1. No category

Nr 2
2011
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Ki€\k`\eYiX
dXibeX[jj`kj
9i\[X[€Zb
jbfeXidXib\e
Lgg‚k]i
dalbgXgg\i
?Xe€ief^X
d\[i€kkXm`ib\k
ANNIKA NORDIN I VETENSKAPENS TJÄNST
?Xibfccg‚
]iXdk`[\ej
jbf^Xi
EXPORT: NÄSTAN VAR FEMTE BRÄDA SOM SÅGAS I SVERIGE GÅR TILL NORDAFRIKA
(QVPLGLJ
VWRUODVWDUHLJDOOULQJ
-RKQ'HHUH(EHYLVDUDWWHQJDOOULQJVVNRWDUHNDQYDUDOLWHQRFK¦QG§ODVWD
P\FNHW'HQQDEHK¦QGLJDVNRWDUHKDUQ¦POLJHQKHODWRQVODVWNDSDFLWHW
(¦UV§VPLGLJVW\UYLQNHOrDWWGXV¦OODQWYLQJDVWLOORPWDJLWU§QJDSDV
VDJHUHOOHUY¦JNRUV
-RKQ'HHUH(¦UY§UQ¦VWPLQVWDVNRWDUH%DUDWRQVVNRWDUHQ(¦U
PLQGUH6NDQ¦PQDVDWWVW\UYLQNHOQS§(¦UVXYHU¦QDrşHQH[WUHPW
ŨO¦WWVQRGGŨJDOOULQJVVNRWDUH
6XPPDQ¦UWY§NRPSHWHQWDJDOOULQJVVNRWDUHPHGOLWHROLNDHJHQVNDSHU'LQD
EHKRYRFKSULRULWHULQJDUDYJ¸UYDOHW
-RKQ'HHUHVH
ingår som en medlemsförmån i landets
fyra skogsägareföreningar tillsammans
med en bilaga från respektive förening.
Vid adressändring kontakta din
skogsägareförening:
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
Skogsägarna Norrskog Mellanskog
www. norrskog.se
www.mellanskog.se
0612-71 87 00
010-48 28 000
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se
Redigeringsansvarig:
Anne-Charlotte Morgan
Telefon: 040-601 64 89
E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Annonsmaterial:
annons.visk@lrfmedia.lrf.se
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 64 93
Fax: 040-601 63 55
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson,
Gunilla Kjellsson, Anders Ohlsson, Kristin
Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog
i samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
Omslagsfoto: Pär Fornling
INNEHÅLL
Nummer
2 2011
Nästa nummer utkommer 3 juni
TEMA: Renovera & Bygg
PÅ G:
Nordafrika är en
växande
marknad.
Didi
NourEddine är
en av
pionjärerna som
öppnat
upp
Marocko
för
svenskt
trä.
SIDAN 12
EK är en favorit bland
möbeltillverkare och
skogen inspirerar.
Sidan 38
5 LEDARE: Ett långsiktigt statligt
skogsägande mår bäst av att hålla sig till den
egna skogen.
6 PROFILEN: Annika Nordin leder ett
rekordstort forskningsprojekt om framtidens
skogar.
10 NÄRINGSPOLITIK: Nu handlar det
om att bevaka och påverka översynen av
skogsvårdslagens miljöparagraf.
12 MARKNAD: Vi har besökt Nordafrika.
På kort tid har det blivit en av Sveriges
viktigaste trämarknader och den förväntas
växa ytterligare när de politiska orosmolnen
skingras.
16 EKONOMI: Tips och råd inför köpet av
skogsgården.
18 FORSKNING: Bara vinnare med större
virkestransporter.
19 SKOGSVÅRD: Det nya regelverket för
älgjakt håller på att sjösättas, markägarna
mobiliserar för att rädda tallen.
26 SKOGSGÅRDEN: Hos Gunnar
Olofsson fungerar samspelet med rennäringen bra.
28 FÖRETAGET: Tre generationer i
OXEN
MINILUNNARE
samma företag klarar
sig bra i en tuff
bransch.
32 SKOGSVÅRD: I
förstagallringen finns
det anledning att titta
mer på kvalitet än på
plånboken.
FARFAR Göran och barnbarnet Andreas har var sitt
skift i skogsmaskinen.
Sidan 28
36 MARKNAD:
Optimism inom massa- och pappersindustrin.
Tufft för sågverken med dyr krona och
lågt byggande.
38 FÖRÄDLING: Möbeldesigners gillar
ask och ek.
41 TEKNIK: Klipp gräsmattan med
eltraktor.
42 DEBATT: Markägarna har missat flera
chanser att ta initiativet i jaktfrågorna.
44 KULTUR: Hantverkare med 16 svenska
träslag på repertoaren.
53 NAMN OCH NYTT: Efterlysning av
pusselbitar i skogsägarrörelsens historia.
54 KRÖNIKAN: En nyckelroll i utvecklingen.
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
Myreback MASKIN
#PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN
VI SKOGSÄGARE 2/11
3
4
4
4
4
4
4
4
4
Elektrisk servostyrning, EPS
Hög & lågväxel
Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift
Vätskekyld 558cc motor
Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul
Individuell hjulupphängning
Flera förvaringsfack
Digital instrumentpanel
Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo
Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket
sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt
elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar
som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar
slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt.
Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4
är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför.
Rek. ca-pris: 79.920:- exkl moms (99.900:- inkl. moms)
Grizzly 550
www.yamaha-motor.se
et känns främmande att staten skulle gå
in i slaktbranschen och börja handla med
grisar. Ändå är det precis det man gör i
skogen, fast där handlar det om virkesaffärer.
Vid lite eftertanke, med hänsyn till hur miserabelt eländigt den svenska köttbranschen hanterats,
ligger det faktiskt betydligt närmare till hands att
göra något åt fläskmarknaden.
I skogen finns det ju ändå en sund och väl
fungerande marknad med stenhård konkurrens
och många aktörer. På denna heta marknad är
statliga Sveaskog i full färd med att flytta fram
sina positioner och har nyligen anställt ett dussin
virkeshandlare.
En gammal sanning är att skogsägare var för sig
är små och måste gå samman för att bli starkare.
Men det kan knappast gälla för den som har mer
än tre miljoner hektar skogsmark...
;
Och agerar Sveaskog som vilket bolag som helst
är risken uppenbar att det hamnar på en försäljningslista i framtiden.
Dessutom finns en risk att ett privat sågverk blir
utkonkurrerat av staten och nödgas lägga ner på
grund av råvarubrist, vilket skulle svärta ner hela
det statliga skogsägandet.
I vad mån virkesaffärerna är kortsiktigt affärsmässiga eller inte är svårt att veta. Kanske tjänar
Sveaskog några kronor på affärer med privata
skogsägare. Kanske subventioneras affärerna av
den övriga verksamheten. Och helt säkert konkurreras någon privat aktör ut.
Den här tidningen, med anknytningen till
skogsägarrörelsen, är förstås en part i målet, men
det hindrar inte omsorgen om ett långsiktigt
statligt skogsägande som står sig genom politisk
turbulens.
FÖRKLARINGEN får i stället sökas i historiens
dunkel.
Första steget var när de statliga skogarna i
Domänverket slogs ihop med den statliga skogsindustrin i Assi.
Det blev AssiDomän.
Den dåvarande regeringen beslöt att privatisera
bolaget och skapa en ”folkaktie”. Svenska folket
skulle få köpa något man redan ägde.
Tack och lov, kan man säga, körde bolaget rakt
ner i diket. I stället för att bromsa och konsolidera
sig tryckte man gasen i botten och inledde en
vildsint expansion som gröpte ur både lönsamhet
och aktievärde.
Lösningen blev att industrin såldes i utbyte mot
att staten åter fick full kontroll över skogen.
En del av uppgörelsen var att Sveaskog skulle
försörja industrierna med råvara. Det förklarar
virkeshandeln. Nu har rimligen de avtalen löpt ut.
DET KÄNNS rätt att en betydande del av landets
natur och skog ägs gemensamt, i stället för att
vara i händerna på en utländsk pensionsstiftelse,
bolag, eller vad man nu kan tänka sig.
Och Sveaskog har mycket att vara stolta över.
Bolaget visar vägen när det gäller skoglig
forskning, teknik och bioenergi.
För skogsskötseln och framför allt
naturvården är man nydanande med
ekoparker och en tydlig röst i
debatten.
Företaget arbetar också
offensivt med turism och
jakt, vilket ger draghjälp åt
andra skogsägare.
Det är en växande
marknad som håller
på att byggas upp,
vilket är något helt
annat än den minerade marknaden
för råvaror.
Att staten agerar
där känns udda,
oavsett om det gäller
fläskkotletter eller
timmer.
HISTORIEN har ytterligare en poäng; att
skogen, tack vare dikeskörningen, lyckligt nog,
blev kvar i statens ägo.
Det finns all anledning att inte öppna för fler
liknande äventyr.
Nyligen stoppade riksdagen med en hårsmån
utförsäljningen av statliga bolag. Förr eller senare
kommer frågan tillbaka.
Regeringen argumenterade
för att ”staten inte ska äga
verksamheter man ska
övervaka”.
VI SKOGSÄGARE 2/11
Pär Fornling, Chefredaktör
LEDAREN
Affärer med fallgropar
PROFILEN
;\kYc\mb€ic\bm`[
Annika Nordin är en passionerad forskare och hon blir upprörd när beslut fattas utan bästa möjliga vetenskapliga grund.
Därför finns det anledning att ifrågasätta både regler för
gödsling och askåterföring.
Text & foto: Pär Fornling
8ee`bXEfi[`eYc\m]fijbXi\
Æ`[X^€i_fegif^iXdZ_\]
]i=lkli\=fi\jkj
u leder hon Future Forests som är
historiens största program för
skogsforskning i Sverige.
Det kunde hon inte ana i ungdomen,
hemma på skogsgården, med små inblickar i den akademiska värden. När Annika
fick upp ögonen för forskarnas värld blev
det kärlek vid första ögonkastet.
E
alla andra skogsägare, del av Future
Forests?
– Vi har två målsättningar. Dels att påverka politiken så att den tar hänsyn till
kunskap från forskningen i besluten. Dels
producera kunskap som direkt kan omsättas i praktiskt skogsbruk, där exkursioner
är ett av flera sätt att nå ut.
Är du skogsägare?
– Nej men jag växte upp på en skogsgård
som mina föräldrar brukar utanför Njurunda i Medelpad.
Vilar inte politiken på bästa vetenskapliga kunskap?
– Inte alltid. Och det gör mig frustrerad.
Berätta om din barndom...
– Det var en idyllisk uppväxt med kor,
höskörd och många barn. Jag har tre yngre syskon. Farfar hade ett litet sågverk dit
det var spännande att gå och det luktade
så gott av nysågat virke. Våra mest spännande lekar var i skogen, den har betytt
mycket för mig hela livet.
Var det barndomens skogsstigar som
ledde vidare till jägmästarutbildningen?
– Det kan man säga. Föräldrarna är med
i Norrskog och under min praktik på Skogis
jobbade jag åt dem. Då var jag helt inställd
på att jobba med skogsägarföreningen.
Det kom tydligen något emellan?
– Jag fick upp ögonen för forskningen.
Det blev som en passion!
Det låter dramatiskt...
– För mig var det en ny värld som öppnade sig. Vi har inte någon akademisk
bakgrund i familjen och jag visste inte man
kunde doktorera. När det gick upp för mig
var jag fast. Det är väldigt roligt att fördjupa sig i olika mekanismer och räkna ut
hur skogsekosystem fungerar.
På vilket sätt får dina föräldrar, och
6
Ge ett exempel...
– Vi har en policy om att återföra aska
till skogen. Det är högst osäkert om det
behövs för skogstillväxtens skull. Modellerna för vittring, som policyn stödjer sig
på, är osäkra. Vad vi ska göra med askan
är ett annat, separat, problem.
Vi vet alltså för lite om hur vittringen
från berg och sten ger näring till skogen?
– Ja. Här behövs absolut mer forskning.
Vittringen betraktas som kemisk, men en
hel del tyder på att den också är biologisk.
Om ett träd exempelvis behöver kalium
sänder det ut syror som frigör kalium.
Men felet är väl också forskarnas, ni
har väl ett ansvar att ryta till om något
är fel?
– Det kan vara svårt att nå ut med ny
kunskap. Jag tror möjligheterna ökar genom Future Forests. Vi knyter ihop kunskap från flera discipliner inom forskningen på ett sätt som tidigare varit ganska
ovanligt. Vi levererar ett sammanhållet
innehåll där vi fångar upp eventuella målkonflikter och hur förslagen kan förväntas
tas emot av allmänheten.
Kan man verkligen forska på vad folk
tycker?
Annika Nordin greppar det
svenska skogsbruket och
spanar in i framtiden.
VI SKOGSÄGARE 2/11
]ijkX^febXjk\k
”
NJägmästare och professor
Namn: Annika Nordin.
Ålder: 42 år.
Familj: Maken Gunnar, barnen Petter
10 år och Stella 7 år.
Karriär: Utbildade sig till jägmästare
och därefter doktorand, då Annika
studerade frågor i anslutning till
skogsgödsling.
Doktorerade 1998 och åkte till Alaska
i 1,5 år med hjälp av ett forskningsstipendium. Hon återvände till SLU, fortsatte med kväveforskningen och blev
2009 professor i skoglig ekofysiologi.
År 2010 blev hon programchef för
Future Forest.
När jag
är ensam i en oändlig
skog. Då blir jag
lugn, hämtar
energi och
tänker bra.
Professor Annika
Nordin.
– Javisst. Vi har exempelvis en forskargrupp som låter folk titta på olika landskap
och tala om vad de tycker i en stor enkät.
När kommer den typen av forskning till
praktisk nytta?
– Ofta. Ett exempel är den nya älgförvaltningen, där vi är involverade för att
göra bästa möjliga av en dålig situation.
Vad är felet med älgförvaltningen?
– Man kan säga att den inte stämmer
med principerna för lyckad naturresursförvaltning, som nobelpristagaren Ellinor
Ostrom presenterat. Vi studerar målkonflikterna och försöker bidra med kunskap
för bästa möjliga lösning. Här finns flera
konflikter, inte minst är det en svår inre
konflikt för den som både är markägare
och jägare.
Gödsling och kväve är din hemmaplan,
har vi ett bra regelverk kring de
frågorna?
– Utredningen som ledde till dagens allmänna råd var inte bra. Man kan inte säga
att de doser som anges där vilar på bästa
tänkbara vetenskapliga underlag.
Är gödslingsförbudet i södra Sverige
lika ogrundat?
– Det finns inga vetenskapliga belägg för
förbudet. Kväve i höga halter kan vara ett
miljöproblem för grundvattnet, men risken
är liten i skogen. Troligen bidrar det inte
heller med kväve till Östersjön i någon
större utsträckning. Markvegetationen påverkas, men här spelar också ljuset roll.
När skogen sluter sig går gräset tillbaks.
Bör skogsägarna gödsla?
– Det är upp till var och en att bestämma.
Jag tror inte pappa kan tänka sig att gödsla skogen. Han tycker det är onaturligt att
lägga en kemikalie i skogen. Jag har för-
VI SKOGSÄGARE 2/11
ståelse för det synsättet och man kan inte
säga att de som äger marken har fel. Det är
en styrka med många markägare som gör
lite olika. Alla kan inte vara så fruktansvärt rationella.
Vad får klimatförändringen för effekter
på skogen?
– Det finns väldigt mycket att säga om
det. En detalj vi funderar över är att insektsskadorna kanske inte ökar på det sätt
som tidigare antagits. Även om skadeinsekterna blir fler får vi också fler organismer som begränsar skadegörarna. Det finns
alltid en insekt ovanför i näringskedjan
som äter en annan insekt och en fågel som
äter insekten. En annan fråga på samma
tema handlar om beräkningar i klimatförhandlingarna. Där tror jag vi kan bidra med
en förbättring.
Vad kan bli bättre i klimatförhandlingarna?
– I dag tas hänsyn till bioenergin. Att
elda skog räknas som ett nollsummespel.
Om du däremot bygger ett hus eller gör ett
bord av trä räknas det som en belastning
för klimatet. Efter nästa klimatmöte i Sydafrika hoppas jag att också träprodukter
räknas positivt. Det är jätteviktigt med
tanke på synen på träprodukterna.
Hur hämtar du kraft i arbetet?
– När jag är ensam i en oändlig skog. Då
blir jag lugn, hämtar energi och tänker
bra.
Vilken är den finaste stunden i skogen?
– På natten i juni månad då det är ett helt
magiskt ljus över Norrland. Det är rätt kyligt, du är i en skogsglänta och blommande
midsommarblomster får en speciell lyster
i nattljuset.
Fortsättning sid 8
7
Fortsättning:
PROFILEN
Det blev kärlek…
– Att vara skogsägare
är nog en bra affär inför
framtiden, tror Annika
Nordin.
Epkk`^XblcklibifZbXi
Mätt i miljoner kronor
är Future Forests landets
största skogliga forskningsprojekt.
Välkommen till
den största mötesplatsen
för skogsägare
SkogsElmia är helt unik när det gäller bredden av produkter och tjänster som erbjuds
skogsägarna på ett och samma ställe!
Välkommen till skogarna
söder om Jönköping, 26-28 maj 2011
www.skogselmia.se
26 - 28 maj 2011
Följ oss på Facebook
8
Men det utmärker sig ännu
mer på ett annat sätt. Det är en
smältdegel mellan helt olika
kulturer. Här möter jägmästare
både samhällsvetare och humanister.
– Att arbeta över disciplingränserna hör framtiden till. Där
hittar vi lösningarna och får en
helhetssyn på de skogliga frågorna, säger Annika Nordin.
Hon erkänner samtidigt att
det inte är lätt. Det kan bli kulturkrockar.
– Det tar lite tid att bygga upp
forskningsgrupper och få alla
att tala samma språk, men nu
börjar det bli ruggigt bra.
Totalt är 60 forskare involverade, ungefär 20 på heltid. Budgeten är 142 miljoner kronor
för fyra år.
Förmodligen förlängs Future
Forest därefter med ytterligare
fyra år. SLU är värd för projektet. Både forskare från Skogforsk och Umeå universitet är
involverade.
D`cafe\iepXblY`bd\k\i
fZ__Xcm\iX[bc`dXkg‚m\ibXe
■ K@CC ;< D<JK spektakulära forskningsresultaten
hör Lantbruksuniversitetets
utredning om intensivodling
av skog, där flera av forskarna
från Future Forests deltog.
Genom intensivodla 15 procent av skogsmarken och
400 000 hektar nedlagd åkermark ökar landets årliga skogsproduktion med 42 miljoner
kubikmeter.
Dessutom halveras Sveriges
klimatpåverkan.
Intensivodling innebär gödsling under kontrollerade former (utan läckage) redan i
ungskogen, högförädlade plantor (klonade) och snabbväx-
ande träd (contorta).
Andemeningen är positiv
från utredarna, men Annika
Nordin framhåller att avgörandet ligger på ett annat plan.
– Vi visar på möjligheter och
en del negativa konsekvenser.
Det är upp till politikerna att
fatta besluten. Som forskare
nöjer jag mig med att presentera fakta.
Den så kallade MINT-utredningen (Möjligheter till
intensivodling av skog) har
varit ute på remiss och finns på
regeringens bord.
Utredningen kan läsas på:
http://www2.slu.se/press/2009/
MINTSlutrapport.pdf
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
VI SKOGSÄGARE 2/11
Stendahls
DST MED SKYD
VARNA !
SÅGA SÄKER
SQ
U
H
N
Å
G FR
våra
s
UTRUSTNIN
nn
Á
äljare
la återförs
nical.
Hos din loka
nal och Tech
ssic, Functio
la
C
r
rie
klädse
Nu sätter vi världsledande, unik teknologi från Husqvarna
i dina händer. För varierande sågarbeten på gården, tomten eller i trädgården. Välkommen att rådgöra med din
lokala Husqvarna återförsäljare om vilken modell som bäst passar dina behov. Husqvarna 240 TrioBrake™,
Husqvarna 440 TrioBrake™, Husqvarna 445 TrioBrake™, Husqvarna 353 TrioBrake™,
Husqvarna 346XP® G TrioBrake™. www.husqvarna.se
Copyright © 2011 Husqvarna AB (publ). All rights reserved.
Fem sågar i världsklass
med TrioBrake.
NÄRINGSPOLITIK
É
Engagemang gör skillnad
M`jbX^iXJbf^j$
i`b\kk`ccm‚ik%
D
et händer mycket just nu.
Skogsstyrelsen arbetar med
en massa regeringsuppdrag
som kan få konsekvenser för skogsbruket, och regeringen själv kommer också med flera utspel. Det är
väl så i början av en mandatperiod.
Regeringen vill ta en massa initiativ
som man sedan hinner skörda frukterna av lagom till nästa val.
Det är fullt förståeligt, men lite
jobbigt för oss att allt kommer på en
gång. För utan att skryta vågar jag
påstå att om inte vi engagerade oss
och påverkade, så skulle de regelverk
och annat som kommer ut från staten
vara mycket sämre för skogsägaren
än de är i dag.
QQQ
Bland annat jobbar Skogsstyrelsen
med en översyn av §30 skogsvårdslagen. Det är den paragraf som styr
miljöhänsynen.
Vi tycker det är bra att man tydliggör vad som är lagnivån i miljöhänsynen. Det är lagnivån som är ett krav,
det man måste leva upp till. Sen har
de flesta skogsägare genom exempelvis certifiering själva valt att ligga lite
över lagnivån.
Om lagnivån blir tydlig blir det
också lättare att visa om man gör mer
än lagen kräver. Så långt allt väl. Men
förtydliga är inte detsamma som att
lägga till detaljer. Det fungerar oftast
tvärtom.
Då blir det otydligare, för definitioner saknas. Och just nu är vi lite
oroliga att just det håller på att hända.
Att exempelvis skriva om körskador i en text som direkt relaterar till
lagnivån fungerar inte om man inte
definierar vad som är en körskada.
Och ska man börja med sådana utläggningar, då tror jag man krånglar
till det!
På regeringens bord ligger ett
förslag från landsbygdsministern
att driva ett projekt som går under
arbetsnamnet Skogsriket. Det kommer att lanseras under skogsnäringsveckan. Syftet är att med inspiration
från ”Matlandet Sverige” stärka den
ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen på landsbygden. I övrigt
har det inget innehåll i dag. Så lite
kommer det att bli vad vi själva gör
det till. För det är helt klart att det
är ett samverkansprojekt som Eskil
Erlandsson lanserar. Så jag tycker vi
ska göra Skogsriket till vårt. För om
inte vi gör det till vårt kommer någon
annan att göra det ”till sitt”.
QQQ
Så visst kan FN:s skogsår bli just
ett skogsår, och förhoppningsvis ett
bra skogsår!
N Ur Lindas kalender
2011
Mars–april
April v 16
14 april
4 maj
5 maj
10 maj
18 maj
19 maj
24–25 maj
26 maj
FN:s skogsår, ta vara på det!
Skogsstyrelsens regionala konferenser
Skogsnäringsveckan i Stockholm, späckad med spännande seminarier med mera.
Lansering av skogsägareföreningarnas nya skogsbruksplan som en del i skogsnäringsveckan
Artdatabankens fauna- och floravårdskonferens i Uppsala, med bland andra Jan-Olof Thorstensson
Mellanskogs stämma
Norrskogs stämma
Södras stämma
Norras stämma
LRF stämma i Stockholm
Stämma Säker skog, ekonomisk förening, på Elmia
Linda Hedlund
Skogsdirektör,
LRF Skogsägarna
Läs tidigare nummer
på www.atl.nu/skog
Km‚k`[e`e^XiÆjXddXj`[X
10
VI SKOGSÄGARE 2/11
MARKNAD
Truckar och virkestransporter
samsas med hästkärror på den
galopperande nordafrikanska
marknaden.
Efi[X]i`bX
>Xcfgg\iXe[\
dXibeX[]iki€
Då den politiska oron lagt sig
förväntas Nordafrika resa sig
som en ännu viktigare marknad för svenska skogsägare.
Det har redan varit en snabb
och dramatisk förändring; från
”slask-tratt” till vip-kunder.
Text & foto: Pär Fornling
;
en gropiga körbanan får många
skogsbilvägar att framstå som autostrador. När vi skakat fram till vägs
ände råder det febril aktivitet i det enkla,
cementgrå, huset som visar sig vara en
verkstad.
Ett ungt entusiastiskt gäng arbetar med
planhyvel, fräsar och handverktyg.
På kapsågen ligger en rejäl planka med
12
det röda skeppningsmärket ”B-N” i ändträet. Det visar att råvaran skeppats ut från
Norra Skogsägarna.
Kanske kommer det från en tall hos en
skogsägare i Malå eller Bastuträsk. En
skogsägare som nu håller igång det här lilla
träföretaget Bouznika, på vägen mellan
Casablanca och Rabat.
DE UNGA entusiasterna förädlar ett halvt
virkespaket i månaden. Andra kunder i
Marocko är betydligt större. Och tillsammans blir det en växande jättemarknad.
Det var företag likt det här som räddade
de svenska sågverken genom krisen år
2009.
När västvärlden kollapsade under risiga
statsfinanser fortsatte länderna i Nordafrika
som om ingenting hänt.
Bara för något årtionde sedan betraktades
regionen som en spotmarknad, eller lite av
en soptunna. Det var hit man skickade överskott av det sämsta virket till gjutformar och
liknande.
För några år sedan kom vändningen och
det definitiva genombrottet blev 2009. Nordafrika är nu jämnstort med Storbritannien,
som varit Sveriges viktigaste exportmarknad så länge någon kan minnas.
Och nu håller länderna på andra sidan
Gibraltar sund på att segla om ”good old
England”.
Det handlar i första hand om Egypten
(klart störst), Marocko, Tunisien och Algeriet. Till det kommer en del länder i Mellanöstern. Nästan var femte bräda som sågas
i Sverige (18 procent år 2010) går till det här
området.
Av Norrskogs produktion (NWP) exporteras ungefär 15 procent till Nordafrika, för
Södra är det fem procent av produktionsvärdet och för Norra Skogsägarna är det
VI SKOGSÄGARE 2/11
9$Ejfd`
EfiiX
Jbf^j€^XieX
För ett halvår sedan växte kanske furan hos en skogsägare i
Bastuträsk. Nu blir den träinredning i Marocko.
De mindre verkstäderna är
öppna mot gatan och har trottoaren som arbetsplats.
En del av produktionen på
det lila snickeriet i Bouznika.
E€jkXemXi]\dk\Yi€[X
jfdj‚^Xj`Jm\i`^\
^‚ik`cc[\k_€ifdi‚[\k
Konstnärligt foder och
dörr i trä. Allt görs efter
specialmått, något riktigt
standardformat finns inte.
nästan en tredjedel av produktionen (100 000
kubikmeter)!
KORTSIKTIGT bär framgången med sig en
plågsamt kännbar rekyl när politisk oro lamslår marknaden.
– Vi har inga synpunkter på att medborgarna i Nordafrika väljer sina ledare och demokrati borde inte vara negativt för trävarukonsumtionen på sikt, säger Jonas Bengtsson,
vd för NWP.
Det är en av flera kommentarer på samma
tema.
– Jag är övertygad om att marknaden kommer igen och blir ännu starkare efter det här,
säger Bertil Röjfors.
Han arbetar med Nordafrika på Norra
Skogsägarna och är en flitig resenär till Casablanca och andra nyckelplatser.
– Det är en krävande marknad som kräver
närvaro och bra relationer, säger han.
VI SKOGSÄGARE 2/11
Mohammed Nairl har hämtat ett
lass svensk fura i hamnen.
Den som åker runt i regionen får titta två
gånger för att upptäcka träanvändningen.
Först möter blicken oändliga rader av sten
och lerhus. Men de fina inredningsdetaljerna,
dörrar snickerier och möbler är gärna i trä.
På en väldig och växande marknad blir det
många kubikmeter trä. I Egypten bor 80 miljoner människor, i Marocko 35 miljoner och
medelåldern är bara 23 år!
DET ÄR NÄSTAN BARA furu som efter-
frågas. Det gäller även till gjutformar, där
den billigare granen borde vara ett alternativ,
men man räknar med att bräder av furu kan
återanvändas fler gånger.
– Vi sorterar fram ett speciellt sortiment till
Nordafrika. En hel del är grova plank som
entreprenörerna klyver fram till lämpliga dimensioner i snickerierna. Kvaliteten är viktig,
det här är kunniga kunder som vet vad de vill
ha, säger Bertil Röjfors.
Marockos och Egyptens
flagga på Bertil Röjfors skrivbord.
Fortsättning sid 14
13
=fikj€kke`e^1
MARKNAD
>Xcfgg\iXe[\¿
=i‚eYiaXe
mXi;`[`X^\ek
Æel_Xi_Xe
\^\kcX^\ifZ_
(,Xejk€cc[X
Glada miner i Casablanca. Didi diskuterar svenskt trä med en av sina större kunder, Driss Taoui,Tol Bois.
?Xe_fggXjg‚\^\eYp^^dXibeX[
Didi har gått från modebutiker till trävaruhandel.
Nu planerar han att
expandera vidare med
en ”svensk” byggbutik i
Marocko.
M
i är i Casablancas
hamnkvarter. En och
annan hästkärra passerar förbi, bland bilar och långtradare.
En ljum vårvind fladdrar i
plasten runt virkespaketen
som lastas in i magasinen. De
är märkta med firmanamn
från nästan hela den nordiska
sågverksnäringen.
Det här är träkvarteren i
den väldiga hamnen. Runt
hörnet kommer plösligt en
lastbil som är förvirrande lik
en transportbil från Norra
Skogsägarna, men logotypen
är lite annorlunda.
Förväxlingen är ett medvetet drag av Didi Nour-Eddine,
som ger ett ansikte åt trävarumarknaden i Nordafrika.
Här är hans berättelse.
14
Didi diskuterar träleveranserna med en av de
anställda på Norra Bois i Casablanca.
Pappa hade textilindustri i Marocko
och jag åkte till Lyon för att utbilda mig
inom mode. Det var 1969, studentrevolAX^_Xi tens år. Jag liftade runt och träffade en
svensk flicka som bjöd in mig till
[gk Sverige. Där sommarjobbade jag som
]i\kX$ diskare någon sommar, fortsatte i
restaurangbranschen och gifte mig.
^\kk`cc Uppe i Gävle fick jag tag i en fin
EfiiX affärslokal mitt i centrum som jag
köpte. Det blev fler modebutiker och jag
9f`j% ritade en egen kollektion damkläder.
Arbetet slet på äktenskapet, vi skilde
oss och jag flyttade tillbaks till
Marocko. Där funderade jag över vad
Sverige kunde exportera till Marocko.
Det ledde till trävarorna.
Nästan all trähandel till Marocko gick
É
då över Paris. Jag tyckte det var en
affärsmöjlighet att förmedla affärerna
direkt på plats. I dag finns flera efterföljare. Frånsett lite billig gran från Chile
tar jag allt virke från Norra.
Jag har döpt företaget till Norra Bois
och får därmed draghjälp av föreningens
reklam och varumärke. Till att börja
med var jag agent, men när en kund fick
problem tog jag över leveransen och
sålde den själv.
Det ena ledde till det andra. Nu har
jag eget lager, två lastbilar och 15
personer anställda. Norra levererar runt
20 000 kubikmeter virke om året. Om
fem år är det fullt möjligt att sälja
30 000 - 40 000 kubikmeter. Jag tror
inte den politiska oron stör marknaden i
grunden.
Kungen i Marocko har ett program för
att bygga bort slummen med billiga
bostäder. Det kräver mycket trä.
Dessutom kommer nya användningsområden. Jag tror mycket på trägolv och
trädäck i trädgårdarna.
För egen del hoppas jag kunna öppna
en butik, gärna tillsammans med Norra,
dit byggarna kan komma med lastbilen
för att hämta virke och allt annat som
behövs. Den typen av
byggmarknader har vi ännu
inte i Marocko.
É
VI SKOGSÄGARE 2/11
R
s k äd
og da
en
cl o co . s e
Stoppa rotrötan!
Stubbehandla vid slutavverkning!
Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet.
Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad.
Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan
överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar
och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!
Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling
med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet
på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur?
c loc o.se
R
sk äd
og da
en
Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se
Två års effekt
utan ombehandling!
MOT SNYTBAGGESKADOR
Förhindrar insekticider från
att regna av och avdunsta.
Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan.
En behandling (Flexcoat + insekticid) ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar med enbart insekticid.
Läs mer på: www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se
EKONOMI
M€^\ek`ccjbf^jbg\k
De flesta skogsägare har ärvt
eller på annat sätt förvärvat sin
fastighet inom släkten.
I det här numret av Vi Skogsägare ska vi i stället titta närmare på
förutsättningarna när man köper
en fastighet på öppna marknaden.
OM\d]‚ibgX6
Både svenska och utländska medborgare
kan köpa skog i Sverige. Om fastigheten
ligger i ett glesbygdsklassat område krävs
förvärvstillstånd om inte köparen redan
bor i kommunen.
I så kallade ”omarronderingområden”
kan det vara besvärligare att få förvärvstillstånd, men de är inte särskilt vanliga.
För juridiska personer är det svårare att
köpa skog.
För förvärv mellan juridiska personer
krävs inget förvärvstillstånd (om fastigheten inte ligger i glesbygds- eller omarronderingsområde).
Men om en juridisk person vill köpa skog
av privatpersoner ges förvärvstillstånd i
normalfallet endast till företag som kan
påvisa behov av råvaruförsörjning för att
trygga verksamheten, eller om företaget
redan äger skog och då säljer lika mycket
skogsareal någon annanstans.
FINANSIERINGEN beror på förutsätt-
ningarna.
✔Är det mycket avverkningsmogen skog
går det enkelt att realisera pengar.
✔Är fastigheten ungskogsdominerad
erbjuder den goda förutsättningar för banken att erbjuda långsiktig bottenbelåning.
En noggrann analys av den långsiktiga
likviditeten är nödvändig för att hitta rätt
mix av virkesförsäljning, banklån och eget
kapital vid köpet.
För att köpet ska vara en långsiktigt god
affär brukar det krävas en relativt stor andel eget kapital. Köparen bör ha råd att
vänta in både tillväxt och goda virkespriser.
En stor del av den goda skogsaffären ligger ofta i att spara i ett ökande virkesförråd
och därmed erhålla en värdeökning.
Att tvingas till att avverka enbart för att
klara av räntekostnader gröper ur hela idén
med att äga skog.
O?li^‚ibg\kk`cc6
När säljare och köpare är överens om
affären skriver man ett köpekontrakt.
En fastighetsaffär är inte bindande för
någon av parterna förrän ett skriftligt avtal
har upprättats.
16
Nytt ljus över vägen mot att köpa skog.
I normalfallet betalar man en handpenning vid kontraktstecknandet och sedan
fullföljs köpet med fullständig betalning
vid tillträdet en tid senare. Lagfart ska
sökas inom tre månader efter förvärvet. Då
utgår en stämpelskatt på 1,5 procent av
köpeskillingen för privatpersoner. Juridiska personer betalar 3 procent.
VID AFFÄRER mellan grannar är det
vanligt att genomföra köpet via ett avtal
om fastighetsreglering, där marken läggs
till en av köparen redan ägd fastighet. Det
är ofta en förutsättning för rationaliseringsförvärv (läs nedan).
Förrättningen administreras av Lantmäteriet och en av fördelarna är att ingen
kostnad för lagfart uppstår. Däremot tar
Lantmäteriet betalt för förrättningen till en
löpande kostnad.
O9\jbXkke`e^jbf^jXm[iX^
Tidpunkten för beskattning vid ett vanligt
lagfartsköp är kontraktstillfället.
Det är exempelvis då säljaren beskattas
för en eventuell vinst och ska återlägga
gjorda värdeminskningsavdrag och skogsavdrag. Och det är då ett skogsavdragsutrymme uppstår för köparen.
Vid finansiering är skogsavdraget ett
viktigt instrument. Det uppstår vid köp av
skogsmark, finns kvar under hela innehavstiden och övertas vid ett arv eller vid en
gåva av fastigheten.
Utrymmet är halva köpeskillingen som
”belöper” på skog. Detta anses normalt
vara proportionellt lika mycket av köpeskillingen som skogsbruksvärdet utgör av
hela taxeringsvärdet.
OM MAN BETALAR en miljon för en
fastighet där det sammanlagda taxeringsvärdet är 500 000 kronor och skogsbruksvärdet är 400 000 kronor blir avdragssutrymmet 400 00 kronor.
(Skogsbruksvärdet är 80 procent av
1 miljon kronor=800 000 kronor och avdragsutrymmet är hälften av detta beloppet). För att utnyttja avdragsutrymmet
krävs en avdragsgrundande skogsintäkt.
Man måste med andra ord ha intäkter
från skogsavverkning.
✔Vid försäljning av en avverkningsrätt
är 100 procent av intäkten avdragsgrundande medan motsvarande vid försäljning
av leveransvirke är 60 procent av intäkten.
✔Det yrkade skogsavdraget får uppgå
till max 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten. Det innebär att man
i normalfallet behöver avverka med en nettointäkt för dubbelt så mycket som skogsavdragsutrymmet anger.
OM FÖRVÄRVET av skogsmark är ett
led i jord- och eller skogsbrukets yttre rationalisering, kan man få det klassat som
ett rationaliseringsförvärv.
Kravet är att fastighetsstrukturen i området är bättre efter affären än innan. Oftast krävs en sammanslagning av fastigheter genom fastighetsreglering. Det är
Skatteverket som avgör om kriterierna för
rationaliseringsförvärv är uppfyllda.
Skatteverket brukar kräva intyg från en
sakkunnig. Historiskt har det ofta varit
Lantbruksnämnden eller Skogsstyrelsen
som utfärdat intyget.
Vid ett rationaliseringsförvärv får man
i princip samma anskaffningsvärde som
vid ett vanligt förvärv med den skillnaden
att man utöver köpeskillingen även får ta
med de kostnader man haft i samband med
förvärvet, såsom lagfart och fastighetsbildning.
✔Den stora skillnaden mellan ett vanligt
förvärv och ett rationaliseringsförvärv är
dock att man vid ett rationaliseringsförvärv
får göra avdrag för hela den avdragsgrundande skogsintäkten i stället för 50 procent.
Det går alltså åt hälften så mycket
avverkningsintäkter för att utnyttja skogsavdragsutrymmet.
Dessa mer gynnsamma regler gäller
under förvärvsåret plus fem år. Sedan faller man tillbaka i de vanliga reglerna för skogsavdrag.
Tomas Karlsson
LRF Konsult
tomas.karlsson@konsult.lrf.se
VI SKOGSÄGARE 2/11
DIN PARTNER I SKOGEN
SK
KO
A N D I N AV I
SK
HUGGARVAGN SV60/SV80/SV90
NSTRU KTION
Kvalitet och funktion i toppklass!!!
VIN
STAN SCH ÄR
DA
VÄRD RD!!!
8.900 E
:-
SV80
Teknisk data
Maxlast
3ÊDLWJEE
Lyftkapacitet
SV60
6 ton
N
LH
Kellfris huggarvagnar och kranar är kraftigt dimensionerade ekipage
NFECÊTUBLÚSFHFOTLBQPDINBYJNBMSÚSMJHIFU'SBNUBHOBBWWÌSB
LPOTUSVLUÚSFSGÚSBUUWBSBFòFLUJWBJTLPHFOVUBOBUUHÚSBBWLBMMQÌ
säkerheten.
fr
Gäller vi2.09
d avbeta 9:-/m
SV60
SV80
SV80
(på 8 to lning på 36 ån
m
n vagn
med kra ånader
UPONFENLSBO UPONFENLSBO UPONFENLSBO
n)
SV80/GL53
UPO
N
LH
SV80/GL63 SV90/GL53
UPO
UPO
N
N
LH
LH
GRIPKLO
55.000:-
73.000:-
83.000:-
SV90
UPONFENLSBO
SV90
UPONFENLSBO
83.000:-
93.000:-
GÖR ETT SMART VAL!!!
KELLFRI’S HUGGARVAGNAR LEVERERAS:
sMEDOLJAISYSTEMET
sPROVKÚRDOCHKLAR
sFËRDIGMONTERAD
sFRAKTFRITT
sMEDKORTLEVERANSTID
SV90/GL63
UPO
N
LH
INSATSSKOPA
RISGRIP
!!!
KG-21!!! Effektiv
Passar till gripklo
:- rishantering!!!
2.490
3.300:-
Pris från:
SK
KO
A N D I N AV I S K
SK
STOCKBORD
NSTRU KTION
Anslut enkelt till
Kellfris vedkombimaskin VM400!!! N
KO
LISK ÄR
R AU
HYD RRULLE !!!
D
A
MAT ANDAR
ST
INSATSSKOPA TILL KG21
7PMZNM
Max öppningsbredd, mm
NSTRU KTION
SK
TRAKTORKLYV VK700/VK1100
T!!!
DN
KTF
PÖ
VER
300
0:-
KO
t&MTÌHTPNLMBSBSVQQUJMMDNHSPWWFE
t7FEFOLMZWTJFMMFSEFMBS
t)ÚKPDITÊOLCBSLOJW
6.950:t6QQTBNMJOHTCPSE
t'ZSLMZWTLOJW
t'BTWÊOEBSF
Mer än varannan
lantbrukare
handlar redan på Kellfri.
Gör det du också!
NSTRU KTION
Lantbrukets varuhus
Ring tel 0511-242 50
fax 0511-168 33 Munkatorpsgatan 6, 532 37 SKARA
T
ELKLYV HK777
24.900:-
www.kellfri.se info@kellfri.se
RIT
NSTRU KTION
A N D I N AV I S K
Klyvlängd 15-55 cm
Transportband 4 m,
4- och 6-klyvskniv är standard.
Utrustad både för el- och traktordrift!!!
FRA
KO
7.900:-
t6QQTBNMJOHTCPSE
t'ZSLMZWTLOJW
500:tUPOTUSZDLLSBGU
t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE7,DN
t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE7,DN
VEDPROCESSOR VM400
KÖ
NSTRU KTION
A N D I N AV I S K
DN
6.900:-
SK
VID
KO
SK
VEDKOMBI KW340
Levereras körklar
och fullutrustad!!!
10.900:-
69.900:-
t½QQOJOHTCSFEENN
t3PUBUPSJOGÊTUOJOHNN
t.BYLMJQQCSFEETUBNVQQUJMMNN
t.BYLMJQQCSFEECVTLBHFTMZ
VQQUJMMNN
A N D I N AV I S K
Tillval: John Deere-ventil
EL
K-A X
ÄR D!!!
DA R
STAN
25.000:-
6.500:-
21-KGS70
A N D I N AV I S K
YHE
-N#N
)NTUÊMMCBS
NN
GRIPKLO
21-KG08 21-KG18 21-KG21
Griparea
N N N
Öppningsbredd
DN NN DN
3.300:- 4.300:- 5.300:-
t3PUBUPS
JOGÊTUOJOHNN
t.BYÚQQOJOHT
CSFEENN
t(SJQBSFBN¤
N
N
GRIPKLO
NYHET
Moms tillkommer. Exp avg 50:-. På vissa varor tilkommer
lastemballage 70:-. Viss montering kan förekomma.
7JSFTFSWFSBSPTTGÚSFWQSJTÊOESJOHBSPDITMVUGÚSTÊMKOJOH
Dela upp din betalning!
Ring 0511-242 50 så
berättar vi mer!
t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE
DN
tUPOTUSZDLLSBGU
Text: Erik Viklund, Skogforsk
;
e första resultaten från testerna av
det så kallade ETT-fordonet (en
trave till) tyder på att det kan sänka transportkostnaderna och koldioxidutsläppen med 20 procent. Och samtidigt
transportera 50 procent mer virke.
Det nya virkesfordonet testas sedan två
år tillbaka på vägarna i Norrbottens kustland. ETT-fordonet lastar 65 ton virke och
är 30 meter långt. En traditionell timmerbil
lastar 42 ton och är 24 meter lång.
INNEBÄR tyngre bilar att man måste
bygga om skogsbilvägarna, frågar sig
många skogsägare?
– Nej, inte om vägen är byggd enligt de
riktlinjer för skogsbilvägar som Skogsstyrelsen har haft sedan 1970-talet, säger
Claes Löfroth som är forskare på Skogforsk.
Testerna visar att ETT-fordonet klarar
av att transportera virke längs vanliga
skogsbilvägar.
Man kan annars tro att tyngre virkesfordon ökar slitaget på vägar och vägtrummor.
Men så är inte fallet. Axeltrycket på ETTfordonet är lägre än för en traditionell timmerbil då det nya fordonet har fler axlar.
Forskarna räknar därför med att det ska
ta sig fram under samma förutsättningar
som en traditionell timmerbil.
– Min bedömning är att skogsägare som
har skogsbilvägar som håller för traditionella virkesfordon inte behöver förstärka
bärigheten i vägen på grund av den här nya
fordonstypen.
Om fordonen dessutom utrustas med så
kallad CTI (som reglerar lufttrycket i däcken) kommer marktrycket att sjunka ytterligare, säger Claes Löfroth.
DET MAN däremot kan göra som skogs-
ägare är att se till att skogsbilvägarna har
bra slitlager. Det gör det möjligt att utrusta
virkesfordonen med energisnålare däck
som kan sänka bränsleförbrukningen och
Flygbild på
ETT-fordonet
längs skogsbilväg.
koldioxidutsläppen ytterligare.
ETT-fordonet är också konstruerat på ett
sätt som ger mycket bra manöverbarhet och
framkomlighet.
– Det är framför allt vändplanen som är
den kritiska punkten för ETT-fordonet.
Men det klarar att ta sig runt på vändplaner
som följer riktlinjerna och är 25 meter i
diameter, säger Claes Löfroth.
En annan sak som skogsägare kan tänka
på är att bygga breda avlägg när man bryter nya vägar. ETT-fordonet lastas av en
grupplastare. Arbetet blir effektivast om
grupplastaren kan stå vid sidan av skogsbilvägen och lasta.
765743271043/.2-,+*
' '
Låt skogen
jobba för dig
– även efter
avverkning.
#!!!
" "
$" "
" !""! !
$"$
"
Trä är ett positivt material((
' '(" 8 ! '' ('' '' ( " ) '(
'' " )"'"
Linnéuniversitetet!9! '!'
(! )
' "
' '
) ) $ '
! 8!(
!&%(
'
lnu.se/amnen/skog-och-tra
!"""$
! $##
" !
""#
'#)
nordea.se/jord&skog
18
Gör det möjligt
VI SKOGSÄGARE 2/11
FOTO: ERIK VIKLUND
Det finns mycket att vinna på
större virkesbilar, men frågan är hur
de klarar skogsvägarna.
Nordea Bank AB (publ)
FORSKNING
;\Õ\jkXm€^Xi
bcXiXi\ekiXm\k`cc
Perfekt kombination
##!#!#!""%'! !#)")!"
!#!(!#"#!'!""#!#!$!###!#!!'!" # ""
)!## ""%(!!")!(
'!##%''# ("%"#%!""%!(!$$%!"
%"!!#$##$"#!##"!#%#)"#
Bra val från Lantmännen
&&&#""
SKOGSVÅRD
EpXi\^c\i]i€c^aXbk\e
Markägarna mobiliserar
för att göra det bästa
möjliga av den nya älgförvaltningen. För skogens
skull i allmänhet och för
tallen i synnerhet.
Text & foto: Pär Fornling
9
yråkratin kring älgjakten är på väg att stöpas
om efter en utredning av
Maria Norrfalk. Den mest påtagliga förändringen är att landet delas upp i älgförvaltningsområden (ÄFO).
Varje område ska i princip
hysa en egen älgstam. Exempelvis kan området ringas in av
bebyggelse och vägar med viltstaket. Utan den typen av begränsningar blir det väldigt
stora områden.
I EXEMPELVIS Västerbotten
blir det sannolikt fyra ÄFO,
inom Norrskogs område ett
tiotal, och längre söderut kanske ett hundratal områden.
Varje ÄFO leds av en ”älgförvaltningsgrupp” med jägare
och markägare. Gruppen blir
navet kring vilket hela älgförvaltningen roterar.
Det är denna dubbla trojka på
sex personer som styr hur
många älgar som ska skjutas.
Åtminstone i teorin. Det är
fortfarande jägaren som har
fingret på avtryckaren. Och det
är fortfarande länsstyrelsen/
viltdelegationen som har det
formella ansvaret.
DEN VANLIGASTE kom-
mentaren bland nyckelpersoner från skogsbruket är att:
”den nya förvaltningen blir vad
vi själva gör den till”.
– Det finns ingen piska i systemet. Allt hänger på att det är
klokt och duktigt folk i älgförvaltningsgrupperna som lyckas
förmedla det man kommit fram
till, säger Anders Wetterin,
jaktansvarig på LRF.
Lagändringen träder i kraft
till årsskiftet och vägen dit är
ganska kurvig.
– Byråkratin går inte i takt
med politiken. Ledamöterna
ska nomineras i oktober och
direktiven om hur man bildar
förvaltningarna kommer i november.
MÅNGA BLAND markägarna vill ha en helt ny grund för
att bedöma hur stor älgstammen bör vara.
Jonnie Friberg, förvaltare på
Holmen, är en av dem. Nu är
oftast utgångspunkten älgen i
sig, hur den ser ut och antal djur
per tusen hektar. Han vill i stället utgå från skogen och hur
mycket foder det finns till djuren.
– Det är rätt enkel matematik. Fodret finns i ungskogen.
Vet vi exempelvis att avverkningarna minskar, om fem år
blir det också mindre ungskog.
Då är det dags att anpassa älgstammen redan nu.
SVEASKOG ÄR inne på samma linje.
– Vårt nya mål för ungskogar
är att det ska finnas 1 200–
1 500 oskadade huvudstammar,
Tallen väntar på en ny chans.
Mer erfarenhet
för pengarna
Erfarenhet kan vara skillnaden mellan
goda och dåliga skogsaffärer. Den
hjälper dig till kloka finansieringsmodeller vid skogsköp och den hjälper
dig att hantera intäkter och skatteeffekter vid virkesförsäljning. Landshypotek har finansierat skog sedan
1836 och kan erbjuda en unik erfarenhetsbank. Vi vet hur planering, Flexibelt Bottenlån, Skogskonto m m, ger
dig lägre kostnader, större utbyte och
bättre avkastning av din skog. Läs mer
på www.landshypotek.se eller ring
0771-44 00 20 för personlig kontakt.
Jordnära finansieringar
20
VI SKOGSÄGARE 2/11
bXe^\kXcc\e\eZ_Xej
av lämpligt trädslag, när beståndet passerar älgbetesfri
höjd, säger skogsvårdschef
Marie Larsson Stern.
NATURLIGTVIS handlar det
också om jaktintresset. För
Jonnie Friberg är det den andra
sidan av samma mynt.
– Genom att anpassa antalet
djur efter fodertillgången får vi
väl utvecklat vilt.
Han nämner Holmens hårt
betade marker i Kolmården
som skräckexempel. Där är det
inte ovanligt att skjuta svältfödda kalvar som väger 12 kilo.
Det är långt från de nya målen
för Sveaskog om att en älgkalv
ska väga minst 60 kilo.
TANKEN ÄR att älgförvaltningsgrupperna ska samla på
sig fakta om betesskador, fodertillgång, slaktvikter, antal
djur och all annan information
som behövs.
Problemet är att det kostar
pengar, speciellt att flyginventera. Och några nya ekonomis-
ka resurser följer inte med förvaltningen. Huvudförslaget är
att finansiera det hela med fällavgifter, även för kalv.
– Det är nog rimligt att räkna
med höjda fällavgifter, konstaterar Anders Wetterin.
I dag varierar avgiften för
vuxna djur mellan 250–900
kronor, beroende på län.
DET ÅTERSTÅR alltså att se
vad som bedöms vara lämpliga
viltstammar.
– Det finns nog ett och annat
område med för lite älg, men
också områden där det definitivt är för många, säger Anders
Wetterin.
Björn Skogh, skogschef på
Norrskog, för ett liknande resonemang.
– I vissa områden i Jämtland
skulle nog älgstammen behöva
halveras, medan det i Härjedalen kanske handlar om en reducering med 10–20 procent.
När det närmar sig den praktiska jakten blir mycket sig
likt.
Antingen kan jägarna organisera sig i licensområden (där
länsstyrelsen ger licens på hur
många djur som bör skjutas) eller i älgskötselområden (där
markägare och jägare bestämmer det mesta själva).
I propositionen sägs att ett
älgskötselområde ska tåla en
avskjutning på minst 10 vuxna
älgar.
MED ANDRA ORD handlar
det om ganska stora områden.
– Å andra sidan kan länsstyrelsen göra undantag för mindre områden, påpekar Anders
Wetterin.
Även licensjakten förändras
en del.
Men förändringarna finns
inte främst i regelverket, utan
hur det förvaltas.
– Nu har vi markägare chansen att göra något. Tar vi inte
den får vi vänta många årtionden innan möjligheten kan
komma tillbaks, säger Christer
Segerstéen, ordförande i Södra.
ad 100007964-02
.",*/(.03&0650'800%
*OOPWBUJWF ˜ &GDJFOU ˜ 5SFOETFUUJOH
·LBEQSPEVLUJWJUFU4U×SSFFYJCJMJUFU0QUJNBMUOZUUKBOEFBWNBTLJOFSNÅOOJTLPSLVOTLBQPDILBQBDJUFUWÅHFONPU
VQQHSBEFSJOHPDIOZUÅOLBOEFTUBSUBSQÆ-*(/")"//07&30BWTFUUPNEVÅSVUFFGUFSJOUFMMJHFOUUFLOJLG×SUSÅCFBS
CFUOJOHPDITLPHTG×SÅEMJOHFMMFSFOFSHJFGGFLUJWBPDINJMK×WÅOMJHBNBTLJOFSTÆMFWFSFSBS-*(/")"//07&3JOOPWBUJPO
FSOBJEÊFSOBPDIM×TOJOHBSOBTPNIKÅMQFSUSÅPDITLPHTJOEVTUSJOBUUN×UBGSBNUJEFOTVUNBOJOHBS
)BOOPWFSNÅTTBOT4WFSJHFLPOUPS"#˜5FM˜JOGP!NFTTFTF˜XXXNFTTFTF
MJHOBEF
SKOGSVÅRD
Sven-Erik Hammar,
Mellanskog, menar att
markägarna behöver
göra sin röst mer hörd
på alla nivåer, inte minst
i alla älgskötselområden.
Björn Skogh, Norrskog, hoppas på en
bättre förvaltning med
fokus på betesskadorna.
”Den nya viltförvaltningen blir vad vi
själva gör den till”, säger Martin Lundgren,
Norra.
Mats Blomberg, Södra,
framhåller vikten
av förtroendevalda
nyckelpersoner som
värnar markägarnas
intressen.
;\]ikif\e[\mXc[X]‚i
KPE>I<
IFCC<I
En nyckelfråga för markägarna är att få fram förtroen- garna med en representant för
devalda som för skogsbrukets talan. Text & foto: Pär Fornling samerna.
;
e nya viltförvaltningsgrupperna består av tre
representanter för markägarna och tre för jägarna.
Markägarna får ordförandeposten och därmed utslagsrösten.
I några fall ersätts en av jä-
STOPPA GRANBARKBORREN
ANGREPP AV BÅDE SEX- OCH ÅTTATANDAD
BARKBORRE FÖRVÄNTAS ÖKA I ÅR TILL FÖLJD
AV STORMFÄLLEN OCH SNÖBROTT.
BESTÄLL FÄLLOR OCH FEROMON OMGÅENDE!
– Vi får inte misslyckas i älgförvaltningsområdet. Den som
sitter med där måste ha kunskap, kunna samverka och ha
väldigt stor integritet, betonar
Christer Segersteén, ordförande
i Södra.
TILL DET HÄR kommer
länsstyrelsernas jaktdelegationer och alla förtroendevalda i
landets 700 älgskötselområden, som kanske blir både fler
och större.
I centrum finns alltså den
dubbla trojkan i älgförvaltningsgruppen.
Tanken från skogsbruket är
att om möjligt enas om tre
namn i varje område på förhand, vilket kräver samarbete
mellan alla markägare från
alla läger, även om man i andra
sammanhang konkurrerar på
virkesmarknaden.
– VI HAR ETT forum i Skogs-
brukets Markägargrupp. Det
ger förutsättningar att få tag i
bra personer med kunskap och
möjligheter att lägga tid på arbetet, säger Martin Lundgren
på Norra Skogsägarna.
Norra utser dessutom två per-
PLANTSKYDD
AB, TORSJÖ 444, 260 70 LJUNGBYHED
GYLLEBO
GÖDNING AB,
TEL:0435-441040 FAX:0435-441705 GYLLEBO.PLANTSKYDD@TELIA.COM
WWW.GYLLEBOPLANTSKYDD.COM
22
soner i varje skogsbruksområde
med speciellt viltansvar.
De andra föreningarna är
också på gång och konstaterar
att samarbetet inom skogsnäringen fungerar bra.
Inom Norrskog räknar Björn
Skogh med att föreningen och
LRF tillsammans får ”skaka
fram” 12–14 personer till älgförvaltningsgrupperna.
MELLANSKOG HAR till att
börja med utsett en viltansvarig inom varje län.
– De är med och skissar på
områdesindelningen som blir
navet i hela älgförvaltningen.
Det är väldigt viktigt vi får
fram bra representanter från
markägarsidan som vet vilket
mandat de sitter på.
– Det handlar inte om att
vara en duktig jägare utan att
ha kunskaper om skogsbruket,
säger Sven-Erik Hammar, Mellanskog.
– DET KRÄVER mycket engagemang och ett mod att stå
upp i älgförvaltningsgrupperna, konstaterar Mats Blomberg, Södra, som medverkar
till att bygga upp nätverk för
samverkan mellan alla markägargrupper i viltfrågor.
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
VI SKOGSÄGARE 2/11
6),,$5(!36!24!
3)&&2/20`3)34!2!$%.
"944),,%.2d$-!3+).
`RETSNYHETFyRPROFESSIONELLSKOGSRyJNINGHETER*ONSERED
&#&#75TRUSTADMEDENNYUTVECKLAD#LEAN
0OWER‰MOTORSOMGERBETYDLIGTMERAKRAFTIMELLANREGISTRET
_NDkFyRBRUKARDENUPPTILLMINDREBRiNSLE$UKANALLTSk
SPARAVARFEMTETANKSAMTIDIGTSOMDUKANRyJAMYCKETEFFEK
TIVARE3kDANTBRUKARGEPLUSPkSISTARADEN
6ILLDUVETAHURMYCKETDUSPARAR"ESyKDIN*ONSERED
HANDLAREELLERGkINPkJONSEREDSE
*/.3%2%$&#&#7¡.9(%4Ǣ
)*!,Xb!(!%]`$'!'`L!-!&$-!(`\#
02)3&2`.
WWWJONSEREDSE
Eg^hZi~ggZ`#XVeg^h^c`a#bdbh#GZhZgkVi^dc[ŽgZk#ignX`[Za#'%&&?dchZgZY#6aaVg~ii^\]ZiZg[ŽgWZ]€aaZh#
,
,
,
,
,
Lastkapacitet11 ton - räckvidd 6,8 meter.
Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan.
Teleskopiska stödben.
Kraftig ramstyrning.
Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator.
, !&'(
"#('#%""'(!%(*$''/$
#'.!*%
)%$("()!&))
)""
#%)%$((*$'!$
().""(# ."&')
Perfekt",)%#)'
))$$.'#()/)'0'(." '&/+++$%''#(
+++$%''#(-
Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.
Förra året utgjorde tallplantorna bara 5 procent av Södra Odlarnas
försäljning, mot ”normalt”
30 procent på mitten av
1980-talet.
Text: Pär Fornling
;
et är ett tydligt tecken
på att markägarna inte
vågar satsa på tallföryngringar.
– Vi är på väg in i en ekologisk katastrof i södra Sverige.
Gran hamnar på tallmark, där
den visserligen växer efter
plantering men stannar upp när
det kommer upp i gallringsålder.
– TALLEN MÅSTE komma
tillbaka, betonar Christer Segerstéen, ordförande i Södra.
Föreningen har tillsammans
med övriga skogsbruket och
Skogsstyrelsen engagerat sig i
projektet ”Mera tall”.
Målet är att arbeta tillsammans med jägare och naturvårdare för att skapa förutsättningar så att markägarna vågar
satsa på tall igen. Och problemen finns i hela landet.
PROJEKTET ”Mera tall” är
nationellt. Centrum för arbetet
är ett demonstrationsområde i
Uppvidinge, kring Åseda.
Ett första steg är att ta fram
en åtgärdsplan för bättre balans
mellan skog och vilt.
Det officiella startskottet gick
den 4:e april på ett möte med
Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Platsen
var passande nog Älghult.
D\[^iXeg‚d\epe
I brist på bättre alternativ äter de hungriga älgarna granplantor.
För att hitta ”bovarna”
lät Holmen dna-testa saliven på de plantor som
betats i trakterna kring
Kolmården.
På tallen hade älgen
orsakat 75 procent av
skadorna och kronhjorten 25 procent. Av de
drabbade granarna hade
45 procent betats av
kronhjort och 65 procent
av älg.
VI SKOGSÄGARE 2/11
ad 100006962-02
:[[Z`i^kidX]
b^a_Žk~ca^\i
Tall stod pall – i inhägnaden
■ TALLSKOGEN i Furudal i Dalarna
är en väckarkloka för viltskadorna.
Området var hårt drabbat av älg och
Skogforsk lät hägna in några områden. När försöket utvärderades efter
28 år visade resultaten på dramatiska
skillnader.
✔I den hägnade ytan hade tillväxten
varit 180 kubikmeter per hektar.
✔På den hårdast drabbade ytan, där
älgarna fått härja fritt var tillväxten 60
kubikmeter.
SKOGSVÅRD
=ijkXjk\^\k
kf^j`vc^_lck
Det skadade beståndet visade dessutom inga tecken på att växa i kapp
och minska skillnaderna.
Till detta kommer skadorna på
virket.
– Delvis utifrån försöken i Furudal har
vi räknat på vad viltskadorna kostar
Södras medlemmar. Det handlar om
produktionsförluster på mellan
600 000 och 800 000 skogskubikmeter per år, säger Göran Örlander,
Södra.
Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot
snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas
vid en skyddsväst av lim och sand.
Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier
men har lika stor skyddseffekt.
Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling.
Ett klokt val för dig och din skog!
Kontakta oss för mera information om plantor och
föryngringstjänster.
J[b&--'#)++)++mmm$iae]ifbWdjeh$i[
25
SKOGSVÅRD
I mitten av mars kom 900 personer från 20 olika nationer till Östersund för Skogs-EM i skidskytte.
Dramatiken i tävlingsspåren varvades med inblickar i det
svenska skogsbruket. En slutsats från exkursionen om
renbete och skogsbruk är att många problem kan lösas
Text & foto: Lena Hedman
genom dialog och ömsesidig förståelse.
I\e]ijk‚\cj\
cj\igifYc\d
;
et finns goda exempel på hur renbetet och skogsbruket kan fungera
tillsammans.
Intresset var stort när Gunnar Olofsson
välkomnade besökarna till gården.
På ett soligt hygge i Offerdal får tyskar,
fransmän och andra besökare veta mer om
ett jämtländskt familjeskogsbruk.
Renar har vinterbete i området och samarbetet mellan näringarna fungerar bra.
– Jag har fem renar på hygget nu, och
hoppas att de är kvar när vi ska ha exkursionen. Det är en dröm för många tyskar
att få se renar, säger Gunnar
Olofsson i Kälom när vi
hörs på telefon före träffen.
”
– Vid några tillfällen, då det varit större
avverkningar, har jag anlitat Norrskog.
Men oftast hugger jag allt själv, berättar
Gunnar.
PÅ ETT ANNAT hygge, som besökarna
får se, är det frösådd som gäller, och träden strålar av livskraft.
En bit därifrån har ett gammalt vattensjukt problemområde tagit ny fart.
– Vi har dikat ut blöt skogsmark. Det är
svart jord och det växer våldsamt när det
är dränerat. Myrar ska man däremot inte
dika ut, berättar Gunnar
Olofsson.
Där Gunnar huggit i
vinter har han ofta haft
sällskap av renar. Skogsnäringen här har samverkat med rennäringen under många år.
– Vi har en bra dialog med rennäringen,
och är överens om tagen, säger Gunnar.
Nu börjar
man åter
se ett värde av att
stärka samarbetet.
MEN NÄR de 150 deltagarna anländer med bussar
till hygget smiter renarna
iväg...
Det besökande skogstjänstemännen och
skogsägarna, som för dagen har paus från
skidåkandet, får ändå många inblickar i
renskötsel och Gunnar Olofssons skogsbruk.
– Jag är självverksam med motorsågen i
skogen. En normal dag hugger och lastar
jag fem, sex kubik på traktorn. Tack vare
årets kyla har det gått bra att köra på myrarna.
Vad är grundbulten
för ett bra samarbete
mellan skogsnäringen
och rennäringen?
Vi lät frågan gå vidare till ett par
deltagare på exkursionen.
26
HAN HAR ÅRLIGA kontakter med ren-
ägarna i Jovnevaerie sameby, och brukar
även jaga lodjur med dem.
Jörgen Jonsson, ordförande för Svenska
samernas riksförbund, nickar instämmande och berättar om renskötseln.
– Ett nytt år startar för oss i maj när kalvarna föds i fjällen. Under sommaren betar
Marianne Wissman, skogsägare i Tuvattnet.
– Det är viktigt med en bra
dialog. Jag tror att det blir problem i områden där frågan är
infekterad sedan tidigare. Hos
oss fungerar det bra, och vi har
bara strörenar i skogen.
Skogsägare Gunnar Olofsson och renägare
Jörgen Jonsson i samspråk på hygget där renar
har vinterbete.
renarna i fjällen. Efter brunsten i oktober
söker de bete nere i skogen. De gräver i snötäcket och letar vit renlav, berättar Jörgen.
Renar äter även hänglav i äldre granskog,
däremot står inte tall- och granskott på
menyn.
Sven-Olof Jansson, Norrskogs distriktschef Syd.
– En ökad kunskap om varandras näringar behövs. I
vårt område har skogsägare
bjudits in till kalvmärkning.
Samer var också med på en
träff om mat från naturen.
VI SKOGSÄGARE 2/11
N Många generationer
Gården har vandrat i släkten sedan
1700-talet. Gunnar Olofsson är den
sjunde generationen och det finns goda
förutsättningar för en fortsättning.
Familjens tre döttrar är alla intresserade
av skog och de två äldsta har gått
motorsågskurs.
Gården har 240 hektar produktiv
skogsmark.
Kärnan i verksamheten är skogsbruket,
men på gården finns också 46 får med
lamm som går till slakt.
– Tackorna får dessutom jobba som
naturvårdare. De håller gården i fint
skick, och är sommartid på en fäbodvall,
berättar Gunnar.
N Stegvis mot bra relationer
Under dagen utmejslades fyra steg till ett
bra samarbete mellan skogs- och
rennäring:
Timret
studeras av
intresserade
besökare som
räknar årsringar.
Kunskap om varandras verksamheter
ökar förståelsen.
Lokala kontakter är bäst. Om renar
blir kvar i skogen även sommartid, prata
direkt med renägarna om detta.
Berätta om avverkningsplaner. Stora
hyggen hotar renbetet för lång tid
framöver.
Fundera över gemensam företagsutveckling inom till exempel odling av
renfoder, turism eller lokal mat.
att de kan skada småplant när de gräver i
snön efter lav.
Det tidigare projektet i Jämtland för att
få en bättre dialog mellan familjeskogsbruk
och rennäring gav resultat. Även i Härjedalen är man på väg att komma överens.
SVEN-ERIK HAMMAR, skogsägare i
Den lilla rastkåken köpte Gunnar Olofsson när
han var 19 år.
Exotiskt med kokkaffe för europeiska besökare.
Kerstin Eriksson kokar i stora kannor.
Jörgen tycker det är nödvändigt att skogsoch renägare förstår varandras behov.
– I de här regionerna med familjeskogsbruk är det inget problem. Skogsägarna
vårdar ömt sin skog och gör inga stora
uttag, säger han.
På stora kalhyggen blir snön hård och
det är svårt för renarna att nå ner till
laven.
Gunnars hyggen är inte så stora, och han
tycker att det har fungerat bra med renbetet.
– Största problemet är om renar blir kvar
i skogen på våren, och kalvarna föds här.
Risken är att djuren stannar i skogen, och
i september fejar hornen på tallar, säger
han.
Som mest fanns 50 renar kvar i området,
och renägarna slaktade till slut djuren. De
skogsskador som kan bli av renar är också
VI SKOGSÄGARE 2/11
Funäsdalen, tycker att det ser ljust ut för
ett nytt renbetesavtal.
– Avtalsförslaget har fått positivt gensvar
av markägare, och en majoritet har skrivit
på. De erbjuds tre kronor per hektar och
år, plus en speciell hantering om det blir
skador på skogen, berättar han.
Sven-Erik Hammar säger att motsättningar mellan mark- och renägare historiskt sett inte är vanlig. För i tiden var de
beroende av varandra, och renägare bodde
tidvis i gårdarna.
– Nu börjar man åter se ett värde av att
stärka samarbetet. Det finns idéer om en
gemensam företagsutveckling inom foderproduktion, turism, slakteri, förädling och
marknadsföring, säger Sven-Erik Hammar.
I VÄSTERBOTTEN finns företagare
som producerar renfoder på åkermark.
LRF i Jämtland och Härjedalen har haft
projektet ”Mer värd mat” som har handlat
om förädling och marknadsföring av till
exempel kött av ren, nöt och lamm.
27
FÖRETAGET
Ki`jj`=iXeq„e
Ki\ ^\e\iXk`fe\i
`]Xd`ca\]i\kX^\k
På gården i Rensbyn ligger
skogsmaskiner i generna. Familjen Franzén har tre generationer i företaget. Det säger
uppenbarligen något om hur
man lyckas i en tuff bransch.
Text & foto: Pär Fornling
D
ed viga kliv tar sig Göran Franzén, 71 år, ner från den nästan
nya skördaren. En liten stund senare sitter vi i husvagnen tillsammans
med sonen Lars, 50 år, och barnbarnet
Andreas, 26 år.
Hemma på gården sköter Görans hustru,
Margareta, kontoret.
Trion går igenom avverkningen tillsammans med Mellanskogs inspektor, Torbjörn
Fransson.
VI TALAR också om villkoren för entre-
prenadföretagen, där många balanserar på
en slak lina. Frågan är hur man ändå lyckas.
– Planering är viktigt. Du behöver ha koll
på ekonomin och planera för såväl investeringar som det dagliga arbetet, säger
Lars.
En annan nyckelfråga är duktiga förare.
Utöver familjen är två personer anställda
i Rensby Skogsavverkning, som företaget
heter.
– För vår del klarar vi oss bra, men totalt
för skogsbruket kan rekryteringen bli ett
problem. Med tanke på maskinkostnaderna bör du helst ha erfarna förare som kan
prestera bra med en gång, säger Göran.
– Därför är det vikigt med lång och bra
praktik i utbildningarna till förare.
Andreas, junioren i gänget, har haft nära
till praktikplatsen. Men egentligen hade
han inte alls tänkt gå i pappas fotspår.
– I skolan utbildade jag mig till snickare.
Efter examen började jag ändå här. Riktigt
varför vet jag inte. Intresset för maskiner
gjorde väl sitt till. Dessutom är det ett både
fritt och ansvarsfullt jobb.
Farfar nickar instämmande och är påtagligt glad över vägvalet.
– Det måste vara ett eget val. Man ska
>iXe#.(
Fortsättning sid 30
28
VI SKOGSÄGARE 2/11
9iX lk[\ce`e^ g‚ \^\k
XiY\k\d\[iaj‚^\e
NTack vare en bra
underröjning tjänar
skogsägaren 3–4 kronor
kubikmetern.
Första steget mot avverkningen togs när Torbjörn
Fransson träffade markägaren
Torbjörn Cederlöf i somras.
Torbjörn Frans– Granskogen var svårt
son.
angripen av granbarkborrar.
För att rädda virkesvärdet
kom vi överens om att göra en slutavverkning,
berättar Thorbjörn Fransson.
I början av vintern snitslade han upp området
tillsammans med markägaren.
✔Genom att använda åkern som avlägg blev
skotningen billigare.
✔Avverkningen blev billigare genom att
Torbjörn själv högg allt under 8–10 centimeter
i brösthöjd.
För skördaren är det i princip lika mycket jobb
att fälla ett klent som ett grovt träd. Därför blir
avverkningskostnaden per kubikmeter lägre
efter en underröjning.
Lars Franzén kollar på datorn i skördaren och
ger högt betyg.
– Det här ser bra ut. Medelstammen är runt
0,40 kubikmeter. Utan underröjningen skulle
den kanske varit 0,35.
CXij#,'
Lars Franzen förbereder maskinen för ytterligare ett arbetspass.
9cXe[Xk]iXd^‚e^ji\Z\gk
NEnligt SMF (Skogsmaskinföretagarna) gick
8e[i\Xj#)-
VI SKOGSÄGARE 2/11
PAPPA ÄR LIK
SIN PAPPA...
Tre generationer
i företaget: Göran,
71 år, Lars, 50, och
Andreas Franzen,
26 år. I bakgrunden
skymtar den gemensamma skördaren,
Ponsses näst största
maskin (Ergo), som
kostar närmare 4,5
miljoner kronor.
vart tredje entreprenadföretag med förlust år
2008. Det är med andra ord en tuff bransch.
Men det är stora skillnader inom gruppen.
Skogforsk har gjort djupintervjuer med tio av
de framgångsrikaste företagarna för att hitta ett
vinnarkoncept. (För 2008 hade de en
vinstmarginal på ungefär 25 procent).
Något enhetligt framgångsrecept gav inte
intervjuerna, men här är några faktorer för
framgång:
✔Bra grundekonomi. I genomsnitt var
soliditeten drygt 50 procent.
✔Planerade maskinköp, med realistiska
avskrivningar av maskinvärdet.
✔Förmåga att attrahera rätt personal och
etablera en kultur av ansvarstagande och hårt
arbete.
✔Noggrann planering och järnkoll på praktiska
detaljer.
Fotnot: Undersökningen redovisas
i Resultat nr 11, www.skogforsk.se
29
=fikj€kke`e^1
FÖRETAGET
Ki`jj`%%%
inte känna tvång att gå in i ett familjeföretag. Då blir det inte bra.
För egen del vill Göran inte sluta.
– Jag har hållit på i skogen hela livet och
tycker fortfarande det är trevligt. Att rulla
tummarna som pensionär ligger inte riktigt
för mig.
ALLT BÖRJADE bakom hästryggen.
Vintern 1958, före värnplikten, arbetade
han som entreprenör med häst.
– Om jag mins rätt var ersättningen sex
kronor kubikmetern, berättar Göran.
När 50-talet gick in i 60-talet tog han
över släktgården och koncentrerade sig på
jordbruket i kombination med arbete i den
egna skogen.
Gården ligger nära Vika kyrkby, mellan
Borlänge och Falun.
I början av 1970-talet var han tillbaks
som entreprenör med sonen Lars vid sin
sida. De flisade grot till värmeverket i
Mora.
Det var början på en resa med många
maskiner längs vägen:
✔Den första traktordrivna huggen byttes
till en större hydrauldriven flishugg.
✔I slutet av 1980-talet köpte de en
tvågreppsskördare från Rottne.
✔Den första engreppsskördaren var
Timberjack 1270.
– Nu är vi inne på den fjärde generatio-
Överläggningar i husvagnen.
nen Ponsse. Vår filosofi är att maskinerna
inte bör gå över 10 000 timmar. Det betyder att vi byter efter 3–4 år. Vi gör en del
mindre underhåll, men det allra mesta mekandet låter vi verkstaden ta hand om genom ett serviceavtal, berättar Lars.
TILLSAMMANS kostar skördaren och
skotaren närmare åtta miljoner kronor.
Det är med andra ord mycket pengar som
ska förräntas. Därför gäller det att hålla
igång maskinerna.
– Just nu kör vi i treskift. Det innebär att
skördaren bara står still mellan klockan två
på natten och fem på morgonen, berättar
Göran.
– Det tredje skiftet ger egentligen inte så
mycket ekonomiskt. Det är mer en service åt
Mellanskog för att få fram volymerna fort.
Torbjörn Fransson nickar instämmande
och konstaterar att flexibiliteten betyder
mycket för att hålla igång virkesflödet.
Under 2009, när konjunkturen störtdök,
handlade det tvärtom om att hålla igen.
– Det gick det också. Vi drog ner skiften
och höll igång så gott det gick. Nu är lönsamheten bättre, konstaterar Göran.
En helt annan fråga är om inte samtalen
på familjemiddagarna lätt blir enahanda
med tanke på att alla sitter i samma båt...
De tre tittar på varandra och konstaterar
efter ens stunds överläggning att det blir
en hel del maskinprat.
– Men det är många som pratar jobb
utan att ha vår gemenskap. Dessutom tycker vi det är roligt.
Stamstället för
trygga skogskonton
Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina tillgångar
att få fortsätta växa – på ett konto som är till för just
dig som är skogsägare. Det finns många fördelar med
att sätta in dina pengar på ett skogskonto hos oss. Du
behöver inte skatta för dina inkomster förrän du tar ut
dem, vilket gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna
inkomster. Dessutom ger det dig möjlighet att fördela
inkomster och skatter över flera år. Har du dina pengar
på annat håll? Vi hjälper dig naturligtvis med flytten. Om
du vill veta mer – kontakta ditt lokala bankkontor eller
gå in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.
30
VI SKOGSÄGARE 2/11
?\[cle[Ypk\i
jbf^dfk\e\i^`
C
inda Hedlund lämnar
chefsjobbet på LRF
Skogsägarna för att bli
energistrateg i LRF.
– Efter mer än fem år på LRF
Skogsägarna vill jag gå vidare
till nya utmaningar. Tiden har
visserligen gått fort eftersom
arbetet varit så spännande och
stimulerande, men kreativiteten
har sina gränser och nu känner
jag att det är bra om en ny kraft
tar över, säger Linda Hedlund.
Det är Mowi
som är
originalet.
Linda Hedlund, skogsdirektör LRF
Skogsägarna, byter jobb.
HENNES NYA ARBETE är
att leda arbetet med LRF Energistrategi på avdelningen
Utveckling & Analys.
Rekryteringen av efterträdaren är i full gång och Linda
Hedlund räknar med att vara
kvar i ledningen för LRF
Skogsägarna tills en ny chef är
på plats.
Efterfrågan på trähus ökar i Japan
O I spåren av katastrofen i Japan
ökar efterfrågan på trävaror när
återuppbyggnaden väl tar fart.
Japan är ett land som av
tradition använder mycket trä i
byggandet, dessutom har det
tekniska fördelar genom att trähus
är rörliga och klarar sig relativt bra
vid jordskalv.
I huvudsak importeras trävaror
från Kanada.
De svenska sågverken har tappat
marknad i Japan. Ungefär fem
procent av den totala sågverksproduktionen går till Japan.
Till sågverksföretagen med
inriktning på Japan hör Karl
Hedins, under normala omständigheter går en tredjedel av
produktionen till Japan. Martinssons säljer ungefär en tredjedel av
sina limträbalkar till Japan.
ad 100009492-02
De första av många vindkraftverk
O För några år sedan fattade
Södra beslut om en stor satsning
på vindkraft. Nu börjar verken bli
klara.
Vid massabruket i Mönsterås
står sex vindkraftverk som
producerar 32 GWh, vilket
motsvarar el till 6 000 hushåll.
De sex verken, tillsammans med
fyra vindkraftverk som föreningen
äger tillsammans med Statkraft,
invigdes i början av mars månad.
Det är början på en gemensam
satsning av Södra och Statkraft
som omfattar ett trettiotal projekt
på olika platser i landet, med en
total effekt på cirka 600 megawatt
(MW).
I Mönsteråsprojektet äger Södra
de sex vindkraftverk som ligger
närmast bruket. De övriga fyra
verken äger Statkraft till 90,1
procent och Södra till 9,9 procent.
Det har hänt en hel del sedan
Wiking Gunnarsson skapade Mowi.
Mowi-ekipagen utvecklas ständigt i stort
och i smått. Någon, det kan vara vi på FTG
eller någon av våra användare, tänker ut
praktiska och fiffiga lösningar som gör dig
ännu mer effektiv i skogen.
Den som en gång kört Mowi nöjer sig inte
med annat. Det är Mowi som är originalet.
Ett av de nya vindkraftverken i
Mönsterås som nu invigts.
Foto: Andreas Lindholm
Skogens bästa
kunskapskälla
www.kunskapdirekt.se
VI SKOGSÄGARE 2/11
Din bäste vän i skogen.
FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg
Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39
E-mail: info@ftgforest.com | www.ftgforest.com
31
SKOGSSKÖTSEL
Med tanke på risken
för körskador gillar
Andreas Nordbrandt
breda däck och skonsamma band.
Profi 50 är en mellanstor maskin i
gallringsskogen.
>Xcci`e^]i
]iXdk`[\e
Att maximera intäkterna från förstagallringen blir lätt en dålig affär
i det långa loppet. Vi lät teoretiska kunskaper möta verkligheten
i gallringsskogen några mil från Umeå.
Text och foto: Pär Fornling
;
u måste tänka på helheten. Den första gallringen är en skogsvårdande åtgärd. Därför ska du ha
fokus på kvalitetsträd inför
framtiden. Inte kronor och
ören för dagen.
Det betonar Norra Skogsägarnas inspektor, Andreas
Nordbrandt, på vägen mot Vännäs. I bilen finns också Clas
Fries från Skogsstyrelsen. Han
är expert på skogsskötsel och
leder projektet Skogsskötselserien, landets nyaste lärobok
om skog som finns fritt tillgänglig på internet.
ETT AVSNITT i nätboken
handlar om gallring. Den här
vintergrå torsdagen konfronterar vi gallringsmallar och annan teori med verkligheten.
– Jag vill gärna lyfta fram
hur viktigt det är att göra en bra
första gallring. Det är då du
bygger upp beståndet mot en
lönsam slutavverkning, säger
Clas Fries.
Målet är att bädda för en
32
hög andel timmer i kommande
avverkning.
Priserna varierar. Den här
säsongen, i Västerbotten, är
betalningen för
massaved kring
400 kronor och
550 kronor kubiken för talltimmer.
– I en dålig
slutavverkning
är andelen timmer kanske 50 procent och i en
bra 70 procent. Det är en väldig
skillnad som, lite förenklat,
motsvarar hela avverkningskostnaden, säger Andreas
Nordbrandt.
”
Jan-Olof Wiklund, som kör
skördaren, får ett bekymrat uttryck när han låter det kraftiga
aggregatet greppa en klen
gran.
– Den där
borde ha kapats med röjsågen, konstaterar han i
pausen efteråt.
I en dålig slutavverkning är
andelen timmer kanske 50 procent och
i en bra 70 procent.
HISTORIEN börjar redan
med röjningen. Den kan göras
i en eller flera omgångar.
Oavsett vilket är det bra
att göra en underväxtröjning i
anslutning till gallringen.
I princip handlar det om att
ta bort alla stammar under åtta
centimeters diameter i brösthöjd.
CLAS FRIES tar fram ett räkneexempel från skogsskötselserien. Det visar att;
Nettot till skogsägaren
dubblas om medelstammen har
en diameter på 13,5 centimeter
i stället för 10 centimeter.
Förklaringen är lägre maskinkostnader per kubikmeter.
För skördaren är det lika mycket arbete att hantera en grov
som en klen stam.
Andreas berättar att en underväxtröjning oftast kostar
900–1 400 kronor per hektar.
– Det är inte säkert att skogsägaren får igen hela kostnaden
direkt, i form av lägre maskinkostnader. Men det betalar sig
definitivt på sikt genom bättre
kvalitet. Då de klena träden röjs
bort är det lättare att göra ett
bättre urval av träden som är
kvar och risken för skador på
stammarna minskar.
VI SKOGSÄGARE 2/11
Jan-Olof Wiklund med sin
skördare i bakgrunden.
Ta bort allt under
8 centimeter
Dimensionen är avgörande för
lönsamheten, konstaterar Staffan
Sandström. Clas Fries, Skogsstyrelsen och Andreas Nordbrandt,
Norra Skogsägarna, håller med.
daren harmoniserar med varandra och har lika breda däck,
påpekar Staffan.
SKÖRDAREN, Profi 50, är
Granen är i
klenaste laget
för maskinen,
den borde
ha tagits med
röjsågen.
Markskador är en fråga på
samma tema. Här handlar det
om maskiner och försiktig körning.
Bredden på hjulen har avgörande skillnad på marktrycket.
– Att gå från 60 till 70 centi-
VI SKOGSÄGARE 2/11
meters bredd betyder jättemycket, konstaterar Andreas
och granskar uppskattande skotaren, en Rottne F9.
FÖRAREN, Staffan Sandström, framhåller dessutom att
både fram- och bakhjulen föl-
jer i samma spår genom att
midjan finns mitt på maskinen.
– Körskador har blivit en allt
viktigare fråga. Om det behövs
lägger vi grenar och toppar i
körstråket. Dessutom är det väsentligt att skotaren och skör-
relativt ovanlig i Sverige.
– Det är en lite mindre maskin
som passar bra till gallringar.
Den väger 12,5 ton och jag klarar mig med 3,5 meter stickvägar, vilket är en meter mindre
än de stora maskinerna.
Lite förenklat brukar 30–
35 procent av virkesvolymen
tas ut vid första gallringen,
varav nästan hälften kommer
från stickvägarna.
Fortsättning sid 34
33
=fikj€kke`e^1
1 500 sidor
skogsskötsel
Maskingruppen har precis
fått rastkojan på plats och börjar sitt arbete. Totalt är det sex
hektar som ska gallras, vilket
tar ungefär en vecka.
ägare, nickar instämmande.
Det är helt i linje med lärobokens teorier, fast på ett mer
handfast sätt.
är Skogsstyrelsen för några
E
år sedan beslöt att lyfta fram
skogsskötseln dök det upp ett
praktiskt problem. Läromaterialet kändes för gammalt. Det blev
upptakten till Skogsskötselserien,
med LRF Skogsägarna som en av
flera finansiärer.
– Här finns över 1 500 sidor om
skogsskötsel och ytterligare två
delar är på gång, berättar projektledare Clas Fries.
Enklaste vägen att hitta kunskapsbanken är att googla på Skogsskötselserien.
OFTAST ger förstagallringen
I BOTTEN FINNS gallrings-
mallar att gå efter, men frågan
är hur föraren tänker när han
sitter i maskinen och gör urvalet i kamp mot klockan.
– Först ryker skadade och
krokiga träd.
Löv plockas bort
före barrträden.
Om det står ett
grovt träd bredvid ett klent och
bägge är okej tar
jag det klena. Så
gäller det förstås
att få ett lagom
avstånd mellan träden.
– Mycket går på erfarenhet
och ibland mäter vi grundytan
för en extra kontroll, säger JanOlov och summerar det hela
med en enkel grundregel:
Resultatet ska bli precis
som jag vill ha det på min egen
skogsgård.
Clas Fris, som själv är skogs-
”
ett överskott till markägaren.
Undantaget är ”konfliktbestånd”, där man helt hoppat
över röjningen. Alla i gallringsskogen denna dag är helt överens om att röjsågen behövs.
– Det har
blivit hysteri
kring skogsbränsle. En
del tror det
finns pengar i
varje riskvist
och att den
kan sparas till
energi, men
som jag ser det är röjning fortfarande en bra investering, säger Jan-Olov och möts av nickande bifall från hela gruppen.
– Kommer vi in i ett konfliktbestånd är träddelsgallring ett
alternativ. Då tas allt ut som
energi. Utfallet är förstås olika.
I de här trakterna är det inte
ovanligt att nettokostnaden blir
Mycket går
på erfarenhet
och ibland mäter
vi grundytan för
en extra kontroll.
ETT
RIKTIGT
ORIGINAL
1 000 kronor per hektar. Å
andra sidan hade den tunga röjningen kanske kostat 3 000
kronor, eller mer!
– Energisortimentet kan eventuellt bättra på ekonomin, men
bäst är att göra rätt från början
med röjsågen, säger Andreas.
DET FINNS förstås en gräns
när inkomsterna från förstagallringen inte betalar avverkningskostnaderna.
– Förutsättningarna varierar.
När det krävs 25 stammar per
kubikmeter ligger vi i gränslandet, men det tillhör ovanligheterna, säger Andreas.
Det handlar då genomgående
om diametrar under 10 centimeter.
I DET HÄR beståndet tippar
han att nettot blir runt 200 kronor kubikmetern, vilket är
ganska normalt.
Genom att gå betydligt hårdare fram och ta ut fler grova träd
tror han nettot teoretiskt skulle
kunna närma sig 250 kronor.
– Men det vore att närmast
förstöra skogen inför framtiden.
Nu kan vi i stället komma hit
om ett antal årtionden och göra
en lönsam avverkning, tack
vare den här veckans arbete.
lindstromdesign.se
SKOGSSKÖTSEL
Gallring för framtiden
Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper
dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion
och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr
kraften du vevar med) är den förmodligen starkast
i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och
idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.
www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80
34
VI SKOGSÄGARE 2/11
Katalogbeställning dygnet runt:
Ny
019- 30 43 25
katalog! Kolla in vår hemsida:
276 sidorwww.nimaab.se
6+8=C<591<,;>5D38.><=;3D4+5=<6+5= www.nimaab.se
Paketpris på SJ/EUR-pallstativ +
20 st EUR-säckar 1 860:–
Ventilerad storsäck
1,5 m3 1000 kg
Vedsäck för SJ–
och Hydropall
100 ×100 × '1> 67
0;*7,B2+675344%5> 677D12-2+6
675344%5>"#&)67B2(-+>0%66
6:1.
Vedsäck 40 o 60 lit
"#&)67B2(-+
"#&)67B2(-+
;,4>.+8./ 30 st 108:–/st
ord. pris 120:–/st
B'/7-0 8534%00
4%'/
)0&%067
B'/7-0;(534%00
4%'/
)0&%067
18:–/st
16:–/st
20:–/st
18:–/st
0-7 × '1
4%'/
)0&%0 67
0-7 × '1
4%'/
)0&%0 67
2:–/st
1:80/st
2:20/st
2:–/st
Paketpris på vippstativ + 100 st
1 580:–
40-literssäckar
Vedtransportör
bandbredd 130
resp. 200mm
7 980:–
Faxes vedklyv
50 cm
%09%2-6)5%(67C040C7 !5%264357
&%2(1)(980/%()1)(&5-2+
%5) 7%&-0/326758/7-32 helt tät
undersida 2B'/9B:)013735
,/
Vedkombi 320
Svensktillverkad kvalitetsmaskin
0(5-9)29)(1%6/-21)(6C+/)(.% 735
/%4(-%1)7)5 '1 2%&&/0;97-(
Vedkombi 320 2 ×3 kW
Vedkombi 320 1 ×3 kW
1 ×4 kW /0;9 6)/
36 796:–
6C+
39 900:–
5%/77-00/311)54C9)(/31&-1%6/-2)52%
längd
130mm
3m
6 240:–
1
6 824:–
5m
7 316:–
6m
8 124:–
1
9 656:–
327)5%()08758672-2+
200mm
9 268:–
9 996:–
10 920:–
12 368:–
13 468:–
620:–
OBS! Frakt tillkommer på
vedklyven.
Faxes vedkap
klinga 700 mm
OBS! Frakt tillkommer
på vedkapen.
9 200:–
Viltnät 50 m
25 m -10%
WX 10
50 m -10%
Sug–/tryckslang Flex
Dränkbara
Honda vattenpumpar pumpar
53**64814%5
D.0-+361-(-+60%2+B9)2
9-(/;0%A =A WB 20 XT
WX 10
WX 15
WB 20 XT
WB 30 XT
WH 15 X
WH 20X
0-71-2
0-71-2
0-71-2
0-71-2
0-71-2
0-71-2
3 756:–
4 920:–
4 540:–
5 420:–
6 220:–
7 196:–
Tryckslang Planrullad
0.)*;00(%13735)5 3()00 ,%52-9C
9-44% 1+811-/%&)0 #
/$
/+ #! #/$
/+
% (3.6B0=2J4. 7 63=7 2 720:–
( & (3.6B0=2J4. 7 63=7 5 680:–
Skogspaket Timber
4H677/.
Trädfällsriktare
Mod I+
Mod II
Mod III
Mod IV
Mod V
Mod VI
2 672:–
3 104:–
3 960:–
5 240:–
5 900:–
6 864:–
FM-radio
och anslutning
för MP3spelare
D56)771)(
)76%79-6-5
1060:–
/3+667D9)0
6C+6/;((
/0%66 67D9)0
4C(5%+
7350)/
= 540:–
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
25 mm
30 mm
40 mm
50 mm
63 mm
75 mm
Flex
32:–
44:–
52:–
72:–
104:–
116:–
Plan
18:–/m
20:–/m
24:–/m
28:–/m
/m
44:–/m
Lättvikt
/;((6,B77%
%967C0
3(5%(.
7350)/
= 848:–
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
5%*7-+7 *D5<-2/%767B2+6)0
'175C(
'1
75C(
1 072:–
1 020:–
Cofra
Superlight
/;((6,B77%%9
/31436-71%7)
5-%0 3(5%(
7350)/ = 596:–
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
=lccilcc\
]i_lj_‚ccj$
gXgg\i\k
Väldig potential
för textilmassa
MARKNAD
– Industrin står inför
en period av omvandling.
Vi kommer att göra mer
förpackningsmaterial,
mjukpapper och specialpapper, medan det finns
problem för tidningspapper,
skriv och tryck-papper, säger Åke Axelsson.
Åke Axelsson.
Massa och pappersindustrin är på väg in i en
- I förändringen finns
stora möjligheter. Jag är oerhört optimistisk
period med förändringar. Det konstaterar Åke
om att vi hittar nya produkter. Teoretiskt kan
Text: Pär Fornling
Axelsson, analytiker på Södra.
man ersätta allt som i dag görs av olja med
cellulosamolekylen.
Vid ett seminarium med LRF Skogsägarna och skogsägarföreningarna
En ny produkt för Södra är textilmålade Åke Axelsson upp en blandad framtidsbild.
massa.
Det är stora skillnader mellan produkterna.
– Långsiktigt räknar vi med att
priset ligger ungefär 250 dollar
✔PAPPER TILL VANLIGA DAGSTIDNINGAR
per ton över traditionell massa.
ÄR I UTFÖRSBACKE.
Teoretiskt är marknaden
Tydligast märks det i USA. På 12 år har konsumtionen minskat med 63 procent!
enorm. Bomull står för 25
Här hemma minskar läsandet bland de unga. År 1990 läste nästan 65 procent av
procent av textilprodukungdomarna (15–24 år) en morgontidning. Nu är det 45 procent. För Norske
tionen. Volymen
Skog, som bara gör tidningspapper, är det extra oroande. Holmen tar konsekvenkonstfiber motsvaserna genom att bygga om en helt ny maskin för tidningspapper i Spanien till att göra
rar produktionen
förpackningar.
från världens
samtliga mas✔”KOPIERINGSPAPPER” (OBESTRUKET FINPAPPER)
Svensk
sabruk.
BÖRJAR
FÅ
DET
KÄRVT.
produktion
I USA har konsumtionen minskat 35 procent sedan 1999. Nu förväntas en långsam
minskning i USA och Västeuropa. Däremot kommer användningen i Kina att öka rejält.
Mjukpapper 3%
Skriv & tryckpapper 27%
Kartong/
förpackningspapper
48%
Tidningspapper 21%
Övrigt 1%
✔JOURNALPAPPER GÅR HYFSAT.
Läsandet av magasin på bättre papper håller i sig.
– Konsumtionen har planat ut, men det är ingen nedgång, säger Åke Axelsson.
✔WELLPAPP GÅR UTMÄRKT.
Kina använde 10 miljoner ton år 2000 och förväntas förbruka närmare 70 miljoner ton år 2015.
En anledning är att allt mer varor handlas över internet och de måste förpackas till kunderna.
✔MJUKPAPPER UPPÅT.
Hushållspapper, hygienprodukter och annat mjukpapper används allt mer i hela världen.
Förra året tillverkades 11,5 miljoner ton papper och kartong.
KÄLLA: SÖDRA
GULDREGN FRÅN SÖDRA
■ Efter ett av föreningens bästa
resultat genom historien får
Södras medlemmar dela på 851
miljoner kronor.
Under år 2010 gjorde föreningen en vinst på 2,3 miljarder
kronor efter finansnetto. Det
tangerar rekordet från år 2000
på 2,5 miljarder kronor. Styrelsen föreslår att 40 procent av
resultatet delas ut genom en fyrklöver:
✔Efterlikvid på timmer med
74 kronor kubikmetern.
✔Efterlikvid på övriga sor36
timent med 12 procent.
✔Utdelning på insatskapitalet med 12 procent.
✔Insatsemission på nära 90
miljoner kronor (10 procent på
insatskapitalet).
I vanlig ordning drog Södra
Cell tyngsta lasset med en försäljning på drygt 11 miljarder
kronor och 2,2 miljarder i vinst.
Sågverken gick bra första
halvåret. Det kärvade mot slutet av året.
– Vi har en mycket positiv
tilltro till trävarumarknadens
utveckling på längre sikt. Vi
har gott stöd i den uppfattningen när vi tittar på nybyggnationen i Europa och USA som
fortfarande är under medelnivå
samtidigt som trä generellt ökar
i byggkonstruktioner, säger
koncernchef Leif Brodén.
Södra skog hanterade nästan
17 miljoner kubikmeter virkesråvara, vilket är 25 procent mer
än året innan.
Resultat: Omsättning 19,7 miljarder (16,7), Resultat efter finansnetto 2,27 miljarder (0,59).
MELLANSKOG ÖKAR
VIRKESFÅNGSTEN
■ Förra året ökade Mellanskog virkesfångsten
till drygt fem miljoner
kubikmeter (4,3) och målet
är att gå vidare till 5,5
miljoner kubikmeter under
året. Rörelseresultatet som
fördubblades till 30,5 miljoner kronor. Finansnettot
tyngdes genom bokföringsmässiga avskrivningar av
aktierna i Naturbränsle
och Setra. Omsättning: 3,6
miljarder (2,7).
Resultat efter finansnetto:
16,3 (31,3).
VI SKOGSÄGARE 2/11
C‚e^m€ekXe
g‚Yp^^Xe[\k
Konsumtion mjukpapper
Miljoner ton
6
Det är kärvt på trävarumarknaden, men den
långsiktiga trenden är
positiv.
4
2
Världen använder allt mer hushållspapper
och annat mjukpapper.
KÄLLA: RISI
KINA LATINAMERIKA
2015
0 USA VÄSTEUROPA
2000
70
Text: Pär Fornling
Konsumtion wellpapp
Miljoner ton
När varor i Kina förpackas
50 för export går det åt mycket
wellpapp.
KÄLLA: RISI
30
10
USA VÄSTEUROPA KINA LATINAMERIKA
2000
2015
14
Miljoner ton
Konsumtion USA
10
KON
TO
TI D
6
RSPA
NIN
GS
PPER
PAP
PER
Den bedömningen gör Mikael
Eliasson, Setra. I en omvärldsanalys för LRF Skogsägarna
konstaterar han att återhämtningen av trävaumarknaden
tar tid. Konsultföretaget Pöyry
räknar med att tar kring tio år
innan världens konsumtion är
tillbaks på nivåerna från år
2005.
Prognosen ser ut så här i miljoner kubikmeter:
2005 330
2009 250
2015 300
2020 340
LOKOMOTIVET som måste
komma igång är byggandet.
Jämfört med år 2005 har
byggandet i USA minskat med
73 procent, i Japan med 39 pro-
300
Kinas
behov växer
cent och i Europa är fallet 49
procent.
Mycket av
världens tillväxt finns i
Kina. Fram till
år 2015 väntas
behovet av träfiber (massa, Mikael Eliasson,
trävaror och direktör på
energi) växa till Setra.
motsvarande
350 miljoner kubikmeter.
NÄSTAN 70 procent av Kinas träimport kommer från
Ryssland,
men
eftersom
världsmarknaden hänger samman påverkar det även Nordens skogsbruk.
– Det har förstås betydelse
för en exportnation som Sverige med ungefär 10 procent av
den internationella handeln av
trävaror. Av Sveriges produktion exporteras 65 procent, berättar Mikael Eliasson.
BEHOV
INHEMSKT
IMPORT
200
100
På drygt 10 år har konsumtio-
2 nen av tidningspapper fallit
med 63 procent i USA.
KÄLLA: RISI
0
2011
1999
2010
2015
Trots stora
planteringsprogram räcker
inte den
inhemska
råvaran till
utan landet
blir allt mer
beroende
av import.
FÖRLUST VÄNDES TILL VINST
■ Norrskog går med vinst
■ Norra Skogsägarna vände förlust till vinst förra året.
Resultat koncernen:
Omsättning:1,9 miljarder
(1,6). Resultat efter finansnetto 95 miljoner kronor (-5).
SVENSK EXPORT FÖR 129 MILJARDER KRONOR
■ Under förra året exporterades varor
från landets skogsindustrier för 129 miljarder kronor.
Det framgår av en rapport från Skogsin-
VI SKOGSÄGARE 2/11
≤C≥/≤YY≥
Resultatet förbättrades med nästan 160 miljoner kronor.
Jämförelsen haltar dock något eftersom föreningen
ändrat räkenskapsår. Det nu aktuella resultatet gäller 16
månader, fram till och med december 2010.
Under perioden fick Norra 838 nya medlemmar, vilket betyder att den positiva medlemstillströmningen fortsätter.
Efter ett bra 2010 föreslår styrelsen 4 procents ränta på
insatskapitalet (7,5 miljoner kronor).
Resultat: Omsättning: 2,1 miljarder (1,6). Resultat efter
finansnetto 60,7 (- 97,8).
0m
+16
igen.
– Det känns bra med det
här fina resultatet efter ett
par svaga år i samband med
finanskrisen.
– Nu kan vi konsolidera föreningen och återfå den ekonomiska stabilitet vi är vana vid,
säger Norrskogs ordförande
Gunnar Heibring med anled-
ning av bokslutet för 2010.
Förra året hade sågverken
(NWT) det tufft vilket bidrog
till ett minusresultat.
Virkesfångsten ökade till 1,4
miljoner kubikmeter (1,2).
iljo ne r
BRA RESULTAT FÖR NORRSKOG
dustrierna. Av alla industrianställda finns
10-12 procent inom skogsindustrin.
I Västernorrland, Norrbotten,Värmland,
Gävleborg och Dalarnas län arbetar mer
än var femte anställd inom skogsindustrin.
Branschens andel av industriinvesteringar är 15-20 procent.
37
KÄLLOR: CNDRC & Chinese Society of Forestry
8
FÖRÄDLING
`
d
f
j
DY\cYiXejZ_\e
Ask är på gång, men en
comeback för furu och bok tycks
långt borta. Ek är fortfarande en
favorit bland möbeltillverkarna.
Text och foto: Pär Fornling
Möbelmässan i Stockholm, ”världens största mötesplats för nordisk design”, är en bra temperaturmätare
på trenderna.
Efter en nedförsbacke har det åter vänt uppåt för industrin.
TMF (Trä & Möbelföretagen) räknar med att årets produktionsvärde blir
21,5 miljarder kronor. Och bakom den siffran finns väldigt mycket trä.
KVISTAR kan vara en
tillgång. Här går det
bra att hänga handväskan eller kepsen på
bordsbenet. Bordet
kallas ”alter ego” och
är ett elevarbete av
Hillevi Rhodin vid
Linnéuniversitetet.
LJUSPUNKTER i den norska skogen har det
varit ont om. Bara halva tillväxten avverkas, men
nu börjar aktiviteten öka. En annan påtaglig
ljuspunkt är lampan ”Norwegian forest”. Den
görs i tunt björkfaner och skogsmönstret skärs
fram med laser.
www.cathrinekullberg.com
DET GÅR UPP och ner i möbelbranschen, speciellt om man gör
gungstolar. Finska Eimi tillverkar en
handfull olika modeller, däribland
denna tandemgungare för drygt 10
000 kronor. Företaget grundades
1963 och gör runt tusen gungstolar
om året.
www.eimi.fi
KITANI är ett vackert japanskt ord
som både betyder trä och känsla.
Det är också namnet på ett japanskt möbelföretag som låtit den
danska designern Helle Damkjær
ta fram den här formsköna fåtöljen
tillverkad av japanskt sen-trä (Kalopanax pictus). Det påminvner om
ask men är ett helt annat trädslag.
NATURLIGARE kan det knappast vara. Med
lite vitt pigment i oljan gulnar inte träet och
det massiva ekbordet ser ut att komma direkt
från sågverket. Bordet tillverkas av norska Ygg &
Lyng som gör många möbler i skandinavisk ek.
Bordet ”Victoria” kostar drygt 20 000 kronor.
www-yggoglyng.no
DEN PRAKTISKA kökssoffan (ovan och t h) förtjänar
en renässans. Tre kvinnliga studenter vid designhögskolan
i Lund har gjort en modern variant av en gammal klassiker. Under sitsen finns förvaringsboxar och bakom ryggstödet är det plats för tidningar och böcker. Kökssoffan
är av furu med detaljer av alm. Trion bakom möbeln är
Emma Nilsson, Johanna Westin och Lisa Frode.
38
EN SVARVAD ekskål i ett
nytt formspråk. Den ingår i
serien ”New nordic tableware” av Anne Stensgaard.
VI SKOGSÄGARE 2/11
\ec`k\
eXjb
Välkommen till
Nordens största skogsmässa
- mitt i Skogssverige
På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer,
skogstjänstemän och leverantörer av maskiner och
tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men
underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och
provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och
knyter intressanta kontakter.
Välkommen till skogarna söder om Jönköping,
26-28 maj 2011.
www.skogselmia.se
ÅRETS FORMGIVARE förra
året blev Martin
Björnson. Under
utbildningen i
Köpenhamn fick
han rådet av läromästaren att ”ta
fram musiken i
träet”. Resultatet blev
pallen Octopus.
www.martinbjornson.com
VI SKOGSÄGARE 2/11
26 - 28 maj 2011
Följ oss på Facebook
39
NYHETER 2011
STIHL Motorsåg MS 241 C-MQ
Världsnyhet med M-Tronic!
Samtliga priser är rekommenderade priser inkl. moms. Priserna gäller t.o.m. 2011-03-31. Ljudtrycksnivå 102,
Ljudeffektnivå 112 enligt K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2,5 (dB(A)) Vib. V/H 2,9/2,9 enligt K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2m/s
!
NYHET
6.490:-
Pris från
Otroligt smidig och lätt proffssåg med bra
bett.
M-Tronic ger optimal kraft i alla lägen.
$,$!$0/%(%
&30"$,*$
Skogshjälm till oslagbart pri
S
s!
Pris
Nu 499:-
Ord. 750:Den intelligenta hjälmen, topputru
stad med UV-indikator,
superenkel justering och etsat
visir, för bättre sikt.
STIHL Röjsåg FS 410 C-E
Med trippel skärutrustning!
!
NYHET
Pris
7.490:-
Allround röjsåg för lantbrukare och markägare. Bra effekt, låga
vibrationer och bekväm sele för långa arbetspass.
$,$!$0/%(%
&30"$,
$
Ny proffssåg som inte lämnar något åt slumpen!
Nu lanserar vi MS-241 C-MQ, världens första såg med M-Tronic som standard. Microprocessorstyrd bränslereglering
ger lägre bränsleförbrukning och optimal motor styrka, oavsett förhållanden. Endast ett startläge, glöm allt vad choke
heter. Högerhandsbromsen QuickStopSuper, ger dig ökad säkerhet.
Läs mer om alla våra nyheter på
www.stihl-showroom.se
The leader gives it all
MER LJUS UTAN GLÖDLAMPA
NMAGELLAN har en ny generation gps-navigatorer. En
NENERGISNÅL LED-belysning börjar nu
fördel i skog och mark är att de är vattentäta, har vanliga,
utbytbara, AA-batterier och kan användas till arealberäkning.
Med den inbyggda kameran kan favoritplatsen både markeras
Den nya
på kartan (waypoint) och förevigas med ett foto.
modellen av
Den inbyggda kartan omfattar vägnätet för Västeuropa,
eXpolarist.
USA, Kanada och Australien. Detaljerade terrängkartor
(1:50 000) kan köpas till på minneskort som laddas i gps:en.
Det finns tre modeller med varierande pris 4 200-6 200 kronor.
komma till bilar. Hella har tagit fram ett
extraljus ”Luminator led”. Enligt företaget har
det bättre prestanda än xenontekniken genom
en mer vilsam ljusfärg och längre ljusbild.
Lampan drar 30 watt (att jämföra med
motsvarande xenontekniken på 42 watt) och
har inga glödlampor.
Lampan väger 2,8 kilo och passar 12-24 volt.
TEKNIK
NY GPS-GENERATION
Lampan kostar
närmare 5 000
kronor.
MXcd\k
En mobiltelefon på laddning
med hjälp av vätgas.
CX[[Xd\[m€k^Xj
NBRÄNSLECELLER är
något man brukar förknippa med
en ny generation bilar, men det
finns mycket mindre varianter.
Ett svenskt företag (myFC) har
gjort en bränslecell som man kan
stoppa ner i fickan. Grunden är
densamma som för bilarna. Det
handlar om att omvandla vätgas
till el.
Bränslecellen är tänkt för att
ladda mobiltelefoner, kameror
eller annan teknisk utrustning i
den klassen (5 watt).
Powertrekk, som uppfinningen
heter, lanseras under hösten.
Priset blir kring 200 dollar,
dessutom behöver den matas
med ”bränslepuckar” för två
dollar stycket. I övrigt behövs
bara lite vatten för att få igång
elverket.
www.powertrekk.com
Den nya skördaren 911.5 är till det yttre lik föregångaren, men namnet är numera Komatsu.
Je‚cjbi[Xi\]i‚eBfdXkjl
;
en nya generationen motorer i Komatsus skördare (911.5 och 931.1) är miljövänligare än föregångarna
och därmed också energisnålare.
Bränslebesparingen uppges
vara upp till 16 procent lägre,
beroende på förutsättningarna. Maskinerna har också fått
en del tekniska förändringar.
En annan nyhet är varumärket. Numera heter skogsmaskinerna Komatsu.
Varumärket Valmet finns
alltså inte längre. Det skapa-
des på 1950-talet och är en
förkortning av det finska namnet för ”Statens metallverkstäder”. Men det är numera historia. Valmettraktorerna heter
Valtra och skogsmaskinerna
har samma namn som det japanska ägarföretaget.
=cpkkYXiYlekXi\
Groten blir
lätthanterlig i
buntar.
Modellen finföredelar gräset
(multiclip), men klipparen kan
även förses med uppsamlare.
9Xkk\i`g‚^ieY\k\
NLJUDET från gräsklippare
hör på gott och ont sommaren till.
För den som vill klippa både tyst
och miljövänligt lanserar Stiga en
batteridriven traktormodell.
Modellen heter Estate Mirage
5.0. Batteriet uppges räcka till en
timmes klippning.
Priset är kring 60 000 kronor.
VI SKOGSÄGARE 2/11
NFÖRDELEN MED att bunta
groten är att den komprimeras och blir
lättare att transportera. Marknadsledare är John Deere med en maskin
som buntar kontinuerligt, varefter
buntarna kapas i lagom längder.
Rogbico har en annan variant.
Groten matas ner i ett lastutrymme,
trycks ihop och förseglas med fyra
plastband. Tanken är att buntaren
monteras på en äldre timmerbil med
kran. Eftersom den kan köras på väg
blir flyttkostnaderna relativt låga, å
andra sidan måste groten transporteras
ut till vägkanten för att buntas. Efter
flera försök och en del prototyper
säger sig företaget nu ha en färdig
variant som kostar knappa tre miljoner
kronor.
41
K.T.S – när kvaliteten är viktigare än
priset och frakten alltid är fri till gården!
Huggarvagn
Längre avstånd innebär bättre
hållbarhet. Titta på andra
fabrikat så ser Du skillnaden!
Vridhuset är tillverkat i Sverige
av segstål. Vridhuset går i oljebad för bästa hållbarhet. Titta
på tändsticksasken så förstår
Du hur kraftigt vridhuset är!
DEBATT
K•T•S
®
Genomtänkta konstruktioner
Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är
dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket
innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader.
Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema
tack vare • K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag
Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 16-sidiga broschyr
S 7,0 t - S 5,4 m
8,5 t - 5,3 m
10,0 t - 6,3 m
11,0 t - 6,7 m
10,6 t Dubbelr. -6,3 m
K•T•S
®
74.900
93.150
117.800
134.560
128.840
Drift
57.765 Vårt fantastiska vridGrävutr.
15.395 hus passar även på
Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat,
från12.900
Kranarna säljs naturligtvis även separat.
K•T•S
Klo
K.T.S Klo
är ett
mycket
kraftigt
redskap för
att hantera
virke med
frontlastare/
lastmaskin,
lasta virke
på kärra,
lyfta fram virke till vedcombi och
sågverk, hantera rör m.m.
3 ton 12.800
K•T•S
®
Komplett med grip, runtomsvängande
Pris 15.900
rotator och slangar.
Proffsgripar
0,25 m2 11.490
0,30 m2 14.490
0,35 m2 18.990
Universalskopa
Svensktillverkad
i Hardox® & Domex®
Bredd Volym ca
mm med råge
1 500
1,12 m3
1 800
1,34 m3
2 000
1,49 m3
2 200
1,64 m3
2 400
1,79 m3
2 600
1,94 m3
K•T•S
®
Lättmaterialskopa
{
En mycket prisvärd skopa för NYHET!
snö, spannmål och gödsel.
Bredd Volym ca Vikt
Svetsade
mm
med råge kg PrisS
fästen för
1 500
0,70 m3 162 3 700
Trima/SMS
2 000
1,00 m3 208 4 700
eller Euro.
2 300
1,20 m3 236 5 600
K•T•S
®
Adapter
Priser från
4.900
Vikt
kg
Prisi
315 6 150
365 6 600
400 7 100
435 7 600
470 9 500
505 10 400
Varför välja
K.T.S?
2 års garanti
Fri frakt i hela Sverige!
Leveransgaranti på
reservdelar!
Återköpsgaranti
Faktura 20 dagar från
leverans
Ingen annan leverantör
kan erbjuda lika bra
eller bättre vilkor till ett
tryggare maskinköp.
®
SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA
– I kundernas tjänst sedan 1951 –
Tel 019-58 50 10 • E-post info@kts.se
Besök vår hemsida www.kts.se
Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05
42
I det här debattinlägget är Olle
Granath kritisk till hur
jaktfrågorna hanterats,
nu hoppas han att det
blir bättre.
D
ed stolthet marknadsför vi älgen som en
turistmagnet!
Men kan vi vara stolta över
hur vi har skött om denna nationalsymbol ?
Någon lagstiftning som syftar till att skapa en kvalitetsmässigt värdefull älgstam har
vi aldrig haft.
Statens system för älgjakt
ledde fram till älgexplosionen
på 1980-talet.
ÄLGBETNINGEN i tallför-
Vi har även rotatorer och rotatorlänkar.
K•T•S
Armgrip
Timmergrip
0,18 m2 5.490
0,21 m2 5.995
®
®
KX`e`k`Xk`m\k
På samtliga
priser
tillkommer
moms.
yngringar blev oacceptabel.
De arter av lövträd, buskar och
örter som älgen tycker bäst om
blev hårt betade. Den biologiska mångfalden var hotad.
Det statligt styrda systemet
ledde fel.
Älgstammen led av foderbrist. Vikterna på kalvar och
fjolingar har under lång tid legat 20 - 40 procent under normal vikt. Medelåldern har varit
extremt låg på både kor och
tjurar.
Det blev brist på avelstjurar.
Resultat – en vanskött älgstam!
Vem ville ha det så?
Ansvaret ligger främst hos
politikerna som inte gett oss en
fungerande lagstiftning men
också hos markägare och jägare.
EFTER älgexplosionen kom
riksdagens ledamöter på att
man kunde friskriva sig från
ansvar för skötsel av älgstammen och för skador på skog
och gröda genom att införa lag
om älgskötselområden.
Från början av 1990-talet
kunde markägare bilda älgskötselområden och faktiskt själva
besluta om hur mycket älg de
ville ha i sitt närområde.
Lagen gav möjlighet att arbeta med kvalitetsmål.
Men fortfarande gav riksdagen laglig rätt till att skjuta bort
de bästa avelsdjuren på enskilda småmarker vars jägare inte
Debattinlägget
har skrivits
av Olle
Granath.
ville delta i klok samverkan.
Utredningar visar att älgbetesskador i skog kostar mer
än en miljard kronor per år. En
stor del av dessa kostnader
drabbar medlemmar i LRF och
skogsägarföreningar. Man
skulle kunna tro att LRF och
skogsägarföreningarna, mot
den bakgrunden, skulle ha satsat kraftfullt på att uppmuntra
sina medlemmar att använda
lagen om älgskötselområden.
Men fortfarande finns det otaliga medlemmar inom LRF och
skogsägarrörelsen som inte insett att de sedan början av
1990-talet haft laglig rätt till att
i samverkan lokalt anpassa älgstammen till acceptabel nivå.
Tänk om vi i LRF och skogsägarrörelsen på allvar hade jobbat med frågan inom organisationerna i stället för att
kritisera jägarorganisationer
för att de jobbade för sina medlemmar.
RIKSDAGEN har beslutat om
ny älgförvaltning med mer
jaktbyråkrati.
Nu är hög tid att LRF och
Skogsägarrörelsen på allvar ska
se till att engagera medlemmarna i jaktfrågor som berör
skogen. Historien imponerar
inte. Frågorna har länge haft
alltför låg prioritet.
Vi ska vara rädda om både
viltet, tallen och den biologiska
mångfalden.
Viltet tillför också ett värde
på gården. Förvalta en kvalitetsmässigt god älgstam som
det naturliga foderutbudet räcker till och som samtidigt ger
utrymme för tall på tallmark!
För markägare med tallmark
kan det vara rejält lönsamt att
jobba med jaktfrågor. Delta i
älgskötselområdenas möten
och påverka förvaltningen av
älgstammen i din bygd.
Olle Granath
Skogsägare i Lönneberga
VI SKOGSÄGARE 2/11
Nya Tigercat 1135
Nu är det dags för marknadens mest produktiva och miljövänliga
beståndsgående skördare, allt från 1:a gallring till slutavverkning.
SKÖRDAR
NYTT!
t IKVMTESJGUHFSFYUSFNMÌHUNBSLUSZDL
t .FSDFEFTNPUPS
t IZESBVMQVNQBS
t #PHHJMZGU
t )ÚHNBSLGSJHÌOH
t -ÊNQMJHGÚSCBOESVOUPN
t 1BSBMMFMMLSBON
t 4FSWJDFWÊOMJH
t #SFEEDN
5JHFSDBUIBSÊWFONPEFMMFSBWTLPUBSF
5JHFSDBU#UPOTTLPUBSF
5JHFSDBU#UPOTTLPUBSF
r sikt och
elt oslagba
h
n
e
r
a
h
n
ängande
1135:a
a runtomsv
l
b
d
e
m
m.
rt
hyttkomfo
sutrymme m
g
n
ri
a
rv
fö
ra
förarstol. B
5PVHIt3FMJBCMFt1SPEVDUJWF
Försäljning/information:
Jan-Erik Svensson Norr, 070-388 46 10, 0684-656 20, jsvensson@tigercat.se
Sven-Åke Stenberg Syd, 070-301 25 40, sstenberg@tigercat.se
Inger Grannes Väg, 840 93 HEDE Tel 0684-656 00,
www.tigercat.se
Bengt Andersson är konsthantverkare med ett klart budskap:
Vi har massor av vackra trädslag i de svenska skogarna!
KULTUR
Text & foto: Pär Fornling
Bfcfjjg‚bcfjjXi
M
arje jägmästare de senaste 20 åren
har grubblat över hans träklossar.
Luktat, känt och granskat för att
identifiera vilka 16 svenska träslag det
handlar om.
Mannen bakom klossarna beskriver sig
själv som ”jägmästaren som inte ville sitta
bakom ett skrivbord, utan göra något praktiskt”. Han brinner för mångfalden av träslag och för gammal träkunskap som håller på att gå förlorad.
på en djupdykning i folklivsarkiv, intervjuer och andra historiska källor om gammal träkunskap.
Därifrån var det inte långt till att praktisera kunskapen för egen del.
Bengt startade företaget ”Gott virke”.
Han har hållit kvar kontakterna med den
akademiska världen och är en flitig gästföreläsare på olika utbildningar.
Dessutom tillverkar han träklossarna
som de blivande jägmästarna lär sig identifiera.
– Ett tag verkade ämnet trädslagskännedom vara på väg bort. Det vore hemskt.
Inte för min skull, men för mångfalden i
skogarna.
VI TRÄFFAR Bengt Andersson i verkstaden på gården vid Siljans strand, i
utkanten av Tällberg.
Utanför de stora fönsterpartierna (ett fynd
från ett gammalt
bussgarage) gnistrar
vårsolen i snön. Här
inne i värmen luktar
det behagligt av trä.
Bengt färdigställer
ytterligare en omgång
skärbrädor, det blir
runt tusen om året.
Det sista arbetsmomentet,
efter att de behandlas med
paraffinolja, är att med ett bestämt hammarslag stämpla in
namnet på träslagen.
GENOM ATT på ett handfast sätt
sprida kunskapen hoppas Bengt att
fler får upp ögonen för något
mer än gran och tall.
På så sätt är varje skärbräda inte bara konsthantverk, utan också en entrébiljett till att se skogen med nya
ögon.
– Det har ett biologiskt värde
att ha flera trädslag. Och vem vet vilka
inre guldklimpar de ruvar på när vi talar
om att utvinna kemikalier och andra ämnen från träden.
HAMMAREN FÅR VILA en stund. Han
Klossarna visar mångfalden i skogen och ger
huvudbry åt blivande jägmästare.
tar en paus och berättar hur det hela började.
– Hantverket har jag med mig hemifrån.
Både farfar och pappa var bildhuggare i
Lund.
För dem var det aldrig tal om något annat
än importerat virke. Möblerna gjordes av
amerikansk lönn, finsk björk, japansk ek
och ibland av ädelträ.
– Då jag fick chansen att göra något eget
ville jag visa att vi har fantastiska svenska
träslag som kan användas, berättar Bengt
Andersson.
Vägen dit gick över jägmästarutbildningen i Umeå. Gnistan tändes genom
examensarbetet ”Gott virke” som bygger
Alla produkterna görs på samma tema.
För den som mest mött gran och tall öppnar
skärbrädorna en ny dimension.
44
DESSUTOM
KAN DEN genetiska
mångfalden komma till nytta i spåret av
klimatförändringarna, då lövskogsbältet
drar norr ut.
Bengt klipper till namnstämpeln i en
gyllenbrun, sidenmjuk, träbit av ask. Ask
är bra för allt från åror till möbler och
golv.
Den klassiska sportbilen Morgan byggs
Fortsättning sid 46
Namnen stansas in.
VI SKOGSÄGARE 2/11
■ UTGÅNGSPUNKTEN
för Bengt Andersson är
16 träslag med dimensioner som går bra att såga;
al, alm, ask, asp, avenbok/
vitbok, bok/rödbok, ek,
björk, tall, fågelbär, gran,
lind, lärk, lönn, rönn och
sälg.
Bengt föredrar verkstaden
framför skrivbordet.
VI SKOGSÄGARE 2/11
37
=fikj€kke`e^1
D‚e^XfZ_c‚e^X
klie„\i`aXbk\e
g‚i€kkXm`ib\k
■ Flera gånger om året kopplar Bengt
släpkärran efter Volvon och ger sig ut på
en turné för att köpa virke.
8JG
På mindre sågar i trakterna kring platåbergen
i Västergötland hittar han fågelbär och alm,
som klarat sig från almsjukan.
I Mellansverige står sälg och trängs med
granskogen, vilket ger raka fina stammar. Lärk,
gran och tall hämtar han i Norrland, där årsringarna är täta.
Lind och avenbok köps på rot i Skåne.
C@E;
8CD
C{EE
8JB
CvIB
I{EE
JvC>
9FB
<B
8C
9A{IB
K8CC
>I8E
KULTUR
Bfcfjjg‚%%%
Med staplar visar Bengt den procentuella fördelningen av olika trädslag i den svenska skogen. Av
fotot framgår att det finns ofantligt mycket mer al än lind. Men albeståndet är ändå ingenting jämfört
med jättarna, vars staplar inte får plats på fotot: gran (12 meter), tall (10 meter) och björk (3 meter).
fortfarande kring ett chassi av askträ. Kombinationen av styrka och seghet gör att
bilarna klarar krocktesterna utmärkt.
Uppmärksamma skogsägare kan öka
mångfalden av träd genom att ta tillvara på
det som kommer naturligt.
– FÖR ATT GE ASK, och de andra träslagen, en chans är det bra om de kommer
till användning, konstaterar Bengt Andersson.
– Ofta är vi kritiska till att udda trädslag
tas bort från regnskogarna, men för att
ställa krav på andra länder måste vi rimligen klara våra egna trädslag på hemmaplan.
DEN GYLLENE REGELN är att låta
träden trängas i ungdomen för att utveckla raka kvistrena stammar men sedan röja rejält för att hålla halva kronan levande.
– Det finns mycket att säga om skötseln.
Ett praktiskt råd är att slå av torrkvistarna
och eventuellt också stamkvista, tipsar
Bengt.
ÄLDRE TRÄKUNSKAP:
BJÖRKNÄVER. I föregångarna till
dagens skogsbruksplaner noterades
om det var bra ”näverskog”. Näver
användes till allt från tofflor till tak.
Ryssland exporterade länge näver ur
vilken man kunde pressa ”ryssolja”
till impregnering av läder.
46
ASP. För att få fram en
skovel krävdes rejäla dimensioner, speciellt som man
ville slippa märgen. Asp är
lätt, men inte så starkt. Bok
hade varit ett hållbarare,
men tyngre alternativ.
Varje funktion kräver sitt
träslag; gran i pipen, fura i
stavarna, björk i övre låsdel
och band i gran.
OM HAN INTE ”envisats” med
svenskt virke hade Bengt kunnat köpa
flera trädslag hos en grossist för
17 000–20 000 kronor kubikmetern,
torkat och klart.
Nu handlar han för 3 000–8 000 kronor kubikmetern.
Det kan låta som en bra affär. Men innan virket
är klart för verkstaden krävs ett mödosamt
arbete med förädling som speglar dilemmat
med de marginella trädslagen.
Först är det fem eller sex långresor med släpvagnen för att få ihop volymerna. Därefter ska
virket torkas. Och efter torkningen nödgas
han skära bort flera decimeter torksprickor i
ändarna.
HELST SKA märgen och den kvistiga
centrumbiten sågas bort när virket är färskt.
Då blir sprickbildningen och skevheten mindre när det torkar.
Barken bör bort för att inte insekter ska följa
med. Och träden ska helst vinteravverkas för
att undvika missfärgning.
– Allt det här är inte lätt för det lilla sågverket
med små volymer, konstaterar Bengt Andersson.
Och så länge det är små volymer är det inte
heller lätt att få fart på efterfrågan. På så sätt
fastnar den potentiella marknaden i en ond
cirkel.
Det har fått en del möbeltillverkare att avstå
från svensk råvara, men för Bengt är det en
grundbult i verksamheten.
EFTER RESORNA med släpvagnen
fortsätter arbetet på
hemmaplan.
När märgen sågats
bort torkas plankorna
och sågas till jämna
kvistfria ämnen.
De limmas ihop till
block med flera träslag.
Och till slut är det
dags att såga upp
blocken till skärbrädor,
ungefär som man
skivar en limpa.
En extra poäng är
ytan av ändträ. Den
är extra hård och inte
minst bildar årsringarna ett vackert och
varierat mönster.
Bengt Andersson i
verkstaden, precis
som far och farfar.
Till skillnad från
dem arbetar han
med ett eldorado av
svenska träslag.
VI SKOGSÄGARE 2/11
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38
eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se
SKOGSFASTIGHETER SÖKES
RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN!
Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i
skogen. Se därför över och rusta upp
fastighetsgränserna nu, medan de
gamla markeringarna syns.
al
KEBAstolpen
finns numera
i 2 utföranden.
in
e
Lit
en
lp
sto
KE
BA
För mer
information
ring oss på
0371-510910
Nyhet
Or
ig
n
pe
st
ol
KE
BA
Perfekt som:
-Rågångsstolpe
-Markering av basväg
-Elstängselstolpe
-Snöstolpe
-Markering av
vandringsled
-Markering
av jaktpass
Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset
på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu.
Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer
och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa.
Vi marknadsför fastigheterna även internationellt.
Kontakta oss gärna för ett resonemang och
kostnadsfri värdeuppskattning.
Peter Olsson
Skogsmästare
peter@skanegardar.se
0705-54 24 49
KEBAstolpen Lite
Ny lättviktsstolpe i
glasfiberarmerad plast
som lätt kan bäras med
i skog och mark.
KEBAstolpen Original
En beprövad och rejäl
stolpe tillverkad i en
kombination av galvat
stål och plast.
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
www.skanegardar.se
VEDHANTERING
Järnhästen
Gör jobbet lättare!
s
s
s
s
– din följeslagare i skogen
45 års erfarenhet av hanteringsutrustning.
Nu även småskalig hantering.
Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar.
Stegmatare, lagringsbord mm.
rån
én f
c
c
d
Su
Woo
a
i
m
El
Mikael Sjöberg
Lantmästare
mikael@skanegardar.se
076-768 81 13
Välkomna att titta
närmare på en av
Sveriges mest sålda
skogsmaskiner för det
egna skogsbruket.
Kontakta oss direkt eller
titta på vår hemsida för mer
info.
www.lennartsfors.com
0573-32900
Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21
www.ipab.se s info@ipab.se
– förenklar eget skogsbruk
Med reservation för tryckfel
och valutaförändringar.
Snickerimaskiner till specialpris
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning
för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Direkt
fr
import ån
ören
Pris 9 596:exkl moms
Fraktfritt
Plan- och rikthyvel
PT310
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Kutterdiameter 70 mm
Varvtal kutter 5 000 rpm
Matningshastighet 7 m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 310 mm
Bordsstorlek 1 040x312 mm
Planhyvlingsbredd 305 mm
Planhyvlingshöjd 200 mm
Vikt 175 kg
Artikelnummer 104030
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66
14.30
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00
Besök
internet:
http://www.duabhuset.se
Besök
ossoss
på på
internet:
http://www.drift-underhall.se
VI SKOGSÄGARE 2/11
Industrispånsugar av högsta
kvalitet till specialpriser
Kombinerad, kraftig och professionell för såväl
Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor
stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),
i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd.
matarvalsar tillverkade i stål.
Pris 3 196:s
exkl mom
DUAB
FM230-L1
Plan & rikthyvel DUAB ML394Q
med långhålsborrsbord
Plan- & rikthyvel
DUAB ML392B
Motor 400 V 3 kW/4 hk
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4000 rpm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Riktbord 1050x250 mm
Max hyvelbredd 250 mm
Planbord 600x250 mm
Pris 5 196:s
Varvtal kutter 4000 rpm
Pris 1 196:s
exkl mom
Antal stål i kuttern
exkl mom
3 st 250x30x3 mm
Kutterdiameter 75 mm
Bandsåg DUAB BAS 470
Matningshastighet 8 m/min
Proffssåg, golvmodell
Max planhöjd 180 mm
Max såghöjd 285 mm
Max hyvlingsdjup 5 mm
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Artikelnummer 100674
Vikt 148 kg
Artikelnummer 100585
Rikthyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 1600x440 mm
6:Pris 17 59
s
exkl mom
itt
Fraktfr
Planhyvel
Max hyvelbredd 410 mm
Max hyvelhöjd 220 mm
Max hyveldjup 5 mm
Bordsstorlek 750x410 mm
Vikt 440 kg
Artikelnummer 108578
Beställ vår
katalog för
2011
eller se vår
hemsida
www.duabhuset.se
Specialerbjudande på
plan- & rikthyvlar, spånsugar,
kombimaskiner, div storlekar!
kap 1 050 m3/h
Artikelnummer:
107680
Pris 7 196:s
exkl mom
Fraktfritt
DUAB 300S
kap 3 000 m3/h
Artikelnummer:
108812
Pris 1 596:s
exkl mom
DUAB
FM300
kap 2 000 m3/h
Artikelnummer:
107679
Yt-& kantbandputs
DUAB MM-2315
Kraftig,oscillerande Pris 5 20 0:bandputsmaskin
exkl moms
försedd med ett
kraftigt och långt
arbetsbord i gjutjärn
som är höj- och sänkbart.
Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
Bandstorlek 152x2515 mm
Artikelnummer 102394
47
%HVWlOO
NORQDGH
SODQWRU
0DVXULDOOD
SODQWRU
0DVXUEM|UNSODQWRU
‡0RGHUWUlGPHGH[WUHPWEUDPDVXU‡+lUNRPVWV|GUD)LQODQG
‡0DVXUEM|UNEHULNDUGLQIDVWLJKHW‡gNDUPnQJIDOGHQL'LQVNRJ
3ULVRFKVRUWLPHQWVOLVWDPDVXUEM|UNERNPP±ZZZPDVXUSODQWRUVH
0DVXUEM|UN
6SHFLDOSODQWRU
Problem med oljeläckage i
Hydraulsystem?
Servostyrning?
Växellåda?
Bengt-Elis Pettersson
0382-124 19, 0702-65 41 71
sikanas@telia.com
Automatlåda?
Vevaxeltätning?
Konverter?
Harald Säll
0470-126 36, 0706-37 66 36
karryd@spray.se
tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar
i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
Ingen demontering krävs!
Tel: 0660-29 70 50
Hemsida: www.orionoljor.se
Email: info@orionoljor.se
Behåll greppet
och hamna inte på glid
Broddbult sats
70 st Std brodd
30 par Bandlåsbult
M 14x40 10/9 inkl mutter
1558:- inkl frakt
Renovering, Bandlås, Brodd
Nya boggiband 400-750 mm
t
E-post: info@messmide.se
Vi är återförsäljare
för Clark band.
Ring för pris!
Skydda gårdens mindre
fordon och maskiner med
säkra dörrar från EAB.
Tillverkas av varmförzinkat
stål efter dina önskemål
och mått.
Ring oss gärna eller
gör din förfrågan via
www.eab.se
messmide.se
Utvalda kloner
av Fågelbär
=‚^\cY€i€i\kk€[\ck#jeXYY$
m€oXe[\ki€[jcX^%<]k\i)'‚i
XmXmbfdd\gime`e^#bcfe$
k\jkfZ_limXcÔeejellkmXck
gcXekdXk\i`Xc`($c`k\ijbilbfi
jfd^\iiXbX#jeXYYm€oX[\ki€[%
v[\ccmjbf^jY`[iX^lk^‚i]i
Xec€^^e`e^%9\^€i`e]fidXk`fe
]i‚efn\%dXik`ejjfe7^dX`c%Zfd
\cc\i'.'$--+0--.%
Ecosågen Twin 400
Mobilt eller
eller stationärt
stationärt enmanssågverk
enmanssågverk
Mobilt
ntverk
Inbyggt ka
“Quattro”
4 sågklingor
Se Video på vår hemsida
www.ecosagen.se
333 33 SMÅLANDSSTENAR
T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e
mmm$Wjb$dk%iae]
48
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
070-244 75 40
Jlj_Zd_d]Wh#iWccWi_ZW
VI SKOGSÄGARE 2/11
SPARA PENGAR
Genom att välja rätt bränsle. Att värma
upp en villa som förbrukar
25 000 kW timmar/år kostar:
Fördubbla
Fördubbla kapaciteten
kapaciteten
Sortera bort klena stockar och sälj dessa
En klen stock medeldiameter 8 cm
kostar ca 240 kr/m3 att upparbeta utan kapautomat
kostar ca 147 kr/m3 att upparbeta med kapautomat
Ideal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m3
El
Vedprocessor
kapar dubbla längden
Kapautomat
kapar färdig längd
Patentsökt
Sorteringsarmar
Olja
Vi har också armar
till andra fabrikat
Mönstersökt
Fjärrvärme
Pellets
Bergvärme
Stocktransportör
Stegmatare
Flis
med speciell
stegutformning
40 000:-
27 500:-
20 500:-
13 750:-
12 500:-
6 250:-
Veto har mer än 50 års erfarenhet av
bioenergi. Det självklara valet för dig som
vill ha frihet att välja bränsle.
Mer info
www.sp.se
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW
som lämpar sig för alla
biobränslen såsom flis, spån,
briketter, pellets och torv.
I en normalvilla räcker en
påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
Logcon Hortinorr ab
da
dens en
M a r k n as o m m a t a r
matare ck i taget
en sto m grov
klen so
1VTLJOJr&&/BSWB
5FMr'BY
.PCJM
www.logcon.se
info@logcon.se
Ett urval av våra objekt:
Mora/Vinäs
VETO 8
8 000-11 000 liter
Brännaren med större
bränsleförråd.
Effekter
40-160 kW med
kraftig matarskruv som går att
förlänga upp till 4 m från förrådet.
Matning med fjäderomrörare.
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta 30 kW–8 MW
Skogsfastighet med jakt på 5 300 ha.
Egen sjö och jaktstuga.
Vi visar vägen...
till en lyckad försäljning!
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
ÅTERFÖRSÄLJARE:
FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45
JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89
VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12
VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
VI SKOGSÄGARE 2/11
Björn Målsäter
Uppsala
018-374 375
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Anders Nyhlén
Borås/Varberg
0320-395 20
Örjan Hansson
Jönköping
036-440 04 05
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Mikael Rydén
Hässleholm
0451-824 00
Johan von Arnold
Nyköping
0150-300 05
Bengt Folkesson
Ronneby
0457-178 35
Specialisterna på jord och skog!
PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG!
www.egendomsmaklarna.se
Säg nej till skräpet.
Delta i Skräpplockardagarna.
www.hsr.se/skrapplockardagar
49
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
Flexibelt maskinkoncept för
skonsamt skogsbruk
Tel 0565-920 90
info@pergonova.se
Riktiga män eldar med ved! tycker Lennart
ATMOS VEDPAKET 25,30,35,40 och 50 kW
!4-/3
-)),*¾'/$+¯.$!
6%$0!../2
K7PAKET
s+ERAMISKFÚRBRËNNING
s3UGANDEmËKT
s+YLSLINGA
sMMPLÍTIELDSTAD
s3TORAVEDVOLYMER
s2ÚKGASTERMOSTAT
s2ÚKGASTERMOMETER
1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket
1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol
med VVB 110 eller 120 lit.
+OPPLINGSPAKET"INNEHÍLLER
BUDGETPAKET
K7PAKET
1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket
1B, 2 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol
med VVB 110 eller 120 lit.
K7PAKET
1 st DC-40 SF-V, 1 st kopplingspaket
1B, 1 st 1000 lit o-isol tank, 1 st 1000 lit
o-isol med VVB 110 eller 120 lit.
K7PAKET
1 st Atmos DC-50 SF, 1 st kopplingspaket
1B, 1 st tank 1300 lit o-isol, 1 st tank 1300 lit
o-isol med VVB 110 eller 120 lit.
FLIS/PELLETS- VEDPANNOR
MM
MM
1 st DC 30 SF
1 st tank 750 lit oisol.
1 st tank 750 lit oisol.
med 110 eller 120 FC VVB.
+OPPLINGSPAKET"A
1 st DC 35 SF
1 st tank 750 lit oisol.
1 st tank 750 lit oisol.
med 110 eller 120 FC VVB.
+OPPLINGSPAKET"
Växellåda
Växellåda med upp, nerväxling eller
enbart som vändlåda till t ex såverk
fläktar, vattenpumpar, generatorer
m m upp till 100 kW.
Hydraulsystem
ser
Alla pri s
om
inkl. m
CK 20-95 kW
utan VVB. 6 modeller
pris från
25.500:-
CKB 20-50 kW
med VVB. 4 modeller
pris från
29.500:-
Självdragspanna för flis/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och
vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor.
I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel,
oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron
och shuntventil.
Värmeackumulator i Örkelljunga AB
ATMOS SUEMAX VÄRME AB
4ELs&AX
WWWATMOSSEsWWWSUEMAXSEsWWWVARMEACKUMULATORSE
50
Dragkraft 1400/1700/2200 kp.
Manuell och radiostyrd.
Enkel montering på alla kranar.
K7PAKET
Atmos 30 kW
paket 51.300:-
Atmos 35 kW
paket 56.700:-
Hydraulvinsch
1 st DC-25 SF 1/3 m ved, 1 st kopplingspaket
1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol
med VVB 110 eller 120 lit.
Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, Esbe shuntventil,
ventilrör, blandningsventil, säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5 bar,
påfyllnadsventil, 2 st kulventiler, 4 st avluftningsventiler, El-patron 6 kw.
www.pergonova.se
Pump med växellåda.
Slangsatser och tankar.
Kugghjuls- och kolvpumpar.
Flöde upp till 240 l/min.
Hydraulik
Hydraulik
Ergo el prop spak med inbyggd
Kranventiler
manuella
förstärkare, kan
ersätta
andra spakar.
servohydrauliska
eller
El prop kranventil
elproportional.
max flöde
Kylare
och80L
filter. Slang och kopplingar.
med ställbara chocker
Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
VI SKOGSÄGARE 2/11
VEDPANNA
Molle
45 kW
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
# !#
VEDSÄCKAR
– Alltid till ett bra pris!
Prisexempel:
– 40 liter från 1.35 kr/st
– 60 liter från 1.65 kr/st
– 80 liter från 1.90 kr/st
– 1 m3 14.25 kr/st
min. 100 st
– 1 m3 12.15 kr/st
min. 200 st
– 1,5 m3 storsäck,
ventilerad 99 kr/st
ERBJUDANRDE
3
30 st 1 m EU
1 st
k,
äc
veds
säckstativ:
1.795:Moms
och frakt
tillkommer.
Möt oss på
SkogsElmia
monter 739
Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.
Vänd Er med förtroende till oss!
Vi har lösningen för Er, kontakta oss!
Läppeställaren AB
Dahlberg Maskin AB
Läppe, 643 95 VINGÅKER
Frök 1671, 870 52 NYLAND
Tel 0151-601 65, 070-659 46 70
Tel 0612-503 62, 070-605 56 53
KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984
www.kara.se
Oaccy Maskintrading AB
(#%
%#!
"! #%!!
2% !444, 5 , .-+-..0 5 , Skogserbjudande!
Handla för varor för minst 1 250:och du får köpa Jonsered
skogshjälm för
endast 359:Oregon x-kedjeslip
NU 3 995:13” svärdspaket 2 st kedjor
samt 1 st svärd(Oregon) NU 395:2 pack 13” Oregon
kedjor
Endast 250:Lagerrensning Windsor
skogshuggarkängor
NU 1 290:OBS begränsat antal.
NYHET! Oregon Powersharp intro
erbjudande 10% rabatt.
Självslipande kedja för dig som
tröttnat på att fila!
1 st 12” powersharpkedja +
1 svärd inkl slipkassett
Ord 634:NU 570:Alla priser inkl moms
Ring när det passar dig vi svarar alltid i telefon
0511-540 19
www.sibro.se
Tel. 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se
II—
I
—
Helautomatisk
NYHET!
Vedhantering!
Vedprocessor
Snabb - Säker - Effektiv
1m3/min
Ny knivdesign
och nytt längdregleringssystem
Ny effektiv utmatningstransportör
Lågt effektbehov
Passar alla traktorer
Även lämplig
för sågytor
Nyhet!
Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter
resten. Matar in, kapar/klyver och lastar.
Allt medan du lägger på ny långved
yr
rosch
För b mation
r
o info
Helautomatisk
askutmatning
Dahlberg Maskin AB
Tel 0612-503 62
CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053
Vedprocessorn för grävmaskin.
Snabbt & enkelt utan arbete !
VI SKOGSÄGARE 2/11
En investering som betalar sig snabbt.
Ring för en demo hos oss !
51
BEG FYRHJULINGAR!
FRI FRAKT INOM SVERIGE
Kampanj! Timmervagn 6 900 kr + moms
Köp till: insatsflak, vinsch, kran, älgramp, bevattningsinsats m m
till bra paketpriser
Fritidsdepån AB, Vallgatan 10, 854 60 Sundsvall
4ELs&AX
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
!"
Info och video på
www.lotico.se
Proffsverktyg från Pellenc
Selion stångsåg passar till
mycket inom skogsbruket. Att
röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte
stressad av sågen. Röja utmed
åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e .
Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat.
I röjningar med långa
gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt
litiumjon-batteri med lång
driftstid.
Stångsåg
Längder:
1.30, 2.0 och
3.0 meter.
Avgas-,
buller- och
vibrationsfri!
Tel. +46 (0)414-242 60
EN INVESTERING I RÄTT OCH
ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR
DU ALDRIG!
! " ! #
-ŽŸÀ`>À>}}Ài}>Ì
VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING
Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor,
vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på
www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29
SkogsElmia 2011: Monter 454
Plan- och släntklippare
- en av marknadens kraftigaste!
Testa
oss!
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
"$
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"!$
$
-ŽŸÀ`>À>}}Ài}>ÌÊÊÎxäÊ
LÞ}}iÀÊ«FÊÃÌi}“>Ì>À«Àˆ˜‡
Vˆ«i˜°ÊiÌÌ>Ê̈Ã>““>˜Ã
“i`ÊÕ««LÞ}}˜>`Ê«FÊi˜Ž>ʜV…Ê
`ÀˆvÌÃBŽÀ>ʎœ“«œ˜i˜ÌiÀ]Ê}ŸÀ
>ÌÌÊ>}}Ài}>ÌiÌʏB“«>ÀÊÈ}Ê>ÌÌ
“œ˜ÌiÀ>ÃÊ«FÊviÀ>ʜˆŽ>ÊÌއ
«iÀÊ>ÛÊL>Ó>Έ˜iÀ]ÊܓÊÌÊiÝÊ
œÀ`LÀՎÃÌÀ>ŽÌœÀiÀ]ÊΜÌ>Ài]
}ÀBۓ>Έ˜iÀʜV…ÊÌÀ>ŽÌœÀ}ÀBÛ>Ài°
-Žœ}Ç"i
Stocksågblad
tillfälligt parti
31mm x 1,06- 3/4 el 7/8 tandning
40:- metern inkl svetskostnad (exkl moms)
fler dimensioner finns, även för metallsågning
0510-860 60
*ÀœVi
UʟÀ>À«>ÌÃʈʅÞÌÌi˜ÊiiÀÊÕÌi
Uʈ}ˆÌ>ÊB˜}`ʜV…Ê`ˆ>“iÌiÀ“B̘ˆ˜}
UÊBÌÌ>Àiʓ>Έ˜ÊUÊ6ˆ˜ÃV…Ê{äʓ
UÊ-F}Ê{{ʅŽ UÊÀ>˜i˜Ã ÀBVŽÛˆ``Êx]xʓ
ˆ˜ˆÃŽŸÀ`>Ài
RH-Pusher
Trädfällriktare
rTUPMJLBNPEFMMFS
rMZGULSBGUGSÇOUPOUJMMUPO
rVUWÅYMJOHGSÇOHHSUJMMHHS
rNBSLOBETMFEBOEF
NYHET!7JLCBSUWFWIBOEUBH
QÇBMMBNPEFMMFS
UÊ}i˜Ê…Þ`À>ՏˆŽÊUÊ1ÌÀÕÃÌ>`ʓi`ʜ܈
{ääʎÀ>˜ÊUÊ,>`ˆœÃÌÞÀ`Êۈ˜ÃV…ÊœV…Ê{äʓ
܈ÀiUʈ}ˆÌ>ÊB˜}`ʜV…Ê`ˆ>“iÌiÀ“B̘ˆ˜}
,ŸŽˆ˜}>
För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller
Reipal AB
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84
/ˆÊÛFÀÌÊÜÀ̈“i˜ÌʅŸÀʜVŽÃFÊ
,Ÿ>}}Ài}>ÌÊnäÊܓÊBÀÊiÌÌʏBÌÌÊÀŸ>}}Ài}>Ì
vŸÀʏi`˜ˆ˜}Ã}>̜ÀʜV…ÊÛB}Ž>˜ÌiÀ]ʓi˜
ܓÊBÛi˜ÊŽ>˜Ê>˜ÛB˜`>ÃÊvŸÀÊΜ}ÃÀŸ˜ˆ˜}°
œ˜Ì>ŽÌ>ʜÃÃÊvŸÀʓiÀʈ˜vœÀ“>̈œ˜t
Tel. 0528–700 00,
kvällar 0528–700 11
www.bjmmaskin.se
Svensktillverkad
När du vill fiska, ta reda på
vilka regler som
gäller innan du
kastar ut reven.
Lär dig mer om Allemansrätten
www.naturvardsverket.se
52
VI SKOGSÄGARE 2/11
Sven Lundell.
Jan Sandström.
Ulf Österblom.
Sven Sjunnesson.
KVARTETTEN SOM SKRIVER HISTORIA
mansatta till en helhet. Vi har också
■ Fyra pensionerade profiler från
ett bra faktamaterial, med mycket
skogsägarrörelsen är åter i tjänst.
siffror, fram till 1980-talet. Det vill vi
Den här gången för att dokumentera
uppdatera genom ett examensarbete
skogsägarrörelsens historia.
i samarbete med SLU. Utöver det här
Kvartetten, som fått anslag från
finns många persoSkogsägarnas
ner att intervjua.
forskningsfond,
Efterlysning
Vad utmärker
består av Sven
Läsarna av Vi Skogsägare kan hjälskogsägarrörelsens
Lundell, Jan
pa till i det skogshistoriska arbetet
historia?
Sandström, Sven
genom att spåra upp material.
– En betydelsefull
Sjunnesson och
Till att börja med förmedlar vi en
sak är att det är en
Ulf Österblom.
efterlysning av arkivet från Skådemokratisk rörelse
När börjar
neskog.
med förgreningar
egentligen
Den som har upplysningar kan
långt ut i fält i form
historien?
kontakta Ola Persson, LRF Skogsav skogsbruksområ– Grunden finns
ägarna, som är kontaktperson för
den och samarbete
någonstans
gruppen.
mellan inspektorer
i det ideella
ola.persson@skogsagarna.lrf.se
och förtroendeengagemanget
valda. Det tror jag
från början av
bidrar till att det finns en vital ideo1900-talet. Då handlade det om
logisk debatt inom skogsägarrörelsen.
rådgivning och upplysning för att
Varför är historien viktig?
nyttja skogsresursen till fullo. Det
– Över huvud taget, i flera samgick så småningom över till virke och
manhang, behöver samhället ha ett
bildandet av producentkooperativ,
perspektiv bakåt för att ha något att
säger Sven Sjunnesson.
bygga på inför framtiden.
Är historien dåligt kartlagd?
När blir ni klara?
– Det finns en hel del minnesskrifter
– Vi räknar med att det tar 3–4 år.
och böcker, men de är inte sam-
BFCCGw%%%
%%%eXefgXgg\i
■ Näringspolitik har länge
■ Den 1 juli blir Birgitta Sundblad vd för
Innventia, efter Gunnar
Svedberg som går
i pension. Innventia
hette tidigare Packforsk och är industrins
motsvarighet till
Skogforsk.
Ett aktuellt exempel på
deras arbete är nanopapper, som vi skrev
om i förra tidningen.
Nyligen invigdes en pilotanläggning som gör
100 kilo nanocellulosa
per dag.
När man väl lärt sig
tekniken var utmaningen att hitta en
energisnål produktion.
Det gick bra, jämfört
med utgångspunkten
har energiförbrukningen minskat med 98
procent.
VI SKOGSÄGARE 2/11
Vi Skogsägare, nr 2 2008.
i klustret med skogsteknikföretag i
Vindeln.
Hans Eliasson presenterades närmare
i en artikel i Vi Skogsägare nr 2 2008.
Den och andra tidigare nummer av
tidningen kan läsas på www.atl.nu/
skog/viskogsagare.jsp
TREVLIG
LÄSNING
■ TVÅ FLYTTLASS
är på väg till Föreningen Skogen
i Stockholm, med
Bengt Ek som vd.
Det är:
✔Skogssverige,
branschens gemensamma portal på
internet.
✔Skogen i skolan,
Bengt Ek.
som ger lärarna
hjälp att använda skogen i undervisningen.
– Båda verksamheterna har mycket gemensamt med Föreningen Skogen. Genom att
bilda ett gemensamt kansli inom Föreningen
Skogen kan vi samarbeta om resurser och
utbyta kunskaper och erfarenheter, säger
Bengt Ek.
NYA INKOMSTMÖJLIGHETER
%%%e€i`e^jgfc`k`b
intresserat Sofia Lindblad.
Tidigare arbetade hon med
frågorna i riksdagen och nu
fortsätter hon med samma
sak hos LRF Skogsägarna,
där hon delar tjänsten mellan jordbruk och skog.
Nu handlar en hel del om
EU:s kommande jordbrukspolitik och fortsättningen
av landsbygdsprogrammet
(som bidragit till allt från
Kraftsamling Skog till motorsågskörkort).
– Vi kan inte sitta och vänta
utan måste vara aktiva,
konstaterar Sofia.
En annan dagsaktuell fråga
är förenklingar av byråkratin
som omger skogsägarna.
– Skogsstyrelsen har bjudit
in till en dialog kring regelförenklingar, vilket vi ser
fram emot. Det är en viktig
fråga, säger Sofia Lindblad.
■ Några veckor innan
Oscarsutdelningen i
Hollywood passar föreningen ”Mera Skog”
på att dela ut en
Skogs-Oscar till den
Hans Eliassom gjort insatser
son har ett
av bestående värde
brinnande
för skogsnäringen i
intresse för
Västerbotten.
mekanik.
Årets mottagare är
Hans Eliasson med
många järn i elden. Inte minst är han
delägare i Cranab och engagerad
■ Den som tillbringar var tredje vecka på
anrika Gammelkroppa skogsskola har chansen att lära sig mer om skogsbruk och nya
inkomstmöjligheter på fastigheten.
Den nya kursen heter ”Skogsbruk och Mångbruk”. Kostnaden hålls nere genom pengar
från EU.
Kursen kostar 9 000 kronor + kost och logi
för tiden i den vackra skolmiljön utanför
Filipstad, dit skolan flyttade 1906. Historien
började 1860.
http://www.gammelkroppa.pp.se
FRÅN JÖNKÖPING TILL SKÅNE
Den som undrar vart Göran
Enander försvann kan leta
i Skåne.
Där är han ny länsöverdirektör, vilket innebär att han
leder det dagliga arbetet
på länsstyrelsen och är
landshövdingens närmaste
Göran Enander.
man. Enander var tidigare
generaldirektör för Skogsstyrelsen, men nödgades lämna sin post innan
förordnandet gick ut.
><
{B 8I@
E
■ För fjortonde året i rad har LRF ökat
antalet medlemmar. Vid utgången
av 2010 hade organisationen 170 631
medlemmar.
■ Det Skogshistoriska
sällskapet har
medlemmar
från hela
skogssektorn.
En del i verksamheten är
årsboken
med vitt skilda
ämnen. Till
den trevligaste läsningen i
upplagan 2010 hör Henning Hamiltons färgstarka
beskrivningar om jägmästarmöten i lappmarken.
Till det intressantaste
hör en artikel om gödslingens historia med en
tillbakablick på ”skogsdöden”.
År 1980 talades om en
”tickande kvävebomb”.
Teorin grundades på
en farlig spiral i form
av försurning – kvävemättnad – kväveläckage
– näringsbrist.
Det påverkade Skogsstyrelsens allmänna (och
restriktiva) råd för gödsling 1991.
Av samma anledning ville
myndigheten kalka skogmarken.
I samma veva började
andra forskare punktera
teorin. Likväl återkom
Skogsstyrelsen till teorin
och dagens råd om gödsling är ganska lika de från
1991.
Mer fakta om kogshistoriska sällskapet finns på
www.skogshistoria.nu
■ En 32 år gammal
havsörn har hittats död
på Föglö på Åland, vilket
är världsrekord när
det gäller örnålder.
Fågeln blev ringmärkt på
den svenska ostkusten
53
NAMN & NYTT
?fccpNFF;^cXdfli
`jbf^\e
KRÖNIKAN
É
M`jbf^j€^Xi\
€ig‚i€kkm€^%
Naturvård
och och
produktion
är lika intimt
sammanflätade som
grenarna på
de gamla
ekarna, fulla
av biologisk
mångfald.
Ingen björngråt på Hamra
H
är på Hamra i Östergötland
börjar vårkänslorna så sakta
återvända, snötäcket sjunker ihop, morgonljuset stiger och
hackspettarna trummar på de gamla
ekarna i parken. Livsglädjen är tillbaks. Det är skönt med årstider som
går och kommer.
QQQ
När jag sitter med kaffekoppen på arbetsrummet och tittar ut
över det sydsvenska skogslandskapet, går mina tankar tyvärr till
Naturskyddsföreningens kampanj
”Blåbären minskar” med annonsen på
en stor gråtande björn.
”Stoppa det oansvariga skogsbruket som hotar blåbären i våra södra
skogar”, är budskapet.
Våra södra skogar ägs till 80
procent av familjeskogsbruket. Det
är alltså jag och tiotusentals andra
skogsägare som, enligt annonsen, står
för ett oansvarigt skogsbruk!
Lever vi i samma verklighet,
Naturskyddsföreningen på Söder i
Stockholm eller jag i det östgötska
eklandskapet? Jag är stolt skogsägare
och stolt över mitt skogsbruk, och jag
tror det är viktigt att vi skogsägare
flyttar fram våra positioner och utan
att skämmas står upp för det vi gör.
QQQ
Knappt hälften av rödlistans
hotade arter tillhör skogslandska54
pet. Av dessa är i sin tur omkring
hälften knutna till ädellövskogar,
och där har vi kommit långt när det
gäller ett ansvarsfullt brukande. Och
många hotade arter i skogslandskapet
är dessutom inte hotade på grund
av skogsbruket i sig utan av andra
faktorer.
Av riksskogstaxeringens senaste
rapport kan vi i stället se att vi är
på god väg att klara miljömålen i
skogsbruket. Lövträdens andel ökar
och volymen grova träd har rentav
ökat markant. Vi skogsägare är på rätt
väg. Vi kan säkert bli bättre. Men vi
är inte oansvariga!
QQQ
En annan fråga jag funderar över
är användningen av skogens resurser.
I debatten här i Sverige och i Bryssel
är fokus lagd på det traditionella, det
vill säga brädor och papper.
Bioenergin börjar visserligen så
sakteliga få fotfäste i det allmänna
medvetandet, men man har fortfarande svårt att inse biomassans betydelse
för framtiden när dels den fossila
oljan tryter, dels när konkurrensen
om färskvatten gör det svårare att till
exempel producera bomull.
Biomassan från skogen kommer
att bli en mycket viktig och värdefull
råvara till såväl konfektionsindustrin
som den kemiska industrin. Och
framtidens bilar kommer kanske
bestå av 15–25 procent biobaserade
produkter.
Och kom ihåg att den skogliga
biomassan är förnyelsebar, återvinningsbar och komposterbar, det vill
säga uthållig.
QQQ
Vi skogsägare har en nyckelroll i
utvecklingen av det uthålliga samhället. Biomassan från våra skogar kommer att spela en mycket viktig roll för
hela vårt samhälle oavsett om man
bor i Stockholm eller på Hamra.
Vi ska fortsätta på den inslagna
vägen och bruka våra skogar uthålligt, där naturvård och produktion går
hand i hand.
QQQ
För övrigt finns inga gråtande
björnar här och eventuell påverkan på
blåbärsriset beror i så fall på att stammarna av klövvilt är väldigt stora.
Dessutom var förra året en mycket fin
blåbärssäsong.
Christer
Segerstéen
Ordförande, Södra
VI SKOGSÄGARE 2/11
AS FORS MW
Utan entreprenörer stannar Sverige!
Håkan Andersson, Råda i Hålanda
I vår populära serie om användare och fantastiska entreprenörer
har vi nu kommit fram till Håkan Andersson på gården Råda i Hålanda mellan Trollhättan och Göteborg. Håkan är unik på många
sätt men vår nyfikenhet väcktes av att han i sitt dagliga arbete
använder sig av en BIGAB 10–14, en NIAB 5–15 C samt en FARMA
12 tons skogsvagn med 8,5 m kran. Maskinerna har Håkan köpt
av vår återförsäljare Staffans Maskiner AB som säljer hela vårt
produktsortiment. Håkan som köper det mesta via Staffans
Maskiner är mycket nöjd med sin återförsäljare.
Ökad räckvidd ger 1,5–2 lass mer per dag!
Håkan har bytt från sin tidigare 6,5 m kran till nyheten 8,5 m
kran på sin 12 tons vagn. Håkan berättar att det blivit en ökad
effektivitet främst på grund av den längre räckvidden. 1,5–2 lass
mer per dag är det förbluffande resultatet. Håkan avverkar det
mesta med sin NIAB som i sig underlättar själva skotningen. BIGAB 10–14 används mycket på gården men också i entreprenad
tillsammans med en grävare.
Gården som Håkan köpte 2001 består av ca 200 ha varav 175 produktiv skogsmark. Årligen avverkar han runt 250–500 m främst
med NIAB-processorn och FARMA-vagnen. Utöver gården bedriver han sedan 1985 en mekanisk verkstad och modellsnickeri
med idag 20-talet anställda. Är du intresserad kan du läsa mer på
www.hamekaniska.com.
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade
återförsäljare för närmare information
se hemsida www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av
specifikationer samt pris utan föregående
information.
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
Ta del av våra
ErbjuDditt aTrejnondCenetenr
Kontakta
Vedsäsongen är här
- vi har maskinerna
‡0DUNQDGVOHGDQGHRFKWHVWYLQQDUH
‡*HQRPWlQNWDLQQRYDWLYDRFKXQLNDO|VQLQJDU
I|UVPLGLJRFKUDWLRQHOOYHGKDQWHULQJ
‡8SSOlJJQLQJVERUGRFKDQGUDWLOOEHK|UI|U
lQQXK|JUHNDSDFLWHW
‡.YDOLWHWRFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|UVLJ±
|YHUnUVHUIDUHQKHW
info@trejon.se, www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19
Vi har maskinerna för
hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon
Center för mer
information!
Storsäljaren!
Med klinga!
Bogserbar!
TREJON Ved-1107
Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen
på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och tillbehör optimerar
vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten
säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning.
Nyhet!
POSTTIDNING B
VI SKOGSÄGARE
Box 78
685 22 Torsby
Ta del av våra
ErbjuDditt aTrejnondCenetenr
Kontakta
Vedsäsongen är här
- vi har maskinerna
‡0DUNQDGVOHGDQGHRFKWHVWYLQQDUH
‡*HQRPWlQNWDLQQRYDWLYDRFKXQLNDO|VQLQJDU
I|UVPLGLJRFKUDWLRQHOOYHGKDQWHULQJ
‡8SSOlJJQLQJVERUGRFKDQGUDWLOOEHK|UI|U
lQQXK|JUHNDSDFLWHW
‡.YDOLWHWRFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|UVLJ±
|YHUnUVHUIDUHQKHW
info@trejon.se, www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19
Vi har maskinerna för
hela energikedjan.
Kontakta Ditt Trejon
Center för mer
information!
Storsäljaren!
Med klinga!
Bogserbar!
TREJON Ved-1107
Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen
på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och tillbehör optimerar
vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten
säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning.
Nyhet!