Sms-biljetten växer snabbt Satsning på störningsinformation i
Sms-biljetten växer snabbt Satsning på störningsinformation i tågtrafiken strålkastaren Belyser Västtrafik • Nr 4 • 2011 ledare Den här hösten blir osedvanligt intensiv … Mycket nytt på en gång för Västtrafik. Det är vad en osedvanligt intensiv höst bär med sig i år. Vi ska lägga fast budgetarna för 2012, förbereda införandet av trängselskatten i Göteborg 2013, planera trafik, göra upphandlingar och börja jobba efter den nya kollektivtrafiklagen. Dessutom kommer det ändringar i vår organisation som en följd av den nya kollektivtrafiklagen, av ett större fokus på vår leverans och av att Västtrafik byter ägare den 1 januari 2012. Vårens omval till regionfullmäktige kom olyckligt. Vi tappade dyr- bar tid och kunde inte följa tidsramarna för bland annat budgetarbetet. Budgeten är förstås avgörande för nivån på satsningarna under nästa år och inför trängselskatterna. Samtidigt förändras vår organisation. ”Vi på Västtrafik” får ny betydelse i och med att vi får nya och viktiga samarbetspartner i form av politikerna i en ny kollektivtrafiknämnd och tjänstemän på ett nytt kollektivtrafikkontor. Båda finns hos Västra Götalandsregionen som tar över som ensam ägare av Västtrafik från årsskiftet. Västtrafiks uppgifter blir något smalare och jag tror att det är nödvändigt för att få bra spets på vårt arbete. Som jag ser det, hamnar vi där vi ska hamna – tydligare på kundernas planhalva. Läs mera om de nya rollerna på sidorna 10–11. Införandet av trängselskatten 2013 ställer nya krav på Västtrafik. Redan i höst måste planeringen av trafiken vara klar, förhandlingar påbörjas och upphandlingar förberedas så att rätt resurser finns på rätt plats för att möta befintliga och nya kunder. Det är en stor utmaning eftersom vi inte med säkerhet vet vilka effekter trängselskatten får. Ett nytt sortiment med nya priser står också på vår att-göra-lista. Fullt ut löser vi det inte till 2013, men förhoppningsvis hinner vi införa en del förbättringar som kan sänka tröskeln till kollektivt resande för potentiella kunder. Vi ska vara beredda på förändringar när den nya kollektivtrafik- lagen öppnar för fri konkurrens. Marknaden tar över Flygbussarna till Landvetter Airport och Göteborg City Airport, men vad som händer i övrigt vet vi ingenting om. Strålkastaren är en tidning för alla som arbetar inom eller för Västtrafik. Ansvarig utgivare: Gunilla Wicktor Redaktionsråd: Gunilla Wicktor, Petra Ebbeson, Josefin Viidas, Anna-Karin Jonsson och Stig Brattberg. Kontakt med redaktionsrådet? Ring Gunilla Wicktor, 0500-46 44 00, faxa: 0500-48 91 48 eller e-posta: gunilla.wicktor@vasttrafik.se Redaktion och produktion: Axelson Information AB, Trollhättan, tel. 0520-47 99 91, 47 99 90 och Alsin Design, Trollhättan, tel. 0520-171 45 2 Strålkastaren • nr 4 • 2011 Att gå in i något helt nytt är stimulerande, tycker jag. Ovissheten är en del av tjusningen. Förhoppningsvis får vi en mer färgglad palett av produkter och tjänster i kollektivtrafiken. Nya företag med duktiga entreprenörer som förverkligar nya idéer och gör kollektivtrafiken bättre för våra kunder. Västtrafiks dagliga arbete i höst känner jag mig trygg med. Vi har en plan och jobbar målmedvetet för att säkra trafiken, göra informationen till kunderna bättre och få maximal driftsäkerhet i betalsystemet. Till stor del bygger detta på att vi lyssnar på våra kunder och har en bra dialog och samverkan med trafikföretagen, Trafikverket och Trafikkontoret i Göteborg. Sist, men inte minst: Stort tack till alla som kom och gjorde Västtrafikdagarna på Skara Sommarland i augusti till en fantastisk fest. Fler än 12 000 besökare hade Västtrafiks vita VIP-band runt handleden. Jag mötte tusentals positiva människor och så många leenden. Stämningen var härlig – nästan som om vi var en stor familj. Ha det gott, hälsar Lars Backström vd Västtrafik AB Grafisk form: Erika Alsin Tryckeri: Strokirk-Landströms Upplaga: 11 250 ex. Tryckt på miljömärkt papper Omslagsbild: En sommardag i Göteborg: polisvolontärerna Daniel Broberg och Lena Schmith är beredda att stötta polisen där det behövs i kollektivtrafiken. Foto: Allan Karlsson Adressändringar och frågor om din prenumeration på Strålkastaren mejlar du till adresser@vasttrafik.se eller ringer 0500-46 44 00 eller så skickar du meddelande till Västtrafik AB, Box 123, 541 23 Skövde Värt att veta om Västtrafik Västtrafik finns till för alla som reser kollektivt i Västra Götaland. Vi är Sveriges näst största kollektivtrafikföretag. All trafik upphandlas i konkurrens och körs på entreprenad. Vi ägs av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Huvudkontoret finns i Skövde och lokalkontor finns i Borås, Göteborg, Skövde och Vänersborg. Västtrafik har cirka 250 anställda och 6 500 förare kör för företaget. Varje dag görs cirka 1,1 miljoner resor, varav 7 000 med den anropsstyrda trafiken, med våra 2 750 fordon i form av bussar, tåg, spårvagnar, bilar och båtar. Det innebär att fordonen kör 39 000 mil eller 9,6 varv runt jorden. innehåll 4 Noterat ...................................................... 3 6 Kvällspressen Fredag 6 maj 2011 Sms-biljettens för- och nackdelar............ 4–5 Volontärer stöttar polisen........................ 6–7 Satsning på utvalda pendlarstråk................ 7 TERRORBOMBEN I GÖTEBORG Brolyft längs Alependeln......................... 8–9 Ny rollfördelning mellan Västtrafik och Västra Götalandsregionen............ 10 –11 Lärorik katastrofövning för Västtrafiks ledning...............................12–13 8 Förbättrad trafik bygger på goda relationer.......................................... 14 12 Här dog tjugo Satsning på störningsinformation i tågtrafiken . ............................................ 15 Stor succé för Västtrafikdagarna på Skara Sommarland.............................. 16 –17 Mimmi von Troil – ny vice ordförande i Västtrafiks styrelse.................................. 18 Resandets utveckling................................ 19 Därför trivs Ulla Persson på jobbet........... 20 14 16 noterat Läsarna ger Strålkastaren höga betyg Sex nya Reginatåg i höst strålkastaren Sms-biljet ten växer snabb t Satsning på störningsin i tågtrafike formation n ”Det bästa med Strålkastaren är att man får läsa vad som är på gång – inom Västtrafik och sådant som berör ens eget jobb.” Det visar en ny läsvärdesundersökning bland 240 anställda på olika trafikföretag och bland politiker och tjänstemän i Västtrafiks ägarkommuner och Västra Götalandsregionen. Strålkastaren får mycket goda betyg. Läsarna tycker att den är lättläst, trevlig och har ett tilltalande utseende. Nio av tio tillfrågade säger spontant att de fått Strålkastaren den senaste tiden. 60 procent läser allt eller det mesta, främst artiklar om det egna yrkesområdet eller den egna regionen. 13 procent läser inte tidningen. Det finns många önskemål om vad man vill läsa mer om. De flesta gäller det egna yrkesområdet eller den egna regionen. Belyser Västtra fik • Nr 4 • 2011 I höst levererar Bombardier sex nya Reginatåg med vardera tre vagnar till Västtrafik. Tre av tågen har Västtrafiks design och ska användas i regiontrafiken, där resenärerna nu får ytterligare 813 sittplatser. De övriga tre tågen är utformade som Inter-citytåg. Västtrafik hyr ut dem till SJ för tågtrafiken mellan Göteborg och Karlstad. Samtliga nya tåg är utrustade med teknik för det allra senaste signalsystemet, ERMTS, som innebär trådlös överföring av signaler när systemet är fullt utbyggt. Reginatågen är uppskattade för sin tillförlitlig het och komfort. 2013 levereras ytterligare sex Reginatåg med tre vagnar. De ska anpassas till en ny europeisk standard för personer med funktionsnedsättningar. Tågen får en lite annorlunda inredning jämfört med dagens Reginatåg. Nytt avtal klart för anropsstyrd trafik Nu är det nya avtalet klart för Västtrafiks anropsstyrda trafik. Ett 60-tal företag kommer att köra trafiken från den 17 juni 2012 och i fem år framåt. Västtrafik skärper kraven på många områden för att ge kunderna ännu bättre service. Bland annat krävs miljöfordon med ett högsta utsläpp på 120 gram koldioxid per kilometer. Några andra krav på trafikföretagen är att de ska ha egenkontroll av fordonens hastighet, fler reservfordon att tillgå och kvalitetssäkring minst en gång per år. Förarna ska till exempel ha genomgått förarcertifiering, bära namnbrickor, ha geografiska kunskaper och rapportera eventuella olyckor och incidenter. Nytt företag tar över produktionen av Strålkastaren Sedan utgivningen av Strålkastaren startade 1999 har tidningen producerats av Axelson Information och Alsin Design. En ny upphandling av tidningsproduktionen har gjorts under våren och den innebär att Newsroom tar över produktionen från och med nästa nummer. Strålkastaren • nr 4 • 2011 3 TEXT: ulf axelson • foto: DAN ALMQVIST Sms-biljetten – uppskattad av många, men krånglig för vissa Den är mycket uppskattad av resenärerna, ger inga problem för förare i stadstrafiken i Göteborg, men är lite mer krävande för förare som måste göra visering. Det handlar om den snabbt växande sms-biljetten. – Om resenärerna fick bestämma själva skulle vi ha hur många sms-biljetter som helst, säger Marie Albihn som är säljkoor dinator på Västtrafik. – Det finns önskemål om att kunna resa med sms på vissa sträckor eller inom egna områden. Känslan är att ”alla” vill ha en särskild biljett där just de reser, men det blir inte praktiskt möjligt för oss att lösa. De säljer mer och mer och floran av sms-biljetter har med tiden blivit allt större. Sms-biljetten som är giltig i Göteborg står för 75 procent av försäljningen. I övriga delar av regionen finns sms-biljetter för alla de större tätorterna och även för en rad mindre orter. – Eftersom vi har öppen visering i stadstrafiken i Göteborg påverkar smsbiljetten inte förarna. För förare på andra linjer ställer den däremot speciella krav på kontroll. Kolla nummer och kod Det som måste kollas är avsändarens nummer och kontrollkoden. I avsändarnumret ska bland annat Västtrafiknumret 72450 finnas med. Dessutom ska ett an- tal kontrollsiffror stämma överens. – Exakta uppgifter om detta har gått ut till alla trafikföretag som självklart informerar sina förare om vad som gäller, säger Marie. Kan vara lite stressande – Jag förstår att det kan upplevas som lite stressande för viserande förare om flera personer går ombord samtidigt och alla har sms-biljetter. Texterna kan vara olika placerade på olika mobilskärmar. På små skärmar får all text inte plats i rutan. – Men att göra viseringen ingår i jobbet och måste få ta den tid som den tar. Ju fler viseringar man gör desto lättare blir det att hitta rätt siffror på olika skärmar. I de fall alla uppgifter inte syns på skärmen ska föraren be kunden att söka upp och visa dem. Föraren ska aldrig ta resenärens mobiltelefon. Om biljetten är ogiltig ska föraren be resenären att lösa biljett eller gå av fordonet. – Det fungerar precis på samma sätt som vilken annan visering som helst. Otydliga regler ger behov av översyn Inte mer fusk med sms-biljetter I den undersökning som Biljettkontrollen gjorde i vintras framkom att mer än en tredjedel av resenärerna trodde att det var okej att köpa sms-biljett ombord på fordonet. – Man ska ha sms-biljetten i telefonen före påstigning, men vi har förstått att reglerna kan uppfattas som otydliga och därför ska vi se över dem, säger Maria Holmström som är Västtrafiks försäljningschef privatkund. Det fuskas inte mer med sms-biljetter än med andra biljetter i Västtrafik. Under två veckor i vintras gjorde Biljettkontrollen intervjuer med ungefär 11 000 resenärer. Undersökningen handlade inte om att bötfälla, utan om att få veta mera om resenärernas kunskaper och beteenden. Det visade sig att 1,5 procent av smsbiljetterna var falska. Uppfattningen att många resenärer reser med falska biljetter stämmer alltså inte. 4 Strålkastaren • nr 4 • 2011 Fler och fler reser med sms-biljett. Utvecklingen är positiv men viseringen kan vara krävande för förare. Sms-biljetterna fick fart av förbudet mot kontanthantering Sms-biljetten är stor i Sverige. Ny teknik kan göra den ännu större. – Det som drev på utvecklingen här i landet var kontanthanteringsförbudet. När kontantstoppen kom blev mobilen en livlina för att vi fortsatt skulle kunna sälja enkelbiljetter i kollektivtrafiken, säger Jarl Klang som är affärsutvecklare på Samtrafiken. Övergången från att köpa enkelbiljett med kontanter till att använda mobilen som betalningsmedel har gått snabbt. Den blev mer eller mindre framtvingad av Arbetsmiljöverkets förbud mot att hantera kontanter ombord på fordon. Att ha automater för betalning överallt var inte praktiskt möjligt, men eftersom nästan alla resenärer har mobiltelefon blev det en effektiv lösning. Länstrafiken i Mälardalen och SL i Stockholm var först och lanserade biljett typen under 2006 och 2007. Idag går det att köpa sms-biljetter hos 12 av de 21 trafikhuvudmännen i Sverige. Hos alla de stora trafikhuvudmännen är det numera en etablerad tjänst och andelen resor som betalas med sms ökar stadigt. För 2011 räknar Samtrafiken med en ökning på 10–12 procent. Smsbiljetternas andel av det totala antalet biljetter är cirka 6 procent. Köpa enkelbiljetter – Det är köp av enkelbiljetter som gäller när man handlar resor med sms, berättar Jarl Klang. Ett undantag är Västtrafik där man även kan köpa 1-dygns- och 3-dygnskort. – Alla köp av sms-biljetter i Sverige bygger på att resenären skickar en beställningskod till ett servicenummer och får en sms-biljett i retur efter ett par sekunder. När det gäller den övriga uppbyggnaden av systemen, bland annat av kontrollfunktionerna, ser det olika ut runt om i landet. Sjunkande provisioner Sms-biljetterna är en relativt dyr affär för trafikhuvudmännen eftersom teleoperatörerna tar ut höga försäljningsprovisioner. Med tiden har provisionerna gått ner något i pris, men de ligger fortfarande på en högre nivå än den som gäller för ”vanliga” försäljningsombud i butiker och andra försäljningsställen. Jarl Klang tror på en fortsatt sänkning av de kostnaderna i takt med att både konkurrens och alternativa försäljningskanaler ökar. Som exempel nämner han appar i telefonerna som är knutna direkt till kundens bank- eller betalkort. Smidig lösning Han tror också att den nya kollektivtrafiklagen som öppnar för konkurrens kommer att öka behovet av sms-biljetten. – I ett läge där marknaden är avreglerad kan sms-biljetten fylla en viktig roll. Det är en smidig och snabb lösning eftersom den inte kräver att det finns installerad försäljningsutrustning hos ombud eller på fordonen. – Men helst bör det finnas en automatisk avläsare ombord för att verifiera giltigheten och säkra snabb ombordstigning. Sådana lösningar används idag på Flygbussarna och av SJ:s tågvärdar för att läsa av sms-biljetter. Plånbok i mobilen Utvecklingen att använda telefonen som betalmedel går mycket snabbt. Det finns lösningar där det går att koppla telefonen till ett eller flera bankkonton. Då får mobilen i princip samma funktion som kontokorten har idag. – Om två till tre år är jag övertygad om att mobilen är vår nya plånbok som också innehåller vår biljett till kollektivtrafiken. Strålkastaren • nr 4 • 2011 5 TEXT: malin husàr VOLONTÄRER foto: allan karlsson SOM STÖTTAR POLISEN – Det finns goda krafter som faktiskt bryr sig, det är de här personerna ett klart bevis på. Nicke Ehk, projektledare på Västtrafik, lovordar de nya polisvolontärerna som syns i Göteborg sedan början av sommaren. Deras uppgift är att skapa större trygghet på offentliga platser. Lena Schmith och Daniel Broberg är två av ett 30-tal polisvolontärer som ger polisen i Göteborg extra stöd. 6 Strålkastaren • nr 4 • 2011 TEXT: KARIN LJUNGMAN • foto:thomas harrysson Polisvolontärerna är helt vanliga, frivilliga medborgare som ska finnas till hands när polisen behöver extra stöd. Men det handlar inte om att gå runt med batong och bekämpa våld på ett aktivt sätt. Volontärerna har ingen makt och inga andra befogenheter än vem som helst av oss. – De här personerna ska finnas till hands när det samlas mycket folk, till exempel vid demonstrationer och andra stora evenemang. Det innebär att de också syns i kollektivtrafiken, som faktiskt är den största allmänna samlingsplatsen med mer än 300 000 människor i rörelse varje dag, säger Nicke Ehk. Satsning på utvalda stråk ska göra det lättare att pendla Med många, mindre åtgärder går det att åstadkomma stora förbättringar för dem som pendlar till arbeten och studier. Under perioden 2010–2021 finns 315 miljoner kronor anslagna till åtgärder på nio utvalda stråk i Västra Götaland. Iakttar och larmar – Volontärernas uppgift är i första hand att iaktta, larma polisen vid behov och vittna om vad som hänt, säger Heléne Blennermark Zendegani, projektledare för polis ens volontärer i Västra Götaland. Heléne har tidigare varit med och byggt upp en liknande volontärverksamhet i Stockholm – där finns i dag 1 000 volontärer utspridda i länet. I Skåne län finns de också. Tanken är att en liknande verksamhet ska skapas i Västra Götaland, och man börjar med storstadsområdet Göteborg. Rekrytering pågår – Vi är väldigt tacksamma över att så många redan har visat intresse. Vi hade vårt första informationsmöte här i Göteborg i mars och då kom ungefär 150 personer. Av dem har vi gallrat ut 30 volontärer som nu finns att tillgå. I höst kommer vi att ta ut ytterligare 60 volontärer, och det följer ännu fler framöver, säger Heléne Blennermark Zendegani. För att kunna jobba som polisens volontär måste man bland annat ha fyllt 18 år och inte finnas med i belastningsregistret. Man ska även kunna stå upp för demokratiska rättigheter och alla människors lika värde. När man blir godkänd som volontär kan man bli inkallad när som helst, men det är alltid polisen som avgör och beställer tjänsten när de anser att den behövs. Dyker upp i kollektivtrafiken För Västtrafiks del innebär det att personalen på bussar, tåg och spårvagnar får vara beredda på att låta polisvolontärerna åka med utan att behöva visa något färdbevis. – Vi ställer självklart upp på detta och bara bejakar och hejar på. För att personalen ska veta vad det handlar om har vi gått ut med information, säger Nicke Ehk på Västtrafik. Tidigare har kommunerna och kommunalförbunden i länet pekat ut dessa nio stråk som särskilt viktiga för att skapa en större arbetsmarknad och för att regionen ska kunna växa. Hösten 2010 bjöd Västra Götalandsregionen in Västtrafik, Trafikverket, de fyra kommunalförbunden, berörda kommuner, folkhälsosekretariatet med flera till en första workshop för fyra av stråken. Frågan var: Hur borde stråken fungera för att ge ökad pendling? Trafikverket och Västtrafik arbetade sedan gemensamt fram två konkreta åtgärdsförslag för respektive stråk. Västtrafik – en självklar part Under en andra workshop diskuterade parterna förslagen. Totalt rörde det sig om tusentals idéer, till exempel sidoräcken, förändrade hastigheter, busskörfält, viltstängsel, pendelparkeringar, gång- och cykelvägar och säkrare busshållplatser. Diskussionens utgångspunkt var att varje vägåtgärd fick kosta högst 25 miljoner kronor och varje åtgärd för kollektivtrafiken högst 10 miljoner. – Mest positivt är att de andra aktörerna har sett Västtrafik som en självklar part i arbetet. Därför har vi kunnat lyfta fram många förbättringsförslag för kollektivtrafiken, som exempelvis bra byteshållplat- ser. Kollektivtrafiken är mycket viktig för pendlingen och måste vara prioriterad före bilen, säger Christina Bryvik, trafikutvecklare på Västtrafik. 195 miljoner till fyra stråk De första satsningarna görs på fyra stråk till en totalkostnad av195 miljoner kronor. Det är stråken Uddevalla–Arvika (60 miljoner), Tidaholm–Göteborg (35 miljoner), Trollhättan–Jönköping (30 miljoner) och Lysekil–Askersund (70 miljoner). Under 2012 startar arbetet med de övriga fem stråken. – Ett problem är att Trafikverkets stråk följer läns- och riksvägar och går inte via de olika kommunernas resecentra. Nu är det viktigt att kommunerna fyller på med åtgärder så att vägnätet blir komplett, säger Christina Bryvik. Beredningsgruppen för hållbar utveckling inom Västra Götalandsregionen har skickat ut förslaget på remiss till kommunerna och de fyra kommunalförbunden. Den 15 oktober ska de ha besvarat remissen. – De första fyra stråken är bara början; det ska bli förbättringar på alla nio, säger Ingrid Winblad, enheten för infrastruktur och kollektivtrafik på Västra Götalandsregionen. Strålkastaren • nr 4 • 2011 7 för kollektivtrafiken Sista lördagen i maj lyftes den första av totalt fem gångbroar över E45:an. Broarna ska förbinda stationerna med samhällena längs Alependeln. I början av juli kom gångbro nummer två på plats. TEXT: LILLEMOR BULUKIN • foto: ALLAN KARLSSON Den 47 ton tunga bron i Nol lyftes på plats av två rejäla kranbilar med en lyftkapacitet på över 200 ton vardera. 8 Strålkastaren • nr 4 • 2011 Gångbroarna över E45:an har en stålkonstruktion, väggarna är av glas och innergolvet i trä. Brons underkant ligger närmare åtta meter över vägbanan. Broarna är tillverkade på andra sidan älven, i Kungälv. Fakta om BanaVäg Utbyggnaden av 77 km fyrfältsväg på E45:an och dubbelspår på järnvägen mellan Trollhättan och Göteborg är en av Sveriges största infrastruktursatsningar någonsin. Totala kostnaden ligger kring 10 miljarder kronor. När allt är klart i december 2012 kortas restiden med tåg mellan Trollhättan och Göteborg med 20 minuter jämfört med dagens restider. Och tågresan med Alependeln mellan Älvängen och Göteborg, en sträcka på drygt 40 km, kommer att ta 25 minuter. Nöjd med brolyftet var Lennart Bengtsson som hyrts in som projektledare med ansvar för tidsplaneringen. Längs Göta älv ner mot Göteborg förändras landskapsbilden nästan dag för dag. Mellan Trollhättan och Göteborg byggs fyrfältsväg, planskilda korsningar, dubbelspårig järnväg, järnvägsbroar, pendeltågstationer och pendelparkeringar. I Älvängen, som ska bli det nya pendeltågets slutstation, ska det byggas resecentrum, busstorg och en vändslinga för tåget. Allt ska vara klart till december 2012 – till glädje för många resenärer, näringsliv och boende i Göta älvdalen. Lördag den 28 maj lyftes den första av fem gångbroar som ska korsa motorvägen på plats. Den blivande pendeltågstationen i Nol är nu förbunden med samhället. – Det känns bra, säger Lennart Bengtsson, när han kikar upp på den drygt 47 meter långa och fyra meter höga bron som varsamt hanteras av två rejäla kranbilar. Lennart är inhyrd av Västtrafik för att ansvara för tidsplaneringen i projektet. Lyftet tog en halvtimme Tidsplanen, som hittills följts med god marginal, höll även vid det stora lyftet. Det tog inte mycket mer än en halvtimme att lägga gångbron på plats. Kraftig vind kunde försvårat och antagligen stoppat lyftet, men vädrets makter stod på projektets sida. Säkerhetsbestämmelserna är rigorösa. – Vi har väldigt stort fokus på säkerheten i det vi gör, säger Lennart Bengtsson. Till exempel måste de som jobbar i tornen, som rymmer trappor och hissar till gångbron, bära sele. Och alla i projektet måste ha läst och förstått vår arbetsmiljöplan. I början av juli lyfte man gångbron i Surte på plats. Nästa brolyft blir i Älvängen under hösten. Blinkar när tåget kommer Lyften av gångbroarna är spektakulära men ännu svårare är olika spårnära arbeten som genomförs när tågtrafiken rullar. Något enklare var monteringen av den säkerhetsbelysning som måste finnas på perrongerna. Den består av 200 lampor som enligt en ny EU-regel ska blinka när tåget kommer in på stationen. Det arbetet gjordes under sommaren då all tågtrafik mellan Trollhättan och Göteborg låg nere. Då färdigställdes också ytbeläggningen på perrongerna på de fem pendeltågstationerna i Ale kommun. Under hösten startar entreprenaden av det nya resecentrumet i Älvängen samtidigt som arbetet med att färdigställa tornen vid pendeltågstationerna fortsätter. Strålkastaren • nr 4 • 2011 9 TEXT: CHRISTINA AXELSON FOTO:thomas harrysson NY ROLLFÖRDELNING mellan Västtrafik och Västra Götalandsregionen från årsskiftet Västra Götalandsregionen och Västtrafik förbereder sig som bäst inför de stora nyheter som gäller från den 1 januari 2012. Då blir Västra Götalandsregionen ensam ägare till Västtrafik och får samtidigt rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Samma dag börjar den nya kollektivtrafiklagen att gälla. Det är mycket nytt som händer inom kollektivtrafiken den 1 januari. Från den dagen är Västtrafik inte längre länstrafikhuvudman i Västra Götaland. Enligt den nya kollektivtrafiklag som börjar gälla då, blir Västra Götalandsregionen regional kollektivtrafikmyndighet. Det betyder bland annat att arbetsfördelningen mellan Västtrafik och Västra Götalandsregionen förändras något. Lite förenklat blir det så att Västra Götalandsregionen planerar och bestämmer vilka mål och ramar som Västtrafik ska arbeta efter. Ny kollektivtrafiknämnd Inom Västra Götalandsregionen finns en nybildad kollektivtrafiknämnd som ska fatta viktiga beslut om all kollektivtrafik i länet*. Den ska arbeta med strategiska kollektivtrafikfrågor, ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram, samarbeta med länets kommuner i kollektivtrafikfrågor och driva forskning och utveckling. En av nämndens första uppgifter blir att besluta om inriktningen för en kommande pris- och sortimentsstrategi. – Den regionala kollektivtrafikmyndigheten bestämmer också vilken trafik som Västtrafik ska upphandla, det vill säga den trafik som ska omfattas av den allmänna trafikplikten. Det är den kollektivtrafik som 10 Strålkastaren • nr 4 • 2011 resenärerna kan räkna med att få från samhället, förklarar Leif Blomqvist, Västtrafiks styrelseordförande. – Flygbusstrafiken mellan Göteborg och Landvetter kommer till exempel inte att omfattas av den allmänna trafikplikten. Den linjen har så många betalande resenärer att samhället inte behöver gå in med ekonomiskt stöd, säger Leif. Ny avdelning stöttar nämnden Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd får stöd av en utökad tjänstemanna stab med kompetens inom kollektivtrafik. En ny kollektivtrafikavdelning bildas med 10 till 15 personer. Ulrika Bokeberg på Västra Götalandsregionen arbetar som tillförordnad chef fram tills att en kollektivtrafikchef är utsedd. – Regionens nya uppdrag gör det nödvändigt att skapa en avdelning med rätt kompetens och resurser att hantera kollektivtrafikfrågorna, säger Ulrika Bokeberg. Budgeten för kollektivtrafiken motsvarar cirka sju procent av regionfullmäktiges totala budget. Det handlar om drygt 3 miljarder kronor för år 2012. Strategier och planering Personalen kommer i första hand att arbeta med långsiktig strategisk utveckling och planering av kollektivtrafiken i länet. På avdelningen kommer det framförallt att finnas utredare, analytiker och processledare med lite olika inriktningar. – Vi har redan startat flera strategiska utredningar, bland annat för tågtrafiken fram till år 2035. Vi ska också ta fram förslag till ett regionalt trafikförsörjningsprogram med en gemensam målbild för kollektivtrafiken i hela Västra Götaland. Programmet ska omfatta både den trafik Västtrafik driver och den övriga kommersiella trafik som kan bli aktuell, säger Ulrika. Kollektivtrafikfrågorna behöver samord- roll. Med en ägare istället för 50 blir det enklare att ta beslut och att ge tydliga uppdrag till Västtrafik. Det strategiska utvecklings- och planeringsarbete som Västtrafik hittills gjort tas över av den nya kollektivtrafikavdelningen. I övrigt får Västtrafik i princip samma uppgifter som idag – att handla upp och ta ansvar för den trafik som kollektivtrafiknämnden beställer, att hålla i kontakterna med trafikföretagen och kunderna med mera. Nära samarbete med kommuner nas med regionens övriga samhällsplanering. Det är en viktig anledning till att den nya kollektivtrafikavdelningen placerats i Göteborg nära avdelningarna för regionutveckling och infrastruktur. Västtrafik får tydligare uppdrag Förändringarna ger Västtrafik en tydligare Även om kommunerna i Västra Götaland inte längre blir ägare till Västtrafik så kommer de att vara med och påverka kollektivtrafiken. Politiker från hela regionen sitter med i den nya kollektivtrafiknämnden. Alla kommuner deltar i de delregionala kollektivtrafiksamråd som ska bildas. Det skapas också ett regionalt forum där representanter från kommuner och regionen kan mötas. – En av de viktigaste uppgifterna för kollektivtrafiknämnden är att föra en löpande dialog med kommunerna när det gäller övergripande strategiska frågor. Men Västtrafik kommer också att fortsätta kommunicera med kommunerna när det gäller mer konkreta trafikfrågor, säger Ulrika. * Precis som idag kommer kollektivtrafiken i Kungsbacka kommun att ingå i Västra Götalands trafikområde. Hur ska tågtrafiken utvecklas fram till 2035? Det är en av utredningarna som den nya kollektivtrafikavdelningen på Västra Götalandsregionen redan har påbörjat. Deras uppgift är i första hand att arbeta med långsiktig strategisk utveckling och planering av kollektivtrafiken i länet. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS NYA KOLLEKTIVTRAFIKNÄMND Sedan den 1 juli 2011 har Västra Götalandsregionen en kollektivtrafiknämnd som ansvarar för de strategiska utvecklingsfrågorna för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Nämnden har 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare: ORDINARIE LEDAMÖTER: Ulrika Frick (S), ordförande, Mölndal Alex Bergström (S), v ordförande, Falköping Birgitta Adolfsson (FP), v ordförande, Skärhamn Vivi-Ann Nilsson (S), Torslanda Patrik Karlsson (S), Mölndal Lena Malm (S), Göteborg Robert Hansson (S), Borås Fredrika Almkvist (S), Trollhättan Gunilla Levén (M), Vara Jan Skog (M), Älvängen Susanna Cassberg (M), Göteborg Carin Ramneskär (M), Uddevalla Anders Fasth (KD), Västra Frölunda Lars Engen (V), Göteborg Rickard Nordin (C), Göteborg Strålkastaren • nr 4 • 2011 11 KATASTROF OVNING satte ledningen på hårda prov Telefonen ringer strax efter klockan sju på morgonen. Jourhavande chef får besked om att det brinner i Nils Ericsonterminalen mitt i centrala Göteborg. Inom en timme har hela Västtrafiks ledningsgrupp samlats. Snart står det klart att en självmordsbombare har sprängt en buss. TEXT: MALIN HUSÁR • bilder: västtrafik Kvällspressen Fredag 6 maj 2011 Torsdag 25 nov ember 2010 TERRORBOMBEN I GÖTEBORG Fredag 6 maj JUST NU: GÖTEBOR G Här dog tjugo 12 Strålkastaren • nr 4 • 2011 Den 6 maj i år var det riktigt hett läge under några timmar på Västtrafiks huvudkontor i Göteborg. Ledningsgruppen hade visserligen informerats om att det skulle vara en krisövning samma dag. Men i stället för att starta klockan nio på morgonen som det var sagt, drog den igång ett par timmar tidigare för att skapa en så genuin överraskningseffekt som möjligt. Och scenariot blev mer verklighetstroget än många kunnat ana. Gunilla Wicktor, som bland annat är krissamordnare på Västtrafik, ansvarade för krisövningen. Hon berättar att det lades ner ett stort jobb för att ta fram ett realistiskt scenario. Till sin hjälp hade hon företaget Svensk krisledning som bland annat arrangerade fejkade nyhetssändningar om ”olyckan”. De visades på en tv i ett särskilt krisledningsrum där ledningsgruppen hade samlats. Intensivt krisläge Samtidigt agerade personal från Västtrafik reportrar som ringde upp ledningsgruppen och ville ha svar på en Fejkade kvällstidningar gjorde krisövningen ännu mer verklig. TERRORB OMB I G Centralstation en i Göteborg utsatt för terrorattentat ? Flera dödsof fer befaras. Strax efter klo ckan sju imor se körde en linjebuss från Veolia rakt in i terminalbygg naden vid Nils Ericsonsplan Göterborg so i m bl a inrymm er SJ centralstation . Kort därefte r hördes en kraftig explosio n och brand ut bröt. Ögonvittnen säger att buss en med hög far rände rakt in t i bygganden oc h att explosionen ko m strax därefte r. Det finns uppgifter om att en mängd skadade och eventuellt dö da har påträffa ts i byggande Räddningsins n. atsen pågår fo rtfarande och branden i bygg anden är omfat tande. Personal från 5 brandkårer plus en mängd massa frågor. Vissa spelade anhöriga som ringde för att höra om någon av deras närstående hade drabbats, medan andra låtsades vara från Räddningstjänsten och från andra myndigheter. – Efterhand som telefonen ringde och tv-sändningarna pågick fick personerna i krisledningsrummet klart för sig vad som hade hänt. Till slut visade det sig att det fanns flera döda, varav fem Västtrafikanställda, och att hundratals var skadade. Övningen avslutades med en presskonferens och först därefter kunde alla pusta ut, berättar Gunilla Wicktor. Större än tidigare krisövningar Syftet med hela övningen var att säkerställa att den interna krisplan som finns hos Västtrafik fungerar när det är skarpt läge. Tidigare har mindre krisövningar gjorts, men den här gången var det ett större pådrag än vanligt. Nu gällde det verkligen att visa att man hade koll på läget – hur man snabbt fick tag på folk, hur man kommunicerade utåt, arbetade strategiskt och delade ut uppgifter till olika operativa krisgrupper. Efter övningen gavs det tid för självreflektion och utvärdering. Grönt, gult eller rött läge? – Grundtanken i krisplanen är att vi alltid, så långt det är möjligt, ska agera som vanligt. Sedan finns det förstås en graderingsskala för hur allvarlig situationen är. Grönt betyder att läget är som vanligt och att det finns rutiner. Gult betyder höjd beredskap inför något som kan utvecklas till kris. Och rött betyder att krisen har brutit ut, förklarar Gunilla Wick tor. Krisplanen är ett internt verktyg som har funnits i flera år och som uppdateras med jämna mellanrum. Den innehåller inga konkreta exempel utan är mer ett förhållningssätt för hur ledningsgruppen ska samlas, agera och så vidare. – Det här rollspelet blev ett bra kvitto på att vi gör rätt och att vi har goda rutiner när det oönskade inträffar, säger Gunilla Wicktor. Så här reagerade ledningsgruppen LARS BACKSTRÖM, VD Hur upplevde du övningen? – Jag visste om att det skulle vara en övning från klockan nio den dagen, men jag blev väldigt överraskad när telefonen ringde redan vid sju på morgonen. Från den stunden var det hundra procent på riktigt och det var oerhört intensivt några timmar framåt. Lärde du dig något? – Den största lärdomen var att om det händer på riktigt så kommer vi att fixa det. Gruppen fungerade oerhört bra som ett team. Sedan var det bra att få möjlighet till feedback efteråt för att kunna förbättra vår insats ännu mer. LENA JOVÉN, KOMMUNIKATIONSCHEF Hur upplevde du övningen? – Den drog igång snabbt, tidigt på morgonen, och det kändes som kris direkt. Det var en intensiv start. Sedan var det nyttigt att se att det fungerar och att alla i ledningen kunde vara på plats inom en timme. Det var väldigt bra upplagt. Lärde du dig något? – Det var en nyttig erfarenhet och en bekräftelse på att vi som grupp funkar bra tillsammans. Alla vet sina roller och vet vad de ska göra. Man blir dock mer observant under en sådan här övning och ser små saker som man kan rätta till. MARIA BJÖRNER BRAUER, ENHETSCHEF FÖRSÄLJNING OCH MARKNAD Hur upplevde du övningen? – Det var väldigt realistiskt och därför också väldigt obehagligt och omskakande. Samtidigt var det bra att vi hanterade situationen hyfsat väl. Vi var väldigt fokuserade, samarbetet funkade bra och nu vet jag att vi fixar det om det skulle hända på riktigt. Lärde du dig något? – Att man är tydlig med att dela upp rollerna, vem som ska göra vad. Det är viktigt att inte alla springer på samma boll, för då riskerar man att tappa saker mellan sig. Sedan är det väldigt bra att stanna upp mellan varven, ta en kort time-out och summera läget. ROGER VAHNBERG, VICE VD Hur upplevde du övningen? – Jag har varit på några krisövningar tidigare men ingen har varit så bra som denna. Den var bra genomförd och jag tyckte den var väldigt givande. Min bild är att vi alla levde oss in i situationen. Det var inte som att sitta på ett vanligt möte precis … Lärde du dig något? – Vi upptäckte vissa brister, även om jag tycker att det generellt gick riktigt bra. Dels måste telefonnumren i krisplanen ständigt uppdateras – vissa nummer var inaktuella. Dels kan vi bli bättre på att ta kortare pauser så vi hinner samla oss emellanåt. Strålkastaren • nr 4 • 2011 13 TEXT: ULF AXELSON foto: JEANETTE LARSSON Goda relationer är en röd tråd i förbättringen av trafiken Insatserna för att förbättra trafiken i Göteborg ger goda resultat. Veolia, som tidigare i år hade stora problem, har blivit mycket bättre. – Alla framstegen har byggt på att det finns goda relationer och förtroende mellan Veolia och oss på Västtrafik. Det är en erfarenhet som vi bygger vidare på, säger Mikael Olsson som är chef för Västtrafiks trafikenhet. Mikael anser att samarbetet med Veolia fungerar väldigt bra. Det har gått från dagrapporter under den mest kritiska tiden i mars, till månadsuppföljningar och fokus på att sätta in åtgärder innan något händer. Med bussar som regelbundet får korrekt underhåll minskar risken för stopp i trafiken. Koll på 24-metersbussarna – Nu har vi kommit så långt att vi tittar på särskilda risker, säger Mikael. En sådan risk är 24-metersbussarna som är särskilt känsliga i vinterväglag. – Tillsammans med Veolia och Trafikkontoret i Göteborg undersöker vi vad som kan göras i form av underhåll och åtgärder på gator och vägar. Vi kommer även att blanda in fordonstillverkaren för att få hjälp med en del av problemen. Tuff trafikmiljö –Trafikmiljön i Göteborg är tuff. Det är mycket som påverkar hur väl trafiken fungerar. Till de viktigaste faktorerna hör tekniken i bussarna, förarnas sätt att köra och underhållet. Men naturligtvis har även utformningen och underhållet av gator och vägar stor betydelse. Det finns inte en person, ett företag eller en myndighet som ensam ”äger” frågan. 14 Strålkastaren • nr 4 • 2011 Därför har Mikael dragit slutsatsen att effektivt samarbete är absolut nödvändigt. Bygga förtroende Relationer och förtroende kommer upp i fler sammanhang. En rapport om hur Västtrafiks avtal med GS Buss har fungerat, visar att de båda parterna inte har haft samma bild av avtalet och de har inte haft fullt förtroende för varandra. Det ska rättas till innan GS Buss i juni nästa år börjar köra det nya avtalet för Göteborg centrum. Vid det laget ska båda parter ha exakt samma uppfattning om vad avtalet innebär. – Samma diskussioner ska vi också ha med Keolis som fått avtalet för Göteborg nordost. Fokus på tågtrafiken Relationer och förtroende står högt upp på dagordningen även i de kommande diskussionerna med DSB First som kör en stor del av tågtrafiken för Västtrafik. Under sommaren drabbades tågtrafiken av många inställda turer som berodde på dålig semesterplanering hos DSB First. I höst ska Västtrafik göra en kvalitetsrevision på företaget. Siktet är enligt Mikael Olsson att höja kvaliteten ”ett snäpp” till på tågsidan. – Vi går in i diskussionen med en positiv inställning. Det handlar om att göra resorna för våra kunder ännu bättre och då gäller det att vi har goda relationer och att vi hittar en bra form för samarbetet. En bit på väg – När det gäller den dagliga trafiken med buss och spårvagn är vi en bit på väg, konstaterar Mikael. Men det kommer alltid att finnas utrymme för att göra trafiken bättre och det jobbar vi vidare på – hela tiden. Han hänvisar till kundundersökningar som visar att kunderna vill resa med fordon som är hela och rena och som kommer och går när de ska. – Det är basen för vårt arbete. Förebyggande information – Utöver det måste vi satsa ännu mer för att bli bättre på förebyggande information. När vi vet att något ska hända, till exempel större underhåll av spårvagnsspår, måste vi berätta det i god tid. Kunderna ska veta och vara trygga den dag det kommer ersättningsbussar istället för spårvagnar. – Också de som jobbar med exempelvis ett spårarbete ska kunna möta kunderna på ett bra sätt och förklara vad som händer och varför. SÄRSKILD SATSNING på störningsinformationen i tågtrafiken Störningsinformationen till kunderna i buss- och spårvagnstrafiken har blivit mycket bättre sedan Västtrafiks kundinformationscenter, KIC, startade den 1 april i år. – Under hösten ska vi satsa särskilt på att lyfta informationen till våra kunder i tågtrafiken, berättar Ronny Thörnqvist som är enhetschef för KIC. Fem minuter efter att en störning har blivit rapporterad till KIC ska kunderna veta vad som har hänt. Det är den nya regel som gäller och den fungerar mestadels i buss- och spårvagnstrafiken. – Bra kan alltid bli bättre och nu jobbar vi tillsammans med trafikföretagen på att göra finslipningar, säger Ronny. Rapportera först Rapportera först och åtgärda sedan är tänket som gäller. Skulle till exempel en bussdörr fastna ska föraren börja med att ringa sin trafikledning och berätta om felet. Sedan kan föraren kolla om hon eller han själv kan lösa det. – Vi sparar tid och vi kan förbereda ett störningsmeddelande om vi får rapporteringen direkt, säger Ronny. Fixar föraren felet på egen hand stryker vi meddelandet. – Detta är en del av finslipningen – ett sätt att göra informationen till våra kunder ännu snabbare. Det som i första hand irriterar kunderna är inte att det inträffar förseningar, utan att det brister i informationen. Ny tjänst för strategiskt arbete med störningsinformation Svårare med tågtrafiken Västtrafiks störningsinformation får förstärkning i form av ny tjänst med strategiskt ansvar. Personen blir anställd av Västtrafik men kommer inte att vara knuten till KIC. Tjänsten hamnar istället i en position mellan KIC och trafikföretagen. I jobbet ingår att driva på utvecklingen av störningsinformationen, göra uppföljningar, lyfta fram goda exempel och liknande. I tågtrafiken är störningsinformationen mer komplicerad eftersom fler parter är inblandade; tågoperatörerna, Trafikverket och Västtrafik. –Vi har olika informationssystem och finns på olika webbplatser. Helhetsbilden saknas. Informationen om en och samma störning kan bli olika beroende på om man får den från Trafikverket eller Västtrafik. – Så ska det naturligtvis inte vara, men i hetsen att snabbt få ut information om en störning till kunderna, blir det lätt så att var och en jobbar för sig. Vårt mål är att samordna insatserna och i höst gör vi en stor satsning på att hitta lösningar. Strålkastaren • nr 4 • 2011 15 Rekordmånga kom till SKARA SOMMARLAND Folkfest! Fantastiskt! Jättekul! Det var gott om glada utrop när Västtrafiks inbjudna gäster umgicks och roade sig på Skara Sommarland i slutet av augusti. I år kom fler än någonsin – hela 12 000 ”Västtrafikare” fyllde nöjesparken under den soliga helgen. – Det är rekord, många fler än vi kunnat drömma om. Bara under lördagen kom 7 500. Det är lika många som totalt kom till fjolårets arrangemang, summerar Gunilla Wicktor, ansvarig för arrangemanget på Västtrafik. Med kamera och penna i folkvimlet: Ulf och Christina Axelson en! fick vänta på bussteborg m so i n lla a t å rl Fö från Gö en av gäster trömning alen inte Den stora tills Ericsontermin arna från Nils ss innebar att bu smorgonen. nta 0 gäster fick vä räckte på lördag över att cirka 30 ds a fram dn or it nn – Vi är så le na hu hade timmar innan vi fik. i upp till några icktor på Västtra W lla ni Gu r ge e oss. Vi ad pl m ru fler bussar, sä er let gäster öv ta an a or s att det st os t a – De asi föreställ r vildaste fant t gjorde de m so g kunde inte i vå da många på en a lik a m m ko skulle gav r ifjol. mmaren inte under två daga t i början av so ke e er nd ikv ku af te Tr in r vi – Nä bar det att tågbanan inne med en s os at er rd oss platser på ga vi g. Därför hade a hundra fler chartra några tå plats för någr ed m ar ss bu tåg och buss ed m massa extra st med de som re rt fö jäm er on pers gjorde förra året. na till. Men vi te inte bussar ck rä et var t m de le s ob ot Pr Tr – m fler bussar. fra få t at mr fö a e vad vi kund väg till Skar So re redan var på ar ra ss fö bu ga ån tra m ex att så ll få fram kades i alla fa teborg till Gö n frå marland… Vi lyc ar ss bu e 42 fullastade och totalt körd agen. rd lö r de un och vi d Sommarlan att vänt a iväg alla som valde m g på ko da t a br slu ll en Ti – rna fick t de här familje hoppas ändå at Sommarland. Folk fikade, grillade, tävlade och umgicks vid Västtrafiks mötesplats. Vad är det bästa med den här dagen? – Att det är så mycket folk och att få bjuda dem på fika. Diana Björck Laursén, GIS-samordnare på Västtrafik. – Att barnen har så kul, de ser verkligen fram emot detta varje år. Ahmed Abukar, jobbar med servicearbete på Göteborgs Spårvägar. – Det är en trevlig tradition att åka hit med familjen. Christer Öhman, förare på Taxi Skara, med familjemedlemmarna Kristina, Tanja och Daniel samt Lukas Fabiansson. – Att få köra gokart och åka alla grejer. Vi ska testa Tranan, fast den ser lite läskig ut. Bröderna Gabriel och Alexander Hernqvist. Deras pappa är förare på Nettbuss i Stenungsund. – Trevligt sätt att träffas på. Vi förare jobbar ju obekväma tider och kan sällan träffas så här många samtidigt. Pernilla Karlsson, förare på Nobina i Skövde, och hennes dotter Pauline. – Det är ett gott avbrott från vardagen. Vi är här för femte gången men tyvärr kunde inte barnen följa med i år. Mikael Grindebäck, verkstadsmekaniker på Nobina i Älvängen. – Att fika ihop och ta del av nyheter inom taxi och kollektivtrafik. Anders Andrén, förare på Hjo Taxi, under fikapausen med familjen. – Det blir en skön dag med hela familjen. Det här är första gången vi är med. Malin Qvist, train manager på DSB First i Nässjö. – Att bada med kompisarna. Amina, Nima, Iman och Shirwac från Göteborg. – Det är kul att åka hit med hela familjen. Leif och Johan Lindvall, vars fru/mamma kör spårvagn för Göteborgs Spårvägar. – Man kan åka en massa grejer. Fast det är nog bara stora barn som får åka Tranan. Ella Forsman och Emma Nordh från Göteborg. – Att så många kommer när vi bjuder in till folkfest, det är riktigt roligt. Gunilla Wicktor, informatör och festansvarig, Västtrafik. – Att alla som jobbar för Västtrafik förenas – alla har ju något gemensamt. Monika Hulthén med dottern Marina. Pappa kör buss i Tranemo. – Fantastiskt att Västtrafik bjuder på det här. Det här är som en minisemester för mig och familjen. Jag har inte haft semester i sommar. Tejan Bah, förare på Nobina. – Att lära känna kollegorna och deras familjer. Vi jobbar ju bara ihop annars. Safin Omar med familj. Safin är förare på Borås Lokaltrafik. – Att träffa alla arbetskamrater. Det är kul att mötas här. Peter Lind, förare på Nobina i Älvängen. Kör bland annat Lila express. – Att det här uppskattas av så många familjer. Lars Backström, vd för Västtrafik. – Att alla är tillsammans och har kul ihop. Och att köra gokart, förstås. Kari Said, vars pappa jobbar på Nobina i Nödinge. – Att se all glädje. Det är första gången jag är med här. Fredrik Larsson, prisstrateg på Västtrafik. – Alla glada miner. Det här evenemanget har blivit en skön tradition. Lars Wollter, chef för Västtrafiks anropsstyrda trafik. Strålkastaren • nr 4 • 2011 17 Om Mimmi: Namn: Mimmi von Troil Ålder: 49 Partitillhörighet: Moderaterna Bakgrund: Född i Finland. Kom till Sverige som 15-åring efter att ha bott på Jamaica och i Etiopien. Gör: Vd på Fria förskolors samverkansorganisation. Favoritlinje: Röda vagnen, spårvagnslinje 5 Aktuell: Första kvinnan som utsetts till vice ordförande i Västtrafiks styrelse MIMMI VON TROIL – vice ordförande med vilda idéer ”Positiv, kollektivtrafikälskande, med vilda idéer”. Så beskriver Västtrafiks styrelses nya vice ordförande, Mimmi von Troil, sig själv. Och hon är märkbart stolt över sitt nya uppdrag. TEXT: LILLEMOR BULUKIN • FOTO: ALLAN KARLSSON Vad vill du bidra med som vice ordförande i styrelsen? – Lite vilda idéer och ett synsätt som inte är så ”kollektivtrafikistiskt”. Hämta inspiration från andra branscher, flyget sysslar ju också med kollektivtrafik. Och utgå ännu mer från kundernas behov. Hur har du förberett dig för uppdraget? – Jag har länge varit engagerad i infrastrukturfrågor och har tidigare suttit i styrelsen för Västtrafik Göteborgsområdet. Så ämnet är välbekant. Vad driver dig? – Jag tycker att kollektivtrafiken är jättehäftig och viktigare än någonsin. Oavsett hur rena bilarna blir kommer vi inte att få plats på vägarna. Vi måste hitta smarta sätt att resa tillsammans. Dessutom ser jag mötet mellan människor som grunden för ett fredligt samhälle. Hur ska kollektivtrafiken utvecklas i framtiden? – Vi måste erbjuda våra resenärer ett mer värde, som gratis trådlös uppkoppling ombord. Och vi måste jobba med enkelheten. Idag är det enkelt för den som är van. Men det måste bli lätt även för dem som är ovana och för gäster i regionen. Till exempel informationsdiskar på våra flygplatser där man säljer biljetter till kollektivtrafiken. Det fungerar väldigt smidigt i Madrid till exempel. 18 Strålkastaren • nr 4 • 2011 Västtrafik står inför stora förändringar. Hur känns det att komma in i det skedet? – Det är en otrolig förmån att få vara med just nu. Jag är väldigt stolt över mitt nya uppdrag och känner stort ansvar. Hur ser du på de ekonomiska utmaningar som Västtrafik står inför? – Eftersom vi har en begränsad budget måste vi göra det som är bäst för flest. Det är också möjligt att hitta alternativ finansiering vid stora investeringar som Västlänken.Varför inte leasa ut stationerna Haga och Korsvägen i 90 år? Bygg resecentrum ovan jord och shoppinggallerior under mark och låt leasingtagarna få intäkterna. Västtrafik dras med ett något skamfilat rykte. Hur förbättrar ni varumärket? – Västtrafik har alltför länge tagit resenärerna för givna. I stället måste vi vinna resenärerna varje dag, vid varje resa. De ska komma fram i tid, färdas i rena fordon och serveras caffe latte på stationen. –Förmedlar vi den rätta känslan vill kunderna resa med oss. Dessutom ökar stoltheten inom företaget, vilket också skapar positiva känslor. Processen som pågår inom Västtrafik, där vi blir mer lyssnande och ödmjuka inför vår uppgift, är en förutsättning för framgång. FLER NYA LEDAMÖTER I VÄSTTRAFIKS STYRELSE Utöver Mimmi von Troil valdes också nio andra nya ledamöter in i Västtrafiks styrelse vid årsstämman i juni. BO PETTERSSON (S) Yrke: Kommunalarbetare, nu oppositionsråd. Heltidsarvoderad politiker sedan 1997. Favoritlinje: Bohusbanan Stenungsund–Göteborg. Kollektivtrafikens största utmaning för att nå fördubblingsmålet: Att få ihop Västlänken. ELVING ANDERSSON (C) Yrke: Förtroendevald Favoritlinje: Bohusbanan Uddevalla–Göteborg Kollektivtrafikens största utmaning: Pålitlighet, enkelhet och god kvalitet. HENRIK JOHANSSON (S) Yrke: Ombudsman Favoritlinje: Spårvagnslinje 7 Kollektivtrafikens största utmaning: Tillförlitlighet och turtäthet. LINNEA WALL (S) Yrke: Truckförare Favoritlinje: Linje 500 Mariestad–Skövde. Kollektivtrafikens största utmaning: Att bussen är i tid, att den är ett billigt alternativ till andra färdmedel och att turtätheten är hög. HENRIK JOSTEN (M) Yrke: Lärare Favoritlinje: Spårvagnslinje 6 Kollektivtrafikens största utmaning: Att vara lyhörd för resenärernas önskemål och att anpassa trafiken efter dem i så hög grad som det bara går. JAN-ERIK WALLIN (M) Yrke: Oppositionsråd Favoritlinje: Tåg Vara–Stockholm (X2000 från Herrljunga) Kollektivtrafikens största utmaning: Trafiken ska gå i tid och komma fram i tid. SOFI BRINGSONIOU (S) Yrke: Studerar juridik Favoritlinje: Spårvagnslinje 9 Kollektivtrafikens största utmaning: Västlänken och att man kan lita på kollektivtrafiken. BENNY STRANDBERG (KD) Yrke: Specialpedagog, heltidspolitiker sedan 1998 Favoritlinje: Röd express Kollektivtrafikens största utmaning: Återupprättat förtroende för Västtrafik genom ett begripligt taxesystem och fordon i tid. MARIA KJELLBERG (M) Yrke: Hästföretagare och marknadskonsult Favoritlinje: Marstrand express Kollektivtrafikens största utmaning: Att så många som möjligt får närhet till knutpunkter där trafiken går så ofta att det inte behövs tidtabeller. Här har kommunerna en stor utmaning. Västtrafiks totala resandeutveckling från årets början är mycket positiv samtidigt som kundernas nöjdhet minskar. Västtrafik fokuserar nu tillsammans med trafikföretagen på att höja kvaliteten i trafiken. TEXT: christina axelson Sedan årsskiftet och fram till och med juli har resandet i Västtrafik ökat med hela 14,6 procent jämfört med samma period ifjol. Men statistiken är inte helt rättvisande eftersom stämplingsbenägenheten i Göteborgs stadstrafik inte mättes under 2010. – Utvecklingen är oerhört positiv och samtidigt en naturlig effekt av att vi har förbättrat och utökat trafiken under flera år, säger Mikael Olsson, trafikchef på Västtrafik. Resandeutveckling Januari–juli 2011 Västtågen 11,7 procent Spårvagnstrafiken 8,1 procent Pendeltågen 8,7 procent Stadstrafiken Trollhättan/Vänersborg 10,1 procent Stadstrafiken i Borås 10,1 procent Stadstrafiken i Skaraborgs städer 15 procent Fokus på höja kundnöjdheten – Det är mycket glädjande att resandet har ökat med 40 000 fler resor per dag. Men samtidigt visar undersökningar att våra kunder Test med anropsstyrd trafik på busslinjer Tänk om anropsstyrd trafik kunde ersätta busslinjer på landsbygden under skollov. Under loven används inte anropsstyrda fordon för skolskjuts och fler fordon finns tillgängliga, även i högtrafik. Den idén fick Christina Bryvik, trafikutvecklare på Västtrafik. – Många linjer körs bara på skoldagar. Men om vi använder anropsstyrd trafik för att köra de linjerna på loven blir det lättare för kunder på landsbygden att arbetspendla med kollektivtrafik, säger Christina Bryvik. I december startar Västtrafik ett treårigt försök med just detta på utvalda busslinjer i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Västtrafik har fått 10 miljoner kronor från regionutvecklingsnämnden för att finansiera projektet. En anropsstyrd linje eller tur har en fast tidtabell och fasta hållplatser.Tiderna på varje hållplats är i stort desamma som skolturerna. Kunden måste beställa sin resa minst två timmar innan turen startar. Endast beställda resor utförs. är mindre nöjda med Västtrafik och med sin senaste resa. Det är motsägelsefullt och inte alls bra, säger Lars Backström, Västtrafiks vd. – Antalet kunder som varit nöjda med sin senaste Västtrafikresa har legat på en relativt jämn nivå sedan januari 2010, det har pendlat mellan cirka 75–85 procent. Men i juli i år var bara 72 procent nöjda med sin senaste resa. Förklaringen är sannolikt att det blev väldigt trångt på våra fordon i Göteborg under sommaren och att det varit mycket strul i tågtrafiken, säger Lars. – Kunderna är också mindre nöjda med Västtrafik generellt sett – den siffran har pendlat mellan 48 och 55 procent mellan januari och juli, säger Lars. – Jag är besviken över resultatet med tanke på att vi under våren har gjort en hel del insatser för att höja kvaliteten i trafiken, i störningsinformationen och för att skapa driftsäkerhet i betalsystemet. – Tillsammans med våra trafikföretag fokuserar vi stenhårt på punktlighet och pålitlighet. Våra kunder måste kunna lita på Västtrafik. Vår förmåga att vinna nya pendlare beror till stor del på vilken bild av Västtrafik de har. Positiva försäljningssiffror Två nya chefer på Västtrafik Förarfrågan Sedan den 15 augusti är Anna Färnevik ny marknadschef på Västtrafik. Anna kommer närmast från MQ där hon har haft flera olika ledande befattningar inom marknadsområdet. Hon har lång erfarenhet av konsumentmarknadsföring och detaljhandel. Vem ansvarar för utrustning och skötsel av förarutrymmen på Västtrafiks resecentrum och andra knutpunkter? Jag tycker att standarden kan variera en hel del mellan olika platser. Förare som vill vara anonym Ny presschef är Kristian Lans från den 1 september. Kristian är journalist och kommer närmast från SVT där han varit redaktör för Uppdrag granskning. Han har också lång erfarenhet av bland annat nyhetssändningar och morgonprogram inom TV4 Göteborg. – När Västtrafik bygger resecentrum planerar vi alltid in ett förarutrymme. Men utformning och innehåll kan variera beroende på vilka lokala förutsättningar som finns, det vill säga faktorer som byggnadens storlek och trafikeringsunderlaget. Standard är att vi bygger pausutrymmen med pentry, toaletter och vilrum med slittåliga material. Vi brukar hyra ut lokalerna möblerade till trafikföretag som vi har avtal med. I de allra flesta fall är det också Västtrafik som ansvarar för att lokalerna städas och underhålls. Mellan januari och juli ökade försäljningen av Västtrafiks färdbevis med nästan 10 procent, varav knappt en tredjedel beror på att biljettförsäljningen på Västtågen numera räknas till Västtrafiks intäkter. – Det är en otroligt bra utveckling. Alla våra färdbevis säljer bra och vi ser en tydlig ökning mellan maj och juli, kommenterar Maria Björner Brauer, enhetschef för Försäljning och Marknad på Västtrafik. Periodkorten och sms-biljetterna är de färdbevis som ökar mest. Men också kontoladdningen säljs till fler. – Den negativa försäljningstrenden bröts under hösten 2010, sedan dess har kontoladdningen fortsatt att öka. Två andra nyheter på försäljningssidan har också slagit väl ut: • 40 000 kunder har redan valt att autoladda sitt Västtrafikkort, de flesta gäller kontoladdningar. • 9 000 enkelbiljetter har sålts via reseplaneraren sedan juni när den försäljningskanalen öppnades. Svar från Stefan Ekman, chef för infrastrukturavdelningen på Västtrafik: Strålkastaren • nr 4 • 2011 19 B POSTTIDNING Därför trivs jag på jobbet PORTO BETALT SVERIGE TEXT: christina axelson • foto: rune andersson FAKTA OM ULLA PERSSON Jobbar som: Vd- och styrelsesekreterare på Västtrafik Ålder: 60 år Bor: Skärhamn Familj: Maken Kent, en dotter, två barnbarn och två katter. Gör helst på fritiden: ”Gillar att vara utomhus, gärna i trädgården. Är mycket trädgårdsintresserad. Läser ofta en bok när jag vill koppla av ordentligt.” Ulla Persson pendlar totalt två timmar mellan Skärhamn och Göteborg varje dag. Hon kör bil till Stora Höga och tar tåget in till Göteborg. – Det ger mig extra tid både till att förbereda arbetsdagen och till att reflektera över den Som vd-sekreterare är Ulla alltid i händelsernas centrum Ulla Persson har jobbat i kollektivtrafikbranschen i 35 år. – Under de här åren har utvecklingen av kollektivtrafiken varit enorm. Mitt jobb som vd-sekreterare är helt annorlunda idag och jag stortrivs fortfarande, säger Ulla. Ulla är en av medarbetarna på Västtrafik som varit med längst i kollektivtrafikbranschen. Hon började jobba med kollektivtrafikfrågor på Göteborgsregionens kommunalförbund 1976 och fortsatte som vd-sekreterare på GL när det bildades 1978 som en avdelning i kommunalförbundet. – Då var det tre grabbar och jag som jobbade med kollektivtrafik i Göteborgsområdet. Jag hade mycket kontakter med trafikföretagen och gjorde allt från att räkna stämplingar manuellt till att skriva mötesprotokoll, berättar Ulla. Flytt till Skaraborg Sedan dess har det hänt väldigt mycket i hennes arbetsliv. Hon var vd-sekreterare i GLAB fram till 1999 och deltog i arbetsgruppen som förberedde bildandet av Västtrafik. Ulla tack- ade ja till jobbet som vd-sekreterare på Västtrafik och flyttade med familjen från Tjuvkil innanför Marstrand till Torsö utanför Mariestad. – För mig som är uppvuxen vid havet var det ett stort steg att flytta till Vänerns strand. Jag har trivts bra med att arbeta på huvudkontoret i Skövde. För mig är det viktigast att jobba i ett gott arbetsklimat med bra arbetskompisar och att ha kul på jobbet. – Det var också väldigt intressant att följa processen att slå samman fyra länstrafikbolag och delar av Trafikkontoret i Göteborg till ett bolag. Omväxlande jobb Efter elva år i Skaraborg flyttade Ulla i fjol tillbaka till Västkusten och jobbar numera från kontoret i Göteborg. Förutom att vara vd Lars Box 123, 541 23 Skövde Backströms högra hand är det hon som ser till att alla handlingar och beslutsunderlag finns framme i god tid inför Västtrafiks styrelsemöten, ledningsgruppsmöten och presidiemöten. Det är också Ulla som för protokollen under de mötena. – På väg till jobbet på morgonen tänker jag ofta igenom vad jag ska göra under dagen. Men så blir det nästan aldrig. Det händer alltid något oväntat som jag behöver ta tag i. Visst kan det vara stressigt ibland men jag trivs med att ha mycket kring mig. – Min tjänst som vd-sekreterare har förändrats otroligt mycket genom åren. Det är som att jag har haft flera olika jobb, så jag har inte känt behov av att söka mig till något annat. De närmaste åren kommer också att innebära nya utmaningar för Västtrafik. Nästa nummer av Strålkastaren kommer i oktober.
© Copyright 2024