ADHD - Äldre & Psykisk (O)Hälsa
ADHD på äldre dar - att åldras med funktionsnedsättning Taina Guldberg-Kjär Leg. Psykolog. Specialist i neuropsykologi. VO vuxenpsykiatri Kristianstad Psykiatri Skåne, Region Skåne Fil.lic. , Doktorand Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet VO vuxenpsykiatri Kristianstad ADHD (DSM-‐IV) Huvudsakligen uppmärksamhetsproblem Huvudsakligen hyperaktivitets-‐ /impulsivitetsproblem Kombination av ovan Diagnoskriterierna: Minst 6 av 9 symtom på antingen ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet Har förelegat minst sex månader Har debuterat före sju års ålder Förorsaka funktionsnedsättningar i minst två miljöer (t.ex. hem och skola) Klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning Inte kunnat förklaras bättre med annan psykisk störning http://www.dsm5.org/ProposedRevisions Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Table 1. Conceptual and Diagnostic History of ADHD Y ear A uthor 1798 Sir Alexander Crichton ´2Q$WWHQWLRQDQGLWV'LVHDVHV´- The incapacity of attending with a necessary degree of consistency to any one object. 1844 Heinrich Hoffmann )LGJHW\3KLO´Zappelphillipp´LQ ´Struwwelpeter´ 1902 Sir George Frederic Still 1908 Tredgold et al Defect of Moral control, The Goulstonian lectures. Postencephalitic behavior disorder. 1932 Franz Kramer & Hans Pollnow Hyperkinetic disorder of infancy. Concept/Diagnosis 1930s and 1940s 1960s DSM 1968 DSM-II Hyperkinetic reaction of childhood. 1980 DSM-III Attention deficit disorder: with and without hyperactivity. 1987 DSM-III, revision Attention deficit hyperactivity disorder 1994 DSM-IV Attention deficit hyperactivity disorder 2000 DSM-IV-TR Attention deficit hyperactivity disorder Scheduled M ay 2013 DSM-V http://www.dsm5.org/ProposedRevisions I C D 1992 ICD-10 Hyperkinetic disorder Minimal brain damage. Minimal brain dysfunction. Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Sagan om Fidgety Phil Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Vad vet vi egentligen om förekomsten av ADHD hos äldre? ʹ väldigt lite I en studie från Holland fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD från 18-‐75 år (Kooij et.al Psychol Med. 2005 Jun;35(6):817-‐27) Det börjar dock hända en del internationellt ± IPA kongress i Holland september 2011 ± symposium om äldre-ADHD ! Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Senare tids ADHD artiklar avseende äldre Wetzel, M.W., and Burke, W.J. (2008). Addressing attentiondeficit/hyperactivity disorder in later adulthood. Clinical Geriatrics, 16 (11), 33-‐39. da Silva, M. A. and Louza, M. (2008). Case of a 67-‐year-‐old woman diagnosed with ADHD successfully treated with methylphenidate. J Atten Disord, 11, 623. Guldberg-‐Kjär T, Johansson B. (2009).Old people reporting childhood AD/HD symptoms: Retrospectively self-‐rated AD/HD symptoms in a population-‐based Swedish sample aged 65-‐80. Nord J Psychiatry.2009 Vol 63 (5), 375-‐382. Brod, M., Schmitt, E., Goodwin, M., Hodgkins, P. and Niebler, G. (2011). ADHD burden of illness in older adults: a life course perspective. Qual Life Res. Manor, I., Rozen, S., Zemishlani, Z., Weizman, A. and Zalsman, G. (2011). When does it end? Attention-‐deficit/hyperactivity disorder in the middle aged and older populations. Clin Neuropharmacol, 34, 148-‐154. Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 ´)LUHZRUNVRQWKH%UDLQ´ January 9, 2012 Jacob Klompstra: "Looking back at my youth, I can see now that my father must have suffered from the same condition as I have: ADHD. And in the family there were others with ADHD too. With parents who encountered tremendous problems with me and a especially a father who was so chaotic that he was incapable of dealing with the problems I caused. As a result my childhood was indescribably difficult. At school I always fell behind in class and 'bad grades' was my middle name. Besides ADHD I also have difficulties reading (dyslexic) and arithmetic (dyscalculia). Both were not recognised at that time. 'You'll never achieve anything', I was told constantly. Well, they should take a look at me now and see what I've achieved despite all obstacles." How did Jacob manage to survive in a world that didn't understand him? What kept him going, learning, living, loving and becoming a father, not knowing why he was so different from other people? How did his creative brain make him successful, finding solutions to problems others didn't even think about. What changed when he was finally diagnosed ADHD at age 58? Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Sverige 31/12 2011 (SCB) ϭϳϴϰϲϵϵŝŶĚŝǀŝĚĞƌшϲϱĊƌ (806 059 män, 978 640 kvinnor) (9 482 855) -‐ Hur många har ADHD? Hypotetisk prevalens: 1%: 17 847 1,5%: 26 770 3%: 53 541 5%:89 235 (jämförelsem med ca 148 000 med demens Ca 24 000 insjuknar varje år i demens och ungefär lika många dör varje år) 2060 beräknas 25% av Sveriges befolkning vara 65 år eller äldre!!! Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 I Delstudien SYFTET Studera förekomst av självskattade barndoms ADHD symtom hos äldre i en populationsbaserad grupp äldre mellan 65-‐80 år i Hässleholms kommun (2 500 slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret) ͟KůĚpeople reporting childhood AD/HD symptoms: Retrospectively self-‐ rated AD/HD symptoms in a population-‐ based Swedish sample aged 65-‐ϴϬ͟ Guldberg-‐Kjär T, Johansson B. (Nord J Psychiatry.2009 Vol 63:5, 375-‐382) Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Metod Postenkät-‐studie: Brev innehållande nedan variabler skickades: Wender Utah Rating Scale (WURS) i 25-‐ frågors kortversion för retrospektiv skattning av barndoms-‐ ADHD symtom Demografiska variabler: ålder, kön, utbildning, civilstånd, antal barn, antal yrken, huvudsakliga yrket Subjektiv skattning av aktuell hälsa och minne Subjektiv skattning av upplevda problem i barndomen Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Resultat 1599 (64%) deltog i studien Förekomst av självskattade barndoms ADHD symtom i denna grupp var 3,3% när man använder cut-‐off poäng 36 för WURS (internationell konsensus ang. förekomst av barndoms ADHD är mellan 3-‐7%) Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Följande utmärker de med höga poäng på WURS: Har upplevt problem i sin barndom i större utsträckning Fler män Upplever sin hälsa och minnet som sämre Haft betydligt fler anställningar (fler än 5) Flera är ogifta eller skilda Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Fas II Metod: -‐ WRASS=Wender riktad ADHD symtom skala) med 35 frågor avseende nuvarande symtom -‐ Barkley´s intervju (barndom, aktuellt samt avseende andra psykiatriska diagnoser) -‐ Barkley´s skattningsskalor (barndom och aktuellt) Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Preliminära resultat från fas II: WRASS ʹ klinisk cut off = 70 ͟,ƂŐƉŽćŶŐĂƌŶĂ͟;шϯϲƉĊthZ^Ϳ: n=30 -‐ M= 72,33 (män:73,76 /kvinnor: 69) -‐ spridning: 48-‐97 (män:48-‐97/kvinnor:58-‐82) Jämförelsegrupp (< 36 på WURS): n=30 -‐ M= 15,7 (män:11,63/kvinnor:16,31) -‐ spridning: 4-‐52 (män:4-‐33/kvinnor:6-‐52) Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Scatterplot : korrelation mellan WURS och WRASS Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Kopplingar till åldrande ? Kontrollera för naturligt åldrande avseende avtagande exekutiva funktioner (t.ex. i förhållande till ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne) Aktuell forskning: ͟KůĚĞƌĂĚƵůƚƐƐŚŽǁĚĞĨŝĐŝƚƐŝŶ emotional/cognitive integration as well as in executive ĨƵŶĐƚŝŽŶ͟(E. Baena et.al/Neuropsychologia 48 (2010) 319-‐333) -‐ dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) -‐ ventromedial prefrontal cortex (VMPFC) DESR (Deficient Emotional Self-‐Regulation) ytterligare försämrad emotionell dysreglering hos äldre ? (frontal-‐striatal, frontal-‐cerebellar, frontal-‐limbic) -‐BARKLEY art 2010!!!! Hormonell påverkan t.ex. minskande testosteron hos män och menopaus hos kvinnor Hur är det att åldras med ADHD, på gott och ont? Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 ADHD och koppling till demens Några studier har visat koppling mellan ADHD och utvecklandet av Lewy body demens (Golimstock et al., 2010) samt mellan barndoms ADHD symtom och utvecklandet av Parkinsons sjukdom (Walitza, et al., 2007). referenser: -‐ Golimstock, A., Rojas, J.I., Zurni, M.C., Doctorovich, D., & Cristiano, E. (2010). Previous adult attention-‐deficit and hyperactivity disorder symptoms and risk of dementia with Lewy bodies: a case-‐control study. Eur J Neurol, 18 (1): 78-‐84. -‐ Walitza, S., Melfsen, S., Herhaus, G., Scheuerpflug, P., Warnke, A., Muller, T., et al. (2007). Association of Parkinson's disease with symptoms of attention deficit hyperactivity disorder in childhood. J Neural Transm Suppl(72), 311-‐315. -‐ Vaskulär demens:? -‐ Alzheimers sjukdom : ? Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Problem många haft som vuxna (bagaget till ålderdomen) Anställningar Ekonomin Fler olyckor Fostra barn Sköta ett hem Mer högrisk livsstil (rökning, alkohol, spel etc.) Ofta historia med skolproblem їNegativa erfarenheter, utanförskap och dålig självkänsla efter år av misslyckanden kan misstänkas prägla ofta även ålderdomen Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 ADHD kliniskt, fall Emma, 88 år Risto, 73 år Lars, 72 år Karin, 71 år Berit, 69 år Mats, 67 år Maria, 67 år Katarina, 54 år Douglas, 50 år Måns, 48 år Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Namnen fingerade SJÄLVSKATTNINGAR WURS Cut off 36 WRASS Cut off 70 ASRS Krav 4/6 Karin, 71 68 111 4/6 Berit, 69 69 107 6/6 Mats, 67 59 108 6/6 Conner´s CPT II ADHD Index Karin, 71 99,9% Berit, 69 50% Mats, 67 91,3% Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 WAIS III HIK VIK PIK Karin, 71 110 108 110 Berit, 69 101 99 104 WAIS IV HIK Verbal funktion Perceptuell funktion Mats, 67 98 114 86 Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Remiss på Karin, 68 år (idag 71 år) ͟WĂƚ͘ƐƂŬĞƌŚŽƐŽƐƐĞĨƚĞƌƐŽŵŚŽŶŵŝƐƐƚćŶŬĞƌĂƚƚ hon har ADHD och att detta påverkar henne så mycket att hon behöver hjälp. Har känt en stark inre oro under hela sitt liv, alltid haft svårt att koncentrera sig, att hålla tider. Bytt jobb flera gånger, alltid jobbat mycket och utbränt sig några gånger, varit sjukskriven under en längre period. Inga nära sociala kontakter. I ung vuxen ålder missbrukat lugnande tabletter. Pat. anger att hon upplever ett väldigt starkt lidande av den här inre oron och hon är rädd för att den nu kommer att tillta ytterligare när hon blir ćůĚƌĞ͘͟ Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Remiss från primärvården Baseline XXXXX Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Behandlingseffekt XXXX Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Äldre med ADHD Intryck från den kliniska vardagen -‐ kvarvarande problem: Reglering av känslor, energinivå, motorik och beteende -‐ Sortera och organisera. -‐ Komma igång med och avsluta uppgifter. -‐ Prioritera och hushålla med tiden, göra en sak i taget. -‐ Fokusera och avgränsa sig, begränsa sig. Ökad stresskänslighet och att man lever utan marginaler Minnet (relaterat till uppmärksamhets- och arbetsminnesproblem?) -‐ Komma ihåg vad man ska göra, när och var. Perceptuell överkänslighet (ljud, ljus etc.) ADL-förmågor -‐ Man har svårt att utföra det man vet att man borde göra. -‐ Organisera och genomföra: matlagning, disk, städning, tvätt, strykning m.m. -‐ Hålla ordning: veta var sakerna finns -‐ Att inte störa grannar. -‐ Komma ihåg att stänga av plattor, strykjärn m.m. -‐ Ta hand om sig själv när det gäller kost, motion, sömn, egenvård m.m. Försämrad koncentrationsförmåga Rastlöshet -‐ Framför allt en stark inre oro. -‐ Känsla av ständig stress. Impulsivitet -‐ Till exempel impulsköp. -‐ Byter läkare ofta. -‐ Impulsiva kommentarer. Tidsuppfattning -‐ Passa tider och beräkna tidsåtgång. Social isolering -‐ Självcentrering. -‐ Hamnar lätt i konflikter. -‐ Orken minskar ytterligare. -‐ Misstänksamhet. Sömnsvårigheter Depression Ångest Ekonomi -‐ Sortera räkningar och betala dem i tid. -‐ Veta hur mycket pengar man har att spendera. -‐ Impulsköp. Inte ett konstant tillstånd ± variation beroende på motivationStockholm 2011-‐05-‐10 i stunden, krav och stress. Kompensatoriska strategier hos äldre Lärt sig acceptera och leva med sina svaga sidor och kompensera de och utveckla de starka sidorna Lärt sig be om hjälp och sätter upp rimligare mål Skapat tydlig struktur i vardagen (fasta platser för saker) Tidsuppfattning: t.ex. kommer alltid (alltför) för tidigt till avtalade möten DĂŬĂͬŵĂŬĞƐŽŵ͟ĐŽĂĐŚ͟;ƚ͘Ğdž͘ĞŬŽŶŽŵŝ͕ƉĂƉƉĞƌƐĂƌďĞƚĞͿ 'ĊƵŶĚĂŶŽĐŚƌćŬŶĂƚŝůů͙ när man blir arg och man vet att man kommer att säga något man senare kommer att ångra LIVSERFARENHET OCH RUTINER!!! (som också kan bli svåra att ändra på) Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 ͟hKZ͟ 1. Tänk alltid igenom ʹ innan handling -‐ titta alltid bakom dig efteråt 2. När du lämnar en plats för att gå till en annan ʹ gå runt och se efter ett par gånger -‐ har du allt du behöver ha med och lämnat det som ska vara kvar 3. Lämna platsen som du vill finna den när du återvänder ʹ spis, fönster, dörrar och kranar stängda. Gör det lugnt 4. Rör dig alltid så långsamt och lugnt du kan ʹ när du är hemma ʹ snart blir du lugn inom dig också ʹ öva på detta 5. Öva på att stänga skåpdörrar direkt efter du tagit ut något 6. Gör åtminstone en fysisk aktivitet per dag ʹ simma, cykla, jogga eller en lång promenad ʹ tänk inte -‐ titta hela tiden på nya saker omkring dig. Träning påverkar själ, kropp och känsloliv positivt 7. Gör aldrig flera saker samtidigt ʹ alltid bara en sak i taget tills den är klar 8. Tänk efter innan du pratar -‐ så mycket och ofta du kan ʹ sen en bra vana 9. Tänk igenom morgondagen kvällen innan eller på morgonen ʹ skriv ner schemat och följ det helt ʹ avvik inte och ge dig god tid för var sak. Var lite tidspessimist. Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Positiva sidor Entusiastiska, idérika Envisa, stark vilja Hyperfokusering (både på gott och ont) Hög energinivå Inte långsinta Spontana Humor Snabbtänkta, intuitiva Okonventionella Nyfikna Vågar (risktagare) ʹtänk på evolutionen Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Anhöriga -‐ största problemen när en av makarna har ADHD Make/Maka känner sig ͙ĞŶƐĂŵ͕ƚƌƂƚƚ͕ƵƚƐůŝƚĞŶ ͙ŝƌƌŝƚĞƌĂĚƂǀĞƌƉĂƌƚŶĞƌŶƐŐůƂŵƐŬĂŽĐŚůƂĨƚĞƐďƌŽƚƚ ͙ůĞĚƐĞŶ͕ƐŬĂŵƐĞŶ ͙ƵƉƉůĞǀĞƌĂƚƚŚŽŶͬŚĂŶ͟ĂŶƉĂƐƐĂƌƐŝŐƚŝůůĚƂĚƐ͟ ͙ƐŽǀĞƌĚĊůŝŐƚ ͙ŚĂƌŝŶƚĞƐćůůĂŶƐũćůǀƐŽŵĂƚŝƐŬĂƉƌŽďůĞŵʹ huvudvärk, magont, värk Pensioneringen kan förstärka dessa problem genom att man nöter mer på varandra Även relationen till andra anhöriga inte utan problem ʹ ďĂƌŶ͕ƐLJƐŬŽŶ͙ Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Är det värt att bry sig om adhd på gamla dar? dćŶŬƉĊĚĞŵŽŐƌĂĨŝŶŝǀĊƌƚƐĂŵŚćůůĞĨƌĂŵƂǀĞƌ͙ Innehållet i behandlingen av ADHD hos äldre bör utformas utifrån individens behov och är helt avgörande för utfallet. Idealet: -‐ verksamheter med fokus på ett livsloppsperspektiv -‐ samverkan mellan berörda verksamheter helt nödvändigt Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 TACK ! taina.guldberg-kjar@skane.se taina.guldberg@psy.gu.se Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 Bild: Inge Löök © µbestelling-nl@pearson.com. www.pearson-nl.com. Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22 http://www.divacenter.eu DIVA 2.0 is a structured Diagnostic Interview for Adult ADHD, second edition. The DIVA was first developed in Dutch by J.J.S. Kooij, MD PhD, psychiatrist, and M.H. Francken, MSc, psychologist in 2007. Since October 2010 a slightly adjusted version with an improved introduction of the DIVA is available (DIVA 2.0). Click here for the current available translations of DIVA 2.0. The DIVA was developed because there is a need for a structured diagnostic instrument in the field that is easily available at low costs, in many different languages, for research and clinical assessment purposes. The DIVA investigates the DSM-IV criteria of ADHD in childhood and adulthood, as well as impairment in five areas of functioning in both life periods. In order to facilitate understanding of the criteria in daily life in both childhood and adulthood, every DSM-IV criterion is accompanied by several examples that can be probed. The same is true for the five areas of impairment: education, work, social relationships, social activities/leisure time, partner/family relationships and self-esteem. We are working on a DIVA instruction video. The video will be published here. Äldre och Psykisk (O)-hälsa 2012-05-22
© Copyright 2024