4 En rapportserie om den regionala tågtrafiken i östra Sverige-Mälardalsregionen efter Citybanans öppnande. TEMA: INVESTERA FÖR 2030-TALET Resandebehov i en region som växer. TEMA: INVESTERA FÖR 2030-TALET Hur kan man ta höjd på rätt sätt för framtidens resandebehov? Det är en viktig fråga för östra Sverige-Mälardalsregionen inför Citybanans öppnande 2017. Viss vägledning går att få från tidigare satsningar i regionen, som Svealandsbanan. Än intressantare är dock att analysera planeringen av stora nya trafiksystem, som regiontrafiken i Skåne efter Öresundsbrons tillkomst och utbyggnaden av Stockholms tunnelbana. I den avslutande delen i den här rapportserien vill därför Bombardier, som är en aktiv partner i utvecklingen av infrastrukturen och även en viktig arbetsgivare i regionen, belysa just detta. Här delger några av branschens namnkunniga sina perspektiv under temat INVESTERA FÖR 2030-TALET. EXEMPLET ÖRESUNDSTRAFIKEN: Paul Van Doninck är affärsutvecklare på Jernhusen som äger Malmö Centralstation. Jernhusen fick priset Future Transport Award för utvecklingen av stationsområdet som möjliggör smidiga byten mellan olika trafikslag. Utformningen anses vara en föregångare i kollektivtrafiksverige. ”De stora satsningar som gjorts på regionaltågtrafiken i Skåne har medfört en rejäl ökning av resandet i regionen.” finns på ett ställe, personbilarna har fått både en korttidsparkering och ett parkeringshus och vi förenklar för bussresenärer. VI FICK PRISET för det funktionella tänkandet kring Malmö Centralstation. Järnvägsstationer är väldigt bra noder för kollektivresande och där kan alla trafikslag mötas. Utmaningen ligger i att göra mötet så överblickbart som möjligt för resenärerna. Kring stationen i Malmö har vi skapat goda förutsättningar för en logisk användning där taxibilarna NYA STORA PENDELSTRÅK ger resenärer med andra behov än den traditionella fjärrtågsresenärens. Funktionellt sett är det då viktigt att man ser över bytespunkterna. Finns funktionerna som stödjer resandet? Det kan t.ex. handla om att det finns behov av kontorsutrymmen, hotell eller bostäder nära stationsområdet. Räcker stationens kapacitet? I vissa fall räcker det med att bygga om eller att bygga ut, medan man som i Uppsala uppförde en helt ny station för att möta framtidens resandeströmmar. Kan resenären uträtta vardagsbehov på väg till eller ifrån jobbet för att spara tid och undvika extra resande? En sådan lösning är exempelvis Coop-butiken på Stockholms centralstation. DE STORA SATSNINGAR som gjorts på regionaltågtrafiken i Skåne har medfört en rejäl ökning av resandet i regionen. Som jag ser PROGNOS FÖR REGIONALTÅGTRAFIKENS TILLVÄXT I SKÅNE LOKAL SAMVERKAN är ledord för oss när det gäller utvecklingen av stationsinfrastrukturen och områdena kring järnvägen. Ingen part äger hela frågan helt själv. Genom bra samverkan kan respektive parts insats förstärka kollektivtrafiksystemet i sin helhet samtidigt som parterna kan nå enskilda mål som samhällsnytta, finansiella resultat eller effektivt utnyttjade investeringar i rullande materiel som bussar och tåg. MILJONER TÅGRESOR I SKÅNE, MED PROGNOS TILL ÅR 2037 200 Siffrorna avser resor med tåg och regional spårtrafik, samt personkilometer med tåg och regionala stadsbanor. Källa: Skånetrafikens Tågstrategi 2037. MILJARDER PERSONKILOMETER 2007 det handlar det om att alla parter levererar nytta till resenären. Finns det en svag länk så minskar nyttan och hela lösningen kan bli ointressant för resenären. Ska vi förmå fler personer att lämna bilen hemma måste alltså resan fungera från början till slut, oavsett om man går, cyklar, åker buss eller tar bilen till tåget. Hur tågen ska möta de övriga trafikslagen är något som man absolut måste ta hänsyn till vid projekteringen framtida stationer. 150 100 50 1,3 0 2037 8 2007 2010 2015 2020 2025 2030 2037 STOCKHOLMS TUNNELBANA – HUR LÅNGSIKTIGA INVESTERINGAR I HÖG KAPACITET GER STOR NYTTA DECENNIER SENARE Den största nyttan med Stockholms tunnelbana är dess höga kapacitet som gör det möjligt för många människor att pendla och resa till och från centrum. Möjligheten att transportera många människor till, från och inom innerstaden i rusningstrafik ger 252 miljarder kronor i nytta. Källa: Rapporten Samhällsekonomin på spåret – en ESO-rapport om att räkna på tunnelbanan, från 2012. Ökad kapacitet kollektiv trafik, arbetsresor 121 miljarder kr 131 miljarder kr Ökad kapacitet kollektiv trafik, övriga resor Minskade restider kollektivtrafik, arbetsresor Minskade restider kollektivtrafik, övriga resor 30 miljarder kr 44 miljarder kr 359* miljarder kr Totalt nettonuvärde *Summan av konsumentöverskott, producentöverskott, budgeteffekter och externaliteter. EXEMPLET TUNNELBANAN: Maria Börjesson är trafikforskare vid Centrum för Transportstudier, och en av dem bakom studien ”Var det lönsamt att bygga Stockholms tunnelbana?”. ”Stockholms tunnelbana har lika många resenärer på en dag som sträckan Stockholm – Göteborg har på ett år” I STUDIEN KUNDE vi se att den standardkalkylmodell som används idag vid infrastruktursatsningar ofta underskattar den arbetsmarknadsnytta som uppstår och vinsten med minskad trängsel. Vidare kan man se att tunnelbanan i Stockholm blev en enormt lyckad satsning som enligt våra beräkningar ger tillbaka dubbelt upp i samhällsnytta mot gjorda investeringar. Den viktigaste faktorn för detta är att man byggde en tunnelbana med så stor överkapacitet som man gjorde. Flödena i Stockholm är nämligen mycket större idag än vad man tänkte sig på 1950-talet. Man kunde inte förutse den enorma befolkningstillväxten, den kraftiga urbaniseringen och den stora invandringen – och det faktum att Stockholm faktiskt är en av de snabbast växande städerna i Europa. TUNNELBANANS FRÄMSTA NYTTA är dess stora kapacitet. Stockholm är oerhört beroende av tillströmningen till innerstaden som sker via tunnelbanan och den skulle aldrig ha varit möjlig med exempelvis bil. I Stockholms tunnelbana sker lika många resor per dag som det gör per år på tågen mellan Stockholm och Göteborg. PÅ 50-, 60- OCH 70-TALEN när satsningarna på Stockholms tunnelbana gjordes rådde andra förutsättningar än idag. Tillväxten var mycket hög så pengar var inget större problem. En del ville skapa plats för bilar i innerstaden vilket gjorde att spårvagnstrafiken behövde försvinna och lämpligen ersättas med tunnelbana. Bostadsbristen var omfattande och för att råda bot på det utvecklade man konceptet med ABC-staden där många förorter växte fram. För att knyta samman dem med innerstaden byggde man ut tunnelbanesystemet hela vägen fram till dessa. EN ARBETSMARKNAD FUNGERAR BÄTTRE om man jobbar tätt ihop i täta kärnor. Där sprids idéer lättare och produktiviteten ökar. Det blir också enklare att matcha kompetenser med rätt arbetsgivare. Ju mer specialiserade alla är desto viktigare är det att hitta jobb där ens egen kompetens verkligen passar. Tack vare tunnelbanan kan man välja ett jobb som ligger längre bort och det går ändå förhållandevis smidigt att ta sig dit. Satsningarna som Stockholms stad då gjorde på tunnelbanan möjliggör idag en centralt belägen arbetsmarknad som är både kunskapsintensiv och produktiv. Tät och punktlig regionaltågtrafik är Linköping är inne i en fantastisk tillväxtfas oerhört viktigt nu och även fortsättningsvis med företag som går bra, nyrekryteringar för oss, eftersom vi är en expertmyndighet och ökad sysselsättning. Regionaltågen har som rekryterar kvalificerad kompetens en utomordentligt viktig roll framöver för att från hela regionen. Genom att myndigheten kompetensförsörja Linköping från andra orter har bra tekniska lösningar kan många av i regionen. Möjligheten att pendla till jobbet är våra medarbetare använda pendlingstiden helt nödvändig för att få goda tillväxtförutsätt- till arbete. Därför ser vi gärna att miljön ningar i de större arbetsmarknadsregionerna. inne i tågen stimulerar till detta. Gerd Fagerström, HR-chef på Energimyndigheten i Eskilstuna. En myndighet med cirka 400 anställda varav 31 % bor i Stockholm, 38 % i Eskilstuna och 31 % i övriga Mälardalen och landet i övrigt. Paul Lindvall (M) är ordförande i Linköpings kommunstyrelse, samt vice ordförande i Ostlänkens styrelse. Västerås Stockholm Uppsala Arboga Kolbäck Sala Knivsta Flemingsberg PLANERAT STORREGIONALT STOMNÄT Örebro Köping Kvicksund Strängnäs Ransta ebro S Läggesta Nykvarn Arlanda Märsta Kungsörmed turtäthet timmestrafik 06–23 Linjesträcka Enköping Bålsta Sundbyberg Södertälje Uppsala Eskilstuna Västerås Kumla Hälleforsnäs Stockholm Sala Knivsta Vagnhärad Linjesträcka med lägre turtäthet Vingåker Katrineholm Kolbäck lsberg Flemingsberg Ransta Köping Kvicksund Linköping Strängnäs Flen Läggesta Västerås Eskilstuna Norrköping Arboga Stockholm Kolbäck Vagnhärad Flemingsberg Kvicksund Strängnäs Nyköping Gnesta Sundbyberg Södertälje Köping Örebro S Flen Bålsta Kolmården Hälleforsnäs Örebro Katrineholm Arlanda Märsta Nyköping Enköping Nykvarn sör ngåker Gnesta Läggesta Nykvarn Kungsör ping Södertälje Eskilstuna Kumla Norrköping Hälleforsnäs Kolmården Vingåker Vagnhärad Katrineholm Hallsberg Nyköping Flen Gnesta Linköping Källa: Mälabs avsiktsförklaring avseende Norrköping Kolmården utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige BOMBARDIERS RAPPORTSERIE 1 2 Rapport del 1: utgivningsdatum 7/1 - 2014 KAPACITET Rapport del 2: utgivningsdatum 5/2 - 2014 HÅLLBARA TRANSPORTER 3 4 Rapport del 3: utgivningsdatum 5/3 - 2014 ARBETE OCH PENDLING Rapport del 4: utgivningsdatum 26/3 - 2014 INVESTERA FÖR 2030-TALET FÖR FRÅGOR KRING RAPPORTEN, VAR GOD KONTAKTA: Pär Isaksson, kommunikationschef Bombardier Transportation Sweden Beställ rapport Vill du ha varje rapport direkt vid utgivningen? Kontakta Pär Isaksson. E-post: paer.isaksson@se.transport.bombardier.com Telefon: 076-724 71 55 mynewsdesk.com/se/bombardier/documents OM BOMBARDIER Bombardier är världens ledande tågtillverkare som i Sverige sysselsätter 2 500 personer i Stockholm, Västerås, Göteborg, Hässleholm, Nässjö, Gävle och Luleå. Vi är ett ledande teknikföretag med export till järnvägsprojekt runtom i världen. Bombardier levererar alla slags järnvägslösningar, från tåg, tunnelbanor och signalsystem till underhållsservice. Den svenska verksamheten omfattar även konstruktion och produktion av driv- och styrsystem, system för fordonsintegration och signalsystem för den globala järnvägsmarknaden.