Läs mer om Annerstaskolans projekt

Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
RELATIONSFRÄMJANDE
OCH
MOBBINGFÖREBYGGANDE
ARBETE
PÅ ANNERSTASKOLAN
Redovisning LÅ 03-04
1
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på
Annerstaskolan, Flemingsberg, Huddinge
Annerstaskolans relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete initierades tidigt under
vårterminen 1997. Beslut om att tillsammans, alla barn och alla vuxna på skolan, förändra de
negativa attityder som idag genomsyrar vårt samhälle, togs enhälligt av all personal på skolan.
Grupper tillsattes och under våren och sommaren 1997 utarbetades ramar för hur arbetet
skulle presenteras och bedrivas. Projektet presenterades för elever och föräldrar, politiker,
näringsliv, polisen, kyrkan, hem och skola mfl, och togs emot med stort intresse och
engagemang.
Under åren som har gått har Annerstaskolans relationsfrämjande och mobbingförebyggande
arbete mer eller mindre permanentats till att idag stå för en betydande del av skolans totala
värdegrund samt rönt stor uppmärksamhet i nationellt brottsförebyggande arbete bland barn
och unga.
Det är vår övertygelse att alla som arbetar med barn och ungdomar har ett stort ansvar att
tillsammans med barnens föräldrar, skapa en trygg miljö och positiva förutsättningar för varje
enskilt barn att fungera i socialt samspel med andra.
För detta krävs en samsyn och ett stort socialt engagemang bland det vuxna på skolan samt ett
gott samarbete med barn och deras föräldrar.
Anna Collins Gustafsson
projektsamordnare
2
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
Bakgrund
Hösten 1997 startade Annerstaskolan ett projekt som fick namnet” Mobbingförebyggande och relationsfrämjande arbete” på Annerstaskolan”.
Projektet startades som en följd av att samtlig personal tog ställning mot de negativa attityder
som genomsyrar tillvaron för många unga idag.
Personalen tog enhälligt ställning för att vi som arbetar med barn och ungdomar har ett
mycket stort ansvar och stor möjlighet att påverka barn och ungdomar gällande att ta ansvar
för sin person och sina handlingar, den gemensamma miljön, avståndstagande till negativa
attityder och värderingar samt att fungera respektfullt i samspel med andra människor.
Det beslutades också att detta förhållningssätt ska genomsyra hela vår verksamhet och ska
fortlöpa parallellt och tillsammans med skolans alla övriga mål och riktlinjer. Projektet har en
början men inget slut.
Situationen i området 2004
Flemingsberg är ett tungt socialt belastat område med stor invandrartäthet, hög arbetslöshet
och många sociala problem i övrigt.
Våra elever har inte de förutsättningar som borde vara en självklarhet för alla barn och
ungdomar och löper därför som vi ser det en betydligt högre risk att hamna utanför i vad vi
kallar ”gråzonen”. Vi vet av erfarenhet att barn vi kanske har ”anat” kan komma att hamna i
denna zon, otvivelaktigt har gjort det och att dessa idag står för avancerat kriminellt beteende
där hot, hot om våld, personrån, utpressning, misshandel och andra övergrepp på människor
inte är ovanligt.
Vi vet också att äldre elever praktiserar en sk skyddsverksamhet där man mot betalning ex en
jacka, ger sitt skydd mot att bli slagen och i övrigt blir trakasserad.
Det finns stora problem med gängbildningar bestående av ungdomar mellan 13- 17 år. Dessa
rekryterar barn som tidigt befinner sig runt dessa.
Gängen - våra barn och ungdomar har stora attitydproblem i allmänhet och använder sig inte
sällan av brutalt våld.
Det är vanligt att bära kniv och också använda den ex vid olaga hot och rån. Gängen står för
stor del av en omfattande skadegörelse, utpressning, uppdragsvåld och cykelstölder.
Droger som hasch, amfetamin och rohypnol är vanligt förekommande och vi ser även en
ökning av användandet av dessa droger.
Föräldrarna finns i periferin.
Det vi upplever som akut är bl.a. att många av våra unga elever saknar en framtidstro. De har
svårt att hävda sig både socialt och utbildningsmässigt. Många barn har föräldrar som själva
saknar eller har en mycket dålig skolunderbyggnad och saknar helt den stöttning som borde
vara en självklarhet och en rättighet för varje barn i Sverige och i svensk grundskola. De har
mycket svårt att ens nå målen för godkänt i våra basämnen och står på så sätt redan från
början utanför i konkurrensen om de attraktiva gymnasielinjerna.
Det handlar sällan om vad man vill och önskar för sin framtid, utan vad man möjligen kan
välja.
Det finns ingen plats för dem i framtiden och då blir den ”dåliga” vägen ett starkt alternativ
till att få bekräftelse och bli någon. Väldigt få av vara barn är ex aktiva i ex föreningar, eller
har någon möjlighet att komma ut i vårt ” normgivande svenska samhälle”.
3
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
Vi är övertygade om att våra elever måste öka sin kontakt med samhället utanför
Flemingsberg för att överhuvudtaget förstå och vilja leva efter de normer och värden, som
trots allt Sverige står för och vilar på.
Vi anser det också livsnödvändigt att våra barns föräldrar är delaktiga i vår gemensamma
process, att de också deltar aktivt samt får en chans att lära sig om vilka rättigheter men också
skyldigheter och möjligheter man har ang sina barns sociala utveckling.
Mål
- att minska segregation och främlingsfientlighet
- att genom samordning av insatser förebygga att barn och ungdomar i Flemingsberg
hamnar i kriminalitet
- att motverka våld och mobbing bland barn och ungdomar
- att utbilda och engagera föräldrar i Flemingsberg till att ta ökat ansvar för sina barn
ang vad de kan utsättas för och hamna i, under sin fritid
- att motverka negativa gängbildningar i Flemingsberg
- att medvetet påverka barnen i att säga nej till företeelser som är skadliga för dem
- att aktivera barnen i Flemingsberg att finna bra fritidssysselsättningar
- att få barn och vuxna i området att ta aktivt ansvar för sin närmiljö och därmed
minska skadegörelse, klotter och övrig vandalisering
- att minska andelen unga som börjar använda droger
Målgrupp
Projektet inleddes hösten 1997 och målgruppen är alla elever på skolan och deras föräldrar.
Samverkan
Vårt projekt involverar all skolpersonal , men även polis, kyrkan, företag och många andra.
Ett stort mål för framtiden är också att involvera lokala bostadsbolag och föreningar.
Resultat hittills
-
minskad skadegörelse av skolan totalt
ett ökat föräldraengagemang
kontakter mellan olika verksamheter i och utanför Flemingsberg har tagits
mindre antal våldshandlingar bland barnen
aktiviteter efter skolan har startat för barnen i Flemingsberg genom skolans egna insatser
och i samarbete med Huddinge AIS
i och med vår profilering från och med åk 7, har skolan blivit mer attraktiv att söka sig till
för föräldrar och elever utanför Flemingsberg vilket bidrar till minskad segregation
4
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
Övergripande mål
“ ATT SKAPA SAMHÖRIGHET MELLAN ALLA BARN OCH VUXNA PÅ
ANNERSTASKOLAN”
Alla barn på Annerstaskolan ska ha en nära och trygg relation med sina kamrater och alla
vuxna på skolan samt känna sig delaktiga och stolta över sin skola.
“ ATT VAR OCH EN PÅ SKOLAN BLIR SEDD, RESPEKTERAD OCH KÄNNER SIG
TRYGG”
Alla barn på Annerstaskolan ska få vara ett “jag” och samtidigt ha en tillhörighet i grupp, få
möjlighet att utveckla en positiv självbild samt respektera egna och andras lik- och olikheter.
“ ATT VISA RESPEKT OCH HÄNSYN I MÖTEN MED ANDRA MÄNNISKOR”
Alla barn på Annerstaskolan ska fostras i att lösa konflikter utan våld, använda ett vårdat och
hänsynsfullt språk samt kunna föra sig i sociala sammanhang.
“ VÅR VERKSAMHET SKA GENOMSYRAS AV GOD ETIK OCH MORAL”
Alla barn på Annerstaskolan ska fostras i att se skillnad på gott och ont, ta ställning mot
droger och kriminalitet, se konsekvens av sitt handlande, se möjligheter i sin förmåga att sätta
positiv prägel på sin omgivning samt få och ge beröm vid goda gärningar.
“ HELA SKOLAN SKA KONTINUERLIGT ARBETA MED TEMAN SOM STÄRKER
OCH BEARBETAR VÅRA MÅL”
Alla barn ska omfattas av årligen återkommande teman för hela skolan. Dessa teman planeras
och tidsbestäms innan terminsstart. Alla teman omfattar alla barn och vuxna på skolan ,deras
föräldrar samt organisationer och övriga utanför skolan.
“ VI SKA AKTIVT SAMVERKA MED FÖRÄLDRAR SAMT ORGANISATIONER OCH
SAMHÄLLET UTANFÖR SKOLAN”
Skolan ska aktivt och nära arbeta tillsammans med Annerstaskolans föräldrar. Vi ska verka
för att kontinuerligt anordna föräldrautbildning och symposier som stärker vårt samarbete. Vi
ha en öppen skola där varje förälder kan komma och besöka spontant och känna sig
välkommen. Vi ska engagera politiker, kyrkan, polis, företagare med flera i anslutning till
våra temaarbeten och i övrigt samverka med dessa angående våra barn.
5
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
Organisation
Annerstaskolan har till hösten 2003 expanderat och innefattar idag även
högstadieorganisationen. Till hösten 2004 har vi ca 650 elever från 6 år upp till åk 9. Skolan
har byggts ut och blev klar för inflyttning höstterminen 2003. Från att ha varit uppdelade i tre
olika byggnader är vi nu en skola.
Skolan har en organisation där eleverna går i så kallade strängar tom åk 6, vilket innebär att
samma personal följer eleverna hela tiden. Detta gör att eleverna aldrig lämnar det etiska
norm- och regelsystem som Annerstaskolan präglas av.
När skolan expanderade från och med hösten 2000 till att också omfatta elever från åk 7-9
organiserades dessa i sk profilklasser. Detta innebär att elever i åk 6 väljer en inriktning av
följande: Kulturklass (musik, dans, drama), ishockeyklass, fotbollsklass, friidrottsklass eller
IT-klass. Man kan också välja en profil med fördjupning i kärnämnena. Eleverna väljer en
inriktning utifrån eget intresse och får möjlighet att utöva sitt intresse inom ramen för det
vanliga skolarbetet. Från och med åk sju tar Annerstaskolan emot elever utifrån, vilket starkt
har bidragit till att minska segregationen i skolan. Vi har blivit en attraktiv skola. Vi behåller
våra elever samt tar emot lika många utanför vårt upptagningsområde.
Genomförda åtgärder åren 1999-2004
TEMAN
Tema Individ i utveckling! - ” Jag kan - jag vill!”
Temat genomfördes våren 1999 och innefattade alla elever, all personal samt föräldrar. Syftet
var att stärka eleverna i att de aktivt kan påverka sitt liv i positiv riktning.
Under temaveckorna arbetade eleverna med att fundera och reflektera över vad de vill och
önskar i framtiden. En del elever presenterade sina liv om tjugofem år, hur de bor då, vilket
arbete de har, hur familjen ser ut etc. Andra gjorde studiebesök på olika företag eller
intervjuade olika yrkesverksamma ute i samhället.
Arbetet pågick i sex veckor och resulterade i en festival där elevarbeten redovisades i form av
utställningar för barn och föräldrar samt uppträdanden av elever på en scen. Medverkade
gjorde även musikskolan idrottsföreningar som i anslutning till dagen visade och presenterade
sina verksamheter för elever och föräldrar.
Under temaveckorna hölls föräldrasymposium bla om föreningsliv i Sverige och om vikten att
få en aktiv fritid för sitt barn
Tema “Demokrati 2000”
Våren 2000 genomfördes ett stort tema där alla elever från 6 år tom åk 9 arbetade med
demokratibegreppet i en vid bemärkelse. Olika underteman bearbetades som våld och
6
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
övergrepp, vandalisering, hot mot demokratin, rasism och främlingsfientlighet, barns
rättigheter.
Detta skedde i samverkan med företag, polis, fältare, politiker samt besök från BRÅ och
Sveriges demokratiminister.
Temat syftade till att eleverna ska ta ansvar för sig själv och sina gärningar, ta ansvar för sina
medmänniskor samt att ta ansvar för det samhälle man lever i.
Arbetet pågick i sex veckor och eleverna arbetade med frågeställningar som: Vad är
demokrati? Hot mot demokratin. Rasism. Vandalism. Droger. Rättigheter och skyldigheter.
Under veckorna besöktes eleverna av närpolischef Ann Jörnstedt Lindberg, Flemingsbergs
lokala politiker, generaldirektör Anne Marie Begler samt av Sveriges demokratiminister Britta
Leijon. Under temaperioden gjorde eleverna studiebesök hos olika organisationer samt tog
emot besök av andra med erfarenheter av ämnet.
Arbetet resulterade i en stor redovisning för barn och föräldrar på Sveriges nationaldag med
besök och tal av demokratiministern.
Under temaveckorna hölls bla ett symposium om “Vad gör våra barn i centrum?”, där polis,
väktare, politiker och företagare diskuterade situationen i Flemingsbergs Centrum.
Tema ”Att tala med varandra” 2001
Målsättning:
Att göra våra elever uppmärksamma på hur språket påverkar relationer i sociala samspel.
Att medvetet påverka våra elever till att sluta använda ett kränkande språk.
Att medvetandegöra våra elever om deras positiva inverkan i socialt samspel genom
användning av ett socialt accepterat språkbruk.
Att våra elever tar ställning mot och aktivt agerar mot negativt språkbruk.
Arbetssätt:
Vi arbetade med hur man använder språket i olika situationer och hur attityder och trender
angående språkbruk påverkar alla och envar i vardagen samt konsekvenser detta för med sig
och i övrigt påverkar socialt samspel människor emellan. Under temaperioden behandlades
bla :
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kroppsspråk
Vardagsspråk
Jargonger- attityder
Värderingar i det som sägs
Kulturella skillnader i kommunikation
Förhandling/ argumentation
Medling i kommunikation
Ironi/ sarkasm
Avsaknad av språk
Dialekter
It-kommunikation –hot/möjlighet
Språk är makt
7
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
•
Intonation/retorik- språkmelodi - konsekvens
Arbetsmetoder:
Strängen/ klassen valde själv fördjupningsområden och arbetade med temat ämnesintegrerat. I
arbetssättet kunde ingå rollspel, spegling (Video), användning av Lions Quest, studiebesök
och besök från engagerade utifrån. Föräldrasamverkan skedde enligt upplägg av klassen/
strängen.
•
•
•
•
•
Elever och föräldrar bytte roller hemma efter uppgift från lärare och elever. ( Självklart
med inriktning till situationer där språket har betydelse.)
Diskussioner om fula ord och hur/när de används fördes.
Frågeformulär fylldes i och diskuterades tillsammans.
Föräldrar inbjöds att komma till klassen och berätta om att komma ny till ett land och ej
kunna förstå det talade språket eller berätta om hur språket används i det land man
kommer ifrån.
Eleverna gjorde intervjufrågor och intervjuade sina föräldrar om olika frågor med
anknytning till temat.
Arbetet redovisades på nationaldagen i form av en gemensam utställning där elever
tillsammans med föräldrar och personal redovisade sina arbeten från temaperioden. En scen
fanns där eleverna uppförde sånger, danser och rollspel inom ramen för temat.
• Tema: ”Att säga nej!” 2002
Genomfördes våren 2002. Involverade alla barn, deras föräldrar och med organisationer
och företag utifrån. Temat kom att spänna över sex veckor och behandlade frågor som:
-
Våld och mobbing
Kriminalitet och vandalisering
Droger och deras konsekvenser för hälsan och det sociala umgänget
Under temaperioden ordnades det symposier för föräldrar och elever samt besök utifrån
personer och organisationer som har anknytning till temat.
Bla ett symposium “Vad gör våra barn i centrum?” ännu en gång, där polis, väktare, politiker
och företagare diskuterade situationen i Flemingsbergs Centrum. Stora problem fanns i
området kvällstid med ungdomsgäng som befann sig i trapphus och vandaliserade samt
använde sig av droger som alkohol och hasch.
Redovisningen av arbetet skedde i form av en ”öppethus” - kväll där eleverna berättade och
visade föräldrar och andra vuxna vad de hade arbetat med.
•
Tema: ”Du och jag och alla andra!” 2003
Mot rasism och främlingsrädsla människor emellan.
Under hösten 2003 genomfördes ett stort tema med syfte att förebygga och eliminera
främlingsrädsla människor emellan.
8
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
SYFTE
- att minska främlingsfientlighet och rasism på Annerstaskolan och i samhället i övrigt
- att öka kunskapen om vilka faktorer som styr till exempel invandring, segregering,
främlingsrädsla mm och hur det påverkar vårt samhälle.
- att öka förståelse och acceptans generellt mellan människor med olika förutsättningar,
gällande ålder, handikapp eller kulturellt ursprung.
- att verka för respekt och hänsyn i möten mellan människor oavsett ålder, kön och bakgrund.
Under hela hösten 2003 pågick ett tema som syftade till att förebygga och eliminera
främlingsrädsla människor emellan. Alla elever, föräldrar och personal involverades dels i ett
dagligt aktivt arbete där alla grundskolans ämnen integrerades i arbetet, dels genom en
utbildning för hela skolans elever, personal och föräldrar genom ”Skolor mot rasism”. Alla
elever åk 7-9 genomgick en enkätundersökning om syn- och förekomst av rasism och
fientlighet, vilket sammanställdes och därefter utgjorde en grund för seminarier med workshops och diskussionsforum. Personal och föräldrar delgavs enkätundersökningens resultat
och arbetade parallellt ut en handlingsplan för skolan mot rasism och främlingsfientlighet.
Detta gjordes i form av tre föräldra- personal symposier samt under en hel studiedag för all
personal. Eleverna arbetade klassvis parallellt med detta.
Alla elever och personal arbetade dessutom under två månader med att förebygga
främlingsrädsla mellan människor genom behandling av olika frågor inom ramen för temat.
Arbetslagen fick själva utforma form och innehåll tillsammans med sina elever och arbetet
resulterade i en Skolans Dag, med redovisning för föräldrar och andra intresserade.
I årskurs 1-6 arbetade man bland annat med elevernas olika ursprung samt om vem man är
som människa. Man arbetade också efter barnkonventionen och om barns rättigheter och olika
förutsättningar i världen och om hur det borde vara för alla barn oavsett var man bor.
I årskurs 7-9 arbetade man med undersökningar, övningar och diskussioner om värderingar
och etik. Man arbetade också bland annat med hur evolutionsteorin har missbrukats i
rasistiska sammanhang samt om händelser som påverkat människors syn på varandra.
Tema Förintelsen Vårterminen 2004
Två ur personalen gjorde under hösten 2003 en studieresa till Polen och koncentrationslägren.
Dessa två genomförde under våren en utbildning för både personal, föräldrar och elever om
Förintelsen. Alla elever i årskurs 5-9 arbetade sedan under en vecka med temat som
redovisades i form av väggutställningar. Under denna vecka fick Annerstaskolan bland annat
besök av Emerich Roth som tillsammans med två ”avhoppade” värstingar. Emerich berättade
om sitt liv och sina personliga erfarenheter av Förintelsen, samt om hur ”värstingarna” blev
som de blev och varför de slutade med att vara just värstingar.
Föräldrautbildning
Under åren 1999-2004 har bla följande föräldrasymposier anordnats:
•
Läroplanen, vars och ens ansvar och åtagande.
9
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Café kvällar för föräldrar.
Sonia Sherefay
” Föräldrarollen i ett mångkulturellt sammanhang.”
Symposium för föräldrar om föreningsliv i Sverige.
Utarbetande av Annerstaskolans regler
Annerstaskolans relationsfrämjande – och mobbingförebyggande arbete
Föräldrautbildning: Vad gör barnen i centrum? (2 ggr)
Involverade polis, väktare, företagare, nattpatrullen och politiker i Flemingsberg.
Narconon
Mobbing
Utarbetande av handlingsplan mot främlingsfientlighet (3 kvällar personal och föräldrar)
Ökat ansvar för elevrådet.
Annerstaskolan har en medveten strategi för att bygga upp ett elevråd med reell makt.
Eleverna får söka till elevrådet och blir uttagna genom noggranna intervjuer. Samtliga
medlemmar i styrelsen har olika ansvarsuppgifter som idrottsansvarig, PR- ansvarig,
utbildningsansvarig etc. Eleverna i elevrådet går på olika utbildningar samt har deltagit i
elevriksdagen i Västerås. Frågor eleverna arbetar med är bla utemiljön, mobbing och
kamratstöd, arbetsmiljö mm. Våren 2004 har elevrådet startat en kampanj ”Vårda vår skola”
som syftar till att alla ska dela ansvaret med att vara rädd om och skapa en trivsam
arbetsmiljö. Varje enhet på skolan har ett ansvarsområde i skolan att sköta och smycka.
Varannan vecka kommer en patrull och inspekterar samt protokollför respektive område. Det
råder nolltolerans och ett pris kommer att gå ut vid läsårets slut till det bäst skötta och
trivsammaste området. Elevrådet kommer 2004 hålla i en tävling om att skapa en bra
skolrestaurang och starta en skoltidning. Från och med hösten 2004 har Huddinge kommun
startat ett ungdomsfullmäktige och elevrådet håller i valet till detta.
Annerstaskolans idrottsförening - Fritidsaktiviteter efter skolan
Under våren 2000 startades en skolidrottsförening som drivs av elever i åk 8-9 i samverkan
med några vuxna ur personalen. Under våren startades 6 aktiviteter: basket, fotboll, volley
boll, aerobics, innebandy och pysselverkstad. Sammanlagt ca 250 elever var aktiva i dessa
grupper vars aktiviteter förlades till eftermiddagstid. Alla aktiviteter leddes av elever från
Annerstaskolans Skolidrottsförening samt av vuxna engagerade ur personalen. Idag 2004
driver idrottsföreningen främst två aktiviteter: fotboll och basket för åldrarna 7 – 12 år.
Idrottsföreningen organiserar bla olika turneringar och aktiviteter som tex discon för eleverna
på skolan.
Dansgrupp
En dansgrupp för elever åk 1-6 startades av en engagerad personal. Ca 70 barn dansade
tillsammans efter skoltid 1- 2 ggr per vecka. Truppen framförde under vårterminen 2002 en
bejublad show i Huddingegymnasiets aula och en likadan sådan uppfördes vårterminen 2003.
Miljön
En stärkt identitet och att vilja ta ansvar för sin miljö förebygger framtida vandalisering och
skadegörelse
Vi vill att varje barn ska ha en positiv syn på sig själv och på sin förmåga att säga nej till det
som är dåligt samt stärka varje barns självförtroende angående sin egen positiva förmåga.
10
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
Vi vill också att varje barn ska känna ansvar för sin närmiljö samt vara delaktiga i
utformningen av den. Vi arbetar med detta bland annat genom att:
Varje år samlas elever, personal och föräldrar för att arbeta med skolans yttre miljö under
minst en kväll, vilket resulterar i en gemensam upprustning av skolgården och området runt
densamma.
Samverkan
Samtalsgrupper för pojkar och flickor på Annerstaskolan ang attitydsfrågor har skett i
samarbete med skolhälsovården på Annerstaskolan, kyrkan och socialförvaltningen. Kontakt
med lokala bostadsföretag och näringsidkare planeras också ske.
Annerstaskolan har också etablerat ett samarbete med fritidsgården för att samverka ang olika
aktiviteter ex vid lov och teman.
Framtid år 2002 - 2004
Annerstaskolans Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete fortsätter med följande
intentioner:
•
•
•
•
•
Fortsatta satsningar på att skapa aktiviteter efter skoltid för barnen i Flemingsberg.
Etablera kamratstödjare på skolan.
Föräldrautbildning: Alkohol, narkotika och tobak.
Föräldrautbildning: ”Om Förintelsen”
Ett stort språkprojekt har startat inom ramen för storstadssatsningen upp vilket syftar till att
medvetandegöra eleverna och deras föräldrar om vikten av att få ett väl fungerande svenskt
språk. Flera föräldrasymposier hålls med kända föreläsare om språkutveckling och nyckeln
till att få ett bra svenskt språk.
• Tema: ”Demokrati” under hösten 2004. Syftar till att öka den demokratiska medvetenheten
hos våra barn och unga.
• Att få igång en grupp för tonårsflickor igen till vårterminen 2004. Syftet för dessa är att
tillsammans med goda vuxna förebilder prata om och göra saker tillsammans som
motverkar att flickor blir offer i dagens samhälle. Ett flickrum kommer att installeras på
skolan.
• Att sprida vårt projekt till andra skolor och verksamheter som arbetar med barn i Sverige.
Projektsamordnare
Anna Collins Gustafsson
Bitr rektor Annersta 2
Box 40 34
141 04 Huddinge
tel: 08- 535 33 743/ 34
email:anna.collins-gustafsson@adm.huddinge.se
11
Relationsfrämjande och mobbingförebyggande arbete på Annerstaskolan 2000-2004
12