Kontinuerlig förnyelse 5-våningshus i trä Fågelbär
Skogsbruket 6/7-2011 Kontinuerlig förnyelse 5-våningshus i trä Fågelbär Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6–7 2011. Årgång 81 4 7 8 16 18 24 31 Nytt preparat minskar röjningsbehovet Skogsforskningsinstitutet utreder om rötsvampen purpurskinn kan användas för att tillverka ett biologiskt preparat mot stubb- och rotskott från lövsly. Energivide – något för vattensjuka åkrar Om du har vattensjuka åkrar som är dåligt täckdikade, är odling av energivide ett alternativ. Skogsbruk på nytt sätt 7 5-våningshus i trä 8 Skogsbruket har besökt Skogsforskningsinstitutets provytor för kontinuerlig förnyelse i Lappträsk i östra Nyland. Nu får man bygga höghus med åtta våningar i trä i Finland, då nya brandbestämmelser trädde i kraft i april. Satsa på ett vackert kuriosaträd! Trädet fågelbär är vackert och ger dyrbart virke. 300 plantor planterades på Åland hösten 1998. De största av dem är i dag kring 5–6 meter höga. Kolla med flera virkesköpare innan du säljer virke Hur lyckas jag med virkesaffären? Vad bör jag tänka på när jag tecknar kontrakt? En skogsägare kan ha många frågor när det är dags att sälja skog. Nya skogsägare ivriga att lära sig mera Sista kursträffen på Kustens skogscentrals MinSkog grundkurs. Nya kurser börjar i höst. På omslaget: Foto: 2 4 16 18 24 Polacken Marius Krasoń planterar. Läs mer om importerad arbetskraft på s. 28. Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 6–7/2011 Skogsbruket Ledaren 13.6.2011 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén tfn 020-772 9192 Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 ingmar.qvist@elisanet.fi Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Helårsprenumeration (11 nr) 39 euro i Finland 370 SEK i Sverige 46 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 24 euro i Finland 230 SEK i Sverige 28 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Tryckeri 0037-6434 Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 6–7/2011 Europeisk skogspolitik Frågan om EU:s roll inom skogspolitiken har varit ett ständigt diskussionsämne under hela vårt EU-medlemskap. Vara eller inte vara, det är frågan. Och har det här någon relevans för den enskilda skogsägaren? Argumenten mot en gemensam skogspolitik är att skogarna i olika delar av Europa ändå är så pass olika såväl ur biologisk, förvaltningsmässig som ekonomisk synvinkel och att vi inte vill ha en djungel av understöd, regler och restriktioner för olika åtgärder inom skogsbruket. De här synpunkterna hade ett mycket starkt stöd speciellt under de första åren efter att vi blivit EU-medlemmar. Å andra sidan har det hela tiden också funnits argument för någonting lite kraftigare från EU:s sida – fastän många aktivt har försökt undvika ordet skogspolitik. Synpunkter som talar för detta är att det trots allt de facto redan finns en skogspolitik inom EU. Skogsfrågorna påverkas av en lång räcka andra politikområden, t.ex. genom EU:s landsbygdsförordning, genom energipolitiken och genom miljöpolitiken. Dessutom har EU nyligen fattat beslut om en gemensam naturresursstrategi som självklart kommer att påverka också skogen. Eftersom beslut som gäller skog i så hög grad redan tas av EU, skulle det vara viktigt att EU också fick en gemensam skogspolitik och därmed en egen enhet inom förvaltningen som såg till att skogsbesluten är vettiga och balanserade också ur skogsnyttjandets synvinkel. En gemensam riktning och en drivkraft som håller igång, så att skogsfrågorna inte tappar styrfarten. Det här synsättet har under de senaste åren fått allt mera stöd här i Finland och man kan med fog säga att allt fler börjar vara av den här åsikten. Nu kan det hända att den alleuropeiska utvecklingen gällande skogspolitiken kör om EU-diskussionen. För Europa består ju trots allt av drygt 40 länder, inte bara av de 27 som hör till EU. Då detta skrivs är det ett par dagar tills den sjätte konferensen för hela Europas alla skogsansvariga ministrar går av stapeln. Ministrarna väntas, på sitt möte i Oslo, besluta om att starta förhandlingarna om ett skogsavtal för Europa. Grundpelarna i avtalet skulle bestå av det arbete som gjorts inom skogsministerkonferensen under de drygt 20 senaste åren. Ur Finlands synvinkel är det här en bra utgångspunkt. Inom skogsministerkonferensen har skogsfrågorna behandlats på ett omfattande, mångsidigt och balanserat sätt där såväl de ekologiska, ekonomiska som sociala aspekterna har lyfts fram. Självklart skulle också EU och kommande riktlinjer inom EU påverkas av ett sådant här avtal och därför är det viktigt att grundarbetet är väl gjort. Men tillbaka till frågan i det inledande stycket. Har detta någon betydelse för den enskilda skogsägaren, skogsentreprenören eller för skogsindustrin i Finland? Svaret är utan tvekan jakande. På sikt silas de internationella besluten ner på nationell nivå. Beslut som gäller t.ex. trähusbyggande, kolsänkor, naturskydd, förnybar energi och skogens roll inom energipolitiken eller beslut som gäller import och export av trävaror genomförs mycket snart i den nationella lagstiftningen. Fattar man på europeisk nivå beslut som befrämjar eller reglerar användningen av naturresurser i allmänhet eller förnybara resurser i synnerhet då är det klart att de rätt snart inverkar – antingen positivt eller negativt – på skogsnyttjandet här i Finland. Därför är det skäl för alla inom sektorn att följa med vad som sker i de kommande förhandlingarna. m ANDERS PORTIN Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf 3 Skogsvård Nytt preparat minskar röjningsbehovet Skogsforskningsinstitutet med Leena Hamberg i spetsen utreder om vi i Finland kan använda rötsvampen purpurskinn för att tillverka ett biologiskt preparat mot stubb- och rotskott från lövsly. Närmare åttio provytor i Hindhår, Borgå, ingår i forskningen. F örsöksytorna i Hindhår är från 2009. Då röjdes björkslyet ner med röjsåg och genast efteråt sprayades finfördelat svampmycel av purpurskinn på de färska stubbarna. – Vi testar olika stammar av purpurskinn och korsningar, berättar Leena Hamberg. Tidigare försök har visat att olika stammar har olika förmåga att röta stubben och därmed hindra stubb- och rotskottsbildning. Björkar bildar enbart stubbskott medan till exempel asp och rönn bildar både stubb- och rotskott. Laboratorie- och terrängarbete – Vi har samlat purpurskinn från naturen, odlat mycel av dem och gjort korsningar. I Hindhår testar vi tre ursprungliga stammar och femton korsningar, som vi tagit fram i vårt laboratorium. – När vi ska odla svampmycel tar vi en bit av purpurskinn och lägger biten i en burk Purpurskinn i korthet Purpurskinnet är en svamp som påminner till utseendet mera om en ticka än om en matsvamp och trivs på lövträdsstubbar. Den är mycket vanlig i våra skogar. Sporer fäster på färska stubbar och därefter börjar svampen växa neråt i stubben och rötar den. Svampen kan också angripa skadade lövträd och även fruktträd. Äppelträd kan få den s.k. silverglans-sjukan efter beskärning om sporer av purpurskinn finns i luften samtidigt. Bladen blir silver- eller blyglänsande. Sjukdomen blir värre med tiden och kan döda trädet. Svampen är ofarlig för människor och djur och även för barrträd. m ”Vi har samlat purpurskinn från naturen, odlat mycel av dem och gjort korsningar.” med näringslösning. Mycelet växer ut som en klump kring biten. När vi ska använda det, finfördelar vi mycelklumpen med en visp. Massan med mycel blandar vi med vatten i förhållande 1:10 och häller lösningen i en sprayflaska. – I fältförsöken går en person med en sprayflaska fylld med svampmycel i hälarna på röjaren och sprayar preparatet på stubbarna. – I maj började vi inventera provytorna i Hindhår. Det är tredje inventeringen. Jag har två medhjälpare med mig. På De små ”tickorna” på stubben är purpurskinn, en allmän svamp i våra skogar. 4 de kapade stubbarna som blivit sprejade med svampmycel, mäter vi diametern med en millimeters noggrannhet. Om det har vuxit ut stubbskott mäter vi också stubbskottets längd. Målet med forskningen är att hitta den svampstam som är mest effektiv, dvs. effektivast motverkar uppkomsten av stubbskott. Färdiga preparat i andra länder – I tidigare försök på stubbar med större diameter har effekten varit 80–90 procent. Nu undersöker vi effekten på sly med liten diameter. Vi hoppas hitta en svampstam som lika Skogsbruket 6–7/2011 På provytorna mäts stubbarnas diameter och längden på eventuella stubbskott. – Vi får vänta några år innan vi har ett biologiskt preparat som hindrar stubbskottsbildning efter röjning, säger forskare Leena Hamberg på Skogsforskningsinstitutet. effektivt hindrar uppkomsten av sly efter röjning. Det kommer nog att ta flera år innan vi har ett preparat ute på marknaden, säger Hamberg. – I Kanada och Nederländerna finns preparat till salu, stubben strax efter röjningen och då är en möjlighet att ha tilläggsutrustning på röjsågen. – Eftersom purpurskinnet orsakar silverglans-sjuka på fruktträd, kommer det att krä- men vi kan inte ta in nya stammar till Finland, då det kan få oanade konsekvenser. Därför måste vi hitta en effektiv stam bland våra egna eller korsa fram en ny stam. Preparatet ska appliceras på vas en skyddszon på 500 meter intill bebyggelse och fruktodlingar, säger Hamberg. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Vanlig tallspinnarstekel bekämpas i Yyteri Skogsbruket 6–7/2011 teri den första konstaterade massförekomsten av insekten. Äter tallbarr Honorna börjar i slutet av maj lägga sina ägg på tallens barr. Svårbekämpad med larver i marken När äggen kläcks efter två veckor börjar larverna sätta i sig värdträdets barrskrud. Till skillnad från andra tallsteklar som specialiserar sig på antingen äldre barr eller årsbarr äter den vanliga tallspinnarstekeln alla barr den får tag på. Foto: Antti Pouttu I Yyteri nära Björneborg utbröt en massförekomst av vanlig tallspinnarstekel (Acantholyda posticalis) sommaren 2006. Sommaren 2007 nödavverkades 20 hektar döende tallskog och 2009 avverkades 150 hektar. I sommar görs försök att bekämpa stekeln som envist biter sig fast i området. Om inget görs beräknas skadan snart omfatta över 1 000 hektar. Vanlig tallspinnarstekel är en vanligt förekommande insekt på torra tallmoar. Normalt utgör vanlig tallspinnarstekel inget hot mot skogarna hos oss. I Centraleuropa är massförekomster vanligare och även om orsakerna inte är helt klarlagda misstänker man ett samband med varma somrar. En epidemi kan pågå i 20 år och ödelägga tusentals hektar. I Finland är fallet i Yy- När larven ätit i tre till fyra veckor faller den ner till marken. Där gräver den ner sig djupt i jorden där den stannar i två till tre år. Insekten är svår att bekämpa men i mitten av maj gjorde Sydvästra Finlands skogscentral ett försök med biologisk bekämpning. Skogsvårdschef Hannu Heikkilä säger att försöket följs upp av forskare vid Metla och Helsingfors universitet. Preliminärt kan han säga att spolmaskarna som man spred ut åtminstone har slagit ut en del av stekellarverna. m Text: Johnny Sved Larverna gräver ner sig djupt i jorden, där de stannar i två till tre år. 5 Skogsvård Ovanliga trädslag kräver tillsyn och intresse För det mesta planterar vi tall och gran på förnyelseytorna. Men det finns skogsägare som väljer att satsa på udda trädslag och en gemensam nämnare för dem är att de vill ha någonting annorlunda i sin skog. P å Westankärrs gård valde Mårten Forss att prova på masurbjörk av ett allmänt skogsintresse. – Diskussionen i medier om att masur är ett dyrbart trädslag har inte heller gått mig oberörd förbi och det är intressant med någonting nytt i skogen. I Wiksvidja ville Henrik Holmén ha lite variation i skogen och valde att satsa på lärk. – Jag hade från tidigare några fullvuxna exemplar på mitt skogsskifte och ville jobba vidare med trädslaget. Masurbjörkplantor är cirka tre gånger dyrare än vanlig björk. Dessutom tillkommer kostnader för den övervakning som krävs. Forss tillägger ännu att han varje år gjort kompletteringar. – Man blir nog noggrannare med slutresultatet då man satsat både mer pengar och mer tid på ett udda trädslag. Efterfrågan på specialvirke omöjlig att förutspå Ett elstängsel kräver regelbunden kontroll. Alternativet är att sätta upp dubbla plastband. Masurbjörk kräver skydd mot sork och hjortdjur Westankärr gård har planterat ett cirka 1,5 ha stort område med enbart masurbjörk. Björkarna är nu fyra år gamla och tillväxten har hittills inte varit den bästa, men är förhoppningsvis på uppgång. För att undvika skador av hjortdjur har Forss satt upp elstängsel och plastband runt området. – Om jag idag skulle fatta beslutet att plantera masurbjörk skulle jag välja ett om- Masurbjörksplantor är omkring tre gånger dyrare än vanlig björk och behöver skyddas mot sorkangrepp. 6 råde som inte låg så långt borta från trafik och människor. Nu har det varit ett extra arbete att hålla koll på elstängselaggregatet, berättar Mårten Forss. Mårten tror att dubbla plastband skulle ha samma verkan som elstängsel och överväger att ta i bruk det systemet i stället, för att slippa hålla reda på elstängslets funktion. För att skydda de rätt så dyrbara plantorna från sorkangrepp har varje planta ett skydd. I vinter har många av skydden blivit sneda av snön och på så sätt böjt plantan. – En del av plantskydden har dessutom lyfts upp av tjälen, så det har också inneburit extra kostnader. Men rätt så bra har plantorna klarat sig från både sork och hjortdjursskador, summerar Forss. Henrik Holméns lärkplantor blev planterade för tre år sedan och är idag en knapp meter höga. – Jag kompletterade lite året efter den egentliga planteringen och lite plantor har hjortdjuren och sorkarna ätit upp, men annars har de klarat sig bra, berättar Holmén. Holmén planterade lärkplantorna själv och lade dem med en täthet på 1 600 plantor per hektar. Slutsumman på planteringen blev troligen lite högre än vid plantering av ett traditionellt trädslag, men hur mycket har Holmén inte koll på. – Jag har inte räknat efter hur dyrt det blev, det övriga var viktigare, konstaterar Henrik. Till slut konstaterar Holmén att även fast det idag finns efterfrågan på lärk så har man ingen aning om vad marknaden vill ha om 50–100 år. m Text och foto: Siv Vesterlund Skogsbruket 6–7/2011 Bioenergi Energivide – något för vattensjuka åkrar Om du har vattensjuka åkrar som är dåligt täckdikade, är odling av energivide ett alternativ. Behovet att använda bekämpningsmedel begränsas till anläggningsåret och gödslingsbehovet är mindre än för spannmålsväxter. Å Foto: Nils-Erik Nordh tgärderna för att anlägga en odling är mycket liknande som för de flesta andra lantbruksväxter; bearbetning, gödsling och plantering. Planteringstätheten med de omkring 20 centimeter långa sticklingarna är omkring 13 000 stycken per hektar. Efter den första växtperioden skärs viden ned för att få mera skott. Av de avskurna skotten kan du göra nya sticklingar. Första skörden efter fyra år Vide är normalt skördemogen 4–5 år efter plantering och sedan 3–5 år efter senaste avkapning under 25 års tid. Då är de grövsta stammar närmare 6 centimeter grova nere vid markytan. Vide skördas på våren. Stammen skärs av på 5–10 centimeters höjd från marken. Fukthalten i nyskördad vide är cirka 50 procent. Det effektiva värmevärdet hos vide med 50 procent fukthalt ät 8,5 MJ/kg dvs. samma som hos ved i allmänhet. För skörd av vide finns specialmaskiner som flisar direkt och sådana som skördar viden som slanor. Enligt energirådgivare Fredrik Ek på Svenska Lantbrukssällskapens förbund, kan odlare med mindre arealer även skörda sin vide med motorsåg eller röjsåg. – Viden kan kapas med motorsåg och sammanförs i högar, där slanorna får torka, säger Ek. Ju torrare råmateSkogsbruket 6–7/2011 En odling med energivide hinner ge 5–6 skördar innan den ska förnyas. rial desto högre värmevärde. Därefter körs viden bort från åkern och den kan flisas med en flishugg som används för flisning av klenvirke. Stöd för odling av energivide – Eftersom vide har ett stort behov av vatten, duger åkrar som är dåligt täckdikade väldigt bra till odling, säger Ek. Då vide har en drygt tjugoårig växtföljd och då rotsystemet går ner djupt, betyder det att täckdikena brukar täppas till. Markägare får gårdsstöd för etablering av videodlingar på stödberättigad areal. I stödregion A är stödet i år 248,60 euro/ha, i stödregion B-C1 202,50 euro/ha och i stödregion C2 167,98 euro/ha. Gråvatten som gödselmedel Skörden är i genomsnitt 10 ton torrsubstans flis per hektar och år med Salix swerinii, som är den mest snabbväxande arten. Gråvatten, biologiskt behandlat avloppsvatten, som gödselmedel har gett goda resultat i de försök som har gjorts. Gödsling med avloppsvatten har i försöken gett ett tillägg på 2–2,5 ton torrsubstans per hektar och år. m Text: Gerd Mattsson-Turku Var köper jag sticklingar? Du kan köpa sticklingar från bl.a. Suomen Energiapaju Oy. Till en hektar behöver du omkring 13 000 sticklingar och det kostar omkring 1 400 euro. Sticklingarna är omkring 20 centimeter långa. Mindre arealer kan du plantera för hand, men det finns specialmaskiner. m 7 Skogsvård – Vid kontinuerlig förnyelse är fokus på stammar mellan 15 och 25 centimeter som blir kvar efter avverkningen, säger Sauli Valkonen. Skogsbruk på nytt sätt Lönsamheten och virkesproduktionen vid kontinuerlig förnyelse är beroende av att beståndet avverkas tillräckligt glest och att det finns rikligt med underväxt och små träd. – Många skogsägare jag kommit i kontakt med har varit förvånansvärt intresserade av att pröva metoden småskaligt. Jag blir bombarderad med frågor, berättar forskare Sauli Valkonen från Skogsforskningsinstitutet. Än så länge är det oklart när skogsägare kan börja tillämpa kontinuerlig förnyelse. Experterna dryftar nu om detaljerna kring skötselmetoden som är 8 på väg att skrivas in i skogslagen. – Nu när vi funderar på hur metoden ska tillämpas i praktiken blir det svårare och det har dragit ut på tiden. Så länge vi förde diskussionen på en allmän nivå var det enklare, tillägger Valkonen som är med i arbetsgruppen tillsatt av Jord- och skogsbruksministeriet. Provytor ger försmak I Lappträsk i östra Nyland har Skogsforskningsinstitutet provytor där Valkonen testat kontinuerlig förnyelse på högtproducerande ytor. På en av provytorna har skogen dimensionsavverkats år 1984. Alltså alla träd med en diameter över tjugo centimeter har avverkats. Skogen har repat sig, men är luckig och en ny generation plantor växer sporadiskt här och där. – Så här gick det till förr, man högg och lämnade skogen åt sitt öde, utan att bry sig om återväxten. Därför förbjöds metoden år 1948. – I kontinuerlig förnyelse ser man till att det alltid finns tillräckligt med livskraftiga plantor på figuren, poängterar Valkonen medan vandringen går till provytan bredvid. Skogsbruket 6–7/2011 Räntekravet fyra procent Provytan är ett två hektar stort granbestånd på frisk mo och sedan början av 1980-talet har man behandlat beståndet enligt principerna för kontinuerlig förnyelse. Beståndets volym är 250 m³/ha och övre höjden är 24 meter. Stora träd har tagits bort för att ge ljus åt träden som blir kvar, utvecklingsklasserna saknas och de få björkar som växer på ytan är låga och förgrenade buskar. – Tall och björk har svårt att klara sig på provytan. Den procentuella andelen bland trädslag har minskat med tio procent under femton år. – Volymtillväxten på ytan är inte mer än 4,7 m³/ha, säger Valkonen. Plantorna på ytan fungerar som en slags trädreserv som skjuter i höjden efter avverkningen då de får ljus. Fokus i beståndet ligger på stammar med en diameter på 15–25 centimeter. – Trädreservens tillväxt börjar avta och därför ska vi nästa vinter avverka alla skadade träd och träd med en diameter över 30 centimeter. Varannan stam avverkas av de träd som har en diameter på 20–30 centimeter. – I skötselmetoden är virkesproduktionen och lönsamheten på lång sikt helt beroende av förnyelsen och att alla diameterklasser finns representerade på ytan, säger Valkonen. Fyra procents räntekrav betyder att beståndets grundyta efter avverkningen är 10–15 m²/ha, alltså 100–150 m³/ha. – Grundregeln är att beståndet ska avverkas tillräckligt glest, säger Valkonen. Rekommendationer gäller inte Vid kontinuerlig förnyelse kan det finnas tusentals plantor per hektar men allihop trängs Dyrare avverkning Valkonen konstaterar att avverkningen är en utmaning, att träden som blir kvar inte skadas. Därför kan avverkningskostnaderna till en början vara höga. – I regel är avverkningskostnaderna lägre än vid en första ”I kontinuerlig förnyelse ser man till att det alltid finns tillräckligt med livskraftiga plantor på figuren.” i en klunga i ett hörn av ytan. – Än så länge är det omöjligt att säga hur många plantor som kommer att behövas. Man kan tänka på trädnivå, att i stället för trädet som avverkades ska det växa ett nytt i stället, men så smidigt fungerar ju inte naturen i praktiken. – Misslyckas den naturliga återväxten är det inte värre än att man avverkar och planterar ytan, säger Valkonen. Han tillägger att provytan Så här ser en dimensionsavverkad skog ut, 25 år senare. Skogsbruket 6–7/2011 kommer att se ut som efter en kraftig avverkning i vårt vanliga skogsbruk, eller till och med sämre. Poängen är att en stor del av träden blir kvar och redan efter några år ser skogen ut som förut. gallring, men högre än vid en kalavverkning. Naturvårdsträd lämnas vid kontinuerlig förnyelse precis på samma sätt som i vårt vanliga skogsbruk. I södra Finland kan man räkna med att virkesuttaget i ett kontinuerligt bestånd är i genomsnitt 100 m³/ha med femton års mellanrum. – Skötselmetoden erbjuder utmärkta förhållanden för rotrötan att frodas då trädslaget inte byts ut, det sker ingen stubbrytning, drivningsskador uppstår om beståndet dessutom avverkas med tio till femton års mellanrum. – Skogsägaren kan räkna med mindre snöskador och vindfällen. I kontinuerlig förnyelse uteblir plantskogsskötsel och planteringen, vilket kommer att påverka såväl skogsvårdsföreningar som plantskolor ifall metoden vinner terräng, säger Valkonen. Tvåskiktade bestånd Vad kan intresserade skogsägare göra innan metoden får laga kraft? – Planera och lämna bakom dig invanda tankemönster. I skogen kan man till exempel kolla om det finns tvåskiktade bestånd, då vinner man tiotals år. Det tar trettio år att ändra ett äldre skogsbestånd till ett kontinuerligt. – Alla träd med en diameter mellan 30 och 40 cm avverkas, vilket ger ljus åt undervegetationen. Därefter börjar man bygga upp ett bestånd där alla diameterklasser växer. m Text och foto: Marianne Palmgren Ett kontinuerligt bestånd ser ut så här. 9 Skogsvård Intresset för att skydda skogen frivilligt ökar Är du intresserad av att skydda en del av din skog frivilligt? Och få skattefri ersättning för att bevara skogens mångfald? Det var markägaren Rune Stenmark, som fick miljöstöd för att skydda en gammal moskog med inslag av död ved. – Titta, där ligger döda träd och här. Visst är det en vacker skog? Skogsägare Rune Stenmark vandrar ivrigt omkring på ett av sina skiften i Purmo. Ett område på drygt en hektar som han har valt att skydda på frivillig väg. – Vi låter den skogen växa utan att göra några ingrepp. Jag vill bevara skogen för mina barnbarn och nästa generationer så att de ska få se hur gammal skog ser ut i verkligheten. – Jag fick skattefri ersättning för att jag frivilligt gick in för att skydda en del av min skog. Så klart att pengarna har en viss betydelse, men jag skulle ändå inte ha rört det här skiftet, förklarar Stenmark. Det som Stenmark har gjort är att ansöka om miljöstöd inom ramen för METSO-programmet. Programmet, som baserar sig helt på frivillighet, ger skogsägarna möjlighet att skydda skogen en viss tid eller permanent. Gamla lövträd och död ved Programmet strävar efter att särskilt skydda skogar i naturtillstånd, dvs. skogar med grov död ved och stora och gamla lövträd. Skogsmiljöer som lämpar sig för programmet är bland annat lundar, skogar kring småvatten och trädbevuxna myrar. – I mitt fall handlar det om att jag har gammal moskog med inslag av grov död ved och avtalet sträcker sig över en tidsperiod på tio år. Jag fick ersättningen direkt och det enda jag inte får göra nu är att avverka eller göra några andra intrång i skiftet. Ersättningen baseras på hur stor mängd virke i kubikmeter som skogsägaren väljer att skydda. Beroende på volymen och arealen beräknas ett värde som i grova drag motsvarar hälften till en tredjedel den mängd som skogsägaren frivilligt avstår från att avverka i samband med att han erhåller miljöstöd. – Jag är rätt nöjd med ersättningen, men som skogsägare är man aldrig riktigt nöjd och så klart kunde ersättningen vara större, säger Rune och skrattar. – Praktiskt var processen faktiskt väldigt enkel och jag rekommenderar alla som tror sig ha miljöer i sin skog som berättigar till miljöstöd att skydda dem. Intresset ökar Miljöstödsärenden handhas av skogscentralen som avgör om skiftet är berättigat till stödet och hur stor ersättningen blir. I det här fallet var det Runes son Björn Stenmark, naturvårdsrådgivare vid Kustens skogscentral i Bennäs, Rune Stenmark till höger valde att skydda en del av sin skog på uppmaning av sonen Björn Stenmark, som är naturvårdsrådgivare vid Kustens skogscentral. Beslutet ångrar han inte eftersom den närliggande skogen också gynnas av områden med inslag av död ved. 10 Skogsbruket 6–7/2011 Den här skylten anger att skogsägaren frivilligt skyddar ett område som är viktigt för den biologiska mångfalden. Permanent skydd möjligt som informerade fadern om möjligheten. – Intresset för miljöstöd ökar hela tiden och på Kustens område är vi två naturvårdsrådgivare som handlägger dessa ärenden. Ansökningsprocessen går snabbare om skogsägaren har en färsk skogsbruksplan för annars finns det en risk att han får vänta en tid på beslutet, säger Björn Stenmark. Enligt Björn är syftet med METSO bland annat att stabilisera en gynnsam utveckling av naturens mångfald. Men på vilket sätt hjälper död ved till att göra det? Brist på död ved... – Det behövs vissa nyckelområden i våra skogar med bland annat inslag av död ved, som är en bristvara i dagens läge. Död ved på 20–30 kubikmeter per hektar bidrar till att öka mångfalden märkbart. Det gynnar insekter och skapar förutsättningar för andra djur som rovfåglar, berättar han. Ett stenkast från den gamla moskogen finns ett skifte som Rune har förnyelseavverkat. Enligt Björn är det ett typexempel på att det går att bedriva aktivt skogsbruk samtidigt som vissa områden skyddas. – Området som har skyddats har biologisk nytta för den kringliggande skogen och målet är att också få skyddade områden sammankopplade. Min farbror har ett skifte i närheten med liknande skog som också har skyddats. – Genom att koppla samman olika skiften kan vi skapa en korridor där hela området gynnas av att den biologiska mångfalden bevaras, förklarar Björn. ... som kan skapas i snabbare takt Död ved ökar märkbart den biologiska mångfalden. Bland annat skapar det förutsättningar för insekter och fåglar. Skogsbruket 6–7/2011 Rune Stenmark, som äger drygt trettio hektar skog, visar några träd i det skyddade området där han har skalat bort barken på stammarna. Det medför att träden dör inom några år. Syftet är att snabbare få mera död ved i den gamla skogen. – På det här viset skapar vi mer död ved och ökar mångfalden. Det är faktiskt tillåtet och skogsägare har möjlighet att få ersättning för jobbet med att skapa mera död ved. Det är sedan några år tillbaka också möjligt att skydda skogen permanent. Permanent skydd innebär att skogsägaren antingen säljer marken till staten eller grundar ett privat skyddsområde. Ifråga om permanent skydd är det Närings-, trafik- och miljöcentralerna, som handlägger ärendet. – Det blir vanligare att skydda skogen för evigt. I Österbotten var det i fjol åtta markägare som tog kontakt med mig och jag hjälpte dem att sälja sin skog till staten. Ersättningen som markägarna får är skattefri även när man säljer sin skog till staten. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Svenska småbruk och egna hem Ab PB 35 10211 Ingå tfn (09) 644 761 0400-477 008 fax (09) 601 262 e-post: smabruk@kolumbus.fi •Idkar handel med mark- områden i Nyland och Åboland •Samarbetar med stiftel- serna Finlandssvenska Jordfonden och Undervisningsfonden Finlandssvenska Jordfonden •Beviljar unga personer förmånliga lån för bl.a. inköp av lantbruk. Understöder lantbruks• skolor Undervisningsfonden lantbruksskolor •Understöder 11 Har du dina rår öppna? Det råder ibland stor osäkerhet om var gränsen mellan två skogsfastigheter går. Gränsen har markerats på ett varaktigt sätt när den bildades, men under åren lopp kan gränsmarkeringarna försvinna och då är det inte längre klart var gränsen går. P roblemet med igenvuxna rår blir allt vanligare. Det är viktigt för dig som äger en skogsfastighet att känna till fastighetsgränserna när du exempelvis ska avverka. Det ingår i avverkningsplaneringen att klargöra var rån går om avverkningsytan sträcker sig ut till en rå. Igenvuxna rår fördröjer avverkningsplaneringen och kan leda till granntvister om grannens träd fälls av misstag. Ordna en skogsdag med grannen Som markägare kan du göra en hel del själv. Börja med att kontakta rågrannen. Kom överens om en kväll eller en dag då ni tillsammans går ut i skogen och gemensamt söker fastighetsgränsen. Oftast finns det vägledning i terrängen i form av gamla gärdesgårdar, taggtråd, bläckor på träd eller uppkvistade träd. Beståndsgränser i form av skillnad i trädslag eller ålder brukar också ange var en rå går. Starta i ett hörn, där det finns hörnsten eller annat röse. Gemensamt kan ni komma överens om hur ni i fortsättningen ska hålla gränslinjen öppen. Efter att ni tillsammans huggit upp den kan ni måla på träd i gränslinjen eller sätta ut rågångsstolpar, gärna med reflexband. Lantmätare uppmanar skogsägare att gå runt sina skogsskiften vart tredje år och röja bort kvistar och småträd som vuxit upp i rån. Orangefärgade stolpar med reflex syns bra Rågångsstolpar med reflexen blir allt vanligare. Orangefärgade stolpar av det slag som vägverket sätter ut till vintern för snöplogning är bra. De är försedda med reflex, vilket är en fördel när avverkningsma- Med en orangefärgad rågångsstolpe vid röset är det lättupptäckt även när röset är inbäddat i ris och kanske täckt av mossa. 12 Skogsbruket 6–7/2011 skinen jobbar i mörker. Föraren märker när han närmar sig en rå, då ljuset från strålkastarna reflekteras tillbaka från reflexbandet på stolparna. I normal skogsterräng är 30–40 meter ett lämpligt avstånd mellan stolparna. Stolparna kostar drygt en euro. las en officiell rågång. Kostnaderna för en rågång delas mellan berörda markägare. Det kostar en hel del pengar och är i många fall en onödig utgift. Om du och rågrannen håller rårna öppna uppstår inte det här problemet. m Om rån inte syns? Om det är omöjligt att hitta rårna i terrängen ska det hål- Inget är gratis – Tyvärr så är det mera undantag än regel att rårna är upptagna när vi skall utföra skogsvårdsåtgärder åt våra kunder, säger Peter Lindholm på Södra skogsreviret. – Vid avverkningar och röjningar som sträcker sig ut till en rå, är vi tvungna att markera rån. Vanligtvis markerar vi den med fiberband. Det är en provisorisk markering, som försvinner inom några år. Om vi röjer figuren bru- kar jag sträva efter att öppna rån samtidigt, då vi ändå har arbetskraft på plats. Kostnaden ingår då i röjningskostnaderna, men då det är fråga om en skild rågång debiteras rörda parter för det enligt tidsåtgång. Skogsägarna betalar alltså alltid för det merarbete som dåligt upphuggna rår medför. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku När får jag själv öppna en rå? Som skogsägare får du öppna en rå om rån har huggits upp tidigare och du exakt vet var den går i terrängen. Rån som du hugger upp får vara högst 1,5 meter bred om du inte kommit överens om annat med din rågranne. Rålinjen ska gå mitt i den upphuggna rån. Om du och grannen inte kommer överens om upphuggningen av rån, får du hugga upp rån utan rågrannens samtycke efter att du underrättat rågrannen om det. De träd som fälls i rån hör till den skogsfastighet på vars sida om rån träden har vuxit. Den som äger träden ska se till att de tas till vara. För kostnaderna för upphuggning av rån svarar den som hugger upp rån om du och rågrannen inte kommit överens om något annat. Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (1160/2005) m UPM sålde Mahogany UPM har sålt fanerfabriken i Lojo till fabriksledningen, nuvarande fabrikschef Markku Tamminen. Fanerfabriken hette tidigare Mahogany och det namnet används fortfarande ofta. Fanerfabriken är en av de modernaste i världen. Den huvudsakliga råvaran är björk och produktionskapaciteten är 14 000 kubikmeter faner per år. De 70 anställda kommer att fortsätta arbetet under den nya ägaren. m Mellanå Plant har bytt ägare Den 1 juni blev det klart att Mellanå Plant får en ny ägare i bolaget West Plant Ab. Det nybildade bolaget ägs till stora delar av privatpersoner som har satsat eget kapital. I allra största tysthet har Kustens skogscentral planerat en försäljning av Mellanå Plant i Dagsmark i Kristinestad. Den 1 juni blev affären klar som innebar att skogscentralen sålde hela sitt aktieinnehav på 98 procent i plantskolan. Köparen är ett nybildat bolag som heter West Plant Ab, som till stora delar ägs av privatpersoner, skogsbruket närstående organisationer och personer ur plantskolans operativa ledning. Bolagets kapital är 200 000 euro. Det sker inga förändringar i Mellanå Plants verksamhet efter ägarbytet. Plantskolans sex fast anställda samt säsongsarbetare fortsätter som tidigare, vilket motsvarar 25 årsverken. Med omkring 15 miljoner plantor per år har Mellanå Plant tio procent av marknaden för skogsplantor i Finland. m Text: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 6–7/2011 Vem och vad? Svenska småbruk och egna hem Ab och SLC äger vardera 15 procent av aktierna i West Plant Ab. De övriga aktierna ägs av privatpersoner; Abrahamsson Dick, Antell Mikael, Bodman Kai, Bodman Rainer, Kangas Kennet, Lillandt Runar, Långgård Tomas, Lövsund Bengt, Salminen Metti och von Frenckell Otto. West Plant äger 98 % av Mellanå Plant Ab, de resterande två procenten ägs av Kristinestads stad. m Källa: Suomen Asiakastieto Text: redaktionen 13 Grankåda från Lappland ingår i sårsalvan Abilar. Kådsalvan blev en apoteksprodukt Aarno Sipponen skötte patienter med svåra liggsår på hälsocentralen i Kolari. Inget tycktes hjälpa mot liggsåren. Då förelog en av sjukskötarna att man kunde testa en gammal beprövad salva i lappmarkerna, grankådsalvan. S alvan fanns inte på apotek utan den beställdes av en jordbrukare i Kolari, som själv tillverkade den. Sipponen beslöt att testa salvan. På sex månader hade även de allra värsta liggsåren läkt. Hundratals liter kåda skickas till Esbo Nu tillverkas grankådsalvan av Repolar Oy, ett företag i Esbo som leds av Aarno Sipponens far. Sårsalvan heter Abilar och finns att köpa på apotek. Råvaran, grankådan, kommer fortsättningsvis från Lappland. – Kådan tas tillvara på två olika sätt, berättar Kyösti Vanha på Repolar. Kåda som torkat på trädstammen tas bort med en liten yxa genom att försiktigt knacka på stammen. För att få tappa kåda ur granstammarna krävs det tillstånd av markägaren. Vi har i dagsläget omkring femton 14 personer som levererar kåda till oss. På årsbasis köper vi flera hundra kilo grankåda. Kådsalvan biter på mångresistenta bakterier Abilar är godkänd av medicinalstyrelsen och medicinskt och mikobiologiskt testad. Bakterianalyser som utförts med kådsalvan visar att den har en hämmande effekt på tillväxten av bakterier som fördröjer sårläkning. Den hämmar också mycket svårbehandlade mångresistena bakteriers tillväxt, som till exempel Staphylococcus aureus som är resistenta för meticillin (MRSA) och enterokocker som är resistenta mot vacomycin (VRE). Man har ytterligare testat salvans säkerhet med hjälp av mutagentest och testerna visar att salvan inte förorsakar skador på DNA. m Text: Gerd Mattsson-Turku Kvaliteten på virket försämras under lagring Det är inte bara barkborrar och märgborrar som trivs i virkesvältorna om sommaren. Sommartid är luften full av svampsporer som när de landar på ett lämpligt växtunderlag gror och börjar växa. En del av de här svamparna orsakar förluster för skogsbruket i form av blånad och lagerröta. I juni töms skogsbilvägarna på virke. Enligt lag får virke inte lagras i närheten av växande skog under sommaren på grund av risken för insektskador. Doften av kåda lockar till sig svärmande insekter som lägger sina ägg i virket. Om virket finns kvar i närheten av skogen när nästa generation svärmar angriper de levande träd i närheten. Men det är inte bara insekterna som motiverar en snabb virkeshantering under sommaren. Virke som lagras över sommaren angrips lätt av olika rötsvampar och blånadssvampar. Vått virke angrips inte Pinfärskt virke angrips inte av rötsvampar. Splintveden i ett levande barrträd består till mellan 50 och 60 procent av vatten, björkved är aningen torrare. Medan virket är så fuktigt klarar sig rötsvampar inte och kan inte bryta ner veden. En del mögel kan börja växa på ytan av virket, men det påverkar inte virkets kvalitet. Skogsbruket 6–7/2011 Efter en tids lagring börjar splintveden torka ut och då har svamparna lättare att få fotfäste. Rötsvamparna trivs bäst vid en fukthalt kring 30–40 procent. När fukthalten sjunkit till 20 procent har virket blivit för torrt för rötsvamparna. Blånad orsakar stora förluster När insekterna borrar sig in under barken eller i splintveden på stockarna har de ofta med sig sporer från blånadssvampar. Blånaden sprider sig snabbt i stocken och orsakar färgfel som gör att sågarna ratar virket. Virket klassa då ner till massaved och värdet på virket mer än halveras. Blånadssvamparna angriper inte cellväggarna i veden och påverkar alltså inte virkets Skogsbruket 6–7/2011 hållfasthetsegenskaper. Blånat virke duger förstås inte i synliga paneler och detaljer, men i princip är blånat virke fullvärdigt konstruktionsvirke. Ett färgfel gör ändå att slutkunderna är skeptiska till kvaliteten och då vill de inte gärna köpa virket. Slipmassaved kan också ratas om den har färgfel. Blånad gör det svårt att bleka slipmassan tillräckligt. Sämre fibrer i massa ved med lagerröta Lagerrötan försämrar både fiberutbytet och kvaliteten på fibrerna. Rötsvamparna bryter ner cellulosan i veden och skadar cellväggarna. Resultatet är att cellulosautbytet blir lägre och att andelen långa cellulosafibrer i massan sjunker. Det är just de långa cellu- losafibrerna i ytveden som ger den nordiska cellulosan en konkurrensfördel. De långa fibrerna armerar pappret och ger en överlägsen hållfasthet. Även om förändringarna i virket kan tyckas vara små efter några månaders lagring påverkar det kvaliteten på massan. Rötan behöver inte vara mjuk för att fibrerna ska ha tagit skada. Kärnveden klarar sig längre Kärnveden är impregnerad med kådämnen och har ett bättre skydd mot svampar och bakterier än splintveden. Det här utnyttjades i Sverige efter stormarna Gudrun och Per. Stora mängder virke lagrades under bevattning i flera år. Det virke som var färskt när det togs in i lager klarade sig förvånansvärt bra. Ytbräderna kanske endast dög till formvirke men kärnvirket höll god kvalitet under lång tid. Bra logistik mini merar förlusterna För att minimera förlusterna av lagringsskador krävs ett kontrollerat och välfungerande virkesflöde, en god logistik. Virke som ska lagras en längre tid ska tas in som färskt och sättas under snö eller bevattning. Målet är att hålla virkets fukthalt så hög att rötsvamparna inte klarar sig. Virke som avverkas om sommaren ska så snabbt som möjligt till fabrik för vidareförädling innan fukthalten i virket sjunkit så lågt att lagerröta uppstår. m Text och foto: Johnny Sved 15 Träet vinnare som fram tidens byggmaterial Nu får man bygga höghus med åtta våningar i trä i Finland, då nya brandbestämmelser trädde i kraft i april. – Träet är framtidens byggmaterial, säger Markku Karjalainen, expert på Puuinfo. I Vierumäki i Heinola reser sig i höst ett höghus i fem våningar, det första i sitt slag. För byggandet av träelementen och träkonstruktionerna svarar Versowood och Koskinen Ab. Byggherre är Rakennusliike Reponen Ab som också har hand om VVStekniken. Hyreslägenheter – Det finns 27 lägenheter i flervåningshuset. Det har kommit förfrågningar, men lägenheterna hyrs i första hand åt personalen för Heinola stad samt åt Versowoods och Koskinens personal, konstaterar vd Mika Airaksela från Rakennusliike Reponen Ab. Han tillägger att det är lika, men ändå olika att bygga med träelement jämfört med betong. – Nu skruvar vi istället ihop elementen med skruvar. Ett gott samarbete mellan alla parter är a och o för att ro i hamn projektet, säger Airaksela. Höghuset blir till under ett stort tält som skyddar mot vädrets makter. Ett vädertält är ingen vanlig syn i Finland. Ljudisoleringen största utmaningen I varje vånings mellanbotten gjuts en betongplatta. Den fungerar som ljudisolering. – Ljudisoleringen är den 16 Så här kommer höghuset i trä, som byggs i Vierumäki att se ut. största utmaningen med trähusbyggande. Jag har besökt Sverige för att sätta mig in i frågan. Byggkostnaderna för höghuset i Vierumäki är konkurrenskraftiga. Varför har man inte byggt mer höghus i trä? – I Finland ligger vår expertis i att bygga i betong och sten. Vi har saknat kunskap och dessutom är de traditionella materialen billigare än trä, förklarar Airaksela. Konservativ bransch – I framtiden kommer våra skogar i en allt högre grad att utnyttjas till träbyggande och till bioenergi, konstaterar projektchef och teknologie doktor Markku Karjalainen på Puuinfo. Karjalainen tillägger att närmare 99 procent av fritidsbyggande i Finland är i trä. Av småhusen är närmare 85 pro- cent byggda av trä. – När vi kommer till höghus blir det tvärstopp. Under en procent av höghusen byggs i trä. – Det beror på att byggbranschen är konservativ och motsätter sig all form av förändring. Vi har en stark byggnadsindustri som inte vill att träbyggandet vinner terräng. Brandsäkerheten stötesten I USA och i Kanada har man byggt i trä i över hundra år. I Sverige byggs redan en femtedel av höghusen i trä. – Brandsäkerheten i höghusen har varit det tyngsta argumentet mot höghusbyggande i Finland, konstaterar Karjalainen. – i mitten av april ändrades brandsäkerhetsföreskifterna. Byggindustrin motsatte sig såklart förändringen. Ändringen betyder att vi nu har rätt att bygga höghus med åtta våningar i trä. Femvåningshuset i Vierumäki kommer att ha ett brandsläckningssystem som fungerar med högtryck i varje lägenhet, också på balkongerna. – Höghusets brandsäkerhet är på en säkrare nivå än i motsvarande höghus av betong, säger Karjalainen. – Det finns en efterfrågan på höghus i trä runtom i Finland. Till exempel kommunerna har visat ett stort intresse, och folk som bor i trähöghus har varit nöjda. Ett tiotal projekt är på gång, bland annat skall sex höghus i trä byggas i stadsdelen Vik i Helsingfors och i Kouvola. EU kräver miljövänligt byggande Karjalainen konstaterar att EU:s så kallade nollenergidirektiv har stenhårda krav gällande byggnadsmaterial och träder i kraft år 2021. – Enligt direktivet granskas byggnadsmaterialets miljöpåverkan under hela dess livstid, till exempel hur stort ekologiskt fotspår materialet gör och hur mycket koldioxid som binds. – Senast då kommer trä som miljövänligt byggnadsmaterial att få ett rejält uppsving. m Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 6–7/2011 Teknik Terracut är värt sitt pris Efter artikeln om Terracut i Skogsbruket i fjol, bestämde sig Sundbergs på Kimitoön för att skaffa ett dylikt markberedningsaggregat till röjsågen. Det visade sig att det inte var det enklaste att få tag på aggregatet, men väl hemma är det värt sitt pris. N är jag kör in på gårdsplan till Glenn Sundberg i Tappo på Kimitoön, står han och hans pappa Leif Sundberg redan beredda bredvid fyrhjulingen. Röjsågen med Terracut-aggregatet är lastad på vagnen och jag konstaterar att de också för säkerhets skull tagit med sig en SFI-hacka. Plantlådorna som jag har med mig blir snabbt pålastade och så bär det iväg mot en naturlig förnyelse, där det finns ett litet kompletteringsbehov. Aggregatet kom på posten för ett par dagar sedan. – Nog var vi och provade det lite redan, erkänner Glenn, som idag är ägare till skogen belägen i Västanfjärd. Enklare än med SFIhackan Väl framme på förnyelseytan sätter Glenn snabbt på sig röjningsselen och startar röjsågen. På en knapp minut har han fräst upp en ruta på 40 x 40 centimeter. – Det sades att man skulle kunna laga upp till 150 fläckar på en timme, men det är nog att ta i. Klarar man redan av att göra hälften så är det bra, säger Glenn. Planteringspunkten är klar och pappa Leif konstaterar att det nog går bra mycket Med Terracut-aggregatet som kostar lite över 30 euro är det enkelt att markbereda när en plantering behöver kompletteras med nya plantor. enklare med Terracut än med SFI-hackan. Mineraljorden är blottad på den markberedda fläcken och snytbaggarna har det förhoppningsvis allt för svårt att nå plantan. Värd sitt pris och enkel konstruktion Efter att den lokala återförsäljaren av Husqvarna sagt att Terracut är för farligt att använda och inte ville ta in aggregatet beställde Sundbergs den från annat håll. För knappa femtio euro kom aggregatet hem i postlådan. – Om man från början har en röjsåg, så är det här ju verkligen ingen dyr investering. En hacka kostar troli- gen lika mycket, konstaterar Glenn Sundberg. Aggregatet är också mycket användarvänligt. Glenn medger att man nog måste hålla ett stadigt grepp om röjsågen, men tycker inte att det är farligare än att använda röjsågen till sly- eller plantskogsröjning. För säkerhets skull har han utrustat sig med huggarhjälm. Terracut har inga lösa delar alls och torde därför hålla en god stund. De yttre måtten mäter cirka 15 x 15 centimeter. Hörnen är rundade och aggregatet är således inte alls vasst. När jag konstaterat att aggregatet fungerar bra lämnar jag Sundbergs i skogen så att de skall få kompletteringsytan färdig. Arbetsfördelningen är klar, Glenn sköter om markberedningen och Leif sköter om planteringen. Dessutom visar det sig att Sundbergs har två nya bekantskaper med sig, Terracut och planteringsrör. Ingen av dem har egentligen tidigare planterat med planteringsrör. Införskaffandet av Terracut bevisar att det finns ett brinnande intresse för skogen. m Text och foto: Siv Vesterlund – Med Terracutaggregatet gör jag närmare 70 markberedningsfläckar på en timme, säger Glenn Sundberg. ”Om man från början har en röjsåg, så är det här ju verkligen ingen dyr investering. En hacka kostar troligen lika mycket.” Skogsbruket 6–7/2011 17 Skogsvård Satsa på ett vackert kuriosaträd! 300 plantor av trädet fågelbär planterades på Åland hösten 1998. De största av dem är i dag kring 5–6 meter höga. – Ett intressant kuriosaträd i skogen. Det är vackert och ger dyrbart virke, säger landskapets skogsförvaltare Ray Holmlund. B eståndet av fågelbär, som också kallas sötkörsbär eller vildkörsbär, planterades i anslutning till Godby arboretum i Finström. På våren, vanligen i mitten eller mot slutet av maj, är träden översållade av vita blommor. Plantorna har köpts av jägmästaren Owe Martinsson i Sverige som är en riktig fågelbärsentusiast. Han har samlat frön som drivs upp till plantor i Umeå. Där är sommarnätterna långa och ljusa och då hinner plantorna växa till sig så pass under sommaren att de kan levereras till hugade spekulanter på hösten samma år. Fågelbär är vanligt i Mellaneuropa och förekommer i Sverige upp till Uppland och Dalarna. På en åkerkant Experimentet på Åland har fallit både väl och mindre väl ut. En del av plantorna har tagit sig bra, andra kämpar Landskapet Ålands skogsförvaltare Ray Holmlund tycker att skogsägare kunde plantera fågelbär vid exempelvis åkerkanter. Här med en planta som vuxit måttligt bra sedan 1998. 18 på och har ännu inte vuxit ur växtskyddsrören som omger dem. Plantorna är nämligen begärliga för rådjuren som gärna fejar sig mot dem eller äter upp dem. – Den här växtplatsen är inte den allra bästa. Fågelbäret trivs bäst i bördig mark på en varm plats. En åkerkant med kalkrik mark är optimal. Sedan är det kanske bättre att ha fågelbäret som ett inslag bland andra träd, inte som ett rent bestånd, säger Ray Holmlund. För en lekman ser trädet ut som ett körsbärsträd i hemträdgården men det finns skillnader. Fågelbäret kan i motsats till odlade körsbärsträd bli 15–20 meter högt och får en rejäl stam. Flera fördelar Ray Holmlund säger att fågelbäret har både estetiska och ekonomiska fördelar. Det är vackert i landskapet – ett vitt moln när det blommar och färggrant som lönnen under Fågelbäret kan bli 15–20 meter högt och få en rejäl stam. De här exemplaren är 5–6 meter höga. Skogsbruket 6–7/2011 Vackert inslag i skogen! Fågelbäret blommar i mitten eller slutet av maj. hösten. Bären kan man göra både sylt och saft av. Virket är eftertraktat. Det är hårt och påminner om teak och kan till exempel användas till möbler eller parkett- golv, säger Holmlund som hört att man fått upp till 1.500 euro för en kubik. De plantor som vuxit bäst i Godby har i dag en stam på cirka 10–12 cm i diameter. Innan man kan ta ut virke på allvar borde stammen vara 20–25 cm. Fågelbäret växer relativt snabbt. På en bra växtplats kan det vara moget för avverkning efter 40–50 år. Arten klarade den gångna vintern på Åland med sträng kyla och massor av snö utan problem. Men fågelbäret har en svaghet: Det är känsligt för röta. Holmlund ser fågelbäret som en intressant nisch – ett kuriosaträd för de skogsägare som gärna testar något nytt på sina marker. Ta kontakt med oss på skogsbruksbyrån om ni är intresserade, uppmanar han. m Klarar sig i höjd med Vasa Samma år, 1998, planterade vi ett fågelbärsträd som gårdsträd i Malax. Trädet har vuxit bra på gräsmattan och är i dag 9 meter högt. Sommaren 2010 hade det en mycket riklig och intensiv blomning, men det har inte gett bär ännu. Stammen har fått en köldspricka men annars växer trädet så det knakar. m Text: Johnny Sved Text och foto: Helena Forsgård Skog blir betesmark Forststyrelsen har påbörjat restaureringen av det traditionella landskapet i den nordöstra delen av Älgö, som är den största holmen i Ekenäs skärgårds nationalpark. Totalt avverkas 6 hektar planterade tall- och granbestånd. Kor på bete De avverkade träden och groten körs bort. I augusti ordnar WWF ett talkoläger, då lägerdeltagarna gärdar in området, som ska bli betesmark. Enligt Esko Tainio på Forststyrelsen kommer kor att beta på området om ett par år. – Vårt mål är att hitta en jordbrukare, som själv har båt och kan köra ut sina kor till Älgö. Där finns redan betesmark och med tillskottet kommer det att finnas närmare 15 hektar betesmark. Skogsbruket 6–7/2011 Foto: Hans-Erik Nyman På Älgö finns Rödjan, paddlingsvärldsmästaren Thorvald Strömbergs barndomshem. Det gamla skärgårdstorpet verkar i dag som ett litet museum. Det ska räcka åt 10–15 kor. – Marken i de tall- och granbestånd som nu avverkas saknar nästan helt markvegetation. Det går minst fyra år innan ängsväxter börjar etablerar sig. Det skulle gå snabbare om vi kunde ta bort stubbarna, men det finns många fornlämningar på området och en stubbrytning skulle förstöra dem. m Foto: Esko Tainio D e gamla ängarna bevarades fram till mitten av 1970-talet då Skogsforskningsinstitutet planterade området med granar av mellaneuropeiskt ursprung. Målet var att undersöka deras tillväxt och överlevnad i finländska förhållanden. Även tall planterades. Text: Gerd Mattsson-Turku Forststyrelsen avverkar drygt 30-åriga granbestånd på Älgö, för att återskapa det traditionella landskapet med betesmarker. 19 Cikoria – viktig tillsats i kri Cikoria användes tidigare allmänt som tillsatsämne vid kaffekokning. Under krigen var cikorian en viktig tillsats i surrogatkaffe, som gjordes av bl.a. råg, korn och ärter. Cikorian gav kaffet vacker färg och en fylligare smak. C ikoria framställdes genom rostning och malning av roten av vägvårda, Cichorium intybus. Lufttorkade och hackade rötter Wilhelm Schauman startade sin cikoriafabrik i Jakobstad 1883. Fabriken importerade sitt råmaterial, rötterna av vägvårda, lufttorkade och färdigt hackade från bl.a. Belgien. Cikoriahacket kom i lösvikt med skutor till Jakobstad. I hamnen skyfflades det i säckar och fördes per järnväg den korta sträckan till fabriken. Tillverkningen startade med att man rostade de lufttorkade och hackade rötterna drygt en timme i roterande brännare. Därefter maldes hacket, siktades och fördes till fyllmaskinerna. Ångkällaren gav rätt smak Cikorian pressades i pappersstrutar och de fyllda strutarna igenklistrades för hand. Det här var ett helt kvinnodominerat arbetsskede och de snabbaste damerna klarade av 12 000 strutar om dagen. Cikorian skulle slutligen ångas för att få rätt smak. Strutarna fick tillbringa två dygn i ångkällaren i 60 graders värme och 80 procents luftfuktighet. Först då fick cikorian rätt färg, konsistens och smak. I slutet på 1940-talet kostade en strut cikoria 2 mark. Priset kan jämföras med ett butiksbiträdes lön som då var cirka 4 000 mark/månad. Festcikoria med paraffinolja För finare tillställningar fanns också festcikoria, Kaffino. I festcikorian tillsattes parafCikoriamuséet i Jakobstad är öppet 7.6–31.7, tisdag– lördag kl. 12–17. Midsommarhelgen stängt. Cikoriamuseet ligger intill UPM-Kymmene Jakobstads Fabriker på Alholmen i Jakobstad, cirka 2 kilometer norrut från stadens centrum. Adress är Alholmsvägen 71. m Den vanliga cirkorian såldes i pappersstrutar. I festcikorian, som hette Kaffino, tillsattes paraffinolja. Miljöanpassat kol – kan Företaget BioEndev i Umeå utvecklar metoder för att producera ”grönt kol” av biomassa. Genom att rosta trä eller annan biomassa bildas ett material med liknande egenskaper som stenkol. Det gröna kolet kan komma att ersätta en del av det stenkol som idag används i kolkraftverken. Foto: Carl Wilén Färsk flis av skogsbränsle. 20 innehåller den ungefär samma energimängd som stenkol vid samma volym. Drygt 90 procent av råvarans energimängd finns kvar i det gröna kolet. Resten av energimängden förgasas vid rostningen och biogasen tas också tillvara för torkning och torrefiering. Marie Berglund, vd på BioEndev, har många argument som talar för torrefieringen. Rostat trä är lättare att mala och pelletera och det gröna kolets energitäthet innebär Foto: BioEndev P rocessen kallas torrefiering. Vid torrefiering rostas biomassa i 240–350 graders värme i syrefri miljö. När den rostade massan pelleterats Finns det fördelar jämfört med flis? Det låter som en onödig hantering att rosta trä istället för att elda det som sådant. Men transportfördelar. Torrefierat material håller en jämn kvalitet, det är vattenavstötande och kan lagras under bar himmel, det innehåller inga organismer och kolet kan exporteras utan risker för att sprida skadeinsekter eller svampar. Dessutom kräver konceptet inga större omställningar vid kraftverken. Räknar man in alla vinster i logistikkedjan från skog till producerad energi säger Berglund att torrefiering absolut är lönsamt. Torrefierad flis. Skogsbruket 6–7/2011 Vägvårda klarar sig i vårt klimat ända upp till trakten av Uleåborg. finolja för att cikorian skulle bli glansigare och inte klibba ihop. Till 30 kilo cikoria tillsattes 1 deciliter paraffinolja. Wilhelm Schauman satsade på snygga förpackningar och marknadsföring. Han annonserade bl.a. i tidningar med tecknade serier med cikoria som tema. Den sista cikorian tillverkades i Jakobstad i februari 1960. m Vägvårda – råmaterial i cikoria Vägvårda är en flerårig växt, som klarar sig i vårt klimat ända upp till trakten av Uleåborg. Den blir upp till en meter hög och har små blå blommor. Den har en kraftig rot som innehåller insulin, socker och bitterämnet intybin. Vägvårda odlades tidigare allmänt i Mellaneuropa. Lantmannagillen i Finland tog även upp cikoria i sitt odlingsprogram, men odlarna hade ingen framgång med den nya grödan. m Text: Gerd Mattsson-Turku det finnas? Från pilot till full skala på några år Foto: Carl Wilén BioEndev byggde en pilotanläggning i Umeå 2008. I pilotanläggningen ligger produktionen på blygsamma 20 kg grönt kol i timmen. Företaget står nu inför att skala upp verksamheten och nästa mål är att bygga en fabrik Pelletar av torrefierad flis. Skogsbruket 6–7/2011 som nästa år börjar producera 30 000 ton grönt kol per år. Finansieringen av investeringen på cirka 11 miljoner euro är nästan klar. Metso Power är en av intressenterna i fabriksinvesteringen. Ny avsättning för biomassa? Företaget har mest jobbat med grot men ser också stora möjligheter i att torrefiera annan biomassa. Inom jordbruk och livsmedelsproduktion finns en hel del biprodukter som skulle vara lämpliga för framställning av grönt koldioxidneutralt kol, t.ex. skal från spannmål och sockerrörsrester. m Text: Johnny Sved Foto: Borgbacken gstida kaffe Tvärslåna på golvet under vagnarna hjälper servicekarlar att ta sig runt banan varje dag innan Borgbacken slår upp portarna för att kontrollera att allt är ok. Berg- och dal banan är av tall Berg- och dalbanan på Borgbacken fyller i sommar 60 år. Den är byggd av tall. Inför varje säsong kontrollerar de ansvariga att det inte finns sprickor i virket och att fogarna på de upprättstående stolparna är i skick. D et behövdes drygt 600 fastkubikmeter virke för att bygga berg- och dalbanan, skriver Metsälehti. Varje år byts delar av träkonstruktionerna ut mot nya. De upprättstående stolparna har bytts minst tre gånger. – Virket ska vara av bra kvalitet, säger Raimo Hietala, som är teknisk direktör. Det ska vara finkvistigt och inte för kvistrikt. Det ska tåla böjningar. På årsnivå köper vi in 30–60 kubikmeter virke och helst vill vi ha virke som vuxit långsamt. Det är starkare. Vagnarna är också delvis av trä. Stommen är av ek. Doften av tjära är en del av tjusningen Virket köper Borgbacken från Versowood. Det kommer sågat i färdiga mått och im- pregnerat. Virket behandlas fortsättningsvis med kreosot. Många som åker berg- och dalbana uppger att den tjärliknande doften av kreosot är en del av tjusningen. Banans skick kontrolleras varje dag innan Borgbacken öppnar. Två servicekarlar går till fots längs hela banan. Därför finns det tvärslån på det golv som finns under vagnarna. De hjälperna servicekarlarna att ta sig uppför de branta stigningarna. Berg- och dalbanan är nästan en kilometer lång och drygt 20 meter hög på det högsta backkrönet. En vajer drar vagnarna uppför backarna och tyngdkraften för dem utför. Bromskarlarna ser till att farten i nedförsbackarna inte blir för hög, men att det trots allt kittlar i maggropen. m Text: Gerd Mattsson-Turku 21 Finland gör papper åt 100 miljoner människor Skogssektorn ger arbete i Nyland åt 20 000 personer, mer än vad Nokia gör i hela landet. Skogsindustrin och dess export är viktig, både för oss och för människor runt om i världen. S kogsbrukets betydelse för de regionala ekonomierna är stor speciellt på landsbygden. Skogsbruket ger virkesförsäljningsinkomster och sysselsättning även i verkligt avsides belägna trakter. Privata skogsägare säljer virke för i snitt 3 600 euro per år från sina skogsfastigheter, sammanlagt för 1,6 miljarder euro. Av virkesförsäljningsintäkterna stannar 80 procent kvar i den kommun där skogen är belägen. Skogssektorn är en stor arbetsgivare Skogssektorn ger arbete åt 77 000 personer. Skogssektorn består av skogsbruk och skogsindustrin. Skillnaderna i antalet arbetsplatser är stor beroende på skogsindustriföretagens storlek. Ett skogsindustriföretag ger arbete av många slag. En finländsk skogsindustrifabrik med 700 arbetstagare ger arbete åt ett stort antal arbetstagare i andra branscher. I det nätverk som bildas kring fabriken arbetar upp till 1 400 personer i andra branscher som indirekt påverkas av fabrikens verksamhet. Transporter av råmaterial och färdiga produkter och vidareförädling av produktionen skapar arbete och fabriken behöver därtill olika slags tjänster för bl.a. underhåll, utbildning, städning och matservering. Skogssektorn som arbetsgivare i Svenkfinland: Nyland 20 300 personer Östra Nyland 1 600 ” Österbotten 4 300 ” Åland 340 ” Vi äter i snitt 2 kg viltkött, främst älgkött, per person och år. Konsumtionen av nöt- och kalvkött är 18 kg per person och år. Värde: 25 euro Rotpriset på tallstock är omkring 58 euro/m³ och på tallmassaved 17 euro/ m³. En 25 meter hög tall som är 24 centimeter grov på brösthöjd har en ca volym på 0,5 m³ eller 500 liter. I en tall av den här storleken är stockandelen 82 procent och massavedsandelen 16 procent. Teoretiskt blir stammens värde 0,5 X (0,82 x 58 + 0,16 x 17) = 25,14 euro. Om toppen och kvistarna tas tillvara som skogsbränsle stiger trädets värde en aning. m I våra skogar finns 22 naturligt förekommande trädslag, varav fyra är barrträd. Tall är det dominerande trädslaget. 22 Vi plockar nästan 8 kg skogsbär per person och år och 1 kg skogssvamp. Vi är stora på papper Skogsindustrin är den näst största industrigrenen i Finland efter elektronik- och elindustrin och hör till våra viktigaste exportbranscher. Skogsindustrins andel av varuexportens värde är 18 procent. Globalt sett är Finland i många avseenden ett viktigt skogsland trots att vi bara har en halv procent av världens skogsareal. Helt liten är ändå inte vår skogsareal, då den är mer än fem gånger större än hela Schweiz. Finland är det näst största landet i världen när det gäller papper och kartong. Vi förser över 100 miljoner människor per år med papper. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 6–7/2011 Virkeshandel Vad kan jag ta från skogen? Har du planer på att bygga en bastu vid sommarstugan, renovera badrummet eller något annat? Med en skogsbruksplan ser du genast vad du kan ta från skogen. V irke från en förnyelsemogen tallskog går nästan alltid att sälja. Du kan själv uppskatta vad en avverkning ger med hjälp av siffrorna i skogsbruksplanen. Ett annat sätt är att skicka en kopia av figurförteckningen och figurkartan till virkesköpare och be om offerter. Kryssa för vilka figurer du funderar på att låta avverka och ange ett datum när du vill ha in offerterna. – Då går der att se vad avverkningen ger och vilken köpare som betalar de högsta virkespriserna, säger skogsbruksplanerare Clas Stenvall på Kustens skogscentral. I skogsbruksplanen ser du vilka figurer eller bestånd som är förnyelsemogna. Från figurförteckningen ser man många andra intressanta uppgifter; trädslag, ålder, virkesvolymen och dess föredelning på timmer och massaved, trädens medeldiameter och trädens tillväxt. – Tillväxten är virkesvolymens tillväxt, säger Stenvall. Om skogsägaren har flera förnyelsemogna figurer, ska han börja med den eller de figurer som har den lägsta tillväxten. Svårt att uppskatta röta i träden Stenvall påpekar att siffrorna i skogsbruksplanen är en uppskattning och att den slutliga avverkningsmängden alltid avviker från siffrorna i skogsbruksplanen. – Om de helt överensstämmer är det mera tur än skicklighet. – Rotrötan sänker timmer utbytet i granskogar vid sydkusten. Om vi tydligt ser att rötan är mera utbredd än normalt, skriver vi in det i skogsbruksplanen. Det här är värt att notera eftersom det är stor skillnad på timmer- och massavedspriser. I verkligt starkt rötangripna granskogar kan det rötskadade virket vara oanvändbart till annat än bränsle och värdet på sådant virke är några euro per kubikmeter. I skogsbruksplanen är inga virkespriser angivna, då de snabbt kan ändra. Om du själv vill räkna ut vad avverkningen ger, hittar du rotpriserna i Skogsbruket. Skatt, förnyelse kostnader Kom ihåg att du betalar skatt på virkesförsäljningsinkomsterna och att du ska reservera pengar för skogsförnyelsen. Virkesköparna innehåller automatiskt 19 procent av virkesförsäljningsinkomsterna och redovisar pengarna till skattemyndigheterna. Efter att du deklarerat fastställer skattemyndigheterna den slutliga skatten. Med stora utgifter kan det bli en skatteåterbäring och med små en restskatt. Stenvall påminner också om att skogsägare efter förnyelseavverkningar är skyldiga att se till att det kommer ny skog i stället för den som avverkats. En plantering med tillhörande markberedning kostar omkring 1 300 euro per hektar. – I summan ingår 150 euro för gräsbekämpning de första åren efter planteringen. Gräsbekämpningen glöms ofta bort och är kanske den vanligaste orsaken till misslyckade planteringar. Vad kostar en skogsbruksplan? En skogsbruksplan för 30 hektar skog kostar 390 euro; en grundavgift på 60 euro och en hektaravgift på 11 euro per hektar. Den utgiften täcker du med att låta avverka elva stockträd och sälja virket. Utgiften är avdragsgill i skogsbeskattningen. m Text: Gerd Mattsson-Turku Superkonjunktur förutspås för trä och timmer En superkonjunktur med stigande priser på timmer och sågade trävaror, det förutspåddes vid en internationell träkonferens som nyligen hölls i Vancouver. Den nuvarande svaga marknaden för timmer och sågade trävaror väntas hålla i sig till 2012–2015, men då tar det i stället fart med besked. Orsakerna är dels en förväntad återhämtning efter finanskrisen Skogsbruket 6–7/2011 med ökad efterfrågan på trävaror i bland annat USA. Samtidigt kommer tillgången på råvara i Nordamerika att vara begränsad, bland annat som en följd av insektshärjningar i Kanada och västra USA. På efterfrågesidan spelar Kina en stor roll, då Kina förväntas behöva importera enorma mängder timmer och trävaror under kommande år. Det har spekulerats i att den kinesiska efterfrågan till stor del kommer att mötas av ökad export från Ryssland, men det var få experter på konferensen som trodde det. m Källa: woodnet.se 23 Virkeshandel Kolla med flera virkesköpare innan du säljer virke Hur lyckas jag med virkesaffären? Vad bör jag tänka på när jag tecknar kontrakt? En skogsägare kan ha många frågor när det är dags att sälja skog. Skogsbruket var med när Ronnie Skata diskuterade ett anbud med Stora Enso. P eter Nyman, anskaffningsförman i Västra Finland för Stora Enso tar fram en mapp full med papper. Innehållet består av diverse uppgifter som är nödvändiga när han skriver virkesförsäljningskontrakt med skogsägare. – Nu tar vi bara en första titt och går igenom några uppgifter. Ingenting är klart ännu i det här skedet, säger Ronnie Skata. Bästa anbud vinner Det är han som kan bli Ny- mans potentiella kund. De båda parterna diskuterar kort om vad som ska avverkas och bekantar sig med de aktuella skiftena som ska åtgärdas. – Jag har ett skifte på 1,4 hektar som ska förnyelseavverkas och en gallring på cirka sex hektar. Så det är inte fråga om så mycket och nu återstår det att se vad Stora Enso kan erbjuda mig, säger Skata och skrattar. Till saken hör att processen i det här fallet är relativt kort. Ronnie Skata är en aktiv skogsägare som är självverksam och säljer virke årligen. – Jag börjar med Stora Enso och sedan ska jag kontakta andra virkesköpare som finns på orten. Det lönar sig alltid att ta reda på vad de andra erbjuder och den som har det bästa priset vinner anbudsförfrågan, berättar Skata. Får en bild av skiftet Peter Nyman är van att göra virkesaffärer med olika typer av skogsägare, varav en stor del är obekanta med hur man bör och ska gå tillväga när ett virkesförsäljningskontrakt ska uppgöras. – Det börjar med att en skogsägare tar kontakt och vill sälja virke. Först blir det diskussioner per telefon och därefter bestämmer vi en tid och åker ut till det aktuella skiftet och tar oss en titt, förklarar Peter Nyman. Nyman måste bekanta sig med stämplingsposten för att kunna uppskatta priset för virkesaffären. Priset är enligt honom det som i stort sett alla skogsägare är mest intresserade av direkt vid det första mötet. Faktorer som avgör rotpriset, det vill säga att virkesköparen utför avverkningen, är terrängen, virkeskvaliteten, stamstorleken och transportsträckorna. Om terrängen är stenig och svårframkomlig ökar drivningskostnaderna, vilket också är fallet om virket måste transporteras långa sträckor. – Våra entreprenörer har nolltaxa om transportsträckan inte överstiger fyrahundra meter. Om det är över 450 meter stiger avverkningstaxan och det betyder att skogsägaren får ett litet sämre pris. Ronnie Skata är en självverksam skogsägare i Vörå och säljer virke nästan årligen. 24 Skogsbruket 6–7/2011 Peter Nyman använder ett relaskop för att beräkna hur mycket virke förnyelseavverkningen ger. Skogsägaren Ronnie Skata (t.v) besöker skiftet som ska avverkas tillsammans med Stora Ensos Peter Nyman. Beräknar virkesmängden ligt mina beräkningar borde vi kunna sätta igång redan i september. Det som kan påverka tidpunkten för avverkningen, som parterna kommer överens om preliminärt i kontraktet, är om beståndet är bottenröjt. Om virkesköparen utför röjningen debiteras skogsägaren för kostnaden. – Men det är egentligen ingen kostnad eftersom röjningsarbetet är avdragbart i beskattningen. Så en skogsägare vinner inte mycket på att göra det själv. Ifråga om kvalitet handlar det om att få en bild av skadeläget i beståndet. – Jag får med hjälp av ett relaskop, som används för att beräkna virkesmängden i kubik, en ganska bra bild av läget. Utgående från det uppskattar jag köpesumman som måste vara acceptabel för båda parter. – Den slutgiltiga virkeslikviden varierar från det uppskattade värdet med plusminus tio procent eftersom man inte på förhand kan avgöra hur stor del av beståndet som är skadat av rotröta, Är det mycket rötskadat blir en stor del av stockandelen till massaved, säger Nyman. Många detaljer Vad kommer ni överens om i kontraktet? – Den uppskattade totalmängden virke i kubikmeter, uppskattad stockprocent och om kvalitets- och längdkraven, det vill säga längden på stockarna och grovleken. Utöver det kommer vi också överens om förskottsprocenten. Stora Enso erbjuder med andra ord sina kunder ett förskott om så önskas. – Kutymen är 25 procent av köpesumman, men det varierar. De som är i behov av extra slantarna brukar ta förskott och vanligen betalar vi förskottet trettio dagar efter att kontraktet är undertecknat. Något som också höjer priset för skogsägaren är om skiftet inte kräver vinter och frusen mark för att kunna avverkas. Att ha en så kallad sommarstämpling är bättre då den kan avverkas snabbare. – Kontraktet för en vinterstämpling som kräver tjäle är i kraft i tre år medan kontraktet för ett sommarskifte är i kraft två år. I det här fallet handlar det om mark som kan avverkas även sommartid och en- Skogen bör skötas vid rätt tidpunkt Ronnie Skata planerar att göra röjningsarbetet själv. Han understryker också vikten av att man som skogsägare inte stirrar sig blind på rådande virkespriser. – Klart att det är roligare om priset är någorlunda högt som i dagsläget. Men jag utgår också från i vilket skick sko- gen är och om den behöver gallras. En gallring bör utföras vid rätt tidpunkt så att stockproduktionen inte hämmas. Skata planerar att utföra gallringen ifråga på egen hand, vilket innebär att han säljer på leverans. Leveranspriset är högre än rotpriset eftersom skogsägaren själv levererar virket till vägkanten. – I vintras gallrade vi hela 1 500 kubikmeter så jag är van med att arbeta i skogen. Leveranspriserna är också stabilare än rotpriserna. Blir det någon affär med Stora Enso? – Det vet jag inte ännu för jag ska också tala med de övriga virkesköparna. Stora Enso ligger bra till eftersom vi känner Nyman sedan gammalt. Att ha god kontakt med anskaffningsförmannen har stor betydelse för oss. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Trädets tid Trädets tid är en bok för den som vill lära sig mera om träd. Christel Kvant berättar i sin bok om trädens biologi, träden i folktron och deras läkande kraft. Vi får läsa om den tusenåriga eken, kunskapens träd och den förbjudna frukten Buddhas bodhiträd och julgranen. Vi följer också med till Påskön, där civilisationen gick under med de sista träden. Påskön är världens kanske allra värsta exempel på skogsförstörelse och dess effekter. Boken, 160 sidor, är utgiven av Nordstedts förlag. Den kostar 18,90 euro. m Skogsbruket 6–7/2011 25 Översikt över virkesmarknaden Japans jordbävning påverkar starkt marknaden för björkfaner E ffekterna av den japanska jordbävningen och tsunamin i mars påverkar även björkfanerproduktionen i Finland. Jordbävningen kan även ha långsiktiga konsekvenser för Japans egen produktion. En betydande del av Japans egen fanerkapacitet ödelades. Det har minskat utbudet och lett till att priset på lövträdsfaner snabbt har stigit i många länder. hade problem med att skaffa tillräckligt med fanertimmer. Jordbävningens effekter på den europeiska marknaden för lövträdsfaner har varit tydlig. Jordbävningen skedde vid en tidpunkt då många fanertillverkare redan före den Utbudet på enkelt björkfaner, som är mer efterfrågad i Japan, är mycket begränsat. Efterfrågan på standardkvaliteter har också ökat och leveranstiderna har därmed blivit info från Föreningen för Skogskultur Det fanns tecken på ökad efterfrågan på björkfaner i Europa redan före jordbävningen. Importörerna började bygga upp sina lager, som var mycket små. Priset på faner från Fjärran Östern var också på uppgång som en följd av stigande kostnader för bränsle, arbetskraft, rundvirke och transporter. längre. De finska tillverkarna av björkfaner har fått en klart ökad orderstock och de senaste veckorna har det kommit stora beställningar från länder i Europa och även utanför Europa, som t.ex. Japan. Det har också kommit rätt mycket kinesiskt björkfaner till Europa. Det föreligger oro att utbudet kommer att överstiga efterfrågan. Importörer har köpt stora volymer då efterfrågan ökat, men det underliggande problemet med en låg konsumtion på den europeiska marknaden kvarstår. Den europeiska marknaden som präglas av snabba konjunkturuppgångar och kon- junkturnedgångar ser ut att vända igen. Utvecklingen inom björkfanerindustrin påverkar naturligtvis marknaden för inhemskt björktimmer. Priset och efterfrågan på björktimmer har redan stigit flera veckor. Det är viktigt att den finska björkfanerindustrin har tillräckligt med inhemskt björktimmer att förädla. Det lönar sig för skogsägarna att noggrant sortera ut björktimmer av god kvalitet vid virkesförsäljning. m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje. Reseunderstöd för skolor Var sjätte grundskolelev kommer någon gång under sitt liv att vara skogsägare. Ännu fler kommer på annat sätt att vara med och fatta beslut som berör skog och skogsbruk. Därför är det viktigt att barnen, framtidens skogsägare och beslutsfattare, känner sig bekväma i skogen och bekanta med vad som händer där. Föreningen för Skogskultur r.f. delar fortsättningsvis ut reseunderstöd till skolor. Reseunderstödet kan sökas för de kostnader som uppstår då skolgruppen transporteras mellan skolan och skogen, till exempel med buss. Föreningen beviljar understöd för utfärder med skogligt program och med åtminstone en medverkande skogsfackman. Även organisationer kan ansöka om reseunderstöd vid ordnande av skogsdagar för barn. Kustens skogscentral beviljades i år stöd för busstransporter i samband med aktivitetsfyllda skogsdagar för lågstadieelever 11–12 maj. Skogsdagarna, som ordnades samtidigt i Jakobstad och Kristinestad, lockade totalt 950 elever från 19 skolor. Skogsdagarna ordnades i samarbete med Österbottens skogsvårdsförening, UPM Skog, Metsäliitto samt Finlands Svenska 4H. Barnen fick vid olika stationer fundera kring produkter från skogen, prova på att plantera plantor och mäta trädens höjd samt steka plättar. Du kan läsa mer om Föreningen för Skogskultur och skriva ut ansökningsblanketter för reseunderstöd på adressen www.skogskultur.fi. Föreningens sekreterare Nina Jungell ger också mer information på telefon 040 532 11 65. m Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral, Kvarngatan 15, 65100 VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn 040-5321165 26 Skogsbruket 6–7/2011 Virkespriser Rotpriser vecka 23 Hela landet Slutavverkning Första gallring Tallstock 58,06 p 47,56 p 51,25p Granstock 58,85 p 48,57 p 51,15 p Björkstock 44,73 p 36,50 p 39,39 q Tallmv*) 18,38 p 15,24 q 15,66 p Granmv 21,61 p 17,09 p 17,33 p Björkmv 18,34 p 14,35 p 14,94 p Tallsmåstock 27,36 p 21,35 p 23,20 p Gransmåstock 29,89 p 22,82 p 26,76 p p q stigande sjunkande Senare gallring *) mv=massaved Södra Finland Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 59,03 p 47,74 q 52,33 p Granstock 59,24 p 48,94 p 50,53 p Björkstock 42,57 q 33,58 q 39,06 p Tallmv 17,76 p 15,70 q 15,49 p Granmv 22,36 p 16,84 q 17,77 p Björkmv 18,43 p 14,10 p 14,59 p Tallsmåstock 25,89 p 23,09 q … Gransmåstock 29,31 p – … p q stigande sjunkande stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 57,56 p 47,01 q 48,15 p Granstock 57,40 p 47,50 q 47,61 p … … q Björkstock … 14,79 p 15,71 p Tallmv 19,01 q Granmv 20,69 p … 15,91 q Björkmv 18,87 p 14,79 p 15,40 p Tallsmåstock 27,42 p 22,26 p 22,75 p Gransmåstock 28,05 p … – Leveranspriser vecka 23 Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Hela landet Södra Finland Södra Österbotten Tallstock 59,61 p 61,30 p 56,20 q Granstock 58,65 p 60,23 p 56,39 q Björkstock 47,71 q … Tallmv*) 30,99 p 32,10 p 30,74 p Granmv 32,37 p 33,86 p 31,48 q Björkmv 31,07 p 32,49 p 31,11 p Tallsmåstock 39,98 p … 35,89 q … … – p q stigande sjunkande Gransmåstock På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. m Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Södra Österbotten p I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. … *) mv=massaved Skogsbruket 6–7/2011 27 Importerad arbetskraft har blivit ett måste En vit VW Kleinbus kommer körande längs skogsvägen och stannar vid vändplatsen i slutet av vägen. Ut ur bilen stiger sex polacker. Arbetsdagen börjar för de sex planterarna. När dagen är slut har de planterat närmare 1 500 plantor per man. F inländare vill inte flytta runt i Finland och vara inkvarterade i stugor och hyresbostäder under arbetsveckan. Därför har vi varit tvungna att hämta arbetskraft från andra länder. Det säger Johan Grönros på Nordic Forest Plats NFP, som under två månader fram till midsommar har tjugo polacker i planteringsarbete. – Vi säljer plantor och planteringstjänster, säger Johan Grönros. Den här säsongen kommer vi att leverera 14 miljoner plantor och plantera nästan 3 miljoner plantor. Det är skogsvårdsföreningar och skogsbolag som köper både plantor och planteringsarbetet av oss, däribland Södra skogsreviret. En ska kunna engelska I varje arbetslag finns det en person som talar engelska. Enligt Grönros är det ett måste för att kunna ha utländska ar- ”Vi ger en planteringsgaranti som gäller till slutet av augusti. Av tidigare års erfarenhet vet jag att polackerna gör ett gott jobb.” betstagare. I det arbetslag på sex personer som Skogsbruket träffar, är det Pawel Fr˛ak som talar engelska. – Vi kommer alla från trakten av Random, som är en stad i sydöstra Polen, säger Pawel Fr˛ak. Vi kom till Finland den 2 maj och stannar till midsommar. Vi var först ett par dagar i Sverige, där vi fick sitta på skolbänken och lära oss plantering. Pawel berättar vidare att han är första gången i Finland och att det också är första gången han sysslar med plantering. – Marek, som är boss i vårt arbetslag, tipsade mig i vintras om möjligheten att få jobb i Finland. Då hade jag varit arbetslös hela vintern. Arbetslösheten är stor i Polen och många polacker söker arbete utomlands också för kortare perioder. Jag är gift, men har inga barn. ”Maten tar vi med oss från Polen” Tuomas Kähö (andra från höger) på NFP ger planteringsinstruktioner åt Marius Krasoń, Marek Rzońca och Pawel Fr˛ak. 28 Marek Rzońca är självklar boss i arbetslaget då han har skoglig utbildning. Marek Rzońca är självklar boss i arbetslaget, då han har jobbat som skogvaktare i Polen. Han får kartorna som visar var planteringsobjekten finns och håller koll på sina arbetskamrater. – Arbetslagen, vi har totalt sju arbetslag med 4–6 personer per arbetslag, får kartor och ska på egen hand ta sig till planteringsobjekten, säger Grönros. Vi har i förväg kört ut plantor och planteringsredskapen har de med sig i Skogsbruket 6–7/2011 bilen. Bilarna är hyrbilar som vi ställer till planterarnas förfogande. Vi ordnar också deras inkvartering. – Vi bor i stugor på campingområden, berättar Pawel vidare. Maten gör vi själva och det mesta har vi med oss från Polen. Allt är så dyrt i Finland. Arbetsdagarna brukar bli lite över åtta timmar. Ibland jobbar vi också några timmar på lördagar. Pawel är nöjd med sitt arbete och säger att han gärna kommer tillbaka nästa vår om han erbjuds chansen. Marek är tredje gången i Finland och har förutom plantering också sysslat med röjning. Han berättar att han till och med hunnit plantera en yta två gånger. Den ytan planterade han våren 2009, på vintern åt sorkarna upp plantorna och våren 2010 var han tillbaka på samma yta. Ackordslön och planteringsgaranti Polackerna har ackordslön. De är anställda av Svenska Skogsplantor i Sverige som äger NFP. – Det här är det enda rätta, säger Grönros. Bemanningsföretag erbjuder också arbetskraft, men då vet vi aldrig om arbetsgivarskyldigheterna blir uppfyllda och hurdan lön de anställda får. Vi betalar avtalsenlig lön till polackerna. De får ett förskott redan innan de börjar jobba för att ha råd att resa hit. – Vi ger en planteringsgaranti som gäller till slutet av augusti. Av tidigare års erfarenhet vet jag att polackerna gör ett gott jobb. Lönen de får när de jobbar här, är en morot. Medellönen i Polen är 800 euro/månad. Det förklarar varför de har mat med sig hemifrån. Deras bilar brukar vara fulla med ättiksinlagda grönsaker och rotfrukter och fisk och kött i ättikslag, när de kommer hit. m ”I skogen går man på moss bevuxna stigar” I provet i modersmålet i studentskrivningarna i höstas var en av rubrikerna: Har skogarna förlorat sin betydelse? Det har de inte, skrev abiturienterna som valde den rubriken, men deras nostalgiska förhållande till skogen var en överraskning. R ubriken i provet i modersmålet var kort och koncis. ”Har skogarna förlorat sin betydelse? Du kan behandla ämnet till exempel ur social eller ekonomisk synvinkel eller ur individens synvinkel.” Rubriken var den samma både för svenska och finska abiturienter. ”Riktig skog finns bara i Lappland” På uppdrag av Finska Forstföreningen har Utbildningsstyrelsen kartlagt hur abiturienterna behandlade rubriken. Faktainnehållet i uppsatserna var skralt och de innehöll mycket känslor. Det säger Pirjo Sinko på Utbildningsstyrelsen. – Den sociala och ekonomiska synvinkeln var helt klart svår för abiturienterna. De flesta hade behandlat ämnet ur personlig synvinkel. Klichéer var mycket vanliga. Abina skrev om att man gick på mossbevuxna stigar och beundrade blommor. Fåglarna sjöng, men ingen nämnde korpar och skogshönsfåglar och naturligtvis inte heller rovdjur. De unga såg på skogen med nostalgiska ögon. – Skog var det samma som natur, fortsätter Sinko. Vad som egentligen är skog kom mycket diffust fram i uppsatserna. För en del var en park med några träd och buskar riktig skog medan andra ansåg att riktig skog bara finns i Lappland. ”Städerna äger mest skog” Allmänt taget var skogen viktig för de unga. Där kan man plocka bär och tillbringa sin fritid. Skogens betydelse globalt sett som kolsänka tog de också fram. Skogens betydelse för oss finländare ekonomiskt sett togs inte upp. ”i Finland har skogen inte längre någon ekonomisk betydelse. Det är bara i om- råden med regnskogar som trävaruindustrin har någon betydelse”, skrev en abi. En annan skrev ”Städerna äger största delen av skogarna och därför har skogen mycket liten betydelse – även om vi gratis får plocka bär och ta ved från skogen”. Skogen är köns neutral Tio procent av de abiturienter som skrev provet i modersmål i höstas skrev om skogens betydelse. Det var fler än väntat. Rubriken var också könsneutral då lika många flickor som pojkar valde den. Av innehållet kunde man inte heller utläsa om abina bodde i en tätort eller på landsbygden. – Dagens unga har en positiv inställning till skogen, säger Sinko. Det som lite bekymrar är att abiturienterna inte fick fram det som de lärt sig om skogen i andra ämnen. m Text: Gerd Mattsson-Turku Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 6–7/2011 29 Köp & Sälj På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa nejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom rådet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. – Sju blomster under dynan, du lovar väl drömma om mig! – Så klart, bara jag hittar en tistel! AKTIA ERBJUDER GOD GRUND FÖR TILLVÄXT * * % p.a. • 3,5 % ränta på 3-36 månaders placeringsdeposition. • Minimisumma 10 000 €. Hälften placeras i aktie- eller blandfonder som förvaltas av Aktia Fondbolag. • Fondandelens avkastning bestäms enligt marknadsläget. Mera information och fondprospekten fås på Aktia Banks kontor. Välkommen! Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons ören betjänar. 30 Aktia Fondbolag Ab:s placeringsfonds- och förvaltningstjänster Ser en människa i varje kund. Skogsbruket 6–7/2011 Nya skogsägare ivriga att lära sig mera Skogen doftar efter nattens regn då deltagarna på grundkursen i Vasa vandrar in i skogen. Det är dags för den sista kursträffen, en skogsutfärd till Iskmo i Korsholm, för skogsägare som deltagit i Kustens skogscentrals MinSkog grundkurs. D agen inleds på en yta som behöver kompletteringsplanteras. Kursdeltagarna får pröva på plantering med spett. – Plantering är ett skogsarbete som skogsägare lätt kan göra själv. Det är dessutom ekonomiskt fördelaktigt och hela familjen kan delta, säger Björn Stenmark på Kustens skogscentral. Allmänbildad i skog – Jag visste att jag förr eller senare skulle bli skogsägare och därför tog jag chansen då jag fick höra om grundkursen, säger Pi Nord, som fick skog i gåva för bara två månader sedan. – Det vi lär oss på kursen är ju egentligen allmänbildning, tillägger Kristina Stenros som också titulerar sig nybörjare i skogen. Kristina ärvde sin skog för ett par år sedan. Hon tycker att alla skogsägare borde ha ett intresse av att någorlunda förstå sig på skogsvårdens principer, vad som behöver göras och varför. – Nu vet jag vad jag kan göra själv, med vad jag behöver hjälp och framför allt är jag ivrig att lära mig mer, sammanfattar Pi. Nya MinSkog grundkurser börjar i höst Närpes Nedervetil Helsingfors tisdag onsdag tisdag onsdag 13.9.2011 14.9.2011 20.9.2011 21.9.2011 (på finska) Grundkurserna omfattar tio föreläsningar och två skogsutfärder. Inga förhandskunskaper behövs. Mera information ger Österbotten: Nina Jungell, tfn 020 772 62 19 Sydkusten: Lars Ekman, tfn 020 772 61 52 m Skogen som hobby Efter en välförtjänt matpaus väljer kursdeltagarna ut vilka träd de skulle lämna att växa vidare i en tallskog mogen för gallring. – Det finns inget enda rätt svar, men flera bra grundprinciper, säger Björn Stenmark. Man ska tänka på beståndets jämnhet, stammarnas kvalitet, inslaget av lövträd samt naturvårdsaspekter som död ved. En stund senare står vi i en förnyelsemogen granskog. Mats Bystedt siktar koncentrerat sitt relaskop mot träden. – Trots att skogsarbete var bekant har kursen varit givande. Skogsbeskattning och naturvård var helt nytt för mig. För mig är skogsbruket en hobby och ett bra komplement till mitt stillasittande arbete. Sedan sluter han upp med de andra i gruppen för att beräkna vad skogen vi står i ungefär är värd i euro. m Text och foto: Nina Jungell Kristina Stenros (till vänster) och Pi Nord är Mats Bystedt har skogsintresset med sig hemiöverens om att MinSkog-grundkursen öppnat från och för ett halvt år sedan köpte han egen deras ögon för vad skogsbruk handlar om. skog. Skogsbruket 6–7/2011 31 * . QG7 1 * Glad sommar! Skogsbruket utkommer nästa gång i augusti.
© Copyright 2024