1. No category

Skogsbruket
Så mäter du ut
9|2012
bästa priset för din skog
Tjernobylspår i aska
Kemisk knäck åt knäckesjukan
I trollskog växer 140-åriga träd
Skogsbruket
9|2012
du ut
Så mäbätestra priset för din skog
i detta nummer
pår i aska
Tjernobyls
kesjukan
äck åt knäc
Kemisk kn xer 140-åriga träd
vä
I trollskog
8 RADIOAKTIV ASKA
Aska av torv eller skogsbränslen kan fortfarande innehålla radioaktiva ämnen från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl för 25 år sedan. Det finns dock ingen orsak att begränsa hanteringen av askan.
10
HENNINGS TROLLSKOG
Henning Westberg på Kimitoön värnar om sin 140-åriga skog. Den
ingår i Metso-programmet.
12
RADIKAL OMSTÄLLNING
Fiskarskoncernen säljer allt virke från förstagallringar som energived.
16 HAN KNÄCKER KNÄCKESJUKAN
Harald Svens i Vörå bekämpar asp på kemisk väg – med gott resultat.
20 DIKA INTE I ONÖDAN!
Det kan vara onödigt att iståndsättningsdika virkesrika
torvmarksskogar.
22 SÅ JOBBAR PROFFSRÖJAREN
Jari Sutinens arbetsuppgifter varierar enligt årstiden.
24
UPP TILL BEVIS!
Möt chefredaktör Johnny Sved i skogen.
OMSLAGSBILD: RODEO
2 Skogsbruket 9/2012
6
FOTO: PIXMAC
Be en fackman räkna ut vad skogen är värd om du tänker sälja. Det kan också löna sig att stajla den.
10
FOTO: siv karlsson
RÄTT PRIS FÖR SKOGEN
16
Foto: JOHNNY SVED
6 Skogsbruket
LEDAREN
12.9.2012
OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR
SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD
NR 9/2012 . SEPTEMBER . ÅRGÅNG 82
www.skogsbruket.fi
Utgivare
FÖRENINGEN FÖR
SKOGSKULTUR RF
NORRA JÄRNVÄGSGATAN 21 B
00100 HELSINGFORS
tfn 029 432 6000
fornamn.efternamn@tapio.fi
Redaktion
Chefredaktör
Johnny Sved
tfn 0400-967 648
Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku
tfn 0500-718 256
Tf. redaktionssekr.Peter Nordling
tfn 050-559 5778
Redaktör
Maria Lindén
tfn 0400-327 159
Medarbetare
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
helena@vikan.ax
Nina Jungell
tfn 050-378 6954
nina.jungell@gmail.com
Marianne Palmgren
marianne.palmgren@pp.inet.fi
Siv Karlsson
tfn 040-678 6689
siv.vesterlund@gmail.com
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
bergine@multi.fi
Annonsförsäljning
Oy Nordinfo Ab
Mats Almqvist
tfn 040-548 5316
mats.almqvist@nordinfo.fi
Adressförändringar och prenumerationer
Johnny Sved
tfn 0400-967 648
skogsbruket@tapio.fi
Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %)
Helårsprenumeration (11 nr)
49 euro i Finland
49 euro i Sverige
53 euro i övriga länder (moms 0 %)
Halvårsprenumeration (6 nr)
30 euro i Finland
30 euro i Sverige
33 euro i övriga länder (moms 0 %)
0037-6434
ISSN
Layout och
Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos
ombrytning
Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå
Tryckeri
Tidningen trycks på
Papper
PEFC-certifierat papper
VIKTIGT UPPDRAG VÄNTAR NYA FULLMÄKTIGE
SKOGSVÅRDSFÖRENINGARNA i Finland väljer i september nya fullmäktige
som tar över vid årsskiftet. Mycket har hänt inom skogsbranschen de senaste fyra åren och vi vet att stora förändringar är att vänta ännu under
de kommande fyra åren.
De fullmäktigeledamöter som nu väljs har ett stort och ansvarsfullt uppdrag framför sig. De ska lotsa sin förening genom en period av stora förändringar. I en allt liberalare omvärld gäller det för fullmäktige att göra tydliga prioriteringar för hur verksamheten ska utvecklas. Fullmäktige speglar
skogsägarna och därför är skogsägarens röst viktig i valet. Valdeltagandet
har traditionellt rört sig kring hyggliga fyrtio procent, hur det gick i år får
vi snart veta men deltagandet kan mycket väl ha stigit.
I princip all lagstiftning, som berör skogsbruket, genomgår som bäst
någon form av förändring. Nya politiska riktlinjer ska implementeras och
det sker delvis genom lagstiftning, delvis genom informationsstyrning och
också genom budgetstyrning.
De statliga organisationerna är ännu i omvandling efter att den lagstiftning som berör dem förnyades. Turen har nu kommit till skogsvårdsföreningarna och jord- och skogsbruksministern har dragit upp riktlinjer för
förändringsarbetet. Inom föreningarna upplever man överlag att det ska
gå att leva med de förändringar som målats upp. Förändringarna ska verkställas under kommande fullmäktigeperiod.
Som det nu ser ut får skogsvårdsföreningarna större frihet om skogsvårdsavgiften ersätts med medlemsavgifter som föreningarna själva driver in. Hur stor friheten blir inom virkeshandeln är ännu en öppen fråga.
Samtidigt kommer föreningarna säkert att möta större konkurrens inom
rådgivning och skogsvård.
Föreningarna jobbar med sina medlemmars bästa för ögonen. Fullmäktige är medlemmarnas representanter och ska ge svar på vilken service de
förväntar sig av sin förening. De ska hitta en lämplig balans mellan rådgivning, tjänsteproduktion och förmedling av tjänster och på samma sätt
mellan förmedling och direkt handel med virke och andra varor. Samtidigt
ska tjänsterna prissättas så att föreningarnas ekonomi balanserar.
Förändringarna sker i en lågkonjunktur när skogsindustrin går på sparlåga. Det betyder att mindre pengar rör sig inom skogsbruket, men också
att det finns lite mera tid att anpassa sig till en ny situation. Skogsenergin
växer ännu starkt och här kanske föreningarna med sin lokala anknytning
kan bli en viktig och betydande spelare.
JOHNNY SVED
johnny.sved@tapio.fi
Skogsbruket 9/2012 3
Kopieringspapper
av halm
I
Kanada finns det långtgående planer på
att bygga en cellulosa- och pappersfabrik som tillverkar papper av en råvarumix
bestående av 80 procent halm och 20
procent virke.
Prairie Pulp & Paper har redan gjort små
mängder ”halmpapper” med lovande
resultat. Målet är att producera klorfritt
miljövänligt kopieringspapper. Det finns
ännu inga exakta planer för var fabriken
skulle byggas, men någonstans i delstaten
Manitoba. •
FOTO: PIXMAC
Ryska sågverk höjer kapaciteten
Världens längsta
rotorblad
S
iemens har framställt 75 meter långa glasfiberarmerade rotorblad för
vindkraftverk. Det är enligt företaget
självt längst i världen.
Det är NyTeknik som på sin webb­
plats skriver om rotorbladen, som i höst
ska installeras i det danska nationella
testcentret på norra Jylland. Den totala
rotordiametern blir 154 meter och rotorbladens spetsar ska klara en hastighet på
upp till 290 km/h.
Bladen är framställda i ett enda stycke,
vilket ger en mer robust och lättare konstruktion än om bladens skarvats ihop av
flera mindre enheter. Lättare blad är viktigt eftersom hela vindkraftverket då kan
klara sig med ett lättare och billigare torn,
maskinhus och monteringsfundament. •
I
nvesteringarna i rysk sågverksindustri
har ökat kraftigt i år, skriver woodnet.
se. Detta leder till stora kapacitetsökningar.
Under de senaste åren har bara
enstaka större investeringar gjorts inom
rysk sågverksindustri. Men i år har det
vänt. Investeringarna har under året varit
betydande. Fram till år 2016 kommer
produktionskapaciteten att öka med 3,5
miljoner kubikmeter. Kapacitetsökningen
kommer dels från nybyggda sågverk, dels
från investeringar i befintliga sågverk.
Många ryska sågverk moderniserar också
sina såglinjer. •
Miljonböter för olagligt gitarrvirke
D
en världskända gitarrtillverkaren
Gibson tvingas böta 300 000 dollar
sedan det visat sig att företaget använt
virke som avverkats olagligt på Madagaskar vid tillverkning av sina instrument,
skriver woodnet.se.
Det var för två år sedan som den
amerikanska myndigheten United
States Fish and Wildlife Services
genomsökte företagets lokaler
i Nashville och beslagtog ebenholts och rosenträ från Indien
och Madagaskar. Dessutom
fann myndigheten bevis för att
en anställd varnat för att import
från Madagaskar var olagligt, men
att företaget beställt
timmer därifrån
ändå.
Utöver böteskostnaden mister Gibson det virke,
till ett värde av 1,8 miljoner
kronor, som beslagtogs vid
utredningen. •
Iranska kvinnor portas från universitet
U
niversitetet i Teheran tillåter inte
längre kvinnor att studera skogsbruk, naturvård och matematik. Inför
det kommande läsåret kungör 36 iranska
universitet att sammanlagt 77 akademiska utbildningar är tillgängliga enbart för
män, skriver Sydsvenskan.
– Det finns ämnesområden som inte
alls passar kvinnans natur, säger utbildningsrådet Abolfazl Hasani till den irans-
4 Skogsbruket 9/2012
ka nyhetsbyrån Rooz Online.
Universitetet i Ahvaz stänger ute kvinnor från alla teknologiska kurser.
Oljeindustrins universitet, som har flera utbildningsorter över hela Iran, kungör
att man inte längre accepterar kvinnliga
studenter.
Orsaken sägs vara att kvinnliga ingenjörer inte får jobb, ett argument som
avfärdas av kritikerna i Irans parlament
och regimkritiker såväl inom som utom
landet.
– Detta är en del av regimens nya
politik, där man försöker tvinga kvinnan
tillbaka till hemmet eftersom man inte
tolererar hennes närvaro i det offentliga rummet, säger Shirin Ebadi, iransk
människorättsaktivist som fick Nobels
fredspris 2003 och nu lever i exil i
London. •
FOTO: WIKIPEDIA
Noaks ark
J
ohan Huibers i Nederländerna har
byggt en ark med mått från Bibeln. Den
är 300 alnar lång (140 meter), 50 alnar
bred och 30 alnar hög. Huibers ser i första
hand sin ark som ett sätt att berätta om
sin kristna tro. Han är kreationist och vill
med sitt projekt levandegöra skapelseberättelsen och arken så som den var för
tusentals år sedan.
– Jag är inte predikant, utan snickare
och predikar med min båt, säger han.
Det tog nästan fem år att bygga arken
och den öppnades i somras. Den ligger
vid floden Merwede, ett par mil söder
om Rotterdam. Det har gått åt 6 000
kubikmeter tallvirke till bygget. Arken är
byggd av virke från Sverige, skriver woodnet.se. •
Troll på jakt
V
FOTO: PIXMAC
i börjar vänja oss vid jägarnas kamouflagekläder. De mest extrema
har hittills varit lövkamouflagen, men nu
kommer nästa generation kamougflagekläder.
De nya kamouflagekläderna består av
ett grovmaskigt nät och i nätet är trådar
fastknutna enligt samma princip som
trådarna i en rya. Trådarna är tillverkade
av polypropylengarn, vilket innebär att de
inte suger i sig vatten. Garnet är behandlat mot mögel och gnistor.
Tillverkaren Swedteam uppger att
kamouflagekläderna är totalt ljudlösa och
prasselfria. •
Flugrika älgar
Attackerade får skickar sms I
S
nart kommer schweiziska får att kunna skicka ett sms till sina ägare när de
blir hotade eller attackerade av vargar,
skriver atl.nu.
Det blir allt vanligare med vargattacker
på får i Schweiz. Det har fått en schweizisk biolog att ta fram ett halsband som
känner av om fårens hjärtfrekvens ökar
under en längre period.
Halsbandet är utrustat med ett mobilchip som vid ökad hjärtfrekvens ringer
eller sms:ar en varning till fårägaren.
Prototyper har testats på får som blev
skrämda av en varghund. Testerna visade
att fårens hjärtan slog nästan tre gånger
fortare när fåren kände sig hotade eller
blev skrämda.
Ett annat alternativ som diskuteras är
ett halsband som ger ifrån sig ett högt
ljud eller sprayar illaluktande doft för att
skrämma vargen. •
genomsnitt finns det 10 600 älgflugor
på en älgtjur, 3 500 på en älgko och
1 700 på en älgkalv, skriver Jaktjournalen,
och hänvisar till en avhandling av Tommi
Paakkonen. Paakkonen har undersökt 23
älgskinn. Mest älgflugor hittade han på
en älg från östra Finland, 17 500 stycken.
Trots att älgar bär på stora mängder
älgflugor verkar detta inte påverka djurets välbefinnande. Detta konstaterades
genom blodprov på älgar med och utan
älgflugor.
Älgflugan kom till Finland från Ryssland
i början av 1960-talet. •
Skogsbruket 9/2012 5
Så får
Om du planerar att sälja skog, lönar det sig att be en fackman räkna ut vad den är värd. För att höja
värdet kan du stajla skogen.
När det gäller att värdera skogen är skogsbruksplanen till stor hjälp, under förutsättning att den inte är äldre än 3–5 år och att
avverkningar som blivit utförda efter det
finns bokförda. Lita inte enbart på köparens värdering. Han vill ju köpa så billigt
som möjligt.
Det blir allt vanligare att dödsbon säljer skogen, eftersom det är lättare att dela
pengar än en skogsfastighet. Skog som ägs
av dödsbon blir tyvärr ofta orsak till att syskon och släktingar kommer i gräl. Delägarna har olika åsikter om hur skogen ska skötas och det räcker med att en delägare motsätter sig en avverkning för att den ska bli
ogjord. Ett alternativ är att bilda en samfälld skog. Då får delägarna i dödsboet andelar i den samfällda skogen och dessa går
att sälja. Beslut fattas som majoritetsbeslut.
Säljaren kan välja vem han säljer sin
skog till. Många har starka känsloband till
skogen och vill att den även i fortsättningen ska skötas väl. Då är det vanligt att någon i grannskapet med välskötta skogar får
köpa den. På motsvarande sätt finns det köpare som en säljare absolut inte säljer till,
även om priset denna erbjuder kan vara det
högsta.
HÖJ VÄRDET
Med ganska små insatser kan du höja värdet på din skogsfastighet. Snygg skog betyder bättre betalt.
Homestyling, dvs. att piffa upp bostaden
inför försäljning, blir allt vanligare för att få
ut ett högra pris. I tv kan vi se program som
visar vad en bostadsägare kan åstadkomma
för ett par tusen euro.
I Sverige har stajlingen nått skogen –
skogsstajling. Enligt Skogssällskapet, som
på senare år har börja arbeta med skogsstajling, kan stajlingen höja priset på en skogs-
6 Skogsbruket 9/2012
du rätt pris
för skogen
fastighet med upp till 25 procent.
Skogssällskapet ger i sin kundtidning
Skogsvärden några säkra tips för skogsstajling:
• Kanthugg skogsvägar. Spekulanten åker
nästan alltid bil när han tittar på skogen.
Lövträd och buskar som hänger över vägen
och över bilen ger ingen bra känsla.
• Vägarna. Grusa och sladda skogsvägar.
• Ladorna. Röj runt alla ekonomibyggnader, också runt den förfallna ladan som du
skäms över. Även om bygganden är dålig är
det bättre att lyfta fram den.
• Vackra vatten. Vatten höjer värdet. Öppna vyer ut till vatten och även en vacker utsikt från en höjd.
• Uppdatera skogsbruksplanen. En gammal skogsbruksplan kan skrämma spekulanter. Om spekulanten tror att det finns
skog på en yta där den saknas och redan är
huggen, får förtroendet sig en törn.
• Underhåll rågångarna. En spekulant
vill inte genast få problem med gränserna,
eventuella gräl med grannar och lantmäteriprocesser med att reda ut gränser.
• Ordna avtal. Visa konkret att här finns ett
jaktavtal, här ett vägavtal osv. Köparen vill
ha papper på vem du pratat med, vad ni avtalat om och hur lång uppsägningstiden är.
• Vilt. Ordna med matning för att locka vilt.
EXTRA INKOMSTER
Utred om du kan få extra inkomster genom
skogsköpet i form av till exempel vindkraft,
grustag, jakt och fiske, byggrätter mm. Hur mycket kan du själv arbeta i skogen?
Hur mycket tid har du till ditt förfogande?
Mindre planteringar och förröjning inför avverkningar hör till de lättaste skogsarbetena. För plantering behöver du som arbetsredskap bara ett planteringsrör och för förröjningen en röjsåg. Vid förröjningen röjer
du ner småträd närmast de träd som avverkningsmaskinen ska ta bort. Det behövs
inga förkunskaper. Plantskogsröjning kräver däremot att du vet vilka trädslag som
ska sparas och hur glest du ska röja plantskogen. Möjligheten att ta ved ur egen skog har
för många nya yngre skogsägare varit en
viktig morot för att bli skogsägare. Detta
gäller speciellt mindre skogsfastigheter på
mindre än 10 hektar. Också känslan kommer in, vad är det värt
att kunna vandra runt i egen skog? Få saker
är mera avstressande än att vandra i skog.
Att ömt vårda sin skog och se den växa har
ett stort värde för många skogsägare. • Kom ihåg
TEXT: GERD MATTSSON TURKU
Efterfrågan på skogsfastigheter är större än
utbudet. Allt fler köper skog för andra ändamål än för att få pengar från virkesförsäljningar. Det finns köpare som betalar upp
till trettio procent över det pris som skogen egentligen är värd sett till virkeskapitalet och avverkningsmöjligheterna.
I fjol bytte omkring 3 300 skogsfastigheter ägare och över hälften av dem var över
10 hektar. Så här stor har den andelen inte varit på hela 2000-talet. I statistiken ingår enbart skogsfastigheter med obebyggd
skogsmark.
Priset på skogsmark har stigit kraftigt vid
sydkusten. Från 2010 till 2011 steg priserna i genomsnitt med 35 procent. Medelpriset var 4 544 euro per hektar 2011. Enligt en
expert, som Skogsbruket talat med, gör osäkerheten på aktiemarkanden att folk med
löst kapital väljer att investera i skog. En annan orsak är att det finns personer som vill
komma med i jaktlag och som vill använda
sin skog för egen och familjens rekreation.
Alla vill inte spela golf. • Text: Gerd Mattsson-Turku
FOTO: PIXMAC
Skogspriserna rusar
Se till att det finns ett färskt
gravationsbevis. I gravationsbeviset finns gällande inteckningar för skogsfastigheten och
även rätt till vägar och samfälligheter. Gravationsbevis fås
hos lantmäteribyrån. Köparen vill alltid ha en ”ren fastighet”, så om du bara säljer en
del av skogsfastigheten ska du
flytta över inteckningar till den
del du blir kvar med. Gör detta i förväg.
Se till att du kan uppvisa
en färsk lagfart som visar vem
ägaren eller ägarna är. Med en
fullmakt kan dödsboet ge en
dödsbodelägare eller en utomstående rätt att sälja skogsfastigheten.
Köpet ska undertecknas av
ett officiellt köpvittne.
Den som köper skog kan dra
av 60 procent av anskaffningsutgiften i form av skogsavdrag.
Som anskaffningsutgift räknas förutom värdet på trädbeståndet och skogsmarken även
bl.a. överlåtelseskatt, ersättning till köpvittne och utgift för
lagfart.
Skogsbruket 9/2012 7
Tjernob
FOTO: VAPO
Förbränning av skogsbränsle och
torv kan ge aska som innehåller
det radioaktiva ämnet cesium-137
och naturligt förekommande radioaktiva ämnen.
Brist på torv i vinter
Många kraftverk tvingas i vinter
använda stenkol i stället för torv.
Det skapar tryck på priset för el
och fjärrvärme trots att priset på
stenkol sjunkit med närmare 40
procent på ett år.
De flesta kraftverk är byggda för att samköra skogsbränslen och torv. Om torven inte
räcker till är alternativet för de flesta kraftverk att använda stenkol.
Enligt Tage Fredriksson på Bioenergia
ry kan skogsbränslen oftast inte helt ersätta
torv. I stället behövs det ett annat energitätare bränsle, t.ex. stenkol, för att få ut den
effekt som behövs. Torven hjälper också till
att hålla pannorna renare och det medför ett
mindre underhållsbehov.
– En panna som byggts för samkörning
av skogsbränslen och annat kan ta skada
av att köras enbart med skogsbränslen på
grund av ökad korrosion i eldstaden.
Kraftverken vill mycket ogärna ersätta
torv med stenkol, då det blir dyrare att producera värme och elektricitet med stenkol. När det bränsle som används för produktion av t.ex. fjärrvärme stiger, betyder det
att täckningsbidraget för fjärrvärmen minskar och att det finns tryck på att höja priset
på fjärrvärme.
HÄLFTEN MINDRE TORV
Vapo, som producerar det mesta av den torv
8 Skogsbruket 9/2012
som används i Finland, uppskattar att torvproduktionen i år stannar vid mindre än
hälften av målet, som är 20 miljoner kubikmeter. Avtalskunder har redan blivit kontaktade och underrättade om den ovanliga situationen.
För att hjälpa upp situationen i någon
mån höjde Vapo redan i juli det pris som
betalas till entreprenörerna som lyfter upp
torven. Vapo har för närvarande omkring 45 000
hektar torvmark för torvproduktion. ALHOLMENS KRAFT BYTER BRÄNSLE
På Alholmens Kraft i Jakobstad uppskattar
vd Roger Holm att biokraftverket bara får
hälften av den torv som behövs i vinter.
– Vi söker ersättande bränslen. I första
hand vill vi naturligtvis ha skogsbränslen
och övriga vedbaserade bränslen. Högst troligt kommer vi även att öka användningen
av stenkol under kommande vinter.
– Priset på stenkol har sjunkit radikalt.
När jag tillträdde som vd sommaren 2011
kostade ett ton stenkol 130 dollar. I dag är
priset 95 dollar.
Tillgången på skogsbränslen går inte att
öka i alltför snabbt takt. Kvistar och toppar
ska torka minst en sommar innan de bränns
och stubbar helst två somrar •
Text: Gerd Mattsson-Turku
Energiproducenter som eldar med torv eller
skogsbränsle kan erhålla aska som innehåller cesium-137 från Tjernobylolyckan eller
naturligt förekommande radioaktiva ämnen
i marken. Nedfallet från Tjernobylolyckan
varierade stort i olika delar av landet. Aska
som uppkommer vid förbränning av stenkol, åkerbiomassa, skogsindustrins biprodukter kan innehålla radioaktiva ämnen.
Strålsäkerhetscentralen STUK har direktiv med åtgärdsgränser för att begränsa den
strålningsexponering som orsakas av bland
annat askans radioaktivitet. I detta direktiv
är åtgärdsgränsen den effektiva dos som fås
utöver dosen från radioaktiviteten i marken.
Åtgärdsgränsen för arbetstagares exponering till följd av askhantering är 1 millisievert per år (effektiv dos). Eventuellt överskridande av åtgärdsgränsen bedöms med
hjälp av aktivitetsindex.
Aktivitetsindexet beräknas utifrån de
uppmätta aktivitetskoncentrationerna av radioaktiva ämnen i t.ex. aska eller torv. Om
aktivitetsindexet är större än 1, ska verksamhetsutövaren med hjälp av utredning
visa, att åtgärdsgränsen för materialet ifråga inte överskrids. Om aktivitetsindexet är
mindre än eller lika med 1, sätts inga begränsningar på askhanteringen med tanke
på radioaktivitet och askan kan för radioaktivitetens del placeras på en övervakad
avstjälpningsplats utan särskild utredning.
SKOGSBRUKET har ställt några frågor till
inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen.
1. Kan personer som hanterar aska från förbränning av flis gjord av kvistar, toppar och
stubbar få överstora stråldoser och likaså
personer som hanterar aska av torv?
I princip, men i aska av skogsbränslen är
aktivitetskoncentrationerna i praktiken alltid under åtgärdsgränsen, vilket betyder att
aktivitetsindexet är mindre än 1. Därför är
strålningsexponeringen så pass liten att det
inte finns några skäl att begränsa hantering
av sådan aska.
obylrester i aska
som kommer från torvens ytlager. När det gäller aska av skogbränsle så överskrids aktivitetsindexet nästan aldrig. 4. Var i Finland innehåller torv och träd
mest radioaktiva ämnen?
För det mesta där nedfall från Tjernobyl var
störst.
– Det finns skäl att bestämma bränntorvens radioaktivitet särskilt då den torvmosse som tas i bruk för torvproduktion
är större än 50 hektar, säger inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen STUK.
2. Vilka är följderna av Tjernobylolyckan?
Cesium som finns i torvaska och aska av
skogsbränslen kommer för det mesta från
Tjernobylolyckan och bara en liten del av
cesium är från kärnvapenprov från 1950och 1960-talet. Direktiv gällande hantering
av torvaska och aska av skogsbränslen är
uppsatta särskilt efter Tjernobylolyckan.
5. I Finland byggs i försökssyfte skogsvägar
med aska från biokraftverk som byggnadsmaterial? Är detta någon hälsorisk?
Största delen av aska av skogsbränslen har
aktivitetsindex mindre än 1, vilket betyder
att åtgärdsgränsen inte överskrids. I några
enstaka fall kan torvaska ha aktivitetsindex
större än 1, men eftersom skogsvägar används rätt så lite av en och samma människa, finns det ingen hälsorisk. Det finns därmed ingen orsak att begränsa användning
av aska i byggande av skogsvägar. •
Text: Gerd Mattsson-Turku
3. Borde personer som jobbar med dylik aska skydda sig på något sätt och borde arbetsgivaren låta undersöka strålningen i askan?
Det finns skäl att bestämma bränntorvens
radioaktivitet särskilt då den torvmosse
som tas i bruk för torvproduktion är större än 50 hektar eller då den årliga produktionen överstiger 20 000 m3. Bränntorvens
radioaktivitet borde då mätas på den aska
Fakta om nedfallet från Tjernobylolyckan
Än i dag ökar Tjernobylnedfall finländarnas stråldos, men
mängden är bara en hundradel av den årliga 4 millisievert stråldosen. I samband med olyckan steg stora
mängder radioaktiva ämnen med explosionens och
brändernas kraft upp till över 1 000 meters höjd. På
denna höjd blåste vindarna först mot Finland, Sverige och
Norge. Då luftströmmarnas riktning senare skiftade transporterade vindarna
radioaktiva ämnen också till andra platser, främst till mellersta Europa.
En del av de radioaktiva ämnena sjönk ner till marken på grund av gravitationens kraft, men en betydligt större del spolades ner med regnet. Regnens mängd
och styrka varierade stort i olika delar av Finland och därmed varierade även
mängden radioaktiva ämnen som kom ner till markytan.
Siffrorna i kartan visar nedfallet år 1987.
Därefter har strålningen minskat p.g.a.
radioaktivt sönderfall av cesium med cirka 2,3 procent per år och till hälften av
den ursprungliga mängden efter 30 år.
Cesium har halveringstid på 30 år.
Karta: STUK
Skogsbruket 9/2012 9
Träden är långa och bottenskiktet är
frodigt och täckt av djurstigar.
Henning Westberg mäter den största granen på området och konstaterar att måttbandet
visar 250 cm.
Han värnar om
140-årig trollskog
Redan i unga år var Henning Westberg på Kimitoön mån om att hans
far inte skulle ta virke från det
speciella skogsområde som var
omringat av bergsbranter. Sedan
tre år tillbaka ingår Hennings
trollskog i Metso-programmet.
Flera kubikmeter stora granar, fyrtio meter
höga bergsbranter och en lugn känsla möter
oss då vi stiger in i en av skogarna i Vestlax
by. Kontrasten mot det traditionella ekonomiskogsbruket är påfallande. Man kan lätt
föreställa sig hur skog i naturtillstånd ser ut.
10 Skogsbruket 9/2012
I luckor, som bildats av vindfällen, har nya
plantor dykt upp och de omges av träd som
kan liknas vid jättar.
– Skogsbruksplanen säger att beståndet
är 140 år, men jag skulle gissa att många
träd är åtminstone 150 år gamla, berättar
skogsägaren Henning Westberg. Som äldre
kan jag fortfarande inte riktigt sätta fingret
på vad som gör området unikt, men vid avverkningsplaneringarna har det alltid gjorts
en lov runt beståndet.
GIGANTISKA TRÄD
Många träd är mellan tre och fem kubikmeter stora och beståndet innehåller enligt
skogsbruksplanen över 500 kubikmeter vir-
ke per hektar och är från naturskyddssynpunkt värdefullt.
– Vid en avverkning är redan två kubikmeters granar riktigt stora. Vid förnyelseavverkningar är träden vanligtvis en halv kubikmeter, så skillnaden är nog ganska stor,
säger Henning Westberg med ett leende.
Marken är kalkhaltig lund och man kan
lätt föreställa sig att området svämmar över
av blommor om våren. Marken är inte heller senare på året kal, så som ofta i täta
granskogar, utan det finns ett grönt och frodigt bottenskikt. Genom beståndet rinner
dessutom en liten bäck, som ännu mer förstärker känslan av att vi befinner oss i en
annan värld.
Rännilen som rinner genom området förstärker känslan av trollskog.
VIKTIGA NATURVÄRDEN
Området har alltid haft en speciell betydelse för Henning Westberg, även om han aldrig riktigt kunnat förklara varför.
– Det har varit viktigt för mig att skogen
hålls orörd. Att äga skog är någonting annat
än att till exempel bruka jorden. Det finns
ingen möjlighet att själv skörda det som du
sått i och med att omloppstiderna i skogen
är så långa, säger han.
Medan ekonomiskogarna på den totala
arealen om 160 hektar växtlig skogsmark
har skötts enligt de rådande rekommendationerna har Hennings trollskog förblivit
orörd.
– Alla ska ha rätt att leva, djur, fåglar och
insekter. I vintras trivdes hjortarna ypperligt
här eftersom det täta kronskitet minskade
på snömängden. Dessutom trivs skogsfåglarna runt våtmarken som finns inom det
fredade området. Ibland har jag till och med
sett tjädrar, som annars är sällsynta här på
Kimitoön, säger Westberg.
Med bävan gick han upp för stigen som
leder till det i dag fredade området efter att
julens storm hade härjat. Som tur var hade
stormen fällt endast en handfull träd.
– Jag var riktigt orolig för vad stormen
kunde ha ställt till med. Marken var ju så
mjuk efter den våta hösten. Tur att träden
var starka.
TANKEN PÅ METSO FÖDDES
Det frodiga skogsbeståndet finns rätt långt
bort från skogsbilvägen och troligtvis är det
inte så många som hittar hit.
– Jag trodde i ett skede att alla skogsägare har dylika områden, men i något skede
insåg jag att området är speciellt.
Eftersom det stod klart att beståndet inte ska avverkas mognade tanken på att freda området.
– Jag var till att börja med väldigt skeptisk till Metso. Jag ville absolut inte att jag
med tvång måste freda någonting utan ville göra det av egen vilja, berättar Westberg
och tillägger att tvångsåtgärder som Natura
sällan för någonting gott med sig.
Efter ett besök hos den lokala skogsvårdsföreningen kom bollen i rullning och
det stod snabbt klart att kriterierna för Metso uppfylls.
– Skogsfackmannen vid skogscentralen
tyckte att skogen var mycket fin. Fredningsprocessen gick snabbt så fort projektet kom
igång. Totalt är 11,4 hektar fredat i dag och
det ångrar jag inte, säger Henning Westberg
belåtet.
HOPPAS PÅ FORTSÄTTNING
Trollskogen har stått orörd under åtminstone två generationer och framtiden är tryggad för åtminstone sju år framåt. Värderingarna ärvs ofta till nästa generation och Henning Westberg är rätt så säker på att hans
son Henrik också kommer att värna om
den gamla skogen.
– Valet är förstås ägarens, men nog tycker jag mig se ett intresse för att bevara det
jag sparat. Jag är rätt säker på att Henrik
kommer att fortsätta fredningen av det unika området och jag hoppas att det förblir
orört under en lång tid framöver. •
TEXT OCH FOTO: SIV KARLSSON
Skogsbruket 9/2012 11
Massa
Bästa receptet för
klenvirke?
Konkurrensen om virke ökar. En
orsak är utbyggnaden av värmekraftverk som producerar el och
värme. Allt fler av dem använder
skogsbränslen och i allt större omfattning.
Förstagallringar och iståndsättning av
ungskogar där röjningen försummats är intressanta energivedsobjekt och de kommer
att öka i betydelse. Avverkningsmaskinerna utvecklas och det gör att man kan flytta
fram avverkningarna till klenare skogar och
ändå få lönsamhet.
För närvarande finns det inga större motsättningar mellan skogsindustrins behov av
virke och energisektorns behov av skogsbränsle. Men en kall vinter när cellulosaindustrin går för fullt är situationen en annan. I vinter kan konkurrensen också hårdna som en följd av den regniga sommaren
då torvproduktionen blev bara en bråkdel
av det normala.
JÄMFÖR PRISER OCH VOLYMER
Frågan om du ska sälja virke från en förstagallring som massaved eller som energived
kan bli aktuell redan i höst. Virkesköparen
vill kanske också ge en offert som bara omfattar energived.
Det här kan vara en bättre affär än att
sälja enbart massaved från förstagallringen.
Du ska jämföra priserna och de uppskattade avverkningsvolymerna och göra ditt beslut utgående från dem. Ett lägre pris per
kubikmeter kan kompenseras med en större avverkningsvolym. Kemera-stödet, som
betalas för iståndsättning av ungskogar, höjer också priset.
Var observant när du jämför priser så att
priserna per volymenhet är angivna i samma måttenhet. Rotpris är säkrare än leveranspris, det ändras inte. Om du säljer på leverans får du senare en räkning för avverkningen och skogstransporten. •
NYTT VIRKESSORTIMENT
Grot och stubbar från förnyelseavverkningar och klenvirke från ungskogar och förstagallringar är de vanligaste skogsbränslena.
Virke från förstagallringar kan tas tillvara
både som massaved och som energived eller enbart som energived. För skogsägare är
energived ett relativt nytt virkessortiment,
som prismässigt i vissa situationer kan konkurrera med massaved. För skogsägaren är
det bra med många virkessortiment.
12 Skogsbruket 9/2012
Kåre Pihlström, som är skogschef på Fiskars Oyj Abp, berättar att den här radikala
omställningen fick sin början då Ekenäs Energi hade behov av att få tillgången på energived tryggad under alla årstider.
– Energibolagen behöver buffertlager
med bra energived som är lättillgängliga i
alla fören. Flisentreprenörerna ska kunna
köra i skytteltrafik mellan lagren och förbrukningsstället och avståndet får inte vara
för stort, upplyser Pihlström.
KVISTARNA BLIR KVAR
– Förstagallringarna sker maskinellt och under barmarksperioderna utförs stubbehand-
FOTO: KÅRE PIHLSTRÖM
Foto: John Deere
Fiskarsbolaget med över 15 000
hektar skog har valt att sälja allt
virke från förstagallringar som energived.
savedblir bränsle
ling på alla gallringsytor. Skillnaden jämfört med en traditionell förstagallring är att
avverkningsmaskinen tar träd ända ner till
3–4 centimeter i toppdiameter. Därmed har
vi också mindre att förröja.
– Virkesuttaget ökar med i genomsnitt
20 procent. Allt virke, som tas ut, kvistas i
skogen, så vi för inte bort näring från skogen. Den mesta näringen finns i barr och
löv. Utseendemässigt ser det snyggare ut i
gallringsskogen då även klenare träd tas tillvara. I annat fall hade de förröjts och blivit
kvar i skogen, säger Pihlström.
LÖNSAMT ÄVEN UTAN KEMERA-STÖD
Både avverkningen och skogstransporten
blir billigare då man inte behöver skilja
mellan olika massavedssortiment. Allt virke kan läggas i samma hög på avlägget. Det
gör avlastningen snabb och mindre utrymmeskrävande.
– För granmassaveden har det dessutom
den fördelen att vi inte behöver bekymra
oss om att få den färsk till fabrik.
– Energibolaget betalar ett högre pris för
den här energiveden som ju är grövre och
av bättre kvalitet än genomsnittet, säger
Pihlström. Ur bolagets synvinkel är det ett
måste att ha tillgång till energived, flis, i alla situationer. Vi kör energiveden till terminaler som finns intill större vägar. – Nettot från förstagallringar har blivit
något bättre trots att Fiskars som aktiebolag
inte får Kemera-understöd. Våra gallringsskogar är skötta från plantskogsstadiet så
förröjningen är därmed också lättare och
blir billigare. minaler vid vägar.
– Det motsvarar närmare 10 000 fliskubikmeter, säger Roald von Schoultz, vd för
Ekenäs Energi. Behovet av flis är på årsnivå 200 000 fliskubikmeter efter att den nya
pannan i Karis tas i bruk i november. Vårt
buffertlager består både av flisat och oflisat
virke. Virket i buffertlagret är av bättre kvalitet än genomsnittet. Det är grövre och en
stor del är av massavedsdimension.
Enligt Schoultz är tillgången på energived god för närvarande.
– Vi har avtal med fyra olika leverantörer.
Tillsvidare tar vi inte emot stubbar, men det
är inte otänkbart att vi i något skede går in
för det i Karis. •
BUFFERTLAGER NÖDVÄNDIGT
Ekenäs Energi har ett buffertlager med energived, både i egna terminaler som omfattar omkring 4 000 fastkubikmeter och i ter-
TEXT: GERD MATTSSON-TURKU
Skogsbruket 9/2012 13
Kickstarta tillväxten
med första gallring
Första gallring är en investering i
skogskapitalet. Vill du maximera
dina skogsintäkter, gör då en tidig
gallring.
FOTO: GERD MATTSSON-TURKU
Första gallring betyder att du för första
gången kan räkna med inkomster från beståndet. Nu är plantstadiet förbi.
En tidig gallring går ut på att ta tillvara stammar som med tiden skulle dö av exempelvis trängsel, eller svamp- och insektangrepp. Nu formas beståndet till önskvärt stamantal och trädslagsblandning. Efter gallringen ligger fokus på de kvarvarande stammarnas tillväxt.
Det är dags för första gallring när trädkronorna i beståndet börjar växa in i varandra. Kolla dessutom hur stora trädens kronor är. De gröna tallkronorna ska utgöra 40
procent av trädets längd.
För gran och björk är motsvarande siffra
hälften av trädets längd. När träden får det
för trångt krymper trädtopparna och tillväxten hämmas.
14 Skogsbruket 9/2012
En tredjedel bort
Eftersom en tidig gallring ger virkesintäkter ska en anmälan om användning av skog
lämnas till Skogscentralen senast två veckor innan arbetet kör igång.
– Skogsägare erbjuder mig relativt mycket första gallringar, berättar anskaffningsförman Henrik Blomqvist från Stora Enso. Han har Lovisa som sitt anskaffningsområde.
Blomqvist tillägger att i bästa fall kan
skogsägaren räkna med 10–14 euro per kubikmeter vid en första gallring. Avverkningsuttaget måste röra sig runt 50 kubikmeter per hektar för att åtgärden ska vara
lönsam för skogsägaren.
Vid första gallring avlägsnas ungefär en
tredjedel av trädbeståndets volym.
– Det finns inga praktiska eller ekonomiska skäl att utföra en försiktig första gallring. Följande gallringsbehov infinner sig
väl snabbt, kanske redan om ett par år. Det är en annan femma om den första
gallringen också är den första skogsvårdsåtgärden i beståndet. Då måste man gå försiktigt fram, annars är stormskador att vänta. En nygallrad skog är känslig innan träden anpassat sig till det nya ljusa och blåsiga klimatet.
Mer klirr i kassan
Blomqvist listar upp några viktiga åtgärder
som leder till mera klirr i kassan redan under första gallringen.
– När plantbeståndet är mellan en och
två meter, röj då bort allt lövsly.
Därefter, när beståndet har nått 4–5 meters höjd, kolla att det finns tillräckligt med
utvecklingsdugliga plantor i beståndet. Om
det nu finns luckor på ytan, låt luckorna vara och komplettera inte med nya plantor.
– Det kommer att växa lövträd i luckorna.När stammarna är 12–14 meter är beståndet redo för första gallring. Ifall skogsägaren gett träden utrymme att
växa i plantskogsstadiet kan första gallringen senareläggas. Då duger flera av de avverkade stammarna till massaved.
Blomqvist påminner att eftersatt röjning
aldrig kan ersättas med en tidig gallring.
När man gallrar en ovårdad skog är gagnvirket klenare och kostnaderna för avverkningen högre.
– Om du inte röjer din skog blir första
gallringen en energivedsavverkning med
dåligt resultat.
Han tillägger att risken för snöbrott ökar
i en ovårdad första gallringsskog. •
Text: Marianne Palmgren
Besvär mot
biobränsledepå
Vaskiluodon Voima planerar att
bygga en depå för biobränslen i
Tölby i Korsholm. Men grannarna
med Korsholms kommun i spetsen
har besvärat sig mot planerna.
Energibolaget Vaskiluodon Voima bygger
som bäst världens största biogasanläggning
på Vasklot i Vasa. En anläggning, som när
den tas i bruk 2013, slukar hundratusentals
kubikmeter energived och torv för att producera el och fjärrvärme.
För att klara av de enorma mängderna
av skogsbränsle, som huvudsakligen ska
tas från närregionen, vill Vaskiluodon Voima bygga en depå för biobränsle i Tölby i
Korsholm. Området är cirka 6,6 hektar och
platsen ligger invid riksväg 8, drygt 3 kilometer söderut från korsningen mellan riksvägarna 3 och 8.
– Cirka hälften av den mängd skogsbränsle som krävs för förgasningsanläggningen på Vasklot ska passera genom depån. Det innebär i praktiken 300 000–
400 000 löskubikmeter energived per år, berättar Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör för EPV Energia Oy.
TORKAS OCH FLISAS
När produktionen är i full gång behövs upp
emot 3 000 lastbilstransporter per år, det vill
säga cirka tio virkesbilar med släp per dag.
– Vid depån ska virket både torkas och
flisas. I riktning österut byggs en sju meter
hög buller- och skyddsvall och mot riksvägen ska en naturlig skyddszon på cirka femtio meter lämnas. Enligt miljötillståndet får
krossning utföras vardagar mellan klockan
7 och 20.
Depån är enligt Koskiniemi ett måste för
att bränsleleveranserna till kraftverket på
Vasklot ska kunna garanteras även under
menförestider och vintern. Depån behövs
också för att logistiken ska effektiveras.
– Genom att bygga depån kan vi garantera tillgången på biobränsle samtidigt som
kvaliteten på bränslet bli hög, säger han.
Enligt Koskiniemi är platsen den lämpligaste i förhållande till bosättning.
– Det finns inte andra alternativ som är
lika lämpliga som den här platsen.
AVFALL SOM GRUND
Men det tycker inte de närmaste grannarna
och Korsholms kommun som har lämnat
in ett besvär mot Regionförvaltningsverkets
beslut om miljötillstånd för anläggningen.
– Vi kan inte godkänna byggandet av depån delvis därför att verksamheten kommer
att skapa otroligt mycket damm, buller och
oljud för dem som bor i närheten. Men den
största orsaken till att vi lämnat in besväret
handlar om avfallet som ska användas som
grund för depån, säger Hans Nyholm, ordförande för Korsholms kommuns planläggningssektion.
Enligt Nyholm handlar det om över
hundratusen kubikmeter avfall som ska anläggas som grund.
– För grunden ska upp till två meter fyllas med avfall trots att området är stenigt
och redan nu utgör en bra grund. Därför
anser vi att Vaskiluodon Voima inte enbart
vill bygga en depå utan också få en ny avstjälpningsplats, säger Nyholm och fortsätter:
– Bolaget kallar det för grund, men jag
anser att det handlar om att bolaget vill
vi bli av med avfall. Och det handlar om
mycket avfall. Det behövs cirka 10 000 lastbilar för att transportera det och det anser
kommunen inte är skäligt. Korsholm ska inte behöva ta emot avfall från andra orter. •
Text: Christoffer Thomasfolk
Har du synpunkter på tidningen?
Du kan ge respons per e-post till skogsbruket@tapio.fi eller per post till
adressen Skogsbruket, Norra Järnvägsgatan 21 B, 00100 HELSINGFORS.
Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på
sidan 3 i tidningen.
Poppeln
potentiell
energived
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet hävdar att poppeln har en stor framtida potential för produktionen av biobränsle. Poppeln är inte bara snabbväxande, den
är även enkel att etablera. Vid plantering av
poppel på åkermark krävs sedvanlig markberedning och stängsel mot vilt. I övrigt är
planteringen lättskött.
– Poppeln är en av de trädarter som har
högst tillväxt i Sverige, säger professor Tord
Johansson, vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intresset för snabbväxande trädarter är
stort just nu, bland annat eftersom de kan
användas för att producera biobränsle.
Poppelplanteringar som ska användas
för timmer och massaved bör gallras efter
10–15 år för att slutavverkas vid 20–25 års
ålder. Bestånd för produktion av biobränsle kan man i Sverige slutavverka redan efter 10–15 år.
Tapios bioenergiexpert Matti Kymäläinen
tänder inte direkt på idén med poppel för
bioenergibruk i Finland.
– Det finns inga belägg för att det skulle finnas ekonomiska grunder för att grunda energivedsplantager i Finland. Våra nuvarande ekonomiskogar räcker gott till för
att producera den bioenergi som behövs.
I andra kontexter, till exempel vid åkerbeskogning och som användning i vattenrening och grönbyggnad, ser Kymäläinen inget hinder för monokulturer och energivedsplanteringar. •
Skogsbruket 9/2012 15
Motorsåg, yxa, tryckspruta och ryggspruta ingår i Haralds arsenal. Nitrilhandskarna skyddar mot kontakt med medlet. Varningsskylten
kommer upp för att informera allmänheten och området märks ut med band.
Harald knäcker
knäckesjukan
Harald Svens i Vörå tröttnade på
aspsly och knäckesjuka i sina tallplanteringar. Han har länge bekämpat asp på kemisk väg med
gott resultat. Insekter, svampar
och hålbyggare hittar snabbt de
grova döda asparna och Harald
känner sig absolut inte som någon
miljöbov.
Harald Svens tog över hemgården och blev
skogsägare 1988. Han har successivt köpt
till både skog och åker. Harald drar en historisk parallell och pratar om ett mantal. Ett
mantal ska räcka till för att föda en familj
och han upplever nu att han nått det målet
och känner sig nöjd med tillvaron.
16 Skogsbruket 9/2012
Jordbruk, skog och bioenergi
Förutom jord- och skogsbruk är Harald aktiv inom bioenergi. Han är en av de drivande krafterna inom Vörå energiandelslag. Energiandelslagets verksamhet har vuxit och
idag används 30 000 fliskubikmeter i de fem
värmecentraler som andelslaget driver.
– Vi börjar bli en betydande lokal virkesanvändare, säger Harald med ett nöjt leende. När vi startade upp andelslaget var
en av målsättningarna att få avsättning för
klent virke från förstagallringar och ungskogar. Det har vi idag och det känns bra när
man ser att ungskogarna sköts om.
Aspsly och knäckesjuka
Det finns mycket asp i Vörå och efter slutavverkningarna brukar man se ett tätt hav av
rotskott. Slyet växer snabbt och planterade
tallar blir lätt efter. Aspen är växelvärd för
svampsjukdomen knäckesjuka som skadar
toppskottet på unga tallar. Angreppen leder
till stamkrökar och dålig kvalitet på virket,
rotstockarna blir helt förstörda. Birger Blusi konstaterade i tiderna att knäckesjukan
orsakar betydligt mer skador än älgarna.
Att bekämpa aspen mekaniskt med röjsåg känns tröstlöst. Aspen skjuter genast
nya snabbväxande rotskott och så länge rotsystemet hålls vid liv får man gå en evig
kamp mot slyet. Att satsa på asp är sällan
ett alternativ. Om det inte är riktigt bördigt
drabbas asparna lätt av olika rötskador.
Istället har Harald valt att bekämpa aspen
på kemisk väg. Det är snabbt och effektivt
och när det görs rätt klarar man sig med små
mängder bekämpningsmedel. Han kan idag
visa upp fina ungskogar med raka tallar.
– Jag har lång erfarenhet av det här och
delar gärna med mig av mina erfarenheter!
Fickning fungerar bäst
Harald rekommenderar i första hand fickning av aspar i god tid före slutavverkningen. Med motorsåg sågar han upp fickor runt
stammen. Fickorna fyller han med växtskyddsmedel. Det är en riktad behandling
som enbart tar på de fickade asparna. Fickningen ska göras tre till fyra år före avverkningen så att asparnas rotsystem säkert hinner dö. Om det ännu är liv i rötterna kommer de att skjuta nya skott.
Vid fickning och stubbehandling använder Harald en blandning bestående av en
tredjedel glyfosat, en tredjedel kylarvätska och en tredjedel vatten. Kylarvätskan
är med för att minska ytspänningen så att
medlet lättare kan tränga in och förhindra
att medlet fryser på vintern.
Fickningen går snabbt, den tar bara någon minut per träd. Utmaningen är att hitta alla aspar, det är inte bara de största träden som bildar rotskott. En fin bonus är att
fickningen skapar döda stående aspar som
blir utmärkta hålträd efter en tid.
Stubbehandling går också
Stubbehandling fungerar inte lika bra, men
Harald räknar med att antalet rotskott minskar till en tiondel av vad fallet skulle vara
utan behandling. Det är stor skillnad om
det är 30 000 eller 3 000 aspskott som kommer upp. Vid stubbehandling är det behändigt att gå in före avverkningen och fälla asparna i september eller oktober när de ännu
har löv. Harald sågar spår i kanten av stubben och fyller spåren med samma blandning som vid fickningen.
Besprutning som sista utväg
Efter avverkning och stubbehandling väntar Harald till nästa växtsäsong för att se om
behandlingen haft effekt. Kommer det upp
mycket sly blir det ännu bekämpning med
ryggspruta i september. När man ska spruta är det viktigt att hålla koll på väderleken.
En sval molnig dag med rätt högluftfuktighet är idealet. Är det risk för regn är det bäst
att vänta så att inte växtskyddsmedlet regnar bort innan det hunnit verka.
Vid besprutningen fungerar en tvåprocentig blandning bra. Blandningen ska också innehålla medel som binder blandningen vid bladen, annars rinner den snabbt av
och effekten blir dålig. En ordentlig dusch
så att det dryper av bladen ska till.
Dödmansgrepp i plantbestånd
Ett sista tips är dödmansgreppet som kan
användas i plantskogar. Då behandlas asparna enskilt. Med handsprutan sprutas
den tvåprocentiga blandningen in i ena
handen samtidigt som man drar upp hand-
sken längs aspen. Oljebeständiga handskar
som är hela är ett måste. Det tar lite tid,
men det är ingen risk för att de plantor man
vill spara skadas. •
TEXT OCH FOTO: JOHNNY SVED
Med motorsåg
gör Harald fickor runt stammen. Fickorna fylls med 33
procentig glyfosatlösning.
Fickningen ska
göras tre till fyra år före slutavverkningen.
Kemisk bekämpning i PEFC-certifierad skog
I PEFC-standardens kriterium 20 sägs att endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel får användas inom skogsbruket. Lövsly får inte bekämpas med bladbesprutning, förutom vid bekämpning av asp i tallplanteringar som angripits av knäckesjuka.
I särskilt viktiga livsmiljöer får inga kemiska växtskyddsmedel användas.
Kemiska bekämpningsmedel får endast användas när det är ytterst nödvändigt,
till exempel för att bekämpa ytvegetation på skogsföryngringsytor, för stubbehandling av lövträd, för att bekämpa snytbagge och för att behandla barrvirkeslager för
att förhindra spridning av insektsskador.
Källa: PEFC FI 1002:2009
Kemisk bekämpning i FSC-certifierad skog
I princip nummer 6, miljöpåverkan, regleras användningen av bekämpningsmedel i
FSC:s standard. Biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder ska alltid prioriteras framom kemisk bekämpning. Om kemiska växtskyddsmedel används ska de anvisningar och säkerhetsinstruktioner som myndigheterna utfärdat följas.
Källa: FSC standard for Finland
Växtskyddsmedel i yrkesmässigt bruk
Lagstiftningen om växtskyddsmedel förändrades 1.1.2012.
Senast 26.11.2015 ska alla, som använder växtskyddsmedel i yrkesverksamhet,
ha avlagt växtskyddsmedelsexamen. Användning i skogsbruk anses vara yrkesmässig användning.
All spridningsutrustning för växtskyddsmedel som används i yrkesverksamhet
ska också testas en gång före 26.11.2016.
Tukes påminner om att man vid användning av växtskyddsmedel från och med
1.1.2014 även ska följa de allmänna principerna för integrerat växtskydd (IPM, Integrated Pest Management).
Källa: Tukes, säkerhets- och kemikalieverket
Skogsbruket 9/2012 17
Stubbrytning
– de värsta scenarierna förverkligades inte
Stubbrytning väcker åsikter, för eller emot.
Forskarna var en grupp som ställde sig
mycket kritiskt till åtgärden då stubbrytning
började utföras i våra skogar.
– Man såg inte alltför många fördelar
med stubbrytning, berättar äldre forskare
Sirpa Piirainen på Skogsforskningsinstitutet.
Hon har specialiserat sig på näringsbalansen i skogsmark.
Nu, i takt med att mer forskning kring
stubbrytning ser dagens ljus har de kraftigaste åsikterna aningen mildrats. Forskningsresultat ger vid handen att de värsta
scenarierna inte infann sig.
Bland annat var forskare oroliga över
att stubbrytningen skulle leda till en snytbaggsinvasion. Nu verkar snytbaggen anlända oberoende om man tagit tillvara stubbar eller inte.
Fruktkroppar bildas Eftersom åtgärden påverkar marken på flera sätt förhåller sig Piirainen fortfarande inte helt okritisk till stubbrytningen. Till ex-
Foto: Heli Viiri
Lämna kvar kvistar och tillåt att
stubbarna lagras i max två år om
det finns röta på ytan. Det är forskarens hälsning till skogsägare
som planerar stubbrytning.
empel blir marken kompakt eftersom flera
maskiner kör över ytan och de grövre rötterna tas bort. – Dessutom säljs stubbrytning med argumentet att skogsägaren blir av med rotrötan. I praktiken blir skogsägaren inte av
med rötan till hundra procent. Men risken
för spridning av röta i gran och tall minskar
vid stubbrytning.
Hon poängterar att alla rötskadade stubbar borde avlägsnas från avverkningsytan.
Under sommaravverkning ska de stubbar
som blir kvar på ytan behandlas med bekämpningsmedel, antingen urea eller Rotstop.
– Rötskadade stubbar borde inte få lagras
Alla ytor kan inte stubbrytas
Det ställs höga krav på en avverkningsyta
som går att stubbryta. Marken får inte vara
stenig, lerjordar lämpar sig inte, och branta
sluttningar kan inte brytas på grund av erosionsrisken. Det här berättar Mikael Kopra,
virkesuppköpare på UPM.
– Dessutom måste körsträckan vara kort
och det ska finnas plats att lagra grot och
stubbar.
Kopra köper virke mellan Raseborg och
Hangö, ett område där det utförts en del stubb­-
brytning. Vad som betalas för stubbarna varierar då exempelvis besvärliga terrängförhållanden ökar kostnaderna för stubbskörden.
18 Skogsbruket 9/2012
– Ytans storlek och lagringsmöjligheter
inverkar på stubbpriset. Stubbar kan lyftas
från en yta på ungefär en hektar men större
ytor, upp till tio hektar, är att föredra.
Kopra tillägger att skogsägarna i Österbotten har varit aktiva med att sälja stubbar. Vid sydkusten är metoden tillsvidare
inte så vanlig, men verksamheten ökar hela tiden. Stubbarna skickas bland annat till
Jakobstad, Valkeakoski, Raumo och Borgå.
– Stubbarna lagras vanligtvis vid samma
lagerplats som virket, alltså vid vanliga virkesupplägg. I viss mån använder vi också
terminaler men det är en kostnadsfråga.
Lagringstid i virkeskontrakt
Stubbarnas maximala lagringstid skrivs in i
virkeskontraktet. För UPM gäller två års lagringstid och skogsägaren får räkna med att
stubbarna lagras i minst ett år. Kopra til�lägger att toppar och kvistar tas tillvara före stubbrytningen. Men groten lämnas ett
par månader att torka på ytan så att barren
hinner lossna.
– Man borde undvika att köra riset grönt
till vägkanten.
Han anser att skogsägaren inte behöver
gödsla en yta där man lyft stubbar eftersom
metoden vanligtvis utförs på bördiga mar-
MÅNGFALDEN BESTÅR
Piirainen säger att skönhetsvärdet alltid ligger i betraktarens ögon och anser att skogsnaturen kan bibehålla sin mångfald vid
stubbrytning. Enligt instruktionerna för
stubbrytning lämnas minst 25 stubbar per
hektar jämnt fördelade på ytan och murkna stubbar borde lämnas kvar.
Man lämnar alltid en minst tre meter
bred zon runt värdefulla livsmiljöer och naturvårdsträd. Skyddszoner lämnas också intill vattendrag, småvatten och dikesrenar.
Meningen med skyddszonerna är också att
hindra näring och fasta partiklar att spolas
bort med ytvattnet.
– Preliminära studier visar att stubbrytning inte leder till övergödning av våra vattendrag. Vid stubbrytning är såväl urlakningen som erosionen mycket liten. •
Text: Marianne Palmgren
ker. UPM lämnar trettio procent av stubbarna kvar på ytan och björkstubbar lyfts inte.
– Stubbrytning underlättar markberedningen och förnyelsearbetena blir mycket
billigare. Visst ser metoden ganska rå ut
och väcker ibland uppmärksamhet. Mycket
beror på hur stubbytningen utförs, görs den
fel blir resultatet därefter. •
Text: Marianne Palmgren
FOTO: PIXMAC
mer än två år. I de nedersta stubbarna i högen bildas rotrötans fruktkroppar, alltså de
som står för sporbildningen.
Piirainen anser att drivning av energived
samt stubbrytning leder till att näringsämnen försvinner från ytan. Boven i dramat är
inte att stubbarna lyfts utan att kvistar forslas bort från ytan.
Hennes förslag är att endast ta tillvara
stubbar och toppar. När kvistar lämnas kvar
på ytan blir också de näringsrika barren
kvar. Näringsbortfallet som stubbrytningen
förorsakar kan kompenseras med gödsling.
Nu ligger forskarnas fokus på att gödsla
med aska som är ett miljövänligt alternativ.
Skogscentralen
bygger landsväg
Finlands skogscentrals enhet för
skogstjänster kan komma att bygga en sidolandsväg i Korsholm. Om
projektet blir av är vägbygget det
dyraste hittills på Kustens område.
Finlands skogscentral har gedigen erfarenhet av att bygga och förbättra skogsbilvägar. Men nu har enheten för skogstjänster
lämnat in en offert för att bygga en 1,2 kilometer lång sidolandsväg i Smedsby, Korsholm, i anslutning till omfartsvägen som nu
byggs.
– Vi har lämnat in en offert till de markägare som berörs. Det är väglaget som beslutar om de accepterar budet. Ingenting är
klart ännu, säger Dan Kullman, skogsserviceman vid enheten för skogstjänster i Vasa.
PALETT AV AKTÖRER
Skogscentralen har mångårig erfarenhet av
att bygga och grundförbättra skogsvägar,
men att man tar sig an landsvägsprojekt är
ovanligt. I grunden handlar det om att den
nya enheten för skogstjänster, som bildades efter skogscentralreformen vid årsskiftet, vill stärka sitt serviceutbud.
– Vi verkar på en fri marknad och kan
numera erbjuda vilka tjänster vi vill. Att ta
oss an dylika projekt är ett sätt att bli mindre beroende av statliga stödmedel. Så det
kommer att bli vanligare att vi inte enbart
riktar in oss på skogsbilvägar, säger Kjell
Sundsten, kundansvarig på Skogscentralen.
Enligt Kullman finns det inga hinder
för att skogscentralen börjar bygga mindre
landsvägar. Han understryker att det handlar om samarbete med ett flertal olika aktörer.
– Skogscentralen bygger inte vägen själv,
utan vi arbetar med olika entreprenörer och
strävar efter att hitta rätt kombination. På så
sätt behöver vi inte ha allt kunnande själv
utan vi bygger en palett av olika aktörer
som tillsammans kan genomföra projektet.
I området, som heter Sidlandet och
sträcker sig från landsvägen längs Karperöfjärden, finns både fastboende och fritidshus. Vägen beläggs inte med asfalt utan
med krossgrus.
– Vägen ska vara farbar året om, så den
är något mellan en liten landsväg och en
skogsbilväg som ska betjäna skogsägarna
samt dem som bor där, förklarar Kullman.
Om det blir skogscentralen som genomför
projektet klarnar i höst. •
Text: Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 9/2012 19
Stopp för onödiga
iståndsättningsdikningar
Med hjälp av en ny metod kan
skogsägare enkelt granska behovet av en iståndsättningsdikning i
torvmarksskogen. I vissa fall är åtgärden onödig.
Skogsforskningsinstitutet har tillsammans
med Aalto-universitet kommit fram till att
det kan vara onödigt att iståndsättningsdika virkesrika torvmarksskogar.
Träden avger som bekant vatten genom
avdunstning och trots att dikena med tiden
växer igen, är avdunstningen i virkesrika
torvmarksskogar så pass kraftig att växtplatsen hålls torr.
Att låta utföra en iståndsättningsdikning
i virkesrika skogar behöver med andra ord
inte påverka trädens tillväxt. Det medför bara en utgift för skogsägaren och vattendragen belastas i onödan.
VÄDRET INVERKAR
I undersökningen följde forskare upp vattennivån på tolv objekt och kollade hur
mycket trädens tillväxt var beroende av
iståndsättningsdikningen. Trädens tillväxt
följdes upp i tjugo år efter dikningen. Mätningen koncentrerades till juli och augusti.
Resultaten ger vid handen att en iståndsättningsdikning inte nämnvärt ökar tillväxten då vattennivån i slutet av sommaren är
mellan 35 och 40 centimeter under marknivån. Om vattennivån är 25–30 centimeter
under marknivån förbättrar en iståndsättningsdikning tillväxten rejält.
Istället för att stirra på dikesbottnarna
för att bestämma behovet av iståndsättningsdikning lönar det sig nu att följa med
grundvattennivån i mitten av tegarna. Gräv
två eller tre cirka 70 centimeter djupa gropar i mitten av tegarna och följ upp vattennivån.
Behovet av iståndsättningsdikning är inte akut om vattennivån i gropen i slutet av
sommaren är 35-40 centimeter under marknivån. Detta förutsatt att sommarens nederbörd har hållits på normal nivå. Nederbörden i södra Finland är kring 90 mm per månad, i norra Finland 80 mm per månad.
MÄT INTE EFTER REGN
Regnar det mycket, alltså mer är 100 mm
per månad, går det inte att fatta beslut om
Ett igenvuxet dike på en tallmyr. Iståndsättningsdikning behövs inte eftersom tillväxten är god. Beståndsvolymen är cirka 120 m3/ha.
20 Skogsbruket 9/2012
Annorlunda i
Österbotten
Carl Andtfolk, skogsserviceförman på Finlands skogscentral, konstaterar att det som
Skogsforskningsinstitutets rapport visar
kan fungera på högre belägna torvmarker
med timmerskog och alternativt tätbevuxna kärrmarker.
– När skogen avverkas och gallras på de
här markerna behövs en iståndsättningsdikning. Avrinningen blir dessutom lidande
om man hoppar över skogsskiften här och
där. Det här gäller speciellt i Österbotten där
skogsfastigheterna består av långa och smala skiften. Hur viktig är iståndsättningsdikning för
Finlands skogscentrals verksamhet?
– Iståndsättningsdikning är en del av vår
affärsverksamhet och för att bibehålla tillväxten i skogen är den viktig för skogsägaren. – Jag tror att skogsägarna insett nyttan
av iståndsättningsdikning. I slutändan är en
samfälld dikesplan det mest optimala. Ett exempel på en onödig iståndsättningsdikning på ett grankärr i södra Finland. Beståndsvolymen är över 150 m3/ha. Avdunstningen är så stor att vattennivån under marken håller sig på djup nivå och påverkar inte tillväxten.
iståndsättningsdikning. Man skall inte heller göra mätningar direkt efter kraftiga regn.
– Det lönar sig att följa upp vattennivån
i torvmarksskogen under flera somrar, och
gräv minst tre gropar, säger forskare Sakari
Sarkkola på Skogsforskningsinstitutet.
– Till exempel en så regnig sommar som
i år blir resultaten inte tillförlitliga.
Sarkkola tillägger att forskningsresultatet bekräftade det som många redan anat en
längre tid och önskar att onödiga iståndsättningsdikningar kan undvikas i framtiden.
– Enligt uppskattningar kunde upp till
trettio procent av iståndsättningsdikningarna i södra Finland lämnas ogjorda.
DUBBELKOLL MED
VIRKESUPSKATTNING
Hurudan genomslagskraft den nya metoden får bland skogsägare är beroende av
hur väl skogsfackmännen och organisationerna tar till sig det nya sättet att bedöma
behovet av iståndsättningsdikning.
– Metoden får inte betyda att skogsägare
inte utför iståndsättningsdikningar i skogar
där behovet är akut.
Är man osäker på den nya metoden och
inte enbart vill förlita sig på att kolla vattennivån i groparna kan beslutet backas upp
med en virkesuppskattning.
Om virkesmängden i torvmarksskogen i
södra Finland är över 120 kubikmeter per
hektar borde avdunstningen från träden vara tillräcklig för att upprätthålla en tillräckligt torr växtplats. För norra Finlands del
är motsvarande siffra 150 kubikmeter per
hektar.
Sarkkola nämner gödsling med aska som
ett miljövänligt alternativ att öka tillväxten
på torvmarker. •
TEXT: MARIANNE PALMGREN
FOTO: Hannu Hökkä
FLACKT LANDSKAP
Andtfolk noterar att landskapet är flackt i
Kustösterbotten och att skogarnas tillväxt
här ökat markant tack vare dikningen.
Nu underhålls gamla diken. Kostnaderna för rensning av tegdiken rör sig kring
50–60 cent per löpmeter. Det finns möjlighet att få stöd på 55 procent av verkställighetskostnaderna.
– I samband med dikesrensningar är det
vanligt att vi bygger vägar på dikesrenar,
vilket underlättar avverkningen, säger Carl
Andtfolk.
För att staten ska bevilja stöd krävs en
dikesplan och att det gått 20 år sedan förra
dikningen. Rensning av utfall och tegdiken,
sprängning, kostnader för vägtrummor och
för att sätta ned dessa samt väg på dikesrenar är sådana arbetsslag som staten stöder. Andtfolk påminner att i flacka Österbotten är lutningsförhållandena svaga och att
avrinningen måste vara i skick. Det här är
speciellt viktigt under perioder med mycket regn. •
Text: Marianne Palmgren
Skogsbruket 9/2012 21
Sommartid ersätter Jari Sutinen hjälmen med nackskyddsförsedda hörselskydd och ögonskydd.
Proffsröjaren
har ordet
Högt ovanför en brant med förnyelsemogen granskog hörs bara röjsågen i svackan i det natursköna landskapet. Jari Sutinen arbetar som skogshuggare och han
har gett sig i kast med en försenad
plantskogsröjning på en hektar.
Södra skogsrevirets skogshuggare utför i
dag främst förröjningar i slutavverkningsskogar. Sutinen röjer hellre en tät plantskog,
eftersom arbetet då medför kortare gång-
22 Skogsbruket 9/2012
sträckor per dag. Årsrytmen för skogshuggaren innebär ändå att plantskogsröjningar är allt mer sällsynta. Efter semestrarna i
juli kör avverkningarna igång med full fart
och då är det ofta bråttom med att få förröjningarna gjorda.
Under våren fylls skogsarbetarens dagar
av planteringsarbete. Totalt har Jari Sutinen mellan 20 och 30 dagar planteringsarbete per år och tidpunkten sammanfaller med den bästa röjningssäsongen. Sutinen anser själv att slyröjning i plantskogar blir bäst om man utför den på hösten.
Oftast är arbetsrytmen i skogsvårdsföreningen sådan att han från maj fram till midsommaren utför endast planteringsarbete. På vårvintern finns det lite tid för plantskogsröjning. Under vintersäsongen hinner
han också med att assistera avverkningsmaskiner vid knepiga avverkningar så som
vägkantshyggen.
PROFFSEN FÅR DE SVÅRA JOBBEN
Ännu på 1980-talet arbetade Sutinen hela
sommaren med plantskogsröjningar.
– Hur är det möjligt att jag har kunnat
naturligtvis skyddsstövlar, handskar och yrkeskläder. Hjälmen använder han vid röjning bara vintertid.
Trots att utrustningen utvecklats mycket
under de senaste åren är Sutinen ändå missnöjd med utbudet av regnkläder för utearbetande proffs.
– Det finns ingen regnutrustning som är
gjord för skogshuggare, säger han. Det värsta jag har prövat var ett par byxor som höll
vatten bara på framsidan. Så fort jag backade kom vattnet in, tyget läckte som ett såll.
Goretex-materialet håller visserligen vatten,
men är inte långlivat i yrkesbruk, utan slutar fungera efter ett antal tvättar. Materialen
borde dessutom hålla både köld och regn.
DYRT BRÄNSLE
Sin röjsåg byter Sutinen ut en gång per år
och samtidigt byter han också bärselen.
– Jag kan inte förstå hur någon får ekonomi i att använda färdigblandat bränsle,
säger han.
Sutinen blandar själv sitt bränsle. Den
98-oktaniga bensinen köper han på mack-
en och blandar själv i oljan. Också klingan
vässar han själv under arbetsdagen.
– Klingan är värdefull och här i huvudstadsregionen finns det ganska mycket
skrot och skräp i skogarna, så jag får nog
vässa klingan och i värsta fall byta den under dagens lopp. •
TEXT OCH FOTO: MARIA LINDÉN
Röjare från Östeuropa
Skogsvårdsföreningen Södra skogsrevirets egna röjare börjar bli en
ovanlig syn. Allt oftare hyr föreningen in arbetskraft från skogsserviceföretag.
Just nu pågår ett försök med ett
svenskt företag som tar in skogsarbetare från östra Europa till Finland. Arbetslagen utför främst
planteringsarbete och röjer.
Jari Sutinen är utbildad elmontör, men han
har arbetat som skogshuggare för Södra
skogsreviret i nästan 20 år.
plantera skog i 15 år och att det inte har behövts någon plantskogsröjning på de här
ytorna under den här tiden, frågar han retoriskt.
Sutinen anser att det bästa resultatet fås
om plantskogsröjningen görs tre till fem år
efter planteringen. Försenade plantskogsröjningar, som den han arbetar med idag, är
ändå det som han oftast blir kallad till.
Revirinstruktör Benjamin Leham har en
förklaring till obalansen.
– Skogsägarna utför själva en del av de
lättare röjningarna i unga plantskogar och
lämnar de äldre och försenade röjningar till
proffsen. Gruppen självverksamma skogsägare minskar ändå hela tiden, säger han.
FUNKTIONELL UTRUSTNING
Proffsröjarens skyddsutrustning består
sommartid av hörselskydd med nackskydd.
Nackskyddet är fäst i hörselskyddet med
buntband. Lösningen har Sutinen själv konstruerat för att inte få barr och skräp i nacken. Speciellt i tallskog är barren ett gissel.
Ögonskydd ingår också i utrustningen och
Skogsvårdsföreningens röjare blir ofta kallade till försenade röjningar, som den här figuren i Esbo församlings skog.
Skogsbruket 9/2012 23
Upp till bevis!
Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som
skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många
själva skogsägare.
Chefredaktören som är
Granplantorna tar sig bra. Fem år efter
högläggning och plantering är de bästa
plantorna redan över två meter höga.
24 Skogsbruket 9/2012
FOTO: ANN-CHRISTINE SVED
skogsägare på distans
Men hur sköter de sina skogar, vilka värderingar och målsättningar har de med sitt skogsägande?
Det vill vi ta reda på.
Johnny Sveds målsättning är att
öka avkastningen på sin skog och
han värnar för viltet.
Skogsbrukets chefredaktör Johnny Sved är
egentligen ett typexempel på den nya generationens skogsägare. En distansskogsägare med flera hundra kilometer till sin skog.
Skogen finns i Solf i Korsholm, medan arbetet och familjen är i Helsingfors och Kyrkslätt.
Skogsägare blev han år 2006 när det gjordes generationsväxling hemma på gården.
Äldre brodern Bernt driver idag jordbruket.
– I praktiken har jag möjlighet att besöka skogen under sommaren och vid större högtider.
Uppvuxen i Malax känner han till de lokala skogsfackmännen, vilket är en klar fördel om man är distansskogsägare. Det mesta går ju att sköta per telefon.
– En gång per år går jag alltid igenom
min skog och kollar att allt står rätt till. Det
är det minsta man måste göra som skogsägare.
Trots att viljan och intresset finns kan
han inte vara självverksam skogsägare. Tiden räcker inte till. Men så fort det finns
möjlighet, som under semestern, tar han ut
allt av skogsägandet.
– Ett av mina bästa skogsminnen är när
jag lunchpausade en sommar när jag höll
på med en förstagallring. Plötsligt prasslade det till nästan intill mig. En älgko med
kalv tuggade helt orädda på en videbuske.
Tid att röja
Till sommarens skogsarbete hörde att slyröja en sex år gammal granplantering på en
hektar. Plantskogen grundades samma år
som Sved blev skogsägare.
– Ifjol tyckte jag att slyröjningen nog kan
vänta ett år. Det var ett misstag. På våren
kan man inte tänka sig att slyet kan växa så
mycket på en sommar.
Han tillägger att det går mycket väl att jobba i skogen under högsommaren förutsatt att
man packar med sig tillräckligt att dricka. Bara vatten räcker inte, det måste finnas salt
också för man svettas ju ordentligt.
Nu möter vi chefredaktör Johnny Sved i skogen. I nästa
nummer inspekterar vi Purmobon Henrik Nylunds skog.
Nylund jobbar på Skogsvårdsföreningen Österbotten.
Planteringen hade inte drabbats av skadegörare.
– Överlag har skogen skonats, med undantag för angrepp av röda tallstekeln och
lite frostskador i granplanteringen.
Tall på bördig mark
Johnny Sved berättar att hans skog är geografiskt lätthanterlig då den består av bara
fem bestånd. Majoriteten av skogsmarken
är frisk mo där det växer yngre och äldre
tallskog och lite gran. På sina ställen är det
lite för bördigt för den tall som planterats.
Idag skulle det säkert bli gran på de ställena. Den årliga tillväxten ligger på cirka sex
kubikmeter per hektar.
Sved kalavverkar och planterar på bördig mark medan karg skogsmark förnyas
på naturlig väg,
Han beaktar också miljön. Det finns inga
viktiga livsmiljöer i skogen, men Sved ser
till att lämna kvar exempelvis asp och sälg.
Han påminner att det inte kostar något
extra att se till att viltet har föda för vintern.
För tillfället har Sved inte en gällande
skogsbruksplan men i sommar borde Skogscentralens inventering ha utförts i Solf.
Jämfört med södra Finland är långsmala
skiften vanliga i Österbotten.
– Det betyder att många personer är med
i väglagen och gemensamma dikningsprojekt kan bli tungrodda.
Här finns en av stötestenarna till att vara skogsägare på distans. Det blir omöjligt
att ta del i viktiga möten och man får förlita
sig på att folk fattar rätta beslut.
Nästa projekt är en brådskande grövre
gallring, en tallskog i 60-års ålder. Uttaget
kommer att ligga på cirka 100 kubikmeter
per hektar. Sved tar anbud av såväl skogsbolag som skogsvårdsföreningen och väljer
därefter det bästa alternativet.
Överlag vill han aktivt sköta skogen och
målsättningen är att öka avkastning på skogen.
– När det kommer till att gödsla skogen
är jag öppen för alternativet. För min del är
det kanske inte lönt då jag inte har så stor
skogsareal.
Kemisk bekämpning är han däremot lite
skeptiskt inställd till och skulle ta till det alternativet bara i yttersta nödfall.
Frihet under ansvar
Sved framhåller att skogsägandet är till nytta i arbetet som chefredaktör för Skogsbruket. Det viktigaste är att få bekräftat att artiklarna i tidningen stämmer överens med
verkligheten.
– När vi skriver om vikten att slyröja så
vet jag att det i praktiken också är det.
Skogsbranschen är i förändring och den
nya skogslagen kommer att föra med sig
mera frihet för den enskilda skogsägaren.
Sved säger att det betyder att skogsägare
mera aktivt än tidigare måste fatta skogsbeslut. Skogsindustrin i Finland är beroende
av aktiva skogsägare.
– Därför har Skogsbruket som informationsförmedlare en viktig roll i framtiden.
Reklam blir skogsägare överösta av.
Han ser också fram emot databaser, exempelvis ärendetjänsten Min Skog, som
kommer att göra livet lättare för skogsägare.
Sved tillägger att en bransch i förändring
också betyder att skogsorganisationerna nu
aktivare än tidigare måste ta kontakt med
skogsägarna.
– Skogsägare har ju också andra affärskontakter. Det blir för organisationerna att
hitta modeller som skogsägare känner igen.
Barnen viktiga
Sist men inte minst säger Sved att det är
viktigt att engagera barnen i skogen och naturen. Till en början genom skogspromenader och genom att plocka bär och svamp
om hösten.
Själv brukar han under sina skogspromenader med barnen berätta hur skogen sköttes förr och av vem. Även om barnen kanske inte ännu bryr sig.
Sved konstaterar att intresset kommer
med tiden. Ju äldre man blir desto mer värdesätter man tidigare generationers arbete.
– Där har vi det finländska familjeskogsbrukets styrka. Redan familjebanden gör att
skogsägare tar ansvar för skogen. •
TEXT: MARIANNE PALMGREN
Skogsbruket 9/2012 25
ÖVERSIKT ÖVER
virkesmarknaden
Virkespriserna under tryck
Virkespriserna har sjunkit i hela världen
de senaste 12 månaderna. Enligt nordamerikansk Wood Resource Quarterly WRQ,
sjönk virkespriserna med 11 procent från
andra kvartalet 2011 till andra kvartalet i år.
Virkeskostnaderna har sjunkit i alla stora
sågvaruproducentländer. Det globala sågtimmerprisindexet var 82,90 US-dollar per
kubikmeter under årets andra kvartal, vilket enligt WRQ var drygt tio procent lägre
än andra kvartalet i fjol. Det senaste året har timmerpriserna
sjunkit mest i Europa. Priset på barrtimmer
sjönk under andra kvartalet i hela världen.
Orsaken härrör från ringa efterfrågan på olika skogsindustriprodukter, vars behov beror
på den ekonomiska utvecklingen.
Det globala timmerprisindexet, som består av timmerpriserna i 20 regioner runt
om i världen, sjönk med 3,4 procent från
årets första kvartal och med 11,5 procent
från andra kvartalet i fjol, då indexet nådde
sin högsta notering någonsin. Timmerpriserna sjönk både i lokala valutor och i dol-
lar praktiskt taget i alla regioner som WRQ
undersökte. De enda undantagen var västra
USA och British Columbia, två regioner som
drog nytta av en stark export av trävaror till
Asien samt större efterfrågan på träprodukter på den amerikanska marknaden de senaste sex månaderna.
Timmerpriserna sjönk årets andra kvartal i US-dollar mätt mest i Brasilien, Japan,
Tjeckien, Sverige och Ryssland. Som följd
av den fortsatta finansiella krisen i ett antal europeiska länder har förbrukningen av
träprodukter sjunkit i Europa. Timmerpriserna i Europa har de senaste 12 månaderna sjunkit i genomsnitt med cirka 14 procent.
Prissänkningarna på timmer var störst i
de nordiska länderna, där timmerpriserna dollarmässigt har sjunkit med 18 procent
det senaste året. Det borde vara en bra nyhet för europeiska sågverk att timmerpriserna har sjunkit mera än sågvarupriserna,
vilka i genomsnitt har sjunkit med åtta procent från förra årets andra kvartal. Trots en
liten höjning de senaste månaderna ligger
sågvarupriserna fortfarande långt under genomsnittet från de senaste tre åren.
En prisjämförelse av timmerpriserna
mellan 2012 och 2010 visar att nuvarande
priser är betydligt högre i de flesta europeiska länder, framför allt i östra Europa och
Centraleuropa. Till exempel i Polen är de
genomsnittliga priserna 32 procent högre
än för två år sedan och österrikiska sågverk
har 15 procent högre timmerkostnader än
2010. I Sverige och Norge var timmerkostnaderna lägre 2Q/12 än under samma kvartal 2010.
Trots alla frågetecken på exportmarknader behöver sågindustrin i Finland virke.
Skillnaderna mellan regionerna och företagen kan vara stora, men som helhet verkar
efterfrågan på timmerstämplingar vara acceptabel under hösten. •
Text: Erno Järvinen
forskningschef för MTK:s skogslinje
När vindkraften byggs ut i skogarna hotar den tjädrarna. Dels flyger fåglarna in i propellrarna, dels stör snurrorna naturen och eventuella tjäderrevir i närheten. Den svenska organisationen Tjäderobservatörerna hävdar i en rapport att en reducering av tjäderpopulationen kan leda till inavel och till att fåglarna överger området.
Organisationen framhåller att ett oförsiktigt skogsbruk på lång
sikt hotar tjädrarna.
– Tillgången på fjärilslarver, kycklingarnas basföda, minskar och
de traditionella spelplatserna för tjädrarna försvinner. När fåglarnas
naturliga spelplatser samtidigt ödeläggs blir flockarna också mindre. Hönorna får då nöja sig med färre hanar, vilket på sikt leder
till inavel, påpekar Tjäderobservatörerna.
– Dessutom, säger organisationen, har utdikningen av myrar lett
till att de öppna områdena på kärren vuxit igen, vilket i sin tur resulterat i att en del spelplatser försvunnit.
Samtidigt presenterar den svenske biologen Richard Ottvall nya
fakta om hur skogsbruket påverkar tjädern. Enligt honom klarar fågeln det moderna skogsbruket bättre än man trott.
– Det finns sedan länge en uppfattning om att tjädern är väldigt
starkt knuten till gammal skog. När den gamla skogen försvinner,
förlorar tjädern sin biotop och då försvinner också den. Men vi har
kunnat visa att tjädern klarar av det moderna skogsbruket bättre
och därför har vi fått tänka om, säger Ottvall.
Han är en av författarna till boken Fåglar i Sverige – antal och
förekomst. Författarna, som alla är fågelexperter, har kartlagt 250
fågelarter i Sverige under femton års tid. •
26 Skogsbruket 9/2012
FOTO: GERD MATTSSON-TURKU
Motstridigt om tjädrar
Virkesprisstatistik
Rotpriser vecka 36
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
54,56 p
45,15 p
47,88 p
Granstock
54,28 q
44,15 p
47,34 q
Björkstock
41,53 p
29,74 p
37,87 p
Tallmv*)
17,80 p
14,72 p
14,99 p
Granmv
18,87 p
14,61 q
15,61 p
Björkmv
17,52 q
13,84 p
14,07 p
Tallsmåstock
25,67 p
21,31 p
21,74 p
Gransmåstock
25,88 p
20,68 q
21,87 p
p
q
stigande
sjunkande
*) mv=massaved
Södra Finland
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
54,59 p
43,40 p
47,70 p
Granstock
54,60 q
42,59 p
48,63 q
Björkstock
41,09 p
…
36,01 p
Tallmv
15,89 p
14,53 p
14,27 p
Granmv
18,75 p
14,38 q
15,75 p
Björkmv
16,45 p
13,50 p
13,87 p
…
…
–
Gransmåstock
25,34 q
–
…
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
55,70 p
45,30 p
44,66 p
Granstock
53,33 p
43,66 p
44,74 p
p
q
stigande
sjunkande
Tallsmåstock
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan
virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med
avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt
virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från
ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts
de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden
för något sortiment vid rotköp är under 1 000
m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges
inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges
(–) som pris.
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken
Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar
vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och
dem hittar du på din faktura. •
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Södra Österbotten
p
q
…
…
…
Tallmv
Björkstock
17,95 p
15,65 p
14,56 p
Granmv
18,65 p
…
14,79 q
Björkmv
18,27 p
15,31 p
14,56 p
Tallsmåstock
25,50 p
23,00 q
20,83 p
Gransmåstock
25,49 p
…
…
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Leveranspriser vecka 36
stigande
sjunkande
Hela
landet
Södra
Finland
Tallstock
56,60 p
56,33 p
54,50 q
Granstock
56,52 q
57,70 q
53,77 q
Björkstock
46,50 q
46,91 p
...
Tallmv*)
29,65 q
29,77 p
29,64 q
Granmv
31,49 p
32,62 p
30,36 q
Björkmv
30,18
31,43 p
29,68 q
Tallsmåstock
35,46 q
–
…
Gransmåstock
35,82 p
–
…
p
q
q
Södra
Österbotten
*) mv=massaved
Skogsbruket 9/2012 27
Foto: Heli Viiri
Så här ser skvattramrost ut.
Efter regn
kommer skadegörare
Vår rekordregniga sommar har
gjort susen för skadegörare som
gillar regn och fukt. Därför är det i
höst extra viktigt att bekämpa gräset på planteringsytorna.
– Den goda nyheten är att granbarkborrarnas larver växer långsammare när det är
regnigt och kallt, barkborrar behöver torra
och varma somrar, säger docent Heli Viiri
på Skogsforskningsinstitutet.
I somras publicerade Finlands skogscentral en karta över områden som drabbats
hårt av granbarkborren. Viiri uppmanar
skogsägare, vilkas skog finns i riskområdena, att kolla upp sina granskogar.
– Men det börjar vara i senaste laget om
man inte ännu granskat stormskadorna från
senaste vinter.
Baggar och björkrost
Björkens blad kan i år gulna i förtid, man
kan tycka att hösten kom tidigt. Men det är
egentligen björkar som drabbats av björkrost.
Björkrost förorsakas av en rostsvamp
som infekterar bladen på försommaren.
Svampen tränger sig in i bladen, som med
tiden blir gulfläckiga. Därefter producerar
28 Skogsbruket 9/2012
svampen sporer på bladens undersida och
infekterade blad torkar ut och faller i förtid.
– Björkrost ger nästan inga tillväxtförluster. I slutet av sommaren växer trädet varken på längden eller på bredden. Björkrost
har mera att göra med estetiska värden.
Heli Viiri tillägger att alarna kan bli bruna tidigt i år. Då är alarna angripna av alglansbaggar. Såväl baggarna som deras larver äter alens blad, och i år finns det mycket alglansbaggar.
Skvattramrost finns det också rikligt av.
Rostsvampen värdväxlar mellan gran och
skvattram, som även kallas getpors. Skvattramrost har en invecklad livscykel där regniga somrar spelar en viktig roll.
– Skogsägare, som har skvattramrost i sin
skog, får sannolikt sina granar angripna. I
första hand angrips yngre granar. Mycket
kraftiga angrepp kan leda till tillväxtförluster.
TRAMPA GRÄSET
Gräset är rekordhögt i år, vilket gynnar sorkarna. Viiri säger att vi inte har en sorkepidemi att vänta, men om sorken nu har
lämpliga förhållanden kan detta märkas under nästa sorktopp. Flertalet svampar och
insekter trivs i högt och fuktigt gräs. Till exempel björkstriten som lever på växtsaft.
Björkstriten kan föra med sig röta i björkplanteringar då den gör ett litet snitt i björkstammen där honan lägger äggen.
– Skador i planteringar kan förhindras
genom gräsbekämpning. Att trampa gräset
runt plantorna är en enkel åtgärd som stoppar stritarna.
ÄLGAR I SIKTE
För de skogsägare som har oturen att ha älgar på vinterbete i sina skogar kan det bli
aktuellt att spruta avskräckningsmedlet Trico på plantorna. Det ska göras i september–oktober.
– Trots att antalet älgar har minskat har
inte älgskadorna reducerats i samma proportion. Vi odlar mest gran och trycket på
tallplanteringarna blir därför hårt.
– Är det riktigt illa, kan det vara värt att
använda avskräckningsmedel.
Älgavskräckningsmedlet Trico är baserat på naturliga ämnen. Medlet består av
en blandning av fårfetter och vatten med
en tillsats av vit färg så att man kan se vilka plantor som är behandlade. Trico kan
bland annat införskaffas via skogsvårdsfö­
reningar. •
Text: Marianne Palmgren
Ny forskning:
Trico skyddar plantor
Älgavskräckningsmedlet Trico minskar på älgskador. Det visar en undersökning som
utfördes av Skogsforskningsinstitutet vintern 2010–2011. Så gott som alla tallplantor
som behandlats med Trico fick vara ifred från älgarna. De obehandlade plantorna
på ytan gillade däremot älgarna.
Undersökningen utfördes i Kuusamo på områden där kraftig älgbetning förekommer vintertid.
En förfrågan skickades också till skogsägare som provat på Trico i sin skog. Majoriteten av de skogsägare som besvarade förfrågningen ansåg att medlet minskade
älgbetningen och de kunde tänka sig använda Trico igen.
Text: Marianne Palmgren
Tallplanta betad av älg.
Foto: Gerd Mattsson-Turku
Avverkningsanmälningar, som följd av insektskador, som kommit till skogscentralen. Den visar tydligt var det finns mest angripen skog.
Jan Slotte, verksamhetsledare på
Skogsvårdsföreningen Österbotten, berättar att skogsägare som är
intresserade av att behandla sina
plantskogar kan köpa Trico till ett
subventionerat pris av skogsvårdsföreningen.
– Jägarnas centralorganisation
betalar en stor del av priset. Vi säljer medlet i tiolitersdunkar.
Trico används främst av självverksamma skogsägare.
– Medlet skall sprutas på plantornas toppar och de översta kvistvarven.
Priset är 50 euro per dunk (inklusive moms 23 procent) och
räcker till 1–2 hektar. Medlet är avdragbart i skogsbeskattningen.
Källa: Finlands skogscentral
Skogsbruket 9/2012 29
KÖP
& sälj
På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina
tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten
• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten
i Peders­öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området,
tfn 050 517 3712.
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor
i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749.
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd,
tfn 050 534 8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring
i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin,
tfn 041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med
omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs,
Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490
i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog
och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs
området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området,
tfn 040 750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten,
Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171.
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
Skydda dina skogsplantor
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback,
tfn 050 518 1054.
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar
utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom
Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo,
tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax,
H. Skog, tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten
i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra
Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom
Vasaområdet, tfn 0400 867 373.
Utbud av tjänser vid sydkusten
• Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar
utförs
i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994.
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland,
MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till skogsbruket@tapio.fi. Det är viktigt att
det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.
Månadens TOK
www.forestum.fi
Produkt urval:
- rådjurstängsel, Trico –
älgrepellent, Tubexplantskydd, sorkfällor,
insektfällor och– repellenter
Forestum Ab
Pilslättsvägen 8 A, 00420 Helsingfors
p. 010 439 4770,
pertti.rajala@forestum.fi
Finlands Skogskluster blir FIBIC
Finlands Skogskluster Ab blir
specialist på bioekonomi och
byter namn till FIBIC Ab (Finnish bioeconomy cluster). Bolaget ägs av företag, de centrala forskningsinstituten och universiteten och är ett kluster
30 Skogsbruket 9/2012
där toppforskning inom skogsindustrins olika branscher
möts. Nu utvidgas verksamheten till att omfatta också andra
områden inom bioekonomin.
Finlands skogskluster grundades år 2007. – Som nyvald fullmäktigemedlem kommer jag att köra en grön linje.
–Menar du med grön det samma som oerfaren?
En ny rapport från Sveriges
Lantbruksuniversitet SLU behandlar riskträd i stadsmiljö och ska ligga till grund för
säkerhetsarbetet med träd i
stadsmiljö i Sverige.
Syftet med arbetet är dels
att lägga grunden för ett säkerhetsarbete för träd i gatumiljö, dels att utreda förutsättningarna för en nationell databas över träd i urban miljö.
Enligt SLU finns det ett stort
användningsområde för en nationell trädinformationsmanual i Sverige och en urban trädinventering är till stor nytta.
Träd i urban miljö har den
senaste tiden fått uppmärksamhet bland annat på grund
av alm- och askskottssjukan,
men även genom händelser
där träd fallit utan att detta
kunnat förutses.
Almen har liten skoglig betydelse, men spelar en väsentlig roll i stadsmiljöer, trädgårdar och som landskapsträd.
Almens virke används framför
allt till möbler, golv och snickerier. Trädet är snabbväxande och har hög tolerans mot
torka, storm, luftföroreningar, vägsalt och fysiska skador.
Som stadsträd bidrar arten till
att minska växthusgaser, absorbera föroreningar och skapa en tilltalande miljö.
Källa: SLU.se
Har du flyttat?
Via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen.
FOTO: PIXMAC
Säkrare träd i städer
Visste du att…
En fladdermus kan fånga och äta upp till 2 700 myggor under en
natt. Fladdermusen är ett nyttodjur, då den äter alla slags flygande insekter och även nattfjärilar. Larver av nattfjärilar gör stor
skada i trädgårdsland, då de äter växter.
Det är möjligt att med specialbyggda holkar locka fladdermöss
till tomten. En fladdermusholk har ingången nertill. Den ska vara
långsmal och 1,5 – 2 centimeter hög, så att ingen fågel kommer
åt att störa fladdermössen. Ohyvlade 2 cm tjocka bräder är det
bästa byggmaterialet.
Hösttecken lika viktiga som vårtecken
Svenska forskare vill med hjälp
av allmänheten dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt samla uppgifter om när lövträden blir höstfärgade. På www.blommar.nu
kan man rapportera om höstlöv och lövfällning.
– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, säger Kjell
Bolmgren på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vi har
inte alls samma kunskap om
växternas utveckling på hösten som vi har om vårtecknen.
En av de tydligaste effekterna av klimatförändringen är
att naturens kalender förändras. De flesta vårtecken påverkas som förväntat. När klimatet blir varmare kommer
blomning och lövsprickning i
gång tidigare. Det råder betydligt större osäkerhet om hur
växterna påverkas på hösten.
– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv
så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger
Ola Langvall, skogsforskare
vid SLU. Det gör det möjligt att
bättre förutsäga utvecklingen i
framtiden.
Forskning om höstlöven tyder på att olika arter påverkas
på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong medan
andra inte verkar följa med klimatförändringen i samma utsträckning.
Växtsäsongens längd, från
den första lövsprickningen till
höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i olika områden. Den
påverkar vilka växter som kan
odlas och hur mycket skogen
växer under året. Den påverkar också hur mycket koldioxid växterna andas in och hur
mycket vattenånga de andas
ut. Det finns alltså ett samspel
mellan växtsäsongens längd
och klimatet, som klimatforskarna vill förstå bättre.
Med hjälp av rapporter från
hela Sverige om allt från lövsprickning och blomning till
fruktmognad, fröspridning,
höstlöv och lövfällning, vill
SLU nu få uppgifter om växtsäsongens längd och klimatet.
Källa:SLu.se
Torn av
ribbor
I Stratfort, i östra London,
finns ett nybyggt 40 meter högt torn, som liknar den
olympiska facklan. Tornet är
uppbyggt av trägaller, som består av 72 snedställda ribbor
per sektion. Det finns totalt
sexton sektioner och de hålls
samman av 32 000 bultar.
På natten lyser mer än 600
lampor upp tornet. Ljusets
färg och intensitet kan ändras
och på det sättet kan man producera dramatiska effekter på
natthimlen över London.
Skogsbruket 9/2012 31
* . QG7 1 *
Foto: Tarja Tuovinen, Forststyrelen
Finlands nationalparker
Pallas-Yllästunturi nationalpark
Pallas-Yllästunturi nationalpark är Finlands tredje största nationalpark. Den inrättades 2005 och går in på fyra kommuners område i västra Lappland, Enontekis,
Kittilä, Kolari och Muonio.
I nationalparken domineras landskapet
av fjäll som omges av skogar och myrar i
naturligt tillstånd. Yllästunturi, med sina
pister, hör inte till nationalparken. Nationalparkens högsta fjälltopp är Taivaskero
i Pallastunturi-kedjan vars krön ligger 807
meter över havet.
Nationalparken är mest känd för sina
ruskavandringar. Där finns Finlands första
officiella vandringsled, Hetta-Pallas vandringsled, från 1934. Den är 55 kilometer
lång och hör till nationalparkens populäraste utflyktsmål.
Forststyrelsen, som förvaltar Finlands
nationalparker, har ett nytt vandrings-
koncept på prov för den här vandringsleden. Vandraren har bara med sig en dagsryggsäck. Lokala företagare transporterar
vandrarnas kappsäckar och annat bagage
mellan olika övernattningsställen.
Den bästa tidpunkten för vandringar
börjar kring midsommaren och fortsätter
till mitten av oktober då vintern står för
dörren. •