammanslagning av
skatten i näringsverksamheten, momsen
och skatten på dina privata inkomster
(tjänsteinkomst, kapitalskatt, fastighetsskatt etcetera). Om du vanligtvis får tillbaka på skatten i din privata del så bör du
räkna bort den delen från din totala skatt.
Kommer du fram till att din slutliga skatt
hamnar på över 20 000 kronor så bör du
göra en skatteinbetalning redan i februari.
Detta på grund av att det från och med den
13 februari börjar ticka ränta på skattekontot på belopp överstigande 20 000 kronor.
Mellan noll och 20 000 kronor är en buffertzon, vilken det kan vara klokt att lägga
sig i. När deklarationen senare under våren
är klar kan du bättre se hur mycket skatt
du ska betala. Gör då den
extra skatteinbetalningen.
Gabriel Mörner
LRF Konsult
gabriel.morner@konsult.lrf.se
VI SKOGSÄGARE 6/11
Katalogbeställning dygnet runt:
Ny
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
292 sidorwww.nimaab.se
1&38>704,7'690?.3)9786.?/&0871&08 www.nimaab.se
Dieselpumpar
Varmluftspannor
50 st användarkoder
/"),!5!1-,4&32
0!../1&?1$)%2%,
$1)&3
Mod
effekt
tank
Panna
9 800:–
Antares 25 +
,)3
Antares 30 +
,)3 10 800:–
Antares 50 +
,)3 11 980:–
Antares 80 +
,)3 13 980:–
Termostat 23%' 8 <- -+!"%,
Slang
2 380:–
2 496:–
2 496:–
3 660:–
1 120:–
Cube 70 MC
70 l/min
9 996:–
Cube 56
56 l/min
Kallvattentvätt Reno
Stationär
175 bar
>'5!15)'-/3/1
10-&?1+/.3).4%1
,)'+?1.).'
3!1323/00!43/
-!3)+ %5%1%1!2
+0,-%$2,!.'/#(317#+
!5,!23!$0)23/,
3!13+,!1-%$-/3/1
2+7$$/#(5=''+/.2/,
31423!$-%$.3%104-0
Stationär 175 bar 15 lit/min
Verktygssats
83 delar
552:–
3 580:–
8 220:–
4 980:–
Flaktank Carry 440 & 220 lit
/-0,%33!-%$$)%2%,04-0!1 2,!.'!1-- )-!(!1%33
"1%332/13)-%.3!5/,)+!"1=.2,%04-0!1-%$3),,"%(?1
Duramax portabel tankstation
,)3 %$
-2,!.'
/#(-4.
237#+%
?12%$$
-%$(*4,
?1"%.2).
/$)%2%,
12 960:–
1 392:–
Ventilerad storsäck
1,5 m3 1000 kg
Batteriladdare
100 ×100 × #-9 23
,7&3(=.'231/00!19 233?-.).'2
231/00!19"%23=.$)'9,!22
6:1.
Telwin 320 !$$231?-
Erbjudande 30 st 108:–/st
-!6 !623!13 -!6 !623!13
1 920:–
Telwin 520 !$$231?-
ord. pris 120:–/st
2 960:–
Telwin 620 !$$231?-!6 !623!13 3 180:–
2 396:–
Piusi Box Pro
,,431423).'&?13!.+.).'!5
$)%2%, !,3 %1&%+3
&?1$)'2/-=143%0>&=,
3%3
Svetsinverter
Force 165
/13!"%,
).5%13%1&?1
25%32.).' ,%6)"%, $> ->.'!
/,)+! %,%+31/$%1 +!. !.5=.$!2
31?- 8 ,%+31/$$)!-% × ,)3%1
3%1 8 -- 0, %., "),$
3 × ,)3%1
2 720:– På köpet extra slang 4,5m.
Inverter Force 165
Dammsugare
Skogspaket
Sågskydds
känga
Timber
+/'223?5%,
2>'2+7$$
+,!22 23?5%,
0>$1!'
3/1,%+
8 Hjälm med FMradio och
anslutning
för MP3spelare
3, 8 1 260:–
?12%33-%$
%32!35)2)1
Trädfällriktare Dragsaxar
Mod I+
Mod II
Mod III
540:–
Köttkvarnar
1-fas 230 V
MR9
(+ +'( 3 380:–
MR10 (+ +'( 4 320:–
2672:– Greppvidder
3 104:– 21 cm 420:–
3960:– 26 cm 560:–
Vakuumpackar
Nyhet!
Knivslip
Rapid
Steel
Alice Automatic
Maxima
Påsar 23 × #2st rullar, 6m × #2st rullar, 6m × 30cm
,)0!12/-
%332+=1023>,
&!232.!""!1%/#(%.+,!1% %
&*=$%1"%,!23!$%2,)073/1.!=1
'*/1$!!51/23&1)3323>,-%$
%631%-3(>1$2+=1073!
Stor
kapacitet
2 240:–
3 780:–
148:–
124:–
148:–
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
www.nimaab.se
3 980:–
4 980:–
1 060:–
780:–
Dick knivset
556:–
Eka slaktset
,>8 237#+8/#(2+=1023>,
0,42"4+?00.!1%
%5%1%1!2)&/$1!,
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
Styckkniv 15 cm
Styckkniv Flexblad
15 cm
Allroundkniv 15 cm
292:–
Pris exkl moms Fraktfritt över 2 400:–
Vi reserverar oss för tryckfel
FORSKNING
)(((
?fem€Zbk\
9c`ZbX(''‚i
]iXd`k`[\e
När skogen är som bäst går
Lena Gustafsson ensam i lugn
takt på en lång, lång promenad.
– Det är läkande och helt
fantastiskt. Helst bör jag ha med
mig en god matsäck också.
ill vardags arbetar hon som proK
fessor och chef på avdelningen för
naturvårdsbiologi vid lantbruksuniversitetet i Uppsala.
– Ett av de mest spännande projekten
är ett program som heter Smart miljöhänsyn. Det är tvärvetenskapligt och
involverar forskare från flera olika områden, allt från landskapsarkitekter till
biologer och samhällsvetare, berättar
hon.
TANKEN GÅR TILL att öka miljönyttan utan att det drabbar produktionen.
– Så kan det vara, bekräftar Lena
Gustafsson.
– Ett delprojekt handlar om effektivare hänsyn. Det kan exempelvis vara
att hitta en metod för att enkelt kunna
välja ut träd att spara som är värdefulla för naturvården men har ett litet
ekonomiskt värde.
DET ÄR ÄNDÅ bara en liten pussel-
bit i forskningsprogrammet.
Det stora handlar om att fundera över
hur olika metoder för naturhänsyn
fungerar och försöka visualisera hur
landskapet ser ut i framtiden.
– Det är väldigt spännande. Jag tycker vi är fastlåsta i dagsläget. Det är
intressant att tänka sig effekterna av
dagens naturvårdsåtgärder om 100 år,
säger Lena Gustafsson.
Därför framhåller hon vikten av att
naturvården inte flyttas runt utan att
naturvårdsträd och andra lämningar får
utvecklas i sekellånga perspektiv.
Då blir det ett extra plus under framtida långa skogspromenader.
24
Det var som att svära i kyrkan. När professor
Lena Gustafsson punkterade tron på en unik
svensk modell var det ett av årets mest
kontroversiella utspel inom skogsbruket.
Text & foto: Pär Fornling
;
et hon visade, en disig torsdagsmorgon i Västerbotten, var att det
svenska skogsbruket långt ifrån är
ensamt om naturhänsyn på hyggen. Vi är
inte ens i framkant.
I hennes jämförelse mellan 11 länder är
Norden sämst i klassen när det gäller
mängden skog som lämnas orörd vid avverkningar.
Resultaten presenterades på Föreningen
Skogens höstexkursion, som är ett viktigt
forum för beslutsfattare. Oftast är det en
mängd forskningsresultat som presenteras
inför en hövligt engagerad publik. Men den
här gången gnistrade det till.
HON BLEV SJÄLV förvånad över upp-
ståndelsen.
– Jag hade förväntat mig en reaktion,
men inte till den här graden. Folk blev
både upprörda och arga, vilket inte är odelat roligt, även om det är ett tecken på att
frågan engagerar och är viktig.
När vi intervjuar henne har hon precis
färdigställt en vetenskaplig artikel om undersökningen.
Innan den publicerats vill hon inte diskutera detaljerna i materialet, men slutsatsen står fast:
Den svenska modellen är inte så unik
som vi tror.
I OCH FÖR SIG kan den svenska model-
len vara väldigt många olika saker.
Skogsstyrelsens chef, Monica Stridsman,
var förstås med på exkursionen. För henne
är den svenska modellen frihet under ansvar och två jämställda mål (produktion
och miljö).
För andra är det kortvirkesmetoden (att
kapa stockarna i lagom längder redan i
skogen).
Men för väldigt många har den svenska modellen en koppling till att kombinera skogsbruk och miljö på samma
gång. Alternativet är plantageskogsbruk
där miljöhänsynen bara finns i reservaten.
MEN ENLIGT Lena Gustafsson är det
inte särskilt svenskt.
– Det är en internationell modell. På privatskogsmark i Oregon lämnas 25 procent,
i delar av Kanada 8–50 procent och i alla
de tre baltiska länderna lämnas mer skog
jämfört med Sverige, där siffran är 3–5
procent.
Jämförelsen har gjorts mellan 11 länder;
VI SKOGSÄGARE 6/11
[\YXkk\e
ÉJm\ejbXdf[\cc\
e
`ek\le`bÉ
A72
Lantmännen Special
LH1111
295.000:-
Sverige, Finland, Norge, Estland, Lettland, Litauen, USA
(Oregon), Kanada (Alberta),
Australien (Tasmanien), Tyskland och Argentina.
FRÅGAN ÄR hur det är i res-
ten av världen.
– Jag har valt
ut de länder där
man praktiserar
naturhänsyn på
det här sättet. Det
är alltså ingen
global analys av
skogsbruket, säger Lena Gustafsson.
”
Kan en relativt liten volym
kompenseras av hög kvalitet
på avsättningarna?
– Det har betydelse vad man
väljer. Exempelvis är riktigt
gamla tallar mycket värdefullare än ungskog. Men för att
Sverige ska bli jämställt med
de bättre länderna måste
volymerna
upp.
Det finns
inga tidigare
jämförelser
och inga jämförande
inventeringar.
Hur säkra är resultaten?
– Det finns inga tidigare jämförelser och inga jämförande
inventeringar. Uppgifterna
kommer från ett internationellt
möte med forskare och myndighetspersoner. Jag lade ett
jättejobb för att välja ut bra personer till mötet och de är mycket seriösa.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Gustafsson vill
ändå inte skåpa ut skogsbrukets naturvårdsjobb, tvärtom.
– Många skogsägare sköter
naturhänsynen jättebra, men
det finns uppenbarligen en
spännvidd i kvaliteten. Att
flera länder arbetar med naturhänsyn är en fördel. Det ger
många erfarenheter och Sverige
kan säkert lära en del av andra
länder, liksom vi har kunskap
att erbjuda omvärlden.
Standardutförande. Pris exkl moms.
Traktorn på bilden är extrautrustad.
Prisvärd tuffing
LENA
På jakt efter en prisvärd liten traktor? Väljer du pålitliga
Valtra A72 kan du knappast få mer kvalitet för pengarna.
Med sina 74 hk passar den lättkörda traktorn både i skog
och snö, till lastararbeten och som gårdens mångsysslare.
Det höga andrahandsvärdet får du på köpet!
Bra val från Lantmännen
Tel 0771-38 64 00
www.lantmannenmaskin.se
Tel 0480-611 00
www.kalmarlantman.se
25
NYHETER
9aibg‚ejb\c`jkXe
Lövsågverken behöver mer råvara.
För att göra textilmassa krävs stora
volymer björk och framöver väntar
brist på barrvirke. Södra Skog
möter utmaningar med nytänkande
och en tydligare profil. Text & foto: Pär Fornling
M
i ska arbeta med tydliga
mål och visa nyttan av
att leverera virke till
föreningen, säger Håkan
Svensson.
I höstas bytte han, lite överraskande, vd-jobb med Urban
Eriksson. Från att ha varit chef
för Södra Interiör blev Håkan
Svensson skogsdirektör för
Södra Skog. Lister och paneler
byttes mot skog och avverkningar.
DET ÄR ETT arbetsfält som
brukar ledas av en jägmästare.
Håkan Svensson är i grunden
kemiingenjör med inriktning
på polymerer och plaster.
– Vi har mycket duktigt folk
som kan skog. Jag hoppas tillföra något annat, säger han
själv.
Bakgrunden bidrar nog till
att han ser virkesmarknaden
med lite andra ögon.
– Dels handlar det om att bli
bättre på det vi redan gör i allt
från att snabba upp betalningen
efter avverkningen till att göra
begripligare mätbesked.
– Dels behöver vi tydliggöra
föreningens mervärden, säger
Mer papper per person
ODe svenska pappersbruken har
blivit effektivare. Enligt en kartläggning som Dagens Arbete gjort
har produktionen per anställd de
senaste tio åren ökat från 542 till
772 ton. Det visar en produktivitetsökning på 42 procent.
Under 2000-talet räknar fackförbundet Pappers med att man
förlorat 30 procent av de yrkesverksamma medlemmarna.
han och talar engagerat
om marknadsföring på
flera plan.
ETT STEG på vägen är
att Södra Skog tillsätter
en marknadschef, vilket
man inte haft tidigare.
– Många förstår vår
ekonomiska modell på
ett övergripande plan,
men vi kan bli bättre på
att visa alla mervärden
utöver virkespriset. Det
är allt ifrån efterlikvid
och insatsemissioner till
inspektorernas rådgivning och annat som är
unikt för skogsägarrörelsen.
EN ANNAN DEL av
marknadsarbetet är att
lyfta fram dotterbolaget
Södra Odlarna.
– I år säljer vi 35 miljoner plantor. Om några år
är målet 44 miljoner
plantor. Produktionen har
tydliga skalfördelar så
kostnaden per planta blir
mindre med större volymer.
Mer egen el
OFram till år 2020 förväntas
skogsindustrins egen biobränslebaserade elproduktion öka med 25
procent, motsvarande 1,5 TWh.
Det visar en rapport byggd på en
enkätundersökning bland kraftvärmeproducenter inom fjärrvärmeoch skogsindustri.
Rapporten är gjord av Skogsindustrin i samarbete med flera
aktörer på energimarknaden.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
26
Men i dagsläget bromsar
industrin, vilket ger rådrum att
planera för framtiden.
Håkan Svensson, skogsdirektör Södra Skog.
”
Lövet kan
vi få fram
genom bättre
skötsel och att
ta tillvara det
som redan finns.
Utmaningen är
gran och furu.
Det är stora utmaningar som väntar.
Håkan Svensson
räknar med en framtida virkesbrist i södra
Sverige.
– Lövet kan vi få
fram genom bättre
skötsel och att ta tillvara det som redan
finns. Utmaningen är
gran och furu.
NÄSTA ÅR ÄR målet att omsätta 11 miljarder kronor och
nå en virkesfångst på 18 miljoner kubikmeter.
En utmaning är att anskaffa
170 000 kubikmeter FSC-certifierad björkmassaved till produktionen av textilmassa i
Mörrums bruk.
Det bidrog till att priset på
björkmassaved låg fast i slutet
av året på 350 kronor kubikmetern, medan priset på barrmassaved sänktes till 325 kronor.
EN ANNAN lite speciell utmaning är att få fram lövtimmer för
sågning, en marknad som Håkan Svensson var med och
byggde upp på Södra Interiör.
– I dag sågar vi ungefär
100 000 kubiketer löv, 90 procent är ek och björk, resten
blandade trädslag. Jag tror det
forstätter uppåt och att kunderna nu börjar få upp ögonen
för lövträ.
ETT TECKEN på nytänkande
är att alla inspektorerna utrustas med varsin ipad som främsta arbetsredskap. (Även om
det ibland fortfarande behövs
en konventionell dator).
– Det blir betydligt enklare
och snabbare, vilket är viktigt
i alla lägen, säger Håkan Svensson.
Lotus hamnar i SCA-korgen
O En storaffär är på gång på pappersmarknaden. Det är SCA som
förhandlar om att köpa amerikanska Georgia Pacifics europeiska verksamhet för mjukpapper.
Affären berör ett område där
marknadsandelar och varumärken betyder mycket. SCA har
25 procent av marknaden för
mjukpapper till konsumenterna.
Tillsammans med amerikanarna
ökar andelen till 35 procent.
För industri/storförbrukare ökar
andelen från 19 till 30 procent.
Amerikanarna har varumärket
Lotus, vilket nu är på väg att
hamna under samma tak som
Jan Johansson, vd SCA.
Edet och en handfull andra
varumärken.
Prislappen för affären är 12,6
miljarder kronor och involverar
15 produktionsplatser med
5 000 anställda i sju länder.
SCA:s vid Jan Johansson räknar
med att de årliga synergieffekterna är 130 miljoner euro.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Exklusiv t
för LRFs
medlemmar*
Ny unik
skogsförsäkring!
Det tar 70 - 100 år för en skog att bli fullvuxen. På några timmar kan den
vara utplånad. Med LRF Medlemsförsäkring Skog kan du känna dig trygg
nästan vad som än händer. Försäkringen, som har tagits fram i samarbete
med If, har många fördelar jämfört med traditionella skogsförsäkringar:
s Täcker det mesta – t ex brand, storm, snöbrott,
insekts- och svampangrepp, betesskador,
översvämning och stöld
s Alla träd räknas – inget maxtak för ersättning
och inget minimikrav på skadad volym eller areal
s Förmånlig premie – 13 - 51 kr/ha (minimi 700 kr)
s Fast självrisk – 8 000 kr eller 20 000 kr
beroende på skogens storlek
s Enkel att hantera – teckna försäkringen
och anmäl skada direkt på nätet
Räkna ut din premie och teckna försäkringen på www.lrf.se/medlemsforsakring_skog.
För mer information kontakta LRFs Medlemsservice på 020-44 44 33 eller medlemsservice@lrf.se.
* Om du blir medlem och tecknar försäkringen före 1 januari 2012 kostar medlemskapet bara 1 350 kronor
första året mot normalt 1 800-5 000 kronor (beroende på hur mycket skog du har) exklusive moms. Hela
avgiften förutom 250 kronor är avdragsgill.
If är försäkringsgivare för LRF
Medlemsförsäkring Skog. www.if.se/lrf
INTERNATIONELLT
Det våras för den svenska skogsägarrörelsen – i Kina! På köpet får
Sverige ett trumfkort i de internationella förhandlingarna om skogsText: Pär Fornling
bruket.
Det är bra
tillväxt på
skogen i Kina.
Foto: Lennart
Ackzell
A€kk\ec€iXmc`ccX
?
ändelsen var historisk.
Vid ett blankpolerat
skrivbord i staden Guangzhou skrev Jan-Olof Thorstensson och Liu Lijun under
ett avtal om samarbete.
Det handlar om hur Kina kan
inspireras och lära sig av den
svenska skogsägarrörelsen.
FÖR ATT FÅ FART på skogs-
bruket inser de kinesiska myndigheterna att det behövs privat ägande. Därför har man
inlett en reform där familjer
får långtgående ägande över
ett par hektar skogsmark.
”
...människan
på landsbygden är viktig för att
utveckla skogsbruket...
Potentialen är enorm. Ytterst
handlar det om en halv miljard
nya skogsägare! Även om det är
långt dit har reformerna kommit igång i flera provinser.
FÖR ATT organisera skogs-
ägarna sneglar kineserna på
hur medlemmarna samverkar i
den svenska skgosägarrörel-
Södra Odlarna
tet
i
l
a
v
k
d
e
Plantor m
i Götaland
God Jul &
Gott Nytt År
4ÚESB0EMBSOBt¯HÌSEt'BMLFOCFSHt5FM
'BYt&QPTUQMBOUTLPMBBHBSE!TPESBDPN
www.sodra.com
28
Jm\i`^\
sen. Historien började 2001 då
Kinas skogsminister var på
besök i Sverige med en visit
hos Mellanskog som en av programpunkterna.
– Därefter tog vi emot flera
delegationer och år 2003 fattade Kina ett principiellt beslut
om en skogsmarksreform, berättar Lennart Ackzell, som
arbetar med internationella frågor på LRF Skogsägarna.
– Efter det har det kommit
regelbundna delegationer från
Kina och intresset har blivit allt
mer fokuserat på Sverige och
skogsägarrörelsen. Vid det senaste besöket tog vi en buss
från Arlanda direkt till Sundsvall och Norrskog.
Frågorna handlar om hur
skogsägarna frivilligt kan samverka för att bli starkare på
virkesmarknaden. Det är allt
från att enas om minipriser till
att bygga upp kooperativ.
CERTIFIKATEN som garanterar ägandet gäller som regel i
70 år. De kan både ärvas och
pantsättas för att få lån.
– Min bedömning är att det
fungerar bra. När vi besökte
Kina såg vi mycket nyplanterad
skog och mötte många engagerade skogsägare.
Avtalet signeras av Jan-Olof
Thorstensson, ordförande för
LRF Skogsägarna, och Liu
Lijun, state forestry administration. Det hela bevittnas
av statssekreterare Gunnar
Oom och handelsminister
Shong Shan.
– En vanlig fråga är förstås
vad som händer efter 70 år, vilket trots allt inte är någon stor
fråga. För det första tittar kineserna bakåt 70 år i tiden och ser
hur ofantligt mycket som hänt.
I det perspektivet är det en väldigt lång tid.
– För det andra växer skogen
snabbt. På 70 år hinner man
med fem trädgenerationer, säger Lennart Ackzell.
EN ANNAN SIDA av samma
mynt är att Sverige och hela
det nordiska skogsbruket får
draghjälp av reformarbetet.
– Vi jobbar för att lyfta familjeskogsbruket som ett varumärke. I det ligger att människan på landsbygden är viktig
för att utveckla skogsbruket,
vilket man ofta glömmer bort
i olika internationella sammanhang. Då är det bra att
kunna lyfta fram Kina som ett
bra exempel, säger Lennart
Ackzell.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Första klass i skogen!
Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen.
Succéflisen!
Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg. OBS! Dubbla huggskivor.
Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: 134.000:-
4
4
4
4
Kampanjen fortsätter:
Extra kvistbrytare
Dubbla huggskivor
Justerbara knivar 3-25 mm
Kraftiga fingerknivar
Några viktiga detaljer
som bidrar till Farmi´s
välkända fliskvalitet!
Pris nu: ......................... 119.900:-
Första klass i skogen!
PALMS P680-11
4
4
4
4
4
4
11 ton/6,8 m.
Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan.
Teleskopiska stödben.
Kraftig ramstyrning.
Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator.
Rek. ca.pris: 149.900:-.
Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tons
lastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med
4WD hjälpdrift.
Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se
'(**&+/
Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.
Om skogen själv får välja...
755 Hjulburen
300
450 XL
FG45
755
HV14 Skotarvagn
För mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se
Dan Glöde,
skogsskötselchef
på Mellanskog.
Redskap & maskiner för Dig som inte bara nöjer Dig
med ett lågt pris! Beställ broschyr och läs mera.
K•T•S Huggarvagn
Foto: Pär Fornling
,
®
k`gj]i
jbf^jjbkj\ce
I förra tidningen presenterade Claes Fries
tips om skogsskötsel.
Han har nu lämnat över
stafettpinnen till Dan
Glöde, skogsskötselchef i
Mellanskog.
( Bejaka beprövad kunskap.
Det finns vetenskapligt belagd och praktiskt prövad kunskap om hur man säkrast sköter
skogen så den växer bra och
kan användas till värdefullt
virke. Tyvärr upplevs sällan
dessa väl underbyggda råd lika
lockande att läsa om som nya
oprövade och radikala förslag.
Oliktänkande forskare och
skogliga nytänkare har en viktig roll att fylla och kan driva
utvecklingen framåt. Konventionen mår bra av att få sina
argument ifrågasatta. Men med
det långa liv träden har bör nya
metoder utvärderas vetenskapligt och praktiskt, innan tilllämpning i stor skala.
ning om du är intresserad av
tillväxt och ekonomi.
* Bejaka lust och nyfikenhet.
Det finns lust och nyfikenhet
i det som är nytt och annorlunda. Mitt tips är att bejaka
nyfikenheten genom att märka
upp små områden där du testar
att göra på något annat sätt än
”trygghets- och tillväxtprogrammet”. Det ger en dimension extra till besöken på din
fastighet.
+ Egna försök.
Är du tveksam till markberedning, beställ en extra kartong plantor, markera några
ytor, och sätt plantorna i omarkberedda ytor bredvid plantor i
markberedda ytor. Är du intresserad av en ny metod för skydd
mot snytbagge eller viltbete?
Markera en startpunkt och
plantera varannan planta med
det nya skyddet. Besök ytorna
höst och vår efter plantering
och dra dina egna slutsatser.
) Tillväxt och trygghet.
, Testa nya trädslag.
Mitt främsta råd är därför att
du inriktar merparten av skötseln mot trygg tillväxt och
strövvänliga skogar. Räkna
med att röja 2 gånger, sista
gången vid 3–5 meters höjd
och ned till 1 500–2 000 stammar per hektar. Gallra första
gången när skogen är 12–13
meter hög och sista gången
innan den nått 22 meter. Föryngringsavverka, markbered
och plantera gran eller tall eller
lämna frötallar om marken passar.
Dikesrensa och gödsla 10–15
år innan föryngringsavverk-
En del av odlarglädjen är att
det växer bra. Att prova nya
trädslag som kanske växer
bättre än tall och gran är spännande, men har sina risker. Små
partier av avvikande trädslag
får ofta mycket viltskador och
en del nya trädslag är rätt oprövade vad gäller klimat och läge
i landet. Trots det kan det vara
intressant att pröva några kartonger med nytt trädslag och
blanda med den ordinarie planteringen. Har du lämpliga områden med lågt vilttryck kan det
passa att pröva något lövträdslag.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Längre avstånd innebär bättre
hållbarhet. Titta på andra
fabrikat så ser Du skillnaden!
Vridhuset är tillverkat i Sverige
av segstål. Vridhuset går i oljebad för bästa hållbarhet. Titta
på tändsticksasken så förstår
Du hur kraftigt vridhuset är!
Genomtänkta konstruktioner
Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är
dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket
innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader.
Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema
tack vare K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag
Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 20-sidiga broschyr
S 7,0 t - S 5,4 m
74.900 Drift
57.765 Vårt fantastiska vrid8,5 t - 5,3 m
93.150 Grävutr.
15.395 hus passar även på
10,0 t - 6,3 m
117.800 Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat,
från12.900
11,0 t - 6,7 m
134.560
10,6 t Dubbelr. -6,3 m 128.840 Kranarna säljs naturligtvis även separat.
K•T•S
®
K•T•S
Klo
K.T.S Klo
är ett
mycket
kraftigt
redskap för
att hantera
virke med
frontlastare/
lastmaskin,
lasta virke
på kärra,
lyfta fram virke till vedcombi och
sågverk, hantera rör m.m.
3 ton 12.800
K•T•S
®
Komplett med grip, runtomsvängande
Pris 15.900
rotator och slangar.
Proffsgripar
0,25 m2 12.640
0,30 m2 15.940
0,35 m2 18.990
Vi har även rotatorer och rotatorlänkar.
K•T•S
Armgrip
Timmergrip
0,18 m2 5.490
0,21 m2 5.995
®
®
Universalskopa
Svensktillverkad
i Hardox® & Domex®
Att konstruera en stark och
Bredd Volym ca Vikt
vridstyv skopa kan tyckas vara mm med råge kg
Pris
enkelt. Det som gör en kons- 1 500 1,12 m33 315 6 150
1
800
1,34
m
365
6
Inbyggd
truktion stark är fackverk och 2 000 1,49 m3 400 7 600
100
styrka
”lådkonstruktioner” – allt som 2 200 1,64 m3 435 7 600
i skopan
3
är
rött
på
bilden.
Titta
på
470
9
500
2
400
1,79
m
och mycket
hur en vägbro i stål är 2 600 1,94 m3 505 10 400
stor volym!
konstruerad! Samma teknik använder K.T.S på
alla skopor. Alla modeller med bultade fästen.
K•T•S
®
Lättmaterialskopa
En mycket prisvärd skopa för
snö, spannmål
och gödsel
Bredd Volym ca
mm
med råge
1 500
0,70 m3
2 000
1,00 m3
2 300
1,20 m3
K•T•S
®
Vikt
kg
162
208
236
Varför välja
K.T.S?
2 års garanti
Fri frakt i hela Sverige!
Leveransgaranti på
reservdelar!
Återköpsgaranti
Faktura 20 dagar från
leverans
Pris
3 700
4 700
5 600
Adapter
Priser från
4.900
Ingen annan leverantör
kan erbjuda lika bra
eller bättre vilkor till ett
tryggare maskinköp.
K.T.S när kvaliteten är
viktigare än priset!
®
SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA
– I kundernas tjänst sedan 1951 –
Tel 019-58 50 10 • E-post info@kts.se
Besök vår hemsida www.kts.se
Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05
På samtliga
priser
tillkommer
moms.
31
JULMAT
Pär-Ola med
vildsvinen
som blir
riktigt tama.
Fotografen
hade fullt
upp att freda
sig från de
vänskapligt
nyfikna
djuren.
Täck skinkan med
folie.
Det mest angenäma sättet att angripa problemen
med vildsvin är att äta upp dem. Julen är en utmärkt
tid att börja med uppdraget.
Vi besökte en vildsvinsfarm, fick ett utmärkt recept
på julskinka och samlade ihop några andra inspireText & foto: Pär Fornling
rande recept.
>f[cje`e^g‚
^i`jgifYc\d\k
8
llt började för knappa 30 år sedan
när kompisen fick ett par vildsvin i
bröllopspresent. Han var måttligt
förtjust i gåvan och lät Pär-Ola Andersson
ta hand om djuren.
Det blev början på dagens vildsvinsfarm,
utanför Vinslöv, med 300 slaktdjur om året.
Dessutom styckar han vilt åt jägare som
antingen kan få köttet i retur eller sälja det
vidare via Skånska vilt, med 14 personer
anställda.
Det är förstås mycket vilt på julbordet
hemma hos Pär-Ola: vildsvinsskinka, älgköttbullar, gravad hjortfilé och leverpastej
av viltsvin/hjortlever är några av läckerheterna.
Han har flera tips för att tillaga vildsvin:
Köttet är magert, därför gäller det att
vara försiktig med temperaturen och inte
låta det vara för länge i ugnen.
Det är ingen fara att äta rött kött, förutsatt att det är kontrollerat. Det görs på
alla viltslakterier och Pär-Ola råder alla
jägare som styckar själva att åtminstone ta
trikinprov.
Använd gärna spännande kryddor.
Vitlök, örter och indisk tandorikryddning
fungerar utmärkt.
Det finns gott om recept på hemsidan
www.sjunkarod.com.
Den blivande julskinkan. Köttet är
magert och mörkare än vanligt fläsk.
Alcjb`ebX
Den som inte jagar själv kan hitta
en skinka i välsorterade affärer.
Det finns kokad, rimmad och lättrökt.
Skinkan på bilden är lättrökt.
Ingredienser:
½ dl farinsocker
3 msk fransk senap, ½ msk koncentrerad
apelsinjuice, ½ msk stött rosmarin
≤P≥
Tillagning:
Sätt ugnen på 175 grader. Se till att spetsen
på termometern kommer i skinkans tjockaste del. Täck skinkan med folie och sätt
ugnen på 170 grader. När termometern
visar 60–62 grader är den klar.
Låt skinkan svalna, ta bort nätet, griljera
eller glasera på vanligt sätt.
Skinkan på bilden har glasering med örtsmak: Stick ner hela kryddnejlikor i skinkan,
värm glaseringen i en kastrull, pensla skinkan flödigt och placera i ugnen, 225 grader i
15–20 minuter.
VI SKOGSÄGARE 6/11
M`c[jm`ejjZ_e`kq\c
Carina och Ulrika Brydling är två
systrar med många gemensamma intressen. De drev länge en krog i Åre, nu arbetar de med kocklandslaget och de har
nyligen skrivit en bok tillsammans: Laga
vilt från skog & sjö. Den är full av recept
med ingredienser från naturen, däribland
vildsvinsschnitzel:
Ingredienser: 480 gram vildsvinsinnanlår
skuret i fyra tjocka skivor, 4 skivor rökt skinka,
4 skivor lagrad hårdost, 2 uppvispade ägg, 2 dl
ströbröd, smör, salt och peppar.
Boken ges ut
av bokförlaget Semic
och har 144 sidor.
Den kostar kring 150
kronor.
Tillagning: Banka ut köttet mellan smörpapper så skivorna blir riktigt tunna. Täck varje skiva med skinka och
hårdost.Vik ihop, dubbelpanera och låt ligga i 10 minuter. Stek i smör
på medellåg värme i 4–5 minuter på vardera sidan. Salta och peppra.
M`ck]€ij$
YfccXi
En ny hemsida från
Jägareförbundet
(www.viltmat.nu)
har
massor av viltrecept.
Däribland på viltfärsbollar:
Ingredienser: 400 gram
färs av vildsvin, 80 gram
parmaskinka, 2 schalottenlökar, 1/2 tesked torkat
rivet citronskal, salt och
peppar.
Tillagning: Finhacka
Goda bollar.
schalottenlöken och fräs
den i smör eller olja. Låt
svalna. Hacka skinkan fint och rör samman med resten av ingredienserna. Rulla cirka 16 bollar av färsen och stek dem.
M`c[jm`ejbfim
Det går förstås utmärkt att göra korv av
vildsvinskött. Vår jaktreporter Sture Markström
träffade jägaren Andreas
Johansson och kom hem
med det här receptet. Eftersom det är råa korvar måste
de bli ordentligt genomstekta vid tillagningen.
Ett vilt inslag
på julbordet.
En man som förstod att
uppskatta vildsvin.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Ingredienser: 1 kilo
vildsvinskött, 300 gram späck
från tamgris, 1 glas torrt vitt
vin, någon meter grisfjälster, 15
gram salt per kilo korvsmet,
vitlök, svartpeppar, salvia,
Andreas Johansson fixar korven
rosmarin, citron.
hemma i lägenheten i Stockholm.
Foto: Sture Markström
Tillagning: Frys kött+späck
och mal i köttkvarn. Tillsätt vin och lägg färsen i frysen (den ska hålla
minusgrader vid stoppningen). Tillsätt kryddor: Mortla en vitlöksklyfta
med 5 gram svartpeppar, 8 hackade blad av färsk salvia, en nypa
rosmarin, det rivna skalet av en halv citron och saltet. Skölj fjälstren i
kallt vatten och stoppa dem löst på ett korvhorn.
33
TEKNIK
<e]a€iijkpi[Y€m\i
Efter premiären på Elmia
för några år sedan är
ebeaver färdig för
marknaden. Hittills finns
fyra maskiner i drift.
Text: Pär Fornling
<
n av dem körs av Johan Dagman
som är skogsentreprenör och en av
personerna bakom företaget som
tillverkar maskinerna i Karlsborg.
BÄVERN KAN användas i olika sam-
manhang, men framför allt visar den
framfötterna i klena gallringar (träd kring
tio centimeters diameter).
Arbetssättet kan beskrivas i tre steg;
Maskinen styrs med en fjärrkontroll
och träden fälls med en klipp som klarar
träd upp till 20 centimeter.
Med hjälp av klippen läggs träden i
en klämbanke. När det är fullt lass brukar
det vara 8–25 stammar i banken.
Lasset släpas ut till stickvägen och
töms enkelt genom att öppna banken och
köra fram, kvar på marken ligger då en hög
med klena stammar som plockas upp med
en skotare.
Maskinen är 1,38 meter bred och väger
2,1 ton. Hydrauliken är relativt kraftig för
en så liten maskin. Den är i nivå med en
hyfsad jordbrukstraktor (96 liter i minuten/240 bar).
JOHAN DAGMAN räknar med att en ordinär skördare presterar dubbelt så myck-
EpIfkke\
L Familjen Rottne har fått tillökning i
form av en ny skördare. Den heter H11
och är i klassen mellan den lilla H8 (2
meter bred) och den lite större H14. I första hand är den nya maskinen tänkt för
stickvägsgående gallring, eller klenare
slutavverkning. Beroende på utrustning
kostar den 2,7–3 miljoner kronor.
Fullt lass med gallringsvirke i klämbanken.
et, men har också dubbla timkostnaden.
– En fördel är att maskinen är bränslesnål. För att få ut virke motsvarande 10
kubikmeter flis går det åt 2 liter diesel
medan en stor maskin kanske kräver 14
liter.
Priset för maskinen är omkring 745 000
kronor.
Den nya maskinen är 3,8
meter bred och kan fås
med sex eller fyra hjul.
M`bk$`^ep_\k
CX[[Xk]ibpcX
L Kyla och batterier är en påfrestantande
kombination.
Därför har Ctek utvecklat en batteriladdare för vinterbruk. Jämfört med den vanliga modellen är största skillnaden att laddspänningen är högre (15V) eftersom vintern
leder till högre inre motstånd i batterierna.
Dessutom är kablarna gjorda för att inte
bli stela av kylan.
Jämfört med batteriladdare som är någ34
Den nya polarladdaren.
ra år gamla har tekniken utvecklats mycket. Genom laddning i flera steg ökar batteriets livslängd.
Arbetstemperaturen för laddaren är -30–
+50 grader. Priset är omkring 1 000 kronor.
L Att montera
en våg på kranen kan tyckas
enkelt, men i
praktiken är
det en del problem. Det är
inte tid att
stanna upp och
låta vågen arbeta lugnt och
stilla. Kranen
är alltid i rö- Gripen håller koll
på vikten.
relse.
När den accelererar ökar tyngden och när rörelsen
bromsar in blir lasset momentalt lättare.
John Deere har löst det med en metalltråd som känner av sträckning. Intresset
ökar för att betala per vikt, vilket underlättar hanteringen, inte minst när det gäller
grot till bioenergi.
VI SKOGSÄGARE 6/11
1980:
11
I den här krönikan analyserar Gustav Melin,
vd för Svebio, marknaden för bioenergi.
Slutsatsen är att volymerna ökar, men
prisökningen bromsar in.
MARKNAD
ÖRE/KWH
PROGNOS 2011:
21,4
ÖRE/KWH
Kurvan visar prisutvecklingen för
flis vid värmeverket, öre per kWh.
Toppen nådd för flispriset
A
ag har blivit ombedd att göra en
marknadsbedömning inom bioenergiområdet. Det är en intressant uppgift. Att förutspå prisutvecklingen på
trädbränsle är naturligtvis inte möjligt
men vi kan fundera lite på de olika trender
och faktorer som påverkar prisutvecklingen på biobränsle.
Under år 2010 ökade bioenergianvändningen i Sverige med 11 procent upp till
141 TWh. Det är den kraftigaste ökningen
någonsin från ett år till ett annat och motsvarar en ökad användning med 6,4 miljoner skogskubikmeter.
De två senaste årens kalla vintrar med
ökad bränsleanvändning har gett kraftiga
prisuppgångar på flis vid värmeverken (se
kurvan ovan).
Grenar och toppar
(grot) tas tillvara
efter avverkningarna,
flisas och levereras till
värmeverken.
Foto: Pär Fornling
PÅ KORT SIKT är den enskilt största
faktorn som påverkar priset, hur varm eller kall vinter det blir. Det kan tyckas
märkligt men så är det. En temperaturförändring på en grad innebär att energianvändningen minskar eller ökar med fem
procent. När vi som under 2010 hade ett
ovanligt kallt år som kanske var fyra grader kallare än ett normalår ökade förbrukningen alltså med 20 procent.
Mitt grundtips är att vintern inte blir
lika kall igen men också att aktörerna i den
svenska skogen har höjt förmågan att
plocka fram bränsle ur skogen. Flera nya
maskiner är ute och systemen har trimmats.
Vi har heller inte så många nybyggda
pannor som startar i år. Allt sammantaget
innebär det att vi nog får en avstannande
prisutveckling och blir det varmt så sjunker
priset. Mot detta talar att alla lager av
bränsle tog slut i våras och att man inte
alltid hunnit lagra upp igen. Blir det kallt
så blir priserna höga.
PÅ LÄNGRE SIKT är den grundläggande trenden fortsatt ökad efterfrågan.
På sjuttiotalet använde vi drygt 40 TWh
biobränslen om året, i fjol använde vi alltså 100 TWh mera. Det är en fantastisk
utveckling men det finns mer fossila bränslen att byta ut. Det finns tre marknader att
växa inom: uppvärmning, elproduktion och
drivmedel.
Uppvärmning är bioenergins huvudmarknad, där klarar vi redan ungefär två
tredjedelar av det svenska värmebehovet
men det finns en hel del kvar att göra. Inom
36
industrin finns det omkring 12 TWh oljeuppvärmning att ersätta med pellets eller
flis. Konvertering är mycket lönsam med
dagens höga oljepriser. Dessutom höjdes
koldioxidskatten den 1 januari och den höjs
igen den 1 januari 2015.
Fjärrvärmen är nästan färdigkonverterad
men det finns en del kol att byta ut i Stockholmsområdet och på sikt kommer vi att
fasa ut gaskraftvärmeverken i Malmö och
Göteborg. Det ger några TWh ytterligare.
DESSUTOM TROR JAG att folk kom-
mer att märka att de köper elvärme när det
är som kallast och dyrast. Med fräscha
pellets- och braskaminer som ser ut som
en möbel i vardagsrummet kommer fler
att satsa på att kapa elvärmetopparna.
Sedan har vi elcertifikatsystemet som
gör att vi kommer att producera ytterligare 5 TWh biokraft före år 2020.
Drivmedel från cellulosa har börjat tillverkas på några industrier.
Utvecklingen är i första stadiet men där
kommer det att hända mycket.
TRENDEN ÄR alltså solklar, vi kommer
att använda mer biobränslen och utvecklingen på Europamarknaden och globalt
förstärker den svenska bilden. Däremot
innebär inte den ökade efterfrågan i det
långa perspektivet att priserna kommer att
stiga.
Svebio (Svenska bioenergiföreningen)
upprepar alltid att det är långt kvar till att
biobränslepotentialen är uppnådd. Vi menar att vi hållbart kan få fram 250 TWh
biobränslen i Sverige.
POTENTIALEN FINNS i bättre skogsskötsel, röjning och gallring, ökad avverkning, att utnyttja en del av stubbarna till
bränsle och att ta till vara grot på fler platser i landet. En stor potential finns också
inom jordbruket, framför allt från halm
och salix.
Så snart volymerna av de nya sortimenten blir stora så brukar kostnaden falla. När
volymerna ökar är det också lönsamt att
göra infrastrukturinvesteringar som gör att
man kan frakta biobränslen längre sträckor till låga kostnader.
VI HÖR OFTA att det är brist på biomassa globalt, så är det inte.
Priserna kommer att pendla upp och ner.
Höga priser driver investeringar i ny produktion och låga priser driver på konverteringarna bort från fossilsamhället. Observera att höga bränslepriser inte är
synonymt med att skogsägaren som levererar
bränsle får bra betalt. Utmaningen för företagen är
att hålla låga logistik- och
fraktkostnader och producera rationellt så att tillGustav
räckligt med pengar blir
Melin
över till skogsägaren så att
Vd för
branschen tjänar pengar i Svebio.
alla led.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Moelven räknar
med minus
OEfter 9 månader redovisar
Moelven ett rörelseresultat på
14 miljoner konor (278). Det
har successivt blivit sämre
under året och för tredje kvartalet blev det minus 15
miljoner norska kronor.
Koncernchef Hans Rindal
bedömer
att företaget har en krävande
tid framför sig, men räknar
med ett positivt resultat för
hela koncernen under det
fjärde kvartalet.
– Det kommer dock inte att
väga upp mot de förluster vi
haft hittills och vi förväntar oss
tyvärr ett negativt resultat för
hela året, säger han.
JmX^dXibeX[]iki€_lj
Trähusbyggandet i Sverige fortsätter att minska,
vilket är dåliga nyheter
för sågverken.
Text & foto: Pär Fornling
yggandet har avgörande
9
betydelse för efterfrågan
på sågade trävaror. Inför 2012
ser det inte ljust ut.
Enligt Trähusbarometern är
bedömningen att det nästa år
kommer att påbörjas 5 500
småhus.
Det är en ytterligare nedskrivning från den dystra prognosen i augusti.
görs av
TMF, Trä- och Möbelföretagen.
– Trähusindustrins orderingång är en rätt säker indikator
på framtida byggande och
orderingången har minskat med
36 procent i år. Vi har en
växande brist på bostäder i landet och fortsätter nyproduktionen att minska skjuter vi ett
ackumulerande problem framför oss, säger Leif G Gustafsson, vd på TMF, i en kommentar.
Det är lika illa runt om i värlBAROMETERN
Billeruds nya tankar
OBillerud planerar för en ny
fabrik i Skärblacka. Där ska
skogsrester bli grön olja och
på sikt fordonsbränsle. Bolaget
har sökt EU-bidrag till investeringen.
– Går allt som på räls, börjar
vi bygga fabriken 2013 och
producerar första oljan under
2015, säger Anders Snell,
affärsutvecklare hos Billerud,
till Folkbladet.
Oljan ska i ett första steg användas i oljekraftverk, därefter
vill företaget använda den
gröna oljan till fordonsbränsle.
Det reses inte så
många takstolar.
den. I USA dröjer uppgången. I England, som är den
viktigaste exportmarknaden
för sågverken, tillkommer
300 000 hushåll om året,
men det byggs bara 20 000
bostäder.
För att parera marknaden
bromsar industrin. Exempelvis har Setra minskat
gransågningen med 20 procent, vilket berör anläggningarna Hasselfors, Heby
och Färila.
700
2010
500
400
2011
300
200
STÄNGER
Ny i Husqvarna
OHusqvarna lanserar
ytterligare ett varumärke till
våren. Det är McCulloch. Målet
är att göra det till ett premiummärke för trädgårdsprodukter på gör-det-själv-marknaden.
Produktsortimentet kommer
till en början att bestå av
motorsågar, gräsklippare,
åkgräsklippare och häcksaxar.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Källa: Trähusbarometern
jul och nyårshelgen. Martinsons minskar produktionen av
sågade trävaror med 30 000
kubikmeter.
D$i\Xc
bipdg\i
Setra säljer
skog i norr
ONär träkoncernen Setra
köpte Rolfs såg i Kalix för
några år sedan följde en hel del
skog med på köpet. Totalt är
det 2 270 hektar i Norrbotten
som företaget nu säljer.
– Vi ska inte vara skogsägare.
Det ligger inte i vår affärsidé,
säger vd Börje Bengtsson till
Dagens Industri.
Pengarna från försäljningen ska
investeras i sågverk, i första
hand för att utöka produktionen vid Skinnskatteberg.
Orderingång för
trähus i miljoner SEK.
600
flera
sågverk under en vecka och
stoppar produktionen under
SÖDRA
Minskad orderingång
Romerike
i Norge
har nu
svenska
ägare.
J[iXm€o\i`Efi^\
Det senaste norska
tillskottet för Södra är
sågverket Romerike
Trelast.
O – Vi har en långsiktig ambition med förvärvet och det
stärker vår närvaro på en av
världens bästa virkesmarknader, säger Leif Brodén, Södras
koncernchef.
Romerike ligger fyra mil
från Oslo, nära Gardemoens
flygplats. Företaget har 35 anställda, sågar 60 000 kubikmeter och omsätter 110 miljoner norska kronor.
I anläggningen ingår också
ett hyvleri och tryckimpregnering.
Säljare är Romeriks Almenningene och Viken Skog.
Tanken är att vidareutveckla
Romerike till ett center för
Södra Timber och Södra Interiör i Norge.
I Södras växande norska
verksamhet ingår dessutom två
massabruk, Södra Interiör med
flera anläggningar och husförsäljning genom Trivselhus.
Södra skog har fyra personer
anställda i Norge som arbetar
med virkesförsörjning.
O M-real har inte lyckats
hitta köpare till Alizay bruk
i Frankrike och Gohrsmühle
bruk i Tyskland. I stället blir
det nedläggning för fabriken,
som har ungefär 330 anställda.
I dag uppgår förlusterna
till runt tre miljoner euro per
månad.
8]i`bX
caljglebk\e
O Setra redovisar ett
knappt överskott i rörelsen
med 1 miljon kronor (204)
för perioden januari–september.
– De nordafrikanska
marknaderna utgör ett positivt undantag för den annars
mycket svaga efterfrågan,
säger koncernchef Börje
Bengtsson.
37
Välj en bok
som julklapp!
Jbf^j€^XieXi\[f
]ij€di\k`[\i
De svenska skogsägarna
förväntar sig sämre tider,
främst med anledning av
lägre priser på timmer
och massa. Med den egna
lönsamheten är man dock
rekordnöjd.
O Det visar årets Skogsbarometer, som görs på uppdrag av
LRF Konsult, Swedbank och
Sparbankerna.
Hela 69 procent av skogsägarna är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket, vilket är
en liten ökning från förra årets
rekordnotering.
– Förväntan på framtiden är
inte lika god, då det kommer
tydliga signaler om lägre priser
på timmer och massa, säger
Magnus Hammar, Swedbank.
Här är några resultat:
De flesta skogsägare har
inga lån på sin skog.
Färre avverkade skog under 2011 än 2010, från 50 till
44 procent.
Skogsägarna tror på sjunkande massa- och timmerpriser.
52 procent menar att jakt,
rekreation och känslan av att
äga skog är det som är den viktigaste faktorn för att äga
skog.
Färre planerar att överlåta
sin skog, endast 13 procent av
skogsägarna uppger att de kommer att sälja sin fastighet.
Elbfdd\ik\ok`cdXjjXe
En väldokumenterad bok om en
familj som fortsätter fascinera.
Aftonbladet
Familjen Kennedy
Vän med fienden
Familjen Kennedy är det
närmaste en kungafamilj som
republiken USA någonsin
haft. Triumfer, tragedier och
skandaler har avlöst varandra
under åren men deras lyskraft
har bara blivit större. Med
början i det fattiga Irland
under mitten av 1800-talet
berättar journalisten Lennart
Pehrson historien om en
dynasti som kommit att
personifiera den amerikanska
drömmen.
Brittiska Norah Briscoe
lämnar sin son hos en familj
på den tyska landsbygden.
Där växer lille Paul upp, han
längtar efter att få kämpa för
Tyskland och dö hjältedöden
för führern. Men 1945
skickas han tillbaka till ett
krigshärjat England. Till ett
land han inte längre minns,
till ett språk han glömt bort
och till en mor han inte
känner. Vän med fienden är
en självupplevd skildring av
ett barns upplevelser under
andra världskriget.
Familjen Kennedy
En amerikansk dynasti
Lennart Pehrson | Ill i s/v
384 sid
Vän med fienden
Paul Briscoe
Övers: Claes Göran Green
Ill i s/v | 221 sid
WWW.HISTORISKAMEDIA.SE
OSödras rörelseresultat för
årets första nio månader blev
879 miljoner kronor (1 994 året
innan).
För sågverken är det tufft, men
massamarknaden präglades av en
fortsatt bra prisnivå, i historisk
jämförelse. En viss nedgång i
priset mätt i dollar under
perioden kompenserades av en
dollarförstärkning
gentemot kronan.
Ackumulerat snittpris uppgick
under årets tre första kvartal till
983 dollar per ton för blekt
barrsulfatmassa och till 853 dollar
per ton för lövmassa.
– Under sista kvartalet trimmar
vi in Värösågen samtidigt som vi
startar upp textilmassaproduktionen.
– Inför nästa år ser vi en
fortsatt svag Europamarknad
men parerat av en stark asiatisk
utveckling.Vi ser även
för första gången på
länge en viss ljusning
på den nordamerikanska marknaden, förutser
koncernchef Leif Brodén.
Norras kärnverksamhet på plus
ONorra Skogsägarna redovisar
ett positivt delårsresultat för
rörelsen med 2,2 miljoner konor
(52,5).
Efter de finansiella posterna blev
det däremot minus 6,6 miljoner
kronor (54,3).
Mindre papper
O Leveranserna av tidningspapper från europeiska tillverkare hade i höstas
minskat med 7,5 procent.
Magasinspapper backade 3,5
procent.
– Det beror främst på att föreningen betalar en konkurrenskraftig
ränta på medlemmarnas inlåningskonton och att differensen mellan
föreningens in- och utlåning har
blivit mindre gynnsam, förklarar vd
Pär Lärkeryd.
Sveaskog backade
O Under årets första nio
månader minskade Sveaskogs
försäljning av skogsråvara med
drygt sju procent.
Omsättningen uppgick till drygt
fem miljarder och vinsten blev
751 miljoner kronor (983).
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
38
VI SKOGSÄGARE 6/11
u!
n
ra
e
r
e
m
nu
e
Pr
-&,$0 ,') .-!,3(-.
#$-.*,$& ,*#0 . )-&+-%*/,)'$-. ,
/#$..,$)., --).#3) '- ,!,4)).$& )
.$''.' .*# )-.*,) '-0 )-&#$-.*,$
6! ! !#!77 ##6 !" " $7
""
,!##'(%+$(('/*!%!% %#6 !" -3,,(0)80(-'%12+01/%0%0+0".$0(*$
&(!%(!#0)%+$$('(!) Erbjudandekod: 052212
Kampanjkod: 052163
-
()
, -*-., - ' !*)
)*(..!2''$ +*-.*#(*$')/(( ,) )" ,%" $
.$''-.4)..&*).&.($"( !5,(4)'$" ,%/) )
+*-.
*$'
,%/) ."3'' ,.*(
*# )-.)2+, )/( ,). ,$
0 ,$" $'",,&/)
/++"$!. ,!5,..&/))!/''"5,&/)
, '.$*) ,*#'3() ,%/) )
*( ")*#),-+,*/&. ,5,
&*).,*'',3.. '- '' ,)(3')*(
-+3,,0+ ,-*)/++"$!. ,&*).&.
$. '.*1
.*&#*'(. '
Tidningen ges ut av
"!
!"6 "7
555/0(-1(04*&(1(
Telefon: Ange kampanjkoden
UTBILDNING
Dan Ärleskog rengör motorsågen.
Jalle Carlsson instruerar Jimmy Danielsson om fäll- och riktskär.
Hampus Konradsson fyller tanken.
Eleverna som läser skog på naturbruksgymnasierna är
nöjda och kan närmast garanteras jobb efter utbildningen.
Text & foto: Mats Hannerz
Ändå minskar antalet sökande.
AfYYg‚[`i\bk\e
Jbf^jYiXejZ_\ejbi`b\i\]k\i]€ijbXdXjb`e]iXi\
F
scar Ljungberg får godkänt på
fällskäret. Säkra hörnet sitter där
det ska, och nu kommer trädet att
falla åt rätt håll. Instruktionerna får han
via radio in i hjälmens hörlurar från läraren Jalle Carlsson.
Vi Skogsägare besöker Helgesbo när
årskurs ett genomför en av sina första motorsågsövningar. Det är mycket som ska
läras in och säkerheten är naturligtvis i
fokus.
PÅ ÖVNINGSSTATIONEN för fäll-
ning kan tidningens utsände konstatera att
instruktionerna har förändrats sedan han
lärde sig motorsågen för 30 år sedan.
– Nu sparar vi alltid ”det säkra hörnet”
i fällskäret, säger Jalle.
– Då står trädet stadigt även om brytmånen inte blir perfekt. Det går att avbryta
och göra om fällningen högre upp efter
stammen.
Det är en entusiastisk skara elever Jalle
har med sig den soliga höstdagen vid en av
landets naturbruksgymnasier för skogsbruk. Under fikarasten passar vi på att
fråga om elevernas förväntningar för framtiden. Och de är höga!
Ingen i gruppen tvekar om att de kommer
att jobba med skogsbruk efter utbildningen.
Alla har också egen erfarenhet av skogsarbete och maskiner. Och ingen har några
invändningar mot lön och ensamarbete.
– Våra elever vet vad de vill, konstaterar
Jalle.
VAD ÄR DET DÅ som lockar med sko-
gen? Oscar Ljungberg från Emmaboda får
frågan när han stängt av motorsågen efter
fällövningen.
– Jag tror på skogen. Jag kommer garanterat att jobba med skogsarbete om några
Fortsättning nästa uppslag
N Helgesbo
Helgesbogymnasiet, några mil från Kalmar,
tog emot sina första elever 1961, och har
haft flera olika huvudmän. I dag är Hushållningssällskapet ansvariga efter köpet av
skolan och dess egendomar (drygt 500
hektar).
40
Skolan har tre huvudsakliga inriktningar:
skog/maskin, skog/jakt och djur med
hundprofil. På Helgesbo blir eleverna
utbildade skotarförarare, och man samarbetar också med naturbruksskolan i Stora
Segerstad för skördarutbildning.
Victor Åberg-Davidsson
kvistar.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Här
kan du läsa
skogsinriktningen
1. Berga
2. Blekinge
3. Burträsk
4. Helgesbo
5. Jälla
6. Kalix
3
7. Kvinnersta
8. Ljusdal
9. Osby
12
18
10. Plönninge
11. Ryssby
12. Skedome
13. Sparresäter
14. Stora Segerstad
8
15. Svenljunga
19
16. Södra Viken
17. Vreta-Västerby
18. Åsbygden
21 5
19. Älvdalen
16
Fikapaus i
20. Ökna
1
motorsågs21.
Ösby
7
20
övningen.
6
13
17
15
14
4
10 11
9
2
Framtidsbransch
Sug efter maskinförare
NEn analys visar att skogsbruket behöver 400–550 maskinförare om året för att täcka upp för pensionsavgångar och andra
avhopp.
Det innebär problem med att få fram förare.
I dag går ungefär 300 elever om året igenom den skogliga
inriktningen på naturbruksprogrammen. Många, men långt ifrån
alla, fortsätter som maskinförare.
– Skogen är definitivt en framtidsbransch, säger Björn Jonasson på Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA).
Han arbetar med kampanjer för att komma till rätta med
branschens rekryteringsproblem.
Det har varit problem med att skaffa nödvändiga
praktikplatser till eleverna. I år erbjuds därför företagen,
genom SLA, en ersättning på 5 000 kronor per vecka
för tio veckor maskinpraktik, och 1 000 kronor för två
veckor manuellt skogsarbete.
– Målet är att öka antalet elever till 500 om året, säger
Björn Jonasson. Det är också viktigt att intresset är stort så att
skolorna kan göra ett urval.
I en studie som SYN (Skogsbrukets Yrkesnämnd) har genomfört konstateras att andelen kvinnor är låg på utbildningarna (2–6
procent) och att skogseleverna helst vill bo på landet.
– Det är ju på landsbygden vi behöver arbetskraften, så det är
ganska naturligt att vi fokuserar vår rekrytering på dem som bor
där, säger Björn Jonasson.
– Det är bättre att vattna där det växer! Men vi har självklart
som mål att öka mångfalden, andelen kvinnor och elever från
större städer också.
VI SKOGSÄGARE 6/11
41
Fortsättning:
UTBILDNING
Jobb på direkten
år. Därefter kanske det blir någon högskoleutbildning.
Hampus Konradsson från Målilla ser
fram mot att bli färdigutbildad maskinförare. Hans bakgrund är ganska typisk.
Pappa gick utbildningen på Helgesbo och
han har själv kört skogsmaskin tillsammans med en kusin. Om tio år är han övertygad om att han fortfarande kör maskin.
– Arbetsmarknaden är jättebra, säger
han.
– Jag har faktiskt redan börjat ströjobba
som maskinförare.
Jimmy Danielsson från Virserum är
inne på samma linje.
– Jag kommer att köra maskin!
JALLE BEKRÄFTAR elevernas förväntningar på arbetsmarknaden.
I dag är det ett skriande behov av arbetskraft i skogsbruket. Entreprenörerna sliter
i eleverna, och det händer att några hoppar
av och börjar jobba innan studenten.
– Våra elever är klara för att börja jobba
direkt efter utbildningen, säger han.
– En färsk student kör i och för sig bara
på 60–65 procent av kapaciteten hos erfarna maskinförare, men efter ett halvår
bakom spakarna brukar de vara uppe i full
produktion.
Men ansökningarna till naturbruksgym-
Från vänster: Patrik Jonsson, Joel
Klingstedt, läraren
Sven-Allan Törnqvist och Johannes
Karebrant mäter
virkestravar.
nasiets skogsinriktning har minskat och
kommer att fortsätta att minska.
– Det finns flera förklaringar, säger
Mikael Rissvik.
HAN ÄR UTBILDNINGSANSVARIG
på Hushållningssällskapet som äger Helgesbogymnasiet och tre andra naturbruksgymnasier.
– Den nya gymnasiereformen där man
gjorde en uppdelning i yrkesprogram och
högskoleförberedande program gjorde att
vi tappade ungefär 10 procent sökande till
naturbruksgymnasierna.
– Tyvärr har inte informationen gått fram
att det går att välja till kurser så att utbildningen ger högskolebehörighet.
En viktig förklaring är också minskade
elevkullar.
Dagens gymnasister är födda i mitten av
1990-talet när barnafödandet var lågt i
Sverige. Varje år minskar kullarna med
6–7 procent, men efter 2014 kommer det
att vända uppåt igen.
N Tips för surfaren
www.dra.se, www.naturbruk.se
Grepp och bärighet från världens
ledande tillverkare av slirskydd.
SKOGSGRIP
130
TERRA
SUPERSTUD
130TS
ROCKY
PIGGELIN
FLEX
GROUZER
MEGASTUD
160TS
TXL
GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00
www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com
42
VI SKOGSÄGARE 6/11
Fantastiska
!
r
r
ö
f
n
å
r
f
r
bilde
Unika bilder!
189:–
Succén fortsätter! Nu har äntligen den femte
boken med svenska folkets egna bilder kommit.
NY
BOK!
Livet på landet förr
– Älskade djur på gården
Boksuccén med unika fotografier från tidningen
Lands läsare fortsätter. Den femte boken i
serien är tillägnad gårdens alla underbara djur.
Boken Livet på landet förr – Älskade djur på
gården bjuder på en härlig bildkavalkad av djur
och människor från hela 1900-talet.
TIPS! Beställ alla fem böcker på en gång och spara 250 kr.
Del 1: Läsarnas egna bilder
Del 2: Fester & högtider
Del 3: Arbete & hantverk
Del 4: Från Lappland till Skåne
På www.mediahyllan.se finns samtliga delar i bokserien att köpa var för sig.
SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.se
JA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.)
st NYHET! Livet på landet förr, del 5
Älskade djur på gården à 189 kr
Art.nr: 2293 0000
st Livet på landet förr
Paketpris del 1+2 à 349 kr
Art.nr: 6027 0000
st Livet på landet förr
Paketpris del 1+2+3 à 479 kr
Art.nr: 6032 0000
st Livet på landet förr
Paketpris del 1+2+3+4 à 599 kr
Art.nr: 6033 0000
st Livet på landet förr
Paketpris del 4+5 à 349 kr
TIPS! Beställ snabbt & enkelt
www.mediahyllan.se
Art.nr: 6055 0000
st Livet på landet förr
Paketpris del 1+2+3+4+5 à 699 kr
Art.nr: 6054 0000
Frankeras ej
Mediahyllan
betalar portot
Webbshoppen för
alla dina intressen!
Namn
Adress
Postadress
Telefon
Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden.
E-post
Mobil
Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december
2011 eller så långt lagret räcker, endast
inom Sverige. LRF Media AB lagrar
kunduppgifter för att kunna fullgöra
kundrelationer och lämna förmånliga
erbjudanden om egna och andras produkter.
För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr
av personuppgifter kontakta LRF Media AB,
Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06.
kundservice@mediahyllan.se
tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99
Svarspost
205 180 69
685 20 Torsby
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se
II—
I
—
NYHET!
Helautomatisk
Vedhantering!
Lotin
FŠllorsedan1993
WWW.LOTIN.SE 0380-261 64
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
3
1m /min
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Skogsplantor
Även lämplig
för sågytor
Flexibelt maskinkoncept för skonsamt
skogsbruk. Nu även med 100 hk motor!
Tel 0565-920 90
info@pergonova.se
www.pergonova.se
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
VEDELDARE
Kenjonugnen halverar din
vedförbrukning.
Passar till alla pannor.
Mer info ring 0621-107 55
Besök oss på
www.kenjonugnen.se
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
Gran, tall, lärk m m
plantering, markberedning o röjning
070-3991826
spar annonsen
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Stångsåg
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053
Vedprocessorn för grävmaskin.
Snabbt & enkelt utan arbete !
44
En investering som betalar sig snabbt.
Ring för en demo hos oss !
VI SKOGSÄGARE 6/11
Hydraulvinsch
Motorsågskampanj
Dolmar 5105H Proffssåg 50cc 3,8 hk
inkl handtagsvärmare
NU 6 495:Dolmar röjsåg 45 cc 3,1 hk NU 6 995:Dolmar 420C farmarsåg 2,8 hk,
vevhus i magnesium.
Endast 4 kg!
NU 3 995:HVA 346PG E-tech
NU 7 995:HVA 355fxt
NU 9 495:-
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
Vedmaskiner från Mora
0511-540 19
www.sibro.se
# !#
pw-klyven
Växellåda
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
fläktar, vattenpumpar, generatorer
m m upp till 100 kW.
- gedigen kvalitet
(#%
%#!
"! #%!!
Pris från 42 300:-
Hydraulsystem
Moms och frakt tillkommer
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80
Lär dig mer om Allemansrätten
www.naturvardsverket.se
Träbearbetning
DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier,
hantverkare, byggare, hemmaproffs etc.
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion
vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god
stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för
god sikt och åtkomlighet. Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden
på planbordet. Anhållet för rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig
stålkonstruktion för god stabilitet.
Planhyvel
Max Hyvelbredd 305 mm
Max Hyvelhöjd 200 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 605x330 mm
Dimensioner & vikt
Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm
Vikt 175 kg
Vikt med emballage 223 kg
Fraktfritt!
9.596:-
DUAB ML394Q med långhålsborrsbord
Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan
maskiner och ger teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning
av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp.
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Långhålsborrsaggregat
Chuckkapacitet 16 mm
Slaglängd ut/in 130 mm
Slaglängd
Höger/Vänster 170 mm
Höj/Sänkbart 130 mm
Mått 460x200 mm
17.596:-
Max planhöjd 180 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Max arbetsbredd 250 mm
Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1150x530x950 mm
Vikt 148 kg
Fraktfritt!
Precisioncirkelsåg TS 250
Mått justerbord
600x410mm
Vikt 169 kg
5.196:Bordcirkelsåg TS250RC
Precisioncirkelsåg industrimodell, med
dragfunktion för klinga. Bordet är av
gjutjärn med spår för geringsutrustning.
Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar.
Justerbord av aluminiumprofiler. Bordet är
försett med teleskoparm. Sågen levereras
komplett med justerbord, teleskoparm, klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll
enligt bild. 250 mm HM-klinga ingår. Stativ
av kraftig lakerad stålplåt. Passar proffs
som amatör.
Tekniska data:
Motor 400V 2,5 kW
Diameter klinga 250 mm
Hastighet klinga 4000 rpm
Max sågdjup 45/90° 42/80 mm
Klingan justerbar 250 mm, längdled
Slaglängd justerbord 1250 mm
Bordshöjd (Arbetshöjd)
900 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord
800x520mm
Mått förlängningsbord
800x320mm
Denna innovativa bordssåg har designats för att förse den avancerade hemmafixaren, skolor, möbelsnickaren och liknande med
en precis och mångsidig såg i ett kompakt utförande. Maskinen är
utrustad med flera finesser som normalt bara återfinns på mycket
dyrare maskiner utan att därför dra ner på kvalité och flexibilitet.
Bordet är tillverkat av fint slipad gjutjärn som förser maskinen med
den vikt och styvhet som behövs för att uppnå högst precision
i arbetet. Sågen har en imponerande kapacitet på hela 80 mm i
sågdjup vid 90 graders snitt vilket är ledande inom sin klass av
sågar. Det integrerade justerbordet av aluminium har en slaglängd
på 610 mm. Klyvanhållet som löper på en kraftig masssiv
stålstång för högtsta precision är utrustat med mikrojustering
för precis inställning av anhållet. Med hjälp av det medföljande
förlängningsbordet i plåt så kan man uppnå en maximal klyvbredd
på hela 600 mm. I och med att sågen drivs av en 2 hästkrafters
induktionsmotor så går den väldigt tyst. Maskinen är tillverkad i
kraftigt svetsad stålkonstruktion för att vidhålla högsta stabilitet.
En storsäljare från DUAB
Tekniska data:
Motor 230V 2 Hp
Diameter klinga 254 mm
Hastighet klinga 4060 rpm
Max sågdjup 45/90° 54/80 mm
Bordshöjd (Arbetshöjd) 960 mm
Slaglängd justerbord 610 mm
Spånstos 100 mm
Mått huvudbord 650x350mm
Mått förlängningsbord 650x270mm
Mått justerbord 1000x220mm
Vikt 110 kg
Fraktfritt!
7.600:-
2.880:-
För fler modeller av Bandsågar
- besök vår hemsida!
Matarvalsdiameter 40 mm
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 4050 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Klinga diameter 250 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Tekniska data:
Plan & Rikthyvel
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Hyvel bredd 310 mm
Planhöjd 180 mm
Riktbord 1285x310 mm
Planbord 600x310 mm
Matningshastighet 8 m/min
Varvtal kutter 4000 rpm
Hyvelstål antal 3 st
Kutterdiameter 75 mm
Fräs
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Långhålsborrsbord
Chuckkapacitet 16 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Slaglängd in/ut 85 mm
29,900:Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Spänning 400 VAC
Ljudnivå <80db
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1590x1220x1010 mm
Vikt 445 k
Spånsugar till specialpris!!!
Spånsug DUAB FM230-L1
Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av
industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av
plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang
diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter
för golvsugning. En maskin som passar till sågar,
putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd
på 260 mm.
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 0,75 kW/1hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 230 mm
Sugkapacitet 1050 m³/h
Trumdiameter 370 mm
Insugstos 1x100 mm
Säckvolym 0,057 m³
Säckhöjd 640 mm
Ljudnivå 52-62 dB
Vikt 30 kg
1.116:-
Spånsug DUAB FM300
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med
säck av tyg på översidan och säck av plast på
undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör
den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken
sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug
för både yrkesbruk och hemmafixarn.
Tekniska data:
Spänning 230 V
Motoreffekt 1,5 kW/2 hk
Motorvarvtal 2950 r/min
Impellerdiameter 300 mm
Sugkapacitet 2000 m³/h
1.596:-
Trumdiameter 500 mm
Insug 2x100 mm/1 st 125mm
Säckvolym 0,153 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 51 kg
Spånsug DUAB 300S
Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet
med dubbla tygsäckar både över och under. Monterad på hjulstativ vilket gör den
lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En
industrispånsug för både yrkesbruk och
hemmafixarn.
Tekniska data:
Spänning 400 V 3-fas
Motoreffekt 2,2 kW/3 hk
Impellerdiameter 305 mm
Sugkapacitet 3000 m³/h
Trumdiameter 500 mm
Insug 3x100 mm/
1 st 125 mm
Säckvolym 0,307 m³
Säckhöjd 850 mm
Ljudnivå 67-77 dB
Vikt 59 kg
3.196:-
Spånsug DUAB FM300S-5
DUAB PM250-30 Såg & Fräs
DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet. Maskinen är utrustad med stativ med hjul
för enkel förflyttning. levereras med dubbla
filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar
1x150 mm eller 3x100 mm.
DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och
stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna
är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
Tekniska data:
Spänning 400 V
Motoreffekt 3,7 kW/5 hk
Impellerdiameter 305 mm
Trumdiameter 500 mm
Tekniska data
Såg
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal sågklinga 4050 rpm
Varvtal ritsklinga 6300 rpm
Sågdjup 90° 65 mm
Sågdjup 45° 45 mm
DUAB C5-260H
Klinga diameter 250 mm
Ritsklinga diameter 80 mm
Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm
Slaglängd justerbord 1400 mm
Fräs
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Spindel diameter 30 mm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Max verktygsstorlek diameter 140 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm
Spånstosanslutning 100 mm
Vikt 230 kg
4.396:-
18.900:-
22.900:-
Vertikalfräsmaskin av hög prestanda försedd med bord i gjutjärn
med spår för geringslinjal. Kullagrad tappsläde. Tiltbar frässpindel -5 till 30 grader. Låsbara inställningsrattar. Justerbara
fräsanhåll med millimeterskal och anslutningsstos för spånsug.
Spindeln går att ställa i både vänster- och högergång, där
hastigheten ändras med remomläggning. Levereras med samtliga
skydd och anhåll. En kraftig trefasmaskin för snickerier, skolor
och den avancerade hemsnickaren.
Teknisk data:
Motor 400 V 3,0 kW/4 hk
Arbetsbord 700x600 mm
Arbetshöjd 850 mm
Tappsläde 700x200 mm
Slaglängd tappsläde 640 mm
Spindeldiameter 30 mm
Spindel vertikalt slag 100 mm
Spindel tiltbar -5/30°
Spindelhastighet
5500/7500/10000 rpm
Max verktygsdiameter
180/200 mm
Mått (lxbxh)
850x690x1200 mm
Vikt 200 kg
23.996:-
Vertikalfräs WS90-30A Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan
Södra vägen 3, Mönsterås
Ordertel. 0499-143 19
Fax 0499-140 66
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30
Besök oss på internet: www.duabhuset.se
Förpackningsstorlek
1170x560x570 mm
Maskinens mått LxBxH 1280
x 790 x 1970 mm
Vikt 82 kg
Vertikalfräs SS 510T
För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida!
Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel!
Sugkapacitet 4900 m³/h
Insug 1x150, 3x100 mm
Säckvolym 0,43 m³
Filtersäckshöjd 1100 mm
För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida!
DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord,
fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn
och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner är
försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
SlagMatarvalsdiameter 32 mm
Fräs
Tekniska data:
längd
Max Hyvlingsdjup 2,5 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Plan & Rikthyvel
in/ut 85 mm
Såg
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt
Slaglängd Höger/vänster 140 mm
Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt
Spindel diameter 30 mm
Hyvel bredd 250 mm
Max rörelse upp/ner 80 mm
Varvtal 4050 rpm
Vertikal rörelse spindel 130 mm
Planhöjd 180 mm
Spänning 400 VAC
Sågdjup 90° 65 mm
Max verktygsstorlek diameter
Riktbord 1050x250 mm
Ljudnivå <80db
Sågdjup 45° 45 mm
140 mm
Planbord 600x250 mm
Klinga diameter 250 mm
Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh)
Matningshastighet 8 m/min
1300x1130x1010 mm
Bordsstorlek 1200x840
Långhålsborrsbord
Varvtal kutter 4000 rpm
Vikt: 370 kg
(1080) mm
Chuckkapacitet 16 mm
Hyvelstål antal 3 st
Slaglängd justerbord 1400 mm
Bordsstorlek 160x368 mm
Kutterdiameter 75 mm
Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms!
VI SKOGSÄGARE 6/11
5.596:-
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max Såghöjd 200 mm
Max sågdjup 375 mm
Längd sågblad 2950 mm
Hjuldiameter 400 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 500x395 mm
Totalhöjd 1760 mm
Vikt 137 kg
KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering!
5.280:-
7.196:-
!
Fraktfritt
Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk
Max såghöjd 165 mm
Max sågdjup 345 mm
Längd sågblad 2490 mm
Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut
Hjuldiameter 350 mm
Spånstos 100 mm
Sågbord geringsbart 45°
Bordsstorlek 400x548 mm
Totalhöjd 1710 mm
Vikt 70 kg
Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov.
Stabilt utförande, kraftig svetsad
stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda aluminiumgjutna hjul
med dammtäta kullager. Sågbord
i gjutjärn som är geringsbart 45°.
Kraftig anhåll med stabil låsning.
Bandsågen är utrustad med rejäl
bladstyrningsanordning för stabil styrning
av sågbladet.
Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel
samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar
för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen
och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för
bästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang.
DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord (riktbord och
planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad
mm-skala. Riktborden vikes vid planhyvling (se bild).
För fler modeller av Plan- och
Rikthyvlar - besök vår hemsida!
Bandsåg DUAB HBS400
14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar
de flesta behov. Stabilt utförande med krafEn proffssåg med välbalanserade gummibelagda tig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade
gummibelagda hjul i aluminium med dammbandsågshjul i aluminium som är försedda med
täta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart
dammtäta kullager. Levereras komplett med
45°. Rejäla bladstyrningar (kullager). Leverestabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.
ras med geringsanhåll, klyvanhåll, stativ och
Geringsbart gjutjärnsbord
sågblad. Sågen är försedd
med microjustering.
med 100 mm spånstos
Utsugningstos för spånsug
för utsug.
samt bladsträckningsindiTekniska data:
kering.
Tekniska data:
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Max såghöjd 285 mm
Max sågdjup 400 mm
Sågblad längd 3454 mm
Bladhastighet 2 st 460/980 m/min
Hjuldiameter 465 mm
Spånstos 2x100 mm
Bordsstorlek 535x485 mm
Sågbord geringsbart 45°
Totalhöjd 1880 mm
Vikt 146 kg
Samtliga maskiner
från
DUAB levereras med
gällande CE-normer!
DUAB C5-310
Dimensioner
och vikt
Mått (lxbxh)
1600x890x890
mm
Förpackningsstorlek (lxbxh)
1680x770x1070
mm
Vikt 440 kg
Vikt med
emballage 530 kg
DUAB ML392B
Tekniska data:
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Riktbord 1050x250 mm
Planbord 600x250 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Matarvalsdiameter 32 mm
Matningshastighet 8 m/min
Bandsåg DUAB BAS 350
BANDSÅGAR
DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl styckesom serieproduktion med vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter
med finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd och nödstopp.
Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard.
Tekniska data:
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Varvtal motor 2 860 rpm
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Antal hyvelstål 4 st 410x30x3 mm
Diameter matningsrullar 40 mm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
Bandsåg DUAB BAS 470
PLAN- & RIKTHYVLAR
Tekniska Data:
Motor 400 V 2,2kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5000 rpm
Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.)
Matningshastighet 7m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvel
Max Hyvelbredd 310 mm
Max Hyveldjup 3 mm
Bordsstorlek 1205x312 mm
Kranventiler
manuella
förstärkare, kan
ersätta
andra spakar.
servohydrauliska
eller
El prop kranventil
elproportional.
max flöde
Kylare
och80L
filter. Slang och kopplingar.
med ställbara chocker
Se hela vårt sortiment på: www.perwikstrand.se
När du vill fiska, ta reda på
vilka regler som
gäller innan du
kastar ut reven.
DUAB PT310
Hydraulik
Hydraulik
Ergo el prop spak med inbyggd
inkl. moms. Fyrskär ingår!
Produktkatalog 2012!
Beställ eller ladda hem den
Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/
sänkbar, levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier
och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden.
Rörelse spindel 90 mm
Tekniska data:
Spindelhastighet 3500/7000 rpm
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Mått lxbxh 800x740x1150 mm
Bordstorlek 695x555 mm
Vikt 195 kg
Spindeldiameter 30 mm
God Jul & Gott Nytt År!
12.235:-
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , 7.196:-
45
SPARA PENGAR
Genom att välja rätt bränsle. Att
värma upp en villa som förbrukar
25 000 kW timmar/år kostar:
Vednätsäckar
FRITIDSDEPÅN AB
STÖRST
Multivagnen
på begagnade
fyrhjulingar
inkl moms och frakt
13.995:-
El
Olja
www.fritidsdepan.se tel 060-12 55 77 fax 060-12 55 76
Vallagatan 10, 854 60 Sundsvall
Fjärrvärme
Bergvärme
Pellets
Behåll greppet
och hamna inte på glid
Flis
40 000:-
27 500:-
13 750:-
20 500:-
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
12 500:-
6 250:-
Broddbult sats
Veto har mer än 50 års erfarenhet av
bioenergi. Det självklara valet för dig
som vill ha frihet att välja bränsle.
70 st Std brodd
30 par Bandlåsbult
M 14x40 10/9 inkl mutter
1558:- inkl frakt
Mer info
www.sp.se
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW
som lämpar sig för alla
biobränslen såsom flis, spån,
briketter, pellets och torv.
I en normalvilla räcker en
påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
VETO 8
8 000-11 000 liter
Brännaren med större
bränsleförråd.
Effekter
40-160 kW med
kraftig matarskruv
som går att förlänga upp till
4 m från förrådet. Matning med
fjäderomrörare.
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta 30 kW–8 MW
Renovering, Bandlås, Brodd
Nya boggiband 400-750 mm
Vi är återförsäljare
för Clark band.
Ring för pris!
t
E-post: info@messmide.se
messmide.se
Skydda gårdens mindre
fordon och maskiner med
säkra dörrar från EAB.
Tillverkas av varmförzinkat
stål efter dina önskemål
och mått.
Ring oss gärna eller
gör din förfrågan via
www.eab.se
333 33 SMÅLANDSSTENAR
T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e
ÅTERFÖRSÄLJARE:
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINDESBERG Lindesbergs VVS AB, 0581-836 40
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97
SUNDSVALL K.A Driftteknik AB, 0696-303 50
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
www.energiteknik.net
46
Fördubbla
Fördubbla kapaciteten
kapaciteten
Sortera bort klena stockar och sälj dessa
En klen stock medeldiameter 8 cm
kostar ca 240 kr/m3 att upparbeta utan kapautomat
kostar ca 147 kr/m3 att upparbeta med kapautomat
Ideal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m3
Sorteringsarmar
Vedprocessor
kapar dubbla längden
Kapautomat
kapar färdig längd
Patentsökt
Vi har också armar
till andra fabrikat
Mönstersökt
Stocktransportör
Stegmatare
med speciell
stegutformning
da
dens en
M a r k n as o m m a t a r
matare ck i taget
en sto m grov
klen so
Logcon Hortinorr ab
1VTLJOJr&&/BSWB
5FMr'BY
.PCJM
www.logcon.se
info@logcon.se
VI SKOGSÄGARE 6/11
Vad sa dom
på Rapport
i går kväll?
Det blir svårare att hänga
med när man börjar höra lite
dåligt. Ring Hörsellinjen
0771-888 000.
www.horsellinjen.se
HJO-B
U
LTEN
Årets
ring!
investe
Tel: 0142-422 00
0503-153 11
Fax: 0142-422 01
www.hjobulten.se
”Få värdecheck”
Gäller okt-dec 2011
Ecosågen
Ecosågen Twin 400 XL
Mobilt eller
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
Mobilt
enmanssågverk
Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen,
nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan!
sWWWBAMSEPRODUKTERSE
”Quattro”
“Quattro”
4 sågklingor
4 sågklingor
ntverk
Inbyggt ka
SeVideo
Video
på hemsida
vår
Se
på vår
Hörselskadades
Riksförbund
Hörselskadades Riksförbund
HEMSIDA
NYA
www.ecosagen.se
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
Tel 0499-102 41
070-244 75 40 www.ecosagen.se
070-244 75 40
www.ecosagen.se
VEDSÄCKAR
– Alltid till ett bra pris!
Stöd vårt
arbete för att
rädda skogen
och dess liv!
Bli medlem eller skänk en gåva!
Läs mer på:
www.naturskyddsforeningen.se
Prisexempel:
– 40 liter från 1.35 kr/st
– 60 liter från 1.65 kr/st
– 80 liter från 1.90 kr/st
– 1 m3 14.25 kr/st
min. 100 st
– 1 m3 12.15 kr/st
min. 200 st
– 1,5 m3 storsäck,
ventilerad 99 kr/st
ERBJUDANRDE
3
30 st 1 m EU
vedsäck, 1 st
säckstativ:
1.795:Moms
och frakt
tillkommer.
Tel 070-525 31 52, 0506-202 46
www.vedmaskiner.se
"3#&5"4."35"3&
KVISTNINGSLYFT
LUNNINGSKON
r (ÕSLWJTUOJOHFO
TLPOTBNGÕSSZHHFO
r -VOOBFMMFSWJOTDIB
VUBOBUUGBTUOB
r ,WJTUBSSVOUPNJ
FUUNPNFOU
r ,POFOWÅMUFSJOUF
r 4UPDLÅOEBOTLZEEBT
r .JOTLBSSJTLFOGÕS
TUFOTÇHOJOH
#FTUÅMMTIPT
Skogma 5FMXXXTLPHNBTF
Nordpost/Granngåden 5FMXXXOPSEQPTUTF
Rowanne Trading
)PSOTHBUBO4UPDLIPMN
5FMSPXBOOFUSBEJOH!UFMJBDPN
VI SKOGSÄGARE 6/11
47
Svensktillverkad miniskotare
Ett Sverige
vart tredje år!
Tropikskogarna
försvinner
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
Demomaskin finns hemma - boka tid för visning!
Östra Storgatan 24
570 30 Mariannelund
5FMt
Plan- och släntklippare
Visa ditt stöd.
Pg 90 1974-6
- en av marknadens kraftigaste!
Världsnaturfonden WWF
www.wwf.se, 08-624 74 00
Testa
oss!
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset
Vi söker nya fastigheter
i alla
på skogsfastigheter
har aldrig varit
såstorlekar.
högt som nu.
Skånegårdar
är
fristående
från
alla
intresseorganisationer
Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer
och
utifrånuppdragsgivarnas
uppdragsgivarnasbästa.
bästa.
och arbetar
arbetar utifrån
ViVimarknadsför
fastigheterna
även
internationellt.
marknadsför fastigheterna även internationellt.
"$
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"!$
$
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
Kontakta oss gärna för ett resonemang och
kostnadsfri värdeuppskattning.
Peter Olsson
Skogsmästare
peter@skanegardar.se
0705-54 24 49
Mikael Sjöberg
Lantmästare
mikael@skanegardar.se
076-768 81 13
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
VEDHANTERING
Gör jobbet lättare!
NR 1
2012
TEMA
Föryngring
48
Kontakta:
Utgivning
9 februari
Sista bokningsdag
9 januari
Sista materialdag
13 januari
s
s
s
s
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97
ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Mårten Bäck
Tel 08-588 367 38
marten.back@lrfmedia.lrf.se
från
cén
c
u
S
ood
ia W
m
l
E
Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21
www.ipab.se s info@ipab.se
VI SKOGSÄGARE 6/11
SNÖKEDJOR
SLIRSKYDD
DÄCKSKYDD
½WFSCBSOPDI
VOHEPNBSJ4WFSJHF
GÌSEJBCFUFTWBSKFÌS
'PSTLBSOBGÚSTÚLFSUB
SFEBQÌPSTBLFSOB.FE
TUÚSSFSFTVSTFSHÌSEFU
BSCFUFUTOBCCBSF
4UÚEEJBCFUFT
GPSTLOJOHFOHFOPN
FUUCJESBHUJMM
%JBCFUFTGPOEFO
o4UJGUFMTFO4WFOTLB
%JBCFUFTGÚSCVOEFUT
'PSTLOJOHTGPOE
467 olika dimensioner och
mönster i lager.
Griper M
7BSKFEBH
GÌSUWÌCBSO
J4WFSJHF
EJBCFUFT
UZQ
/iÊä{ÇȇÈÓäÊääÊUʈ˜vœJÃÞ`«>˜ÌœÀ°ÃiÊUÊÜÜÜ°ÃÞ`«>˜ÌœÀ°Ãi
VEDFABRIKEN
Griper M
Kraftig piggkedja som även är
lämplig för vägkörning.
www.nyvab.se
343 36 Älmhult
Tel. 0476-521 35
E-post: info@nyvab.se
Väggrindar och skyltar
! "
lågt
pris!
Alltid
1(
XXXEJBCFUFTGPOEFOTF
RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
Tel 070-525 31 52, 0506-202 46
www.vedmaskiner.se
Wjb$dk%l_iae]iW]Wh[
MORA - KRÅKBERG
PRODUKTIONSANLÄGGNING
Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW
Tillfälle att förvärva en produktionsanläggning för färdiga friggebodar
med alla inventarier som behövs för tillverkningen, hyvellinje, lastmaskin, lastbil etc. Stor tomtyta (17 242 m2) ger möjlighet för den som
vill utöka verksamheten. Stora utvecklingsmöjligheter. Mer info och
fler bilder på vår hemsida.
PRIS 1 900 000 kr/bud
VISAS Efter överenskommelse.
INFO TILL MOBIL sms:a 57942 till 71122
FASTIGHETSMÄKLARE Daniel Karlsson 0250-179 90
MORABUTIKEN Fridhemsgatan 1 Mora WWW.MORA.SVENSKFAST.SE
VI SKOGSÄGARE 6/11
49
NAMN & NYTT
?p^^\k\e]ia[]i^Xk
Årets vackraste hygge ligger vid
E4:an fem kilometer söder om Luleå.
akom utmärkelsen om det vackraste
9
hygget står Skoglig samverkan i
Norrbotten.
DEN PRISADE markägaren, Aina Nils-
son, är glad åt uppmärksamheten.
– Det blev så fint på hygget. Och dessutom finns det ju kvar dungar av träd, aspar
och högstubbar för svampar, fåglar och
andra djur som lever ute i naturen, Det var
verkligen värt de 100 000 kronor som kvarlämnas i virkesvärde, säger Aina som har
gått en skogsägarkurs.
– Men det är naturligtvis inte jag som
ska hyllas utan de som planerade och
genomförde avverkningen, Norra Skogsägarna och skogsentreprenören Per
Andersson och hans maskinlag.
Men kan ett hygge verkligen vara
vackert?
– För oss skogsmänniskor är det vackert.
Nästan som ett konstverk som skapats av
yrkesfolk som arbetar med omtanke, hänsyn och teknisk skicklighet. För mig är
Pristagare Aina Nilsson, 78, har årets
vackraste hygge på sin fastighet.
skönhet till stora delar också känsla, säger
Erland Johansson, regionchef vid Norra
Skogsägarna.
N Tips för surfaren
www.skogligsamverkan.se
K`fepZb\cg\ijfe\i`Jbf^ji`b\k
Skogsriket växer. Det senaste
tillskottet är tio ambassadörer.
DE NYA ambassadörerna har utsetts av
landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Han framhåller att ambassadörernas uppgift är att sprida kunskap och förankra
visionen om skogsriket.
– De ska också vara bollplank för småföretagare och entreprenörer ute i landet.
TVÅ AV ambassadörerna kommer från
skogsägarrörelsen. Det är Pär Lärkeryd, vd
för Norra Skogsägarna och Sven-Erik
Hammar som sitter i Mellanskogs styrelse.
– Jag kommer framför allt att bidra till
skogsbrukets utveckling genom att verka
för ett lönsamt, fritt och roligt privat
skogsägande. Dessutom vill jag vaka över
markägarnas rätt att få bruka sin fastighet
utan alltför mycket pekpinnar och regelkrångel, säger Pär Lärkeryd.
– Skogsriket handlar mycket om att se
möjligheter. Detta ligger mig varmt om
hjärtat, säger Sven-Erik Hammar.
För egen del har han tagit vara på möj-
50
O Priset Årets Unga Skogsmaskinföretagare
har i år gått till Fredrik Gunnarsson och
Erik Strandlund.
Fredrik, 24 år, driver företaget Freddes
Skogstjänst i Traryd AB och Erik, 28 år,
driver Resele Skog AB i Sollefteå.
Prissumman uppgår till 50 000 kronor och delas mellan de två pristagarna.
Arbetsgivarorganisationen SLA, som
instiftat priset, vill uppmärksamma goda
exempel på unga framgångsrika företagare
inom skogsbruket.
Epm[]i=fijDN
M
isionen om Skogsriket presenterades i
förra tidningen. Den handlar om att
lyfta hela skogsnäringen. Ett av många
mål är att öka exporten med 20 procent
till år 2020.
Gi`jX[\le^[fdXi
Sven Erik
Hammar.
Elisabeth
Salander
Björklund.
Pär Lärkeryd.
ligheterna genom att komplettera det traditionella skogsbruket i Funäsdalen med
turism.
Till de lyckade satsningarna hör en skoterled som ger intäkter till flera markägare
och bidrar till skoterkörning under ordnade former.
– Det finns en stor potential att öka skogens tillväxt och ta vara på andra nyttigheter än virket, säger Sven-Erik Hammar.
DE TIO ambassadörerna, som förordnats
i två år, är:
Göran Andersson, Friluftsfrämjandet,
Sven Erik Hammar, Mellanskog, Britta
Jonsson Lindvall, Tree Hotel AB, Katarina
Levin, SCA, Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna, Arne Olsson, Folkhem, Elisabeth
Salander Björklund, Bergvik Skog AB,
Johan Sjöberg, Svenssons i Lammhult,
Ann-Kristine Vinka, Lapplandssafari, David Wikner, Persåsens konferens.
O Peter Kastberg är ny
vd för Fors MW-koncernen. Han har arbetat i företaget sedan 2008 och
efterträder grundaren
Leif Fors som kommer
att arbeta ännu mer med
utvecklingsfrågor i rollen
som arbetande styrelsePeter Kastberg.
ordförande.
JXdc`e^]iki€
O Skogsindustrierna samlar all verksamhet
som rör marknadsföring av trä, träprodukter och träbyggande under namnet Svenskt
Trä. Den internationella delen kommer att
bedrivas under namnet Swedish Wood.
I marknadsföringen ingår byggbeskrivningar,
TräGuiden.se och Träpriset.
;X_cdXek`ccJm\Y`f
O Lena Dahlman är ny vice vd i Svebio.
Hon är doktor i ekologi och bevakar
forskningsfrågor på föreningen.
Svebio (Svenska Bioenergiföreningen)
är branschorganisation för företag som
arbetar med biobränslen.
VI SKOGSÄGARE 6/11
År 1870 var Sverige
världens största
exportör av trävaror. Det är en
utgångspunkt i boken
”Skogen, guldet från
Norden”.
r ett jämtländskt perspekL
tiv gör Anna Stjernström
en historisk djupdykning för
att hitta rötterna till den framgångsrika industrin.
Hon blandar historiska källor
med intervjuer från dem som
var med om flottningen och
dem som bodde i huggarkojorna. (Det är häpnadsväckande
hur mycket som hunnit hända
under en mansålder!)
Det finns några händelser
och årtal som är ledfyrar i historien.
1796. En natt i juni tystnade
Storforsen och ”döda fallet” är
fortfarande en turistattraktion.
Det var ”Vildhussen” (Magnus
Huss) som genom en dramatisk manöver ändrade vattenflödet så att man kunde flotta
timmer till Indalsälven. Därmed öppnades låset till Jämtlands skogar.
Isoleringen var bruten och
man kunde surfa på industrivågen.
1849. Den första norrländska
ångsågen anlades i Tunadal.
Med ånga som kraft expanderade exportindustrin raskt.
1872. En hel sulfitfabrik importerades från England till
Småland. Engelsmännen var
Köraren har fått hjälp av brosslaren att björna fast timmret.
Därefter väntar ett tufft jobb
för hästen.
Flottning på Indalsälven 1968,
något år senare tog lastbilstransporterna över.
först ut med att lösa hur träfiber skulle frigöras genom
kokning med kemikalier.
till landets första skogsägarförening, även om den upphörde efter några år.
Boken ges ut av Jengel förlag,
kostar knappa 300 kronor och
är på 260 sidor.
1915. Jämtland Timmerleveransförening UPA bildades av
300 skogsbönder. Det räknas
Epkkg\ijg\bk`mg‚jbf^\e
”
Ibland är skogen så närvarande att man inte tänker på hur
viktig den är”. Det konstaterar
författare Anna Stjernström.
För hennes egen del har
skogen alltid varit väldigt närvarande.
Hon föddes in i den jämtländska träindustrin och skogen.
Pappa byggde upp Camfore, som
numera ingår i Norrskog, och
för några år sedan köpte hon
och sambon Magnus en skogsgård i barndomens Sikås.
Efter att par års arbete med
boken har Anna Stjernström
dessutom fått en historisk
dimension av skogen.
– Även om jag redan från
barnsben fått lära mig att det är
en viktig näring var det ändå en
aha-upplevelse att få insikt om
skogens historiska betydelse för
hela landet.
– En annan sak som blir påtaglig är hur mycket infrastrukturen
Anna Stjernström har grävt
fram historien om skogens
guld.
betyder för utvecklingen. Det
var flottningen som öppnade
upp möjligheterna.
I dag är tekniken annorlunda,
men infrastrukturen fortfarande
är en nyckelfaktor för landsbygden och skogsbruket.
Anna Stjernström tror att
skogsbruket står på tröskeln till
en ny viktig epok och nämner
bioenergin som exempel.
Jbf^jk\be`bg‚]iXddXijZ_
är de fladdriga svartvita
E
bilderna övergår i färg är
det tydligt hur otroligt snabbt
den skogstekniska utvecklingen gått.
ÅRET ÄR 1952 och
en gammal lastbil har
byggts om till banddrift. Då branden
krånglar kör föraren
till smedjan i Alfta för
att få hjälp.
VI SKOGSÄGARE 6/11
Denna marsdag blir inledningen på epoken ÖSA. Efter
lastbilen börjar smeden Östberg med söner
att tillverka halvband
till traktorer därefter
går det steg för steg
till dagens moderna
skördare.
ÖSA SÅLDES se-
dermera till finska
Timberjack och in-
går numera i John Deere.
Dvd:n är gjord av Alfta
Skogstekniska, som är en rest
av gamla ÖSA, och kostar 450
kronor.
www.skogstekniska.se
Epkk`^X
bifb`^X
ki€[
fter att ha läst boken
<
Slöjden börjar i skogen
ser man träden med nya
ögon. Den böjda björken ger
visionen av träslevar och
rotbenet kan bli till konsoler, där de vinkelräta fibrerna ger oöverträffad styrka.
En nyckel till träslöjd är att
följa fiberriktningarna. När
man hittat en lämpligt formad träbit klyvs den i fiberriktningen.
DEN ANDRA nyckeln till
slöjdandet är att torka virket
försiktigt så att
det inte spricker.
En tredje viktig fråga är virkeskvaliteten.
Varje trädslag
har sina egenskaper, dessutom kan kvaliteten påverkas genom
åverkan. Mest känd är ”katning” då man skapar fetved
genom att skada barken så att
trädet producerar mer kåda.
EN AV DE mest raffinerade
metoderna användes av viktingarna när de på 1100-talet
byggde Urnes stavkyrka i
Norge som fortfarande är
väl bevarad.
Byggherrarna kapade bort
två tredjedelar av trädens
krona och lät dem därefter
stå i 15 år för att
impregnera sig
själva.
Boken
handlar
mer om virSkålar av Beth
ket än själva Moen.
slöjdandet.
För den som är intresserad av
teknik och verktyg finns information på www.slojdeniskogen.se
Boken är på 168 sidor och
kostar 345 kronor.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
51
BÖCKER
>lc[bXekX[_`jkfi`X
KORSORD
Senast den 5 JANUARI 2012 vill vi ha era
lösningar. Märk kuvertet med ”Julkrysset”
respektive ”Juniorkrysset” och skicka
dem till:
Vi Skogsägare
Stålbrandsgatan 5
214 46 Malmö
52
Julkrysset
Namn.……………………………………………..............................
Adress…………………………………………….............................
Postadress……………………………………................................
VI SKOGSÄGARE 6/11
Juniorkrysset
Namn.……………………………………………..............................
Adress…………………………………………….............................
Postadress……………………………………................................
<okiXalcbcXggXijk‚ig‚jg\c
orsord är ett trevligt sätt att
motionera hjärnan. Det finns
faktiskt vetenskapliga studier
som visar att det har en positiv effekt på
hälsan. Och framför allt är det trevligt.
Inte minst är det ett bra sätt att koppla av
över julhelgen, dessutom finns chansen
att vinna en extra julklapp.
K
och är en japansk såg, som är trevlig att
arbeta med. Den speciella tandningen arbetar i draget och ger en mjuk och effektiv
sågning.
Dessutom lottar vi ut fem exemplar av
boken Skogens vatten, som ges ut av skogsägarföreningarna. Det är en både vacker
och inspirerande bok med massor av tips
och vackra illustrationer.
VI HAR TRE stycken kvistsågar och fem
inspirerande böcker i prispotten till dem
som löser julkrysset.
Kvistsågen kommer från Grönytekonsult
VI SKOGSÄGARE 6/11
DE SOM LÖSER Juniorkrysset har chan-
sen att vinna cd-albumet Absolute Hits
2011. Bland de 44 låtarna finns allt från
Christina Aguilera med Moves like Jagger till Timbuktu, Resten av ditt liv.
Vi delar utt tre album.
VI VILL HA lösningarna sen 6 januari.
Glöm inte att märka kuverten ”Julkrysset” respektive ”Juniorkrysset”.
God jul
och
gott nytt år!
53
É
KRÖNIKA
8m[\YXkk\e[\kj\eXjk\
_Xcm‚i\kXkk[dX^‚i
‚j`bk\ieXfd[\eÉjm\ejbX
df[\cc\eÉ`j€i%
Samtal viktigt för skogen
@
det här numret av Vi Skogsägare finns
en intressant artikel med professor
Lena Gustafsson. Där diskuteras bland
annat ”den svenska modellen”. Åsikterna
går isär om vad detta begrepp står för och
här vill jag ge min syn på saken som
familjeskogsbrukare.
QQQ
Vi har sedan 1903 en skogsvårdslag som
har reviderats med jämna mellanrum.
Den nuvarande är från 1993 och har som
portalparagraf jämställda produktions- och
miljömål. Lagen ska alltså vägleda mig
som skogsägare i hur jag genomför till
exempel en slutavverkning, vad gäller lägsta slutavverkningsålder, avverkningsanmälan, typ av markberedning och återbeskogning med mer.
Enligt paragraf 30 i skogsvårdslagen ska
jag lämna miljöhänsyn i samband med en
avverkning, så kallad generell hänsyn, och
som certifierad skogsägare har jag gjort
valet att frivilligt avstå skogsbruk på
ytterligare 5 procent av den produktiva
skogsmarken.
QQQ
Lagen är med andra ord en ramlag som ger
riktningen för hur jag ska bete mig för att
sköta skogen långsiktigt med en uthållig
virkesproduktion med hänsyn till naturvårdens intressen.
Det handlar om balans mellan skogspolitikens produktions- och miljömål. Som
skogsägare har jag ansvar att tillsammans
med alla i skogsbruket leva upp till målet.
Konstruktionen ”den svenska modellen”
innebär med andra ord frihet under ansvar.
Som skogsbrukare har vi både spelregler,
sunt bondförnuft och egen kunskap att
hålla oss till, vilket är en förutsättning för
att långsiktigt bygga ytterligare virkesförråd med miljöhänsyn i våra skogar.
QQQ
Olika typer av metodanpassning ingår
också i ”den svenska modellen”. Det kan
till exempel innebära att förhindra körskador i samband med avverkning. Här
kan säkert mycket göras bättre!
Utöver de laghänsyn och frivilliga avsättningar jag som skogsägare gör för miljöns skull, har staten ansvar för ytterligare
skogsskydd av typ reservatsbildningar,
biotopskydd samt naturvårdsavtal av typen
54
Foto: Pär Fornling
Komet som öppnar för skogsägarens egna
initiativ för att föreslå biotopskydd eller
reservat på sin mark.
QQQ
isär. Ska företrädare för miljörörelsen och
skogsbruket komma framåt i samtalen om
hur vi sköter våra skogar måste vi bli bättre på att prata med varandra i stället för
om varandra.
Jämförelser mellan hur ”den svenska modellen” miljömässigt står sig jämfört med
andra länder har gjorts med jämna mellanrum.
Om dessa jämförelser ska vara framåtsyftande och meningsfulla måste de göras
utifrån liknande förhållanden och jämföra
samma sak och inte äpplen och päron.
Ännu har jag inte sett en sådan rättvis jämförelse.
Kommer då den svenska modellen att
fungera även i framtiden?
QQQ
Vi står inför stora utmaningar vad gäller
produktionsmål och miljömål då EU beslutat att 20 procent av det fossila bränslet
som vi förbränner i Europa ska ersättas av
förnybart år 2020. Produktionen av den
gröna energin i form av biobränsle från
skogen kommer att behöva ökas betydligt
om målet ska nås. En positiv del i detta är
att skog i produktiv ålder binder kol och
därmed bromsar den globala uppvärmningen.
Av debatten det senaste halvåret att döma
går åsikterna om den ”svenska modellen”
Gunnar Heibring
Ordförande i Norrskog
VI SKOGSÄGARE 6/11
A
FARM WD
-1 2 4
CT 8,5
FARMA
CT 3,8 -6
FARMA
CT 6,3 - 1 0
a
får var
u
D
r
ä
äst n
allra b in skog?
m
o
s
u
D
när,
Mår D
mmer
ta med
ä
e
t
s
b
r
e
a
b
h
som
ute oc
ra den a avverkas?
a
v
v
l
t
ä
sk
sj
ärighe
b
,
Vill Du ur Din skog
r
e
d
hh
är vä
om oc
ingar n timala?
n
v
i
r
d
göra
är op
Vill Du knadspriser
r de
ar
llen nä
ä
f
d
n
i
och m
på v
a reda
t
u
A
D
l
l
Vi
r FARM
?
? Då ha
r
ig
a
D
ff
å
ä
p
r
aint
mark n
nden in
påståe
ner du
oss fin
v dessa
s
a
o
t
H
n lilla
o
!
g
rån de
er nå
bjuda
f
r
t
m
e
ll
t
m
A
t
ä
.
a
t
S
ll
nt
ortime
smode
l vagvärda s
gsvagn
alen til
is
o
e
r
r
k
a
p
s
t
e
n
s
r
e
e
ind
i be e och m
den m
redast
k anske
g
ig med
o
d
k
r
s
dens b
fö
din
a
3,8–6
erligt i
komm
nen CT
D kan
ontinu
k
W
r
4
a
t
vedvag
2
e
1
om arb
CT 8,5–
många
r dig s
a vagn
inera i
b
iv
r
m
d
o
r
nen fö
k
å
t
rd
r at
där v
nar gå
standa
terräng
u som
och kra
d
r
r
a
svärlig
e
n
n
g
fin
lar
åra va
v! Här
ålda ta
pass. V
a beho
0 000 s
1
in
väl till
D
n
ä
t
s
r
Me
ån ju
alt för.
er utifr
tra bet
x
version
e
r
a
t
tiskt
dra fak
t bedet an
rtimen
o
s
e
t
s
!
eda
själv
RMA
ens br
för sig
vår FA
rknad
ll
a
ä
m
t
s
e
m
no
er b
matio
.
om ell
r infor
w.com
rsmw.c
o
.f
forsm
w
För me
@
w
o
f
w
in
a
sid
till
r hem
adress
sök vå
n och
m
a
n
a
il
yr! Ma
brosch
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Alla priser exkl. moms och frakt.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida
www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
woodMAX Hakki Pilke
vedmaskiner PHGNYDOLWHW
RFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|U
VLJHUEMXGHUHIIHNWLYYHGIUDPVWlOOQLQJRFKOnJWHQHUJLSULV
%UHWWXWEXGDYROLNDPRGHOOHU
RFKWLOOEHK|U
Marknadens mest sålda!
Vi har maskinerna för
hela energikedjan!
Multiforest gallrings- och energigrip¿QQVLÀHUDROLNDPRGHOOHUPHGHOOHUXWDQXSSVDPOLQJDFNXPXOHULQJ3DVVDUGHÀHVWD
NUDQDUSnPDUNQDGHQ
0XOWLIRUHVWÀLVWXJJDUPHGVnOOLURWRUKXVHWlUHQVDPPDSn
GHQ6YHQVNDPDUNQDGHQ'HQSDWHQWHUDGHWHNQLNHQJHUSHOOHWVÀLVXWDQVWLFNRURFKNYLVWDU$QWLVWUHVVNUDIWLJGXEEHOKXJJVNLYDI\UDNQLYDUNODUDUWUlG‘PP
NJEN
SUCCEKAMPA
FORTSÄTTER
PC942 fr. 95.900:-
Multiforest vinscharXQGHUOlWWDUDUEHWHWLVNRJHQ$QYlQGDUQD
XSSVNDWWDUGHQK|JDGUDJNUDIWHQHQNODIXQNWLRQHQRFKK|JD
SHUVRQVlNHUKHWHQ)OHUDPRGHOOHURFKVWRUOHNDU
Multiforest skogsvagnar och kranar XQGHUOlWWDUGLQDUEHWVGDJLVNRJHQ'HWEUHGDXWEXGHWDYPRGHOOHURFKNUDQDUWLOOVDPPDQVPHGROLNDWLOOEHK|URFKXWUXVWQLQJVDOWHUQDWLYPHGI|UDWW
YDUMHYDJQNDQDQSDVVDVHIWHUNXQGHQVVSHFL¿NDEHKRY
trejon.se, tel: 0935-399 00
Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 0247-34 110, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län:
Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg
0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40,
Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö
0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87,
Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Stockholms Län: Grödinge 08-530 251 25 Södermanlands Län: Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40,
.DUOVWDG6lIÀHVästerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik
0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831
05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28,
Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95
Följ oss: