När livet känns tungt att leva: Suicidalt beteende bland äldre Madeleine Mellqvist Fässberg fil. mag. i sociologi, doktorand Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för psykiatri och neurokemi Neuropsykiatrisk epidemiologi Forskningsgruppsledare Ingmar Skoog Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institute of Neuroscience and Physiology Department of Psychiatry and Neurochemistry Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Sweden www.epinep.gu.se Disputerade forskare Eva Billstedt Anne Börjesson Hanson Hanna Falk Kerstin Frändin Pia Gudmundsson Deborah Gustafson Xinxin Guo Tore Hällström Lena Johansson Björn Karlsson Jürgen Kern Silke Kern Sigurdur Pálsson Simona Sacuíu Nils Sjöström Margda Waern Stefan Wiktorsson Svante Östling Koordinator Tina Jacobsson Doktorander Helena Hörder Madeleine Mellqvist Fässberg Nils Beckman Thorsteinn Gislasson Robert Sigström Johan Nilsson Daniel Jaraj Forskarträning Mats Andersson Isak Fredén Klenfeldt Therese Rydberg Johan Skoog Administrativ Assistant Cecilia Mellqvist Statistiker Kristoffer Bäckman Erik Joas Thomas Marlow Valter Sundh Forskningssköterskor Margareta Lewander Helen Lidén Birgitta Tengelin Widepalm Malin Thorell Carina Alklid Neuropsykiatrisk epidemiologi o  H70 o  Kvinnoundersökningen o  95+ studien o  Sahlgrenska Suicide Studies Frågor som kommer att besvaras: o  Hur vanligt är det egentligen med suicid hos äldre? o  Vilka är riskfaktorerna? o  Finns det några skillnader mellan män och kvinnor? o  Hur kan vi bli bättre att bemöta och se denna grupp? o  Vad skulle behövas göras för att minska antalet suicid bland äldre? Vi blir allt äldre… o  I Sverige har vi bland de högsta medellivslängderna i världen o  En alltmer drastisk ökning i Europa Befolkning (miljoner) i olika delar av världen Över 65 år" Över 80 år" 2005" 2050" 2005" 2050" Europa" 116" 180" 26" 63" Asien" 251" 911" 38" 235" Afrika" 31" 129" 4" 20" Nord Amerika" 41" 93" 12" 33" Latin Amerika" 34" 144" 7" 40" Världen" 473" 1457" 87" 391" UN World Population Prospects Ökande äldre befolkning 65+ År 2009 = ca 1,7 miljoner År 2025 = ca 2,2 miljoner 80+ År 1991 = ca 370 000 År 2010 = ca 495 000 År 2025= ca 664 000 Ökande äldre befolkning 90+ År 2000 = ca 65.000 År 2011 = ca 88.000 100+ År 2000 = 970 År 2011 = 1715 I takt med att vi blir allt äldre… o  Förlust av hälsa, närstående etc. o  Suicidtalen väntas öka o  Suicid förväntas vara en av de tio vanligaste dödsorsakerna år 2020 Suicid - globalt o  Ca 1 miljon suicid varje år o  Ca 10 miljoner suicidförsök WHO Suicid - globalt o  Prevention behövs! o  1,5 miljoner suicid o  15-30 miljoner suicidförsök o  Motsvarar ett suicid var 10-20 sekund och suicidförsök varje eller varannan sekund Suicidstal globalt per 100,000 Suicidtalen ökar i Asien, Stilla havs regionen Sydkorea 65+ o  Män 118/100 000 o  Kvinnor 47/100 000 Cheong et al. J Prev Med Pub Health 2012 Suicidtal i Europa NASP Suicid - Sverige o  15 000 suicidförsök per år o  1500 suicid per år o  400 bland de som är 65+ o  Stort mörkertal Fullbordat suicid 70+ Sverige Per 100,000 per 100.000 35 11 (NASP, 2011) Suicidtal i Sverige per 100 000 50 45 40 35 30 All 25 Men 20 Women 15 10 5 0 0-‐9 10-‐19 20-‐29 30-‐39 40-‐49 50-‐59 60-‐69 70-‐79 80+ Total (NASP 2011) Suicidförsök 70+ Sverige per 100.000 Per 100,000 60 53 (NASP, 2011) o  Lite forskning på äldre •  Bilden av åldrandet? o  Väntad ökning av suicidtal Metoder för att undersöka suicidalt beteende o  Intervjuer med närstående o  Kliniska kohorter •  Personer med suicidförsök •  Andra patientgrupper med hög risk o  Populationsbaserade studier •  Registerstudier •  Face-to-face intervjuer eller formulär Metoder för att undersöka suicidalt beteende o Intervjuer med närstående o  Kliniska kohorter •  Personer med suicidförsök •  Andra patientgrupper med hög risk o  Populationsbaserade studier •  Registerstudier •  Face-to-face intervjuer eller formulär Intervjuer med närstående Margda Wærn, professor/ överläkare Suicide in late life (2000) • Vilka faktorer innebär en ökad suicidrisk för personer som är 65 år och äldre? Foto: Lova Eklöf Deltagare Fall Jämförelsegrupp o  100 potentiella fall o  240 potentiella o  85% accepterade o  64% accepterade •  män n=46 •  män •  kvinnor n=39 •  kvinnor n=69 n=84 För mer detaljer: Waern et al. Am J Psychiatry 2002 Metod Semi-strukturerad intervju •  Psykosociala faktorer, livshändelser •  Symtom •  Somatisk hälsa, vårdkontakter •  Alkoholvanor, läkemedelsanvändning Journalgranskning För mer detaljer: Waern et al. Am J Psychiatry 2002 Metoder för att undersöka suicidalt beteende o  Intervjuer med närstående o Kliniska kohorter •  Personer med suicidförsök •  Andra patientgrupper med hög risk o  Populationsbaserade studier •  Registerstudier •  Face-to-face intervjuer eller formulär Kliniska kohorter Stefan Wiktorsson, PhD, leg. psykolog Attempted suicide in late life – a prospective study (2012) •  Vilka faktorer är associerade med suicidförsök hos personer som är 70 år och äldre? Foto: Lova Eklöf Metod •  Sökt vård i samband med ett suicidförsök vid något av fem sjukhus i VG-regionen under perioden 2003-2006 •  70 år och äldre •  MMSE poäng ≥15 •  Förstår svenska språket •  Ej terminalt sjuk För mer detaljer: Wiktorsson et al., Am J Geriatr Psychiatry 2010 Deltagare Fall Jämförelsegrupp o  140 potentiella fall o  944 potentiella o  77 % accepterade o  4 jämförelsepersoner/fall •  Män n=46 •  Män n=107 •  Kvinnor n=57 •  Kvinnor n=181 För mer detaljer: Wiktorsson et al., Am J Geriatr Psychiatry 2010 Vilka är riskfaktorerna för suicidalt beteende bland äldre? Riskfaktorer för suicidalt beteende o  Psykiska sjukdomar o  Tidigare suicidförsök o  Fysiska sjukdom och funktionsnedsättning o  Sociala faktorer Riskfaktorer för suicidalt beteende o Psykiska sjukdomar o  Tidigare suicidförsök o  Fysiska sjukdom och funktionsnedsättning o  Sociala faktorer Psykiska sjukdomar o  71-97 % av de som dör av suicid har en psykisk sjukdom o  Depression är den vanligaste diagnosen (65-75 %) o  Den riskfaktor som nämns oftast Psykiska sjukdomar Suicid o  96% hade någon form av psykisk sjukdom o  Vanligast var depression (82%) Waern et al., American Journal of Psychiatry, 2002 Psykiska sjukdomar Suicidförsök o  87% hade någon form av psykisk sjukdom o  Vanligast var depression (62%) Wiktorsson et al., Am J Geriatr Psychiatry, 2010 Psykiska sjukdomar Jämförelsegrupperna o  Ovanliga i populationen o  Demens är den vanligaste diagnosen o  6 % har egentlig depression o  Psykotiska symtom o  Ångesttillstånd o  Alkoholrelaterad sjukdom Alkohol missbruk/beroende Suicid Fall Jämförelsegrupp Män 35 % 2% Kvinnor 18 % 1% Waern et al., Alcohol and Alcoholism, 2003 Alkohol missbruk/beroende Suicidförsök Fall Jämförelsegrupp Män 45 % 8% Kvinnor 11 % 1% Morin et al, Am J Geriatr Psychiatry 2013 Effekten av psykotiska symtom, ångesttillstånd och alkoholrelaterad sjukdom är inte lika starka som den för depression. Om depressioner inte fanns Antalet äldresuicid skulle minska med tre fjärdedelar om alla äldredepressioner kunde behandlas framgångsrikt. Beautrais et al., Suicide Life-Threatening Behavior, 2002 Riskfaktorer för suicidalt beteende o  Psykiska sjukdomar o Tidigare suicidförsök o  Fysiska sjukdom och funktionsnedsättning o  Sociala faktorer Tidigare suicidförsök o  42 % hade gjort ett eller flera suicidförsök innan det fullbordade självmordet o  Motsvarande i studien om suicidförsök vad 1/3 o  Ovanligt i jämförelsegrupperna! Personer som tidigare gjort ett suicidförsök hade en 96-faldig ökning av odds för att dö av suicid. Waern et al., Am J Psychiatry, 2002 Riskfaktorer för suicidalt beteende o  Psykiska sjukdomar o  Tidigare suicidförsök o Fysiska sjukdom och funktionsnedsättning o  Sociala faktorer Fysiska sjukdom och funktionsnedsättning Fysisk sjukdom eller funktionsnedsättning är en utlösande faktor vid en tredjedel av suicid bland äldre Snowdon & Baume, Int J Geriatr Psychiatry, 2002 o  Fysisk sjukdom kan vara starkare kopplat till suicid bland äldre män än kvinnor o  Fler studier krävs för att styrka detta Fysisk sjukdom Suicid 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kontroller Fall Kvinnor Män Total % med allvarlig sjukdom Waern et al., BMJ, 2002 Suicidrisken ökar med antalet sjukdomar Juurlink et al., Arch Intern Med., 2004 Funktionsnedsättning o  Hur väl en individ klarar av dess dagliga grundläggande aktiviteter för att kunna leva självständigt. o  Activities of Daily Living (ADL) av Katz et al., 1970. EURODEP o  Ett konsortium bestående av 14 studier från 11 europeiska länder. •  Alla engagerade i populationsbaserade studier om depression i hög ålder. •  Representativt urval i åldrarna 65-104 år. Proportioner med dödsönskan uppdelat per nivå av funktionsnedsättning (n=15 580) 20% 18% 16% 14% Disability 12% level No 10% Intermediate High 8% 6% 4% 2% 0% Men Women Total Fässberg, et al., 2013 Funktionsnedsättning Suicid Personer över 75 år som behövde hjälp med matlagning, städning och shopping hade en ökad suicidrisk. Waern et al., Gerontology, 2003 Riskfaktorer för suicidalt beteende o  Psykiska sjukdomar o  Tidigare suicidförsök o  Fysiska sjukdom och funktionsnedsättning o Sociala faktorer Sociodemografiska variabler o  Oklart om det är skyddande att vara gift eller att vara samboende o  Män över 80 år som nyligen förlorat sin partner har en ökad suicidrisk Erlangsen et al., Age and Ageing, 2004 Låg grad av social integration o  Hur upplever personen sitt sociala nätverk? Associationen mellan sociala variabler och suicidal feelings bland 97-åringar födda 1905-1909 (n=166) JusteratA A OR 95 % CI p OR 95 % CI p För lite tid med barn 4.69 0.97-22.8 0.054 För lite tid med grannar 5.67 1.46-20.7 0.011 5.00 1.10-20.9 0.036 För lite tid med vänner och bekanta 5.94 1.71-20.9 0.004 6.61 1.59-29.9 0.007 Spenderar mindre tid nu med vänner och familj än innan pensionering 2.94 0.88-9.83 0.082 Ensamhet 4.14 1.33-14.3 0.011 3.33 0.98-12.3 0.053 Kön och depression. Fässberg et al., BMJ Open, 2013 Ensamhetsproblematik Suicidgruppen 61% Jämförelsegruppen 20 % •  Ensamhet ökade oddsen för suicid 5 gånger Rubenowitz et al., Psychol Med., 2001 Waern et al., Gerontology, 2003 Ensamhetsproblematik Suicidgruppen 61% Jämförelsegruppen 20 % •  Ensamhet ökade oddsen för suicid 5 gånger Suicidförsök 60 % Jämförelsegruppen 18 % •  Ensamhet ökade oddsen suicidförsök 7 gånger Rubenowitz et al., Psychol Med., 2001 Waern et al., Gerontology, 2003 Wiktorsson et al., Am J Geriatr Psychiatry 2010 Ensamhetsproblematik o Vanligare bland yngre äldre o En person med ett stort socialt nätverk kan känna sig isolerad och osedd av omgivningen Rubenowitz et al., Psychol Med., 2001 Waern et al., Gerontology, 2003 Hur kan suicidtalen minskas? En primärvårdsintervention Att undersöka effekten som en primärvårdsintervention har på suicidtankar och depressionssymtom. En primärvårdsintervention o  20 vårdcentraler i nordöstra USA (n=598) o  Hälften fick interventionspaket o  Guide för depressionsbehandling •  Antidepressiva medel •  Interpersonell terapi –  Depressionssjuksköterskor •  Telefonrådgivning •  Personliga besök Bruce et al, JAMA, 2004 Hur gick det? Patienter på interventionsvårdcentraler •  Uppvisade snabbare minskning av suicidtankar •  Snabbare minskning av depressionssymtom Vikten av en kombinerad vårdplan! Bruce et al., JAMA, 2004 Telehelp-telecheck Att undersöka långtidseffekten som en telefonservice hade på antalen suicid i norra Italien. Telehelp-telecheck o  Telefonsupport 2 ggr/veckan o  Dygnet runt larmservice o  Suicidfrekvens jämfördes bland –  18 641 telehelp-telecheck användare –  en jämförbar population utan intervention De Leo et al., British Journal of Psychiatry 2002 Hur gick det? Färre suicid bland äldre med telehelptelecheck. De Leo et al., British Journal of Psychiatry 2002 Hur kan vi bli bättre på att bemöta och se denna grupp? Hur kan vi bli bättre på att bemöta och se denna grupp? o  Bra hjälp att få inom äldrepsykiatrin •  Minskning av slutenvårdplatser o  Fokus på den kroppsliga hälsan? •  Depressionssjuksköterskor? En optimal behandling och andra insatser som beaktar patientens totala livssituation är nödvändig för att förebygga suicidalt beteende bland äldre. Tack för uppmärksamheten! madeleine.mellqvist@neuro.gu.se www.epinep.gu.se