1. No category

Skogsbruket
9|2013
Kommunala
planerare
försvårar
skogsjobben
De fixar de knepiga trädfällningarna
Bioekonomisk strategi ger nytt hopp för cellulosan
Enar hotas av massdöd – aggressiv svamp angriper
Skogsbruket
9|2013
la
Kommuna
re
ra
e
plan
rar
försvå en
skogsjobb
i detta nummer
a
dfällningarn
losan
knepiga trä
pp för cellu
r
De fixar de
ger nytt ho
mp angripe
isk strategi
aggressiv sva
Bioekonom
–
öd
ssd
av ma
Enar hotas
8
10
NY LAG FÖR VIRKESMÄTNING Lindrigare krav på noggrannhet för små travar.
GENERALPLANER BEGRÄNSAR Skogsforskningsinstitutet Metla har undersökt hur planläggningen
påverkar skogsbruket i södra Finland.
GRUNDLÖS GENERALISERING
Ett dödsbo kan visst fungera som en aktiv skogsägare.
11
PRISRAS I SVERIGE
12
14
17
18
20
BIOEKONOMIN GER NY BUSINESS
Finland får snart en bioekonomisk strategi. Den kan innebära
större efterfrågan på virke.
SKADOR I SKOGEN
Aggressiv skyttesvamp, frosttorka och askskottsjuka är några
aktuella problem som drabbat skogsägarna.
BESTÄLL BÄTTRE
Du kan vinna mycket genom att vara noggrann då du beställer
skogsvårdstjänster.
DE FÄLLER FARLIGA TRÄD
Låt en expert ta hand om de svårfällda träden. De utgör både en
ekonomisk risk och en säkerhetsrisk.
BYGGSATS FÖR SKOGSMASKINER
Den händige kan nu bygga sitt eget aggregat till avverkningsmaskinen.
22
MASKINEN SOM ROSAR RISMARKNADEN
24
18
Skogsbruket granskade virkespriserna i länderna runt Östersjön.
12
FOTO: neste oil
7
BIOKOLet kommer igen?
Träkolet håller på att bli ett intressant alternativ till stenkolet.
FOTO: mia berg-lundqvist
Fixteri balar energived.
KVINNLIG SKOGSÄGARE I TREDJE GENERATION
Trots sin Helsingforsbakgrund är Unda-Marina Nemlander en
intresserad och aktiv skogsägare. Nu vill hon föra intresset vidare
till sina barn.
PÄrmFOTO: MIA BERG-LUNDQVIST
2 Skogsbruket 9/2013
24
FOTO: marianne palmgren
6
Skogsbruket
LEDAREN
12.9.2013
OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR
SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD
NR 9/2013 . SEPTEMBER . ÅRGÅNG 83
www.skogsbruket.fi
Utgivare
FÖRENINGEN FÖR
SKOGSKULTUR RF
Förlag
Oy Nordinfo Ab
Lillviksvägen 6, 02360 Esbo
tfn 09 888 6017
Redaktion
Chefredaktör
Anders Portin
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 0500 718 256
Redaktionssekr.
Peter Nordling
tfn 050 559 5778
MedarbetareMia Berg-Lundqvist
tfn 040 589 4872
mia@m-press.fi
Helena Forsgård
tfn 018 155 50
helena@vikan.ax
Nina Jungell
tfn 050 378 6954
nina.jungell@gmail.com
Siv Karlsson
tfn 044 262 7910
siv.vesterlund@gmail.com
Marianne Palmgren
marianne.palmgren@pp.inet.fi
Johnny Sved
johnny.sved@gmail.com
Bertel Widjeskog
tfn 0500 888 530
bergine@multi.fi
Annonsförsäljning
Oy Nordinfo Ab
Mats Almqvist
tfn 040 548 5316
mats.almqvist@nordinfo.fi
Adressförändringar och prenumerationer
Margita Törnroth
tfn 09 888 6016
040 522 0770
skogsbruket@nordinfo.fi
Prenumerationspriser (inkl. moms 10 %)
Helårsprenumeration (11 nr)
49 euro i Finland
45 euro på Åland (moms 0 %)
460 SEK i Sverige
58 euro i övriga EU-länder
53 euro i övriga länder (moms 0 %)
ISSN
0037-6434
Medlem i Tidskrifternas Förbund
Layout och
ombrytning
Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos
Tryckeri
Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå
BEAKTA SKOGSBRUKET I PLANLÄGGNINGEN!
KOMMUNERNA har monopol på planläggningsfrågor såsom generalplaner
och detaljplaner. Planläggning och markanvändning är en väsentlig del av
systemet för planering av samhällsstrukturen. I dem dras riktlinjerna för
kommande infrastrukturer upp. De anger till exempel var det ska byggas
och var byggandet ska begränsas. Ibland innebär det här begränsningar
ur individens synvinkel.
Speciellt i närheten av bebyggelse påverkar planerna markanvändningen och i allt högre grad nyttjandet av skogarna. Speciellt generalplanerna och utdragna processer kring dem kan ställa till förtret för skogsägaren
och minska intäkterna för en lång tid framöver.
Självfallet måste samhället och kommunerna styra utvecklingen. Detta
är politikernas och tjänstemännens roll och generalplanerna är ett verktyg i detta. Men lika självklart ska det vara att markägaren måste få ersättning, ifall samhällets intressen är så starka att de åsamkar privatekonomisk skada. Speciellt då processen kan fortgå i åratal.
Ur individens synvinkel kan det vara förödande att ägorna får en beteckning i gråzonen mellan skogsbruksmark och skyddsområde. Då kan
skogen inte användas i ekonomiskt syfte – men å andra sidan får markägaren ingen ersättning eftersom det inte är fråga om regelrätt naturskydd.
Det gäller med andra ord att vara observant och följa med planläggningsprocesserna för att påverka då det ännu är möjligt.
Saken blir inte lättare av att planebeteckningarna varierar stort mellan
olika kommuner och att sätta sig in i vad en viss beteckning eller förkortning betyder i respektive kommun är inte lätt. Lika regler, strukturer och
beteckningar i olika kommuner är det minsta man kan begära.
Beslutsfattarna i kommunerna borde också inse att följderna av ogrundade och oklara begränsningar i sista hand också drabbar hela samhällets
ekonomi och minskar skatteintäkterna som verkligen behövs för att minska trycket på den hårt ansatta kommunala välfärdsservicen. Man borde
helt enkelt göra konsekvensbedömningar för hur planen inverkar på till exempel skogsanvändningen så att besluten grundar sig på väl avvägd fakta.
ANDERS PORTIN
Skogsbruket 9/2013 3
Älg inne eller ute
V
Damer vill läsa
på papper
D
e som läser damtidningar vill läsa
dem i tryckt form också om fem år.
Det visar undersökningen Naistenlehdet
& netti som gjorts av Lahden Muotoilu- ja
taideinstituutti.
De som deltog i undersökningen säger
att de troligen allt oftare även börjar läsa
damtidningar i digital form parallellt med
papperstidningen. Men tre av fyra läsare
vill inte avstå från den tryckta tidningen. I
nättidningen söker de tips som underlättar vardagen och mera ingående information om sådant som intresserar dem.
Yngre läsare är villiga att betala extra
för ett bredare digitalt utbud i samband
med prenumerationen på papperstidningen. •
i måste värna om våra traditioner
och föra dem vidare till kommande
generationer, så de inte faller i glömska.
Ibland kan traditionerna behöva möta
både ny form och ny funktion. Som att
vara hopfällbara, säger formgivare Lina
Börjesson i Uppsala.
Börjesson har skapat älgen Ärling, som
är hopfällbar.
– Jag tycker den är en utmärkt dekoration under jaktsäsongen.
Ärling finns både som vit- och brunlackad gjord av MDF-skiva och i 15 millimeter tjock stålplåt. Enligt Börjesson
rostar den vackert om den får stå ute i ur
och skur. Storleken är 58x24x52 cm. •
N
u är det klart att det omtalade trähuset i Bergen som har fått namnet
Treet verkligen kommer att byggas, skriver woodnet.se. Huset har totalt femton
våningar, varav 14 är av trä. Höjden på
trädelen av bygget är 47 meter och inflyttning beräknas ske nästa höst.
I dagsläget är 48 procent av lägenheterna sålda. •
Drag i USAs pelletexport
P
elletexporten från Nordamerika ökade med 50 procent under första kvartalet 2013
jämfört med samma period i fjol. Under de tre första månaderna i år nåddes rekordvolymen en miljon ton, skriver woodnet.se.
Det är den ökande efterfrågan i Storbritannien som gör att allt mer pelletar skeppas
från USA och Kanada. I södra USA används oftast spill från gallringar vid pellettillverkning. I västra Kanada är sågspån vanligast som råvara och som en konsekvens av detta
har spånpriserna stigit med 15 procent. •
Körkort för motorsåg i Sverige
I
Sverige ska alla som jobbar med motorsåg och röjsåg ha körkort för detta.
Kravet trädde i kraft i december 2012. I
juli 2013 hade över 41 000 motorsågsoch röjsågskörkort utfärdats.
Kravet gäller inte skogsägare som
jobbar i egen skog, men den som hjälper
en annan skogsägare måste ha körkort.
En familjemedlem får använda motorsåg
och röjsåg på den familjeägda fastigheten
utan körkort.
Körkortsprovet innehåller både ett
teoretiskt prov och ett praktiskt prov. Det
finns drygt 200 certifierade instruktörer
4 Skogsbruket 9/2013
Trähusrekord
som är behöriga att ordna körkortsprov.
De flesta jobbar på Skogsstyrelsen eller
inom den skogliga utbildningen.
Det räcker inte med att ha en äldre
skogsutbildning. En utbildning före 2005
måste kompletteras med ett motorsågsoch röjsågskörkort. För
dessa gäller en övergångstid till den
1 januari 2015. •
Häst i
stadsnära miljö
I
Sverige får Lycksele kommun och Föreningen Hästveckan pengar för att sköta
den tätortsnära naturen med häst. Föreningen ska testa användning av hästar i
samhället i form av skötsel av grönytor
och tätortsnära skogsbruk. Pengarna
kommer från Länsstyrelsen.
Föreningen ska
under en
tvåårsperiod utbilda
sina medlemmar
och deras
hästar och
se om det
är möjligt att i
framtiden
fortsätta
arbetet
med att
sköta Lycksele kommuns marker på ett
miljövänligt sätt som gynnar den biologiska mångfalden och stadsmiljön. •
Pennan
som blir
en krydda
FOTO: WIKIMEDIA
Fördelar och nackdelar med renar
T
illgången på renlav under vintern är
ett livsvillkor för renens överlevnad.
Inventeringar, som Skogsforskningsinstitutet gjort, visar att renlaven har gått
tillbaka de senaste trettio åren. Forskarna
kan inte entydigt säga vad det beror på.
Finns det för mycket ren, är det skogsbruket eller turismen?
Renen håller helst till i gamla skogar.
I plantskogar och ungskogar är sikten
dålig och det gör renen mera utsatt för
attacker av rovdjur.
Renen förbrukar mycket energi vintertid när den gräver fram renlav under
snötäcket. Den klarar sig när det finns
300 kilo renlav per hektar, men Skogsforskningsinstitutets inventeringar inom
renbetesområdet visar att det i snitt bara
finns 100–300 kilo renlav per hektar.
Ur skogsbrukets synvinkel är renen
både bra och mindre bra. När den gräver
fram renlav under snötäcket, utför den en
lätt markberedning som gynnar naturlig
förnyelse av tall. Men samtidigt skadar
den små skogsplantor mekaniskt.
Studier som Skogsforskningsinstitutet
gjort visar att det finns 30 procent mindre
plantor på provytor, som inte varit ingärdade, jämfört med provytor som varit
ingärdade. •
Trä runt din Iphone
FOTO: Sprout
N
är blyertspennan
blivit för kort
för att skriva
med kan du
plantera den
i mylla. Efter
några veckor
har du en
kryddväxt som du
kan använda i matlagningen.
Pennan heter Sprout, som på svenska
betyder spira, och den är framtagen av
designstuderande i USA.
Pennan är av cederträ. Den innehåller fyra frön, som finns i en vattenaktiverad frökapsel i ändan på pennan. När
pennan är för kort trycks den ner i mylla.
Då frökapseln exponeras för fukt börjar
den brytas ned och fröna i Sprout-pennan
frigörs och börjar gro.
Det finns pennor med sju olika örter;
basilika, dill, koriander, mynta, rosmarin,
salvia och timjan. I planteringsinstruktionerna sägs att det tar 2–3 veckor för fröna att gro och 4–5 veckor innan kryddväxten är färdig för användning i matlagning.
– En penna kostar omkring tre euro,
uppger Michael Stausholm på Sprout
Europa. •
F
öretaget Lastucase i Uleåborg har
utvecklat en serie fodral och paneler i
trä till Iphone, Ipad och Macbook, skriver
woodnet.se. Förutom att tillverka och
sälja fodralen, samlar företaget in pengar
till ett trädplanteringsprojekt i Zambia i
Afrika. För varje fodral som säljs skänks
fyra euro till trädplanteringen där.
Fodralen är tillverkade av faner som
skurits ut med laser och sedan vaxbehandlats fyra gånger för att bli stabila och
inte spricka.
Företagets ägare Sakari Arffman berättar att skalen, som finns i fyra olika ädla
trädslag, säljer bäst i Sverige och USA,
men att de även har köpare i Finland,
skriver woodnet.se vidare. Utöver trä
ingår skinn och även laxskinn i en del
produkter. •
Kina stort på viskos
U
nder de kommande åren väntas tillverkningen av viskos öka med tio procent per
år, skriver papernet.se. Kina är världens största producent av viskos och stod för
drygt 60 procent av den totala globala viskosproduktionen under 2012.
Viskos framställs av textilmassa, dissolvingsmassa. I Finland tillverkar Stora Enso textilmassa av björkmassaved vid sin fabrik i Uimaharju. •
Kudde med
årsringar
D
en här kudden med årsringar och
sprickor är något för den som vill ha
det lilla extra i sin soffa. Tyget är bomull.
Den kan beställas hos Verket interiørs
webbshop i Norge och kostar 595 norska
kronor. •
Skogsbruket 9/2013 5
Renässans för träkol?
Europas mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent före år
2020 gör att energiproducenterna
söker nya sätt att producera energi. Ett mycket intressant alternativ
är att ersätta stenkol med torrefierat trä, i praktiken träkol. Träkolet är intressant av tre orsaker: det
brinner på samma sätt som stenkol, det har nästan lika hög energitäthet och det kan lagras på samma sätt. En övergång till biobränslen skulle alltså kunna ske enkelt i
befintliga kraftverk.
Torrefierat trä görs genom att rosta träflis
i 250–300 graders värme i en syrefri miljö.
Det samma sker i en traditionell kolmila,
men där är processen inte lika kontrollerad
som den kunde vara i en fabrik. Kaffe rostas
på samma sätt och vid kafferostningen kan
processingenjörerna styra rostningen så att
exakt rätt rostningsgrad uppnås; vi kan få
det ljusa lättrostade kaffe vi tycker om och
svenskarna kan få sin mörka rost.
Brandrisk
Brandrisken har visat sig vara den största
utmaningen i produktionen. Träkolet och
pelletarna avger ett finkornigt damm när
de hanteras. Dammet blir explosivt när det
blandas med syrehaltig luft. Risken finns i
produktionen, i lagringen och transporten
och när pelletarna mals sönder innan de
bränns i kraftverket.
Inom EU-projektet BalBic har Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio tillsammans
med Helsingfors universitet och Silava från
Lettland tagit fram ett GIS-verktyg för att
hitta optimala placeringsorter för nya biokolanläggningar. Virkesförråd, vägar, hamnar och konkurrerande användning beaktas
i analysen. Två testberäkningar har gjorts
och på Finlands sydkust pekas Salo ut som
en lämplig placeringsort med gott om råvara och beläget mitt emellan stora kolkraftverk i Åbo och Helsingfors. Kanske vi om
några år får se de första industriella biokolfabrikerna i Finland. •
Text: Johnny Sved
FOTO: PIXMAC
AvgörAnde gaser
Under rostningen avdunstar vatten, och
lättflyktiga ämnen, som finns i veden, förgasas. Gaserna kan tas till vara och antingen brännas för att ge värme till att hålla
igång processen eller tas till vara för den
kemiska industrin. Stenkol är billigt och för
att få ekonomi i torrefieringen kan raffineringen av gaserna bli avgörande.
De senaste åren har det jobbats för fullt
runt om i Europa med att ta fram en process
som fungerar för att rosta trä. I teorin vet
man hur det ska gå till och torrefieringen
fungerar bra på laboratorienivå. Den stora
utmaningen ligger i att få igång en träkolsproduktion som svarar mot kraftverkens behov. Målet är nu att skala upp det hela och
ta fram fungerande och konkurrenskraftiga koncept. Erfarenheter och komponenter
utnyttjas nu från andra industrigrenar för
att bygga och testa pilotanläggningar. Nästa
steg blir att bygga för full produktion.
Stramproy Green Technology är ett av
de första bolagen som försökt att producera ”grönt kol” i industriell skala. I Steenswijk i Nederländerna byggde bolaget upp
en anläggning som i full produktion skulle
ge 90 000 ton pelleterad träkol per år. Uppkörningsfasen gick hyggligt men i februari
2012 utbröt en större eldsvåda. I maj i år tog
pengarna slut. Produktionen ligger nu nere
och företagsledningen misstänks för bedrägeri. Ett bakslag, men bland annat Andritz
fortsätter utveckla tekniken.
6 Skogsbruket 9/2013
Nya spelregler gäller
En ny virkesmätningslag har trätt i
kraft. Noggrannhetskravet för små
travar har luckrats upp.
– I praktiken fortsätter allt som förut sett ur
skogsägarens synvinkel, säger virkesuppköpare Fred Nordell på Stora Enso. Hans inköpsområde är Kimito.
Då det är dags att skriva under avverkningskontraktet kan du bestämma vilken
virkesmätningsmetod du vill ha. Beroende
på metoden varierar noggrannhetskravet
vid mätningen. I den nya lagen gäller, beroende på metod, 4–25 procents noggrannhet.
Vid rotförsäljning används oftast avverkningsmaskinens mätresultat, den så kallade
motomätningen, som överlåtelsemätning. I
den nya lagen har motomätning fortsättningsvis ett noggrannhetskrav på fyra procent. När stockarna mäts först när de kommer till sågverket är noggrannhetskravet nu
två procent. Små virkespartier med helträd
har ett noggrannhetskrav på 25 procent.
– På Stora Enso förutsätter vi vid moto-
mätning två procents noggrannhet och kontrollerar regelbundet avverkningsmaskinens mätaggregat för att kunna följa upp
tillförlitligheten.
Efter avverkningen ska skogsägaren få
ett mätbevis där han kan kolla mätresultaten. Virkesköparen ska på begäran ge information om stammarnas fördelning på massaved och timmer.
– Ibland brukar skogsägare fråga efter
stocklistan. Men överlag får jag sällan frågor om virkesmätning, de flesta vet att mätningen nuförtiden är noga kontrollerad. Annat var det förr när virkesuppköparen mätte
virket med måttband, en 3 meter lång trämåttstock och klave. Då kunde det uppstå
diskussioner, säger Fred Nordell.
Energived inkluderas
Den förra virkesmätningslagen var från
1991 och en uppdatering var på sin plats då
mätpraxis har ändrats. Nytt är att virkesmätningslagen inkluderar energived, vilket
ökar skogsägarnas rättskydd. Den del i den
nya lagstiftingen som gäller energived träder i kraft efter årsskiftet.
– Jag rekommenderar att skogsägarna låter mäta sin energived genom vägning eller som flisad. Det ger det säkraste mätresultatet.
Kommer skogsägaren inte överens med
virkesköparen om mätresultatet har han
rätt att kräva en officiell mätning. Virkesmätning hör till Skogsforskningsinstitutets
myndighetsuppgift. Skogsägare kan kräva
en officiell mätning per brev eller elektroniskt. Den som även är missnöjd med den officiella mätningen kan besvära sig vidare
till en mätningsnämnd. Är någon part missnöjd med mätningsnämndens beslut kan
denna besvära sig till förvaltningsdomstolen och vidare till högsta förvaltingsdomstolen. •
Text: Marianne Palmgren
Nu eldas det med stenkol
För närvarande är situationen på
marknaden för energived unik. För
första gången på många år tyder
allt på att Kemera-stöden för uttag
av energived inte förbrukas helt.
FOTO: PIXMAC
I slutet av augusti hade 45 procent av de beviljade medlen utbetalats i Svenskfinland,
det vill säga inom Kustens region. Siffran
för hela landet är några procent lägre.
– Statstödet för uttag av energived kommer att räcka till i hela landet i år enligt nuvarande läge, säger Greger Erikslund på
Finlands Skogscentral. Jämfört med samma
tid i fjol har vi betalat ut 13 procent mindre.
Bioenergi rf*) säger i ett pressmeddelande att regeringen snabbt borde reagera på
den situation som nu har uppstått, då stenkol ersätter skogsbränslen och torv. Orsaken till bränslebytet vid årsskiftet var sänkningen av stödet till skogsbränslen, som var
en direkt följd av att skatten på torv steg
från 1,9 till 4,9 euro/MWh. Stödet sänktes
från 18 till 13 euro/MWh. Det här drabbar
kraftverk som Alholmens Kraft i Jakobstad
och Vaskiluodon Voima i Vasa.
Enligt Bioenergi rf borde regeringen i
snabb takt höja stödet för användning av
energived och sänka skatten på torv. Vid
årsskiftet försvann även flisningsstödet
som utbetalades till värmeverk som använde skogsbränslen. Stödet var 1,70
euro per fliskubikmeter,
vilket motsvarar 4,25
euro per fastkubikmeter. Det har dock en mindre inverkan.
Det är speciellt kraftverk
vid kusten som har gått över till stenkol.
När transportsträckan från hamnen till värmeverket ökar, är stenkolet inte längre lika
fördelaktigt.
– Läget är dystrare än på många år. Energived går säkert fortsättningsvis att sälja,
men priset sjunker, säger Tage Fredriksson
på Bioenergi rf.
Alholmens Kraft i Jakobstad har kraftigt
minskat användningen av energived. Vd
Roger Holm säger i en intervju i Metsälehti
att energiveden i dag är det dyraste bränslet. De senaste åren har Alholmens Kraft använt rekordstora mängder energived och lite stenkol, men nu är det tvärtom.
– Priset avgör vilken typ av bränsle vi använder, säger Holm i intervjun. •
Text: Gerd Mattsson-Turku
*) Bioenergi rf är en förening för stora och
små företag som producerar biobränslen,
det vill säga skogsbränslen, torv och pelletar. Medlemmarna producerar 80 procent
av all förnybar energi som produceras i Finland.
Skogsbruket 9/2013 7
Skogsägarna
mot stadsarkitekterna
I Finland beaktar man inte inverkan på skogsbruk då man gör upp
generalplaner. Det innebär kostnader för markägaren – men också i
sista hand för alla finländare.
Skogen har en speciell plats i de flesta finländares hjärtan. Det är till skogen många
styr för att få andrum. Det är där vi joggar,
plockar svamp och orienterar. För många
innebär skogen också levebröd i någon
form. Det finns över 600 000 skogsägare i
Finland och många företag som på ett eller
annat sätt går till skogen för att få råmaterial. Också kommunerna får sitt från skogen
i form av skatteintäkter från virkesförsäljningsvinsterna.
Ändå finns det tydliga tecken på att man
vid planläggningen inte beaktar inverkningarna på skogsbruket. I internationell jämförelse är de finska skogarna hårt naturskyddade. Befinner sig ens skog under en generalplan är det inte så där bara att hugga ner
8 Skogsbruket 9/2013
den. Man måste ansöka om tillstånd för miljöåtgärd. Eftersom en stor del av de finländska skogsägarnas skog åtminstone delvis är
planlagda vållar det här bekymmer.
Denna konfliktsituation diskuterades under ett seminarium som ordnades i september av Södra Finlands skogsägarförbund.
Förbundet har tillsammans med Skogsforskningsinstitutet Metla gjort en omfattande undersökning med syftet att kartlägga
hur planläggningen påverkar skogsbruket i
södra Finland. Undersökningen, som leddes av professor Tuula Packalen vid Metla,
kom till att generalplaner begränsar skogsbruket avsevärt, och att man vid planläggning av områden inte verkar beakta följderna för skogsbruket.
Försvårar
råmaterialanskaffning
Pauli Otava ansvarar för anskaffning av råmaterial på Versowood Oy, en av de större
producenterna och förädlarna av sågvaror i
Finland. Företaget är följaktligen en stor kö-
pare av virke. Men affärerna vill inte alltid
gå så smidigt. Företaget har en produktionsanläggning i Riihimäki, och för att minska
transportkostnader är det givetvis av intresse att göra råmaterialanskaffningen så nära fabriken som möjligt. I Högfors finns det
gott om skog samt skogsägare som är villiga att sälja sitt virke. Men dessvärre måste
man för över 20 procent av skogen ansöka
om tillstånd för miljöåtgärder för att få avverka. Det krånglar till det en hel del. Och
då det blir krångligt brukar det oftast innebära en högre prislapp.
– Det finns många friluftsområden i Högfors och det styr skogsbruket. Att få tillstånd
för en miljöåtgärd innebär extra kostnader
både för oss och för markägaren, konstaterade Otava.
Där man gjort upp en avverkningsplan
kan det mitt i allt uppkomma områden där
man inte får hugga.
– Det innebär att vi måste flytta våra maskiner och det blir mer krävande att optimera transporterna. Vi får högre kostnader och
i Finland lyder under generalplan eller någon annan begränsning grundar sig på att
man vill skydda landskapet och naturen,
och vill försäkra sig om att medborgarna
har tillräckligt mycket naturområden för rekreationssyften, sade Jarva.
Tuula Packalen.
det innebär att vi skyr skogsområden i Högfors, vilket givetvis innebär mindre intäkter
för både skogsägarna där och för kommunen som går miste om skatteintäkter, konstaterade han.
Längre process
Det är stadsarkitekterna som gör upp generalplanerna. Under seminariet talade arkitekt Anne Jarva, som ansvarar för planläggningen i Hyvinge stad. Hon konstaterade att man som stadsarkitekt måste utgå
från invånarnas behov.
– Även om majoriteten av stadens invånare bor i tätorter uppskattar alla också vår
natur, sade hon.
Natur finns det gott om i Hyvinge där
över två tredjedelar av arealen är landsbygd. Hyvingeborna kan njuta av stora friluftsområden och vildmark. Även om också
Hyvinge stad är en stor skogsägare – staden
innehar 1 800 hektar skog och förtjänar upp
till 250 000 euro i avverkningsintäkter per
år – är man enligt Jarva mån om att skydda
naturområdena. Hela staden lyder under en
generalplan, och i den har man velat trygga dessa vildmarksområden. Eftersom kommunen inte har haft råd att inlösa den här
marken har man istället utsatt den för begränsningar, vilket innebär att skogsägaren
inte kan hugga hur han vill.
Ett fall ur skogsägarens synvinkel presenterades på seminariet. En skogsägare, som
äger skog i Hyvinge, ville avverka på ett 40
hektar stort område. Han fick lovet men inte utan kostnader och omvägar. En person
besvärade sig mot avverkningsansökan och
krävde att avverkningen skulle skötas med
häst för att inte förstöra omgivningen. Besväret godkändes inte, men fördröjde hela
processen med över ett år.
Om skogsägarens mark finns på ett område som lyder under generalplanen måste
han ansöka om tillstånd för miljöåtgärder,
och det kan fördröja avverkningen med år.
Dessutom måste markägaren betala för att
få sin ansökan behandlad.
Markägarens intressen är alltså inte alltid
samstämmiga med kommunens.
– Orsaken till att så stora markområden
Synkronisering nödvändig
Men det blir lätt en djungel av olika specialsituationer. Professor Tuula Packalen lyfte fram ett fall som lydde under en generalplan från 2011 och en landskapsplan från
2012. Därtill var marken ett skogsskyddsområde men samtidigt också ett Natura
2000-fall.
– Vem kan i sista hand fatta beslutet om
man får avverka eller inte på ett sådant område, frågade hon sig.
De flesta talare under seminariet ondgjorde sig över att planläggningsprocesserna skiljer sig stort mellan olika kommuner
och att materialet om all mark inte finns
samlat på ett och samma ställe. Det finns
stora variationer i förfarandet att ansöka
och bli beviljad tillstånd för miljöåtgärd från
kommun till kommun. Packalen efterlyste
ett gemensamt förfaringssätt.
– Vi måste få skogsägarnas planer synkroniserade med planläggningen för att båda sidor ska bli nöjda, sade hon.
Tuula Packalen påpekade att ivern att
sköta sin skog minskar markant om man
inte kan vänta sig inkomster av den.
– Träförädlingen flyttas till andra ställen och
skogarna förblir oskötta. Det har konsekvenser för hela samhället, konstaterade hon. •
Text: Lena Barner-Rasmussen
Foto: Lena Barner-Rasmussen
och PETER NORDLING
Omfattande forskningsrapport
Forskningsprojektet gjordes på initiativ av
Södra Finlands skogsägarförbund och finansierades av Finlands skogsstiftelse. Totalt 32 kommuner av förbundets 41 medlemskommuner ingick i forskningsmateria-
let. Dessa 32 kommuner representerar ungefär 78 procent av förbundets totala verksamhetsområde. Av skogsmarken och impedimenten på det undersökta området faller cirka 19 procent under en generalplan. •
Vem ska ersätta förlusterna?
I princip borde markägaren bli ersatt för de
ekonomiska förluster planläggning av området ger upphov till. Men i praktiken är
det svårt eftersom det i de flesta planläggningsfall saknas en ekonomisk uppskattning över dessa förluster. I värsta fall kan
ett krav på tillstånd för miljöåtgärder sätta
käppar i hjulen för all form av skogsbruk.
Dessutom faller det på skogsägaren att själv
ta reda på om det finns begräsningar för att
idka skogsbruk på sin egen mark – det är
ingenting staden informerar om. Också den
här processen innebär kostnader för skogsägaren. •
Skogsbruket 9/2013 9
Ett dödsbo kan ha fördelar
Skogsägare i form av dödsbon lyfts
ofta fram som problembarn. Skogen är oskött och står orörd då
delägarna i dödsboet inte kommer
överens. Den här generaliseringen
stämmer inte, säger Clas Stenvall
på Finlands skogscentral.
– I Nyland finns cirka 2 500 dödsbon.
Jag har via anmälningar, som skickas till
Skogscentralen, om användning av skog
kunnat se vilken aktivitet det är i skogen
och jag blev kanske litet förvånad. I över
hälften av de skogar, som ägs av dödsbon,
utförs avverkningar regelbundet. Ifall man
utgår från en tio års period utan att lämna
in en åtgärdsanmälan räknas mindre än 20
procent av dödsbona som passiva, säger
Clas Stenvall.
Ett annat intressant fenomen kom också
fram när han började undersöka dödsbon
som skogsägare.
– Delägarna i dödsbon delar ofta skogen och åkern, men behåller gården i dödsboets namn. Av de passiva dödsbona är
många sådana som egentligen bara består
av någon hektar skog närmast gården. Delägarna har valt att behålla föräldrarnas hus
och använda det gemensamt.
Som ett konkret exempel tar Clas Stenvall Lappträsk.
Clas Stenvall.
10 Skogsbruket 9/2013
– I Lappträsk finns det 82 dödsbon som
tillsammans har omkring 1 400 hektar skog.
Av dessa äger de trettio största dödsbona
cirka 1 200 hektar, cirka fem sjättedelar. De
ger en medelareal på 30 hektar. Drygt femtio dödsbon har sammanlagt bara 200 hektar mark och det ger en medelareal på 4
hektar. Det stöder min uppfattning om att
skogen och åkermarken ofta delas och att
den som är skogsintresserad tar över den.
Barn och studerande
Om det i dödsboet finns barn som studerar,
lönar det sig beskattningsmässigt att hålla
kvar dödsboet. Inkomsterna av skogen påverkar inte möjligheten att få studiestöd och
bostadsstöd, då inkomsterna inte betraktas
som personliga inkomster.
– Dödsbon där delägarna är oense om
skötseln är jobbiga för alla. Beslut om skogen ska fattas gemensamt. Om en delägare motsätter sig en åtgärd, som exempelvis
en gallring, blir den outförd. Undantag är
naturkatastrofer, såsom betydande stormskador i skogen. När det finns risk för omfattande insektangrepp på det skadade virket krävs det inte ett enhälligt beslut, säger
Clas Stenvall.
Underskott
Många dödsbon omvandlas till beskattningssammanslutningar, men det är inget
måste. Beskattningsmässigt har det nästan
enbart fördelar med undantag av om det
finns studerande som delägare. – I en beskattningssammanslutning betraktas inkomster av skogen som delägarnas personliga kapitalinkomster. På kapitalinkomsten betalas 30 procent i inkomstskatt på inkomster upp till 50 000 euro och
32 procent på det överstigande beloppet.
Ett negativt resultat från skogsbruket dras
av från delägarnas övriga kapitalinkomster. Om det inte finns sådana, träder systemet med underskottsgottgörelse i kraft. Det
innebär att 30 procent av det negativa resultatet på kapitalinkomstsidan dras av från
den skatt som fastställs på löneinkomster
eller pensionsinkomster.
I ett dödsbo hör inkomsterna till dödsboet. På kapitalinkomsten betalas 30 procent
i inkomstskatt på inkomster upp till 50 000
euro och 32 procent på det överstigande beloppet. Kapitalinkomsten av skogen delas
mellan delägarna i förhållande till deras andelar. Om skogsbruket uppvisar ett under-
skott, träder inte systemet med underskottsgottgörels i kraft, underskottet kan alltså inte dras av från delägarnas förvärvsinkomster. Det negativa resultatet kan däremot avdras från dödsboets kapitalinkomster under
de följande 10 åren.
Sälja sin andel En delägare i ett dödsbo kan sälja sin andel.
För att försäljningsvinsten ska vara skattefri, måste delägaren ha ägt sin andel i minst
tio år och det är bara till syskon, barn och
barnbarn som en delägare kan sälja skattefritt. Men den som köper andelen får inte
göra skogsavdrag, då försäljningen betraktas som försäljning av lös egendom.
Då en delägare vill sälja sin andel är det
fördelaktigt att först ombilda dödsboet till
en beskattningssammanslutning. Den som
köper andelen får göra skogsavdrag, då försäljningen betraktas som försäljning av fast
egendom. Här gäller också regeln om skattefrihet, då säljaren ägt sin andel över tio år.
En delägare kan kräva att ett dödsbo delas. Det behövs inget samtycke av de andra delägarna. Lantmäteriverket sköter delningen eller klyvningen, som det officiellt
heter. •
Text: Gerd Mattsson-Turku
Vill du veta mera?
Skogscentralen har till Nyland fått EUpengar via den så kallade europeiska
jordbruksfonden för att sprida information om alternativa ägarformer till
dödsbon och om generationsskiften
på skogsfastigheter. Genom skatteplaneringen kan du minimera skatten.
Projektet startade 2013 och avslutas 2015. Det sköts av skogsbruksingenjör Clas Stenvall.
Under hösten kommer Stenvall att
ordna träffar, som är öppna för alla intresserade, på olika platser i Nyland.
Följande datum är redan fastslagna:
1.10 kl. 18.00–20.30 Lovisa, Kuggom
Folkhögskola
3.10 kl. 18.00–20.30 Borgå, Inveon
8.10 kl. 18.00–20.30 Ingå, kommunhuset
17.10.kl. 18.00–20.30 Karis, Lärkkulla
Konsulteringen är gratis.
Priserna på
svensk stock rasade
Skogsbruket har granskat den officiella prisstatistiken gällande Finland, Sverige, Estland och Litauen
för att jämföra virkespriserna och
prisutvecklingen i länderna runt
Östersjön.
Både virkeshandeln och sättet att mäta virke är lite olika i de här länderna. För att
kunna göra en jämförelse har vi använt oss
av statistikförda priser för virke levererat till
skogsväg. Priserna är korrigerade så att de
gäller fastkubikmeter på bark och omräknade till euro med valutakursen i slutet av juni för respektive år.
ro. Esterna fick alltså mer än 50 procent mera
betalt för sin stock än sina skogsbröder i Mellansverige. De estniska sågarna konkurrerar
hårt om stocken med höga priser som följd.
Egentligen är det lite förvånande att esterna
inte börjat importera talltimmer från Sverige.
Bra betalt för kvalitetsbjörk
I Sverige är björktimmer ett marginellt sortiment som Skogsstyrelsen inte publicerar officiell prisstatistik för. För vår del rasade priserna redan för flera år sedan när produktionen av björkfaner minskade, men i Baltikum
verkar priserna på björkstock stå sig. Estland för som enda land skild statistik över
priset på fanerstock. I juni var leveranspriset
på kvalitetsbjörk 110 euro per kubikmeter
utan bark, motsvarande pris i Finland skul-
le bli 95 euro då vi mäter virket med bark.
Jämnare pris på massaveden
På massavedssidan har vi för tillfället en rätt
jämn prisbild runt Östersjön. I Baltikum är
priserna aningen lägre, vilket är naturligt
då det mesta av massaveden exporteras till
Sverige och Finland. Massavedspriserna i
Baltikum varierar kraftigt beroende på hur
virkesexporten drar.
Björkmassavedens prisutveckling i södra
Sverige är mycket intressant. Södra skogsägarnas satsning på dissolvingmassa för
textilindistrun har klart höjt efterfågan och
priserna har hållit efter att ha stigit rejält
förra året. •
Text: Johnny Sved
Stora skillnader
I Finland har stockpriserna återhämFinland, Sverige, tat sig en aning sedan nedgången
Finland, Sydkusten
Sverige, Syd
Estland
Litauen
Österbotten
Mellan
2012, men det är fortfarande en bit
Pris i juni 2011 förändring på 12 Pris i 2 kvartalet 2011 förändring på Pris i juni 2011 förändring på 12 12 mån.
mån.
mån.
kvar till 2011 års priser. Konjunktu57
62
50
53
55
42
ren börjar långsamt svänga och ef- Talltimmmer
56
61
49
55
52
47
Grantimmer
terfrågan på sågvaror ökar sakta. I Björktimmer
48
48
51
49
Europa råder fortfarande stor osä31
33
31
34
33
30
kerhet, men i USA har man äntligen Tallmassaved
32
34
32
34
31
31
Granmassaved
ridit ut finanskrisen och byggverk- Björkmassaved
31
33
31
33
38
34
samheten har kommit igång på allvar. USA suger upp allt mer av det
Sverige, Finland, Estland
Litauen
Sverige, Syd
Finland, Sydkusten
Mellan
Österbotten
kanadensiska virket, vilket ger större
utrymme för finska sågvaror av hög
Pris i juni 2012 förändring på 12 Pris i 2 kvartalet 2012 förändring på Pris i juni 2012 förändring på 12 12 mån.
mån.
mån.
kvalitet i bland annat Asien.
Transportkostnaderna är ett evigt Talltimmmer
53
-­‐7%
56
-­‐10%
46
-­‐8%
51
-­‐6%
56
2%
47
11%
52
-­‐7%
59
-­‐3%
46
-­‐6%
55
0%
55
6%
50
6%
problem för den finska skogsindu- Grantimmer
Björktimmer
46
-­‐4%
46
-­‐4%
56
10%
52
7%
strin, för att komma ut i världen
30
-­‐3%
29
-­‐12%
28
-­‐9%
33
-­‐3%
26
-­‐21%
19
-­‐38%
måste vi först korsa Östersjön. EU:s Tallmassaved
Granmassaved
31
-­‐3%
32
-­‐6%
30
-­‐7%
33
-­‐2%
26
-­‐16%
20
-­‐36%
svaveldirektiv kan leda till ännu hö- Björkmassaved
30
-­‐3%
30
-­‐9%
30
-­‐2%
36
8%
28
-­‐26%
23
-­‐30%
gre kostnader och industrin lobbar
hårt för att få något slags kompensaFinland, Sverige, Estland
Litauen
Finland, Sydkusten
Sverige, Syd
tion till stånd.
Österbotten
Mellan
I Sverige har man upplevt ett diPris i juni 2013 förändring på 12 Pris i 2 kvartalet 2013 förändring på Pris i juni 2013 förändring på 12 rekt prisras på sågtimmer. De svensmån.
12 mån.
mån.
ka priserna sjönk redan 2012 och nu Talltimmmer
56
6%
60
7%
41
-­‐10%
46
-­‐9%
63
13%
52
9%
har stockpriserna sjunkit ytterligare Grantimmer
54
4%
59
0%
43
-­‐8%
51
-­‐6%
61
11%
53
7%
45
-­‐2%
45
-­‐2%
56
0%
53
1%
med närmare 10 procent. Den svenska Björktimmer
stocken är idag betydligt billigare än Tallmassaved
29
-­‐3%
31
7%
25
-­‐11%
29
-­‐10%
26
0%
23
24%
30
-­‐3%
31
-­‐3%
27
-­‐11%
30
-­‐10%
25
-­‐4%
24
23%
stock i Finland och Baltikum. Ytter- Granmassaved
Björkmassaved
30
0%
30
0%
30
-­‐2%
36
1%
26
-­‐7%
26
10%
ligheten hittar vi på tallsidan, medan
Virkespriserna
i
några
Östersjöländer
hösten
2013.
Priserna
har
förändrats
med
mellan
–10
proesterna fick 63 euro per kubikmeter
cent
och
+24
procent
beroende
på
land
och
sortiment
från
sommaren
2012
till
sommaren
2013.
för sin tallstock fick man i det mellansvenska prisdiket nöja sig med 41 euKällor: Skogsforskningsinstitutet Metla, Skogsvårdsstyrelsen
Skogsbruket 9/2013 11
Bioekonomin öppnar
nya affärsmöjligheter
I höst får Finland sin genom tiderna första bioekonomiska strategi.
Avsikten är att skapa ny affärsverksamhet och förbättra sysselsättningen genom att utveckla produkter och tjänster som baserar
sig på förnybara resurser. Det kan
innebära nya användningsområden för cellulosa och en större efterfrågan på virke.
EU antog i fjol en bioekonomistrategi. I Finland håller en arbetsgrupp, tillsatt av Arbets- och näringsministeriet, nu på att färdigställa ett förslag till motsvarande strategi
för landet. Den 13 man starka arbetsgruppen, som leds av biträdande avdelningschef
Liisa Saarenmaa vid Jord- och skogsbruksministeriets skogsavdelning, har som mål
att överlåta förslaget för godkännande åt regeringen under hösten.
12 Skogsbruket 9/2013
Sixten Sunabacka, strategidirektör för
Skogsbranschens strategiska program på Arbets- och näringsministeriet, är en av medlemmarna i arbetsgruppen. Han konstaterar
att flera EU-länder redan antagit egna bioekonomistrategier. Många länder, till exempel Danmark och Holland har strategier som
baserar sig på agrobioekonomi, alltså livsmedel som kommer från jordbruket.
– Om vi kan skilja oss från mängden kan
vi också göra vår röst hörd i internationella
sammanhang. Därför utgör skogen en bra
bas för den finländska bioekonomin, säger Sixten Sunabacka och tillägger att det
nu handlar om en mera mångsidig användning av virket än att tillverka papper och
plankor.
I ordet bioekonomi kan den första delen,
bio, definieras som att förädla och konsumera produkter av förnybara naturresurser.
Ekonomin är minst lika viktig. Produkterna ska nämligen ge oss en ekonomisk väl-
färd, det vill säga arbetsplatser, inkomster
och exportintäkter.
Redan här
Sixten Sunabacka konstaterar att utvecklingsprocessen, trots avsaknad av en klar
strategi, startade redan för ett tiotal år sedan. Bioekonomins andel av Finlands bruttonationalprodukt (ca 160 miljarder euro i
fjol) är redan över 10 procent. Skogen svarar för ungefär hälften av vår bioekonomi
och enligt Sunabacka har vi de rätta förutsättningarna för att öka den skogsbaserade
bioekonomins betydelse.
Som det första steget i utvecklingen betraktar han skogsintegraten, där man förutom cellulosa och papper, producerar energi som säljs som fjärrvärme och elektricitet.
– Det här är inte vanligt i andra delar av
världen. Och vi har nu en teknik som vi kan
exportera, säger han.
Följande steg togs då den kemiska indu-
FOTO: NESTE OIL
Kuopioföretaget Green Fuel Nordic planerar att bygga flera anläggningar som producerar bioolja i Finland och Neste Oil tillverkar palmoljebränsle både i Sköldvik och
Rotterdam.
– Jag hoppas att vi på det här sättet
snabbt kommer in i den nya bioekonomin.
Vem kunde för tio år sedan tro att vi av virke gör olja och bränsle för bilar, frågar Sixten Sunabacka retoriskt och småler.
strin började producera skogsbaserade drivmedel, såsom biodiesel. Men också här är
skogsindustrin på frammarsch. Nästa år
börjar UPM tillverka drivmedel för fordon
vid en anläggning i Villmanstrand. Drivmedlet görs av tallolja som uppstår som en
biprodukt vid cellulosaframställningen.
Samtidigt har energiindustrin kommit in
på samma område, dragit till skogs för att
hämta råvara för nya produkter. I Joensuu
tillverkar Fortum bioolja som kan användas
på samma sätt som tung brännolja, men
även förädlas vidare till nya, mera utvecklade produkter. Därmed har Fortum skapat
en ny plattform att bygga på.
Exemplen på innovationer av samma karaktär är flera. St1-koncernen utvecklar till
exempel en metod för att utvinna etanol
ur sågspån (Skogsbruket 6–7/2013). Koncernen tillverkar redan etanol av bland annat gammalt bröd. Etanolen blandas i bensin för att ge ett miljövänligare drivmedel.
Fortsättning följer
Och det här är bara början. Den fortsatta
utvecklingen kan redan skönjas. Stora Enso
har till exempel beslutat vidareförädla lignin vid sin fabrik i Sunila i Kotka. Ur ligninet, som kan kompensera fossila råmaterial, kan man utvinna kemiska produkter och
tekniska material.
Det är ännu för tidigt att säga hur omfattande användningen av lignin kan bli. Men
enligt Sixten Sunabacka innebär beslutet att
bygga anläggningen i sig ett stort kliv framåt. Han bedömer att lignin bland annat kan
användas i stället får stål och plast i olika
kompositmaterial.
Ytterligare ett steg i utvecklingen väntar
bakom hörnet. Ur cellulosa utvinner man
i framtiden, med en till visshet gränsande
sannolikhet, också kemiska ämnen som råvara för läkemedels- och kosmetikaindus­
trin.
– Här handlar det om klart högre förädlingsvärden. Men med de nya produkterna kommer vi aldrig upp till samma virkesåtgång som med de traditionella. Därför
kommer vi nog att såga bräder och plankor
vid sidan om cellulosatillverkningen också i
framtiden, säger Sixten Sunabacka.
Specialcellulosa
Han tror dock att morgondagens cellulosa
ser annorlunda ut än dagens.
– Framför allt kommer vi att ha ännu flera olika varianter och kvaliteter av cellulosa, beroende på slutanvändningen.
Idag har vi skild cellulosa för skilda pappers- och förpackningsmaterial. Men differentieringen fortsätter. Stora Ensos linje för
dissolving- eller textilmassa i Uimaharju ger
en fingervisning om vart utvecklingen är på
väg. Världsmarknadspriset på textilmasa är
klart högre än på pappersmassa. Och genom att göra textiler av trä i stället för av
bomull frigör man åkerjord för livsmedelsproduktion. Speciellt för Kina kan det här
ha en stor betydelse i framtiden.
Sixten Sunabacka ser en betydande potential i dissolvingmassan.
– Värdet på årets export är beräknad till
mellan 50 och 80 miljoner euro. Storleksordningen är den samma som Rovios årsomsättning för år 2011. Tänk om tillväxten
för dissolvingmassan blir den samma som
för Rovio, säger han förhoppningsfullt, men
kanske inte alldeles ogrundat.
– Vi pratar nog mycket om spelindustrin,
men väldigt lite om möjligheterna inom den
skogsbaserade bioekonomin. Den står faktiskt redan för ungefär hälften av den finländska bioekonomin.
Tjänster och kunnande på export
Till den framtida bioekonomin hör också tjänster, tjänster som i Finlands fall baserar sig på skogskunnande. Enligt Sixten
Sunabacka finns även här en betydande exportpotential. Han tänker till exempel på
hur finländskt kunnande kan utnyttjas för
stadsplanering där man effektivt kombinerar virke och teknologi för smart byggande.
Tack vare bioekonomin räknar han med
att skogsindustrin i framtiden står för en betydligt större del av den finländska bruttonationalprodukten än idag. Nu härrör 4–5
procent av Finlands BNP från skogen.
Skogsindustrins problem har debatterats
livligt och inte utan orsak. Användningen
av timmer för sågvaror har minskat med
oroväckande 25 procent sedan år 2000 och
den grafiska pappersindustrin befinner sig
i kris.
Men trots olyckskorparnas kraxande tror
Sixten Sunabacka inte att skogsindustrin
behöver frukta ett Nokiaöde. Tack vare bioekonomin ser han tämligen ljust på framtiden.
– Gemene man vet knappast att vi i fjol
använde drygt 31 miljoner kubikmeter inhemsk massaved. Det är mer än någonsin
tidigare. Och i år är det möjligt att uttaget
av gagnvirke från finländska skogarna kommer upp till samma nivå som under rekordåret 2007 då uttaget var 58 miljoner kubikmeter.
Sixten Sunabacka framhåller att det är
möjligt att på ett hållbart sätt öka uttaget av
gagnvirke med 10–15 miljoner kubikmeter
per år och att öka användningen av energived med ungefär lika mycket.
– Dessutom, säger han, förstärker de
globala trenderna våra möjligheter att förnya skogsbranchen genom att utveckla bioekonomin. Med hjälp av den skogsbaserade bioekonomin kan vi svara mot det tryck
som klimatförändringen, miljöproblemen,
dyrare icke förnybara råvaror, befolkningsökningen och urbaniseringen innebär. •
TEXT: PETER NORDLING
Skogsbruket 9/2013 13
Plantor tork
Bruna, torra tallplantor är inte en syn du som skogsägare vill
se då du granskar den nyplanterade ytan. Men det är fullt möjligt.
Så här ser enen ut i mitten av juli när den angripits av skytte- och grensvamp. Fotot är taget i Kimito av Risto Jalkanen.
– På den tre hektar stora ytan i Vallgrund
i Korsholm var över hälften av plantorna bruna och de hade inga synliga skador. Skogsägaren märkte i vilket skick
plantorna var då han granskade ytan på
våren. Skadan kan ha skett redan under
senhösten.
Det här berättar skogsvårdsinstruktör
Anders Hjortman på Skogsvårdsföreningen Österbotten.
– Planteringen utfördes förra hösten.
Förnyelseytan hade inte markberetts,
Risk för massdöd
Räddningsak
bland enar
Har du sett bruna enar i sommar?
De är sannolikt angripna av en aggressiv skyttesvamp.
Det är en barrangripande skytte- och grensvamp med det latinska namnet Stigmina
juniperina som dödar enar i Finland.
Specialforskare Risto Jalkanen på Skogsforskningsinstitutet Metla befarar att angreppen inte ännu nått sin kulmen. Mycket
beror på hurudan höst vi får.
Svampen har funnits i skogarna sedan
mitten av 1900-talet. År 2005 började svampen massföröka sig eftersom det då regnade sällsynt mycket. I närmare tio års tid har
svampen bidat sin tid i skogen i väntan på
bättre tider.
– Regnkaoset förra hösten var precis vad
svampen behövde.
Sjukdomsbild
Skyttesvampen angriper inte andra träd,
men sprider sig effektivt mellan enarna.
Svampen producerar nya sporer hela sommaren och förekommer nu ända upp till Simo i Lappland. – Om de lägsta grenarna på enen först
blev bruna och torkan sedan spred sig mot
toppen, då är det fråga om ett angrepp av
Stigmina juniperina, säger Risto Jalkanen.
Kolla också hur de bruna barren ser ut.
14 Skogsbruket 9/2013
Svampen bildar mycket små svarta punktformiga fruktkroppar, som du hittar på barrens översida.
En angripen en kämpar vidare med några få gröna kvistar i toppen, men dör sannolikt inom ett par år. Toppen hålls längst vid
liv eftersom där är som torrast, alltså förhållanden som svampen ogillar.
Risto Jalkanen tillägger att om man ser
enar som på kort tid har blivit helt och hållet bruna kan det vara frågan om att de har
torkat.
Skogen återhämtade sig
Han har i sommar rest runt i Finland för att
granska hur skogen och naturen klarade av
regnmassorna förra hösten.
– Det är råder inget tvivel om att alla
trädslag tog stryk. Träden angreps av olika svampsjukdomar som gynnas av regnigt
väder.
Träden har mot alla odds återhämtat sig
förvånansvärt väl. En orsak kan vara att maj
månad var varmare än vanligt och gav träden möjlighet att tidigt växa sig starka.
– Skogens ekosystem är så otroligt invecklat. Alla fenomen kan helt enkelt inte förklaras. •
Text: Marianne Palmgren
De senaste tio åren har askskottsjukan spridit sig snabbt i Sverige.
Nu startar en insamling av friska
ympkvistar för att försöka bevara
asken – ett arbete där allmänheten kan hjälpa till.
Sveriges lantbruksuniversitet SLU och Skogforsk samlar under de närmaste åren in
kvistar av helt friska askar eller av lätt skadade askar, vilka har vuxit i närheten av
mycket sjuka träd. Kvistarna ska samlas i
en genbank och analyseras av forskare som
vill komma underfund med varför vissa askar har bättre motståndskraft mot askskottsjukan än andra.
Vissnade blad, döda skott och sår på grenar och stam är typiska symptom för askskottsjukan. Sjukdomen har sedan den först
observerades i Litauen och Polen under mitten av 1990-talet nått stora delar av Europa.
Skogsstyrelsen har nyligen gett ut nya rekommendationer för hanteringen av skadade
träd. Att avverka skadade askar förhindrar inte
nämnvärt spridningen av sjukdomen. Skogsstyrelsens råd är att man såvitt det är möjligt
låter bli att fälla döda eller döende askar.
Också i Finland
I Finland påträffades askskottsjukan första
gången 2007, i Tusby. Efter det har skador inrapporterats till Skogsforskningsinstitutet från
kade på ytan
men plantorna var i utmärkt skick och planteringen rätt utförd.
Frosttorka i Sverige
Liknande skador har också uppmärksammats i Sverige. Skogsstyrelsen meddelar att
det på flera håll i södra och mellersta Sverige finns skador på plantor och plantskog.
Den troliga orsaken är frosttorka, även kal�lad tjältorka eller fysiologisk torka.
Frosttorka orsakas av solexponering under senvinter och tidig vår då det ännu
finns tjäle i marken. Sådana förhållanden
rådde i södra och mellersta Sverige i mars
och början av april i år.
Frosttorka sker på platser där träd exponeras för solljus under senvintern och tidig
vår, alltså i skogsbryn och på hyggen. Ska-
dorna är ofta kraftigast mot söder och sydväst eller i de gröna delar av plantan som
stuckit upp ovanför snötäcket. På gran och
tall ser man att barren blir bruna i de delar
som varit utsatta för starkt solsken.
Skadorna sker i mars och april. Barren
värms upp av solen och börjar avge vatten.
Om det samtidigt finns tjäle i marken hindras vattenförsörjningen av plantorna och
barren torkar ut och dör.
Kan planteringsytan med de bruna tallarna ha drabbats av frosttorka?
– Jag tvivlar på att det är frosttorka som
drabbade plantorna, säger Anders Hjortman.
Han har konsulterat vd Rainer Bodman
på Mellanå Plant och orsaken står sannolikt
att söka i en alltför lång och regnig växtsäsong som följdes av en snabb kyla, vilket
överraskade plantorna som inte hann förbereda sig för vintern.
Ersättning för skador
Hjortman tillägger att det i närheten finns
en annan planteringsyta som också drabbats av bruna tallplantor. Här kan frosttorka vara orsaken, då ytan finns på en
solexponerad ås. – Frosttorka har hos oss också drabbat
enar och en del prydnadsträd och bärbuskar.
Skogsägaren har rätt att söka ersättning för naturskada hos Skogscentralen.
Godkänns anhållan ersätts nya plantor
och 35 procent av arbetskostnaderna. •
Text: Marianne Palmgren
flera platser inom askens naturliga utbredningsområde i södra Finland. Området finns
söder om linjen Björneborg–Villmanstrand.
Professor Jarkko Hanttula på Skogsforskningsinstitutet säger som sina svenska
kolleger att vi inte skall fälla en skadad ask
innan den är så gott som död.
– Det verkar som om askträd som är skadade repar sig då och då. Större träd verkar
motstå skador bättre än små.
Rolf Wickström, som är skogsinstruktör
i Södra skogsreviret, observerade askskottsjukan för drygt fem år sedan på askar som
han har planterat i egen skog i Sibbo.
– Jag såg att askarna inte mådde bra,
men visste inte vad det var, berättar Rolf
Wickström. Jag tyckte att skadorna påminde om knäckesjuka på tall och om basfläcksjuka på björk. Ett par år senare fick jag höra om askskottsjukan och då visste jag vad
mina askar hade drabbats av.
– De svagaste askarna dog efter ett par år.
En mindre ask har kämpat emot i fyra år och
har en massa toppar i dag. En cirka 20-årig ask
tappade all bladskrud, men fick följande år en
otroligt bra fröskörd, från vilken jag har drivit
upp några nya plantor. Följande år dog den.
– Några skogsägare som har haft riktigt
stora askar på sina gårdar har också fått sina askar angripna av askskottsjukan. •
Text: Gerd Mattsson-Turku
Den här askplantan i Rolf Wickströms
skog har kämpat mot aspskottsjukan i
fyra år och har idag en massa toppar.
Foto: Rolf Wickström
aktion för döende ask
Skogsbruket 9/2013 15
– koncentrerad naturhänsyn
Ekonomiskogsbruket behöver mera död ved. De bästa naturvårdsträden är sälgar med tydlig stam,
grova aspar, rönn och klibbal. Oftast är de träd, som är minst viktiga ur skogsbrukets synvinkel, de
värdefullaste ur mångfaldens perspektiv.
– Att lämna grupper av naturvårdsträd är en
självklarhet i dagens skogsbruk, skogsfackmännen har naturhänsynen i ryggmärgen,
säger naturvårdsrådgivare Mona Bäckman
på Finlands skogscentral.
Till hennes arbetsuppgifter hör att granska att naturvärdena beaktas i skogsbruket.
Städa inte för rent
Om naturvårdsträd blåser omkull ska de få
ligga kvar som död ved. Men skogsägare
brukar vara snabba att städa rent på avverkningsytan. Omkullfallna träd upplevs som
fula, speciellt om de är halvt ruttna.
Bakom städbehovet kan också finnas en
oro att naturvårdsträdet ska bli en granbarkborrehärd.
– Granbarkborrarna vill ha äldre granar.
16 Skogsbruket 9/2013
Oftast är de granar som blir naturvårdsträd
så små att de inte duger åt granbarkborrarna, upplyser Mona Bäckman.
Överlag ska man undvika granar som naturvårdsträd, främst därför att de faller omkull på grund av sitt ytliga rotsystem. Bäckman tipsar att man i brist på bättre kan göra granen till en högstubbe.
– Och döda granar är inget att oroa sig
för, granbarkborren vill ha färskt virke.
Lämna buskskiktet oröjt
Det bästa är om skogsägaren, som kan sin
skog, diskuterar med virkesuppköparen
var han eller hon vill att gruppen av naturvårdsträd ska placeras på förnyelseytan.
Enligt skogscertifieringskriterierna ska
det på en förnyelseyta lämnas 5–10
naturvårdsträd per hektar. Naturvårdsträdens diameter ska vara över
10 centimeter.
Naturvårdsträden kan blåsa omkull
så de ska inte finnas intill vägar eller
vid ellinjer. Avsikten är att träden med
tiden ska bli död ved i beståndet.
FOTO: AnnikKa Selander
Naturvårdsträd
Naturvårdsträden kan exempelvis placeras intill sumpiga områden och vid bergsknallar. Då blir också den ekonomiska uppoffringen liten för skogsägaren.
I gruppen av naturvårdsträd ska man inte bara välja trädslag av olika storlek, också trädens kvalitet ska beaktas. En gammal
tall med tjock bark är värdefull med tanke
på skogens mångfald. Hålträd och gamla
björkar är också viktiga.
En välgjord grupp av naturvårdsträd kräver en viss förhandsplanering. Men det är
värt mödan. Under årens lopp kommer den
att pigga upp landskapet, speciellt då den
nya och äldre trädgenerationen samsas sida vid sida.
Mona Bäckman tillägger att man med
hjälp av grupper av naturvårdsträd kan få
stora avverkningsytor att se mindre och naturligare ut.
– Kom ihåg att lämna buskskiktet oröjt
i grupperna av naturvårsträd. Här sker oftast misstag. Hela ytan röjs upp i hasten,
också där gruppen av naturvårdsträden ska
bli. Det betyder onödiga extra kostnader för
skogsägaren. •
Text: Marianne Palmgren
Bli en bra
beställare
– Det finns alla förutsättningar att sköta väl
om skogen oavsett vilka de tidigare erfarenheterna av skogsbruk är, säger Annikka Selander, expert på skogsvård och naturvård
på Kustens regionenhet vid Finlands skogscentral.
Det finns många aktörer som säljer
skogsvårdstjänster. De erbjuder allt från helhetspaket till enskilda arbetsuppdrag.
Innan du gör en beställning på exempelvis röjning, gallring eller en förnyelseavverkning inklusive förnyelsearbeten gäller
det att tänka igenom beställningen.
Du fattar besluten
Som skogsägare är det du som bestämmer
vilka skogsåtgärder som ska utföras i skogen. Marknaden för skogsvårdstjänster är
ännu outvecklad och kvaliteten varierar.
Därför är det viktigt att du ger en tydlig beställning med kvalitetsförklaringar.
– Aktörerna inom skogssektorn ska verkligen lyssna på dig och vilka målsättningar
du har med ditt skogsinnehav. Fråga efter
alternativ och följder och be att få dem förklarade på ett begripligt sätt, säger Annikka Selander.
– Skriv på förhand upp dina frågor och
målsättningar. Ha klart för dig vilka krav
som du inte kan kompromissa om. Ha med
dig listan under diskussionen. Bestäm vad
du gör själv och vad du beställer, råder hon.
Jämför anbuden
Begär anbud av flera virkesköpare eller
tjänsteleverantörer. Vilket anbud du väljer
beror på priset, men ge också akt på vilken
service du får.
I virkesaffärer lönar det sig att jämföra
mått- och kvalitetsfordringar, tidpunkten för
avverkningen och hur dina önskemål beaktas.
Virkesaffären i en förnyelseavverkning är i de
flesta fall den viktigaste
affären för dig som skogsägare. Då får du de största skogsinkomsterna.
Skogen har vuxit 80–
90 år. Det lönar sig därför
att använda några timmar på att utreda avverkningen och anläggande
av ett nytt plantbestånd.
Diskutera förnyelsemetod, markberedning och
plantering samt eventuellt uttag av energived.
Kom också överens om
naturvårdsträd, kantzoner och vattenvård.
– Gå till skogen tillsammans med skogsfackmannen. Efter rådgivningen ska du känna till de olika alternativen och de sannolika följderna, säger Annikka Selander.
FOTO: PIXMAC
Allt fler skogsägare beställer i dag
skogsvårdstjänster. Du har mycket att vinna genom att göra en välplanerad och specifik beställning.
Gör inget förhastat
Du ska kunna fatta trygga och välgrundade
beslut. Ha inte för bråttom med att skriva
under kontraktet.
– Fråga alltid om något blev oklart. Och
glöm inte att upprätta skriftliga avtal vid
överenskommelser.
Om du vill vara med i skogen under avverkningen, ska du be köparen meddela
innan avverkningen börjar, påpekar Annikka Selander.
Kolla resultatet
Fråga efter egenkontroll av den som utför
arbetet, det har visat sig vara en av hörnstenarna i kostnadseffektivt skogsbruk. Be
att få ta del av uppföljningsrapporten. Det
är bra om du efteråt diskuterar resultatet
med den du anlitat. Ge genast respons om
du är missnöjd.
Speciellt viktigt är att kolla upp markberedningen och planteringstätheten samt
drivningskvaliteten i gallringar.
Var inte en tidsoptimist
Att köpa tjänster är dyrt. Att själv utföra
lättare skogsvårdsarbeten sparar pengar.
Men det gäller att göra en realistisk uppskattning av det du behöver i tid, färdigheter och utrustning för att kunna vara självverksam.
– Det är lätt hänt att man överskattar sin
kapacitet eller är tidsoptimist. Om du behöver hela din semester eller många veckoslut
för att plantera eller röja, är det på sin plats
att fundera på andra alternativ. Räkna med
två till fyra dagar för att plantera en hektar
och ungefär tre dagar för att röja en hektar plantskog.
Att försöka göra allt själv kan leda till
att planerade arbeten inte hinner bli utförda vid rätt tidpunkt.
– Tidpunkten för skogsvårdsåtgärder och
avverkningar påverkar direkt kostnader och
inkomster. Kostnaderna för arbeten gjorda
vid en senare tidpunkt blir högre, eller också förlorar du en del av tillväxt och kvalitet
och därmed inkomster, framhåller Annikka Selander. •
Text: Marianne Palmgren
Skogsbruket 9/2013 17
Med vinsch och vajer får en trädfällningsexpert trädet att falla i önskad riktning även
om det lutar åt rakt motsatt håll.
Det krävs teknik för att fälla träd som är grövre än
dubbla längden på ett normallångt svärd. Alternativt byter trädfällaren till ett längre svärd.
De tar hand om
de knepiga
Sommaren är förbi, vilket innebär att högsäsongen börjar nå sitt
slut vid Nylands Skogservice Ab
och arbetsuppdragen börjar minska. Även denna sommar har företaget varit fullt sysselsatt med att
bland annat såga ner svårfällda
träd där hus, ellinjer, garage, grannens växthus eller annat liknande
varit i riskzonen.
Esa Nykänen, vd och ägare till Nylands
Skogservice Ab, får frågan om det finns någon speciell typ av träd som en amatör inte
ska försöka fälla eller situationer som han
bör undvika.
– Inte är trädfällning så märkvärdigt.
Men det finns förstås extra besvärliga träd
och då handlar det om många små detaljer som alla måste lyckas. Den erfarenheten kommer inte genast, inte ens om man
arbetar med det dagligen. Det tar två till
tre år innan man behärskar trädfällningarna rent generellt, men man lär sig hela tiden något nytt.
Esa Nykänen berättar att olika träd kräver olika strategier och att samma trädslag
kan bete sig på olika sätt under olika årstider. En björk håller exempelvis brytmånen
18 Skogsbruket 9/2013
rätt bra sommartid, däremot kan det vara
svårt att uppskatta trädets tyngdpunkt, speciellt om trädet växt på en öppen plats och
kvistarna fritt har fått breda ut sig i olika
riktningar.
– Det är väldigt viktigt att brytmånen håller, eftersom den styr trädet och fungerar
som ett gångjärn. Trots att riktskäret riktar
sig åt ett visst håll, betyder det inte att trädet automatiskt faller i just den riktningen. Det är en kombination av trädets tyngdpunkt och riktskärets vinkel som avgör vart
trädet slutligen faller
– Då man jämför olika trädslag, kan man
konstatera att granens brytmån håller rätt
bra sommar som vinter.
Nykänen säger att det är den här typen
av kunskap man bör behärska, i synnerhet i
situationer då det ska klättras i träd eller då
skylift behövs som hjälpmedel. I annat fall
är risken för misstag stor. Det vanligaste felet amatörer gör sig skyldiga till är att de i
misstag sågar av brytmånen.
Räddar vid misstag
Nylands Skogservice Ab får årligen en del
uppdrag med att slutföra påbörjade trädfällningar som gått snett. En vanlig situation är
att man börjat fälla ett träd som sedan satt
sig bakåt. Detta är lätt hänt, också i situa-
tioner där trädet från början stått helt rakt
och man använt spännlinor. Speciellt stora
träd utgör en risk.
– Massan är så pass stor att om det kommer en liten vindpust, som man inte förutsett,
sätter sig trädet. Då är det bara rätt utrustning
som räddar situationen, förklarar Nykänen.
Kan man säga att stora, gamla träd inte
är att rekommendera för amatörer?
– Ja, men intressant nog brukar de små
arbetsolyckor vi haft hända med små träd.
Esa Nykänen påpekar att man kan tappa fokus då man har ett ”lätt” träd att fälla och inte lika noggrant vidtar alla säkerhetsåtgärder.
– Men de små träden förorsakar lika stora skador om de faller över en ellinje eller
på en stupränna.
Osäker försäkring
Den som ger sig i kast med svårfällda träd,
utan tillräckliga kunskaper, utsätter sig inte bara för en säkerhetsrisk, utan också för
en ekonomisk risk. Försäkringsbolagen har
givetvis olika begränsningar i sina försäkringar. Men om det sker en olycka och det
klart framkommer att olyckan förorsakats
av bristande yrkeskunnighet, ersätter hemförsäkringen sannolikt inte de uppkomna
skadorna.
fällningarna
• Esa Nykänen grundade Nylands Skogservice Ab år 2005. Han började med trädfällning redan under studietiden vid Ekenäs Forstinstitut i slutet av nittiotalet, för att få
extra fickpengar.
• Företaget har sitt kontor i Lappvik, Hangö och sysselsätter sommartid 15–20 personer av vilka de ungas andel är betydande.
• Nylands Skogservice Ab strävar efter att erbjuda sina kunder en heltäckande service med allt som har att göra med skog och virke, allt från avverkningar för landskapsvård till tomtavverkningar och även småskaliga gårdsarbeten.
• Kunderna består av skogsindustrin (ca 40 procent), privata sektorn (ca 50 procent)
och staten och kommuner (ca 10 procent).
• Arbetet är starkt säsongsbetonat med högsäsong under sommaren.
– Det görs troligtvis en fallgranskning av
varje incident. Men det är jämförbart med
att du själv kopplar vattenrör och det uppstår vattenskador som en följd därav. Då får
man antagligen själv stå för kostnaderna,
säger Nykänen.
Avdragsgill tjänst
Något som kan uppmuntra till att anlita yrkeskunnigt folk är att tjänsten är avdragsgill
som hushållsavdrag. I dagsläget är den avdragbara delen 45 procent på upp till 2 000
euro per person och år.
– Om trädfällningen kräver någon form
av maskin, är hyran för maskinen inte avdragsgill, men nog kostnaden för chauffören. Det är med andra ord själva arbetet
som man får räkna till godo, förtydligar Esa
Nykänen.
Vilket är ditt bästa råd till fritidsträdfällaren?
– Man ska vara medveten om sina begränsningar. •
TEXT OCH FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST
Samma trädslag kan bete sig olika under olika årstider. För att fälla ett extra besvärligt träd ska många små detaljer falla på rätt plats, säger Esa Nykänen, vd för Nylands
Skogsservice Ab.
Skogsbruket 9/2013 19
Montera ditt eget
aggregat för gallring
Det finns många mindre aggregat till avverkningsmaskiner ute
på marknaden. Men det finns inget som Syketecs Jobo. Aggregatet,
som lämpar sig för gallringar och
energivedsuttag, kan nämligen beställas som byggsats. Kunden får
själv montera ihop det.
– Många jordbrukare och skogsägare har ett
stort maskinintresse och kan bygga och meka. Därför valde jag att satsa på ett aggregat
som kunden själv kan montera, och intresset för den här produkten har varit ganska
stort, säger Börje Fågelklo.
För drygt ett år sedan grundade han Oy
Syketec Ab i Replot. Företagets huvudprodukt är ett mindre aggregat till en avverkningsmaskin som heter Jobo ST75. Fågelklo har utvecklat aggregatet under flera års
tid och det kom nyligen ut på marknaden.
Det unika med aggregatet är att det kan
köpas antingen färdigmonterat eller som
byggsats.
Byggsatsen levereras i en låda som innehåller alla delar för att montera ihop det på
egen hand. – Det som krävs för att montera aggregatet själv är erfarenhet av svetsning och metallarbete. Med byggsatsen följer noggranna manualer, antingen som dokument eller
i digital form. Köparen måste också kunna
följa anvisningarna, säger Börje Fågelklo.
Inte svårt
Han får medhåll av Josef Solborg från Malax. Han köpte den första byggsatsen av företaget och enligt honom var det inte svårt
att montera ihop den själv.
– Det gick ganska smärtfritt och det beror på att anvisningarna var väldigt tydliga
och man undviker misstag genom att vara noggrann. Först häftade jag fast delarna
och provade innan jag svetsade. Trots det
råkade jag göra ett misstag, men då kapade
jag loss den delen och svetsade fast den på
nytt, säger han.
Till yrket är Josef Solborg elingenjör och
han driver också ett litet jord- och skogsbruk. Det som bidrog till att han valde att
20 Skogsbruket 9/2013
köpa ett omonterat aggregat var att han är
fascinerad av maskiner.
– Jag har alltid tyckt om att bygga saker själv. Därför valde jag att slå till och köpa byggsatsen. Jag ångrar inte det valet, för
känslovärdet ökar också när man använder
något som man har byggt själv. Aggregatet fungerar mycket bra så jag är nöjd, säger han. Enligt tillverkaren får man räkna med
en arbetstid på ungefär 100 timmar för att
färdigställa aggregatet. Kostnaden för ett
omonterat aggregat är 7 900 euro, vilket är
2 000 euro förmånligare än för ett färdigmonterat. Priserna innehåller inga skatter. – Vi har räknat ut att timlönen är cirka 20
euro för den som väljer att köpa ett omonterat aggregat och bygga det själv jämfört
med att köpa ett färdigt. Men det är inte det
som är drivkraften för kunderna. Drivkraften är viljan att bygga själv, anser Fågelklo.
Han sticker inte under stol med att det är
lättare att köpa ett färdigt aggregat. Ett färdigt monterat aggregat är också CE-märkt,
vilket inte är fallet med en produkt som
man monterar själv.
– I dag ska alla produkter ha CE-märkning. När det gäller de omonterade aggregaten kan jag inte erbjuda helhetsgaranti,
men alla komponenter har normalt ett års
garanti.
Samarbetar med underleverantörer
Syketec tillverkar inga delar utan köper
in alla delar och komponenter av underleverantörer. Enligt Börje Fågelklo finns
det många lämpliga leverantörer som håller mycket hög kvalitet till följd av
de tuffa kraven som storindustrin
ställer.
– Jag har själv arbetat på Wärtsilä i många år och under den tiden skapade jag mig ett kontaktnät till leverantörer. De kontakter-
En sådan här låda anländer till
de kunder som beställer Syketecs
omonterade aggregat för avverkningsmaskiner.
I början av året grundade Börje Fågelklo
företaget Oy Syketec Ab.
Barrträdens
klocka
tickar långsamt
Dokumentation är något
som Oy Syketec Ab har
satsat mycket på. Manualer fås antingen som
broschyr eller i digital
form.
na utnyttjade jag när jag grundade företaget, berättar han.
Råmaterialet, stålet, är inhemskt och av
bästa kvalitet.
– Jag prutar inte på kvaliteten, för det är
viktigt att aggregatet är hållbart samtidigt
som det är lätt. Det enda som kommer utifrån är hydrauliken och sågmotorn.
Under sin tid på Wärtsilä arbetade Börje
Fågelklo mycket med dokumentation, kunskap som är ytterst värdefull nu när han är
privatföretagare och sedan en månad pensionär.
– Jag kan skriva manualer och jag vågar
påstå att jag har marknadens bästa. Jag har
också satsat på att dokumentera reservdelarna och alla reservdelar finns här på Replot, säger han.
Jobo ST75-aggregatet lämpar sig för energivedsgallringar, första och andra gallringar. Aggregatet fungerar effektivast på mindre skogstraktorer och grävmaskiner.
– Om hydrauliken inte räcker till säljer vi
också en frontpump som förbättrar effektiviteten, tillägger han.
Smidigt i ungskogar
Några av fördelarna med Jobo ST75 är att
ventilbordet är monterat på den stående
lyftarmen, vilket gör att det inte är i vägen
när man avverkar i trånga förhållanden. Utöver det dras trädet igenom aggregatet som
effektiverar matningen.
– De allra flesta andra aggregat drar fram
trädet med knivarna, vilket minskar effektiviteten under isiga och snöiga förhållanden. Genom att träden dras med gripklor
ökar matningskraften, säger Börje Fågelklo
Sedan starten har han sålt ett tiotal aggregat – både färdigmonterade och som
byggsatser. Men han är inte helt belåten
med inledningen.
– Jag har hundratals förfrågningar och
de flesta gäller byggsatsen. Men försäljningen har gått sämre och det beror dels på att
många skogsbrukare också är jordbrukare
som har haft fullt upp. Nu under hösten
förväntar jag mig att försäljningen ökar. •
Barrträden är en av de äldsta växtgrupperna på jorden. De första
dök upp för cirka 300 miljoner år
sedan, skriver Skog & Framtid.
Blomväxter utvecklades för cirka 150 miljoner år sedan, men fanns länge bara i begränsad omfattning. Först efter den stora
katastrof som för 65 miljoner år sedan utplånade dinosaurierna expanderade de och
då på ett närmast explosivt sätt.
Idag finns det hundratusentals olika
blomväxter, men bara några hundra barrträdsarter.
– Det ligger nära till hands att tro att
blomväxterna skulle ha konkurrerat ut barrväxterna. Men barrväxterna kom uppenbarligen på någonting för 300 miljoner år sedan
som fortfarande ger dem fördelar i den evolutionära konkurrensen, säger Ove Nilsson,
professor och föreståndare för Umeå Plant
Science Center (UPSC), i en
intervju i Skog & Framtid.
– När vi nu jämför fossila fynd av
barrväxter med deras DNA kan vi också se när olika arter
separerade. Till exempel att gran och tall
gick skilda vägar
för cirka 75 miljoner
år sedan.
Genom årmiljonerna
förändrar sig växterna beroende på mutationer och
genom att de gradvis anpassar sig till de yttre förutsättningarna. Det är som
en klocka som tickar.
Ju längre från anfadern, desto flera förändringar i arvsmassan.
– Men barrväxterna är
sig förvånansvärt lika genom tiden. Deras
klocka går långsammare
än hos andra växter, konstaterar Ove Nilsson. •
Text och foto: Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 9/2013 21
Fixterifixar fixt
Längs körstråket ligger knappt tre
meter långa risbalar som hålls
ihop av snören. Ändorna på balarna visar att de innehåller kvistar,
toppar och klenare stammar.
På Hakevuori är anskaffningschef Anssi
Korsström verkligt nöjd med Fixteri, balningsmaskinen som företaget använder i
energivedsgallringar.
– Fixteri gör balar av standardmått. De
är lätta att transportera vidare och dessutom är värmevärdet per bal högt, då innehållet är hoppressat.
Snabba ryck Hakevuori, med huvudkontor i Askola i östra Nyland, är en stor hanterare av energived.
– De färskaste siffrorna är från i fjol, då
22 Skogsbruket 9/2013
flisade vi 320 000 kubikmeter energived.
Det gav 800 000 kubikmeter flis. För att
transportera den mängden flis behövs det
8 000 långtradare med fliscontainer både på
dragbilen och på släpvagnen.
Av den energived Hakevuori hanterar är
omkring en tredjedel, drygt 100 000 kubikmeter, virke som företaget köper av skogsägare, skogsserviceföretagare, kommuner
och städer. Mycket virke kommer från avverkningar på områden som ska bli nya industriområden i huvudstadsregionen.
– På de här områdena är avverkningstakten snabb. När byggnadslovet kommer blir
det fart. Det är inte ovanligt att markbyggnadsmaskiner kommer dit nästan samtidigt
som vi kommer med våra maskiner. De väntar bara på att vi ska ta bort träd, kvistar
och stubbar så snabbt som möjligt så att det
egentliga byggnadsarbetet kommer igång,
säger Anssi Korsström.
Hoppressade balar
– Fixteris fördelar kommer tydligast fram
vid transport av energiveden från skogen
till lagerplatsen intill väg. När energiveden
är balad får skogstraktorn, som kör ut energiveden, 50 procent mera virke på lasset.
På motsvarande sätt ryms det mera virke på
lagerplatsen.
Ekipaget som vi ser i skogen, Fixteri
monterad på en Logman skogsmaskin med
energivedsgrip, kostar närmare 500 000 euro, säger Korsström.
Ungskogsgallringar med träd som är 7–11
centimeter grova är det optimala för Fixteri.
Aggregatet är av ackumulerande typ, vilket
innebär att det kan klippa av flera träd och
etappvis fylla utrymmet mellan griparmarna. När gripen är fylld matas stammarna in i
balningsmaskinen, Fixteri. I balningsmaskinen pressas stammarna ihop till balar som
är 2,6 meter långa och 0,8 meter i diameter.
Näring kvar
Enligt Korsström blir en stor del barr och
löv kvar i skogen som näring även när energiveden balas. Även en del av barken lossnar under hanteringen och de klenaste kvistarna brister både i gripen och under inmatningsfasen. Det här har också den fördelen
att torkningen påskyndas.
– Det virke som vid normala förstagallringar blir kvar på marken och skyddar mot
körskador, finns inte. Därför är förhandsplaneringen av energivedsgallringar viktig.
Fixteri hinner normalt med ungefär en
hektar per vecka. Dagsprestationen är i snitt
75–80 balar per dag.
– Maskinen jobbar i ett skift. Vi har en
van förare, men trots det säger han att det
även i dagsljus kan vara svårt att välja vilka
stammar som ska bort och vilka som ska bli
kvar. Ju tätare granskog desto sämre sikt. I
mörker i strålkastarljus skulle det vara så
gott som omöjligt. Rätt trädslagsval är grunden för ungskogens fortsatta utveckling, säger Anssi Korsström. •
Text och foto: Gerd Mattsson-Turku
FOTO: PIXMAC
Brokig prissättning
Varje bal vägs automatiskt och den väger
400–500 kilo.
– Vägning har den fördelen att vi genast
får reda på virkesmängden. Med hjälp av
koefficienter omvandlar vi vikten till fastkubikmeter. Skogsägaren får betalt för sitt
virke utgående från ett pris som är angivet
i euro per kubikmeter eller samma system
som används vid prissättning av massaved
och stock, säger Korsström.
Prissättningen av energiveden är brokig.
Förutom euro per fastkubikmeter, anges priset i euro per fliskubikmeter och euro per
avverkad kubikmeter gagnvirke.
Enligt Korsström avgör energivedens art
prissättningsgrunden. När energiveden består av kvistar och toppar från en slutavverkning, dvs. grot, får skogsägaren vanligtvis betalt för energiveden enligt euro/avverkad kubikmeter gagnvirke. Priset skrivs in i
kontraktet och skogsägaren får betalt inom
en vecka efter att avverkningen är slutförd.
När energiveden kommer från en ungskog som gallras på traditionellt sätt, fås
virkesmängden först när virket flisas. Priset anges i euro per fliskubikmeter. Energiveden ska torka över en sommar för att
värmevärdet ska stiga och det betyder att
skogsägaren får vänta på virkeslikviden
från energivedsförsäljningen.
Fyrtio år
med sorkskador
Allt sedan början av 1970-talet har våra
plantskogar varit utsatta för sorkskador. På
många håll har skadorna tidvis varit allvarligare än älgskador. Vintern 2008–2009
nådde sorkpopulationen sin högsta topp någonsin i Finland. Då totalförstörde sorkarna
omkring 20 000 hektar plantskog. Lindrigare skador såsom avbitna toppar förekom på
ett tre gånger större område. Uppskattningsvis orsakade sorkarna skador för mer än 20
miljoner euro.
Sorkskadorna har direkt samband med
sorkpopulationens storlek. De värsta skadorna uppkommer på vintern. På vintern
under toppåren tar sorkarnas favoritföda,
bland annat gräs, slut och då ger de sig på
plantor.
Markberedning, avlägsnande av hyggesrester och gräs- och slybekämpning minskar
tillgången på gräs och därmed också risken
för sorkskador. Även då sorkpopulationen
är stor, är det på lokal nivå stor variation i
plantskadornas omfattning.
Trots att sorkskador har allvarliga ekonomiska följder, vidtar skogsägare rätt sällan åtgärder för att bekämpa sorkar. Skogsforskningsinstitutet Metla ger följande råd:
• plantera inte sådana år då sorkarnas
population är på toppnivå
• utför en ordentlig markberedning
• bekämpa gräset kemiskt eller mekaniskt
i hela plantbeståndet och inte enbart i
plantornas omedelbara närhet
• förse plantorna med plantskydd eller
använd avskräckningsmedel
• minska sorkpopulationen på hösten in-
för en vinter då skaderisk föreligger, an-
tingen genom att sätta ut fällor eller gif-
ter. Trampa ner snön runt på plantorna. •
Ny invasion att vänta
Metlas färskaste prognos från juni anger att sorkpopulationen ökar söder om
linjen Uleåborg–Kajana. Hösten 2014 beräknas populationen vara störst. Det
innebär att de värsta skadorna inträffar vintern 2014/2015. Redan den här vintern kan skogsägare räkna med att sorkar kommer att äta toppskott på plantor.
Enligt forskare Otso Huito på Metla håller Trico, det avskräckningsmedel som
används för att motverka skador av älg, även sorkar borta från plantskogar.
Om sorkar, trots allt, biter av skott på plantor och även toppskottet, kan
skogsägare försöka rädda de betade plantorna genom att klippa bort alla skott
utom de längsta och det som ser bäst ut. Då utvecklas det till en ny huvudstam.
Med ökad sorkpopulation följer ökad risk för sorkfeber.
Skogsbruket 9/2013 23
Skogen förenar
släktens kvinnor
I tre generationer är det kvinnorna
i Unda-Marina Nemlanders släkt
som har haft ett speciellt intresse
för skog och skogsbruk.
– Att vara skogsägare är ett livslångt lärande.
Man kan verkligen kalla Unda-Marina
Nemlander för stadsskogsägare. Hon är
uppvuxen i södra Helsingfors och arbetar
för närvarande som facilitetskoordinator på
varuhuset Stockmann i Helsingfors absoluta centrum.
– Jag är faktiskt inte den enda på min ar-
24 Skogsbruket 9/2013
betsplats som är intresserad av skog. Bland
annat har två av mina kolleger jordbruk.
Det blir inte så mycket prat om skogsbruk
men nog allmänt om skog, jakt och natur.
De flesta veckoslut bär det av till fritidshuset och skogen som finns på Strömsland
i Lovisa. Unda-Marina Nemlander äger skogen tillsammans med sin syster samt syskonbarn och hon har dessutom en egen parcell på tio hektar.
Ett smultronställe
Nemlanders fritidshus är ett riktigt smultronställe, ett rött hus med vita knutar. Det
är en av de sista sensommardagarna, luften
är frisk och kylig men solen värmer ännu.
Brorsdottern Lilly Janson är också på besök och de planerar att gå ut i svampskogen
tillsammans under veckoslutet.
– Nu när barnen är äldre har jag äntligen
tid över för skogen, säger Lilly.
Skogen går som ett gemensamt band
mellan kvinnorna i släkten. Först skötte Unda-Marina Nemlanders mormor, Leni von
Born, om skogen, hon planterade och vårdade den och förde samtidigt intresset vidare till sin dotter Ellan Janson.
I början av 1980-talet blev det Nemlan-
Skogsbruksplanen är i flitigt bruk. Lilly
Janson (t.v) och Unda-Marina Nemlander planerar att i vinter att låta utföra en senare gallring.
ders tur att axla ansvaret. Det var en annan
tid då andra ideal rådde. Nemlander upplevde att hon inte fick det stöd och de råd
av skogsfackmännen som hon behövde. För
att råda bot på det gick hon på en kurs för
skogsägare på Forstinstitutet i Ekenäs, nuvarande Novia.
– Jag ville förstå de beslut skogsfackmännen fattade och eventuellt ifrågasätta dem.
Och på så sätt avgöra om det fanns andra
möjligheter att sköta om skogen än den de
föreslår.
Unda-Marina Nemlander var också med
om att startade en förening, Skogsgillet, i
början av 1990-talet. Meningen var att medlemmarna, i första hand stadsskogägare, gemensamt kunde utbyta erfarenheter, kunskaper, samt tips om skogsbruk och skogsägande.
I dag är det lättare att få information tack
vare internet och skogsfackmännen kan
tydligare förklara vad en viss åtgärd betyder
i skogen. Skogsgillet lever en tynande tillvaro, men Nemlander anser att det fortfarande finns ett behov att berätta om skogsbruk.
Om inte annat, så för att engagera de unga.
Beakta landskapet bättre
Unda-Marina Nemlander passar på att ge
en eloge åt Bo Forslund från Skogsreviret.
Han var revirforstmästare då hon var nybliven skogsägare.
– Han var bra mycket före sin tid. Han
kunde enkelt och förståeligt förklara vad
en viss skogsvårdsåtgärd konkret betydde
i skogen, så att också en stadsskogsägare
förstod.
Men servicen kan alltid bli bättre. Hon
har nu 50 klibbalar, kvalitetsvirke, som har
nått stockdimensioner och är redo att säljas.
Såväl skogsbolagen som Södra skogsreviret
sade att det inte finns avsättning för dem.
– Jag efterlyser exempelvis en lista på
uppköpare av speciellare trädslag som skogvårdsföreningarna, i mitt fall skogsreviret,
kunde förmedla. Nyblivna stadsskogsägare
vet inte hur de skall gå tillväga, utan får ett
dåligt pris för virke som kunde säljas som
specialvirke. Tack vare egna kontakter ser
det nu ut som om jag själv lyckats fixa en
uppköpare.
Hon tycker att landskapsvärden överlag
bättre borde beaktas i dagens skogsbruk.
Kalavverkade ytor är ingen fröjd för ögat
och Nemlander är exempelvis öppen för att
pröva på den nya skötselmetoden kontinuerlig förnyelse i sin skog.
– Jag vet att på en rötinfekterad yta hjälper inget annat än trädslagsbyte. Men det
ser fult ut med ett par ensamma svajande
träd som blåser omkull vid den första stormen.
Specialträdslag som hobby
Unda-Marina Nemlanders ledord som
skogsägare är att sköta väl om skogen.
Skogsintäkter spelar en roll även om inkomsterna inte är avgörande. I första hand är
skogen en plats där det finns tid att dra andan och skogen fungerar samtidigt som en
givande hobby. Hon gillar exempelvis att
pröva på att odla specialträdslag i sin skog.
– Mina försök har framskridit med varierande framgång. Under årens lopp har jag
småskaligt planterat ask, lärk, ek samt masurbjörk och skogslind.
Helt problemfritt har det inte varit, bland
annat har älgarna gått hårt åt ekplantorna.
Skogen i Strömsland är i främsta rummet blandskog. En lång strandlinje leder till
att marken är blålera. För några år sedan
fanns också en gammal granskog, en riktig
– Hasselbusken bakom mig har jag planterat i början på 1990-talet, säger Unda-Marina Nemlander.
trollskog på området, men den blåste omkull under en höststorm. Nu är ytan planterad med lärk.
I planerna ingår också att låta naturen
återhämta sig på en dikad mosse. På ytan
växer nu drygt fem meter höga tallar med
50 år på nacken.
– Naturen tar igen sig, jag har sett att det
börjar finnas hjortron på ytan, säger Lilly
Janson.
Mitt i ekorrhjulet
Unda-Marina Nemlanders målsättning som
skogsägare har varit att föra skogsintresset
vidare till nästa generation. Hennes barn
är intresserade av skogen och har jakt som
hobby, men särskilt mycket tid att ägna sig
åt skogsbruk finns inte.
– Båda är mitt uppe i livet med många
järn i elden. Familj och arbetskarriär kräver
sin beskärda del av tiden. Faktum är att det
finns tid över för skogsbruk först den dagen
de värsta rusningsåren är förbi. •
Text och foto: Marianne Palmgren
Skogsbruket 9/2013 25
ÖVERSIKT ÖVER
virkesmarknaden
Kraftigt drag i Asienexporten
Utvecklingen på marknaden för finska sågade trävaror ser relativt ljus ut. Det är positivt ur skogsägarnas synvinkel och med tanke på efterfrågan på timmer.
Under 2013 har exportvolymerna ökat.
Exportvolymen för sågade trävaror av gran
ökade under perioden januari–juni med 13
procent och för sågade trävaror av tall med
10 procent. Mest har trävaruexporten till
Asien ökat. Exporten till Kina har ökat med
över 200 procent och till Japan med cirka
50 procent. Till Kina exporteras främst sågade trävaror av gran. Exportvolymen till Kina startade dock i fjol på en relativt låg nivå. Kinas ekonomi väntas fortsätta att växa
kraftigt. När staten genomför storskaliga
byggprogram, är den potentiella efterfrågan
på trävaror stor. Sannolikt ökar Kinas roll
som exportområde för finska sågade trävaror fortsättningsvis.
Även i Japan kommer byggnationen att
Stenkol
och olja
billiga
Mervärdesskatt ingår inte medan
bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift ingår.
Obs. Bränslen inom elproduktion
är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E
ska värdet i kolumn B avdras.
6) Pris för storkonsumenter
7) Medelpris
8) Lös pelletar för storkonsumenter
Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen.
Källa: Pöyry Energy Oy
26 Skogsbruket 9/2013
öka och såväl efterfrågan som importen av
sågade trävaror har återgått till det normala. Japans ekonomiska och industriella tillväxt upprätthålls av statliga stimulansåtgärder och i viss mån pågår fortfarande reparationer av skador efter jordbävningen 2011.
Å andra sidan har en expansiv penningpolitik lett till att yenens värde försämrats, vilket försvagar euroområdets konkurrenskraft
i fråga om att exportera sågade trävaror till
den japanska marknaden. Detta har inte ännu påverkat exporten av finska sågade trävaror till Japan.
En kollaps av byggnationen i USA under
de senaste åren ökade exporten av kanadensiskt virke till Kina och Japan. Nu har
byggnationen i USA vänt i en positiv riktning och priserna på sågade trävaror ökade
klart i april. Samtidigt har den kanadensiska virkesexporten börjat vända tillbaka till
sitt traditionella exportområde, det vill säga
Bränslepriser,
juni 2013
A
Konsumentpris
Nordamerika. Ur finsk synvinkel ökar detta sannolikt exportmöjligheterna till Asien.
Exporten av sågade trävaror från Finland
till några europeiska länder har också ökat
under 2013.
Trävaruexporten till Egypten har varit det
största orosmolnet. Till följd av den politiska instabiliteten i Egypten har intäkterna
från turismen minskat och landets valutareserv har minskat snabbt. I april 2013 rapporterades landets ekonomi vara nära en
kollaps. Den svaga ekonomiska situationen
återspeglar sig på importen och under perioden januari–maj minskade exporten av sågade trävaror från Finland till Egypten med
cirka 14 procent jämfört med fjolåret. •
Text: Erno Järvinen
forskningschef för MTK:s skogslinje
Bränslets pris i värmeproduktion
(inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift
dvs. kolumn B)
C
B
D
E
Skatter och Bränslets pris
3 mån. glidande 12 mån. glidande
avgifter
medelvärde
medelvärde
euro/MWh euro/GJ euro/MWh
euro/MWh
euro/MWh
Frästorv 6)
-­‐ transport ca 50 km
-­‐ transport ca 100 km
18,3 euro/MWh
19,0 euro/MWh
4,9
4,9
5,1
5,3
18,3
19,0
18,3
19,0
16,0
16,9
Stycketorv 6)
-­‐ transport ca 50 km
-­‐ transport ca 100 km
22,3 euro/MWh
22,9 euro/MWh
4,9
4,9
6,2
6,4
22,3
22,9
22,2
22,9
20,2
21,1
Skogsflis 7)
21,6 euro/MWh
0,0
6,0
21,6
19,9
19,6
Träpelletar 8)
36,3 euro/MWh
0,0
10,1
36,3
36,3
35,8
Nominella priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion
Rotpriser vecka 36
Hela landet
p
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
56,64 p
46,25 p
48,61 p
Granstock
57,05 p
46,88 q
48,81 p
Björkstock
41,96 q
32,08 p
37,81 q
Tallmv*)
17,85 p
14,63 p
14,60 p
Granmv
18,78 p
14,98 q
15,32 p
Björkmv
17,62 p
13,72 p
14,26 p
Tallsmåstock
25,17 p
20,59 p
20,42 q
Gransmåstock
25,04 p
21,09 p
20,47 p
*) mv=massaved
Södra Finland
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
58,17 p
47,89 p
51,12 p
Granstock
58,05
47,26 q
50,33 p
p
q
stigande
sjunkande
Björkstock
41,27 q
...
37,09 p
Tallmv
16,94 p
15,01 p
14,68 p
Granmv
19,13 p
15,30 p
15,72 p
Björkmv
16,85 q
13,97 p
14,32 p
...
…
...
26,73 p
–
…
Tallsmåstock
Gransmåstock
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan
virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med
avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet Metla om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar
som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken
ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från
ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts
de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden
för något sortiment vid rotköp är under 1 000
m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges
inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges
(–) som pris.
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken
Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar
vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och
dem hittar du på din faktura. •
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
PIX är varumärkesskyddat och kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes Ab.
Virkesprisstatistik
Södra Österbotten
p
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
57,18 p
46,62 p
46,98
Granstock
55,78 p
...
…
Björkstock
39,04 p
...
...
Tallmv
18,71 p
14,92 p
14,71 p
Granmv
18,52 p
–
14,60 p
Björkmv
17,86 p
14,38 p
14,17 p
Tallsmåstock
26,12 p
22,02 p
20,85 p
Gransmåstock
26,12 q
...
...
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Leveranspriser vecka 36
Hela
landet
Södra
Finland
Tallstock
57,67 q
60,71 q
54,97 p
Granstock
58,15 q
60,10 q
54,06 q
Björkstock
46,96 p
49,07 p
–
p
q
stigande
sjunkande
Södra
Österbotten
Tallmv*)
29,61 q
29,91 q
29,96 p
Granmv
31,26 q
32,67 q
30,14 q
Björkmv
30,57 p
30,57 q
30,59 q
Tallsmåstock
36,44 p
–
34,83 p
...
...
–
Gransmåstock
*) mv=massaved
Skogsbruket 9/2013 27
Våra trädslag
TEXT: NINA JUNGELL
Aspen
Aspen är ett trädslag som sticker ut ur mängden på hösten då
de dallrande bladen lyser i granna
färger. Men aspen är också ett av
våra viktigaste naturvårdsträd, det
myllrar av liv i och omkring aspen.
Asp (Populus tremula) var ett av de första
trädslagen som vandrade in i Finland efter
istiden. På hösten ser aspens trädkronor ut
att vara fyllda med gyllene mynt eller små
äpplen. Stammen är ofta ett konstverk i sig
då olika lavar har tecknat spännande mönster på den. Om du någon gång har stått under en asp då vinden drar genom lövkronan har du säkert sett att aspens löv darrar på ett speciellt sätt. Samtidigt uppstår
ett mjukt, prasslande ljud. Ljudet uppstår
då de styva bladen med långa bladskaft slår
mot varandra. Det är värt att gå ut för att
lyssna till bladens körsång.
FOTO: PIXMAC
dallrar och myllrar
På aspens blad ser man ofta utväxter,
galler, stora som ärtor. Det är gallmyggan
som varit framme. Inuti gallerna ligger en
larv. På sensommaren kan bladen på unga
aspar se vissna, nästan svarta, ut. Då är det
svampens aspskorv som varit framme.
Besvärlig knäckesjuka
Aspen förökar sig genom att sprida frön och
skjuta rotskott. Rotskotten är samma individ som moderträdet, de har samma gener.
Det är förklaringen till varför löven i olika
trädgrupper kan slå ut vid väldigt olika tidpunkt på våren, eller varför en trädgrupp lyser gul på hösten då löven i gruppen bredvid är helt röda.
Rotskotten kan vara mycket besvärliga.
En nedsågad asp innebär massor med nya
små skott runtomkring. För att slippa detta
problem kan du ringbarka stammen några
år innan du fäller den. Detta sätter stopp för
trädets transport av vatten och näringsämnen, som ju rör sig i barken, och trädet dör
stående inom några år.
Tallplantor och asp går inte ihop. Det
beror på att aspen sprider en svampsjukdom som heter knäckesjuka till små tallar.
Knäckesjukan försvagar tallarnas toppskott,
vilka därefter lätt knäcks. Ifall toppskottet
överlever blir det kraftigt S-format och trädet växer sig krokigt.
asp och den amerikanska varianten. Hybridaspar finns planterade på många håll och
de växer dubbelt så snabbt som våra vanliga aspar, på bara 30 år är trädet fullvuxet.
Ifall dina granskogar är utsatta för röta
kan asp vara ett alternativ för dig.
Aspvirke används i möbler och till papper. Bastulavar görs ofta av asp, eftersom
aspens ved inte innehåller kåda. Tändstickor är också gjorda av asp. Under en arbetsdag kan en tändsticksfabrik producera 16
miljoner tändstickor och till det behövs
2 500 aspstockar.
Aspbark färgar ull svart medan löven färgar ullen gul. Löven är proteinrika och kvistar samlades förr som foder åt kreatur. Barken innehåller flera antiseptiska och febernedsättande ämnen, bland andra salicylsyra som finns i aspirin. Torkade löv lär ska
ha varit bra mot diarré medan ljummen sav
botade öronvärk och vårtor. •
Snabbväxande tändstickor
Aspen är det trädslag som växer snabbast i
Finland. Särskilt snabbt växer hybridaspen,
som är en korsning mellan vår inhemska
Boktips: Asp – dallra min asp, myllra min
värld av Bengt Ehnström och Martin Holmer.
Utväxter med gallmyggslarver.
Aspfjäril.
Lunglav.
FOTO: WIKIMeDIA
Ett myller av liv
Om det finns flera aspar i landskapet, speciellt gamla sådana, bidrar de till en rikare miljö. Aspens ved är mjuk och därför är
stammarna omtyckta av fåglar som gör bohål. Hundratals olika fjärilar, skalbaggar,
steklar, fåglar, mossor, lavar och svampar
trivs på aspen eller inuti den. Vissa vill bo
i unga aspar, andra i gamla eller döda. Vissa är intresserade av trädstammen och andra av bladen. Asparna är som höghus –
fulla av hyresgäster av alla de slag som flyttar in och ut.
28 Skogsbruket 9/2013
Flera fördelar
med höstplantering
Höstplantering är ett ypperligt sätt
att sprida skogsarbeten över en
längre tidsperiod. Och på våren
kan plantorna direkt kickstarta tillväxten och utnyttja växtperioden
maximalt.
– Det verkar vara tradition i skogsbruket
att man alltid ska plantera ny skog på våren med väldig brådska, trots att höstplantering har flera fördelar, säger Metsä Groups
skogsvårdschef Juho Rantala.
Han har tidigare jobbat som forskare på
Skogsforskningsinstitutet Metla och talar
för kostnadseffektivitet och kvalitet i skogsbruket.
– Höstplantering betyder inte att man
skjuter ogjorda arbeten framför sig. Genom
att plantera på hösten ger man plantorna
möjlighet att utnyttja inkommande växtperiod till max.
Granen är bästa alternativet
Höstplanteringen sker mellan augusti och
september. Senare än så lönar det sig inte att plantera, eftersom plantorna måste få
tillräckligt med tid att etablera ett rotsystem
innan vintern är i antågande.
Vid planteringen ska plantorna i jorden
så fort som möjligt efter att markberedningen utförts, och det gäller också vid höstplantering.
Gran är det bästa trädslagsvalet och även
tall går att plantera på hösten. Björk och
asp är inte lämpliga alternativ då trädslagens förmåga att etablera sig försämras redan i augusti.
– Men senast i mitten av september måste skogsägaren beställa planteringen till
samma höst, förutsatt att markberedningen är utförd. Finns det grot på ytan som ska
tas tillvara får man lämna planteringsarbetet till våren.
Vid en höstplantering ska man plantera kortdagsbehandlade täckrotsplantor eftersom de tål kyla. Cirka 70–80 procent av
mineraljordarna lämpar sig för höstplantering. Förnyelseytor på mjäl- och lerjordar är
bäst att plantera på våren.
Ypperliga förutsättningar
Metsä Group har planterat på hösten i dryga tio års tid och andelen höstplanteringar
ökar stadigt. Det har att göra med att maskinell plantering ökar.
– Höstplantering är en förutsättning för
maskinell plantering. För att få en lönsamhet i verksamheten ska maskinerna vara i
användning under hela växtsäsongen.
Juho Rantala poängterar att den optimala användningen av maskinparken inte är
den enda orsaken till att höstplanteringarna ökar. Även de biologiska förutsättningarna är ypperliga.
– Att plantera på våren och försomma-
ren har sina risker, förutom torka kan planteringen också ske för tidigt. Plantera alltså
inte om marken är frusen. Han säger att den maskinella planteringen kommer att öka i framtiden. Kvaliteten
vid maskinell höstplantering är utmärkt och
arbetet löper smidigt och snabbt. – Fördelen vid maskinell plantering är
att markberedningen och planteringen sker
samtidigt. •
Text: Marianne Palmgren
FOTO: GERD MATTSSON-TURKU
Höstplantering
• Vill du pröva på att plantera själv
är hösten en lämplig tidpunkt, vädret är svalt och det är behagligt att
vistas och jobba i skogen.
• Plantera inte för sent på hösten.
Plantorna ska hinna etablera sig
innan vintern kommer. Plantera inte i frusen mark.
• Är ett sorkår i antågande finns
det en risk att sorkarna går till angrepp.
Skogsbruket 9/2013 29
KÖP
& sälj
På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina
tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten
• Närpes röjningstjänst utför röjningar och planteringar i sydösterbotten, tfn 050 366 6251
• Maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i Österbotten.
Räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan Renlund, tfn 040 583 2681
• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten
i Peders­öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området,
tfn 050 517 3712.
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor
i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749.
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd,
tfn 050 534 8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring
i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin,
tfn 041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med
omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs,
Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490
i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog
och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs
området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området,
tfn 040 750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten,
Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171.
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback,
tfn 050 518 1054.
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar
utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom
Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo,
tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax,
H. Skog, tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten
i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra
Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom
Vasaområdet, tfn 0400 867 373.
Utbud av tjänser vid sydkusten
• Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar
utförs i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994.
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland,
MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till skogsbruket@nordinfo.fi. Det
är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.
Månadens TOK
Ikeas katalog
tryckt
i Finland
Den Ikea-katalog som du bläddrar i nu i höst har papper från europeiska pappersfabriker, men den är tryckt i Finland. Det är Ikea
som styr vilket katalogpapper som används i varje land där Ikeakatalogen finns. Kravet är att pappret ska vara tillverkat av virke
från certifierade skogar.
– När vi köper papper iakttar vi kvalitet, hållbarhet och pris på
pappret. I fråga om tryckerier ska de ha tillräcklig kapacitet, säger
pr-ansvariga Laura Saksala på Ikea i Finland.
Årets katalog trycktes i totalt 212 miljoner exemplar och Stora
Enso står för cirka 29 procent av allt papper i den. I Finland trycktes drygt 2 miljoner exemplar.
30 Skogsbruket 9/2013
– Slutvuxen granskog!? Granarna växer ju så det knakar i dem!
– Ljudet du hör kommer från granbarkborrens näringsgnag!
Monopolet slut
Ladda mobilen
över öppen eld
En uppfinning som gör värme från eld till elektricitet.
Det är PowerPot, en liten bärbar energikälla som du kan
ladda mobilen och andra små
manicker som har USB-uttag
med. Lämplig på en sommarstuga utan el eller på en vandring i Lappland.
PowerPot består av ett 1,4
liters kärl med speciell tek-
nik, som kan omvandla värme
till elektricitet, i bottnen. Kärlet fylls med vatten, ställs på
till exempel en öppen eld och
ansluts till en värmetålig kabel som i andra ändan kopplas till en USB-port. Det räcker
60–90 minuter att ladda mobilen. Powerpoten väger under
ett halvt kilo.
Finlands skogscentral har hittills haft monopol på att utföra naturvårdsarbeten som finansieras med statsstöd enligt
lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Men nu kräver Jord- och skogsbruksministeriet att arbetena ska utannonseras.
Skogscentralen utlyser
från och med i höst alla naturvårdsprojekt, vilket innebär att de utannonseras och
att skogsserviceföretag, virkesköpande bolag och skogsvårdsföreningar kan lämna in
anbud.
– Skogscentralen utlyser alla projekt på sin webbplats,
säger Annikka Selander på
Skogscentralen.
Det är Skogscentralens enhet för offentliga tjänster som
gör det. Dessutom skickar vi
e-post om projekt till vårt aktörsnätverk. Aktörer som vill
komma med i vårt nätverk får
gärna höra av sig. Det finns redan projekt som är utlysta på
finskspråkiga områden.
– Anbudstiden kommer att
vara minst en månad. Målet
är att ett beslut om vem som
får ett projekt ska fattas inom
en vecka efter att anbudstiden
gått ut.
Skogscentralen är numera uppdelad i två enheter, enheten för offentliga tjänster
och enheten för skogstjänster.
Enheten för offentliga tjänster får inte längre utföra naturvårdsarbeten. Enheten för
skogstjänster får göra det,
men ska lämna in anbud och
är en aktör bland andra.
Läsarbild
NFC-tag garanterar
äktheten
Foto: rfid journal
Vill du köpa ett vin av den
klassiska bordeauxproducenten Château Le Pin får du vara beredd att betala. Vinerna
hör till de dyraste i världen. En
flaska French Bordeaux från
Chateau Le Pin kan kosta från
2 200 euro till över 7 000 euro. För att hjälpa kunderna
att kontrollera äktheten har
tillverkaren börjat applicera NFCtaggar (Near Field
Communication)på
flaskorna, skriver
packnyheter.se.
NFC-taggen sitter på etikettens
baksida på hela
sortimentet från
2010. Kunderna
kan ladda ner en
app till sin smarttelefon och sedan
lägga telefonen mot etiketten
för att få ett besked om äktheten. Dessutom får man information om serienummer, vingården och vilka druvor som
ingår i vinet.
Kombinationen av smarttelefoner och NFC-taggar är något vi kommer att få se mycket
mer av i framtiden, inte minst
därför att taggarna blir allt billigare. En NFC-tagg är
ett litet chip och
kan vara utformat
som ett klistermärke. När man
touchar mobiltelefonen på taggen
utförs en förprogrammerad uppgift som kan bestå
av flera delar.
Som en tentakel slingrar sig björkens rot ner i marken över stenen den växer på. Björkens diameter är cirka 60 cm och höjden
är runt 20 meter. Tyvärr har björken drabbats av röta. Björken
växer i Tavastland och fotot är inskickat av Torbjörn Nikus.
Skogsbruket 9/2013 31
* . QG7 1 *
ANNONS
Ett skogsbruk skonsamt
mot vattendrag är ett val
Det är helt naturligt att det skogsrikaste landet i Europa fungerar som
förebild för skogsvården ute i världen.
Principerna för en hållbar utveckling
har redan länge varit starkt närvarande
inom finländskt skogsbruk.
E
n av principerna inom den finländska skogsvården har varit att minska
belastningen av vattendrag. Trots att
skogsbrukets belastning av vattendragen
är liten jämfört med utsläppen från lantbruk
eller samhällen, kan skogsvårdsarbete medföra
olägenheter i synnerhet för mindre vattendrag.
Inom skogsbruket belastas vattendragen huvudsakligen av skogsdikning, skogsgödsling och
förnyelseavverkning. Till följd av dessa transporteras till vattendragen fasta partiklar, humus,
kväve, fosfor och järn.
Skyddszoner räddar bäckar
På Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har
man redan länge utfört utvecklingsarbete för ett
lönsamt och ekologiskt hållbart skogsbruk. Ett
av de viktigaste resultaten av arbetet är handboken ”Råd i god skogsvård”.
Finlands skogscentral följer i
samarbete med Tapio hur rekommendationerna om vattenvård verkställs i förnyelseavverkningar. På så sätt säkerställs att
skogsarbetena förorsakar så lite
olägenheter som möjligt för små
vattendrag såsom bäckar, källor
och tjärnar.
”Skyddszonerna inom vattenvården har avsevärt minskat den
belastning som skogsbruket förorsakar vattendragen. Skyddszonernas och iståndsättningsdikningarnas vattenvårdande inverkan har varit bra
för de små vattendragen i skogarna”, berättar
Kalle Vanhatalo, skogs- och miljövårdsexpert
på Tapio.
Kvävefri bekämpning av röta
Förutom med skyddszoner kan skogsägaren
påverka de små vattendragens skick i sin skog
genom att välja miljövänliga skogsvårdsmetoder. Exempelvis stubbehandling som förhindrar
rottickan att sprida sig kan genomföras med den
helt biologiska Rotstop-produkten. Rotstop är
helt kvävefri och förlitar sig på naturens egna
mekanismer, och är det enda bekämpningsmedlet mot rotticka vars användning inte har
begränsats nära vattendrag.
Visserligen spelar stubbehandling en liten
roll med tanke på den totala eutrofieringen av
vattendrag. Programdirektör Marja Koljonen
från Stiftelsen för ett levande Östersjön påminner ändå om att ’många bäckar små gör en stor
å’ och många åar blir ett hav – i vårt fall Östersjön. Stiftelsen för ett levande Östersjön är mera
känd under sitt internationella namn
Baltic Sea Action Group (BSAG), och
dess uppgift är samla resurser för att
rädda Östersjön. Koljonen anser att
Rotstop är ett exempel på tänkande i
rätta banor, som beaktar miljöaspekter
också inom ekonomisk verksamhet.
”Med tanke på motverkandet av
klimatförändringen är det viktigt att
skogarna hålls i gott skick. Det är bra
för Östersjön om vi i stället för metoder som förorsakar eutrofiering använder oss av naturenliga alternativ”, säger Koljonen.
Även Verdera som tillverkar Rotstop deltar i
det gemensamma arbetet för Östersjön. För
varje förpackning Rotstop som säljs ger Verdera 50 cent till stiftelsen BSAG för att
skydda Östersjön.
N
GE
N
I
re, NDL ren.
a
äg A fä
gs BEH esaf
o
Sk UB virk
T p
G S ör up
Å
IH du g
M
r
KO nä
Rotstop SC
för skogsvård
UREA
ROTSTOP
koldioxidavtryck
koldioxidavtryck
1,35 kg/ton lösning 1 200 kg/ton lösning
• Hållbar vård och användning av skogarna är
ett av målen i Finlands nationella skogsprogram som utarbetats av jord- och skogsbruksministeriet
• En förstklassig skogsvård tryggar en kraftig
tillväxt i våra skogar
• Viktigt i lönsam skogsvård är också bekämpning av röta: rottickan förorsakar årligen
förluster på cirka 50 milj. euro
• För bekämpning av rottickan beviljar staten
Kemera-stöd
• Av metoderna för att bekämpa rottickan
(kemisk eller biologisk stubbehandling eller
stubbrytning) är naturenliga Rotstop den
enda metoden som inte förorsakar risk för
eutrofiering av vattendrag
• Läs mer om Rotstop på adressen
www.rotstop.fi