PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 Sida 1 av 12 I skollagen sjätte kapitlet 10 § står det att all personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till skolans rektor. Rektor är då skyldig att anmäla detta till huvudmannen som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna/trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra detta i framtiden. Sida 2 av 12 VISION På RgRh-gymnasiet i Stockholm ska ingen utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Alla människors lika värde ska respekteras. Eleven ska känna sig trygg och respekterad. Detta ska bidra till att stärka elevens grundtrygghet och verka för dennes individuella utveckling. GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. I skolan ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter – oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att befinna sig i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och detta missgynnande har koppling till de sju diskrimineringsgrunderna, som är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler/bestämmelser m.m. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt enl. ovan. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som trakasserar/kränker en elev. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar etc.) verbala (hot, svordomar, öknamn etc.) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer etc.) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande i olika sociala nätverk etc.) Sida 3 av 12 Trakasserier är uppträdande som kränker en elev och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Trakasseri kan även vara när en elev kränks t.ex. på grund av förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder etc. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elev, men inte har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Ibland måste skolans personal tillrättavisa en elev för att skapa en god arbetsmiljö. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Sida 4 av 12 LIKABEHANDLING – ALLAS ANSVAR Det är allas vårt ansvar att sträva efter att skapa en trygg miljö på RgRh-gymnasiet i Stockholm Rektors ansvar är: • att det årligen sker en utvärdering av den pågående planen mot diskriminering och kränkande behandling och att ny upprättas för kommande läsår. • att med personalen i samband med läsårets start ha en grundlig genomgång av de aktuella planen mot diskriminering och kränkande behandling. • att det aktivt bedrivs ett målinriktat arbete för att främja en trygg skolmiljö och elevernas lika rättigheter. • att det finns ett gemensamt dokumentationssystem. • att åtgärder kring ett ärende följs Personalens ansvar är: • att i samband med läsårets start bli väl insatta i planen mot diskriminering och kränkande behandling . • att tillsammans med eleverna i samband med skolstarten jobba med läsårets plan mot diskriminering och kränkande behandling. • att dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. • att följa upp de åtgärder som har vidtagits efter dokumentation. • att som vuxna förebilder följa planen mot diskriminering och kränkande behandling och sträva efter att även eleverna följer den. • att i samband med första utvecklingssamtalet presentera skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Elevens ansvar är: • att ha kunskaper om vad skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är samt hur planen används i skolans arbete. • att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling. • att genast ta kontakt med någon av skolans personal om eleven har sett eller hört att någon på skolan utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Vårdnadshavares ansvar är: • att ha kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. • att vid kännedom om att någon av skolans elever är utsatt, ta kontakt med någon av skolans personal. Sida 5 av 12 ARBETET MED PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING VID RGRH-GYMNASIET I STOCKHOLM Kartläggning Arbete med att kartlägga inleds i februari då samtliga elever besvarar Stockholms Stads brukarundersökning. I mars besvarar samtliga elever skolans egen trygghetsenkät som innehåller kompletterande frågor till stadens brukarundersökning. Utvärdering/analys Resultatet från kartläggningen är sammanställt och klart för att utvärderas i maj. Sammanställningen genomförs av Antimobbingteamet på skolan. De sammanställda resultaten kommer även att offentliggöras för skolans anställda och elever under maj månad. Revidering Under maj månad så kommer resultaten av kartläggningen att offentliggöras och elevrådet kommer då att analysera det arbetet samt komma med förslag på framtida fokuseringsområden. Därefter kommer planen att revideras av arbetsgruppen Plan mot diskriminering och kränkande behandling så att en helt reviderad plan med fokusområden, finns att presentera i augusti. Presentation Personalen och eleverna ska vid skolstarten få en grundlig genomgång av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Från september månad återfinns en, för läsåret uppdaterad, version av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sida 6 av 12 FÖREBYGGANDE ARBETE VID KRÄNKNINGAR, TRAKASSERIER OCH DISKRIMINERINGAR LÄSÅR 2014/2015. Mål: Att eleverna är väl förtrogna med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Genomförande: Genomgång av planen samt diskrimineringsgrunderna. Mentor gör detta vid minst två tillfällen under läsåret. Antimobbningsteam presenterar sig i klasserna under höstterminen och har i samband med detta värdegrund-samtal i grupp. Diskrimineringsfrågor ska vara uppmärksammade i den dagliga verksamheten. Detta kan t ex vara i undervisningen, vid temadagar och på mentorstid. Mål: Att skapa en trivsam och trygg arbetsmiljö. Genomförande: Trivselregler ska ses över. Reglerna diskuteras på mentorstid klassvis och tas sedan upp i elevråd som sammanställer nya trivselregler Tema-dagar med fokus på frågor som rör likabehandling ska anordnas. Detta i samband med jubileet under höstterminen samt vid minst en dag under vårterminen. Kamratstödjare ska finnas tillgänglig 4 dagar per vecka. En särskild utvärdering angående elevernas upplevelse av trygghet vid färd till och från skolan ska ske genom enkätundersökning vårterminen 2015. Om elev upplever otrygghet i dessa situationer ska mentor och EHM informeras och åtgärder vidtas. Sida 7 av 12 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSARBETET LÄSÅRET 2013/2014 Av Stockholms Stads brukarenkät samt skolans egen trivselenkät genomförd vårterminen 2014 framgår att de allra flesta elever upplever att de trivs på skolan, att de känner sig trygga samt att det är en positiv stämning på skolan. 2 elever uppger att de under året blivit kränkta/trakasserade. Detta har skett av annan elev, personal på skolan och personal utanför skolan. Elevrådet har tagit del av genomförda enkäter. Därefter har en grupp bestående av 3 elever, 1 elevassistent, 1 lärare samt 1 person från habiliteringen arbetat vidare med att formulera förslag på målområden inför nästkommande läsår. Det skolan arbetat med under året som gått är b la att nya elever ska känna sig hemma och få ett bra välkomnande när de introduceras i verksamheten. Rutiner har upprättats för att elever ska få ett bra mottagande vid presentationsdagar, introduktionsdagar mm. Olika styrdokument mm har gåtts igenom (handlingar mentorskasse) med elever. Mobbningsteamet har presenterat sig i klasserna. Kick-off eftermiddag genomfördes vid skolstart med diverse samarbetsövningar. Ett annat mål har varit att skapa en trygg miljö. Ordningsregler har vid skolstart gåtts igenom. Trivselregler bör dock ses över nu i början i läsåret 2014/2015 och revideras. I syfte att väcka frågan och få kännedom om elevernas trivsel och trygghet på skolan har lärare vid utvecklingssamtalet haft detta som en frågeställning. Målet att stödja elever så de känner trygghet vid färd till och från skola har fullföljts. Boendepersonal följer elev till skolan på morgonen och skolassistent följer elev till studerandeboendet efter skolan slut. Vid behov har personal bistått elever vid kontakt med färdtjänsten. Sida 8 av 12 HANDLINGSPLAN Så här gör vi på RgRh-gymnasiet i Stockholm…. Om elev kränker, hotar eller brukar våld mot elev 1. Om personal blir vittne till kränkning där elev kränker elev ingriper man direkt med tillsägelse, bryter situationen och värnar om den utsatte. Det innebär bland annat att den utsatte ska tas omhand och inte släpps iväg utan att man har försäkrat sig om den utsattes tillstånd. Vid behov lotsar men den utsatte vidare till mentor/elevhälsoteam/antimobbningsteam. 2. Information om händelsen lämnas alltid till mentor. 3. Mentor har allvarssamtal med den som uppträtt kränkande. 4. Omyndig elevs föräldrar informeras av mentor om man inte kommit överens om att någon annan i personalen informerar. 5. Kortfattad information skickas av handledare till antimobbningsteamet och till rektor. 6. Ärendet dokumenteras. Om kränkningen fortsätter går vi vidare på följande sätt: 1. Upprepad kränkning kan tolkas som mobbning 2. Antimobbningsplanen tas i bruk vid behov efter anmälan till antimobbningsgrupp 3. Polisanmälan kan komma att övervägas. Om vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev 1. Om elev upplever sig kränkt av skolans personal kan eleven eller om elev är omyndig elevens föräldrar vända sig till vem som helst på skolan som eleven har förtroende för. 2. Om elev är omyndig informeras föräldrar. 3. Rektor eller annan av rektor utsedd person utreder. 4. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. 5. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. 6. Vid allvarligt fall kallas elevens vårdnadshavare så snabbt som möjligt till skolan. 7. Allvarliga hot eller våld leder till polisanmälan. 8. Ärendet återkopplas till den utsatte. 9. Ärendet dokumenteras och sparas av rektor. 10. Vid behov tas kontakt med Företagshälsa. Sida 9 av 12 Om mobbning befaras och antimobbningsteamet kopplas in 1. Ärendet anmäls till antimobbningsteamet av elev, personal eller förälder. 2. Representanter för antimobbningsteamet kallas samman för att göra en första bedömning och det beslutas vilka i teamet som ska arbeta med ärendet. Man arbetar alltid två och två. 3. Undersökning genomförs som innebär att den utsatte och vid behov andra personer ges möjlighet att detaljerat berätta vad som hänt. 4. Konkreta uppgifter som platser, personer, tider, händelser och liknande är viktiga och ska antecknas. 5. Representanter för antimobbningsteamet fattar beslut om den fortsatta gången i ärendet. 6. Den eller de som antimobbningsteamet utser, tar kontakt med den som tros ha mobbat. Av erfarenhet vet vi att möjligheterna att utreda framgångsrikt kräver att denna kontakt tas oförberett. Vid samtalet som följer förmedlas det man vet om mobbningen och att mobbaren får möjlighet att hjälpa till genom att se till att mobbningen upphör. Detta ligger i samtligas intresse då varken den utsatte eller den som utsätter mår bra av mobbningssituationen. I samtalet förmedlas även att skolan inte tolererar mobbning och att man under en period kommer att observera den mobbade eleven för att vara säker på att mobbningen upphört. 7. Omyndiga elevers föräldrar informeras av utredande medlemmar i antimobbningsteamet. 8. Återkoppling till arbetslag från de som utrett. 9. Uppföljning sker vid möte med eleven en vecka efter det inledande samtalet. 10. Ytterligare uppföljning planeras in utifrån det specifika ärendet. 11. Dokumentation av ärendet. Ansvariga för antimobbningsarbetet läsåret 2014/2015 är: Mattias Eriksson, psykolog Stene Almlöf, kamratstödjare Stefan Kvist, lärare Ulla Svensson, kurator Sida 10 av 12 KRÄNKANDE BEHANDLING Månad Augusti Aktivitet Presentation och genomgång för personal av plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvarig Rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för eleverna som får bearbeta innehållet Mentor September Planer mot diskriminering och Rektor kränkande behandling presenteras på skolans hemsida Februari Stockholms stads brukarenkät genomförs Mentor Mars Trygghetsenkät genomförs Antimobbingteamet/mentor Maj Sammanställning av enkäter/resultat Antimobbingteam Revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling PDKB-gruppen Sida 11 av 12
© Copyright 2024