Bilaga 8 till MKB - Fågel
Lyngsåsa Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Alvesta kommun Bilaga 8 - Fågel- och naturvärdesinventering 2011 21 Januari 2015 Samrådsunderlag Inventering och bedömning av naturvärden inklusive utredning av fågelliv och inventering av rovfåglar Gruppstation Lyngsåsa Planerad vindkraft i Alvesta kommun, Kronobergs län 2011-08-31 HS Kraft AB Gruppstation Lyngsåsa - inventering och bedömning av naturvärden inklusive utredning av fågelliv och inventering av rovfåglar inför en vindkraftetablering i Alvesta kommun, Kronobergs län. Utredningen har genomförts under augusti 2009juli 2010 och maj-augusti 2011. Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för projektet. Följande personer har medverkat i inventeringen: Sofia Lund – inventering, bedömningar och rapportering Niklas Lindberg – utredning av fågellivet Janne Dahlén – inventering rovfåglar Cajsa Nilsson – kartor Karin Runesson – kartor Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Hygge och ungskog inom inventeringsområdet vid Lyngsåsa. Samtliga foton i rapporten är tagna av Sofia Lund. 2 Innehåll Sammanfattning ..............................................4 1 Inledning ..........................................................6 2 Metodik.............................................................7 3 Omgivande landskap ...................................9 4 Inventeringsområdet ................................ 11 4.1 Översiktlig beskrivning 11 4.2 Objektsbeskrivningar 15 5 Djurliv och artskydd .................................. 21 5.1 Fåglar 21 5.2 Inventering av rovfåglar 23 5.3 Fladdermusförekomst 23 5.4 Övrigt djurliv 25 5.5 Artskyddsförordningen 25 6 Verksplaceringar ......................................... 27 7 Bedömningar och rekommendationer 37 7.1 Bedömningar 37 7.2 Rekommendationer 41 Källor .................................................................. 42 3 SAMMANFATTNING Sammanfattning En naturvärdesinventering av utredningsområdet Lyngsåsa i Småland genomfördes under augusti 2009 och juli 2010 på uppdrag av HS Kraft AB. Utredningen ingår som en del i en miljökonsekvensbeskrivning, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en vindkraftanläggning. Fältbesök på plats kompletterades med sammanställning av befintlig kunskap. Dessutom har en utredning av områdets fågelliv gjorts. Denna grundar sig främst på tillgänglig kunskap om området samt observationer och slutsatser från naturinventeringarna. En rovfågelsinventering har också genomförts under två dagar i maj 2011. Inventeringsområdet vid Lyngsåsa utgörs av ett flackt höjdområde väster om Alvesta. Området ligger på ca 170 - 210 m ö h. Inventeringsområdet är starkt präglat av skogsbruk. Stormen Gudrun orsakade i januari 2005 stora stormfällningar. En stor del av arealen utgörs därför av hyggen idag. Medelålders gallringsskogar och ungskog finns det också gott om. Gran är det dominerande trädslaget. De områden som befanns ha högre naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp utgörs av ett antal mindre sumpskogar och andra äldre skogsbestånd, några mindre våtmarker samt tre sjöar. Dessa områden bör hållas intakta. I dessa områden bör placering av vindkraftverk och nya vägar undvikas då de är känsliga för ingrepp. Däremot råder det i landskapet ingen brist på brukad skog och hyggen som varken har speciella naturvärden eller är särskilt känsliga. Resultatet från rovfågelsinventeringen visar att några par av allmänna rovfåglar som ormvråk och tornfalk finns i inventeringsområdet. Inga tecken på revir av utpekade eller rödlistade rovfåglar sågs och med stor sannolikhet finns det därmed inga sådana förekomster i eller nära området. Den samlade bedömningen är att en vindkraftetablering i det föreslagna området vid Lyngsåsa går att genomföra utan att inkräkta på områdets naturvärden. Konsekvenserna för fågelfaunan av en vindkraftetablering blir troligen små. 4 Inventeringsområde 0 5 10 km SAMMANFATTNING Översiktskarta med inventeringsområdet vid Lyngsåsa inringat. 5 1 Inledning 1 INLEDNING HS Kraft AB planerar att uppföra en vindkraftanläggning med 36 vindkraftverk vid Lyngsåsa i Småland. Som en del i miljökonsekvensbeskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen, har en naturvärdesinventering utförts. Fältbesök gjordes i augusti 2009 och juli 2010 och en kompletterande inventering av rovfåglar genomfördes i maj 2011. I denna rapport presenteras resultaten. Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå i samband med en vindkraftetablering i området. Genom att göra en naturvärdesinventering kan framtida negativa konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta planeringsprocessen. Figur 1.1. Utsikt över hyggen i norra delen av inventeringsområdet. 6 Syfte Syftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de värdefullare naturmiljöerna vid en vindkraftetablering inom inventeringsområdet. Naturinventeringen ska således vara en utgångspunkt för fortsatt projektering och utredning av den planerade vindkraftanläggningen. Naturvärdesbedömning Enetjärn Natur AB har utarbetat en metodik för naturinventeringar och naturvärdesbedömningar. Detta innebär rutiner för hur olika naturmiljöer beskrivs och hur naturvärden bedöms. Metodiken bygger på bedömningsgrunder i olika nationella inventeringar så som t.ex. nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen. De vedertagna inventeringsmetoder som finns idag är ofta ganska smala och anpassade bara till en viss naturtyp. Vi har anpassat dessa till att omfatta alla i landet förekommande naturtyper. Metoden innebär att alla i landet förekommande naturtyper bedöms på ett så likartat sätt som möjligt. En samlad bedömning görs av varje objekt där naturvärde och känslighet vägs ihop. Objekten bedöms utifrån vedertagna och definierade naturvärdesskriterier för olika naturtyper. Värderingen är delvis en relativ jämförelse med liknande objektstyper/biotoper i regionen. De bedömningsgrunder som används för naturvärdesklassningen är mångformighet, historik, naturlighet, raritet (sällsynta arter och naturtyper), artinnehåll, påverkansgrad och utvecklingspotential. Objektets storlek kan vägas in i bedömningen av naturvärde. Storleken har dock olika betydelse i olika typer av naturmiljöer och för olika organismer. För bedömning av objektens naturvärde kan aspekter som friluftsliv och närnatur till skolor och bostadsområden väga in. Friluftsliv avgränsas här till den typen av friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig del. Känslighetsanalysen är kopplad till den på- Naturvärdesinventering vid Lyngsåsa Den här naturvärdesinventeringen av Lyngsåsa omfattar inventering i fält och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under augusti 2009 och juli 2010. Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöken samt annan kunskapssammanställning. Inventeringen inleddes med en tolkning av flygbilder och topografiska kartor. Flygbildstolkningen har fokuserat på att lokalisera särskilt värdefulla, äldre skogsbestånd, bergbranter, våtmarker, bäckar och andra intressanta naturmiljöer. Naturvärdesklass Bedömning Innebörd 1 Högsta naturvärde Opåverkade naturmiljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter, alternativt delvis påverkade miljöer med ett stort inslag av värdefulla strukturer och/eller arter. Värdekärna 2 Högt naturvärde och/eller naturmiljö känslig för ingrepp Påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade naturmiljöer med ett ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. 2 METODIK 2 Metodik verkan som planeras i området. I det här fallet planeras en vindkraftpark och analysen har därför fokuserat på påverkan i form av vägdragning, uppställningsytor och ledningsdragning. Syftet är att redovisa alla objekt inom inventeringsområdet som hyser höga naturvärden och alla objekt som trots att de inte hyser några högre naturvärden är känsliga för ingrepp. Dessa objekt klassas till klass 1 och 2 enligt tabell nedan. Resultatet av inventeringen sätts även in i ett större sammanhang, ett större rumsligt perspektiv. Eftersom de olika nationella inventeringsmetoderna för olika naturtyper skiljer sig ganska markant mellan de olika naturtyperna, och vi har valt att använda en metod där alla naturtyper bedöms enligt ett och samma klassningssystem, så kan våra klassningar skilja sig från de som gjorts i t.ex. våtmarksinventeringen. Detta beror till viss del på att vi har lagt olika vikt vid de olika värderingsgrunderna. Det beror även på att vår inventering i många fall är mer detaljerad än tidigare tidigare gjorda inventeringar där fältbesök inte alltid har utförts. Hit räknas också områden med stor naturvärdespotential, skyddszoner, känslig mark och i övrigt hänsynskrävande ytor. Ordinärt Ordinärt naturvärde Låga naturvärden och starkt påverkad mark. Figur 2.1. Naturvärde och känslighet har bedömts för varje objekt enligt ovan. Redovisningen av inventeringen tydliggörs på LUUH[\Y]pYKLZRHY[HPÄN\Y 7 Flygbildstolkningen har också utgjort grund för den objektsindelning som redovisas i avsnitt 4.2. Flygbildstolkningen följdes upp med en fältinventering för att bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten samt identifiera ytterligare intressanta områden. Samtliga skogsbestånd besöktes i fält liksom bäckar och våtmarker. Vidare besöktes samtliga planerade verksplaceringar. Delområden med potential att hysa högre naturvärden eller vara känsliga för ingrepp har studerats mer noggrant. Inventeringen har dock varit översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre objekt med höga naturvärden kan ha förbisetts. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. Inventering och eftersök av arter hade låg prioritet på grund av att det är mycket resurskrävande. Speciell uppsikt hölls dock efter rödlistade arter, signalarter och andra intressanta arter. Vidare har befintligt kunskapsunderlag sammanställts. Kunskap om området har inhämtats från Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, ArtDatabanken, Artportalen och olika sportfiskeföreningar. Dessutom har underlag hämtats från Skogens Pärlor, Naturvårdsverket och länsstyrelsens våtmarksinventering. 2 METODIK Fågelutredning En utredning av fågellivet i området har också gjorts. Denna grundar sig i första hand på fågelobservationer och slutsatser från naturvärdesinventeringarna. Detta har kompletterats med tillgänglig kunskap om fågelfaunan i den aktuella trakten, i huvudsak från den nätbaserade databasen Artportalen. Tillgång har även funnits till sekretessbelagd information från Artportalen, (genom ArtDatabanken) vilken också har nyttjats. Ingen heltäckande fågelinventering har genomförts, utom för rovfåglar där en riktad inventering gjorts (se nästa stycke). I fågelutredningen ingår även en bedömning av vilken påverkan den planerade vindkraftetableringen kommer att medföra på fågellivet. Eftersom vindkraftsutbyggnad bedöms kunna påverka fåglar upp till åtminstone ett par kilometer från verkens lokalisering (se t ex Bright m fl 2006, SOF 2009) har även fågelliv och natur i kringliggande landskap vägts in i bedömningarna. Inventering av rovfåglar Arbetet har främst bedrivits som en fältstudie. Inför fältstudien gjordes en kart- och flyg8 bildstolkning av omgivningarna i syfte att få en bra uppfattning om vilka berg- och skogsområden som kan vara bra lokaler för rovfåglar. Dessutom bedömdes vilka lokaler som kunde vara bra observationspunkter, med god sikt över det omgivande landskapet. Själva fältstudien genomfördes 2011 som en inventering under två dagar i maj en period då de flesta rovfåglar har anlänt till sina häckningslokaler. Fåglarna eftersöktes med handkikare och tubkikare från högt belägna observationspunkter i landskapet. Alla observationer av rovfåglar registrerades med plats och eventuell flygriktningar. Inventering ägde rum under dagar med god sikt samt vid förhållanden med god vind eftersom dessa parametrar är avgörande för rovfåglarnas flygaktivitet. Efter fältinventeringen analyserades observationerna för att om möjligt bedöma hur många individer som finns i området och var eventuella revir av hotade eller utpekade arter ligger. Lyngsåsa ligger söder om riksväg 25 ca en mil väster om Alvesta i Kronobergs län. Inventeringsområdet ligger söder om byn. Naturgeografi Inventeringsområdet ligger i ett landskap som domineras av skogsmark med sjöar och mindre våtmarker och runt byarna ett vackert odlingslandskap. Barrskog med tall och gran dominerar. Landskapet präglas av skogsbruk och jordbruk. Området tillhör den boreonemorala zonen och ligger inom naturgeografisk region 12 Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden. Väster om inventeringsområdet ligger sjöarna Fenen och Tjurken och öster om inventeringsområdet ligger centralorten Alvesta. Boreonemorala vegetationszonen Sveriges vegetation brukar delas in i ett antal vegetationszoner baserat framför allt på de dominerande trädslagen. De olika vegetationszonerna ingår i ett system som sträcker sig över hela norra halvklotet. Lyngsåsa ingår i det som kallas den boreonemorala zonen. Den boreonemorala zonen domineras av blandskogar med tall, gran, lövträd (framförallt asp och björk men även ädla lövträd) är vanliga. Den uppodlade arealen är stor i slättbygderna och arealen myrar är stor i de västra delarna. Zonens nordgräns sammanfaller med ekens nordgräns. Zonen täcker stora delar av södra Sverige, från Gävle i norr till Karlskrona i söder. 5H[\YNLVNYHÄZRYLNPVU Nordiska ministerrådet har delat in Norden PUH[\YNLVNYHÄZRHYLNPVULY H]KLZZH berör Sverige. Indelningen bygger preliminärt på växttäckets sammansättning som i sin tur bestäms av klimatet, jordmånen och avrinningsförhållandena. Region 12 (Sydöstra Smålands skog- och sjöriRHZSp[[VTYrKLUOHYLU[pTSPNLUÅHJR[LYYpUN med enstaka restberg. Skogarna i regionen domineras av barr men har ett stort inslag av löv. Kring odlingsbyggd dominerar lövskogar. Vattendrag Inventeringsområdet ligger i Helge ås avrinningsområde. Helge å har sitt ursprung i södra Småland och rinner därifrån västerut för att mynna i Hanöbukten på Skånes östkust. Vattendraget avvattnar delar av småländska höglandet och nordöstra Skåne. Vattendraget är ca 20 mil långt och har ett avrinningsområde på 4750 km². I Helgeåns vattensystem har så många som 35 fiskarter påträffats. Bland de ovanligare arterna kan nämnas färna, grönling, sandkrypare och mal. Laxen försvann på 1960-talet till följd av vattenkraftutbyggnad och föroreningar. Arten har under senare år återintroducerats. Andra sällsyntheter som påträffas i Helgeåns vattensystem är flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, flat dammussla och flodkräfta. De nedre delarna av Helge å omfattas av biosfärområdet Kristianstad Vattenrike. Särskilt skyddsvärda områden I det omgivande landskapet finns det ett flertal skyddsvärda områden. De naturreservat och Natura 2000-områden som har inrättats inom ca 10 km radie är följande: Sjöatorp, naturreservat ca 2 km norr om inventeringsområdet. Området utgörs av en liten rullstensås med betade hagmarker. Stora Grönlid, naturreservat och Natura 2000-område ca 2 km norr om inventeringsområdet. Ädellövskog med förekomst av jätteträd med rikt insektsliv och fågelliv. Målaskogsberg, naturreservat och Natura 2000-område ca 3 km väster om inventeringsområdet. Ädellövskog med ek, alm, lind, lönn och avenbok. Rikt fågelliv, vårblommor och hasselmus. Labbramsängen, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km norr om inventeringsområdet. Sumpskog med en mångfald mossor och svampar. I sjön Salen finns en liten ö, Lindö, med en hägerkoloni som utgör fågelskyddsområde. Inom en mils radie från inventeringsområdet har ett flertal områden pekats ut som riksintresse för natur. Dessa är Målaskog-Långhult-Granhult, Möckelnområdet, Blädingeås, Stammaderna och Hjälmsänga. Inom en mils radie från inventeringsområdet finns vidare två våtmarker som i länsstyrelsens 9 3 OMGIVANDE LANDSKAP 3 Omgivande landskap 3 OMGIVANDE LANDSKAP våtmarksinventering har bedömts till klass 1 (mycket höga naturvärden). Inom detta område finns även ett tiotal våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden). En av dessa ligger inom det inventerade området. Det rör sig främst om mindre våtmarksområden. Inventeringsområde Natura 2000 Naturreservat Myrskyddsplanen Våtmarksinventeringen klass 1 Våtmarksinventeringen klass 2 Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för natur 0 -PN\Y:R`KKHKUH[\YVJOHUKYHVTYrKLUTLKONHUH[\Y]pYKLUPVTNP]UPUNLUY\U[3`UNZrZH 10 5 10 km 4.1 Översiktlig beskrivning Det område som varit föremål för naturinventering - hädanefter kallat inventeringsområdet täcker en areal av ca 2 300 ha. Inventeringsområdet utgörs av ett flackt höjdområde öster om sjöarna Fenen och Tjurken. Området ligger på ca 170 - 210 m ö h. Merparten av inventeringsområdet Lyngsåsa ligger på Engaholms ägor. Engaholms gods omfattar drygt 6 000 ha mark varav en stor del är skogsbruksmark. Inventeringsområdet är starkt präglat av skogsbruk. I området finns ett antal äldre torp som hör till godset. De flesta av dem står tomma. En del byggnader har redan försvunnit. Vid torpen finns kvarstående växter som trädgårdsstormhatt, såpört, olvon, blekspirea, sötkörsbär och äpple. Inom området finns ett antal skogsbilvägar som kommer att nyttjas för vindkraftetableringen. Befintliga vägar kommer att komplettaras med nya anslutningsvägar. De allra flesta vägar i området är idag försedda med låst bom. Skog Inventeringsområdet vid Lyngsåsa är ett område som starkt präglas av skogsbruk. Merparten av området utgörs av produktionsskog. Stormen Gudrun orsakade i januari 2005 stora stormfällningar. En stor del av arealen utgörs därför av hyggen idag. De flesta av dessa har markberetts och planterats med gran. Några hyggen har planterats med tall och lärk. Dessa hyggen omges av viltstängsel och har därför även ett stort lövinslag med bland annat rönn. Medelålders gallringsskogar och ungskog finns det också gott om. Gran är det dominerande trädslaget. På en del utdikad, före detta mossmark, växer tall. Något enstaka mindre bestånd med sitkagran finns också i området. Sydöstra delen av inventeringsområdet ligger på en annan fastighet och brukas av en annan markägare. Produktionsskogarna i den här delen är inte lika hårt gallrade, här förekommer t ex både gran och tall i samma bestånd. Dessutom finns här en del naturvärdesobjekt och nyckelbiotoper kvar. Den näringsfattiga berggrunden återspeglar sig i sammansättningen av floran som överlag är fattig. Fältfloran utgörs mestadels av vanliga mossor som väggmossa, husmossa och kvastmossa samt kruståtel, blåbär, lingon och örnbräken. På hyggena växer hallon, kruståtel, örnbräken, bergkorsört och toppdån. 4 INVENTERINGSOMRÅDET 4 Inventeringsområdet Figur 4.1. Inventeringsområdet vid Lyngsåsa är starkt präglat av skogsbruk. 11 Myrar Figur 4.2. På en del utdikad, före detta mossmark, växer tall. Våtmarkerna i området har dikats ut till förmån för skogsbruket. Här växer idag talldominerad skog på en matta av blåbär, odon, lingon, ljung och tuvull. Bland annat har Kyrkemyr, en före detta större mosse i området, dikats ut och ersatts av medelålders tallskog. Höjmosse är en mindre dikespåverkad, trädbärande mosse med tall. Vegetationen domineras av tuvull, ljung och vitmossor. Här och var växer även klockljung och myrlilja. Tvärs över mossen går en mindre luftledningsgata. Endast mindre våtmarker har lämnats mer eller mindre intakta. Dessa beskrivs mer ingående i avsnitt 4.2. Sjöar och vattendrag I det område som har inventerats finns några mindre bäckar. Samtliga bäckar i området är rätade och omgrävda och utgörs idag av mindre diken. Tre mindre sjöar gränsar till inventeringsområdet. Dessa sjöar, Östra Hökasjön, Sjuhultasjön och Borrasjön beskrivs mer ingående i 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD -PN\Y<UKLYMpS[PU]LU[LYPUNLUWr[YpMMHKLZYPRSPN[TLK kantareller i området. -PN\Y4LKLSrSKLYZNHSSYPUNZZRVNHYÄUUZKL[NV[[VT vid Lyngsåsa. Figur 4.5. Före detta våtmarker i området har dikats ut till förmån för skogsbruket. avsnitt 3.3. Vattnet rinner mot sjön Tjurken och vidare mot Helge å. 12 Tidigare kända naturvärden 4 INVENTERINGSOMRÅDET Skogsstyrelsen har identifierat tre nyckebiotoper och åtta naturvärdesobjekt inom det inventerade området. Sjuhultasjön har i länstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 2, höga naturvärden. Dessa objekt beskrivs mer ingående i avsnitt 4.2. I övrigt finns inga naturvärden dokumenterade sedan tidigare. Inventeringsområde Nyckelbiotop Naturvärde, Skogsstyrelsen 0 1 2 km Figur 4.6. Tidigare kända naturvärden inom det inventerade området vid Lyngsåsa. 13 Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter. Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk PUULIYKKL[ÄUUZHSS[ZrPUNL[H\[VTH[PZR[ skydd för nyckelbiotoper. Däremot har de stora skogsägarna och virkesköparna som policy att undanta nyckelbiotoper från skogsbruk, vilket innebär att nyckelbiotoperna i praktiken åtnjuter en sorts frivilligt naturskydd. Friluftsliv Utredningsområdet är inget direkt friluftsområde. En stor del av området ligger på godsets ägor och nås endast via godsets vägar som är försedda med låsta bommar. Området nyttjas troligen mest av markägare och jakträttsinnehavare. Jakt bedrivs på såväl älg som vildsvin. Saltstenar, jakttorn, gömslen och utfodringsstationer tyder på detta. Naturvärdesområden är skogsbestånd som uppmärksammats under nyckelbiotopsinventeringen men som inte håller lika höga naturvärden som nyckelbiotoperna. Områdena har inget lagligt skydd. Kärlväxter 4 INVENTERINGSOMRÅDET Under fältinventeringen noterades följande arter: mattlummer, skogsfräken, örnbräken, stensöta, majbräken, träjon, gran, tall, lärk, sitkagran, en, bindvide, svartvide, sälg, pors, asp, glasbjörk, vårtbjörk, klibbal, hassel, bok, ek, brännässla, gårdskräppa, bergsyra, vanlig pilört, bitterpilört, svinmålla, grässtjärnblomma, hönsarv, skogsnarv, foderspärgel, rödnarv, vit näckros, revsmörblomma, lomme, skogsbjörnbär, hallon, nyponros, oxel, rönn, blodrot, smultron, apel, sötkörsbär, älggräs, skogsvicker, kråkvicker, gökärt, gulvial, käringtand, rödklöver, skogsklöver, vitklöver, harsyra, brakved, lind, äkta johannesört, mossviol, styvmorsviol, mjölkört, kärrsilja, strätta, ljung, blåbär, lingon, tranbär, kråkbär, skvattram, stinknäva, topplösa, ask, toppdån, brunört, småsporre, ärenpris, vanlig ögontröst, ängskovall, svartkämpe, groblad, ängsvädd, fältvädd, liten blåklocka, stor blåklocka, skogsnoppa, sumpnoppa, bergkorsört, tussilago, gullris, röllika, nysört, NpUNLSWYpZ[RYHNLNYrIVRpYY[PZ[LSZ[`]ÄIISH OZ[ÄIISHÅVJRÄIISHT`YSPSQHNYpZUH[LNpKKnate, bredkaveldun, missne, korallrot, veketåg, ryltåg, syltåg, borsttåg, vägtåg, vårfryle, tuvull, Z[QpYUZ[HYYNYrZ[HYYO\UKZ[HYYÅHZRZ[HYY[YrKstarr, vispstarr, rödsvingel, knägräs, vårbrodd, vitgröe, mannagräs, hundäxing, kruståtel, tuvtåtel, blåtåtel, piprör, rödven, krypven, timotej och hönshirs. 14 -PN\Y0VTYrKL[ÄUUZL[[Z[VY[HU[HS]pSZR[[HQHR[torn. 4.2 Objektsbeskrivningar Nedan beskrivs de objekt som i samband med naturinventeringen bedömts hysa höga naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp, se karta i figur 4.7. Dessa objekt kan ha betydelse för den fortsatta planeringen av vindkraftanläggningen. P A D E P B G C H 4 INVENTERINGSOMRÅDET L J I K M M O N Inventeringsområde Naturvärdesklass 1 F Naturvärdesklass 2 0 1 2 km Figur 4.7. Naturvärden och känsliga områden inom inventeringsområdet vid Lyngsåsa. 15 A Östra Hökasjö Klass 2 Beskrivning: Östra Hökasjön är en mindre sjö med mörkt humusfärgat vatten. Större stenar sticker upp här och var. Sjön är grund och botten dyöverlagrad. Vit näckros växer i hela sjön. Längs kanterna växer pors och olika starrarter. Här finns också mindre ruggar med kaveldun. Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp. Figur 4.9. Objekt B utgörs av en mindre våtmark som bitvis är öppen. C Mindre våtmark Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en mindre våtmark. Vegetationen domineras av blåtåtel, pors, ljung och olika vitmossor. På en liten fastmarksö växer tall. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. 4 INVENTERINGSOMRÅDET -PN\YkZ[YH/RHZQVIQLR[(pYLUNY\UKZQP nordvästra delen av inventeringsområdet. B Våtmark vid Fereltabäcken Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en mindre våtmark som delvis är trädbärande och delvis helt öppen. Den trädbärande delen karaktäriseras av klena rakstammiga tallar, enstaka björkar och unga granar. Här finns en mindre mängd död ved, både stående och liggande. I fältskiktet växer tuvull, ljung, lingon, tranbär och olika vitmossor. På den öppna delen domineras vegetationen av blåtåtel med inslag av pors och kärrsilja. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. Figur 4.10. Objekt C utgörs av en mindre våtmark med en liten fastmarksö i. 16 D Barrnaturskog Klass 1 Beskrivning: Objektet utgörs av en barrnaturskog med rik förekomst av död ved, både stående och liggande. I beståndet finns även ett stort inslag av senvuxna träd. Marken är blöt. I fältskiktet växer bland annat ljung, lingon, vattenklöver, missne, stjärnstarr och veketåg. Objektet omges av våtmark. Området har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Bedömning: Mycket höga naturvärden knutna till skogen. Figur 4.12. Borrasjön, objekt F, i södra delen av inventeringsområdet. G Sjuhultasjön Figur 4.11. Objekt D utgörs av en barrnaturskog med en stor mängd död ved. E Våtmark runt barrnaturskog Klass 2 Beskrivning: Sjuhultasjön är en liten, näringsrik sjö med mörkt humusfärgat vatten. Botten är dyig. I sjön växer vattenväxter som vit näckros, igelknopp och nate. Längs kanterna växer kaveldun, vass och olika starrarter. En bård av gungfly kantar sjön. Här växer bland annat vattenklöver och tranbär. I anslutning till sjön ligger tre torp. Sjuhultasjön har i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 2, höga naturvärden. Bedömning: Höga naturvärden knutna till den vegetationsrika sjön och vattenmiljö känslig för ingrepp. 4 INVENTERINGSOMRÅDET Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en mindre, blöt våtmark med vegetation som domineras av olika starrarter, björnmossa och vitmossa. Här växer även en del tall och björk av klenare dimensioner. Bedömning: Hydrologi känslig för ingrepp. F Borrasjön Klass 2 Beskrivning: Borrasjön är en mindre sjö med mörkt humusfärgat vatten. Strandlinjen är välmarkerad och vattnet troligen ganska djupt. Stranden är blockig och sjön omges av skogsmark. I strandlinjen växer olika starrarter, vass, vide och topplösa. I vattnet växer vit näckros på grundare vatten. Förekomsten av en båt på stranden tyder på att det finns fisk i sjön. Bedömning: Vattenmiljö känslig för ingrepp. -PN\Y:Q\O\S[HZQUVIQLR[.pYLUSP[LU]LNL[Htionsrik sjö som ligger i närheten av bebyggelse. 17 H Lövsumpskog J Blandsumpskog Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en lövsumpskog med björk och inslag av tall, gran och klibbal. I fältskiktet växer olika starrarter och tranbär på en matta av björnmossa och vitmossa. Träden är av varierande ålder men gammal, grov ved saknas. Här finns död ved i form av lågor och lutande träd. Av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt. Bedömning: Höga skogliga naturvärden och hydrologi känslig för ingrepp. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en blandsumpskog. Trädskiktet domineras av gran med inslag av klibbal och björk. Beståndet är tätt med senvuxen, klen gran. Enstaka lågor och stående död ved finns, både gran och lövved. Alarna har ett bukettformigt växtsätt. I fältskiktet växer blåbär och stjärnstarr på en matta av björnmossa och olika vitmossor. Bland annat påträffades signalarten kantvitmossa här. Av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt. Bedömning: Höga skogliga naturvärden och hydrologi känslig för ingrepp. Figur 4.15. Objekt J utgörs av en sumpskog med gran, klibbal och björk. K Lövträdsrik barrskog 4 INVENTERINGSOMRÅDET -PN\Y6IQLR[/\[NYZH]LUS]Z\TWZRVN I Barrblandskog Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en barrblandskog med gran, tall och björk. Beståndet är olikåldrigt och luckigt. Gamla, grova träd saknas dock. Död ved finns i form av torrakor och lågor, både äldre och nyare stormfällda träd. I fältskiktet växer blåbär, ljung, örnbräken, vitmossa och kvastmossa. I fuktstråk växer vitmossa och olika starrarter. Av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt. Bedömning: Höga skogliga naturvärden. 18 Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en lövträdsrik barrskog. Ung och medelålders gran har vuxit upp på en mark som tidigare dominerades av lövträd. Här växer ek, asp, lönn, björk, rönn och oxel. Marken har tidigare hållits mer öppen, troligen en lövträdsrik betesmark. Här finns gott om odlingsrösen. Död ved finns i olika nedbrytningsstadier. I fältskiktet växer blåbär, harsyra, vårfryle, kruståtel, husmossa, björnmossa och kvastmossa. På lövträdsstammarna växer epifytiska mossor och lavar. Av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt. Bedömning: Höga skogliga naturvärden. L Barrsumpskog Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en barrsumpskog med tall, gran och björk. Här finns även inslag av klibbal, brakved och bindvide. Träden är av varierande ålder men gammal grov ved saknas. I beståndet finns en mindre mängd död ved i form av torrakor och lågor. Här finns även en del lutande träd. I fältskiktet växer tuvull, lingon, flaskstarr, skvattram och kärrsilja på en matta av björnmossa och vitmossa. Av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt. Bedömning: Höga skogliga naturvärden. Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en barrsumpskog med gran, björk och tall. Träden är av varierande ålder men gammal grov ved saknas. Marken är fuktig. Objektet ingår i en yta som stängslats in med viltstängsel tillsammans med omgivande tallplantering. Av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt. Bedömning: Höga skogliga naturvärden. N Blandsumpskog Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en blandsumpskog med gran, björk och tall. Träden är av varierande ålder men gammal grov ved saknas. I beståndet finns en mindre mängd död ved i form av torrakor och lågor. Här finns även en del lutande träd. I fältskiktet växer tranbär, korallrot, tuvull, missne, lingon och olika starrarter på en matta av björnmossa och vitmossa. Delar av objektet är av Skogsstyrelsen klassad som naturvärdesobjekt och delar som nyckelbiotop. Bedömning: Höga skogliga naturvärden och hydrologi känslig för ingrepp. Figur 4.16. Objekt N utgörs av en sumpskog med gran, björk och tall. O Nyckelbiotop med barrskog Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av en barrskog med gran, björk och tall. Här finns även inslag av rönn och ek. Träden är av varierande ålder men gamla träd saknas. Här finns en del död ved i form av lågor och torrträd. I berggrunden finns en del grönsten. Detta återspeglas i floran som är ganska rik. Bland annat finns här stinknäva och skogsnarv. Marken är stenig och täcks av en mossfäll. I objektet finns spår efter en bergtäkt och en stor mängd sprängsten. Området ligger intill en väg. Av Skogsstyrelsen klassad som nyckelbiotop. Bedömning: Höga skogliga naturvärden. P Mindre trädbärande våtmarker Klass 2 Beskrivning: Objektet utgörs av två mindre våtmarker i inventeringsområdets norra del. Områdena är trädbärande med tall, gran och björk i varierande ålder. Äldre träd saknas dock. Döda träd finns i form av torrträd och högstubbar. Marken är blöt och vegetationen domineras av ängsull, flaskstarr, hundstarr och odon på en matta av björnmossa. Här finns även pors och ljung. Vid avverkning av intilliggande marker har en kantzon lämnats runt de båda våtmarkerna. Bedömning: De båda våtmarkerna hyser för området höga naturvärden och har en hydrologi som är känslig för ingrepp. 19 4 INVENTERINGSOMRÅDET M Barrsumpskog 4 INVENTERINGSOMRÅDET Figur 4.17. Objekt P utgörs av två mindre trädbärande våtmarker. 20 5.1 Fåglar Översikt Trakten runt utredningsområdet för vindkraft vid Lyngsåsa är i första hand betydelsefull för häckfåglar. Tack vare landskapets variation är traktens häckfågelfauna överlag varierad och ganska rik. I skogsbygden på denna del av Småländska höglandet förekommer en rad arter rovfåglar häckande. De atlasrutor som täcker inventeringsområdet har hittills endast blivit sporadiskt besökta under den pågående atlasinventeringen i Småland (Artportalen 2009). De inventeringar som genomförts i kringliggande atlasrutor visar dock att arter som röd glada, sparvhök, duvhök, ormvråk, brun kärrhök, fiskgjuse och lärkfalk troligen tillhör häckfåglarna i den närmast omgivande trakten. Inga uppgifter om förekomst av kungsörn finns i det aktuella området, men arten är i ett expansivt skede i södra Sverige just nu och kan kanske etablera sig här inom en nära framtid (P-E Larsson, muntl.). Enstaka icke-häckande kungsörnar och havsörnar kan antas passera över området ibland. De flesta sjöar runt inventeringsområdet är till sin karaktär relativt vegetationsfattiga skogssjöar. Flera av dem är dåligt kartlagda men i de mer välbesökta häckar för trakten typiska arter som sångsvan, kanadagås, gräsand, knipa, storlom, fiskgjuse och drillsnäppa. Rikare sjöar och våtmarker är sällsynta men återfinns på ett par ställen, främst kan nämnas Mörhultssjön vid Mörhult, ca 3 km söderut. Säkra eller troliga häckfåglar där inkluderar sångsvan, grågås, kricka, skedand, årta, vigg, brunand och brun kärrhök (Artportalen 2009). I vattendragen i trakten häckar forsärla på flera ställen, t.ex. nära Hjortsberga. Inventeringsområdet En vindkraftsutbyggnad berör i första hand områdets häckande fåglar. Inventeringsområdet består mestadels av barrskog och hyggen och därigenom präglas fågelfaunan av skogslevande arter. Genom att lövrika och frodiga skogsmiljöer är få är artrikedomen av fåglar troligen låg. Större inslag av ädla lövträd saknas förutom på ett par små ställen i områdets utkanter: väster om Östra Hökasjön i nordväst samt mellan Ulvagraven Allmänt Skogarna inom inventeringsområdet vid Lyngsåsa besöks sällan av ornitologer men fältinventeringen antyder att fågelfaunan troligen helt domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Småland. Vanliga arter i områdets barrdominerade terräng är enligt naturinventeringen t.ex. ringduva, koltrast, taltrast och bofink. I lövrikare miljöer och fuktstråk förekommer arter som nötskrika, entita och gärdsmyg. Spillkråka förekommer inom inventeringsområdet och i anslutning till lövrika bryn och fuktstråk kan även gröngöling och mindre hackspett finnas med något par vardera. Endast några få rödlistade fågelarter bedöms förekomma i inventeringsområdet (entita, törnskata, nötkråka samt möjligen göktyta och nattskärra), och då med enstaka par. Orrar observerades under både naturinventeringen och rovfågelsinventeringen och såväl orre som tjäder har fasta populationer i denna del av Småland. Eftersom inventeringsområdet saknar stora öppna våtmarker är det inte troligt att någon större spelplats för orre berörs av utbyggnaden. En spelplats med orrar ligger vid Ryamon i inventeringsområdets östra del (Artportalen 2009) och någon fler liten spelplats med enstaka tuppar bedöms kunna finnas i eller nära området. Tjädern förekommer på flera lokaler i trakten men bedöms inte ha någon stark förekomst i det berörda området eftersom hyggen och unga produktionsskogar dominerar en stor andel av områdets areal. Tjäder och orre är båda utpekade av EU’s fågeldirektiv men de är inte rödlistade i Sverige. Det svenska beståndet av tjäder beräknades i slutet av 1990-talet till 84 000-110 000 par och av orre till minst 170 000 par (Svensson m.fl. 1999). Den pågående atlasinventeringen visar inte på några förekomster av järpe i området, men eftersom förekomster finns i kringliggande atlasrutor (Artportalen 2009) kan arten möjligen finnas med något enstaka par i fuktiga och lövrika stråk. Minst fyra arter ugglor häckar i trakten: sparv-, pärl-, katt- och hornuggla. Inga av dessa är rödlistade men sparvuggla och pärluggla är utpekade av fågeldirektivet. Årliga uggleinventeringar i ett 21 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD 5 Djurliv och artskydd och Hallåkra i öster. Nätet av skogsbilvägar är tämligen väl utbyggt på områdets fastmarksdelar. Våtmarkerna är små, saknar öppna vattenspeglar och flertalet är dikade och till stor del trädbevuxna. De upptar endast en liten del av inventeringsområdet. studieområde öster om Växjö 1994-2008 (Ylvén 2006) ger en fingervisning om ugglearternas tätheter i denna del av Småland. Sparvugglan är troligen skogsbygdens vanligaste uggla och finns med all säkerhet häckande i området. Tidigare nämnda studie visar på medeltätheter på ca 0,1 revir/km2 (Ylvén 2006). Populationen av sparvuggla beräknas uppgå till max 12 000-16 000 par i Sverige (Svensson m.fl. 1999). Sannolikt finns även pärluggla i området. Studierna i Växjötrakten pekar på en medeltäthet av 0,06 revir/km2, dock med stora mellanårsvariationer (Ylvén 2006). Framför allt i kanter mot områdets våtmarker kan den hitta lämpliga bohål (hackspetthål) i sumpskog och hänsynszoner som skogsbruket lämnat. Pärlugglan är en av våra allmännaste ugglor med max 18 000-24 000 par i Sverige (Svensson m.fl. 1999). Kattuggla och hornuggla kan förekomma med något par i närområdet, även om de i första hand är knutna till lövskog, odlingslandskap och bebyggelse. De hör båda till våra vanligaste ugglor och den svenska kattugglestammen beräknas till 10 000-20 000 par medan hornugglorna uppgår till 5 000-10 000 par (Svensson m.fl. 1999). Enstaka individer kan möjligen röra sig i de kanter av inventeringsområdet som ligger närmast byar och odlingsmark som Lyngsåsa, Piggaboda, Spånhult och Ulvaboda. Inga förekomster av berguv är kända i denna trakt på senare år (P.-E. Larsson, muntl.). 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD Rovfåglar Skogarna inom inventeringsområdet är till största delen yngre och intensivt brukade - skog med passande boträd för stora rovfåglar är därför sällsynt. I några sumpskogsbestånd och kantzoner, främst i sydost, finns dock små områden med enstaka äldre träd sparade och vanligare rovfåglar som ormvråk och sparvhök bedöms häcka med något eller några par vardera inom området. Ormvråk och tornfalk sågs både under naturvärdesinventeringen och rovfågelsinventeringen. Tornfalken häckar ofta i gamla kråkbon och kan också förekomma med något eller några par. Det är dock långt till kringliggande större naturskyddade skogsområden som naturreservat och biotopskydd. Som närmast ligger Stora Grönlid och Målaskogsberg inom 2-3 km avstånd åt norr respektive söder. Inga bergbranter passande för klipphäckande rovfåglar som pilgrimsfalk finns i eller intill området. Bivråk (rödlistad som sårbar och utpekad av fågeldirektivet) förekommer i Smålands skogs22 bygder men föredrar i södra Sverige ett varierat landskap med högproduktiva, lövdominerade miljöer (ArtDatabanken 2009). Utifrån dominansen av brukad barrskog och hyggen var den inledande bedömningen att bivråk troligtvis inte häckar inom inventeringsområdet. Inga förekomster finns heller registrerade i angränsande atlasrutor på senare år (Artportalen 2009). Fiskgjusen häckar med en betydande stam vid sjöarna på Sydsvenska höglandet. Växjötrakten är ganska sjörik och flera par häckande fiskgjusar finns i två av de kringliggande sjöarna: Tjurken och Fenen (0,7-2,3 km från inventeringsområdet) (ArtDatabanken 2009). Fiskande gjusar kan säkert passera området ibland och det är troligt att de emellanåt kan fiska i t.ex. Borrasjön, Älganäsasjön och Sjöatorpasjön. Under naturvärdesinventeringen gjordes dock inga observationer som tyder på bon i eller direkt intill utredningsområdet för vindkraft. Fiskgjusen är utpekad av EU:s fågeldirektiv men är inte rödlistad i Sverige. Den svenska populationen beräknades till 3 400-4 100 par i mitten av 1990-talet (Svensson m.fl. 1999). Stammen anses som helhet stabil även om tecken på lokala minskningar finns. Lärkfalk bedöms inte häcka i inventeringsområdet. Arten är i första hand knuten till ett varierat landskap med inslag av våtmarker, sjöar och odlingsmark men det är troligt att området ibland besöks av fåglar från passande miljöer längre bort från området, t.ex. Mörhult eller Hjortsberga. Sjö- och våtmarksfåglar Våtmarkerna i området är fågelfattiga. Tranan bedöms dock kunna häcka med något par i öppna små våtmarker inom det inventerade området, t.ex. vid Sjuhultasjön och Ferreltabäcken. Den finns i flera kringliggande våtmarker, bland annat vid Mörhultssjön, Blädingeås och Galtasjön (Artportalen 2009). Tranan är utpekad av EU:s fågeldirektiv men är inte rödlistad i Sverige. Den svenska stammen ökar stadigt sedan lång tid och beräknades till 15 000-20 000 par i slutet av 1990-talet (Svensson m.fl. 1999). Utifrån våtmarkernas storlek och karaktär bedöms häckande vadare av rödlistade och utpekade arter som storspov, ljungpipare och grönbena inte förekomma på våtmarkerna i inventeringsområdet. Inga tecken på sådana förekomster hittades heller under rovfågelsinventeringen i maj 2011. Storlom häckar i flera av de kringliggande sjöarna, bl.a. Tjurken, Fenen och Sjöatorpasjön (0,7-2,8 km från inventeringsområdet) (ArtDatabanken 2009) och skulle eventuellt kunna före- Vattendrag Skogsbäckarna i inventeringsområdet är små och till stor del omgrävda till diken. De bedöms inte ha några ornitologiska värden. Flyttande och övervintrande fåglar Området är inte känt för att beröras av något koncentrerat fågelsträck. Merparten av sträcket över Småländska höglandet passerar på bredare front där den geografiska tyngdpunkten beror på väder och vind. Inga tydliga ledlinjer som dalgångar, sjösänkor eller höjdryggar finns genom inventeringsområdet och därigenom bedöms det att koncentrerat sträck av fåglar inte bildas här. Någon betydande rastplats (betesområde eller nattplats) för större fåglar som svanar, gäss och tranor finns inte i eller nära inventeringsområdet vid Lyngsåsa. Den barrdominerade terrängen i området har troligen inga stora mängder övervintrande fågel. Eftersom bytestillgången vintertid troligen är begränsad så bedöms få rovfåglar övervintra i inventeringsområdet. 5.2 Inventering av rovfåglar Inventeringsresultat Dag 1 (2011-05-17), kl 11:30-19:00. Under förmiddagen regnade det varför inventeringen startade först 11:30. Under eftermiddagen var vinden västlig och molnen växlade. Inventeringsområdet spanades av från observationspunkt A och C (figur 5.1). Från observationspunkt A var utsikten god rakt norrut, nordväst och västerut. Avståndet till vissa delar inom inventeringsområdet är ganska stort men man har en mycket bra överblick och med hjälp av tubkikare och det gick bra att se t.ex. en tornfalk strax söder om observationspunkt C. Observationer Under dagen gjordes flera observationer av ormvråk och en observation av tornfalk. Efter avslu- tad inventering sågs en röd glada ca 4 km söder om inventeringsområdet. Dag 2 (2011-05-18), kl 05:00-13:00 Vädret var under dagen optimalt för en rovfågelinventering med en måttlig västlig vind och växlande molnighet. Inventeringsområdet spanades under dagen av från observationspunkt B, C, D, E och F (figur 5.1). Genom att spana från alla dessa punkter gick det att få en bra överblick över hela området. I den sydvästra delen av inventeringsområdet fanns inga lämpliga observationspunkter men det gick bra att se dessa delar från både observationspunkt B och C. Även från observationspunkt A gick det hyfsat att se detta område. Observationer Strax efter klockan fem på morgonen gjordes den första rovfågelobservationen, en bivråk (rödlistad) som flög västerut över de norra delarna av inventeringsområdet. Fågeln visade inga tecken på att gå ner. Det gick heller inte att se varifrån fågeln lyfte. Under dagen gjordes också en observation av en fiskgjuse som flög norrut ca 2 km väster om inventeringsområdet (figur 5.1). Dessutom gjordes flera observationer av de vanligare arterna tornfalk och ormvråk. Sammanfattning Inventeringen gjordes under goda förhållanden. Resultatet visar sammantaget att 3-4 par ormvråk troligen häckar i inventeringsområdet, liksom ett par tornfalk. Inga utpekade eller rödlistade rovfåglar bedöms häcka. Utifrån avsaknaden av både revirbeteenden och fler observationer bedöms de enstaka individer av fiskgjuse och bivråk som sågs inte ha boplatser inom området. I övrigt kan nämnas att inga observationer av våtmarksanknutna fåglar som vadare, annat än enkelbeckasin och drillsnäppa, observerades i området under rovfågelsinventeringen. Orre obseverades med 3-4 spelande tuppar på ett hygge vid punkt B och C, d.v.s. inte i någon opåverkad naturmiljö. 5.3 Fladdermusförekomst Kunskapsläge Sedan man började använda ultraljudsdetektor för artbestämning av fladdermöss har man en tämligen god kunskap om vilka arter som förekommer i landet. När det gäller de olika arternas utbredningsmönster finns det dock stora kun23 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD komma i Borrasjön i inventeringsområdets södra del. Arten har en stark stam i de sjörika områdena på Sydsvenska höglandet. Storlommen är utpekad av EU:s fågeldirektiv men är inte rödlistad i Sverige. Den svenska populationen beräknades till 5 500-7 000 par i slutet av 1990-talet (Svensson m.fl. 1999). Stammen anses som helhet stabil även om tecken på lokala minskningar finns. skapsluckor. Småland är ett av de landskap som är relativt väl undersökt och i Artportalen finns det en hel del uppgifter om fladdermusobservationer från det aktuella landskapet. lövskog. I lövskog påträffas dock fler olika arter. I äldre luckig ädellövskog med närhet till vatten kan flest antal arter av fladdermöss hittas. Äldre byggnader och ihåliga träd fungerar som boplatser. Miljökrav Lyngsåsa Den viktigaste faktorn för fladdermössens val av livsmiljö är tillgången på insekter. Lövskogsmiljöer, näringsrika sjöar, våtmarker, mindre odlingsmarker och bryn är exempel på insektsrika miljöer och därmed viktiga födosöksområden för fladdermöss. Fladdermöss påträffas i såväl barrskog som Inventeringsområdet vid Lyngsåsa domineras av barrskog och är präglat av skogsbruk. Enstaka mindre våtmarker och sjöar finns liksom ett par sommartorp. I det omgivande landskapet finns även större sjöar och byar med småskaligt odlingslandskap. 3 F 1 3 3 3 B C D 3 3 4 3 2 4* E3 3 4 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD 3 3 3 A X Observationspunkter Inventeringsområde Nr Fågelobservationer Ü Flygvägar 0 1 2 km -PN\Y0U]LU[LYPUNH]YV]MrNSHY]PK3`UNZrZHTHQ!IP]YrR!ÄZRNQ\ZL!VYT]YrR![VYUMHSR$WHY 24 Övervintringsplatser och flyttstråk En del fladdermusarter övervintrar på lämpliga platser i anslutning till där de uppträder sommartid medan andra migrerar. Vad gäller övervintringsplatser har man i dagsläget inte tillräcklig kunskap om var i länet det finns lämpliga sådana. Man kan utifrån dagens kunskapsläge inte heller säga något om hur eventuella flyttstråk går. Inventeringsområdet vid Lyngsåsa bedöms inte ligga i stråk som används av flyttande fladdermöss. Detta då tydliga ledlinjer i landskapet saknas. Hot Fladdermössen hotas främst av förändringar i skogsbruk och odlingslandskap. På senare tid har man även uppmärksammat vindkraft som ett potentiellt hot mot fladdermöss. I en mindre pilotstudie i södra Sverige kunde man påvisa att det vid vissa väderförhållanden fanns jagande fladdermöss i stor omfattning runt vindkraftverk. Fladdermössen attraherades av insekter som ansamlats runt vindkraftverkens övre delar. Ett tidigare antagande har varit att det främst är flyttande fladdermöss som dödas vid vindkraftverk men undersökningar visar på att så mycket som en tredjedel av de fladdermöss som förolyckats är stationära arter. Nyligen upptäckte forskare att fladdermöss framförallt inte dödas genom att träffas av rotorbladen vilket tidigare antogs utan att de är känsliga för de tryckförändringar som orsakas av driften av vindkraftverken och av dessa får inre skador som de dör av. Status Fladdermöss har ett tämligen starkt skydd genom att samtliga arter är fridlysta och skyddas av artskyddsförordningen. Sverige har även skrivit under det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Avtalet innebär att vi åtagit oss att skydda och värna fladdermössen och deras livsmiljöer. 5.4 Övrigt djurliv Vad gäller övrigt djurliv finns det i området älg, rådjur och vildsvin. Under fältinventeringen noterades rikligt med spår av dessa arter. En älgko med kalv observerades liksom rådjur. Jakt bedrivs på såväl älg som vildsvin. Saltstenar, jakttorn, gömslen och utfodringsstationer tyder på detta. Även allmännare skogsarter såsom räv, hare, grävling och ekorre antas förekomma. Av de fyra stora rovdjuren är det bara lodjuret som möjligen kan finnas i regionen. Huggorm, kopparödla och skogsödla noterades under inventeringen liksom padda. 5.5 Artskyddsförordningen Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 finns förutom fåglar och fladdermöss inga förekomster i inventeringsområdet (enligt egna observationer och uppgifter från Artportalen). Den art man skulle kunna tänka sig ändå förekom här är åkergroda. Åkergroda lever i såväl öppna marker som barrskogsmiljöer och är i en stor del av landet den vanligaste grodarten. Även lodjur förekommer i regionen och kan då och då passera då och då i närheten. Dock finns inga uppgifter om bofasta djur från området. Av de arter som listas i Artskyddsförordningens bilaga 2 har huggorm, kopparödla, skogsödla och vanlig padda noterats i inventeringsområdet. Även snok och vanlig groda skulle kunna finnas i inventeringsområdet eller dess nära omgivning. Hasselmus finns i omgivande landskap, men då för arten lämplig livsmiljö saknas i inventeringsområdet bedöms det som osannolikt att den skulle finnas där. Av de växter som listas i förordningens bilaga 2 påträffades vid inventeringen korallrot. Eventuellt skulle även någon enstaka jungfru marie nycklar kunna finna i området liksom revlummer och mattlummer. Förekomsten av dessa arter är dock 25 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD Med hänsyn till att skogsmiljöerna domineras av barrskog, är präglade av skogsbruk samt i stor utsträckning saknar vattenmiljöer kan man förvänta sig att området inte är särskilt betydelsefullt för fladdermöss. Ett fåtal arter kan påträffas i dessa miljöer. Det rör sig då om arter som är relativt vanliga i landet i övrigt, såsom brandts fladdermus, vattenfladdermus, gråskimlig fladdermus, långörad fladdermus och nordisk fladdermus. Gemensamt för dessa arter är att de inte är särskilt kräsna vad gäller livsmiljö. Eventuellt skulle även mindre vanliga arter som mustaschfladdermus och fransfladdermus (den senare upptagen på den nationella rödlistan som sårbar, VU) kunna finnas i regionen. Någon regelrätt fladdermusinventering har inte utförts i området men fladdermusfaunan antas vara både art- och individfattig. Detta då det råder brist på både bra jaktmiljöer och lämpliga hålträd för dagvila. 5 DJURLIV OCH ARTSKYDD ringa och förutsättningarna för arterna är dåliga. Korallrot noterades sparsamt i en sumpskog som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop. Ytterligare förekomster i området bedöms osannolika. 26 6 Verksplaceringar Här följer beskrivningar och bedömningar för var och en av de planerade verksplaceringarna. Utgångspunkt har varit en layout från planeringsskedet daterad 2009-12-02 med kompletteringar och ändringar gjorda 2010-07-05. 35 36 29 13 33 8 2 17 11 4 32 15 7 31 18 5 12 24 25 16 27 28 30 9 20 34 23 14 10 3 21 22 26 6 1 Vindkraftverk Inventeringsområde Naturvärdesklass 1 Naturvärdesklass 2 0 1 2 km Figur 6.1. Vindkraftverkens planerade placering vid Lyngsåsa. 27 6 VERKSPLACERINGAR 19 Verk 01 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, kruståtel, bergkorsört, örnbräken och mjölkört. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZ]PKILÄU[SPN]pNPWYVK\Rtionsskog med tall. Verk 04 -PN\Y=LYRWSHULYHZ]PKILÄU[SPN]pNWrL[[O`NNL som markberetts och planterats med gran. Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som planterats med gran och tall. Enstaka björkar och lönnar har lämnats vid avverkningen. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, ljung och kruståtel. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras över hygget. Verk 02 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med planterad gran och enstaka tallar. Beståndet utgörs av medelålders gallringsskog. Fältskiktet är glest och utgörs av blåbär, väggmossa och husmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. 6 VERKSPLACERINGAR Verk 03 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med tall. Beståndet utgörs av en gles medelålders gallringsskog. Ung gran kommer upp underifrån. I fältskiktet växer örnbräken, kruståtel, blåbär och ljung. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. 28 Figur 6.4. Verk 04 planeras på ett hygge som planterats med gran och tall. Verk 05 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran och tall. Beståndet utgörs av en gles medelålders gallringsskog. I fältskiktet växer kruståtel, ljung och blåbär. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras genom produktionsskog. Verk 06 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran. Beståndet utgörs av medelålders gallringsskog. Fältskiktet är glest och utgörs av örnbräken, kruståtel och blåbär på en matta av husmossa och väggmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Figur 6.6. Verk 07 planeras i en beståndsgräns mellan ett hygge och en produktionsskog med gran. Verk 08 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en ungskog med planterad tall, gran och lärk. Beståndet är ca 10 år gammalt och inhägnat med viltstängsel. Lövinslaget är stort med bland annat rönn och björk. En hel del överståndare av tall, lärk och björk finns i beståndet. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Platsen ligger en bit från befintlig väg (ca 150 m). Ny anslutningsväg kan dras genom ovanstående bestånd. Figur 6.5. Verk 06 planeras i ett medelålders bestånd med planterad gran. Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en beståndsgräns mellan på ena sidan ett hygge som planterats med gran och på andra sidan en produktionsskog med gran. Hygget ligger lågt och marken är fuktig till frisk med ett antal diken. Hyggesvegetationen domineras av kruståtel, örnbräken, veketåg och gråstarr. Skogsbeståndet ligger högre och marken där är torr och stenig. Beståndet utgörs av gallrad, medelålders gran. Fältskiktet är sparsamt och utgörs mestadels av väggmossa och husmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Platsen ligger ca 200 från befintlig väg. Ny anslutningsväg kan dras genom produktionsskog. -PN\Y=LYRWSHULYHZPLU\UNZRVNTLKWSHU[LYHK tall, gran och lärk. 29 6 VERKSPLACERINGAR Verk 07 Verk 09 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran och tall. Beståndet utgörs av medelålders gallringsskog. I fältskiktet växer blåbär, lingon, ljung, kruståtel, örnbräken, väggmossa och kvastmossa. Platsen ligger ca 120 m från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras igenom samma bestånd. Verk 10 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av glasbjörk, kruståtel, lingon, ljung, veketåg, gråstarr och stjärnstarr. Platsen ligger ca 200 meter från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras över hygge. Figur 6.9. Verk 11 planeras på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Verk 12 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran. Beståndet utgörs av medelålders gallringsskog. Fältskiktet är glest och utgörs av kruståtel och örnbräken på en matta av väggmossa och kvastmossa. Platsen ligger ca 100 m från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras längs en av de körvägar som använts i samband med senaste gallringen i samma bestånd. Verk 13 6 VERKSPLACERINGAR -PN\Y=LYRWSHULYHZWrL[[O`NNLZVTTHYRILretts och planterats med gran. Verk 11 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, kruståtel, örnbräken, veketåg och bergkorsört. Platsen ligger ca 170 meter från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg han dras över hygget. 30 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran och tall. Beståndet, som utgörs av medelålders till äldre skog, är gallrat. I fältskiktet växer kruståtel, blåbär, lingon, väggmossa och husmossa. Platsen ligger vid Skogvaktare Lindhs väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZPLUWYVK\R[PVUZZRVNTLK gran och tall. -PN\Y=LYRWSHULYHZ]PKILÄU[SPN]pNWrL[[ hygge. Verk 16 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, blåbär, lingon, kruståtel och ljung. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Verk 15 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, kruståtel, blåtåtel, knappsäv och bergkorsört. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som planterats med tall och lärk. Beståndet omges av viltstängsel och lövinslaget är därför stort. Här växer rikligt med rönn och vårtbjörk. I fältskiktet växer örnbräken, kruståtel, mjölkört och ljung. Platsen ligger ca 120 meter från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras genom samma bestånd. Figur 6.12. Verk 16 planeras på ett hygge som planterats med tall och lärk. 31 6 VERKSPLACERINGAR Verk 14 Verk 17 Verk 20 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med planterad gran. Beståndet utgörs av en medelålders gallringsskog. Marken är frisk. Fältskiktet är glest och utgörs av kruståtel, blåbär, örnbräken, hundstarr, ljung och olika mossor. Platsen ligger ca 200 m från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras genom produktionsskog. Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, björksly, kruståtel, veketåg, bergkorsört, toppdån och örnbräken. Platsen ligger ca 70 m från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras över hygget. Figur 6.14. Verk 20 planeras på ett hygge som markberetts och planterats med gran. -PN\Y=LYRWSHULYHZPL[[ILZ[rUKTLKTLKLSrSders granskog. Verk 21 6 VERKSPLACERINGAR Verk 18 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av björksly, hallon, kruståtel, veketåg, mjölkört och bergkorsört. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering trots avståndet till befintlig väg. Ny anslutningsväg kan dras över hygge och genom produktionsskog. Verk 19 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger vid en beståndsgräns mellan på ena sidan en medelålders gallringsskog med gran och på andra sidan en ung granplantering. Här växer också enstaka tallar och björkar. I fältskiktet växer ljung, blåbär, kruståtel och örnbräken. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. 32 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger vid en beståndsgräns mellan på ena sidan en medelålders gallringsskog med gran och på andra sidan ett hygge som markberetts och planterats med gran. I fältskiktet växer kruståtel och väggmossa. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av kruståtel, hallon och veketåg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras genom produktionsskog. Verk 23 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, kruståtel, veketåg, bergkorsört och toppdån. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras längs skogsgallringsväg genom en planterad granskog och över ett hygge. Figur 6.15. Verk 21 planeras i kanten mellan ett hygge och ett medelålders granbestånd. Verk 22 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran. Beståndet utgörs av en ung (ca 15 år gammal) granplantering. I fältskiktet växer ljung, lingon, blåbärkruståtel, ängskovall, örnbräken och väggmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZWrL[[O`NNLZVTTHYRILretts och planterats med gran. Verk 24 6 VERKSPLACERINGAR Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av björksly, hallon, kruståtel, veketåg och mjölkört. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Figur 6.16. Verk 22 planeras i en ung granplantering vid ILÄU[SPN]pN -PN\Y=LYRWSHULYHZ]PKILÄU[SPN]pNWrL[[ hygge. 33 Verk 25 Verk 27 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, kruståtel, bergkorsört och toppdån. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran. Beståndet utgörs av medelålders gallringsskog. I fältskiktet växer blåbär, kruståtel, väggmossa, husmossa och kvastmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Platsen ligger långt från befintlig väg men ny anslutningsväg kan dras över hygge och genom produktionsskog. Verk 28 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en beståndsgräns mellan på ena sidan ett hygge som planterats med gran och på andra sidan en medelålders gallringsskog med gran. I fältskiktet växer örnbräken, ljung och kruståtel. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras genom produktionsskog. -PN\Y =LYRWSHULYHZ]PKILÄU[SPN]pNWrL[[ hygge. Verk 26 6 VERKSPLACERINGAR Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en ungskog med planterad gran. Beståndet är ca 15 år gammalt. I fältskiktet växer blåbär, lingon, ljung, kruståtel och kvastmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZ]PKILÄU[SPN]pNPLU\UNskog med planterad gran. 34 Verk 29 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en beståndsgräns mellan på ena sidan en tät ungskog med planterad gran och på andra sidan ett hygge. Hygget är markberett och planterat med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av örnbräken, hallon, kruståtel, toppdån och bergkorsört. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Figur 6.21. Verk 29 planeras i kanten mellan ett hygge och en ungskog med planterad gran. Verk 30 Verk 32 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som planterats med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av björksly, örnbräken blåbär, kruståtel och veketåg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid vändplan och befintlig väg. Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran. Beståndet utgörs av en medelålders gallringsskog. Här finns även ett visst inslag av björk. Marken är frisk till fuktig och i fältskiktet växer hallon, veketåg, tuvtåtel, krypven och blodrot. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. Verk 33 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som markberetts och planterats med gran. Hyggesvegetationen domineras av björksly, kruståtel, örnbräken, hallon och ängskovall. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZ]PKLU]pUKWSHUWrL[[ hygge. Verk 31 6 VERKSPLACERINGAR Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en beståndsgräns mellan på ena sidan en tät ungskog med planterad gran och på andra sidan ett hygge. Hygget är markberett och planterat med gran. Hyggesvegetationen utgörs bland annat av hallon, veketåg, tuvtåtel och kruståtel. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZWrL[[O`NNL]PKILÄU[SPN väg. -PN\Y=LYRWSHULYHZPRHU[LUTLSSHUL[[O`NNL och en ungskog med planterad gran. 35 Verk 34 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran. Beståndet utgörs av en medelålders gallringsskog. Marken är stenig och täcks av mossa. I fältskiktet växer kruståtel, blåbär, väggmossa, husmossa och kvastmossa. Platsen ligger ca 90 meter från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering. Ny anslutningsväg kan dras genom samma bestånd. Verk 35 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger i en produktionsskog med gran, tall och björk. Beståndet utgörs av en smal remsa med skog som lämnats mellan vägen och ett hygge. Beståndet är hårt gallrat. Marken är stenig. I fältskiktet växer kruståtel, blåbär, ängskovall och väggmossa. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt bra placering vid befintlig väg. 6 VERKSPLACERINGAR -PN\Y=LYRWSHULYHZPLUWYVK\R[PVUZZRVNTLK gran, tall och björk. Verk 36 Beskrivning: Det planerade vindkraftverket ligger på ett hygge som planterats med tall. Marken är stenig. Hyggesvegetationen utgörs av björksly, hallon och kruståtel. Ca 30 m från platsen ligger en liten våtmark (objekt P). Platsen ligger ca 100 meter från befintlig väg. Naturvärden: Låga Bedömning: En ur naturvärdessynpunkt ok placering förutsatt att hänsyn tas till våtmarken så att dess hydrologi inte påverkas av ingreppen. Ny anslutningsväg kan dras över hygget. 36 7 Bedömningar och rekommendationer värdefulla våtmarker bedöms inte påverkas av en vindkraftetablering i det föreslagna området. Detta grundat på värdenas karaktär och avstånd till den planerade vindkraftetableringen. Vattendrag Naturen inom inventeringsområdet består i huvudsak av produktiv skogsmark som till stor del är påverkad av modernt skogsbruk. Senare års stormfällningar har lett till stora avverkningar. En stor del av arealen utgörs därför av hyggen idag. De flesta av dessa har markberetts och planterats med gran. Medelålders gallringsskogar och ungskog finns det också gott om. Gran är det dominerande trädslaget. Brukad skog och hyggen råder det ingen brist på i landskapet och en vindkraftetablering på denna skogsbruksmark bedöms inte påverka de naturmiljöer eller arter som finns i området i någon större grad. I samband med naturvärdesinventeringen identifierades ett antal mindre områden med höga naturvärden. Det rör sig främst om sumpskogar och andra äldre skogsbestånd. Övriga områden som befanns ha högre naturvärden och/eller vara känsliga för ingrepp utgörs av sjöar och mindre våtmarker. I dessa områden bör placering av vindkraftverk och nya vägar undvikas. Samtliga våtmarker har en hydrologi som är känslig för ingrepp. Detta gäller även mindre våtmarker med lägre naturvärden som inte har beskrivits i denna inventering. Med en god detaljplanering där hänsyn tas till detta bör en vindkraftetablering i det föreslagna området gå att kombinera med områdets naturvärden. Den samlade bedömningen är att en vindkraftetablering i det föreslagna området vid Lyngsåsa går att genomföra utan att inkräkta på områdets naturvärden. Den föreslagna verksplaceringen bedöms inte påverka de värdekärnor som finns i området. Vägnätet är väl utbyggt. Strävan har varit att använda befintligt vägsystem där så är möjligt och minimera anläggningen av ny väg. Det har medfört att några av de nu planerade vindkraftverken ligger vid befintlig väg. Till övriga vindkraftverk kommer nya anslutningsvägar att behöva brytas. I samtliga fall kan nya anslutningsvägar dras över hygge och genom produktionsskog. Därmed kommer ingrepp i form av nya vägar vara litet. De naturvärden som finns i det omgivande landskapet i form av naturreservat, Natura 2000-områden, riksintressen, nyckelbiotoper och Fåglar Fåglar rör sig i luftrummet och kan påverkas av vindkraftverk på andra sätt än de fasta naturvärdena på marken. Påverkan kan delas in i; )|UOXVWHUDYOLYVPLOM|HUWLOOI|OMGDYYLQGNUDIWDQläggningens markanspråk och barriäreffekter .ROOLVLRQHUPHGURWRUEODGWRUQRFKOXIWOHGningar 6W|UQLQJIUnQYLQGNUDIWYHUNXQGHUKnOOVRFK reparationsarbeten (OG|GWLOOI|OMGDYNRQWDNWPHGOHGQLQJDURFK transformatorer Lokaliseringen av en vindkraftetablering är troligen den faktor som har störst betydelse för effekterna på fåglar (Widemo 2007). Etableringar på platser med viktiga häcknings- och rastförekomster av utpekade arter, större fågelkolonier eller flyttstråk t ex utmed dalgångar eller kuster kan orsaka negativa effekter på fåglarnas livsmiljöer eller en ökad dödlighet. Artspecifika beteenden, topografi och fåglarnas lokala rörelsemönster är dock också viktiga faktorer som kan styra påverkansgraden (se t.ex. Barrios & Rodriguez 2004). Hur vindkraftsutbyggnad påverkar skogslevande fåglar är mycket lite studerat. Kunskapen om vindkraftens effekter på fågelfaunan är till stor del baserad på studier i öppna marker och vid kusten. I skogsmark berörs andra fågelarter och utbyggandens konsekvenser på naturmiljöer och landskapet blir delvis annorlunda. Påverkan genom habitatförluster, fragmentering och barriäreffekter, buller och kollisionsrisker kan dock antas vara fortsatt i fokus. Störningar och förluster av livsmiljöer Naturinventeringen vid Lyngsåsa visar att lokaliseringen av vägar och vindkraftverk inte kommer att ha någon direkt påverkan på miljöer med höga naturvärden. I området bedrivs ett rationellt skogsbruk och de flesta av vindkraftverken planeras i produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att förekomster av sällsynta skogslevande fåglar ska påverkas. Biotopförluster 37 7 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 7.1 Bedömningar Någon större risk för påverkan på nedströms liggande vattendrag bedöms inte föreligga. Bäckarna i det berörda området är små. Arbeten som skulle kunna innebära grumling kan utföras under perioder då vattenföringen är låg. 7 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER och störningar till följd av en utbyggnad kommer att ske men bedöms inte orsaka någon allvarligt bortfall av värdefulla häckningsmiljöer. Genom att endast få par av rödlistade fåglar finns i området blir påverkan på deras populationsnivåer mycket liten eller obetydlig. Lokalt, på platsen för vägsträckningar och verk, kommer dock vanligare skogslevande fågelarter att påverkas negativt Under byggskedet är det troligt att skogslevande fåglar undviker delar av området p.g.a. buller och andra aktiviteter, men bullret under driftskedet bedöms endast lokalt ge bestående effekter. Forskningsstudier visar att fåglar knutna till våtmarker som vadare, änder och gäss är särskilt känsliga för störningar från vindkraft och ofta visar minskade tätheter nära vindkraftverk. I synnerhet vadare, änder och gäss visar undvikelseeffekter på längre håll, i medeltal 200-250 m från vindkraftverk (Dahlén 2010), t.ex. visade en stor skotsk studie på störningsavstånd på 500-800 m för arter som enkelbeckasin och storspov (PearceHiggins m.fl. 2009). Eftersom viktiga förekomster av skyddvärda våtmarksfåglar som vadare med all sannolikhet saknas vid Lyngsåsa finns det inte någon nämnvärd störningsrisk för sådana. Storlommens känslighet för störningar på häckplats gör att Bright m.fl. (2006) rekommenderar en buffertzon på 1 km mot häckplatser för storlom i Skottland vid en utbyggnad av landbaserad vindkraft. Vid Lyngsåsa är dock avståndet från vindkraftverken till närmaste sjö där häckande storlom finns så stort (ca 1,1 km till Tjurkens strand), att utbyggnaden inte bedöms innebära störningar på häckplatserna. Sjön är också avskärmad av skog vilket minskar risken ytterligare. Hur skogshöns som orre och tjäder påverkas av vindkraftutbyggnad är hittills lite studerat. Vägar och verksplaceringar kan medföra biotopförluster och såväl buller från vindkraftverken som ökad mänsklig aktivitet i området kan troligen medföra viss störning. De buffertzoner som angetts för orre, t.ex. i Skottland (Bright m.fl. 2006) utgör dock grova gissningar och grundas inte på erfarenheter från vindkraftsutbyggnad i områden med orre. Sveriges ornitologiska förening anger inte heller något buffertavstånd för orre i sin vindkraftpolicy (SOF 2009). Det finns dock ett par nyare studier på ripor (vilka också tillhör skogshönsen) och vindkraft. En färsk skotsk studie pekade inte på lägre tätheter av moripa i närheten av vindkraftverk och anslutningsvägar (Pearce-Higgins m.fl. 2009). Preliminära data från Smöla i Norge antyder också att dalripa visar stor tolerans gentemot 38 vindkraftverk och inte undviker att vistas inom utbyggnadsområdet (NINA 2010). Störningar från en utbyggnad bedöms därmed på lång sikt få liten påverkan på bestånden av skogshöns vid Lyngsåsa. Under byggfasen är det dock troligt att störningar kan påverka skogshöns vid framför allt spelplatser. Någon enstaka häckning av vardera arten bedöms kunna påverkas negativt. Inga stora spelplatser för orre bedöms dock finnas i inventeringsområdet, och tjäderstammen är av allt att döma gles p.g.a. de intensivt brukade skogarna. Därigenom bedöms en utbyggnad på lång sikt få liten påverkan på beståndet av orre och tjäder. Kollisioner med vindkraftverk Fåglar kan kollidera med vindkraftverk, framför allt med rotorbladen. Generellt sett är risken mycket liten och antalet dödsfall per verk och år är i genomsnitt mycket lågt enligt tillgängliga data. Färska beräkningar visar på i medeltal 7,6 kollisioner per verk och år (Dahlén 2010), men inverkan av några extremfall gör att medianvärdet är betydligt lägre (2 kollisioner per verk och år). Det sistnämnda bedöms vara mer representativt om områden med rik förekomst av utsatta arter undviks vid etableringar. Detta får anses gälla vid Lyngsåsa. Studier visar att rovfåglar verkar vara särskilt sårbara för vindkraftsetableringar genom kollisioner med verkens rotorblad (se bl.a. Madders & Whitfield 2006). Orsakerna är oklara men flera studier antyder att stora rovfåglar som örnar och gamar är överrepresenterade bland de fåglar som dödas i kollisioner med vindkraftverk (t.ex. Barrios och Rodriguez 2004). Även om riskerna generellt beräknas vara mycket små (Whitfield 2009) är sannolikheten för kollisioner ofta högre i områden där aktiviteten av rovfåglar är stor (Barrios och Rodriguez 2004), t.ex. i flyttstråk eller i goda jaktmarker. Inventeringen visar att hotade eller utpekade rovfågelarter med stor sannolikhet inte häckar i inventeringsområdet. Områdets karaktär och topografi gör vidare att några koncentrationer av flyttande eller rastande rovfåglar knappast bildas vid Lyngsåsa. Kollisionsrisken för örnar bedöms också vara mycket liten eftersom häckplatser eller viktiga jaktmarker för dessa knappast finns i eller nära inventeringsområdet. Fiskgjusen både spelflyger och spanar efter fisk från hög höjd vilket kan göra dem utsatta för kollisioner med vindkraftverk om de ofta befinner Små rovfåglar som vråkar, hökar och falkar rör sig mera sällan på den höjd som rotorbladen på stora vindkraftverk sveper på vilket sannolikt minskar risken för kollisioner. På längre sikt är det dock inte osannolikt att någon ormvråk kan kollidera med verken eftersom vråkarna rör sig i området en stor del av året och ibland kretsar på utsatt höjd. Skogshöns verkar som tidigare nämnts inte undvika vindkraftparker, men det finns en potentiell kollisionsrisk som dock i ett skogslandskap inte har bekräftats. Arterna flyger sällan högt över trädtoppshöjd, annat än när de skrämts, och därmed rör de sig troligen inte så ofta på den höjd där de riskerar att kollidera med de stora verkens rotorblad. I Sverige finns ännu inga dokumenterade fall där skogshöns har kolliderat med vindkraftverk och omkommit (Ahlén 2010). Inventeringsområdet Lyngsåsa bedöms inte ligga i något koncentrerat flyttfågelstråk. Läget på Småländska höglandet samt avsaknaden av tydliga ledlinjer genom inventeringsområdet gör troligen att koncentrationer av flyttande fåglar inte bildas. Risken att vindkraftverken ska orsaka fågelkollisioner är därför liten. Våtmarksfåglar som svanar, gäss och änder finns troligen endast i mycket begränsad utsträckning i närområdet och därmed är risken för kollisioner med sådana arter mycket liten. Samlad bedömning fåglar Sammantaget bedöms att konsekvenserna på fågelfaunan av en vindkraftsetablering troligen blir små. De barrdominerade skogar där utbyggnaden planeras är redan starkt präglade av intensivt skogsbruk och därmed bedöms mycket få rödlistade arter påverkas. Avståndet till kringliggande naturreservat och andra naturskyddade områden är tillräckligt stort för att störningarna på dessa ska bli obetydliga. En viss negativ påverkan på tätheterna av vanligare skogslevande fågelarter kan bli fallet på lång sikt, men denna inverkan bedöms bli begränsad och lokal. Rådande kunskapsläge (Dahlén 2010) tyder på att det inte är troligt att habitatförlust och störningar kommer att medföra stor påverkan på fåglar längre bort än ca 500-600 m från vindkraftverken. De längre störningsavstånden gäller främst för vadare i öppna landskap och är sannolikt betydligt kortare i ett mer slutet skogslandskap och för fågelarter knutna till skogsmiljöer. Inga ansamlingar av rastande fåglar förekommer i området och troligen berörs det heller inte av större flyttfågelstråk. Ormvråken är allmän i trakten och häckar troligen med flera par i inventringsområdet. Det bedöms vara den rovfågel som löper störst risk att kollidera med vindkraftverken. Områdets ormvråkar rör sig i området en stor del av året och arten kretsar och spelflyger emellanåt på utsatt höjd. Fladdermöss Utifrån hur naturmiljöerna i det aktuella området ser ut görs bedömningen att området inte är särskilt betydelsefullt för fladdermöss. Endast för landskapet relativt vanliga arter antas förekomma här och då endast i ringa antal. Inventeringsområdet bedöms inte heller ligga i stråk som används av flyttande fladdermöss. Risken för att en vindkraftanläggning i detta område skulle påverka populationer av fladdermöss genom kollisioner bedöms som försumbar. Verkens storlek och planerade placering gör det föga troligt att fladdermöss kommer att påverkas av etableringen. Övrigt djurliv I övrigt bedöms en vindkraftetablering inte påverka områdets djurliv negativt. De arter som finns här är vanligt förekommande i landskapet och lever redan idag i av människan påverkade miljöer. Artskyddsförordningen För de listade arter som finns i inventeringsområdet (förutom fåglar även huggorm, kopparödla, skogsödla, vanlig padda och korallrot) och de som kan antas finnas (åkergroda, lodjur, snok, vanlig 39 7 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER sig nära vindkraftverk. Inga tecken på förekomst av häckande fiskgjuse i inventeringsområdet kunde dock ses under rovfågelsinventeringen och inga boplatser hittades vid naturvärdesinventeringen. Avståndet från vindkraftverkens placeringar till närmaste sjö med häckande fiskgjuse är också så pass stort (cirka 1,1 km till Tjurken) att kollisionsrisken sammantaget bedöms vara liten. De dyiga, humusrika skogstjärnarna inom det inventerade området lockar knappast fiskande gjusar. Födosökande fiskgjusar bedöms dock kunna fiska i Borrasjön (drygt 700 m från närmaste verk) eller passera området på sina fisketurer i trakten. Studier av fiskgjusar i Halland (Pettersson 2008) visar dock att sådana flygturer oftast skedde på mer än 150 m höjd, d.v.s. över rotorbladens aktionshöjd vilket kan ge en indikation om att riskerna är mycket små även då. groda, jungfru marie nycklar, revlummer och mattlummer) görs bedömningen att området inte är av stor vikt för arternas fortlevnad i stort. Vad gäller grod- och kräldjur kan enstaka individer finnas men då bra reproduktionsområden saknas bedöms området inte vara av vikt för arternas fortlevnad. Vad gäller lodjur finns heller inga uppgifter om bofasta djur. Korallrot är endast funna på en begränsad plats som inte kommer att påverkas av en vindkraftetablering, de är inte funna i anslutning till de planerade verksplaceringarna. Sammantaget görs bedömningen att inga av ovanstående arters lokala populationer kommer påverkas av vindkraftetableringen, inte heller kommer deras förutsättningar för att leva kvar i området att påverkas. Rörligt friluftsliv 7 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER Det rörliga friluftslivet inom inventeringsområdet är idag mycket begränsat. Påverkan på friluftsliv och därmed naturupplevelse kommer därför att vara begränsad för allmänheten. 40 Det är av stor betydelse att den planerade vindkraftetableringen och nya anslutningsvägar utformas med stor hänsyn till naturvårdens intressen och övriga intressen knutna till landskapets och friluftslivets värden. För att begränsa påverkan på naturvärdena kan en rad skadelindrande åtgärder vidtas. Dessa är: Placeringen av vindkraftverk och vägar bör i största möjliga utsträckning utformas för att undvika påverkan på värdekärnor. Nya vägar bör planeras på torr mark. Vägpassager över våtmarker och fuktstråk ska undvikas. I de fall detta inte är möjligt bör sådana passager utformas så att våtmarkens hydrologi bibehålles. För att undvika markavvattning bör vägdiken inte anläggas över våtmarker eller i anslutning till vattendrag eller andra vattenmiljöer. Vägpassager över öppna vattendrag bör anläggas med trummor, så att vatten och vattenlevande djur kan passera under vägen. Vid våta passager över myrmark kan ett materialavskiljande lager av geotextil användas mellan våtmark och vägkropp. Detta så att hydrologin i våtmarken inte förstörs och vatten kan röra sig under vägen. Strävan bör vara att använda befintligt vägsystem där så är möjligt och minimera anläggningen av ny väg. Markarbeten såsom vägdragning bör, om möjligt, utföras under torrsäsong för att undvika grumling i nedströms liggande vattendrag. markförläggas för att undvika att skogshöns och rovfåglar kolliderar med elledningar. Ställverk där markförlagd ledning kopplas ihop med luftledning bör utformas med skyddsanordningar t ex ”huven uven”. Störningen under anläggningsskedet kommer att vara störst när anläggningsytor och vägar byggs. Om nya bon av stora rovfåglar eller ugglor påträffas under fortsatt utredningsarbete eller under anläggningsarbetet bör hänsyn tas till detta och det bör övervägas om arbetet kan justeras i tid eller rum så att störningar minimeras. Om dessa åtgärder vävs in i projekteringen av den planerade vindkraftanläggningen vid Lyngsåsa bedöms projektet kunna genomföras med endast obetydliga konsekvenser för naturvården. 7 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 7.2 Rekommendationer För att minimera störning och eventuella effekter på orre vid Lyngsåsa kan vissa skyddsåtgärder genomföras: Genom att de planerade verksplaceringarna inte ligger på våtmarkernas öppna delar kommer påverkan på orrarnas naturliga spelplatser att minimeras. Inget arbete genomförs närmare än redan befintligt och regelbundet utnyttjat vägnät vid ev. större spelplatser under huvudsakliga speltiden (mars-maj). Eventuell ny luftledning och vindkraftparkens anslutning till denna utformas så att det inte föreligger risk för eldöd hos framför allt stora rovfåglar och ugglor: Ny luftledning bör utformas med isolerad ledning, nedåtriktade isolatorer och sittovänliga stolpar. Elnätet inom vindkraftparken bör 41 Personliga kontakter Barrios, L. & Rodriguez, A. 2004. Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, 72-81. Larsson, P.-E. Lokal ornitolog, ordf i Kronobergs ornitologiska förening. Muntliga uppgifter. Bernes, C. & Grundström, C. (red), 1997. Miljön. Sveriges Nationalatlas Förlag. ArtDatabanken 2009. Kompletterande uppgifter om bl.a. förekomster av sekretessklassade fågelarter i och runt inventeringsområdet. Uppgifter i brev via Marit Persson. Bright, J.A., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J. & Wilson, E. 2006. Bird sensitivity map to provide locational guidance for onshore wind farms in Scotland. RSPB Research Report No 20. Källor Webbsidor Uppgifter om vattendrag och fiskförekomst har hämtats från www.fiskeriverket.se och www.vattenriket.kristianstad.se Uppgifter om skyddad natur har inhämtats från www.lansstyrelsen.se/jonkoping och www.lansstyrelsen.se/kronoberg Uppgifter om biotopskydd och andra skogliga värden har hämtats från www.skogsstyrelsen.se Uppgifter om växt- och djurförekomster har hämtats från www.artportalen.se Information om elsäkerhet och fåglar har inhämtats på www.sofnet.org Uppgifter om stora rovdjur har hämtats från www.viltskadecenter.se Aktuella artfakta och populationsuppskattningar för rödlistade fågelarter har hämtats från ArtDatabankens webbsida, http://www.artdata.slu. se/rodlista/ Kompletterande uppgifter om pågående atlasinventering och fågelobservationer i och runtom inventeringsområdet har hämtats från www. artportalen.se/birds/ NINA 2010. Kan havörn og rype leve med vindturbiner? http://www.nina.no/Aktuelt/Artikkel/tabid/945/ArticleId/121/Kan-havorn-ogrype-leve-med-vindturbiner.aspx. NINA Norsk institutt for naturforskning. Andra informationskällor har varit kommunens hemsida www.alvesta.se KÄLLOR Litteratur Ahlén, I. 2004. Fladdermusfaunan i Sverige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2004. Fauna och Flora 99(2): 2-11 Ahlén, I. 2010. Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69(4):8–11. 42 Dahlén, J. 2010. Med vind i vingarna – fåglar och vindkraft. Examensarbete i biologi, Lunds universitet. Del av syntesstudie inom forskningsprojektet Vindval. Gustafsson, L. & Ahlén, I. (red), 1996. Växter och djur. Sveriges Nationalatlas Förlag. Madders, M. & Whitfield, D.P. 2006. Upland raptors and the assessment of wind farm impacts. Ibis 148, 43-56. Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W., Bainbridge, I.P. & Bullman, R. 2009. The distribution of breeding birds around upland wind farms. Journal of Applied Ecology 46, 13231331. Pettersson, J. 2008. Fågelstudie vid Fröslida i Hylte kommun, Hallands län – inför planerna att bygga en vindkraftspark på tolv verk. JP Fågelvind på uppdrag av Triventus Consulting AB. SOF. 2009. Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Länk: http://www.sofnet. org/apps/file.asp?Path=1&ID=5823&File=Vindk raftspolicy-SOF.pdf Whitfield, D.P. 2009. Collision avoidance of Golden Eagles at wind farms under the ”Band” Collision Risk Model. Report to Scottish Natural Heritage. Natural Research Ltd, Banchory, UK. Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Utredning på uppdrag av Sveriges Ornitologiska Förening. Ylvén, R. 2006. Uggleinventeringen 1994-2006. Länk: http://www.kofnet.org/vfk/aktuellt/ugglein venteringen%20artikel%201994-2006.htm 43 KÄLLOR Kungsgatan 53, 903 26 Umeå www.enetjarnnatur.se HS Kraft AB Tel: 040–694 19 60 Frihamnsallén 8 211 20 MALMÖ Org.nr 556885 -6503 © HS Kraft AB 2015 info@hskraft.se
![Pageflex Server [document: R2_1116347_00001]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002930977_1-b85406fa38f28ea473322968b9b63c08-250x500.png)
© Copyright 2024