Nr 1, 2014 - Österhaninge Församling

Österhaninge församling
Kryckan fick
tillgänglighetspriset.
Sidan 2
Jocke Nömell tar sig
fram mot alla odds.
Sidan 7-9
Peace blev präst
med församlingens
stöd. Sidan 10
Ängeln på Malmskillnadsgatan.
Elise Lindqvist om sitt liv i prostitution, och vändpunkten. Idag hjälper hon unga tjejer. Sidan 4-6
NR
01
nr 1/14
Hit går medlemsavgifterna.
Sidan 16-17
ÖSTERHANINGE
FÖRSAMLING
Notiser
Besöksadress Runstensvägen 14
Postadress Box 113, 136 22 Haninge
Telefon växel 08-555 670 00
telefontid mån-tors kl 08.30-15.00
fre kl 8.30-14.00
Telefax 08-555 670 03
TILLGÄNGLIGHETSPRIS TILL KRYCKAN
Kryckan – Österhaninge församlings mötesplats för dag­lediga, hemlösa och ­utsatta – har tilldelats ­Haninge ­kommuns
till­gänglighetspris 2013.
– Det är så fantastiskt, säger Carina Ekman, dia­koni­
assistent på Kryckan. Det är ett stort erkännande för vår
verksamhet och för alla våra gäster. Av de som kommer
har kanske 50% funktionsnedsättningar, t ex synskador,
hörsel­skador och olika psykiska handikapp. Ofta före­kommer
dubbeldiagnoser, då gästerna använder droger av olika slag.
Prissumman på 25 000 kronor skall användas i K
­ ryckans
verksamhet. Priset mottogs den 9 ­december.
HEMSIDA
www.osterhaningeforsamling.se
E-POST:
osterhaninge.forsamling@svenskakyrkan.se
PLUSGIRO 10 00 04-1
BOKNING AV DOP
08-555 670 21
BOKNING AV VIGSEL
ELLER BEGRAVNING
Marika Guhrén 08-555 670 04
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
Kyrkogårdschef Gustav Tivegård
08-555 670 01
Assistent Carolina Hösöyen 08-555 670 02
osterhaninge.kyrkogard@svenskakyrkan.se
BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON
SOM HAR TYSTNADSPLIKT?
En präst finns alltid tillgänglig
måndag-fredag kl 10.00-12.00.
Ring vår växel 08-555 670 00 eller besök oss.
Mellan kl 21.00-06.00 kan du nå
­Jourhavande präst på telefon 112.
KYRKOHERDE
Krister Stenberg, tel 08-555 670 23
REDAKTION & INFORMATION
Redaktör/Informatör
Charlotte Persson 08-555 670 36
Informationsassistent
Catharina Fredrikson 08-555 670 35
Grafisk produktion AD Design, S
­ tockholm
Tryck TMG Sthlm
Omslagsfoto Josefin Casteryd
VÅRA KYRKOR
S:T ESKILS KYRKA
Runstensvägen 14, Handen
MOTTAGNING
AV NY KYRKOHERDE
Söndag 16 februari kl 11.00
välkomnas Krister Stenberg
som ny kyrkoherde. Biskop
Eva Brunne medverkar i
gudstjänsten och Öster­
haninge kyrkokör sjunger,
efter gudstjänsten servering.
Välkommen att ta emot
Öster­haninge församlings
nya kyrkoherde!
Haninge kommuns tillgänglighetspris mottogs av fr. v. Fredrich Appelgren,
Riksäventyr och Martin Marcolla, Johanna Daléen, Yngve Holm och Carina
Ekman, Kryckan/Österhaninge församling. Foto: Eva Simonson.
NYA SÅNGARE
TACK!
Vendelsö kammarkör söker tenorer, basar och altar. Vi
sjunger regelbundet i gudstjänster och konserter. Not­vana
och körerfarenhet är nödvändig. För mer info och provsjungning kontakta körledare Maria Wackt.
Varmt tack till alla er som
var i Vendelsö kyrka den
första advent, drack kaffe
och handlade på syföre­
ningens basar. Tack vare
er kan vi skänka 12 000 kr
till Svenska kyrkans internationella arbete i Syrien
och SKUT – Svenska
­kyrkan i utlandet.
Syföreningarna i Vendelsö
Svenska kyrkan är en del av
Svenska kyrkans internationella arbete är en del av ACT-alliansen,
Action By Churches Together, ett globalt samarbete mellan kyrkor och
organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.
ÖSTERHANINGE KYRKA
Klockarlötsvägen
JORDBRO KYRKA
Moränvägen 17
Ge en gåv
a!
90 0
1 2 2-3
900-1 2 2 Pg
3 Bg
VENDELSÖ KYRKA
Skomakarvägen 18
BRANDBERGENS FÖRSAMLINGSLOKAL
Jungfruns gata 415
www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
Arbetskretsen i Handen
tackar för bidragen som
kom in under basaren i
S:t Eskils kyrka under
­advent. Behållningen blev
12 808 kr som skänkts till
Kvinnojouren och Manscentrum i Haninge, Brottsofferjouren i Haninge
och Stadsmissionen.
För mig är
Gud en
självklarhet
Betraktelse
Annelie Ekström, präst
”Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting om du inte fanns.”
JESUS CHRIST ­MORNINGSTAR
Dramaliturgisk gudstjänst
med nattvard. Österhaninge
församlings körer, Sara
­Bjäde Jarl, Maria Wackt,
Mikael Fahlstedt, solister
och instrumentalister. Carl
Henrik Widlund med flera.
Annandag påsk 21 april
kl 11.00 och lördag 26 april
kl 16.00 S:t Eskils kyrka.
Musikalen Jesus Christ
Morningstar är ett svar på
Jesus Christ Superstar. Här
skildras uppståndelsen,
glädjen och förvirringen vid
den tid då Jesus uppstod
och sände ut sina lärjungar
i världen.
Jesus Christ Morningstar
är skriven av musikern och
tonsättaren Olle Widestrand.
Musikalen väckte stor uppmärksamhet vid urpremiären 1972 i Jönköping. Samtidigt uppfördes Jesus
Christ Superstar på Scandinavium i Göteborg och Göteborgs-Posten skrev: ”Jesus
dog på Scandi­navium och
uppstod i Jönköping”.
LIVETS RESA GENOM TID OCH RUM
- GYMNASIEKONFIRMATION MED STUDIERESA
Vår värld visar inte alltid
upp det vackraste ansiktet.
Grymhet och mörker finns
runt omkring oss i historien
men också idag. Det gäller
att finna vägar för god­heten.
Vi gör en resa genom historien och livet, i Sverige och
Polen, där vi bland annat
besöker kon­centra­tions­­
lägret Auschwitz.
Vi träffas några helger
­under senvåren och resan
­ligger mellan 16-22 juni.
Kostnad: 1 500 kr. För dig
som går på gymnasiet och
inte är konfirmerad. Sista
anmälningsdag är 21/3.
För mer information och
­an­m älan: Elisabet Hillbratt.
Livets resa
genom tid och rum
Gymnasiekonfirmation
med resa 2014
De här raderna kommer från musikalen ”Kristina från
­Duve­måla”. När min mamma skilde sig så lyssnade hon på
den om och om igen. Texten gav henne mod att fort­sätta,
mod att orka, ungefär som Kristina orkade efter det att hon
gråtit och skrikit till Gud.
Fastan och påsken som vi är på väg in i nu handlar
mycket om att orka leva vidare, att överleva. Hur orkar
de egent­ligen, lärjungarna, Jesus vänner? Hur orkar de gå
­vidare när allt verkar vara totalt mörker? Hur orkar Jesu
mor, Maria, leva vidare efter att ha sett sin förstfödde
­torteras och spikas upp på ett kors för att hånas? Jag frågar
mig själv om jag hade orkat men tänker att hon var tvungen
att orka. Maria hade fler barn att ta hand om, ett arv efter
Jesus att föra vidare och ett ansvar gentemot honom att inte
ge upp. Kanske var det den kraften som gjorde att hon stod
på benen. De flesta av oss hittar de där anledningarna att
leva v­ idare, tanken som ger oss hoppet.
Ibland när världen drabbas av katastrofer frågar folk
mig hur jag kan tro på Gud. Hur jag kan sätta min tillit till
­någon som låter det onda hända i världen. Jag kan förstå
att det är svårt att greppa, att det kan te sig underligt, men
för mig är det en självklarhet. Gud är den som får mig att
orka, som ger mig modet att leva vidare. Jag ser på fastan
och långfredagen i ljuset av uppståndelsen som möter oss
på påskdagen. Jag tror och hoppas på löftet, jag litar till
kärleken som strömmar ut från ljuset och den tomma
­graven. För mig är tanken på att stå ensam i världen utan
Gud mer skrämmande. Precis som många har svårt att se
hur jag kan tro är det lika svårt för mig att förstå hur jag
inte skulle kunna tro. Ofta upprepar jag för mig själv och
andra att de av oss som kan tro är ett slags ställföre­
trädande hopp för dem som inte kan eller vågar tro. Att
många människor ser på oss troende som en förhoppning
och även om de inte kan sätta sin tilltro till Gud kan man
lita till att vi i alla fall vågar tro på någon som hjälper.
Bara den tanken kan hjälpa en att gå vidare, att orka.
Men för mig är Gud en självklarhet och något givet
som jag inte skulle klara mig utan. Jag står i livets mörka
­stunder tillsammans med Maria vid korset och Kristina
i musikalen och återupprepar orden: ”Du måste finnas,
du måste, hur kan du då överge mig? Jag vore ingenstans,
jag vore ingenting om du inte fanns.”
4
.
An g e ln
på Malmskillnadsgatan
Elise Lindqvist växte upp under knappa förhållanden, blev sexuellt utnyttjad som
barn och prostituerade sig som 16-åring. Men livet vände när hon var 58 år. Idag
hjälper hon prostituerade på Malmskillnadsgatan till ett anständigare liv.
Det är fredagskväll och Elise Lindqvist
sitter i en gnistrande lila klänning som
gäst hos Skavlan, SVT1, och berättar
om livet på Malmskillnadsgatan. Om
halsen har hon ett silverkors som
­vittnar om hennes kristna tro sedan
19 år. En tro som ganska omedelbart
tog sig uttryck i handling. Hon är
liten till växten med sina 149 cm över
­jorden, men stor i anden, och låter
självklar och kavat när hon berättar
om fredagarna med tjejerna. Vid
21-­tiden kommer Elise, oavsett väder
och årstid, med ett team till Malmskillnadsgatan och dukar upp ett bord
med kaffe och smörgåsar. Mitt i den
pågående sexhandeln sprider de lite
mänsklig värme, några tröstande och
uppmuntrande ord.
säger; Jag har aldrig mött en enda tjej som tycker om att gå
däruppe eller gillar sitt jobb!
Vi träffas några veckor senare, en vardag efter lunchmusiken i S:ta ­Clara kyrka, och hittar en lugn vrå på diakoni­
expeditionen. Om 45 minuter har Elise nästa möte. Hon
lever ett inten­sivt liv där hon ­också är ute och pratar på
fängelser och hjälper utsatta kvinnor till skyddat boende.
Hon är 77 år, men har inga planer på att gå i pension. Elise
utstrålar i stället e­ nergi och handlingskraft, för hennes liv
tog en ny vändning för 19 år sedan och innebar en slags
pånyttfödelse.
– Det jag kan ge dem är
­kärlek, äkta kramar och inga
konstiga sex­kramar.
Den enda ljuspunkten under hennes barndom, var hennes
pappa, men han försvann när föräldrarna separerade och
efter det ­tappade Elise och han kontakten.
När Elise är 16 år får hon kontakt med en äldre kvinna,
som hon först tror vill henne väl, men som cyniskt vinner
hennes förtroende bara för att sälja Elises unga kropp. Elise
bryter sig så småningom loss, gifter sig och får barn, och i
äktenskapet tar hon med sig missbruk av alkohol och
­tabletter. Det är en negativ spiral som fortsätter att rulla
nedåt i 58 år. Bitvis är det svårt att förstå hur hon har överlevt. Att Elise har orkat leva vidare. Vändpunkten kom när
hon efter en tids långtidssjukskrivning fick en remiss till
kurorten Mösseberg.
Tjejerna känner att de är ä­ lskade för
dem de är, säger Elise.
Och varför tror du att de är trygga
med dig? f­ rågar Fredrik Skavlan.
– För att jag pratar med tjejerna och
nästan alla vet att jag själv blev såld
som 16-åring. Jag vet hur äckligt och
smutsigt det är att bli såld. Så tittar
Elise intensivt på Fredrik Skavlan och
I samarbete med Antima Linjer har hon tecknat sitt livs
historia i ”Ängeln på Malmskillnadsgatan”.
Rakt och osentimentalt beskriver hon sin
­kärlekslösa uppväxt, med en mamma som inte
förmådde ge kärlek, och hur hon blev utsatt för
sexuella övergrepp redan som femåring.
5
Elise Lindqvist hjälper idag unga
kvinnor på Malmskillnadsgatan.
Hon har själv varit prostituerad
och vet vad det innebär.
6
– Jag var så trött och slutkörd när jag
kom dit och aggres­siv i mitt bemötande mot alla som försökte hjälpa mig.
Men en dag hör jag sång från ett rum
med en flygel.
Det är en andakt som pågår och
plötsligt är det som om en osynlig kraft
leder mig dit och jag går fram till pianisten och f­ rågar ”Vill du be för mig?”
– Sedan händer någonting, det är
som om jag genomströmmas av en
otroligt stark värme. En värme som
går rakt igenom hela kroppen. Det är
mitt första möte med Jesus och jag får
möta honom utan att riktigt förstå
det, säger Elise.
Elise beskriver det som att hon blev
frälst. I boken skriver hon följande:
”Frälsningen är ett djupt mysterium
som ingen fullt ut kan förklara eller
förstå, men genom att tro på det och
ta emot det får jag erfara att det är
verkligt. Frälsning är för mig att Jesus
nu har mig i sin omvårdnad. Jesus är
nu den som hjälper mig hela tiden, dag
för dag.”
– Men det svåraste som finns är att
bryta destruktiva vanor och det tog ett
år innan jag var helt fri från mitt alkohol- och tablettmissbruk, säger Elise.
Pianisten från kurorten fick rollen som
min andlige vägledare och han och
hans fru var ett stort stöd för mig.
När han hörde att jag hade
druckit fick jag hjälp, han
­fördömde mig aldrig.
Men efter ett år var jag fri, ­efter det
har jag inte haft något sug efter alkohol eller tabletter längre.
Genom sin andlige vägledare eller
andliga pappa som Elise kallar
­honom, träffade hon kyrkoherden i
S:ta Clara kyrka och snart blev hon
engagerad i församlingsarbetet. Sedan
17 år är Elise ansvarig för kyrkans
frivilligarbete på Malmskillnadsgatan.
Varje fredagskväll och natt finns de
där med ett uppdukat
kaffebord, som en oas i
en icke livskraftig öken.
– När någon vill börja i
vårt team pratar jag alltid med honom eller
­henne först. Jag berättar
vilka regler vi har, att vi
har en form av tystnadsplikt och att flickorna vi ar­betar för är
de som ska vara i centrum.
– Jag brukar säga att vi
inte är där för att slå Bibeln
i skallen på ­tjejerna, nej,
vi är där för att lyssna och
höra vad de har att säga.
Vi är på tjejernas arbetsplats och ska
respektera gatan och dem. Teamet är
sammansvetsat och det får inte finnas
någon som bara står och tittar på. Du
ska tänka med ­hjärtat – inte med
­något annat.
Elise fungerar som ett ljus i mörkret
för de unga tjejerna. Hon går också
under smeknamnen Ängeln på Malmskillnadsgatan eller morsan. Så här
med facit i handen läggs de såriga och
brustna pusselbitarna från Elises liv på
plats och bildar en m
­ ening.
– Jag tror att Gud trots allt
har en plan med våra liv, säger
hon. Idag kan jag använda
mina svåra erfarenheter till
att hjälpa tjejerna.
Arbetet är inte helt ofarligt, det ­händer
att Elise hotas till livet, hon blir också
vittne till våld och misshandel. En
gång tog hon hand om en flicka som
hade blivit svårt misshandlad med en
trasig flaska av den man som skulle
köpa sex av henne.
– Hon kom stapplande emot mig
och sa ”Morsan, hjälp mig!”. Jag la
armarna om henne, ­ringde på ambu-
lans, och märkte att hon
var tovig och våt i h
­ året.
När ambulans­förarna
kom ­frågade jag vad det
var för kladd hon hade i
håret. De trodde att det
var hjärnsubstans, säger
Elise och berättar i nästa
andetag att hon ber
mycket. Ber med teamet inför varje
fredagskväll om beskydd, ber för
­tjejerna och för att Gud ska lyfta bort
de smärtsamma bilderna.
Elises yttersta drivkraft till
sitt engagemang är en djupt
personlig erfarenhet av hur det
är att prostituera sig och en
förhoppning om att kunna
hjälpa några av de unga
­kvinnorna till ett ­värdigare liv.
– Det händer att några lämnar livet på
gatan. Men det är för det mesta en
process som tar ett par år, räknat från
de första samtalen till det att hon har
fått ett eget hem och ett nytt arbete
eller påbörjat en utbildning.
De här tjejerna är så sårade
och trasiga, så det tar tid att
bygga upp tilliten. Den m
­ åste
växa fram långsamt, men med
Guds hjälp går det!
– För ett tag sedan träffade jag två
tjejer som jag inte hade sett på länge.
Jag blev så glad och de berättade att
de genom min uppmuntran och
­pepping hade slutat sälja sina kroppar
och brutit med livet på gatan. Den ena
tjejen skulle bli farmaceut och den
andra hudterapeut, säger Elise glädjestrålande och tittar sedan på klockan.
Det har blivit dags för nästa möte.
TEXT ANN THÖRNBLAD
FOTO JOSEFIN CASTERYD
7
Mot alla odds
Han har aldrig riktigt accepterat andras föreställningar om vad som är möjligt eller inte.
– Jag har alltid provat att göra de saker jag vill; cykla, åka vattenskidor och slalom. Om det inte går
så vet du att du vågade försöka i alla fall, säger Joakim Nömell som varit blind sedan ett års ålder.
När produktionsbolaget Mastiff ringde Joakim en majdag
2012 och frågade om han ville vara en av deltagarna i
SVT:s realityserie Mot alla odds ­svarade han spontant ja.
– Det var flera saker som bidrog till att
jag inte tvekade. Det var ett stort äventyr,
helt i klass med de andra äventyren på TV,
och så är det ett program med människor
som har en funk­tions­nedsättning.
Det är superviktigt att media gör en sådan här satsning, att
bevisa att det faktiskt är möjligt att ta sig igenom djungel
och bergskedjor trots allt.
– Mot alla odds kan inspirera andra människor i hur du
kan tänka när ­livet är lite småtungt. Jag var inte intresserad
av att sprida en bild av ”kan de funktionsnedsatta så kan
jag” utan att inspirera till reflektion över möjligheter och hur
du kan pressa dina gränser och möta dina begränsningar.
Joakim har alltid varit nyfiken på om
den där gränsen, som vi omedvetet
eller medvetet placerar i en trygghetszon, går att förändra eller förskjuta.
Och just därför har han prövat det
som han tycker verkar roligt. Han har
cyklat, åkt vattenskidor, slalom,
­moped och vattenskoter trots att han
som följd av cancer i ögats näthinna
varit helt utan syn sedan ett års ålder.
– Du kan naturligtvis inte ge dig ut
ensam på en trafikerad väg och köra
moped, men om någon sitter bakom
dig och guidar kan du åka på mindre
vägar. Slalom har jag testat med min
bror med hjälp av radiokommunikation. Han åkte med och berättade hur
terrängen såg ut, säger Joakim när vi
träffas en dag i december på hans
8
Resans tuffaste strapats kom dag 22, då deltagarna skulle bestiga en vulkan – fem av dem lyckades med utmaningen däribland Jocke Nömell (mitten).
arbets­plats Stockholms syncentral, där
han är datapedagog. Han arbetar med
utbildning och hjälper andra synskadade att använda sina tekniska hjälpmedel på ett optimalt sätt. Ledar­
hunden Flinga, en ljus labrador,
­kommer fram och hälsar. Hon verkar
lugnet själv men Joakim berättar att
hon ”kan vara en vilding” när det behövs. En klok hund med andra ord,
som hushåller med energin.
Tillsammans med nio andra
personer, med en funktionsnedsättning, skulle Joakim
­under hösten 2012 ge sig ut på
sitt livs äventyr i Nicaragua.
I ett varmt och fuktigt klimat skulle de
ta sig 50 mil genom svår terräng från
Atlantkusten till Stilla havet. När han
tackade ja var han full av tillförsikt,
men när datumet för avresan närmade
sig, smög sig en oro på. I sin blogg
nomell.se den 25 september 2012
­skriver han följande:
”Jag oroar mig som fan nu när det
närmar sig, för allt, också mycket
s­ ådant som egentligen kanske inte är
något problem. Hur ska jag hitta runt
i lägren, mellan tält och ”toaletter”,
redan på resan dit ner om jag ska
­vimsa runt själv eller haka på någon
jag just lärt känna på flyget kanske? Vi
ses ju inte förrän på Arlanda som det
verkar.”
– Det var alltifrån vardagsrädslor
som att åka iväg och vara borta en hel
månad från min familj till att komma
till en okänd miljö med människor
som jag inte hade träffat förut. Det
fanns något oåterkalleligt i situa­
tionen, jag kunde inte backa ur och
dessutom skulle vi ha ett TV-team
med oss under hela resan.
– Jag kände mig inte så orolig för
den fysiska prestationen. Jag har
­idrottat i hela mitt liv och var i god
form inför resan. Min oro kretsade
mest kring den psykiska utmaningen,
du vet aldrig innan hur du reagerar på
hård press. Det var den fysiskt mest
maximala upplevelse jag har haft, med
27 dagar som innehöll åtta timmars
gympass! Redan före resan hade jag
hyfsad koll på var mina fysiska grän-
ser gick för utmattning och vätske­
förlust, till exempel. Nu fick jag ett
väldigt avancerat bevis för det!
Resans tuffaste strapats kom dag 22
när Joakim och de a­ ndra i teamet
skulle klättra uppför en vulkan. Det
var dessutom en individuell u
­ tmaning
där de inte kunde förvänta sig hjälp av
någon annan.
– Det jag oroade mig för var inte
själva klättringen utan snarare för hur
jag skulle kunna klättra utan ledsagning. Men jag pratade med några av
deltagarna och jag gick bakom med en
hjälplina. Jag använde en käpp eller en
vandringsstav och när det blev för
svårt eller osäkert att gå kröp jag på
alla fyra och använde händerna för att
känna mig fram. Det var brant, smala
kostigar, grusiga branter, klippblock
och ständigt uppför.
– När vi hade ungefär 600-700
­meter kvar till toppen blev det väldigt
brant. Det fanns öglor i berget och våra
­lokala guider hade spänt rep från
­toppen och ner. Vi fick på oss bergs­
klättrar­selar och repklämmor som vi
9
hakade fast i repet. De kunde dras
framåt längs ­repet men försökte man
dra bakåt tog det stopp. Då fanns
­ingen risk att ­någon skulle falla,
­berättar ­Joakim.
Under klättringen valde några av
dem att bryta eftersom utmaningarna
blev för tuffa. Det var fem personer,
där­ibland Joakim, som till sist tog sig
upp till vulkantoppen. Känslan där
var obeskrivlig. Mot alla odds hade
han och fyra av reskamraterna tagit
sig hela vägen upp.
– Det var en omvänd rädsla som
sköljde över mig när jag stod där. Tänk
om jag inte hade vågat och avstått – då
hade jag aldrig stått på t­ oppen med
det svindlande perspektivet!
Hela bergsbestigningen har blivit en
metafor för livet, oavsett om det handlar om att stiga upp för ett berg eller
göra något nytt i min vardag som är
lite skrämmande och okänt så behöver
jag forcera både fysiska och psyko­
logiska hinder, säger Joakim.
– Det handlar om att bemästra mig
själv, mina rädslor och att ifrågasätta.
Vad händer om jag utsätter mig för
det här?
Om det värsta som kan hända
är att misslyckas, är det inte
skäl nog för att inte försöka.
Många människor med funktionsnedsättningar är vana vid att parera motgångar och man har egentligen bara
två val. Antingen kapitulerar man in-
Namn Joakim Nömell
Ålder 40 år
Familj Gift. Fyra barn mellan
8 och 17 år
Bor Lägenhet i Handen
Gör Datapedagog. Föreläser
Intressen Teknik, ledarhundar,
idrott, cykla, löpning och båtar
Viktigt i livet Familjen och bra
vänner
Motto Våga försöka och våga
­misslyckas!
Joakim Nömell och Petra Örlegård i
lägret. Foto: Johnny Leanstedt/SVT
för motgången och blir en begränsad
människa. Eller också vägrar man att
acceptera hindret och kämpar på!
”Försvara din begräsning och du får
behålla den”, lyder ett citat av för­
fattaren Richard Bach vilket gör sig
påmint flera gånger under samtalet
med Joakim. När jag frågar om han är
en modig människa blir svaret snarare
att han har en nykter relation till r­ ädslan.
Den verkar inte förlamande, ligger inte
mellan honom och livet, däremot lyssnar han till den i skarpa lägen.
– Rädslan kan hjälpa dig att hålla
skärpan och vara ett skydd om den
inte styr ditt liv.
Att våga leva är väl att söka
förverkliga några av sina
drömmar oavsett hur de ser ut.
Om du bejakar de drömmar som är
tillräckligt viktiga tror jag andra delar
av livet blir lättare. Då trivs du med
dig själv, blir gladare och det blir roligare att gå till jobbet, säger Joakim.
Den inre och yttre resan till Nicaragua gav en riktig självförtroendeboost.
Joakim har lärt sig mer om sig själv
och andra människor, lärt känna fler
nyanser i den mänskliga naturen, fått
nya vänner och skjutit fram posi­
tionerna för vad som är möjligt. Han
har redan cyklat Vättern runt och ska
cykla Vätternrundan sommaren 2014.
Till sommaren 2015 siktar han på
Stockholm maraton.
– Jag får nog vänta till dess, för jag
känner ingen som orkar springa fyra
mil. Jag behöver någon som springer
med mig och mina vänner orkar inte
mer än en mil, säger Joakim och ler.
Om halsen har han en silverstav
med fyra kanter. Där har han låtit
gravera in namnen på sina fyra barn.
Tre tjejer och en kille som är mellan
8 och 17 år. Han har varit tillsammans
med sin fru sedan 1996 och tror att
an­ledningen till att de lyckats hålla
ihop i 20 år är att ”vi träffade rätt
person”.
– Du ska ha lite tur i kärlek, säger
han. Men sen behöver du vara lite
flexibel också och inte för ego. Att leva
i familj är ett evigt kompromissande
och anpassande för att allas sidor ska
få sitt svängrum, säger han.
Familjen följde med spänning hans
äventyr i Mot alla odds. Sedan serien
i våras är Joakim ute och föreläser på
temat att våga leva och våga försöka.
– Jag brukar inleda med att berätta
vem jag är, om mitt funktionshinder
och min uppväxt. Mina föräldrar var
alkoholister, från 7 års ålder var jag
hos en stödfamilj under helgerna, de
blev min räddning i livet. En röd tråd
i mina föreläsningar är nästan alltid
att livet är ett val och vi kan välja att
­hantera det vi är med om – ska jag låta
mig tyngas av det eller kan jag lära
mig något av det? avslutar Joakim.
TEXT: ANN THÖRNBLAD
FOTO: OSKAR KIHLBORG
10
Nu blir Peace äntligen präst
I december prästvigdes Peace Ajuna Mutoka. Österhaninge församling har under
några års tid stöttat henne och bidragit till hennes prästutbildning. K
­ yrkoherde
Martin Marcolla, Kyrkorådets ordförande Robert Noord och några medarbetare
reste till vänförsamlingen Bukoba i Tanzania för att delta i högtiden.
Inför prästvigningshögtiden säger Peace
att hon känner sig förväntansfull.
– Jag har studerat för att bli präst
och nu är det äntligen dags!
haninge församling. Hjärtat klappar
förstås lite extra när Peace prästvigs.
Det var en mycket fin upplevelse. Peace
visar så tydligt att hon är på rätt plats
och det känns bra att vi som församling kunnat hjälpa till en bit på vägen.
Kvinnliga präster ännu ovanligt
Prästvigningen sker i en nästan fem
timmar lång gudstjänst i katedralen i
Bukoba, inför många speciellt inbjudna
gäster och totalt ca 1500 närvarande
personer. Vigningen leds av biskop
Elisa Buberwa och sju körer och en
blåsorkester står för sång och musik.
– Ceremonin genomfördes på ett
fint och stämningsfullt sätt, säger
­Kerstin Abelsson, kanslichef i Öster­
I det nordvästra stiftet i Bukoba är det
tidigare fyra kvinnor som ordinerats
till präster, den första kvinnan prästvigdes år 2000. Att under ceremonin
viga både en kvinnlig och en manlig
präst, är en tydlig markering. I några
stift i Tanzania vigs ännu inga kvinn­
liga präster.
– Det är en mycket positiv utveckling
i kyrkan att man nu tillåter kvinn­liga
teologer att bli präster, säger Peace.
Peace föddes i byn Ruhunga, där
hon också gick i grundskola. Efter sin
examen gick hon en evangelistkurs på
Ruhija Evangelical Academy och där­
efter jobbade hon som volontär i en
liten församling. 2006 fick hon möjlighet att arbeta i katedralen i ­Bukoba
under fyra år. Under tiden läste hon
in gymnasiet och påbörjade sina teo­
logiska studier vid Kidugala Lutheran
Seminary i Iringa. Sedan hon avsluta-
de sina studier 2012 har hon gjort
praktik i en församling i Bwanjai.
Inför framtiden hoppas hon kunna
studera vidare inom själavårdsområdet,
för att vara till hjälp för andra kristna.
Ett aktivt utbyte
Österhaninge församling har ett aktivt
utbyte med vänförsamlingen i Bukoba
sedan 2008, bland annat har Södertörns ungdomskör gjort en körresa till
Bukoba och representanter från de
olika församlingarna har besökt varandra och utbytt erfarenheter.
Staden Bukoba ligger i nordvästra
Tanzania vid Victoriasjön och har
130 000 invånare. I Tanzania är 35%
muslimer, 30% kristna och 35% bekänner sig till inhemska religioner.
– En utmaning i Tanzania är att
kristna och muslimer inte lever i fred,
säger Peace.
Evangeliska lutherska kyrkan i Tanzania är en av världens största lutherska
kyrkor med över 5 miljoner medlemmar, och växer stadigt. I det nordvästra
stiftet i Bukoba har kyrkan 160 000
medlemmar. Kyrkan står för en bred
närvaro i samhället genom allt ifrån
traditionellt församlingsarbete till
barnhem och konflikthantering.
TEXT:CHARLOTTE PERSSON
FOTO: KERSTIN ABELSSON, ROBERT NOORD
11
Kalendarium
Gudstjänster
och konserter
För utförligt program,
se annonsering i Mitt i
­Haninge eller www.
osterhaningeforsamling.se
TORSDAGSCAFÉ
Brandbergens
­församlingslokal
Jungfruns gata 415
Fika och program varje
torsdag kl 13.00
Kontaktperson:
Malin Persson
VARJE VECKA:
S:t Eskils kyrka
Ons kl 8.00 Morgonmässa
Ons kl 12.00 Lunchmusik
och soppa
Sön kl 11.00 Gudstjänst
Vendelsö kyrka
Tors kl 18.30 Veckomässa
Sön kl 11.00 Gudstjänst
Jordbro kyrka
Sön kl 16.00 Gudstjänst
följande datum: 9.2, 23.2,
9.3, 23.3, 6.4, 13.4, 20.4,
18.5
Kryckan – Vallakyrkan
Lör kl 18.00 Sinnesrogudstjänst, fika från 17.00
följande datum: 22.2, 22.3,
26.4, 31.5
Mötesplatser
LUNCHMUSIK OCH SOPPA
S:t Eskils kyrka
Varje onsdag
kl 12.00 lunchmusik
kl 12.30 sopplunch
KYRKPUB
Vendelsö kyrka
Fredagar kl 19.00-21.30
En träffpunkt med musik
och tänkvärt innehåll.
Barnpassning.
14.2 Alla hjärtans pub
Mattias Pettersson,
Eva-Lisa Oldeberg
9.5 Olle A i våra hjärtan
Maja Adolphson,
öppen scen
MUSIKLUNCH
Vendelsö kyrka
Tisdagar kl 12.00-13.00
18.2 Duo A och O bjuder
på en blandning av
­klassiskt, folkmusik och
egna jazzdoftande sånger,
Agnes och Olle Lindberg,
sång och gitarr
18.3 The Herr Bozo Duo,
gitarr och slagverk
Jazz och latinamerikanskt
13.5 Gott och blandat
med Prästfruar tar ton
3.6 Från Elvis till ABBA
och allsång med Peter
­Nydal och Bo Simomsson
ÖPPET KYRKTORG
Vendelsö kyrka
Onsdagar kl 13.00-15.00
En träffpunkt för daglediga
i alla åldrar, möjlighet till
en kopp kaffe, en sång,
en berättelse, samtal och
gemen­skap.
KRYCKAN
Sleipnervägen 111
En mötesplats för hemlösa,
missbrukare och utsatta.
Öppettider: tis, ons, tors
kl 8.00-14.00 café (kl 8.00
frukost, kl 12.00 lunch)
fre kl 8.00-13.00 café
ARBETSKRETSEN I HANDEN
MUSIKCAFÉ
S:t Eskils kyrka
Servering och musik.
Söndagar kl 18.00
23.2 Österhaninge
­kyrkokör med solister och
instrumentalister,
Mikael ­Fahlstedt
27.4 Körensemblen
­Chorola, Sjövik
18.5 Göran Kungstbergs
Vår svenska psalmskatt
med andra instrument
SOPPA PÅ MUSIK
Jordbro kyrka
En tisdag i månaden
kl 12.00 musik, soppa och
trevligt sällskap, följande
datum: 11.2, 11.3, 8.4, 6.5
S:t Eskils kyrka
Fika och gemenskap
­var­annan måndag kl 13.00.
Vi inleder med andakt i
­kyrkan. Kontaktperson:
Malin Persson
VENDELSÖ KYRKLIGA
­SYFÖRENING
Vendelsö kyrka
Syföreningen träffas var­annan tisdag kl 13.00-15.00
och Stödstrumporna
varannan torsdag kl 18.0021.00. Nya och gamla
medlemmar är välkomna.
Café tisdag
Jordbro kyrka
Varannan tisdag kl 9.30-11.30.
Öppen träffpunkt med k
­ affe, småprat,
gemenskap, andakt, olika program
18.2 Samtal och gemenskap
4.3 Indien i mitt hjärta Eva-Lisa Oldeberg, diakon,
berättar från sitt arbete i Indien
18.3 Samtal och gemenskap
1.4 Dikter om hopp M
­ alin Persson, diakon, läser
egna och andras dikter
15.4 Drabbad av stroke Conny Larsson från stroke­
föreningen i Södertörn b
­ erättar om riskfaktorer
och konsekvenser vid stroke
29.4 Samtal och gemenskap
13.5 En vårhistoria… kanske för skalbaggar också?
Håkan Jarl, prost och Sara Bjäde Jarl, kantor
27.5 Vårsupé kl 18.00, ­anmälan senast 20.5 till
Susanne Park
12
Barn & Ungdom
Fasta grupper
Anmälan sker till respektive
kyrka, se kontakter sid 19.
Ändringar kan förekomma,
se hemsidan för aktuell
­information: www.
osterhaningeforsamling.se
BABYCAFÉ MED RYTMIK
OCH MASSAGE
Jordbro kyrka 0-2 år
Torsdagar 10.00-11.30
BABYMASSAGE
S:t Eskils kyrka 0-10 mån
Tisdagar 9.30-11.30, 5 ggr
BARNTIMMAR
Jordbro kyrka 4-5 år
Ons, fre 9-11.30
S:t Eskils kyrka 3-5 år
Mån, ons, fre 9.00-11.30
Öppna grupper
Ingen anmälan.
PYSSELGRUPP
Vendelsö kyrka 0-8 mån
Tisdagar 9.30-11.30
ÖPPET BABYCAFÉ
S:t Eskils kyrka 0-10 mån
Onsdagar 13.00-15.30
Vendelsö kyrka
med rytmik
Onsdagar 9.30-11.30
ÖPPEN BARN-OCH
FÖRÄLDRAGRUPP
Jordbro kyrka 0-3 år
Mån kl 9.30-12.00
S:t Eskils kyrka 0-3 år
Mån, tis, tors 9.00-11.30,
torsdagar 13.00-15.30
Vendelsö kyrka 0-5 år
Mån-tor 9.00-11.30
MÖTESPLATS FÖR
­ADOPTIONSFAMILJER
Vendelsö kyrka
Lördagar 10.30-13.00,
följande datum:
22.2, 22.3, 26.4, 17.5
Kontakt: Helen Cosini,
073-690 11 32
MINIORER
Jordbro kyrka åk 1-4
Torsdagar 14.30-16.30
S:t Eskils kyrka åk 1-3
Tisdagar 14.30-17.30
JUNIORER
S:t Eskils kyrka åk 4-5
Onsdagar 15-17
Vendelsö kyrka åk 4-6
Tisdagar 14.00-16.30
57:AN OCH 67:AN
Jordbro kyrka åk 5-7
Måndagar 16.00-18.00
S:t Eskils kyrka åk 6-7
Torsdagar 15.00-17.00
FRITIDSGRUPP
Vendelsö kyrka åk 1-4
Mån, ons 13.00-16.00
eller tis, tor 13.00-16.00
Kontakt
För telefonnummer
till respektive kontaktpersoner se sidan 19.
Sång och musik
Anmälan sker till respektive
kyrka, se kontakter sid 19.
BABYRYTMIK
Jordbro kyrka 0-2 år
se Babycafé
S:t Eskils kyrka 0-1 år
Måndagar 13.30-15
Gudstjänster för
barn och familj
ONSDAG 5 MARS
S:t Eskils kyrka
kl 10.00 Upplevelse­
gudstjänst
SMÅBARNSRYTMIK
S:t Eskils kyrka 1-2 år
Onsdagar 9.30-11.30
MINISÅNG
Jordbro kyrka 3-6 år
Onsdagar 14.30-15.30
MUSIKALGRUPPER
Jordbro kyrka
Lilla – åk 1-3
Tisdagar 16-16.45
Stora – från åk 4
Tisdagar 17-18
Ungdom
UGH – UNGA I GUDS HJÄRTA
S:t Eskils kyrka
Ungdomsgrupp från 14 år
Onsdagar kl 17.30-21.30
Ledare: Karin Lind
QV UNGDOM
Vendelsö kyrka
Ungdomsgrupp från 14 år
Torsdagar kl 18.30-22.00
Ledare: Mikael Gyllstedt
och Henrik Stenman.
ALLA BARN I CENTRUM
För föräldrar med barn 3-12 år
Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag vet vi
att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden
för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer
som vuxna. Det är det ABC-­träffarna handlar om. Vi möts kring
ett angeläget tema varje gång. Ledare: Ylva Lundgren, Gertrud
Eriksson. Anmälan till ylva.lundgren@svenskakyrkan.se eller
08-555 670 76
Jordbro kyrka. Datum: 12/2, 19/2, 5/3, 12/3 kl 13.30-16.00.
SÖNDAG 23 MARS
Vendelsö kyrka
kl 11.00 Gudstjänst med
små och stora
SÖNDAG 13 APRIL
Vendelsö kyrka
kl 11.00 Gudstjänst med
små och stora
Jordbro kyrka
kl 16.00 Gudstjänst med
små och stora
FREDAG 25 APRIL
S:t Eskils kyrka
kl 10.00 Vardagsgudstjänst
SÖNDAG 11 MAJ
S:t Eskils kyrka
kl 11.00 Gudstjänst för små
och stora
VARDAGSGUDSTJÄNSTER
Vendelsö kyrka
Onsdagar kl 15.30,
följande datum: 19.2, 26.3,
23.4, 21.5
Torsdagar kl 10.00 och
15.30, följande datum:
20.2, 27.3,24.4, 22.5
SMÅBARNSGUDSTJÄNSTER
Jordbro kyrka
Fredagar kl 9.30 följande
datum: 14.2, 21.3, 16.4,
23.5
13
Körer
Suomenkielinen toiminta
Finskspråkig verksamhet
Älä anna periksi
Foto: Magnus Aronson
Tytär tuli vierailulle äitinsä luo ja valitteli kaikkia
niitä vaikeuksia, joita hänellä oli elämässään juuri nyt.
Hän ei nähnyt ongelmiin ratkaisuja ja kaipasi tukea ja
rohkaisua.
Vuxenkörer
ÖSTERHANINGE KYRKOKÖR
S:t Eskils kyrka
Tisdagar kl 18.30-21.00
Körledare:
Mikael Fahlstedt
VENDELSÖ KÖRENSEMBLE
Vendelsö kyrka
Onsdagar kl 18.30-20.30
Körledare:
Maria Wackt
AUDITE
Jordbro kyrka
Tisdagar kl 18.30-20.30
Körledare:
Sara Bjäde Jarl
Barn- och
Ungdomskörer
Äiti pyysi tytärtään tulemaan keittiöön, jossa hän
­keitti vettä kolmessa eri kattilassa. Ensimmäiseen
­kattilaan hän laittoi porkkanan, toiseen kananmunan
ja kolmanteen pari mitallista kahvipapuja.
Hetken kuluttua hän nosti keitetyn porkkanan ja
­kananmunan kattilasta kulhoon ja kaatoi kahvin
­kahteen kuppiin.
Katso nyt, äiti sanoi. Porkkana, kananmuna ja kahvi
­joutuivat kaikki samaan käsittelyyn – ne heitettiin
kuumaa vettä täynnä olevaan kattilaan, mutta
­huomaatko miten erilaisesti ne reagoivat:
Porkkana oli kova, suora ja taipumaton. Nyt se
on niin pehmeä, että pieni lapsikin saa sen poikki.
Kananmunalla oli kuori, joka suojasi nestemäistä
­sisusta, mutta keitettäessä sisustastakin tuli kova.
Kahvipavutkin muuttuivat keitettäessä, mutta ne
­reagoivat värjäämällä ja maustamalla veden.
Vendelsö kyrka
Körledare:
Kamilla Arlestrand
LILLA KÖREN 5-6 ÅR
Tisdagar 15.00-15.30
BARNKÖREN ÅK 1-3
Elämässä eteen tuleviin ongelmiin voi reagoida eri
­tavoin. Vaikeudet voivat kovettaa, katkeroittaa tai
­saada meidät antamaan periksi. Mutta vaikeuksien
kautta voi myös kasvaa ja kypsyä. Voitetut vaikeudet
voivat antaa elämään uutta väriä, makua ja syvyyttä.
Kahvipavut ovat hyvä esimerkki siitä. Muista
­kuitenkin, että yksi papu ei olisi jaksanut muuttaa
­vettä kahviksi. ­Papuja tarvittiin monta.
Ongelmien kanssa ei myöskään tarvitse tuskailla
­yksin – Yhdessä toisten kanssa on helpompi löytää ratkaisuja ja jaksaa eteenpäin.
Älä siis anna periksi – etsitään yhdessä ratkaisuja ja
­juodaan kuppi kahvia.
Tisdagar 16.00-16.45
STORA KÖREN ÅK 4-6
Tisdagar 17.00-18.00
UNGDOMSKÖREN
Från 13 år
Tisdagar 18.30-20.00
Skidresa till
Romme
Sportlovsaktivitet för ungdomar 14 år och uppåt. Följ med på
en dagsutflykt till Romme alpin onsdag 26 februari. Kostnad
120 kr inkl bussresa, liftkort och lunch. Anmälan på hemsidan:
www.ungihanden.se senast 15 februari. Har du frågor,
­kontakta Love Lindholm 08-555 670 38.
Foto: Gustaf Hellsing
TOIMINTAA S:T ESKILIN KIRKOLLA
16.2 klo 11.00 huom aika!
Jumalanpalvelus ja uuden
­kirkkoherran virkaanasettajaiset
19.2 klo 18.00 Laulu-ilta
16.3 klo 15.00 Jumalanpalvelus
19.3 klo 18.00 Laulu-ilta
9.4 klo 18.00 Laulu-ilta
Öppna rum
14
TEMA: VÅGA LEVA
Vårt liv är det enda liv vi har –
ibland känns det alldeles tillräckligt
att orka leva en enda dag till, ibland
är det som att inte ens evigheten
skulle räcka till för allt vi vill göra
och ­hinna med. Varje människa har
sin kamp, sin resa, ljust och mörkt.
I vår ­möter vi några spännande
före­läsare som i med- och motgångar hittat vägar vidare.
Skrivargrupp
Start: torsdag 13 februari
kl 15.00-17.00, därefter varannan
vecka, 7 ggr
Alla har vi en historia att berätta.
­Varje människa bär inom sig det hon
varit med om i sitt liv. Att skriva om
det kan vara ett sätt att komma vidare
i sin personliga utveckling. Vi utgår
ifrån Patricia Tudor Sandahls bok:
”Ordet är ditt”.
Kostnad: 320 kr
Ledare: Carita Wigell-­Collmar
Anmälan senast 10 februari till Studie­
förbundet Sensus, 08-615 57 87,
e-post: mari.abrahamsson@sensus.se
Samtalsgrupper
En dag i stillhet
VELA
Lördag 15 mars kl 9.00-17.00
Jordbro kyrka
I kyrkans öppna rum får vi vara tillsammans i tystnad, med meditation
och musik. Möjlighet till massage.
Kostnad: 100 kr + 250 kr massage
(Ej medlem, 50 kr extra.)
Ledare: Eija Alpimaa M
­ agnusson
Anmälan senast 27 februari
Start: tisdag 18 februari kl 18.30
­därefter varannan vecka, 5 ggr
Att vela är att vara på väg. Det handlar om att våga fråga och ta frågorna
på allvar. Svaren är inte givna och det
får vara högt i tak. Under våren samtalar vi kring psalmer – starka uttryck
för tro och tidsanda. Ofta har psalmer
fått betydelse för viktiga händelser i
livet och som tröst. Ingen kostnad.
Ledare: Leif Wiking.
Anmälan uppskattas, men det går
­också bra att dyka upp till första
­kurstillfället.
VETA
Start: torsdag 13 februari kl 19.00,
därefter varannan vecka, 5 ggr
Samtalsgrupp för dig som är vetgirig
och vill få mer kunskap om
Bibelns texter. Ingen kostnad.
Ledare:
Eija Alpimaa M
­ agnusson
Anmälan senast 10 februari
Vila i Vendelsö
Lördag 14 juni kl 10.00-16.30
Vendelsö kyrka
Kom och varva ner inför sommaren
med stillhet, gemen­skap och skapande.
Vi inleder tillsammans med avslappning, s­ edan kan du forma din dag med
avslappning, målning, vandring och
rörelse. Du kan också slå dig ner i läsoch skriv­hörnan. Vid fint väder flyttar
vi ut.
Kostnad: 200 kr inkl lunch
Ledare: Eva-Lisa Oldeberg,
Charlotte Persson
Anmälan senast 2 juni
15
Pilgrimsvandringar
Lördag 3 maj kl 9.30-16.30
Vi utgår från Pilgrims­centrum i Tyresö
och ­vandrar runt Albysjön, ca 11 km.
Den första delen av vandringen är i
kuperad terräng och ganska krävande.
Ingen kostnad.
Ledare: Eva-Lisa Oldeberg,
Charlotte Persson.
Anmälan ­senast 28 april
Tre torsdagar i vår inbjuder vi till öppna föreläsningskvällar med intressanta
före­läsare i S:t Eskils kyrka. Ingen anmälan eller kostnad.
Söndag 4 maj kl 13.00-16.00
Vandring från Jordbro k
­ yrka till
Öster­haninge k
­ yrka, ca 4-5 km, där
­vandringen avslutas med mässa.
Ingen anmälan.
MOT ALLA ODDS
Torsdag 15 maj kl 13.30-16.00
Föreläsningar
Torsdag 20 februari kl 18.30
Joakim Nömell bor i ­Handen och i
serien Mot alla odds i SVT1 våren
2013 var han en av deltagarna i gruppen som skulle korsa Nicaragua på
28 ­dagar – alla med o
­ lika funktionsnedsättningar. De är med på resan för
att övervinna sina individuella hinder
i deras livs största utmaning. En stor
press för både psyket och den fysiska
kroppen. De är 10 deltagare och samarbete är nödvändigt, alla ska med
– hela vägen.
Joakim arbetar som data­pedagog
på Stockholms syncentral och är en
obotlig tekniknörd. Han är gift och
har fyra barn. Joakim är blind sedan
ett års ålder.
DET ÄR INGEN FARA, DU ÄR MÄNNISKA
Torsdag 20 mars kl 18.30
Vad får egentligen kännas i livet?
Och hur ska vi hinna, orka i en tid
då många av oss upplever en ökande
press och många krav. Annika Borg
talar om hur vi kan få syn på sam­
tidens orimliga ideal, göra upp med
kraven och befrämja våra existentiella
hälsa. Det är ingen fara, du är män­
niska. Du är ok.
Annika Borg är teologie doktor,
skribent och präst i Svenska kyrkan.
Anmälan
Hon har skrivit ett flertal böcker om
livsfrågor och många har hört henne
tidiga morgnar i P1:s Tankar för
­d agen. ­A nnika arbetar som utvecklingsledare och leder verksamheten
LEE – Ledarskap, Etik och Existentiell
hälsa inom Sensus studieförbund.
ÄNGELN PÅ MALM­SKILLNADSGATAN
Torsdag 10 april kl 18.30
Elise Lindqvist kallas för Ängeln på
Malmskillnadsgatan, men bland de
unga prostituerade i Stockholm går
hon mest under namnet Morsan – för
många är hon den enda mamma de
har. Elise kan bättre än de flesta förstå
hur det är att vara ensam och utsatt.
Redan som barn blev hon utnyttjad av
människor som stod henne nära. Som
tonåring hamnade hon hos en bordellmamma och blev prostituerad. En dag
för drygt nitton år sedan tog hennes
liv en dramatisk vändning. Hon mötte
helt oväntat Gud. Det blev starten på
ett nytt och annorlunda liv.
När Elise delade med sig av sin berättelse i P1 Sommar väckte det enorm
uppmärksamhet. I höstas var hon gäst
hos Skavlan och nyligen tilldelades
hon Skandinaviska människorättskommitténs värdighetspris för sitt
­arbete med prostituerade kvinnor i
Stockholm.
Barnvagns- och rollator­vänlig vandring
vid Tyresö pilgrimscentrum. Vand­ringen
följer pärlorna i Frälsar­kransen* genom
slottsparken, ca 2,9 km. Vandringen
är delvis tvåspråkig (svenska och
­fi nska) Efter vandringen fika och kort
information om Pilgrimscentrum.
Buss avgår från S:t Eskils kyrka
kl 13.30. Kostnad för bussresan 50 kr.
(Samling vid Pilgrims­centrum kl 14.00
om du tar dig dit på egen hand.)
Ledare: Eija Alpimaa M
­ agnusson och
Eva-Lisa Oldeberg
Anmälan senast 8 maj
* Frälsarkransen™ är skapad av Biskop emeritus
Martin Lönnebo. Det är ett modernt radband
att ha på armen med olika pärlor som symbol
för livets skiftningar. Ett verktyg att hantera
vardagens svårigheter och glädjeämnen med.
Du kan köpa din egen Frälsarkrans och läsa mer
om den i flera böcker utgivna av Verbum förlag.
De finns att köpa på Pilgrimscentrum Tyresö och
på www.fralsarkransen.se
Anmäl dig via e-post till: osterhaninge.anmalan@svenskakyrkan.se eller ring 08-555 670 00.
Det går också bra att anmäla sig på www.osterhaningeforsamling.se
Avgiften betalas mot faktura, uppge din adress vid anmälan. OBS! För skrivargruppen sker anmälan till Sensus.
16
Verksamhet och budget 2014
I 2014 års budget märks församlingens satsningar på fastigheter - inte minst ­renoveringen och
­byggnationen av det nya församlingshemmet vid Österhaninge kyrka. I fokus står också fortsatta
­satsningar på dopet, konfirmander och ungdoms­verksamhet. Andra områden som är prioriterade är
skolverksamheten, gudstjänstlivets utveckling och det internationella arbetet.
Under 2013 har församlingen bland
annat satsat på dopet och erbjudit
drop in-dop vid två tillfällen. Tanken
med drop in-dop är att komma ifrån
de förväntningar som ibland finns på
kostsamma arrangemang kring dopet
(t ex fina kläder, inbjudningar, fest­
lokal...) och att underlätta tillgäng­
ligheten. Vid drop in-dopet står själva
dopgudstjänsten i centrum och förhoppningen är att dopet blir en början
till en fortsatt god kontakt och fördjupning för den döpte.
Resurser satsas också på att förbättra
kommunikationen med barn i olika
åldrar och deras föräldrar, t ex har alla
barn mellan fyra och fem år fått en
målarbok om dopet hem i brevlådan.
Församlings­
administration
11 %
Fastigheter
18 %
Nytt kyrkoråd
Efter höstens kyrkoval tillträdde ett
nytt kyrkoråd i början av januari och
församlingen har också fått en ny
kyrko­herde, Krister Stenberg. Därmed
är det också dags att förnya församlingsinstruktionen – det styrdokument
som anger ramarna för utvecklingen
av församlingens verksamhet de närmaste åren. Det arbetet kommer att
pågå under våren.
Hit går medlemsavgiften
År 2014 har Österhaninge församling
budgeterat för kostnader på ca 72,5
Mkr varav 63,5 Mkr (87,6 %) finansieras av medlemsavgifter, resten
­genom övriga intäkter t ex gåvor, av-
kastning på placeringar och deltagaravgifter.
Den största delen av de budgeterade
medlen går till församlingens olika
verksamheter som direkt kommer dig
som församlingsbo till del. Församlingen strävar efter att jobba så kostnadseffektivt som möjligt för att på
bästa sätt ta tillvara medlemsavgifterna.
Kostnaderna fördelar sig så här:
Gudstjänster Barnverksamhet Ungdomsverksamhet
(inkl. konfirmation) Vuxenverksamhet Diakoni Mission 21% (4,8 Mkr)
24% (5,5 Mkr)
25% (5,7 Mkr)
4% (1 Mkr)
24% (5,3 Mkr)
2% (0,5 Mkr)
21% av de totala kostnaderna gäller
begravningsverksamheten som helt
finansieras genom begravningsavgiften.
Gemensamma kostnader 8 %
Styrning och ledning 4 %
Övrig församlingsverksamhet 2 %
Serviceverksamhet 2 %
Grundläggande uppgifter:
Diakoni 24 %
Mission 2 %
Gudstjänster
21 %
Vuxenverksamhet
4%
Begravningsverksamheten 21 %
Grundläggande
uppgifter 34 %
Ungdomsverksamhet 25 %
Barnverksamhet
24 %
17
Den tredje största utgiftsposten är
fastigheter. Församlingen har fyra
­kyrkor och några andra lokaler där
verksamhet bedrivs och dessa kräver
ett löpande underhåll. Under 2014
kommer renovering av Österhaninge
kyrkas tak att genomföras och ute­
miljöerna ska rustas upp kring samt­
liga fastigheter. Som ett led i ett medvetet miljöarbete kommer en sopsorteringsenhet att byggas i anslutning till
S:t Eskils kyrka.
Österhaninge församlingshem
Församlingen förvärvade under 2012
en stor fastighet, Kalvsvik 16:9, i anslutning till Österhaninge kyrka som
nu håller på att rustas upp för att
möta den efterfrågan på lokaler som
finns i samband med förrättningar,
läger och annat. Österhaninge för­
samlingshem beräknas stå färdigt
­under år 2015.
Bra nätverk gör
att hjälpen når fram
Svenska kyrkans internationella
arbete finns på plats när
­katastrofen är ett faktum
– i Syriens flyktingläger och när
­tyfonen drog in över ­Filippinerna.
Utöver katastrofhjälp jobbar Svenska
kyrkan o
­ ckså långsiktigt med utvecklingsarbete och över 300 projekt stöds
varje år inom olika områden som
landsbygdsutveckling, freds­byggande
och teologisk utbildning. Gemen­samt
för alla projekt är att män­niskorna
som stödet riktar sig till själva ska
vara med och påverka och förändra
sina liv. Svenska ­kyrkans internationella a­ rbete har en mer än hundra­årig erfarenhet av utvecklingsfrågor
och är en del av världens största
gemen­skap – den världsvida kyrkan.
Svarar på lokala behov
Det världsvida nätverket av kyrkor
gör det möjligt att nå ut i hela världen. Svenska kyrkan svarar på de
­behov som lokala kyrkor och organisationer ser på plats. Lokalbefolkningen ­känner behoven och förutsättningarna, kan kultur och språk.
Svenska kyrkan skickar ibland ut
­personal när det kommer en förfrågan
från syster­kyrkor och organisationer.
Idag är omkring 20 personer utsända
som medarbetare.
– Församlingens goda ekonomi gör att
vi har möjlighet till dessa offensiva
investeringar för att utveckla församlingens verksamhet, säger kyrkorådets
ordförande Robert Noord (S).
– Det goda samarbete som varit en
led­stjärna under förra mandatperioden kommer att fortsätta och därmed
står församlingen väldigt stark.
Årets budget innebär att församlingen gör ett litet underskott, vilket
balanseras upp av tidigare års överskott. Den sammantagna bilden är att
ekonomin fortsatt är stabil.
Tillsammans genom ACT
I ACT-alliansen, Action by Churches
Together, ingår kyrkor över hela
­världen som tillsammans arbetar både
Foto: Alex Naye/ACT/Christian Aid
lång­siktigt med utvecklingssamarbete
och kortsiktigt med katastrofhjälp.
Genom detta och ­flera andra nätverk
finns natur­lig koppling till världens
alla hörn, vilket är en stor styrka.
ACT-alliansen har runt 125 medlemskyrkor och medlems­organisa­
tioner, 30 000 anställda och fri­villiga
som arbetar i 140 länder och en
­samlad budget på motsvarande 11
mil­jarder kronor.
Låga kostnader för
insamling och administration
Svenska kyrkan samlar inte in kläder
och andra varor för att skicka till
­olika platser utan vill stödja och uppmuntra den lokala produktionen
­istället, som ger arbete och inkomst
till många människor. Svenska
­kyrkans internationella arbete har
låga om­kost­nader för insamling och
admini­stra­tion, tillsammans 15 procent av insamlade medel (Stiftelsen
för insamlingskontroll, SFI, tillåter
sådana kostnader upp till 25 procent).
TEXT: SVENSKA KYRKANS HEMSIDA
Stöd Svenska kyrkans internationella arbete
PP
•Sms:a HOPP till 72 950 så ger du 50 kr
•Pg 90 01 22-3, Bg 900-1223
•I Svenska kyrkans webbshop kan du stödja arbetet genom att t ex köpa rent
vatten, skolböcker, en gris eller varför inte en brunn? Vill du ge bort något som en gåva, får du ett gåvobevis. http://webbshop.svenskakyrkan.se/
18
Var dags bön
I min bokhyllas mest undanskymda hörn finns en skamvrå. Där samlar sig dammet
över alla de böcker om bön, som jag misslyckats med att göra till mina. Böneskolor
och andliga resehandböcker som understryker v
­ ikten av att dra sig bakåt i tiden,
ner i historien och ut i öknen för att renas och helgas till en bättre människa.
Jag förväntas avsätta regelbundna
­tider för bön, då jag skall dra mig
­undan världens larm för att på det
sättet komma närmare Gud. Vården
av ”det inre livet” betonas och de råd
som ges inför avgörande ögonblick är
att ”gå avsides och be”. Disciplin,
regel­bunden­het och beprövade rutiner
skall göra mig till en bättre bedjare…
Givetvis behöver vi avskildhetens bön,
men jag blir mer och mer övertygad
om att det är något i hela synsättet
som ibland hotar att krångla till det
som i grunden är ganska enkelt, näm­
ligen att vilja dela det som verk­ligen
berör mig med Gud. Här. Och nu.
Att be blir så lätt en prestation, som
på något sätt skall klaras av, men bön
handlar inte främst om att dra sig tillbaka från världen till den andliga sfär
där Gud är mig särskilt nära, utan bön
kan vara det rakt motsatta: en vilja att
tränga djupare ner i världen och ana
än mer av Guds närvaro i allt som
möter i vardagen av sorg och glädje,
vanmakt och brist. Ungefär så som
den tyske teologen Dietrich Bon­
hoeffer skrev en gång:
”Att vara kristen innebär inte att vara
religiös på ett särskilt sätt, att ägna sig
åt någon särskild form av asketism
utan att vara människa. Det är inte
någon religiös akt som gör en män­
niska till kristen utan en delaktighet i
Guds lidande i det världsliga livet.”
Jag vill gärna pröva tanken att var­
dagens bön främst är ett sökande efter
Guds sätt att vara delaktig i det liv
som är förhanden. Bön är inte främst
en prestation som skall klaras av utan
den erfarenhet som ryms i mellan­
rummet mellan de två meningarna.
”Jag tror. Hjälp min otro.” Där – i
mellanrummet mellan tilliten och
­bristen på tillit – lever den bön som
gestaltar och tolkar det liv som just nu
är mitt. Ofta är det – som i Bibeln
– en klagobön född ur brustenhetens
och kraftlöshetens förbannelse:
”Mina dagar svinner bort som rök,
och mitt inre glöder som en ugn,
mitt livsmod är brutet,
vissnat som gräs.
Jag är för matt för att äta,
jag har magrat av min suckan,
är bara skinn och ben.
Jag liknar en uggla i öknen,
är som en uv bland ruiner.
Jag måste vaka,
är som en ensam fågel på taket.
Jag äter aska som bröd
och blandar min dryck med tårar…
(Ur Psaltaren 102)
När Moses möter Gud i den brinnande
busken ­säger Gud om sig själv: ”Jag är
den jag är”. Sedan fortsätter Gud med
orden: ”Säg dem att han som heter
’Jag är’ har sänt dig till dem.” Gud
gestaltar sig själv som en pågående
uppen­barelse, där Gud i varje ögonblick blir till, på nytt och på nytt. Vi
blir mötta av någon som inte bara delar nuet utan också kommer emot oss
– fram­ifrån. I ett sådant universum får
vi söka efter ord för vår oro, vår klagan och vår glädje och vi får göra det
utifrån den visshet som den walesiske
poeten R S Thomas fångat med orden:
”Över kärlekens djup är det bara ytan
som fåras.”
Vardagens bön är det skeende inom
mig, där jag litar på att Gud är när­
varande. Den bönen kräver inga stora
ord utan är det som sker när jag möter
en annan människas blick och till­
sammans med henne söker efter tillit,
trygghet, mening och sammanhang.
Längst nere i djupen finns den kärlek
som i varje ögonblick bär världen och
allt som sker i den. I den kärleken är
Överallt i våra liv finns obevekliga
det som ”vi lever rör oss och är till”
sprickor, men genom dem kan ljus
och i den får vi, på just det sätt som vi
bryta in. Inte som förklaring. Men
behöver, ge ord åt hur vi har det. Så
som närvaro. Gud är inte ett
kan var dags bön äga rum i
­objekt någon­stans långt
förvissningen om att Guds
borta, som jag skall förStörstorden, del 5
kärlek kan och vill bära
söka beveka genom
varje viskning kring
de rätta orden, utan
I en artikelserie skriver
nödens förtvivlans och
Gud är ett skeende,
stiftsprost Bo Larsson om de
varje rop kring nådens
ett ­varande, ett på­
stora, ibland svårbegripliga ­
nödvändighet.
gå­ende skapande
orden i kyrkans värld.
och älskande.
TEXT BO LARSSON
I nr 1, 2, 4 och 5 2013 kan du
läsa de tidigare artiklarna.
19
KONTAKTA OSS
S:T ESKILS KYRKA
Runstensvägen 14, Handen, vx 555 670 00
Präster
Eija Alpimaa Magnusson, 555 670 53
Magnus Crispin Back, 555 670 52
Attila Neumerker, 555 670 64
Annelie Ekström, tjänstledig
Kjell-Erik Amorelius, 555 670 16
Diakon
Malin Persson, 555 670 31
Musik
Catharina Ekeberg, kantor, 555 670 13
Mikael Fahlstedt, organist, 555 670 12
Församlingspedagog
Elisabet Hillbratt, 555 670 43
Församlingsassistent
Mia Sjödin, 555 670 39
Ungdomsverksamhet
Karin Lind, 555 670 44
Love Lindholm, 555 670 38
Ida Lappalainen, 555 670 28
Barnverksamhet
­Anki Bokvist, Birgitta Ohlsson,
Gertrud Eriksson, Helena Andersson, 555 670 47
Vaktmästare 555 670 90
VENDELSÖ KYRKA
Skomakarvägen 18
Präster
Per Hilmer Larsson, distriktschef, 555 670 73
Mikael Gyllstedt, 555 670 77
Diakon
Eva-Lisa Oldeberg, 555 670 72
Musik
Maria Wackt, kantor, vuxenkör, 555 670 71
Kamilla Arlestrand, körledare, 555 670 29
Församlingspedagog
Henrik Stenman, 555 670 74
Barnverksamhet
Ninni Winberg, Susanne Kumlin,
Karolina Sundbaum, 555 670 75
JORDBRO KYRKA
Moränvägen 17
Präster
Veronica Willner, distriktschef, 555 670 61
Carl Henrik Widlund, 555 670 62
Diakon
Eva-Lisa Oldeberg, 555 670 72
Musik
Sara Bjäde Jarl, kantor, 555 670 65
Barnverksamhet
Barbro Widarsson, Karin Elgestrand,
Ylva Lundgren, 555 670 67
Fritidspedagog
Susanne Park, 555 670 68
BRANDBERGENS
FÖRSAMLINGSLOKAL
Jungfruns gata 415
Diakon
Malin Persson, 555 670 31
KRYCKAN
Vallakyrkan, Sleipnervägen 111, 777 80 90
Carina Ekman, diakoniassistent 555 670 24
Johanna Daléen, församlingsassistent 555 670 69
Leif Wiking, präst, 555 670 54
Yngve Holm, husfar, 555 670 48
Katija Smalliakowa, diakon, tjänstledig
De gör världen
lite vackrare och mänskligare
”Ja..g vill jobba pa en ­
hastga rd i framtiden...”
0
Samuel Storsteinnes
0
..
”Jag vill inspirera man­niskor
runt mig.. att fa uttrycka sig
med hjalp av musik.”Lotta Björkqvist
forma
”Jag vill vara med
.. och
framtidens stader...”
0
Österhaninge församlings skol­
sam­stiftelse delar ut stipendier
för vidare­utbildning till tidigare
elever som fullgjort sin skolplikt
inom Öster­haninge församling.
Stipendiaterna ska ha tagit initiativ till
att vilja bidra med ökad kompetens i
världen för att göra den litet bättre,
vackrare, visare och mänsk­ligare.
­Senaste utdelningen var hösten 2013
och de tre som fick dela på stipendiet
var Samuel Storsteinnes, Robin
­Petersson och Lotta Björkqvist.
Stipendiater 2013
Lotta Björkqvist, 19 år, berättar att
musiken alltid varit en stor del av ­hennes
liv. Hon började tidigt spela piano och
sjunga. Hon har gått på Fredrika B
­ remers
gymnasium med inriktning mot samhälle och turism. ­Efter gymnasiet gick
hon på Ågesta folkhögskolas musik­
linje, där hon ­också ledde skolkören.
Robin Petersson
Nu går hon på Sjöviks folkhögskola
med inriktning vokalensemble.
– Målet för mig är att få jobba med
musik. Jag vill bli lärare och få andra
att uppleva samma glädje som jag får
av musiken. Jag vill inspirera män­
niskor runt mig att få uttrycka sig med
hjälp av musik. Jag brinner särskilt för
att människor med funktionsnedsättning ska få upptäcka musikens kraft.
Stipendiet vill hon använda till utrust­
ning som behövs i musikutbildningen.
Samuel Storsteinnes, 17 år. Samuel har
gått på Vendelsömalmsskolan, först i
den vanliga skolan, senare på deras
Aspergersenhet. Han har Tourettes
syndrom som är en neuropsykologisk
funktionsnedsättning. Nu går Samuel
på Berga Naturbruksgymnasium, ett
naturbruksprogram med inriktning på
häst. Han berättar att han inte skulle
klara att gå på ett vanligt gymnasium,
men trivs med och är bra med djur.
Samuel hoppas kunna jobba på en
hästgård i framtiden, gärna i Haninge.
För att klara skolan behöver Samuel
bo på internat, vilket är kostsamt.
Med stipendiet vill han finansiera sitt
uppehälle under studierna.
Robin Petersson, 22 år från Vendelsö.
Robin har studerat arkitektur vid
Lunds tekniska högskola i tre år.
­Under förra sommaren praktiserade
han på ett arkitektkontor i Paris och
påbörjade därefter en längre praktik
på Mikou design studio, också i Paris.
– Bra arkitektur handlar om att
tillämpa innovativa idéer om mänskligt socialt beteende, gröna lösningar
och estetiska värden i en byggnad eller
stad med målet att förbättra det urbana livet. Jag vill vara med och forma
framtidens städer, säger Robin.
Stipendiet vill han använda för att
kunna fullgöra sin praktik i Paris.
TEXT: CHARLOTTE PERSSON
FOTO: PRIVATA