Patientsäkerhet
Maj 2010 FOKUS:FLEMINGSBERG TEMA: PATIENTSÄKERHET Möten som förnyar vården Satsningen Clinical Innovation Fellowships förbättrar vården genom fler innovationer. MED FOKUS PÅ SÄKERHETEN Professorsduon Li Felländer-Tsai och Lars-Åke Brodin vill se ett nytt nationellt centrum för patientsäkerhet i Flemingsberg. Färre hjärtinfarkter med ny forskning Sveriges första miljö certifierade stadsdel Nya metoder från KTH i Flemingsberg minskar antalet akuta hjärtinfarkter. I Flemingsbergsdalen planeras en helt ny grön stadsdel. INLEDARE Bättre och säkrare vård Alla möter vi hälso- och sjukvården Det kan till exempel vara i samband med en förlossning, en rutinmäs sig provtagning eller ett avancerat kirur giskt ingrepp. En av grundprinciperna för vården är att ingen patient ska komma till skada eller felbehandlas. Självklara mål kan tyckas, ändå drabbas omkring 100 000 patienter av vårdskador och cirka 3 000 avlider till följd av vårdskador varje år enligt Socialstyrelsen. Orsakerna kan vara bristande rutiner och metoder eller mänsk liga misstag och konsekvenserna är ofta onödigt lidande för individen och anhöriga och extra kostnader för vårdgivaren. I hjärtat av den framväxande Kunskaps staden Flemingsberg ligger Karolinska Universitetssjukhuset som med sina totalt 2 100 forskare satsar stort på forskning och Foto: Lena Kristina Johansson då och då. utveckling för ökad kvalitet och säkerhet i vården. I många fall sker utvecklingsarbe tet i samarbete med forskare och studenter på KTH och Karolinska Institutet. I detta nummer av Fokus Flemingsberg beskrivs några aktuella exempel på satsningar och samarbeten för ökad patientsäkerhet som pågår i Flemingsberg, satsningar som kommer att göra mötet med vården både bättre och säkrare för oss alla. På Forum Flemingsberg 2010 tar vi greppet om patientsäkerhetsfrågan tillsam mans med forskare och experter från sam hälle, akademi och näringsliv. Läs mer på www.flemingsberg.se Tina Karrbom Gustavsson Utvecklingsdirektör i Flemingsberg NEDSLAG FLEMINGSBERG: Nytt studenthus Det tog bara en vecka att hyra ut samtliga 169 lägenheter i det nya studenthuset i Flemingsberg. Bostadsbolaget Huges höjdarsatsning på 13 våningar har gett Flemingsberg ett nytt landmärke. Efter det att huset fått Huddinge kommuns skönhetspris placerades också den färgrika fasaden på framsidan av tidskriften Arkitektur. Arkitektfirman Ahlqvist & Almqvists byggnad innehåller dock inte bara studentbostäder. I bottenvåningen ryms ett gym, öppet dygnet runt! Samtliga lägenheter i huset är ettor: 22-26 kvadratmeter stora. Boendestandarden är hög med fullt utrustade pentryn och helkaklade duschrum. Studenterna i huset har också tillgång till två gemensamma lokaler där den ena har dubbel tak- höjd och uteplats. Studenthuset har blivit ett viktigt tillskott till det attraktiva campuset i Flemingsberg. Även nattetid utgör studenthuset ett riktmärke i hela Flemingsberg. Då lyses fasaden upp i riktning mot Flemingsbergs centrum. I Flemingsberg finns idag en unik koncentration av högt utbildade och kreativa människor. Här finns cirka 16 000 studenter vid de tre olika akademierna KTH, Foto: Jacob Forsell Studenterna i centrum Södertörns högskola och Karolinska Institutet. Kunskapsstaden Flemingsberg Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda universitet med renodlat medicinsk inriktning och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning. Här finns Sveriges bredaste utbud av utbildningar inom det medicinska området. Många av dem är förlagda till Flemingsberg. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus som tillsammans med Karolinska Institutet leder den medicinska utvecklingen i Sverige. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har cirka 6 500 anställda och är Huddinge kommuns största arbetsgivare. Södertörns Högskola Södertörns högskola har utbildning och forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturveten- skap. Högskolan har även lärarutbildning med interkulturell profil. Här finns över 12 000 registrerade studenter och 750 anställda, varav två tredjedelar är lärare/forskare. Majoriteten av lärarna har doktorsexamen. Karolinska Institutet Science Park Karolinska Institutet Science Park skapar en möjlighet för mogna eller nystartade företag att finna en etablering fysiskt nära den akademiska forskningen och utbildningen. I Flemingsberg driver Karolinska Institutet Science Park en starthus- och inkubatorverksamhet som är öppen för forskare och studenter. KUNgLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. KTH Skolan för teknik, medicin och hälsa finns represen- terade i Flemingsberg med såväl utbildning som forskning inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i en vid bemärkelse. Södertörns Tingsrätt Södertörns tingsrätt är ett resultat av en sammanslagning av regionens domstolar. Tingsrättens nybyggda hus ligger vid järnvägsstationen i Flemingsberg och är landets tredje största tingsrätt. Centrum för teknik I medicin och hälsa Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms läns landsting. Målet är att bidra till utvecklingen av Stockholmsregionen till ett världsledande kluster inom medicinsk teknik. Möt dessa och många fler på www.flemingsberg.se Vi utvecklar Flemingsberg tillsammans! Det sker en kraftsamling för Flemingsbergs utveckling. En ny stad för forskning, utbildning och företagande planeras och byggs. Ett arbete som går i linje med det utvecklingsprogram som Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun gemensamt tagit fram för Flemingsberg. Visionen sträcker sig fram till år 2030 och Fokus Flemingsberg speglar två gånger per år utvecklingsprogrammets fem huvuduppgifter. 2 Fokus: Flemingsberg NOTERAT Framtiden är internationell Cirka 40 000 personer rör sig i Flemingsberg varje dag. Drygt 8 000 personer jobbar på Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, 16 000 studerar i området. Nu planeras för ytterligare 35 000 arbetstillfällen och 70 000 boende i Flemingsberg. Foto: Lasse Skog Ännu fler samarbeten och en större fokusering inom respektive kommun ska göra Södertörn till en attraktivare region. Det var några av budskapen under Södertörns rådslags paneldebatt som arrangerades i Flemingsberg. I panelen fanns bland andra landshövding Per Unckel som uppmanade åhörarna att se Stockholmsregionen som en helhet. – Södertörns framtid ligger inte bara på dessa kvadratmeter utan i samspel med de omgivande regionerna, och internationellt, sa Per Unckel. Utöver paneldebatten fylldes Södertörns rådslag av föreläsningar och workshops. Bland annat diskuterades de fyra utvecklingsfrågorna: entreprenörskap och nyföretagande, kompetenshöjning - högskola och omvärld, innovativ besöksnäring samt utveckling av tillverkningsindustrin. VISSTE DU ATT... högskolans nya rektor Söker spetsprojekten i Flemingsberg Moira von Wright blir den första juli ny rektor vid Södertörns högskola i Flemingsberg. Hon är professor i pedagogik och kommer senast från tjänsten som prorektor vid Örebro universitet. Södertörns ledord mångfald, mångvetenskap och medborgerlig bildning är något hon känner starkt för. – Det är jätteroligt, utmanande och jag är oerhört hedrad! Jag ser verkligen fram emot mitt nya arbete, säger Moira von Wright. Sedan 2007 är hon professor i pedagogik vid Örebro universitet och sedan två år även universitetets prorektor. Foto: Fredrik Welander MedTech Investment Day är årets hetaste evenemang inom medicinteknik. Arrangemanget inleddes med ett särskilt insatt besök i Flemingsberg där tiotalet investerare mötte nya intressanta spetsprojekt inom medicinteknik. Främst lockade Karolinska Institutet Science Park och Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH). – I Flemingsberg finns en stark satsning på innovationer inom medicinsk teknik. Här finns redan en ledande forskning inom området, inom Karolinska Institutet och KTH men även Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge som erbjuder unika möjligheter för kliniska studier, säger Märit Johansson, VD för Karo linska Institutet Science Park. ” Södertörns framtid ligger inte bara på dessa kvadratmeter utan i samspel med de omgivande regionerna, och internationellt. Per Unckel, landshövding i Stockholms län Flemingsberg blir först ut när den nya apotekskedjan Doc Morris öppnar sina första butiker i Stockholm. Kedjan lovar generösa öppettider och kunnig personal och ska i slutet av året ha invigt 100 apotek runt om i landet. – Det känns bra att vi nu öppnar och kan korta väntetiderna för stockholmarna. Vårt smarta kösystem har blivit väldigt uppskattat på de orter vi hittills öppnat på, säger Mads Haaland-Paulsen, VD Doc Morris Apotek. Foto: Sofia Ölund Ny butikskedja öppnar först i Flemingsberg Fokus: Flemingsberg 3 » TEMA: PATIENTSÄKERHET Inom något år kan ett nytt nationellt centrum med fokus på patientsäkerhet bli verklighet i Flemingsberg. Den starka professorsduon Li Felländer-Tsai och Lars-Åke Brodin ska styra projektet i hamn. Foto: fredrik hjerling Säkerhet i fokus Flemingsberg har helt rätt förutsättningar för att hysa ett nationellt patientsäkerhetscentrum. Här finns redan idag en kreativ miljö där olika spetskom petenser inom teknik och medicin bryts mot varandra, menar Li Felländer-Tsai, professor i ortopedi, vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet i Flemingsberg. – Vi har en långvarig tradition av ett prestigelöst samarbetsklimat där vi uppmanar till delad kunskap, säger Li Felländer-Tsai. Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik vid KTH Skolan för teknik och hälsa i Flemingsberg, bedri Att träna komplicerade förlopp och operationer före ett ingrepp PÅ patienten borde vara ett krav. ver ett nära samarbete med sin kollega Li Felländer-Tsai. – Vi har ett levande arbete med utbildningar och forskning inom området patientsäkerhet. Dessutom har vi en fysisk närhet till varandra och inte minst tillgång till den unika testmiljö som Karolinska Universitetssjukhuset utgör, säger han. Att utvecklingen av morgondagens vård ska ske genom forskning och utveckling är båda ense om. Både representerar starka forskningsmiljöer inom två av Sveriges mest välrenommerade lärosäten: KI och KTH. – Sjukvårdens motor måste vara forskning och ut veckling. Vi måste undvika att skapa ersättningssystem som fokuserar på kortsiktig produktion. Sjukvården behöver såväl kvalitetsbokslut som produktionsbokslut 4 Fokus: Flemingsberg för att utvecklas väl, både långsiktigt och kortsiktigt, säger Li Felländer-Tsai. CAMST (Centrum för avancerad medicinsk simu lering och träning) är en nyckelkomponent i da gens starka patientsäkerhetsmiljö i Flemingsberg. CAMST är ackrediterat av American College of Surgeons (ACS), Division of Education som ett nivå 1-utbildningsinstitut. En utmärkelse de delar med ett fåtal liknande institut i Europa. Målet är att göra vården säkrare genom systematisk träning för allt från läkare till medicintekniska ingenjörer. – CAMST är en strategisk satsning av SLL, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Vi ska vara en regional spjutspets och en av komponenterna i ett universitetsmedicinskt centrum i Stockholm, säger Li Felländer-Tsai. Här samlas och utvecklas vårdkompetensen för att möta kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor på bästa sätt. Även om verksamheten drivs av Stockholms läns landsting finns starka samarbeten även med närlig gande län. – Vårt främsta mål är att höja patientsäkerheten och sjukvårdskvaliteten. I första hand genom att erbjuda avancerad simulering och träning, samt genom att ut veckla rätt redskap för detta. Redan från starten 2001 arbetar vi med ett uttalat mål att forskning och valide ring går hand i hand med träningen. Allt för att kunna försäkra en god kvalitet och en effektiv evidensbaserad träning, säger hon. Simulatorerna ger möjligheten att träna upp både de egna individuella färdigheterna och teamarbetet. Vid teamträningen läggs stor vikt vid att miljöerna är » TEMA: NYTÄNKANDE « Professor Lars-Åke Brodin visar hur blivande civilingenjörer i medicinteknik bland annat använder dockor för att simulera medicinska undersökningar under utbildningen. Fokus: Flemingsberg 5 » TEMA: PATIENTSÄKERHET autentiska och därför kan också utrustningen flyttas till arbetsplatsen på exempelvis akut- eller intensivvårds avdelningar. Där kopplas simulatorerna in till den be fintliga utrustningen i form av monitorer, bildskärmar och annat. Att träna komplicerade förlopp och operationer före ett ingrepp på patienten borde vara ett krav, menar Lars-Åke Brodin. – Vi borde ha en simuleringsmiljö som liknar CAMST på varje universitetsort i Sverige. På samma sätt som du inom flyget tränar på oväntade händelser borde vi träna oväntade förlopp i vården. Simuleringen ger en mental beredskap där du blir redo även för det oväntade, säger han. Idag finns en stark samverkan mellan CAMST, Sjukvården ligger ur en teknisk synVINKEL 30 år efter sin tid, när du jämför med hur industrin eller flyget har utvecklats. KTH Skolan för teknik och hälsa samt Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, interven tion och teknik. Förutom att dela projekt finns en sam syn i arbetssätt, menar de både. – Vi delar samma multidisciplinära synsätt. Skapar vi ett nationellt centrum för patientsäkerhet med dessa tre partners kan vi undvika att hamna i ett navelskå dande som hindrar oss att fånga tillfällen eller idéer som tar oss framåt. Vi måste ha som mål att arbeta över gränserna, över specialitetsgränser och forskningsgrän ser för att lyckas, säger Li Felländer-Tsai. inom patientsäkerhet kom mer när forskning och utveckling kombineras med en större öppenhet och tid för eftertanke, menar också Lars-Åke Brodin. – Vi måste öppna upp för samtal ända ned på gräsrotsnivå, och ge ett större utrymme till kritiskt tänkande. Vi ska se flygindustrin som en förlaga där säkerheten bygger på en granskning av system till skill nad från att granska individerna. Därför leder också dagens förslag till en ny patientsäkerhetslag fel, säger Lars-Åke Brodin. Inom KTH Skolan för teknik och hälsa pågår idag uppbyggnaden av en särskild avdelning inom patient säkerhet. – Vi har idag särskild finansiering för att utveckla institutionen ytterligare inom patientsäkerhet, sjuk vårdslogistik och medicinsk informatik. Ingen tar ett egentligt ansvar för sjukvårdspersonalens vidareutbild ning inom patientsäkerhet idag. Nu vill vi erbjuda all personal inom landstinget vår kurs i patientsäkerhet. Vi måste arbeta långsiktigt för öka medvetenheten – det De verkliga framstegen 6 Fokus: Flemingsberg Vid CAMST i Flemingsberg finns bland annat möjligheten att simulera olika typer av krävande knäoperationer innan de utförs på patient. finns inga patentlösningar att tillgå, säger Lars-Åke Brodin. Redan idag finns ett stort inslag av patientsäker hetsforskning inom KTH Skolan för teknik och hälsa. Nu planeras också för en särskild professur i ämnet och uppdragsutbildningar inom säkerhetsområdet med patientsäkerhet, sjukvårdslogistik, medicinsk informa tik och teknikkunskap för sjukvårdspersonal. – Sjukvården ligger ur en teknisk synvinkel 30 år efter sin tid, när du jämför med hur industrin eller flyget har utvecklats. Det finns en tydlig tröghet i sys temet och en rädsla för nyheter. Flemingsberg är ett undantag, här finns drivkraften till förnyelse kombine rat med ett utbrett entreprenörskap. Kanske har det att göra med att vi är yngre institutioner, säger han. nationellt patientsäkerhetscentrum menar bägge är självklart. Tidpunkten är också utmärkt med tanke på plane ringen av Innovationsplatsen i Flemingsberg. En ny byggnad där vården kommer att möta akademi och näringsliv för att skapa nya samarbeten inom forskning och innovation. – Vi har väldigt bra förutsättningar, en bra timing och goda kompetenser inom området. Vi har också varit pionjärer inom området under mycket lång tid, säger Li Felländer-Tsai. Att Flemingsberg bör rymma ett nytt TEMA: PATIENTSÄKERHET « Undvik hjärtinfarkt med nya metoder En miljon svenskar lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Med nya metoder från KTH STH i Flemingsberg kan fler akuta hjärtinfarkter undvikas i framtiden. Ju tidigare problemen upptäcks desto fler liv kan också räddas. Idag undersöks dina hjärt- och kärlfunktioner med hjälp av vanligt ultraljud. Men det krävs erfarna ögon för att avgöra hur hjärtat verkligen mår utifrån de rörliga ultraljudsbilderna. Matilda Larsson har i sin doktorsavhandling utvecklat dagens metoder vi dare för att hjärtinfarkter ska kunna upptäckas redan innan de sker. – Målet har varit att göra tekniken mer lättillgäng lig och möjlig att använda även för läkare som saknar en djupare erfarenhet av ultraljud, säger Matilda Larsson. Med hjälp av de nya metoderna skapas ett så kallat state-diagram som tydligt kan visa hjärtats olika faser. Diagrammet kan snabbt jämföras med funktionerna hos ett friskt hjärta och visa skillnader som kan tyda på någon form av hjärtsjukdom eller skada. – Med mina mer utvecklade metoder får du siffror på hjärtfunktionen istället för subjektiva uppskatt ningar. Dessutom kan den visualiseras tydligare för att ge en bild över hur hjärtat fungerar i sin helhet, säger hon. Idag finns metoderna publicerade och de första stu dierna ser mycket lovande ut, menar Matilda Larsson. Nu står större studier för dörren som verkligen visar vilken nytta forskningen kan göra för framtidens pa tienter. Under sin doktorandtid har Matilda Larsson sam arbetat med företaget Gripping Heart som nu ska förvandla metoderna till nya produkter. Gripping Heart är ett av de företag som växer upp inom ramen för Karolinska Institutet Science Park i Flemingsberg. Själv fortsätter Matilda sin forskning vid det belgiska universitetet i Leuven. – Jag trivs bra med forskningen och hoppas åter vända till KTH i Flemingsberg efter mina tio månader som utbytesforskare i Belgien, säger Matilda Larsson. Gripping Heart Gripping Heart är ett bolag inom området för hjärtdiagnostik med en mjukvara som bygger på hjärtats grundläggande mekaniska funktioner. Mer info: www.grippingheart.com Matilda Larsson har utvecklat metoder för att så tidigt som möjligt kunna bedöma risken för hjärt-kärlsjukdom. I bakgrunden syns det unika state-diagrammet hennes forskning skapat. Målet har varit att göra tekniken mer lättillgänglig och möjlig att använda även för läkare som saknar en djupare erfarenhet av ultraljud Fokus: Flemingsberg 7 » TEMA: PATIENTSÄKERHET Snabbare upptining av plasma ger säkrare operationer I akuta situationer kan snabb tillgång till blodplasma vara livsavgörande för patienterna. I Flemingsberg utvecklas en teknik som minskar tiden det tar att tina upp blodplasma från en halvtimme till fem minuter. Foto: HÅKAN LINDGREN Stor efterfrågan Idag finns cirka 70 blodbanker i Sverige, cirka 6 000 i Europa och i USA ytterligare 4 000. Varje blodbank har dessutom ett flertal utrustningar för att tina blodplasma. Före taget Antrad utvecklas idag inom ramen för Karolinska Institutet Science Park i Flemingsberg. 8 Fokus: Flemingsberg Snart är det 20 år sedan som Lars Ekemar fick idén till en ny metod för att tina upp frusen blodplasma. Under nästa år ska produkten stå färdig för leverans till landets sjukhus och blodbanker. – Efterfrågan är väldigt tydlig. När vi visat upp tekniken för personer som arbetar på blodbankerna vill de snart veta hur snabbt vi kan leverera, säger Kurt Högnelid, VD för Antrad. Idag tinas en påse blodplasma vanligtvis i vattenbad. Att värma plasman från minus 70 grader till kroppstem peratur tar cirka en halvtimme. Och uppvärmningen måste ske absolut jämnt för att inte skada den känsliga blodplasman. – Vid olycksfall och trauman är tiden till att första påsen blodplasma kan nå patienten oerhört kritisk. Därför finns det också ett stort behov att minska den tiden så mycket som möjligt, säger Lars Ekemar. Antrad UFT kan liknas vid en mikrovågsugn, skulle mikrovågsug nen aldrig kunna användas för att tina blodplasma. De temperaturskillnader som uppstår i en mikrovågsugn skulle förstöra den känsliga plasman. Lars Ekemar har istället ersatt de korta och oberäkneliga mikrovågorna med en betydligt längre radiofrekvens. Denna längre frekvens har ingen påverkan på vattenmolekylerna utan riktar sin energi mot de salter som finns naturligt i blodplasma och ger en jämn uppvärmning. De frusna Även om Lars Ekemars innovation TEMA: PATIENTSÄKERHET plasmapåsarna omges dessutom av destillerat vatten vilket ytterligare jämnar ut uppvärmningen. – Plasmapåsen förpackas i en speciell kassett där destillerat vatten omger den frusna blodplasman och bidrar till den jämna uppvärmningen. Vår produkt kan tina upp två påsar blodplasma per gång och på rekord tiden fem minuter, säger Kurt Högnelid. Dagens upptiningsmetod har även nackdelen att plas mapåsarna ibland går sönder. Under den tid som vat tenbadet tappas ur och rengörs står upptiningen stilla. – Kassetten vi använder är en engångsprodukt och helt tät. Går en påse sönder slänger du hela kassetten och sätter snabbt in en ny. Målet är att vår produkt ska vara så enkel som möjligt att använda, säger Kurt Högnelid. TEMANOTISER Unik konferens om patientsäkerhet med målet att kunna leverera de första produkterna till landets sjukhus och blodban ker under nästa år. Framförallt är det säkerhetssyste men i produkten som utvecklas vidare. – Det får aldrig gå fel helt enkelt. Därför dubblerar vi också temperaturgivare och liknande för att helt och hållet kunna undvika riskerna, säger Kurt Högnelid. Idag är tekniken patenterad i USA och nu filar man på den europeiska patentansökan. Att utveckla nya medicintekniska produkter är i de allra flesta fall en oerhört kostsam process, menar han. – Men i vårt fall har vi flera fördelar. Dels bygger vår lösning på redan utvecklad teknik och dels kräver produkten inte kliniska tester på patienter, som ofta är den mest kostsamma delen av utvecklingen. Snabbupptinaren Antrad UFT finslipas under året för att kunna lanseras redan under nästa år. Framförallt blodbanker och större sjukhus kommer att få nytta av tekniken att snabbtina blodplasma. Lindh, medicinsk rådgivare i kvalitetsoch patientsäkerhetsfrågor i Stockholms läns landsting. De får tillsammans 100 000 kronor av förlaget Natur & Kultur. Forskarkonferensen Nordic Patient Safety Conference är den första i sitt slag i Sverige och arrangeras av KTH STH i Flemingsberg den 20 och 21 maj. Målet med konferensen är att beskriva hur forskningsläget ser ut i Norden och var patientsäkerhetsforskningen befinner sig idag. – Till skillnad från Sverige har exempelvis både Danmark och Norge varsitt nationellt centra för patientsäkerhet medan Finland har en nationell strategi för patientsäkerhet, säger Iréne Tael, forskningsingenjör på Skolan för teknik och hälsa vid KTH. Mer information om konferensen finns på www.npsc.se. Linda Rose, forskare och universitets lektor vid KTH Skola för Teknik och hälsa Foto: KTH Nu finslipas tekniken Nytt verktyg ger bättre riskbedömning Foto: Bosse Johansson Vid olycksfall och trauman är tiden till att första påsen blodplasma kan nå patienten oerhört kritisk. « ”Säker vård” prisad Lena Sahlqvist och Marion Lindh vann Natur & Kulturs manustävling för kurslitteratur till sjuksköterskeprogrammet med boken ”Säker vård”. Lena Sahlquist är sjuksköterska och chef för avdelningen för uppdragsutbildning på Karolinska Institutet i Flemingsberg. Boken ”Säker vård” tar upp erfarenheter och forskning inom patientsäkerhet och kommer att bli kurslitteratur på sjuksköterskeprogrammet. Lena Sahlqvist har skrivit manuset tillsammans med överläkare Marion Vid Skolan för teknik och hälsa på KTH i Flemingsberg utvecklas nya verktyg i kampen mot arbetsskador. Nu satsas 3,4 miljoner för att ta fram ett gratis IT-verktyg som kan minska belastningsskador inom såväl stora som små och medelstora företag. – De verktyg som finns idag är kostsamma och svåra för mindre företag att få tillgång till. Därför utvecklar vi nu ett webbaserat verktyg som ska vara helt gratis att använda för alla, säger Linda Rose, forskare och universitetslektor vid Skolan för Teknik och hälsa på KTH i Flemingsberg. Det nya verktyget baseras på den kunskap som redan finns om vilka belastningar som är farliga för kroppen och vilka situationer som bör undvikas. Medan försäkringsbolaget AFA står för finansieringen av projektet deltar Arla Foods och Scania med kunskap och sina organisationer för utprovning av verktyget. Enligt den Europeiska arbetsmiljöbyrån drabbas årligen miljontals personer av arbetsrelaterade skador bara i Europa. ”STIMULERAR INNOVATIONER OCH ENTRENÖRSKAP” I Utvecklingsprogrammet för den regionala kärnan Flemingsberg är en av de sex huvud uppgifterna att vidare stimulera innovationer och entreprenörskap. Här identifieras utmaningar och möjligheter samt ges förslag till vidare färdplan. Läs mer på sidan 19 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se www.flemingsberg.se. Fokus: Flemingsberg 9 » TEMA: PATIENTSÄKERHET Snabba möten med korta presentationer föder helt nya projekt som förbättrar sjukvården och höjer patientsäkerheten i Flemingsberg. Möten som förnyar vården Succésatsningen Clinical Innovation Fellowships ska förbättra dagens vård genom fler innovationer. Med 22 sökande per utbildningsplats har programmet redan överträffat förväntningarna, berättar Erik Pineiro, biträdande föreståndare vid CTMH. Foto: LARS NYMAN – Vi har fått 133 ansökningar till de sex platserna vilket är jätteroligt. Och de som sökt är väl kvalificerade personer som kan göra verklig skillnad när det gäller att utveckla sjukvården och höja patientsäker heten, säger Erik Pineiro, biträdande före ståndare vid CTMH, centrum för teknik i medicin och hälsa. Clinical Innovation Fellowships är en satsning som placerar två multidisciplinära innovationsteam om tre personer i den 10 Fokus: Flemingsberg dagliga verksamheten på två vårdkliniker i Flemingsberg. Under två månader följer de personalens arbete för att identifiera nya utvecklingsmöjligheter i vardagen. Resultatet blir till en lång lista av behov varav respektive team ska välja en teknisk och en organisatorisk fråga att arbeta vidare med. Därför behövs också en perfekt mix av kompetenser för utvecklingssatsningen till respektive team, menar Erik Pineiro. – Bland de sökande finns allt från dispu terade civilingenjörer som startat eget och sedan sålt sitt företag, till biträdande över läkare som vill få möjligheten att ägna sig en tid åt innovation. Vi har även mycket erfarna ekonomer som drivit företag under några år och nu söker efter nya projekt att utveckla vidare. Clinical Innovation Fellowships startar i oktober vid Akutkliniken och Gastro-Centrum Kirurgi på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Under våren har CTMH även startat CTMH Speed Dating för forskare och personal inom teknik och medicin. Dessa mötesplat ser har som mål att snabba upp resan från sjukvårdsproblem till ny teknisk lösning. Hittills har två speeddating-tillfällen ar rangerats i Flemingsberg. – Efter första mötet kände vi behovet av ett tätare fokus. Därför lät vi Karolinska Universitetslaboratoriet hålla i ramarna för nästa möte och i stort sett samtliga av deras verksamhetschefer deltog och presenterade vilka utmaningar de står inför i dagsläget, säger Erik Pineiro. Endast veckor efter mötet hade ett nytt projekt sjösatts och nu filas på en ansökan om EUfinansiering för det nya forskningssamarbetet. TEMA: PATIENTSÄKERHET « patientsäkerhet även i hemmen Tätt samarbete Clinical Innovation Fellowship finansieras av KI, KTH och Stock holms läns landsting (SLL) samt Familjen Erling-Perssons Stif telse. Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KI, KTH och SLL med målet att främja medicinteknisk forskning och utveckling i Stockholmsregionen. Läs mer på www.ctmh.se Resultaten lät heller inte vänta på sig. Endast veckor efter mötet hade ett nytt projekt sjösatts och nu filas på en ansökan om EU-finansiering för det nya forsknings samarbetet. – Här ingår Karolinska Universitets laboratoriet och en forskargrupp på KTH och målet är att ta fram nya metoder för cancerterapi, men mer än så kan jag inte berätta i nuläget, säger Erik Pineiro. Att det går snabbt att nå fram till nya samarbeten förvånar honom inte. – Det kan gå så här snabbt om det finns rätt förutsättningar. Låter du rätt personer mötas når du snabbt resultat, nästa svåra steg är att hitta finansiering men där skissar vi på några möjliga alternativ redan. Nästa speeddating planeras till i slutet av våren med troligt tema medicinsk bildbe handling. – Det finns starka utvecklingsmöjlighe ter inom medicinsk bildbehandling som be höver ytterligare stöd för att komma vidare, säger Erik Pineiro. I en ny avhandling har distriktsläkaren Sonja Modin undersökt hur väl den växande hemsjukvården fungerar. Hon disputerade nyligen vid Centrum för allmänmedicin, CeFAM, i Flemingsberg. När hennes avhandlingsarbete startade upptäckte hon snart att vårdbilden var mycket mer komplicerad än vad hon tidigare trodde, med fler vårdgivare inblandade i varje enskilt fall. Patienterna inom hemsjukvården träffar flera olika läkare och sjuksköterskor och besöker både sjukhus och vårdcentraler. Dessutom är hemtjänsten ofta en del av patientens vardag. – Trots att såväl hemtjänst som flera läkare och sjuksköterskor är inblandade finns ingen organisation eller särskilda rutiner för att dela information idag. Det ger också en otydlig ansvarsfördelning i vården och ökar risken för problem, säger Sonja Modin. I arbetet har bland annat ingått intervjuer med distriktsläkare som visade att patientgruppen är särskilt utsatt. De är drabbade av ett flertal olika sjukdomar samtidigt och har svårt att själva värdera hur de mår, och även svårt att själva ta kontakt med läkaren. – Läkarna är oerhört beroende av sjuksköterskor och andra för att kunna skapa sig en korrekt bild av patienterna. Dessa patienter skulle behöva en egen form av vårdgaranti eftersom dagens garanti kräver att man själv tar för sig, säger Sonja Modin. Forskning visar också att allt fler vårdas i hemmen idag samtidigt som antalet vårdplatser inom sjukvården minskar. En internationell jämförelse från 2005 visade att Sverige hade lägst antal vårdplatser per innevånare jämfört med femton EUländer, USA och Norge. – Du kan därför inte ligga länge på sjukh us idag utan måste komma hem snabbt för vård i hemmet. Men vi måste skapa rätt förutsättningar för bättre rutiner och tydligare ansvarsfördelning för hemsjukvården för att garantera patientsäkerheten, säger Sonja Modin. CeFAM i Flemingsberg är det största utvecklings-, utbildnings-, och forskningscentrat inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. All verksamhet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och CeFAM är knutet till Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Dagens samarbete mellan läkare och distriktssköterska i hemsjukvården kan försvåras i kommuner där de arbetar i olika organisationer, berättar hon. – Att utveckla hemsjukvården till en egen vårdform i primärvården skulle förbättra möjligheterna att skapa fungerande rutiner och en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika vårdgivarna. Idag får ungefär 200 000 patienter i Sverige någon form av hemsjukvård. KI-KTH Vi måstehar skapa rätt Fellowship förutsättningar för sin bas på CTMH bättre rutiner och i Flemingsberg tydligare där forskareansvarsfrånfördelning KI och KTHför hemsjukvården för att samverkar. garantera Foto:patientsäkerheten, Lena Kristina menar Sonja Modin. Johansson Fokus: Flemingsberg 11 Foto: Jonas Rydin/Deep Sea » FORSKNING Nu startar Sveriges första marinarkeologiska institut vid Södertörn högskola. Ett av de första projekten blir att under våren undersöka Spökskeppet – ett fullt bevarat 1600talsskepp som står på havsbotten vid Gotska Sandön. Allt tillsammans med National Geographic. Upp till ytan står ett nära nog komplett 1600-tals fartyg stilla på sandbottnen. På grund av djupet har ännu ingen lyckats dyka ned för att ta en närmare titt på vraket. Men profes sor Johan Rönnby från Södertörns högskola kommer bli en av de första att beträda däck på det holländska flöjtskeppet. Allt tack vare ett av de första större anslagen till det nya marinarkeologiska institutet Maris. – Att ta sig ned till ett så välbevarat vrak som detta kan liknas vid en tidsresa. När du står där på däck, med välbevarade verktyg fortfarande liggande omkring dig, så är det lätt att känna sig som en matros från 1600-talet, säger Johan Rönnby, en av Sveriges mest välrenommerade marinarkeologer. Cirka 130 meter under ytan 12 Fokus: Flemingsberg Skeppet som vilar på botten utanför Gotska Sandön kallas Spök skeppet och hittades av företaget Marin Mätteknik 2007. Hittills har det endast undersökts av undervattensrobotar men tack vare ett miljonanslag från KK-stiftelsen ska fler detaljer om skeppet nå ytan under våren. – Spökskeppet är troligen ett holländsk handelsfartyg och oerhört välbevarat. Något som gjort såväl holländska staten som National Geographic intresserade av projektet. Vårt forskningsprojekt kom mer därför att också bli till en dokumentärfilm och det finns även en tanke på att låta bärga hela fartyget, säger Johan Rönnby. Förklaringen till det välbevarade skeppet finns i Östersjöns miljö, berättar han. Östersjön har världens bästa förutsättningar för FORSKNING « Det är fullt möjligt att hitta vrak bevarade så långt tillbaka som från bronsåldern i Östersjön. Östersjöns syrefattiga och kalla klimat gör vrak som Spökskeppet oerhört välbevarade, och har gjort det möjligt att återskapa 1600talets handelsfartyg, berättar Johan Rönnby från marinarkeologiska institutet Maris. Foto: Södertörns högskola, Wikimedia att bevara sjunkna skepp bland annat tack vare frånvaron av den fruktade skeppsmasken. Marinarkeologi är ett ungt ämne och Södertörns högskola är den enda akademiska institution i Sverige med marinarkeologisk forskning. Nu förstärks detta med forskningsinstitutet Maris (Maritime Archeological Research Institute Södertörn univer sity). Satsningen görs möjlig tack vare Östersjöstiftelsen och ska väva ett nytt nätverk mellan marinarkeologer i alla länder runt Östersjön. – Ett av startskotten för Maris blir en konferens här på hög skolan för yngre forskare i marinarkeologi. Ämnet behöver fler nätverk och kontakter mellan de aktiva forskarna för att växa, säger Johan Rönnby. Han blir föreståndare för det nya institutet och ligger också bakom ämnessatsningen vid högskolan. Utbildningen har funnits sedan 1997 och ambitionen har länge funnits att växa ytterligare. – Det finns inte plats för mer än en handfull examinerade ma rinarkeologer per år vilket gör att vi inte behöver utöka antalet utbildningsplatser. Däremot finns det ett stort behov av ytterligare forskning i ämnet och en stark forskningsmiljö. Något som nu kan bli verklighet, säger Johan Rönnby. Allt fler sjunkna skepp ska nu se ytan. Planeringen pågår för fullt för undersökningarna av Spökskeppet, men vraket är inte ensamt där ute. De senaste åren har flera sensationella fynd av mycket välbevarade vrak gjorts i Östersjön, berättar Johan Rönnby. Spökskeppet, Lejonvraket och Dalarövraket, alla tre är sjunkna fartyg som hittats på Östersjöns botten de senaste åren. – Visst är det lite märkligt att tre fantastiskt välbevarade vrak har hittats under kort tid. Under sportdykningens barndom i bör jan av 1960-talet hittades de flesta av de vrak vi känner till idag. Sedan dess har enskilda fynd gjorts men inga lika spektakulära som dessa, säger professor Johan Rönnby. Och troligen finns det många fler liknande skutor vilande på botten, menar han. – Det är nästan så att man bävar inför tanken. Vi känner till un gefär 2 500 historia vrak i Östersjön, och finns det lika många till är det enormt, säger Johan Rönnby. Spökskeppet och Lejonvraket är båda intakta fartyg och kan ha gått som handelsfartyg i den holländska handelsflottan i Östersjön under 1600-talet. Som sådana är de också unika som fysiska tids dokument från en tid då Holland var en världsmakt som domine rade världshaven. – Visst är holländarna intresserade av att bärga vraket då det är bättre bevarat än vårt eget Vasaskepp. Men det naturligtvis mycket kostsamt och kräver enorma resurser under lång tid efter bärg ningen. Dalarövraket är även det från samma tidsperiod och upptäcktes först av dem tre. Nu pågår planeringar för att förvandla platsen till en dykpark för allmänheten. Det äldsta hittade vraket i Östersjön är från 1200-talet men tack vare Östersjöns klimat finns troligen betydligt äldre fartyg på havsbotten. – Det är fullt möjligt att hitta vrak bevarade så långt tillbaka som från bronsåldern i Östersjön. Än så länge har vi dock inte lyckats, men visst vore det en marinarkeologisk sensation som kunde skaka om även den vanliga arkeologin, säger han. ”DRA FÖRDEL AV DEN HÖGRE UTBILDNINGEN OCH FORSKNINGEN” Flemingsbergs unika koncentration av högre utbildning och forskning ger mycket goda förutsättningar till nya utbildningsvägar och forskningssatsningar. Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg visar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena kan ge helt nya möjligheter. läs mer på sidan 14 i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se www.flemingsberg.se. Fokus: Flemingsberg 13 » STADSUTVECKLING LEED – en internationell miljöcertifiering Flemingsbergsdalen är en unik satsning på modernt byggande som präglas av gröna val. Målet är att hela området ska LEEDcertifieras (Leadership in energy and environmental design) som är ett internationellt system för miljöcertifiering med syfte att främja hållbar utveckling. Här spelar allt från snålspolande kranar till val av byggmaterial in och även byggnadernas läge och närhet till allmänna kommunikationer och service utbud ingår i bedömningen. PLANERADE ETAPPER Etapp 1 Kontor 22 500 m2 Handel 22 000 m2 (stormarknad, nöje/fritid/motion, kultur) Studentbostäder 7 000 m2 Hotell 11 800 m2 Etapp 2 Handel, service och kontor 11 000 m2 Etapp 3 Bostäder, cirka 400 lägenheter 45 000 m2 Etapp 4 Bild: AROS Arkitekter Sveriges första miljöcertifierade stadsdel Aldrig tidigare har en hel stadsdel i Sverige byggts med målet att miljöcertifieras. Flemings bergsdalen kan bli Sveriges första där bostäder blandas med handel, service och kontor. Mitt i dalen ska ett hotell ge nya möjligheter till kunskapsstadens tillväxt. Mats Engvall har varit drivande i ut vecklingen av Flemingsbergdalen sedan 2004 och är en av de per soner som brinner för utbyggnaden av kunskapsstaden. – Vi vill knyta ihop alla delar av Flemingsberg till en kunskaps stad som alla kan vara lika stolta över, säger Mats Engvall, projekt ledare på Skanska. – Det är viktigt att skapa en komplettering av dagens bebyg gelse för att Flemingsberg ska kunna växa till sin fulla potential. Kontor, handel, bostäder 45 000 m2 Vi behöver en utbyggnad av dagens handel och service såväl som en sammanbindande bebyggelse över järnvägsspåren till de akade miska delarna och dagens bostäder, säger Mats Engvall. Flemingsbergsdalen ska bli denna sammanbindande bebyg gelse och planeras för att rymma en mångfald av verksamheter. Att kombinera handel och service med studentbostäder och sporthall ska ge en levande stadsdel även kvällstid. Men framför allt ska Flemingsbergsdalen bli Sveriges första miljöcertifierade stadsdel. – Vi har tidigare sett enskilda projekt inom nya stadsdelar som miljöcertifierats. Men här tar vi ett helhetsgrepp från start vilket kan betyda att Flemingsberg får landets första stadsdel certifierad enligt det internationella systemet LEED (Leadership in energy and environmental design), säger Mats Engvall. Den första byggetappen planeras kunna starta redan under nästa år med inflyttning bara några år bort. – Det är vår främsta ambition att det ska växa fram mycket snart. Investeringsmässigt är detta ett mycket stort projekt som kommer att göra ett avtryck i hela Stockholmsregionen, säger Mats Engvall. Skanskas projektledare 14 Fokus: Flemingsberg ”Stärk stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet” Flemingsbergs utveckling mot en mer stadslik miljö har stor potential. En växande arbetsmarknaden behöver inte bara tillgång till fler kontorslokaler utan även till ett större och mer varierat utbud av bostäder. Läs mer om detta på sidan 27 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se även www.flemingsberg.se. NOTERAT Hälsovägen blir trädkantad allé Foto: Djurgårdsstaden Arkitekter Nu förvandlas Hälsovägen till en grön allé med plats för nya gång- och cykelbanor. Vägen breddas för att bli trafiksäkrare och i mitten görs plats för den planerade snabbspårvägen. Förnyelsen är en del av utvecklingen av Flemingsberg till en regional stadskärna. Dessutom byggs en ny rondell i korsningen Hälsovägen-Röntgenvägen. Befintliga busshållplatser vid sjukhusentrén och på Röntgenvägen kommer i och med att vägen byggs om att flyttas till Hälsovägen. Ombyggnationen ska vara färdig i juni 2012. Mats Weibull ordförande i branschföreningen Swedish Medtech. Under de senaste trettio åren har Tullinges befolkning mer än fördubblats. Prognoser visar fortsatt samma trend. Inte minst med tanke på den starka utvecklingen av närliggande Flemingsberg. Nu finns ett förslag på hur bostadsområdet kan utvecklas till en klimatsmart stadsmiljö. – Vi behöver balansera och styra förändringstrycket för att utveckla Tullinges kvaliteter och attraktivitet. Vi behöver samtidigt se till att vi behåller charmen och tillgängligheten till grönområden för nya och gamla Tullingebors trivsel, säger Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. Foto: Jacob Forsell Klimatsmart boende i Tullinge VISSTE DU ATT... ...i Flemingsberg finns stora delar av Stockholms historia samlad. Stockholms läns landstings arkiv och biobankscentrum samlar 14 hyllkilometer dokument och handlingar från 1700-talet och framåt. Arkivet utsågs i år till Årets arkiv för sitt arbete med digital långtidslagring. Tullinge gymnasium är en del av kunskapsstaden Flemingsberg och har ett av södra Stockholms mest populära naturvetenskapsprogram. Nobelpristagaren i medicin 2009 Jack W. Szostak inledde sin Nobel vecka med att hjälpa eleverna vid Tullinge gymnasium att lyckas i labbet. – Jag är övertygad om att besöken inspirerar eleverna i sina framtida val. Det är extremt viktigt med förebilder för eleverna, och får de dessutom möta dem i verkligheten så betyder det desto mer, säger Elisabeth Bäckman, rektor för Tullinge gymnasium. Foto: Håkan Lindgren Nobelt besök i labbet Ni genomför just nu en kartläggning av den forskning och utveckling som finns inom svenska medicintekniska företag. Varför är detta viktigt? – Idag finns ingen officiell statistik över hur stor forskning och utveckling vi har inom de medicintekniska företagen i Sverige. Därför har vi inlett en kartläggning med hjälp av medel från Vinnova. Vi kommer att genomföra både enkätundersökningar och intervjuer med företagen. – Kartläggningen genomförs under 2010, så i slutet av året hoppas vi kunna presentera en klarare bild över hur det ser ut. Ni genomförde även Medtech Investment Day som inleddes med ett besök i Flemingsberg för de inbjudna investerarna – vad var målet med evenemanget? – Medtech Investment Day är en mötesplats för unga och innovativa företag, riskkapital och andra investerare. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för dessa nya bolag att hitta finansiering eftersom detta varit ett stort problem de senaste åren. I Flemingsberg finns såväl forskning, företag och sjukvård i nära anslutning till varandra. Är närheten viktig för att bygga tätare samarbeten? – Det tror jag absolut och vi har idag goda kontakter med bland andra CTMH, Centrum för teknik i medicin och hälsa, i Flemingsberg. Det är viktigt att vi utvecklar nya samarbeten och mötesplatser för att skapa goda förutsättningar för ytterligare innovation och utveckling inom den medicintekniska sektorn. Swedish Medtech jobbar mycket med utvecklings- och innovationsfrågor och vi menar att de utgör en grund för den medicintekniska sektorn. Då vården fokuserat allt mer på sjukvårdsproduktion har forskning och utveckling kommit i andra hand. Det vill vi nu ändra på. Hur kan vi gynna ytterligare innovation inom den medicintekniska industrin idag? – Bland annat genom att förändra det upphandlingssystem som finns för sjukvården. Dagens system är allt för fyrkantigt och kortsiktigt. Som det ser ut idag tvingas sjukvården ofta välja den billigaste lösningen istället för den som kan ge bäst effekt i längden för både patienten och samhället. Vi menar att man genom att anta ett mer samhällsekonomiskt perspektiv på val av medicinteknik, kan spara skattebetalarnas pengar och förbättra för patienten. Historiskt sett har sektorn medicinteknik varit stor och viktig för Sverige. Hur ser det ut idag? – Idag omsätter vår sektor cirka 20 miljarder kronor i Sverige, men vi har också ett flertal globala svenska aktörer. Företag som Getinge, Gambro, Mölnlycke och Elekta generar globalt cirka 60 miljarder kronor. Den medicintekniska sektorn är en framtidsbransch och viktig för landet. Fokus: Flemingsberg 15 B Text och layout: Provins AB, www.provins.se. Omslagsfoto: Fredrik Hjerling • Foto där inget annat anges: Provins • Tryck: 08-tryck. Inspiratören som drivs av barnens glädje När sjukgymnasten Ylva Dalén såg barnens glädje i leken fick hon en idé. En idé som i år gav henne titeln årets kvinnliga uppfinnare. Idag forskar hon på sin egen uppfinning lekställningen Hoppolek vid Karolinska Institutet i Flemingsberg. Idén slog henne när hon arbetade med funktions hindrade barn som älskade att få hoppa runt och röra sig. Barnens smittande glädje tog hon med hem och även idén till en lekställning som kunde ge barnen det nödvändiga stödet de behövde för att själva stå upp. Samtidigt som ställningen gav dem egen kontroll över kroppens rörelser. – Barnen älskade när jag hjälpte dem att hoppa upp och ned, ibland med hjälp av en vanlig studsmatta. Då fick jag idén att någon borde utveckla en lekställning till dem som de kunde sköta helt själva, berättar Ylva Dalén. ”Du får aldrig ge upp!”. Naturligast var att ringa till en av de större hjälpmedelstillverkarna. Men en bit in i samtalet avbröts hon av tillverkaren som gjorde henne uppmärksam på att hon faktiskt gjort en uppfinning. Och att hon inte borde berätta mer om den innan hon skyddat idén. Sagt och gjort tog hon kontakt med Stockholms stads innovationsrådgivning. – Jag blev först väldigt förvånad eftersom jag aldrig hade sett mig själv som en uppfinnare. Men när jag kom över det fick jag mycket goda råd av innovations rådgivaren Margareta Anderson som verkligen stöttade mig att gå vidare. Du får aldrig ge upp sa hon till mig, och det har jag inte heller gjort trots att det har varit en lång resa, säger Ylva Dalén. Lekställningen Hoppolek har nyligen fått nödvän diga certifieringar för tillverkning och försäljning. Som första kunden står en särskola i Solna, men även en forskargrupp vid Göteborgs universitet har fått proto typer av ställningen. – De bedriver forskning kring hur ställningen kan hjälpa till att bygga upp barnens muskulatur och benstomme. Något även jag forskar på vid Karolinska Institut i Flemingsberg idag, berättar Ylva Dalén. Hon beskriver sig som något av ”en främmande fågel” i den akademiska miljön vid i Flemingsberg men betonar att hon får starkt stöd även från forskarna i omgivningen. – Idag drivs jag av att kunna ge barnen mer frihet trots deras handikapp. När jag får en mot gång i arbetet tar jag med mig Hoppolek ut till en skola för att barnen ska få pröva. Deras glädje ger mig alltid energi att fortsätta, säger Ylva Dalén. Årets kvinnliga uppfinnare är Ylva Dalén, doktorand från Flemingsberg, och uppfinnare av lekställningen Hoppolek. Redan 2001 mottog hon Stockholms stads uppfinnarsti pendium för idén och i år utsågs hon till årets kvinnliga uppfin nare. Att kvinnliga uppfinnare behöver uppmärksamhet håller hon med om. – Visst är det viktigt att vi stöder kvinnliga uppfin nare. Det är tack vare det goda stöd jag fått på vägen som jag idag som 50-plus och kvinna vågar slå mig för bröstet och kalla mig uppfinnare, säger Ylva Dalén. Lekställningen Hoppolek består av ett så kallat ståskal som hjälper barnen att ha en upprätt ställning. Framför dem lockar fyra färgglada knappar med olika funktion. Medan en av knapparna gör att ställ ningen ”hoppar”, ger en annan en snurrande rörelse. Sammantaget tränas barnens balans och troligen un derlättas även uppbyggnaden av muskler och benstom me. Säkert är i vilket fall att barnen har väldigt roligt i den nya, fria leken. Foto: Camilla Svensk Ylva Dalén Aktuell: Årets kvinnliga uppfinnare 2010. Forskar vid Karolinska Institutet i Flemingsberg och driver innovationsföretaget Jump and Joy AB. Ålder: 58 år. Familj: Make, tre vuxna barn, ett barnbarn. Bor: Nacka. ”Utveckla och stärk begreppet Flemingsberg” I arbetet med att marknadsföra Flemingsberg har begreppet ”forskning” identifierats som ett bärande begrepp. Det finns unika möjligheter att kombinera insatserna för att utveckla området, den högre utbildningen, forskningen och näringslivet. Läs mer om detta på sidan 35 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se www.flemingsberg.se Utgivare: Stockholms läns landsting, Huddinge och Botkyrka kommun i samarbete med Flemingsbergs aktörer. Vill du ha ett eget nummer av magasinet, eller avbeställa nästa, kontakta: 16 Fokus: Flemingsberg projektledare Mariana Vodovosoff, mariana.vodovosoff@huddinge.se, Huddinge kommun.
© Copyright 2024