Hur mäter man båda språken hos tvåspråkiga barn enligt PT? Gisela Håkansson Nätverksmöte TOBANO 120417 Bakgrund • För att veta om tvåspråkiga barn har avvikande språkutveckling måste man mäta båda språken • Utvecklingsstadier har inte dokumenterats i alla språk • Om utvecklingsstadierna har dokumenterats har man ofta funnit olikheter Utvecklingsstadier: svenska och engelska • Olika strukturer dyker upp vid olika tidpunkter, – Morfologi • Svenska barn använder plural före två års ålder, tidigare än engelska barn • Svenska barn använder tempus vid två års ålder, tidigare än engelska barn (2;6 – 3;0) – Syntax • Svenska barn använder inversion i påståendesatser vid 2;0; för engelska barn räknas det stadium VI (3;6-4;6) • Svenska barn använder relativsatser, vid 2;0-2;6; för engelska barn är det stadium V (3;0-3,6) Vissa strukturer saknas i vissa språk: • Svenska har varken personböjning på verben eller kasusböjning på substantiven • Det blir tvetydighet om vem som är subjekt och vem som är objekt vid frågor som: – Vilken flicka kramar mamman? Vem kramar? – Vem matar älvorna? Vem är det som matar? Om att jämföra språkutveckling i olika språk • COST A33 ”Crosslinguistically robust stages of children’s linguistic performance” 2006-2010 • 25 olika språk • Målet: att få fram en enhetlig bild av femåringars grammatik, som underlag inför diagnos av språkstörning • Projektledare: Uri Sauerland, Heather van der Lely • Ett problem: språkstrukturella skillnader – 1. frågeordsfrågor Which girl caresses the mother? Vilken flicka klappar mamman? Hebreiska markerar objektet med ackusativ eyzo yalda melatefet etACC ha –ima?/ etACC eyzo yalda ha-ima melatefet? Friedmann N , Szterman R J. Deaf Stud. Deaf Educ. 2011;16:212-235 © The Author 2011. Published by Oxford University Press. All rights reserved. For Permissions, please email: journals.permissions@oup.com Wie voertSING de elfjes Vem matar älvorna? GAGL 51 (2010) Metz et al, Understanding who and which questions Figur e 1: Samp ple subjectt question with wie who : Wie Wi voer t de d elfjes? Who is feeding g the fairies? 1: Diffeerent verb, 2: Target, 3: Role rev versal, 4: Different D number. Wie wassen de koninginnen (1) PL Figur e 1: Samp ple subjectt question with wie who : Wie Wi voer t de d elfjes? Who is feeding g the fairies? 1: Diffe erent verb, 2: Target, 3: Role rev versal, 4: Different D number. Vem tvättar drottningarna? Figur e 2: Samp ple object question with wie who : Wie e wassen de koning ginnen? Who are a the qu ueens washing?1: Target, T 2: Different verb, 3: Role reversal, 4: Differe ent numberr. Om strukturerna finns, kan det ändå vara skillnader • Strukturer har olika frekvens – Passivkonstruktioner är olika vanliga i olika språk – Inversion är vanligt i vissa germanska språk, finns i engelska men är inte vanligt – Verb är alltid böjda i svenskan men inte alltid i andra språk – Subjektspronomen är obligatoriska i vissa språk men inte i alla Hur ska man kunna mäta båda språken hos ett tvåspråkigt barn? ETT FÖRSLAG TILL LÖSNING Förslag: • Man kan gå utanför de språkspecifika strukturerna och se till universella bakomliggande steg i inlärningsprocessen - Processbarhetsteorin – 1. Alla börjar med enstaka, oböjda ord/ helfraser – 2. Alla använder lokala böjningar först – 3. Sedan uppstår informationsutbyte mellan ord inom frasen – 4. Därefter processas hela satsen, men informationsutbyte mellan S och V – 5. I vissa språk görs det skillnad mellan huvudsatser och bisatser Processbarhetsteorin Presenterades 1998 av Manfred Pienemann, som tidigare arbetat inom ZISA-projektet (med Harald Clahsen och Jürgen Meisel) ”The task of acquiring a language includes the acquisition of the procedural skills needed for the processing of the language. It follows from this that the sequence in which the target language (TL) unfolds in the learner is determined by the sequence in which processing routines develop that are needed to handle the TL’s components” (Pienemann 1998:1). Processbarhetsteorin (Pienemann 1998, 2005, 2011) • Man kan bara lära sig det man kan processa • Grammatiken växer fram i stadier/milstolpar. • Man kan inte påverka ordningen på stadierna, bara hastigheten. Processbarhetsteorin forts • Utgångspunkter • utvecklingsteori (transition theory inte property theory) • implikationell ordning av strukturer - strukturer på lägre stadier är nödvändiga förutsättningar för att strukturer på högra stadier ska kunna processas • inte normperspektiv utan inlärarperspektiv • Metoder • datainsamling: talad produktion, kommunikativa uppgifter • analys: första förekomst i obligatorisk kontext räknas (OBS! behöver inte vara i enlighet med målspråkets norm; åkade lika bra som åkte) Hur ser detta ut i olika språk? • Milstolpe 1: • Enstaka oböjda ord och helfraser – Ofta hälsningsfraser – Substantiv: klockan, skolan • Detta stadium pågår ytterst kort tid Hur ser detta ut i olika språk? • Milstolpe 2: • Orden kategoriseras i ordklasser • Substantiven böjs i numerus – bisse – biss-aat, katt – katt-er, cat – cat-s • Verben böjs i tidsformer: tempus och aspekt – Leker-lekte • Börjar nästan genast vid L2-inlärning, 2 års ålder vid L1-inlärning Hur ser detta ut i olika språk? • Milstolpe 3: • Order processas i fraser • I nominalfrasen sker kontakt mellan bestämning och huvudord, t ex artikel+adjektiv+substantiv • En röd bil – flera röd-a bil-ar; al kalb al kabiir – al kilaab al kubaar • Tid?? Hur ser detta ut i olika språk? • Milstolpe 4. • Hela satsen kan processas • Subjekt och verb identifieras, inversion, 3 p- s, subjekt-verb kongruens, preverbala klitiska pronomen – Det regnar nu – nu regnar det; I come – he comes, alwalad i-shrab halib – al-awlaad i-shrab-u halib; j’ai trouvé un ball - je l’ai trouvé • I normalfallet 1,5 år för L2 (förskolebarn), 2 år för L1 barn Hur ser detta ut i olika språk? • Milstolpe 5. • Hela meningar processas, med skillnader mellan huvudsatser och bisatser • Negation efter verbet i huvudsatser, före verbet i bisatser, ingen inversion i indirekta frågor • Ganska lång tid, 3 – 3;6 år för L1-barn, samma för L2-barn Nivåer svensk morfologi • 4. Kongruens över satsgränsen • ”bilen är gul – bil-ar-na är gul-a” • 3. Fraser med kongruens • ”en gul bil – flera gul-a bil-ar” • 2. Ord med böjningar • ”köper – köp-te”, ”hus – hus-ar” • 1. Ord i invariant form utan böjningar • ”kommer” ”kommer igår” Nivåer svensk syntax • 5. Bisatsordföljd • ”Om jag inte dricker kaffe blir jag sjuk” • 4. Omvänd ordföljd • ”Nu dricker jag kaffe” • 3. Adverb före subjekt-verb • ”Nu jag dricker kaffe” • 2. Subjekt (agent) före verb (handling) • ”Jag dricker kaffe” • 1. Enstaka ord eller helfraser • ”Kaffe, OK?” Sammanfattning: nivåer i processningshierarkin Steg/Procedur Svensk morfologi 5. Bisatsprocedur Överföring av grammatisk information mellan satser 4. S-Procedur Överföring av gram info inom satsen, mellan fraser Svensk syntax Negation före verb i bisats Indirekta frågor (Wh S-V) Predikativ kongruens INVERSION (Adv-V-S) 3. Fraser Grammatisk information NP kongruens mellan ord inom frasen Adverb först, men rak ordföljd (ADV-S-V) 2. Kategorier/ordklasser Ingen information mellan ord Plural, preteritum Subjekt före verb 1. "ord" Oböjda ord enstaka konstituenter "helfraser" Processbarhet i några olika språk Fig. 7:6. Sammanställning av strukturer på olika processningsnivåer (efter DiBiase & Kawaguchi 2002, Mansouri 2005, Pienemann 1998) nivå arabiska engelska italienska japanska svenska tyska 5. särskild särskild särskild bisatsordföljd bisatsordföljd bisatsordföljd 4. SVO, VSO 3 pers –s, placering av topikalisering inversion vid inversion vid inversion i objektsav objekt topikalisering topikalisering fråga pronomen 3. NPNPNPVPNPNPkongruens konguens kongruens kongruens kongruens kongruens 2 suffix för suffix för suffix för suffix för suffix för suffix för plural plural och för plural preteritum plural och för plural preteritum preteritum 1 oböjda ord oböjda ord oböjda ord oböjda ord oböjda ord oböjda ord Några svenska forskningsprojekt med PT-perspektiv 1995-1998. Grammatiska processer i språkinlärning (Håkansson, Nettellbladt, & Hansson) 1. L1 = L2 ≠ SLI 2. L1 ≠ L2 = SLI 3. L1 = SLI ≠ L2 4. L1 = L2 = SLI 5. L1≠ L2 ≠ SLI 1998-2002. Tvåspråkighet och språkstörning (Nettelbladt, Håkansson, & Salameh) Kartläggning av tvåspråkiga barn med diagnosen språkstörning. Nivåmätning av båda språken hos arabisk-svenska barn 1999 - 2000. Processbarhet och utveckling i skandinaviska språk (Glahn, Hammarberg, Holmen, Hvenekilde, Håkansson & Lund) Jämförelse danska, norska och svenska. L2 hos universitetsstuderande 2004-2006. Svenska i och utanför Sverige (Håkans, Bruzaeus & Norrby) Jämförelse mellan svenska som andraspråk och som främmandespråk PT är inte språkspecifik - passar därför bra att testa båda språken hos tvåspråkiga barn (Salameh 2003, Håkansson et al 2003) • Deltagare – 10 barn med diagnos språkstörning – 10 barn som kontrollgrupp, matchade till • • • • ålder, (mean SLI 5;3, ND 4,9, span 3;10-6;7) exponering för svenska på förskolan (SLI 2;3, ND 1;9) exponering för arabisk dialekt (Iraqui, Lebanese, Palestinan, Syrian) tre test med intervaller på sex månader • Metod – – – – Pilottest för att prova ut lämpliga strukturer Datainsamling vid tre tillfällen med sex månaders intervall Samma intervjuare för arabiska och svenska En påse med leksaker och bilder PT-hierarkier för arabiska and svenska Arabiska (Mansouri 2000) 4. Subjekt/verb kongr 3. Fraskongruens 2. Lexikal morfologi 1. Invarianta former Svenska (Pienemann & Håkansson 1999) 5. Bisatsordföljd 4. Subjekt/verb inversion 3. Fraskongruens 2. Lexikal morfologi 1. Invarianta former Jämförelse arabiska/svenska: typisk utveckling och språkstörning (Salameh et al 2004) Typisk AO svenska 2;11 Språkstörning AO svenska 2;1 5 5 4 4 3 3 Arabic 2 Swedish 2 1 1 0 0 4;1 4;7 5;1 Arabic Swedish 5;8 6;2 6; 7 Resultat • Alla barnen utvecklar stadierna i arabiska och svenska och följer den förutsagda ordningen • Barnen med språkstörning har en långsam utveckling på båda språken • Testet för arabiskans nivå 4 fungerade inte, eftersom barnen använde möjligheten till prodrop (OBS – testet fungerade för de vuxna i Mansouris studie eftersom de använde sig av subjekt i hög utsträckning) PT-hierarkier för engelska och japanska Engelska (Pienemann 1998) 5. ‘Cancel inversion’ i bisats 4. Subjekt/verb kongr Japanska (Kawaguchi 2006) 4. Kongruens subst predikat (benefactive) 3. Fraskongruens 3. Fraskongruens (V-te V) 2. Lexikal morfologi (past) 2. Lexikal morfologi (past) 1. Invarianta former 1. Invarianta former Tvåspråkigt barn: japanska och engelska (Itani-Adams 2011) 5 4 3 English 2 Japanese 1 0 2;0 2;6 2;9 3;3 3;9 4;6 4;10 Resultat • Engelska och japanska utvecklas enligt processbarhetsteorins stadier • Det går i olika takt för de två språken – Engelskans nivå 4 nås vid 3,9, japanskan ett helt år senare: 4;10 Hur gör man för att fastslå vilken nivå inläraren är på? • Analysera språket för att få fram en hierarki av processningsprocedurer (hittills finns det för arabiska, engelska, indonesiska, italienska, japanska, kinesiska, svenska, tyska) • Ta fram kommunikativa uppgifter där strukturerna används • Testa på infödda talare (vuxna eller barn i femårsåldern) • Utför testet på inläraren Analysmetod • Processbarhetsteorin utgår från”emergence”, dvs ett ”produktivt” exempel räcker – med produktivt menas att det inte ska vara en inlärd helfras – minimala par är det bästa: en röd bil, flera röda bilar • För att undvika att man får med helfraser kan man leta efter lexikal och morfologisk variation – Lexikal variation: bilar, hundar, stolar, *husar – Morfologisk variation: bil, bilen, bilar, *bilor Exempel: Vad finns bredvid de röda bilarna? två brun-a hund-ar ett brun-t träd Exempel 1 Neil klarar attributiv kongruens, får + i tabellen – – – – – – – – I: va finns framför de gula huset? N: två bruna hund (.) eh hunda eh (.) ja I: mm (.) va finns vid de gula trädet? N: en röd äppel I: jaa (.) å va finns vid de bruna huset? N: eh två röda bil i: m å vad finns vid de lilla vita huset? N: ett brun träd – Samma ord används i två former : brun - bruna, röd - röda – Skillnaden i form är kopplat till skillnad i betydelse (singular - plural) Exempel 2. Neil klarar inte predikativ kongruens får - i tabellen – – – – – – – – I: mm vilken färg e dom små hundarna? K: de små hundar är röd eh gult I: mm (.)vilken färg e de stora huset? N: de stora hus e röd I: mm (.)vilken färg e den stora hunden? N: den stora hund e brun I: mm å vilken färg e dom stora äpplena? N: dom stora äpple e br e röd – varje ord finns bara i en form (det spelar ingen roll att den ibland råkar bli rätt ”den stora hunden är brun”) Sammanfattning • Det är svårt att mäta båda språken hos en tvåspråkig individ (och när behöver man det?) • Processbarhetsteorin är en möjlig utväg eftersom den inte är språkspecifik • Den är på språkets egna villkor – Man utgår från grammatiska strukturer på en viss nivå – Man undviker strukturer som saknas – Man undviker strukturer som inte är frekventa