1. No category

Gruppförsändelse (samhällsinformation)
till samtliga postavlämningsställen
BORLÄNGE ENERGIS SATSNING FÖR MILJÖBILAR SID 3
BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 3 · OKTOBER 2014
SID 6
Följ med till
Bäckelund
SID 14
STRÖMLÖST. Vad händer vid en driftstörning på elnätet?
Följ dramat minut för minut. SID 12
BRINNER FÖR ENERGIFRÅGOR. Fares berättar om
hur det nya jobbet gav familjen livet tillbaka. SID 10
25 KVADRATMETER UTAN BYGGLOV. Läs om
Friggebodens storebror – Attefallshuset. SID 16
Sista sidan – Information från Samhällsbyggnadssektorn
Borlänge Energis satsning för MILJÖBILAR3
Notiser4
Borlänge Energi byter till månadsfakturering
5
Snart möts ledningarna5
Här ska Kirsten njuta av pensionen6
Ny RECEPTION i Bullermyren
7
Borlänge Energi värnar om kulturarv8
FARES brinner för energifrågor10
Introduktionskurs för nya BORLÄNGEBOR11
LARMET GÅR
12
Lärorik rundvandring på BÄCKELUND
14
Friggeboden har fått en storebror
16
Här finns Borlänges VILLATOMTER
17
Hallå där Jannike Wåhlberg – ny centrumutvecklare
18
FIBERFEBER i Borlänge 19
SVEATORGET – torget som föddes ur en brand
20
Torget idag
21
Fråga trädgårdsdoktorn
21
Räddningstjänsten Dala-Mitt
22
Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge
Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som
bor i kommunen tips och nyttig information.
Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot
dem på 0243-730 60 eller kundcenter@borlange-energi.se
Scanna QR-koden och
läs Bo i Borlänge i din
smartphone
Borlängekrysset23
Ettkrysstvå23
Information från Stadsbyggnadssektorn
24
Information om dricksvattnet i Borlänge
Analysresultat v 17/2014–v 37/2014
Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades sju
stycken som tjänliga med anmärkning på grund av en för hög förekomst av
actinomyceter. Denna anmärkning är ur hälsosynpunkt helt ofarlig, actinomyceter förekommer i allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra
lukt på vattnet. Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är
oftast dålig omsättning.
Uteblir tidningen
De som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har ”reklam, nej tack” på din brevlåda
får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på
kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception.
Bo i Borlänge · Nr 3 · 2014 · Årgång 23
Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge
Ansvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60
Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90
Text RR Reklambyrå och Lennart Hill
Foto RR Reklambyrå och Henrik Hansson
Tryck MittMedia Print, september 2014
2 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
Frågor &
s
var
Vanliga frågor till
Borlänge Energis Kundcenter
Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till
Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge.
Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta
på kundcenter@borlange-energi.se eller ställa frågan på
www.borlange-energi.se
Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få.
För fler exempel, se www.borlange-energi.se
GRÖNT VATTEN FRÅN FJÄRRVÄRMESYSTEMET
Det läcker grönt vatten. Vad ska jag göra?
Svar För att snabbt kunna upptäcka en läcka i fjärrvärmenätet har vi tillsatt
ett ofarligt färgämne, Pyranin. Om det läcker grönt vatten ska du ringa till
oss på 0243-730 60 så fort som möjligt!
STÖRRE KÄRL FÖR BRÄNNBART
Hur gör man för att byta till större kärl för brännbara sopor?
Svar Tag kontakt med vår kundservice 0243-731 00 för ändring av sopkärl
och pris.
B ORL ÄNGE E NER G IS SAT SNI NG F Ö R MILJ Ö BI LAR
Borlänge Energis
satsning för miljöbilar
Snabbladdare för elbilar samt Dalarnas första tankställe
På ett kilo matavfall
kommer du mer än en
kilometer!
för fordonsgas. Borlänge Energi investerar i infrastruktur
för framtidens miljöbilar.
– Det här är väldigt positivt för Borlängeborna och
Biogasen är förnyelsebar och produceras idag i huvudsak av matavfall,
avloppsslam, energigrödor och gödsel. Beroende på ursprung så kan
biogas ge mer än 90 % lägre koldioxidtillförsel till atmosfären än bensin
och diesel. Naturgasen har fossilt ursprung och är inte förnyelsebar men
klimatpåverkan från naturgas är ca 30 % lägre än för diesel och bensin.
Under 2013 sparades 270 000 ton koldioxid i Sverige genom transporter
på fordonsgas. Det motsvarar 97 000 personbilar. Dessutom ger gasdrivna
fordon sänkta utsläpp av kväveoxider och partiklar.
UTSLÄPP FRÅN BIL I GOLFKLASSEN
som körs på drivmedel på svenska marknaden.
n)
as
el
(vi
Ej
nd
oc
m
iljö
h
Bi
va
tte
kt
og
el
E
m
är
lR
M
ix
Bi
od
ie
se
as
m
5
sg
sk
fo
rd
on
an
ol
E8
HV
O
kt
en
är
M
iljö
m
ed
Et
bio
d
ies
el
rg
a
tu
Na
es
Di
Sv
s
l
se
die
d
da
d
Lå
g
inb
lan
da
lan
gin
b
Lå
SNABBLADDAR PÅ 20 MINUTER
Snabbladdaren för elbilar kommer att placeras centralt i staden. Genom en snabbladdare förkortas laddningstiden för en elbil till 20 minuter jämfört med 10 timmar om du
laddar i ett vanligt eluttag. Naturligtvis är elen i snabbladdaren, likt all el från Borlänge
Energi, 100 % förnyelsebar. På detta sätt blir klimatpåverkan minimal när elbilen körs.
– Nu kommer det finnas bra förutsättningar för den som väljer en miljöbil, avslutar
Christian. Oavsett om det gäller personbil, lätt lastbil, tung lastbil eller buss.
Följ vår satsning på www.borlange-energi.se eller i nästa Bo i Borlänge.
be
n
sin
BIOGASEN SLUTER KRETSLOPP
– Det ska vara ditt eget matavfall eller det du spolar ner i avloppet som du tankar bilen
med, säger Christian. På ett kilo matavfall kommer du mer än en kilometer!
Till en början kan det bli aktuellt att gasen du tankar i Borlänge till en viss del består
av naturgas. I förlängningen kommer gasen vara ren lokalproducerad biogas. Biogasen
sluter kretslopp för både energi och växtnäring.
Fordonsgas är 10-30 % billigare än bensin och idag finns möjlighet att tanka fordonsgas i till exempel Sala, Uppsala, Västerås, Örebro och Gävle. Försäljningen av gasfordon
i Sverige har ökat allteftersom infrastrukturen har förbättrats.
Fakta fordonsgas
el
m
Borlänge Energi har haft miljöbilar i sin fordonspark under många år och redan 1992
köptes den första elbilen.
– Nu är det dags att ta nästa steg och vi har nu beslutat att investera i snabbladdare
för elbilar och tankstation för fordonsgas vilket möjliggör ytterligare miljöanpassning av
vår fordonspark, säger Anders Åberg.
Fordonsgas är det drivmedel som ökar mest i Sverige idag och nu kommer även
Borlängebor, besökare och turister äntligen att kunna tanka sin gasbil i Borlänge. Var
tankstället blir är i skrivande stund inte bestämt.
– Fordonsgas är ett av de drivmedel som har absolut lägst klimat- och miljöpåverkan. Vårt mål är att göra hela vår egen fordonspark fossilfri, säger Christian Olhans,
Borlänge Energi.
Klimatpåverkan (g/km)
miljön, säger VD Anders Åberg.
Källa: Gröna bilister, drivmedelsfakta, 2014-08-20
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 3
NOT I S E R
Kulturhus utreds
Kommunen har inlett ett samarbete med Diös Fastigheter för att ta fram ett
Sex avfallstips
inför vintern
Vintern står för dörren och det är dags för
några välbekanta tips om hur du gör det lättare
både för dig själv och för de som hämtar ditt
avfall.
1
Undvik fastfrusna
kompostpåsar
Undvik att kompostpåsarna fryser fast i bruna tunnan
genom att lägga blött avfall i dubbla påsar och låta
dem frysa till innan du stoppar ner dem i tunnan.
2
3
4
Ta bort snön från
soptunnelocken
Skotta och sanda
runt tunnorna
Tänk på
mellanrummet
underlag för bygge av ett kulturhus i kvarteret Mimer i Borlänge centrum.
Borlänges nya profilområde kreativa och kulturella
näringar börjar få konturer. Åsa Svedjetun, kommunens
näringslivschef, förklarar:
– Vi har inlett ett nära samarbete med Falun och startat ett utvecklingsprojekt inom detta område. Samarbetet
handlar konkret om att stärka musik-, spel- och filmutvecklingen i båda kommunerna primärt, men även i hela
regionen.
Ett kulturhus bedöms ha stor betydelse för den utvecklingen. Diös ska utreda förutsättningarna och presentera resultatet senast i november.
Åsa Svedjetun välkomnar samarbetet med Diös.
– Samarbetet innebär en spännande möjlighet att
skapa det kreativa hus man länge pratat om i Borlänge.
Tanken är att huset ska användas av föreningar, lokala
band, musiker, dansare med flera, säger Åsa Svedjetun
och poängterar att ett centralt läge är viktigt för att stärka
Borlänges attraktionskraft.
ETT EXPANSIVT SKEDE
Tidigare industristaden Borlänge är i dag en stad med
flera profilområden inom näringslivet.
– Våra profilområden är numera materialteknik –
stål och papper, transport och kommunikationer, handel samt kreativa och kulturella näringar, summerar
Ha ett mellanrum på cirka en meter mellan tunnorna och se till att det är fritt bakom.
5
Ställ inte tunnorna
för nära postlådan
6
Kontrollera att
inget sticker ut
Låt de som verkligen behöver handikappsparkeringar använda dem.
Kontrollera att inget sticker ut under locken på tunnorna.
Se till att förpacka ditt brännbara avfall i plastpåsar. Om du lägger avfallet löst i tunnan finns
det stor risk för nedskräpning när sopbilen
kommer och tömmer.
4 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
Åsa Svedjetun och tillägger att Borlänge är inne i ett
expansivt skede.
– Färsk statistik från Handelns utredningsinstitut visar att Borlänge under 2013 hade den största ökningen
i landet av handelsindex för sällanköpsvaror. Och då påverkade Norra Backa dessa siffror enbart under fjolårets
sista kvartal – Ikea öppnade först i oktober 2013.
Lathet är inget
handikapp
Om tunnorna är för nära postlådan kan det ställa till
problem för brevbäraren.
Undvik nedskräpning
– förpacka ditt avfall
Borlänge är inne i ett expansivt skede, säger
Åsa Svedjetun, kommunens näringslivschef.
Lathet
är inget
handikapp
Tyvärr är det många Borlängebor som parkerar sina bilar
på handikappsparkeringar utan tillstånd. Men det kan bli
ett dyrt tilltag.
– Det är dyrare än en vanlig felparkering och ger
1 000 kr i böter, säger Emma Ohlsson, Borlänge Energi.
Du som har ett rörelsehinder som gör att du har
betydande svårigheter med att gå kan ansöka om ett
parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Ansökan gör du
hos kommunen. Med tillståndet kan du parkera på de
parkeringsplatser som är reserverade för personer med
rörelsehinder.
För information och regler om parkeringstillstånd för
rörelsehindrad, läs mer på www.borlange-energi.se under
Stadsmiljö/Trafik.
B ORL ÄNGE E NE RGI B YT ER T I LL MÅNAD SFAKT UR ER I NG
Borlänge Energi byter
till månadsfakturering
Nu kommer alla kunder få sin faktura från Borlänge Energi månadsvis.
Ändringen träder i kraft i november.
Tidigare har Borlänge Energi skickat ut fakturor med
olika intervall beroende på din boendeform. Villakunder
har idag (normalt) 6 st/år, lägenhetskunder 4 st/år och
fritidshus 3 ggr/år. Förändringen som nu sker är en del
i ett större systembyte.
– Att fakturera månadsvis kommer att följa våra avläsningar, säger Pernilla Berglund, Borlänge Energi. Vi är
enligt lag skyldiga att läsa av mätare på el minst en gång
per månad och från och med 1 januari 2015 gäller detta
även fjärrvärme.
Pernilla påpekar att månadsfakturering kan ge bättre koll
på den egna förbrukningen och tillägger:
– Vi kommer att genomföra flera förändringar som
bland annat innebär förbättrade funktioner på vår webbplats när du loggar in på mina sidor.
Den första fakturan som går ut till kunderna kommer
i november.
Snart möts
ledningarna
Projektledare Mathias Bjurman framför en av pumpstationerna som ska se till att fjärrvärmevattnet orkar hela vägen fram.
Arbetet med att bygga samman fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge
närmar sig slutet. I början på oktober möts de båda ledningarna någonstans vid Källviksberget.
– Just nu är det knappt en kilometer grävning kvar, samt
cirka tre kilometers svetsjobb, säger Mathias Bjurman,
projektledare för den gemensamma fjärrvärmeledningen.
I mitten av oktober planerar vi att börja provköra ledningen. Under hösten beräknas driften vara igång.
För att vattnet ska orka fram hela den 18,4 km långa
sträckan har två pumpstationer byggts. En i Sörbo i Falun
samt en intill slalombackarna i Källviken. Husen, som är
stora som tvåplansvillor och har rödmålad träfasad, rymmer fyra pumpar var.
– Pumparna är identiska och i varje hus finns två i reserv
om de andra havererar. Vi har även anslutit fiber till husen för att kunna övervaka pumparna från både Falun
och Borlänge.
MÅNGA FÖRDELAR
I Borlänge utgörs fjärrvärmen främst av spillvärme
från Stora Enso Kvarnsveden, avfallsbränslebaserad
kraftvärme från Bäckelund samt spillvärme från SSAB.
I Falun kommer fjärrvärmen från biokraftvärmeverket
som producerar både el och värme. Det finns många
fördelar med en gemensam fjärrvärmeledning, inte
minst ekonomiska. Den stad som för tillfället har billigast produktion kan helt enkelt leverera värme till den
andra staden också. Vid haverier och under sommaren,
då fjärrvärmelasten blir lägre och underhållsarbete pågår, finns det möjlighet för den ena staden att täcka upp
för den andra.
UTNYTTJA SPILLVÄRMEN ÄNNU BÄTTRE
Den gemensamma ledningen gör det även möjligt att utnyttja spillvärmen från Borlänge ännu bättre.
Kapaciteten på fjärrvärmeledningen är ca 30 Megawatt vilket motsvarar uppvärmningsbehovet för ca 5 000
moderna villor en kall dag. I samma schakt som fjärrvärmeledningen läggs en vattenledning som ska förse
faluborna med vatten från Lennheden. Dessutom läggs
kablar för el och stadsnät på delar av sträckan.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 5
HÄR S KA KIRS T E N N J UTA AV PE NS IONE N
Reportage
Tunabyggen
Fakta Betesgatan
·
·
·
·
·
Betesgatan 10 (inflytt 2008): 48 st ombyggda, 11 st nybyggda
Betesgatan 8: 55 st ombyggda, 13 st nybyggda
Betesgatan 6: 55 st ombyggda, 19 st nybyggda
Betesgatan 4: 55 st ombyggda, 19 st nybyggda
Betesgatan 2 (inflytt 2014): 63 st ombyggda, 21 st nybyggda
Totalt 276 st ombyggda och 83 st nybyggda lägenheter.
MÅNGA FÖRBÄTTRINGAR
Alla lägenheter har fått nya kök inklusive vitvaror som kyl, frys
och spis. Väggarna är målade eller tapetserade och parkettgolv
finns nu i samtliga rum utom i köket. Badrummen har renoverats
med kakel och klinkers och porslinet är utbytt med bland annat vägghängda toaletter. Även inomhusklimatet har förbättras
genom ny ventilation.
För att göra lägenheterna mer tillgängliga har bland annat
hissar installerats och trapphusens utformning har förbättrats.
Läs mer om Betesgatan på tunabyggen.se
Här ska Kirsten
njuta av pensionen
6 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
NY R ECEPT IO N I BULLER MYR EN
Nu är ett av Tunabyggens största reparations-, omoch tillbyggnadsprojekt klart. Kirsten och Thord
Hovd är två av de många hyresgäster som nu bor i en
nyrenoverad lägenhet på Betesgatan i Bullermyren.
– Vi trivs väldigt bra, säger Kirsten som har bott 17
år på Betesgatan och tycker det har varit spännande
att följa omvandlingen av området.
Arbetet med att förnya Tunabyggens område på Betesgatan genomfördes i fem etapper med start på Betesgatan 10 under 2006. I september 2014 var det dags för inflyttning i det sista huset på Betesgatan 2. Delar av området Bullermyren byggdes under
50-och 60-talet och hade sedan dess inte genomgått några större renoveringar. En
genomgripande renovering var därför på sin plats. Betesgatan 2–10 var de hus som
tidigt i projektet utsågs som kommande renoveringsobjekt. Behovet av fler bostäder
i Borlänge gjorde att Tunabyggen också beslutade sig för att bygga på en femte våning på
Betesgatan 2-10. Husen har tillgänglighetsanpassats i hög grad och hissar installerades
i alla trapphus.
– Det har varit ett spännande och stimulerande projekt, säger Anna Brask,
Tunabyggen. Ett kreativt samarbete mellan Tunabyggen och Skanska.
SKA NJUTA AV PENSIONEN
Kirsten och Thord bodde tidigare på Betesgatan 2 men flyttade direkt till en nyrenoverad lägenhet i 4:an när renoveringsarbetet skulle börja i deras hus. Planlösningen i den
nya lägenheten är samma som i den förra, men nu är allt nytt och fräscht. Hissen, det
nya badrummet och att det är ljust och trevligt är några av sakerna som Kirsten gillar.
– Vi bestämde oss för att flytta till en annan lägenhet i området istället för att vänta
på att lägenheten på Betesgatan 2 skulle bli klar, säger Kirsten. Vi kom upp en våning
men vad gör väl det när det finns hiss! Nu kan jag njuta av pensionen i vår nya lägenhet.
Anna Brask har varit Tunabyggens projektsamordnare och hyresgästernas
kontaktperson. Under projektets gång har hon informerat de boende och tagit emot
synpunkter under informationsmöten och hembesök.
– De boende har också haft en egen arbetsgrupp som har träffats och diskuterat
hur området ska se ut, säger Anna. En del förändringar som berör p-platser och
motorvärmare är till exempel enligt arbetsgruppens önskemål.
ERBJÖD FLYTTHJÄLP
Annas roll har också varit att samordna flytten för hyresgästerna.
– De flesta av våra hyresgäster har valt att bo kvar i området. Många har gjort som
Kirsten och Thor och flyttat till en annan lägenhet inom området istället för att vänta
på renoveringen. Andra har valt en annan lösning. Vi har försökt lösa det så bra som
möjligt för alla.
Tunabyggen erbjöd också flytthjälp för de som behövde. De som har flyttat själva har
fått en ersättning.
– Vi tog flytthjälp och det fungerade mycket bra, säger Kirsten. Vi rullade tummarna
medan andra bar!
Innan renoveringen av husen på Betesgatan startade genomfördes det som egentligen
var startskottet på hela projektet – upprustningen av utemiljön kring norra Bullermyren.
Området fick senare benämningen ”Stråket”, ett gång- och cykelstråk med anslutande
park- och lekmiljöer. Stråket invigdes sommaren 2005.
Paula Niemelä är redo att ta emot hyresgäster i den nya receptionen.
Ny reception
i Bullermyren
Tunabyggen fortsätter förbättra servicen för de
boende. En ny reception finns nu i Bullermyren där
hyresgäster kan göra allt utom att skriva kontrakt.
I den nya receptionen på Allfarvägen 63 går det att till exempel hämta och lämna
nycklar, göra felanmälan och beställa tapeter och mattor till lägenheten.
– Vi ser det som en stor fördel att finnas nära de boende, säger Markus Andrén,
områdeschef. Hit ska det vara lätt att komma in om man har några frågor eller ska
göra felanmälan.
Ibland kan det vara svårt för de som inte har svenska som modersmål att förklara
per telefon att något har gått sönder. Då är det enklast att ta med den trasiga saken
eller ta en bild på vad som måste åtgärdas och sedan komma in till receptionen.
– Här pratar man med någon som vet hur området ser ut, säger Paula Niemelä.
Dessutom får vi som jobbar här chansen att lära känna våra hyresgäster i området.
På områdeskontoret arbetar tre miljövärdar, tre områdesvärdar och tre reperatörer. Öppettider är helgfri tisdag-torsdag 13:00–15:30.
Hitta till Tunabyggen
Reception
Bullermyren
Reception
Tjärna Ängar
Kundcentrum
Hushagen
Reception
Jakobsgårdarna
Två glada ”tunabyggare” på Betesgatan. Robert Hadin är ny områdesvärd i
området. Anna Brask har varit hyresgästerna kontaktperson under projektet.
Öppettider receptioner: helgfri tis–tors 13:00–15:30. Öppettider kundcentrum Hushagen: helgfri mån–fred 08:30–12:00, 13:00–16:00.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 7
BO R L Ä N G E E N E RG I VÄ RN AR O M KU LTU RARV
Borlänge Energi
värnar om kulturarv
Kraftstationen i Dormsveden.
8 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
B ORL ÄNGE ENER G I VÄR NAR O M KULT UR ARV
Borlänge Energis kraftstationer
Forshuvud
Bullerforsen
DALÄLVEN
Mockfjärd
RV
50
TUNAÅN
RV
7
0
Hansgårdarna
Knutshyttan
En anektod säger att Gustav Vasa en gång ägde aktier i kvarnbolaget
i Knutshyttan.
Rämshyttan
Långsjöfallet
Hyttfallet
Dormsveden
Bråfallet
Elen som Borlänge Energi producerar kommer till största delen
från kraftstationerna Bullerforsen, Forshuvud i Borlänge samt
Lillstupet i Mockfjärd. En liten del (ca 2 %) kommer dock från de
små kraftstationerna i Tunaåsystemet.
GEnererar el
Inhugget i stenmuren intill den lilla kraftstationen i Rämshyttan är årtalet
1897.
Det är inte bara elproduktionen som gör att de små
kraftstationerna kring Borlänge får brumma på.
– Vi ser det som ett viktigt kulturarv som vi vill ska
leva vidare, säger Erik Sjölander på Borlänge Energi.
Inhugget i stenmuren intill den lilla kraftstationen i Rämshyttan är årtalet 1897. Ett
minne från en tid då bruken och gruvorna byggde vattenkraftverk för att kunna ta del
av elektricitetens välsignelser. Men de små vattenkraftverken runt Tunaåarna påminner
oss också om en tid långt innan elektricitetens entré i samhället. Vattnet har alltid varit
viktigt för befolkningen i bygden. När häst och vagn var det enda alternativet på de
primitiva vägarna användes åarna för transporter. Vattenkraft utnyttjades för att driva
kvarnar och sågar.
GUSTAV VASA MED OCH ÄGDE
– Innan vi byggde om kraftstationen i Bråfallet gjordes en utgrävning då vi såg spår av
verksamhet som härstammade från 1400-talet. Vid Rämshyttan hittade vi också gamla
lämningar och upptäckte att Rämens strandkant måste ha legat en och en halv meter
under där den är idag.
Erik berättar om en intressant anekdot från renoveringen av kraftstationen i Knutshyttan. Då ägdes kvarnbygden av en 80-årig konstnär som påstod att självaste Gustav
Vasa hade ägt 25 procent av aktierna i det lokala kvarnbolaget.
– Om det är sant eller inte vet jag inte, men farbrorn kunde i alla fall stolt konstatera
att han nu själv ägde 100 procent av kvarnen!
REGLERAR VATTENNIVÅN
Tunaån som mynnar ut i Dalälven strax söder om Borlänge är bara en halv mil lång,
men den har två betydligt längre tillflöden. Från väster kommer Norån och från söder
Grängshammarsån. Det man kallar Tunaåsystem är ett nära 600 kvadratkilometer stort
område med åar och sjöar, där delar av Gagnef, Borlänge, Säter och Ludvika ingår.
RÄMSHYTTAN
HYTTFALLET
Byggnadsår1905
Ombyggd1988
Årsproduktion
350 000 kWh
Fallhöjd
7,5 m
Byggnadsår1906
Ombyggd1992
Årsproduktion
700 000 kWh
Fallhöjd
8,3 m
BRÅFALLET
DORMSVEDEN
Byggnadsår1926
Ombyggd1988
Årsproduktion
600 000 kWh
Fallhöjd
8,5 m
Byggnadsår1913
Ombyggd1987
Årsproduktion
1 200 000 kWh
Fallhöjd
14 m
HANSGÅRDARNA
KNUTSHYTTAN
Byggnadsår1930
Ombyggd1981
Årsproduktion
600 000 kWh
Fallhöjd
5,8 m
Byggnadsår1940
Årsproduktion
3 000 000 kWh
Fallhöjd
24,9 m
LÅNGSJÖFALLET
Byggnadsår1901
Ombyggd1992
Årsproduktion
500 000 kWh
Fallhöjd
7,5 m
Energin kraftstationerna ger motsvarar uppvärmningen av ca 350
eluppvärmda villor.
Av de totalt tretton vattenkraftverken i området är samtliga fortfarande i drift och sju
stycken ägs av Borlänge Energi.
– En viktig praktisk funktion som dammarna och kraftstationerna har idag är att de
reglerar vattennivån i åar, bäckar och sjöar, säger Erik. Alla har olika önskemål vad gäller vattennivån så det handlar om att göra kompromisser så att så många som möjligt
blir nöjda.
EN OMDANANDE TID
I början på 1900-talet var många skeptiska till att landsbygden över huvud taget skulle
kunna få ta del av elektricitetens fantastiska möjligheter, men tack vare vattendragen och
inte minst lokala initiativ blev det ändå möjligt att ta del av det framväxande moderna
industrisamhället. När inristningen gjordes i stenmuren i Rämshyttan var det under en
omdanande tid i svensk historia.
– Stenmuren är fortfarande en del av dammen och fyller därför fortfarande en funktion i vår elproduktion. Jag kan tänka mig att i framtiden, när kraftvärmeverket i Bäckelund för länge sedan är borta och utbytt, kommer den muren att fortfarande stå där.
Fakta från ”Tunaåarna och vattenkraftverken” av Olof Eriksson (Gidlunds förlag)
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 9
FARES BR I N N E R F ÖR E N E RG I FRÅGOR
Fares brinner för energifrågor
– Det här jobbet gav mig och
min familj livet tillbaka, säger
Fares Mustafa om sitt nya
jobb som kommunens energiklimatrådgivare. Idag bor Fares
med sin familj i Borlänge men
vägen hit har varit lång.
Fares första tid i Sverige var för 13 år sedan då han reste
från sitt hemland Syrien för att läsa till en magisterexamen i solenergi på Högskolan Dalarna.
– Efter min utbildning gjorde jag praktik på Borlänge
Energi och jobbade även en kort period på SSAB innan
jag återvände till Syrien. Det var en spännande tid i mitt
liv.
Fares fick många vänner i Sverige och återvände ett
par gånger för att besöka vänner. Hans fru var med på en
av resorna och även hon trivdes väldigt bra. När kriget
kom till Syrien och tillvaron föll sönder för familjen bestämde de sig för att fly från landet. Efter en tid på flykt
hamnade de i Italien där de bodde i ett år, men till slut
öppnade sig en en möjlighet för familjen att återvända till
Sverige och Borlänge.
– I februari flyttade vi från Italien och jag började på
mitt nya jobb här på kommunen. Min fru, som har en
kandidatexamen i engelsk litteratur läser SFI (svenska för
invandrare) och mina barn har snabbt anpassat sig till livet
här. De kan prata arabiska, italienska och svenska nu!
VIKTIGT ATT NÅ FOLK MED OLIKA BAKGRUND
Fares brinner för energi- och miljöfrågor och ser det som
en spännande utmaning att hjälpa företag och invånare i
Borlänge att bli energieffektiva. Under året har han jobbat mycket med att kartlägga vilka områden i kommunen som behöver extra hjälp och med att få kontakt med
människor, företag och organisationer.
Efter den här intervjun ska han iväg till Jakobsgårdarna och prata om hur man kan spara in på vatten. Det är
Jaxdagen idag som Tunabyggen arrangerar tillsammans
med Gemensamma krafter.
– Det är viktigt att nå människor med olika bakgrund.
Jag ska även kontakta Tjärnkraft på Tjärna Ängar för att
undersöka hur vi kan samarbeta.
EN SPÄNNANDE UTMANING
Borlänge jobbar mot målet som riksdagen har satt upp
om att energianvändningen i bostäder och lokaler ska
halveras till 2050. För villaägare är valet av uppvärmningsmetod en av de avgörande faktorerna för hur stor
energiförbrukning du har.
– I Borlänge finns det fortfarande villor med oljepannor. Vi måste nå ut till dem och förklara fördelarna
med mer miljövänliga uppvärmningsmetoder som fjärrvärme, värmepump, solvärme, biobränsle etc.
Fares får många frågor om olika typer av uppvärmning
och hjälper ofta till med att beräkna hur snabbt energiinvesteringar betalar sig. Ibland går han ut på platsbesök
för att undersöka om det finns köldbryggor i huset och
granska den huvudsakliga energianvändningen.
– Jag försöker lyfta fram vilken miljöpåverkan olika
uppvärmningsmetoder har och försöker också att informera om att det finns mycket vi alla kan göra för att spara
energi. Att försöka få människor att ändra sitt beteende tar
tid, men det går. Jag ser det som en spännande utmaning!
10 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
Kontakta Fares om du vill:
•få koll på din elräkning och elförbrukning hemma
•få tips på energi- och kostnadsbesparande åtgärder
•få hjälp med att beräkna hur snabbt olika energiinvesteringar betalar igen sig
•kartlägga din energianvändning och dina energikostnader
•se vilka alternativ som finns om du planerar åtgärder av ditt värmesystem
Fares Mustafa, Energi- och klimatrådgivare, tel: 0243-74 600, e-post: energiradgivning@borlange.se
INTRODU KTIONSKUR S F Ö R NYA BO R LÄNG EBO R
Energibesparande
tips till
hösten
1
BYT TILL
LÅGENERGILAMPOR
2
HALVERA DIN VARMVATTENFÖRBRUKNING
3
SÄNK VÄRMEN
HEMMA
Glödlampor drar onödigt mycket el. Bara fem procent av energin blir till ljus, resten blir värme. Nu
finns flera energieffektiva lampor. LED-lampor, lågenergilampor och halogenlampor har olika egenskaper och passar till olika användningsområden. Nya
lampor ger nya möjligheter att anpassa ljuset så att
det blir mer ändamålsenligt och flexibelt.
Använd vattenbesparande kransilar och duschmunstycken. Snålspolande duschmunstycken ger ca 7–9
liter vatten/minut jämfört med äldre duschmunstycken som ger 14–20 liter/minut. Om du också
tänker på att duscha kortare tid kan du halvera din
varmvattenförbrukning med utrustning för några
hundra kronor.
Undersök om du kan sänka temperaturen i huset.
En grads sänkning ger fem procents energiminskning. Det kan vara trevligt och ekonomiskt att komplettera uppvärmningen med en kamin. Om du kan
sprida värmen i huset kan du få billigare uppvärmning. Att hålla tio grader varmt i sommarstugan
kostar ca 7 000 kr, så överväg om det inte är värt att
tömma husets vattensystem inför vintern.
4
ANVÄND MOTORVÄRMAREN RÄTT
Att använda motorvärmare är ett enkelt sätt att
göra en insats för miljön. Med en programmerbar
motorvärmare eller fjärrstyrd timer är det lätt att
göra rätt. Ända upp till +10 grader är det lönsamt
att använda motorvärmaren då 30 minuters uppvärmning före start ger en märkbar bränslebesparing. Då det är kallare än 15 minus, använd motorvärmaren i 1,5 h. Det finns också styrsystem med
temperaturgivare som automatiskt anpassar inkopplingstiden efter utomhustemperaturen.
5
TÄTA DRAGIGA DÖRRAR
OCH FÖNSTER
Drag medför att inomhustemperaturen behöver
ökas för att behålla komforten.
Mohamed Ismail, vaktmästare på Framtidsmuseet, tillsammans med Ronny Arnberg.
Introduktionskurs för
nya Borlängebor
Ronny Arnberg jobbar med att introducera invandrare så att de lättare
anpassar sig till det nya livet i Borlänge.
– Jag brukar hålla på i två timmar och inleda med en
presentation av Sverige, där den snabba utvecklingen de
senaste fyrtio åren, bland annat inom miljöområdet, dominerar.
Ronny Arnberg berättar också att Sverige klarat sig
undan krig i 200 år, att medborgarna levt och lever i en
demokrati och att landets ekonomi haft en snabb positiv
utveckling.
– Kort sagt har alla komponenter för en stabil utveckling funnits.
Han visar också att Sveriges vattentillgångar skulle
räcka till hundra miljoner människor. I Somalia bor nio
miljoner människor, lika många som i Sverige.
– Om människorna i Somalia skulle förbruka lika
mycket vatten per capita som svenskarna gör skulle
Somalias vatten bara räcka till tre miljoner.
– Eftersom jag bor i Gagnef brukar jag konstatera att
jag inte är företagsägare, att jag bara jobbar åt Borlänge
Energi och att åhörarna kan avskeda mig om de inte är
nöjda med min presentation.
Tjugo åhörare per gång brukar komma till Framtidsmuseets möteslokal.
– I tre år har jag hållit i den här informationen och sammanlagt har nog omkring 700 nya Borlängebor deltagit.
Den rent lokala informationen handlar om Borlänges
näringsliv. Fyra bilder visas: Kvarnsvedens Pappersbruk,
SSAB, Ikea och Teknikdalen.
– Peace & Love med budskapet kärlek och gemenskap
känns också motiverat att nämna.
Borlänges förvandling från nedsmutsad industristad
i slutet av 1960-talet till dagens grönskande stad visas i
bilder under informationen.
BORLÄNGEBORNAS EGET FÖRETAG
Borlänge Energi beskrivs som Borlängebornas eget företag, verksamt inom områden som vatten, avlopp, avfall,
energi, stadsnät och stadsmiljö.
– Jag inleder föredragen med en fråga: Vet ni om att ni
äger Borlänge Energi?
Frågan väcker förundran i början men efter två timmar börjar några frågetecken rätas ut.
– Självklart är det svårt för somalier att ta in att de
äger en liten del av ett kommunalt företag.
Ronny Arnberg skämtar lite under föredragen.
MÅNGA ÄR UTBILDADE
Mellan 2 000 och 3 000 somalier bor i Borlänge i dag.
Fatima, som kom till Borlänge för tretton år sedan och
som tolkar Ronny Arnbergs information, säger:
– Påståendet att många somalier är analfabeter stämmer inte alls. Många har hög utbildning.
Mohamed Ismail har arbetat på Framtidsmuseet som
vaktmästare i snart ett år.
– Jag har lärt mig många saker här, men i oktober
avslutas min anställning. Jag har planer på att bli lärare
i matematik, men behöver komplettera med ytterligare
utbildning.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 11
LAR M ET G Å R!
Trots underhåll och förnyelse av elnätet och elnätsanläggningar kan det ändå
ske störningar då kunder blir
utan ström. Borlänge Energi
har beredskap 24 timmar om
dygnet, året runt. När någon
störning sker börjar genast
arbetet med att hitta felet,
informera kunder och att
så snabbt som möjligt få på
strömmen igen.
Larmet går
16.30
Larm
Jonas på plats
i driftcentralen
16.45
17.00
Hemsidan 17.15
uppdateras
Packar material + transport till Romme
Det är torsdag den 10 juli 2014. Det är fint väder
och semestertider och Jonas, driftingenjör på
Borlänge Energi har precis avslutat sitt arbetspass och
kommit hem. Denna vecka har Jonas beredskap för
elnätet i Borlänge. Kl 16.34 kommer ett automatiskt
larm på telefonen om att det är strömlöst i Romme.
12 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
DE FÖRSTA ÅTGÄRDERNA
Jonas åker genast tillbaka till driftcentralen på Borlänge Energis huvudkontor. Under
tiden ringer ett antal kunder in om att det är strömlöst.
I första skedet av störningen handlar det om att få en bild av vad som har skett och
att ringa in resurser för felsökning och reparation. Information måste läggas ut på hemsidan och felanmälningar tas emot från kunder som ringer in. Jonas ringer in de beredskapslagda montörerna David och Anders som genast infinner sig. David och Anders
hämtar materialet som behövs för fältarbetet från förrådet, packar servicebilen och ger
sig ut.
ARBETET I FÄLT
Arbetet i fält startar med att reda ut vad som har hänt och var felet är någonstans. Det är
en tät dialog på telefon mellan David och Jonas under felsökningsarbetet.
LAR MET G ÅR !
Quiz om strömavbrott
1 HUR MÅNGA MINUTER VAR DEN GENOMSNITTLIGA
AVBROTTSTIDEN FÖR EN BORLÄNGEBO UNDER 2012?
1)12 min
x)22 min
2)43 min
2 VAD ÄR DEN VANLIGASTE ORSAKEN TILL AVBROTT
1)Träd på ledning
x)Avgrävd kabel
2)Materialfel
VÄND PÅ TIDNINGEN FÖR SVAREN:
1: Svar x. Under 2012 var genomsnittlig avbrottstid 22 min,
i ett nationellt perspektiv är det mycket bra, Borlänge Energi
hamnar på plats 67 av 168 elnätbolag.
2: Svar x. Avgrävd kabel.
17.30
17.45
Omkopplingar ger 51
kunder strömmen tillbaka
Felsökning i fält
Felet visar sig vara i en station på Kvarngatan i Romme.
En apparat har gått sönder och när David och Anders
kommer dit ryker det för fullt ur stationen. Anders mäter
med spänningsprovare och konstaterar att det är strömlöst. När de säkerställt att det inte kan börja brinna lämnar de platsen och påbörjar omkopplingar i nätet.
HEMSIDAN UPPDATERAS
Parallellt med felsökningsarbetet och omkopplingar ordnar Jonas med information till hemsidan om aktuell status så att alla drabbade kan få senaste nytt och planerad
tid tills strömmen är tillbaka.
Är det ett omfattande avbrott eller långvarigt avbrott
tar Borlänge Energi in mer resurser, både till fält och till
18.00 Strömmen tillbaka för
alla berörda kunder
18.15
Felsökning i fält
kontoret, för att kunna hantera felavhjälpningen effektivt.
Borlänge har även ett beredskapssamarbete med Falu
Elnät och kan därför täcka behovet av resurser i samband
med en störning. Denna gång behövs inga fler resurser
ringas in.
STRÖMMEN OMKOPPLAS
Nätet är uppbyggt så att det finns flera olika matningsvägar. Vid avbrott kan omkopplingar göras så att antalet
strömlösa kunder minskar.
Efter ett flertal omkopplingar i nätet får alla berörda
kunder strömmen tillbaka kl 18.06.
DAGEN EFTER
Jonas gör en sammanställning av vad som är utfört, vad
som orsakade felet och vilka kvarstående åtgärder som
måste utföras. Dokumentationen är en viktig del i uppföljning och planering av åtgärder i verksamheten för att
minimera risker och störningar. Tommy på planeringsavdelningen tar över ärendet och tar fram arbetshandlingar för reparationen och beställer hem material.
Totalt var 305 kunder berörda under avbrottet.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 13
LÄRO R I K R U N DVA N D RI N G PÅ B ÄCKE L U ND
Det du slänger i din tunna är inte bara skräp. Ditt
brännbara avfall blir både värme i våra bostäder och
el. Hur detta går till fick elever ur 9A på Forssaklackskolan lära sig en eftermiddag på Bäckelund.
Vår guide inne i kraftvärmeverket är Janne Carlsson – pensionerad Borlänge Energimedarbetare som sedan ett år tillbaka jobbar som guide på kraftvärmeverket. Turen
börjar vid avfallsbunkern, där avfallet påbörjar omvandlingen till el och värme .
– Cirka 30 sopbilar per dag tömmer brännbart avfall här, förklarar Janne. Totalt
töms runt 80 000 ton avfall per år!
Hit kommer avfall från hela Dalarna. Från privatpersoner, företag, industrier med
mera. Sopbilarna backar in i ena änden av den mäktiga pannbyggnaden och tömmer
soporna i den stora avfallsbunkern. När pannan kallar på bränsle går en signal till klon
som automatiskt greppar tag i ett rejält lass med sopor och fyller på pannan. Klon kan
inte gå när någon bil eller person är i bunkern vilket kanske är tur. Den här klon kan
lyfta 5 ton och 10 kubikmeter sopor och den skulle kunna ta en hel sopbil i ett tag!
Studiebesöken
på Bäckelund
Alla elever i åk 9 i Borlänge bjuds in till studiebesök på Bäckelunds kraftvärmeverk.
Studiebesöken är ett samarbete mellan
Borlänge Energi och Framtidsmuseet och går
ut på att lära ungdomar om Borlänge Energis
lokala produktion av värme och el.
1 000 GRADER
– Är ni höjdrädda? frågar Janne när eleverna går in i hissen. Det är dags att se hur processen fungerar inne i kraftvärmeverket och vi börjar på högsta våningen.
I pannan är det cirka 1 000 grader varmt. Soporna hamnar på ett jättegaller som kallas
roster. Rostret kan justeras så att soporna rör sig genom pannan medan de brinner.
– De heta rökgaserna värmer sex mil rör inne i byggnaden. Rören innehåller
100 kubikmeter vatten. Detta är hjärtat i hela anläggningen.
Ångan som bildas i rören har så hög temperatur och högt tryck att det går att utvinna både fjärrvärme och el ur den. Ångan leds till en turbin vilken driver en generator
som alstrar el. Efter turbinen är ångan fortfarande mycket varm vilket tas till vara som
fjärrvärme.
NÄSTAN BARA VATTENÅNGA
Röken renas genom ett slangfilter med cirka 700 filterpåsar som beläggs med kol och
kalk för att ta bort alla föroreningar och farliga ämnen. När röken lämnar skorstenen
är det nästan bara vattenånga.
Det är faktiskt så att en vanlig majbrasa släpper ut mer dioxiner under en timme än
vad pannan gör på ett helt år. Det som blir av avfallet efter förbränningen kallas slagg,
och används delvis som konstruktionsmaterial i t ex vägbyggen.
– Kul med en grupp elever som ställer många frågor, säger Janne efter turen.
Intressant, coolt, mycket nytt! är några av kommentarerna från eleverna.
DAGS FÖR LABORATION!
Efter rundvandringen är det dags för laboration. Peter Breuss, pedagog från Framtidsmuseet, håller i experimentet. Eleverna delas upp i grupper och får anteckna sina observationer. I ett experiment får eleverna lära sig om cirkulationsvärme. En värmeplatta
värmer vatten i ett cirkulationssystem och när grön karamellfärg tillsätts syns det hur
vattnet börjar cirkulera i rören.
Ett annat experiment visar hur vatten i en behållare kan värmas och cirkulera i ett
system för att värma en annan behållare med kallt vatten. Eleverna gör temperaturmätningar i behållaren som ska värmas både före och efter. På 20 minuter har temperaturen i vattnet stigit från 22,5 till 42,5 grader. Riktigt duschvänligt.
– Och så här fungerar fjärrvärme, konstaterar Peter.
Cirka 30 sopbilar per dag tömmer
avfall i bunkern.
14 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
Här i kontrollrummet övervakas hela processen. Bemanning dygnet
runt, året runt.
Guiden Janne Carlsson fick många frågor av
eleverna.
L ÄRORIK R UNDVAND R I NG PÅ BÄCKELUND
Lärorik rundvandring på
Slagg är allt som blir kvar av vårt
avfall.
Alexander Land tycker att det var
spännande att se hur det fungerar.
– Det är viktigt att källsortera
rätt, säger Lovisa Dikander.
Efter rundvandringen blev det dags för laboration om hur fjärrvärme fungerar.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 15
FR I G G EBO D E N H A R FÅT T E N STORE B ROR
Foto: Enkelrum
Friggeboden har
fått en storebror
Bygg ett hus på max 25 kvadratmeter och med 4 meter som högsta höjd
från mark till taknock. Byggnaden kan ha en modern bostads alla funktioner. Du kan laga mat i ett kök, ha sanitära möjligheter att sköta din
hygien. Fixar du detta har du byggt den mest påkostade varianten av ett
Attefallshus. Men Attefallshuset kan också vara ett förråd.
Stadsarkitekt Arne Ludvigsson ger sin syn på nytillskottet
på bostadsmarknaden. Han anser att det är ett stort kliv
från Friggebodens 15 kvm till Attefalls-husets 25 kvm.
– När enfamiljshus säljs och köps hänger Friggeboden med utan större funderingar om byggnadens skick.
Attefallshusen representerar betydligt större värden.
Hittills har ett tiotal Borlängebor visat intresse och
några har redan byggt Attefallshus.
– Den stora skillnaden mot tidigare är att en relativt
stor byggnad kan uppföras utan bygglov, säger Arne Ludvigsson, men tillägger att anmälan måste göras till byggnadsnämnden, som beslutar om när byggstart får ske.
16 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
– Den sökande måste också bifoga en hel del dokumentation till byggnadsnämnden. Anmälan är inte ett telefonsamtal utan en ifylld och undertecknad blankett med
bilagor, som ligger till grund för den tekniska prövningen.
Det finns en oro för att Attefallshusen ska skapa
osämja grannar emellan, hur ser du på det?
– Huset får inte stå närmare din grannes tomtgräns än
4,5 meter. Ju större byggnad, desto större risk för irritation hos grannen. Om grannen känner sig störd av
nya byggnaden kan en begäran om tillsyn lämnas in till
byggnadsnämnden, som antingen beslutar att grannen
får tåla olägenheten eller att huset ska flyttas. Men den
prövningen kan bara ske när Attefallshuset är byggt.
Ytterligare komplikationer kan tillstöta:
I Borlänges kulturmiljöprogram från 2002 finns 73
”k-märkta” områden listade. Ligger det tänkta Attefallshuset inom ett av dessa områden måste man ändå söka
bygglov. Med det avgörs formellt i det enskilda ärendet.
Men för t ex riksintresset Bergslagsbyn finns ingen möjlighet att slippa bygglov.
Ett annat problem som kan uppstå är när man oväntat får nya grannar tätt inpå. Det finns risk för att en del
människor reagerar negativt och tycker att de råkat ut
för en obehaglig överraskning.
PLANERA NOGA
Om inga begränsningsregler kommer in och inga motsättningar uppstår mellan husbyggare och grannar är
Attefallshuset ett enkelt sätt att få 25 kvm extra utöver
detaljplanens byggrätt, konstaterar Arne Ludvigsson och
ger några goda råd till den som planerar bygga.
– Planera Attefallshuset lika noga som om bygglov
krävdes. Sätt ut käppar som markerar hörnen på nybyggnaden. Fundera några dagar och passa samtidigt på
att inviga grannarna i byggplanerna. Kolla också var underjordiska ledningar ligger. Dessa får inte byggas över.
Dessutom gäller 4,5-metersgränsen också gata och park.
Vill man bygga närmare gata/park krävs bygglov.
Civil- och bostadsministern Stefan Attefall går
till historien som Attefallshusets upphovsman.
Tidigare bostadsministern Friggebo gav namn åt
Friggeboden.
Läs mer om Attefallshus på www.boverket.se
H ÄR F INNS BO R LÄNGES V ILLATO MT ER
KP
Kvarnsveden
Risbindargatan
1 tomt
Tjärnaheden
Murgatan
23 tomter
Lergärdet
Solrosgatan
2 tomter
Ornäs
Övre Tjärna
Plogstigen
10 tomter
Ösjön
SSAB
Hagalund
Skräddarbacken
Lapp Anders väg
6 tomter
Kupolen
Åkerskogen
ca 2–3 tomter
Centrum
Norra Backa
(IKEA)
Södra Backa
Gylle
Uvbergsviken
10 tomter
Årby
Torsång
Skräddarbacken
Hans Filips väg
3 tomter
Idkerberget
6 tomter
Dala Airport
Vill du köpa en tomt?
Här finns Borlänges
villatomter
Du som vill bygga en villa i Borlänge kan köpa en
småhustomt, men först måste du ställa dig
i kommunens tomtkö.
Gå in på www.borlange.se. Gå till ”Bygga, bo &
planera” och klicka dig vidare till lediga tomter.
Under ”Ansökan till tomtkö” hittar du ett formulär
som du fyller i. Din plats i tomtkön blir aktiverad när
du har betalat in registreringsavgiften på 200 kr.
Efterfrågan på tomter ökar i Borlänge.
– Vi har hittills i år sålt fler tomter än förra året, säger
Elisabet Eriksson Aalto på plan- och markkontoret.
De områden som efterfrågas mest är de senast framtagna, Tjärnaheden, beläget inte så
långt ifrån motionsområdet Mellsta, samt Övre Tjärna III intill Tjärnaberget.
Uvbergsviken är populärt, där finns ett tiotal tomter kvar. Naturskönt läge med fin
utsikt över det öppna landskapet och med närhet till Ösjön. Strötomter finns också i
Skräddarbacken, som byggdes ut för ca 30 år sedan, tomter som har närhet till skogen
med skidspår och vandringsleder. Totalt är drygt 60 tomter tillgängliga.
PRISERNA VARIERAR
Priserna för tomtmarken på de olika områdena varierar. För en tomt i Tjärnaheden
betalar man 250 kr/m², i området Övre Tjärna III cirka 240 000 kr för en tomt och
i Uvbergsviken är tomtpriset cirka 250 000 kronor.
Fler bostadsområden är på gång men innan de blir möjliga att bebygga måste detaljplanerna vinna laga kraft. Omkring 55 personer står för närvarande i kommunens tomtkö. Kostnad för bygglov och anslutningsavgifter för va, el och fjärrvärme tillkommer.
Kommunen har ambitionen att ha ett varierat utbud av tomter i olika delar av Borlänge
och välkomnar önskemål från kommuninnevånarna om var man vill bygga och bo.
Murgatan på Tjärnaheden är ett populärt område där byggnationen kommit
igång för nya tomter.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 17
Runn
JAN N I KE WÅ H LB E RG – N Y C E NTRU MU TVE CKL ARE
En timme framför SVT
Play förbrukar drygt
1 GB vilket inte ens
räcker för en Rapportsändning om dagen
med mobilt internet.
Hallå där!
Jannike Wåhlberg
ny centrumutvecklare
Jannike Wåhlberg, ny centrumutvecklare sen första oktober, har
en tydlig syn på sin huvuduppgift.
Det gäller att skapa en
attraktiv mix för både
besökare och Borlängebor.
– Viktigast är att fortsätta den
stora satsningen på centrum
genom att locka fler näringsidkare
att starta verksamhet där.
– Borlänge är en framåt kommun som vågar satsa och som
har stora möjligheter att utvecklas ytterligare. Centrum
kommer att dra nytta av att många människor reser från
andra orter för att handla i Norra Backa och Kupolen.
Jannike Wåhlberg är säker på att dessa kunder ska
kunna lockas till Borlänge centrum för att shoppa, fika
och trivas.
– Jag tror att vi ska sträva efter småskalighet och trivsel i centrum, som kontrast till bjässarna i Norra Backa.
Det gäller att skapa en attraktiv mix för både besökare
och Borlängebor. Hon anser det vara en klar fördel med
resecentrums placering.
18 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
Borlänge Energis satsning på att
erbjuda 1 000 villor anslutning
till stadsnätet har blivit en brak-
– Det ligger mitt emellan handelsområdet Norra Backa
och centrum. Många byter tåg eller buss i Borlänge och
kan säkert övertalas att stanna någon timme extra ibland
om vi underlättar bagageförvaring och rent allmänt marknadsför en lockande möjlighet för en vistelse i Borlänge.
Jannike Wåhlberg är 56 år, gift och har två vuxna döttrar. Hon bor i Falun och har de senaste 13 åren arbetat i
Civilförsvarsförbundet som verksamhetsledare i Dalarna
och Gävleborg.
– En av mina sista arbetsuppgifter blev att samordna
Frivilliga ResursGruppen, FRG, som gjorde stora insatser vid skogsbranden i Västmanland.
BESKRIV DIG SJÄLV MED FEM ORD!
– Positiv. Målinriktad. Kreativ. Uthållig. Tidsoptimist
(tyvärr!).
Avslutningsvis riktar hon en hälsning:
– Jag hoppas att alla som har idéer om hur centrum
skulle kunna utvecklas hör av sig till mig.
succé.
Jan-Erik Lindroth, Borlänge Energi, är mer än nöjd
med responsen efter årets stora villasatsning. Under
året har cirka 1 000 villor erbjudits fiber-anslutning
i Nygårdsdalen, Mats Knuts, Nygårdarna, Årby, Färjegårdarna och Yttermora. Över 60 procent av villaägarna har nappat på erbjudandet. Redan vid de
välbesökta informationsmötena under våren märktes det att Borlängeborna fått ett ökat intresse för fibertekniken.
– Intresset har inte bara ökat bland unga utan
även bland äldre, säger Jan-Erik.
ADSL OCH 4G RÄCKER INTE TILL
En av anledningarna till det ökande intresset för fiber
tror Jan-Erik är de bandbreddskrävande film-och TVtjänsterna på internet.
F IBER F EBER I BO R LÄNG E
Nöjd personal från Borlänge Energi tillsammans med grävmaskinist. Från vänster: projektledare Thomas Karlsson, Sammi Hyväoja (Eltel/AJ Entreprenad),
Jan-Erik Lindroth och Anders Wängermark.
Fiberfeber i Borlänge
– Vi använder internet till mer än att bara surfa nuförtiden. Idag ser vi på TV och film över nätet och vi har
märkt att fler och fler börjar inse att varken ADSL eller
mobil uppkoppling räcker till.
Att ”streama” TV via internet är för många det nya
sättet att se på TV eftersom det erbjuder friheten att se
favoritprogrammet när du själv väljer. Att se på film via
nätet med tjänster som viaplay, Netflix och liknande blir
också alltmer populärt.
– Varför köpa en TV med full HD om du ändå inte
har en uppkoppling som räcker till? En timme framför
SVT Play förbrukar drygt 1 GB vilket inte ens räcker för
en Rapport-sändning om dagen med mobilt internet.
Med fiber kan alla i familjen surfa, titta på play-kanaler,
streama film i HD och spela online-spel på alla apparater
samtidigt. Datamängden är fri och det finns ingen surfpott
som måste fyllas på.
Jan-Erik spår om en nära framtid där fiberuppkopplingen till villan blir lika naturlig som vatten, el och avlopp.
Anslutningen kostar i dagsläget 14 500 kr men investeringen börjar ofta löna sig redan efter några år.
– Stadsnätet är ett öppet nät där leverantörerna konkurrerar på lika villkor, förklarar Jan-Erik. Det skapar
låga priser och korta bindningstider.
EFFEKTIVA LÖSNINGAR
Entreprenören använder en speciell borrmaskin som gör
det möjligt att dra fiberkabeln under vägen utan att behöva bryta asfalt. När kabeln läggs ner i tomtmark sker
det också med minsta möjliga åverkan på gräsmattan. I
de områden där stadsnätet byggs ut får alla fiberkabeln
framdragen till tomtgränsen. Även den som inte ansluter
sig nu kan göra det senare.
– Vi har gjort en rejäl satsning och är väldigt glada
över responsen. Vi ska nu göra en utvärdering och kommer förmodligen att kunna erbjuda fler villor anslutning
under nästa år.
Fiberkabeln läggs ner med minsta möjliga åverkan
på tomten.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 19
TO R G ET S O M F ÖD D E S U R E N B RAND
Sveatorget
– torget som föddes ur en brand
När byggnaderna i det trekantiga
kvarteret brann i december 1900
blev Sveatorget så småningom
Borlänge har alltid
välkomnat nymodigheter
resultatet.
Sveatorget har anor från järnåldern, den tid vikingarna
härjade i Europa. På 900-talet e.Kr var Borlänge bara en
liten by bland många på Tunaslätten.
– Borlänge fick helt andra förutsättningar när den
förvandlades från en liten jordbruksby till ett stationssamhälle med järnväg under sent 1800-tal, säger stadsarkitekt Arne Ludvigsson. Men den väg som vikingar
vandrat på för 1 000 år sedan gick inte att utplåna.
BORGANÄSVÄGEN VAR RIKSVÄG
Den 3 december år 1900 kom sonen till en färghandlare
hem glad i hatten, välte en fotogenlampa som satte eld på
faderns affär och sex, sju andra fastigheter. Samtliga brann
ner till grunden. Det trekantiga kvarteret framträdde på
morgonen bland brandresterna. Det som sedan skulle bli
Sveatorget.
Idén om att skapa en handelsplats föddes hos köpmännen. Huvuddelen av befolkningen bodde i Hushagen som var Järnverkets bostadsområde och Sveatorget
som handelsplats innebar att de presumtiva kunderna
kommit några hundra meter närmare affärerna.
– Torget har också levt kvar tack vare en genomfartsväg. Borganäsvägen var riksväg genom Borlänge in på
60-talet och fram till högertrafikomläggningen 1967 var
det biltrafik på gatan, säger Arne Ludvigsson.
FÖRSTA ASFALTERADE VÄGEN
Borganäsvägen var för övrigt den första väg i Sverige som
Skånska Cementgjuteriet asfalterade, på 1920-talet.
20 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
– Förmodligen ville man testa den nya vägbeläggningstekniken ute på bondlandet. Ett misslyckande i Borlänge
skulle inte svida lika mycket som ett misslyckande i
Stockholm.
– Borlänge har alltid välkomnat nymodigheter. Alltid
först med det senaste, kunde vara valspråket, säger Arne
Ludvigsson och ger ett exempel.
– Konsumvaruhuset, som byggdes vid Sveatorget
1932, var Sveriges modernaste hus och en lysande indikation på en ny tid var här- ”Funkis”.
BILBIOTEKET FICK PLÅTFASAD
Ett annat exempel på Borlänge som en progressiv stad:
– Jag är uppväxt i Persbo norr om Ludvika. Jag vet att
min mor och hennes syster tog tåget upp till Borlänge på
1930-talet för att titta i affärer och dricka kaffe på Gilberts
café, strax intill Sveatorget. På den tiden var en sådan resa
rena lyxen. Nästan som att åka till Stockholm.
Konsumvaruhuset klarade 1960-70-talets rivningar
och fick en ny funktion 1972 som kommunens huvudbibliotek. Arkitekt Åke Temnerud ritade ombyggnaden
och fasadmaterialet var självklart- Domnarvets järnverks
nya produkt – belagd plåt.
– Jag är övertygad om att biblioteket också i dess nuvarande utseende kommer att bli ett byggnadsminne,
säger Arne Ludvigsson.
Mer om Borlänge finns att läsa i Arne Ludvigssons
”Berättelser om Borlänges Arkitekturhistoria”.
Ett av Kooperativa Förbundets mest berömda
byggnader var Konsumvaruhuset på Sveatorget.
Invigt 1932. Arkitekt var Erik Rockström.
Foto CG Rosenberg KF:s bildarkiv
Sveatorget en vårdag 1959.
Det var inte alltid så lätt att ta sig fram runt
Sveatorget.
F R ÅG A T R ÄD G ÅR D SD O KTO R N
Fråga
Trädgårdsdoktorn
Hur hänger saker ihop och fungerar i din trädgård?
Snart rivs stängslen och Paprikan blir redo att ta emot nya leksugna barn.
Torget idag
Här kan du få tips om hur du kan göra eller inte
bör göra. Tobias Fischer, arborist (trädexpert) på
Borlänge Energi svarar på dina frågor med hjälp av
sina kollegor.
Sveatorget, Borlänge stads torg sedan 1900, rustas
för modern nutid.
– I centrum är Sveatorget en klenod, ett torg som
bär på många minnen, säger Steve Johnson, kom-
Fråga Hur skärmar man av blomrabatten runt äppelträd mot gräsmattan?
Plåt fungerar inte oavsett höjd/djup eftersom rötterna ligger för ytligt.
Äppelträden är från 1960-talet (Åkerö och Cox på Mona) Solgerd
munens plan- och markchef.
Svar Det är glädjande att du är medveten om hur känsliga rötterna är för skador
Steve Johnson, kommunens plan- och markchef berättar om projektet:
– Efter att mycket arbete lagts ner på att göra Norra Backa med Ikea/Ikano till en
bra handelsplats fanns en tydlig politisk vilja att satsa på centrum.
Centrum, eller stadskärnan om man så vill, kommer alltid att vara viktig för
Borlänge stads identitet. Utveckligen mot upplevelseinriktade verksamheter väckte
också tanken om en upprustning och en omflyttning av platser, möbler och planteringar. Dessutom behövde fontänen Solblomman restaureras.
RESTAURANGTORG
Sveatorget har förändrats många gånger, senast för tjugo år sedan. Uppdraget denna gång gick till samma landskapsarkitekt som då, Ulf Nordfjell, Ramböll. En av
Sveriges mest framstående landskapsarkitekter. Målsättningen med omdaningen
är att ge en tydligare karaktär av restaurangtorg med uteserveringar samtidigt som
torget behålls och stärks som offentlig plats.
Det senare säkras genom fler öppna ytor för olika evenemang. Lindarna får bättre levnadsförutsättningar genom rotsanering. Något träd i dåligt skick har tagits
bort. Levande blommor ska även fortsättningsvis finnas på torget, nu i granitfundament. Nya, vackra belysningsarmaturer sätts upp.
– Tillgängligheten för funktionshindrade förbättras genom att fler stråk med
släta hällar anläggs, fortsätter Steve. Den omtyckta och välkända lekskulpturen
Paprikan får en ny placering och mjukt underlag samt kompletteras med ett par
lekhästar.
– Vi har dessutom lagt ihop Sveatorget med Borganäsvägen inklusive Jussi
Björlings torg i samma projekt till en sammanlagd kostnad av 15 miljoner kr.
Hur långt har arbetet med omdaningen kommit?
– Projektet avslutas i oktober och är således nästan slutfört. Jussi Björlings torg blir
lite annorlunda utformat. Släthällarna på Borganäsvägen ser riktigt fina ut. Kvar att
göra är ytterligare stråk med granithällar över Sveatorget. Nya fontänen vid Jussi
Björling-torget samt planteringar ska göras klara.
– Vi vill nu gå vidare med övriga gator i centrum de kommande åren. Avsikten
är att inom en treårsperiod uppgradera Sveagatan, Målaregatan och resterande del
av Borganäsvägen.
vid t ex grävning eller som du nu funderar på inrätta någon slags avgränsning.
Jag börjar med att höja ett varningens finger för att lägga upp jord runt stammen
på träd, eftersom stor del av gasutbytet sker där. Om du höjer marknivån så att
övergången mellan rot och stam täcks över får träden svårare att andas och du
riskerar även att få stambasröta. Att göra en avgränsning i form av något hårt
material tycker jag sällan behövs. Om du vill ha sommarblommor runt trädet
kan den bästa avgränsningen mot gräsmattan vara en krans av härdiga, relativt
starkväxande perenner. De håller undan inväxande gräs och får växa där från år
till år. Sorter som kan vara lämpliga är bland annat en Näva, förslagsvis Geranium
machrorrhizum, som finns i vit- eller rosablommande sorter. De ger lite höstfärg
och trevlig doft. Ett annat val kan vara kantnepeta, Nepeta fasseni. Du kan köra
över kanten på bägge sorter med gräsklipparen och de får då ett lite bulligare
växtsätt som ger rabatten en vacker kant. Klipper man ner Nepetan efter det att
den blommat så blir kanten stramare och den hinner blomma om på höstkanten.
Fråga Kan man klippa en Thuja och hur går man då till väga? Christer
Svar Av våra barrväxter är det egentligen bara Idegran som bryter nya skott på
grenar eller stam. Thuja kan i viss mån bilda lite nya skott på gammal stam, men
sällan så mycket att det blir grönt igen. Därför är det viktigt att tidigt bestämma
sig för vilken höjd och bredd du vill ha på växten och ta fram häcksaxen när den
bredden och höjden är uppnådd. Klipp den varje år till den storleken. Att kapa av
en gammal tuja på hälften för att den blivit för hög är aldrig en bra ide, då den
sällan växer ihop och blir snygg igen. Jag har vid några tillfällen gått emot detta
och uppnått ett okej resultat efter några år när jag kapat av en häck ca 30 cm under den önskade sluthöjden. Då har sidogrenar kunnat böja sig uppåt och därmed
tätat till den anskrämliga bruna, stympade övre delen av häcken.
HAR DU EN FRÅGA TILL TRÄDGÅRDSDOKTORN?
E-posta den till tradgardsdoktorn@borlange-energi.se eller skicka med vanlig post
till ”Trädgårdsdoktorn”, Borlänge
Energi,Tidning
Box 834,
781
28 Borlänge
Borlänge
30
december
1943.
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 21
R Ä DDN I N G S T JÄ N S T E N DA L A MITT
Ska du hyra ut din bostad under Skid-VM? Tänk på brandskyddet! Se till att skaffa
brandvarnare och släckutrustning och glöm inte att informera hyresgästerna om vad de
ska göra om det börjar brinna.
Tänk på brandskyddet
om du hyr ut bostaden
SÄTT UPP FUNGERANDE BRANDVARNARE!
En brand som upptäcks i tid kostar lite. En brand
som inte upptäcks i tid kostar mycket, i värsta fall
ett eller flera liv. En brandvarnare är en billig livförsäkring. Den reagerar på den livsfarliga röken och
varnar dig. Det är när du sover som du är som mest
försvarslös mot rök och brand. Sätt upp fungerande
brandvarnare!
SKAFFA SLÄCKUTRUSTNING!
En brand som upptäcks i tid kan enkelt hanteras
med rätt släckutrustning – sätt upp en brandsläckare och skaffa brandfilt! Med en handbrandsläckare
kan du snabbt släcka mindre bränder i ditt hem.
Alla som bor i huset bör känna till hur brandsläckaren fungerar och var den finns.
Tel: 0243-48 89 00 • Hemsida: www.dalamitt.se
Vi ägs av Borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt.
Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall,
gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet och bra
service till så låga priser som möjligt är vårt mål.
22 • BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014
FRÅGOR?
Vid frågor och funderingar kring brandskydd vid uthyrning av din bostad och
brandskydd i allmänhet:
• Besök vår hemsida www.dalamitt.se
• Prata med någon av våra trevliga
medarbetare 023-48 88 00
• Skicka ett mail: info@dalamitt.se
TÄV LA O CH V INN
Borlängekrysset
Lös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlänge­krysset”.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den 3 november 2014.
UPPSTÄLLKASTA DET
NING AV
DÅLIGA TENERIFFA
NÖTKREAKORTET
TUR
MELLOVINNARE 2008
HYRA MARK
GIBSONMODELL
PAPEGOJANS
URAN
ENDAST
RÄTTSENLIGA
RISPA
ÄNDRING
FÖR ALLA
KUNDER
DALARNA
DEL AV
MATCH
OSKAR
HANSSON
SLUTFÖRT
STORPROJEKT
TERRABYTE
BANDYORT MISSTÄNKA
HITTADE
MAX 25
MAN PETRA
KVM
PÅ I SOMMAN
FRÅN
RAS
TROLLFRU
UTFÖR EN
HANDLING
KÄND WIN- SVERIGE MÄSSLET
TERSKAP
F.D. ISAKSPERSON FRÅN BRUKAR
LADES
RR
URSPRUNGSSON
REKLAMBYRÅ BEFOLKNING HÄSTAR & RÖSTERNA
KOR ÄTA UR
I
I NORR
UPPGÖRELSE
KAN SNART GIFT KVINNA UTAN GRÄNSER
TANKAS I
BORLÄNGE
MÄSS-ORT
EJ SYNLIGT
LJUS
ÖRJAN DAHLGREN STEEN
LUKTORGAN
MÅTT PÅ
SURHET
SKÖVDE
NYHETER
FN GLOBALT
TVÅ
ÄR PUDEL
PER JANSSON
BLIR DET
MINRE AV NU
TYP AV TEXT
ÄGA
BUTTER
BEFINNER VI
OSS I NU
Vinnare av blomstercheck nr 2 juni 2014
Vad stod det i
Bo i Borlänge?
BORLÄNGEKRYSSET NR 2 JUNI 2014
Anna-Britta Jäderström, Sköttmorsväg 5 G, 784 55 Borlänge
Ana Soto Sjöberg, Trönövägen 18, 781 93 Borlänge
Karin Arnlund, Duvnäs 95 781 90 Borlänge
Annelie Rupertsson, Gångstigen 8, 784 68 Borlänge
Gunvor och Sören Wollmer, Rörtegsgatan 22 784 54 Borlänge
När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling.
Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till:
Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28
Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var
sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den
3 november 2014.
VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 2 JUNI 2014
Sonia Lundgren, Timmermansvägen 14 B, 771 51 Ludvika
Britt Eriksson, Hedgatan 3 B nb, 784 63 Borlänge
Gunnel Jerner, Släntgatan 8, 784 74 Borlänge
Gullan Lundh, Gamla Tunavägen 61, 784 60
Pontus Engvall, Ols Gustavs väg 30, 784 56 Borlänge
1. Hur många grader är det i pannan i kraftvärmeverket på Bäckelund?
1) ca 1 000
x) ca 800
2) ca 2 000
Rätt lösning Borlängekrysset nr 2 juni 2014
R OM BYGGA
ENERGIS
SATSNING
NDE, BOEND
E OCH MILJÖ
FÖR MILJÖ
BILAR SID
I BORLÄNGE
3
· NR 3 · OKTOB
SID 6
ER 2014
70-ÅRING
LIKNAR
MÖRT
BE OM
S K R Ä
E L S
K N Ä K
F I N A
U N G E
BARNBOKSKONSTNÄR
rundtur på
d
STRÖMLÖST.
Vad händer
Följ dramat
minut för minut.vid en driftstörning på
elnätet?
SID 6
Sista sida
BRINNER
FÖR ENERG
IFRÅGOR.
rättar om hur
Fares Mustafa
nya jobbet gav
belivet tillbaka.
SID 10
n – Informa
tion från Sam
25 KVADR
ATMETER
UTAN BYGGL
Friggebodens
OV. Läs om
storebror –
Attefallshuset.
SID 16
hällsbyggn
adssektorn
AVKOMMA
KORAS VINNAREN I
SID 14
MITT PÅ
ETT BEN
Följ med på
INTE EN
ENDA...
UNGDOMSRÖRELSE UTAN
MÄNNISKOR
Bäckelun
INTE UT
DYRBAR
ÄDELSTEN
NY I FARMEN
J Ö N
E R T
A T T
D O
M A R
I N G
N I
T E P
N L U
R O L
OFTA STENIG
ÖPPEN PLATS
LITET SVÄRD
PRINS
MITTLAGER
I KVÄLLSGODIS
JOHANNA
YVONNE
OLSSON
PERSONUPPGIFTSLAGEN
NUMMER
GRILLPARTY
ENGELSK
MYRA
ÄR KÖRVEL
FY, USCH
SMILAR
NEDRE MAGREGIONEN
E B B
D U O
S
T
A
D
S
P N
A Ä
O T
L E
O T
TOPPBETYG
JAN ERIK ASP
DEN KAN
VISA VÄDRET
S L R
V
A
L
A
I
C K
K O
G D
N R J
J Y O
U N D
N K A
I G T
SYRE
INFORMERA
ONÖDIG
KOSTNAD
SNABBASTE
KOMMUNIKATIONEN
RIKTANDE
AV
STRECKKOD
ÖGONEN
SMÅBITAR AV
SPANNMÅL
KAN HITTAS
I SALT
RADIOSTATION
KOMMUN
KATTDJUR
R
Y
T
M
I
AKTIEBOLAG
CIRKA 11 KR
BORLÄNGE
T Å L I G A L E
Y
Ö V E R
B
N A D E
L O U
A V A R N A S T
A R N A
L
A B B Q
ALUMINIUM
PREPOSITION
YGGEN OCH
D A L
HJÄRTRYTMRUBBNINGAR
TRASKA FRAM
BORLÄNGE
ENERGI, TUNAB
LARGE
FÖRSTA
GÅNGEN
FORTFARANDE
BORLÄNGE
BLÅKLOCKANS LANDSKAP
MYCKET FÖRVÅNANDE
MITTPUNKT
BILDADES
AV BL.A. MEJERIKOTHOMAS OPERATIV
EDISON
MÅRDDJUR I
VATTEN
KÄNDE PÅ
SIG
KAN MAN DEL AV ENMED LOD TUSIASTISK
OCH KOLV MUSIKGRUPP
KAN MAN FÅ
PÅ VÅREN
Gruppförsändelse
(samhällsinformatio
till samtliga
postavlämningsställ
n)
en
O
V
A
N
MELLAN
ÄLV OCH
BÄCK
TID MED
LITE VATTEN
ÄR DE SOM
HAR SVÅRT
ATT VÄNTA
FÖRSVAGAS
TVÅ MUSIKER
RR
OERFAREN
REKLAMBYRÅ OCH ÖVER
TEMPELRIDDAREN
E T T K RY S S T VÅ
VÄXER I
VATTEN
NIKLAS
STURE
TENGMARK
MÅRDDJUR
ÅTERHÄMTNINGSPERIOD
2. Vilken arkitekt ritade
ombyggnaden av Konsumvaruhuset på 70-talet?
1) Åke Temnerud
x) Erik Rockström
2) Ferdinand Boberg
FINNS HOLLYWOOD I
ANVÄNDS I
OHMS LAG
TRO
VINNER MAN
UTAN PRIS
UNIVERSITET
I SÖDER
2. Vilket årtal är inristat
i stenmuren intill kraftstationen i Rämshyttan?
1) 1846
x) 1897
2) 1902
TYP AV BATTERI
SIMPELT
VIRKE AV
EN
VIKTIGT ATT
GE BARN
VANLIG
KANINRAS
SOMMARMÅNAD
1000 GRAM
@
BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2014 • 23
Information från Samhällsbyggnadssektorn
om aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt
Information eller synpunkter
Du som önskar information eller har synpunkter
är välkommen att höra av dig till respektive
handläggare. Samhällsbyggnadssektorn finns
i Palladium, Sveatorget, Borlänge.
11
(CE) (SJ)
(BL) (SN) (GB) (CH)
Christina (Chia) Eriksson
Steve Johnson
Beate Löfvenberg
Sofia Nilsson Gabriel Barrioz Caisa Hjorth
741
741
666
740
664
741
05
85
57
07
31
24
11
7
13
5
10
3
9
12
20
16
17
19
18
14
7
15
21
8
2
6
4
ÖVERSIKTSPLANERING
1 Översiktsplan FalunBorlänge antogs av respektive fullmäktige i juni och arbetet går vidare
med att ta fram en fördjupad översiktsplan för
Borlänge tätort. (BL)
Detaljplaneprocessen
Program
Programsamråd
Programskede
Planförslag
Plansamråd
Samrådsskede
Planförslag
Granskning
Granskningsskede
Antagande
Laga kraft
Antagandeskede
PLANPROGRAM, DETALJPLANERING
2 Lustbergsvägen, gång- och cykelväg m m.
Detaljplan för utökning av tomtmark och förbättrad sträckning av gång- och cykelväg utmed
Lustbergsvägen, samt parkering i kv. Tången.
Granskning av planförslaget planeras till hösten
2014. (CH)
3 Islamiskt center. En plats för ett islamiskt
center söder om Stadshuset har redovisats
i ett godkänt planprogram. Samtal förs med
Islamiska förbundet om det fortsatta planarbetet. (SJ)
4 Romme, lokalisering av ridstall. Ett planprogram för lokalisering av ridhus i anslutning till
Romme travbana har godkänts. Fortsatta utredningar om bl a dagvatten ska göras. (SN, GB)
5 Öster om Barkargärdet, bostäder. Ett nytt
bostadsområde planeras öster om Barkargärdet.
En landskapsanalys har tagits fram som underlag
för fortsatt planering. Ett planprogram påbörjas
hösten 2014. (SJ, BL)
6 Lusberget, arbetsplatsområde och kombiterminal. Ett planprogram för arbetsplatsområde och kombiterminal vid Lusberget finns
framtaget. En detaljplan påbörjas hösten 2014.
(SJ)
7 Nygårdarna, bostäder. Detaljplan för bostäder,
BoKlok, har varit på granskning. (SJ)
8 Torsång, ny skola. Detaljplan för ny skola vid Tingsrundan i Torsång. Detaljplanen har varit på granskning. Ett antagande planeras till hösten 2014. (CE)
9 Nordvästra Borlänge, skola i Tjärna hage. Ett planprogram för tre nya skoltomter har godkänts, och planarbete för en ny skola i Tjärna hage har påbörjats. (CE)
10Nordvästra Borlänge, skola vid norra sportfältet. Ett
planprogram för tre nya skoltomter har godkänts och
planarbete för en ny skola vid norra sportfältet har
påbörjats. (GB)
11Tjärnaheden och Lergärdet, bostäder. Detaljplan för
ny bostadsbebyggelse norr om Kyrkvärdsgatan har
varit på granskning. (SJ)
15 Mjälga, bostäder. En detaljplan för bostäder
på f d Täppskolans tomt har varit på samråd
sommaren 2014 och granskning planeras till
hösten 2014. (GB)
16 Framtidsdalen, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Vattenparken. (SJ)
17 Centrum/Vasaparken, bostäder. Planarbete
har påbörjats för bostäder på grusparkeringen
vid Vasaparken. (SJ)
18 Centrum/Wallintorget, bostäder. Planarbete
har påbörjats för bostäder vid Wallintorget. (SJ)
OMBYGGNADS- OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT
12Folkets park. Detaljplan för en ny stadspark. Planförslaget har varit på samråd under våren 2014. (CE)
19 Sveatorget - Borganäsvägen, ombyggnad.
Sveatorget och delar av Borganäsvägen byggs
om för att få en attraktivare centrummiljö. Klart
hösten 2014. (SJ)
13 Solåkern-Talludden, kommunalt bad. Detaljplan för
ett kommunalt bad har påbörjats. Samråd om planförslaget under hösten 2014. (SJ)
20 Jakobsgårdarna, Jaxtorget. Jaxtorget byggs
om för att bli en trevligare mötesplats för alla
åldrar. Klart hösten 2014. (SJ)
14 Mjälga, bostäder. Detaljplan för bostäder i kv. Åkerskogen och Karestäppan ska på nytt samråd under
hösten. (SN)
21 Södra Backa, gång- och cykelväg. Gång- och
cykelväg byggs utmed Hammargatan, klar
hösten 2014. (SJ)