Katarina Granath, leg psykolog Neuropsykiatriska enheten Karolinska, Psykiatri Nordväst katarina.granath@sll.se    Brister i de redskap individen behöver för att bearbeta sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Medfödda och/eller förvärvade. Medför sårbarhet för psykisk ohälsa (och ibland för missbruk, inte minst vid kombinationen!). IK 55 70 85 100 115 130 145       Lindrig utvecklingsstörning IQ ca 55 – 70 Anpassningsproblem. Ca 2 % av befolkningen Låg abstraktionsförmåga. Ibland inte upptäckt i barndomen.       Svagbegåvning / Marginell mental retardation IQ 70 – 85. Ca 14 % av befolkningen. Nedsatt abstraktionsförmåga ”Normalt” men inte oproblematiskt Sårbarhet för stress och för psykisk ohälsa. Samma (H)IK – olika profiler 1. 2. 3. Akademiska färdigheter innebär att läsa, skriva, räkna och andra skolprestationer Sociala färdigheter innebär möjligheter och färdigheter att umgås med andra i sociala sammanhang, att motsvara andras förväntningar, att kunna skydda sig etc Praktiska färdigheter är aktiviteter i det dagliga livet (ADL), d v s hur individen klarar av vardagsbestyr som att äta, tvätta sig, klä sig, hålla en dygnsrytm, städa, etc IK uppmäts till under 70 med välnormerade test, psykologen väger också in andra faktorer som kan ha stört i testsituationen, och sålunda försämrat resultatet exempelvis multihandikapp eller ytterligare diagnoser som exempelvis ADHD eller autism OCH uppvisa brister i eller nedsättningar i adaptiva 2. funktioner inom minst två viktiga livsområden. OCH uppvisar tecken på utvecklingsstörning innan arton års 3. ålder. 1. Finns ingen konsensus vad gäller den exakta definitionen eller hur man undersöker eller behandlar dem Fyra grundstenar enligt Lezak  Målformulering – vad man behöver eller vill relaterat till tid, motivation, medvetenhet om sig själv  Planering – att kunna organisera/identifiera vad för att nå ett mål  Målmedvetenhet –initiera, upprätthålla, ändra, avsluta komplexa beteendesekvenser på konstruktiva sätt  Effektivitet –självkorrigering, reglera arbetstempot  Exekutiva svårigheter påverkar individens dagliga liv, t.ex. förmågan att…  klara arbete och skola  fungera självständigt i sitt hem  utveckla & behålla sociala relationer   Inbegriper uppgifter som är praktiska/intellektuella till sin natur: arbetsminnet; upprätthålla uppmärksamhet; organisation. Det är huvudsakligen de ”kalla” komponenterna som mäts med neuropsykologiska tester av exekutiva funktioner.   Inbegriper uppgifter med affektiva komponenter, där upplevelse av belöning och straff ofta förekommer. Involverar funktioner som impulsivitet och responsinhibition; reglering av det egna sociala beteendet och motivation samt beslutsfattande som involverar emotionella och personliga förklaringar eller tolkningar    Perceptionsstörningar = annorlunda bearbetning och tolkning av information från sinnesorganen Kan ge upphov till beteendeproblem, ”tvång”, ”fobier”, hyperaktivitet, uppmärksamhets- och koncentrationsproblem. Annorlunda olust-/lustupplevelser.    För att förstå omvärlden måste man ha en förmåga att sammanföra små detaljer till en helhet -- central koherens Med bristande central koherens kan omvärlden uppfattas som fragmentarisk, en massa detaljer som man har svårt att sammanfoga till en begriplig helhet En annan följd är att man kan få svårigheter att använda sig av sammanhanget för att förstå detaljer:   vad ett ord med flera betydelser har för innebörd i en viss text vad en kommentar eller gest kan betyda i en speciell situation   Minnessvårigheter är ett av de vanligaste “presenting problems” när vuxna patienter söker sig till neuropsykiatrisk utredning. Många kliniska tillstånd påverkar minnet och inlärningsförmågan. Intentionalitet: vårt medvetandetillstånd är riktat mot något  Första graden : Medvetenhet om själv och omvärld     ”Jag är hungrig” ”Där finns ett äpple” ”Föreläsaren är tråkig” Andra graden : Föreställning om intentionalitet hos annan Theory of mind, mentalisering, en uppfattning om vad som försiggår i någon annans huvud    ”Han ser ut att vara fikasugen” "Jag tror att du gillar mig” ”Hon har säkert jobbat hårt med föreläsningen”  Tredje graden: Föreställning om någon annans föreställning av intentionaliteten hos en tredje Förmåga att leva sig in i sitt eget psyke som det ter sig utifrån     ”Han tänker nog ordna så att hon får en kopp kaffe” "Jag misstänker att han inbillar sig att hon tycker om honom” ”Om jag gäspar nu tror hon nog att jag tycker att föreläsningen är tråkig” Högre grader behövs exempelvis när en författare skriver romaner. Författaren vill exempelvis att läsaren ska förstå att huvudpersonen misstänker att rivalen inbillar sig att flickan tycker mer om honom än om huvudpersonen. De flesta människor klarar upp till fjärde eller högst femte gradens intentionalitet i kedjor av typen "Peter är övertygad om att Johanna tror att Sally önskar att Peter ska anta att Johanna planerar …".       Förmåga att förstå att andra har ett eget inre liv. Förmåga att föreställa sig vad andra vet och inte vet. Förmåga att dra slutsatser om andras tankar, känslor, avsikter och önskningar. Förmåga att dra slutsatser om andras avsikter utifrån deras beteenden. Metakognition – att tänka på tankar, egna och andras. Förmåga att skapa samförstånd, samarbeta, att veta vem som vet vad.      Förmåga att ljuga och luras Förmåga att låtsas Förmåga att veta vad andra vill höra Förmåga att använda ”vita lögner” Förmåga att manipulera andra      Kognitiva hjälpmedel. Kontinuitet/sammanhang och meningsfullhet. Kommunikation/information Pedagogik (explicit lärande) för att ge redskap som kan underlätta livet. Starka sidor kan användas för att kompensera för svaga. katarina.granath@sll.se