Fakta om ved- och pelletseldning Bra att veta vid köp
Skogsbruket 2-2011 Fakta om ved- och pelletseldning Bra att veta vid köp av motorsåg Momsens fördelar Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2011. Årgång 81 4 7 10 12–13 17 22 28 Pengar finns för skogsskydd En tredjedel av skogsägarna är beredda att permanent skydda naturobjekt i sin skog. Skogsägaren och mervärdesskatten Det är få skogsägare som förlorar på att vara mervärdesskattepliktiga. 4 10 Vad jag behöver veta då jag köper en motorsåg Behov och användningsgrad bör avgöra vilken såg det ska bli. 12–13 Fakta om ved- och pelletseldning Snön har ställt till med problem på avverkningsfronten i vinter 17 Rapporter från Nyland och Österbotten. Grus i maskineriet ska stoppa snytbaggar En ny lovande produkt, Conniflex, är ett alternativ till kemisk bekämpning. 22 Stenkolsanvändningen riskerar öka Kraftverk som producerar el kan bli tvungna att minska användningen av skogsbränslen och öka förbränningen av torv och stenkol. 28 På omslaget: Pelletar Foto: www.volker-quaschning.de 2 Skogsbruket 2/2011 Skogsbruket Ledaren 14.2.2011 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén (tjänstledig) Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 ingmar.qvist@elisanet.fi Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Tryckeri 0037-6434 Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 2/2011 Vi behöver nytt blod till skogsbranschen! Det har länge, länge pratats om en förestående pensionsvåg inom skogsbranschen. I takt med att allt fler av de anställda inom skogsbranschen nått pensionsåldern har arbetena omorganiserats och effektiverats. Nya arbetstillfällen har inte uppstått i samma takt som folk gått i pension och den omtalade pensionsvågen har börjat kännas som en papperstiger. Nu verkar det ändå som om risken för att vi kommer att drabbas av brist på utbildad arbetskraft rätt snart kommer att bli verklighet. Under de närmaste åren kommer 3 500 av de anställda inom hela skogssektorn årligen att nå pensionsålder. Samtidigt utexamineras bara 2 500 nya personer från yrkesinstitut, yrkeshögskolor och universitet. Siffrorna gäller Finlands skogssektor som helhet, med andra ord både skogsbruk och förädling. För Svenskfinlands del vet vi att skogsutbildningarna inte haft för många sökande de senaste åren. Yrkesakademin som utbildar maskinförare fyller nätt och jämnt sina studieplatser, Axxell som utbildar skogsnaturvårdare har flera år haft det knapert, skogsbruksingenjörsutbildningen vid Novia i Ekenäs har haft flera årskullar med tomma platser och antalet svenskspråkiga forstmästarstudenter variera mellan noll och två per år. I februari–april är det ansökningstider igen (olika för olika stadier) och utbildarna hoppas på mera sökande. Skogen lockar inte och jag undrar om en viktig orsak till det låga intresset är en onödigt pessimistisk bild av skogsbrukets framtid i Finland. Skogsindustrin har haft en svår period med flera nedläggningar de senaste åren. Det har haft större genomslag i media än nyheterna om de investeringar som gjorts för att hålla i gång de fabriker som finns kvar. Energisektorn har kommit att bli en viktig del av skogsbruket och här skapas hela tiden nya arbetstillfällen. Det handlar inte bara om små värmecentraler för bycentra, det rör sig också om storskalig produktion av elektricitet och fjärrvärme. Nästa naturliga steg inom energiområdet är att investera i framställning av biodiesel av trä. Tekniken finns och har gått igenom pilotskedet. EU:s beslut om att höja andelen förnybar energi i trafiken får nu en extra skjuts framåt av ett oljepris som igen har sprängt gränsen 100 dollar per fat. Vi hoppas förstås att den första investeringen görs i Finland och inte på kontinenten. Det finns alltså ännu användning för våra skogar både för industriell förädling och för biologisk mångfald och olika slag av turism som kan ge ekonomisk avkastning. För att vi ska klara av att hålla hjulen rullande inom skogen behöver vi nytt folk som ger sig in i branschen med öppna sinnen. Folk som kan fylla platserna efter de som går i pension och folk som vill vara med och bygga ny verksamhet. Det kommer att finnas både lönsamhet och arbete inom skogsbranschen också i framtiden. Jobben inom skogsbranschen är ofta självständiga och nära både människor och natur. Skogsbruk är nog en bransch man kan rekommendera för unga som står inför ett stort val nu på våren. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3 Pengar finns för skogsskydd Skogsägarna blir allt mer positiva till permanent skogsskydd. I fjol användes i Österbotten hela potten som NTM-centralen reserverat för skogsskydd. E n tredjedel av skogsägarna är beredda att permanent skydda naturobjekt i sin skog. Det här framgår av Skogsforskningsinstitutets pinfärska undersökning. I forskningen deltog över tusen skogsägare. Fyrtio procent av skogsägarna är redo att skydda naturobjekt under en begränsad tid på 20 år. Majoriteten av skogsägarna vill ha ersättning för att de skyddar skogen. Frivillighet blev nyckelordet Skogsfackmannens åsikt viktig Bakom skogsägarnas intresse för skogsskydd fanns ofta den egna nyttoaspekten inbakad, till exempel ett intresse för viltvård eller landskapsvård. Att skydda skogen med tanke på mångfalden kom först på andra plats. Då det handlar om att fatta skogliga beslut var en informell diskussion tillsammans med skogsfackmannen det som skogsägarna främst uppskattade. – Skogsfackmännen spelar en viktig roll för skogsägarna. Deras attityd till skogsskydd är avgörande. En del av skogsfackmännen är bra på att ta Foto: Björn Stenmark – Det finns i främsta hand två orsaker till skogsägarnas positiva inställning. För det första sker skyddet på frivillig basis, alltså att beslutet inte har fattats på myndighetshåll. För det andra har skogsägarnas värderingar ändrats, konstaterar professor Mikko Kurttila på Skogsforskningsinstitutet. Enligt forskningen ansåg de flesta skogsägare att nuvarande skogsvårdsrekommendationer är tillräckliga med tanke på att bevara skogens mångfald. Var tionde skogsägare önskade att åtgärderna i skogen kunde utföras med mjukare skogsvårdsmetoder. Närmare var femte skogsägare var redo att koncentrera skogliga åtgärder till vissa figurer. upp möjligheten att skydda skog, men för vissa är en attitydförändring ännu på sin plats, konstaterar Kurttila. Högarna med ansökningar växer Att många skogsägare är redo att permanent skydda sin skog är något som överinspektör Matti Kyröläinen på Närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten har erfarenhet av. Högen med Metsoansökningar bara växer på hans bord. – I Österbotten är vi fortfarande mitt uppe i Naturaförhandlingar med skogsägare och utöver det droppar Metso-ansökningarna in i jämn takt, så väntetiden beror för tillfället på våra förhandlares arbetsbörda. – Vanligtvis erbjuder skogsägarna cirka 10 hektar stora objekt till permanent skydd. Ett undantag är skogsägaren som precis sålde ett objekt på 120 hektar i Kauhajoki, konstaterar Kyröläinen. Skattefritt 6 000 euro per hektar Om NTM-centralen godkänner urvalskriterierna för skogsobjektet inrättas ett bestående naturskyddsområde på privatägd mark, i de fall markägaren inte vill sälja området åt staten. På statlig mark inrättas naturskyddsområdet Den döda veden är eftertraktad av många skalbaggar. 4 Skogsbruket 2/2011 Foto: Björn Stenmark Tickor och omkullblåsta träd är typiska inslag i gammelskogar. senare genom en förordning. – Skogsägare i Österbotten erbjuder mycket varierande typer av skog, bland annat torvmark men också gammelskog erbjuds för permanent skydd. Ersättningen har hittills varit i genomsnitt 5 000–6 000 euro per hektar. Både köpesummor och fredningsersättningar är skattefria, konstaterar Kyröläinen. – Ersättningen är i stort sätt densamma oberoende om det är skogsägaren eller staten som äger skyddsområdet. Före fredningsbeslutet kommer man överens om fridlysningsbestämmelserna tillsammans med skogsägaren. Statsmakten har en orealistisk målsättning I Västra Finland är målsättningen enligt miljöministeriets kalkyler att NTM-centralen borde skydda 11 000 hektar före år 2016. Vid årsskiftet hade ca 630 hektar skyddats eller anskaffats åt staten. – Målsättningen är orealistisk i jämförelse med de resurser vi har. I fjol fick vi tilläggsanslag, och för i år har miljöministeriet budgeterat avsevärt mera medel för Metso i hela landet. Problemet är främst om vi hinner använda potten under det här året, avslutar Kyröläinen. m Text: Marianne Palmgren Källa: Metsänomistajien päätöksentekotilanteet: kohti uudistuvia metsäsuunnittelupalveluja ja suojelupäätösten tukea Metso – ett frivilligt skydd av skogen •Metsoprogrammet (2008–2016) skall trygga skogens mångfald. •Om skogsägaren vill skydda ett objekt en begränsad tid skall man vända sig till Kustens skogscentral. •För bestående skydd, alltså försäljning åt staten eller frid lysning av privat mark gäller det att kontakta NTM-centra len. •Till exempel trädbevuxna torvmarker, solexponerade åser eller lövsumpskogar är värdefulla med tanke på skogens mångfald. m Ja till frivilligt skydd SKOGSBRUKET ställde två frågor om skogsskydd till tre personer, som alla tre har förtroendeuppdrag av något slag inom privatskogsbruket. V ilken är din åsikt om permanent skydd av skogen? Skulle du vara beredd att skydda en del av din skog inom ramen för Metso, i så fall tidsbegränsat eller permanent skydd av skogen? Stefan Thölix, ordförande i Kustens skogscentrals direktion 1. Jag är positivt inställd till permanent skydd av skog. 2. Jag är i främsta hand intresserad av ett tidsbegränsat skydd. Därför att man vill ha kontrollen över sitt skogsinnehav under en längre tidsperiod. Bo Storsjö, ordförande i Skogsvårdsföreningen Österbotten 1. Jag är positivt inställd till permanent skydd av skog, om man har ett speciellt viktigt objekt. Men beslutet måste fattas på frivillig väg. 2. Ifall jag hade sådana objekt kunde jag nog tänka mig att skydda en del av min skog. Jag skulle i så fall välja ett tidsbestämt skydd. De som kommer efter mig har då möjlighet att fatta egna beslut utgående från framtida premisser. Skogsbruket 2/2011 Otto von Frenckell, ordförande i Södra skogsreviret 1. Principiellt gillar jag inte permanent skydd av någonting eftersom världen är ständigt föränderlig och i synnerhet naturen. Då vi skyddar en skog permanent förblir skogen inte i det tillstånd den var vid skyddsögonblicket. Skyddet måste flexibelt kunna omprövas efter en viss tidsperiod och det borde redas ut hur skyddet inverkat på objektet. Samhällets värderingar och kunskaper om naturen och hur mångfalden utvecklas förbättras ständigt, kanske det vi tror oss veta idag inte är den rätta sanningen om några decennier. Allt skydd skall grunda sig på frivillighet och det skall ges full ersättning åt den som skyddat sin skog. 2. Jag har redan skyddat skog som har unika skyddsvärden, genom statliga skyddsbestämmelser, marköverlåtelser och frivilligt genom eget skydd. Jag skulle inte permanent skydda mera skog än det som redan gjorts, eftersom begränsningarna kommer att påverka framtida generationer. m Text: Marianne Palmgren 5 Ny moms-blankett Inom mervärdesbeskattningen har man övergått till periodskattedeklaration och det innebär att blanketten ser annorlunda ut. Men den nya blanketten är inte svår att fylla i. (301) Sammanlagd moms på virkes försäljningsinkomster. (307) Sammanlagd moms på egna utgifter. (308) Skillnaden mellan beloppen i ruta 301 och ruta 307. I exemplet är den moms som ska betalas större än den moms som ska återbäras och skillnaden betalas till staten. (315, 316, 317) Lättnad vid nedre gränsen gäller inte skogsbruk. I den ena kolumnen skriver du in momsen på försäljning av virke och i den andra momsen på egna utgifter som anknyter till skogsbruket. Lite att fylla i... På periodskattedeklarationsblanketten skriver du först in ditt namn, FO-nummer eller personbeteckning. Alla andra uppgifter ska du skriva på den vänstra delen av blanketten, som har rubriken Uppgifter om mervärdesskatt. I kolumn 050 Deklarationsperiod skriver du ett x i rutan för År, om du redovisar din moms bara en gång per år. Mervärdesskatt på försäljning av virke och ved och 6 även mervärdesskatt på försäljning av avverknings- och drivningstjänster skriver du in i kolumnen Skatt på inhemsk försäljning enligt skattesatserna. Vanligtvis har skogsägare enbart mervärdesskatter som är 22 eller 23 procent och de skriver du in i punkt 301. Det sammanlagda belop- pet av mervärdesskatter som ingått i dina utgifter som har anknytning till skogsbruket skriver du in i punkt 307 Moms som ska dras av för redovisningsperioden. Skillnaden mellan beloppen i punkt 301 och 307 skriver du in i punkt 308. Om du bara har moms på utgifter ska du också fylla i blanketten. Utgifter som har anknytning till skogsbruket skriver du in i punkt 307 Moms som ska dras av för redovisningsperioden. Samma belopp skriver du in i punkt Skogsbruket 2/2011 308. Resultatet blir negativt och det innebär att skattemyndigheterna betalar ut återbäring. Den återbäringen kommer på ditt konto någon gång på sommaren. ...ännu mindre utan momspliktig verksamhet Du ska lämna in en periodskattredeklaration även om du inte har haft momspliktig verksamhet under kalenderåret. Då antecknar du personbeteckning eller FO-nummer, i kolumnen 050 Deklarationsperiod sätter du ett kryss i rutan för År. I ruta 053 År på samma rad skriver du 2010 och i ruta 055 År längst ner på blanketten skriver du 2010. Skattefria virkesinkomster påverkar inte momsen Du betalar moms på normalt sätt på inkomster av virkesförsäljningar som är delvis skattefria. Du drar därmed också av momsen på utgifter som hänför sig till delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning. Om du har maskiner och redskap som du enbart till en del använder i skogsbruket, kan du avdra det momsbelopp som motsvarar användningen i skogsbruket. Om du t.ex. har uppgett att du använder personbilssläpvagnen till 10 procent i skogsbruket, kan du av mervärdesskatten avdra motsvarande 10 procent. Detta gäller både anskaffningsutgifter och årsutgifter. Momsen betalas senast 28.2.2011 Momsen ska betalas senast 28.2.2011. Du har fått deklarationsanvisningarna för periodskattedeklaration och i anslutning till dem finns kontonummer och det referensnummer som du behöver för att kunna betala din moms. Skogsbruket 2/2011 Skogsägaren och mervärdesskatten Det är få skogsägare som förlorar på att vara mervärdesskatteskyldiga. Du ska göra en periodskattedeklarationen gång per år, men det är inte många siffror du behöver fylla i. O m dina årliga inkomster av virkesförsäljning är under 8 500 euro, behöver du inte anmäla dig som mervärdesskatteskyldig, men du kan frivilligt ansöka om att bli mervärdesskatteskyldig. Men så fort försäljningen ett år överstiger 8 500 euro, är du förpliktigad att anmäla dig som mervärdesskatteskyldig. För en mervärdesskatteskyldig är mervärdesskatten varken inkomst eller utgift. Du sköter helt enkelt om att skatten uppbärs. Du bär upp mervärdesskatten av virkesköparen och överför den till statsmakten. Före det får du dock dra av mervärdesskatten på dina inköp för skogsbruket. m Källa: www.skogsreflexen.net Hur ansöker jag om att bli mervärdesskatteskyldig? Men en blankett ansöker du om att bli mervärdesskatteskyldig. Blanketten kan du ladda ner från nätet från Patent- och registerstyrelsens samt skatteförvaltningens gemensamma webbsajt www.ytj.fi > svenska. Det är blankett Y3 som heter Etableringsanmälan för enskild näringsidkare. m Jämförelse I tabellen görs en jämförelse mellan en inte mervärdesskatteskyldig resp. mervärdesskatteskyldig skogsägare med lite skog. Skogsäga- ren säljer virke för 5 000 euro (exkl. moms) och köper plantor och låter utföra markberedning för 1 220 euro (inkl. moms). Inte mervärdesskattskyldig Kassa Mervärdesskatteredovisning Virkesförsäljning 5 000 – Inköp – 1 230 – Mellanresultat 3 770 – 3 780 Inkomstskatt på resultatet (28 %) – 1 055,60 Mervärdesskatt som redovisas till staten – Kassasaldo efter skatt 2 714,40 Mervärdesskattskyldig Kassa Mervärdesskatteredovisning Inkomstbeskattning 5 000 6 150 1 150 5 000 1 220 – 1 230 230 1 000 4 920 920 4 000 Inkomstbeskattning – 1 120 – 920 2 880 I exemplet förtjänar skogsägaren 165,60 euro på att anmäla sig som mervärdesskatetskyldig. Om beloppet av den moms som berättigar till återbäring är större än den moms du ska betala, återbetalar beskattaren skillnaden till skogsägaren, när skattedeklarationen är behandlad. Kom ihåg att underteckna blanketten och skickar iväg den. Den ska finnas hos beskattaren senast 28.2.2011 och den får inte sättas i samma kuvert som deklarationsblankett 2C. Du kan också lämna in periodskattedeklarationen elektroniskt på Skatte-kontotjänsten. m Text: Hannu Jauhiainen Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2011 7 Foto: UPM-Kymmene ”Traditionell skogs industri är framtiden” Massa-, pappers- och kartongtillverkningen kommer även i framtiden att vara ryggraden i finländsk skogsindustri. Men för att Finland ska klara konkurrensen måste industrin få virke till ett konkurrenskraftigt pris, säger Rainer Häggblom. D et har skett en kraftig strukturomvandling inom den finländska skogsindustrin i kölvattnet av den ekonomiska krisen. Cellulosafabriker har stängt, däribland Metsä-Botnia i Kaskö, och även inom den mekaniska sågindustrin har kapaciteten minskat. – Den här utvecklingen är inte bra för vår skogsindustri. Det är den traditionella skogsindustrin som fortfarande är ryggraden och massa-, pappers- och kartongtillverkningen har en framtid, säger Rainer Häggblom vid företaget Vision Hunters, som konsulterar basindustrin. Biokemiska produkter förblir marginella Han menar att det råder tillväxt inom de här sektorerna och att det även i framtiden kommer att finnas efterfrågan på produkterna, trots att avsättningen för tillfället har försämrats. – Volymerna kommer att vara stora i jämförelse med nya biokemiska produkter. Därför måste satsningen på biokemiska produkter ske genom den traditionella skogsindustrin. Det är med pengarna från den som vi kan investera i nya produkter, säger han. Och fortsätter: – Till saken hör att det inte finns några revolutionerande produktionssätt. I stället kommer det att ske en utveckling av befintliga produkter som nya specialmassor, cellulosa och mera förädlade trävaror och bättre kartongkvaliteter. 8 Efterlyser billigare virke Häggblom understryker att skogsindustrin behöver skogsägarna och vice versa. Skogsägarna förser industrin med virke och får inkomster från försäljningen. Men för att den finländska skogsindustrin ska klara konkurrensen på världsmarknaden måste den få virke till ett billigare pris. – Virkespriserna i Finland är för höga och därför är industrins lönsamhet inte tillräckligt bra. Situationen kan ändra snabbt när industrin får billigare virke från Ryssland, men när det reder upp sig med tullarna kan ingen svara på. Efterfrågan på skogsbränslen driver upp virkespriserna Han understryker att skogsindustrins konkurrenskraft också påverkas av höga energikostnader och energiskatter. Men det är i slutändan virkespriserna som avgör framtiden. Satsningen på förnybara energikällor, som inkluderar ett ökat uttag av energived, gör att efterfrågan på virke ökar ytterligare. – Bioenergikraftverkens efterfråga på virke kommer att öka och det driver upp virkespriserna. Här blir det viktigt att skilja mellan vad som energived och massaved och fråga om vem som har den bästa betalningsförmågan. m Text: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 2/2011 Skogen ger oss många olika produkter Byggmaterial, energi, råvara till pappers- och cellulosaindustrin. Listan över vad skogen ger oss är lång – och slutar inte där. Xylitol, viskos och sterol är exempel på andra ämnen som härstammar från skogen. D e allra flesta som hör begreppet Finlands gröna guld – det vill säga skogen – tänker kanske främst på landets viktiga såg- och pappersindustri. Men skogen ger oss mycket annat än byggmaterial och råvara till cellulosaindustrin. Xylitol av björk En bit av skogen finns exempelvis i tuggummi. Närmare bestämt ämnet xylitol som motverkar uppkomsten av hål i tänderna. Xylos, som behövs för framställning av xylitol, utvinns ur hemicellulosan i björk. Finland var först med metoden, redan på 1970-talet. I dag används xylitol inte bara i tuggummi och pastiller. Studier har visat att ämnet också kan användas som medicin. Av xylitol har man fått ett nytt läkemedel som förhindrar uppkomsten av öroninflammation hos barn. Svenska och japanska forskare har också upptäckt att en tillräckligt stor mängd björksocker i samverkan med andra ämnen kan stoppa delningen av cancerceller. Björken verkar med andra ord vara ett slags hälsoträd. Växtsterol av tall Men även tallen innehåller ett viktigt ämne som utvinns i samband med tillverkning av kemisk massa – växtsterol. Sterol är en alkohol som avskiljs ur trä och sänker kolesterolhalten i blodet. Sterol används till exempel i margarin som blev populärt i mitten av 1990-talet. Margarinet hade inte kunnat framställas om man inte hade lyckats förädla den växtsterol som tillsätts i fettlöslig form till setosterol. Även den upptäckten kan vi tacka finländska forskare för, som drygt tio år tidigare löste problemet. Viskos av cellulosa sio Foto: Rai Skogsbruket 2/2011 zer a Foto: F Råmaterial från skogen som förädlas via kemiska proces- ser ger inte bara ämnen som används inom matindustrin. När du bär lätta sommarkläder, blusar och skjortor finns en chans att kläderna innehåller en stor bit av skogen i form av viskos. Viskos, som tillverkas av cellulosa, är till sina egenskaper ett mellanting mellan natur- och konstfiber. Ett betyd- ligt kändare namn för viskos är konstsilke. Just lätta kläder är ofta tillverkade av hundraprocentig viskos. Fördelen med viskos är att den görs av en förnybar naturresurs – och därför är framtidens fiber. Viskos tillverkas till exempel i Valkeakoski. m Text: Christoffer Thomasfolk 9 Teknik Några tryckningar på bränslepumpen, dvs. den lilla blåsan, underlättar starten avsevärt. Dekompressionsventilen eller halvkompressionsknappen tar bort motståndet i cylindern och underlättar starten. Vad jag behöver veta då jag köper en motorsåg Behov och användningsgrad bör avgöra vilken motorsåg det ska bli. Ska du endast kapa litet ved är en billigare såg den rätta. Märket på motorsågen bör inte vara avgörande. E n av de viktigaste faktorerna när du köper en motorsåg är att försäkra dig om att det finns god servicen inom rimligt avstånd. Du ska inte heller pruta på säkerhetsdetaljerna då även en hobbysågare behöver professionellt skydd. • Husqvarna 236 och 240 har låg vikt och lämpar sig för arbeten på tomten och i trädgården. Priset är 250– 300 euro. • Allroundsågar, som t.ex. Husqvarna 445 och 450 e-serien, lämpar sig för markägare, småbrukare och andra som är ute efter hög effekt, men inte använder sågen så ofta. Priset är 500–600 euro. • Till mellangruppen hör sågar, som t.ex. Husqvarna 10 353, som har tillräcklig kraft för de tuffaste arbeten, men som samtidigt är konstruerade så att de är lätta att starta, hantera och serva. Priset är omkring 800 euro. • För yrkesbruk finns Husqvarna XP som är kraftfulla sågar. Priset är från 1 000 euro och uppåt. Vad betyder beteckningarna? Motorsågsmodellerna är utrustade en aning olika beroende av vilken användargrupp de är avsedda för och varje tillverkare har sin egen benämning för sina tekniska lösningar. Här presenterar vi Husqvarnas. X-TORQ: teknik som ger extra kraft vid behov med upp till 20 procent lägre bränsleförbrukning och 60 procent mindre emissioner jämfört med traditionell 2-taktsmotor. E–TECH: teknik som erbjuder lägre avgasemissioner och ett bra vikt–effekt förhållande. AIR INJECTION: system som använder centrifugalkraft för att separera damm och skräp från insugningsluften innan den når luftfiltret. Det ger längre intervall mellan rengöring av luftfilter, jämnare gång och mindre slitage. AUTO TUNE: ger optimal motoreffekt i alla lägen med hjälp av digitalstyrd förgasare. Funk- tionen känner till olika bränsletyper, luftfuktighet, temperatur och smutsigt luftfilter. SMART START DEKOMPRESSIONSVENTIL: gör att motorn startar snabbt med minimal ansträngning. Vanligen talar man om ”halvkompressionsknapp” vilket i praktiken betyder att man trycker in en knapp som öppnar en ventil på cylindern och gör det lättare att dra i gång sågen. Ventilen sluts genast då sågen startar. Det finns även en annan variant nämligen Smart Start fjäderassisterad start vilket innebär att när man drar i startsnöret spänns en särskild fjäder som minskar motståndet med upp till 40 procent. Skogsbruket 2/2011 Då choken dras på frånkopplas samtidigt stoppreglaget. Motorn blir inte ”sur” fastän du drar i startsnöret med stoppknappen på. Snabbkedjespänning blir allt vanligare och gör att du justerar kedjan enkelt utan redskap. BRÄNSLEPUMP: genom att trycka 2–3 gånger före start tillför förgasaren lämplig mängd bränsle så att motorn startar lätt. Samma sak sker även då man drar i startsnöret, men är avsevärt tyngre. KOMBINERAT CHOKE/ STOPPREGLAGE: då choken dras på frånkopplas samtidigt stoppreglaget vilket hindrar att motorn ”blir sur” då man onödigt drar i startsnöret med stoppknappen på. LOW VIB: effektiva vibreringsdämpare som skonar användarens armar och händer. Husqvarna har en egen teknik där man genom att separera handtagen och bränsletanken från motordelen strävat att få ned vibrationerna i handtagen. TRÖGHETSUTLÖST KEDJEBROMS: ur säkerhetssynvinkel är det viktigt att kedjan stoppas om det skulle råka inträffa ett kast av svärd och kedja, då kastet alltid riktas mot sågaren. Om det blir ett kast och spetsen på svärdet trycks uppåt ska trögheten i bromsbygeln omedelbart stoppa kedjan. Kedjebromsen aktiveras även när handen som håller i främre handtaget kommer i kontakt med kastskyddet/kedjebromsen. TRIOBRAKE: med en anordning på bakre handtaget kan kedjan även stoppas automatiskt genom tröghetsutlösningen eller mekaniskt av vänster eller höger hand. En viktig säkerhetsdetalj är kedjefångartappen som lätt kan bytas ut om den skadas då kedjan brister eller lossnar från svärdet. Med sidmonterad kedjespänning hålls skruven ren från sågspån. Skogsbruket 2/2011 SNABBLÅS PÅ CYLINDERKÅPAN: gör att man snabbt och lätt kommer åt tändstift och luftfilter för rengöring. SIDOMONTERAD KEDJESPÄNNARE: gör det lättare att justera kedjan än hos de modeller som hade justerskruven på framsidan innanför svärdet. Skruven var oftast täckt av sågspån. Några modeller har verktygsfri kedjespänning där kedjespänning och byte av svärd och kedja görs snabbt och enkelt utan verktyg. UPPVÄRMDA HANDTAG: denna finess sätter jag personligen stort värde på. Effektiva värmeslingor i främre och bakre handtaget gör sågen behaglig att använda i kallt och fuktigt väder. CYLINDERVOLYM: Då det gäller cylindervolym och vikt så är det avgörande till vilket ändamål och hur mycket du tänkt använda sågen. En kraftigare såg gör jobbet snabbare medan en ”klumpig såg” åter igen gör arbetet tyngre. m Text: Bjarne Andersson Foton: Husqvarna Snabblåset på cylinderkåpan gör att du snabbt kommer åt tändstift och luftfilter för rengöring. 11 Bioenergi Fakta om vedeldning Vid vedeldning uppnår du det bästa resultatet när du eldar två gånger per dygn under den kallaste perioden. Då avger eldstaden värme jämnt under hela dygnet. För att få den bästa veden ska du klyva den senast i mars. I Finland har över en miljon egnahemshus en eldstad. Vedförbrukningen är drygt 5 miljoner kubikmeter per år. Vedeldning används ofta som komplement vid direktverkande el eller som en reservvärmekälla i eluppvärmda hus. I ett egnahemshus i södra Finland har vi under ett år i medeltal: • 100 dygn då vi inte behöver tillföra värme • 240 dygn, då vi behöver mindre än hälften av den maximala uppvärmningseffekten • 2 veckor, då vi behöver över hälften av den maximala uppvärmningseffekten • 1 vecka, då vi är tvungna att använda den maximala uppvärmningseffekten Vilket trädslag har bäst värmevärde? Tyngre ved som björk ger vid samma fukthalt mer värme per volymenhet än till exempel asp och al. Allmänt kan man ändå konstatera att alla trädslag innehåller ungefär samma energimängd per kg. Tänk på att björken kräver längre tid att torka än al, tall och gran. När ska veden klyvas? För att få den bästa veden ska du klyva den senast i mars. Det är bra om de kluvna ytorna hinner torka innan det blir varmt och fuktigt. Då minskar risken för mögelbildning, särskilt för björkved. April och maj är goda månader för vedtorkning. Efter juni månad ökar fukthalten i luften. Om du har möjlighet att torka veden två år är det ett mycket bra alternativ. Detta gäller särskilt björkved. När du torkar och lagrar ved finns det några saker du bör tänka på. Torrare ved ger mer värme vid eldning. Under goda förhållanden kan man torka ved utomhus till en fukthalt under 20 procent. Det är viktigt att veden ligger luftigt och inte för tätt packat. Bland de bästa alternativen är att täcka veden med plåt. Det sämsta du kan göra är att täcka in veden i en presenning som når till marken. Lagrande, moderna eldstäder kan ta till vara upp emot 80 procent av den tillförda energin. Vid god förbränning syns ingen rök ur skorstenen och endast grå aska finns kvar i eldstaden då man eldat klart. Finns det kol kvar i eldstaden efter avslutad eldning är det något som inte står rätt till. Några möjliga orsaker är fuktig ved, dåligt drag eller för stora vedklabbar. Den som eldar med dåligt drag riskerar att det bildas tjära i skorstenen. m Text: Anders Wikberg och Patrik Majabacka Källa: Bioenergi kusten som finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Omvandlingstal för ved: Blandveden ofta är underskattad som ved. Exempelvis tall brinner med en väldigt fin glöd. Måttenhet Lös-m3 Trav-m3 Fast-m3 Fast-m3 0,4 0,67 1 Trav-m3 0,6 1 1,5 Lös-m3 1 1,7 2,5 ”Gammal grundregel! Ved skall vara kluven till påsk och bäras in till midsommar”. Riktgivande värden för energiinnehållet i ved med 20 procents fukthalt och energipriser då veden inhandlas: Vikt Trädslag kg/trav-m3 Björk 410 Tall 328 Gran 322 Al 304 Asp 333 *) Vikt kg/ Energiinnehåll Energiinnehåll Pris Pris*) lös-m3 kWh/trav-m3 kWh/ lös-m3 euro/ lös-m3 euro/ kWh 243 1700 1010 50 0,050 195 1360 810 40 0,049 193 1320 790 40 0,051 183 1230 740 40 0,054 198 1330 790 40 0,051 priset för färdig värme beror av eldstadens verkningsgrad och eldningssättet. 12 Husägare som byter från oljeeldning eller eluppvärmning till pellets- eller vedeldning kan ansöka om statsstöd. Stödet är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ansökningstiden utgår den 8 april. m Skogsbruket 2/2011 Bioenergi Fakta om pelletseldning Pelletseldning är ett beaktansvärt alternativ vid uppvärmning av egnahemshus. I praktiken påminner pelletseldning om oljeeldning. När du kan använda den gamla värmepannan har du på drygt tre år återbetalt investeringen. T räpelletarna består av spån som sammanpressats till små prinskorvar. Korvarna är vanligen 8–12 millimeter i diameter och 10–30 millimeter långa. Pelletarna kan transporteras till kunderna på samma sätt som en tankbil levererar olja. Det kräver att kunden, husägaren, har ett ändamålsenligt förråd. Pelletarna levereras också i säckar av olika storlekar. Lagring av pelletar Normalförbrukningen i ett egnahemshus är omkring 8 ton, vilket motsvarar 3 600 liter olja. Det behövs med andra ord 2,2 ton pelletar för att ersätta 1,0 m3 olja. Pelletarna kan lagras utomhus i ett kallt förråd, men de får inte utsättas för fukt. Varje ton pelletar kräver 1,6 kubikmeter utrymme. Pelletarna faller sönder till spån och damm om de • nöts • utsätts för hög mekanisk påverkan • slår i hårda kanter • kommer i kontakt med fukt Pelletar i säck är förpackade i säckar av papper eller plast vilka är lastade på pallar. Vikten på t.ex. Va- Exempel på konvertering från oljeeldning till pelletseldning i befintlig värmepanna. I priserna ingår moms. Olja Årlig förbrukning Kostnad ca 3 500 liter 3 500 liter x 0,79 euro/liter = 2 765 euro/år Pellets Ny brännare Årlig pelletsförbrukning Kostnad ca 2 500 euro ca 8 ton 8 ton x 250 euro/ton = 2 000 euro/år Inbesparing med övergång till pelletseldning 2 730–2 000 = 765 euro/år Återbetalningstid Skogsbruket 2/2011 2 500/765 = 3,3 år pos småsäckar 20 kg och på storsäckarna 500 kg. Pelletar i småsäck är lätt att hantera, men skall hanteras så att inte säckarna går sönder. Det är billigast att köpa pelletar i lösvikt. Priset är omkring 250 euro/ton hemkörd. m Källa: Bioenergi kusten som finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Text: Anders Wikberg och Patrik Majabacka Om du funderar på att övergå till pelletseldning bör du beakta följande: • huset ska ha vattenburen värme, dvs. uppvärmning med hjälp av varmvatten som cirkulerar i ett rörsystem • direkt elvärme kan du byta till pelletskamin i de rum som har skorsten • det ska finnas lagringsutrymme 800 liter om du köper pelletar i 500 kg storsäckar 7– 8 m3 förråd om du köper pelletar i lösvikt • transport med bulkbil tillåter högst 15–20 meters avstånd från lagret till bulkbilen (tankbilen), då det är maximal slanglängd. Begränsningen grundar sig på att långt avstånd fordrar högt blåstryck vilket leder till att pelletarna slås sönder i större utsträckning än vad som är önskvärt. Husägare som byter från oljeeldning eller eluppvärmning till pellets- eller vedeldning kan ansöka om statsstöd. Stödet är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ansökningstiden utgår den 8 april. m 13 Om skogsägaren själv rensar gamla diken, kräver certifieringen en vattenvårdsplan. Skogsbruket i framtiden – större frihet eller begränsningar I dagens läge är skogslagen liberal. Kriterierna i skogscertifieringen är däremot byråkratiska och detaljerade. Om du exempelvis ger din granne i uppgift att slyröja i din plantskog måste du säkerställa att han har tillräcklig utbildning för att klara uppgiften. Ä nnu på 1950-talet var det nästan otänkbart att tänka sig att större stämplingar kunde utföras av någon annan än en skogsfackman, oftast forstteknikern. Stämplarna kontrollerades noga. I bolagsskogar var det ofta yngre forstmästare som ledde arbetet och samma sak gällde i statliga skogar. Och stackars den arbetskarl som fällde 14 ett träd utan en stämplingsbläcka. Efter kriget har trenden gått mot allt liberalare tolkningar i det praktiska skogsbruket. Kan vi möjligen fortsätta med samma liberaliseringslinje? Finns det något i dagens bestämmelser och förordningar eller det praktiska arbetet som kan göras ännu enklare och billigare för skogsägaren? Få skyldigheter enligt skogslagen Lagar, författningar och olika beslut av myndigheterna kräver vissa saker av en vanlig skogsägare. Det praktiska arbetet påverkas också av skogscertifieringen och olika rekommendationer som skogsorganisationer och även andra har givit. Bestämmelserna och för- ordningarna är få i Finland jämfört med andra nordiska länder och Centraleuropa. Den stora linjen har varit den samma sedan 1800-talet: skogsägaren får använda sin skog för att få en god avkastning. Du kan förnya sin skog genom sådd, plantering eller naturlig förnyelse om området utifrån trädbeståndet, marken och ytvegetationen enligt en Skogsbruket 2/2011 förhandsbedömning har tillräckliga förutsättningar för att naturligt plantmaterial ska bildas, som lagtexten lyder. Minimiplantantalet i skogsförnyelserna är så låga att du kan acceptera dem. Myndigheterna kräver ca 1 300 plantor per hektar och det är inte mycket. Om du vill gallra din skog kan du göra det. Du har inte många skyldigheter enligt den nya skogslagen, som trädde i kraft 1.1.2011: Beståndsvårdande avverkning ska utföras på ett sätt som främjar det bestånd som kvarstår på området. Avverkningen ska utföras så att ett utvecklingsdugligt och tillräckligt trädbestånd kvarstår på avverkningsområdet. Byråkrati från certifieringen Men vad är då orsaken till att en del skogsägare kräver ytterligare liberalisering av skogslagen, till och med så att de säger att ingen lag behövs? En förklaring är att många skogsägare tror att det praktiska arbetet i skogen bestäms av skoglagen. Men så är det inte längre. Den skyldiga är den nuvarande skogscertifieringen. Nästan alla enskilda skogsägare har anslutit sig till certifieringen. I de nya bestämmelserna (2009) för PEFC-certifieringen är syftet ett annat än i skogslagen. Skogslagen poängterar att syftet med lagen är att främja en i ekonomiskt, ekologiskt och socialt hänseende hållbar skötsel och användning av skogarna så att skogarna uthålligt ger en god avkastning samtidigt som deras biologiska mångfald bevaras. När man läser de 32 sidorna med bestämmelser för skogsägarspecifik certifiering, finns det däremot inte ett enda ord om avkastning. Målen med skogsskötseln är enligt certifieringen att trygga en högklassig virkesproduktion, skogarnas biologiska mångfald och förutsättningarna för mångbruk av skogarna. Skogsägarens egna intressen har glömts bort. Jämfört med skogslagen är bestämmelserna för den skogsägarspecifika certifieringen detaljerade och byråkratiska. • Om en skogsägare bygger en skogsväg, oavsett längd, kräver certifieringen att skogsägaren gör en miljöutredning. • Om en skogsägare tänker iståndsätta sina gamla diken måste han göra en vattenvårdsplan. • Om en skogsägare ger sin granne i uppgift att utföra en slyröjning i en plant- skog måste han säkerställa att grannen har tillräcklig grundkompetens och arbetsförmåga för alla uppgifter som ingår i arbetet. Grannen måste få arbetsplatsspecifika arbetsinstruktioner för uppgiften som även ska innefatta kvalitets- och miljökrav och även andra krav om sådana behövs. Om man verkligen vill ge mera frihet åt skogsägaren måste man börja med certifieringen. Kraven i den nuvarande certifieringen hör en förgången tid till, då man litade mera på byråkratin än på den självverksamma skogsägaren. m Text och foto: Matti Kärkkäinen Jartek levererar sågverk till Ryssland Företaget Jartek i Lahtis har fått beställning på ett nytt sågverk till Sibirien. Beställningens värde är över 20 miljoner euro och sågverket kommer att få en årsproduktion på 400 000 kubikmeter. Sågen är toppmoderna och alla skeden i virkeshanteringen är automatiserade, personalens uppgift blir att övervaka processen. Leveranserna inleds 2011 och produktionen inleds 2012. Investeringen görs av företaget Kraslesinvest. Bolaget har en industritomt på 400 ha i staden Boguchan cirka 500 kilometer norr om Krasnojarsk. I Kraslesinvest planer ingår att bygga ett virkesförädlingsintegrat som kommer att an- vända 8 miljoner kubikmeter virke per år när det är färdigt utbyggt. Integratet skall då ha en årsproduktion om en miljon ton cellulosa, 800 000 kubikmeter sågvara och förädlade sågvaror för byggnadsindustrin. För personalen byggs en trähusstad för 5 000 invånare. m Källa: Jartek 26 - 28 maj 2011 Skandinaviens ledande skogsmässa för framtidens skogsbruk På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter. Välkommen till skogarna söder om Jönköping den 26-28 maj 2011. www.skogselmia.se Skogsbruket 2/2011 15 Skogscertifikatet förnyat, men… Om inte stamskadorna i gallringarna minskar, är det uppenbar risk för att certifikatet inte förnyas efter nästa revision. Det beskedet gav Christian Hornborg på Det Norske Veritas DNV, som utförde revisionen. I en gallringsskog får andelen skadade träd efter att gallringen är utförd uppgå till maximalt 4 procent. Nu är siffran 5,26 procent och den har stigit år för år. Siffran är ett medeltal för fem år (2005–2009). Resultatet för 2010 verkar allt ifrån lovande. Då 14 av 30 granskningar var utförda, var andelen skadade träd redan uppe i 7 procent. Det räcker med att barken är bortsliten från stammen på ett område lika stort som en tändsticksask, för att skadan ska noteras. På Åland är stamskadorna mycket färre, då motsvarande siffra där är 2,56 procent. Det går inte längre så här… Enligt Jan Slotte, som är ordförande för Kustens skogscertifieringskommitté, är dags att ta stamskadorna på allvar. – Vi kan inte fortsätta så här. Då tas certifikatet bort. Vi har nu utarbetat ett åtgärdsprogram för att förbättra kvaliteten i gallringarna och alla organisationer har förbundit sig att följa det. Till programmet hör bl.a. utbildning av drivningsplanerare och skogsmaskinförare, för det finns arbetsmetoder som skonar marken och träden. Alla blir granskade nångång Revisorerna från DNV besökte Korsholm, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Vasa, Borgå, Kyrkslätt, Ingå, Lappträsk, Lovisa, Sjundeå, Kyrkslätt och Ingå under revisionsdagarna 16 i november. Följande skogsorganisationer och virkesköpande bolag fick besök av revisorerna: Skogsvårdsföreningen Österbotten, Södra skogsreviret, Kustens skogscentral, Metsäliitto, Stora Enso, UPM, Wide Skog, Oy Tomas Ab och Junnikkalan Saha. Revisorerna tittade på bl.a. avverkningar, iståndsättningsdikningar och vägbyggen. Lotten avgör vilka skogsobjekt som granskas. Av ekonomiskogarna i Finland är över 95 procent certifierade. Av världens alla skogar är knappt 10 procent certifierade. Även vattenvården fick ris Vattenvården vid iståndsättningsdikning fick också dåligt betyg av revisorerna. Diken har grävts ända ut i vattendragen fastän kravet är att en zon närmast vattendrag ska lämnas orörd. I ett av fallen motiverade den som utfört dikesplaneringen sitt tillvägagångssätt med skogsägarens krav på att det ”inte får finnas vatten i dikena efter dikningen”. – Det här visar på okunskap både hos den utfört planeringen och hos skogsägaren, säger Slotte. Kriterium 15 som gäller arbeten intill vattendrag säger klart att det ska lämnas en skyddszon som binder fasta partiklar och minskar näringsbelastningen invid vattendrag. m Text: Gerd Mattsson-Turku Nytt från 2011 Från 2011 har vi uppdaterade och delvis nya certifieringskriterier. Administrationsmässigt medför det nyheter för en del skogsägare, entreprenörer och företag som varit med i gruppcertifieringen. • Skogsägare som hör till en skogsvårdsförening, men som tidigare har meddelat att de inte vill vara med i gruppcertifieringen, får i vår ett brev och erbjudande om att ansluta sig till certifieringen. I Svenskfinland och på Åland är det sammanlagt 54 skogsägare. • Skogsägare som inte hör till en skogsvårdsförening, men som har varit med i gruppcertifieringen, ska från i år erlägga en avgift som är bunden till skogsarealen. Om skogsarealen är under 100 hektar är avgiften 50 euro/tre år. En skogsägare med 100–1 000 hektar skog betalar 100 euro och den som har över 1 000 hektar betalar 200 euro. På dessa priser kommer moms. • Skogsmaskinentreprenörer och andra aktörer, som är med i gruppcertifieringen, ska erlägga 100 euro/tre år + moms. m Vad kostar de årliga revisionerna? Omkring 25 000 euro i reda pengar läggs årligen ut för revisionerna i Svenskfinland. Av den summan betalar skogsvårdsföreningarna och reviret omkring 10 000 euro. Det företag som utför revisionen debiterar 12 000–15 000 euro beroende på hur omfattande revisionen är. Av den summan betalar privatskogsbrukets organisationer, i praktiken skogsvårdsföreningarna och reviret, en tredjedel och Skogsindustrin rf två tredjedelar. Till det kommer ytterligare en kostnad på 10 000–12 000 euro för certifikatet. Det är pengar som går till PEFC som upprätthåller certifieringssystemet både nationellt och internationellt. Av den summan betalar skogsvårdsföreningarna och reviret tillsammans hälften och Skogsindustrin rf den andra hälften. Arbetsinsatserna står alla medverkande organisationer för själva. Hösten 2010 besökte revisorerna tretton orter och då var representanter från alla skogsorganisationer och skogsföretag med på resp. ort. Jan Slotte på Skogsvårdsföreningen Österbotten uppskattar att föreningens arbetsinsats är i snitt 3 arbetsdagar/anställd/år. m Skogsbruket 2/2011 Foto: Henrik Holmberg I södra Finland är marken under snön helt ofrusen. Ger snön problem? Snön har ställt till med problem på avverkningsfronten i vinter. Terrängen är svårframkomlig, skogsarbetarna permitterade och bottenröjningen inför avverkningar blir ogjorda. RAPPORT FRÅN NYLAND Första veckan i januari var Södra skogsreviret tvunget att permittera sina skogsarbetare i västra Nyland. – Det är inte omöjligt att avverka i djup snö, men det blir dyrt, säger skogsarbetsledare Henrik Holmberg på Södra skogsreviret. Skogsarbetarna får ett snötillägg, som ska kompensera de olägenheter som snön medför, närmast en lägre arbetsprestation. Jag uppskattar att vi tidigast i början av mars kan ta dem tillbaka i jobb. Med tjockt snötäcke blir det höga stubbar, både vid manuell och maskinell avverkning och även vid röjning. – Vi informerar skogsägarna om detta innan vi påbörjar en avverkning. En del väljer att flytta fram avverkningen tills snödjupet minskat. Det är viktigt att skogsägarna blir upplysta om detta så att de inte får en chock när de komSkogsbruket 2/2011 mer till avverkningsytan efter att snön smält och kan hitta upp till 30 centimeter höga stubbar. Marken under snön är helt ofrusen. – Avverkningar på mjuka marker får vi flytta framåt till nästa vinter, säger Holmberg. Diken är ofrusna och vatten kommer upp i hjulspåren. Marken kommer inte att frysa mera den här vintern, det tjocka snötäcket isolerar. – Det finns skogsägare som i förväg kör upp huvudkörstråken så att de hinner frysa innan avverkningsmaskinen och skogstraktorn kommer till avverkningsytan. Lite förbättrar det situationen, men ytterom de körstråk han i förväg kört upp är ju marken ofrusen. RAPPORT FRÅN ÖSTERBOTTEN Österbotten fick vänta på snön och marken hann frysa till en del. – Nu vill vi inte ha mera snö, men ännu mindre vill vi ha sträng kyla, säger Patrik Slotte som är drivningsplanerare på UPM Skog. Med -20 grader går det ännu, men när det är kallare väljer de flesta skogsmaskinentreprenörer att låta maskinerna stå. Kylan sliter för hårt på maskinerna. – Bottenröjningarna inför avverkningar utför vi ännu, men vi försöker röja så mycket som möjligt på sensommaren och hösten, dvs. under barmarksperioden. Det blir billigare. Men vi har skogsarbetare ute med röjsåg nu också. – Torvmarksavverkningar har vi också igång. Marken hann frysa en del och snön fryser också så att den bär maskinerna efter hand som snön packas ihop av avverkningsmaskinen och skogstraktorn som rör sig på avverkningsytan. m Text: Gerd Mattsson-Turku Örnar hotas av vindkraft och tvärtom Kungsörnar är det senaste hindret för företag som vill etablera vindkraft på statsägd mark i USA. Tidigare har vindkraftplaner förhalats av bl.a. militär och luftvapen, som hävdar att vindturbinerna stör landets gamla radarsystem. I somras infördes ett stopp för utfärdande av nya vindkraftstillstånd efter det att tjänstemän åberopat en lag om skyddandet av örnar. Flera vindkraftsföretag får nu skjuta på planerna i väntan på en utredning av vilken örnhänsyn som ska krävas för tillstånd. USA har som mål att 5 miljoner hem ska få sin el från förnybar energi 2015. m Källa: Skogsland 3/2011 UPM köper mer mark i Uruguay UPM utökar sitt landinnehav i Uruguay för att blir självförsörjande på eukalyptusmassaved till sin cellulosafabrik i Fray Bentos, Uruguay. UPM har förvärvat ytterligare cirka 25 000 hektar skogsmark i landet av en privat markägare. Affären uppgår till i storleksordningen 65 miljoner euro. Skogsmarken utgörs av flera landområden på olika håll i landet. Omkring hälften av arealen är antingen redan bevuxen med eukalyptusskog eller lämpad för plantering av eukalyptus. UPM har i dag ungefär 225 000 hektar mark i Uruguay. Cirka 135 000 hektar används för skogsplantager. Merparten av avverkningarna går till cellulosafabriken i Fray Bentos. m Källa: papernet.se 17 2010 var ett exceptionellt år Många kommer att minnas 2010 för de exceptionella väderfenomenen, den kalla vintern, sommarens värmerekord och oväder med omfattande skador i skogen. Hettan satte in redan i maj Det mest markanta i vårens väderförhållanden var den tidiga värmeperioden i mitten av maj. I Kronoby mättes 29,6 grader den 14 maj. En het period inföll i juli och första hälften av augusti Stormskador. 18 och då slogs många värmerekord. Det nya värmerekordet är 37,2 grader i Libelits. Den exceptionella värmeböljan i somras och den långa regnfria perioden i juli–augusti lämnade spår i naturen i södra och mellersta Finland. Parkträdens löv slokade, blåbären blev små och blåbärsskörden anspråkslös och risväxterna fick höstfärg för tidigt. Värmeböljan under sommaren hade ingen inverkan på barrträdens längdväxt, eftersom barrträdens längdväxt upphör redan i slutet av juni. Däremot fortsätter lövträden att växa i södra och mellersta Finland till slutet av juli och där blev lövträdens längdväxt mindre än i genomsnitt. Inget uppsving i skogsbränder att brandkåren snabbt är på plats. I fjol var medelarealen på en skogsbrandyta 0,38 hektar. De stora skogsbränderna i Ryssland syntes hos oss i form av rökdimma. Många skogsbränder startar från ett blixtnedslag. Antalet skogsbränder var på normal nivå, trots det varma vädret. Totalt bokfördes drygt 1 400 skogsbränder på sammanlagt 539 hektar. En skogsbrand hinner sällan sprida sig över ett större område tack var vårt väl utbyggda vägnät med skogsbilvägar som gör Foto: Gunnar Salingre E tt så här kallt år upplevde vi senast 1987. Typiskt för vädret var de långa köldperioderna. Den lägsta temperaturen under vintern var -41,3 grader och mättes i Kuhmo. Granbarkborreskador. Skogsbruket 2/2011 Stormar fällde skog Foto: Gerd Mattsson-Turku Det varma vädret förde med sig stormar och åskväder, som orsakade stor skadegörelse i skogar. De värsta stormarna kallades Asta (29 juli), Veera (4 augusti), Lahja (7 augusti) och Sylvi (8 augusti). Dessa fyra stormar förstörde sammanlagt drygt 8 miljoner kubikmeter virke i skogarna, vilket är 15 procent av den årliga avverkningsvolymen. Illaluktande julgranar. Mängden blev mycket större än vad de första uppskattningarna gav. Träd som skadats av stormarna bör forslas bort från skogen innan våren kommer för annars finns det stor risk för t.ex. skador av granbarkborre i granskogar i närheten. Granbarkborren Den varma sommaren ledde till att granbarkborrarna lyckades producera två generationer avkomma och därför finns det nu mera av dem än vanligt i våra skogar. Speciellt i östra Nyland är situationen oroväckande. Enbart i Lappträsk finns det ett område på flera tusen hektar skog med angripna träd. När det blir vår gäller det för skogsägarna att gå ut i skogen och kolla läget. Finns det massvis med små bruna borrmjölshögar på stammen, har granborkborrar borrat in sig. Då ska angripna träd hastigt bort. I november blev det snabbt kallare Det mest markanta i höstens väderförhållanden var den ovanligt kalla perioden som vidtog i mitten av november. I slutet av månaden slogs några lokala köldrekord för november. I Mariehamn mättes -20 grader. Den köldperiod som vidtog i mitten av november fortsatte hela december. Det mest markanta i december var att det fanns så rikligt med snö vid sydkusten och i Kymmenedalen. I Helsingfors var snödjupet den 20 december 67 cm. Sträng köld gav illaluktande julgran Många fick uppleva en illaluktande julgran som snabb fällde sina barr. Orsaken var den stränga kölden veckan före jul. När det är kallt ute, bör man inte genast ta in granen i rumstemperatur utan låta den tina långsamt t.ex. via en vända i ett svalt garage. Vid snabb temperaturförändring smälter den is som finns i cellväggarna i barren för snabbt. Följden är att cellväggarna brister och då avger barren olika slags flyktiga föreningar i rumsluften. De skadade barren förmår inte ta upp vatten fastän stammen är i en julgransfot fylld med vatten och därför barrar granen snabt Tallstekel Angrepp av röda tallstekeln beräknas fortsätta även sommaren 2011. Larverna äter främst fjolårsbarren och angripna kvistavsnitt mister ofta samtliga barr. Vid starka och fleråriga angrepp glesas tallkronorna ut kraftigt. Stekelskadorna ser dramatiska ut, men träden repar sig i de allra flesta fallen. Tillväxtförlusterna i de värst angripna tallskogarna är 20–40 procent under de följande tio åren. m Text: Gerd Mattsson-Turku Tallstekellarver. Skogsbruket 2/2011 19 Han trotsar köld och snö Den här vintern har inte varit gynnsam för skogshuggare. Men Håkan Nyqvist i Öja, Karleby, trotsar såväl snödjupet som kölden. Sin vana trogen arbetar han dagligen i sin skog, i vinter på Storstensörarna en bit utanför hembyn Tjärufolk. H åkan Nyqvist är väl medveten om att arbetet inte är särskilt lönsamt. Med gällande taxor kunde det till och med vara mer lönsamt att sälja på rot. Men för Håkan handlar det om känsla och tradition. ”Det är en ren njutning” – Jag har själv planterat det här skiftet och därför känns det gott att också sköta gallringen själv. Om 15–20 år får jag antagligen återkomma till skiftet och avverka stockträden. Så länge jag har krafter sköter jag egen skog. Det är en ren njutning! Skogsfackmannen Anders Kronqvist på Skogsvårdsföreningen Österbotten är imponerad över Håkans arbete, men konstaterar också att skogsvård och skogsarbete alltid omhuldats på Tjärufolk. – I det område jag sköter här i Karlebynejden är självverksamheten bland skogsägarna nog högst just på Tjärufolk, säger Anders Kronqvist. Man känner för sin skog, man vill vårda den och gör det helst själv. Klenvirket rand barkas och blir flis För Håkan Nyqvist är självverksamheten också viktig för att förse gårdens värmepanna ”– Jag har själv planterat det här skiftet och därför känns det gott att också sköta gallringen själv.” med flis. Vid gallring randbarkar han klenvirket för att förädla det till flis. – Tre års förhåll. Första sommaren får virket ligga under bar himmel, sedan täcker jag över det som skydd för snö och regn. Tredje året är virket torrt och ger bra värme, konstaterar han. – Varje år behövs det 50–60 lös-kubikmeter flis, men jag har också en fast kundkrets som jag levererar brännved till. Trygghet åt barnen Håkan Nyqvist är mjölkbonde, vilket innebär att han Anders Kronqvist på Skogsvårdsföreningen Österbotten (t.v.) konstaterar att Håkan Nyqvist har åstadkommit ett vackert skogsbestånd under sin tid som skogsägare. 20 Skogsbruket 2/2011 Statsstöd för byte till ved och pellet Husägare som byter från oljeeldning eller eluppvärmning till pellets- eller vedeldning kan ansöka om statsstöd. Stödet är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ansökningstiden utgår den 8 april. B Jag har planterat, stamkvistat och röjt detta skifte. Om 15–20 år får jag förmodligen ta ut resultatet i form av tallstock, konstaterar Håkan Nyqvist. varje morgon och kväll också sköter mjölkning och annat arbete i ladugården. – Vid sextiden på morgonen går jag till ladugården. Sedan blir det normalt ungefär fyra timmar per dag i skogen. Barnen börjar blir så stora att de nog klarar sig ensamma hemma. Men själv hade jag alltid någon äldre människa hemma då jag kom från skolan, så nu vill jag att mina barn skall få uppleva samma trygghet. – Är jag inte hemma när de kommer så börjar nog telefonen ringa. Vasaloppsåkare, älgjägare, vinter badare… Håkan Nyqvist är nu 55 år och fortfarande aktiv motionär. I yngre år var han aktiv Skogsbruket 2/2011 skidlöpare i Gamlakarleby IF, men är fortfarande god för ett Vasalopp om han så vill. – Det har blivit flera Vasalopp, men i år hoppar jag faktiskt över detta. Älgjakten är också viktig, och egna hundar ger anledning att söka sig ut i skogen också utan motorsåg. Att han stamkvistat en stor del av sina tallbestånd förklarar han med att det blir bättre sikt på älgpassen. Till skogsarbete hör för Håkan också att själv transportera virket till lagringsplatserna. Sin fysiska hälsa sköter han också genom att vara aktiv vinterbadare. Då får han också koppla av i bastun tillsammans med likasinnade. m Text och foto: Bertel Widjeskog ostadshus som används för året runt boende, dvs. egnahemshus, radhus och höghus, kan ansöka om energistöd för övergång till uppvärmningssystem som utnyttjar förnybar energi. Stödet är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ägare till egnahemshus får undersstöd enbart för materialanskaffningar, inte för arbetskostnaderna. Egnahemshusägare kan utnyttja hushållsavdraget för att täcka en del av arbetskostnaderna. Stödet beviljas hus som byter från oljeeldning eller eluppvärmning till • pelletseldning • vedeldning • jordvärme • luft-vattenvärmepump Stödet beviljas inte för byte av fjärrvärme och inte heller för nybyggen. Reparationsunderstödslagen trädde i kraft 1.1.2011 och därför kan stödet enbart beviljas för arbeten som inletts 2011. Foto: Vapo Stödet ansöks från kommunen och sista ansökningsdagen är den 8 april. Ansökningsblanketter finns på Finansieringsoch utvecklingscentralen för boendet ARA:s hemsidor, www.ara.fi. m Text: Gerd Mattsson-Turku Har du flyttat? Via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen. 21 Skogsvård Grus i maskineriet ska stoppa snytbaggar Snytbaggen kan döda upp till 80 % av plantorna om de inte skyddas kemiskt eller mekaniskt. Svenska skogsplantor försöker stoppa baggarnas framfart genom att bokstavligen slänga grus i maskineriet. S avverkning. Det största trycket från snytbaggarna infaller den första försommaren. barrträdsplantor är en delikatess och baggarna hittar ofta fram till en av de plantor vi nyligen planterat. Barken är ännu mjuk och näringsrik och i värsta fall gnager baggarna sig runt hela plantan så att näringsflödena inom plantan stoppas och plantan dör. Följande höst har de ägg som honorna lade utvecklats färdigt till nya snytbaggar som antingen flyger vidare mot nya stubbar eller stannar kvar för att övervintra och följande sommar dra vidare, några hittar ännu stubbar på samma yta som är tjänliga för deras larver. Det betyder att det finns vuxna snytbaggar som gnager på plantorna de första tre till fyra somrarna efter en Hyggesvila ger försprång åt gräset Foto: Claes Hellqvist, SLU nytbaggen är en ovälkommen om än ack så vanlig gäst på våra kalhyggen. När solen gassar på de färska stubbarna i slutet av maj och början av juni sprider sig doften av kåda och den fungerar som en magnet på snytbaggarna. Snytbaggarna har då sin svärmningsperiod och när det är varmare än 18 grader flyger de från 2–3 år gamla hyggen till färska avverkningsytor. De flesta av honorna som söker sig till hygget har redan parat sig och är färdiga att lägga sina ägg. Honan söker upp en lämplig stubbe att lägga sina ägg i och söker sedan efter föda i närheten av stubben. Snytbaggen äter på flera olika växter men Det finns flera sätt att lindra skadorna från snytbaggarna. Ett gammalt sätt är att ha en hyggesvila på några år före markberedning och plantering. Den värsta snytbaggetoppen hinner då passera och risken för dödande angrepp minskar. I gengäld frodas gräset efter hyggesvilan och plantorna får svårt att hävda sig i konkurrensen om vatten och ljus. Dessutom går skogsägaren miste om flera tillväxtsäsonger. En snabb förnyelse är att föredra, men då måste plantorna skyddas på något sätt. En av de viktigaste skyddsåtgärderna är en riktig och väl utförd markberedning och ett planteringsarbete där markberedningen utnyttjas. Många studier visar att snytbaggen har torgskräck och drar sig för att röra sig på blottad mineraljord. Se till att plantan har 20 centimeter mineraljord på alla sidor så är mycket vunnet. En snytbagge kan sätta i sig så mycket som 20 mm² bark på ett dygn. 22 Alternativ till kemisk bekämpning Kemisk bekämpning håller tillbaka snytbaggarna effektivt. I plantskolan behandlas plantorna med kemiska bekämpningsmedel som håller baggarna i styr den första växtsäsongen. Inom skogsbruket vill man ändå begränsa användningen av insekticider så långt som möjligt. Det handlar både om miljö och om arbetarskydd. På plantlådorna finns alltid en uppmaning att använda skyddshandskar om plantorna är behandlade, men när det blir tillräckligt svettigt åker handskarna ofta av och planteraren kommer i direkt kontakt med bekämpningsmedlet. I Sverige har man tydligt gått ut med att kemiska bekämpningsmedel kommer att förbjudas så snabbt man hunnit utveckla ersättande metoder. Det har lett till mycket forskning om snytbaggen och flera mekaniska skydd har utvecklats och testats i Sverige sedan början av 1990-talet. En av de mera lovande produkterna är Conniflex, som Svenska skogsplantor köpt upp och vidareutvecklat. Conniflex består av ett lim som appliceras på plantornas stambas och som sedan besprutas med sandkorn. Limmet är vattenbaserat och påminner om trälim. Det är elastiskt och töjer när plantan växer. Sanden har en kornstorlek som testats fram för att Skogsbruket 2/2011 Foto: Svenska skogsplantor Conniflex består av ett lim och sandkorn som appliceras på plantan. Kornstorleken är sån att snytbaggen inte kan bita loss sanden och då slipper den inte åt barken. effektivt stoppa snytbaggarna och som fungerar tekniskt. Kornen är så pass stora att snytbaggen inte klarar av att bita bort dem med sina käftar. Fältförsök som Svenska skogsplantor gjort i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet visar att Conniflex ger ett gott skydd mot snytbaggar och att beläggning håller god kvalitet ännu efter två växtsäsonger. Ibland väljer snytbaggarna att klättra högre upp på plantan och gnaga på den obehandlade delen. Det är ett gnag som plantan överlever och om det går så illa att det sträcker sig runt hela plantan bildas en ny topp av ett sidoskott. Conniflex i kommersiell skala Efter flera års testning är Svenska skogsplantor nu övertygade om att ConniSkogsbruket 2/2011 flex fungerar. Tekniken för att applicera lim och sand har utvecklats tillsammans med BCC och man har redan gått upp i kommersiell skala. Behandlingen kan utföras på två av företagets plantskolor och i sommar kommer man att leverera 12,5 miljoner behandlade plantor. En tredje anläggning är under projektering och marknadschef Hans Thyr berättar att bolaget kommer att kunna leverera 40–50 miljoner behandlade plantor om 4 år när alla plantskolor utrustats och anläggningarna trimmats in. Johan Grönros på Svenska skogsplantors dotterbolag Nordic Forest Plants berättar att man i år tar in ett första parti om 10 000 Conniflexbehandlade plantor till Finland. Sand låter som ett tungt material, men Thyr säger att det enbart rör sig om några gram sand per planta. Det är en marginell viktökning som varken påverkar hantering eller transport av plantorna. På frågan om man kommer att sälja anläggningar för Conniflex till plantskolor i Finland svarar Hans Thyr att finska plantskolor gärna får ta kontakt med BCC som tillverkar anläggningarna, metoden är utvecklad för att användas. Hans tillägger att de gärna levererar behandlade plantor via dotterbolaget NFP till Finland. m Text: Johnny Sved Mera information om snytbaggen: http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/ Och om Conniflex: http://www. conniflex.se FSC förlänger dispens för snytbaggegift F ör tre år sedan var alla FSC:s intressenter i Sverige ense om att insekticider inte skulle användas från och med 2011 mot snytbagge i FSC-certifierade skogar. Men inför planteringssäsongen 2011 kan man konstatera att tillgången till effektiva alternativ inte är tillräcklig och nu har FSC sagt ja till 14 ansökningar om dispens för att använda kemiska bekämpningsmedel mot snytbagge även under 2011. m Källa: Skogsland 3/2011 23 Skogsvård Dags att planera sommarens skogsskötsel I slutet av februari har solen börjat värma igen. Längre dagar med strålande solsken och kanske lite takdropp gör att tankarna börjar gå till sommaren. Deklarationen är inlämnad och momsen är betald för förra året. Det är en bra tid att börja planera för vilka skogsarbeten som skall utföras under sommaren. S om skogsägare är du VD för ditt skogsföretag. Din viktigaste uppgift är att fatta beslut om vad som skall göras i skogen. Blir det tid över kan du också ta dig an praktiskt arbete. En god planering är grunden till ett effektivt arbete. Det gäller också inom skogsbruk. Betydelsen av planering är kanske ännu viktigare inom skogsbruket. För de flesta skogsägare är skogsbruket en sidonäring och om den inte planeras in i kalendern kan den lätt glömmas bort i andra brådskor. För att komma igång med planeringen är det bra att börja med att ta fram skogsbruksplanen. Med skogskartan framför näsan är det lättare att komma ihåg vad som redan gjorts och vilka åtgärder som skogsbruksplaneraren föreslagit att skall göras. Planera in granskningar Skogsbruksplanen är ett bra hjälpmedel men den innehåller inte all information du behöver. Plantskogarna förändras snabbt och det är bra att besöka dem minst en gång om året för att konstatera om allt är som det ska vara. Om skogen planterats på våren är det bra att se efter plantorna på hösten för att kontrollera om snytbaggarna haft fest och följande vår för att se efter sorkskador. En kompletterings- 24 Arbete med röjsåg är både viktigt och roligt. Resultatet syns snabbt och man kan vara stolt över att ha välskötta plantskogar som snart börjar producera värdefullt virke. plantering ska göras så snabbt som möjligt om det skall vara någon idé med den. Ju yngre skogen är desto viktigare är det att skogsvårdsarbetena utförs vid rätt tidpunkt. Gräsbekämpning och slyröjning är viktigare än plantskogsgallring eller förstagallring om du måste välja. När grunden läggs måste du vara på alerten för att värdeplantorna inte skall bli utkonkurrerade av mindre värdefulla träd. Med en god grund kan du sedan lugnt jobba vidare mot avverkningar som ger klirr i kassan. Var realist Ett viktigt råd är att vara realist när man gör planeringen. När solen skiner från en klarblå himmel och man är på strålande humör är det lätt att planera in för mycket i kalendern. Skogsarbetet ska vara roligt och det ska också bli tid över till annat. En erfaren skogsarbetare röjer nästan en hektar plantskog om dagen. För att komma till den prestationen krävs förutom att man jobbar en full arbetsdag att man har en färdighet att föra röjsågen som bara kommer efter otaliga timmars arbete i praktiken. Dessutom skall röjsågen och klingan vara i topptrim. Det låter som en självklar sak, men det är faktiskt lätt hänt att man sågar med en slö klinga i flera timmar när man är ovan och inte riktigt har koll på hur effektivt sågen borde såga. Räkna med att du gör kortare arbetsdagar och att din arbetstakt är långsammare än yrkesmannens. Välj de arbeten du tycker känns roliga och känn dig stolt över det du hinner uträtta. Köp resten som tjänster hellre än att låta ogjort arbete förstöra sinnesfriden. m Text: Johnny Sved Skogsbruket 2/2011 Virkesbilistens önskemål: Samarbetet skogsägarna emellan borde bli bättre Många gånger förundras vi över hur virkesbilarna överhuvudtaget kommer fram på hala och oplogade vägar. Under en pratstund med virkesbilisten Kim Funck framkommer det att det långt ifrån alla gånger är lätt att komma fram till virket. Men yrkeskicklighet och yrkesstolthet gör att virket sällan blir olevererat till fabrikerna. K im Funck har kört virkesbil i nio år åt bolaget Oy Leif Funck Ab och har således upplevt både bättre och sämre skogsbilvägar. – Vi kör virke med fyra bilar från främst Kimitoön, Sagu och Väståboland. Vi är sammanlagt fem anställda och vi betjänar både Metsäliitto och Stora Enso, berättar Funck. Samarbetet med Stora Enso är rätt nytt, men i fjol levererade vi 100 000 m³ virke för Metsäliittos räkning. Mjuka vägar är värst Information om var virkestraven finns och vart den ska föras kommer elektroniskt. – Entreprenören som kör ut virket ritar in var virket är lagrat och detta betyder att kartan alltid stämmer, förklarar Kim Funck. Att komma fram till virket är inte alltid okomplicerat. Funck uppmanar skogsägarna att hålla vägarna i gott skick. – Senast då det kommit 20 centimeter nysnö borde vägarna plogas. Däremot är varken halka eller snö det största problemet för virkesbilarna. Då tjälen går ur marken på våren blir vägarna mjuka och innebär spår och i värsta fall ofarbara vägar. – Det borde vara i allas intresse att bygga skogsbilvägarna så att de håller i alla Skogsbruket 2/2011 väder och under alla årstider, konstaterar Kim. – Vändplatserna är ett annat dilemma. Det glöms ofta att det är någonting helt annat att vända med lastbil och släp, än med traktor och vagn. Det är tur att vi yrkesbilister är så skickliga att vi ändå får bil och släp vänt, skrattar Kim. Inte så stor skillnad mellan sommar och vinter Det händer tyvärr att vägarna går sönder. Ofta tar skogsägaren själv kontakt med virkesuppköparen eller bilisterna och meddelar att vägen måste förses med körförbud. – Det finns också möjlighet att från bilen skicka e-post till virkesuppköparen och på så sätt meddela att vägen inte längre är farbar, berättar Funck. Det går relativt lätt att vid behov få grus på sämre vägar, vilket förstås gör vägarna farbara en längre tid. Det finns ingen information tillgänglig om skogsbilvägen är plogad eller inte. Om virkesbilen inte slipper fram meddelar föraren de ansvariga om att vägen bör plogas. – I början av vintern var vägarna i ganska dåligt skick, men nu är jag riktigt nöjd med framkomligheten, säger Kim Funck. Om vägen är i gott skick är skillnaden mellan sommar och vinter inte särskilt stor. – Det tar förstås extra tid att sätta på kättingarna vid halt väglag, men lastningen går på samma tid, dvs. på ungefär 20 minuter, förklarar Kim Funck. Ta Houtskär som modell Det som bekymrar Kim Funck mest är skogsägarnas ovilja att samarbeta och hjälpa varandra. – Det känns frustrerande att vara tvungen att köra på långa och dåliga vägar när grannen har en mycket kortare och bättre väg på sin sida. Kanske det handlar om avundsjuka, men nog tror jag att alla skulle vinna på att hjälpa varandra, säger Kim. – Ute på Houtskär är skogsägarna däremot snälla och hjälper varandra. Skogsägarna i övriga Åboland borde ta modell därifrån, säger Kim Funck. m Text och foto: Siv Vesterlund ”– Det känns frustrerande att vara tvungen att köra på långa och dåliga vägar när grannen har en mycket kortare och bättre väg på sin sida.” På ungefär tjugo minuter har en van virkesbilist lastat båda dragbilen och släpvagnen. 25 Översikt över virkesmarknaden Marknaden för sågade trä varor är i ett spännande läge U nder fjolåret utvecklades marknaden för sågade trävaror i sin helhet i en positiv riktning. I många länder steg produktionsvolymerna. I Finland producerades 23 % mera sågat virke än ett år tidigare, totalt ca 9,4 miljoner kubikmeter. I Sverige ökade produktionen med knappt sex procent till 17 miljoner m³ (2009: 16,1 miljoner m³). Produktionsvolymerna är dock i båda länder lägre än under det sista toppåret 2007. Trots produktionsökningarna har producenternas lagernivåer inte stigit i någon högre grad. Priserna på sågade trävaror utvecklades i fjol i en gynnsam riktning. Det genomsnittliga exportpriset på såväl sågade tallträvaror som granträvaror steg i fjol under perioden januari-november med 18 % jämfört med motsvarande period ett år tidigare. I Tyskland steg det genomsnittliga priset på sågade trävaror enligt EUWID:s marknadsuppföljning med drygt en femtedel. Marknadsutsikterna för sågade trävaror är relativt goda de närmaste månaderna. Dessutom ökar alltid efterfrågan mot sommaren. Tyvärr finns det många frågetecken i framtidsutsikterna. Byggaktiviteten är i många länder fortfarande mycket låg. Euroconstruct förutspådde i december att byggnationens värde inom EU-området kommer att stanna på samma nivå som i fjol. Under perioden 2008-2010 sjönk byggnationens värde med drygt 15 procent. Byggnationen i Finland är fortsättningsvis på en hög nivå och konjunkturprognoserna förutspår att det kommer att fortsätta. Oroligheterna i Nordafrika kommer dramatiskt att påverka den finska sågindustrin om de blir långvariga. I fjol var Egypten det största enskilda exportlandet för Finlands produktion av sågade tallträvaror. När den här texten skrivs är alla leveranser till Egypten stoppade. Det är svårt att hitta ersättande marknader för produkter som exporterats till Egypten. I Nordafrika och i Mellanöstern finns också andra viktiga trävarumarknader. Förhoppningsvis kommer inte Suez kanalen att stängas. I så fall skulle exporten till Fjärran Östern bli ekonomiskt omöjlig. Sågindustrin och dess framgång påverkar mest skogsbrukets lönsamhet. För närvarande har sågindustrin tillräckligt med rotpostreserver för förädling och avverkningarna är i full gång. Det finns ändå skillnader mellan köparna och några sågverk har fortfarande behov av vinterstämplingar. m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje. Skogsflis och träpelletar har blivit lite dyrare Bränslets pris i värmeproduktion Bränslepriser, december 2010 A Konsumentpris Frästorv B Skatter och avgifter eur/MWh (inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift dvs. kolumn B) D E C Bränslets pris 3 mån. glidande 12 mån. glidande medelvärde medelvärde euro/GJ euro/MWh euro/MWh euro/MWh 6) Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt och försörjningsberedskapsavgift ingår. Obs. Bränslen inom elproduktion är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C, D och E ska värdet i kolumn B avdras. Pris för storkonsumenter Medelpris 8) Lös pellets för storkonsumenter 6) 7) - transport ca 50 km 9,4 euro/MWh 0,0 2,6 9,4 9,3 9,3 - transport ca 100 km 10,6 euro/MWh 0,0 3,0 10,6 10,6 10,6 3,7 13,2 13,4 13,1 Stycketorv - transport ca 100 km 13,9 euro/MWh 0,0 3,9 13,9 14,3 14,1 Skogsflis 7) 18,2 euro/MWh 0,0 5,1 18,2 18,2 17,8 Träpellets 8) 35,7 euro/MWh 0,0 9,9 35,7 25,6 25,4 Nominalla priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion €/MWh 85 80 75 70 Nominella priser exkl. mervärdesskatt för bänslen i värmeproduktion I Finland är stödet för elström som produceras med skogsflis och vindkraft 6,9 euro/MWhe, för elström som produceras i mindre vattenkraftverk (≤1 MVA)och med biogas 4,2 euro/Mwhe och med återanvändningsbränslen 2,5 euro/ MWhe. Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. m 65 60 55 50 45 Träpellets Tung brännolja 40 Naturgas 35 Skogsflis 30 25 20 15 10 5 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 26 Lätt brännolja Stenkol Frästorv Den fullständiga statistiken över bränslepriser hittar du i fortsättningen på Skogsbrukets webbsajt under rubriken ”Skogsbruket för prenumeranter”. Loginuppgifterna för att öppna sidan finns på fakturan. Du kan också beställa dem via redaktionen. m Källa: Pöyry Energy Oy. Skogsbruket 2/2011 Virkespriser Rotpriser vecka 6 Hela landet Slutavverkning Första gallring Senare gallring 53,15 p 41,33 p 45,67 p Granstock 53,57 p 43,18 p 46,60 p Björkstock 41,72 p … 36,02 p Tallmv*) 16,78 q 12,38 p 14,61 p Granmv 19,76 p 13,69 p 16,41 p Björkmv 17,43 p 12,68 p 14,07 p Tallsmåstock 25,46 q 21,88 p 20,88 p Gransmåstock 27,47 q … 23,99 q p q stigande sjunkande Tallstock *) mv=massaved Södra Finland p q stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 53,88 p … 46,18 p Granstock 53,83 p … 46,59 p Björkstock 38,32 q … Tallmv 15,90 q 12,54 p 14,57 p Granmv 20,24 p 15,33 q 16,31 p Björkmv 16,69 p 12,13 p 13,76 q … Tallsmåstock … – … Gransmåstock … – … q stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 53,25 p … Granstock 52,39 p … … … … Björkstock … Tallmv 16,33 q Granmv 19,53 q 12,97 p … 43,53 q 900 800 700 600 500 400 15,06 p 300 15,42 p 200 100 Björkmv 17,58 p 13,49 p 14,53 p Tallsmåstock 25,62 q … 21,75 p … … – Gransmåstock På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. m Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna euro Södra Österbotten p I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. stigande sjunkande 7 Tallstock 57,91 p 59,27 p 55,04 p Granstock 58,93 p 61,44 q 54,38 q Björkstock 45,21 p 43,49 p Tallmv*) 29,80 p 30,29 p 28,97 p 0,6 Granmv 31,27 p 32,61 p 29,16 p 0,4 Björkmv 30,26 p 32,00 p 29,06 q Tallsmåstock 37,16 p – … … - … Skogsbruket 2/2011 19 23 27 31 35 39 43 47 51 3 7 Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Södra Österbotten *) mv=massaved 15 milj.m3 Södra Finland Gransmåstock 11 Källa: FOEX Indexes Ltd, www.foex.fi Hela landet q Blekt lövmassa 0 v. Leveranspriser vecka 6 p Barrsulfatmassa … 1,4 1,2 1 0,8 0,2 0 v. 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 43 46 49 52 5 Källa: Skogsforskningsinstitutet 27 Bioenergi Foto: Johnny Sved Stenkols användningen riskerar öka Kraftverk som producerar el kan bli tvungna att minska användningen av skogsbränslen och öka förbränningen av torv och stenkol. Orsaken är att EU inte ännu har godkänt en ny lag, vilket resulterade i att stödet för elproduktion med skogsbränslen föll bort vid årsskiftet. E U strävar efter att minska användningen av fossila bränslen och satsa mera på förnybara energikällor. Men på grund av att beslutsprocessen i både Finland och på EU-nivå har varit trög trädde inte en ny lag om stöd för skogsbränslen ikraft som planerat. Utan stöd inga skogsbränslen I praktiken innebar det att stödet för elproduktion med skogsbränslen på 6,90 euro per producerad megawattimme electricitet föll bort. Lagen klubbas troligtvis igenom i april, men risken finns att kraftverken får klara sig utan stödet ända fram till sommaren. – Jag tycker det handlar om kortsiktig politik och det ska inte ta så här länge att komma fram till ett beslut. Men så här är det ofta när det handlar om statsstöd, säger Stig Nickull, vd för Alholmens Kraft i Jakobstad. Nickull understryker att det är statsstödet som möjliggör användningen av skogsbränslen. Utan stödet är det inte lönsamt för kraftverken att använda skogsbränslen och det kommer att påverka användningen. – Utan stödet måste vi minska användningen av skogsbränslen och öka torvförbränningen. När torvlagren sinar måste vi öka användningen av stenkol eller helt enkelt minska produktionen, säger han. Av Alholmens Krafts totala elproduktion utgörs cirka hälften av förbränningen av Kraftverk som producerar el väljer från årsskiftet stenkol i stället för skogsbränslen då stödet för elproduktion med skogsbränslen föll bort. 28 biobränslen som skogsbränslen och andra icke-stödberättigade bränslen som bark och spån från såg- och cellulosaindustrin. En tredjedel utgörs av torv medan 10-15 procent är stenkol. – Vi producerar cirka 25 000 megawattimmar per månad med skogsbränslen så då förstår alla hur viktigt stödet är i praktiken. Ett annat elproducerande kraftverk som är en stor användare av skogsbränslen och påverkas negativt av stödbortfallet är Borgå Energi Ab. För det bolaget handlar det om ett stödbortfall på 15 000 euro per månad. Anskaffningen påverkas inte Men för aktörer som levererar skogsbränslen till kraftverken verkar stödbortfallet inte påverka anskaffningsmängderna. Åtminstone inte Skogsvårdsföreningen Österbotten, som levererar bara små mängder skogsbränslen till Ahlholmens Kraft. – Vi levererar i stort sett allt skogsbränsle till lokala energianvändare och tills vidare finns inga signaler som tyder på att anskaffningen av energived kommer att påverkas, säger Jan Slotte på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Inte heller UPM, som är en stor leverantör av skogsbränslen, har påverkats ännu i det här skedet. – Vi vet att Porin Voimalaitos inte tar emot skogsbränslen på grund av stödbortfallet, men ännu har våra transporter inte påverkats. Men vi vet inte hur det blir på sikt, säger Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM. m Text: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 2/2011 Skogsbruksingenjören utbildas till att vara flexibel och självständig Under gymnasietiden klarnade det att Danne Mattsson, hemma från Kimitoön, vill syssla med skog och skogsbruk i sitt yrkesliv. Eftersom Dannes pappa Henrik Mattsson jobbar som virkesuppköpare på UPM hade Danne en realistisk bild av arbetet som skogsbruksingenjör. Å r 2004 påbörjade Danne Mattsson studierna vid linjen utbildningsprogrammet för skogsbruk i Yrkeshögskolan Sydväst i Ekenäs, idag yrkeshögskolan Novia. Efter avklarade studier 2008 jobbade Mattsson på Åland som bioenergiansvarig på AB Skogen i två år. Idag jobbar Danne Mattsson som skogsplanerare på UPM och är stationerad i Karis. ”Jag kan planera min egen arbetsdag” – Till mina arbetsuppgifter hör bland annat att planera stämplingar, märka ut avverkningsgränser, ge arbetsdirektiv till skogsmaskinförarna och koordinera skogsvårdsarbeten, berättar Mattsson. – Jag trivs med mitt arbete som innebär både inomhusoch utomhusarbete samt möjlighet till att planera min egen arbetsdag, fortsätter Danne. Under studietiden behandlades mycket som Mattsson tycker att han har nytta av i sina dagliga arbetsuppgifter. Mattsson är speciellt nöjd med flexibiliteten och valmöjligheterna som fanns under studietiden. – Lärarna lät oss elever ge feedback på undervisningen Skogsbruket 2/2011 och rättade sig snabbt efter den givna kritiken, rosar Mattsson. Konkreta exempel gav mervärde För att få pengar till en efterlängtad klassresa till Nya Zeeland sålde Mattssons klass bland annat julgranar och pyntade torget inför Ekenäs traditionella julmarknad. – I samband med försäljningen hade vi undervisning i marknadsföring och kunde på så sätt använda oss av konkreta exempel. Inlärningen går naturligtvis mycket lättare då man har egna projekt att jobba med, säger Mattsson. Klassen hann också med en resa till Ryssland för att bekanta sig med skogsbruket där och hade också en gemensam ”Östersjökurs” med forstmästarstuderande från Agroforst i Helsingfors. – Det är väldigt viktigt med kontakter och att få bekanta sig med andra studerande är givande. Under kursen besöktes både Sibbo skärgård och Danne Mattsson trivs med att jobba utomhus. Åland och undervisningen innehöll föreläsare från både Ekenäs och Helsingfors, berättar Mattsson vidare. God sammanhållning inom skogsbranschen I det praktiska arbetet som ”– Det är väldigt viktigt med kontakter och att få bekanta sig med andra studerande är givande.” skogsbruksingenjör är det viktigt med god samarbetsförmåga. – En stor grupp relativt likasinnade människor har studerat på samma ställe och detta möjliggör kontakter över generationer, som annars skulle vara svår att uppnå, konstaterar Mattsson. Danne Mattsson är övertygad om att han valt rätt bransch och har för avsikt att även i framtiden jobba med virkesanskaffning. m Text och foto: Siv Vesterlund 29 Köp & Sälj På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten: • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa nejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom rådet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på tjänster vid Sydkusten: • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons ören betjänar. 30 – Dyr och fuktig? För en tia extra får du en ask tändstickor och tändvätska på köpet! Tjädern hotas mest av predatorer Vi ska inte bedöma tjäderstammens storlek genom att räkna antalet spelande tuppar, det säger viltforskare Maria Hörnell-Willebrand i Sverige. Det är ingen säker indikator på stammens storlek utan ger egentligen bara besked om antalet tuppar på platsen. En betydligt säkrare metod är att räkna höns, kycklingar och tuppar inom specifika områden. Men det är egentligen överlevnadsgraden hos kycklingarna som styr populationen. Kallt och regnigt väder när kycklingarna just kläckts gör att det blir ont om föda för dem, men predationen tar också en stor del av kycklingarna. Det krävs att i genomsnitt minst en halv honkyckling per höna når vuxen ålder för att populationen ska bli intakt. Högre överlevnad betyder att populationen ökar. Norska studier visar att förlusterna kan vara närmare 80 procent redan på äggstadiet. Bland de kycklingar som kläcks kan sedan mer än hälften avgå på grund av predation. Ofta är det rävar som tar såväl ägg som kycklingar. Men även mård och duvhök håller sig framme. För att de nykläckta kycklingarna ska klara sig behöver de en miljö som kan ge dem skydd och där de är svåra att upptäcka för de predatorer som finns i skogen. Enligt viltforskare Kjell Sjöberg i Sverige bör skogsbruket skapa varierande biotoper och vara rädd om blåbärsris, torvmarksskogar och det buskskikt som ofta finns intill torvmarker och vattendrag. m Källa: Skog & Virke, Holmen Skog Skogsbruket 2/2011 Kartong med finesser Pappersmuggen, som du kanske dricker ditt kaffe ur, är en unik konstruktion. Den ska vara tät, formstabil och dessutom kännas behaglig mot läpparna när du tar din kaffeslurk. – Kaffet ska hållas inne i muggen och det är inte så lätt när muggen är gjord av fibrer, säger Nuottamo. Pappersmuggen är på insidan beklädd med ett tunt plastskikt. Det gör att kartongen inte suger i sig vatten. Utan plastskikt skulle det också vara omöjligt att få en tät fog. Kaffe inne håller tolv olika organiska syror och därför ska vätskebarriären eller det tunna plastskiktet vara tätt. Garvsyra är inte den syra som dominerar i kaffe utan det gör klorogensyra. Kaffe är en ”sur” produkt. Vid hårdare rostning såsom i espresso, bryts en del syror ner och kaffet blir därmed mindre ”surt”. Man säger att kaffets pH blir högre. Det är i huvudsak klorogensyrorna som ökar saltsyraproduktionen i våra magar, då vi dricker för mycket kaffe. – Vi yppar inte hur vi går tillväga för att få en tät fog, det är en affärshemlighet. Pappersmuggarna har alltid Skogsbruket 2/2011 en rund kant upptill. Muggen ska kännas behandlig mot läpparna, när du dricker ditt kaffe. Kanten har dock en viktigare roll: den gör muggen formstabil. Rulla upp kanten på en mugg och fyll den med vatten, så får du se hur det går när du ska dricka ur den. Pappersmuggar är tryggare än plastmuggar Kartongens kvalitet ska vara jämn, då maskinerna spottar ut 200 muggar per minut. Kvalitet har också sin betydelse för det som eventuellt ska tryckas på muggen. Exempelvis Coca Cola kräver att deras röda färg ska återges exakt rätt på en mugg med deras logotype. Fel nyans kan också berätta att det är fråga om en produktförfalskning. Det finns också många neralvatten säljs i. Den som tillverkar plasten behöver inte uppge vilka råvaror som använts vid plasttillverkningen, då de hänvisar till affärshemligheter. Enligt Nuottamo används ofta ftalater för att göra plasten formstabil. – Kartongtillverkarna ska allt mera detaljerat ange vad kartongen innehåller och var de träd fällts som använts för tillverkning av den. Ingen tycks vara intresserad av att ta reda på varifrån den olja som används vid plasttillverkningen kommer. m Källa: forest.fi Text: Gerd Mattsson-Turku Sedan i höstas har HK Ruokatalo en del av sina uppskärningar i kartongförpackningar. Till dem hör bl.a. 100 grams förpackningar med kokt skinka. Locket på förpackningarna är fortfarande av plast, men formen som uppskärningarna ligger är kan föras till samma insamlingskärl som mjölk- och juiceförpackningar. På förpackningarna står ”Kierrätä kartonki”, men ingen motsvarande svensk text finns. Kartongen tillverkas av Stora Enso i Imatra och enligt utvecklingsingenjör Tommi Kauri på Stora Enso, tog det närmare två år innan man fick fram en sådan kartong som HK kunde godkänna. m Ruokatalo Den runda kanten är viktig andra krav på en pappersmugg för kaffe. Kaffe som tas från en kaffeautomat ska vara minst 60 grader varmt ännu tio minuter efter att det tappats i muggen och muggen får varken avge doft eller smak. Därför är det inom EU-området helt förbjudet att använda återvinningsfibrer i livsmedelsförpackningar som kommer i direkt kontakt med mat och dryck. EU har sina egna direktiv för hur livsmedel ska förpackas. Det finns skilda direktiv för kartong- och plastförpackningar. Enligt Nuottamo är direktiven inte schysta. De är strängare för kartong. Som exempel tar han PET-flaskorna, som läskedrycker och mi- Foto: HK P appersmuggen görs inte av papper utan av papp eller kartong. Tillverkarna, bland den Stora Enso, väljer att kalla råmaterialet kartong. Enligt förpackningsexpert Ohto Nuottamo på Stora Enso låter papp nedvärderande. 31 * . QG7 1 * Vad tycker du? Vad tycker du om innehållet i Skogsbruket? Vad vill du läsa mera om? Vad intresserar dig inte alls? Kom med i Skogsbrukets Panel, så får du tycka till om tidningen. Anmäl dig per e-post till skogsbruket@tapio.fi. För att delta i behöver du e-post och internet. Uppgiften går snabbt och enkelt och du svarar naturligtvis bara när du har tid och lust. Vi tar gärna emot respons även per telefon och per post. Se kontaktuppgifter på sidan 3. m Välkommen med!
© Copyright 2024