null
Nr 4 2007 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms Kritik mot fler reservat ▼ Nya hot från rotrötan ▼ Första ronden mot granbarkborrarna ▼ Det hettar till på virkesmarknaden Skogsteknik räddade Alfta KICKSTART FÖR KRAFTSAMLINGEN Med fågelhund i fjällvärlden Täljda konstverk Landet runt i vedeldad bil Två säkra tips för lönsammare gallring Gallring kan vara knepigt ur såväl produktivitets- som förarperspektiv. Om du inte har en Valmet 901.3 vill säga, marknadens förmodligen mest fulländade gallringsskördare. Förklaringen ligger i en perfekt sammansättning spetsegenskaper som optimerar både arbetsglädjen och lönsamheten. Och inte nog med det. Med allroundaggregatet Valmet 350.1 närmast oslagbara snabbhet och smidighet höjer du upp din totala gallringskapacitet ytterligare. Välj Valmet 901.3 och 350.1 och varje gallringsuppdrag blir förbluffande lätt och lönande. Vad tycker dina kollegor om Valmet? Se intervjuerna på www.komatsuforest.se Ingår i Komatsukoncernen www.sweloghb.com INNEHÅLL Nummer 4 2007 Nästa nummer utkommer 18 oktober • TEMA: Bilar, ATV och förädling ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 BENNY PERSSON får hjälp av dagbarnet Linus att plocka fram virke på skogsgården. Sidan 28 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola Persson, Sven-Erik Petersson och Karin Vestlund. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2005: 98 300 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö .R +RITIK MOTFLER RESERVAT &ÚRSTARONDENMOT GRANBARKBORRARNA T Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se TRÄKONST. Täljda skönheter på utställning i Virserum. Sidan 50 ROGER JACOBSSON begrundar läget tillsammans med Norpa. Sidan 46 5 LEDARE: Viktiga kulturvärden. 6 PROFILEN: Landshövding med skogsengagemang i Västerbotten. SKOGSSKÖTSEL Omslagsfoto: ✔ Nya rön om rotröta, sidan 10. Sture Mar kström ✔ K raftsamlingsstart för bättre tillväxt, sidan 14. ✔ K rav på nya tag mot barkborren, sidan 32. 16 BIOENERGI: Med ved i biltanken. 21 NÄRINGSPOLITIK: Press på cer tifi ering. MATTIAS BERGLUND 22 FORSKNING: Tips till skogsvårdsentreprenörer. varnar för nya hot från 23 DEBATT: Variation för kulturmiljön. rotrötan. Sidan 10 24 EKONOMI: Generationsskiften. 28 SKOGSGÅRDEN: Dagbarn och entreprenörsjobb ger far t på gården. 30 POLITIK: Linda Hedlund efterlyser helhetsgrepp på miljöfrågorna. 34 NYHETER: Förödande insektsangrepp i norr. 40 TEKNIK: Nytt sätt att röja och många tekniknyheter. 44 TEKNIK: Teknik från skogen på nya marknader. ÅSA BROVALL PROFILEN. leder ett av många Han tycker att 46 FRILUFTSLIV: Fågelhundar på fjälläventyr. företag i spåren det finns det 50 KULTUR: Massor av vackra och roliga träfi gurer. av klassiska ÖSA. tillräckligt med Sidan 44 62 KRÖNIKA: Vi tar ansvar för helheten. reservat. Sidan 6 $ETHETTARTILLPÍ VIRKESMARKNADEN T ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se KRAFTKVINNAN Marianne Eriksson leder den rekordstora kampanjen för kraftsamling i skogen. Sidan 14 3KOGSTEKNIK RËDDADE!LFTA T Tf redigeringsansvarig: Mikael Sylvander Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 87 Fax: 040-601 64 99 E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.se -EDFÍGELHUND IFJËLLVËRLDEN 4ËLJDA KONST VERK ,ANDETRUNTIVEDELDADBIL www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA VI SKOGSÄGARE 4/07 3 New FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA HANDELSBANKEN FINANS FÖRST MED SERVOSTYRNING! Svängrum Våra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingar har blivit berömda för prestanda, säkerhet och tillförlitlighet. För den modernaste tekniken och den högsta kvalitén. Smidiga, robusta maskiner för hårda tag under många år. Nu ökar vi försprånget igen med nya Grizzly 700! Det är den största och starkaste i klassen och har en nyutvecklad råstark, vattenkyld och vibrationsfri motor. Ny typ av chassie och delad bakaxel ökar komforten ytterligare. Som alla våra arbetsmaskiner har Grizzly 700 kardandrift, Ultramatic hög/lågväxel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD och diffspärr. Liksom justerbar fjädring, hög markfrigång, brett tillbehörsprogram och 5 års fabriksgaranti. Och det bästa av allt. Det här är den första terränghjulingen med Electronic Power Steering, elektrisk servostyrning. Den gör Grizzly 700 skönt lättstyrd samtidigt som slag och ryck i styret dämpas. Nu blir det en fröjd att ta sig fram även i den besvärligaste terräng. G r i z z l y Po w e r GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 -GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350 www.yamaha-motor-scandinavia.com H istoriska tillbakablickar och långa tidsperspektiv tillhör vardagen i skogsbruket. Och den som står med ena benet långt tillbaks i ett annat århundrade inser att det gäller att se upp var han eller hon sätter ner foten. Ibland blir det ändå fel, och skogsmaskinen gör outplånliga avtryck i något bronsåldersröse. I samband med avverkningar skadas alltför många kulturmiljöer. Enligt Skogsstyrelsens senaste kontroll tas full hänsyn bara på sex av tio avverkningar. Man kan förstås ifrågasätta om allt är värt att spara och var gränserna går, men i grunden tror vi ändå att det finns en bred samsyn om att hänsynen är bra. MYCKET HANDLAR OM kunskaper och insikter. Därför är det beklagligt och lite märkligt att det är sådan obalans i frågorna kring den skogsmark som undantas från vanligt skogsbruk. Det handlar nästan bara om biologisk mångfald, vilket är nog så viktigt – men inte allt. Kulturmiljöer är något som Skogsstyrelsen bara nämner i förbigående när man klagar på bristerna i generell hänsyn. Det vore nog klokt om myndigheten var lite ödmjuk om vad som är rätt eller fel i den generella naturvårdshänsynen, det är faktiskt inte alldeles självklart vilka träd som är bäst att spara ur miljösynpunkt. Däremot är kulturmiljöerna enklare och tydligare. Men framför allt skulle helheten vinna på att resurserna fördelas om en del. Det handlar om att prioritera och göra flera saker samtidigt inom samma ram (inte att stapla nya pålagor på varandra till ett allt högre berg). MEN ANSVARET kan förstås inte lastas på myndigheterna. Det är upp till oss alla att hålla historien levande. Man kan ändå fundera på varför kulturmiljöfrågorna väger lättare än andra miljöfrågor. Vi lever ju trots allt i kulturskogar som nästan alla på något sätt är formade av människan. Ett svar kan vara att våra döda förfäder (av lätt förklarliga skäl) är ganska tysta. Lavar och insekter är också lågmälda, men de har hjälp av en högljudd miljöopinion och någon sorts naturvårdsideal, där målet ofta tycks vara att tänka bort människan helt och hållet. Det gäller både våra förfäder och vi som just nu råkar vandra på planeten. Historien glöms och skogen som miljövänligt medel (bioenergi/trämaterial) för de nu levande och ännu ofödda väger lätt. Här finns en obalans och brist på helhetssyn. MAN KAN FÖRSTÅS tycka att kulturmiljöerna är mindre värda och det är klart man får skilja agnarna från vetet och koncentrera sig på det som känns värdefullt. Men vi tror ändå en klar, om än något tyst, majoritet tycker frågorna är viktiga. Det gäller inte minst i familjeskogsbruket där dagsbesluten på skogsgården så tydligt sträcker sig mellan generationerna. Och den som lusläser Skogsstyrelsens rapport finner också en positiv trend hos privatskogsbruket som visar att hänsynen förbättrats de senaste fem åren. De brister som finns handlar nog mest om bristande information och kunskapsluckor. Just därför känns den där obalansen extra trist. HELT TYST är inte den historiska rösten. Lite längre fram i tidningen finns ett debattinlägg från Riksantikvarieämbetet och på forskningssidorna berättar vi om ett projekt för att bättra på informationen. I störtfloden av historiska böcker finns också en rännil från skogen (senast Kerstin Ekman med Herrarna i skogen). Och det finns ett skogshistoriskt sällskap där privatskogsbruket skulle kunna vara ännu bättre representerat. Historien har inte bara ett egenvärde, den har också nycklar till samtiden och morgondagen. Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 4/07 LEDAREN Kultur i skuggan av mångfald PROFILEN Den ofrivillige reservatsbildaren Lorentz Andersson kan tacka Gustav Vasa för uppdraget att få fart på byggandet av höga trähus. Det jobbet gillar Västerbottens landshövding, däremot är det med blandade känslor han bildar nya reservat. Text & foto: Pär Fornling Lorentz Andersson är en av de landshövdingar som syns mest i skogliga sammanhang. Under hösten avgår han, men engagemanget för skogen och skogsnäringen fortsätter både privat och som ordförande för träbyggnadsprogrammet. Är du skogsägare själv? – Inte personligen, men min hustru är delägare i Fjällboda. Det är ett gammalt inlandsjordbruk med 173 hektar skog där vi tillbringar mycket fritid. Kan du köra en motorsåg? – Det kan jag nog, men jag arbetar inte själv i skogen. Däremot har jag fått lära mig en hel del om skogsbruk, inte minst under många år som kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. En del av min verksamhet var att besluta om skogsbruket på 11 000 hektar. 6 Du verkar tycka det är ett tungt arbete att bilda reservat? – Ja, på flera sätt. Det allra svåraste i sammanhanget är att det drabbar enskilda människor som ägt skog i generationer. De har gått och tittat på de där träden, så kommer länsstyrelsen och säger det ska bli reservat. Senast i går hade jag ett samtal från en dam i Nordmaling som sade att hon inte kunde sova på nätterna på grund av det här. Det känns inget vidare. Ändå framhärdar ni?! – Riksdagen har fattat ett be- VI SKOGSÄGARE 4/07 ” Egentligen tycker Lorentz Andersson att det börjar räcka med reservatsskyltar. slut som regeringen ska verkställa genom sin myndighet. Då måste jag som myndighetschef göra det, annars skulle det ju bli anarki i landet. Vad har riksdagen bestämt? – Det finns ett övergripande mål om reservat som fördelats över landet. För Västerbotten innebar det ytterligare 34 000 hektar. Hur långt har ni kommit? – Om tilldelningen av pengar fortsätter som i dag tar det minst 10 år till innan vi är i mål. Det måste märkas på produktionen… – Ja, till det kommer all fjällnära skog som omges av många restriktioner, men som blir allt mer brukbar. Genom ett varmare klimat flyttas skogsgränsen uppåt. Dessutom har vi enormt stora frivilliga avsättningar. Är det slitningar inom länsstyrelsen? Jag förmodar att naturvårdsenheten är mer entusiastisk. – Det är inte slitningar på det sättet, men i vår styrelse med politiker är det i princip ingen som backar upp målet om fler reservat. Då är det slitigt att som myndighetschef förklara att jag måste fullfölja målet, samtidigt som hela styrelsen är negativt inställd. Vad sade du till damen från Nordmaling? – Jag försökte trösta henne med att skogen ändå står kvar, men hon var inte lättröstad. Vad hade du velat säga? – Man kan dels fundera om VI SKOGSÄGARE 4/07 Jag tror att det behövs en radikal minskning av älgstammen. mängden är rimlig, dels försöka hitta en form av frivillig metod. Det finns ju de som gärna avsätter sin skog frivilligt. Man kan också fundera på former där det bedrivs skogsbruk i skyddade områden, det är inte säkert att bästa naturskyddet består i att man gör reservat och låter skogen ruttna ner. När det gäller träbyggande har du ett ansvar för hela landet... – Ja, jag arbetar med en statlig strategi för ökat träbyggande. Det är en liten organisation inom näringsdepartementet med mig som ordförande och en huvudsekreterare. Därutöver köper vi konsulttjänster. Dessutom finns det ett träbyggnadskansli som finansieras av näringen. Vad är målet? – Att 30 procent av nya flervåningshus ska ha en stomme i trä. Dit är det långt, men vi når fram så småningom. En annan del i uppdraget är att främja exporten, hur går det? – Den delen hinner vi inte riktigt med, men det har ändå hunnit bli en del initiativ på den japanska marknaden. Jag har själv varit där tre gånger. Varför Japan? – Det är en viktig marknad för sågverksindustrin. Nu har ett av de största japanska skogsföretagen, Sumitomo forest, placerat en forskare i Sverige för att studera träbyggande. Kanske kan det leda till ytterligare utbyte och export. Kan du som byggnadsingenBehöver verkligen staten jör beskriva det japanska blanda sig i om vi bygger byggandet? med betong eller trä? – Det är ett pelarbalkssystem – Redan Gustav Vasa förbjöd som skiljer sig från vårt sätt att kyrkor i trä och på den vägen bygga. Husstommen består av har det fortsatt fram tills nu. bärande stolpar som monteras Gustav III förbjöd statliga hus ihop med listiga infästningar. i trä, enda undantaget blev läns- Man kan säga att det påminner residenset i Norrom Ikea, där hubotten som skulle set kommer hem blivit för kallt i i en låda. Det sten. Och efter monteras ihop stadsbränderna i utan något spill. slutet av 1800-talet Jag besökte en förbjöds alla bolångt automatisestadshus i trä över rad husfabrik, två våningar. Med vilket var impoandra ord har stanerande. Allt görs tens agerande gjort färdigt efter kunatt träbyggandet K antareller tillhör höjddens önskemål i skogen för fått stå tillbaks, punkterna med höga kvalilandshövdingen. därför har vi en tetskrav, vilket historisk skuld att också gäller råvabetala tillbaks. Dessutom finns ran från Sverige. flera andra skäl, inte minst miljön och ekonomin. Känns det som ni arbetar i medvind? Du är själv byggnadsingen– Absolut. Sverige är ett träjör, har det blivit några land och det finns en positiv vackra träbyggnader? attityd till trä. En viktig del är – Tyvärr inte. På min utbild- att påverka myndigheter, där ning fanns knappt trä på kar- frågorna tas emot väl. Statens tan, vi lärde oss gjuta bjälklag fastighetsverk är mycket posioch murade konstruktioner. För tivt, liksom Banverket och arkitekterna var det samma Vägverket, för vilka träbroar är sak. På så sätt har flera genera- intressant. Det är ett annat omtioner förlorat träkunnande. råde där trä kan ta igen förlorad Det försöker vi nu ta igen. mark. Hur länge pågår arbetet? – Tiden har förlängts till och med nästa år. Jag tycker vi har bra med tid till förfogande. Nu börjar resultaten synas över landet. På ort efter ort kommer mycket intressanta byggprojekt. Hur går det med bioenergin i regionen? – Bra. Det är en oerhört viktig fråga på flera sätt. Ur skogsägarens synvinkel kan det inte minst betyda en förbättring av rotnettot i inlandet, vilket behövs. Länsstyrelserna är engagerade för etanoldrift, när kommer genombrottet? – Det är svårt att veta. Jag är lite mindre optimist nu än jag var tidigare. Projektet kallas Biofuel region och vi stöttar forskning för att få fram etanol ur barrmassa. Är det någon annan skogsfråga du vill lyfta fram? – Älgskadorna! De är ofantliga och det straffar sig så småningom. Jag tror att det behövs en radikal minskning av älgstammen. Har du själv sett några skador? – Massor. De syns hemma i Fjällboda där planteringar betas år efter år. Jag har dessutom engagerat mig i frågan som landshövding och gjort många studiebesök, ett mycket hårt drabbat område är Åsele. Nu börjar skadorna synas på sågverken, ändå var älgstammen måttlig för 30–40 år sedan. Det tar alltså lång tid till dagens skador värker ut och då blir notan hög. Kom ihåg att 80 procent av tallens värde finns i timmerstockarna. Skogsägarna, som oftast också är jägare, måste ta de här frågorna på större allvar. Berätta om de fina stunderna i skogen? – Jag plockar mycket bär. Att komma till en gulröd hjortronmyr eller plocka kantareller i den fjällnära skogen tillhör höjdpunkterna. 7 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER Nu och då – det är en skillnad som märks! Våra D-modeller blir bara bättre och bättre. Nu har vi genomfört ytterligare en Hopper, vilket är det interna namnet på John Deeres samlade förbättringskampanjer. Sedan 2004 har vi genomfört 44 stycken sådana kampanjer på skördarna, skotarna och aggregaten. Eftersom varje kampanj omfattar många åtgärder innebär detta förbättringar på tusentals punkter. Alla Hoppers finns redovisade på vår hemsida. Högre tillförlitlighet och ännu bättre produktivitet är vad du får när du väljer någon av D-modellerna. Årsmodell 2007 är vitalare än någonsin och bättre kommer den aldrig att bli! Betydelsen av 44 st Hoppers John Deere Forestry AB www.deere.se SKOGSSKÖTSEL Rotrötan hotar mer än granen Hela landet är i riskzonen för rotröta och det gäller inte bara gran. Både tall och lärk lever farligt. En nyupptäckt riskfaktor är förröjningar inför första gallringen. Motmedlet är behandling Text & foto: Pär Fornling och planering. Ingen berikande syn. För något år sedan besökte Mattias Berglund och Jonas Rönnberg Värmland. De var där för att tala om sin forskning om rotröta på lantbruksuniversitetet inför en grupp erfarna skogsmän. Ämnet engagerade även om många påpekade att det kändes lite fjärran i tallskogarna norr om Torsby. – Efter genomgången gick vi ut i skogen och hittade omedelbart flera angripna tallar. Man var helt enkelt inte medveten om problemen, vilket inte är så konstigt. Det är lätt att missta rotröta på tall för något annat, konstaterar Jonas Rönnberg. GRANEN RUTTNAR inifrån. Trädet fortsätter växa, om än i lägre takt. I tall däremot sprids svampen i den yttre veden, vilket gör att trädet dör. Det får ingen näring, torkar och lockar till sig insekter. Vid en första blick är det lätt att tro att de här sekundära angreppen är dödsorsaken. Men om man river lite i mossan vid rötterna och hittar en eller flera trädsvampar kan man vara ganska säker på att rottickan är boven i dramat. DET ÄR KNAPPAST någon nyhet att tallar angrips. Redan på 40-talet arbetade engelska forskare med stubbbehandling på tall. Numera vet man sedan ett par årtionden att det finns två varianter av svampen: ✔ S-formen (S=spruce) som angriper gran. ✔ P-formen (Pine) som an10 När rottickan är så här synlig på en levande hårt drabbad. Det är inte helt ovanligt med bestånd där långt över hälften av granarna håller på att ruttna inifrån. AV ALL RÖTA som drabbar granarna kommer ungefär 70– 80 procent från rottickan. De årliga kostnaderna för skogsbruket beräknas till en halv miljard kronor, dels genom minskad tillväxt (framför allt tappas diametertillväxt), dels genom sämre kvalitet. Rötan sprider sig från rötterna uppåt som en pelare i centrum av stammen. Det som skulle blivit en värdefull timmerstock duger därmed kanske bara till bränsleved. Dessutom blir träden känsligare för stormar. Angreppen kan börja med att svampsporer får fäste i en barkskada på stammen som blottlägger veden. Men absolut vanligast är att rottickan letar sig in genom sågytan på en färsk stubbe och sprider sig vidare genom rotkontakt med friska träd. Mattias Berglund, blå om fingrarna av stubbehandling, berättar om faran för rotröta. griper allt (även lövträd). – I våra grannländer, inte minst Polen, görs omfattande behandling mot rotröta i tall. Då vore det märkligt om det inte skulle behövas här också, säger Mattias Berglund. Forskarna har spårat P-formen upp till Gävle, men risken för angrepp på tall kan förvän- tas vara värst längs östkusten i Götaland och i områden med högt PH-värde, däribland Gotland med sin kalkrika berggrund. – Det här är en av de saker vi ska forska mer kring framöver, påpekar Mattias Berglund. Granen har hittills stått helt i fokus för problemen och den är MED TANKE PÅ att det räcker med två sporer på en stubbe – och en enda fruktkropp sprider huntratusentals sporer i timmen är risken uppenbar. – I princip finns sporerna överallt. Även om de allra flesta landar inom 100 meter från fruktkroppen visar försök att de kan spridas 50 mil med vinden, säger Mattias Berglund. Det finns två huvudvägar att motverka spridningen: ✔ Avverka på vintern (när dygnsmedeltemperaturen är under 5 grader) VI SKOGSÄGARE 4/07 gr de gran har angreppet gått långt. Foto: Mattias Berglund ✔ Behandla stubbarna så att inte rottickans sporer får fäste. – Det säkraste och enklaste sättet är vinteravverkningar, men stubbehandling fungerar bra förutsatt att den genomförs väl. Det är viktigt att behandla stubben direkt efter avverkning och att täcka hela ytan med medel, betonar Mattias Berglund. I DAG BEHANDLAS huvudsakligen granstubbar efter gallringar – men långt ifrån alltid. I uppröjningen efter Gudrun upphörde behandlingen helt, vilket troligtvis ökar sportrycket framöver. I slutavverkningar är det ganska ovanligt med stubbehandling trots att risken är överhängande för kommande generationer. Rottickan kan leva i de gamla stubbarna under flera årtionden och under tiden hinner ofta de smittade rötterna från stubben nå rötterna i den friska ungskogen som breder ut sig allt mer (ett sätt att minska riskerna är glesare planteringar då rotsystemen kommer längre ifrån varandra). – Vi tycker man bör behandla stubbarna vid grangallringar över hela landet, om avverkningen inte görs på vintern. För lärk gäller samma sak. – Efter gallring av tall är det motiverat med behandling inom en del områden, men här behöver vi mer kunskap, säger Mattias Berglund. På utsidan märks ingenting, men när granen öppnas upp märks angreppen från rötterna och uppåt. For tsättning sid 12 VI SKOGSÄGARE 4/07 11 Fortsatt uppåt för massan Rotrötan hotar mer... Då det gäller slutavverkningar poängterar han att man i första hand bör behandla bestånd som är friska. – Det kan vara motiverat annars också, men i alla lägen gäller att skydda friska bestånd så att rotrötan aldrig får fäste. Beräkningar från Skogforsk av Magnus Thor visar att behandling ofta är lönsam också i slutavverkningar. Kostnaden är 2–4 kronor per kubikmetern uttaget virke, medan det i gallringar kostar 5–11 kronor. EN NY FARA är förröjningarna som görs innan den första gallringen. Gamla resultat visar att röjning inte sprider rotröta, men det gäller sly och ungskogsröjning. I en förröjning handlar det om att ta bort klena träd så att skördaren kan koncentrera sig på de grövre och lönsammare stammarna. Det innebär att ganska stora träd röjs bort. Torbjörn Karlsson har lyft fram riskerna i ett aktuellt examensarbete på jägmästarlinjen. I de bestånd han undersökt fanns det 200–500 stubbar per hektar med en diameter över 5 centimeter. – Våra försök visar att stubbar mellan 5 och 10 centimeter angrips i hög grad. Ju grövre de är ju större är rotsystemet och ju större risk är det att kvarvarande träd smittas. – Vi vet inte i vilken omfatt- Rotvältor gillas av rottickan. Efter uppröjningen av Gudrun, då det inte gjordes någon stubbehandling, finns risken att angreppen blir än värre. Foto: Mattias Berglund ning ännu, men uppenbarligen är det en risk. I mer än hälften av granbestånden i södra Sverige görs en förröjning inför den första gallringen, säger Torbjörn Karlsson. HAN PEKAR PÅ några möjligheter att minska hotet. ✔ Röj tidigt i ungskogen så behövs ingen förröjning. ✔ Gör insatsen på vintern. ✔ Lämna kvar klenare dimensioner till gallringen med skördare. Det kostar en del att hantera klena träd, men stubben kan rotbehandlas maskinellt. ✔ Stubbehandla också i förröjningen, vilket det i dag bara finns manuella metoder för. FRÅGAN ÄR HUR man praktiskt ska hantera det eviga hotet från rottickan. Att behandla stubbarna är ett sätt, men bara en del av svaret. På många håll har rötan redan fått fäste och den kommer att sprida sig vidare. Får vi ett varmare klimat Lär dig timra. Från stock till färdig stuga. 8 dagars kurser varje månad, maj till september. Konstruera och bygg timmerhus, timra med traditionella redskap. Träna med modern utrustning för sågning och fräsning av stockar till timmerhus. För mer information se: www.gransfors.com, ring 0652-710 90 eller mejla axes@gransfors.com kommer den dessutom att trivas än bättre. Det finns många avväganden att göra. I ett rötskadat träd som fälls börjar rötan sprida sig tre gånger så snabbt i rötterna på stubben, därmed smittas resten av beståndet snabbare. I en del lägen är det bättre att låta träden stå kvar och välja en tidigare slutavverkning. ETT AV FORSKARNAS huvudbudskap är att ta med rotrötan i den skogliga planeringen. – Helst bör uppgifter om hur stor procent av skogen som är rötad finnas med i skogsbruksplanen. Det finns instrument som spårar rötan. Och det är lätt att få en bild av läget vid den första gallringen, då kan skördaren notera antalet rötade stammar. Utifrån det kan man dra slutsatsen om hur rötan utvecklas framöver, vilket möjliggör mycket bättre beslut och prioriteringar. – Är angreppen stora kan det finnas anledning att avstå från nästa gallring och avverka i förtid, men är det å andra sidan ett helt friskt bestånd bör man vara extra försiktig för att inte få in någon rotröta. – För den som har möjlighet att välja är det klokt att avverka de friska bestånden på vintern och om inte det går vara extra omsorgsfull med stubbehandlingen. Vi lär inte kunna utrota rotrötan, men kan bli bättre på att mota den och planera med riskerna, säger Mattias Berglund. http://www-gran.slu.se Under sommaren höjde Södra priset på lövmassa till 700 dollar per ton och barrmassan till 830 dollar per ton. – Prishöjningarna är en naturlig följd av det starka marknadsläge som råder, säger Ulf Edman, vd för Södra Cell International. – Det mesta tyder på att marknadsläget för pappersmassa kommer att fortsätta vara starkt den närmaste framtiden. Vi ser positivt på utvecklingen också inför kvartal tre. Norra skogsägarna satsar på handeln Bland skogsägarföreningarna är Norra skogsägarna ensamma om att möta kunderna direkt, i egna byggvaruaffärer. Genom köpet Norras vd Bo T Holm. av Jernbolaget Bygg & Industri i Lycksele stärker man byggvaruhandeln ytterligare. – Affären ligger helt i linje med våra medlemmars förväntningar och vår strategi att utveckla bygg- och trävaruhandeln, säger vd Bo T Holm. Norra Trä & Bygg driver byggvaruhandel i Umeå, Skellefteå och Lycksele och beräknas under 2008 uppnå en årsomsättning på cirka 120 miljoner kronor. Nytt sågverk på gång Holmen planerar bygga ett sågverk i anslutning till pappersbruket i Braviken, enligt Norrköpings Tidningar. – Holmenkoncernens styrelse har ännu inte fattat beslut om projektet, men vi tror definitivt på idén, säger Holmens koncernchef Magnus Hall. Den planerade sågen förväntas få en kapacitet på 500 000 kubikmeter, vilket är nästan dubbelt så mycket som Holmens såg i Iggesund. P&P SKOGSSKÖTSEL For tsättning: 12 VI SKOGSÄGARE 4/07 Proffs i skogen! Maskinprogram Maskinkatal från Nordfarm Maskin AB ogen: Vår/ sommar SKOGSSKÖTSEL JORDBRUKSMINISTERN inviger genom en insats med planteringshackan...och resultatet av bra markberedning, omsorgsfull plantering (med förädlade) plantor visar sig direkt! Marken döljer guldmynt som en slumrande resurs att väcka till liv. Guldläge i skogen ”Kraftsamlingen skog” invigdes med att jordbruksministern lyckades få fram en hög guldpengar ur jorden. Guld för ökad tillväxt. Text & foto: Pär Fornling Det är vad den största kampanjen inom skogsägarrörelsens historia handlar om. De närmsta tre åren kommer 50 000 skogsägare, enligt planarna, att ha lyft sin kompetens om hur man kan öka produktion och dessutom praktiserat det genom förädlade plantor, mer markberedning, gödsling, dikesrensning och annat som ger mer och värdefullare skog. – Jag ser verkligen positivt på kraftsamlingen. Den ligger helt rätt i tiden, sade Eskil Erlandsson. 14 SOCIALDEMOKRATEN Ann-K ristin Johansson, jordbruksutskottet, fick ett av de första exemplaren av ”Nya tiders skog”, kursbok i kampanjen. Ministern framhöll också att ”det finns goda förutsättningar att göra mycket inom befintlig lagstiftning”. Men det finns önskemål om förbättringar. – Det finns mycket att göra åt NÄRINGEN och de skogliga frågorna har kommit i centrum för samhällsdebatten på ett helt annat sätt än tidigare. Det konstaterade Christer Segerstéen och fick följdriktigt många chanser att nå ut med budskapet. regelverket för att verkligen öka produktionen, säger Södras skogsskötselchef Göran Örlander. DET GÄLLER KRAVEN för att få använda ”främmande” trädslag och ett krångligt re- MARKÄGAREN, Ingvar Bengtsson, förvaltar stolta traditioner på Stöpafors. En gång var det ett av de värmländska järnbruken. Här diskuterar han nya möjligheter med Göran Engström från Mellanskog. gelverk kring dikesrensning som får många skogsägare att avstå, trots att det är tillåtet. I vilket fall är målet att på sikt öka tillväxten med 20 procent. – Det är faktiskt lite blygsamt, den optimala potentialen VI SKOGSÄGARE 4/07 FÖRSTA-FEMMAN är smeknamnet på gruppen med projektledare Marianne Eriksson och projektrådgivarna Martina Garpenkrans, Mellanskog, Kristin Gustafsson, Södra, Helena Gålander, Norra, Maria Boström, Norrskog. Därutöver finns 150 handledare (oftast förtroendevalda) och 130 demonstrationsgårdar över hela landet. FÖRYNGRINGAR är en nyckelfråga för att öka produktionen. Ett mål är att öka andelen planteringar (från 60 till 66 procent av föryngringarna) och att få fler att välja förädlade plantor som växer 10–15 procent bättre än ortens material. På bilden är några mer exklusiva spjutspetsar. K lonade granar med 25 procent bättre tillväxt och douglasgran som kan bli extra intressant om klimatet förändras. är 25–40 procent, påpekade Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna. – GE OSS JUSTA villkor. Kom inte med en massa krokben utan se oss som en viktig komponent i att föra Sverige och EU vidare in i det uthålliga samhället, sade han. VI SKOGSÄGARE 4/07 Christer Segerstéen framhöll också att naturvårdsfrågorna förblir viktiga även om produktionen just nu står i centrum. Invigningen skedde i värmländska Sunne under föreningarnas årliga Skogsägarting, som i år helt präglades av kraftsamlingen. 15 BIOENERGI När gasgeneratorn är fylld med ved går det bra att köra sex mil. Bäst är att köra med ekved. Vilken roadtrip – 500 mil med ved i tanken Med sot på händerna, äventyr i blicken och miljö i tanken har tre grabbar åkt landet runt i Text & foto: Pär Fornling en vedeldad gammal Volvo. Kanske har ni sett en märklig röd bil längs vägarna i sommar. Hade den en släpkärra med ved och i övrigt påminde om något Åsa-Nisse kunde ha konstruerat var det säkert vedbilen ni mötte. Det började med att Johan Linell gick hemma på skogsgården i Furudal och funderade på ett miljövänligt transportsätt. – Ved har vi ju gott om i skogen så det låg nära till hands att testa gengas, berättar han. Idéerna växte och Johan fick med kompisarna Mikael Anderberg och Martin Johansson på äventyret. AGGREGATET för gengasen är en Bolinder-generator från 1940-talet. Då den byggdes hade andra världskriget stop16 pat oljeimporten och det var glansdagar för gengasen. Efter kriget, med massor av billig bensin, tvärdog tekniken. Nästan. En och annan entusiast har hållit gengaslågan vid liv och dit anslöt sig de tre kompisarna från gymnasieskolans marintekniska program. DEN TEKNISKA utbildningen kom väl till pass när de körde igång på nyårsaftonen med att modifiera en Volvo 142:a från 1968, som blev deras för 3 500 kronor. – Därefter jobbade vi nästan heltid, parallellt med våra vanliga arbeten, för att få allt klart till sommaren, berättar Johan under en provtur. Ett sommarfagert landskap passerar i revy utanför fönstret och det känns lika hemtamt Till vardags sitter ofta Johan Linell i hytten på en skotare, men här är det en veddriven Volvo. som vanligt att sitta på galonsäten i en gammal Volvo. FRÅNSETT ATT chauffören har ovanligt svarta händer är det enda anmärkningsvärda ett reglage för att justera gasflödet. Kraften antas minska med en tredjedel, men det är inga problem att hålla närmre 100 kilometer i timmen. Fast omkörningar lär inte vara någon hit. Tekniken bygger på en ofullständig förbränning av veden. Genom att begränsa lufttillförseln i vedtanken (gasgenera- torn) tillåts inte veden brinna, utan bara pyra. Då bildas gasen kolmonoxid som renas, blandas med luft och leds in i motorn. I GRUNDEN ÄR DET precis samma tekniska lösningar som under andra världskriget, men reningen har blivit bättre tack vare nya eldfasta material. Dessutom underlättar dagens kraftfulla bilbatterier. Inte minst behövs en fläkt för att blåsa in syre när gasgeneratorn tänds. VI SKOGSÄGARE 4/07 Volvon passar bra för gengas. Dels har den en gjutjärnsmotor, dels är det en bil som tål mycket last. En av de stora tekniska utmaningarna var att få ner vikten på ekipaget. Den svarta ”tunnan” i bagaget är gasgeneratorn och bredvid den finns två filterbehållare. När veden förgasas bildas vattenånga. Vattnet kyls och rinner ner i den fyrkantiga behållaren bakom nummerplåten. Burken till vänster är ett luftfilter och i burken till höger finns startfläkten. Den här storleken har veden. Tillsammans med bränsleförrådet på släpvagnen finns en anordning med motorsåg för att kapa upp ved i lagom bitar. Gengasdrift leder också till svarta händer. – Under bra förhållanden kan vi vara igång på 30 sekunder, berättar Johan. I övrigt är det en helt vanlig bilmotor i gjutjärn, vilket är en fördel då gasen kan slita en del på aluminium i modernare motorblock. odling om allt går som planerat. Där passar det extra bra med ett helt miljövänligt bränsle. I genomsnitt drog bilen 12,2 liter finhuggen kubbved per mil. Med behållaren full kan man köra sex mil. DEN 14 JULI var stunden inne. Då rullade bilen ut från Furudal i Dalarna mot de ödsliga grusvägarna i Orsa Finnmark. Klockan 17:06, 20 dagar senare, var man tillbaks efter att ha kört 542 mil genom hela landet. Det var förstås ett äventyr, med massor av roliga möten och historier längs vägen. Men resan var mer än så. På sätt och vis var det en kulturgärning, med en påminnelse om gengasens roll i vår historia. Men också en framtidsresa, genom ett miljövänligt sätt att åka med råvara från skogen. Fast VI SKOGSÄGARE 4/07 Trion som rest landet runt utan bensinkort: Martin Johansson, Mikael, Anderberg och Johan Linell. framtidens ”skogsbensin” blir kanske gas från massabrukens svartlut, etanol eller storskalig förgasning i ett bioenergikombinat. Fast helt ska kanske inte gengasen räknas ut... UTVECKLINGEN av tekniken har stått still sedan världskriget. – Det är klart att den kan för- finas och förbättras, säger Johan och berättar att han för egen del tänker konstruera en traktor som går på flis i stället för ved. – Gengasen kan nog ha praktisk användning i en del arbetsfordon hos skogsägare som ändå har råvaran gratis. – Under resan ryckte vi ut och fick igång en gengastraktor som ska användas i ekologisk MOTORN TESTADES vid hemkomsten och den hade inte tagit någon skada. Kompressionen var oförändrat bra, tändstiften rena och allt annat i gott skick efter 650 mil på ved (inklusive provturerna). Hanteringen kan bli lite sotig, men det kan hänföras till att bygget är något av en prototyp. Dessutom kompenseras det av miljövänlighet och ytterligare ett trumfkort; det går utmärkt att laga mat i gasgeneratorn! En plåtburk Bullens pilsnerkorv blir precis lagom varm efter 4,5 mil. 17 Finansiering till nytänkande Skogen rymmer inte bara tomtar, troll och älvor. Här finns nya affärsidéer också, för den som kan tänka lite utanför ramarna. Vill du veta mer om hur du kan finansiera köp och innehav av skog, föreslår vi att du pratar med oss. synkkommunikation.se Vi är specialiserade på lån till jord- och skogsfastigheter och kan hjälpa till med kapital, kunskap och kontakter. Gå in på landshypotek.se om du vill se mer av vad vi kan göra. Eller ring 0771 - 44 00 20 så får du en personlig kontakt. Jordnära finansieringar ipage Kpl. Ek från :- 79.900 Just n u 7.000:rabatt ertifiering av hållbart skogsbruk är en ständigt aktuell fråga. De flesta inom familjeskogsbruket väljer att certifiera sig enligt PEFC, som många av oss känner som ”vår” certifiering. Sveaskog gick nyligen ut med att man vill hjälpa även mindre skogsägare att certifiera sig enligt FSC, ett system som fortfarande är mera anpassat för riktigt stora skogsägare. ■■■ Stora delar av marknaden för skogsråvara kräver certifiering. Visst är det förståeligt, med tanke på hur skogsbruket ofta beskrivs i media, att köparna vill känna sig säkra på att råvaran kommer från någon som tar ansvar både för naturmiljön Aktuellt just nu 10–12 september 11 september 12 september 25 september 30 september 5–7 november 15–16 november 27–28 november Våren? och arbetsmiljön. Men nu står vi inför något som närmast kan liknas vid ett certifieringstvång. Länderna i EU börjar införa kriterier för offentlig upphandling av produkter från skogsråvara. Först ut är England och Danmark. Ett EU-land kan inte kräva certifiering. Det strider mot EU:s frihandelsregler. Men om man lägger bevisbördan för att man följer tydliga miljö- och sociala kriterier på skogsägaren tvingar man i praktiken mindre skogsägare till certifiering. ■■■ Reglerna som införs gäller offentlig upphandling. Men det ligger nära till hands att tro att alla stora aktörer Nordiska skogsägareföreningarnas årsmöte i Växjö Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Skogsindustriernas årliga ”Virkesforum” i Stockholm Miljömålsrådets möte Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet All-europeisk skogsministerkonferens i Warszawa CEPF, Europeiska skogsägarnas organisation, har generalförsamling SLU:s skogskonferens Regeringen lägger proposition om Skogsutredningen kommer att ta dem till sig. Annars riskerar man att bli klassad som att man inte tar sitt miljöansvar. Vi arbetar för att hitta system som möjliggör även för icke-certifierade skogsägare att utan alltför stora kostnader visa att man lever upp till kriterierna. Det är en viktig principfråga. Vi hoppas inte minst att Sverige kommer att anta ett sådant system, och inte bara kopiera det engelska systemet, vilket ligger nära till hands. Bästa lösningen vore förmodligen ett EU-gemensamt system, och sådana tankar finns också. Vägen dit är dock sannolikt ganska lång, eftersom många viljor då ska samsas, och de länder som redan infört egna system sannolikt har ett svalt intresse. Därför är det särskilt viktigt att värna PEFC och säkra att det åtminstone finns mera än ett accepterat certifieringssystem på marknaden. Skulle vi hamna i en monopolsituation där alla är utlämnade till ett certifieringssystem tar vi mycket stora risker. Vem hamnar då vid rodret och styr systemet framåt? Linda Hedlund, LRF Skogsägarna Foto: Jens Sarlin, Ute linda.hedlund@skogsagarna.lrf.se Siktar Du på ett arbete inom jaktturism, viltvård, skogsnäringen eller inom redskapsoch vapenhandeln? Värmland Örebro Då har vi utbildningen för Dig! Utbildningar inom sportfisketurism, fiskeoch vattenvård, redskapshandel och företagande för Dig som vill bli Proffs! www.forshagaakademin.se VI SKOGSÄGARE 4/07 ForshagaAkademin 21 NÄRINGSPOLITIK Marknaden kräver certifiering C FORSKNING Ny hjälp för skydd av kulturmiljön Många fornlämningar och andra kulturmiljöer riskerar att skadas vid avverkning och markberedning. En avgörande orsak är brist på kunskap. För att råda bot på det ska nu Skogforsk, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och LRF Skogsägarna ta fram ett interaktivt webbaserat hjälpmedel. Målet är att öka kunskaperna om hur forn- och kulturminnen kan skyddas i det praktiska arbetet i skogen. – Med kunskap om hur olika kulturmiljöer ser ut, var de finns och med varsam skötsel kan vi bevara de historiska spåren, samtidigt som vi bedriver ett rationellt skogsbruk, säger Mats Hannerz, projektledare på Skogforsk. SAJTEN BLIR en del av ”Kunskap Direkt” och kommer att innehålla beskrivningar, råd, filmsekvenser och illustrationer kombinerat med databas- och kartinformation från Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbe- Ett förhistoriskt gravröse i Osby socken i Skåne län. På en lantmäterikarta från 1795 kallas röset Snoggerör. Fotot är taget av Bosse Jönsson, RAÄ. tet. Projektet, som finansieras av det statliga forskningsrådet Formas, beräknas vara färdigt våren 2008. Dessutom har Riksantikvarieämbetet två tjänster där man kan få information om fornminnen via internet. Data om lämningarna finns i något som kallas FMIS (Fornminnes-informations-systemet) www.kms.raa.se/fornsok Det finns en fördjupad infor- Så kan skogsvårdsföretaget få näring I Sverige finns drygt 2 000 skogsvårdsföretag. Majoriteten är enmansföretagare, alternativt har endast ett fåtal anställda. Efterfrågan på skogsvårdstjänster har ökat de senaste 10 till 15 åren. Men nu börjar marknaden bli mättad, vilket innebär att det krävs extra insatser från de skogsvårdsföretag som vill växa. Skogforsk ger i en ny rapport ett antal råd som kan utveckla skogsvårdsföretaget. – Fokusera på kunden och på att utveckla nya tjänster. Nöjda kunder och ständig förbättring av tjänsterna skapar goda möjligheter för tillväxt, säger Birger Eriksson, som gjort rapporten. Andra tips är att öka uppdragsvolymen, utveckla personalen och arbeta aktivt med såväl ekonomi som finansiering. Råden bygger på intervjuer med skogsvårdsföretagare och deras kundföretag samt litteraturstudier om utvecklingen i andra branscher. Resultat nr 3, 2007, kan beställas via www.skogforsk.se Gemensamma tag för digitalt bredband Nu tar Skogforsk, de stora skogsföretagen och skogsmaskintillverkarna krafttag för att införa mobilt bredband i skogen. Under hösten utvecklas en gemensam lösning för att skicka och ta emot information i alla nyare skördare, skotare och lastbilar. 22 – Skogsindustrin räknar med att spara minst 400 miljoner kronor per år när mobilt bredband blir tillgängligt i hela landet, säger Bertil Lidén på Skogforsk. Målet är en färdig lösning som kan börja användas i skogsmaskinerna i slutet på januari nästa år. mation för exempelvis skogsföretag och alla andra som yrkesmässigt behöver informationen. Information om tjänsten finns på www.fmis.raa.se MAN KAN OCKSÅ arbeta med datauttag från FMIS Några skogsentreprenörer har laddat in FMIS-data i skogsmaskinens GPS för att på så sätt undvika att, av okunskap, köra sönder lämningar. Skydda kulturmiljön Nästan alla våra skogar är starkt påverkade av människan och rymmer mängder av kulturhistoriska spår. Självklart bör de bevaras för framtiden. Här följer några enkla tips för att skydda kulturmiljön: ✔ Var observant på skogspromenaden efter spår från gamla tider och planera avverkningen så att lämningarna inte skadas. ✔ Täck inte över lämningarna med trädrester eller annat. ✔ Undvik markskador nära lämningarna. ✔ Plantera inte så nära lämningarna att de längre fram riskerar att förstöras av rotsprängning och stormfällning. ✔ Försök att skapa kontraster vid kulturlämningarna, det vill säga något som avviker från omgivningen. Då blir det lättare att hitta och skydda dem i fortsättningen. www.kunskapdirekt.se Den som vill kan kontakta (fmissupport@raa.se) för mer information. Mobilen ger svar om röjning Nu kan du stå i skogen och ta reda på om det lönar sig att röja ditt bestånd. Skogforsk har tagit fram en mobil version av Kunskaps Direkts röjningsverktyg. Det räknar ut hur virkesproduktion och ekonomi påverkas av om man väljer att röja eller inte. – Det finns en stor poäng med att räkna på röjningen ute i skogen. Hemma har man inte alltid de uppgifter som behövs. Skogsbruksplanen kan vara inaktuell och ofta saknas uppgifter om stamantal och höjd på röjningsbestånd. Det är betydligt lättare att göra egna mätningar eller uppskattningar på plats i beståndet, säger Mats Hannerz, Skogforsk. Röjningsverktyget, som tagits fram av forskarna Folke Pettersson på Skogforsk och Ken- neth Nyström på SLU, består av två typer av analyser; en enkel och en mer avancerad. Den enkla utgår från typbestånd och ger ganska grova svar. Den avancerade kräver fler uppgifter om röjningsbeståndet, men ger mer användbara råd. Förutom röjningens lönsamhet ges besked om vad beståndet är värt, hur mycket virke som kan tas ut vid första gallring och kostnaden för röjning avverkning. – Det enda som krävs är mobil täckning, en modern mobiltelefon att surfa med och lusten att testa modern kommunikation, säger Mats Hannerz. Under hösten anpassas Kunskap Direkt-sajten till mobiltelefoner. Nytt från Skogforsk produceras av Skogsbrukets Forskningsinstitut Kontaktperson på Skogforsk är Anna Franck, tel 018-18 50 00 anna.franck@skogforsk.se VI SKOGSÄGARE 4/07 DEBATT DEBATT. Fornminnen skadas och den generella naturhänsynen riskerar att ge ett schablonartat landskap som ser likadant ut över hela landet. Vi behöver en varierad skog och förvalta vår kulturella rikedom, skriver Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet. Likformighet utarmar kulturarvet Den storskaliga omvandlingen av skogslandskapet började för drygt 150 år sedan med att flottlederna började byggas ut i Norrland. När Sverige industrialiserades under senare delen av 1800-talet var skogsavverkningarna en betydande del av denna process. Det var inte bara landskapet som omvandlades, utan ännu mer människornas villkor. Många unga män, som saknade en gård eller jord, såg i skogsarbetet en möjlighet till att skapa och försörja en familj. För tusentals människor blev arbetet i skogen en väg till att erövra människovärdet. Eyvind Johnson har kanske bättre än många andra skildrat detta i romanen Här har du ditt liv. PÅ MÅNGA sätt är skogen en del av en nationalkaraktär och har i stora delar av vårt land karaktäriserat landskapet och människors liv och arbete. I den småländska skogen lekte Emil och Ida och alla barnen i Bullerbyn. I Ronjas skog fanns vildvittror och rumpnissar, välkända för en stor omvärld genom Astrid Lindgren. I den småländska skogen fanns också John Bauers troll och prinsessor. I Mellansverige skildrade Dan Andersson Bergslagens kolskogar, men också de stora avstånden mellan människorna i Finnskogen och deras arbete och längtan. I de jämtska skogarna rör sig Kerstin Ekmans figurer. Det går att göra listan nästan hur lång som helst. Överallt är skogarna besjälade av människornas minnen, som ger skogen ett djupare innehåll och betydelse. Skogen måste därför vara tillgänglig och ge människor möjligheter till nya upplevelser och nya minnen. SKOGEN ÄR EN spegel av historien med talrika spår från tusentals år och utgör därför VI SKOGSÄGARE 4/07 Debattinlägget har författats av Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet. en betydande del av vårt rika kulturarv. I dag hotas denna mångfald. Med dagens stordrift riskerar skogen att se likadan ut var helst man än reser och rör sig i det svenska landskapet. Dessutom görs en fysisk åverkan på kulturarvet. Hälften av de kända lagskyddade fornlämningarna skadas av skogsbruket. Medvetenheten och sambanden som funnits mellan fornlämningarna och lokalbefolkningen/skogsägarna, som gjort att fornlämningarna bevarats under århundraden, håller på att upplösas. TIDIGARE BRUKADES skogen på olika sätt av olika människor och på så sätt har en regional variation och en kulturell mosaik skapats. Skogarna har haft olika karaktär. Den nordskånska skogen har tjänat som råvaruleverantör till hantverkare som tunnbindare och slöjdare. Herrgårdarnas djurgårdar och eklandskap har ut- gjort ett tidigt ”fritidslandskap”. Bergslagens kolskogar har brukats i snart ett årtusende till hytt- och gruvdrift. I Finnskogen ser vi spår av svedjebrukets skog. I norr har vi det skogssamiska bruket av skogen osv. Detta är en rikedom, som vi ska bruka, förvalta, berika och föra vidare till kommande generationer. TILL PROBLEMBILDEN måste också räknas en naturvård i ”stordrift”, som riskerar att skapa ytterligare enfald i skogen. Genom att vi hanterar alla hyggen på samma sätt, sparar högstubbar, lämnar bryn och dungar, blir det en likformighet. Här måste man föra in en kulturhistorisk dimension. Låt den lokala historien speglas i det ”naturvårdande” arbetet. Se till den lokala historien och låt den påverka hur hyggena ska se ut. Ett exempel kan vara att man i betespräglade skogar har lite mer lövträd. Kunskaperna finns eller kan i många fall lätt tas fram och vi får ett rikare och hållbarare skogsbruk för framtiden. NÄR VI NU avsätter så stora resurser för naturvårdande syften, bör vi nyttja resurserna på ett sådant sätt att både skogens kulturella och biologiska mångfald gynnas. Insatserna måste utvecklas och diversifieras, så att man verkligen känner att nu är jag i den småländska skogen, finnskogen eller den jämtska fäbodskogen. Det är viktigt att den mångfald, som en gång skapade vårt kulturlandskap, fördjupas och att skogslandskapet fortsätter att vara den mosaik som så väl speglar människors liv och hur de format olika landsändars historia under årtusenden. Ett sådant arbete involverar många människor och skapar mötesplatser mellan såväl markägare, skogsbolag, myndigheter, hembygdsföreningar och många fler i ett gemensamt arbete i att ta ansvar för den miljö vi brukar och lånar av våra barn. 23 EKONOMI Generationsskiftet – mycket mer än ekonomi I tre nummer av Vi Skogsägare ska vi fördjupa oss i frågor kring generationsskiften. Till att börja med ges en bakgrund till behovet av ökat generationsskiftande och en diskussion kring behovet av långsiktig planering. Trots att de skattemässiga reglerna för generationsskiften avsevärt förbättrats under de senaste åren, har det inte blivit särskilt många fler generationsskiften genomförda. Antalet överlåtelser av lantbruksfastigheter har mer än halverats från en toppnivå över 20 000 stycken per år under fem år kring 1990. Det finns ungefär 255 000 fastigheter med skog i Sverige som ägs av 355 000 privatpersoner. Cirka en tredjedel är kvinnor och en tredjedel bor i en annan kommun än där fastigheten är belägen. Medelåldern bland ägarna är hög. På de senaste femton åren har den stigit från 51 år till 57 år. Vi har alltså en markant höjning av åldern på svenska skogsägare. MED TIDIGARE regler spelade arvs- och gåvoskatten, tillsammans med stigande taxeringsvärden, en avgörande roll för beskattningen vid generationsskiften. Då fanns det en morot och en piska att genomföra generationsskiftet innan ett nytt taxeringsvärde trädde i kraft. På så sätt sparades stora skattebelopp. Nu finns det inte någon liknande piska eftersom det går att överlåta fastigheten helt och hållet utan kortsiktiga skattekonsekvenser om det sker som en gåva eller ett arv. Men det finns definitivt skattemässiga skäl för att tänka över hur man lägger upp generationsskiftet! (Det skriver vi mer om i nästa nummer). LÅNGSIKTIG PLANERING är nyckelord i de här sammanhangen. Det finns inte ett generationsskifte som är helt likt ett annat. Vid vissa tillfällen kan det vara alldeles givet hur man ska göra. Så kan det vara om lantbruksfastigheten bara utgör en del av familjens förmögenhet och försörjning och det finns endast ett barn som har stort intresse av att ta över fastigheten. I andra fall är situationen den motsatta; skogsfastigheten kanske står för det mesta av familjens försörjning och förmögenhet, 24 Det finns flera vägar att välja emellan när man ska genomföra ett generationsskifte. det finns många familjemedlemmar som vill bli kompenserade och det är oklart vem som ska ta över. Oavsett hur det ser ut krävs någon form av långsiktig planering. MAN KAN KANSKE fråga sig varför det finns anledning att arbeta aktivt med de här frågorna. Är det inte lika bra att låta tiden och naturen ha sin gång så blir det så småningom ändå ett arvskifte där barnen tvingas sitta ner och komma överens? Problemet är att ett sådant förhållningssätt gör att företaget tappar mycket tid och handlingskraft samtidigt som det riskerar att barnen blir osams, kanske för livet. Genom att diskutera och planera generationsskiftet och framför allt låta alla berörda parter komma till tals undviker man många fällor på vägen. Dessutom ger en överlåtelse under livstiden möjlighet att planera och styra överlåtelsen av företaget samtidigt som det ger utrymme för annat i livet i rätt ålder och möjlighet för barnen att välja i rätt tid. HÄR ÄR ETT ANTAL frågor att ta ställning till: l Vad för typ av företagande och försörjningsmöjlighet är det fastigheten erbjuder? ● Finns det någon som är intresserad av att ta över? ● Är det flera som vill ta över? Hur uppnår man i så fall rättvisa? Det kommer mer... I nästa nummer diskuterar vi de tekniska skillnaderna på upplägg av generationsskiften. I det tredje numret ska det handla om hur man systematiskt går till väga för att arbeta sig igenom ett generationsskifte. ● Kommer det att krävas ett stort omsättningsbart kapital? Ska det i så fall vara i form av avverkningsmogen skog, likvida medel, hustomter eller något annat? ● Är samägande en framkomlig väg? Oftast avråder vi från det om det är möjligt. ● Vid ett planerat samägande; hur löser man uppblossande konflikter? ● Behöver övertagaren skaffa sig en lämplig utbildning och erfarenhet? ● Hur klaras överlåtarens försörjning? ● Är den äldre generationen beredd att flytta ifrån gården? Om inte, hur löser man det? ● Hur ordnas så att alla berörda parter är nöjda nu och även i framtiden? Tomas Karlsson LRF Konsult tomas.karlsson@konsult.lrf.se VI SKOGSÄGARE 4/07 NYHETER – Vi kan bidra till danskarnas barrskogsbruk, medan de har mycket kunskap om lövskogen som våra medlemmar efterfrågar, säger Lars-Eric Åström. Danskar till Södra Om allt går enligt planerna kan den danska skogsägarföreningen (Dansk Skovförening) bli medlem i Södra. Sikta mot stjärnorna. Använd Peltor hjälmar och glasögon. Peltor G3000 är en hjälm som används av skogsarbetare världen över. Förutom traditionella Peltor-tillbehör som visir och hörselskydd med eller utan kommunikation kan du nu också komplettera med de integrerade glasögonen V6. Glasögonen är lätta att sätta fast, sitter perfekt utmed kinden och erbjuder ett effektivt skydd för användaren. De finns i olika färger att anpassa efter ljusförhållanden och tål de tuffa tagen i skogsarbetet. Se och pröva Peltor G3000 med integrerade glasögon hos din Peltor-återförsäljare. Tanken är att Södra köper granmassaved från danskarna och hjälper till med att få fart på granskogsbruket, medan Danmark i sin tur bidrar med sitt kunnande om löv. Det blir inga individuella medlemskap i Södra utan Dansk Skovförening blir medlem som juridisk person och får alltså en medlemsröst. Då det gäller efterlikvid och liknande är det upp till Skovföreningen att fördela ut det till sina leverantörer. – Medlemskapet hanteras på samma sätt som för exempelvis häradsallmänningar, säger Södras ordförande Lars-Eric Åström. Till att börja med antas det handla om 100 000–120 000 kubikmeter massaved om året, medan en del löv går den motsatta vägen. – Danskarna är duktiga på löv, inte minst bokskog och har bra kanaler ut på marknaden. De avgörande besluten fattas under hösten av förvaltningsråd och styrelse. Ny ordförande för Skogforsk Jan-Åke Lundén, skogschef på LRF Skogsägarna, är ny ordförande i Skogforsks styrelse. Han efterträder Sven Lundell, som gått i pension. – Jag hoppas kunna bidra till en fortsatt innovativ utveckling av Skogforsks verksamhet med förstärkning av den skogstekniska forskningen, ett bra avtal om nytt ramprogram och ut- vecklat samarbete med SLU, säger Jan-Åke Lundén. Han har ett långt förflutet inom skogsbranschen, Jan-Åke Lundén. bland annat som skogsvårdschef på Södra under 25 år. Öppet för ny industri i Dalsland www.peltor.eu 26 Södra Timber har köpt en sågverksfastighet i Billingsfors av Are-gruppen. Det återstår att se om där blir någon sågverksrörelse igen. Enligt ett pressmeddelande ser Södra ”möjligheter till en industriell etablering i Dalsland”. – Med köpet av Billingsfors får vi tillgång till en lämplig tomt med bra lokalisering, säger Södra Timbers vd, Peter Nilsson. VI SKOGSÄGARE 4/07 Erlandsson vill ha mindre SMÖR – Det är viktigt att skogsbruket inte tyngs av onödig byråkrati säger Jordbruksminister Eskil Erlandsson som en kommentar till två regeringsbeslut för att minska regelkrånglet: • Skogsstyrelsen ska utreda avveckling av skogsägarnas krav på skogs- och miljöredovisning, så kallat SMÖR. Enligt beräkningar gjorda av Nutek utgör arbetet med SMÖR 60 procent av de totala kostnaderna på 385 miljoner kronor för skogslagsstiftningen. Uppdraget ska redovisas 1 oktober 2007. • Skogsstyrelsen ska också utreda konsekvenserna om en avveckling av gränsen för svårföryngrad skog. Eskil Erlandsson konstaterar att förbättrade föryngringsmetoder har medfört att gränsen för svårföryngrad skog i mångt och mycket spelat ut sin roll. Skogsstyrelsen har uppskattat att en avveckling skulle innebära en tidsbesparing för skogsägaren på 20–40 procent för berörda avverkningsärenden. De bägge uppdragen ska redovisas för regeringen senast den 1 oktober. Resultaten kommer att ingå som en del av underlagen inför den kommande skogspolitiska propositionen. Nyckelbiotoperna räknade efter 17 år Redan 1990 började Skogsstyrelsen leta efter nyckelbiotoper. Det visade sig bli världens mest omfattande naturvårdsinventering av skog. Nu har man gått i mål, vilket inte hindrar att man hittar fler nyckelbiotoper, men då dyker de upp inom ramen för den ordinarie verksamheten. Totalt har över 51 000 nyckelbiotoper registrerats på småskogsbrukets marker, en areal som omfattar 160 000 hektar. Cirka 133 000 hektar av dessa är produktiv skogsmark. Det innebär att drygt en procent av den produktiva skogsmarken i Sverige har klassats som nyckelbiotop. Omräkning av skogsmarken på gång Till skillnad från andra länder brukar Sverige inte räkna in impediment (lågproducerande skogsmark) i arealen för skog som är avsatt till naturvård. Det gör att vi kommer i strykklass vid internationella jämförelser om naturskydd. Problemen lyftes fram i Maggie Mikaelssons skogsutredning och nu har jordbruksminister Eskil Erlandsson tagit upp stafettpinnen. Regeringen har gett lantbruksuniversitetet i uppdrag att vidareutveckla Skogsutredningens förslag till ny indelning av skogsrelaterade ägoslag. Målet är att i större omfattning än tidigare utnyttja internationellt överenskomna definitioner. Det förenklar jämförelser mellan svensk och inter nationell statistik. Regeringen vill ha resultatet senast den 15 oktober i år. Brand på Norrskogs såg i Sikås Norrskogs såg i Sikås elddrabbades i mitten av juli. Tur i oturen var att olyckan skedde i skiftet till en ny såglinje. Arbetet på den gamla var avslutat och den nya var inte på plats. VI SKOGSÄGARE 4/07 – Nu blir det ett längre stillestånd än planerat då även byggnaden måste nyuppföras, men om tre månader bör vi vara igång, säger vd Anders Warg. Peter Melin, Produktionschef. Öppna odlingssystem gynnar rotutvecklingen. Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto större chans att den överlever. Det innebär kortare tid i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m. Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras rotsystemens kvalitet avsevärt. Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot och Planta 80. Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se 27 SKOGSGÅRDEN Vimeken får gå både i den egna skogen och på många externa skotningsuppdrag. De lever livet på skogsgården Genom att vara lite av mångsysslare har familjen Persson förverkligat drömmen om att Text & foto: Mats Bildström leva på en egen skogsgård. Den där drömmen närde Benny redan som liten grabb och den fördjupades med tiden. Han utbildade sig till bilmekaniker och drygade ut kassan med att röja i skogen åt Domänverket. Men han ville också ha något eget. Bennys blivande livskamrat, Lena från Ruskele, delade visionen och för 15 år sedan fick de chansen att köpa tre hemman av släktingar i hembyn. DEN DAG Vi Skogsägare besöker familjen i Granliden är det fullt upp. Förutom gårdens egna sysslor ska Benny göra en insats som avbytare för en mjölkbonde ett par mil bort. Dessutom ska en ny maskinhall byggas på gården. Plattan är redan gjuten, men det är inte helt lätt att få tag i byggnadsarbetare. Virket till bygget kommer från den egna skogen. – Vi behöver stora utrymmen för maskiner och annat. Dess28 utom behövde bostadshuset renoveras. Det var lätt att inse att vi behövde stora mängder virke. Något av det första jag investerade i var därför en klyvsåg och en planhyvel, medan vi lejer bort själva sågningen. Det är en utmärkt kombination med exakt resultat och de dimensioner som behövs. DET ÄR LIV och fart på gården, med många juniorer som bidrar till att hålla tempot uppe. Lena arbetar som dagmamma och familjen har dessutom två egna barn. Lisa och Oskar är 13 respektive 15 år gamla. – Jag tror det är bra när barn kan växa upp i doften av nybakade bullar. Genom att bli dagbarnvårdare för andras barn fick även våra barn möjligheten att växa upp på detta sätt, säger hon. Här kan barnen bygga kojor och lära sig umgås med djur och natur på ett naturligt sätt. Ibland betar älgar på gården och i den lilla bassängen tycks det alltid finnas en groda. ALLT KRETSAR kring den egna skogen som är basen i verksamheten. Benny utför även entreprenadarbete för privata skogsägare och storskogsbruket. Röjning, främst för Holmen skog, är en viktig extern inkomstkälla. Med sin Vimek 606 skotare hjälper han skogsbönder med skotning av virke. Han sköter dessutom klövvården för kreaturen hos mjölkbönder inom ett stort geografiskt område. Även denna syssla är en viktig och stabil inkomstkälla. Dessutom ställer han vid behov upp även som avbytare och sköter mjölkningen. – När andra är lediga blir det mer arbete för mej, det är ofta mer än fullt upp under barmarksperioden. I praktiken kan man knappt säga nej till ett externt uppdrag och det kan vara svårt att hinna med den egna skogen, säger Benny och tillägger snabbt att han är nöjd med livet. – Jag skulle inte vilja byta bort min situation! Familjen Persson med dottern Lisa, hunden En annan inkomstkälla är ved. På gården finns en vedprocessor och ofta är det en bättre affär att förädla råvaran till ved än att låta den bli massa. – Förut levererade jag veden otorkad men jobbar numera med lager och torkanläggning. VI SKOGSÄGARE 4/07 Z F OTO : G E T T Y I M AG E S En annan listig rackare. ® Jaktradion Icom ProHunt F34 är med sina finesser och funktioner en jaktkamrat att lita på i alla lägen. Vattenskydd, WhisperMode™ och skruvbara tillbehör är bara några av de finurliga lösningar som gjort den till testvinnare i både Svensk Jakt och Jaktjournalen. Nu har den även begåvats med scrambler. Läs mer på www.icom.nu. en Zeb och dagbarn. Därmed blir hanteringen inte lika bunden till våren med alla dess sysslor. RAKA MOTSATSEN till veden är timmerstockarna av hög kvalitet. – I morgon kommer skogs- VI SKOGSÄGARE 4/07 ägarföreningen och märker ut stamblock. I praktiken är det bara de som köper specialsortiment till stolpar och annat. Föreningen har en viktig roll att spela, säger Benny och skyndar vidare med dagens många uppgifter. 29 POLITIK Linda Hedlund, chef för LRF Skogsägarna: ”Det finns en feghet att inte se på helheten” Trots kritik och brist på pengar föreslår Skogsstyrelsen fler reservat. Linda Hedlund är kritisk. Hon efterlyser politiskt mod att göra en samlad bild av miljömålen där också klimatText & foto: Pär Fornling frågan vägs in. Vi går längs strandängarna på Öland. Vinden kommer från öster, ängsgräset böljar och några nyfikna kor flockas framme vid kalkstensmuren. – Det här är ett landskap helt format av människan, ändå hör det till de värdefullaste och mest uppskattade naturmiljöer vi har, säger hon. – I början av 1900-talet var det renbetat, då planterades en del tallskog och den ganska stora mittlandsskogen kom till, samtidigt som andra områden betades vidare. I dag finns här både naturskydd och bevarandeplaner, men de tillkom i efterhand – långt efter att bönder och skogsägare i århundraden format kulturlandskapet. – Det vackra och biologiskt värdefulla landskapet är ett resultat av nyttjande till olika saker och så måste det vara. En del kan skyddas i reservat, men i huvudsak måste vi ändå hitta ett sätt att leva där marken kan nyttjas på ett klokt sätt. – Vi lever trots allt av naturen, även om många tycks ha glömt bort det. BILDERNA och intrycken här från Öland, där Linda Hedlund tillbringar mycket av fritiden, bär hon med sig i arbetet som chef för LRF Skogsägarna. – Samhället måste visa tilltro till de enskilda skogsägarna, säger hon med tydlig adress till Skogsstyrelsen. Av olika skäl ifrågasätter myndigheten de frivilliga avsättningar som skogsägarna gör. 30 Dels menar man att det inte alltid är den mest värdefulla skogen som sparas, dels att alla avsättningar kanske inte blir permanenta. – Frivilligt ska vara frivilligt, säger Linda Hedlund bestämt. Hälften av markägarna kanske inte har riktigt värdefulla områden, men vill ändå sätta av mark till naturvård. – Det måste staten acceptera och vi vet dessutom att naturvärden kommer med tiden. Det räcker att se sig om här på Öland för att se hur naturvärden kan skapas. Att någon skogsägare ändrar sig och väljer ett annat område tycker hon inte är konstigt. – Det är fel att detaljgranska och hänga upp sig på enskilda objekt. Nyttan måste ses av alla avsättningarna tillsammans. DE FRIVILLIGA avsättningarna är en pusselbit i ett av flera nationella miljömål som innebär att ytterligare 900 000 hektar (jämfört med 1999) ska skyddas på olika sätt. Inför höstens omprövning av målen vill Skogsstyrelsen höja ribban ytterligare. – Det motsätter vi oss bestämt. Dagens mål skulle egentligen nås år 2010, men bristen på pengar i form av statliga anslag gör att det tar mycket längre tid. Att i det läget ytterligare öka arealmålet är direkt fånigt. Men det finns också sakliga invändningar. – Vi har inte sett några tydliga bevis på att ännu fler reser- Hedlund kritisk mot Skogsstyrelsen Mycket av Linda Hedlunds kritik landar hos Skogsstyrelsen som hon tycker glider in på Naturvårdsverkets planhalva. – Vi har en utmärkt dialog med Naturvårdsverket som tar de äganderättsliga frågorna på stort allvar och helt naturligt lyfter fram miljöfrågorna. – Om Skogsstyrelsen ska ha ett existensberättigande måste de rimligen ha en annan utgångspunkt. De borde ta ett tydligare Linda Hedlund njuter gärna av det öländska landskapet skogsnäringsperspektiv. I stället från hästryggen. Hon kom hit i för att vara direkt avvisande borde Skogsstyrelsen exempelvis samband med doktorsarbetet, därefter har Öland blivit ett titta på möjligheterna med andra hem efter Stockholm. intensivodling och stubbrytning för att ge underlag till den konsekvensanalys och helhetssyn på miljö- och produktionsfrågorna som rimligen måste göras. vat är enda sättet att föra miljöfrågorna framåt. Dessutom behövs en samlad analys av miljöfrågorna där allt från biologisk mångfald till rekreation och inte minst klimatfrågan vägs in. Ett medel för att möta klimathotet är att öka produktionen. Bioenergi måste då vägas mot ytterligare skogsskydd. – Det finns en feghet hos politiker och ansvariga att inte se på helheten. I första hand tycker jag det bör vara en uppgift för miljöministern, han måste våga sätta ner foten och tala om hur stora arealer vi ska skydda. Frågan förhalas av processen med miljömål och enda beskedet vi får är att den gamla regeringens politik gäller. BEDÖMNINGEN från LRF Skogsägarna är ändå att riksdagens beslut om att skydda ytterligare 900 000 hektar är rimligt. – Men då ska det omfatta allt skydd, oavsett syftet. Kraven blir ständigt fler, nu kanske vi får nya restriktioner av skogsbruk till följd av EU:s vatten- direktiv. I så fall måste det och allt annat klaras av inom ramen på 900 000 hektar. ÄVEN OM MAN är någorlunda överens om målet (förutsatt att det inte skruvas upp ytterligare) lämnar medlen för att nå dit mycket mer att önska. – Det är alldeles för stelbent, säger Linda Hedlund bestämt. Bildandet av nya reservat rullar på som en ångvält. – Med tanke på att skyddsbehovet är större än anslagen med pengar verkar många konflikter med markägare onödiga. I stället för att tvinga fram en del areal bör man kunna välja andra objekt, säger Linda Hedlund. ALTERNATIVET att gå mjukare fram genom naturvårdsavtal (i stället för permanenta reservat) skulle också kunna nyttjas oftare. – Tyvärr är dagens avtal närmast värdelösa. De varar i 50 år, vilket är väldigt länge. Skogsägaren får ett engångsbelopp men det finns ingen plan för skötsel, eller ersättning, un- VI SKOGSÄGARE 4/07 – Jag känner starkt för äganderätten med friheten att självständigt få bestämma,. Det ligger mig väldigt nära, säger Linda Hedlund. der resten av avtalsperioden. – Uppgörelserna skulle kunna vara mycket mer flexibla, men Skogsstyrelsen biter sig kvar vid att göra alla avtal efter en och samma mall. I de fall det blir reservat tycker hon de bör kunna omprövas efter 30 år. – Kanske har förutsättning- VI SKOGSÄGARE 4/07 arna då ändrats, kanske har klimatförändringarna gett nya förutsättningar. Då är det rimligt att markägaren får möjlighet att köpa tillbaks skogen. Allt behöver inte omprövas varje gång, men möjligheten bör finnas. Och även om det blir reservat borde det ibland kombineras med anpassat skogsbruk. – Det är lätt att förstå markägarens ovilja mot att avsäga sig beslutanderätten för all framtid, även om man i sig är positiv till att bevara miljövärden. NYCKELORDET blir att vara flexibel. På så sätt landar den skyddade skogsmarken på en glidande skala, från några års avtal till eviga nationalparker. Från försiktigt skogsbruk till total orördhet. – Det tror jag alla skulle vinna på, miljön, markägarna och samhället. Vi måste visa respekt både för äganderätten och många enskilda markägares förmåga att sköta marken. 31 SKOGSSKÖTSEL Frågor för ett nytt århu århun För 104 år sedan höll Skogsvårdsförbundet (numera föreningen Skogen) den första höstexkursionen. Värd för årets upplaga var Södra och en hel del kom att handla om skogsbruk i Gudruns spår, med inslag av aktuell skogspolitik. • En del är helt nytt – som förarlösa skördare. • Annat återkommer i vågor – stubbrytning har använts både till tjära och pappersmassa. • Vissa frågor tycks eviga – lyckade föryngringar och gallring. • Och därtill finns akuta hot – efter barkborrarna kommer snytbaggarna. Professor Pelle Gemmel, ordförande i föreningen Skogen, lyfter fram produktionsfrågorn Forskare kräver hårdare tag mo Eskil Erlandsson, skogs- och jordbruksminister. Skogsproppen kommer i mars Under mars månad räknar skogsminister Eskil Erlandsson med att lägga propositionen om skogspolitiken. – Dagens politik fungerar på det hela taget bra, men det finns utrymme till förbättringar. Något Eskil Erlandsson däremot inte tycker är bra är hur myndigheterna många gånger behandlar skogsägare vars mark blir reservat. – Hanteringen kan definitivt förbättras och förenklas, vilket jag återkommer med förslag om. – Skogsägaren måste få vara med från början av processen. Nu kommer informationen sent, ibland i anslutning till en avverkningsanmälan. Det skapar en frustration hos markägaren som jag tycker man borde kunna undvika genom att tala med varandra på ett tidigt stadium. 32 Den omedelbara katastrofen regnade bort, men hotet lurar om hörnet. Forskare efterlyser helt andra tag mot granbarkborren för att klara granskogen långsiktigt. Av Pär Fornling Professor Bo Långström, en av landets ledande experter på insektsskador, är inte imponerad över Sveriges resurser mot insektsskador när han jämför med en del andra länder. – Vi är fjärran från Mellaneuropa och Kanada. I exempelvis Frankrike finns ett helt skogshälsodepartement som övervakar skogsskador och i Tyskland har man stenhård kontroll på skador. – Där finns gott om skogsvaktare som övervakar skogarna. Ser han några angripna träd markeras de omedelbart på kartan med en GPS och markägaren anmodas att ta ut dem. Det är långt effektivare än i Sverige, vilket oroar Bo Långström när hoten nu tornar upp sig. Han konstaterar att läget efter den senaste invasionen av granbarkborrar långt ifrån är under kontroll. Dessutom finns andra faror. Närmast på tur finns snytbaggarna och därefter hotar nya Göran Örlander, Södra, efterlyser nationell samordning mot insektsstormar. Till det kommer alla hoten. andra insektsangrepp som blir än mer akuta med klimatför✔ I år räknar Bo Långström ändringar. med att populationen ökat 3–5 gånger. ÅRETS ANGREPP av gran– I bästa fall är detta värsta barkborrar i stående skog för- året och skadorna börjar ebba väntas ha blivit under 5 miljo- ut. I sämsta fall kulminerar det ner kubikmeter. Det är klart nästa år. Får vi dessutom flera lindrigare än vad de flesta be- torrsommrar kan det dra ut på dömare fruktade (det värsta tiden, säger han. skräckscenariot var 60 miljoVädret är alltså avgörande. ner kubik meter). Den blöta sommaren gör det Kanske blir det i nivå med tveksamt om en andra generaförra årets angrepp (somma- tion hinner utvecklas. Dels har ren 2006) på 2 miljoner kubik- vädret gjort insekterna mindre meter stående skog. aktiva, dels har regnet stärkt Förökningen av baggar föl- trädens motståndskraft. jer ungefär forskarnas antaganden: KAMPEN MOT granbarkbor✔ Sommaren 2005, efter ren fortsätter med andra ord. stormen Gudrun, fanns det – Satsa stenhårt på sök och gott om vindfällen. Då ökade plock. Angripna träd måste ut populationen 15 gånger. från skogen, manar Bo Lång✔ Under 2006 tycks den ha ström. ökat 9 gånger. Antalet behandlade fångst- VI SKOGSÄGARE 4/07 rhundrade hundrade Andra värden bortom siffrorna Till skillnad från de finner att det ser riktigt flesta anföranden bra ut. Glädjen att gå ut hängde Marie Sander, med barnen i skogen Skogsägarkvinnorna, och se att de också börinte upp sitt inlägg på jar förstå vad det handsiffror och kalkyler. lar om och man hoppas – Jag vill tala om att de inte tar över för känslornas betydelse Marie Sander, att de känner sig tvungskogsägare och för skogsbruket, sade aktiv i nätver- na utan för att de vill. hon och fortsatte: – Med känslorna ket Skogsägar– Som ägare till en kvinnorna. kommer också viljan bit skog har vi målet att att ta ansvar, som allt den ska vara bättre när vi läm- annat man älskar vill man att nar den ifrån oss än när vi fick skogen ska må väl. Ingen lagden. Siffrorna kan hjälpa oss stiftning kan tvinga fram så att se om vi gör rätt eller fel, mycket engagemang som men det är mycket känslor hundratusentals markägare som driver oss. har genom känslan för sin – Känslan av lycka när man skog...som aldrig kan älskas röjt ett planterat bestånd och för mycket. Fler bestar på gång nsfrågorna. mot granbarkborren Professor Bo Långström varnar för fortsatta angrepp. virkesfällor blev betydligt färre än planerat. Målet för Södra var 50 000 fällor. Det blev ungefär 17 000 och hos andra markägare betydligt färre. – Regnet i juli räddade svenskt skogsbruk, summerar Bo Långström. HAN TYCKER beredskapen har försämrats vid hotande katastrofer av det här slaget. – För att bromsa de stora angreppen i Värmland på 70-talet fanns en central och flera regionala skyddskommittéer. Man lyckades sätta ut en kvarts miljon fällor och dubbelt så många i Norge. Effekten av fällorna kan diskuteras, men poängen är att skogsbruket inte har en chans att klara något liknande i dag. VI SKOGSÄGARE 4/07 BEREDSKAPEN och handlingskraften kan höjas på många punkter: ✔ Smidigare myndighetshantering. Det gäller många saker, inte minst tillstånd för att använda bekämpningsmedel. Under exkursionen framfördes kritik mot långsamma myndigheter och att kommunerna dessutom ville ha en tillsyningsavgift från skogsägarna. ✔ Hårdare begränsningar mot att lämna kvar död ved. Bo Långström vill koppla begränsningen till antal hektar. – Att lämna fem kubikmeter på ett hektar kanske inte är så farligt, men 50 kubikmeter på 10 hektar innebär en mycket större fara. Göran Örlander, skogsskötselchef på Södra, lyfter fram fyra punkter: ✔ Ett system som varnar för skaderiskerna och beräknar skadornas storlek. ✔ Bättre kunskap om fungerande motåtgärder. ✔ Enighet om åtgärderna. ✔ Samordnade insatser för alla skogsägare. – Kostnaderna att avverka och köra fram virket till bilväg blir 15–20 procent billigare. Det säger Jan Carlsson som tillsammans med Christer Lennartsson utvecklat Besten. De känner sig styrkta av forskningsrapporter från både Skogforsk och Lantbruksuniversitet. I korthet går det ut på en förarlös skördare som fjärrstyrs från två modifierade skotare (som kallas kurirer). Skördaren kapar stammarna direkt ner i lasset på kuriren som därefter kör ut till bilvägen och lastar av, medan den andra kuriren fortsätter att arbeta med skördaren. Billigare plantering Genom många åtgärder arbetar Södra för att få fram billigare föryngringar. – Målet är att få ner kostnaden per överlevande planta med 30 procent, säger skogsskötselchef Göran Örlander. Kostnaderna är betydligt högre i Götaland än i norra Sverige, inte minst genom att många väljer barrotsplantor i stället för täckrot. En anledning är att de kraftigare plantorna klarar snytbaggen bättre. Genom bättre insektsbehandling av plantorna (många har visat sig ha dåligt snytbaggeskydd när de kommer ut på hygget), bättre markberedning och förädlade plantor av bra Föraren arbetar i hytten på skotaren. En del mindre modifieringar har gjorts sedan Besten presenterades på Elmia och nu är produktionen i full gång till de första kunderna. Ett av de bägge exemplaren, som snart är klara, har köpts av Sveaskog. Södras nya planta introduceras till våren. Rothalsdiametern är minst 5 millimeter. Plantan odlas i en sluten kruka med kopparbeläggning, vilket minskar risken för rotsnurr. kvalitet räknar man med att kunna använda fler täckrotsplantor. Dessutom testas olika metoder för maskinell plantering. I dag sätts 90 procent av alla plantor på våren, men färska försök visar att höstplantering, i augusti–september, är ett bra alternativ. 33 NYHETER Törskatesvamp hotar tallen Tallarna i Norrbotten angrips på flera fronter. Törskatesvamp och en kombination av tallstekel och gremmeniella ger förödande resultat. Av Pär Fornling – Jag har jobbat med skogen i 30 år och jag har aldrig varit i närheten av att se sådana här skador, säger Anders Fredriksson på Skogsstyrelsen i Gällivare. Han räknar med att runt 100 000 hektar tallskog i Norrbotten drabbats av törskadesvamp. Värst är det i Pajala, Gällivare och Övertorneå, där det hela tog fart för fem år sedan. – Då noterade vi 30-åriga bestånd där 70–80 procent av träden var angripna. I dag är de flesta av träden döda. – Nu tycks det finnas angripna träd överallt, fast skogs- ägarna kanske inte upptäckt dem. I går var jag i Jokkmokk och hittade massor av tallar som drabbats, säger Anders Fredriksson. ANGREPP AV törskatesvamp visar sig i form av orangefärgade sporer på stammen, eller grenar som dör. Om man tar i grenen eller fäller trädet dammar det ordentligt. När angreppen når runt hela stammen dör trädet ovanför skadan. Det kan ta något år i ungskogen medan stora träd klarar sig betydligt längre. – Har angreppen gått långt är det lika bra att hugga trädet för att rädda en del virkesvärde. Något bra motmedel känner jag inte till, i många fall är alternativet att släppa fram björk eller gran, en annan möjlighet är contorta som inte angrips, säger Anders Fredriksson. Inte nog med det. Dessutom härjar Gremmeniellasvampen. Typisk törskateangripen ung tall. Den del av trädet som finns ovanför angreppspunkten har dött medan den undre delen är grön och fortfarande lever. Foto: Mats Bildström Värst drabbat är ett område kring Kalix på 7 000 hektar som dessutom härjas av den röda tallstekeln. – Kombinationen av Gremmeniella och den barrätande röda tallstekeln förvärrar läget, säger distrikstchef Svante Larsson på Skogsstyrelsen i Östra Norrbotten. Angreppen av tallstekel i Kalixtrakten upptäcktes 2003 och har därefter fortsatt och förvärrats. – SKOGSSTYRELSENS råd till markägarna är att hålla koll på sina skogar, men att inte gripas av panik och göra något drastiskt som att avverka den växande skogen. Vi väntar nu på vägledning från experter på området, säger Svante Larsson på Skogsstyrelsen. ViS4 Från: Monteras direkt på griplastarens hydraularm. En ”vinsch” (utan motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. En patenterad vajerlåsningen, som sitter framför vindan, tar upp hela belastningen vid invinschning och samtidigt kan stocken lätt styras förbi hinder. Består av en lintrumma och fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning. Med vajer 20 m x Ø 5 mm. Dragkraft: 1,2 ton. Se sidan 224 i katalog nr 58. 34 Att förflytta spakreglaget från griplastaren till traktorn är ett tungt, krångligt och dessutom riskfyllt moment. Det svåra lyftet i kombination med halkrisken på dragstången, som ibland är blöt och hal, kan orsaka olyckor. Lyfthjälpen ”Vargen” flyttar mycket enkelt det tunga spakreglaget mellan griplastarkranen och traktorn med hjälp av en teleskopoch vinschkonstruktion. Se sidan 224 i katalog nr 58. Med "Stickan" vinschar du lätt och smidigt in stocken eller drar fram den till stickvägen. Stockänden skyddas från sand, sten och jord och tar sig förbi stenar, stubbar och rötter utan att fastna eller välta. Av 2 mm galvaniserad plåt. Ø 34 cm ___________ 1980:Ø 44 cm ___________ 2190:Se sidan 224 i katalog nr 58. Venntilerad vedsäck i mycket robust och tåligt utförande. 4 st stropphandtag i toppen och 4 st i botten. Kan enkelt flyttas eller tömmas med pallgafflarna på traktorn eller lastaren. UV-beständig. Max 1 ton. Stl (bxdxh): 100x100x150 cm. Se på s 213 i katalog nr 58. VI SKOGSÄGARE 4/07 Pub Treklövern! Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan. Onsdag 26 september Bli rik på din skog! Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna, berättar om Kraftsamling Skog, en kunskapssatsning för ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt. Forskning visar att det är fullt möjligt att genom god skogsskötsel öka tillväxten med minst 20%. Produktionsrådgivare från skogsägarföreningarna finns på plats under kvällen. Riv ur och spar! FÖR UTBOR I STOCKHOLM Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredrag 18.00-19.15 Till Pub Treklövern behöver vi din anmälan senast 3 dagar i förväg. Begränsat antal platser! Grundkurs i skogsbruk GPS! Vad är det? Under två kvällar går vi igenom grunderna i skogsbruk: Sveriges skogar, Skogsskötselgrunder, Lagar och markägaransvar, Generationsskifte, Virkesförsäljning samt Skogsbruksplan. Under utedagen praktiserar vi det du lärt. En kväll om GPS och hur du kan använda den på fritiden och i skogsbruket. Personal från pcSkog berättar vad du ska tänka på när du köper en GPS, vilka kartor du behöver och hur du kan använda GPS med din skogsbruksplan. 20 och 27 september kl 18-21 samt utedag 28 september kl 10–15. Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF 200 kr. Medlem i skogsägarförening eller LRF 400 kr. Icke medlem 700 kr. Alla priser inklusive moms. 23 oktober kl 18–20 Kraftsamling Skog: Öka tillväxt och lönsamhet! En kort kurs för dig med grundläggande skogskunskaper och som vill lära dig mer om olika åtgärder för att öka tillväxten och lönsamheten på skogsgården. 16 oktober kl 18–21 och utedag 26 oktober kl 10–15 Pris: 200 kr / 400 kr / 700 kr (se förklaring ovan), boken Nya Tiders Skog ingår. Motorsågskväll – Säker Skog Det är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap och skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och säker motorsågning av utbildare från Skogsstyrelsen samt personal från Carlsönerna. 22 oktober kl 18-21 Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan) Pris: 150 kr inkl. moms, vilket erläggs i butiken vid kursstart Vi håller till i LRF-huset, Franzégatan 6 (T-bana Stadshagen) där inte annat anges! Anmälan senast 7 dagar i förväg. Begränsat antal platser! Anmäl dig via mejl: pia.broberg@skogsagarna.lrf.se telefon: 08-787 58 95 eller fax: 08-787 59 08. TIPS! Motorsågskörkort – Säker Skog Skogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder kurser respektive studiecirklar med möjlighet att ta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och www.utbo.lrf.se för mer information! Studiecirklar startar: 19/9, 25/9 samt 4/10. Kurser ges: 17-20/9, 1-4/10, 26-29/11 samt 10-13/12. Mer information om våra aktiviteter på www.utbo.lrf.se eller till Karin Vestlund 08-787 57 72, karin.vestlund@skogsagarna.lrf.se Mer information om senhöstens aktiviteter i nästa nummer av Vi Skogsägare och på www.utbo.lrf.se ! Varmt välkomna! MARKNAD Fortsatt het virkesmarknad Virkesmarknaden i Sverige står inför en mycket intressant och säkerligen händelserik framtid. Av Jan Wintzell, Jaakko Pöyry Ökad efterfrågan på vedråvara i kombination med begränsningar i utbud och handel skapar ökad konkurrens om råvaran och driver på utvecklingen inom skogssektorn. Centralt för denna utveckling blir att höja nyttjandegraden av vedfibern, såväl volym som värde. Dessutom gäller det att finna mer kostnadseffektiva lösningar i kedjan från stubbe till industri. Detta för att vidmakthålla svenska skogsprodukters konkurrenskraft internationellt och tillförsäkra skogsägarna en god avkastning på sitt skogskapital. BEHOVET AV vedfiber inom skogsindustrin och inom energisektorn kräver en betydande import, främst av massaved, både löv och barr. Till Sverige importeras nära 12 miljoner kubikmeter (m3fub) per år av rundved och flis. Det motsvarar cirka 15 procent av skogsindustrins och energisektorns totala vedbehov. Baserat på de senaste avverkningsberäkningarna framstår det som svårt att under kommande decennium markant öka avverkningarna för att kunna möta det ökade vedbehovet från skogsindustrin och energisektorn utan att påverka framtida hållbara avverkningsnivån. Trots detta sker och planeras betydande expansion inom den vedförbrukande industrin i lan- Ny och planerad kapacitetsutbyggnad i skogsindustrin och energisektorn 2007–2010 (miljoner m3 fub) Bruttobehov Nettobehov 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 Energi Pellets K apacitetstillskott baserat på annonserade utbyggnader inom skogsindustrin och energisektorn. Sågverk Massa Med hänsyn tagen till att sågverkens biprodukter används samt att en stor del av pelletsproduktionen går till energiindustrin blir det totala råvarubehovet något mindre. Det ryska förslaget till exportskatter Euro per kubikmeter i dag Barr 4 Björk>15 cm 4 Björk<15 cm 0 Asp 0 juli-07 10 10 0 5 det, vilket framgår av diagrammen här intill. EXPANSIONSPLANERNA inom den vedförbrukande industrin påvisar en betydande kapacitetsökning, motsvarande cirka 9 miljoner kubikmeter netto (m3fub) till år 2010. Av det står energisektorn för ungefär 75 procent av ökningen. Huvuddelen av råvaruförsörjningen till energisektorn är tänkt att tas från icke skogsindustriella sortiment, exempelvis grot (avverkningsrester i form av grenar och toppar och röjningsved). Det finns en potential att öka uttaget av energisortimenten med ungefär 11 miljoner kubikmeter (m3fub). Men praktiska april-08 15 15 0 5 jan-09 50 50 0 50 jan-11 50 50 50 50 och ekonomiska faktorer begränsar realiseringen av denna potential. I stället ökar förbrukningen av rundved (massaved) och sågverkens biprodukter (spån och flis) inom energisektorn med prishöjningar för dessa sortiment som följd. EXPORTTULLARNA som Ryssland aviserat tycks i nuläget att realiseras som planerat och redan har den nya exporttullen satts i kraft. Den successiva ökningen av exportavgifterna kommer leda till att nuvarande export från Ryssland, motsvarande ca 20 miljoner kubikmeter (m3fub) per år bara till Europa, i det närmaste upphör år 2011. Exporttullarna för ved från Ryssland slår först mot barr- veden och därefter mot lövmassaveden där Svensk virkesmarknad drabbas direkt med motsvarande två miljoner kubikmeter (m3fub). Men de indirekta konsekvenserna från tullarna riskerar vara än mer påtagliga för svensk skogsindustri. Detta till följd av att importen från Baltstaterna till Finland förväntas öka markant och därmed reducera volymen importerad ved till Sverige, motsvarande totalt ca fem miljoner m3fub, främst massaved och flis. RESULTATET av ovan nämnda är att virkesmarknaden förväntas vara fortsatt het i Sverige under överskådlig framtid. För skogsägaren bådar detta gott men ur hela skogsnäringens perspektiv ställer det ökade krav på utveckling och effektivisering. DEN ÖKADE efterfrågan på ved och begränsningar i vedutbud ställer krav på ett bättre vedutnyttjande. Realisering av energisortimentspotentialen är härvidlag speciellt viktig. Därtill måste möjliga virkesprisökningar mötas av kostnadsbesparingar i kedjan skog – industri. Detta för att vidmakthålla industrins internationella konkurrenskraft och därmed efterfrågan och betalningsförmågan för veden vilket tillförsäkrar skogsägaren en god avkastning på skogskapitalet. Marknadsanalysen är gjord av Jan Wintzell, på stockholmskontoret för det ledande konsultföretaget inom skogsnäringen, Pöyry Forest Industry Consulting. jan.wintzell@poyry.com Gemensam import till Södra och SCA Biobränsle till 100 procent SCA och Södra samarbetar om virkesimporten från Baltikum. De kompletterar varandra genom att SCA mest vill köpa barrmassaved, medan Södra framför allt behöver lövmassaved. SCA köper 49 procent av ak- I våras blev Norrskog majoritetsägare i biobränsleföretaget Såtab (Sågverkens Trädprodukter AB). Nu har föreningen tagit steget fullt ut och köpt alla aktierna i bolaget. – Vi tror på bioenergi som en allt viktigare inkomstkälla för 36 tierna i Södras bägge virkesanskaffningsbolag i Baltikum (Södra Eesti AS i Estland och Sodra Latvia SIA i Lettland). Företagen köper årligen cirka en halv miljon kubikmeter virke från skogsägare i de båda länderna. våra medlemmar. Genom affären får vi ett bättre grepp om kanalerna för biobränsle och kan uppnå integrationsfördelar med vår övriga verksamhet inom skogsbruket och sågverksindustrin, säger Norrskogs ordförande Gunnar Heibring. VI SKOGSÄGARE 4/07 Prislappen 40 000 kronor per hektar Under 2006 var genomsnittspriset på sålda skogsfastigheter i genomsnitt 40 000 kronor per hektar. Det framgår av Skogsstyrelsens prisstatistik. Högst var priset i Götaland (61 000 kr/ha) och lägst i Norra Norrland (12 000 kr/ha). I Götaland har priserna stigit med cirka 80 procent mellan åren 1999–2006. I norra Norrland var prisökningstakten under samma period cirka 20 procent. För små skogsfastigheter (1–5 hektar) är genompriset 50 000 kronor per hektar. Priset faller sedan med storleken på skogsfastigheten. För stora skogsfastigheter (över 100 hektar) är genomsnittspriset 15 000 kr/ha för hela landet. www.skogsstyrelsen.se/ statistik/ssi Nordiska maskinframgångar Det nordiska sättet att avverka och hantera virke håller på att bli världsledande. 7 000 Antal skogsmaskiner 6 000 5 000 4 000 3 000 I de nordiska skogarna är det självklart med den så kallade kortvirkesmetoden, där träden kvistas och kapas till lagom långa stockar redan i skogen. Globalt däremot är det vanligt att träden dras fram hela till förädlingsindustrin. Kortvirkesmetoden kallas CTL (Cut To Length). För de nordiska maskintillverkarna av skotare och skördare innebär det växande exportmöjligheter när metoden vinner terräng internationellt. Det är också en fjäder i hatten för nordiska skogsbruksmetoder i stort. – Enligt våra beräkningar 2 000 1 000 TLM CTL 0 År 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 Diagrammet från Ponsse visar hur kurvan för CTL-maskiner är på väg att passera helträdshanteringen, TLM (Tree Length Method). Här hanteras hela träd vilket är den dominerande metoden i världen. kommer marknaden för CTLmaskiner att gå om helträdsmaskiner någon gång kring år 2010, säger Arto Tiitinen, vd för Ponsse. – Inte minst ser vi ökade an- delar i Ryssland med nästan en fjärdedel av världens skogsreserver. Av den årliga avverkningen i Ryssland på 200 miljoner kubikmeter räknar man med att knappt en tredjedel görs med CTL-maskiner i dag, men det blir allt vanligare med skotare och skördare. Norra redo för rekordinvesteringar Norra går mot starkt år Bra halvår trots extra stormarbete Norra Skogsägarna kommer de närmaste åren att investera upp till 400 miljoner kronor i sina träindustrier. – Det är vår största satsning någonsin. Efter en grundlig analys har styrelsen fattat ett ekonomiskt rambeslut som innebär att vi under de närmaste åren räknar med att investera mellan 250 och 400 miljoner kronor, säger styrelsens ordförande Tomas Mörtsell. Investeringarna kommer främst att beröra sågverken i Sävar och Kåge, som är prioriterade enheter i industristrategin. Produktionen vid Lycksele sågverk är ett kapitel för sig. Råvarubrist och minskade transportbidrag gör att man där nödgas minskas produktionen. Norra Skogsägarna är på väg mot ett rekordresultat. Efter åtta månader var rörelseresultatet 57 miljoner kronor. Till det kommer ett finansnetto på nästan 10 miljoner kronor. Förra årets helårsresultat, vilket var det dittills bästa, blev 42 miljoner kronor. Därefter får man gå tillbaks till år 2000 för att nå liknande nivåer (40 miljoner kronor). Vd Bo T Holm förklarar det goda resultatet med ökade världsmarknadspriser på sågade trävaror i kombination Under första halvåret gjorde Södra en vinst på nästan 150 miljoner kronor i månaden, vilket är mer än förra året. Inte minst Södra Timber går på högvarv och sågade 911 000 kubikmeter (788 000). Resultatet (883 miljoner kronor) belastas av extra kostnader för stormen Per på 91 miljoner kronor. Ovädret resulterade i 7,6 miljoner kubikmeter stormfällt virke för Södras del, vil- Mats Sandgren, ket motsvarar Södra Skog. 175 000 lastbilslass virke. – I genomsnitt har en fullastad timmerbil lämnat skogen varannan minut under denna period, säger skogsdirektör Mats Sandgren. Hanteringen krävde 130 extra lastbilar och 100 extra avverkningsgrupper. Klippan igång igen Efter många turer rullar åter pappersmaskinerna i Klippan, numera under namnet Svenska pappersbruket AB. Målet är en omsättning på 250 miljoner kronor och vd Bo Rosengren konstaterar att allt hittills utvecklas som planerat. VI SKOGSÄGARE 4/07 med att föreningens virkeskontraktering varit stark. I dag bedöms dock prisuppgången på gran ha nått sin kulmen. – Ett starkt utbud ifrån i första hand stormfällt virke i Europa parat med en mycket svag byggkonjunktur i USA påverkar nu granpriserna negativt. Priserna på sågad furu har planat ut, och det är i dagsläget svårt att bedöma utvecklingen på priser och efterfrågan. Koncernens nettoomsättning för perioden passerade en miljard kronor. Mer hyvlat och ökad fart på sågen NWP (Norrskog Wood Products) har beslutat att investera 33 miljoner kronor i sitt hyvleri och sågverk i Hissmofors. Hyvleriet, som får högre kapacitet, ska vara färdigställt i slutet av 2007 och under första halvåret 2008 genomförs en stor modernisering av sågverket. – Matningshastigheten av stockar kommer att öka från 65 till 110 meter i minuten, berättar Christopher Larsson, platschef vid Hissmofors. Gapro köper in sig på danska marknaden Ruukki till Ryssland? Gapro har köpt Sunds Parket på Jylland. Företaget tillverkar produkter i löv- och ädelträ samt furu. Det är Gapros första anläggning i Danmark och öppnar för fortsatt expansion på den danska marknaden. Finländska Ruukki Group planerar bygga en skogsindustri i Kostromaregionen i centrala Ryssland. Det handlar om ett massabruk och en såg som kostnadsberäknas till en miljard euro. Sunds Parket omsatte i fjol 33 miljoner danska kronor och har 14 anställda. Gapro ingår i Södra-koncernen och omsatte i fjol 727 miljoner kronor och har 310 anställda. 37 TEKNIK Röjare med högburet huvud Röjningsproffset BengtÅke Alriksson går med rak rygg i snårskogen. Han är testförare av Husqvarnas nya midjeröjare har tagit ytterligare ett par steg mot en färdig produkt. snabbt och har Om handtaget svårare släpps stannar sågen för riktigt omedelbart av säkerhetsskäl. klena stammar. Å andra sidan är det inga problem att ta grova träd. Det är också enkelt att stamkvista och snygga till stammen i samma moment. – Utöver tekniska fördelar ger det nya möjligheter att öka kvaliteten på röjningarna, säger Bengt-Åke Alriksson. Metoden, som också kallas mittröjning, går ut på att kapa stammarna en bit upp. Vid en lövröjning i ett tallbestånd frigörs alltså kronorna på tallen, medan björken buskar till sig kring stammen och ger en positiv kvalitetsdaning. Metoden har testats vid lantbruksuniversitetet i Umeå med positiva resultat. En annan fördel som framhålls är att björken som lämnas ger mat åt älgen som i bästa fall väljer bort tallen. EN NACKDEL ÄR att det kan se ganska fult ut med en massa vassa halvlånga stammar som sticker upp i terrängen. – Det tror jag faktiskt är den största bromsen mot metoden, vi är vana vid att en röjning ska se ut på ett visst sätt, säger Bengt-Åke Alriksson. Tekniskt finns flera plus. • Risken att såga i sten är minimal. • Det går fortare av flera skäl. Räckvidden är längre och man kan röja över en sten eller annat DE HÖGA stammarna ruttnar ner snabbt, men det är ingen lämplig metod som förröjning precis innan gallring av ett bestånd. Då kan stammarna vara ett hinder för skördaren. – Ergonomiskt tycker jag det här fungerar bättre än en vanlig röjsåg. Motorn hänger som en ryggsäck och jag kan fördela tyngden mellan axlar och midja. Ännu bättre är att jag inte behöver gå och titta ner i marken utan kan lyfta huvudet och titta framåt, vilket är bra både för nacken och för att göra rätt bedömningar av vilka träd som ska bort, säger Bengt Åke Alriksson. Bengt-Åke Alriksson med den nya röjaren. Motorn är på ryggen och riggröret på sågen avlastas med fjädrande upphängning. hinder i stället för att nödgas gå runt för att komma nära. Dessutom är stammarna klenare en bit upp. • Det är lättare att träffa rätt med en lång kedjesåg än en rund klinga. • Kedjesågen kapar inte lika EFTER DEN HÄR första testperioden går Husqvarna vidare och tillverkar ytterligare tio något modifierade sågar för vidare utvärdering. – Går det bra kan förhoppningsvis midjeröjaren vara i produktion om ett år, säger Anders Eklöf, Husqvarna. INGA ”LUFTSLOTT” PÅ GROTLASSET När en vanlig skotare transporterar grot finns det också väldigt mycket luft i lasset. För att spara tid och diesel är det mycket att vinna på att pressa ihop det yviga lasset av grenar och toppar. En metod är att rulla ihop det till kompakta buntar vilka hanteras som stockar. En annan att pressa ihop biobränslet med hjälp av lastbankarna. Den senare modellen har Ponsse valt. Lastutrymmet kan vidgas till 6,8 meter för att därefter 38 tryckas ihop till 3 meters bredd. – På en vanlig skotare som lastar 14 ton kan vi nu lasta 14 ton ris. Jämfört med konventionella system lastar vi minst tre gånger så mycket grot, säger Benny Sondell, vd för Ponsse AB. – Det finns lite olika vägval för hur bioenergin ska hanteras. Här körs groten ut till vägen och flisas där. En annan variant är att flisa vid värmeverket, men det har sina nackdelar. Inte minst är det Bankarna pressar ihop biobränslet. mycket oväsen kring flisningen vilket är ett problem eftersom många värmeverk ligger nära tätbebyggda områden. VI SKOGSÄGARE 4/07 Beställ den nya katalogen: Gratis katalog! 019- 30 43 25 Ordermottagning: lantbruk • industri • jakt/slakt • trädgård 019- 30 43 20 Tigersåg Stor kapacitet Nu med rostfri kniv och hålskiva som standard. Köttkvarnar 1-fas 230 V MR 9 1 hk 250 kg/h 2 440:– MR10 1,5 hk 400 kg/h 3 580:– Kylaggregat – Ring Nima Dick knivar Styckkniv 15 cm 88:– Urbeningskniv 14 cm 88:– Flåkniv 15 cm 112:– Allroundkniv 15 cm 112:– Vakuumpackar Elite MV 1 960:– Turbo Max 3 340:– Påsar, 50st 20 × 29cm 132:– 2st rullar, 6m ×20cm 108:– 2st rullar, 6m ×30cm 132:– 1 196:– inkl. Jakt– och slaktset Bergo 396:– väska Effekt 1 010 W Lämplig för klyvning 256:– Buköppnare med kulförsedd spets 15 cm 152:– Rostfritt sågblad 400 mm132:– 5-pack 112:–/st Saltlakespruta Charkbackar Kylaggregat 40 liter och 16 liter 230 V. Freonfritt, väggmonterat. Gratis bygganvisningar. CU 350 350 W 8 200:– CU 450 450 W 8 700:– CU 900 875 W 10 800:– 820:– 184:– Ange rumsvolym, temperatur och inläggningsmängd/dygn. Jaktkniv Falken Vi kan även erbjuda strörre kylaggregat. Buköppnare R 8 P 396:– EKA-kombi E 8 Båda modellerna nu utrustade med Briggs & Stratton XM50-motor 5 hk. Utvecklad för tuffa gräsklippningsförhållanden. Slåtterbalk Nima Multi 5 hk 6 580:– Tillbehör Snöblad 3 860:– Nimas nya slåtterbalk mod. 870 5 hk 432:– 556:– 40 liter 16 liter Lock till Lock till vit eller röd röd 40 liter 16 liter 132:– 76:– 68:– 48:– Vassklippare – klipp till och ring Nima Multi 1 980:– Rabatt 5 st 10%, 10 st 20%. Jaktset Pro’Hunt Vassklippare Fäste för enkelskroviga båtar medföljer. Enkel montering. 1 880:– Gräsklippare 1 740:– Typ EL – 75 Midi Maxi Vassräfsa Bredd Pris 75 cm 6 115:– 100 cm 11 465:– 150 cm 15 410:– 240 cm 2 585:– Typ H - 307 5 860:– Sopvals Frontmonterad med hydrauldrift. Bredd 307 cm. 42 630:– Vassräfsa till H 307. 3 340:– Bredd 307 cm. Jordfräs Den motoriserande lien • Klippbredd 87 cm • Ledad knivbalk • Självgående • Dubbla drivhjul • Fraktfri leverans. Jordborr HO 35 540:– Honda 4-taktsmotor 35,8cc. Max 200 mm samt djup 1200mm. Pris utan borr 4 260:– Borr finns 80 – 200 mm. Prisex. borr 120 mm 540:–. Jordborr T 135 Trädfällriktare Mod I+ Mod II Mod III Dragsaxar, 2 420:– två greppvidder 2 780:– 21 cm 376:– 3 720:– 26 cm 452:– Massavedssax 156:– Lyftkrok 112:– Måttband 15 m 292:– Brytjärn 1014 340:– Storsäck för ved • • • • Ventilerad Max 1 000 kg, 1,5 m3 100 ×100 × 150 cm 4 + 4 st lyft/hängstroppar • 4 st tömningsstroppar Traktorsax 860:– Lunningssax 1 140:– Mätklave 500 mm 172:– Kombidunk 6/2,5 lit 156:– Timber Ventilerad storsäck för ved • Max 1 000 kg, 1,5 m3 • 91 ×91 × 170 cm • Öppningsbar botten Hösterbjudande 30 st 108:–/st Styckpris 120:–/st Honda 4-taktsmotor 4,5hk. Max 400 mm samt djup 2000mm. 9 180:– Pris utan borr Borr i diam. från 100 – 400 mm. Skogsstövel 20 st 164:–/st ord. pris 180:–/st Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro Pris exk moms Fraktfritt över 2500:– Vedsäckar, stativ, pallhättor 40 liter, 100-pack 2:–/st 60 liter, 100-pack 2:20/st SJ/Europall, 10-p 18:–/st Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 2000 st 1:80/st 2000 st 2:–/st 200 st 16:–/st 2 180:– Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se TEKNIK EN RAM KLARAR FLERA REDSKAP Den nya maskinen börjar tillverkas i höst. KAPA OCH RENSA Japa har en ny vedmaskin för vedentreprenörer. Maskinen är till för ved mellan 15 och 45 centimeter i diameter. I normalläget är tryckkraften på klyvaren 8 ton, om inte det räcker växlas kraften upp till 24 ton (hastigheten blir då å andra sidan långsammare). Matningen styrs av en fotocell. Maskinen, för både el och traktordrift, kostar kring 225 000 kronor. Utrustningen på bilden har också försetts med en ny trumma för att rensa veden genom att den roterar runt på ett galler. Den eldrivna trumman kostar kring 40 000 kronor. Maskinerna säljs genom Lantmännen. Floran av utrustning till terränghjulingar växer snabbt, en ny möjlighet är att kombinera en grundmaskin med flera olika användningsområden. Det handlar med andra ord om en redskapsbärare som Kranman håller på att utveckla. Till att börja med har man tagit fram utrustning för markberedning. Det är ett hjul med kedjor som pressas nedåt med hydraulik och river upp marken. Tanken är att markbereda ett par år innan slutavverkning för Hydraulpaketet kopplas till terränghjulingens eluttag. Arbetstrycket är 120 bar. Priset är knappa 10 000 kronor, beroende på utrustning. att ta vara på självsådda plantor. Terränghjulingarna har ingen egen hydraulik därför har företaget ett litet eldrivet hydraulpaket som höjer och sänker redskapsbäraren med dess utrustning. Än så länge är det en proto- Den röda delen är redskapsbäraren och den gula markberedaren. typ, men under året räknar man med att få igång produktionen. www.kranman.com AGGREGAT GER SKOTAREN FLER UPPGIFTER När skotaren ändå är på plats kan den passa på att markbereda samtidigt. Idén kommer från skogentreprenören Georg Strömbäck i Kalix. Han tog fram det första aggregatet för något år sedan. Det testades av Skogforsk med gott resultat och har därefter utvecklats vidare. Aggregatet sitter diskret i midjan på skotaren för att inte störa den vanliga verksamheten. Hittills har det används på risskotare där föraren markbereder på vägen ut för att hämta ett nytt rislass. Då fälls ett grävblad ner som antingen kan vickas fram och åter för att skapa jordhögar där plantan sätts (högläggning) eller dra ett långt spår för frösådd. Man kan alltså göra två moment med samma maskin, men terrängen bör inte vara stenig. Det går att koppla på ett aggregat för frösådd, liksom GPS-utrustning för att kart- Markberedningsbladet kontrolleras inifrån hytten. lägga markberedningen. Utrustningen kostar knappa 400 000 kronor och tillverkas av A Lind Maskin i Älvsbyn. www.almaskin.se VÄLKOMMEN TILL I HOTING Din nya Sport-Pickup? Actyon Sports 4WD från 188.995:- exkl moms • 3 års Nybilsgaranti • Automatlåda som tillval • 6 års Rostskyddsgaranti • 3 års Lackgaranti • 141 Hk, 2 liters Common-Rail Diesel • Max släpvagnsvikt 2 300 kg • Lastutrymme på 2 m2 • Elhissar i fram- & bakdörrar • Fem sittplatser • 16” Aluminiumfälgar • Fjärrstyrt lås • Radio/CD med rattlegage • Fyrhjulsdrift med lågväxel • ACC (tillval) Förmånlig finansiering. Avbetalning/leasing. Kontant handpenning. Från 0:- el. inbytesbil. Avbet. upp till 84 mån. Tel. 0671-102 80. Storgatan 38 (vid Preem bensinstation) 40 VI SKOGSÄGARE 4/07 KLASSISK MOTORKRAFT Nya R3 med en femväxlad låda och vändradie på 3,5 meter. R3 TÄNKT FÖR SKOGEN Lamborghini söker sig ut i skogen med ett par nya traktormodeller. Fronten har fått en låg design, men framför allt är förarhytten anpassad med tanke på arbete i skogen. Det finns relativt gott om plats, förarplatsen är förstås vändbar, golvet slätt och rutorna någorlunda skyddade mot skogsmiljön. Den större modellen heter R3 och kostar kring 350 000 kronor med en motor på 100 hk och skogsutrustning. Motorn, från Deutz, går att köra på biodiesel. Den mindre heter R2 Classic Forest. Med en motor på 58 hk kostar den kring 250 000 kronor och uppåt. www.rosenqvistmaskin.se Den dova ”tuffande” motorljudet låter som ljuv musik och för tankarna bakåt i tiden, vilket inte är så konstigt. Den långsamtgående motorn med det stora svänghjulet har tillverkats i 60 år. Nu görs den i Indien och fanns med på årets Elmia-utställning. Tanken är att använda den som drivkälla till ett litet sågverk, eller liknande, antingen genom direktdrift eller genom att koppla motorn till ett elverk. – Motorn har många användningsområden i världen. Det G M Jochems är återförsäljare av Bamsesågen i Holland. Han tror minisågverk kan vara ett användningsområde för motorn. finns rätt många i USA:s orkanområden där den fungerar som reservkraft. Motorn är då oftast kopplad så att kylvattnet värmer huset medan kraften ger el. – Det är första gången vi visar den i Europa, säger GM Jochems från Holland. Den finns i lite olika modeller från 8–30 hästkrafter. Den Det går åt mycket gjutjärn i de bastanta motorerna. Den indiska fabriken gör 3 000 motorer om året. lilla varianten drar 1,5 liter diesel i timmen vid full drift (alternativt kan den köras på rapsolja eller annat biobränsle) och kostar kring 12 000 kronor. www.gemjo.nl NYTT LÅS SKA FÅ TJUVARNA PÅ ANDRA TANKAR Eftersom dieseltjuvarna uppenbarligen forcerar utanpåliggande lås kom två uppfinnare i Västerbotten på att placera ett lås inuti tankröret. Därmed kan tjuven inte komma åt att suga upp bränsle. – Låset är omöjligt att forcera. Det går inte att borra igenom och ju mer tryck det utsätts för ju hårdare sitter det, säger polisman Rolf Björklund, som själv utrett många dieselstölder. Det fick honom att konstruera låset tillsammans med sin tekniske kamrat Hans-Erik Strandberg. Det finns i olika utföranden för att passa skogsmaskiner, grävmaskiner och farmartankar. Konstruktionen består av två delar. En sektion som sänks ner i påfyllningsröret och låses fast genom att härdade stålhjul pressas mot sidorna. Därefter förses det med ett låsbart lock. Enheten fixeras i tankröret med en T-nyckel som pressar ut härdade stålhjul mot röret. Priset är kring 4 500 kronor. Tankguard tillverkas av HK Innovation i Nordmaling. ITALIENSK ARbetskraft Fiat Strada tuff slitvarg med skön komfort Den perfekta gårdsbilen. Robust, bekväm, körvänlig, tyst och välutrustad. Lång eller kort hytt. Hög markfrigång, maxlast upp till 630 kg, släpvagnsvikt 1000 kg. Nya 1,3 Multijet-dieseln på 200 Nm är snabb, tyst och snål. Från ca 123 760 kr 2 års Nybilsgaranti • 3 års Lackgaranti • 8 års Rostskyddsgaranti. Alla priser exkl moms. Bilen på bilden är extrautrustad. För närmaste återförsäljare ring 020-44 77 00 eller se www.fiat.se. Information om återvinning se www.fiat.se VI SKOGSÄGARE 4/07 41 TEKNIK MÄTER PÅ DISTANS Genom att motorerna sitter i hjulen blir det plats för ett annorlunda och större lastutrymme. SVEASKOG KÖPTE FÖRSTA ELSKOTAREN Banbrytande El-forest, som vi tidigare presenterat, har tagit ett par steg mot kommersiell drift. Modellen har förfinats och Sveaskog har beslutat att köpa den första prototypen. – Med El-forest skotare kan vi nå positiva miljöeffekter och samtidigt sänka våra kostnader, säger Sveaskogs forskningschef Ann-Britt Edfast. Bränsleförbrukningen beräknas vara 30 procent mindre än för en vanlig maskin. Om alla Sveaskogs skotare ersattes med den nya tekniken skulle bräns- leförbrukningen i så fall minska med 400 000 liter per år. Vid varje hjul på El-forest sitter en elmotor. Kraften kommer från en dieselmotor som driver en elgenerator. Elektriciteten buffras i batterier innan den överförs till elmotorerna. Genom att dieselmotorn går med samma varvtal hela tiden minskar bränsleförbrukningen. Den har sex hjul och tekniken gör att hela konstruktionen kan göras relativt lätt. www.el-forest.se MARKNADSLEDAREN I NORDEN SPORTSMAN X2 DL Även om trädet står 100 meter bort är det möjligt att beräkna volym, diameter och höjd. Till skillnad från en del andra mätinstrument har avståndet till trädet ingen betydelse, bara lasersiktet når fram. Med det prickar man in olika vinklar och måttar diametern, för vilken noggrannheten uppges vara fem procent. Ett program tar hänsyn till avsmalningsfaktorn och kan därmed beräkna volymen upp till den höjd som efterfrågas. Uppgifter om 2 000 träd kan lagras i instrumentet och därefter föras över till datorn för vidare behandling. Elaine Ball behöver aldrig närma sig trädet för att mäta upp det. Prislappen – kring 15 000 kronor – gör att det i första hand kan vara något för professionella inventerare. Laserace Hypsometer, som instrumentet heter, kommer från England och har hittills mest sålts i Amerika. Nu testar man den nordiska marknaden. www.laserace.com MJUKARE FORMER I stället för de vanliga fyrkantsprofilerna har Danroy en ny vagn med mycket bockade rör. Utöver fördelar med rundare former blir konstruktionen inte så tung. En annan förändring jämfört med föregångaren är att stödbenen fälls ut snett framåt, vilket gör att ekipaget står stabilare. Vagnen, som tillverkas i Bol- Lite rundare former. lebygd, kostar kring 15 000 kronor. www.danroy.se NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD SKYDDA SKOGEN! -MOT VILTSKADOR -MOT BARKBORREANGREPP ÷KA ANVƒNDNINGEN AV DIN ATV MED ORIGINALTILLBEH÷R FR≈N PURE POLARIS Viltskydda de nya plantorna Vi har utökat vårt sortiment av viltskyddsmedel. Nyheten i år är Versus Extra, ett högeffektivt gnagskydd med extrem långtidseffekt. Granbarkborren Den kalla och blöta sommaren har förskjutit svärmningen. Tänk på att byta feromon och komplettera med nya fällor inför sensommarens/höstens förväntade massangrepp på stående skog. Alla medel som fällor, fångstvirke och sök och plock måste vidtas för att hejda granbarkborren. Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 260 70 Ljungbyhed Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 gyllebo.plantskydd@telia.com För mer information och närmaste återförsäljare 0200-23 23 20 • www.polarisindustries.com 42 www.gylleboplantskydd.com VI SKOGSÄGARE 4/07 TEKNIK Krisen i Alfta kom av sig… Skogstekniken visade vägen Vad hände i skogsteknikens vagga? Vi begav oss dit och hittade en industri med rötterna i skogen, men där tekniken nått nya områden i gruvor, tåg och militärfordon. Det hade kunnat bli väldigt annorlunda... Text & foto: Pär Fornling Dagen innan har tv visat ett inslag om alla dessa märkligt övergivna platser. De skildras i en ny bok om öde industrisamhällen, där gardiner fladdrar i sönderslagna fönster och dammet samlar sig i styrelserummen. Hotet om ett liknande öde hängde över Alfta, men det blev något helt annat. Ur skogstekniken föddes en blomstrande företagsby. vinnare. Här ingick både ÖSA och kanadensiska Timberjack, som blev varumärket för hela företaget fram till att John Deere tog över. Långt innan dess hade tillverkningen flyttat till Finland (via Filipstad) och det svenska huvudkontoret förlagts till Märsta. MEN NÅGRA dröjer sig kvar. I en av korridorerna träffar vi Leif Johansson, servicechef för MAN KAN förstås diskutera John Deere i Sverige, och Gövar vaggan till mekaniseringen ran Junevik, som numera arbeav skogsbruket finns (Rottne tar som konsult åt företaget. är en annan kandidat), men det Bägge anställdes av legendagår i varje fall inte att förbise riske Martin Östberg (son till Alfta i Hälsingland. grundaren) och har följt teknikDet var här bysmeden Jonas utvecklingen på nära håll, med Östberg började utrusta trakto- många milstolpar. Som den rer och ombyggda lastbilar med gången när hela Skogssverige band för att dra fram inbjöds till Alfta för virke ur skogen. Däratt få en vision om med var evolutionen engreppsskördarna. till dagens skotare De församlade exigång. perterna såg, förundEmbryot till skörrades...och skakade darna fanns i den samfällt på huvudet. första helsvenska De konstaterade att skogsmaskinen Bamman inte kunde göra former se från slutet av 50- Avancerade tillverkat i ett stycke allt på samma gång, talet. först måste trädet fäloch ett sammanMan samarbetade hängande moment las och därefter bearnära med Volvo och på Alfta K valitetslego. betas. Kockums. Det visar att framSom mest arbetade 700 per- tidens teknik inte är lätt att soner på ÖSA (Östbergs fa- inse, ens när man har den frambriks AB). Men i början av för ögonen. 80-talet inleddes en väldig omstrukturering med finska FMG Är det likadant nu? (Forest Machine Group) som – Det enda jag känner mig 44 från 1978. ÖSA-broschyr säker på är att förändringarna kommer, säger Göran Junevik. – En del tror att det inte finns mer att göra, men titta bara på hur mycket som hänt jämfört med en maskin som är tre år gammal. Då Göran Junevik tittar i kristallkulan ser han bränslesnålare maskiner, både genom tekniken i sig och ändrat körsätt (eco-driving). Dessutom öppnar informationsflödet från skogen till industrin för nya arbetssätt. Det är lätt att hålla koll på virket och inte minst bör transporterna kunna bli effektivare. Leif Johansson räknar med driftsäkrare maskiner genom att åtgärda felet innan något händer: – Vi kan mäta förslitningar och beräkna livslängden på olika komponenter. I princip är det som att sköta ett flygplan. Du väntar ju inte med reparationen tills motorn havererar... CC SYSTEMS är ett av företagen som arbetar med den nya tekniken. Det handlar om att mäta och styra allt från kvistknivarnas rörelse till accelerationen på sågen i skördarhuvudet. Tidigare styrdes allt från en central dator i hytten varifrån det gick en mängd kablar. Nu har elektroniken flyttats ut till aggregatet och därmed nära motorn, kvistkniven eller vad det nu är som ska styras och kontrolleras. Från hytten till skördarhuvudet krävdes tidigare en tjock kabel med 58 ledare, nu räcker det med ett fåtal tack vare ”CAN-teknik”(Control Area Network) som används för seriell överföring av data. – Vår specialitet är att göra robust elektronik för tuffa miljöer, berättar vd Jan Carlsson. VI SKOGSÄGARE 4/07 Åke Näslund, vd för Alfta K valitetslego, visar nosen till en aluminiumtub som ska arbeta på 3 000 meters djup under havsytan. – Kommunens köp av anläggningen fick kritik, men nu kan vi konstatera att det var klok industripolitik som tog tillvara kunnandet i bygden, säger Göran Junevik. uppenbarligen en bra grogrund in i andra branscher. Alfta kvalitetslego svarvar och fräser komponenter i häpnadsväckande former och material. – Här gör vi bitar i titan och de här aluminiumtuberna ska användas i en konstruktion 3 000 meter ner i havet, berättar vd Åke Näslund, när han visar runt i verkstadslokalen. Han arbetade i ÖSA:s komponentverkstad och gör fortfarande en del reservdelar åt John Deere, men en av de största kunderna är Valmet (Komatsu Forest). Ändå står skogen bara för en mindre del av omsättningen på 70 miljoner kronor. Vd Jan Carlsson och Mikael Östman, som är i full färd med att montera ytterligare en fordonsdator på CC systems. – Ett skördarhuvud kan börja dagen med att få en smäll i en sten någonstans i Sibirien med 40 graders kyla. På eftermiddagen, när hydrauloljan blivit varm, har temperaturen kanske stigit till 60 grader. ATT KLARA den utmaningen har gett eko i andra branscher. Bland CC systems växande kundkrets finns allt från Rolls VI SKOGSÄGARE 4/07 Royce Marine till Atlas Copco. – Vi växer tack vare erfarenheterna från skogen, säger Jan Carlsson. Under fyra år i rad ökade omsättningen med 40 procent om året. Företaget har nu 185 anställda, varav nära hälften arbetar med produktutveckling! Datorerna byggs i Alfta, trots att nästan alla elektronikföretag flyttat produktionen till Kina och andra lågprisländer. – Det är möjligt genom att vi trots allt gör relativt små serier. Dessutom vill vi ha full kontroll över kvaliteten, säger Jan Carlsson. HISTORIEN går igen på företag efter företag som nu fyller ÖSA:s gamla industrilokaler. De hårda kraven som ställs på att bygga skogsmaskiner är ORDERBÖCKERNA är fulla och största problemet nu är att få tag i kvalificerad personal, ett dilemma man delar med ACAB, ett annat av företagen på området, med 80 anställda och 125 miljoner i omsättning, – Likt nästan alla andra här är vi en avknoppning från gamla ÖSA. I början gjorde vi en del aggregat och kranar åt Finland. Nu är det nästan bara andra kunder, men det känns bra att ha rötterna i skogen säger platschef Åsa Brovall. Krisen som hotade blev i stället en bekräftelse på att skogstekniken ligger i framkant med en potential att växa mot nya områden. 45 FRILUFTSLIV Ivriga fågelhundar på Ripjaktspremiären lockar många. Jägare från slätten vill låta sina fågelhundar prova vita fladdrande vingar på fjället i stället för fasaner. Jägare från skogslandet vill ha omväxling till Text & foto: Sture Markström tjäderjakten. Vi är på väg ner mot stugan när settern Norpa börjar sno ivrigt fram och tillbaka. Vid några buskar tvärstannar hon. Roger och jag hinner inte ladda våra vapen innan settern fortsätter framåt in i buskarna. – Försiktigt Norpa! Försiktigt! ropar Roger till sin hund. Det är för sent. Jaktivern har tagit över. Hunden avancerar ytterligare någon meter innan hon sätter iväg i full fart efter ripan som flaxar bort utom skotthåll. – Nej! Det där ska du få fan för Norpa! vrålar Roger. Jag är på gång att börja skratta när jag tittar upp på Roger. Han är illröd i ansiktet av ilska. Jag tvångssväljer skrattet i en stel grimas. Även Norpa har förstånd att vara borta ifrån husse en stund. Det är inte alltid jakten över stående fågelhund fungerar som man önskar. Men dagens ripjaktspremiär får faktiskt klart godkänt. Bortsett från Norpas förbjudna utflykt så har hundarna skött sig bra. Det har också visat sig finnas hyfsat med ripa vid Tavvaätno, norr om Kiruna. MED PÅ RESAN är fyra jägare med fyra olika fågelhundraser. (se dem på sidan 48) Det är Ron Egly med pointern Drifva, Carl Magnus Olofsson med vorstehn Polkus, Peter Löfgren med engelska settern Kasper och Roger Jacobsson med Norpa som är en gordon setter. Det går inte att säga att någon av dessa raser är bättre fågelhundar än de andra. Däremot skiljer arbetssättet sig åt mellan dem. Pointern Drifva är formel 1-kärran i gänget som söker i full fart. Mestadels går Drifva på vindvittring och fattar stånd 46 Vådlig vadning över Tavvaätno. med en tvärnit så att jorden ryker om henne. Den strävhåriga vorstehn är en dammsugare. Rasen är en av de långsammaste stående fågelhundarna, men det är inte alltid en nackdel. När det är svåra vittringsförhållanden så kan den med sitt noggranna sök hitta fåglar där många andra hundar springer förbi. VORSTEHN POLKUS visar sig vara enormt duktig på att plocka upp fallna fåglar som de andra hundarna missat. Settern är i förhållande till pointern och vorstehn ett mellanting. Generellt sett har de inte riktigt samma snabba sök som en pointer men det går fortare än för en vorsteh. Under sitt sök växlar de mellan att gå på vind- och markvittring. Det är inga större skillnader mellan de olika setterraserna, men det kan vara skillnad mellan individerna. Gordon settern Norpa söker med väldigt hög hastighet. Hon är nästan lika snabb som pointern Drifva och betydligt snabbare än den engelska settern Kasper, men då är också Norpa en unghund. Kasper är sex år gammal och har Spända vandrade vi ut på årets ripjaktspremiär. Snart skulle önskan om jaktlycka infrias. Ron Egly och pointern Drifva tar igen sig och njuter i solen. i stället för fart en massa rutin. Det fälls också mest fågel för Kasper den första dagen. HOPPFULLA vandrar vi ut i det svala vädret ripjaktssäsongens andra morgon. Nu vet vi att det finns hyfsat med ripa. Hundarna verkar också fungera. Skyttet är skapligt. – Det viktigaste är ändå att bara få vara här, säger Ron som tycker att ripjakten är en av årets höjdpunkter. Vanligtvis får Ron, Peter och Carl Magnus hålla sig till fasaner och rapphöns eftersom de bor i södra Sverige. Roger som bor i Kiruna kan däremot under hela säsongen varva ripjakten med skogsfågeljakt. Den här morgonen får pointern Drifva och settern Kasper första chansen att söka rätt på VI SKOGSÄGARE 4/07 ripjakt Carl-Magnus Olofsson i väntans tider... Undvik tunga prylar under ripjakten Tänk på att ripjakten är konditionskrävande. Det kan bli flera timmars marsch uppför fjällsluttningar och längs myrar. Se därför till att inte bära på allt för mycket tunga prylar. Ett lätt hagelvapen är att föredra. Vattentäta kängor eller stövlar som inte ger skavsår är ett måste. För säkerheten bör både jägare och hundar vara utrustade med färgglada västar. Elektroniska hörselkåpor skyddar inte bara öronen, de underlättar också kommunikationen mellan jägarna. Det blir korta håll på ripor. Därför är en öppen borrning att rekommendera och hagelstorleken bör vara US 6-7 för blyhagel och US 4-5 för stålhagel. De fällda riporna förvandlades till en läcker måltid i stekpannan. en ripa. De ser inte alls ut att vara påverkade av gårdagens hårda jakt utan sätter iväg i full fart. DET TAR ENDAST någon minut innan Kasper står som en staty i det halvmeterhöga riset. Hunden är helt fixerad av doften som tränger in i nosen. Han vill inte röra sig när Peter kommenderar fram honom. Men efter upprepade uppmaningar tar han slutligen stegen som får ripan att lyfta. Carl Magnus som assisterar är obönhörlig med sin hagel- VI SKOGSÄGARE 4/07 Växer i takt med gnagarna Det finns både fjäll- och dalripa i Sverige. När det gäller jakt med stående fågelhund handlar det nästan uteslutande om dalripa. I Sverige finns dalripan i fjällvärlden och i karga skogsmarker i norra Norrland och på skärgårdsöar i kustbandet. Som längst söderut kan du emellanåt träffa på dalripan i Värmland. Vanligast är den strax ovanför skogsgränsen i fjällen. Höstpopulation varierar mellan 400 000 och 1 750 000 dalripor. Redan under första levnadsåret dör 90 procent av dalriporna. De flesta av dem tas av rovdjur. Ripstammen brukar ha toppår vart fjärde år. Svängningarna i beståndsstorlek följer svängningarna av antalet gnagare som sorkar och möss. Samma år som det finns mycket gnagare byggs ripstammen upp. När gnagarstammen sedan kraschar står dalripan högt på rovdjurens meny och då kraschar även ripstammen. Jaktsäsongen på ripa startar den 25 augusti. spruta och förpassar ripan till viltsäcken. Vi har knappt bytt hundar förrän vorstehn Polkus står för fågel. Polkus är jaktchampion och visar med ett snyggt fågelarbete att han är värdig titeln. Även denna ripa faller till marken. En intensiv jakt följer när vi fortsät- ter ner mot Tavvaätno. Ripa efter ripa hittas i den täta vegetationen längs vattendraget. Solen stiger dock snabbt. Det svala vädret förvandlas till hetta. Nöjda med morgonen vadar vi över älven och tar siesta på strandbrinken. Det tar inte lång Jaktkort och jaktresor För att kunna jaga på området runt Tavvaätno krävs jakttillstånd för småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen. Jaktkort finns att köpa hos ett flertal turistföretag och jaktbutiker. För mer information kontakta Länsstyrelsen i Norrbotten, 0920-960 00, webbadress: www.bd.lst.se/ jakt/ eller www.fjallen.nu/ Icehotel Adventure arrangerar guidad jakt med stående fågelhund. För mer information: 0980-635 30 eller www.icehotel.com stund förrän alla slumrat in. När vi vaknar är det oerhört hett. Vi jagar ändå vidare längs med älven, men nu har vi ingen jaktlycka längre... Vi hittar visserligen mycket fågel, men de flesta stöts iväg For tsättning sid 48 47 FRILUFTSLIV Carl-Magnus Olofsson var snabb och skicklig med bössan. For tsättning: Starta årets jakt... utom skotthåll. Hundarna har problem att känna vittringen i värmen och hinner inte stanna förrän riporna tar till vingarna. Det är först på eftermiddagen när vi vadar tillbaka över älven Strävhåriga vorstehn Polkus kammade av markerna som en dammsugare. som jakten återigen börjar fungera. HUNDARNA hittar fler och fler ripor. Skyttarna vaknar också till liv och snart är det samma fart på jakten som på morgonen. Ju mer solen sänker sig mot horisonten desto bättre går jakten. Under en kort stund hittar hundarna lika många fåglar Gordon settern Norpa sökte snabbt upp riporna med sin ungdomliga energi. som under flera timmars jakt mitt på dagen. Nöjda vandrar vi tillbaka till stugan i skymningen. Årets två första dagars ripjakt har varit riktigt lyckade. På väg hem i helikoptern får vi rapporter om att vi valt rätt jaktmarker när vi åkt upp till Sveriges nordligaste hörn. Föryngringen av ripa har varit dålig i stor del av den övriga fjällvärlden. Engelska settern K asper var mest rutinerad, här kommer han i full karriär. Jaktmark på evig tjäle På jaktmarkerna mitt emellan Kiruna och Treriksröset rinner Tavvaätno. Längs älven finns massor av ris och buskar vilket gör marken till utmärkt biotop för ripa. Förutom fjället Tsåktso och fjällen på norska sidan så är det ett platt landskap. Det enda i övrigt som sticker upp är så kallad palsar runt vattendrag och myrar. Palsar bildas av den eviga tjälen, så kallad permafrost som skjuter upp torvkullar högt över närliggande terräng och formar åsar längs vattendrag och runt myrar. Pointern Drifva var snabb som en formel 1-bil. Trevlig sällskapshund med stort motionsbehov Här är några saker att tänka på för den som funderar på att skaffa stående fågelhundar. Stående fågelhundar är trevliga som sällskapshundar, men tänk på att de måste få ordentligt med motion. Även om du inte alltid hinner ut och jaga med hunden så bör den få röra på sig för att finna ro. På vintern kan du med fördel använda den som draghund. 48 Den stående fågelhunden har som uppgift att söka av terrängen efter hönsfågel. I Sverige jagas tjäder, orre, morkulla, fasan och rapphöna med stående fågelhund. Hunden ska fatta stånd, det vill säga stanna, med riktning mot den tryckande fågeln. Sedan ska den invänta jägaren och resa fågeln på kommando. Efter skottet ska viltet apporteras. Det finns både brittiska och kontinentala stående fågelhundraser. De brittiska raserna är utpräglade fågelhundsspecialister, vidsökta och snabba. De kontinentala raserna är mångsidigare. Flera av de kontinentala raserna bistår jägaren vid i stort sett all sorts jakt även om de huvudsakligen används som fågelhundar. Pointern och den engelska settern är populärast bland de brittiska raserna, men till dem hör också gordon setter, irländsk setter och röd och vit irländsk setter. Vorstehhunden är den populäraste kontinentala rasen. Rasen delas upp i tre olika hårlag, kort-, sträv- och långhårig. Vanligast bland dem är strävhårig och korthårig vorsteh. Kleiner münsterländer och breton är också allmänt förekommande kontinentala raser. Andra kontinentala stående fågelhundar är ungersk vizla, weimaraner, grosser münsterländer, spinone, bracco italiano, pudelpointer, griffon korthals och gammel dansk hönsehund. VI SKOGSÄGARE 4/07 Vildsvin på väg förbi älgen Dramatiska förändringar pågår i de svenska viltstammarna och därmed i förutsättningarna för den svenska jakten. Det framgår av Svenska Jägareförbundets avskjutningsstatistik för några av våra vanligaste viltarter. – Inom en nära framtid kommer svenska jägare troligen att skjuta fler vildsvin än älg och rådjur, förutspår riksjaktvårdskonsulenten Hans von Essen. Från en topp på över 175 000 skjutna älgar 1982 är avskjutningen nu nere på 90 000 älgar. Naturvården hotar fåglar Då det gäller rådjur fälldes 380 000 djur 1993, vilket är en rekordnotering. Jaktåret 2005–06 sköts bara 130 000 rådjur varpå följde en sträng vinter som dödade en hel del rådjur. Den senaste säsongens jaktresultat är ännu inte sammanställda, men mycket tyder på att rådjuren precis som älgen kan komma att hamna under 100 000 fällda djur. Rävens dödande av rådjurskid och lodjursstammens tillväxt är bland de viktigaste orsakerna till den kraftiga minskningen av rådjursstammen. Jägarförbundet varnar för att tre strandängsfåglar är nära utrotning; sydlig kärrsnäppa, rödspov och brushanen i de södra delarna av landet. En orsak är att fåglarnas miljöer betas för hårt av tamdjuren. Under den senaste tioårsperioden har naturvården fokuserat starkt på att åter få igenvuxna betesmarker i hävd genom bete eller slåtter. Hårt betade marker har dock visat sig inverka negativt Ungdomssatsning i jaktens tecken I en ny ungdomsbok från Jägarförbundet tas jakten upp ur flera olika aspekter. Det är ett av många grepp för att nå den unga generationen. Framöver kommer en utbildning för lärare och ungdomsledare att erbjudas och sommartid anordnas flera ungdomsläger där man får lära sig allt från att skjuta, bygga jakttorn och jaga till www.jagareforbundet.se/ forsk/viltrapporterin/ Fortsatt jakt med blyhagel Det blir inget förbud mot bly i ammunition. Torsten Mörner, ordförande i Svenska Jägareförbundet, välkomnar regeringens besked. – Med denna utformning av bestämmelserna minimeras riskerna med rikoschetter och de problem skogsbruket signalerat när det gäller stålhagel. på många av de arter som förekommer på strandängarna. För lite markväxter gör att fågelbon lätt upptäcks av borövare. Flera undersökningar visar att räv, kråk- och måsfågel tar mer än 90 procent av ungarna och äggen. – Det är nödvändigt att återskapa en miljö där fåglarna har lättare att dölja sina bon och ungar, säger docent Fredrik Widemo, Uppsala universitet. Blyhagel är alltjämt förbjudet vid jakt i våtmarker och grunda delar av öppet vatten där det finns risk att sjöfåglar plockar i sig blyhagel och blir förgiftade. Blyhagel blir dock tillåtet vid däggdjursjakt och vid fastmarksjakt på fågel. Av miljöskäl kvarstår blyhagelförbudet vid skytte mot lerduvor på skjutbana. att fiska, paddla kanot och tana räv. – Vi gör inte detta endast för att öka antalet yngre jägare, utan satsningen går ut på att öka acceptansen för jakt och föra fram det naturliga med denna sysselsättning. Jakt är så mycket mer än att skjuta ett djur, säger Karin Ekh, ungdomsansvarig på Svenska Jägareförbundet. GÖR BÄTTRE VIRKESAFFÄRER! Beställ Föreningen Skogens virkeshandbok ”Sälja virke” som: förbättrar dina förhandlingskunskaper hjälper dig att välja rätt affärsform skapar bättre lönsamhet ger dig lösningarna på dina problem avslöjar virkesköparnas bästa tips och råd lär dig 300 begrepp för att tala samma språk som virkesköparen Pris: 260 kr Medlemspris 230 kr. Frakt ingår, momsfritt. SKOGEN DEN OBUNDNA SKOGSTIDNINGEN Bli medlem i Föreningen Skogen nu! Du får bl a rabatt på tidningen SKOGEN, gratis telefonrådgivning, lokala medlemsexkursioner och rabatter på böcker. Ring 08-412 15 00, skicka e-post till info@skogen.se. Eller besök vår nya hemsida www.skogen.se för mer info om oss. VI SKOGSÄGARE 4/07 SkogsElmia SID 12 6-7●2007 GRAN PÅ TALLMARK (16) ”Älggran” växer dåligt. Och värre blir det av nya klimatet. HÖGRE PRISER OCH ÄNDRADE VILLKOR (19) Nya skogsförsäkringarna. GULDLÄGE (24) Svenska julgransodlare vädrar morgonluft. ”BRA ATT MIN SKOG BLEV RESERVAT” (36) Livsverket finns kvar. Box 1159, 111 81 Stockholm www.skogen.se 49 KULTUR På något sätt möts medeltida och modern gestaltning i den här flickan med guldvingar av Sverker Eklund i Göteborg. Göte Eriksson, Stöpafors, dokumenterar det jordbrukssamhälle där han växte upp i Värmland. Tummen upp för träkonst Tummen som kan fånga in andan i hela utställningen. Av Willy Josefsson, Nybro. A v någon anledning tamed ett v-format och ett lar man om att tälja svängt sniderijärn. gubbar, men det kan – Köp kvalitet, det har du förstås lika gärna vara kvinigen flera gånger om, nor...fiskar...björnar...eller råder han. något helt annat. Under ett par årPå utställningen ”Trä tionden har Göte 2007” på Virserums hållit täljkurser konsthall visas mashemma i värmländsor av olika figurer av ska Stöpafors. slöjdare från hela lan– Det är roligt att vi har det. så många kvinnor på kurDet är lätt att inspi- En glad liten serna, många gånger reras till egna försök, nallebjörn på upptåg är de hälften av deltaråvaran finns ju nära i konsthallen. Av garna. Några åldersAnita von Scheele, till hands och det Stockholm. gränser finns inte, vid krävs ingen dyr utden senaste kursen rustning. var den yngste 11 år och den Visst kan man göra en del äldste 91 år, säger han. med morakniven, men Göte Det viktigaste rådet från Eriksson, ordförande i riksför- Göte är att tänka på säkerheten eningen Trätäljarna, rekom- och helst fästa trästycket i en menderar bestämt en mindre hyvelbänk eller liknande. och tunnare slöjdkniv. Därut”Täljda figurer” är en del i över är det lämpligt att börja Virserums stora träutställning 50 En fisk gjord med glimten i ögat. Gissa vad den heter? K ronan är en bra ledtråd... Naturligtvis är det en kungsfisk. Av Jan Nilsson i Borgholm. Ett nära förhållande mellan älgkon och kalven, fångat av Willy Svensson i Mönsterås. som pågår till den 16 september. Här visas också modernt träbyggande, nya material, möbler och annat med anknytning till trä och skog. Hela utställningen förmedlar framtidstro och optimism kring trä och dess möjligheter. VI SKOGSÄGARE 4/07 En elegant kvinna i en hel grupp trästatyer av Torsten Jurell. Skulpturen heter Flickorna i Calais. Trägubben i olika former är en klassiker. Här visar Per Lindman hur mannen med mustasch kliver fram från träbiten. En typisk kungsfiskare som sitter på en gren och spanar över vattnet. Av Lars Rigbäck i Färjestaden. Beatles med John Lennon och Paul McCartney i förgrunden. Det var väl så det var på scenen också. Av Thua Bengtsson, Gränna. Eleganta skålar i fågelform av Frode Falkenhaug i gotländska Tofta. En aktuell bild i dessa dagar, men visst verkar han ha det lite otåligt där på passet. Av Sten Johansson, Bräcke. En porträttlik Sean Connery av Thua Bengtsson i Gränna. Fisken Vrålhungrig av Jan Nilsson, Borgholm. Här räcker det inte med täljkniven. Den bastanta soffan i massivt trä utstrålar kraft och tyngd som det anstår en Tjur, vilket är namnet på Lotte Piles skulptur. Ett stim av träkonst i Virserum och ett sillstim av Willy Josefsson, Nybro. VI SKOGSÄGARE 4/07 Ask och Embla ingår i konsthallens egna träskulpturer. De är gjorda i två stockar ask och alm av Andrei Keresztely. En munter jämthund av Sture Matsson, Malung. K vinnan på skåpsluckan möter många intresserade blickar av omgivningen. Av Enfrid Persson. En modern sågfisk…av Jan Nilsson, Borgholm. Träfigurer i en klassisk tradition av Sten Johansson, Bräcke. 51 Skogsmarknaden För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se – Som räcker längre! Kedjesmörjning – Stubbehandling – Färgmärkning Testa din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 18 år och över 3 500 system! Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare Tel. 0550-157 80 • Fax 0550-157 70 • droppen@snskogstjanst.se www.snskogstjänst.se JUBIL IS EUMSPR :9 99 • Ett mycket bra sikte för allt slags vilt och jakt • 30 mm tub för bästa ljus och bästa stabilitet • Belyst rödpunkt i 11 steg • Vidvinkel, med extra brett synfält • Rekylsäkert, vattentätt, gasfyllt • Batteri och linsskydd ingår • OBS – 5 års garanti 2 4 9 5 :O R D P R IS OXO B Oxo 10 år! ISO 2x50 N 4-1 k vidvin el, 30 b mm tu MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGA TERRÄNGTRANSPORT • Marknadens största dragkraft. • Låg tyngdpunkt • Bred och stabil variatordrift • Hög- och lågväxel + back • Maskinen för skogsbruk, jakt, bygg och anläggning • Endast fantasin stoppar användningsområden. Mer info på www.oxo-optik.se Telefon 0411-399 50 - världens kikare - • Produktion och försäljning av tillbehör till servicenäringen Be om broschyr eller demonstration Produsent: Combi Track Norge A/S 2435 Braskereidfoss, Norge Int.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21 www.combitrac.no • E-mail. post@combitrac.no Älgtrac och Combitrac Reservdelar och service till din maskin hittar du hos oss. Komplett reservdelslager. Snabba leveranser. Bo Arnesson AB 680 60 SYSSLEBÄCK 0564-102 80 070-399 17 00 VED- FLIS & PELLETSPANNOR 25 kW-paket: 38.900:1 st DC-25 SF 1/3 m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. 30 kW-paket: 42.900:1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. ATMOS Miljögodkända vedpannor Kopplingspaket 1B innehåller: Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, Esbe shuntventil, ventilrör, blandningsventil, säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5 bar, påfyllandsventil, 2 st kulventiler, 4 st avluftningsventiler, El-patron 6 kw. www.atmos.se www.suemax.se 52 35 kW-paket: 51.900:1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 2 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. 40 kW-paket: 58.900:1 st DC-40 SF-V 1/2 m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st 1 000 lit o-isol tank, 1 st 1 000 lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. 50 kW-paket: 65.900:1 st Atmos DC-50 SF 70 cm ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 1 300 lit o-isol, 1 st tank 1 300 lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. CK 20-95 kW utan VVB. 6 modeller CKB 20–50 kW med VVB. 4 modeller VEDA CK VEDA CKB pris från pris från 19 000:- 23 000:- Självdragspanna för flis/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor. I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel. oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron och shuntventil. ATMOS SUEMAX VÄRME AB Box 26, 286 21 Örkellljunga Telefon 0435-563 50 eller 0486-416 65, Fax 0435-511 77 eller 0486-416 63 VI SKOGSÄGARE 4/07 Köp i din butik eller beställ direkt 042-2195 95 Flipp- Reexhalsband www.uncab.se Plan - & Rikthyvlar Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor, hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos. MSP 310 M MSP 410 M Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4 200 rpm Matningshastighet 8 m/min Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 300 mm Bordsstorlek 1 270x330 mm Planhyvlingsbredd 310 mm Planhyvlingshöjd 230 mm Vikt 242 kg Motor 400 V 3kW/4 hk Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4 200 rpm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 400 mm Bordsstorlek 1 670x440 mm Planhyvlingsbredd 410 mm Planhyvlingshöjd 230 mm Vikt 350 kg Pris 14 000:exkl moms Direkt fr import ån ören Pris 21 000:exkl moms Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66 Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se Specialerbjudande på spånsugar, kombimaskiner, div storlekar! ’’ Köpläge Bli en vinnare! woodMAX vedmaskiner från Trejon är Sveriges mest köpta vedmaskiner vilket borgar för en trygg investering, lång livslängd och ett lågt energipris under lång tid framöver. Dessutom blev 1X-37 överlägsen vinnare i tidningen SKOGENs senaste vedmaskintest (SKOGEN 5/07). Detta speglas även i den stora efterfrågan och alla nöjda kunder runt omkring i Sverige. woodMAX – Sveriges mest köpta vedmaskiner! ”Multi-Speed” Tryckkrafter: /24 ton 6/8, 12/16, 15 Klyvert 2000 Vedfabriken BigX Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar som valfritt jobbar tillsammans eller var för sig. Använd med kraftigt kedjematarbord för högsta kapacitet. Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterar Endast 25.900:exkl moms Ring för broschyr eller demonstration. MAGNABO AB Magnus Arthurson Werma Gård SE-449 90 Nol Tel 0303–74 32 43 070-77 99 379 info@klyvert.se www.klyvert.se SÖKES STORA LANT- OCH SKOGSEGENDOMAR I GÖTALAND NYHET! ed 1X-42 GreenS 1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm. Hydrauliskt manövrerat kapsvärd och hyd. svängbart transportband. Standard med ”Easy-funktion” som ger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion. Bäst i test! EN 5/07 tidningen SKOG 1X-37testad i Effektiv vedproduktion 1X/2X Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till Ø37 cm alternativt Ø32 cm. Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland. Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer förvärvas av danska familjer. BOLAGSSKOGAR SÖKES Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor. Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer. Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang. Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten. Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund Kontorstid tel: 046-19 04 40, fax: 046-12 32 50 LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING www.skanegardar.se pe 1X-42 GreenSpeed Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning. VI SKOGSÄGARE 4/07 TREJON Ved-711 Påminnelse Marknadsleda rna! Huvudkontor: Företagsvägen 9 911 35 Vännäsby Tfn: 0935-399 00 Fax: 0935-399 19 E-post: info@trejon.se Energispararen Hawk Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klarar ved upp till Ø30 cm. 53 HÖGA VÄRMEKOSTNADER? ANVÄND DIN VETO-RÄTT Elda med pellets, flis, briketter, torv, spannmål, spån eller en blandning av olika biobränslen. Styr & övervaka med GSM Med SIKOM GSM kan du styra och övervaka vad som helst, var som helst! Hus, båtar, maskiner. datorer m.m. • Styrfunktioner, slå på/av ex. värme • Övervaka, ex inbrottslarm, temp. • Larm som SMS INTECTRA AB 0941-102 25 0155 -211 485 www.intectra.se www.intectra.se 20-640 kW 30-630 kW 28 kW Postorder eller produktblad Ring 0589-178 50 SVERIGES BILLIGASTE SÅGKEDJEOLJA Nya Lunningsvagnen Clivus är här! BRÄNNARE STOKERPANNOR VEDPANNOR från MILITÄR UTRUSTNING MIKE AND NIKE´ internetbutik www.bbfab.se Besök hemsidan för att se den i rörelse! 6400:- exkl moms + frakt Biologisk Nyhet Skandinavisk Biotech AB livus Lunning www.clivus-lunning.se tel. 070 3893710 Tel 0978-710 71 www.eko100.com STOCKMATARE FÖR PROFFS NYHET! VETO 8 • Komplett värmeanläggning 40-160 kW • Matning med fjäderomrörare • Förråd på 8 m3 eller 11 m3 • Styrning med AT-log eller lambda • Helt ny teknik i matarskruvar Även för automatisk drift Nyhet Speciell utformning ger en stock i taget (patent) Plåt i stegen Logcon Hortinorr ab Logcon Eesti Oü Tel 070-652 38 18 Lars 070-300 29 41 Bo www.logcon.se VÄRMECENTRALER Helt kompletta 30-640 kW DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergagård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60 MULLSJÖ NT Energi II Vedprocessor 0392-133 31 070-333 06 19 Rörbolaget AB 0371-308 15 VETLANDA El & Maskinteknik 070-631 44 29 ÅRE Temab AB 0647-61 13 75 Ny knivdesign och nytt Ny bred och effektiv utmatningstransportör längdregleringssystem ➛ Klarar grövre ved, rakt kapsnitt, jämn vedlängd ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07 GENERALAGENT I SVERIGE Även lämplig för sågytor SNABB - SÄKER - EFFEKTIV www.energiteknik.net 54 info@logcon.se 1 m3/min SMÅLANDSSTENAR SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING Raka sågstockar som krokiga vedstockar. Vi matar dem en och en ur en bunt SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED Helautomatisk Vedhantering ! ÅTERFÖRSÄLJARE SKELLEFTEÅ Rili Mekanism för absolut parallell matning För broschyr n och informatio Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar, klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved... DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62 VI SKOGSÄGARE 4/07 JAKTKNIVAR TERRÄNGHJULINGAR Helle Harding nr 99. MOTOR BROMÖLLA 50- 800 cc Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm. Läderslida, skaft i palisander/ masurbjörk/läder.Pris: 685:799:Namngravyr på knivbladet ingår, värde ca 60:- Lätt att hitta vid gamla E22, Industrigatan 11 i Bromölla 2-, 4-,6-hjulsdrivna Tel. 0456-230 30 Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet. Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar. Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail. a.k.s.jakt & fritid ab SMÅ SKOGSMASKINER Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ Tel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51 e-mail: aksjakt.fritid@telia.com www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt Varmluftspannor Skördetid – fuktproblem? • Ny Även för generation varmpelletseldning luftspannor 0573 - 392 00 www.lennartsfors.com M I N I S ÅG V E R K • Rostfri Rostfribrännbrännkammare växlare kammare &&växlare • Stabil Stabilkonstruktion konstruktion • Låga Lågadriftskostnader driftskostnader • ViVitillhandahåller tillhandahåller ävenreservdelar reservdelartill till även äldrepannor pannor äldre • Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM Tel 0502-12325 Fax 0502-14521 www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.se Gallring, vindfällen, älgtransport, plantutkörning UF T RMLUF VA JANSSONS THERMOTEKNIK AB • Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid F T TIMMERSÅGEN – – – – – TO RR LU T Levererad till nöjda kunder sedan 1990 FRI SKL Kabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKA Tel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20 E-mail: jantherm@telia.com OXEN MINILUNNARE Vi fyller 40 år!!! Tel. 0528–700 00, kvällar 0528–700 11 www.bjmmaskin.se VI SKOGSÄGARE 4/07 Myreback MASKIN Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com 55 Team Skoter-Anders Båtar - Fyrhjulingar - Släp - Skotrar Tillbehör - Reservdelar - Reparationer Nyinkommet Visac 400! Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxel 43 100:- + moms Tel 016-730 32 • www.skoteranders.com Köp inte begagnat när du kan få nytt med garanti! moms 0 kr + 0 0 8 t4 Endas JAKTBUTIKEN PANGPRISER! med SKINNRYGGSÄCK Getskinn med trämes (1.995:-) 1.095:JAKTKÄNGOR 890:- 1.895:- Avståndsmätare fr Vattentäta fr BATTERIER Max-On, Albecom, Lafayette 295:- Helt JAKTSTÄLL Vattentätt från 995:- 155 MHZ fr 1.595:1.595:- HUNDPEJL Tracker, Eden, Contact fr. 3.895:- AMMUNITION Norma, Gyttorp, Rottweil JAKTSPECIALISTEN maskinhandlare.se HYLTE LANTMÄN Är det dags att skaffa en ny eller begagnad maskin? Då ska du gå in på ATL:s maskinhandlarsida www.maskinhandlare.se. Här hittar du 1000-tals maskiner inom skog, jord och entreprenad. Allt samlat på ett ställe! Här kan du dessutom enkelt efterlysa och bevaka det just du är intresserad av. www.maskinhandlare.se – Nu snabbare, enklare och bättre! 56 AB Bogg Trading, Marby Gård, 645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55 www.bogg.biz KEBAstolpen Det är du som sätter gränserna. När du markerar upp rågångar eller sätter elstängsel med Keba-stolpen. Den tillverkas i rullformad galvaniserad plåt, överdragen med stryktålig plast. GENERALAGENT: JAKTRADIO 31 MHZ fr från Vi håller reservdelslager och ger två års garanti! GPS (1.795:-) NU 995:Nu hos oss! 650cc Mitsubishiutvecklad motor, 4-hjulsdrift, radiostyrd 2-tonsvinsch. Nu med lågväxel. Byggd för arbete – inga klena mcdelar! Bevaka dina gränser med Diameter: Längder: Färger: Packas: 24 mm 1500 - 1750 - 2000 mm Blå, gul eller röd 20 st / förpackning Ring oss för uppgift om återförsäljare 250H Trotjänaren som fått nytt liv Nyheter / Varvtalsvakt Box 122, 333 22 Smålandsstenar Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01 www.keba.se Fjärrstyrning för kranmatning Varvtalsvakter för eftermontering Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04 E-mail: info@woxnadalensenergi.se Tel 042-20 49 00 FLENINGE 260 35 ÖDÅKRA www.wbm-fleninge.com Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00 www.wbm-fleninge.com Bosjökloster 1, 243 95 Höör Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00 www.atvcenter.nu Ett Sverige vart tredje år! Tropikskogarna försvinner Visa ditt stöd. Pg 90 1974-6 Världsnaturfonden WWF www.wwf.se, 08-624 74 00 VI SKOGSÄGARE 4/07 Finnskogsvalsen Ett hydrauldrivet klippaggr som passar samtliga typer av hydraulkranar inom skogsbruket. Den klipper och griper horisontellt och vertikalt. Hummern fungerar utan extra hydrauluttag. www.matarhjul.com ® KRANMAN - Din leverantör av ATV tillbehör - tel. 0560-14870 Avverkningsteknik Kenneth Tomasson Centralgatan 31 570 33 Mariannelund Tel 0496-101 90, 070-634 62 42 Obs vagnen på bilden är extrautrustad med fjärrstyrd hydraulvinsch HV500. REXON 330 300ATV REXON ATV på en T1800 vagn med Flexodrive 4WD. Grävaggregat 13 modeller Från 34 900:Vedprocessor för grävmaskin / lastare - Förvaringstält - lagerhallar - fordonstält - båtförvaring KANONPRIS! CG NORD AB • www.cgnord.se Tel: 0321-500 53 REXON300 300 ATV med Rexon ATV Boxer 14 vagn Snabba, starka, miljövänliga Nya och begagnade Pinox-maskiner OKQ8 oljor, GB Svärd Alex Skogsservice AB 08-530 444 33. Fax 08-530 440 93 070-296 15 08 / 070-780 97 51 www.pinox.com Fjärrstyrd hydraulBjörnvagnen FV100 vinsch HV500 ROKON - en unik MC/Traktor - sedan 2 år även i Sverige! Utrustning för flis och spåneldning Ett komplett system från skog till värme T1500 Timmerboggie med VK1500 vajerkran 20 kWh - 1000 kWh Begär broschyr ROKON Trail-Breaker modell 2007 Flis och spåneldning med förugn är den effektivaste och enklaste metoden att förbränna träbränslen med varierande kvalité AB JOHN ÖHRÉN Hånåknivägen 12 792 36 MORA Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46 VI SKOGSÄGARE 4/07 Efter 44 år i USA finns nu denna unika maskin också i Sverige. 94 kg lätt och drivning på båda hjulen samt en automatisk växellåda (variator) med tre olika utväxlingar gör att Du tar Dig fram överallt där annars bara apostla- eller andra hästar vore lösningen och där 4-hjulingen sedan länge fastnat. Det spelar ingen roll hur terrängen ser ut – över stock och sten (bokstavligt talat), tät skog, nerfallna träd, myrmark, ja – till och med över djupare vattendrag, då den flyter! Ingenting stoppar en ROKON Trailbreaker. Med ett 30-tal olika tillbehör så kan Du göra allt ifrån att plöja, harva, sätta ut plantor eller inspektera rågångar - till att dra hem timmer eller en 12-taggare, då den på lågväxeln har en dragförmåga på mer än 1300 kg! - OBS! Traktorregistrerad Rokon Sverige AB 0158-220 49, 0704 – 227 600 www.rokon.se e-post: info@rokon.se Hydraulisk tippflaksinsats Hydraulisk tippflaksinTP325. Passar sats passaralla alla kranmans skogsvagnar Kranmans vagnar. Försänkt insatsflak FL200 www.kranman.com Tfn 0525-430 19 57 BEGAGNADE FYRHJULINGAR RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE Ecosågen Twin 400 Mobilt eller stationärt enmanssågverk Timmervagn 7 040:- + moms “Quattro” Även service, delar och tillbehör 4 sågklingor Sundsvall: 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76 • Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90 WWW.FRITIDSDEPAN.SE MÄKLARSAMFUNDET www.egendomsmaklarna.se Batterier till det mesta för de flesta Välkommen till www.ecosagen.se Svensk uppfinning Tillverkas i Sverige - Snabb - Tyst - Lönsam antverk Inbyggt k Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel 0499-102 41 Faluvägen 21, BORLÄNGE Tel 0243-825 01 www.batteripoolen.se 070-244 75 40 Multistoker Tor Sigfridsson Falköping 0515-72 16 30 Anders Nilsson Hässleholm 0451-824 00 Bo Pettersson Uppsala 018-374 375 Arne Bengtsson Varberg 0340-371 00 Örjan Hansson Falköping 0515-72 16 30 Anders Jonsson Lidköping 0510-604 10 Anders Nyhlén Borås/Göteborg 0320-395 20 Gunnar Grenholm Hudiksvall 0650-74 33 43 - Professionella Egendomsmäklare för Din gård 50-100 gårdar under försäljning Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!! Installationspaket på köpet! Muntra upp hösten med en Panasonic luftvärmepump som är byggd exklusivt för Norden och som både sparar energi och ger bättre inomhusklimat. Köp din värmepump i vår nya e-handel på www.citcop.com i september 2007 så får du installationspaket med kylrör, konsol och vibrationsdämpare (värde 830:-) på köpet! CITCOP SWEDEN AB Månadens erbjudande TÜV erad fic erti C Med keramisk förugn. För eldning av spannmål, havre, vete, korn, pellets, sågspån och flis. Pris från 28.500:- Moms och frakt tillk. på samtliga priser. Tel 0514-105 05 Fax 0514-518 78 Internet: www.sonnys.se E-mail: jorgen@sonnys.se Tel: 0300-160 00 Internet: www.citcop.com Pilkemaster el, inklusive transportunderrede (värde 6 500:-) pris 59 000:ordinarie pris 66 500:Hakki pilke 1x42tr Nyhet 2007 greenspeed NU 110 000:ordinarie pris 128 000:Superpilke 2000 52 900:- Vi har även hela Hakki Pilkes övriga sortiment till kanonpriser! Alltid fri Hemleverans Ovanstående priser är ex moms och gäller t o m 31/9 2007 eller så långt lagret räcker. Besök gärna vår hemsida: www.mittsverigeprodukter.se Långgatan 1, 881 33 Sollefteå • Tel 0620-146 00 Nu finns vi även i Stockholm • Tel 08-661 99 30 58 Naturbruksgymnasiet Östergötland erbjuder: Kvalificerad Yrkesutbildning - KY Skogsbruk 40 veckor Keto Forst Utbildningen ger skogliga kunskaper för yrkesverksamhet, självverksamhet eller för vidare studier, t ex till Skogsmästare, Skogstekniker eller Skogsbrukstekniker. Kursstart 2008-01-07. Ansökan senast 2007-10-15. Ansökningshandlingar kan beställas från skolan eller laddas ned från vår hemsida: www.nbg.nu För ytterligare information: Vretagymnasiet, Stjärnorpsvägen 2, 590 77 VRETA KLOSTER Telefon: 013-22 79 10 SYV: 011-28 33 36, 013-22 79 12 Hemsida: www.nbg.nu E-post: vretagymnasiet@lio.se För mindre basmaskiner/traktorer. Max 30 cm, vikt 280 kg, 120 lit/min Anders Skogsberg, Falköping Tel 0515-77 78 00, 0703-21 34 95 Micke Bohm, Heby Tel 0224-344 54, 0705-70 56 95 Jonny Karlsson, Fröseke Tel 0481-643 70 076-854 27 26 Hans Hedlund, Hedenäset Tel 0927-303 35 070-379 47 04 www.gjmaskin.se VI SKOGSÄGARE 4/07 Trädfällriktare • • • • • • VEDPANNA Molle 45 kW Miljögodkänd 50 cm. vedlängd 26.000:inkl moms Mollepannan AB Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se Minska värmekostnaden RH-Pusher 6 st olika modeller lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton utväxling från 20 ggr till 50 ggr marknadsledande robust konstruktion minimalt underhåll Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW, flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och större hydrauldrivna flisfickor. Skruvarna klarar grovflis. Vi säljer kompletta system. Även spannmålsbrännare ✁ www. pannlampa.com Se www.stensbroflis.com Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47 För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller Reipal AB Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se Ljunglöfs 2:an Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskista som skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-) Extra stolpe (i öppet läge) ______________________230:- (288:-) Jordankare (används för att förankra stolparna i marken - behöver ej gjutas fast) __________________________195:- (244:-) Frakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms. Ekebygatan 3, 745 37 Enköping. www.myrby.eu. Tel 0171-27580 • Fax 0171-34114. MYRBY Enmanssågverk ! ökes are S rsälj ö f r e Åt Problem med oljeläckage i Walthers Plåt AB Tel:0653-205 35 Walthers.plat@peltec.pp.se Hydraulsystem? Automatlåda? Servostyrning? Vevaxeltätning? Växellåda? Konverter? ORION 288 Tätningsrekonditionerare tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs! Viltstängsel INTERNOVA SVENSKA AB Miljöanpassade Smörjmedel Stor sortering Alla typer av nät Stolpar Grindar Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD HUMMERN Tillverkning: Bråbo Liften AB Försäljning: Wadell-Patent AB Tel 011-39 11 23 Fax 011-39 11 63 Nisula 280 E Energiklipp Ackumulerande fällhuvud Fälldiameter 20 cm Nisula 150 E Email: info@orionoljor.se Foderautomater Jakttorn För mer info: VI SKOGSÄGARE 4/07 A N D E R S Tfn: 0660-29 70 50 Ett hydrauldrivet kranmonterat klipp- och gripaggregat som passar samtliga typer av hydraulkranar inom skogsbruket. Hummern fungerar utan extra hydrauluttag. Hummern är mönsterskyddad. Den klipper och griper horisontellt och vertikalt, är avsedd för röjklippning och följande utdragning av stammar och eventuell lastning. Tel 0346-941 00 www.stangsel.nu RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE S K Ö R D A R E Lätt energiklipp Passar även till huggarvagnskranen Fälldiameter 15 cm Arbro 350 S Engreppsskördare 3 olika datorval Fälldiameter 45 cm Anders Skogsskördare AB 0123-290 60, 070-341 10 13 anders.skordare@telia.com • www.andersskordare.se 59 Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. NR 5 2007 Anders Bil & Maskin AB Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu skinnkläder för arbete & fritid Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant www.jimstirling.nu TEMA Bilar, ATV & Förädling Säljläge Det kompletta mäklarföretaget för jord- och skogsbruk sedan 1957 Utgivning 18/10 Sista bokningsdag 18/9 Sista materialdag 25/9 Kontakta Caroline Lilja Johannes Båth Roine Jansson Arne Lilja Birgit Emilsson Tel 040-601 64 55 Fax 040-601 64 49 birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Lantbruksfastigheter Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 Fax 08-588 369 79 018-13 32 22 Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsala www.lantbruk.svenskfast.se ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se KÖP & SÄLJ www.radisar. se 60 VI SKOGSÄGARE 4/07 Årets skogselmia lockade nästan 35 000 besökare (33 483 för att vara exakt). Det var med andra ord högt tryck i skogen och allting talar för att intresset håller inför kommande mässsor. Även om konjunkturen kan gå upp och ner tycks ”normalläget” för skogen vara betydligt hetare än för ett antal år sedan. Till det kommer att självverksamheten går en ny vår till mötes. Dessutom är tillväxten god både på skogen och på det mänskliga planet. Intresset för skogsutbildningar ökar och Vd-byte i NWP Norrskogs förädlingsindustri, NWP (Norrskog Wood Products) är på väg att byta vd. Anders Warg avgår med pension under hösten. I hans ställe kommer Jonas Bengtsson, som närmast varit platschef på koncernens såg Östavall. Jonas Bengtsson är en 36-årig gift trebarnspappa bosatt i Ovansjö utanför Ånge. Han har tolv års industrierfarenhet, bland annat på Södra Cell. Som vd för NWP får Jonas Bengtsson ansvar för en industrigrupp med 240 anställda i fyra sågverk, tre hyvlerier och en limträindustri. Mot nya uppdrag Magnus Niklasson, som arbetat med marknadsanalyser hos LRF Skogsägarna, har lämnat kansliet för att starta egen verksamhet inom sitt specialområde: analyser av virkesmarknaden i vid bemärkelse. Dessutom har LRF Skogsägarna börjat spana efter en efterträdare till Jan Sandström som går i pension nästa vår, efter många år som näringspolitisk expert. Fisketurismens gynnare Priset Fiskevattenkronan har delats ut för första gången. Först att äras och belönas (10 000 kronor) blev Thomas Lennartsson, fiskerikonsulent vid Hushållningssällskapet i Växjö. Han får priset för ett genuint engagemang och ett målmedvetet och tålmodigt arbete med att utveckla fisketurismen i främst sydöstra Sverige. VI SKOGSÄGARE 4/07 Adam Nelson, två år, testar hytten i en av skogsmaskinerna under överseende av systern Linalotta och pappa Calle Nelson. Familjen bor i lilla Fröset mellan Sävsjö och Landsbro. bland mässbesökarna hittade vi junioren på bilden som fann sig väl tillrätta i miljön! Nästa skogsmässa som Adam Nelson kan besöka i Jönkö- pingstrakten är internationella Elmia Wood 3–6 juni 2009. Och redan nästan år är det dags för Skogsnolia utanför Umeå 12–14 juni. BIDRAG GER FORSKARE ARBETSRO Att arbeta som forskare innebär inte bara forskning, en betydande del av arbetsdagarna går åt till att söka bidrag för att finansiera verksamheten. Tre skogsforskare kan i alla fall koncentrera sig mer på det egentliga arbetet de närmsta åren. Det är Peter Högberg, institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå, Jan Stenlid, institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala och Björn Sundberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Umeå. De har fått lantbruksuniversitetets ”excellensbidrag” om vardera två miljoner kronor per år under sex år framåt. – Det är viktigt för SLU att ha framstående Björn Sundforskning in- berg, professor om våra om- på SLU. råden och satsningen ska ses som ett sätt att stimulera och öka forskarnas möjligheter att konkurrera i en tuff omvärld, säger rektor Lisa Sennerby Forsse. – Jag är naturligtvis både jätteglad och hedrad, säger professor Jan Stenlid. Det ger mig och forskargruppen möjligheter att fortsätta arbeta med större frihetsgrad. Författaren Kerstin Ekman har ett speciellt förhållande till skogen, vilket inte minst framgår i hennes aktuella bok ”Herrarna i skogen”. Den sjätte oktober promoveras hon till hedersdoktor vid lantbruksuniversitetet och motiveringen säger en hel del om det där skogliga förhållandet: ”Kerstin Ekman är en författare med stor integritet som med imponerande sakkunskap, engagemang och insikt i många böcker fångat skogslandskapens dubbla betydelse för fantasi och kultur, för skogsnäringen och samhällets utveckling... Fakulteten för skogsvetenskap vill genom hedersdoktoratet visa sin uppskattning av hennes eminenta belysning av skogens humanistiska, historiska och kulturella värden, vilka måste tas i beaktande i forskning och undervisning om ett framtida effektivt och uthålligt brukande av skogslandskapet.” Förare med guldglans Med precision och snabbhet vann Mattias Dahlqvist, Östavall, årets SM i skotarkörning, som kördes under Elmia- Mattias Dahlkvist med guld mässan. på huvudet och Till vardags runt halsen. återfinns han i en maskin från Dahlqvist skog. Företaget startades av hans pappa och Mattias är delägare. GLASPRISER OCH CD-SKIVOR I KORSORDSPRIS Kanske bidrog det regniga vädret. Och säkert lockade de fina priserna extra. Men framför allt har vi många duktiga och engagerade korsordslösare bland våra läsare. I vilket fall fick vi väldigt många lösningar och efter en djupdykning bland bidragen fick vi fram följande vinnare: glasbruk, kommer med posten. Dubbel-cd:n Absolute music 54 kommer med posten. Juniorkrysset: Jenny Nilsson, Gällivare, Elin och Pontus Bodegrim, Säter, Elsa Tunevi, Huddingeby. Vuxenkrysset: Monica och Börje Gustafson, Molkom, Inge Lindberg, Bollnäs, K-G Petersson, Åkersberga. Priserna, etsade kristallblock från Målerås 61 NAMN & NYTT Doktorshatten på för Herrarna i skogen Det ska börjas i tid... KRÖNIKAN Kräftor och kraftsamling S olen är på väg upp en av de första kräftfiskedagarna i augusti. En havsörn med sin unge spejar från en talltopp. Storlommens ensliga läte far över sjön. Själv sitter jag i båten och tar upp kräftburar. Under dessa tidiga morgontimmar slår mig tanken, som så många gånger förr, att jag sitter mitt i ett område av typiskt produktionsskogsbruk. Vissa partier är intensivt skötta, och andra mer extensivt – som ädellövskogen. Den generella hänsynen syns tydligt och vissa frivilliga avsättningar likaså. När jag blir törstig är det bara att ta en klunk av sjöns vatten, det vatten som samhället senare i år ska klassa inom ramen för vattendirektivet. Denna fantastiska miljö har skapats och skötts av oss skogsägare och våra tidigare generationer. Med vårt bondförnuft och praktiska kunnande är jag tryggt förvissad om att vi kan hantera vår skog på bästa sätt och till nytta för alla. Vi är en oundgänglig del i den biologiska mångfaldens cykel. ■■■ En annan tanke som dyker upp är vart virkespriserna är på väg. Budskapet är tydligt i halvårsrapporterna från börsens skogsbolag som duggat nästan lika tätt som regnet i sommar. Att stigande råvarupriser tär på vinstresultaten och att direktörerna hyser stor oro. Framtida industrisatsningar kan vara hotade, vilket kan påverka hela samhällsekonomin. Om detta enbart vore ett svenskt fenomen, skulle det naturligtvis finnas fog för sådan oro. Men vi kan konstatera att så inte är fallet. Tendensen är solklar. Det är hela världen som går mot ökad råvaruefterfrågan – och höjda priser. Vi ser det exempelvis på stålet. Även inom ett så traditionellt överskottsområde som jordbruket, ser vi begynnande och kraftiga prisuppgångar. Och vi vet också att efter62 ser framför oss: Nya Tiders Skog. ■■■ frågan av olika former av biomassa kommer att öka. Energifrågorna är högaktuella och det ökade behovet av förnyelsebar och koldioxidneutral energiråvara är det främsta skälet till ökad konkurrens om virkesråvaran. Om vi lägger oss på sofflocket och blir passiva är naturligtvis risken stor att det blir problem med virkesförsörjningen. Och vem som helst kan inse att om skogsindustrin inte kan få virke så skulle det leda till olyckliga konsekvenser för oss skogsägare. Men vill industrin ha en förstklassig råvara, så får man också vara beredd att betala för den. Denna rikare nya tiders skog ska formas med beaktande och ansvar för såväl miljö som sociala värden. Vi skogsägare har tyckt att fokus under 1990-talet har legat för mycket på naturvård och att produktionsfrågorna har kommit i skymundan. Nu vill jag varna för att vi själva inte gör om samma misstag i Kraftsamling Skog – fast tvärtom! Att vi lägger hela fokus på produktion och glömmer naturvården. Svenska skogsägare har valt att verka efter principen frihet under ansvar och det har kommit att uppfattas som en positiv del i den svenska modellen. Därför är det viktigt att stå upp för såväl produktion som naturvård i skogen. ■■■ Morgonens fiskefänge närmar sig sitt slut. Fiskelyckan har varit god. När jag når båthuset står min äldsta dotter med sin nyfödda son Alexander på bryggan och väntar på morfar. Jag känner tillförlit och hopp för framtiden. Vi familjeskogsbrukare kommer fortsatt att ta vårt ansvar som en viktig resurs i det uthålliga samhället. ■■■ Det är mot denna bakgrund LRF Skogsägarna lanserar projektet Kraftsamling Skog, där hela skogsägarrörelsen tillsammans med regionförbunden inom LRF på ett kraftfullt sätt riktar fokus på det praktiska skogsbruket med målet att öka tillväxten i våra skogar. Enkelt utryckt: att göra saker och ting något bättre i skogen, att öka intresset för skogsbruk, förbättra lönsamheten för skogsägarna och visa på skogens alla möjligheter. Titeln på projektets stora bok om skogsskötsel pekar tydligt på vad vi Christer Segerstéen Ordförande LRF Skogsägarna VI SKOGSÄGARE 4/07 VARFÖR DRIVEN SKOGSVAGN? 1 2 Terräng och markförhållanden 3 Vid brant terräng eller blöta förhållanden (tänk även på de allt mildare vintrarna) ökar framkomligheten och även säkerheten (bromsande effekt). Billigare, mindre traktor 4 Med en drivvagn krävs en traktor med mindre hästkrafter än om du använder en odriven vagn. Det är samma fenomen som mellan en tvåhjuls- och fyrhjulsdriven traktor. Med ett eget hydraulsystem på drivvagnen kan du bruka en äldre traktor med lägre flöden och även en tvåhjulsdriven traktor kan användas i skogen. Totalt lägre kostnad för traktorn blir resultatet. Behöver inte använda traktor för kortare förflyttningar Vid av och pålastning behöver du inte använda traktorns drivning för att förflytta dig kortare sträckor vilket gör att du blir effektivare. Påfrestning på den egna kroppen minskar även den. Mindre mark- och rotskador I och med drivning på alla hjul så minskar körskadorna trots att framkomligheten ökar betydligt. Tänk på att de flesta idag inte ens tänker på en tvåhjulsdriven traktor vid en nyinvestering eftersom alla vet att det är kostnadseffektivare sätt att få ned motorns hästkrafter ”i backen”. Denna kunskap kom väldigt fort för inte alltför länge sedan för traktorerna. VARFÖR FARMA? FARMA skogsvagn med rulldrift innebär en kostnadseffektiv lösning och en hög smidighet i skogen. Vagnen har genom sin konstruktion en mycket låg tyngdpunkt samtidigt med en hög frigångshöjd. Genom placeringen av ramstyrningens vridpunkt, en bit bakom grinden, inne i vagnen, blir ekipaget mycket följsamt till traktorn, så nära ett midjestyrt ekipage man kan komma. Vagnen är standardutrustad med hydrauliskt förskjuten boggi. På vardera sidan om centralröret ligger en hydraulkolv som kan förskjuta boogien med 70 cm. Detta leder till bättre balans vid olika virkeslängder och är till din hjälp med bl.a. vid besvärliga förhållanden och fastkörningar. Placering av ramstyrningens vridpunkt. Hydrauliskt förskjuten boggi. FARMA drivna skogsvagn använder planetväxlar efter hydraulmotorerna (sammanbyggda) för att få maximal kraft i startögonblicket. Det är i detta läge full kraft verkligen behövs på en drivvagn. När planetväxeln går ett varv går hydraulmotorerna 6,2 varv. Ingen av oss känd tillverkare har detta som standard. Använder du en äldre traktor som har under 60 liters flöde ”vid ett bekvämt varvtal” kan vi erbjuda dig ett eget hydraulsystem komplett monterat på vagnen vilket inkluderar pump, tank samt filter. Vi har olika typer av pumpar samt utväxling för dessa. CT 6,5 – 12 4 WD extrautrustad. Alla priser exkl. moms och frakt. FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: info@forsmw.ee www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. Posttidning B LRF Media AB Box 6132, 200 11 Malmö Gunnebo Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. D U T AS G ME S T 160 Traktorer LEX F N ELI G PIG Lastbilar -A8 SR Rockylite ATV GG -PI V T A ReklamBolaget, Vetlanda 0708 Kedjor för: Skogsmaskiner Grouzerlite Gunnebo Industrier AB 590 93 Gunnebo Tel 0490-890 00 Terralite www.gunneboindustries.com slirskydd@gunneboindustries.com
© Copyright 2024