1. No category

Nr 5
2009
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
NYTT JÄTTEKRAFTVERK:
Energi fixar
gallringen
Skogen får
nyckelroll
i Köpenhamn
Satu håller
koll på EU
HA RÖJAREN
PÅ RYGGEN!
BASTU
AV EGEN
Så slipper SKOG
du älgen
Stridsman
öppnar för
gödsling
?2(:(36.,9:E33+?.5,:8;5:
Ny
hemsida 019- 30 43 25
3(5:)8;2A05+;9:80A1(2:93(2:A:8E+.F8+ www.nimaab.se
Bradleyrökar
Stor
kapacitet
Lämplig för kall– och varmrökning. Sköter sig själv utan tillsyn upp till 8 timmar. Smakbriketter för olika smaker finns.
3 740:–
80.05(3
Rostfri
4 760:–
0.0:(3.(33,8
4 760:–
0.0:(3.(33,8
5 596:–
802,::,8
7(*2
Vakuumpackar
Köttkvarnar
1-fas 230 V
MR 9
1 hk 250 kg/h 3 180:–
MR 10 1,5 hk 400 kg/h 4 120:–
Alice Automatic
Turbo Max
!F9(8, 50st 20 ×29cm
2st rullar, 6m × 20 cm
2st rullar, 6m × 30 cm
2 240:–
3 780:–
148:–
124:–
148:–
Charkbackar
Vi har
kvarnsatser
till de flesta
köttkvarnar
Tigersåg
30:,8
30:,8
Rabatt
5 st 10%,
10 st 20%.
556:–
1 276:– inkl.
väska
40 liter vit eller röd
16 liter röd
Lock till 40 liter
Lock till 16 liter
184:–
Eka
slaktset
Flå–, ben– och köttkniv plus
Effekt 1 010 W
E4730.-G823?<505.
172:–
104:–
92:–
56:–
Skyddshandske
"69:-80::9F.)3(+ 400 mm
165:–
5-pack 140:–/st
?3(..8,.(:
Saltlake978;:(
230 V. Freonfritt, väggmonterat.
Gratis bygganvisningar.
CU 350
350 W
8 996:–
CU 450
450 W
9 380:–
CU 900
875 W
11 780:–
980:–
Ange rumsvolym, temperatur och
inläggningsmängd/dygn.
buköppnare.
14 400:–
14 900:–
8(.9(>(8
Trädfällriktare
$/;3,:044,8<(.5
$/;3, 7,5$8(0368
Professionell timmervagn för ATV.
Högsta kvalitet. Lastförmåga
1500 kg. Längd 2 900 – 3 880 mm.
Bredd 1 360 mm. Vikt 220 kg.
Kranhöjd 1 800mm.
Välbyggd proffsig vagn från Thule.
Lastförmåga 1500 kg. Totallängd
3 040 mm. Invändigt flak
2 220 × 1 280 mm. Fördjupning bredd
730 mm.
Duralux
3 100:–
Fler LED-modeller, se katalogen.
2 460:– 8,77<0++,8
2 820:– 21 cm 396:–
3 820:– 26 cm 484:–
Kraftfull 12 V kompressor försedd
med intercooler. Klarar tuffa arbeten i fält. Fritt 566 lit/min. 266 lit/min
vid 620 KPA.
04(2(:(36.,5
finner du även:
SuperVision
Duralux
Robust konstruktion gör
att den lämpar sig
utmärkt för skogs– och
grävmaskiner, marin miljö
m.m. Klarar 3m vattendjup.
Mycket ljus. Låg strömförbrukning. Extrem livslängd. IP 68.
4st 10W LED-lampor. Ger 3600 lumen vid 12 V.
3,3 A. Diameter lamphus 4". Spänning 9 – 60 V.
6 680:–
'(8526478,9968 12 V
Mod I+
Mod II
Mod III
A
8,.659F.2,+168
och svärd
A &,+4(9205,8
Bensindrivna
/G.
tryckstvättar
A &,+9E*2(8
8()(::7F(33(
Bärbar 110 bar
Telwinsvetsar under A #26.9<,82:?.
9,7:,4),8 @ 62:6),8 Och mycket mycket Större mod. 160 bar
3 120:–
1 860:–
mycket mer...
Sits Activo Plus
Sits Activo Alto
Sits De Luxe
#0:9647(*:
4 420:–
/G.8?..
2 396:–
1 700:–
Motorsvets
174
5 380:–
Med Hondamotor.
5 – 160 A. Elektrod
1,6 – 3,2 mm.
130 A 30%.
Vikt 40kg.
14 800:–
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris ex moms Fraktfritt över 2400:–
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
INNEHÅLL
Nummer 5 2009
/ÅTUBOVNNFSVULPNNFSEFOEFDFNCFSr5&."6UCJMEOJOHFLPOPNJ
ingår som en medlemsförmån i
landets fyra skogsägareföreningar
tillsammans med en bilaga från
respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening.
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
HANS HURTIGàDLMÕOTBNIFU
JHBMMSJOHFOHFOPNBUUBWTUÇGSÇO
NBTTBWFEPDITÅMKBBMMUTPNFOFSHJ
Mellanskog
www.mellanskog.se
018-17 09 00
Sidan 12
Skogsägarna Norrskog
www. norrskog.se
0612-71 87 00
LARS-ERIK LILJELUND är en av
OZDLFMQFSTPOFSOBWJE
LMJNBUGÕSIBOEMJOHBSOB
J,ÕQFOIBNOTPN
CÕSKBSJNJUUFOBW
EFDFNCFS Sidan 20
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se
Redigeringsansvarig:
Mikael Sylvander
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 87
Fax: 040-601 64 99
E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se
Annonsmaterial:
annons.visk@lrfmedia.lrf.se
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
E-post: pren@lrfmedia.lrf.se
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla
Kjellsson, Anders Olsson, Ola
Persson, Carin Bengtsson och Karin
Vestlund-Ekerby.
Hemsida: www.atl.nu/skog i
samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2008: 96 700
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro: LRF Media AB, Malmö
ULF EMILSSONUPHBWWFSLOJOHTGÕSMVTUQÇHSVOEBWPTÅLFSIFU
Sidan 22
LSJOHOZDLFMCJPUPQFSOB
5 LEDARE:-BHBSOBNÇTUFCMJCFHSJQMJHBSF
6 PROFILEN:1SPGFTTPSOJ7JOEFMOQSBUBS
QFSTJMKBPDIMZGUFSGSBNTLPHFOTNÕKMJH IFUFSGÕSLMJNBUFU
10 NÄRINGSPOLITIK: %ÕEBHSBOBS WÅDLFSGSÇHPSPNNÇMFONFEOBUVSWÇSEFO
12 ENERGI:
3FLPSETUPSULSBGUWFSLGÕSCJPFOFSHJ
&OFSHJWFEFOHÕSHBMMSJOHFOMÕOTBN
/VÅSCJPFOFSHJTUÕSTU
16 SKOGSGÅRDEN:+FOOZTEVCCFMMJWQÇ
TLPHTHÇSEFOPDIJ4UPDLIPMN
18 MARKNADEN:
#PMBHFOWÅSEFSBSTLPHFOMÇHU
%ZTUFSVUWFDLMJOHGÕSLPTUOBEFSOB
JTLPHTCSVLFU
20 MILJÖ: /ZSPMMGÕSTLPHFOWJE
LMJNBUNÕUFUJ,ÕQFOIBNO
22 NÄRINGSPOLITIK:0TÅLFSIFUPN OZDLFMCJPUPQFSLPTUBEFNBSLÅHBSFÕWFS
LSPOPS
26 SKOGSSKÖTSEL:
5PQQSÕKOJOHNÅUUBSÅMHFOPDIHZOOBS
LWBMJUFUFO
&GGFLUJWBSFBSCFUFNFEOZSÕKTÇH
RESERVATETCJMEBEFTQÇHSVOEBW
Sidan 10
EFOHBNMBHSBOTLPHFO
29 NYHETER: 4BUVÅSEFOPSEJTLB
TLPHTÅHBSGÕSFOJOHBSOBTLWJOOBJ#SZTTFM
32 FÖRÄDLING:'ÕSÅEMJOHHÕSEFUNÕKMJHU
BUUMFWBBWEFOFHOBTLPHFO
36 TEKNIK:
4LPOTBNNBSFESJWOJOHNFECSFEBSF
EÅDLPDICBOE
,PGPUQÇGÕSBSMÕTNBTLJOàYBS
TUVCCBSOB
Nr 5
2009
38 POLITIK:*OUFSWKV
NFEEFOOZFHFOFSBM
EJSFLUÕSFOQÇ4LPHT
TUZSFMTFO
40 EKONOMI: -ÅHFU
QÇNBSLOBEFOGÕS
GBTUJHIFUFS
Omslagsfoto: Pär Fornling
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se
En tidning från landets skogsägarföreningar
– Pris 55 kronor inkl moms
ERK:
NYTT JÄTTEKRAFTV
Energi fixar
gallringen
42 DEBATT: 7JMMTUPQQB
GÕSWÅSWTBWESBHFUGÕS BUUIKÅMQBVOHEPNBSOB
44 INTERNATIONELLT:
&6QPMJUJLFSQMBOUFSBEF
USÅE
Skogen får
nyckelroll
i Köpenhamn
Satu håller
koll på EU
HA RÖJAREN
PÅ RYGGEN!
BASTU
AV EGEN
Så slipper SKOG
du älgen
Stridsman
öppnar för
gödsling
0NTMBH Mellanskogs ans var ige för
bioenergi Staffan
Per sson vid ett
ackumulerande
aggregat.
53 NAMN&NYTT:
1BSGZNNFEGÕSGÕSJTLEPGUBWTLPH
54 KRÖNIKAN:#PLBQMBUTQÇGSBNUJETSFTBO
www.atl.nu/skog
57ª5*%/*/("3m4".."4*%"
VI SKOGSÄGARE 5/09
3
Limited Edition
Grizzly 700 4x4 LE
Nu har du chansen att byta upp dig till en
unik version av populära Grizzly 700. Vi har
två Limited Edition versioner av Grizzly 700
med en unik färgsättning i röd eller blå metallic. De är dessutom utrustade med gjutna
blankpolerade aluminumfälgar.
OBS: Tillgången är mycket begränsad, först
till kvarn gäller...
Grizzly 450 4x4
Grizzly 550 4x4
Yamaha är marknadsledare och det mest sålda märket i Sverige. Vi har blivit det för att vi bara bygger
maskiner av absolut högsta kvalitet. Robusta 4-hjulingar med massor av användbara finesser, som hög/
lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr.
Grizzly 550 4x4 och storebror Grizzly 700 4x4 är
Förmånlig finansiering via
Handelsbanken Finans
Grizzly 700 4x4
till och med standardutrustade med en genialisk servostyrning, det var vi först med på marknaden.
Våra återförsäljare är stabila företag som tar ansvar för att du som kund alltid är nöjd.
Självklart har de serviceverkstad, original reservdelar, tillbehör och finansieringsalternativ.tor.se
www.yamaha-motor.se
et är väl en överdrift att älska parkeringsböter, men de har sin charm.
Om jag ställer mig på en p-ruta och inte matar in tillräckligt med pengar i automaten är det lätt
att förutse vad som händer då vakten patrullerar förbi med block och vakande öga.
En sådan förutsägbarhet kan man bara drömma om i andra sammanhang.
När riksdagen beslutar om lagar, mål och regler är det ofta oklart vad det egentligen innebär i den
verklighet skogsägare och andra lever i.
VATTENDIREKTIVET är ett exempel med risk för många kallsupar.
I grunden är det utmärkt att värna om vårt vatten. Tyvärr är resultatet av förslagen omöjliga att
överblicka. Till att börja med gäller det att gaffla in hur vattnet är i dag. Med 26 500 sjöar och oändliga mil
vattendrag har det med nödvändighet blivit bedömningar på lös grund.
Om diagnosen är fel finns inte mycket som talar för att medicineringen blir rätt.
Vattnet delas upp i fem klasser. Målet är att alla vatten ska höjas upp till de två bästa nivåerna. Frågan är
bara hur. Kanske kommer breda skyddszoner runt vattnet, där inget normalt skogsbruk får bedrivas. Kanske
något annat. Ingen vet riktigt vare sig vilka metoder som ska användas eller hur mycket det får kosta.
INSTRUMENTET för förvirring brukar vara ”ramlagstiftning” som fingerfärdiga politiker kom på i slutet
av 60-talet.
Riksdagen beslutar bara om en yttre ram. Först när ramen fylls över brädden med föreskrifter och
praktiskt tillämpning skingras dimmorna. Då är det så dags! Verkligheten uppdagas långt efter att riksdagsmännen och remissinstanserna fått säga sitt.
Att arbeta med näringspolitik och skriva remisser kräver fantasi och väl utvecklad framsynthet, fullt
i klass med oraklet i Delfi.
GÖDSLING omges av en annan dimmig verklighet. Problemet är att Skogsstyrelsens beslut om ”allmänna
råd” är i otakt med verkligheten. De rimmar dåligt med både forskningsresultat och produktionsmål.
Råden uppfattas ofta som lag, men är bara råd.
Det skarpa lagvapnet är miljöbalken och den som påvisbart påverkat naturvärden kan dömas
för miljöfarlig verksamhet.
Ett allmänt tips brukar ändå vara att rådgöra med Skogsstyrelsen. Ibland kan det bli
ok att gå förbi myndighetens allmänna råd. Ibland inte. Det tycks lika mycket bero
på vilken handläggare man råkar tala med som sakläget.
LÄNGRE FRAM i tidningen kan ni läsa om bröderna som inte vågade avverka
skogen inför osäkerheten kring nyckelbiotoper. Det kostade dem, förmodligen helt
i onödan, långt över 100 000 kronor. Men vem vet, kanske gjorde de rätt.
I vilket fall som helst är det lätt att förstå deras handlade.
Längre fram i tidningen kan ni också läsa om positiva försök att skingra
dimmorna. Jan-Åke Lunden föreslår oberoende omprövning av nyckelbiotoper, Monika Stridsman talar om att ompröva gödslingsråden,
länsstyrelsen i Västerbotten tar tillbaks reservatsförslag och för en dialog
med markägarna. Det är bra.
NÄR REGLER och lagar inte är begripliga skapar det osäkerhet,
motsättningar och leder fel. Det finns ett gemensamt intresse att ha bra
vatten och gå försiktigt fram med skogsbruksmetoderna.
För att nå framgång krävs engagemang och delaktighet från alla berörda.
Det underlättar om lagar och regler är begripliga, förutsägbara och i takt
med tiden.
Då p-böter börjar kännas
som glädjeämnen finns
uppenbarligen mycket att
göra.
Pär Fornling, Chefredaktör
VI SKOGSÄGARE 5/09
LEDAREN
Dimhöljda lagförslag
D
PROFILEN
Snabbväxande skog
löser klimatproblem
Intensivare skogsbruk på 15 procent av skogsmarken kan halvera Sveriges klimatpåverkan!
Det framgår av en rapport till regeringen med
Tomas Lundmark som en av författarna.
Text & foto: Pär Fornling
– I den här persiljan finns ju
lösningen!!!
Tomas Lundmark, professor
i skogsskötsel, sätter gaffeln i
grönsaken på middagstallriken
och håller triumfatoriskt upp en
slokande persiljekvist i luften.
Över en lång och sen middag
pratar vi om barndom och yrkesliv i Lantbruksuniversitetets
försökspark.
Om alla möjligheter för
landsbygden i allmänhet och
Vindeln i synnerhet.
Och om det rekordstora
forskningsprogrammet ”Future
forests” (Framtidens skogar).
Det är här persiljan kommer
in i bilden.
PROFESSORN VIFTAR med
gaffeln och talar hängivet om
biologins möjligheter.
– Om jordklotet ska hålla
ihop måste vi bygga välfärden
på hållbara resurser.
Kärnan i forskningen om
”Framtidens skogar” är en ny
försökspark i Västerbotten och
en i Småland. Där ska man
maximera produktionen av
skog och samtidigt försöka hitta
vägar att klara
både miljö och
friluftsliv.
En utgångspunkt är att klimatet ändras och
efterfrågan på förnybara produkter ökar över hela världen.
I stället för att tala om gödselgivor och rödlistade arter
fångar Tomas in visionen med
en annan infallsvinkel:
– Vi ska göra om känslan av
hopplöshet till framtidshopp.
Lösningen finns i att skruva på
de biologiska systemen.
”
Persiljan är bara en liten biologisk pusselbit. Den stora kraften finns i skogen där ökad
tillväxt binder allt mer kol och
levererar miljövänliga material.
Är du själv skogsägare?
– Vi har en liten gård i Vindeln på 35 hektar. För egen del
blir det mest vedhuggning. Avverkningar får Norra Skogsägarna sköta.
Har du skogen med dig sedan barnsben?
– Det kan man verkligen säga! Jag växte mer eller mindre
upp på Vindelns försökspark
där pappa var chef. Jag blev
själv jägmästare och efterträdde pappa 1987.
Vad gör en parkchef?
– Han eller hon ansvarar för
några av lantbruksuniversitetets skogliga försöksparker. Dit
kommer forskarna och lägger
ut praktiska försök i samråd
med parkchefen.
I slutet av 80-talet var det en
svår tid för tillämpad forskning,
men universitetet hade några
framsynta personer som upprätthöll försöken.
Nu har det uppenbarligen
vänt?
– Absolut. Det är fantastiskt
att anlägga två nya parker i projektet Framtidens skogar.
Beskriv ”framtidsskogarna”
i korthet?
– Vi ska ha produktionsmålet
för ögonen och se vad det får
för miljöeffekter.
Hur mycket kan produktionen öka?
– På beståndsnivå räknar vi
med en ökning på 100 procent
genom gödsling, bra markberedning, bästa plantmaterialet,
rätt trädslag och bra skogsvård.
På landskapsnivå blir det lite
mindre.
Vad är nytt, vi vet ju möjligheterna från ett antal försök?
– För att exempelvis testa
olika gallringsprogram i skog
som gödslas ofta krävs större
arealer. Vi vill också se effekterna på landskapsnivå och
kontrollera vattenkvaliteten vid
ett intensivare skogsbruk. Och
det finns många andra kunskapsluckor. Ett
snabbväxande
trädslag som
poppel vet vi
mycket om på
grundvetenskaplig nivå, men
inte då det gäller
praktisk skogsskötsel.
När jag hör hur man håller på att
räkna utsläpp och kolförråd får jag
en känsla att man inte inser vad skogen
kan bidra med i ett klimatperspektiv.
6
Ibland talas det om att de
långsiktiga skogliga försöken är hotade....
– Det tycker jag inte är fallet.
Första försöket, produktionsyta
nummer ett, anlades utanför
Lycksele 1902. Där mäter vi
fortfarande den löpande tillväxten, precis som vi har koll på
en massa efterföljande försök.
Hur går det med miljön?
– Ett problem med miljömålen är att de är svåra att identifiera och veta när de är uppfyllda. Vi ska försöka förstå
vad som är viktigt både för friluftsliv och biologisk mångfald.
Det handlar mycket om folks
värderingar. Kanske väger det
då tungt att ha stora orörda
arealer. Kanske kan vi maximera miljönyttan på en mindre
areal, en typ av skogarnas
Skansen med många värden
samlade på mindre arealer.
Betyder artrikedom något
för produktionen?
– Vi brukar prata om artsammansättningens funktionalitet.
Det handlar exempelvis om behovet av pollinerande insekter,
naturliga fiender till skadegörare och behovet av marksvampar för att det inte ska bli kväveläckage. Det ska vi också
kolla.
Hur stor är budgeten för
forskningen om framtidsskogen?
– 40 miljoner kronor om året
i åtta år. En tredjedel kommer
från Mistra, en tredjedel från
skogsnäringen, en tredjedel från
SLU och Umeå universitet. Det
är ett sanslöst roligt program!
Är det här samma sak som
plantageskog, eller intensivodling av skog?
– Nej, men det finns beröringspunkter. Därför fick SLU
regeringens uppdrag att titta på
effekterna av intensivodling.
Vad menas med intensivodling?
– Det är områden inriktade
på produktion med ett intensivare skogsbruk än vad som
i dag är tillåtet eller rekommenderas. I utredningen har vi
räknat på vad som händer om
man utnyttjar 15 procent av
skogsmarken och 400 000 hektar åkermark till intensivodling.
Vilka metoder handlar det
om?
– Tre viktiga ingredienser är
mer grankloner, mer contorta
och ökad gödsling. Alla metoderna förekommer i dag men vi
VI SKOGSÄGARE 5/09
Tomas Lundmark, 54 år, med tillväxt i sikte.
Om det leder till sådana här jätteträd
återstår att se.
tittar på en tillämpning som
överskrider dagens rekommendationer.
Och vad blir resultatet?
– Det är en successiv ökning
VI SKOGSÄGARE 5/09
av produktionen som faller fullt
ut om 50–70 år. Därefter ger
intensivodlingen 42 miljoner
kubikmeter extra om året, inklusive grenar och toppar (grot).
Detta är utöver den allmänt för-
väntade tillväxten i skogen om
den sköts som i dag.
Gör siffran mer begriplig....
– Dagens avverkningsnivå
ligger kring 95 miljoner kubik-
meter stamved. Det är alltså
betydande volymer. Man kan
också säga att det leder till att
halvera de svenska klimat utFortsättning sid 8
7
Fortsättning:
PROFILEN
Snabbväxande
skog löser...
släppen av koldioxid om den
extra tillväxten används till att
ersätta cement, betong, naturgas, olja och kol.
Vad är medaljens baksida?
– En av de saker vi pekar på
är att utsläppen av kväve till
Bottenhavet, enligt våra modellberäkningar, ökar med 800
ton.
Är det värt priset?
– Det är en politisk fråga att
väga fördelar mot nackdelar.
Jämfört med det totala kväveläckaget från jordbruk och reningsverk är det en väldigt liten
andel. Den lilla ökningen ska
ställas mot en möjlig halvering
av koldioxidutsläppen.
oerhörda möjligheter att göra
skillnad genom att engagera sig
i lokalpolitiken.
Du är själv politiker.....
– Det är på ett helt annat
plan, hemma i Vindeln. Jag är
gruppledare för socialdemokraterna och ordförande i näringslivbolaget.
Betyder den ökade tillväxten
i skogen något för Vindeln
och andra landsbygdskommuner?
– Absolut. Vi måste fråga oss
om det är rimligt att tillåta
landsbygden avfolkas samtidigt
som allt tyder på att välfärd i
framtiden bygger på tillgång av
naturresurser. Då måste man
fråga sig vem som ska sköta
jordbruket och skogsbruket när
alla bor i stan.
Vad fick dig engagerad?
– I stället för att bara gå omkring och vara kritisk beslöt jag
att försöka bidra med lösningar.
Det var som att närma sig en
magnet, plötsligt var jag kommunalråd i opposition.
Bidrog du med lösningar?
– Det tycker jag. Många går
omkring och tror att det inte
lönar sig att försöka göra något,
det är precis tvärtom. Det finns
Har politikerna förstått skogens möjligheter?
– När jag hör hur man håller
på att räkna utsläpp och kolförråd får jag en känsla att man
inte inser vad skogen kan bidra
med i ett klimatperspektiv.
I stället för att tala förrådsuppbyggnad i kvarlämnad skog är
det finurligaste att sätta högsta
fart på tillväxten och nyttja den
för att ersätta kol och oljeprodukter.
Lever du som du lär?
– Jag hugger en hel del ved
på gården och är därmed oberoende av olja.
Vad gör du för övrigt på fritiden?
– Vår dotter Annelie är hästintresserad, vilket involverar
hela familjen. Så gillar jag att
plöja med min gamla Volvo
BM. Det känns härligt påtagligt
och produktivt efter att ha suttit på möten eller klurat på formuleringar i olika rapporter
hela veckan.
Så vill forskarna öka tillväxten
12–14 kubikmeter i norra Sverige.
Dagens begränsningar:
r Gödslingen styrs av Skogsstyrelsens allmänna råd (även
om de i sig inte är några egentliga förbud).
Enligt råden bör man inte
alls gödsla i centrala Götaland.
Nu flaggar Skogsstyrelsen för
att råden ska omprövas (se sidan 38).
r Skogsstyrelsen har också
gett klartecken till att testa ungskogsgödsling på 5 000 hektar.
Lantbruksuniversitetet
tycker det finns
anledning att satsa på
intensivodling av skog.
Fördelarna framgår av intervjun med Tomas Lundmark,
här ovan. Han är en av författarna av rapporten ”Möjligheter till intensivodling av skog”
tillsammans med Stig Larsson
och Göran Ståhl.
De förslår att regeringen ger
klartecken för intensivskog
med så kallad ”adaptiv skötsel”.
Det innebär att projektet utvärderas och prövas under tiden i
takt med ökad kunskap och nya
insikter.
I korthet handlar det om att
fördubbla produktionen, vilket
kräver en del undantag från
skogsvårdslagen.
Här är några av möjligheterna som lyfts fram i utredningen och det regelverk man
behöver tänja på:
Contorta
Jämfört med vanlig tall ökar
produktionen med 36 procent i
lyckade odlingar.
Dagens begränsningar:
r Contorta får inte planteras
söder om 60:e breddgraden och
på höjder över 200 meter i norr
och 700 meter i söder.
8
En del i receptet är mer contorta.
För att odla den inom större
geografiska områden behöver
regelverket ändras.
r Totalt får det planteras
maximalt 14 000 hektar om
året.
Gödsling av contorta.
Ett fåtal försök visar väl så bra
tillväxtökningar som när vanlig
tallskog gödslas.
Gödsling av dikad torvmark med kalium och fosfor.
Det finns 400 000 hektar där
produktionen kan öka med 25
kubikmeter per hektar under en
tioårsperiod. Eftersom det inte
behövs kväve på torvmarken är
vedaska ett bra gödslingsmedel.
Fastmarksgödsling
Fastmarksgödsling är traditionell gödsling där varje omgång
i normalfallet ger 15–20 kubikmeter extra per hektar. Fyra
gödslingar ger därmed 60–80
En annan del i receptet är flera
former av gödsling.
kubikmeter extra under en omloppstid.
Behovsanpassad ungskogsgödsling.
Ungskogsgödsling, eller behovsanpassad gödsling, är ett
intensivare gödslingsprogram.
Ungskogen gödslas vart annat
eller vart tredje år fram tills
beståndet sluter sig. Därefter
görs ytterligare någon gödsling.
Gödselgivan justeras efter en
analys av barren.
Produktionen kan öka med
20–24 kubikmeter per hektar
och år i sydvästra Sverige och
Klonskogsbruk av gran.
Jämfört med oförädlat material
växer dagens kloner 30 procent
bättre.
Dagens begränsningar:
r Klonerna får användas på
20 hektar, eller 5 procent av
brukningsenheten. Det gör det
relativt fritt för privata markägare med mindre arealer.
Sitka och hybridlärk.
På bördiga marker växer sitkan
14–50 procent bättre än inhemsk gran. Hybridlärken kan
också ha fördelar.
Dagens begränsningar:
r Likt för andra så kallat
”främmande trädslag” krävs
tillstånd för planteringar över
0,5 hektar och enligt skogsvårdslagen ska det bara användas ”i undantagsfall”.
VI SKOGSÄGARE 5/09
Efter alla år tillsammans
vet vi vad du vill ha.
I Husqvarnas breda sortiment finns både proffsutrustning för dig som jobbar i riktigt tuff
terräng och maskiner för lättare trim- och röjarbete. Produkterna är utvecklade tillsammans
med yrkesanvändare och kombinerar prestanda och ergonomi så att ditt jobb blir effektivt.
HUSQVARNA 346 XP ® G E-TECH TRIOBRAKE ™
Högprestandasåg med vevhus i robust magnesium.
Skoningslöst testad innan den lämnar fabriken
och ergonomiskt designad för att minimera fysisk
stress och ansträngning. n Cyl.vol. 50.1 cm3,
effekt 2.7 kW, vikt 5.1 kg.
Rek. cirkapris
9.100:-
1.500:FÖR DIN GAMLA
FUNGERANDE
MOTORSÅG!
HUSQVARNA 355Fx/Fxt
MED RÖJSELE BALANCE XT ™
Professionell skogsröjsåg optimerad
för tuffa förhållanden. X-Torqmotor för råstyrka, snabb
acceleration och överlägsen
bränsleekonomi. Finns även med
värme i handtagen (Fxt).
n Cyl.vol. 53.3 cm3, effekt 2.8 kW,
vikt exkl. skärutrustning 8.9 kg.
10.000:355 Fxt 10.600:355 Fx
Vi byter in din gamla fungerande motorsåg
till ett inbytespris av 1.500 kronor när du
köper en 346 XP ® G E-Tech TrioBrake™.
Priserna är rek. cirkapriser.
50 ÅR
I SKOGEN
PROFESSIONELL SKOGSUTRUSTNING FRÅN HUSQVARNA
www.husqvarna.se/skog
DEMODAGAR
© 2009 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Husqvarna and other
product and feature marks are trademarks of Husqvarna AB (publ).
I din Husqvarnabutik
1–31 oktober.
NÄRINGSPOLITIK
Är döda granar bra naturvård?
N
är jag skriver det här har jag
vårt skogsägarting och dess
exkursion i färskt minne.
Syftet med exkursionen, ”Gudrun
– vad hände sedan?” var att visa hur
vi med samlade krafter lyckades
ganska bra med att åtminstone
minimera skogsägarnas rent
ekonomiska lidanden efter stormen.
Det visade Södra på ett bra sätt.
QQQ
Men det som fastnade i huvudet på
mej var besöket i Kråketorps naturreservat. Vi fick se hektar efter hektar
med granar dödade av granbarkborren.
Det ställdes många frågor under vårt
besök, men merparten blev för mej
obesvarade. Vad tycker naturvården
– tycker dom att ett sånt här reservat
är ett värdefullt bidrag till Sveriges
samlade naturvård? Är det väl
använda skattepengar?
Syftet med reservatet är att bevara
en lite större, sammanhängande äldre
granskog. Särskilt när man som nu
lämnar området helt utan åtgärd så
torde det ta 100 år innan verkligheten
på nytt stämmer med reservatets
syften. Det finns ett skämtsamt
talesätt som säger att om verkligheten
och kartan inte stämmer överens så
är det kartan som gäller. Är det så
naturvården ser det?
QQQ
Vad blir den samlade kostnaden för
mej som skattebetalare och för
samhället i stort? Då tänker jag även
på skador på skog som ligger omkring
reservatet och på det merarbete och
den sorg som skogsägarna där drabbas
av.
Man kan hoppas att barkborrarna
Kråketorps naturreservat är fullt av döda granar.
efter Gudrun är enstaka företeelser,
men tyvärr tror jag det kommer att
hända igen.
Sårbarhetsutredningen pekar på att
i ett ändrat klimat kommer vi att se
mera extrema väderlägen och ökad
risk för olika former av skadegörare.
Därför behöver vi en diskussion om
vad naturvården är till för.
Är det väl använda skattepengar att
lämna reservat som Kråketorp till fri
utveckling oavsett vad som händer i
omvärlden?
Eller behöver vi snarare flexiblare
regler, och dialogformer för att snabbt
hitta alternativa lösningar när något
händer?
QQQ
Det här är bara några av de frågor
som jag ställer mej kring naturvården,
och hur den ska fungera framöver.
Många fler finns, och behöver ställas.
Jag skulle vilja se en förutsättningslös
debatt om målsättningen för naturvården i en föränderlig värld.
N Ur kalendern
30 sept –1 okt: EU:s ”skogsdirektörer” (generaldirektörer etcetera) har möte i Sverige
under svenskt EU-ordförandeskap. Vi har fått möjlighet till en exkursionspunkt. Mötet hålls
nära Landvetter.
27 oktober: Skogforsk och SLU håller konferens om ”Framtidens naturvård”.
Oktober: Världsskogskongress i Argentina där Christer Segerstéen kommer att deltaga som
ordförande för Europeiska skogsägarna.
November: IFFA, vår internationella skogsägarorganisation, och PEFC har årsmöten i Paris.
25–26 november: SLU:s årliga skogskonferens, i år i Alnarp på tema lövskog.
9 december: Skogsstyrelsens nationella sektorsråd i Stockholm.
December: FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn, av stor vikt för hur skogen ska hanteras i
de globala förhandlingarna.
10
Linda Hedlund
LRF Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 5/09
œÌœ\Ê
…ÀˆÃ̈>˜Ê,œœÃÛ>ÊUÊ££{näÊÜÜÜ°LˆLœ°Ãi
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk
Magdalena Forsberg är flerfaldig världscupvinnare och OS-medaljör i skidskytte. Hon har erhållit Jerringpriset fyra
gånger. Magdalena har även verkat som skattekonsult på revisionsbyrå samt varit programledare på TV. Hon är
uppväxt på familjegården i Ullånger, vilket har bidragit till hennes stora intresse för natur och jakt.
Gillar du lugnet? Ta ett hypotekslån.
Att köpa en skogs- eller lantbruksfastighet skiljer sig på många punkter från ett
vanligt husköp. Vi vet vad det innebär att finansiera en dröm. Ett liv. En tillvaro
med traditioner som ofta sträcker sig många generationer bakåt i tiden. Det
handlar inte om vilket hus som helst. Med vår bakgrund och vårt kunnande hittar vi tillsammans de lösningar som passar just dig. Flexibla lösningar. Trygga
lösningar. Så att du kan känna dig helt lugn. För det kan vara ett av de största
beslut du kommer att ta under hela ditt liv. Ett beslut som påverkar allt. Läs mer
på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.
150
Mest energi
från biobränsle
120
90
60
ENERGI
30
Biobränsle
125 TWh
Kärnkraft
61,5 TWh
Vattenkraft
62,5 TWh
0
Prognos för energiförsörjningen
2009.
Källa: Energimyndigheten
Pannan
Mellanskogs virkeschef Sture Karlsson på energispåret. Här besiktigar han
den väldiga terminalen för bioenergi, mitt i föreningens kärnområde.
Kraftverk slukar
energi från skogen
Nu börjar landets största panna för skogsflis
att eldas. Bränsle hämtas från nästan hela
Text & foto: Pär Fornling
landet.
Titta på bilden här intill. Den
gråsvarta bilen i förgrunden
antyder vilken gigantisk betongsilo som tornar upp sig till
höger i bild.
Den rymmer 10 000 kubikmeter träflis.
– Det är vad vi eldar upp på
två dagar, säger Leif Bodinson
glatt och tar prövande ett par
grabbnävar av den färska flisen.
Han är vd för Söderenergi
som i dagarna drar igång nordens största kraftverkvärmeverk för biobränsle.
lar och annat gör att vi blivit
mer inriktade mot de svenska
skogarna.
Importen består mest av så
kallade bränslekrosspellets av
papper och plast som förväntas
stå för en fjärdedel av bränslet.
Men i huvudsak kommer
alltså råvaran direkt från skogen.
Den jättelika pannan sväljer
långt mer än en full järnvägsvagn av skogsflis i timmen,
dygnet runt året runt.
NAVET FÖR försörjningen
DET FINNS visserligen en
större panna i finska Jacobsdal, men där eldas också en del
kol.
Här, på Igelsta-verket utanför
av Södertälje, är det skogsflis
som gäller.
– Genom vår nya järnvägsterminal kan vi hämta råvara
från Götaland upp till mellersta
Norrland. Dessutom har vi
hamnen för längre transportavstånd, säger Leif Bodinson.
– Från början trodde vi mer
på import, men ryska virkestul12
av biobränsle är en järnvägsterminal i Nykvarn, ett par mil
bort.
På det som i dag är ett åtta
hektar asfalterat område byggs
ett mellanlager upp för tre
veckors eldning i Södertälje.
Det är hit bränslet från landets skogsägarföreningar och
andra leverantörer körs via bil
och järnväg genom ett nätverk
av transporter över landet.
– Totalt har vi 10–15 olika
leverantörer, säger Leif Bodinson.
Leif Bodinson, vd för
Söderenergi,
med ena foten
i skogsbruket.
Att en hel del massaved eldas
upp i stället för att bli papper är
inget han ser som ett problem.
– Det handlar om att bygga
system så man får ut bägge sortimenten. Vi går i den riktning
som politikerna pekat ut. Den
här investeringen vore inte möjlig om vi inte fått stimulans
genom elcertifikaten.
ENERGIBOLAGET kommer
att vara synligt i skogen.
– Vi ska engagera oss bakåt
i ledet, konstaterar bränslechef
Jan Steinele och nämner ökad
skogstillväxt och stubbskörd
som exempel.
– Kvaliteten på stubbarna
kan bli jämnare. Askhalten när
vi eldar varierar mellan 1 och
30 procent. Därför lägger vi
mycket kraft på kvalitetskontroll och mätning av biobränslet
för att ge rätt betalning.
DEN NYA PANNAN invigs
successivt och förväntas vara i
full drift i början av nästa år.
Det är en investering på 2,5
miljarder. Vid full drift ger
den 85 MW el och 200 MW
värme.
Utöver det rekordstora kraftvärmeverket finns en mängd
VI SKOGSÄGARE 5/09
Ett ackumulerande aggregat fångar
in flera stammar. I övrigt arbetar
maskinföraren som vid en vanlig
gallring med stickvägar och en lång
kran in i beståndet.
Ny metod
ger vinst
Med traditionell
teknik hade förstagallringen blivit en
förlustaffär. Av Pär Fornling
Genom att hoppa över massaveden och låta allt virket bli
energived blev det vinst.
Ett extra plus är närheten till
Igelstaverket och alla andra
kraftvärmeverk i Mälardalen.
Mellanskog kallar metoden
”energigallring” och presenterade ett praktiskt exempel vid
föreningen Skogens höstexkursion.
Egentligen borde tallskogen
ha röjts hårdare för länge sedan. Nu ser det ut som på
många håll, en tät djungel av
långa klena stammar.
Men det har inte gått så långt
att skogen kan kallas ett konfliktbestånd. Nu när beståndet
gallrats har de kvarlämnade
stammarna alla möjligheter att
utvecklas till en vacker och värdefull timmerskog.
Det är här energigallringen
kommer in i bilden.
Bränslet
Pannan finns i den röda
byggnaden och bränslet
i den grå betongsilon.
mindre byggen som gör att
bioenergin nu är större än
kärnkraften och vattenkraften
tillsammans.
Enligt energimyndighetens
prognos kommer bioenergin i
VI SKOGSÄGARE 5/09
år att stå för 125 TWh av landet energiförsörjning.
Vattenkraft och kärnkraft
når upp till 124 TWh.
– Sedan 1990 har användningen av biobränslen ökat
med 74 procent och vi kan
fortsätta att växa i samma takt
även under de kommande åren,
tror Gustav Melin, vd för
svenska bioenergiföreningen
(Svebio).
GENOM ATT plocka ut allt
(stamved, kvistar och toppar)
får markägaren ett blygsamt
netto på 200 kronor per hektar.
Energigallringen ger 145
kubikmeter flis (m3s) som är
värt 18 100 kronor. Från det ska
dras kostnader för drivning
Fortsättning sid 14
13
ENERGI
EFTER
I bakgrunden syns den nygallrade
skogen. Hans Hurtig har all anledning
att se glad ut när han diskuterar
resultatet med Kristofer Astbring
som utfört energigallringen.
Fortsättning:
Ny metod
ger vinst
– När vi kommer fram till
andragallringen med grövre
massaved och klentimmer är
det annorlunda.
volymer bioenergi inom tre år.
FÖRE
DEN VERKLIGA vinsten kom-
FÖRDELARNA MED att en-
(13 200 kronor) och flisning
(4 700 kronor).
En traditionell massavedsgallring hade däremot kostat
4 250 kronor per hektar.
Kostnaden för drivning
(12 500 kronor) är mycket högre än intäkterna från massaveden (8 250 kronor).
Även i ett bestånd som röjts
i tid, med betydligt grövre
stammar, hade det varit en
bättre affär för markägaren att
sälja allt som energi.
– Det gäller i första hand
Sörmland som är lite extremt i
de här sammanhangen, med
närheten till de stora värmeverken, konstaterar Dan Glöde,
skogsskötselchef i Mellanskog.
bart ta ut energi är enkelheten
att bara hantera ett sortiment.
Man slipper sortera och det
blir inget vrakavdrag som sänker värdet.
Den kritiska punkten är tekniken. Kristofer Astbring som
gallrade åt skogsägaren Hans
Hurtig körde en John Deere
med ett ackumulerande skördeaggregat som hanterar flera
stammar åt gången. Men det
blir likväl ganska dyrt att hantera klena träd.
– Vi har lång väg att vandra
både när det gäller metoder och
teknik, säger Sture Karlsson,
virkeschef på Mellanskog.
– Kostnaden för att hantera
biobränsle bör kunna sänkas
Den ogallrade skogen. Även om
det är möjligt att ta tillvara en del
massaved hade gallringen blivit en
ren förlustaffär för markägaren
Hans Hurtig.
10–20 procent, vilket ger mycket pengar direkt ner i fickan på
skogsägaren.
Mellanskog arbetar mot målet att fördubbla föreningens
mer på sikt genom att energigallringen skapar värdefullare
skog.
– Det här blir en gallring helt
enligt skolboken, när grönkronan når halva trädets höjd. I
praktiken brukar det annars
vara svårt att hinna göra åtgärden i tid, men det här blir bra,
säger Dan Glöde när han ser sig
runt i den gallrade tallskogen.
Han tror fortfarande på konventionell skogsskötsel. Att
medvetet vänta med röjningen
för att skörda energi är inget
Dan Glöde rekommenderar.
– Också i det här exemplet
visar nuvärdeskalkyler att en
rejäl röjning varit det lönsammaste alternativet. Nu blev i
stället energigallringen ett bra
andraalternativ inför framtiden.
Läs tidigare nummer
på www.atl.nu/skog
Två tidningar – samma sida
14
VI SKOGSÄGARE 5/09
Södra i stort energiavtal
Genom en norsk allians ökar Södra trycket på
energisatsningarna. Uppgörelsen handlar om
investeringar på över 10 miljarder kronor.
Gustav Tibblin,
vd för Södra
vind, är nöjd
med uppgörelsen med
norska Statkraft.
Av Pär Fornling
Den tyngsta delen i avtalet
med Statkraft, som ägs av norska staten, är att bolaget fullföljer byggandet av vindkraft
på medlemmarnas marker.
Men alliansen har flera tunga
komponenter.
FRÅN MASSABRUKET i
Värö byggs en av landets
längsta fjärrvärmekulvertar
fram till Kungsbacka. Där ansluts ledningen till Statkrafts
fjärrvärmeverk.
Invånarna i Kungsbacka
kommer alltså att få överskottsvärme från massabruket.
Det blir ett av Västsveriges
största infrastrukturprojekt
med en byggtid på två år.
Dessutom är det inte helt lätt
att komma in och få leverera till
kommunernas fjärrvärmenät,
men nu är en del av isen bruten
genom avtalet med Statkraft.
I ett första skede handlar det
om leveranser från Värö motsvarande 135 GWh per år.
Uppgörelsen handlar också
om leveranser av biobränsle till
Statkrafts fjärrvärmeanläggningar i Sverige och el till Södras norska bruk
SÖDRA VINDKRAFT, som
att markägaren får 4 procent av
intäkterna från vindkraften.
– Det här är ett bra sätt att
finansiera vindkraftsbyggandet.
Statkraft är en stark aktör där
energi och vindkraft tillhör
kärnverksamheten, säger Gustav Tibblin, vd för Södra vind.
bolaget heter, har mötts av
stort intresse från föreningens
medlemmar.
I projektportföljen finns runt
300 vindkraft på medlemmarnas marker. Att bygga alla kostar kring 10 miljarder kronor.
Statkraft tar nu ansvaret för
finansieringen genom att gå in
som huvudägare i bolaget med
90 procent av aktierna.
Avtalen med medlemmarna
ligger fast, där kärnpunkten är
FRAMTIDA VINSTER från
vindkraftsbolaget
kommer
förstås huvudsakligen Statskraft till del. Föreningens egna
planerade vindkraftverk, runt
massabruken, ligger dock utanför uppgörelsen.
Egentligen hade södra ett tak
på ungefär 300 verk, men nu
kan det bli ännu fler.
– Statkraft har signalerat att
de gärna går vidare, vilket vi
”
Det här är
ett bra sätt
att finansiera vindkraftsbyggandet.
ska diskutera med dem, säger
Gustav Tibblin.
FÖR STATKRAFT är det här
fortsättningen på en målmedveten vindsatsning. För något
år sedan gjordes en liknande
överenskommelse med SCA
om vindkraft i Jämtland och
Västernorrland på 2,8 TWh
om året.
De 300 vindkraftverken som
nu är aktuella förväntas ge 1,6
TWh. Men innan elen kan levereras är det en lång omständlig tillståndsprocess att gå igenom, med många intressen att
ta hänsyn till. Därför tar det
över ett år innan det första
vindkraftverket börjar snurra
på medlemmarnas marker.
– Kanske någon gång nästa
vinter, gissar Gustav Tibblin.
FÖR KRÄVANDE ARBETE
UNDER TUFFA FÖRHÅLLANDEN
Är det viktigt för dig att vara effektiv och produktiv när
du arbetar med skogsröjning? För att uppnå bästa möjliga
resultat erbjuder vi nu vår nya, högpresterande Jonsered
FC 2255. Den är vår mest kraftfulla röjare någonsin!
Den kommer garanterat leva upp till dina förväntningar.
Jonsered FC 2255 är en mycket kraftfull röjare utvecklad för tuffa förhållanden.
Clean Power™ motorn ger råstyrka, snabb acceleration och låg bränsleförbrukning. Uppvärmda handtag gör arbetet smidigt under kalla och våta
pass (FC 2255 W). Kort riggrör och vinkelväxel som är vinklad 24 grader
förenklar riktad fällning i tät skog. 53,3 cm³, 2,8 kW/3,8 hk, 9,0 kg.
FC 2255
ND s G
JD KU
sN
TI Ö
JONSERED FC 2255 / FC 2255 W
Om du inte är nöjd med
arbetsresultatet kan du inom
7 dagar byta till en annnan
Jonsered maskin, eller få
pengarna tillbaka.
FC 2255 W
8.900:NU 9.500:NU
ord. pris: 9.900:-/10.500:Du hittar din närmaste återförsäljare på www.jonsered.se, eller ringer 0774-48 48 48.
Kampanjen gäller v. 39–44, eller så långt lagret räcker. Reservation för ev.tryckfel.
Angivna priser är rek. ca priser inkl. moms. Copyright © 2009 Jonsered. All rights reserved.
ARAN
SKOGSGÅRDEN
Gärna service på helgen
Utbo efterlyser rådgivning när familjen är vid skogsgården
På flera sätt tillhör Jenny
den nya tidens skogsägare, men det tog lite
tid att ta steget.
Aha-upplevelsen kom
efter en introduktionskurs
för skogsägare.
Text & foto: Pär Fornling
Ända sedan barnsben har gården i jämtländska Bräcke en
plats i hjärtat som en vacker
bild av eviga sommarlov och
många semesterresor.
– Det är vår plats på jorden.
Pappa växte upp på gården,
även om han flyttade förblev
den en fast punkt i livet, berättar Jenny Spets Wojarski.
– Han försökte tidigt få mig
intresserad av skogsbruket,
men för en tonåring är det inte
så jätteroligt. Även om jag alltid
tyckt om att vara där är det
skillnad på bärplockning och
skogsbruksplaner.
VÄNDNINGEN blev en
grundkurs för skogsbrukare
som skogsstyrelsen höll på
Ladvik, utanför Stockholm.
– Jag gick den tillsammans
med maken, Lukas. Vi fick
smakprov på allt från markberedning till skatterådgivning.
Det öppnade dörrarna till en
värld som vi nu tycker är riktigt
spännande.
Tanken med att gå kursen var
att förbereda ett tidigt generationsskifte. Så blev det inte riktigt, men när Jenny för fyra år
sedan ärvde den 250 hektar
stora gården var hon någorlunda förberedd på vad skogsägandet innebär.
SÅ OFTA TILLFÄLLE ges
packar familjen in sig i Nissanbilen och styr från Stockholm
mot Jämtland.
Bilvalet är självklart med
tanke på att Jenny är kommunikationschef på Nissan Sverige.
Det är ett händelserikt jobb,
med högt tempo.
– Därför tycker jag skogen är
så skön kontrast. När allt annat
går så fort blir det blir en sorts
terapi att få tänka i långa cykler
16
Jenny Spets Wojarski gillar fortfarande bärplockning men intresset har växt till att omfatta hela skogsbruket.
där det tar hundra år från planta till träd.
HON HAR engagerat sig i
Norrskogs utbo-råd för skogsägare i Stockholm.
Det ger ett nätverk av kunskap
och inblickar i en spännande
bransch.
– Tiden är knapp med små
barn och en hel del jobb, men
jag tycker det är roligt och bidrar
så mycket jag hinner med.
– Jag tror det är bra för hela
föreningen att engagera folk
som befinner sig i olika skeenden i livet. Och så är det i
många sammanhang. Oavsett
om det är en bolagsstyrelse eller ett skogsbruksområde vin-
ner alla på att blanda kön, ålder
och kompetens.
Nyckeln till skötseln av gården är kontakterna med inspektoren från Norrskog.
– Det är en bra rådgivare och
vi har ett utmärkt samarbete,
som bygger på att också jag
som skogsägare engagerar mig
och blir en bra beställare av
olika tjänster. Det blir mycket
mer givande om man inte bara
beställer plantor utan också diskuterar vilken sort som kan
vara bäst och hur arbetet bör
utföras.
– Eftersom vi, likt många
andra utbor, ofta åker till gården på helgerna vore det bra om
vi kunde träffa inspektoren
även om det är lördag eller söndag. Kanske kan det vara en
utbyggd service för framtiden.
Ett bra steg på samma tema är
att inspektorerna nu kommer
för träffar i Stockholm.
EFTER FLERA aktiva sä-
songer i skogen är det nu dags
att ta ett extra tag med byggnaderna.
– Det händer alltid någonting. Våra långsiktiga planer är
att området närmast huset ska
vara lite av en familjeskog, med
många naturvärden. Det är dit
vi går med barnen för bärplockning. Lite längre bort är ett
skifte med produktion för
hundra procent.
VI SKOGSÄGARE 5/09
8,4 m räckvidd!
/QNEERU@FMÕ/
/@KLRÕ/ÕÕRJNFRU@FMÕLDCÕÕLÕQ¥BJUHCCÕÕJFÕKXESJQ@ESÕUHCÕL@WÕQ¥BJUHCCÕDWJKÕFQHOÕNBGÕQNS@SNQÕÕGITKÕ&¤QÕ@SSÕDWSQ@
TSQTRS@ÕLDCÕDKÕDKKDQÕGXCQ@TKRDQUNÕ.!2Õ5@FMDMÕO¤ÕAHKCDMÕ¥QÕDWSQ@TSQTRS@CÕ/QHRDSÕF¥KKDQÕ/ÕHÕFQTMCTSE”Q@MCD
/QNEERU@FMÕ/
3KOGSVAGNARÖP¥ÖÖMÖÖTONÖTILLÖ
ÖMÖÖTON
/ÕÕLÕÕSNMÕ
/"3Ö"EGR¦NSATÖANTALÖ0Ö /ÕÕLÕÕSNMÕ /ÕÕLÕÕSNMÕ /ÕÕLÕÕSNMÕ /ÕÕLÕÕSNMÕ /Õ6#Õ /Õ6#Õ ÖMÖR¦CKVIDDÖÖTONSÖVAGNÖÖHJUL
Maskinkat
alogen: Vår/
sommar
-NQCE@QLÕoÕ2TQF@S@MÕoÕÕÕ-NQQJ”OHMF
3DKÕÕÕÕÕoÕ%@WÕÕÕ
$ONRSÕHMENMNQCE@QLRDÕoÕ(MSDQMDSÕVVVMNQCE@QLRD
KK@ÕOQHRDQÕQDJÕB@OQHRDQÕDWJKÕLNLR
MARKNAD
Holmens skog mer
värt än hela företaget
Trots uppskrivningar är skogsbolagen minst sagt försiktiga
i värderingarna av den egna
skogen, en jämförelse med
börsvärdet ger tankeväckande
resultat.
kampen om denna strategiska resurs
kommer att hårdna.
På senare år har värdet på skog stigit
betydligt mer än värdet på aktier och så
har faktiskt även varit fallet på längre
sikt, från 1950 och fram till nu, visar
exempelvis en utredning av skogsvetaren
och fastighetsmäklaren Tomas Lusth på
LRF Konsult.
S
HOLMEN OCH SCA är två av landets
tockholmsbörsen har när detta
skrivs stigit med nästan 40 procent
i år och några experter spår att
uppgången fortsätter. De mest
optimistiska tror till och med att årets
börsuppgång kan komma att överträffa
tidigare rekorduppgångar på 66 procent
från åren 1983 och 1999.
Inflödet av kapital till aktiemarknaden
väntas fortsätta under hösten och det
kommer att driva på kurserna, resonerar
de. I synnerhet som räntorna är rekordlåga och inte erbjuder någon avkastning
på banksparande och räntebärande
papper. Dessutom är det fortfarande
många som ännu inte har hoppat på
aktietåget men som vill kliva på,
poängterar de mer optimistiskt lagda
bedömarna.
SKOGSBOLAGEN SCA och Holmen
har inte hängt med i årets uppgång. Ett
skäl är att skogsbolagens halvårsbokslut
inte var någon munter läsning.
Rapporterna ingav ändå ett hopp att
bottnen nu är nådd och att niomånadersrapporterna kommer att se något bättre
ut. I SCA, som försöker tvätta bort skogsstämpeln och vill betraktas som ett
konsumentföretag, var det ett svagt
resultat i förpackningsrörelsen som
skrämde placerarna.
Såväl Holmen som SCA har, till
skillnad från exempelvis Stora Enso, valt
att behålla skogen. Det får betraktas som
en klok strategi då alla är överens om att
största skogsägare men deras skogsinnehav värderas inte fullt ut på aktiemarknaden. Holmen har ungefär 1 miljon
hektar skog med ett bokfört värde på 11
miljarder kronor. Det motsvarar ett
hektarpris på 11 000 kronor. Alla skogsintresserade vet att marknadsvärdet på
skog är betydligt högre än så.
Huvuddelen av Holmens skogar
ligger i norra Sverige där priserna är
24 300–28 500 kronor per hektar, enligt
Lantmäteriet.
Kubikmeterpriset är närmare 300
kronor i norra Sverige (det kan jämföras
med 353 kronor i medelpris för hela
Sverige och 431–443 kronor i södra
Sverige respektive Mälardalen), enligt
LRF Konsult.
Med hjälp av dessa siffror skulle
Holmens skog kunna värderas till 25–30
miljarder kronor vilket är betydligt mer
än vad hela Holmen värderas till på
börsen (cirka 17 miljarder kronor i mitten
av september 2009).
SCA är Europas största privata
skogsägare med en areal på 2,6 miljoner
hektar. Av den totala arealen brukas 2
miljoner hektar. I 2007 års bokslut skrev
SCA, i likhet med Holmen, upp värdet
på skogen i enlighet med nya internationella redovisningsregler.
använts vid den tidigare avkastningsvärderingen.
SCA gjorde en uppskrivning med 5,2
miljarder kronor till ett bokfört värde på
24 miljarder kronor. Det ger ett pris på
drygt 9 000 kronor per hektar. Det
förefaller vara en mycket försiktig
värdering, vilket SCA också skriver i
årsredovisningen, mot bakgrund av att
priserna på skogsmark nästan fördubblats
under de senaste fem åren. Om man
utgår från skogsbeståndet som är 200
miljoner skogskubikmeter (m3sk) och
multiplicerar antalet skogskubikmeter
med skogskubikpriserna enligt LRF:s
och Lantmäteriets statistik, hamnar man
på ett värde på närmare 60 miljarder
kronor. Det är nästan lika mycket som
vad hela SCA värderas till på börsen
(cirka 65 miljarder kronor).
KAN MAN då räkna på detta sätt? Nej,
egentligen inte. Och det gör ju placerarna
inte heller, väl medvetna om att det
handlar om olika marknader. Skulle SCA
och Holmen försöka sälja all skog skulle
priserna sjunka eftersom det inte finns
köpare till så stora arealer. Å andra sidan
går det att – till skillnad från fabriker –
sälja skog i mindre delar. Det har
Sveriges största skogsägare, Sveaskog,
gjort. Till marknadsmässiga priser.
Den största fördelen med egen skog för
skogsindustribolagen ligger framför allt i
en säker tillgång till råvara – väl så
viktigt i takt med att konkurrensen om
virket hårdnar – och att skogen kan
belånas om bolagen
behöver pengar för
investeringar i industrin.
MOTIVERINGEN till uppskrivningen
var att virkespriserna långsiktigt kommer
att ligga på en högre nivå än vad som
Christer Hedberg,
medarbetare i
Skogsland
christer.hedberg@lrfmedia.lrf.se
Svartlut från massabruk blir biodiesel
Nästa sommar räknar Chemrec i Piteå med att börja leverera biodiesel (BioDME) från
fabriken i Piteå.
Råvaran i form av svartlut
kommer från det näraliggande
massabruket, Smurfit Kappa.
Produktionen beräknas bli
18
fyra ton om dagen. Volvo, som
är en av delägarna i projektet,
kommer att köra 14 lastbilar på
det nya bränslet.
Går det som planerat är nästa
steg att bygga en fullskalig anläggning med svartlut från massabruken som råvara. Globalt
räknat Chemrec med att svartluten räcker till att ersätta 30
miljoner kubikmeter diesel.
– I framtiden kan upp till hälften av alla tunga vägtransporter
i Sverige komma drivas med
Bio-DME, säger Chemrecs vice
vd Jonas Rudberg.
Kungen
tar första
spadtaget
till fabriken.
VI SKOGSÄGARE 5/09
Stora Enso fortsätter
bantningen i Finland
Stora Enso forsätter att dra ner
verksamheten i Finland. För
någon månad sedan beslöt bolaget att stänga två finska bruk
och ett sågverk (Sunila massabruk, Varkaus finpappersbruk
och Tolkkinen sågverk). Dessutom begränsas produktionen
vid flera andra enheter.
Förra året lade Stora Enso
ned massabruket i Norrsundet
i Gästrikland, annars har de
svenska enheterna klarat sig
relativt helskinnade genom krisen.
Holmens jättesåg
klar om drygt ett år
Bygget att Holmens stora såg i
Braviken fortsätter som planerat. Första spadtaget togs tidigt
i höstas och enligt planerna
ska den vara i drift vid årsskiftet 2010/2011. Det är en investering kring en miljard kronor
och sågen får en årlig kapacitet
på 750 000 kubikmeter.
Bra massamarknad
I flera omgångar har Södra höjt
massapriset, senast den 1 oktober. Priset på blekt barrsulfatmassa ökade då med 30 dollar
per ton till 760 dollar. Priset på
lövsulfatmassa med 50 dollar
per ton till 650 dollar.
– Vi har låga lager och den
internationella lagerstatistiken
avspeglar motsvarande situation för hela världsmarknaden
för massa. Samtidigt fortsätter
efterfrågan från Asien att vara
stark, säger Ulf Edman, vd för
Södra Cell International.
Första FSC-lasten
I mitten av september gick de
första leveranserna av FSCcertifierade trävaror från Södra
Timber till holländska kunder.
– I vissa länder är FSC ett
starkt önskemål i offentliga
upphandlingar, vilket innebär
att våra kunder upplever det
som ett krav för att få leverera
trävaror, säger Andreas Jonasson , marknadschef på Södra
Timber.
Medlemmarna i Södra har
möjlighet att certifiera sig både
enligt PEFC och FSC.
Målet är att under 2010 dubbelcertifiera två tredjedelar av
den nuvarande PEFC-arealen.
VI SKOGSÄGARE 5/09
150
140
Transporter
Priset för avverkning,
transporter och skogsvård
Kurvorna visar den procentuella
utvecklingen utifrån 1996 som basår.
Den röda streckade kurvan är
konsumentprisindex vilket visar
inflationen.
Källa: Skogforsk
150
140
130
130
Virkespriser
120
110
120
KPI
110
KPI
Skogsvård
Skogsbrukskostnad
100
100
90
90
Gallring
Föryngringsavverkning
80
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
80
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Kostnaden för
skogsbruk stiger
Under ett par år har
kostnaderna i skogsbruket skjutit i höjden.
Den negativa
utvecklingen fortsatte
under förra året.
Av Pär Fornling
Om man ser flera årtionden
tillbaka har virkespriserna inte
hängt med inflationen.
Nettot från avverkningarna
har ändå räddats genom att virkestätare bestånd, grövre dimensioner och inte minst ny
effektivare teknik.
MEN FÖR ett par år sedan inträffade ett trendbrott med ökande kostnader i skogsbruket.
Gallring, avverkning och
inte minst transporter har blivit
dyrare.
– En anledning är bränslekostnaderna som ökat 30–40
procent. Förra året var dessutom högkonjunktur, vilket driver upp kostnaderna, säger
Torbjörn Brunberg på Skogforsk, som följer skogsbrukets
kostnader.
Han konstaterar att det behövs
fortsatt teknikutveckling och
vardagsrationaliseringar för att
hålla kostnaderna stången.
Att kostnaderna är högre i
norra Sverige beror på att träden är klenare, 0,22 kubikmeter jämfört med 0,39 i södra
Sverige.
GRUNDEN TILL det hela är
en enkät till föreningar, bolag
och andra aktörer.
Kostnaderna jämförs med
konsumentprisindex.
Även om det blivit dyrare att
avverka och gallra har det ur
skogsägarens synvinkel vägts
upp av virkespriserna som i det
här kortare perspektivet tagit
ett kliv uppåt och hunnit ifatt
inflationen.
Det handlar förstås om medelvärden, med en hel del variationer mellan högsta och lägsta
kostnader.
Drivningskostnaden (avverkning och transport till bilvägen)
år 2007 var 84 kronor per kubikmeter i norra Sverige och 77
kronor i Södra Sverige.
År 2008 hade kostnaderna
ökat till de här nivåerna:
Avverkning
Skotning
Omkostnad
Summa
Söder
41
35
6
82
Norr
49
36
9
94
DÅ DET GÄLLER plante-
ringar är det tvärtom. Det är
dyrare i södra Sverige, inte
minst genom ökade konkurrens med gräset och hotet från
snytbaggar.
Kostnaderna för skogsvård
fördelar sig så här i kronor per
hektar:
Markberedning
Plantering
Röjning
Gödsling
Söder
1 800
6 020
2 420
3 000
Norr
1 560
3 910
2 250
2 950
Om man bara tittar på Götaland blir kostnaderna ännu högre. Där kostar markberedning
upp till 2 460 kronor och plantering upp till drygt 12 000
kronor per hektar.
Gallringskostnaderna är nästan desamma över hela landet:
Avverkning
Skotning
Omkostnad
Summa
Söder
97
54
10
161
Norr
98
54
10
162
Nya chefer och affärsområden för Setra
Setra har organiserat om verksamheten. Vd Börje Bengtsson
motiverar det med kortare beslutsvägar och tydligare affärsfokus, hela vägen från råvara
till färdig produkt.
Alla cheferna har rekryterats
internt.
r Affärschef förädlat och mark- r Trävaror
nadsdirektör är Mats Ekström.
r Förädlat Mitt, Johan Johannesson.
r Förädlat Nord, Anders Olofsson.
r Trävaror Gran, Per Fredrikson.
Furu, Jerker Nyström.
r Råvara, Tor Marntell.
Setras verksamhet inom träbyggnation och industriella
byggsystem koncentreras till
det delägda dotterbolaget Plusshus.
19
MILJÖ
Chans för skogen på
avgörande klimatmöte
Kanske bör vi titta på hur ett kolsnålare skogsbruk kan bedrivas?
Tanken väcks av statsministerns högra hand i
klimatfrågor. Han tror på en ökad betydelse
Av Pär Fornling
för skogen i förhandlingarna.
Den 19 december i Köpenhamn kan på många sätt bli en
historisk dag för skogsbruket.
Enligt tidtabellen avslutas då
ett nästan två veckor långt
klimatmöte. Då ska hela världen enas om hur man går vidare efter uppgörelsen i Kyoto,
som sträcker sig till 2012.
Den gången handlade det enbart om att dra ner utsläppen av
kol och andra defensiva åtgärder. Även om det är huvudnumret också i Köpenhamn är skogen på väg in i förhandlingarna
som ett offensivt medel i kampen mot klimatförändringar.
UTÖVER TRÄVAROR, mas-
sa, papper och alla andra produkter erbjuder skogen också
rekreation, fritid och biologisk
mångfald.
Nu är det alltså dags för ytterligare en dimension: Skogen
som producent av klimatnytta.
Det är ingen nyhet, men allt
talar för att det blir ett sorts officiellt erkännande vid klimatmötet i Köpenhamn.
Genom avtalet blir skogen en
klimatfaktor att räkna med.
RESULTATEN kan man bara
spekulera om:
Handel med kolsänkor.
(På något sätt kan man få betalt för ökade virkesförråd som
binder mer kol).
Exportmöjligheter både
för bioenergi och bioenergiteknik.
Nygamla skogsbruksmetoder där produktion och kolbindning står i fokus.
Exportmöjligheter av
svensk kunskap för att hålla
koll på skogens tillväxt och utveckling.
DET ÄR NÅGRA av de saker
statsministerns klimatrådgivare, Lars-Erik Liljelund, nämner i ett samtal inför mötet i
Köpenhamn.
Samtidigt konstaterar han att
allt inte kommer på en gång
och tonar ner förväntningarna
på ett färdigt avtal under de
dagar som står till förfogande i
Köpenhamn.
Tidigare var Lars-Erik Liljelund generaldirektör för Naturvårdsverket och nu är han
”
Det finns
forskare
som tror på en total
katastrof. Jag tror
inte det.
Lars-Erik Liljelund, 62 år, håller en orolig koll
på termometern. Han är en i nätverket kring
världens ledare vilka arbetar intensivt inför mötet
i Köpenhamn.
20
VI SKOGSÄGARE 5/09
nyckelspelare i matchen om
klimatet.
Vad är din roll egentligen?
– Statsministern är intresserad av de här frågorna och insåg att de skulle få en betydande roll under vårt ordförandeskap i EU. Därför fick jag
förfrågan om att bli hans rådgivare i klimatfrågor för drygt
ett år sedan.
Hanteras inte det av miljödepartementet ?
– Jodå. De har huvudansvaret för förhandlingarna, men
nästan alla statschefer har någon form av klimatrådgivare i
sin närhet. Vi är ett nätverk som
träffar varandra regelbundet.
Känner du dig säker på att
det finns ett samband mellan
varmare klimat och kolutsläpp?
– När ett par tusen forskare i
världen kommer till den slutsatsen känns det vederhäftigt.
En annan viktig aspekt för att
vidta åtgärder är att det är djupt
ohållbart att under några få
generationer ta upp och göra
slut på en resurs det tagit årmiljoner att bygga upp.
Går vi mot stora naturkatastrofer som hotar mänskligheten?
– Det finns forskare som tror
på en total katastrof. Jag tror
inte det. Men tyvärr finns det
en hel del som tyder på att det
blir svårt att stabilisera temperaturhöjningen till maximalt
två grader.
Blir det ett avtal i Köpenhamn?
– I Kyoto var allt fokus på
utsläppsbegränsningar. Den här
förhandlingen är mycket mer
komplex. Vi ska ha system för
finansiering, hinder mot avskogning och många andra saker. Principerna för tekniken
om hur det ska fungera måste
vi komma överens om i Köpenhamn. Att lösa dem i detalj
kommer att ta längre tid.
Hur många sitter runt förhandlingsbordet?
– Det är inte bord längre utan
teatrar där 190 länder sitter
uppradade. Sedan finns det
olika grupperingar, där vår
tunga roll är att koordinera EUländerna. Men alla medlemsländerna måste ändå vara på
plats för att acceptera en uppgörelse.
Vad är det viktigaste ni ska
komma överens om?
– Ett mål för utsläppsreduktioner, anpassningsåtgärder och
hur det ska finansieras.
Varje land tar väl sina kostnader...
– Det är upp till varje land att
besluta hur målen ska nås. Men
det finns enighet om att de utvecklade länderna bär största
skulden till dagens utsläpp. De
har ett ansvar att föra över teknologi och resurser för att de
mindre utvecklade länderna
ska klara ekonomisk tillväxt
utan ökande utsläpp.
På vilket sätt involveras skogen?
– Den har två dimensioner. Dels som kolsänka. Då handlar
det om att hitta system för att beräkna
hur mycket kol skogen binder. Dels genom att förhindra
avskogning, som leder till betydande
utsläpp.
VI SKOGSÄGARE 5/09
N Ny miljardmarknad
Oavsett vad som händer
i Köpenhamn är Lars-Erik
Liljelund övertygad om att vi
får se en monumental
omställning av energisystemen.
– Det innebär en marknad
värd tusentals miljarder,
vilket kineserna insett
och ligger långt framme
i utvecklandet av vindkraft
och solceller, säger Lars-Erik Liljelund som ingår i en exklusiv grupp
klimatrådgivare till den kinesiska regeringen.
Hur stoppas avskogningen?
– Det finns ett program som
heter Redd, där framför allt
Norge gått in med flera miljarder kronor för att mota avskogning.
Hur beräknas sänkorna?
– Det är en fråga för förhandlingarna. Från Sveriges sida
vill vi utgå om hur virkesförrådet växer år för år. Men det
finns önskemål inom EU att
i stället utgå från 1990 som ett
basår. Det skulle missgynna
oss, men gynna de som då
hade lite skog och därefter började stora återbeskogningsprogram.
I vilken grad vägs sänkorna
in, kan man välja att behålla
utsläppen och i stället odla
mer skog?
– Också det ska vi förhandla
om. Sänkan kommer att räknas
med till viss del, men inte fullt
ut. Det hela kompliceras av kravet på bra beräkningar. För Sverige som har generalkoll på hur
skogen växer är det lättare. I ett
land som Indien med mycket
illegala avverkningar är det
värre. Här kan Sverige och
andra länder bidra med ”forest
management” (skoglig kunskap).
Nu är det tydligen annorlunda...
– Ja, de här frågorna kommer
in under det som handlar om
markanvändning. Inte minst
Ryssland har väckt frågan. Men
även om landet har mycket skog
vill man nog ändå se en real
minskning av utsläppen.
Blir det handel med kolsänkor?
– Vi har redan koldioxidneutralisering där man kan köpa
skogsplantering för att motsvara
det egna bilåkandet, eller något
liknande. Jag tror också vi får
ett mer formellt, ordnat system
av handel med sänkor, parallellt med handeln av utsläppsrätter.
Kan man tänka sig det på
gårdsnivå?
– På något sätt ska ju signalen nå brukaren, men det är nog
svårt att tänka sig på sådan
mikronivå. Det finns många
frågetecken och det är något
som ligger längre fram än Köpenhamnsmötet.
Hur kan skogsbruket anpassa sig till det här?
– Jag har lanserat tanken på
ett kolsnålt skogsbruk. Vi har
ju modeller för den biologiska
mångfalden, då borde man
kunna ha en brukningsmodell
som minimerar utsläppen av
kol från skogsbruket.
Är nyckelländerna USA och
Kina med på tåget?
– USA fick inte igenom Kyoto-avtalet i senaten och hade
ingen nationell lagstiftning på
plats för att motverka utsläpp.
Det har man nu. Efter Kyoto
har Kina gått om USA som
världens störst utsläppsland och
mitt intryck är att kineserna tar
frågan på största allvar. Ett
värre problem är kanske Indien.
Där finns en oro för att det ska
bli en hämsko på deras ekonomiska utveckling.
I Kyoto fanns skogen bara
med marginellt och knappt
alls för Sverige, varför?
– EU:s synsätt då var att vi
skulle koncentrera oss på att
reducera utsläppen med åtta
procent fram till 2012.
Har de inte rätt i den oron?
– Det behöver inte finnas något direkt koppling mellan ekonomiskt tillväxt och högre utsläpp. I Sverige lyckades vi
bryta det sambandet efter oljekrisen på 70-talet.
21
NÄRINGSPOLITIK
Osäkerhet kostade
minst 100 000 kronor
Myndigheternas handläggning av reservat och
nyckelbiotoper är kantad av frågetecken.
Osäkerheten drev bröderna Emilsson att göra
en gallring som egentligen var olönsam.
Av Pär Fornling
Vi är i Norrtälje, som skrivit in
sig i historieboken om nyckelbiotoper. Här är mer än vart tionde hektar en nyckelbiotop
eller ett område med höga naturvärden.
För skogsägaren kan det ibland kännas som ett lotteri när
han eller hon lämnar in en avverkningsanmälan.
Nyckelbiotopen kan växa till
ett reservat och områden med
naturvärden kan klassas upp
till nyckelbiotoper.
– Som markägare känner jag
mig väldigt osäker över vad
som gäller, konstaterar Ulf
Emilsson.
Tillsammans med tvillingbrodern Björn driver han en
skogsgård på 270 hektar.
De växlar mellan potatisodling på sommaren och aktivt
skogsarbete på vintern.
För två år sedan gjorde de en
större gallring som egentligen
borde varit en slutavverkning. På
så sätt gick de medvetet miste
om 100 000–150 000 kronor.
FÖRKLARINGEN finns hos
grannen, Leif Eriksson.
Likt nästan alla andra markägare i Norrtälje har han många
höga naturvärden i sin skog.
Helt enligt den gröna skogsbruksplanen utelämnade Leif
Eriksson därför 4 av 14 hektar
till naturvård när han gjorde
en anmälan om avverkning.
Det hela slutade med att allt
blev ett reservat.
– Att man vill skydda värdekärnan kan jag förstå, den var
ju heller aldrig tanken att avverka. Men de andra 11 hektaren är i stort sett vanlig produktionsskog. Att den kom med
tycks närmast bero på en arealjakt från myndigheterna, säger
Mårten Mattsson.
Han är inspektor på Mellanskog och har hjälpt Leif att hantera ärendet.
Resultatet blev att den tänkta
avverkningen blir ett reservat
och Leif får ersättningsmark en
bit därifrån.
– Det är i och för sig bra, men
det har varit en jobbig tid. Och
det är inte samma skog som
pappa lämnade till mig, konstaterar Leif Eriksson.
ÅTER TILL bröderna Emils-
son. Genom att gallra skogen
behövde de inte lämna in någon anmälan och riskerade
därmed ingen inblandning av
myndigheterna.
– Vad som då hade hänt är
förstås omöjligt att veta säkert.
Vår naturvårdsbedömning är
att här inte fanns några högre
naturvärden. Därmed borde det
inte ha varit några problem. Det
var i stället rädslan som avgjorde att det blev gallring
Ulf Emilsson diskuterar problemen
med Mellanskogs vd Lars Gabrielsson.
i stället för avverkning, vilket
vore det naturliga.
– Det är olyckligt med osäkerheten och bröderna är långt
ifrån ensamma om att agera på
det här sättet, säger Mårten
Mattsson.
Han poängterar att det absolut inte handlar om några miljöbusar, tvärtom.
– Det här är en av mönstergårdarna i Kraftsamling skog.
Det är duktiga och engagerade
skogsägare som gjort egna, frivilliga avsättningar till naturvård och har låtit miljöcertifiera fastigheten.
Och Ulf ångrar sig inte.
– Med tanke på osäkerheten
känns det helt rätt. Vi såg vad
grannen har gått igenom och
det var inte roligt.
GÅRDARNA visades upp vid
föreningen Skogens höstexkursion med flera av landets
skogliga makthavare på plats.
Däribland Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman.
Hon tycker det är fel att
skogsägare ska behöva känna
så stor osäkerhet.
– Det är inte vanligt, men
ändå en signal på hur det kan
bli. Då får vi diskutera hur det
kan undvikas. Vi har vår del i
det hela, skogsägarföreningen
en del och certifieringssystemet
sin del. Det är ett förtroendegap
som det är jätteviktigt att komma tillrätta med. Det är en sådan fråga vi bör ta upp i ett
sektorsråd, tillsammans med
näringen (se sidan 38).
Skogsägare i Jokkmokk less på all skyddad skog
I Jokkmokks kommun är över 80 procent av skogsmarken skyddad och stämningen bitter bland de
många enskilda skogsägarna.
Av Lars Pekka
Kritiken manifesterades tidigare i höst vid ett möte i Vuollerim, några mil från Jokkmokk.
22
Mötet, som arrangerades av
LRF och Norra skogsägarna
antog ett uttalande med beto-
ning på äganderätten: ”Alla
avsättningar av skogsmark till
reservat mot markägarens vilja
måste stoppas omedelbart i
Norrbotten. De är övergrepp
på den enskilda äganderätten.
En sjättedel av den produktiva
skogsmarken i Norrbotten är
redan avsatt och någon gång
måste det räcka.”
– Avsättningarna till naturvård styrs inte av vetenskap
Fortsättning sid 24
VI SKOGSÄGARE 5/09
KRAV PÅ OBEROENDE
GRANSKNING.
I debatten under exkursionen
föreslog Jan-Åke Lundén,
LRF Skogsägarna, att en
oberoende person ska
bedöma en omprövning av
nyckelbiotoperna.
– Inventeringen av nyckelbitoper gick hastigt och en del
finns anledning att ompröva.
Från Skogsstyrelsen har
det funnits en ovilja till
omprövningar och det kan
uppenbarligen vara ett problem
att pröva arbetet som en
kollega gjort. Därför vore det
bra med någon utomstående
part, framhåller han.
Mårten Mattson,
Mellanskogs
inspektör i
Norrtälje.
Nyckelbiotop ger
ofta avverkningsförbud
I PRAKTIKEN är en nyckelbiotop oftast lik-
Hela Leif Erikssons planerade
avverkning fick
blåsas av. Allt
förvandlades till
reservat.
”
Vi såg vad grannen
har gått igenom
och det var inte roligt.
FÖREBYGG
SKADOR
SKYDDA
SKOGSPLANTOR!
!"!
#
Skogsmaskiner
Traktorer
Lastbilar
tydigt med avverkningsförbud.
Frågan ställs på sin spets när Skogsstyrelsen får
en avverkningsanmälan. Myndigheterna har då
möjlighet att göra en överenskommelse med markägaren om att skydda området. Men även om det
inte finns pengar till en uppgörelse har virkesköparna förbundit sig via certifieringen att inte ta
emot virke från nyckelbiotoper.
Det finns dock möjlighet till undantag enligt
PEFC-reglerna. Det är en ganska komplicerad
och ingående prövning. Hittills har det bara
gjorts två sådana avverkningar och två till är på
gång.
ATV
Våra produkter:
- Versus Extra
Lämplig för lövplantor
- HaTe 2
Kan sprutas i blöt väderlek
- Gyllebo Plantskydd
Väl beprövad och godkänd i ett tiotal
länder.
lite
ReklamBolaget, Vetlanda 0707
Sucrusan är ett vildsvinsfoder med mycket
sur eftersmak.
3-4 foderpellets/m2 gör vallarna etc grisfria!
lite
lite
590 93 Gunnebo
Tel 0490-890 00
www.gunneboindustries.com
VI SKOGSÄGARE 5/09
SKYDDA VALLAR,
GRÖNYTOR MM!
Plantskydd AB, Torsjö 444, 260 70 Ljungbyhed
Tel:0435-441040 gyllebo.plantskydd@telia.com
www.gylleboplantskydd.com
23
Fortsättning:
NÄRINGSPOLITIK
Skogsägare
i Jokkmokk...
ENIGA. Lars
U Granberg
(S), Nils-Olov
Lindfors LRFordförande,
och Stefan
Tornberg (C).
utan via massmedia och opinionsbildning, sa Nils-Olov Lindfors, ordförande för LRF Norrbotten.
– Dagens skogsägare har ett
sämre rättsläge än våra förfäder hade för 275 år sedan när
jordabalken skrevs.
Länsstyrelsen avstod från att
närvara, men riksdagsmännen
Lars U Granberg, Piteå (S) och
Stefan Tornberg, Luleå (C) var
på plats och ställde sig bakom
uttalandet.
EN AV DE drabbade är Curt
Lennart Stenman från Jokkmokk.
– Flera generationer i min
familj har vårdat skogen i 160
år. Nu säger länsstyrelsen att
skogen fått så höga naturvärden
att staten måste ta över skogen.
Det är inte konstigt att Jokkmokk tynar bort, sa han.
24
Jubel över stoppade
reservat i Västerbotten
I ett historiskt beslut har länsstyrelsen
i Västerbotten backat från planerna på två
Av Pär Fornling
reservat.
Markägarna drog en djup suck
av lättnad när glädjebeskedet
kom.
– Jag har nog aldrig varit i
sjunde himmeln, men nu är jag
bra nära, sade Siv Gustavsson
till Västerbottenskuriren.
Hon har haft många sömnlösa nätter sedan länsstyrelsen
beslöt om ett interimistiskt
reservat i Torrböle och Nybråne.
Siv är en av flera drabbade
markägare som kämpat för att
avstyra planerna.
ETT INTERIMISTISKT reservat innebär att länsstyrelsen lägger en död hand över
marken och därefter har fem
år på sig att fullfölja reservatplanerna.
Det tillhör ovanligheterna
att myndigheterna backar.
I det nu aktuella fallet heter
det att området har mycket
höga skyddsvärden, men att
fullfölja reservatplanerna
skulle medföra ”alltför stor
skada för berörda markägare”.
Motivet är alltså hänsyn till
skogsägarna.
– Vi gläds med markägarna
som nu äntligen äger rätten att
bruka sin egen skog. Detta är
helt klart ett trendbrott där
länsstyrelsen visar att man kan
samverka med skogsnäringen
och markägarna, säger Norras
skogschef Nils Broman.
FÖRENINGEN HAR agerat
för markägarna och hållit flera markägarmöten.
Nils Broman ger en hel del
Nils Broman, skogschef Norra
Skogsägarna.
beröm åt länsstyrelsen i Västerbotten.
– Tidigare har vi kritiserat
dem för att inte föra en dialog
och lyssna på markägarna. Nu
har det blivit mycket bättre.
Länsstyrelsen är ofta med på
skogskvällar och jag tycker
det finns en ambition att hantera de här frågorna på ett
bättre sätt, vilket det aktuella
beslutet visar, säger Nils Broman.
VI SKOGSÄGARE 5/09
SKOGSSKÖTSEL
Riggröret
är delbart
och svärdet
kan enkelt
placeras i ett
skruvstäd för
bra filning.
– Den
vanliga röjsågen är en
ergonomisk
katastrof,
säger BengtÅke Alriksson. Han
trivs bättre
med att bära
motorn som
en ryggsäck.
Röj bättre med motorn
En kedjedriven röjsåg öppnar för nya
möjligheter att vårda ungskogen. Dessutom
vittnar testförarna om att ergonomin är
mycket bättre, man blir mindre trött och sliten.
Text & foto: Pär Fornling
Kärt barn har många namn.
Den kallas mittröjare, kedjeröjare och toppröjare. Modellbeteckningen är 535FBx.
Under hösten släpper Husqvarna ett 100-tal exemplar och
efter nyår blir den mer tillgänglig på marknaden.
Priset är kring 8 000 kronor,
vilket är ungefär vad en vanlig
professionell röjsåg kostar.
De stora skillnaderna mot
26
konventionell teknik är att motorn hänger på ryggen och att
klingan ersatts av en kedja.
Med den vanliga röjsågen är
rörligheten begränsad, klingan
sitter fast i riggröret och träden
kapas längs marken i takt med
att föraren går framåt.
Mittröjaren är rörligare, man
kan sträcka sig fram för att nå
en stam, vrida på sågen och
kapa på höjden. Det är bra för
att ta bort sprötkvistar och på
andra sätt fixa till träden som
ska vara kvar.
Stammarna kapas högt upp.
Det kan bli problem för framkomligheten i terrängen tills de
ruttnar bort. Men det kan också
vara en fördel (se artikel här
bredvid om viltbete). Ett annat
plus är att man undviker att
såga i sten.
skruvstädet där hemma för perfekt filning, som håller sågen
skarp under ett par dagars hårt
arbete, säger Bengt-Åke Alriksson.
Han är röjningsproffs och har
varit testpilot för röjsågen under utvecklingsarbetet.
– Nu håller jag på att utveckla arbetsmetodiken. Det finns
enorma potentialer att sänka de
totala röjningskostnaderna.
EN SKILLNAD gentemot ti-
digare prototyper är att riggröret nu är delbart.
– Därmed blir sågen lättare
att transportera och längden på
riggen kan anpassas efter föraren. En annan fördel är att såghuvudet enkelt kan placeras i
PRESTATIONEN ökar, om
det inte handlar om tät röjning,
där det bara är att svepa ner en
mängd klena stammar. Då är
klingan effektiv.
Men framför allt ser BengtÅke möjligheter med så kallad
VI SKOGSÄGARE 5/09
Älgen föredrar...
FRAMFÖR
Tall
Vårtbjörk
Betade träd
Träd på goda marker
Toppar på äldre träd
Toppar med stora årsskott
Björk
Glasbjörk
Obetade
Träd på dåliga marker
Toppar på yngre
Träd med små årsskott
Lämna kvar
älgens favoriter
Toppröjning kan
vara en metod för att
minska betesskadorna.
Det handlar om att
”servera” lovligt foder
Av Pierre Kjellin
till älgen.
Går det att få bukt med älgskadorna utan att bli kvitt älgen?
Att spara favoritfödan och röja
vid rätt tidpunkt kan vara två
framkomliga vägar i stället för
att byta tall mot gran.
FÖRRA ÅRET presenterade
på ryggen
brunnsröjning som går ut på att
man röjer rent en cirkel, eller
brunn, runt granen eller tallen.
– Med den gamla endimensionella röjsågen fungerade det
dåligt. Här kan jag arbeta i två
dimensioner och tar bort kvistar på björkarna.
– Dessutom kan jag bättra på
kvaliteten genom att ta bort dubbeltoppar och sprötkvistar upp
till tre meters höjd. De skulle
annars predestinerat rotstocken
från granen eller tallen till massaved, säger Bengt-Åke.
I ett tätt bestånd räknar han
med att hinna brunnsröja två
hektar om dagen under normala arbetsdagar.
VI SKOGSÄGARE 5/09
Skogforsk och lantbruksuniversitetet en studie som visade
att toppröjning – att enbart kapa topparna på de träd som ska
tas bort vid röjning – både danade de kvarstående träden
(huvudstammarna) och fick
älgarna att lämna dem ifred.
De tallar som toppades, det
vill säga kapades ungefär på
mitten, sköt många nya skott
under kapstället, skott som älgarna tycks välja framför huvudstammarna.
– Man tror att dessa skott är
lättare att beta, har något bättre
näringsinnehåll och kanske
mindre av de ämnen som träden producerar för att skydda
sig mot betning, förklarar DaN Så toppröjer du...
Träden kapas en bit upp, är man
ute i god tid hinner de försvinna
innan det är dags för gallring,
annars kan det bli problem om
det är grövre träd.
Träd som lämpar sig för
toppröjning är tall och björk.
Även ek, asp, ask och sälg
tål toppröjning bra, men
eftersom dessa trädslag är
jämförelsevis sällsynta i den
svenska skogen bör man ofta
undvika att toppröja dem.
50 procent av stammen ska
lämnas, men på tallen måste
det finnas några grenvarv
med friska grenar.
Ingen rolig matgäst i planteringen.
niel Ligné som var med och
arbetade med studien på lantbruksuniversitetet.
Studien visade också tydligt
att betesskadorna i de toppröjda
planteringarna halverades under de två första säsongerna
jämfört med i konventionellt
röjda planteringar.
TOPPRÖJNING lämnar å
andra sidan massor av höga
stubbar kvar i beståndet som
är i vägen när man ska in och
gallra.
Men stubbarna ska hinna
självdö tills det är dags att gallra, menar Daniel Ligné. För att
vara säker på att de kapade
stammarna hinner dö innan
gallring kan man kapa dem
längre ned än på mitten.
ETT RÅD SOM jägaren och
författaren Rolf Svensson ger
är att inte röja tallskogen vid
för tidig ålder.
En förstaröjning kan gott och
väl vänta tills tallarna är åtminstone 4 meter höga, ett råd
som också ges av SkogsstyrelFortsättning sid 28
27
Foto:
Jan Henricson
Fortsättning:
Lämna kvar
älgens...
sen i en handbok för skogsbrukare från 1996. Att förstagångsröja en tallskog tidigare, till
exempel redan vid 1,5–2 meters
höjd, är som att bjuda in älgarna till dukat bord, förklarar
Rolf Svensson.
FÖRSÖK OCKSÅ ATT inte
röja bort lövet på våren, påpekar Rolf Svensson och nämner
en naturvårdsröjning han besökte, där man friställde ekar
för att de skulle få utveckla
grovgreniga kronor.
– Men de gjorde ett fel; För
att friställa dessa ekar så fällde
Tanken är att servera älgen
attraktiva alternativ till tall- eller
granplantorna. Foto: Pär Fornling
de mycket asp och de gjorde det
i mitten på april.
– Hade de gjort den åtgärden
i oktober så hade älgen haft
enormt mycket mer foder att
äta. På vårkanten, i april, vill
älgar och rådjur och hjortar
nämligen mycket hellre äta det
löv som spirar.
Skogsbilvägarna erbjuder
också bra mark för viltbete,
påpekar Rolf Svensson.
– Utmed skogsbilvägarnas
dikesrenar finns ofta lövinslag
av björk, vide, asp, rönn och
tallar, som ofta betas hårt under
vinterhalvåret. Här finns stora
möjligheter att skapa ett större
foderutbud genom uthuggning
längs med vägen där även toppröjning kan förekomma.
– Förutom att man producerar viltfoder utmed vägrenarna
når solljus och vinden vägen
och får den att fortare torka upp
på våren, säger Rolf Svensson.
.XJOZZZKYZGSKTZKZORRKTMq\GLXRO\KZ
1GPGM\ORRNG
HXUYIN_XKT
USGZZYQXO\G
ZKYZGSKTZK
Att skriva testamente är att uttrycka din
vilja för framtiden. En personlig önskan
som lever vidare efter din bortgång. Det är
också en trygghet för närstpående att känna
till och kunna respektera hur du själv vill att
dina ägodelar och ekonomiska tillgångar ska
fördelas.
Beställ vår broschyr om hur du skriver
testamente och vilka regler som gäller. Läs
också hur du gör när du vill ge delar av dina
tillgångar till välgörande ändamål. Ett sätt
att rädda liv i kommande generationer är att
stödja forskningen om cancer - en av vår tids
största folksjukdomar.
;KYZGS
KTM KTZK
q\GL
XRO\KZ
Namn
Adress
Postnr
SKOGSSKÖTSEL
Rolf Svensson
funderar
över röjning
och betesskador.
Postadress
Posta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR på
kuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställa
broschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se eller
genom att skicka e-post till info@cancerfonden.se
VS
28
VI SKOGSÄGARE 5/09
NYHETER
Älgskadorna rusar
i höjden i Norrbotten
Betesskadorna från älg ökar
dramatiskt i Norrbotten. Skogsstyrelsen har målet att skogsskadorna ska ligga under två
procent på antalet tallstammar,
men i delar av länet är skadorna
ända upp till 13 procent.
Det visar resultaten från älgbetesinventeringen Äbin.
– För att minska problemen
bör jägarna skjuta färre tjurar
och mer kalv, säger Heine Krekula, Skogsstyrelsen, till Piteåtidningen.
Många vill bli
jägmästare igen
För några år sedan hade lantbruksuniversitetet svårt att fylla platserna på jägmästarutbildningen. Nu är det helt
annorlunda. I år fanns det 379
sökande, vilket kan jämföras
med fjolårets 297. Av dessa var
det plats att anta 92 stycken.
Frånsett bristen på svampskogar trivs Satu Lantiainen bra i Bryssel.
Finland tappar mark
Pappersindustrin i Finland
fortsätter att tappa mark. Enligt papernet.se har produktionen av papper och kartong i
Finland minskat med hela 29,2
procent under första kvartalet
i år. Motsvarande siffra i Sverige är -12,2 procent.
Produktionen av obestrukna
papperskvaliteter har minskat
med 33 procent i Finland och
med 12,3 procent i Sverige.
Den finska tillverkningen av
bestruket papper har minskat
med hela 37,3 procent.
När det gäller kartong och
förpackningspapper har produktionen i Finland gått ned
med 24,7 procent under årets
första kvartal, Sverige -11,9.
Finska tar över i Bryssel
De nordiska skogsägarföreningarnas nya
kvinna i Bryssel heter Satu Lantiainen. Liksom
företrädaren, Janne Näräkkä, kommer hon från
Text & foto: Pär Fornling
Finland.
Efter en kort betänketid räknar
hon upp tre av de viktigaste
frågorna den närmsta tiden.
r Klimatmötet i Köpenhamn.
r EU:s handlingsplan mot
illegal avverkning och virkeshandel, den så kallade Flegtprocessen. Tanken är bra, men
det gäller att se upp så inte by-
råkratin ökar för skogsägarna.
r Nya uthållighetskriterier
för biomassa, där det är viktigt
att de inte kommer i strid med
det hållbara nordiska skogsbruket.
Satu har studerat skog på
universitetet i Helsingfors och
fick upp ögonen för de europeiska frågorna under några må-
OXEN
naders praktik på de europeiska
familjeskogsbrukarnas (CEPF)
kontor i Bryssel.
En extra internationell talang
är hennes intresse för Ryssland,
Satu talar ryska och har arbetat
ett par somrar på Ponses konor
i S:t Petersburg.
Hon gillar Bryssel, men Europas huvudstad har också sina
brister.
– Jag saknar redan skogen
med bär och svampplockning,
säger Satu Lantiainen.
www.nordicforestry.org
Gallring, vindfällen
Tandem-OXEN
MINILUNNARE
Myreback MASKIN
Box 12, 667 21 Forshaga Tel 054-87 23 10 www.myreback.com
VI SKOGSÄGARE 5/09
29
Norra Skogsägarna investerar
143 miljoner kronor i moderniseringar av Kåge såg.
Främst handlar det om en ny
såglinje, med en kapacitet på
drygt 200 000 kubikmeter per
år.
– Satsningen kommer att
medföra en möjlighet att öka
produktionen med 50 procent,
säger Bo T Holm, vd vid Norra
Skogsägarna.
Tidigare hade man planerat
att förnya linjen, nu blir det
alltså helt nytt.
Arbetslösa kan få
jobba med skogsvård
I regeringens åtgärdspaket mot
arbetslösheten satsas 3,9 miljarder kronor på ”jobblyft”.
En del av jobblyftet är 40 000
platser i en ny aktiveringsinsats
för arbetslösa, där jobbsökandet ska kombineras med enklare arbete.
– Det handlar om saker som
ändå behöver göras, skogsvård
eller att rusta upp gamla lokaler, säger näringsminister Maud
Olofsson (C) till Svenska Dagbladet.
Framtidsgruppen: Magnus Ståhl, Mellanskog; John Enander, LRF-ungdomen; Anders Ohlsson, Norrskog; Jan-Olof
Torstensson, Södra; Anna-Karin Salinas Nilsson, Norrskog; Peter Staland, LRF Skogsägarna.
Längst fram, sittande: Sune Nilsson, Mellanskog; Kristin Gustafsson, Södra; Elisabeth Sandberg, Norra skogsägarna;
Ola Persson, LRF Skogsägarna. På bilden saknas Erik Jonsson Norra skogsägarna.
Framtidens frågor i fokus
Landets skogsägarföreningar ägnar extra
kraft åt framtidsfrågorna.
Det handlar om allt från grundläggande ideologiska frågor till
hur föreningarna kan samarbeta och hur verksamheten bör
organiseras för att möta morgondagens medlemmar.
Till årets skogsägarting i
ETT
RIKTIGT
ORIGINAL
Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper
dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion
och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr
kraften du vevar med) är den förmodligen starkast
i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och
idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.
lindstromdesign.se
NYHETER
Norra bygger ny
såglinje i Kåge
Växjö hade en arbetsgrupp från
föreningarna identifierat ett
stort antal frågor som nu processas vidare.
Arbetet leds av Peter Staland,
LRF Skogsägarna.
– Skogsägarrörelsen växte
fram i en tid med geografisk
närhet då självverksamheten var
hög, männen gick på skogsdagarna och så gott som alla bodde på sina fastigheter. Utma-
ningen är att nå morgondagens
skogsägare som lika ofta är en
kvinna som en man och de finns
spridda över hela världen och i
alla yrken med andra värderingar, säger Peter Staland.
Målet är att fatta beslut om ett
antal strategiska frågor vid nästa
års skogsägarting, som är den
årliga samlingen för landets fyra
skogsägarföreningar tillsammans med LRF Skogsägarna.
Skogsplantor
för alla behov
Höstplantering
– ett bra alternativ!
Vi har plantor för omgående leverans:
Täckrot i augusti-september, barrot i oktober.
elar!
Förds4IDIGROTETABLERINGOCHLÊGRESKADERISK
vid försommartorka.
s-ERTIDFÙRANNATSKOGSARBETEPÌVÌREN
et!
NyhFlexcoat
- 2 års skydd mot snytbagge!
Vi utför också markberedning
och planteringsuppdrag samt
vilt- och insektsbehandlingar.
Hög kvalitet och personlig service
www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80
SYDPLANTOR AB
- med mer än 20 års erfarenhet
30
tel 0476-620 00
info@sydplantor.se
www.sydplantor.se
VI SKOGSÄGARE 5/09
!"!
#
Skogsmaskiner
Traktorer
Lastbilar
ATV
lite
ReklamBolaget, Vetlanda 0708
lite
590 93 Gunnebo
Tel 0490-890 00
lite
www.gunneboindustries.com
slirskydd@gunneboindustries.com
FÖRÄDLING
Bastur och grillar
- ett framgångsrecept
Timo Andersson är skogsägaren med passion
för träförädling. I jämtländska Fåker tillverkar
han allt från bastutunnor till norska grillar.
Text och foto: Lena Hedman
Inne i Timo Anderssons snickeri doftar det av olika träslag.
Hyvlar och andra maskiner
blänker när solen letar sig in
genom de trädammiga fönstren. Timo är skogsägaren och
mjölkbonden som blev finsnickare.
– Jag har träförädling i blodet. Min far arbetade som hyvlare vid ett finskt sågverk, berättar Timo som kom till
Sverige som krigsbarn.
Redan som sjuåring fanns
Timo med på Ålsta sågverk
som hans pappa och farbror
byggde upp 1928.
– Det var inte barnarbete, jag
tjatade mig till att få jobba där.
Jag var med och flottade virke
in till sågen.
av billiga tunnor. Timo tror att
en del säljs av hobbytillverkare
som kan ha låga priser. En ny
produkt från snickeriet i Fåker
blev i stället bastutunnor. Den
runda formen kring lavarna
ger en skön gemenskap.
– Bastun är bara fem kvadrat,
men allt får plats. Så sparar man
in yta, alla hörn försvinner, säger Timo som driver verksamheten i företaget Quan.
FRÅN BARNEN får Timo
uppslag till nya produkter.
– Dottern som bor i Göteborg
berättade att engångsgrillar av
aluminium ska förbjudas i
Norge. Jag har tagit fram en
trälåda med träplugg och draghål. Den är fylld med kol och
spån och det blir inget avfall
NÄR SÅGEN bytte ägare fick kvar – allt brinner upp, säger
Timo överta hyvel och klyv Timo som säljer grillarna till
mot att han rev det gamla hu- grannlandet.
set. Under några år tog han på
I samma anda gör han vedsig legohyvling, men numera korgar av tunna träbitar som
används maskinerna bara för lätt monteras ihop och kan elegen del.
das upp. Ett alternativ i stället
– Jag köper furu och gran för att sälja ved i papplådor.
från sågverken, och
Timo visar också en
ska nu sätta in en egen
”kaffeklamp” som tillsåg för att ta hand om
verkas av restvirke.
unika träslag. Det är
Den består av träpanel
rönn, asp och al som
i en kloss med spån
det går att göra vackinuti. Färdig att sätta
ra paneler av.
kaffepannan på!
Timo är ordförande
– Den brinner en
i Sveriges Småsågahalvtimme och sen är
res Riksförbund och Kaffeklampen är
det bara att grilla korv
tror på en framtid för gjord av restvirke. på resten, säger Timo.
små sågar som arbetar med ett specialsortiment.
DET GÄLLER att marknads– Det är ingen mening att föra sig mot rätt målgrupp.
såga två-tum-fyra av furu, det Han visade kaffeklampen på
köper folk billigt på andra stäl- en skogsmässa, men då sa
len, säger han.
skogsägarna att ”det där kan vi
fixa själva”. Kaffeklampen
TIMO BÖRJADE göra bad- passar för turistbranschen och
tunnor för tio år sedan, men nu är en rolig present.
Timo gör också trähandtag
har marknaden översvämmats
32
Nu ska kaminen sättas in. Det tar
cirka en månad att göra en bastutunna för Timo.
för mjölkförpackningar, presentlådor, ramar och tar emot
beställningar på lister och fönster. När Lantbrukarnas riksförbund ville ha ett hus för utställningar som fick plats i bagaget
på en bil fixade Timo en hopfällbar monter. När centerpartiet
beställde en broschyrhylla till
sin valstuga gjorde han en hylla
som såg ut som en båt – eftersom det handlade om röstfiske.
Den största beställningen hittills är ett bullerplank.
LJUSET I snickeriet faller på
en bred furuplanka. Tjock,
massiv och med en vacker ådring. Av liknande plankor har
Timo gjort skyltar och fräst ur
för texten. Den påhittiga träförädlaren har många idéer.
– Jag tar en dag i sänder, och
hoppas att någon vill fortsätta
här. Mina barn har just nu fullt
upp med annan verksamhet.
Han är en god inspiratör och
när LRF har seminarium om
hur skogsägare kan förädla sin
skog så håller de till vid snickeriet. Timo avslutar sin visning
med att peka på de gamla rotknäna vid innertaket och visa
en planka där trämyror gjort ett
vackert mönster.
– Ta tillvara på det som finns
i naturen. Sälj gärna produkter
med historia – kanske en fin
panel tillverkad av en tall från
platsen där du sköt storoxen.
En rejäl 16 tums planka kan
bli en fin skylt.
VI SKOGSÄGARE 5/09
– Man blir inte rik på att äga
skog, men på att förädla.Våra
seminarier handlar om allt från
specialsortiment till prissättning
och marknadsföring.Vi hoppas
att fler kvinnor ska bli
intresserade av träförädling,
säger Ann Larsson på LRF.
7
De bästa
tipsen för
förädling
Från seminariet och
deltagare i ”Tjäna
flis på träförädling”
kommer dessa tips:
1. Försök att hitta unika
produkter och arbeta med
specialsortiment.
2. Satsa även på andra träslag än gran och tall. Lärkträ är miljövänligt trallvirke och senvuxen björk
är användbar.
3. Hitta rätt målgrupp och
se vad som efterfrågas.
Norrmännen vill till
exempel köpa brasved.
4. Gå en kurs och lär dig
något nytt. I Jämtland har
www.jilu.se timringskurser.
Dagens timringsföretag är
överhopade av beställningar.
5. Jobba i nätverk med
olika kompetenser. Det kan
vara ägare av småsågar,
arkitekter och konstnärer.
6. Sälj via internet och gör
en snygg hemsida med bra
bilder på dina produkter.
Träföretagare samlas på
www.tratorget.se som drivs
av Småsågarnas Riksförbund i samarbete med
LRF och med stöd från EU.
7. Marknadsföring behöver
inte vara dyr. Ställ dina
timmerhus på platser där
folk rör sig. Samarbeta med
kaféer och restauranger
som visar dina möbler och
andra produkter. Skicka ut
pressmaterial.
T
Företagarnas
bästa idéer
VI SKOGSÄGARE 5/09
33
FÖRÄDLING
Träföretag
som inspirerar
När LRF hade seminarium
om träförädling delade
jämtländska företagare med
sig av bra idéer.
Sammansatt
ändträ ger
ett vackert
mönster.
Magnus Grinde och Peter Friedrich, Furugården
i Sveg:
– Senväxt björk kan bli marmorerad med hjälp av
värme och fukt , men det gäller att stoppa processen
i tid. Det ser ut som masurbjörk! Vi använder också
torkat ändträ av contorta, och stavarna sätts ihop till
skärbrädor, bord och lampor.
Leif Eriksson, Snickarglädjen
i Månsåsen:
– Mitt bästa råd är att
arbeta i nätverk, då går det
att ta större beställningar.
Nu jobbar jag tillsammans
med en konstnär och gör
träfigurer som ska stå i
Åres skidbackar. Figurerna En älgstol
tillverkas i kärnfuru som
tillverkad
håller bra. Jag tillverkar
av Leif
Eriksson.
också möbler.
Sten Eriksson, Jaera snickeri & Design
i Störåsen:
– Det viktigaste är att hitta sin egen
produkt och inte plagiera andra. Det leder
bara till att vi konkurrerar ut varandra. Jag
har arbetat inom sågverk och hyvleri, och
jobbar nu på beställning och gör bland
annat staket, möbler och bastuflottar.
ATL RADISAR
När du behöver
en motorsåg…
...hitta den på
www.atl.nu/radisar
På www.atl.nu/radisar hittar du entreprenadmaskiner, traktorer,
skogsmaskiner, gårdar, djur och mycket mer.
Du hittar det du är intresserad av att köpa och lite till!
På www.atl.nu/radisar annonserar både privatpersoner och
handlare. Lägger du till tidningen ATL så når du nästan alla!
Gå in på www.atl.nu/radisar och sätt in din annons.
Eller ring vår annonsavdelning 040-601 64 02
34
VI SKOGSÄGARE 5/09
BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE*
* Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare
vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd.
KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER
CREW CAB ELLER EXTENDED CAB
Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som finns
med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka
163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda.
Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar och
bekvämt utrymme för fem personer.
För den som behöver längre lastutrymme finns
Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak.
KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT
DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL
Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel.
Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000
kg på dragkroken och 1035 kg på flaket.
Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet lätt. Isuzuhandlare finns på 61 platser med både försäljning
och service, du hittar dom på www.isuzu.se.
1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN
2,5 / 3,0 TURBODIESEL
KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT
www.isuzu.se
LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER
3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA
TEKNIK
Genom att
koppla på två
sådana här
lastbärare
blir Timbear
en skotare.
Jämtländska
Timbear som
skördare.
Ny kombimaskin med mjukare avtryck
Det är tufft att ge sig in
på marknaden för tunga
skogsmaskiner under
normala omständigheter,
nu är det dessutom
lågkonjunktur.
– Det behöver inte vara fel. Då
är det billigare att handla upp
tjänster och etablera sig fram
till att marknaden vänder, säger Martin Jacobsson.
Han är vd och delägare i
Timbear, tillsammans med ett
en grupp andra jämtländska
företagare. Företaget ligger i
Strömsund och har rötterna i ett
koncept från Jan Ericsson, mer
känd som ”Skogsjan”.
På flera sätt är det ett nytänkande inriktat på att få ett eki-
page med bra bärighet och små
markskador som följd.
Därför går Lightlog, som maskinen heter, på band och är
relativt smal (2,2 meter).
Det är en kombinationsmaskin som kan skifta från skördare till skotare genom byte av
aggregat.
Mest iögonfallande är maskinen som skotare med två vag-
nar efter sig, vilka vardera lastar 5 ton.
Den väger 12 ton som skotare och 9,5 ton som skördare.
Namnet ”Timbear” är en
ordlek av timmer, björn och
bärighet. Logotypen är en
björntass. Priset för ett komplett ekipage uppges vara kring
3,5 miljoner kronor.
www.timbear.se
NYA LÄTTARE KRANAR FRÅN FARMA
I princip är aggregatet en jättelik kofot.
Att ta upp stubbar är
ett tungt och skakigt
jobb, då är det en
fördel med en fjärrstyrd maskin.
SOM EN JÄTTELIK KOFOT I SKOGEN
Besten finns nu på marknaden
i Gremos gröna färg. I första
hand är det en förarlös skördare som styrs från en av två skotare (kurirer).
Ytterligare ett användningsområde är att använda Besten
som basmaskin för stubbrytning.
Tidigare aggregat är främst
36
avsedda för grävmaskiner eftersom det krävs tunga kompakta maskiner för att stå emot
när stubbarna rycks upp.
Den nya prototypen arbetar
mer som en kofot och bräcker
upp stubben.
Aggregatet kan bryta åt olika
håll och har en kniv för att
dela stubben. www.gremo.se
En ny generation kranar markerar början på flera nya produkter från Farma. De nya
kranarna är lättare, men har
samma kapacitet. Ett nytt
länksystem mellan vipparmen
och lyftarmen ger bland annat
mer styrka i närområdet. Det
kommer väl till pass i arbetet
med grot och energived, där
Farma har flera nya produkter
på gång.
Företaget, med tillverkning i
Estland, har växt snabbt efter
att det bildades i början av
90-talet, men under 2006 ödelade en omfattande
brand mycket av fabriken.
– Därefter
fick vi lägga
all kraft på
att hålla produktionen igång.
Nu är alla bitarna på plats och
vi kan gå vidare med produktutveckling, där mycket är på
gång, säger vd Leif Fors.
Efter att ha återuppbyggt
produktionshallen och lackeringsverkstaden kompletterade
företaget nyligen med ytterligare en fabriksfastighet.
www.forsmw.com
Den nya
kranen finns i
tre varianter med
räckvidder upp till 8,5
meter.
VI SKOGSÄGARE 5/09
BREDARE DÄCK
PÅ VALMETSKOTARE
Nya skotaren Valmet 840TX
rullar på bredare däck än föregångarna. De är 24,5 tum och
kan dessutom förses med en
meter breda band på bakre
boggin. Det går också att lägga band fram, vilket inte var
möjligt tidigare. Anledningen
är förstås att minska marktrycket och därmed körskadorna. På samma tema har
vikten minskats, framför allt
genom lättare bankar.
Maskinen lastar 12 ton och är
tänkt att gå i gallringsskogen
tillsammans med skördaren 901
TX, som också är relativt ny.
www.komatsuforest.com
'%(" #
Rejäla däck med tanke på ett blött
klimat.
#& # Att förflytta spakreglaget från griplastaren
till traktorn är ett tungt, krångligt och
riskfyllt moment, som årligen orsakar
många skador. Lyfthjälpen flyttar mycket
enkelt det tunga spakreglaget mellan
griplastarkranen och traktorn
med hjälp av en teleskopoch vinschkonstruktion.
Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60.
Monteras direkt på griplastarens hydraularm.
En ”vinsch” (utan motor) där man
utnyttjar hydraularmen som drivkälla.
Består av en lintrumma och fjäderhus,
omtagningslåsning och linstyrning.
Vajer 20 m x Ø 5 mm.
Dragkraft: 1,2 ton.
Läs mer på sidan 164 i katalog nr 60.
)# )#$$'
%!#$(
Dra av:
#%%
Plats för två
personer och ratt
är den uppenbara
skillnaden mot
fyrhjulingar.
TRAKTOR OCH FYRHJULING I SAMMA MASKIN
Tidigare har minitraktorer kört
från golfbanan ut i skogen. Nu
har ytterligare ett fordon gått
samma väg. Det är Husqvarnas så kallade HUV (Husqvarna Utility Vehicle).
Närmast kan den beskrivas som en hybrid mellan
en liten traktor och en fyrhjuling. Den är byggd av
amerikanska Clubcar, som
annars tillverkar golfbilar.
Den skogliga upplagan är
gjort för att tåla hårdare tag.
Ramen är av flygplansaluminium, transmissionen är kapslad
för att klara djupt vatten och en
”hasplåt” skyddar underredet.
Maskinen är automatväxlad
och byter dessutom automatiskt
mellan två och fyrhjulsdrift för
maximal framkomlighet.
Motorn är en diesel på 20
hästkrafter och det tippbara
flaket lastar 375 kilo.
Maskinen finns i två varianter. En traktorregistrerad, som
i princip bara får köras i skogen, och en för landsväg. Den
kostar kring 130 000 kronor,
plus moms. Vill man köra på
landsväg kostar det 10 000 kronor mer.
%!##%
Med FM/AM radio. Stänger inte ute
omvärlden. Skyddar mot skadligt buller
samtidigt som varningssignaler, fordon
som närmar sig och andra faror uppfattas bättre. Kan anslutas till
O.pris:
kommunikationsradio för
tvåvägskommunikation.
Läs mer på sid 249 i katalog nr 60.
'%#
Ventilerad vedsäck i mycket robust och
tåligt utförande. 4 st stropphandtag i
toppen. UV-beständig. Max 1 ton.
Standard. Med 4 stropphandtag även i botten.
Öppningsbar botten ________ 179:Läs mer på sid 157 i katalog nr 60.
(% &(,$"&"$ #!$
#,)))!"$#"%&%
'$"%
Nu:
O.paketpris: 897:Paketet innehåller:
1 st - Hörselskydd - Peltor Optime I. ___________________ O.pris: 139:1 st - Cederroths Första Hjälpen-tavla. __________________ O.pris: 595:1 st - Ögondusch/vägghållare. _________________________ O.pris: 139:1 st - Skyddsglasögon Cheetah - klara. __________________ O.pris: 24:Läs mer om skyddsutrustning på sid 248-252 i katalog nr 60.
www.husqvarna.com/se
$'!!+$&" !" !&!!&!%
Bli rik på din skog
www.kraftsamlingskog.lrf.se
VI SKOGSÄGARE 5/09
*##&&$
,! $ "!
)))!"$#"%&%
"
!
!!
ViS5
37
POLITIK
Skogsstyrelsen ger
gödsling ny chans
Skogsstyrelsen är på väg att ompröva de
kritiserade råden om skogsgödsling.
Resultatet återstår att se, men det är helt
i linje med den nya generaldirektörens löften
om att lyssna på näringen och hela skogsText & foto: Pär Fornling
sektorn.
Alla som förväntat sig en generösare syn på Skogsgödsling
blev besvikna när Skogsstyrelsen kom med nya ”allmänna
råd” för ett par år sedan. Det
här var en av de första frågor
som mötte den nya generaldirektören, Monika Stridsman,
när hon träffade näringen för
överläggningar i sektorsrådet.
– Man tycker inte frågan varit
ordentligt beredd och saknar
forskare från SLU i beredningsarbetet. Det är en rimlig synpunkt, säger hon och fortsätter:
– Jag lovade ta med mig frågan hem. Vi ska titta över den
och göra ett omtag.
MONIKA STRIDSMAN är
visserligen ny som generaldirektör, men hon har lång erfarenhet från Skogsstyrelsen, där
hon närmst varit regionchef.
Under en lång intervju återkommer hon gång på gång till
olika former av rådslag och
samverkan.
Vad är sektorsråd för något?
– Det är ett forum där vi möter hela skogssektorn. Det är
företrädare för privata skogsägare, bolag, energiproducenter, naturvården, friluftsfrämjande och alla andra berörda.
Vi möts på tre nivåer, nationellt, regionalt och lokalt ute i
distrikten. Tanken med råden
är just att vi ska få råd och dessutom informera om vad vi håller på med.
Du tar tydligen råden på allvar?
– Naturligtvis. Annars vore
det ett spel för galleriet. Vi på
myndigheten sitter inte inne
med hela lösningen, därför är
det bra med en sådan här arena
för att ta in många synpunkter.
ETT GAMMALT tvisteämne
i både sektorsråd och andra
sammanhang är uppdragsverksamheten. Det handlar om att
Skogsstyrelsen säljer gröna
skogsbruksplaner och andra
tjänster.
En gång i tiden sålde myndigheten även plantor, men det
nödgades man sluta med.
Och senast, genom det skogpolitiska riksdagsbeslutet, blev
det stopp för stämpling av rotposter.
Varför ska ni över huvud taget sälja saker som kan köpas på marknaden?
– Jag upplever att det finns
rum för alla aktörer. Dessutom
behöver vi uppdragsverksamheten för att upprätthålla vår
kompetens och för att ha resurser att finnas över hela landet.
Uppdragen betyder en hel del
för vår ekonomi.
Är det rimligt att först göra
planer och därefter kontrollera att samma planer följs?
– Vi har nu en tydlig rågång
mellan de personer som arbetar
med skarp myndighetsutövning
Bli rik på din skog
www.kraftsamlingskog.lrf.se
38
och de som säljer uppdrag. Vi
ska ytterligare förtydliga rollerna.
Är det här ett fortsatt tvisteämne?
– Jag upplever det som mindre kontroversiellt än under
förra skogsutredningen. Nu har
vi ett regelverk och vet vad vi
får göra. Det ska vi göra så bra
som möjligt.
EKONOMIN och kritik från
revisorerna blev det som fällde
Monika Stridsmans företrädare, Göran Enander.
Har ni bättre koll på verksamheten nu?
– Jag träffade revisorerna för
två veckor sedan. De sade att
delårsrapporten ser bra ut.
Och ekonomin?
– Prognosen är ett bokslut
med ekonomin i balans, men
det är tufft.
Drar ni ner verksamheten?
– Det första jag gjorde var att
lägga ett sparbeting på fem miljoner kronor som berör vår centrala verksamhet. Regioner och
distrikt berörs inte av detta.
Har ni resurser att klara rådgivningen till skogsägarna?
– Ja, det tycker jag. På ett sätt
är det bra att vi har ekonomisk
knapphet. Då måste vi skärpa
oss och utveckla vårt sätt att
jobba. Vi försöker vara kostnadseffektiva och nyttjar ny
teknik för allt från internettjänster till interna videomöten
och satellitspaning.
Vilka reaktioner får ni på
smygspaningen från luften?
– Vi har gjort kundundersökningar som visar att man överlag är positiv, speciellt då vi
påtalar att man bör röja. Via
satelliter ser vi behovet av röjning och kontaktar markägaren
genom ett brev där vi påpekar
att han eller hon i och för sig
inte är tvungen att göra något,
men att det finns pengar att
tjäna på röjning. Det kan vara
mycket verkningsfullt. Dessutom kontrollerar vi att det inte
avverkas utan anmälan. Då
handlar det om lagbrott.
ATT BRYTA MOT skogs-
vårdslagen leder sällan till
åtal. Åklagarna är oftast upptagna med tyngre brottslighet.
Däremot ville myndigheten
införa enklare böter (sanktionsavgifter), men det blev avslag
från regeringen.
Leder det här till att folk
struntar i lagen?
– Det finns inga sådana teck-
VI SKOGSÄGARE 5/09
”Vi ska lyssna lite mer och involvera hela
skogssektorn” framhåller generaldirektör
Monika Stridsman.
en. Vi har bra laglydiga skogsägare. Det ligger i den svenska
kulturen att man vill göra rätt
för sig och vara en god samhällsmedborgare.
skap. Men vi ska förstås också
arbeta med skarpa medel där
lagen sätter gränser.
MILJÖMÅLET ANGER hur
mycket skog som ska skyddas i
reservat och på andra sätt fram
till 2020.
Varför ville ni då ha böter
och lägger mycket kraft på
att kontollera skogsägarna?
– Precis som regellydiga
bussåkare vill att biljetterna
kollas finns det en förväntan på
att vi håller koll på att lagen
följs.
Är det ett rimligt mål?
– Det är inte min sak att
tycka till om. Jag utgår från att
de bedömningar som ligger
bakom målet är väl grundade.
Vill ni dra fler inför skranket?
– Nej, jag tror mycket mer på
resonemang med de berörda.
Ofta beror lagbrott på okun-
Skogsstyrelsen har ju föreslagit att det ska höjas...
– Jag tycker att den kritiken
blev missriktad. Vi fick en förfrågan från regeringen om hur
VI SKOGSÄGARE 5/09
mycket areal som behöver
skyddas för att säkerställa den
biologiska mångfalden. Vi frågade forskarna och fick skällning för resultatet. Det var som
att skjuta på pianisten.
Tiderna förändras. nu verkar produktion vara viktigare än miljö...
– Produktionsmålet är viktigt, men det har inte förändrat
miljömålet. För att lyckas få
ihop tulipanarosen med två
jämställda mål måste hela
skogssektorn involveras.
Vad är ditt budskap till skogsägarna?
– Jag vill att varje skogsäga-
re ska ha en målsättning med
sitt skogsbruk och det är bra om
man kan förkovra sig i vad de
olika skogsbruksmetoderna har
för effekter på miljön och produktionen. Kan man det inte
själv får man ta hjälp av en rådgivare.
Vilka mål ska skogsägaren
sikta mot?
– Det är upp till var och en,
lagen ger stor frihet. Någon
kanske vill ha en glesare, mer
extensiv skog. Inom lagens ram
är det helt ok, men då ska man
också veta vad det kostar i
minskad produktion. En skogsägare bör också känna till vad
lagen kräver.
39
Marknaden för skogsfastigheter
är relativt stark men går
inte opåverkad genom den
finansiella oron.
Framför allt minskar intresset
för hårt huggna gårdar med
ofördelaktigt läge.
Priser på skogsfastigheter
första halvåret 2009
Under det senaste året har världens
börser åkt berg- och dalbana, stora
värden eroderats och mycket av våra
föreställningar ställts på ände.
I skogen har virkespriser och rotnetton
sjunkit högst avsevärt samtidigt som
kontrakteringen av virke gått ned på
väldigt låga volymer.
Samtidigt har priserna på skogsfastigheter påverkats relativt lite. Hur kommer
det sig?
medan sämre objekt riskerar att bli
osålda eller säljs till lägre priser.
UNDER FÖRSTA halvåret 2009 sjönk
snittpriset för skogsmark från 364
kronor/m3sk till 353 kronor sett över hela
riket. Det är en nedgång med 3 procent
från helårspriset 2008.
Snittpriset för hela riket under första
halvåret 2008 var 368 kr/m3sk. Jämfört
med samma period föregående år är
nedgången 4 procent.
EN FORTSATT stark efterfrågan på
skogsfastigheter och gårdar håller uppe
prisnivån tillsammans med ett begränsat
utbud.
Det starka intresset för att köpa skog i
Sverige håller i sig. Våra mäklare märker
ändå att antalet intressenter på vissa
objekt har sjunkit.
Det gäller framför allt fastigheter med
ofördelaktigt läge, hårt huggen skog och
med sämre vägnät. Prisdifferentieringen,
som blir tydligare i en lågkonjunktur, gör
att bättre objekt betalas fortsatt högt
SEK/m3sk
Medelpriser för
fastighetsaffärer
i olika regioner,
angivet i kronor per
skogskubikmeter.
Grafik: LRF Konsult
I TAKT MED ATT det allmänna
DEN LÅGA RÄNTENIVÅN har hjälpt
till att hålla priserna uppe. Det låga
ränteläget gör det möjligt även för de
som nyss köpt fastigheter och är högt
skuldsatta att finansiera verksamheten
till en låg kostnad och därmed inte
nödvändigtvis avverka när virkespriserna
är låga. I en världsekonomi som värderar
likvida medel högt har virkesköparnas
fokus vänts från att köpa mesta möjliga
virke till att omvandla ett dyrt rotstående
lager till avverkat virke och kassaflöde.
Många skogsägare som sålt virke har
under våren upplevt större svårigheter än
tidigare att få förskottsbetalning och
därmed ser finansieringssituationen
annorlunda ut när exempelvis skogsfastigheter kommer ut till försäljning.
DE SJUNKANDE virkespriserna har
förstås sänkt avverkningsnivån men
stabila fastighetspriser skvallrar om en
förväntan på att virkespriserna ska stiga
till avsevärt högre nivåer inom bara
några år. En stor del av skogsägarna
behöver inte avverka och väntar därför in
bättre priser. Många har prisnivåerna
från 2007–2008 i färskt minne. Frågan
är vad som är ett bra pris på både timmer
och massaved. De senaste årens snabba
skiftningar och variation över landet ger
liten vägledning.
konjunkturläget förbättras tror många
bedömare att vi kommer gå in i en
inflationsekonomi. Efter den djupa
konjunktursvackan och med en fortsatt
ökande arbetslöshet blir det svårt för
riksbanken att bekämpa inflationen med
hjälp av högre styrränta.
Historien visar oss att det i tider av
inflation är en stor fördel att äga fasta
tillgångar. Tillgångarna ökar i värde
och skulderna gröps ur med hjälp av
inflationen. Samtidigt stiger förstås den
nominella räntan vilket skapar problem
för dem med stora banklån, eftersom
större belopp pengar ska betalas i räntor
varje månad. Det kommer då att vara
viktigt att ha ett kassaflöde från sina
tillgångar. Det är en situation som
skogsägare har relativt
enkelt att hantera, så
länge man har skog att
avverka.
Tomas Karlsson
LRF Konsult
tomas.karlsson@konsult.lrf.se
T
EKONOMI
Skogsmarknaden visar styrka
NÄSTA GÅNG: I förra numret av
Vi Skogsägare berättade vi hur man genom
långsiktig planering undviker att onödigt
mycket av skogsinkomsterna försvinner
genom beskattning.
I nästa nummer återkommer vi till samma ämne
genom en fördjupning av möjligheterna med
expansionsfonder och periodiseringsfonder.
Effektiva arbetshästar!
AK Höghastighetskross
DH Flistugg
735 M-HD
Krossar allt från RT-flis och pallar,
till rötter och GROT. Lastkännande
inmatningssystem, ger högsta kvalité
på det krossade materialet. Lätt utbytbart roster, för olika flisstorlek.
Finns i flera modeller: AK230,
AK430, AK530 och AK 630.
Effektiv flistugg. Energisnål, servicevänlig och hög kapacitet. Låg
ljudnivå och riktbar kastfläkt. Finns
i 2 storlekar: DH 608 ”Puma” och
DH 910 “Panter”. Även som bandgående modell,
DH 910 K.
”Pick & Carry” är en specialmaskin för timmerhantering.
Extremt stabil. Lastar,
transporterar och staplar
snabbt och smidigt på
liten yta.
wwSe v
w. åra p
op ro d
sy uk
st ter
em på
.s :
e
BILLEBERGA TEL 0418–44 62 70
ett starkt val!
40
VI SKOGSÄGARE 5/09
STORA DJUR – STORA SKADOR
Ett enda rådjur kan äta upp
till 600 toppskott om dagen.
Stoppa viltbetningen!
På fyra dygn riskerar du alltså att bli av
c l oc o. s e
med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar
är lönsamt redan vid 5-7% betning av
toppskotten. Viltbetningsskadorna består
och därför är det viktigt att skydda
nyplanteringar de två till tre första åren.
Vinn kampen mot skador
som kostar runt en halv
miljard varje år!
Betning av toppskotten minskar tillväxten
och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och bestående kvalitetsskador ända
fram till slutavverkningen.
Samtliga produkter från Interagro Skog
får användas i miljöcertifierade skogar av
envar utan krav på speciell utbildning.
Läs mer på:
www.interagroskog.se
Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200
Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se
DEBATT
Gynna inte rationaliseringsförvärv
DEBATT. I det här
debattinlägget föreslår
John Enander att en
skatteförmån tas bort
till fromma för nya
unga skogsbrukare.
På senare tid har diskussionen
om att föryngra den svenska
skogsägarkåren blossat upp.
Detta är givetvis bra och på
sin plats. Skogsägarkåren blir
allt äldre och de yngre skogsintresserade får vackert vänta
med att förverkliga sina
drömmar om en egen skogsfastighet.
Självklart finns det undantag i det nyss skrivna, men en
klar majoritet av människor
”som blir med skog” har redan
kommit upp i åren och hunnit
skaffa andra intressen som gör
att skogsägandet kommer
långt ner på prioriteringslistan.
VI HAR ALLTSÅ en inbyggd
Rationaliseringsförvärvet gör det svårare för förstagångsköpare att bli skogsägare, anser John Enander som skrivit
debattinlägget.
problematik i ägarstrukturen
av skogsfastigheter i Sverige.
Skälen till det är många. På
bara fem år under 2000-talet,
nästan fördubblades skogsmarkspriset i Sverige.
Avkastningsvärdet ligger i dag
på ungefär halva inköpspriset,
räknat per skogskubikmeter.
Detta har inneburit att det
måste till en hel del eget
kapital för att ro i land en
affär, något som de flesta
yngre sällan har.
JAG ANSER ATT rationali-
seringsförvärvet ytterligare
försvårar köpläget för den
köparkategori som redan
innan har de tuffaste
förutsättningarna på
marknaden, nämligen förstagångsköparna.
Rationaliseringsförvärvet
kapitaliseras i skogsfastigheten och ger en fördel
för den som tidigare äger
skog.
ATT VERKA för att ta bort
en skatteförmån kan säkert
jämföras med att svära i
kyrkan i dessa sammanhang.
Jag är dock övertygad om att
vi måste ha en mångfald i
skogsägarkåren för att få ett
aktivare skogsbruk. Där skall
kvinnor och män, unga som
gamla finnas.
Detta ger bra förutsättningar
för nytänkande, kunskapsöverföring och framför allt
motverkar det att homogena
grupper av människor låser in
sig i trånga hörn.
För att detta ska uppnås
krävs åtminstone lika
förutsättningar. Ett första
steg bör vara att avskaffa
rationaliseringsförvärvet.
John Enander
Ordförande
LRF Ungdomen
john.g.enander@lrf.se
N Bra för skogsägare som köper mer skog
Rationaliseringsförvärv innebär en skattemässig fördel för den som
utökar sitt skogsinnehav genom att köpa till en eller flera skogsfastigheter.
Detta tillköp ger möjlighet att utnyttja 100 procent av skogsmarksvärdet som ingångsvärde för skogsavdraget mot, i normala fall
50 procent. Villkor för rationaliseringsförvärv är att den tillköpta
fastigheten skall kunna fastighetsregleras till den sedan tidigare ägda
fastigheten. Detta betyder i praktiken att den tillköpta fastigheten
skall ligga inom samma kommun som den tidigare ägda samt att
avståndet inte får överskrida fem kilometer.
Bli rik på din skog
www.kraftsamlingskog.lrf.se
42
VI SKOGSÄGARE 5/09
Prenumerera
=`jb\]i8ccX
Sveriges mest lästa fisketidning.
Varje nummer är fullmatat med
intervjuer och tips för att du ska
lyckas bättre med ditt fiske. Våra
hemligheter blir dina hemligheter!
nu!
3 nr
99:6 nr
249:AXbkdXib\i=`jb\mXkk\e
En lyckad jakt kommer inte av en slump!
Vi gör mer än skriver om jakt. Vi gör allt
för att du som läsare ska kunna dela våra
upplevelser och bli en bättre jägare.
3 nr
8cckfd=cl^Ôjb\
149:-
När du vill få ut max av din passion!
Vi ger dig de heta rapporterna från strömmarna
och trender inom teknik och redskap. Allt om
Flugfiske är tidningen för flugfiskeälskare.
Klipp ut och lägg på lådan
Klart jag tackar JA till
6 nr av Jaktmarker och Fiskevatten för endast 249:- BXdgXeabf[1AF=/),)'(
3 nr av Fiske för Alla för endast 99:– BXdgXeabf[1==8,.,)''
3 nr av Allt om Flugfiske för endast 149:- BXdgXeabf[18F=,+*)''
E8DE
8;I<JJ
BESTÄLL GÄRNA VIA
=I8EB<I8J<A
GFIKFKvI
I<;8E9<K8CK
Tel: 08-588 365 05
pren@lrfmedia.lrf.se
Fax: 0560-77 77 99
Uppge gärna kampanjkoden.
GFJK8;I<JJ
K<C<=FE
Genom att fylla i e-post och mobilnr. nedan ger jag LRF Media AB
tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden.
<$GFJK
DF9@C
Erbjudandet gäller t o m 2009-11-30 och
endast nya prenumeranter inom Sverige.
LRF Media AB lagrar kunduppgifter
för att kunna fullgöra kundrelationerna
kundrelationer och lämna erbjudanden
om egna och andras produkter. För
kontroll, rättelse eller anmälan om spärr
av personuppgifter kontakta LRF Media
AB, 200 11 Malmö, 08-588 365 05.
SVARSPOST
200 783 06
200 11 Malmö
Jakt och Fiske med 100% passionerat innehåll!
en.
ård
sg
IC
E
INTERNATIONELLT
Lundin tog glat
ne
te
Ar
. Marianne
UM
oc
h
TR
N
inistrarna på s
ko
tm
g
mo
SKOGSARBETE. Portugals jordbruksminister Jaime Silva planterar
omsorgsfullt ett träd till minne av
besöket på skogsgården i norr.
Planteringshjälp av EU:s
Vid besöket på en svensk skogsgård fick EU:s
jordbruksministrar med sig några tydliga
budskap hem till de egna länderna och arbetet
med den gemensamma politiken i Bryssel.
Text & foto: Pär Fornling
Hemma hos Arne och Marianne Lundin grönskar en speciell plantering, utförd av 27
EU-ministrar.
– Nu ska vi göra en skylt som
berättar att EU-lunden planterades under besöket i september. Dessutom är det nog bäst
att stängsla området så älgen
inte förstör träden, det vore ett
dåligt omen, säger Arne som
tillsammans med Södra tog
emot gästerna på gården några
44
mil från småländska Älmhult.
Ingen annan skogsägare har
haft så handgriplig inblandning
i skogsbruket av EU-politiker...
Men där kan det räcka tycker
Arne.
– När det gäller att sköta skogen vill vi göra det utan inblandning i detaljregler från
EU. Vi vill inte ha det som inom jordbruket. De nationella
reglerna fungerar bra, framhåller Arne Lundin.
KOLUGNT och möjligen förvånat betraktar kon uppståndelsen. Plötsligt
restes en scen i kohagen för det klassiska gruppfotot. EU-hagen i bakgrunden är lägligt vald med tanke på att det i teorin är en skog. Det är inte
tillräckligt glest mellan träden för EU-bidrag.
MED UNDERSTÖD av jord-
bruksminister Eskil Erlandsson framhöll Södra skogens
betydelse för klimatarbetet
och det uthålliga skogsbruket,
där det planteras mer än det
avverkas.
– I det här sammanhanget är
det viktigt att sprida kunskap
om vad vi lärt oss under 100 år
VI SKOGSÄGARE 5/09
!
T
E
NY H
FINLANDS jordbruksminister
Sirkka-Liisa
Anttila tror på
samarbete med
Sverige i skogsfrågorna.
n
é
c
c
u
s
K
O
Bpå MEDIAHYLLAN.SE
bok
189 :Del 1
Vår nya bok ”Livet på landet
förr – fester & högtider” handlar om landsbygden i fest och
glädje. En unik skildring av ett
svunnet Sverige. Alla bilderna är
inskickade av tidningen Lands
läsare. Boken förhandsbokas
och levereras i mitten av november. Inbunden 164 sidor.
MATLANDET.
Eskil Erlandssons
vision är att göra
Sverige känt som
ett europeiskt
matland. Ministrarna lät sig väl
smaka av ostkakan
och andra blågula
rätter.
EU-LUNDEN.
Magnus Berg, medlemschef på Södra,
ger en hjälpande
hand när träden
planteras. Till vänster, skymtar
avgående EUkommissionären
Marianne Fischer
Boel och till höger
Hollands jordbruksminister Gerda
Verburg.
toppolitiker
och som jag tycker andra bör
följa efter, sade Eskil Erlandsson.
Frågan är om budskapen gick
hem.
– Det är min bedömning.
Församlingen var som en skolklass vilken sög i sig budskapet, konstaterade en mycket
nöjd Eskil Erlandsson som fick
visa upp sin hembygd för kollegorna.
VI SKOGSÄGARE 5/09
Läs mer på mediahyllan.se
Nyhet!
bok
189 :Del 2
Förhandsboka här eller direkt på www.mediahyllan.se
JA TACK!
Jag vill gärna en förhandsbokning. Boken levereras i mitten
av november. Porto tillkommer med 39 kr oavsett antal beställningar.
Nyhet!
st Livet på landet förr – Fester & högtider, del 2 à 189 kr
ARTIKELNUMMER:
2151 0000
st Livet på landet förr, del 1 à 189 kr
ARTIKELNUMMER:
2080 0000
st Livet på landet förr, del 1 & 2 PAKETPRIS 348 kr
ARTIKELNUMMER:
6026 0000
Namn
Frankeras ej
Mediahyllan
betalar portot
Adress
UPPVISNING. Inramningen med
kor, stenmurar och röda stugor
bjöd på många fototillfällen och
jordbruksminister Eskil Erlandsson
tog vara på möjligheterna.
Postadress
Telefon
Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig
med förmånliga erbjudanden.
E-post
Mobil
FINLANDS jordbruksminister
Sirkka-Liisa Anttila gör gemensam sak med Sverige i
skogsfrågorna:
– Det är viktigt att vi arbetar
tillsammans och lyfter fram
skogsbrukets möjligheter för
produktion, jag är annars rädd
Livet på landet
förr, del 2
för att EU glider mer åt att reservera skog och natur. Biodiversiteten är viktig, men vi
behöver också produktionen.
Där har Finland och Sverige
mycket att visa upp, säger Sirkka-Liisa Anttila.
Erbjudandet gäller t.o.m. 31 dec 2009 eller så långt lagret räcker,
endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att
kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden
om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan
om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, 200 11 Malmö,
tel 08-588 365 06.
Svarspost
205 180 69
200 11 Malmö
Mediahyllan.se – Sveriges nya webbshop med tidningar, böcker och filmer!
kundservice@mediahyllan.se tel 08-588 365 06 fax 040-601 63 57
45
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller
Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se
kt
Fri fra
Beg fyrhjulingar!
Timmervagnspaket inkl
vedvagn, kran samt vinsch
med fjärrstyrning
10 400:- + moms
(13 000:- inkl moms)
“ SvåTra t rä d ”?
- som lutar
eller
riskerar att
falla över
byggnader,
ledningar
4VOETWBMMt'BY
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
Behov av hydraulik
Hydraulpumpar
Gr 2-3
Valmet originalpumpar
Hydraulpumpar
Gr 2-3
Kranventiler
servo/el
Kranventiler
servo/el
Slang
och kopplingar
Slang och kopplingar
Traktorväxel med pump
Traktorväxel
med
pump
ex. 70L/540
PTO
ex. exkl
70L/540
4 900:momsPTO
+ frakt
4.905:komplett
komplett
Växellåda
VEDPANNA
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
a hjälp av mästaren
MOMENT K1 och - K2
Belastning: 300 kg och 600 kg
Montering: Ett träd, en stolpe
En handvinsch för skogsarbete
Webbutiken:
www.alfera.fi
45 kW
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Alfera
tel. +358-3 6332 228
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Starkast i skogen
Hydraulvinsch
RDM-12
med We-6500
We-7200
RDM-12 med
Mekanisk drivning
drivning 6500
Mekanisk
6500kpkp
Hydraulisk drivning
Hydraulisk
drivning3600
3600kpkp
350mm
mm stor
stor öppen
350
öppenrulle
rulle
för bästa
bästa grepp
för
grepp
Lågtyngdpunkt
tyngdpunkt ger
Låg
gerbästa
bästa
stabilitet och
stabilitet
ochfri
frisikt
sikt
Dragkraft 1400/1700/2200 kp
Manuell och radiostyrd
Enkel montering på alla kranar
Växellåda med upp, nerväxling
eller enbart som vändlåda
till tex sågverk, fläktar, vattenpumpar, generatorer m.m.
upp till 100 kW
Molle
Vi har även radiostyrningar till
andra vinschar
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
Bo Arnesson AB
Tel 0381-710 10 Fax 0381-711 44
Besök vår butik på nätet
Beställ
hydraulkatalogen
www.weimer.se
Beställ hydraulkatalogen
680 60 SYSSLEBÄCK
070-399 17 00
Kampanj!
Kampanj!
Vid köp av en Gladiator, Plogblad & vinsch på köpet
Vid köp av en Allroad X5, Packväska fram & bak på köpet
63.900:inkl. moms
Allroad X5
CFMOTO
100% byggd av CFMOTO
Automat med motorbroms
Aluminiumfälgar, ryggstöd, och
vinsch medföljer som standard
2WD/4WD med diffspärr,
hög/låg/backväxel
76.900:inkl. moms
UTV 500
79.900:inkl. moms
CFMOTO
100% byggd av CFMOTO
Automat med motorbroms
Sidodörrar, alu. fälgar och vinch ingår
Tak, vindruta m.m finns som tillbehör
2WD/4WD med diffspärr, hög/låg/
backväxel
Individuell hjulupphängning runt om
Årets ATV 2008
enl. ATV & TerrängMagazinet
CECTEK är en fullblodsmaskin från Taiwan med toppkvalitet och unik design.
Egenutvecklad motor enligt bilteknologi med bl.a. med EFI, avgassensor och trycksmörjda glidlager.
Motorn är i princip vibrationsfri samt har suverän hållbarhet & prestanda. Racingväxellåda med
rakaskurna drev för minimala kraftförluster, underhållsfri CVT, differential bak som går att låsa,
krängningshämmare, suverän väghållning, låg bränsleförbrukning, projektorstrålkastare, m.m. är bara
några av fördelarna med CECTEK.
77.900:inkl. moms
6HYnUKHPVLGDI|UÀHUNDPSDQMHU
Kampanjen gäller okt-nov, så länge lagret räcker.
46
VI SKOGSÄGARE 5/09
SVENSKBYGGD
GJ30 6WD SKOTARE 3 ton
info@woodtiger.se
www.woodtiger.se
Tel 0534-127 00
Jordbrov. 23, 668 32 ED
tSmidig - spårar nästan helt även
vid fullt styrutslag
tEkonomisk - bränslesnål, prisvärd
tServicevänlig - enda skotaren i
sin klass med fällbar hytt
tLättkörd - fram/backlåda
tStyrning - spakt alt rattstyrning
tSäkerhet - testad och godkänd
hytt (OPS, ROPS , FOPS)
tEnkelhet - byggd på beprövade
komponenter
tKran - Mowi P20 4,7 m
t-ÌHUNBSLUSZDL - breda 400 hjul
runt om.
Nisula 280 E+
Nisula 400
Rullmatat aggregat
för gallring
Energiklipp med
extra stor ackumulering
FOREST
%#$'(!%(+$%!'$
)'$
%+
/)%$("()2'#1
/
#&'""""""'+!!'$
/#""'%()-'$$
/'&''%,®#(#2' ' *(($$'$$(%"!()%'"!'
/"""'&*"+'"!'
/')$+%()%' *"
/0)"()'-#""$'$$!
/%-()!(+$)"&!)()$'
/')()2))%'%%"!'
!
ktnytt
u
d
o
r
P
Energivedsgrip
Nisula 150 E
Nisula 280 E
Lätt energiklipp
Passar även till
huggarvagnskranen
Fälldiameter 15 cm
Energiklipp
Ackumulerande
fällhuvud
Fälldiameter 20 cm
*")"&$'
+('&*$'"0))(
""'$(+'!$)'$$
+()$$%!&$$(!'
#(##')
'(0))'$.$)"
CLIP
Farmikko Energivedsgrip
Nisula 200 E
Kraftigt klipphuvud
Fälldiameter 20 cm
Pris: 74.000 kr + moms
Arbro 350 E
Engreppsskördare
2 olika datorval
Fälldiameter 45 cm
Anders Skogsskördare AB
0123-290 60, 070-341 10 13
Besök gärna vår hemsida för video och mer
information: www.andersskordare.se
VI SKOGSÄGARE 5/09
'&$
info@trejon.se, www.trejon.se
Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19
För mer information, se www.trejon.se
47
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
Tel. 0652-366 90 Fax 0652-405 50
E-post hsp@hsp.se www.hsp.se
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
Flistugg
Klyvert 2000
4-9 kubik/timme,
150 mm virke
Vedmaskinen som kapar, klyver
och transporterar
12 900:frakt o moms
tillkommer
Se mer: www.polarprod.se
Tel 0640-420 02
malwa
Endast
30.900:Endast
32
900:beställning senast 31 dec, 2000:- rabatt
360
exkl moms
Ring för broschyr, film eller demonstration.
Magnabo AB
SE-449 90 Nol
Tel 0303 –74 32 43
info@klyvert.se ' www.klyvert.se
6WD, hydrostat, axlar med differentialer, 3-cyl diesel,
hydraul midjelås, dubbelkommando, maxlast 3 000 kg
malwa international
Hyssna, tel 0768-43 95 95
info@malwa.se www.malwa.se
Välkommen till Combi Trac!
Maskinen för dig som behöver draghjälp under jakt eller
annan transporthjälp i svåra terränger. Den är driftsäker
och stabil där den går fram på sina två drivband och hjul,
utan att skada naturen!
Idag finns möjligheten att anpassa maskinen efter just
dina behov och önskemål!
Vi har köpt Combi Trac från Norge och
flyttat över tillverkningen till Sverige.
+46 372- 828 88 LJUNGBY
www.combitrac.se
www
Tel 0372-828 88
Tel. 0528–700 00,
kvällar 0528–700 11
www.bjmmaskin.se
Världens vackraste ord:
i morgon.
Skänk enkelt på cancerfonden.se eller
sätt in ditt bidrag på Plusgiro 90 1986-0
Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?
020-59 59 59
Snickerimaskiner till specialpris
Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med
räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.
Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning
för precis justering och god stabilitet på planbordet.
Beställ vår nya
produktkatalog 2010
eller se vår hemsida
www.duabhuset.se
DUABs kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av
aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borr- Industrispånsugar av högsta kvalitet
chuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord,
till specialpriser
fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt & planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjut- DUAB FM230-L1
Pris 1 596:s
Plan- och rikthyvel
3
kl mom
järn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet.
ex
Direkt
kapacitet
1050
m
/h
fr
PT310
DUAB FM300
import ån
Artikelnummer:
ören
Kombimaskin C5-260H Såg
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
kapacitet 2 000 m3/h
107680
Plan & Rikthyvel
Motor 3,0 kW 3-fas 400 V
Kutterdiameter 70 mm
Artikelnummer:
Motor 2,2 kW 3-fas 400 V
Varvtal 4050 rpm
Varvtal kutter 5 000 rpm
107679
Sågdjup 90° 65 mm
Matningshastighet 7 m/min Hyvel bredd 250 mm
Pris 1 116:s
Planhöjd 180 mm
Sågdjup 45° 45 mm
Spånstos 100 mm
Pris 4 600:s
kl mom
ex
Riktbord 1050x250 mm
Klinga diameter 250 mm
exkl mom
Rikthyvlingsbredd 310 mm
Bordsstorlek 1200x840
Bordsstorlek 1 040x312 mm Planbord 600x250 mm
Plan & rikthyvel DUAB
Yt-& kantbandputs
(1080) mm
Planhyvlingsbredd 305 mm Matningshastighet 8 m/min
ML394Q inkl långhålsDUAB MM-2315
Varvtal
kutter
4000
rpm
Slaglängd
justerbord
Planhyvlingshöjd
200
mm
borrsbord Hyvelbredd 410 mm DUAB:s kraftiga
Pris 8 796:Pris 20 796:s
Hyvelstål antal 3 st 1400 mm
Vikt 175 kg
Artikelnummer: 108578
oscillerande bandputsexkl moms
exkl mom
Kutterdiameter 75 mm
Artikelnummer 104030
Fräs
maskin försedd med ett
596:Pris 17 om
Varvtal 3500/5500/7000 rpm
kraftigt och långt arbetss
m
kl
ex
Spindel diameter 30 mm
bord i gjutjärn som är höj- och
Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Långhålsborrsbord
Fraktfritt
Chuckkapacitet 16 mm
Max verktygsstorlek
Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66
sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk
diameter 140 mm
Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, Bandstorlek 152x2515 mm
Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00
14.30 Bordsstorlek 160x368 mm
Besök
internet:
http://www.duabhuset.se
Vikt 370 kg Artikelnummer 107678 spån-sugar, kombimaskiner,div storlekar! Artikelnummer 102394
Besök
ossoss
på på
internet:
http://www.drift-underhall.se
48
VI SKOGSÄGARE 5/09
TIMMERMATARE
SVERIGES ENDA
P-MÄRKTA*
Från små timmermatare
till stora anläggningar
Nyhet!
Andra produkter:
Större matarbord
Längdtransportörer
Sorteringslinjer
Sågintag
Stockvändare
Hydraulaggregat
Automation
Stegmatare med enkel pålastning
Kan även fås med tippande pålastning
eller ställas efter ett stort matarbord
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18
+372-566 144 05
FLISBRÄNNARE
40–80 kW
Högkapacitetsanläggningar
Mottagningstransportör
med enkel och effektiv
accdeleration utan drivrullar
VETOMAT 500 liter
Villabrännare för max 40 kW som
lämpar sig för alla biobränslen
såsom flis, spån, briketter, pellets
och torv. I en normalvilla räcker
en påfyllning 5 dygn under vintern
med pellets.
Mönster nr: 80584
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en, 5-70 cm grovlek
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
www.logcon.se
info@logcon.se
Välj Opel som din nästa
Transportbil
FLISOMAT med en
påbyggnad 2 700 liter
Stokerbrännare i storlekar
40–80 kW som klarar även
industriflis upp till 75 mm.
Brännhuvud med rörligt roster
finns som tillval för dig som vill
elda spannmål. I en normalvilla
räcker en påfyllning ca
1 månad under vintern med
pellets.
Bilmodell
Combo Skåp 1.3D
ÅM Utrustning
-09 Topphängd lucka
Färg
Silver
Movano Storskåp Ydre -07 AC, Radio, Z-lyft
Vit
Combo Skåp 1.3D
-09 Topphängd lucka
Vit
Combo Skåp 1.3D
-09 AC, CD
Silver
Combo Skåp 1.3D
-09 AC, CD
Vit
Vivaro Skåp 2.0 CDTi
-09
Vit
KAMPANJPRIS!
Combo Skåp 1.6 Biogas -06 AC, CD
Mil
Pris
126.800 kr*
FABRIKSNYA
*P-märkningen ställer höga krav på
347.000 kr*
121.900 kr*
126.240 kr*
121.920 kr*
169.900 kr*
Silver 2648 71.200 kr*
Skoda Praktik 1.2
-08 AC, CD, drag
Vit
2138 90.000 kr
Ford Connect 1.8
-05 AC, CD,
Vit
7131 92.300 kr
VW Caddy Skåp
-06 Aut, CD, radio, drag
Röd 6324 103.200 kr*
*Priser exkl. moms. (Alla bilarna finns för omgående leverans.) Priserna gäller t.o.m 2009-10-31
ANA BUSINESS är specialiserad på företagsbilar. Hos oss får
du hjälp med att hitta den bästa lösningen för just ditt företag.
Kardanvägen 18, Trollhättan
www.anabil.se
VI SKOGSÄGARE 5/09
KONTAKTA NÅGON AV SÄLJARNA
Stefan Johansson
0520-47 27 98
Peter Utter
0520-47 27 14
Claes Robertsson
0520-47 27 17
ÖPPET
Vardagar kl 08-17
– Miljö
– Brandsäkerhet
– Tillverkning
– Kvalitetskontroll
– Verkningsgrad
– Driftsäkerhet
Mer info www.sp.se
VÄRMEP8ÄNNARE
VÄRMECENTRALER 30–640 kW
ÅTERFÖRSÄLJARE:
DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59
GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40
HUDIKSVALL Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45
JÖNKÖPING Ronnys VVS Service 036-313 240
KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86
KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64
KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96
LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41
LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60
MELLERUD Ove Linderholm 0706-85 42 16
RONNEBY Stjärnprodukter 0457-100 00
SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97
ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60
ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
www.energiteknik.net
49
JORD & SKOG SÖKES
Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens
framkant och ha en trygg och engagerad
partner vid försäljningen av Er gård
- kontakta Skånegårdar AB.
Kostnadsfri värdeuppskattning.
Ecosågen Twin 400
Mobilt eller stationärt enmanssågverk
Huvudkontor: Lund 046-19 04 40
Regionkontor: Jönköping 036-30 76 80
“Quattro”
4 sågklingor
ntverk
Inbyggt ka
Se Video på vår hemsida
www.skanegardar.se
www.ecosagen.se
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING
Tel 0499-102 41
Ett komplett
sågverksprogram:
”Bandsåg, kedjesåg och timmerfräsar”!
070-244 75 40
Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.
Vänd Er med förtroende till oss!
Mer info och närmaste återförsäljare hittar du
på vår hemsida www.lennartsfors.com
”SÄNKTA PRISER
PÅ TIMMERFRÄSEN”
Kontakta oss för ett
erbjudande!
Vi har lösningen för Er, kontakta oss!
Läppeställaren AB
Läppe, 643 95 VINGÅKER
Tel 0151-601 65,
070-659 46 70
Dahlberg Maskin AB
Frök 1671, 870 52 NYLAND
Tel 0612-503 62,
070-605 56 53
KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984
www.kara.se
Helautomatisk Vedhantering !
1 m3/min
II
Vedprocessor
Ett svensktillverkat
kedjesågverk för
Dig som vill
vidareförädla
Ditt timmer.
Ring för information.
Tel. 0502-175 40
Fax. 0502-145 21
www.timmersagen.se
info@ipab.se
Ny knivdesign och nytt
Ny bred och effektiv
utmatningstransportör längdregleringssystem
➛ Klarar grövre ved,
Nöjda kunder sedan 1990
rakt kapsnitt, jämn
vedlängd
Även lämplig
för sågytor
SNABB - SÄKER - EFFEKTIV
För broschyr n
och informatio
50
Lägg långved på inmatningstransportören.
Maskinen sköter resten.
Matar in, kapar, klyver och lastar.
Allt medan du lägger på
ny långved...
DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62
INGVAR PERSSON AB
VI SKOGSÄGARE 5/09
kes!
e Sö
äljar
s
r
ö
f
Åter
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Problem med oljeläckage i
Hydraulsystem?
Automatlåda?
Servostyrning?
Vevaxeltätning?
Växellåda?
Konverter?
Skogsbruks- &
Skogsmaskinsgymnasiet
Osby
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i
alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
Ingen demontering krävs!
Bevaka dina gränser
med
KEBAstolpen
Det är du som sätter gränserna.
När du markerar upp rågångar
eller sätter elstängsel med
Keba-stolpen.
Den tillverkas
i rullformad
galvaniserad
INTERNOVA SVENSKA AB
Tfn: 0660-29 70 50
Miljöanpassade Smörjmedel
Email: info@orionoljor.se
Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD
Maskin för den som vill
ha skog kvar efter en ”Gallring”
g
g
www.naturbruksgymnasiet.osby.se
plåt, överdragen med
stryktålig
plast.
Diameter:
Längder:
Färger:
Packas:
Plan- och släntklippare
- en av marknadens kraftigaste!
Testa
oss!
24 mm
1500 - 1750 - 2000 mm
Blå, gul eller röd
20 st / förpackning
Ring oss för uppgift om återförsäljare
Box 122, 333 22 Smålandsstenar
Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01
www.kebaoutdoor.se
LogLanders bränsleförbrukning: c:a 3 liter per timme.
8 hjuling = låg egenvikt 5,400 kg.
Kranar från 5,6 till 6,5 m.
4- växlad hydrostatdrift. Frigångshöjd 56 cm.
”Kan utrustas med Energiklipp eller Skördaraggregat”.
Combikran
Nytt inom skoglig planering:
Pris från 41.300:-
För öppna landskap
nu även för uthyrning!
Svensktillverkad
* 360° Sväng
* Räckvidd 4 meter
* Runtomsvängande rotator
Nu kommer
Heureka!
Moms och frakt tillkommer
NU SVART PÅ VITT!
Årets Fullträff!! Genzo Royal IS-31 o 155 Mhz
5 av 5 möjliga
i Jaktjournalens test
Neoprenstövlar
Bästa tänkbara resultat i Jaktmarker & Fiskevattens test!!
(995:-).............. Nu
Multistoker
795:-
Kängor Genzo
Med keramisk förugn
bockhuvud av 5
möjliga i JJ
Förbränningsverkningsgrad 91%
(1995:-)............
Roadshow 2009
Certifierad & godkänd av TÜV för
hela Europa. Eldas med flis, havre,
vete, korn, sågspån och pellets mm.
Finns i flera storlekar med
lämpliga pannor
"$ko
"%(slagor 1,9 kg)
"$$
"# #
# " %
"fi$
$a
12 november: Sundsvall
17 november: Örebro
19 november: Växjö
Fr
895:-
Jaktradio
Genzo
Icom m fl.
Vapenskåp
1695:Fr 2995:Fr
Skinnryggsäck
Getskinn, trämes
995:-
(1995:-).............Fr
Kikare Max-On
1195:-
Astro Till rätt pris!
8x42, 10x42
Skogs, Teleskop o Takfotsantenn
Eftersökslampa Genzo
8x56
2495:Åtel- & övervakningskamera
komplett
SG-55OV Max-On
(1295:-)
595:Genzo Foderspridare
Digital med 5,0 MP, 2 GB minne,
IR-blixt, trådfjärrkontroll med LCDdisplay
Med extra kraftig motor och 12 V drift
* Kraftig spridartallrik i rostfritt stål
* 12 Voltssystem som ger extra lång drifttid
* Digital timerenhet
* 2 spridningar per dygn
inkl batteri
* Ställbar utspridningstid
Marknadspris 1595:3-59 sekunder.
Peltor SportTac Rätt pris!
Yrkesfolkets självklara val!
(895:-)...................................
Pris 895:-
marknadspris
3495:- ....
2495:-
Swingblade jaktkniv
695:-
Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll.
För anmälan och info:
http://heureka.slu.se
Grästorp
www.sonnys.se
0514-10505 info@sonnys.se
VI SKOGSÄGARE 5/09
Jaktradiospecialisten
HYLTE
LANTMÄN
En bra affär!
HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00
www.hylte-lantman.com
51
Oväntad frizon
Det handlar om vägkanter,
banvallar och kraftledningsgator som visat sig vara en tillflyktsort för arter från det
gamla jordbrukslandskapet.
En studie gjord av Centrum
för biologisk mångfald visar att
betydelsen av dessa människoskapade biotoper är mycket
större än vad som tidigare varit
känt.
– Infrastrukturens biotoper
kan bidra till att uppfylla miljömålet om ängs- och slåttermarker i jordbrukslandskapet,
säger Tommy Lennartsson,
forskare vid Centrum för biologisk mångfald.
Ett eldorado för rödlistade arter.
100 000 elever på framtidsresa
Under tio år har Skogsindustriernas temadag
Framtidsresan nått ut till
över 100 000 elever.
Årligen besöks 140 skolor där
”resenärerna” bjuds på upplevelser och aktiviteter, tillsammans med tre ambassadörer
LODJUR OCH VILDSVIN
SLÅR UT RÅDJUREN
Den svenska rådjursstammen
är stor, cirka 450 000 djur, men
enligt svenska Jägarförbundet
minskar den i nästan hela landet.
Forskningen visar att konkurrensen med vildsvin och
dovhjort påverkar stammen. I
norra Sverige är det dock lodjuren som tar många rådjur. Endast på Gotland ökar rådjursstammen – men där finns heller
inga lodjur.
SOLVEIG LARSSON
LEDER SVENSKA JÄGARE
– Jag är känslomässigt bunden
till skogen och älgjakten tillhör de allra finaste stunderna.
Det berättade Solveig Larsson i en intervju för några år
sedan när vi träffade henne
hemma på skogsgården på
Bjurön i Västerbotten.
Därefter har hon haft många
förtroendeuppdrag inom LRF
och Skogsägarrörelsen.
Nu är Solveig Larsson dessutom ordförande för Jägarnas
Riksförbund med 28 000 medlemmar.
Det är med andra ord läge för
många fina stunder.
VI SKOGSÄGARE 5/09
från Skogsindustrierna.
Under tre timmar diskuteras
vikten av utbildning, elevernas
egen framtid och möjligheten
att balansera produktion och
miljö i ett kretsloppsanpassat
samhälle.
Under dagen visar man också på skogsindustrins internationella möjligheter och bred-
den av yrken som behövs för att
behålla konkurrenskraften.
Utvärderingar av framtidsresan visar tydliga resultat: En
jämförelse av elevernas inställning före och efter temadagen
visar att 26 procent är positiva
till skogsindustrin innan temadagen, efter temadagen är 76
procent positiva.
Ovanlig hackspett
närmare räddning
I början av sommaren föddes
två kullar vitryggig hackspett i
Värmland.
– Det känns otroligt roligt
och inspirerade för framtiden,
säger Naturskyddsföreningens
ordförande Mikael Karlsson.
Förra året fanns ingen känd
häckning.
– Nu har arbetet med att rädda en av Sveriges mest hotade
fågelarter fått en efterlängtad
framgång. Vitryggen fungerar
som paraplyart, det vill säga
under sitt ”paraply” har den
minst 200 andra hårt trängda
arter, säger Mikael Karlsson.
Titeln har modifierats något
från praktisk skogshandbok
till praktisk skogsbok.
FÖRFÖRANDE
DOFT AV TRÄ
Modeskaparna Dean och Dan
(med det språkligt krångliga
märket Dsquared) har gjort en
herrparfym för att reflektera kärleken till deras hemland Kanada.
Flaskan är omsluten
av kanadensiskt cederträ och lukten uppges
vara dedicerad till ”den
moderne mannens
drömmar om naturen Parfymen He
och sökande efter fri- Wood.
het och förförelse”.
Tänk på det nästa gång ni går
i en granskog!
Doften är nämligen en blandning av gran, amber, mysk och
lite viol för att påminna om
skogens vatten.
TIPSA SKOGFORSK
OM DINA IDÉER
Ett bra år för vitryggen
Skogsbio – både mysigt och lärande
Sätt dig till rätta i soffan med
din laptop, något gott att
dricka och en skål med popcorn. Därefter är det läge att
titta på skogsbio på datorn.
Totalt finns 30 webbfilmer
om allt från att hantera motorsågen till att visa hänsyn till
vårt kulturarv.
Filmerna är gratis att se. Det
enda som behövs är en dator
och uppkoppling. Längden på
År 1924 kom boken Praktisk
skogshandbok. Det visade sig
bli en klassiker, nu är den 15:e
upplagan klar. Jämfört med
1994, då det senast begav sig,
är texten ordentligt omarbetad.
Boken består av över 300 sidor med praktiska tips om skogens skötsel.
I grunden är den sig lik, även
om 1920-talets tips
om flottning och tjärbränning ersatts av
andra aktiviteter.
Boken ges ut av föreningen Skogen och
kostar knappa 500
kronor, plus frakt.
inslagen varierar, men majoriteten ligger på omkring ett par
minuter.
– I dag har vi samlat ihop
ungefär 95 minuter film. Men
vi kommer att uppdatera sidan
med nya inslag allt eftersom de
produceras, säger Mats Hannerz som arbetar med Kunskap
Direkt, där filmerna finns.
www.kunskapdirekt.se/skogsbio
NAMN & NYTT
Lite paradoxalt har
hårdhänta mänskliga
ingrepp i naturen blivit
en räddningsplanka
för hotade arter.
KLASSISK BOK UTE IGEN
Skogforsk vill få mer direktkontakt med det operativa
skogsbruket. Därför öppnas en
tipstelefon.
– Det här är ett sätt som vi
inte provat tidigare, säger Erik
Viklund, kommunikationschef
på Skogforsk.
– Önskemålet har kommit
från flera håll. Men framför allt
från skogsentreprenörer. De
kommer ofta på idéer och brister när de sitter och kör sina
maskiner. När arbetsdagen sedan är slut finns det risk att
tankarna har fallit i glömska.
Telefonnumret är 020-190 80
80 och samtalet är gratis.
53
KRÖNIKAN
Vi möter morgondagen nu
I
nöden prövas vännerna – finns
de där när jag som bäst behöver
dem?
Skogsägarföreningen Södra har
visat sig vara en vän som står
pall när det krisar för kompisarna,
medlemmarna. Efter stormen Gudrun
fanns skogsägarföreningen där för
sina medlemmar och gjorde ett
imponerande jobb i upparbetningen
av den stormfällda skogen.
QQQ
I augusti var jag tillsammans med
personal och förtroendevalda på årets
skogsägarting i Växjö med Södra som
värd.
Det var två mycket intressanta och
givande dagar, speciellt för mig som
hade förmånen att besöka området
år 2005, sju månader efter Gudruns
härjningar. Att då på ort och ställe se
och få beskrivet hur stormfällningen
drabbade och påverkade enskilda
skogsägare var en gripande upplevelse.
När jag nu åter fick resa genom
delar av området som drabbades av
förödelsen kan jag konstatera att
naturen har en fantastisk förmåga att
läka såren som stormen orsakade.
QQQ
För Södra som ställdes inför uppgiften
att hantera medlemmarnas alla frågor
och problem den närmaste tiden efter
katastrofen i januari 2005, startade
en utmaning och ett arbete bland
förtroendevalda och personal som
ingen visste vart hän det skulle bära.
När jag på årets välordnade exkursion
i Södraland fick en redovisning av
utfallet av fyra års arbete, beundrar
jag på vilket sätt alla inblandade
tillsammans hanterat den katastrof
och den utmaning de ställdes inför.
För mig som valt att ha skogsägarföreningen som affärspartner stärks
jag och får ytterligare argument för
det långsiktiga mervärde som
samverkan med andra familjeskogsbrukare ger mig.
QQQ
Tio år har gått sedan skogsägarföreningarna och LRF inledde sitt näringspolitiska samarbete med målsättning54
Efter stormen behövs vännerna.
en att förbättra familjeskogsbrukets
förutsättningar.
Många frågor har stått på dagordningen under denna period och i
de flesta fall har vi lyckats övertyga
det politiska etablissemanget om
vikten av att familjeskogsbruket
tillåts jobba under långsiktiga och
hanterbara spelregler. Detta
gemensamma arbete fortsätter vi och
står med högsta beredskap inför nya
utmaningar i näringspolitiken.
att aktivt delta i förändringsarbetet
och följa med på framtidsresan.
QQQ
Avslutningsvis bjuder jag in Dig till
denna nya kraftsamling och citerar en
av deltagarna på årets skogsägarting
”vi möter morgondagen redan i dag”.
QQQ
Dag två på skogsägartinget hade
rubriken ”Skogsägare 2020” ett namn
på en arbetsprocess vi nyligen har
dragit i gång inom LRF Skogsägarna.
Framtiden för skogsägarföreningarna
innebär stora förändringar och nya
utmaningar.
Personer som i framtiden investerar
i skogsfastigheter kommer att ha
andra krav och önskemål. Ägarbilden
förändras, målsättningen med
ägarskapet likaså. Vi har gjort valet
Gunnar Heibring
Ordförande Norrskog
VI SKOGSÄGARE 5/09
Nyheter från AS FORS MW
FARMA Nyheter
CT 8,5–12 4 WD
CT 6,3–10
FARMA Generation 2
Första steget i FARMA Generation 2 premiärvisades på ELMIA WOOD i juni. FARMA Generation 2 innebär en uppgradering
såväl produkt som designmässigt men innebär också en vidareutveckling av varumärket inom nya verksamhetsgrenar.
På plats under mässan fanns tre nya kranar under beteckningarna C 8,5, C 6,3 samt C 5,3. Prisvärt och genomarbetat är ord
som beskriver de nya kranarna. Gemensamt för kranarna är att de bygger på ett nytt armsystem med länksystem mellan
lyft och vipparm. Genom kranarnas design bjuder de på den allra bästa av närområdesegenskaper, en jämnare gång samt
en vipparm som är jämnstark utmed arbetsområdet.
De nya kranmodellerna går att få tillsammans med en rad av våra vagnsstorlekar
Teleskopcylinder
Genom kranens
och hydraulslangar
design skyddas
ligger väl skyddade
vipparmens
på kranens ovan-
hydraulrör samt
sida.
dess slangar ifrån
slag, klämning
eller att fastna i
gren och kvist.
De nya kranarna har försetts med ett armsystem utrustade med ett länksystem mellan lyftarm och vipparm som ger kranarna en bättre arbetsgeometri, starkare i närområdet samt mjukare rörelse.
För vidare information,
se vår nya hemsida www.forsmw.com.
FARMA NORDEN AB
Fabrik: E-mail: info@forsmw.com
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Alla priser exkl. moms och frakt.
Teknisk support
och reservdelar:
011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida
www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer
samt pris utan föregående information.
Posttidning B
LRF Media AB
Box 6132, 200 11 Malmö
MARKNADSLEDAREN
THE ”BIG BOSS”
Modellen leveres std. med
lastförskjutningsskydd.
Sportsman 800 EFI 6x6
Användare inom skogs- och gårdsdrift, jakt,
park- och idrottsanläggningar, kraftbolag, försvaret med flera, väljer 6-hjuling från Polaris.
135 375 :-
inkl. moms
108 300 :- exkl. moms
Vi säljer ut våra sista Sportsman
500 6x6. Du hittar bra erbjudande
hos din återförsäljare!
Sportsman 6x6 800 är överlägsen
när man jämför med 4-hjulingar:
<A553'.#45(C3/B)#
<A553'&3#)(C3/B)#
<@-5#*,6.4&3+(5
< 5#3-/1513
<B)657A9.+0)
<.#3#347B3#3'5'33A0)
< A-3#3'/+0+/#.
överstegringsrisk)
Sportsman 6x6 800 finns som lätt terrängvagn och traktor.
Välkommen att göra en bra affär!
www.polarisind.com
Alingsås 8&607.41>Arjeplog;5*6.*3(**38*6.6/*514,>Arvidsjaur;5*6.*3(**38*6.6/*514,>Boden Sixten Nilsson
Motorservice AB 0921-10209 Bollstabruk&-1.3748467*6:.(*>Borlänge&6&1)7D8&6>Bromölla1&*77437<0*14846
>
Burträsk Hällgrens Motor i Burträsk AB 0914-10402 Frövi6.07743&37.6F:.
>Funäsdalen 3F0425&3.*8>Fårösund Ingenjörsfirma Curt
<'*6,>Grästorp;.2&.6C78465
>Gäddede (&3).3&:.&.3,>GällivareC(01&,6*8.C11.:&6*
>Hallstahammar&5&'&70.3
>Hede*:*1/&(.3,
>Hudiksvall XYZ Maskin AB 0650-543434 HuskvarnaD6)72&3>Järvsö
C6:7F<0*14846
>Kalix&1.;&70.3*6>Kalmar &12&6&382C30F6>Kiruna TT Trading AB 0980-60900 Kristinehamn Haga
C(0.6.78.3*-&23
>Kungälv;.2&93,C1:>Laholm.1/*0:.7874846>Lidköping;.2&..)0F5.3,
>
Luleå&1.;&70.3*6>Lycksele9841D
>Löddeköpinge438*3,)&-14846754687>Malå 048*6
>
Mariannelund!*66C3,7*6:.(*&6.&33*193)>Mattmar $88*64(0*64)908.43
>Mora46&C63
>Norrtälje LättviktsMotor NH AB
>Nyköping Nyköpings Hyrmask. Bo Zenk AB 0155-269030 Nynäshamn 8*+&317743.<3C7-&23
>Ockelbo Ockelbo Gummiservice AB 0297>Offerdal.6,*677437*37.3>Piteå .11&,*8..8*D>Skellefteå743&70.3>Skogås Denada Offroad AB 08>Skövde 0F:)*-/91.3,&6
>Spånga6422& 04,!6C),D6)>Storuman4*786F27.1*0
>Sundsvall Fritidscen8*6
>Söderhamn &70.3(*38*6
>Söderköping!"6.8.)>Tanumshede Andrèsens Skog & Trädgård AB 0525-29258 Torsby Mats
04,6.8.)
>Tärnaby4*786F27.1*0
>Uddevalla Andresens Maskin AB 0522-999500 Ullared-8.7 D,4846
>Umeå
484664>Uppsala!6&084646)>Veddige"*)).,*.1!6&0846
>Vilhelmina".1-*12.3&4846(*38*6
>Väderstad
Maskinteknik Egedal 0142-71250 Värnamo"C63&24 D,48468/C378>Årjäng MP
&70.34846
>ÅsarnaB7&63& 048*67*6:.(*
> Örnsköldsvik Skoterser:.(*
>Östersund Motorhuset 063-570020
)))#"$%!'%&$%" ,)))#"$%$$%'"