Så klarar de sig efter examen Sid 4 Kennet alltid ute i fält - V-TAB
senaste nytt: journalisten.se Journalistförbundets tidning 12 maj – 1 juni 2011 #06 Helena giertta: ”Frusna ingångslöner i tio år. Det måste vara ett skämt? ” Sid 2 tar över Jonas Nordling ska leda Journalistförbundet utbildning reportage på jobbet Så klarar de sig efter examen Sid 4 Stalltips varje vecka Sid 26 Kennet alltid ute Sid 34 i fält Sid 16 ingång innehåll Sedan september 2001 hålls journalisten Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se ledAre Foto tomas ohlsson Skämtar Almega? 22 anonym mediekändis. Alla journaliststudenter känner mycket väl till hans namn. Men hur Lennart Weibull, medieforskare och författare till boken Massmedier, ser ut är det färre som vet. Vi har pratat medieframtid med Mr Massmedier. 12 36 Olika beslut på olika orter illustration catharina nygård holgersson n Kammarrätterna i landet gör olika bedömningar om uppgifter ur polisens Lisa-system är offentliga. ”Rättsosäkert”, menar chefredaktör Matti Larsson. Gör världen lite mindre n Panos-projektet vill länka samman journalister från tredje världen med medier i väst. Wambi Michael och Aunohita Mojumbar besökte Sverige. 52 På bar gärning. Birgitta Ohlsson bjuder på ett nödigt misstag under en reportagetur på skånska landsbygden. F rusna ingångslöner i tio år. Det måste vara ett skämt? Arbetsgivarorganisationen Almega, där Mediearbetsgivarna ingår, har uppenbarligen bestämt sig för strid inför kommande avtalsrörelse. På Di.se i fredagskväll sa Jonas Milton, VD för tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega att ingångslönerna skulle frysas i tio år. Trots att Sverige går bättre än någonsin ska lönerna inte följa med, i alla fall inte för de som är nya på arbetsmarknaden. Kanske tror arbetsgivarna att kampviljan är låg? Kanske tänker de att motparten, fackföreningarna, är fokuserade på annat, och därför inte ska orka ta fajten? Efter att ha varit på kongress med Journalistförbundet i fyra dagar kan jag med bestämdhet säga att i så fall misstar de sig. Stridsviljan är stark. Under kongressen vittnade många om de eländiga villkor som bemanningsanställda har i medievärlden. Journalistens genomgång i nummer fyra visade samma sak. Gång efter gång, i diskussion efter diskussion betonades betydelsen av att sätta stopp för det. Risken för smittoeffekter kan vara tillräckligt skäl för att lägga denna fråga högst av alla den närmaste tiden. Om villkoren försämras för en grupp, så dröjer det inte förrän arbetsgivaren vill försämra för nästa grupp. På Upsala Nya Tidning har arbetsgivarna gjort just det. Där har de rivit upp ingångna avtal med de fast anställda för att tvinga alla att jobba mer utan att ge någon lönekompensation. ringen av journalistyrket och det är helt uppenbart att arbetsgivaren anstränger sig för att komma dit, men jag citerar gärna det fackliga löftet: ”Vi lovar och försäkrar att vi aldrig någonsin under några omständigheter ska ”om villkoren försämras för en grupp, så dröjer det inte förrän arbetsgivaren vill försämra för nästa grupp.” arbeta till lägre lön eller sämre villkor än det vi nu har lovat varandra, vi lovar detta i den djupa förvissningen om att om vi alla håller detta löfte måste arbetsgivaren gå med på våra krav”. Det gällde i mitten av 1800-talet och gäller i dag. nnn Vad jag inte förstår är vad ägarna tror sig vinna. Om man ser personal som en tillgång, ungefär som huset de jobbar i, så är anställningen en investering. För att investeringen ska bära frukt och löna sig måste huset skötas om och det gäller även den anställde. En trygg och orädd journalist, skapar bättre journalistik än en otrygg och rädd. Men kanske är sanningen den, att arbetsgivarna inte bryr sig om kvalitet? I så fall gräver de sin egen grav. För att kunna ta betalt för journalistik är kvalitet a och o. Genom att frysa ingångslönerna hoppas arbetsgivarna förstås på liknande smittoeffekter. Med låga ingångslöner måste alltmer av potten fördelas till de med lägst lön och så blir det sjunkande löner inom mediebranschen. Det har tidigare varnats för proletarise- Helena giertta chefredaktör 08-613 75 15 hg@journalisten.se index Nyheter Webbnytt Kongress2011 Profilen Reportage Noterat Metod&etik Krönika Debatt Folk Utgång 12 15 16 22 26 30 32 33 37 39 49 Omslagsbild:JonasNordling,nyordförandeförJournalistförbundet.Iförgrundenavgåendeordförande AgnetaLindblomHulthén.(Foto:TomasOhlsson) 2 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Ljusare än befarat Kokainet och etiken Journalistens undersökning visar att samtliga elever i en klass från JMK hade jobb efter två år. Det är långt från de domedagsprofetior vi matats med under 2000-talet. Men det är förstås tråkigt att nästan ingen har en fast tjänst. För att få det verkar man behöva lämna journalistiken. Det riskerar att dränera medierna på den bästa arbetskraften och trenden måste brytas snarast. SVT-profilen och Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm hade substanser som tydde på att han använt kokain. Enligt uppgift hade Expressen vetskap om detta redan vid den första publiceringen av uppgifterna kring programledaren. Det hindrar inte att namnpubliceringen kom för tidigt. Att nöja sig med preliminära provresultat vid en så allvarlig anklagelse känns varken ansvarsfullt eller etiskt. ! håller du med? Kommenteraledaren påJournalisten.se Nu drar vi igång. Var med från start! I höst startar Helsingborgs Dagblad en lokal TV-kanal, som ska sända nyheter och program över nordvästra Skåne. Nu söker vi dig som vill vara med och bygga upp kanalen från början, i TV-rutan, på webben och i mobilen! Du kommer att ingå i ett litet tajt gäng där alla får vara beredda att hugga in där det behövs. Vi garanterar dig en spännande utmaning och massor av hårt jobb! Tillsammans skriver vi TV-historia i nordvästra Skåne! Nyhetschef Du ansvarar för nyhetsarbetet och samordningen med övriga medier i HD-huset. Vi söker dig som älskar nyheter och brinner för TV-mediet och den rörliga bilden på webben. Du är chef över nyhetsredaktörer/programledare och videoreportrar. Kreativitet är lika viktigt som långsiktig planering för den som ska ratta vårt nyhetsarbete. Du jobbar vid nyhetsdesken, tätt tillsammans med kollegorna i nyhetsledningen på Helsingborgs Dagblad och hd.se. 3 st nyhetsredaktör/programledare Tillsammans med nyhetschefen ansvarar du för, utformar och uppdaterar nyhetssändningarna, som är navet i kanalen. Du är en erfaren journalist med säker nyhetskänsla, dessutom blir du ett av ansiktena utåt som programledare för nyhetssändningarna. Vid behov jobbar du som videoreporter på fältet. Du ska alltså kunna videofotografera och redigera inslag. Ansvar för ett eller flera program ingår också. Du går på ett rullande schema från tidig morgon till kväll. 5 st videoreportrar Programredaktör Du ansvarar för och planerar programverksamheten. Vi sänder ett dagligt lokalt sexminutersprogram inom olika områden, som sport, nöje, kultur, näringsliv, etc. Du ansvarar själv för en eller ett par program per vecka som redaktör/programledare och producerar och redigerar vid behov program. Programredaktören jobbar tätt tillsammans med programproducenten, och rapporterar direkt till kanalchefen. Programproducent/fotograf Du ansvarar i första hand för programmens utformning och produktion, i nära samarbete med programredaktören. Du har hand om arbetet i studion, och kan producera och redigera program som görs av andra medarbetare på HD- och hd.se-redaktionen. Du sköter också tekniken i studion, stöttar nyhetsredaktörerna och lägger upp sändningar på webben. Vi förutsätter att du är tekniskt driven och att du behärskar TV-hantverket väl. Din ansökan vill vi ha senast den 29 maj via hd.se/ledigajobb Här hittar du ytterligare information om tjänsterna. Vi söker dig som gillar lokala nyheter och kan arbeta självständigt. Du kan videofotografera, redigera och nyhetsvärdera inslag till nyhetssändningarna. Vi vill också att du ansvarar för ett eller flera program, som videofotograf eller programledare. Du går på ett rullande schema från morgon till kväll. Helsingborgs Dagblad AB ger ut Sveriges största lokaltidning i tre editioner: Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar samt Landskrona Posten. Företaget ger även ut gratistidningarna City Helsingborg och City Landskrona. HD Nya Medier driver företagets verksamhet inom digital publicering, bland annat hd.se utbildning, å sen? K 07JP, JM H : S S A KL 4 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 nster: en från vä Övre rad ska in bm Ania O son Ida Karls erg med dottern gb Nina Ljun Ingrid ykberg Cecilia Fr th ra Audrey E gman En Johanna indwall Matilda L a Fagerlind Lim de a n n A s andi Roo Petra Mar vänster: n den frå Nedre ra er Tove Mey es Erik Ljon tavsson Anton Gus havar Cecilia K esson lk Jenny Fo eele Johan Sch n Albin Gra häll Christin Ed Infälld: ah Bruze nde: Sar Frånvara lsson Eric Danie ila áv Milena D feldt t Peter Ed ngelbrech Helena E ksson ri E rd Ricka ehnberg riksson R Matilda E her Stina Fis n Joar Hor on a Jakobss Charlott jons on J ea n Lin rulf Philip Le Lind ve Mikael Lo borg alm Niklas M stener yr Märta M n Ivar Nilsso vist gq Lena Rin Det kommer att vara näst intill omöjligt för er att få jobb. Och om ni får jobb så kommer det inte att vara fast, och ni kommer att få jättedåligt betalt. Det fick vi i klass H07JP på JMK höra om och om igen under vår utbildning. Nu är det drygt två år sedan vi gick ut, och riktigt så illa har det inte gått. TexT anna de lima fagerlind FoTo tomas ohlsson 2009: ”Ni får aldrig jobb.” 2011: ”Jo, det fick vi.” ■ I januari 2009 gick jag och mina dell Mikael Sjö n ri Jonas Sve selius or Louise Th ter es Kristin W Sara Wilk on Pia Åkess hman Ö Joachim Den där stora undergången, den har inte kommit.” Cecilia Frykberg, H07JP, vikarie på ST 40 klasskamrater i klass H07JP ut från JMK, Stockholms universitet. Vi hade precis avslutat våra praktikperioder, och ganska många fick fortsätta på sina praktikplatser som vikarier. Men framtiden såg allt annat än ljus ut. I åratal har det utbildats fler journalister än det finns jobb, och så var det även när vi gick ut. Dessutom hade finanskrisen nyss slagit till och lågkonjunkturen var ett faktum. Statistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometer visade en större tillgång på både nyutexaminerade och yrkeserfarna journalister än vad arbetsgivarna efterfrågade, och andelen arbetsgivare som sökte personal minskade stadigt. Många redaktioner skar också ned på personalen, journalister med lång erfarenhet och fasta tjänster blev av med jobben. För oss nyutexaminerade kändes det näst intill omöjligt att slå sig in på arbetsmarknaden utifrån de förutsättningarna. – Det var verkligen dåliga tider precis när vi gick ut. De sista veckorna på utbildningen var stämningen riktigt låg, säger Ida Karlsson, som arbetar på nyhetsbyrån IPS. Själv tror jag att jag sökte 15 som- marvikariat den våren, utan att bli kallad på en enda intervju. Men sedan på något magiskt sätt löste det sig ändå. Jag har faktiskt inte varit arbetslös en enda gång sedan utbildningen, och Journalistens undersökning visar att jag inte är ensam. I dag, två år efter att vi gick ut, jobbar 78 procent av mina gamla klasskompisar som journalister. JMK för ingen statistik över sina avgångsstudenter, men det gör de tre andra största journalistutbildningarna, JMG, Södertörns högskola och Mittuniversitetet i Sundsvall. Även Högskoleverket genomför undersökningar av arbetsmarknaden för journalister och hur stor andel av de examinerade som jobbar inom yrket. Men till yrket räknar Högskoleverket också informatörer, vilket gör statistiken ojämförbar med JMGs, Södertörns och Mittuniversitetets uppföljningar. Andelen studenter som jobbar som journalister två till fem år efter utbildningen är i stort sett densamma visar de tre skolornas egna undersökningar, omkring 70 procent. Det stämmer ganska väl med hur det ser ut i min klass. – Det är mycket bättre än den bild lärarna byggde upp. Jag har gått och väntat på den där stora undergången, men den har inte kommit, säger Cecilia Frykberg, som är vikarie på Sundsvalls Tidning. Möjligheten att få ett journalistjobb tycks inte heller ha försämrats med tiden. JMG har gjort uppfölj12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 5 utbildning, å sen? ningar på sina studenter sedan 2002, och andelen som arbetar som journalister efter utbildningen är i stort sett oförändrad genom åren. Som lägst arbetar 62 procent av studenterna som journalister (2004) och som högst 71 procent (2002). När Journalisten 2005 gjorde en enkätundersökning om hur det gått för studenter från de fyra största journalistutbildningarna var resultatet också ganska likt klass H07JP. Då hade nästan två av tio inte haft något journalistjobb sedan utbildningen, och det vanligaste skälet till det var att man helt enkelt inte fick jobb. Så här gick det för studenterna efter examen Åtta av studenterna från 0% arbetslös H07JP har i dag andra jobb och en är föräldraledig. Men de flesta som inte jobbar som journalister nu har ändå haft journalistjobb efter utbildningen, och väldigt få ångrar valet att läsa till journalist. – Jag gjorde absolut rätt val som läste journalistik, säger Kristin Wester, som är PR-konsult. Hon har arbetat som journalist efter utbildningen men ville se hur det fungerade bakom de stängda dörrar där besluten fattas. En annan av studenterna som nu är PR-konsult är Eric Danielsson. Han tycker att han har stor användning för både utbildningen och tidigare arbetserfarenheter som journalist i sitt nuvarande jobb. – Sen tycker jag att utbildningarna generellt behöver anpassa sig mer till vilken verklighet som möter nyutexaminerade journaliststudenter. Ofta hamnar man på ett vikariat eller en projektanställning. Men jag kommer inte att ångra att jag har läst journalistik, säger Eric Danielsson. Även Philip Lerulf, som i dag arbetar på tankesmedjan Timbro, känner att han valde rätt utbildning. Han rekommenderar också andra att läsa journalistik. – Du behöver inte sikta på att arbeta i en redaktionell miljö för H07JP: H07JP: 32 har journalistjobb Hälften har vikariat Ingen av de 41 studenterna är arbetslös, åtta har jobb i annan bransch. 2,4 % föräldraledig (1) 19,5 % annat arbete (8) 2005: 19 % var arbetslösa Enkät med 237 studenter från JMK, JMG, Mittuniversitetet och Södertörns högskola. (Journalisten nr 18/2005) Anställningsformer bland dem som jobbar som journalister. 15,6 % tillsvidareanställd (5) 50 % vikariat (16) 19 % arbetslös 78 % vikariat (32) 15,6 % programanställd (5) 40 % vikariat 9% tillsvidareanställd 15,6 % frilans (5) 15 % frilans 3,1% visstidsanställd (1) 8% projektanställd 9% timanställd GrAfIK JulIA nIlSSon att ha stor nytta av att hantera verktygen och förstå nyhetsprocessen. Det är kunskaper som jag tror bara kommer att bli viktigare med tiden. Både Philip Lerulfs, Kristin Westers och Eric Danielssons val att byta bransch påverkades av de otrygga anställningsformerna i journalistbranschen. – Att jag erbjöds fast jobb var absolut en av anledningarna till att jag lämnade journalistiken. Men framför allt handlade det om att jag var nyfiken och ville prova på ”den andra sidan”, säger Kristin Wester. – Jag erbjöds sommarvikariat som politisk reporter på Helsingborgs Dagblad inför valet 2010. Erbjudandet kom dock flera veckor efter att praktiken hade slutat och jag hade då redan skrivit på för Timbro. Dessutom skulle jag då ha stått utan sysselsättning i knappt ett halvår. Det var knappast något alternativ, säger Philip Lerulf. På det sättet hade lärarna rätt i sin dystra prognos. När det gäller anställningsformer ser det nämligen inte lika muntert ut i klass H07JP. Bara 5 av de 32 personer från klassen som arbetar som journalister har fast anställning. 17 stycken, eller 53 procent, är vikarier eller visstidsanställda och ytterligare fem har programanställningar. Fem personer, eller 16 procent, är frilansjournalister. – Jag har haft timvikariat, vanligt vikariat och varit bemanningsanställd. Jag tror att jag har provat på alla anställningsformer. Ja, utom fast då, säger Cecilia Frykberg. En majoritet av klassen känner 6 Journalisten 12 MAJ – 1 JunI 2011 igen sig i Cecilia Frykbergs erfarenheter. Även om alla var förberedda på en tuff arbetsmarknad är det många som känner att vikariesvängens nackdelar ibland är överväldigande. Det är svårt att planera för framtiden, att få bostadslån eller hyreskontrakt är näst intill omöjligt, och semester är en lyx som få kan unna sig. – Jag kan känna mig trött på journalistbranschen redan efter den här korta tiden. Man vet att man blir utlasad till slut. Hela processen med att skriva nya ansökningar och söka jobb är väldigt påfrestade, säger Tove Meyer, som arbetar på Sveriges Radio P3. 70% ... av studenterna i H07JP, har otrygga anställningar som vikariat, visstidsanställning och programanställd. möjlighet till tillsvidareanställning. Men ännu syns det inte i statistiken över hur det går för journaliststudenterna efter utbildningen. Andelen som har tillsvidareanställning i H07JP liknar Journalistens enkätundersökning från 2005. Då hade 9 procent av studenterna fast jobb efter två år, och i H07JP är andelen 16 procent. På JMG är dock siffran högre, 28 procent av de studenter som gick ut för ett till två år sedan har fast anställning. Efter fem år ökar andelen tillsvidareanställning avsevärt. På de två skolor som har jämförbar statistik, JMG och Södertörn, har 55-60 procent av eleverna fast anställning efter fem år. Men de flesta har trots de svåra förutsättningarna valt att stanna kvar i journalistbranschen. Det främsta skälet till det är att man har svårt att tänka sig en annan karriär. – Jag känner att det var rätt val att utbilda mig till journalist, det är det roligaste jobb jag kan tänka mig. Samtidigt kan jag såklart önska att arbetsmarknaden såg ut på ett annat sätt, säger Matilda Lindwall. Hon har arbetat på Dagens Nyheter under en Las-period och är nu inhyrd på tidningen via bemanningsföretaget Marieberg Media, där hon är vikarie. Bemanningsföretag är ett relativt nytt fenomen i mediebranschen, och under utbildningen fanns de knappt med i bilden över huvud taget. I dag arbetar två av studenterna från klass H07JP på bemanningsföretag. Den andra, Christin Edhäll, är fast anställd på Mediakompetens. Ett av de vanligare argumenten för bemanningsföretag är just att journalisterna har större Även i klass H07JP kommer Att jag erbjöds fast jobb var absolut en av anledningarna till att jag lämnade journalistiken.” Kristin Wester, H07JP, PR-konsult anställningssituationen antagligen att se bättre ut ganska snart. Två av studenterna, Cecilia Khavar och Mikael Sjödell, som nu arbetar som vikarier på Sveriges Radio har nämligen blivit inlasade. – Det är sådant man fick höra inte hände, att SR lasar in folk. Men sedan ser man att de faktiskt gör det. Branschen är svår, men är man duktig vinner man på det i längden, säger Audrey Erath, som har arbetat på SR men nu är vikarie på TV4 Västerås. Men otryggheten är ett stort problem, tycker hon. Själv har hon hoppat runt på olika vikariat sedan utbildningen, och även flyttat från Stockholm till Västerås för att få jobb. – Nu har jag fått anställning på Mediakompetens över sommaren för att kunna vara kvar på TV4, säger Audrey Erath. Problemen med att få fast jobb har fått några att ångra valet av ut- vikarie tillsvidare vikarie föräldraledig programanställd vikarie frilans vikarie tillsvidare vikarie vikarie programanställd vikarie visstidsanställd vikarie vikarie tillsvidare 41 personer läste Journalistisk produktion i H07JP från hösten 2007 till januari 2009. Journalisten fick ihop 17 av dem (och bebisen Ingrid) på bild. Så här ser deras arbetsliv ut drygt två år efter examen. bildning. En av studenterna som vill vara anonym har funderat på om hon gjorde rätt som lämnade en framgångsrik karriär inom en annan bransch för att förverkliga drömmen om reporterjobbet. Hon har vikarierat som journalist på olika tidningar sedan hon slutade på JMK. Efter några månader som arbetslös har hon nu fått en fast tjänst, men tycker att vägen dit har varit för lång och svår. – Hade jag vetat att det skulle bli så här svårt att få en fast anställning hade jag kanske stannat kvar i min förra bransch. Jag har barn och bolån och har inte marginalerna att hoppa runt som en daglönare efter att ha levt på studielån i tre år. Även Nina Ljungberg ifrågasätter valet att läsa journalistik. Hon har också barn och tycker att det är svårt att kombinera föräldraskapet med att hoppa runt på olika vikariat. – Jag känner att det finns en poäng med att välja ett yrke där man faktiskt kan få fast jobb. Det värderar jag högre nu, säger Nina Ljungberg. De flesta i klassen ångrar ändå Branschen är svår, men är man duktig vinner man på det i längden.” Audrey Erath, H07JP, vikarie, TV4 Västerås inte valet att läsa journalistik. Trots den svåra arbetsmarknaden är 78 procent kvar i journalistbranschen två år efter utbildningen. Och även om det bitvis är tungt tycker majoriteten att själva arbetet väger upp för nackdelarna. – Jag tvekade aldrig över mitt yrkesval och det gör jag inte nu heller. Jag tror att jag kommer att fortsätta att arbeta som journalist resten av mitt yrkesliv, eftersom det är det roligaste jobb jag kan tänka mig som det känns realistiskt att försörja sig på, säger Petra Marandi Roos, som är visstidsanställd på halvtid på Norra Sidan sedan tidningen startade i mars. Om man vet att man vill bli jour- nalist tycker hon inte att man ska avskräckas av att det utbildas fler än vad det finns jobb. Men om man står och väger mellan olika utbildningar är det svårare att motivera en journalistutbildning med tanke på de otrygga anställningsformerna. De flesta av studenterna hål- beredd på hur journalistbranschen ser ut är det definitivt ett yrke att satsa på, tycker klass H07JP. Och den mörka framtidsbild som våra lärare målade upp kan tas med en nypa salt. Journalistens undersökningar och journalistutbildningarnas egna uppföljningar visar att även om arbetssituationen är tuff för nyutexaminerade journalister så har den inte blivit sämre sedan 2005. Kanske skymtar också en ler med Petra Marandi Roos. De skulle rekommendera andra att läsa journalistik, men med vissa förbehåll. Man ska veta vad man vill och vara beredd på att hoppa runt på olika vikariat en längre tid. Det är också viktigt med lång praktik på utbildningen, det är de flesta överens om. Några rekommenderar även att man läser andra, kompletterande ämnen innan man utbildar sig till journalist, som statsvetenskap och språk. Men om man är säker och för- ljusning i horisonten. SCBs senaste Arbetskraftsbarometer visar visserligen att det fortfarande finns ett överskott av journalister och behovet av arbetskraft bedöms vara oförändrat det närmaste året. Men på tre års sikt är behovet större, och andelen arbetsgivare som söker personal ökar redan nu. » Läs om: VAD CHEFERNA VILL HA & DE STÖRSTA UTBILDNINGARNA 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 7 utbildning, å sen? Lång praktik, webb- och teknikutbildning eller mycket teori och språklig träning. Journalistutbildningarna ser olika ut, men vad är egentligen viktigt när man kommer ut i arbetslivet? Journalisten har frågat fem nyhetschefer och redaktionschefer om de tycker att de nyutexaminerade journalisterna har vad som krävs. Detta vill cheferna ha Jens Pehrson – Men det är alltid skillnad på utbildning och verklighet. Det de nya är något sämre på är allmänbildning, anser han. De är inte heller lika insatta i bevakningsområdena som de mer erfarna journalisterna, men det behöver inte bara vara en nackdel. – En nyutexaminerad säger aldrig ”det har vi redan gjort”, vilket är bra. Han tror det är viktigt att ha en journalistutbildning. Det är ingen garanti för att man blir en bra journalist, och man kan vara duktig även utan utbildning, men det är en fördel. – Utan utbildning kan startsträckan bli väldigt lång för den som kommer in ny. mou Foto alexander mah ■ Det bästa resultatet får man med en blandning av personal, med olika erfarenheter och utgångspunkter, tycker Jens Pehrson. Därför är det bra att ha nyutexaminerade journalister såväl som mer erfarna på redaktionen. Och journaliststudenterna fungerar oftast mycket bra, anser han. – De tar för sig och är sugna på att jobba. När Jens Pehrson ska anställa någon eller ta in en vikarie eller praktikant letar han efter ett starkt nyhetsintresse, någon form av tidigare erfarenhet och gärna en lokal anknytning. Över lag tycker Jens Pehrson att journaliststudenterna har de kunskaper som krävs. d nyhetschef, TV4 Växjö/Kalmar/Karlskrona Carina Söderström bitr. redaktionschef, Göteborgs-Posten Foto nicklas elmrin ■ Praktik är en väldigt viktig del av journalistutbildningarna, tycker Carina Söderström. GP tar in två praktikanter från JMG, JMK eller Mittuniversitetet i Sundsvall och en från Biskops Arnö varje termin. – Om man inte praktiserar blir ju den första vikarietiden som praktik i stället, säger Carina Söderström. Att ha en journalistutbildning i någon form är betydelsefullt, men det är ett problem att det finns så många utbildningar, anser hon. Det finns helt enkelt inte jobb till alla som examineras. – Jag förstår att många skolor vill ha journalistutbildningar, de fylls ju snabbt, men det är inte speciellt ansvarsfullt mot eleverna. Det finns de som är utbildade som ger upp och börjar i en annan bransch, och det är synd när det är journalister de vill bli. Dagens journaliststudenter har ett 8 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 stort tekniskt kunnande, både gällande webbpublicering och redigering, tycker Carina Söderström. Redigeringskunskaper var en brist hos studenterna tidigare. – Där har vi legat på skolorna om att deras utbildningar bör bli bättre, och det har de blivit, säger Carina Söderström. Däremot tycker hon att utbildningarna borde följa layouttrenderna i högre utsträckning, och att studenterna borde utbildas mer i research, grävande journalistik och att komma med egna idéer. – Över lag är de nya journalisterna duktiga, de fungerar bra på redaktionen. Men just idéarbetet är en svaghet. Det egna drivet att ta fram nyheter är sämre i dag än vad det var tidigare. Foto privat Tomas Skoglund redaktionschef och utgivare, SVT Värmlandsnytt ■ Det tekniska kunnandet har blivit större bland de nyutexa minerade journalisterna, men fortfarande brister utbildning arna vad gäller videojourna listik. Det får inte gå ut över det rent journalistiska, men något mer teknik borde journalistut bildningarna innehålla, tycker Tomas Skoglund. – Yrket blir mer och mer tek niskt, med högre krav på kun skaper inom redigering, foto och video och jag är osäker på om utbildningarna möter det fullt ut. Han tycker också att det ibland saknas en grundläg gande känsla för nyhetsarbete och samhällsfrågor bland de nyutexaminerade. Men sam mantaget är journaliststuden terna duktiga. – Generellt fungerar de väl digt bra, tycker jag. Det är vik tigt med nya människor, de kommer med nya infallsvink lar och idéer, och de flesta är otroligt kunniga. Tomas Skoglund är kluven till behovet av att ha en jour nalistutbildning. Själv har han ingen, och även om han sak nade den grunden att stå på i början av sin karriär så har det bevisligen fungerat bra ändå. – Jag tycker att det är skönt att det finns andra sätt att komma in i yrket, men det är klart att utbildning är viktigt. Viktigt, men inte nödvändigt. Det han tycker är särskilt bra med utbildningarna är praktiken. Det är en bra väg in i yrket eftersom praktikanter ofta tas in som vikarier senare. – Vi är väldigt noggranna när vi tar in praktikanter, eftersom vi vet att de antagligen kom mer att få jobba här sedan. Har de gjort praktik vet man hur de fungerar. Foto kurt engström Ida Folkesson nyhetschef, Norrländska Socialdemokraten ■ Ida Folkesson är nöjd med de flesta prak tikanter eller nyutexaminerade journalister som kommer till NSD. Det hon letar efter hos alla som ska arbeta på redaktionen är förmågan att vara självgående, komma med egna idéer och tänka ett steg längre kring hur man kan utforma ett jobb. Det är också viktigt med flexibilitet, att kunna ar beta med olika saker. Majoriteten av de journaliststudenter som kommer till NSD har dessa egenska per, tycker Ida Folkesson. De kan ofta både skriva, fotografera och redigera, och ibland också arbeta med rörlig bild. – Det tror jag journalistutbildningar gene rellt är bra på, att ge en bred grund att stå på, säger Ida Folkesson. Dessutom tycker hon att det finns en ge nerell fördel med att få in nytt folk på re daktionen, särskilt unga. De kommer med nya idéer och nya sätt att tänka kring gamla ämnen. De har också andra nyhetskällor än de äldre journalisterna. – Om man får dra alla journaliststuden ter över en kam så letar de ofta nyheter på nätet, i bloggar och på sociala forum. Det är områden som vi behöver lära oss mer om. Om Ida Folkesson ska nämna någon brist hos dagens journaliststudenter så är det språkkunskaper. – Jag tycker att man ser fler syftningsfel och andra språkmissar hos de nyutexami nerade journalisterna nu. Hon är inte heller helt säker på att en ut bildning är nödvändig för att bli journalist. Däremot tror hon att det har blivit viktigare i dag, för att kunna konkurrera på den tuffa arbetsmarknaden. – Det är bra att ha någon typ av utbild ning, framför allt så att man är allmän bildad. Men journalistiken är fortfarande mycket ett lärlingsyrke. Stefan Sjöström n Foto tomas ohlsso administrativ redaktionschef, Expressen ■ Det är svårt att säga något gene rellt om de journaliststudenter som kommer till Expressen, tycker Stefan Sjöström. När det gäller praktikanter har alla olika bakgrund och kunska per, vissa har arbetat på lokaltidningar tidigare, andra har ingen erfarenhet av redaktionellt arbete. – En del fungerar jättebra, en del in te. Men de flesta håller ändå hög klass. Praktiken är viktig, enligt Stefan Sjö ström. Framför allt för studenterna själva, det är ett sätt att få in en fot i branschen. Expressen kräver i vanliga fall att de vikarier som tas in har ar betat på andra tidningar, men om man gör bra ifrån sig som praktikant finns en god chans att få sommarvikariat även utan tidigare erfarenhet. – Vi skulle aldrig ta in någon direkt från journalistutbildningen som vikarie om de inte haft praktik här, säger Ste fan Sjöström. Journalistutbildning är dock ing enting som krävs för att få jobb på Expressen. Det är viktigare med rätt egenskaper och framför allt ett intres se för kvällstidningar. – De som vi anställer måste fungera på kvällstidning. De ska ha bredd, gilla alla olika ämnen som Expressen beva kar, kunna skriva och ha glimten i ögat, säger Stefan Sjöström. Det finns både fördelar och nackde lar med de nyutexaminerade journalis terna, anser han. De saknar vissa bas kunskaper, bland annat hur man får tag i personer som är svåra att nå. Men de är också entusiastiska och lär sig fort. Dessutom ser de saker med and ra ögon och kan hitta nya vägar. 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 9 utbildning, å sen? 4 ... största journalistutbildningarna Foto eleonor Björkman Foto sandra pettersson Här kan du också bli journalist 1 Södertörns högskola, Flemingsberg 2 Mittuniversitetet, Sundsvall Fem journalistutbildningar Fyra journalistutbildningar Praktik: Ja, tio veckor på Journalistik och multimedia, som är den största utbildningen. Möjlighet till en termins praktik på Journalistik för akademiker, möjlighet till tio veckors praktik på Journalistik med samhällsstudier och Journalistik, människa och miljö. Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på det ettåriga och det treåriga journalistprogrammet. Foto jmg Uppföljningar: Görs sedan 2009. 70 procent av studenterna jobbar som journalister två år efter att de har gått ut, 67 procent efter fem år. 11 procent jobbar med information och PR. Tillfälliga anställning ar dominerar de första åren, efter fem år har 60 procent av dem som fortsatt som journalister tillsvidareanställning. Foto tomas ohlsson Uppföljningar: Görs sedan 2007. Senaste undersökningen från 2011 gäller studenter som påbörjade sin utbildning 20032004 (då hade det ettåriga programmet bara sex veckors praktik). Av dem jobbar 66 procent som journalister, 11 procent är informatörer och 18 procent har annat arbete. 72 procent har tillsvidareanställning, men då räk nas även de som inte jobbar som journalister in. 3 JMG, Göteborg 4 JMK, Stockholm (Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet) (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stock holms universitet) Två journalistutbildningar Fyra journalistutbildningar (egentligen fyra kurser, två typer av examina) Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på Magisterprogrammet, två veckor på kandidatprogrammet. Uppföljningar: Görs sedan 2002. Senaste undersökningen gäller de studenter som gick ut vårterminen 2009. Av dem jobbar 68 procent som journalister, 20 procent har annat arbete. Andelen som jobbar som journalister ligger i stort sett oförändrat sedan 2002. 28 procent har fast anställning efter 12 år och 55 procent har fast efter 5 år. 10 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på Journalistisk produktion och möjlighet till tio veckors praktik på Masterprogrammet. Uppföljningar: Inga systematiska uppföljningar, ska börja med sam ma typ av uppföljning som JMG. Högskola/ universitet/ yrkesutbildning n Akademi Båstad n Dramatiska Institutet n GTV n Högskolan Jönköping n Kompetens torget n Linnéuniver sitetet n Luleå Tek niska univer sitet n Lunds uni versitet n Medieinsti tutet i Sverige AB n Nordens Fotoskola, Bi skops Arnö n Poppius journalistskola n Umeå uni versitet n Örebro uni versitet Folkhögskolor n Bona n Finska folk högskolan n Jakobsberg n Kaggeholm n Kalix n Ljungskile n Molkom n Nordiska n Skurup n Strömbäck n Södra Vät terbygden n Tollare n Vara n Viebäcks n Ålsta n Ädelfors Vi har inte längre någo de etiska t bråk i Sveri riktlin ge, alla nya uppdraget jerna. Det är väl delvis därfö håller sig till . r jag fått det RichARd BeRgStR öm, ny Vd här föR euRopei SkA läkemed elSindu StRinS BRAnSch oRgAniS Ation Vetenskapligt seminarium för journalister: Läkemede lsVärlden . Oberoend e om läkem edel. DRÖMMEN LEVER ÈVŒrden har andra beho vÇ det är inte lätt att få in apotek för regeringen ens experts i vården. töd Onsdagen den 1 juni 2011 kl 10.00 - ca16.00 Vetenskapligt seminarium för journalister där forskare och läkare presenterar forskning kring solens betydelse för hälsa och sjukdom. Kaffe serveras från kl 10 och föreläsningarna startar 10.15. Vi äter lunch tillsammans och därefter fortsätter föreläsningarna fram till ca 16.00. Det finns utrymme för frågor, diskussioner och möjlighet till intervjuer med de enskilda forskarna. Plats: Clinical Reserach Centre, CRC, ingång 72 Skånes universitetssjukhus i Malmö. Lokal: Seminarierum 7 Välkommen! Seminariet är ett samarrangemang mellan Lunds universitet och Region Skåne Anmälan senast den 26 maj till katrin.stahl@med.lu.se, tel. 046-222 01 31. MIchel GoldMan, de som trodd skulle ge svar e att hugo-projekte t på livets gåtor bet. men gick nu den om att frodas nästa dröm . människan kartlägga alla s proteiner. Solen, sjukdom och hälsa Kunskaps akuten. Vi går Läkemedelsvärlden söker två medicinjournalister Fetmakiru konsekve rgins nser Trots 7 000 operationer mot fetma i år läkemedelsuppvet ingen hur taget påverka s. igenom läkem 3 Maj 2011. Pris 75 kr. Många akadem iska utifrån utan sätter forskare vill inte släppa in någon själva ihop små sen inte går att kliniska prövnin använda sig av.” gar som chef för eU-saTsnInG en InnovaTIve LäkemedelsV ärlden. Oberoe nde om läkeme del. 24 timmar Hur lŠng e Šr det? »Detektivarb etet pågår « Mars 2 apotek och vårdce ntraler h utvecklat ett eget system f ge medicin till de Trots att de nu papperslö ska hur det blir med få vård v läkemedlen depressio n. alla vill förstå sambandet mellan pandemin och narkolepsi. Men det är inte säkert att det går. InITIaTIve ILLEGALA PATIENTE Apoteken skyller på leverantörerna när kunderna får vänta på sina läkeme del. edlen mot MedIcInes Personal ställs mot läkemedel Cancer. PARP hämmarnas framt Snart väntas efterföljarna till Waran och hela vårdens struktur utmanas. Kunskapsak uten. Att bryta den onda cirkeln Trots nedslåend e fas III-studie finns tron på genombro tt kvar. vid hjärtsvikt. CHEFREDAKTÖR, tillsvidareanställning Vi söker en publicistisk chef och ansvarig utgivare för vår tidning och webb. Som chefredaktör leder du arbetet på redaktionen och är tidningens främsta röst utåt. Du har koll på läkemedels- och apoteksbranschen, forskningen, politiken och vården och har lust att leda en fortsatt positiv utveckling för tidningen. NYHETSREPORTER, föräldravikariat Vi söker också en vikarierande medicinjournalist till tidningen med särskilt fokus på nyhetsrapporteringen på webben. Du är en prestigelös och kreativ person som alltid har ett granskande öga, ser helheten i nyhetsfloden och trivs att arbeta i nyhetstempo. Sista ansökningsdag är den 19 maj. Sök idag, urval och intervjuer sker löpande. Mer information om tjänsterna och kontaktuppgifter hittar du på www.lakemedelsvarlden.se. Välkommen med din ansökan! Program: www.med.lu.se/genvaegar_foer_media www.med.lu.se www.skane.se Läkemedelsvärlden ges ut av, men är redaktionellt oberoende från, Apotekarsocieteten. Föreningen är ideell och öppen för alla som är intresserade av läkemedelsforskning, läkemedelsproduktion eller läkemedelsanvändning och har 6 000 medlemmar. Läs mer på www.apotekarsocieteten.se Svensk Jakt är Sveriges största jakttidning. Den ges ut av Svenska Jägareförbundet och är en medlemstidning. Upplagan är cirka 142 000 exemplar. Centralredaktionen ligger på Öster Malma, tre mil norr om Nyköping. Nu söker vi en: Redaktionssekreterare Vi söker en vass nyhetsjägare som kan vara såväl en fullfjädrad sportreporter som en bred och mångsidig allmänreporter. Du kommer periodvis att jobba mycket med sport, främst i Sydsverige men vid behov också på andra håll i Sverige och utomlands. Som allmänreporter deltar du i det nyhetsarbete som normalt utförs vid TT:s redaktion i Malmö. På nyhetsbyrån arbetar vi oftast under stor tidspress och det krävs ett nära samarbete med kollegor på den egna redaktionen och på TT:s andra redaktioner. Frågor om tjänsten besvaras av sportchefen Lars Markusson, tel 08-692 26 00, och av Cecilia Klintö, chef för TT:s Malmöredaktion, 040-10 05 00. Ansökan till Britta Eliasson senast den 25 maj E-post: britta.eliasson@tt.se Adress: TT, 105 12 Stockholm Tidningarnas Telegrambyrå är Nordens största nyhetsbyrå sedan mer än 80 år tillbaka. TT ägs av de största tidningarna och mediebolagen bakom dem. Som redaktionssekreterare har du en central roll i allt som rör tidningen. Du håller ihop helheten från planering till tryck, tillsammans med chefredaktören. Arbetet är varierande och krävande. För att lyckas måste du vara en strukturerad ordningsmänniska som gillar att ha många bollar i luften samtidigt. Vi tror att personen vi söker har: • erfarenhet av arbete som redaktionssekreterare • arbetat som skrivande journalist och redigerare • vana av att redigera i InDesign • ett bra bildseende och vana av textredigering • relevant utbildning inom området eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt Den sökande behöver inte vara jägare, men det är en merit som värderas högt. Följande ord tror vi passar in på rätt person: Positiv, nyfiken, öppen, idéerik, framåtskridande, noggrann, stresstålig och flexibel. För mer information kontakta chefredaktör Magnus Rydholm på 0155-24 62 94 eller 070-319 66 76. Fackliga kontaktpersoner Helena Österberg 015524 62 29, JTF, eller Markus Olsson 070-339 90 35, Akademikerförbundet. Ansökan skickas senast 25 maj till Svensk Jakt, Öster Malma, 611 91 Nyköping eller via mejl till jobba@jagareforbundet.se. 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 11 nyheter 175 kronor för en skivrecension Ointresse för försämrad öppenhet inom EU Solidaritetsträffen ledde till att nöjesfrilansar- na bildade ett nätverk och skrev ett brev till företagsledningen. Efter ett möte mellan redaktionsledningen och ett par frilansar skrevs arvodena upp med kollektivavtalets värde sedan 2007 och skivrecensionerna höjdes till 175 kronor. – Skivrecensionerna var det som höjdes allra mest, vilket är en indikator på att det fortfarande är väldigt låga nivåer, säger Marie Blomgren, klubbordförande på NWT. Det är därför vi har kallat till förhandling nu enligt frilansavtalet för att se vart det kan leda. Exempelvis måste ersättning utgå om man vill använda frilansarnas material mer än en gång och om de jobbar på obekväm arbetstid. ”Niklas”, som inte vill förekomma med eget namn, har ett annat jobb vid sidan av och har under flera år skrivit recensioner för NWT för att det är roligt. Men med tiden har han insett att det är för dåligt betalt och han är besviken på att en mångmiljonkoncern som NWT inte är villig att ge arvoden som ligger i nivå med övriga branschen. – Det är så retligt för det handlar om småsummor. Där satt vi alltså, vuxna människor, och tjafsade om tio kronor hit eller dit. Jag är fackligt aktiv på min ordinarie arbetsplats och har aldrig varit med om ett sådant totalt ointresse att prata om något annat än just kronor och ören. Det är helt sanslöst. Mats Muregård, VD på Nya Wermlands- Tidningens AB, säger att ersättningen förhandlas fram inför varje enskilt uppdrag och om det inte är tillfredställande kan man alltid välja att göra något annat. Han tycker inte att koncernens goda resultat spelar någon roll för ersättningen. – Jag förstår inte vad det har med saken att göra, och vad andra tidningar gör har jag ingen uppfattning om. När vi är överens med en person om ett uppdrag och när vi är överens om ersättningen så gäller det. Konstigare än så är det inte. Men nu vill väl de återkommande frilansarna ha mer betalt? – Ja det vill väl alla? Det är fortfarande så att vi följer de enskilda avtal som träffas. Jonatan Westin 12 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Öppenhet i EU har blivit en försvarsfråga – av tio år gamla segrar. Rätten till insyn är nu en minoritetssynpunkt trots nytt löfte om deltagardemokrati. En stridsfråga väcks till liv efter att ha legat i dvala i drygt tre år. Lissabonfördraget, EUs nya grundlag, ger varje medborgare rätt till att ”delta i unionens demokratiska liv”, och rätt till tillgång till handlingar från alla EUs institutioner; i dag enbart från kommissionen, parlamentet och ministerrådet. Kommissionen, EUs dagliga ledning, föreslår nu att den här fördragstexten omsätts i nya rättsregler. Så långt är det ganska enkelt. Men våren 2008 lanserade den då ansvarige kommissionären Margot Wallström en mer omfattande ändring av reglerna. Det fick hård kritik. Nu flyter den kritiken samman med behandlingen av den nya tekniska Lissabon-tillpassningen. Wallströms förslag från 2008 innebär bland annat: ■ Handlingar som inte har registrerats, eller formellt överlämnats från en institution till en annan, definieras inte som handlingar. ■ Förvaltningsfrågor och domstolsärenden undantas helt. ■ Skydd av personuppgifter väger tyngre än rätten till insyn. ■ Medlemsländerna får lov att blockera utlämnande av dokument som de har skickat till Bryssel. I dag skall de bara höras. EU-parlamentet som skall godkänna de här förändringarna markerade sitt motstånd för två år sedan. Sedan dess har inget riktigt hänt – fram till nu. På en hearing arrangerad av EU- parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter i april gick polemikens vågor höga. Michael Cashman, brittiska Labour och huvudansvarig för par- Foto ERiC ViDaL I höstas höll journalistklubben på Nya Wermlands-Tidningen ett solidaritetsmöte tillsammans med Frilans riks och frilansklubben i Värmland. Till mötet kom främst nöjesfrilansar som uppmärksammade att NWTs arvoden ligger långt under det normala och att de inte skrivits upp på flera år. En skivrecension gav Mats Muregård 75 kronor och för en konsertrecension på 3 000 tecken betalades i de flesta fall inte mer än 600 kronor. Foto nWt Frilansarvodena från Nya Wermlands-Tidningen ligger långt under det rekommenderade, trots att koncernen går med stor vinst. – Vi träffar avtal vid varje enskilt tillfälle och om man inte är nöjd kan man alltid välja att göra något annat, säger VD Mats Muregård. På hearingen i eU-parlamentet om försämringar av öppenheten inom eU var debatten hetsig. Men försvaret av de gällande reglerna har blivit en minoritetsståndpunkt bland eU-länderna. Det är tyvärr inte så många medlemsstater som kan sägas vilja öka öppenheten.” Beatrice Ask, justitieminister lamentets behandling, beskrev de föreslagna ändringarna som en demokratisk förolämpning. Anneli Jäätteenmäki, finländsk liberal, sa att föreslaget försvagar medborgarnas tilltro till systemet. EU-ombudsmannen Nikiforos Diamandouros kunde inte finna något försvar för de föreslagna begränsningarna av rättten till insyn. Den här kritiken har stöd från Sverige och fem-sex andra öppenhetsvänliga – men små – länder i det beslutande ministerrådet. Försvaret av de gällande regler- na från 2001 har blivit en minoritetsståndpunkt i EU. – Det är tyvärr inte så många medlemsstater som kan sägas vilja öka öppenheten – kanske snarare minska den – och då tycker vi att det är bättre att hålla fast vid den nu gällande förordningen, säger justitieminister Beatrice Ask, som hade en utsänd medarbetare på hearingen. Varken Ungern som är EU-ordförande under våren, eller Polen som övertar klubban den 1 juli, deltog med någon officiell representant. Hubert Szlaszewski, som representerade kommissionen, sade att han enbart hade sysslat med insynsfrågor i två veckor men menade mot bakgrund av sina nyvunna erfarenheter att problemen är små. – Om det är något jag inte hittar så googlar jag bara, berättade han. Ointresset för, och motståndet mot säkrad öppenhet får nu några av de aktiva parlamentarikerna att tveka om strategin. Heidi Hautala, finländsk ledamot för de Gröna och ledande öppenhetsförespråkare, ser ett dilemma: – Lissabonfördraget stärker rätten till insyn, men kommissionen och många medlemsländer drar åt motsatt håll. Jag måste konstatera att de nuvarande reglerna är bättre än de som kommissionen föreslår. Den svenska regeringen bedö- mer också att anfall kan bli ett farligt försvar: – I stället för att fullfölja hela processen, där parterna står mycket långt ifrån varandra, kan det vara en god idé att avvakta med den delen av revisionen. Tillpassningen till det nya fördraget bör behandlas separat, säger Beatrice Ask. staffan Dahllöf senaste nytt: journalisten.se Avvisar sågning av förslag till ny grundlag Det betyder inte särskilt mycket.” Yttrandefrihetskommittén bad om synpunkter på ett förslag med tre olika modeller för en ny grundlag; en ansvars-, en verksamhetsoch en ändamålsmodell. Fyra, högt räknat fem, av svaren är entydigt positiva. Statens kriminaltekniska laboratorium, Kronofogdemyndigheten, Datainspektionen, och Civil Rights Defenders (tidigare Helsingforskommittén) tillstyrker någon av modellerna. Rikspolisstyrelsen anser att kommitténs ”generella överväganden förefaller rimliga.” Kritikerna är, försiktigt skrivet, något fler. 32 av i allt 58 yttranden ifrågasät- ter eller underkänner kommitténs utspel. De efterlyser en analys av hur de nuvarande grundlagarna fungerar, en analys av förhållandet till EU-rätten, och de förordar med varierande eftertryck att Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bibehålls. Till de här kritikerna hör Åklagarmyndigheten, Svea hovrätt, Förvaltningsrätten i Göteborg, juridiska fakultetsnämnderna i Stockholm och Uppsala, Advokatsamfundet, Sveriges Tidskrifter, Bonnier, TV4, TU, LO och TCO. JO Hans-Gunnar Axberger talar om en polemisk slagsida i betänkandet, och om ett felaktigt och defensivt perspektiv på EU-frågorna. Yttranden som avvisar själva utgångspunkten om behov av en ny grundlag kommer vidare från Journalistförbundet, Sveriges författarförbund, Svenska förläggarföreningen, Stampen AB, Sveriges Television och Sveriges Radio. En rätt kraftig sågning? – Jag tycker nog att vi har fått en ganska bra genomgång av de tre modellerna. Att man tycker att TF och YGL skall vara kvar är inget vi Foto Bertil ericson/scanPiX 32 remissyttranden avvisar själva betänkandet om ny tryck- och yttrandefrihetsgrundlag. – Det var inte vad vi frågade om, säger kommittéordföranden Göran Lambertz. Bara 5 av 58 svar på Yttrandefrihetskommitténs förslag till ny grundlag var odelat positiva. Inget problem hävdar kommitténs ordförande Göran Lambertz. har frågat om, säger kommitténs ordförande Göran Lambertz. Men 32 invändningar mot hela upplägget? – Vi ville se synpunkter på de tre modellerna, och har valt att remittera på det här sättet. Det betyder inte särskilt mycket. Så kommittén går vidare? – Det gör vi förstås, och så tar vi hand om synpunkterna om EU-rätten. Men vi har inte tagit ställning till vad vi skall föreslå, det gör vi i oktober. Göran Lambertz säger att kommit- tén kommer att slå ihop ansvars- och verksamhetsmodellen till ett alternativ, men även jobba med en efterlyst ”lappaoch-laga-lösning” av gällande lag. Till de öppna svenska konflikterna med EU-rätten hör inte offentlighetsprincipen. EUs regler om öppenhet styr EUs institutioner, inte medlemsländernas förvaltningar. Men andra EU-beslut påverkar öppenheten i både EU och Sverige, såväl som yttrande- och tryckfriheten. Det gäller dataskyddsdirektivet (Pul), direktivet om datalagring, regler för förtalsmål, och förbud mot yttranden som stöder terrordåd. Kommerskollegium antyder i sitt yttrande att konfliktytorna kan växa, och bli fler. Kollegiet förutsätter att det slutgiltiga förslaget ”beaktar principerna om den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital på den inre marknaden.” Staffan DahLLöf Källa: Remissyttranden över SOU 2010:68, PM 70 Journalisten, Seniorjournalisterna och Svensk Presshistorisk förening inbjuder dig att berätta din historia Alla seniorjournalister i Sverige inbjudes att skriftligt och/eller i bild berätta om ett speciellt tillfälle från sin aktiva tid i yrket. Det kan vara roligt, spännande, intressant eller ovanligt. Helt enkelt något som skildrar journalistlivets glädjeämnen och vedermödor. Avsikten är att skildringarna tillsammans ska ge en bild av de senaste 40 till 70 årens journalistiska arbete. Alla skildringar kommer att överlämnas till Presshistoriska arkivet. Dessutom kommer alla som skickat in en seriös skildring att belönas med bokverket Svensk Presshistoria i fyra band. (Vi har 400 exemplar.) Några av bidragen kommer att publiceras i Journalisten och då utgår förstås ersättning. Blir det möjligt ska också en samlingsbok ges ut och då utgår särskild symbolisk ersättning för de medverkande i denna. Skildringen bör vara högst 8 000 nerslag, bildbidrag välkomnas. Vinsten för alla med det här projektet är att den här tidens journalistiska arbete blir dokumenterat och ger alla en bättre bild av detta yrkesliv. Jury för boken är representanter för Journalisten, Seniorjournalisterna och Svensk Presshistorisk förening. Bidragen ska sändas digitalt till: qr@journalisten.se eller till Historien, Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm, senast den 31 augusti 2011. Lämnar du in bidraget i receptionen hos Journalistförbundet, Vasagatan 50 i Stockholm, får du bokverket direkt i din hand. Vill du ha bokverket hemskickat till dig måste du betala portot. Information om projektet kan fås av Seniorjournalisten: Östen Johansson 070-692 62 00 eller Svensk Presshistorisk förening: Lars Åke Engblom 070-144 370. 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 13 nyheter Höjda medlemsavgifter ■ Journalistförbundets kongress beslutade att Kritik mot FS-utredning ■ Journalistkongressens dechargeutskott rikta- Allmän handling i Jönköping – men inte i Stockholm Tryckfrihetsförordningen tolkas olika av olika kammarrätter i landet. Handlingar som lämnas ut i Jönköping lämnas inte ut i Göteborg och Stockholm. – Det råder rättsosäkerhet, säger Matti Larsson, chefredaktör på nyhetsbyrån Siren. ge myndigheterna teknisk hjälp och för att framställa nationell statistik, men enligt kammarrätten Göteborg räcker det inte för att de ska anses vara expedierade och allmänna handlingar. Polismyndigheten behövde alltså inte lämna ut uppgifterna. Kammarrätten i Stockholm Foto carl-johan söder/sVt Lämnar SVTs Rapport 14 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Om uppgifter i polisens datasystem om arbetsskador, Lisa, är allmänna handlingar beror på vilken kammarrätt i landet man vänder sig till. det visar nyhetsbyrån sirens undersökning. ■ Kammarrätterna gör olika bedömningar av TF de kritik mot förbundsstyrelsen för att den inte fullföljt ett uppdrag från kongressen 2008 om att utreda möjligheterna att införa prov- och studerandemedlemskap. Någon ordentlig utredning har inte gjorts, enligt utskottet, som menar att förbundsstyrelsens utredning av rapporten Medieförbund eller yrkesförbund? För vilka? inte består av mer än någon enstaka mening. Och att det efter att ha intervjuat personer stod klart att ”FS inte tänkt lägga något förslag i enlighet med motionärernas förslag och att det därför inte lades några resurser på en utredning”. HL ■ Morgan Olofsson, Rapport-chef, blir ny kommunikationschef på Arbetsmiljöverket från augusti. – Jag har ett brinnande intresse för de frågor jag ska jobba med: värdegrundsarbete och att bygga bra arbetsplatser. En lockelse är också att få ta ett större grepp om en fråga i stället för att kunna mycket om lite, säger han. Morgan Morgan Olofsson konstateOlofsson rar att han ”varit 21 år på två sidor om en gräsmatta” – först på Ekot och sedan på SVT. Att nu sluta på SVT, där han varit programledare, korrespondent och chef är ”omtumlande.” – Det är svårt att lämna, men mycket lätt att gå till det nya. De senaste åren har Olofsson parallellt med chefsjobbet pluggat en fil kand i sociologi och företagsekonomi med inriktning mot värdegrundsfrågor och ledarskap. Det har bidragit till beslutet att gå vidare, men också varit givande för honom i chefsrollen på Rapport, säger han. Morgan Olofsson kliver av som ansvarig utgivare för Rapport redan nu. HLU Foto Bertil ericson/scanPiX Foto scanPiX medlemmar med högst löner ska betala högre medlemsavgift än lågavlönade. Journalister som tjänar över 40 000 kronor får en månadsavgift på 335 kronor från och med första juli 2013, en total höjning med 45 kronor. De i de lägsta inkomstnivåerna får en höjning med fem kronor i månaden. Det gäller alla som tjänar upp till 20 000 kronor per månad. Journalister Fem kronor per som tjänar upp till 20 000 kro- månad blir höjnor får med de nya avgifterna ningen för de med betala 255 kronor per månad i lägst inkomst. avgift. Kongressen gick därmed emot förbundsstyrelsens förslag om nya steg i avgiftstrappan, men med mindre skillnader mellan de med lägst och högst inkomst. Totalt beräknas Journalistförbundet få in tio miljoner mer på de nya avgifterna under tre år, än med nuvarande avgifter. HL Nyhetsbyrån Siren har under några månader drivit parallella tvister mot myndigheter i olika kammarrätter för att belysa osäkerheter om hur Tryckfrihetsförordningen, TF, tillämpas i förvaltningsdomstolarna. Siren begärde att få ut anmälningar om arbetsskadetillbud ur polisens datasystem Lisa (Lokalt informationssystem för sammanställning av arbetsskador och tillbud) från olika polismyndigheter. I Skåne, Kalmar och Uppsala län avslog polismyndigheterna begäran. Siren överklagade avslagen till kammarrätterna i Göteborg, Jönköping och Stockholm. Kammarrätten i Göteborg kom fram till att uppgifterna i Lisa inte är allmänna handlingar. För att bli det måste de vara upprättade, vilket sker när de expedierats – det vill säga när de skickats till en annan myndighet eller enskild, eller då handlingen hålls tillgänglig för avhämtning. Visserligen hade tjänstemän på Rikspolisstyrelsen haft tillgång till handlingarna för att kunna gjorde samma bedömning och fastställde avslaget från Polismyndigheten i Uppsala län. Men kammarrätten i Jönköping anser att samma handlingar måste anses expedierade då företrädare för en annan självständig myndighet (RPS) fått ta del av dem. De allmänna handlingarna ska således lämnas ut. Matti Larsson på Siren tycker att det är mycket oroväckande att domstolarna gör så olika bedömningar av vad TF säger när de får ta ställning till samma tvister och med samma underlag. – Det handlar om grundläggande frågor: vad som är allmänna handlingar och inte, om de kan lämnas ut eller inte och det handlar om efterforskningsskyldigheten. Det rör sig inte om några obskyra, perifera bestämmelser i sekretesslagen. Siren begärde också att läns- rätter i landet skulle lämna ut allmänna handlingar av en viss typ som inkommit eller upprättats under en viss vecka. Länsstyrelsen i Östergötland avslog begäran med motivering- en att det skulle krävas alltför omfattande efterforskningar för att få fram handlingarna och att man inte hade tid att leta reda på dem eftersom begäran inte var tillräckligt preciserad. Siren överklagade beslutet. Kammarrätten i Jönköping konstaterar att allmän handling på begäran ska lämnas ut genast eller så snart det är möjligt. Rättten anser att begäran var tillräckligt preciserad. Även länsstyrelserna i Jämt- land och Gävleborg vägrade att lämna ut motsvarande handlingar som Siren ville få ut. Liksom i Jönköping kom kammarrätten i Sundsvall fram till att handlingarna skulle lämnas ut. Men när kammarrätten i Göteborg prövade ett avslag på Sirens begäran att få ut handlingar från länsstyrelsen i Örebro instämde man i länsstyrelsens uppfattning att begäran inte var tillräckligt preciserad. Nyhetsbyrån Siren kommer att begära prövningstillstånd för fallen i Högsta förvaltningsdomstolen. – Det är inte fråga om olika bedömningar på fiskal nivå, utan det visar sig att det finns stora skillnader hur man gör bedömningar högt upp i rättsapparaten. Det behövs ett klarläggande av vad som gäller, säger Matti Larsson. Håkan Lindqvist nyheter från journalisten.se Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan. 21 april Bildjournalister dödade i libyen ■ Den brittiske fotografen och filmaren Tim Hetherington och den amerikanske fotografen Chris Hondros dödades i samband med att de bevakade konflikten i Libyen. 21 april Över 80 attacker mot pressen i libyen ■ Committe to Protect Journalists (CPJ) har dokumenterat över 80 fall av attacker riktade mot pressen sedan de politiska oroligheterna utbröt i Libyen. 29 april Journaliststudent utvisad från Kuba ■ Bildjournaliststudenten Sandra Charina Lundin skulle göra sitt examensprojekt på Kuba men utvisades sedan hon fotograferat och intervjuat invånare om deras utsatta situation. 2 maJ Ökade hot väntas mot redaktioner ■ Många chefredaktörer och VDar på svenska tidningsföretag tror att hoten mot journalister kommer att öka, visar en undersökning som TU gjort. 26 april SVT granskar Fas 3-jobben i landet 2 maJ andelen tillfälligt anställda har ökat på Sr ■ Sveriges Television ska granska och kartlägga de så kallade Fas 3-jobben runt om i landet och uppmanar allmänheten att hjälpa till. Via sajten SVT.se/fas3 kan allmänheten bidra med tips och berättelser, titta på inslag och följa granskningen. ■ Andelen visstidsanställda på Sveriges Radio uppgick till 35 procent när journalistklubben på SR kartlade anställningsformerna hos medarbetarna under en dag. 27 april låga arvoden på Nationell idag ■ Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag söker skribenter till sommaren. Ersättningen för en artikel som fyller en helsida är 500 kronor. Den låga ersättningen beror på att tidningen i princip drivs ideellt, enligt chefredaktören. 27 april Gick nio mil till handbollsmatch ■ Mikael Hallqvist, webbredaktör på Kristianstadsbladet, lovade gå mellan Kristianstad och Ystad om IFK Kristianstad förlorade en match mot IFK Ystad. När det blev förlust var det bara att infria löftet och börja knata. Mikael Hallqvist hann fram till returmatchen som Kristianstadslaget vann. 28 april Centrala förhandlingar på UNT ■ 13 förhandlingspunkter ska avverkas i centrala förhandlingar mellan Upsala Nya Tidning och Journalistförbundet. Ledningen har sagt upp de lokala avtalen och vill förlänga arbetstiden, vilket fått journalistklubben på UNT att ställa flera skadeståndskrav. 28 april Kongolesisk journalist får stanna ■ En journalist från Kongo-Kinshasa, som är bosatt i Lindesberg, får stanna i Sverige. Migrationsdomstolen upphävde Migrationsverkets beslut och beviljar honom flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd. 4 maJ Får sluta efter stämning till aD ■ Frilansen Linn Ohlsson gick med på att Journalistförbundet skulle driva hennes fall till Arbetsdomstolen. Nu plockar SR Göteborg bort både henne och programledarkollegan från jobbet på Morgonprogrammet. 4 maJ SVT-klubben vill se över muntliga avtal ■ Journalistklubben på Sveriges Television tycker att SVT har brutit mot ett muntligt avtal med journalistklubben om villkoren för sommarvikarierande utrikeskorrar. Nu vill klubben se över alla muntliga överenskommelser med företaget. 6 maJ Sweden rock backar om Sydöstran ■ Först nobbades Sydöstran ackreditering till Sweden Rock-festivalen. Men nu har parterna kommit överens och tidningen får sin ackreditering. 6 maJ Få lärare känner till meddelarskyddet ■ Av tusen tillfrågade lärare känner endast 29 procent till det grundlagsfästa meddelarskyddet, visar en undersökning som Lärarnas Tidning gjort. 9 maJ Ola lindholm tar timeout från Kp ■ Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm är misstänkt för och åtalad för ringa narkotikabrott. Han hävdar att han är oskyldig men väljer själv att ta time out från tidningen. ...och sen då? Väntar på beslut i AD Frilansen Linn Ohlsson gick med på att låta Journalistförbundet driva hennes fall till Arbetsdomstolen. Nu får hon inte längre jobba kvar på SR Göteborg. - Jag ångrar mig fortfarande inte. Det här är en extremt viktig principfråga, säger Linn Ohlsson. Linn Ohlsson hade jobbat på Sveriges Radio i närmare tio år, alltid som visstidsanställd eller frilans, när Journalistförbundet frågade om man fick driva hennes fall med målet att få henne anställd. Enligt förbundet är hon ett klockrent exempel på hur mediearbetsgivare smiter från sitt arbetsgivaransvar. I slutet av mars i år lämnades stämningsansökan in till AD. Den 18 april fick både Linn Ohlsson och hennes tillsvidareanställda kollega Anna Olofsson beskedet att de inte får jobba kvar som programledare på Morgonprogrammet, som de lett tillsammans sedan juni 2009. Anledningen som gavs var att programmet ska förnyas. Det är en förklaring de har svårt att köpa – inte minst för att de fått mycket beröm och inte har sett någon analys av varför eller hur programmet ska göras om. – Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att det här handlar om den förhandling som Linn är indragen i. Den misstanken är svår att göra sig av med, säger Anna Olofsson, som också sitter i styrelsen för journalistklubben på SR Göteborg. – Är det så är det verkligen under all kritik. Det sänder signalen att om du vågar stå upp för din rätt på SR så blir du straffad. Och det skapar i sin tur medarbetare som är rädda och inte vågar visa mod, säger Anna Olofsson. Till saken hör att SR Göteborg redan i december, då förhandlingarna om Linn Ohlssons anställning hade inletts, inte ville förnya hennes kontrakt – den gången med öppen hänvisning till förhandlingarna. Kanalchefen på Sveriges Radio Göteborg, Ylva M Andersson, avfärdar dock att det finns ett samband mellan förhandlingarna och beslutet att byta ut de två programledarna. Hon säger att en omgörning av Morgonprogrammet var ett beslut hon tillsammans med P4-chefen tog tidigt efter att hon tillträtt i vintras. foto privat ur vårt nyhetsflöde på webben Linn Ohlsson får inte längre arbeta kvar på Sveriges Radio Göteborg. Linn Ohlsson konstaterar att hur det än är med orsakssambanden så ser processen ut att kunna kosta henne ”fruktansvärt mycket”: – Jag älskar verkligen Sveriges Radio och public service. Jag vill vara precis där jag är nu. Men när folk frågar varför jag orkar låta facket driva mitt fall tänker jag: vad är alternativet? I dag verkar olika stationer och program inom SR hantera frågan om firmor på olika sätt – ingen vet vad som gäller och det skapar orättvisor. Att få en dom som sätter ner foten i den här frågan blir en vinst för både SR och firmorna. SR har också sagt att man vill styra upp hur man använder firmor. Rent generellt anser Linn Ohlsson att Journalistförbundet centralt jobbar för lite med frågor som gäller frilansar och vikarier. – Det är stötvisa insatser. Väldigt mycket handlar fortfarande om fastanställdas villkor och löner, fast vi andra är så många nu. Det är jättebra att man driver mitt fall, men det finns många fler i samma situation, säger hon. I de lokala och centrala förhandlingar som föregick stämningsansökan till AD har Journalistförbundet yrkat på att Linn Ohlsson ska tillsvidareanställas och få allmänt skadestånd och ekonomiskt skadestånd avseende pension, OB-ersättning, med mera. Förbundet har också yrkat på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd. Senast den 11 maj, efter Journalistens pressläggning, ska SR Göteborg yttra sig om stämningsansökan. HANNA LUNDQUIST 12 maj–1 juni 2011 Journalisten 15 kongressen 2011 strider ■ ”Det fanns ett så Det är bara på de personliga frågorna som Jonas Nordling tvekar med svaren. Annars verkar Journalistförbundets nye ordförande säker på sin sak. Hans drömmar under de närmaste åren handlar om ett gemensamt avtal, bättre villkor för bemanningsanställda och en högre organisationsgrad än i dag. Jonas Nordling var verksamhetschef på Journalistförbundet när Agneta Lindblom Hulthén aviserade att hon tänkte avgå. Ganska omgående blev han tillfrågad av en bekant om han inte skulle ställa upp som ordförande. – Jag tog det som ett skämt. Men under dagarna som följde kom allt fler propåer, tills han en dag uppvaktades av en hel delegation med representanter från stora delar av förbundet. – Då tog jag frågan på allvar och började fundera och prata med familjen och mina vänner. Eftersom det bara var några dagar kvar till sista nomineringsdag så gick tankarna fort. – Det fanns ett så tydligt och kompakt stöd från stora delar av organisationen och jag är i första hand politiker och agitator. Så jag kandiderade. fakta Jonas Nordling ■ Ålder: 42 ■ Familj: Sju barn från 1-18 år, fru. (Vill inte ge namnen ”de har inte valt offentligheten”) ■ Bor: Bostadsrätt på Södermalm i Stockholm ■ Drivkraft: Starkt rättvisepatos, ”det var därför jag blev journalist och därför jag blev fackligt aktiv.” ■ Om förra ordföranden: En naturkraft, som inte lämnar någon oberörd. 5 Foto tomas ohlsson Stödet fortsatte och under kon- gressen valdes Jonas Nordling med acklamation, alltså utan votering. Däremot fanns det de som ifrågasatte det lämpliga i att gå från verksamhetschef till ordförande. Hade han använt Journalistförbundet som språngbräda till posten? – Jag skulle säga att jag blev ordförande trots att jag var verk- ... råd från före detta ordföranden Agneta Lindblom Hulthén till efterträdaren 1 Var ute i organisationen så mycket som möjligt. Gå på seminarium, förhandlingar och se till att lyssna på medlemmarna. 2 Lyssna på ditt sunda förnuft och goda omdöme. Man får inte av bekvämlighet vika ner sig i frågor eftersom en ordförande företräder förbundet i sin helhet. 3 Lindblom Hulthén 16 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Satsa mycket tid på sammanhållning i förbundsstyrelsen. Se till att få en förtroendeställning och odla glädjen i det vi kan göra gemensamt. Innan min tid gick mycket energi åt till interna stridigheter. Det har vi inte råd med i dagsläget. 4 Glöm inte bort grundlagsfrågorna. Just nu går utvecklingen åt helt fel håll och många inskränkningar hotar yttrandefriheten och tryckfriheten. Här måste förbundet driva opinion och lägga mycket energi. 5 Vi är inte en isolerad del av Sverige, vi är en del av helheten i världen. Man måste jobba för att andra demokratiska instanser i omvärlden ska förstå att ägarkoncentrationen inom medierna är ett problem för alla. för gemensamt avtal tydligt och kompakt stöd från stora delar av organisationen” samhetschef. Innan jag tillträdde tjänsten var jag mycket mer ute i organisationen som klubbstödjare och hade ett större nätverk än vad jag hade som verksamhetschef. Däremot menar han att tjänsten har gett honom en arbetsledarerfa renhet som är ovanlig i förbunds styrelsen. – Personalansvar finns i varda gen hos många av våra medlem mar. Hälften av medlemmarna är eller har varit arbetsledare. Att hålla ihop förbundet och ska pa ett gemensamt avtal är det vik tigaste de närmaste åren, förutom förstås frågan om anställningsvill kor. Om avtalet för bemannings anställda kan vara med där kan han inte lova. – Det finns bemanningsföretag därför att arbetsgivarna ser en för del med det. Om vi ska få dem att förbättra det avtalet måste vi arbe ta hårt. Under Jonas Nordlings förra period i förbundsstyrelsen (2005 2008) reserverade han sig bara mot ett beslut och det var rörande det första bemanningsavtalet, som slöts med Mediakompetens 2005. – Vi accepterade anställnings former i det, som vi inte hade ac cepterat någon annanstans. Jag tyckte det var fel då, och jag tycker det är fel nu. Nu har vi accepterat avtalet i många år och det finns ingen quickfix för att förbättra det. Men vi måste arbeta hårt för att de bemanningsanställda ska få bätt re villkor. På kort sikt är det viktigaste att få ihop förbundsstyrelsen, att få den att jobba mot samma mål. – Vi är olika och har olika erfa renheter och vinklar på frågor, men i grunden måste vi ha sam ma mål för vad vi ska åstadkom fakta 60 % ... av 111 kongressombud var på sin första kongress. Enligt Erik Blix, inbjuden gäst, visade men tometerknapparna att 5 procent var varken man eller kvinna. gjort.” När jag bestämmer mig för att göra något så blir det Jonas Nordling ma. Vi har nu ett strålande tillfälle att prata om hur vi ska arbeta. Jag skulle vilja ha ett FS som är strate giskt, som redan i förväg funderar över vilka frågor som kan bli aktu ella, så att vi kan vara proaktiva och slipper brandkårsutryckningar. Medlemmarna ska få bättre kunskap om vad förbundet gör för dem. Där menar Jonas Nord ling att det funnits en informa tionsbrist. – Nio av tio kanske aldrig be höver konkret hjälp av förbundet centralt. För dem är det viktigt att veta vad de ändå får för medlem skapet. Förutom tidningen, som är en uppskattad medlemsför mån, och olycksfallsförsäkringen, så ingår så mycket som gör med lemskapet värdefullt. Det måste vi berätta om. Han vill också stärka Journalist förbundet som yrkesförbund. De etiska frågorna måste tas på allvar och han hoppas att Yrkesetiska nämnden, Yen, ska ta större plats. Men vilka personliga egenska per har han då för att passa i sin nya roll. Svaret dröjer. – När jag bestämmer mig för att göra något så blir det gjort. Och jag jobbar alltid med mitt humör. Är du argsint? – Nej, men jag kan vara otålig. Jag ställer höga krav på mig själv och omgivningen. Helena giertta ”Vi måste vara lyhörda” Anställningstrygghet, rekrytering av nya medlemmar, ett journalistavtal och att förbundet blir bättre på att kommunicera med medlemmarna är några av de frågor som vice ordförande Ulrica Widsell tänker arbeta med under de kommande tre åren. På kongressen framkom det att Journalistförbundet ska arbeta för att förbättra anställningstrygg heten för journalisterna. Det gäl ler tillsvidareanställda, visstids anställda och de som jobbar för bemanningsföretag. – Vi måste få till bättre villkor för journalister, säger Ulrica Wid sell. Andra viktiga frågor för förbun det att arbeta med anser hon är att få till ett journalistavtal som gäller för alla journalister, oberoende om de jobbar på dagstidning, tid skrift eller etermedier. Dessutom de klassiska frågorna om yttran defrihet, tryckfrihet, upphovsrätt och ägarkoncentrationen. För att Journalistförbundet även i framtiden ska vara livskraf tigt anser hon att det är viktigt att förbundet lyckas rekrytera nya medlemmar inom grupper som inte jobbar på stora medieföretag. – Vi måste också bli tydligare med att förklara vad dessa nya medlemmar får ut av att vara medlem i Jour nalistförbun det. Dessutom måste vi vara ly hörda för vad de vill ha av oss. Jag tycker att fakta förbundet kan bli ännu bättre Ulrica på att nå ut till Widsell medlemmar ■ Ålder: 37 na. Det måste ■ Familj: även skapas ka Man och två naler in till oss barn. från medlem ■ Bor: marna. Stockholm Ulrica Wid ■ Bakgrund: sell jobbar idag Ljusnan, som reporter SVT Falun, på Metro och Expressen, kommer att ta Länstidning tjänstledigt un en Södertälje, der mandatpe frilans, repor rioden. Hon ter på Metro har förvarnat tidningsled ningen om att hon kan bli vald till vice ordförande och hoppas kun na börja på förbundet nu i maj. Det är ännu inte helt klart hur hon kommer att jobba. Avgående vice ordförande Arne König job bade heltid på förbundet. – Hur mycket jag kommer att jobba, om det blir hundra pro cent, vet jag inte än, säger Ulrica Widsell. PÄr JanSSOn nYa stYrelsen Vilken är den viktigaste frågan de närmsta åren? Signe lidén, Computer Sweden, nyvald: – Att få ord ning på tekniken på hemsi dan så att nY den blir bättre för medlemmarna och de förtroendevalda. Marie Blomgren, nWt, omvald: – Det mås te bli frå gan om ar betsvillko ren, oavsett vilken sorts anställning man har eller är frilans så ska de vara rimliga. annika larsson, Sydsvenskan, nyvald: – Våra be mannings anställda har i dag i många fall nY fruktansvärda villkor. Dåliga vill kor smittar. Detta påver kar oss alla. Stephen lindholm, Kommunalarbetaren, omvald: – Att för svara och stärka det fackliga löftet med allt vad det innebär. I me dievärlden i dag handlar det till exempel om de bemanningsanställda. Ola gäverth, Sr, nyvald: – Det mås te vara att bibehålla förbundets styrka. Att medlem nY marna förstår nyt tan med förbundet. Till sammans är vi starkare. Sara Stenman, tV4, nyvald, – Allställ ningsnojan hos arbets givaren, att nY de inte vill anställa journalister. Andra vikti ga frågor är utlasningen, bemanningsföretagen och fastlansar. Håkan Bergström, Hallands nyheter, omvald: – Ett ge mensamt avtal för journalis ter, samt otrygga anställningar för framför allt bemannings anställda. Åsa Ohlsson, frilans, nyvald: – Att allas villkor på verkar var andra. Det hjälper inte nY att göra kol lektivavtal bara för fastanställda. Vi måste se till att även frilansar, fast lansar och bemannings anställda får ett avtal. Petteri Karttunen, SVt, omvald: – Jag har två vik tiga frå gor: med lemsnyttan – att förbundet ska tilltala alla, och en jag tar med mig härifrån: den så kall lade kriskommissionen som tillsattes, gällande bemanningsföretagen. eddie Pröckl, ny teknik, nyvald: – Beman ningsfö retagen och deras villkor. De nY ras sätt att sköta de anställda är ett problem. Historierna som man får höra är skakande. Jag har ingen patentlösning, men vi måste fixa det. 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 17 kongressen 2011 aktionsgrupp för uthyrda När ärendet om de bemanningsanställdas villkor kom upp på dagordningen var det som bäddat för en långkörare. Hela sex motionärer föreslog att de bemanningsanställda, deras arbetsvillkor och avtal skulle få högsta prioritet, både i den kommande avtalsrörelsen och i förbundets övriga arbete. Petteri Karttunen, ledamot i förbundsstyrelsen, gladdes över alla motioner och den stora solidaritet som uppenbarligen finns mellan olika medlemmar. Men såg också en fara i att prioritera frågan högst. – Vi riskerar då att missa andra viktiga frågor. Jag vill ha ett förbund där vi är lyhörda, lyssnar på vad som händer och lyckas omfördela styrkorna mot det som är viktigt. Vi kan inte veta att det här är viktigast om tre år. Flera av dem som klev upp i ta- larstolen gav gripande vittnesmål i syfte att poängtera allvaret i frågan. Olle Fors från Expressen, som länge arbetat för att uppmärksamma bemanningsanställdas villkor, berättade om att han mött flera gråtande kollegor. – Jag blir orolig för alla dessa unga kamrater som först blir glada att få en tjänst i ett bemanningsföretag, för att sedan inse att det kan bli svårt att få uppdrag om de ska vara föräldrale- Varför ställer jag upp på detta? Jo för i denna nya värld förväntas man alltid ställa upp och om man inte jobbar står flera andra på tur.” Pia Conde, bemannings anställd Foto tomas ohlsson När sex motioner om beman ningsbranschen avhandlades fick kongressen lyssna till flera gripande vittnesmål om de uthyrdas villkor. Kongres sens längsta debatt prägla des av solidaritet och slutade med att en aktionsgrupp tillsattes som långsiktigt ska arbeta med den högpriorite rade frågan. – Vi behöver all hjälp vi kan få från kansliet, sade Daniel Persson, klubbordförande på Kompetens i skåne, som vill tillsätta en kriskommission. Den här frågan är viktigast just nu, vi måste få ett genombrott under hösten för om ett år eller två år är det för sent.” Olle Fors, Expressen diga eller om de blir sjuka. De är till för att fylla just dessa hål. Den här frågan är viktigast just nu, vi måste få ett genombrott under hösten för om ett år eller två år är det för sent. Pia Conde, tidigare anställd på Sveriges Television, blev överflyttad till Mediakompetens när företaget rensade i förturslistorna. Hon har ofta ont i magen eftersom kravet för att hon ska kunna hoppa in på SVT är att ständigt vara tillgänglig. – Flera gånger har svärmor fått hämta mitt barn på dagis eftersom jag blivit inringd i sista stund. Varför ställer jag upp på detta? Jo för i denna nya värld för- väntas man alltid ställa upp och om man inte jobbar står flera andra på tur. Vi har förlorat vårt människovärde och det sprider sig som en löpeld. Daniel Persson, klubbordförande på Kompetens i Skåne, ville förutom att ge frågan högsta prioritet även tillsätta en kriskommission som ser till att förbundets dagliga verksamhet väger in villkoren för bemanningsanställda. – Vi behöver all hjälp vi kan få från kansliet. Det verkar finnas en omotiverad rädsla att inte få ett bra avtal. Vår situation är så allvarlig, vi måste gå igenom varenda fråga och varje villkor grundligt. När debatten led mot sitt slut var förbundsstyrelsen och kongressen rörande överens om att de bemanningsanställda måste ges hög prioritet. Efter att beredningsutskottet fått granska alla förslag beslutade kongressen att förbundsstyrelsen omgående utser en aktionsgrupp som ska arbeta med såväl kortsiktiga behov som långsiktiga strategier, inklusive information och opinionsbildning, samt att ta fram underlag inför kommande avtalsförhandlingar. Bemanningsfrågan har därmed blivit en av de frågor som getts högsta prioritet. Jonatan Westin frågan Vad har varit bäst på kongressen? Maria Alåsen Östra Småland enkät: Jonatan Westin, Jenny Ericsson och Tomas Ohlsson. – Jag har sett ett engagemang ifrån ett bredare perspektiv. Så jag börjar kunna knyta ihop problemen från olika anställningsområden. 18 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Olle Fors, Expressen – Uppslutningen bakom bemanningsanställda har varit det absolut viktigaste och bästa på kongressen. Daniel Persson, Kompetens i Skåne – Att träffa och nätverka med kollegor som har liknande eller helt andra erfarenheter som en själv. Det ger uppslag för hur man kan arbeta fackligt. Bra att vi fick ett stort genomslag i bemanningsfrågan. Patrik Paulsson, Sveriges Radio Göteborg – Diskussionerna om bemanningsföretagen har varit bra och öppnat upp mina ögon för hur bråttom det är att något görs, så att det här med dålig betalning etcetra inte sprids. Det är viktigt att jobba med den frågan. ”Allvarligt med hot mot journalister” Under kongressen förekom det vid flera tillfällen omröstningar med röda kort. Enighet om ett avtal Styrkan med att ha ett avtal är att vi då kan frigöra resurser och koncentrera oss på frågor som berör frilansar och anställda inom bemanningsföretag.” Journalistförbundet bör arbeta för ett gemensamt kollektivavtal som gäller alla: de som jobbar på etermedier, tidningar, tidskrifter och även anställda på bemanningsföretag. Det föreslogs efter en lång debatt på kongressen. (MIA) och SRAO, public-service företagens arbetsgivarorganisation. Journalistförbundet har sedan några år tillbaka diskuterat frågan om det ska finnas ett journalistavtal, till skillnad från nu då det finns fyra olika avtal beroende på vilket företag som journalisterna arbetar på. Frågan om ett gemensamt kollektivavtal aktualiserades efter att arbetsgivarorganisationen Medieföretagen bildades 2009 genom en sammanslagning av Tidningsutgivarna (TU), Medieoch Informationsarbetsgivarna Lars Magnusson Mediakompetens Västra – Diskussionen om bemanningsbranschen och det enorma stödet. Alla förstod allvaret och det rådde närmast en hallelujastämning, man blev tårögd. Det ledde fram till ett beslut som kan få fart både i avtalsförhandlingar och ute i klubbarna. Rino Rotevatn, fd FS-ledamot På kongressen var ombuden överens om att det är en fördel med ett kollektivavtal för samtliga journalister, oberoende om de jobbar med radio, TV, dagstidning eller tidskrift. – Styrkan med att ha ett avtal är att vi då kan frigöra resurser och koncentrera oss på frågor som berör frilansar och anställda inom bemanningsföretag, sade Rino Rotevatn, som avgick ur förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens förslag var att arbeta fram ett journalistavtal för dagstidningar, tidskrifter, etermedier och TV4, för att i ett senare skede även inkorporera bemanningsavtalet. Detta väckte Anna Stenberg TV 24 Norrbotten – Det är första gången för mig. Jag är positivt överraskad. Det är svårt att säga en enskild händelse, men debatten om bemanningsföretagen och engagemanget kring den var positiv att se. Det väcker min lust att vara aktiv i förbundet. motstånd bland dem som jobbar på bemanningsföretag och även andra. Många var oroliga för att arbetsgivarna då skulle flytta över anställda till ett bemanningsföretag om de var missnöjda med det gemensamma journalistavtalet. – Om bemanningsavtalet inte finns med kan det leda till att redaktioner i framtiden endast har bemanningsanställda. Det är bra att ha en vakt vid dörren, men det hjälper inte om man slår hål på muren. Alla ska med, sade Johannes Nesser, journalistklubbens ordförande på Upsala Nya Tidning. Pia Conde, anställd av Mediakompetens, sade att det var viktigt att det arbetas för att de som är anställda på bemanningsföretag har samma villkor som fast anställda, och att det kan nås om de bemanningsanställda har samma journalistavtal som övriga journalister. – Den dag arbetsgivarna inte kan utnyttja oss kan det leda till fler fasta tjänster, sade Pia Conde. Debatten om ett journalistavtal var en vägledande diskussion om hur förbundet ska arbeta vidare i frågan. De signaler man fick var att bemanningsavtalet ska ingå. PÄR JANSSON Karin Tideström ordförande i Mälardalens frilansklubb – Det bästa med kongressen är att man träffar personer från andra arbetsplatsfrilansklubbar. Den ger oss tillfälle att mötas och prata om samarbeten, klubbarna emellan. Något som oroar framför allt Sveriges Radios VD Mats Svegfors och vice VD Cilla Benkö är kravet på att SRs programförslag och nya tjänster ska förhandsgranskas. Cheferna för SR är oroliga för att om de måste lägga ut sina programidéer på webben, kan nya program stoppas om de anses kommersiellt gångbara för andra bolag. – Det är en grov missuppfattning. Prövningen handlar inte om enskilda program eller innehåll. SR, SVT och UR får sända vilka program de vill utifrån sändningstillståndet och ansvarar självständigt för innehållet i programmen. Riksdagen har beslutat att nya permanenta programtjänster elLena Adelsohn Liljeroth fick många ler andra frågor under kongfressen, bland antjänster av nat från Maria Steén. större betydelse som SR, SVT och UR vill lansera ska anmälas till regeringen för godkännande. Det kan exempelvis vara nya kanaler och större webboch mobilsatsningar, säger kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth till Journalisten. Stödet till kulturtidskrifter har ändrat, vilket lett till att många tidningar med ett mer journalistiskt innehåll lagts ner, som exempelvis Sydasien och Nyheter från Latinamerika. Varför ändrades kraven för att få kulturtidskriftsstöd? – Eftersom stödet gjordes teknikneutralt och förlusttäckningskravet (att tidskrifter måste gå med förlust för att få stöd) togs bort sågs definitionen över. I annat fall hade i princip varenda veckotidning och tidskrift i Sverige kunnat omfattas av stödet. Tekniken utvecklas och många tidskrifter ser webben som en naturlig plats att verka, det är en positiv utveckling som gör att stödet kommer fler till del. Att förlusttäckningskravet togs bort var något som Statens kulturråd efterfrågat i många år. Enligt en färsk undersökning gjord av TU ökar hoten mot journalister i Sverige. Hur ska detta tacklas? – Jag ser mycket allvarligt på hot i alla former, särskilt när de riktas mot journalister och därmed innebär ett hot mot det fria ordet. Det är viktigt att dessa hot uppmärksammas och inte förtigs, samt förstås att de polisanmäls så att våra rättsvårdande myndigheter kan göra sitt yttersta för att få fatt på förövarna. PÄR JANSSON 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 19 Foto tomas ohlsson Foto tomas ohlsson Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth sade under kongressen att hon är en stark vän av public service, och att hon vill slå vakt om det uppdrag som public service har. Hon tillade att SVT, SR och UR ska vara fria från reklam. kongressen 2011 Inga sexiga lösningar i brinnande buskar.” Marie Blomgren, NWT, omvald FS-ledamot Jag lovar att inte tala lika länge som Fidel Castro.” Agneta Lindblom Hulthén Jag har andats, ätit, druckit och skitit facklig glöd.” Rino Rotevatn, SVT Värmland, avgående FS-ledamot Jag ville först bli lucia (vice ordförande), men valde innan kongressen att kandidera som tomte (till förbundsstyrelsen) i stället.” Åsa Ohlsson, Frilans Riks, nyvald FS-ledamot Jag älskar Journalistförbundet.” Petteri Karttunen, SVT, omvald FS-ledamot Jag är inte det fräschaste alternativet, men jag är uthållig.” Håkan Bergström, Hallands Nyheter, omvald FS-ledamot Ur Kongressbloggen ■ 5 maj, 20:07: ”Strax före fick vi, hand i hand och under ’ledning’ av Stephen Lindholm, svä ra det fackliga löftet. Det var mäktigt. Applåder utbröt när vi utlovades sovmorgon i morgon, då vi ligger bra till enligt schemat. Klockan tio först sätter vi igång igen.” ■ 5 maj, 16: 36: ”Bara en gång har presidiet darrat på manchetten. Det var när Ylva Säfvelin sent i går kväll kallade upp ordförande Anneli i talarstolen. Anneli?” ■ 4 maj, 09:38: ”Det finns överhuvudtaget en energi i rummet just nu, kanske beror det på fru kosten på bacon och äggröra.” ■ 4 maj, 11:48: ”Erik Blix hade en men ometerlek. Första frå gan var: Man, Kvinna eller Annat. Fem pro cent var Annat, det är rätt kul.” ■ 3 maj, 9:30: ”Helt tyst en hel minut. Mäk tigt och fint. Många kollegor har gått bort under året. Nu är mötets presidium på plats och kon gressen börjar på riktigt.” ■ 3 maj, 9:00: ”Tyckte jag såg Hedvig Juhasz Toth från Helsingborgs Dagblad i vimlet kring receptionen. Bra att hon hittat hit. Förra kon gressen klev hon på fel buss och hamnade i Norrtäljetrakten. Och det är långt från Djurö.” Läs hela bloggen på: journalisten.se/kongressblogg 20 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 ”Public service ska inte bli ett alibi” ■ S-ledaren Håkan Juholt försvarar brett SVT och SR Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt lovade att meddelarskyddet ska utökas så att även privat offentlig verksamhet omfattas. Han lovade också att public service inte ska få anlita produktionsbolag utan kollektivavtal. Om hans parti vinner nästa val. I sitt kongresstal tog han upp faran med ägarkoncentration inom medievärlden. Och erkän de i en intervju efteråt att Soci aldemokraterna varit medskyl diga till utvecklingen. –Vi har inte varit bra på att dri va och skapa förutsättningar för tidningar som vi ägt. Vi har inte heller haft ekonomiska musk ler för att klara det. Nedlägg ningen av Arbetet var sorglig. Och nu har vi sålt Östra Små land till Gota media. Vi har inte varit duktiga på att driva medier. Men några nya satsningar inom traditionella medier blir det inte. – Den nya medieutvecklingen gör att det inte längre bara finns tidningar och radio/TV. Vi vill ge stöd åt olika medier. Den en fald som finns i dag är inte bra för demokratin. Och då menar jag inte demokrati för partier utan för medborgarnas möjlig het att växa. Detta handlade också mycket av hans tal på kongressen om: – När jag dansar då är jag fri, berättade en ung flicka på Kul turskolan för mig. När hon be skriver det för mig så är det så uppenbart att politikens an svar inte kan vara begränsad till kärnverksamhet. Kan det fin nas något viktigare än att utrus ta våra barn med vingar. Om det bara är det mest kommersiellt gångbara som ska styra, då blir det en avskalning och en för krympning av samhället. Håkan Juholt är journalist och blev journalist för att han häng de sig kvar på tidningen där han fick sitt första jobb – Nyheterna i Småland. På samma sätt gjorde han i politiken, han hängde kvar Foto tomas ohlsson HÖRT PÅ KONGRESSEN S-ledaren håkan Juholt anlände till kongressen på Djurönäset på onsdagen. han utlovade i sitt tal utökat meddelarskydd i privat offentlig verksamhet. och blev till slut erbjuden positio nen som ordförande. Han kän ner en särskild skadeglädje över att ingen hade gissat på hans kan didatur. – Jag fanns överhuvudtaget inte på radarskärmen hos alla dessa förståsigpåare. Där satt de månad ut och månad in och talade om vilka som kunde bli Sordförande. Det är klart att det retar dem när jag så tydligt visar min skadeglädje. Sedan blev de lurade en gång till, när jag tog en ekonomisk talesperson som ingen hade gissat. Det kallas dubbelrätt. Han var också mån om att lyfta fram journalistik i sitt tal... – Journalistik förmedlar såväl yta som förståelse och under hållning, såväl som fördjupning och sammanhang. Jag skulle aldrig ställa Se och hör mot ett samhällsgranskande program, men om bara det kommersiellt gångbara ska gälla, då blir Sve rige ett litet inskränkt skitland. Det gäller både kultur och jour nalistik. Medborgarvärdet mås te beskrivas som starkare än bara konsumentvärde … och public service. – Jag vänder mig emot att pub lic service ska komplettera det kommersiella utbudet. Det är en alldeles för lågt ställd ambi tion. Då har man bestämt sig för att det kommersiella utbudet är mainstream, det som man i hu vudsak ska ta del av. Och sedan, som ett intellektuellt alibi, ska det finnas public service. Då har vi förflyttat oss ifrån att public service ska ha den kvalitet som är mainstream, där det kom mersiella kompletterar. Det är ett helt annat samhälle. – Det är också oacceptabelt att public service använder pro duktionsbolag utan kollektiv avtal. När det gäller bemannings bolag konstaterade han att EU direktivet måste bli svensk lag. – Då kommer man åt en hel del av problemet. De osäkra anställningarna skapar ökad otrygghet och avsaknad av sam manhang på arbetsplatsen. Jag tror inte det är långsiktigt håll bart för företag att byta personal så ofta. helena giertta Jag vänder mig emot att public service ska komplettera det kommersiella utbudet. [...] Det är också oacceptabelt att public service använder produktionsbolag utan kollektivavtal.” Vi minglade på kongressfesten dö t, Värm rönäse Var: Dju festen ngress Vad: Ko VLT, regionalt Johan Lif, 33 år, rnalistförbunskyddsombud på Jou det. år, Metro, Aron Andersson, 26 26 år, frilans. g, och Peter Östbor 46 år, KristianClifford Johansen, efine Elfström, Jos stadsbladet, med . sen res 34 år, Exp Erik Hjelte, 61 år, Ingela Hofsten, 51 år, och Anna Holmgren, 63 år, alla frilansar. vimmel Tomas ohlsson, pär jansson & jenny ericsson Sven Rydén, 54 år, Södermanlands Nyheter, och Åsa Wallin, 44 år, Eskilstuna-Kuriren. Mikael Ewerlöf, 58 år, Länstidningen i Södertälje. 45 år, Wolfgang Ramstedt, listernas rna Jou re, ånd est för a-kassa. SVT Malmö, Per Carlsson, 49 år, år, SR Malmö. 54 , lén Zil s Han och köpings-Posten, Karin Pilkvist, Jön Ahl, P4 Kalmar, KaJohanna Lindblad viks-Tidningen, ter rin Hertz, Väs Bärgslagsbladet. Helene Wahlstedt, år, Falköpings Glenn Welander, 66 sson, 29 år, uel Tidning, Stina Sam ip Kowalski, Fil ad, kbl Fol Värmlands g. nin Tid 34 år, Filipstads Petra Ja nkov Pic ha, 38 å tör, Jou r, infor rnalist maförbund Henrik S et, och annesso n, 34 år , frilan s. Zenaida Hadzimahovic, 48 år, Östgöta Correspondenten och Lars Anrell, 38 år, SR Östergöt land. 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 21 profilen lennart weibull ”Boken Massmedier är på ett sätt det viktigaste jag har gjort.” För en framstående medieforskare som drivs av en stor nyfikenhet är gränsen mellan jobb och fritid inte alltid solklar. Lennart Weibull är vetenskapsmannen som vigt sitt liv åt att ta reda på vad som ska hända härnäst och som tagit semester genom att jobba som reseledare. text Jonatan westin foto tomas ohlsson Stora skaror av ungdomar rör sig på universitetet i Göteborg, på jakt efter rätt föreläsningssal. Det är mitten på 60-talet och radikala samhällsomvälvningar har fått effekten att svenska universitet invaderats av kunskapstörstande studenter. En av dem är den 19-årige Lennart Weibull. Han kommer från en prästfamilj i en av stadens kranskommuner och har precis fått sitt första egna boende i området Majorna i västra Göteborg. Han har ett stort intresse för samhällskunskap och har som ensamt barn uppmuntrats att gå sin egen väg. Det finns en underförstådd förväntan hemifrån på att han ska studera vidare men det är helt upp till honom själv vilket ämne det ska bli. Han har funderat på att följa sin far i fotspåren, att läsa teologi, men för det skulle han behöva flytta till en annan stad. Bättre då att gå på statsvetenskapens introduktionsföreläsning och känna på det ämnet. Göteborgs universitets prorektor, Lennart Weibull, har i dag sitt kontor i huvudbyggnaden vid Vasaparken. Genom sitt fönster kan han se spårvagnarna passera nere vid Vasaplatsen. Han har varit staden och universitetet trogen i snart 46 år, och har hunnit med att bygga upp ett minst sagt imponerande CV. Han är professor i massmedieforskning vid Insutitionen för journalistik och masskommunikation, JMG, och var en av grundarna till det tvärvetenskapliga SOM- institutet som mäter attityder och beteenden hos svenska medborgare. Han har skrivit eller medverkat i över 50 böcker och har presenterat åtskilliga rapporter, undersökningar och analyser. Det är ett liv dedikerat till forskningen. Samtidigt är han präglad av sin uppväxt. Han går regelbundet i kyrkan och är även aktiv i den kyrkliga världen. – Många har föreställningen att tro och vetenskap är motsatser, men det är nog inte riktigt så enkelt. Det är olika kunskapssyner. Vetenskapen, liksom jag, har en prövande och empirisk syn. Religion är mer ett försanthållande av något där utgångspunkten är att det inte kan prövas med vetenskapliga metoder. Pratar man samhälle och medier med Lennart Weibull står man inför en störtflod av kunskap. Inte helt olikt en präst skulle han kunna predika i timmar om vad olika undersökningar visat. Men han är mer ödmjuk än så. Han vet att medievärlden är oerhört föränderlig och att den kunskap man tillskansar sig snart är gammal skåpmat. Hans mest kända bok, Massmedier, har reviderats och skrivits om nio gånger för att fånga upp de många medieförändringar som ägt rum under de senaste decennierna. – Grundstrukturen är inte helt olik den första men precis som med en människa som under 15-20 år ombildar alla celler så har nästan alla ord bytts någon gång under den här tiden. Boken kom ut första gången 1970 och är skriven tillsammans med Stig Hadenius, som blev en följeslagare och handledare ända fram till sin död för ett år sedan. De två träffades första gången när Lennart Weibull var student. En lärare i statskunskap hade plötsligt avlidit och Stig Hadenius, som i grunden var historiker och expert på opinionsbildning, fick hoppa in. Sedan förra upplagen är en av Lennart Weibulls tidigare doktorander, Ingela Wadbring, medförfattare. – Boken Massmedier är på ett sätt det viktigaste jag har gjort. Den har varit nyttig träning för den har tvingat mig att hänga med i utvecklingen. Samtidigt är det lite farligt för det har lockat mig att vara kvar inom forskningen. Han har inte försummat någonting i li- vet men erkänner att gränsen mellan jobb och fritid ofta är obefintlig. I dag har han ett fritidshus där han varvar ner men fram till 1992 ägnade Lennart Weibull sin semester åt att jobba som reseledare. – Det hela började våren 1965, efter att jag hade tagit studenten. Mina föräldrar hyrde ett hus på landet och en släkting till familjen som vi hyrde av hade blivit delägare i ett åkeri och körde buss i beställningstrafik. Han visste att jag var intresserad av språk och frågade om jag kunde leda en resa till Holland. Jag tänkte att det kunde vara spännande och sedan rullade det bara på. Han färdades genom stora delar av Europa, men även till USA, Israel och Sovjetunionen. Han sjöng sånger tillsammans med resenärerna och guidade vid intressanta sevärdheter. Till en början var det ett bra sätt att finansiera studierna men i takt med att Lennart Weibull började göra karriär som forskare övergick jobbet som reseledare till att bli avkoppling. – Det var också nyttigt för det blivande ledarskapet att ta hand om 50 främlingar under 14 dagar. Det var många gånger ett äventyr att resa runt och det fanns inga problem 12 maJ – 1 Juni 2011 Journalisten 23 profilen Jag är inte så säker på att jag hade orkat hålla på om det inte hade hänt något på ytterligare tio år, att rita kurvor med en linjal är ingen höjdare. Numera är det verkligen spännande...” som man inte kunde stöta på. Att vara reseledare är kanske det som påverkat min personliga utveckling mest. Nyfikenheten på den föränderliga medie- världen har hållit honom kvar inom forskningen. Ett tydligt exempel på det är när lokalradion startades i slutet på 70-talet. Den ansågs som ett stort hot mot lokalpressen och branschen började efterfråga forskningsuppgifter om publikens långsiktiga beteenden och vanor. Göteborgs universitet fick forskningspengar och 1979 var Lennart Weibull med och startade forskningsprogrammet Dagspresskollegiet som inriktades på att undersöka hur dagspressen skulle klara sig i förhållande till andra medier. Det hände dock inte så mycket de första åren och folk började undra hur forskarna orkade hålla på. Men plötsligt, när tröttheten började träda in blev verkligheten spännande. Exempelvis ökade TV-tittandet, i synnerhet hos ungdomar, när fyran och andra kanaler tillkom 1992. När privat- och lokalradion kom 1994 ökade radiolyssnandet för att senare på nytt tappa. – Jag är inte säker på att jag hade orkat hålla på om det inte hade hänt något på ytterligare tio år, att rita kurvor med en linjal är ingen höjdare. Numera är det verkligen spännande när nya data kommer, vi försöker få andra att bli intresserade av att följa opinionssvängningarna men kanske är det vi själva som är de allra mest intresserade. Framväxten av nya kommunikationskanaler innebär en stor förändring men Lennart Weibull är skeptisk till tron på sociala mediers möjlighet på sikt. Det handlar om kommunikation mellan människor, det är 24 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 en spelplan som andra medier ger sig in på och försöker använda. Men då är det någonting annat än de traditionella medierna och man ska se det som olika saker. Han tror att kommentarer efter artiklar är bra men att det ofta blir för mycket läsarbidrag, vilket riskerar att minska förtroendet för mediet. – Jag tror inte att journalistrollen kommer att suddas ut. Jag tror inte att journalistik var en tillfällig historia under 300 år och att vi med den nya tekniken ska klara oss genom muntlig kommunikation. Jag tycker dock inte att man är journalist för att man har en journalistutbildning, och jag tycker inte att det ska vara legitimation, utan det ska bevisas i vad man gör. Lennart Weibull säger att förutsättning- arna i branschen har förändrats radikalt de senaste årtiondena. Den största skillnaden är att medierna har gått ifrån att vara immateriella produkter, eller bärare av centrala värden i samhället, till att bli kommersiella varor som har ett pris på en marknad. Forskning visar att allt fler väljer bort medieprodukter när priserna ökar, något som inte skedde tidigare. – På SOM-institutet mäter vi priskänslighet, om användare tycker att produkter är värda sitt pris, och där ser vi att morgontidningen tappar i värde. Fler ensamhushåll och ett mer mobilt liv passar dåligt ihop med morgontidningar. Därför ökar de billigare och mer mobila alternativen. Man kan se historiskt hur medier har flyttat in i hushållen, för att sedan flytta ut. Men det betyder inte att mediernas utveckling går hand i hand med den tekniska utvecklingen. Han tror exempelvis att läsplattorna kommer för sent för att vända ut- vecklingen. De är egentligen ett bra sätt att behålla abonnemangstanken genom att göra produkten mer lättillgänglig, men medierna sjabblade bort sin chans att ta betalt på det här sättet när de etablerade sig på nätet. – Flera tidningar slår nu åt bromsarna och vill stoppa gratisläsningen på nätet. Hade läsplattorna kommit redan 1990 hade de nog satt en standard för den nya tekniken. De motsvarade branschens dröm om ett elektroniskt papper. Det som ändå gynnar svensk press är att det finns så många lokala tidningar. De är mer eller mindre unika i det lokala materialet vilket gör att man behåller sina läsare. Det är de större morgontidningarna som inte sällan har problem vilket beror på en bristande förmåga i att välja ut det mest relevanta materialet, menar Lennart Weibull. – Genomsnittssvensken läser högst 15-20 procent av innehållet i en morgontidning. Relevansbedömningen hos dem som gör tidningen blir därför oerhört viktig. Många medier vill erbjuda mer material, men man kan aldrig kompensera bristande relevans med ökad volym. Då lägger man kravet på användaren som dessutom ska betala för det man inte läser. Trots att Lennart Weibull nyligen fyllde 65 är han inte redo att lämna forskningen och Göteborgs universitet. Han räknar med att fortsätta som prorektor fram till den sista juni nästa år och efter det blir han förmodligen kvar ytterligare ett par år i en del mindre projekt på SOM-institutet. Det är i första hand genom den kollektiva forskningsinsatsen som han får utlopp för sin nyfikenhet. namn Lennart Weibull Ålder 65 familj Singel Bor Majorna i Göteborg Bakgrund Medieforskare drivkraft Nyfikenhet aktuell Med ny utgåva av boken Massmedier, vars första utgåva kom 1970 små annonser 25 ord för bara 350 kronor! Beställning av småannons görs en vecka innan publicering till: annons@journalisten.se skriv annonstexten (25 ord för 350 kr) samt faktureringsadressen. Gäller endast för privatpersoner och frilansgrupper. Journalisten förmedlar inga svar. BOKEN BORTOM BROFÄSTET Beställ boken Bortom Brofästet, tankebok från en ö (2008). Reapris 60 kronor inkl moms och porto. Tel: 070-960 49 01 eller e-post: ewert.stromback@comhem.se Småannonser till nästa nummer bokas senast 24 maj 2011 via mejl till: annons@journalisten.se. Nästa nummer av Journalisten utkommer 2 juni 2011. Arbetarbladet är en sjudagarstidning som ges ut i sex kommuner i Gästrikland och norra Uppland. Centralredaktionen ligger i Gävle, övriga redaktioner i Sandviken, Hofors, Ockelbo, Tierp och Skutskär. SVT är ett public service-företag vars uppdrag vilar på en demokratisk idé. Vi producerar fri television. SVT är till för alla och vi arbetar för ökad mångfald både i vårt utbud och inom företaget. SVT är icke-kommersiellt och finansieras av tv-avgifter. SVT har 2100 anställda och vi finns på 28 orter över hela landet. Nu satsar vi i norduppland och söker SVT Göteborg söker nyhetsreporter och nära-reporter Läs mer om tjänsterna på arbetarbladet.se Projektledare Vi söker en erfaren projektledare med förmåga att driva och utveckla program. Gruppchef Vi söker en personalansvarig chef som vågar anta utmaningenatt stimulera och vidareutveckla gruppen. Samhälls- och Faktaavdelningen i Göteborg producerar bland annat Uppdrag granskning, Debatt, Världens Händelser, Nyhetsbyrån och Svenska Dialektmysterier. På avdelningen arbetar idag ca 50 av Sveriges skickligaste journalister. Välkommen med din ansökan senast den 20:e maj. Läs mer på svt.se/arbetsplatsen söker Webbredaktör/Redigerare till Lärarnas tidning och Högskolan R Vi söker en erfaren, självständig och idérik journalist som kan ersätta vår webredaktör och redigerare under perioden 8 augusti 2011—22 juni 2012. R Du kommer att ansvara för Lärarnas tidnings webbpublicering och dess kanaler i sociala medier, samt redigera en del. R Dessutom kommer du att bevaka och skriva om högskolefrågor för Högskolan.net samt vara en resurs för vår sajt Lärarnas Nyheter. Du har: R Journalistutbildning. R Erfarenhet av redigering och nyhetsarbete som reporter. R Erfarenhet av webbpublicering och sociala medier. R En ambition att bidra till webbens utveckling. R Kunskaper i Indesign och Photoshop, gärna även Illustrator. För tjänsten krävs att du klarar av att arbeta under tidspress. Du kommer att arbeta inom Lärarförbundets tidningsavdelning tillsammans med 35 andra journalister på Stora Essingen i Stockholm. Lärarnas tidning och övriga tidningar på avdelningen har en fri och självständig ställning inom Lärarförbundet. För information: Chefredaktör Annica Grimlund 08—737 65 68. Representant för Unionen: Stefan Helte, 08—737 66 19. Välkommen med din ansökan senast den 25 maj 2011. Skicka in dina ansökningshandlingar elektroniskt via www.lararforbundet.se Klicka på ”Om Lärarförbundet” och sedan ”Lediga jobb”. Med 230 000 medlemmar är Lärarförbundet den starka rösten för Sveriges lärare. Lärarförbundet är Sveriges fjärde största fackförbund och organiserar alla lärare och skolledare från förskola till högskola välkomna. RedaKtions- och utvecKLingschef Mediekooperativet Fria Tidningar söker en nyhetspublicist med mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete i en ledande ställ ning, helst på en dags eller veckotidning. Du ska ha ett genuint intresse för våra fokusområden. i tjänsten ingåR Ansvar för övergripande redaktionellt arbete och utveckling, personalansvar, stöd till chefredaktörerna på våra sju tidningar, att leda den långsiktiga utvecklingen av våra produk ter samt förberedelse och start av eventuella nya produkter. oMfattning Heltid (deltid kan diskuteras) deadLine Omgående staRt Enligt överenskommelse ansÖKan jobba@fria.nu (endast mejl) facKLig KontaKt kristian@fria.nu MeR info www.fria.nu/jobb Lediga skrivbordspLatser hos gFt! Göteborgs Fria Tidning sitter i nya fina lokaler i Masthugget, men vi har onödigt mycket plats. Vi hyr därför nu ut ett antal platser till frilansare eller något mindre företag. Vi söker någon omgående, hör av dig för en visning! Kontakt: 0700–92 42 08 eller madelene@fria.nu Läs mer på: www.goteborgsfria.nu/hyraplats Sveriges Arkitekter söker journalist/redaktör till Arkitekten Förutom journalistutbildning ser vi gärna att du har kunskap inom arkitektur, byggande eller planering samt behärskar grunderna i InDesign. Anställningen är på deltid. För mer information kontakta Per Lander eller Annika Jensfelt 08-505 577 00. Du hittar Arkitekten på nätet på arkitekt.se/arkitekten. Skicka ansökan med personligt brev, cv och arbetsprover senast den 20 maj till arkitekten@arkitekt.se. 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 25 reportage Till stallbacken får bara de med passerkort tillträde. Här rör sig Stefan Berglund hemtamt mellan loppen och fångar kuskarna på väg till eller från banan. Här Daniel Redén med hästen Poker Zet. V75 GUIDEN Stalltips Våren är en spännande tid för travjournalisten. Många hästar har vilat över vintern och gör sin årsdebut den här tiden. Journalisten hängde med V75 Guiden till Sol valla för att kolla dagsformen på hästarna. reportage Snart klart för första start. Stefan Berglund passar på att lämna in en V5-kupong. D et är blåsigt på Solvalla trav bana den här onsdagen och publikområdet framför banan ligger i skugga. Bortsett från någ ra få traventusiaster som rör sig från stallbacken mot publikläk taren syns inte så många män niskor ute. De som är här sitter i restaurangen eller på läktaren. Ändå är det en kväll som ska om sätta 34 047 559 kronor totalt på spel. – Det är tyvärr inte så många som ser trav på travbanorna längre, berättar Stefan Berglund, chefredak tör för V75 Gui den, som åkt ut till Solvalla för att spa na in loppen. Han har jobbat på V75 Guiden i 22 år och sett förändring arna inom travspor ten. Hur antalet lopp i veckan bli vit allt fler och hur spelarna övergått till att se loppen på TV och internet i stället för att stå och huttra i snålblåsten på travbanan. Ändå tycker Stefan Berglund att inget går upp mot att se hästarna live på banan. landskap jobbar fem av guidens medarbetare. Den sjätte arbetar från Köping. Söndag kväll till tis dag lunch är den mest hektiska tiden på redaktionen. Onsdag är den dag då V75 Guiden når läsar na och en av de lugnare dagarna på redaktionen. Då ska reportage till nästa vecka börja produceras. Det görs också nättips till V4 och V65. Givetvis blir det också någon timme framför ATGs webb för att hitta guldkorn till kvällens V64 tävlingar. – Jobbet är lite lättare numera. Tidigare hade vi videoband från loppen på landets alla travbanor travade på hyllorna, berättar Stefan Berglund. Några timmar tidigare har vi 34 047 559 besökt redaktionen. V75 Guiden och några andra av Egmonts tid ningar flyttade vid årsskiftet in i ett nytt hus i Solna norr om Stock holm. I en hörna i ett öppet kontors V75 Guidens medarbeta re borde pricka in full pott varje vecka med de kunska per de besitter. Lätt match, sä ger jag, som har noll koll på hur man sätter ihop en V75vinnarrad. Jag får några överseende småleen den till svar. – Det är små faktorer som av gör, förklarar Anders Nordqvist, en av veckans tippare på redaktio nen. Det är ändå sju lopp som ska stämma, du måste ha tur. Mycket kan hända fram till loppet. Hans kollega Lars Bostedt håller fakta ... kronor omsattes på trav samma kväll Journalisten var med på Solvalla. 28 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 med och berättar att om en häst har en infektion i kroppen är det inget som syns förrän hästen pre sterar på max. – Att bedöma de mest strecka de hästarna, favoriterna, är precis som med undervärderade aktier. Vilken tror man ska ge mest ut delning. Redaktionen på V75 Guiden må vara blygsam men den leder ändå den medieliga som tippat flest vinnare, tillsammans med Dagens Nyheter. Och visst går tip sen in ibland. Hade redaktionen satsat de pengar de tippat för hade den nyligen kunnat kamma in 34 000 kronor i vinst pengar på ett av systemen. Medarbetarna på V75 Guidens redak tion har sällan gemen samma system som de tippar och lämnar in. Men det är ändå spelet som förenar dem. – Ska man jobba här så måste man vara intresserad av spel, för att kunna tänka på ett visst sätt och begripa hur det hänger ihop, säger Stefan Berglund. Och man måste brinna för trav, det är vikti gare än att vara duktig på att skri va. – Den som försökte få ihop en artikel utan tillräckliga kunskaper om trav och spel skulle bli avslö jad direkt av våra läsare, inskjuter Hans Brolin. Anders Nordqvist är yngst på redaktionen och ”halkade in” ge nom ett sommarvikariat. Han är Travprogrammet kommer väl till pass när Stefan Berglund Man måste brinna för trav, det är viktigare än att vara duktig på att skriva.” Stefan Berglund, chefredaktör, V75 Guiden uppväxt i Borlänge, intill Romme travbana, och är egentligen utbil dad lärare. Hans pappa och syster hade travhästar. Själv var han mer intresserad av spelet. – Det är jättekul att få jobba med sin hobby, säger han. Kollegan Lars Bostedt var tidiga re personalassistent – ett jobb han inte direkt brann för. Han har gått på trav så länge han kan minnas och kommer ihåg sin farfar, som satt försjunken i travprogram och att han i tidig ålder följde med på istrav. – Så flyttade jag till Sundbyberg, och det var ju nära till Solvalla ... Stefan Berglund menar att det är en livsstil att hålla på med trav och att jobba på V75 Guiden –men kanske inte alltid så poppis i famil jen. Redan på söndagen börjar ar betsveckan. Själv har han kört lite tränings jobb i sin ungdom. Pappa var travtränare på Dannero, men Ste fan Berglund var mer intresse rad av annan idrott. Så små ningom började han jobba på Västernorrlands Allehandas sportredaktion och då var det naturligt att börja bevaka trav sporten. Efter att ha jobbat med trav journalistik i så många år känner Stefan Berglund de flesta i trav branschen. Även om travet i dag är en hel industri är stallbacken liten. Men Stefan Berglund tyck er inte att det nära förhållandet till kuskar, tränare och hästägare är något problem för V75 Guiden. Redaktionschefen Hans Brolin jämför travjournalistiken med ska anteckna hur hästarna rör sig på uppvärmningen. andra sportjournalisters förhållande till dem de bevakar: – Det är väl ingen skillnad mot alla de som rör sig i omklädningsrummen efter matcherna. I slutet av varje vecka ställs alla startlistor till kommande veckas V75-lopp samman, med V75 Guidens egna kommentarer om hästarnas form och chanser i loppet. Mellan 55 och 60 tränare ska ringas upp för att berätta om sina hästars form, vilka hästar som kommer att springa utan skor på hovarna och vilket huvudlag de ska ha. Det är viktig information till spelarna. – Utifrån de rundringningarna gör vi också fyra V75-reportage där vi skriver lite mer om några av hästarna, berättar Stefan Berglund. I slutet av veckan försöker vi också göra reportage, det kan vara hos någon uppfödare eller tränare. V75 Guidens största konkur- renter är kvällstidningarnas tipsbilagor, Travronden, Vi tippa och allt som skrivs om trav på nätet. – Vi satsar mest på V75 och åker inte så ofta på storlopp utomlands. När vi kommer ut är allt redan skrivet. Vi siktar hela tiden framåt, där nästa tävling är den viktigaste, och försöker samla på oss så mycket kunskaper som Det var fem minuter till start, men kusken Örjan Kihlström tog sig ändå tid för en pratstund med Stefan Berglund. möjligt om det som händer i Sverige, säger Stefan Berglund. För ett tiotal år sedan gjorde V75 Guiden en undersökning om hur den typiske läsaren av tidningen såg ut. – Han hette Christer, var 48 år och från Örebro, säger redaktionschefen Hans Brolin och ler. Han hade hund, två utflugna barn, hygglig ekonomi och var intresserad av fiske. Och han lade inte ner så mycket pengar på hygienartiklar. – Men skriv inte det där sista, vädjar Stefan Berglund som inte vill säga något ofördelaktigt om tidningens läsare. Nu är i alla fall Christer, eller vad han kan heta i dag, förbannad, och ilskan riktar sig mot TV4 som försöker lansera trav till nya tittare med programmet Vinnarfesten. Också Hans Brolin får något svart i blicken när vi pratar om att TV4 har gjort om travprogrammet på lördagarna. – Vem är intresserad av att höra Brolle sjunga. Det är loppen som de travintresserade vill se när de slår på TVn på lördagarna. TV4 kan experimentera med något annat men inte med travprogrammet. Och Stefan Berglund håller med: – Tidigare kunde den som ville se trav avsätta en timme på lördagen och få se den dagens V75lopp. Nu har TV4 hackat sönder det gamla programmet med sånt som inte hör dit. Tillbaka på Solvalla tar vi en tur till stallbacken. I Sverige hålls Han hette Christer, var 48 år och från Örebro. Han hade hund, två utflugna barn, hygglig ekonomi och var intresserad av fiske.” Hans Brolin , redaktionschef, V75 Guiden, beskriver tidningens typsike läsare travtävlingar på någon bana varje dag hela året, utom på julafton. Och det är inte ovanligt att en kusk kör lunchtrav i till exempel Hudiksvall på dagen för att sedan åka till Solvalla och köra nya lopp på kvällen. I dörröppningen till en av stallen står kusken Örjan Kihlström och väntar på att hästskötarna ska göra varmblodet Honey Trap klar för start. Den här kvällen ska Kihlström köra sju lopp. Det är drygt fyra minuter till hästarna ska defilera på banan, men Kihlström tar sig ändå tid för en stunds travsnack med Stefan Berglund som rör sig hemvant bland stallarna, dit man måste ha passerkort för att få tillträde. Annars håller han mest till på pressläktaren eller, om vädret är bra, på utomhusläktaren. Vi hänger en stund vid räcket till 300 ... personer, ungefär, är medlemmar i Svenska hästsportjournalisternas klubb. banan medan hästarna värmer upp. Stefan Berglund konstaterar att banan ser fin ut, hejar på kuskarna som kör förbi och gör en och annan notering i sitt travprogram. Strax före första loppet beger han sig till en av luckorna för att lämna in en V5-kupong. Den här kvällen kan han ta det lugnt. Det är lite mer hektiskt under V75-dagarna, då V75 Guiden alltid har minst en medarbetare fakta Travnyheter varje vecka ■ V75 Guiden har en upplaga på 11 800 exemplar (TS 2010), en ökning med 1 200 ex sedan föregående år. ■ Tidningen ägs av Egmont Tidskrifter och utkommer varje onsdag. ■ V75 Guiden finns även på nätet på adressen: http://www. guiden.se på travbanan. Där har reportern bland annat i uppgift att leverera två sms-tips till prenumeranterna. – Vi kollar hästarna på värmningen och ser vilka som verkar lovande. Och då duger det inte att komma med tips på någon riktig storfavorit om någon ska vara villig att betala för sms-tjänsten, säger Stefan Berglund. Så kommer en frustande Honey Trap ångande förbi. Den här dagen blev det en andraplats efter segraren Nero Capar. Örjan Kihlström vänder upp mot stallbacken igen, för att förbereda sig för nästa lopp. Stefan Berglund som har frusit tillräckligt ute vid banan går in i presscentret för att värma sig. Där sitter konkurrenterna på rad och följer loppen med datorerna uppkopplade. QIA RINDEVALL 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 29 NOTERAT uR TidNiNgshyllAN Färgstarkt magsin som berör ■ Namn: DN Världen ■ Utgivning: 12 nr/år ■ Grundad: 2010 ■ Upplaga: DNs prenumeranter + lösnummerförsäljning ■ Utgivare: Dagens Nyheter AB ■ Redaktör: Pia Skagermark ■ Innehåll: Ett omvärldsmagasin där DNs korrespondenter får breda ut sig i långa och djuplodande reportage, ackompanjerade av enastående färgbilder. Innehåller även matnyttig och snabb information om vad som händer i världen. Trots ett ökat publikintresse för utrikesfrågor tycks det som om de flesta svenska dagstidningar inte har tid att förklara och beskriva vår globaliserade värld. Det är för det mesta raka nyheter om krig, politik eller katastrofer. Men i magasinformat är situationen en helt annan. DN Världen är ett färgsprakande magasin som utkom första gången i oktober 2010 och som ger plats åt sådant som inte ryms i den dagliga Dagens Nyheter. Här får tidning- ens utsända möjlighet att agera personliga guider som kan förmedla alla de enastående, förfärliga och förbluffande historier som människor runt om i världen bär på. I det senaste numret får vi lära känna arkitekten Albert Speer, vars far och tillika namne var Hitlers närmaste medarbetare. I ett annat reportage förflyttas vi till Ordos, en enslig provins i Kinas inre, som tack vare enorma kolfyndigheter växer sig större och rikare. Men i den nybyggda staden Kangbashi är det folktomt på gatorna. Det här var inte det bästa numret av DN Världen men ändå lyckas de genomarbetade texterna i kombination med enastående färgbilder verkligen beröra. Den distanserade och avskalade bild som förmedlas i nyhetsartiklar har här bytts ut mot något som man mycket lättare kan ta till sig och beröras av. Önskar bara att mer av den dagliga omvärldsbevakningen var lika närvarande. Spendera ■ Spendera betyder göra av med, slösa pengar. Den senaste tiden har det blivit allt vanligare i artiklar och krönikor att använda det i betydelsen spendera tid. Det är förstås en anglifiering, men kanske det också säger något om vår tids syn på tid. Om vi spenderar tid, ger det känslan av att vi gjort av med något värdefullt, rentav slösat bort något värdefullt. Tiden är utmätt, tid är pengar, alltså spenderar vi allt oftare tid i stället för att tillbringa tid med något. HG JoNataN WestIN Utsökt bouquet? Viggo Cavling, chefredaktör, Resumé, nr 17/2011 Foto tpostmag.com Årgångshöger Ta på dig Tidningen! 30 JournalistEn 12 maj – i juni 2011 http://causeofdeathwoman.wordpress. com ■ Under drygt ett års tid besöker medarbetarna i det journalistiska projektet Cause of Death: Woman tio länder för att dokumentera våld mot kvinnor. Våren 2012 räknar de med att vara klara med sitt mastodontarbete som ska bli bok, utställning, artiklar med mera. Tills dess kan man läsa hur arbetet går i bloggen på samma webbplats. Medarbetar gör skribenterna Karin Alfredsson, Kerstin Weigl och fotograf Linda Forsell. JN Foto scanpix Man undrar lite vad som har hänt med Thomas Mattsson på Expressen. Först Ola Lindholm och nu Håkan Juholt. Kanske läge att göra ett knarktest på nyhetsdesken...” Nyheter plus snygg t-shirt med tryck. Det är Umeåbaserade t-posts enkla men geniala idé. tidningen utkommer var femte vecka till prenumeranterna. På ryggen finns en artikel och på framsidan en snygg illustration av ämnet. Gillar man inte texten? Ja, då är det bara att slänga på sig en jacka och endast låta bilden tala. på wEbbEN ORd i TidEN ■ Efter rödvinsvänstern kom årgångshögern, de som med stigande ålder och inkomst insett att kapitalismen har sina fördelar. I stället för att pimpla i sig rödtjut, med enda syfte att bli onykter, väljer årgångshögern att smutta på drycken och ordrikt beskriva vinets bouquet. Utrycket årgångshögern myntades av tecknarparet Berglins i en beskrivning av olika vintyper i SvD den 17 april. PJ www.youtube.com/watch?v=n9mzJhvC8E&feature=share ■ Trots vetskapen om att terroristledaren Usama bin Laden lokaliserats och amerikansk militär bara var dagar ifrån ett tillslag tog president Barack Obama sig tid att besöka den årliga middagen för Vita huset-journalisterna den 30 april. Under kvällen höll presidenten tal och bjöd på en hel del skratt, bland annat på Fox News bekostnad. Ett rum fullt av journalister och inte ett ord om den hetaste nyheten av alla. Det måste krävt en stor portion självbehärskning för att klara det. JN (Sök på ”President Obama at the 2011 White House Correspondents’ Dinner” på Youtube.) ödsligT i dRömhEmmEN ■ Efter upprördheten över ”teppanyaki-artikeln” i DN Bostad i höstas, där två urbana och välbeställda unga stockholmare glatt ställde upp på bild och visade sin vindsvåning i Vasastan, delades bostadsbilagan i två delar – DN Bostad och DN Drömhem. Medan bilderna i inredningsreportagen i DN Bostad fortfarande befolkas av människor av kött och blod som ses kila mellan diskho och köksö, ekar rummen i reportagen i DN Drömhem ödsligt tomma. I senaste numret visar ett anonymt, ungt, stockholmspar upp sin sexrummare på 200 kvm nära Strandvägen. I numret före det besöks en lika folktom villa med sjöutsikt. Ägarna? Jepp, anonyma. Drömhemmen har aldrig varit mindre lockande än nu. JN TÄNKER DU PÅ DÅRRADER OCH KNÄCK ÄR DU VÄLKOMMEN TILL OSS Du är bra. Nu kaN Du bli bäst. Sveriges bästa uppdragspublicisister söker nytt folk! Läs mer på www.spoon.se Vårt uppdrag är att hjälpa dig i mediebranschen till en bra pension och ett tryggare yrkesliv. Allt överskott går tillbaka till dig som sparar hos oss, inte till några aktieägare. Alla inom media kan spara i PP Pension. spooN it’s a coNteNt ageNcy! circuscom.se pppension.se, 020-29 90 50 kundcenter@pppension.se Hur luktar en nättidning? Vi tror på print. v-tab.se Här finns allt om kongressen Journalistkongressen 2011 är avslutad. Nytt handlingsprogram är spikat och ny förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundsstyrelse är på plats. All information och filmer hittar du på www.sjf.se/kongress Läs mer på www.sjf.se 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 31 metod&etik foto peter bagge Så jobbar jag Johanna Bäckström Lerneby, reporter på Uppdrag granskning, om hur idén till Fas 3-sajten, SVTs hittills största samarbetsprojekt på nyhetssidan, föddes. ”Vi bad tittarna om hjälp” I höstas jobbade jag för SVT Rapport i Göteborg. Jag fick i uppdrag att göra en caseintervju med en långtidsarbetslös när Anders Borg presenterade sin budget. Åkte ut till ett företag med Fas 3are i sysselsättning. Och jag blev helt chockad. Vuxna människor satt i soffor och hängde; missnöjda, understimulerade, vågade inte säga nåt. De var rädda. Jag kollade företaget när jag kom hem till redaktionen. Ett aktiebolag som startats enkom för att ta emot Fas 3are och få in en massa skattepengar av arbetsförmedlingen. Kan det verkligen vara okej? johanna bäckström Lernebys case blev starten för sVTs Fas 3-sajt. Jag ringde till Linda Larsson Kakuli på researchdesken i Stockholm. Vi var helt överens om att här krävdes en kartläggning. Sedan dess har det hänt en del. Kanske inte för Fas 3arna, men för oss på SVT. För det som började med en enkel case-intervju utvecklade sig till det vi nu står mitt i; Fas 3-sajten, vårt första crowdsourcingprojekt, ett samarbete mellan alla SVTs regionala stationer, Rapport, Aktuellt, Uppdrag granskning (UG) och SVT I. Det största samarbetsprojektet i SVTs historia, på nyhetssidan. Att Fas 3-sajten överhuvudta- get blev av berodde på att jag och Linda misslyckades med vår kartläggning.Vi fick helt enkelt inte ut allt material. Arbetsförmedlingen skyddade alla privata arbetsgivare med sekretess.Vi behövde hjälp för att kunna gå vidare. Då kläckte någon den briljanta idén att be tittarna om hjälp. Crowdsourcing-projektet föddes. Eftersom jag nu var på UG och Linda på nyheterna blev det naturligt med ett samarbete. SVT I som är SVTs webb och utvecklingsavdelning kopplades in och byggde sajten. För ett par veckor sedan lanserade vi Fas 3-sajten. Sedan dess har det strömmat in berättelser från långtidsarbetslösa Vi har fått massor av fakta till vår kartläggning. Webbmaterialet har sedan kunnat användas som TVinslag i hela landet. Nu sitter vi som bäst och färdigställer UGs granskning av Fas 3. Janne Josefsson åkte precis ut och spelade in påor och avor till programmet. Fas 3-sajten går på högvarv och granskningen fortsätter. Det är hundratals miljoner skattekronor det handlar om. Vi vill berätta om hur pengarna används.” Berättat för jenny ericsson Fotnot: Crowdsourcing är en metod för att söka förslag till problemlösning från många andra parter. webbkrönikan Samla dina tankar på ett ställe H ar du tröttnat på lösa lappar, röriga anteckningsblock och noteringar på baksidan av kvitton? Samla dina tankar med Evernote. Evernote är ett slags anteckningsblock på nätet där man kan samla innehåll i form av texter, bilder och ljud. Man kan också spara hela webbsidor för att läsa senare. Det material man lägger upp på sitt Evernote-konto kan läsas och redigeras från alla datorer samt från alla moderna mobiler, exempelvis Iphone. Du kan alltså börja skriva en text på bussen med din mobil, och sedan fortsätta när du kommer fram till jobbet. Eller plocka upp dina samlade uppslag till Den Stora Romanen när du sitter på stranden i sommar. Med Evernotes applikation för mobilen kan man ta en bild och ladda upp den direkt till sitt konto på Evernote. Man kan samtidigt lägga till en bildtext eller kommentar av valfri längd. Föredrar man lappar framför telefo- De är som mikrober som kan överleva i alla klimat och i alla miljöer.” Författaren och före detta International Herald Tribune-medarbetaren Tom Rachman förutspår papperstidningens undergång, men tror att skjutjärnsjournalisten kommer att överleva. (I en intervju om sin roman De imperfekta som utspelar sig på en tidningsredaktion i Rom i Babel, SVT, 28 april.) frågan Hur lång tid tog det innan du fick tillsvidareanställning? ■ De flesta nyutexaminerade journalister jobbar sina första år som journalister på vikariat. Men hur länge dröjer det egentligen innan man kan räkna med en tillsvidareanställning? Negra Efendic reporter, SvD Näringsliv – Det tog ett par år efter journalistutbildningen. Jag var borta från yrket ett par år eftersom jag inte kunde försörja mig på de korta inhopp jag fick. enkät: Pär Jansson & Tomas Ohlsson 32 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Nils Holmqvist reporter, Arbetarbladet – Jag började på Arbetarbladet 2005 direkt efter journalistutbildningen. Två och ett halvt år senare fick jag fast anställning på samma tidning: den första januari 2008. Eva Åkesson redigerare, Göteborgs-Posten Väst – Jag gick ut Journalisthögskolan våren 1988 och blev fast anställd på Göteborgs-Posten 1995. Däremellan vikarierade jag på Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, SR Göteborg, SVT Malmö och Arbetet i Göteborg. Tobias Holmqvist webbredaktör, Kommunalarbetaren – Jag har aldrig varit arbetslös eller haft något vikariat. Jag slutade utbildningen på Linköpings universitet på fredag och började jobba på måndag. Kursen Kultur-, samhälle och mediegestaltning gav jobb på Norrköpings Tidningar som webbredaktör. nens tangentbord kan man ta en snabb bild av sina noteringar och ladda upp till Evernote. Så slipper lappen flyga omkring i väskan. Man kan också använda Evernote till att spela in intervjuer, eller läsa in egna minnesnoteringar. Allt sparas på samma ställe. Tanken är att man hela tiden ska ha Evernote tillgängligt så att man kan tömma hjärnan och spara innehållet. För att det ska fungera bra är det viktigt att sortera igenom det man sparat med jämna mellanrum. Utan sortering och katalogisering av anteckningarna blir Evernote en mental skräphög där tankarna rullar huller om buller. Som hjälp vid sorteringen finns möj- ligheten att ”tagga” det man sparat med olika etiketter. Till exempel kan man skapa taggar utifrån olika ämnen man bevakar, eller artiklar och projekt man jobbar med. När man sedan börjar arbeta med uppgiften är det bara att klicka på taggen – så rullar flera veckors samlade idéer och upp- Lisa bjerre frilansjournalist slag fram. tipsa oss! redaktionen@journalisten.se nätkoMMentarer krönika Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se Journalisten.se, 05/11 illustration catharina nygård holgersson Vi måste inte sk riva om idioti Vik en dag för rock-granskning usikfestivalen Sweden Rock utanför Sölvesborg är snart min enda chans i världen att få se riktig musik – och med det menar jag melodisk hårdrock som i allt väsentligt kom till mellan 1984 och 1992 – framföras live inför människor som delar min smak. För att ni ska förstå vidden av det: år 2009 spelade Journey, Electric Boys och Europe på samma dag. Allt jag behövde göra var att gå och köpa en ny korv varannan timme. M ”Festivalen har nu ändrat sig och släpper in sydöstran – men här finns ju ändå en del att fundera över. Vad ska alla andra medier göra nu?” Håller du med? Kommentera krönikan på Journalisten.se Jag är alltså väldigt intresserad av Sweden Rock, hur festivalen arbetar, vilka band som bokas. Därför är jag också tacksam mot den blekingska lokaltidningen Sydöstran, som har gjort en som det tycks mycket gedigen granskning av festivalens ekonomi. Tidningen Sydöstran straffades då av Sweden Rock: det blir inga ackrediteringar till sommarens festival. Festivalens presstalesman konstaterade att det är bättre för festivalen om Sydöstran inte skriver alls. Ja. Det kan man ju lugnt säga. Reportern Jörgen Klinthage på Sydöstran kunde kartlägga en ägarstruktur där otydlighet var själva ledstjärnan, med ett holdingbolag som i sin tur kontrollerades av två andra företag. Delägarna hade personliga konkurser bakom sig, men kunde ändå plocka ut stora vinster. ANDrEAS EKSTröM kulturjournalist, Sydsvenskan Journalistens krönikörer Jesper Bengtsson Dilsa Demirbag-Sten Andreas Ekström Ulrika Knutson vi i strikt skråmässig mening kanske borde ibland. Läsarna, lyssnarna, tittarna är våra uppdragsgivare. Branschinterna konflikter ska de huvudsakligen få slippa. Jag har ett alternativt förslag: alla redaktioner som söker och får ackreditering, och alltså planerar att bevaka Sweden Rock ur ett musikaliskt perspektiv, bestämmer sig samtidigt för att lägga en arbetsdag på att ta del av Sydöstrans granskning av festivalen – om ni mejlar kollegerna där är jag säker på att de snabbt kommer att förse er med alla relevanta länkar – och sedan komplettera med egna efterforskningar. Det är ingen hämndaktion, utan ren nyhetsvärdering: Att granskningen är motiverad har ju Sweden Rocks behandling av Sydöstran bevisat. Enbart på webben: Kjell Häglund För att riktigt bevisa sin otäckhet valde då några av de granskade personerna, enligt medieuppgifter, att hota Klinthage med stämning om han fortsatte sitt arbete. Så beter sig den som har något att dölja. Festivalen har nu ändrat sig och släpper in Sydöstran – men här finns ju ändå en del att fundera över. Vad ska alla andra medier göra nu? Bojkotta Sweden Rock Festival för att markera, kan det vara något? Nej. Vi kan inte jobba så, även om P.S. Stör mig något alldeles vansinnigt på den styvmoderliga behandling som det nya magasinet Sans har fått i etablerade medier. Den tyckande klassen verkar kunna hantera och nyktert förhålla sig till nästan vilka åsiktsbildningsmodeller och värdegrunder som helst, bara den slipper den politiska ateismen. Läs gärna redaktören Sara Larsson i nya numret, hon går i en underbart saklig och precis text igenom hur tidskriften har bemötts. Varje mening låter som fraset från krossad is. ”Det är för mig helt obegripligt att man, som många av mina kollegor, kan göra den amerikanske pastorn medskyldig till mordet på den svenske FN-medarbetaren Joakim Dungels. Ett sådant slutledningsfel är allvarligt.” Dilsa Demirbag-Sten i Journalisten Johnny Månsson | 20 april n Mycket bra tänkt och skrivet och tänk om fler journalister i Sverige vågat skriva så som det förhåller sig i stället för dessa politiskt korrekta som översvämmar våra tidningar. Freja | 20 april n Pastorn Terry Jones är helt orelevant, för de flesta. Men det säger även något om skolsystemet i USA. Tack och lov för vårt svenska samhällssystem. Vilket är rent kunskapsbaserat. Journalisten.se, 26 april ”IT-journalisten Jonnie Wistrand har startat ett Ipad-förlag för barnböcker. [...] Författarna får betalt beroende på hur populära deras böcker blir. 20 procent av intäkterna avsätts till royalties.” Lisa Bjerre på Journalisten.se Kallan | 4 maj n 20 procent låter väldigt lite. 20 procent till administration/förlaget och 80 procent till författaren låter betydligt rimligare. Förlaget i detta fall tar ju inte någon av de risker och kostnader ett traditionellt förlag tar med tryckning, marknadsföring osv. Journalisten.se, 2 maj ”Tvärtom har de senaste årens utveckling visat att EU helt saknar instrument för att hantera övergrepp mot pressfriheten i ett medlemsland. [...] Ungern är väl det bästa exemplet.” Jesper Bengtsson på Journalisten.se korta.nu/jc | 4 maj n Det är självklart inte bra med en mediemyndighet som utses av det politiska etablissemanget, det förstår säkert alla. Men i vårt land, där det inte finns en sådan myndighet, så är journalistkåren till mycket stor del i alla fall en megafon för det politiska etablissemanget. När gick medierna och tidningarna emot det politiska etablissemanget på allvar? [...] Så vad är skillnaden mot situationen i Ungern? 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 33 på jobbet ■ Har du tips på någon arbetsplats vi borde besöka? Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se Serverar inslag var som helst ■ Mobila arbetsplatser får radioreportrar att lämna redaktionen Kennet Lindquist, reporter på Sveriges Radio P4 Västmanland, kommer precis från morgonmötet där han fått dagens uppdrag: åka till Arboga och prata med alkoholhandläggare. Men innan det är dags att åka ska ryggsäcken packas. ”Telefon, bandare, sladd, kamera, uppdrag och dator”, räknar han upp medan han gräver i väskan. Allt tycks vara med. – Det blir nog bra. Let’s go to Arboga. Alla reportrar är inte lämpade att vara ute hela tiden, men för mig känns det rätt.” Kennet Lindquist, SR P4 Västmanland han och kör iväg från P4 Västmanlands redaktion, som sedan drygt en månad tillbaka ligger i centrala Västerås. Bilradion slås på automatiskt, givetvis med P4 Västmanland som kanal. Musiken som hörs ur högtalarna överröstas av muntert prat om gårdagens spännande hockeymatch mellan Skellefteå och Färjestad. Utanför bilens fönster passerar ett landskap med åker och skog. Plötsligt avbryts både Kennet Lindquist och musiken av en trafikrapport. En husbil står stilla vid vägkanten och kan komma att skapa trafikköer, säger nyhetsuppläsaren. Några sekunder senare åker vi förbi den stillastående husbilen, utan problem. Arbetsprocessen med en MDA skiljer sig inte från redaktionell redigering, mer än att Kennet Lindquist slipper vara just på redaktionen. Det man vill uppnå med MDA är att reportrarna genom sin mobilitet ska snappa upp egna nyheter och inte vara beroende av TT-uppdateringar. Tanken är också att ge möjlighet till att återgå till den klassiska journalistiken med ett steg närmre medborgaren, i stället för att sitta fast vid skrivbordet. Kennet Lindquist upplever att MDAn skapar ett större kontaktnät, genom att han syns och är lättill- Till synes är MDAn en vanlig laptop, men med inbyggt 3G-kort och alla de nödvändiga redigeringsprogrammen gör MDAn att Kennet Lindquist slipper återvända till redaktionen för att producera sina inslag. Han kan vara ute på fältet i princip hela dagen. MDAn ger även åtkomst till alla SRs interna system, såsom tillgång till effektljud och tidigare producerade nyheter. – Fördelen med MDA är att kunna redigera inslagen på plats. Jag kan göra mina intervjuer, redigera och skicka iväg det till redaktionen så att inslaget hinner komma med i nästa nyhetssändning. Vi som använder oss av MDAn vinner mycket på att slippa åka fram och tillbaka till redaktionen. Det är dags att bege sig ut på jobb och efter lite bestyr på parkeringen lyckas Kennet Lindquist till slut lokalisera den bil som ska transportera honom under dagen. En vit Ford Focus, som är i stort behov av ett besök hos biltvätten. – Klockan är 10. Bra! konstaterar Och så en bild till webbartikeln. Kennet Lindquist plåtar krögaren Thomas Bergström. 34 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 gänglig, och tack vare det kan han komma över nyheter som annars hade gått förlorade. Men ibland råkar man ut för missöden. En morgon tog Kennet Lindquist med sig fel ryggsäck från redaktionen. Inte förrän han var på plats upptäckte han att datorn i väskan var en helt vanlig sådan, utan MDAns finesser. – Det var ju en riktig tabbe. Men som tur var hade jag annan utrustning med mig och kunde göra ett inslag om bankrånet ändå. Det händer också att han glömmer ta med sig sladdar och batterier när han far iväg på morgonen. Batterier till bandaren är inget problem, sådana kan han köpa i butiken. Men om han glömmer sladden, som överför ljudet från bandaren till MDAn, blir det mer kritiskt. Väl framme i Arboga stegar Kennet Lindquist mot kommunhuset där han ska intervjua alkoholhandläggaren Dan Karlsson, gällande ett nytt förslag om alkoholtillstånd. – Hur många tillstånd utfärdar du varje år? – Vad anser du om alkoholkonsumtionen? Mikrofonen pendlar fram och tillbaka. Vid intervjuns slut uppmanas Dan Karlsson att le för en bild, som ska publiceras med webbartikeln till inslaget. Utanför kommunhuset konstaterar Kennet Lindquist att det finns en nackdel med mobiliteten. – Man har ingen att bolla idéer med, säger han och funderar om det behövs något mer till inslaget. Han vill komplettera med en krögares röst och går till restaurang Stadskällaren för en intervju med krögaren och delägaren Thomas Bergström. När intervjuerna är klara ska inslaget redigeras, men först är det dags för lunch. I regel redige- Foto tomas ohlsson Hösten 2009 blev Sveriges Radio P4 Västmanland pilotstation för ett nytt sätt att arbeta. Utrustade med MDA (mobil datorarbetsplats) har redaktionens reportrar anammat en ny slags mobilitet, både journalistiskt och tekniskt. Ofta redigerar Kennet Lindquist sina inslag rar Kennet Lindquist sina inslag i samband med lunchen, antingen innan eller efter. Men inte medan han äter. – Det är viktigt att separera lunch och jobb. Vanligtvis sitter han kvar på restaurangen där han ätit eller så går han till ett bibliotek. Det brukar inte vara några problem att hitta platser där han kan arbeta. Kennet Lindquist uppskattar MDAn men påpekar att den nödvändigtvis inte passar alla. – Alla reportrar är inte lämpade att vara ute hela tiden, men för mig känns det rätt. Det hör ju till journalistiken att vara ute och träffa människor. tipsa oss! redaktionen@journalisten.se Man har ingen att bolla idéer med.” Kennet Lindquist, om en nackdel med att jobba med MDA fakta Detta är MDA ■ MDA står för Mobil Dator Arbetsplats. En bärbar dator med alla nödvändiga program, som gör att radioreportrar kan producera sina inslag utanför redaktionen. I princip samtliga SRs arbetsledare har i dag utbildats för att kunna arbeta med MDA och till sommaren ska samtliga SRs radiostationer ha tillgång till MDA. på lunchrestauranger eller bibliotek. Men inte när han äter. ”Det är viktigt att separera lunch och jobb.” Han berättar också att de, efter första testveckan, upptäckte hur viktigt det var för reportrarna att behålla sin fasta arbetsplats inne på redaktionen och att fortsätta med morgonmötena. Annars hände det att fler reportrar jobbade med samma nyhet och att de ibland kände sig isolerade. Visionen om att vara helt mobila fungerade med andra ord inte i praktiken. När det är dags att redigera insla- get upptäcker Kennet Lindquist att han glömt hörlurarna, vilket gör det besvärligt eftersom han befinner sig på en fullsatt lunchrestaurang. Som tur är har han med sig sin mp3-spelare och de hörlurarna får agera som substitut. – Innan jag sätter igång måste jag koppla upp mig mot 3G-nätet och ange en kod från den här sifferdosan, säger han och visar upp en dosa som liknar de man använder till internetbanker. För att komma åt SRs ljudarkiv behövs ytterligare ett steg gås igenom. Men oftast gör han egna effektljud och behöver sällan logga in på storbasen, som han kallar det. Kennet Lindquist börjar med att överföra ljudfilerna från bandaren till datorn. Sedan öppnar han redigeringsprogrammet. Oftast har han klart för sig hur inslaget ska struktureras redan innan han sätter igång med redigeringen. – Ett vanligt upplägg är att man 34 ... personer är anställda på P4 Västmanland. först kör en röst, sedan lite mellanprat och en röst till. Ungefär en timme tar det att redigera ett vanligt nyhetsinslag. Men det beror på vad nyheten gäller, ibland är det bråttom och då finns inte tid för en noggrann redigering. Han lyssnar intensivt på ljudfilerna, nickar med huvudet och ser mycket koncentrerad ut. När han hör ett bra klipp smyger ena mungipan upp. – Här har vi ett bra ”säg”, noterar han. Krögaren berättar att det hänt mycket de senaste tjugo åren, det vill jag ha med. Ljudsnutten med krögaren markeras och placeras på ”klippbordet” i redigeringsprogrammet, tillsammans med övriga valda ljudfiler. De från alkoholhandläggaren markeras i rött och de från krögaren i blått, och så döps de till passande namn. När ljudklippen är utvalda re- digeras delarna ihop och sparas i programmet FTP-Upload. Sedan skickas inslaget till redaktionen. ”Påor” och ”avor” till inslaget skrivs samt en angivelse om hur långt det är. För att vara på den säkra sidan ringer han till nyhetsdesken och kontrollerar att det kommit fram. – Så går det till när man arbetar med MDA, konstaterar Kennet Lindquist. Jenny ericsson 12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 35 världen ■ Journalisten bevakar journalister i vår omvärld. Tipsa oss om intressanta nyheter! E-posta till: redaktionen@journalisten.se NamN: aunohita mojumdar Yrke: Frilansjournalist, med bas i afganistan, jobbar för BBC, The Guardian och Finacial Times. Jag tror att man också vill veta mer om den afghanska civilbefolkningen.” NamN: Wambi michael Yrke: radiojournalist i Uganda sedan tio år. vill knyta ihop världen ■ Panos-projektet länkar tredje världen-journalister med europeiska medier – Det finns så många storys i Afrika som aldrig når hit. Det säger Wambi Michael, frilansjournalist i Uganda. Han är en av de journalister från tredje världen som via Panosinstitutet har fått möjlighet att skriva artiklar för olika europeiska medier. hand om kontakterna mellan journalisterna och de svenska redaktionerna, och översätter artiklarna. – Vi tipsar journalisterna om hur artiklar för svenska medier bör skrivas, vilken längd som är lämplig och vilken typ av bilder som kan behövas, säger David Dahmen. I projektet ”Linking Southern journalists with European media” hjälper Panosinstitutet journalister från länder i Afrika, Asien och Latinamerika att få sina artiklar publicerade i europeiska medier. Genom att förmedla kontakter mellan journalisterna och redaktioner i Sverige, Storbritannien, Spanien och Polen vill Panos bredda och fördjupa bevakningen av tredje världen. För de 25 journalister som hittills är knutna till projektet blir det också en möjlighet att nå nya läsare och skriva om ämnen som är känsliga eller underrapporterade i hemlandet. I Sverige sköts projektet av David Dahmen och Karin Elfving, båda frilansjournalister. De har Som en del i projektet har han och Karin Elfving nu Aunohita Mojumdar, frilansjournalist från Indien men verksam i Afghanistan, och Wambi Michael, frilansjournalist från Uganda på studiebesök. Under några dagar har de rest runt i Sverige och besökt bland andra Sydsvenskan, Svenska Dagbladet, Dagen och Arbetaren för att visa vad de har att erbjuda. – För mig är det här ett väldigt intressant projekt. Det finns så många storys i Afrika som aldrig når hit. Dessutom utgör svenska biståndspengar en betydande del av Ugandas ekonomi, och jag tycker att de svenska skattebetalarna har rätt att få veta vart de- 36 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 ras pengar går, säger Wambi Michael. Aunohita Mojumdar håller med om att samarbetet kan bidra till att uppmärksamma händelser som de svenska medierna i vanliga fall missar, och hon tror också att det kommer att föra de svenska läsarna närmre utvecklingsländerna och de människor som lever där. – När svenska journalister åker till Afghanistan följer de ofta med de svenska trupperna. Det är bra, men jag tror att man också vill veta mer om den afghanska civilbefolkningen som soldaterna hjälper och ibland förlorar sina liv för, säger Aunohita Mojumdar. Aunohita Mojumdar har arbetat med Panos i ett år, och har bland annat fått en artikel publicerad i Svenska Dagbladet om Afghanistans enda kvinnliga guvernör. Hon har varit journalist i 20 år och frilansar bland annat för BBC, The Guardian och Financial Times. Hon tycker att det är utmanande och intressant fakta Panos idé ■ Panosinstitutet i London stödjer utbildning av u-landsjournalister. Journalisterna får handledning av Panos medarbetare och resurser att resa och bevaka mer svårtillgängliga delar av de länder de är verksamma i. Projektet Linking Southern journalists with European media finansieras av bidrag, bland annat från EU. att skriva för europeiska medier. – Det finns mer utrymme för olika röster och vinklar, och ett större intresse för människorna i Afghanistan och inte bara våldet. Wambi Michael har också va- rit knuten till projektet i snart ett år, och har varit radiojournalist i Uganda i tio år. Han berättar att det är svårt att ägna sig åt kritisk och objektiv journalistik i Uganda och att det råder mycket självcensur. Därför tror han att den här typen av projekt kan stärka honom och andra journalister, och ge en möjlighet att få skriva om sådant som inte kan publiceras i hemlandet. – Att få se mina artiklar publicerade i tidningar över hela världen, det är en milstolpe, säger Wambi Michael. Panosprojektet pågår i tre år. Tanken är att journalisterna därefter ska ha etablerat så bra kontakter med de europeiska redaktionerna att samarbetet fortsätter på egen hand. aNNa de Lima FaGerLiNd Foto helena giertta Att få se mina artiklar publicerade i tidningar över hela världen, det är en milstolpe.” debatt ■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg. Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500 tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se. ”Ni borde pratat med landstinget” ■ Journalisten (5/11) gör en större genomgång av det som i sociala medier kallas #SNgate. Som medlem i förbundet i 25 år är jag förvånad över att ni i en konflikt mellan parter enbart hör journalisternas syn på vad som hänt. Det är framförallt två saker som det vore rimligt att någon från Landstinget Sörmland får kommentera. 1. I början av mars utsattes politiker och tjänstemän i Nyköping för snöbollskastning, knuffar, spottloskor, skällande hundar, skrik och hotelser. Säkerhetschefen bedömde att stämningen var så hätsk att det var olämpligt att ledande politiker och tjänstemän gick ut ensamma i Nyköping. Det var i denna akuta krissituation som Landstinget Sörmland skrev till Sörmlands Nyheter och ifrågasatte den journalistik som lett till de hätska demonstrationerna. Ett av många inslag i tidningen var att insändare hade tackat ”Tommy (reporter) och Magnus (moderatledare) för deras insatser och manat till ”att storma landstingshuset”. Chefredaktör Göran Carstorp kallar det som inträffade en ”incident”. Han har hela tiden förringat den hotfulla situationen, kallat politiker för ”finkänsliga” och inte på något sätt tagit publicistiskt ansvar. Samma attityd finns i Journalistens reportage. 2. I artikeln säger en reporter att han ”inte litar på landstingets uppgifter”. För mig som ansvarig för informationen från en offentlig myndighet är detta en allvarlig anklagelse som jag inte tidigare hört vare sig från denna journalist eller någon annan. Så allvarliga anklagelser borde beläggas med någon form av fakta. Att vi medvetet skulle lämna oriktiga uppgifter är otänkbart. AnnA Jerdén informationschef, Landstinget Sörmland SVAR: Vi valde bort landstinget i ett försök att renodla det journalistiska problemet. Så väl Tonchi Percan som Paul Ronge var starkt kritiska mot SN. HelenA GierttA chefredaktör, Journalisten foto Jerry Lövberg/SCANPIX SN-Gate Är journalistiken lika slö och slapp när andra områden än rovdjur bevakas? undrar Sven-erik karlsson. Ylande vargjournalistik varGar i medierNa ■ Först slet jag mitt hår av förtviv- lan. Numera skakar jag uppgivet på huvudet. Det handlar om riktigt dålig journalistik. Vargjournalistik. Själv bevakade jag rovdjursfrågorna åt Nya WermlandsTidningen i 15 år. Det var på den tiden jag förtvivlat rev mina hårtestar mer än regelbundet. Anledning: de mest befängda fakta kablades ut av medierna om rovdjuren. Ingen kontroll bedrevs, tillrättaläggande förekom sällan när så behövdes. ”Jägare omringad av vargflock” var en brett täckande rubrik vid ett tillfälle. Det var under älgjakten i Värmland någon gång under 90-talet. Källan var en andrahandskälla. Och händelsen blev en sanning i medierna ända tills jägaren själv kontaktade tidningarna och dementerade hela historien. ”Vargexplosion” är ett ord som redigerarna glatt frotterat sig ... de mest befängda fakta kablades ut av medierna om rovdjuren. Ingen kontroll bedrevs, tillrättaläggande förekom sällan när så behövdes.” med. År ut och år in har hävdats att vargstammen ökat ohämmat. Ett år stod till och med värmländska riksdagsmän, högljudda och röda i ansiktet, och krävde att nu får det vara nog, antalet vargar hade ökat till en storlek så att glesbygdsbefolkningen led svårt under rovdjurstrycket. Och medierna hängde förstås på. En enkel kontroll visade att vargstammen hade gått tillbaka det året. Men den kontrollen var det ingen som orkade göra. Den värmländske jägarordfö- randen gjorde ett utspel och hävdade att om tio år finns det 1 2001 300 vargar i Sverige om vi inte får jaga dem. Rikstäckande rubriker. Tio år gick och summan vargar hamnade nånstans över hundra. Några samtal med biologer och viltforskare hade krympt rubrikerna den gången. Men ingen brydde sig. En större fårägare i Värmland påstod att ett lodjur hade tagit ett stort antal får på hans ägor. Feta rubriker igen. Men det var nå- got lurt med storyn. I samarbete med en annan journalist började jag själv rota runt. Då visade det sig att fåren självdött ute i hagarna under en ovanligt kall och torr vår. Ja, så fortsatte det år efter år. Och mitt hår blev allt glesare. Nu ska villigt erkännas att varg- journalistiken tagit sig. Fast det är först under senaste året, i samband med att licensjakten på varg infördes. Sverige Radios vargprojekt får ses som ett föredöme. Men den andra sorten fortsätter precis som tidigare. Nu senast: ”Vargar angrep familj” (Norrtälje) och ”Vargattack i Helsingborg”. Jag skakar stillsamt på huvudet. Uppgivet. Men vet ni: det är en sak som skrämt mig ända in i själen under alla de här åren. Är journalistiken lika slö och slapp när andra områden än rovdjur bevakas? Man törs knappt tänka tanken! Sven-erik kArlSSon före detta journalist Viktigt lära sig sätta stopp för slipade makthavare Pr-koNSulter ■ Journalisten (5/11) tar upp makthavarnas förhållande till journalister – trenden att anlita PR-konsulter och att försvåra obekväm granskning. Uppenbart är, att det blivit svårare att nå makthavare som anar obekväma frågor. På 60- och -70-talen hette det att makthavaren ”vägrar att svara”. I dag heter det oftast att de ”avböjer att svara” eller att vederbörande ”inte går att nå”. Eller också sänder makthavaren fram sin pressekreterare. Något ifrågasättande VARFÖR makthavaren inte går att nå, finns inte. Mycket talar för att det i framtiden kommer att bli ännu svårare att ställa obekväma frågor till makthavarna – inte minst de som finns i regeringskansliet. I Unionens tidskrift Kollega (3/11) finns en artikel om och med Per Schlingmann som borde vara obligatorisk läsning för varje journalist. Schlingmann presenteras som mannen bakom två borgerliga valsegrar och som i dag är regeringens propagandaminister. Något han tydligen inte har något emot att kallas – även om han ”bara” är statssekreterare, med tillgång till all information till och från regeringskansliet. Att det är han som styr informationen från regeringskansliet är uppenbart. Allt regeringen rör vid ska presenteras i rosenrött. Med de allt mindre resurser den granskande journalistiken får blir det allt svårare att möta Schlingmann och hans yrkeskolleger i förvaltningar och företag. Därför är det viktigt att varje journalist lär sig möta makthavarna och berättar när de vägrar – inte avböjer – att svara. GörAn Bæcklund journalistsenior, Bromma 12 mAJ – 1 JuNI 2011 Journalisten 37 debatt Övertramp av Östen Johansson på seniorernas årsmöte seniordistriktet ■ Torsdagen den 31 mars höll Journa- listförbundets seniordistrikt årsmöte i Stockholm med deltagande från de tre nuvarande seniorföreningarna under ”denna hatt”; Stockholm, Västsverige och Sydsverige. Till detta årsmöte hade Västsveriges journalistseniorer och Sydsveriges journalistseniorer inkommit till seniordistriktet med en motion avseende ”riksdistriktets” vara eller inte vara. Frågan hade också diskuterats i telefonsamtal mellan styrelsernas ordföranden samt tagits upp och beslutats om vid möte med respektive styrelse. Stor enighet råder om att ”riksdistriktet” bör upplösas. Föreningarna i Västra och Södra kan inte finna några som helst anledningar till denna organisation och inspiration från seniordistriktet lyser med sin frånvaro. Seniordistriktet känns som en onödighet. Motionen avslutades med ”Vi yrkar på att seniordistriktet upphör och att de tre föreningarna verkar fristående”. Distriktsstyrelsens yttrande över denna motion påpekar bland annat att en ändring av nuvarande förhållande med ett seniordistrikt kräver en ändring av Journalistförbundets stadgar samt vidare att om distriktet ska fylla någon uppgift och om detta ska finnas kvar i sin nuvarande form kan alltså bara beslutas av förbundets kongress. Slutklämmen från distriktsstyrelsen är: ”Skulle distriktets årsmöte besluta om nedläggning av verksamheten krävs, enligt distriktets stadgar, dels förbundsstyrelsens godkännande dels att nuvarande tillgångar, 32 000 kr, överlämnas till förbundet. Mot denna bakgrund föreslår distriktsstyrelsen att motionen ska anses besvarad”. Så långt motionen och distriktstyrelsens svar och beslut. När frågan kom upp på bordet vid distriktets årsmöte nämnda dag yrkade ordföranden i Väst, Tore Ljungberg, och ordföranden i Södra, Jan Hjerth, bifall av årsmötet till motionen och att den skulle gå vidare till förbundsstyrelsen och kongressen. När ordföranden i seniordistriktet Östen Johansson ställer proposition på dels bifall av årsmötet till distriktsstyrelsens ”besvarande”, dels yrkandet från nämnda ordföranden överlämnar han ärendet till årsmötet med orden: ”Om årsmötet bifaller yrkandet från Ljungberg och Hjerth kan ni se er om efter en annan ordförande för seniordistriktet…” Östen Johansson hade då redan av årsmötet valts till ordförande för seniordistriktet. Årsmötet blev knäpptyst och biföll naturligtvis distriktsstyrelsens ”besvarande av motionen”. Aldrig någonsin har vi, Tore Ljungberg och Jan Hjerth, under vår långa fackliga aktivitet varit med om att ett beslut tas under så hotfulla former. Detta övertramp av Östen Johansson hoppas vi får sina kommentarer av er journalister som läser dessa rader. Vad har ni för synpunkter på detta, kära kolleger? Tore Ljungberg ordförande, Västsveriges Journalistseniorer jan HjerTH ordförande, Sydsveriges journalistseniorer Svar: Seniordistriktet finns för att vara en del i förbundets organisation. Detta distrikt har en enda praktisk uppgift: bilda klubbar där sådana inte finns. Förutom i Stockholm, Göteborg och Malmö är det i dag 1 300 medlemmar som inte tillhör någon annan klubb än ”Seniorernas allmänna klubb”. Den klubben har medlemmar från Kiruna till Ystad. Den kan inte bedriva någon verksamhet på grund av avstånden och att den inte har ett enda öre i kassan. Vissa seniorer är med i sin gamla arbetsplatsklubb, den kontakten är kvar även när det finns en aktiv seniorklubb. Det går utmärkt att vara med i två klubbar för seniorerna. I diskussionen inför årets kongress är vi ense om att det inte finns några förutsättningar att fortsätta arbeta i distriktet och göra något för de 1 300 ”klubblösa” utan pengar. Styrelsen har där konkreta förslag som inte skulle kosta medlemmarna i de nu aktiva klubbarna ett enda öre. Att vara ordförande i ett distrikt som ett årsmöte just lagt ner är inte särskilt meningsfullt. Att informera motionärerna om detta borde varit onödigt. Hade ombuden varit övertygade om att det var rätt beslut vid detta tillfälle att lägga ner distriktet skulle de ju också automatiskt blivit av med hela den valda styrelsen. Distriktet skulle ju inte funnits längre. ÖSTen joHanSSon, ordförande, Seniordistriktet Ger du ut en bok i år? Var med oss på Bokmässan. I år vill vi upprepa fjolårets succé med presentation av medlemmars böcker på bokmässan. Ett 50-tal böcker ställdes då ut i vår monter och dryga 20-talet författare intervjuades personligen på vår scen. Ger du ut en bok under 2011 så mejla en intresseanmälan senast den 30 april till vår projektledare Pär Trehörning pt@sjf.se. Beskriv innehållet i boken och berätta även om du är intresserad av att bli intervjuad av oss på vår scen i montern. Vi kommer inte att kunna intervjua alla utan gör ett urval som vi tror kan bli en representativ mix och som visar på den enorma bredd som medlemmarnas böcker spänner över. Alla böcker kommer att ställas ut i vår bokhylla under de fyra dagar, 22-25 september, som mässan varar. Och naturligtvis är alla genrer välkomna. Journalistförbundets kontaktperson på bokmässan är Pär Trehörning. Tel: 08-613 75 82, e-post: pt@sjf.se Läs mer på www.sjf.se 38 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 ■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 00 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se samtalet pÅ NYa JoBB Markus Lutteman: Ruben Agnarsson blir vice VD och marknadsansvarig för Kanal 10 och dess systerföretag. Han startade Världen idag 2001 och var fram till november förra året tidningens VD och ansvarig utgivare. Han har sedan dess jobbat med ID-media och som skribent samtidigt som han hoppat in som programproducent för Kanal 10. ”Jag hade kul när jag skrev boken om Patrik Sjöberg” Journalisten och författaren Markus Lutteman har tillsammans med Patrik Sjöberg skrivit boken Det du inte såg, i vilken den gamla världsrekordhållaren i höjdhopp berättar att han blev sexuellt utnyttjad som barn av styvpappan och tränaren Viljo Nousiainen. Nanok Bie har börjat som webbreporter på Rapport, Sveriges Television. Han jobbade tidigare som frilansjournalist för bland annat Metro och Journalisten och har tidigare arbetat på Dagens Nyheter. Markus Lutteman som annars jobbar som webbredaktör på Nerikes Allehanda har tidigare skrivit böckerna El Choco och Utsatt. Hur kom du i kontakt med Patrik Sjöberg? hans beteende och nu får folk förståelse för hans uppträdande. Men han säger samtidigt att allt dumt han gjort inte är Viljos fel. Hur var ert första möte? Hur var det att intervjua honom? – Jag tog med mig två rockbiografier och tänkte att Patrik Sjöberg kanske hade läst dem. Den ena, The dirt, tyckte jag mycket om, bland annat för att den absolut inte väjer för att visa upp huvudpersonernas mindre smickrande sidor. Den andra var Lemmy – white line fever, vilket är en rätt distanslös historia som mal på utan att beröra. Han hade läst båda två och tyckte samma sak som jag om dem. Då insåg jag att vi hade samma syn på hur vi skulle kunna göra detta tillsammans. Alla delar av hans liv skulle upp på bordet och den skulle handla mer om människan än om höjdhopparen. Men han ville inte avslöja nyheten förrän vi hade skrivit ett avtal, han har väl gått på en del minor med journalister kan jag tänka mig. – Det har varit väldigt enkelt. Patrik är en man som tycker om att berätta de här gamla historierna, och han är underhållande att lyssna på. Han är en bra berättare, jag har skrattat högt väldigt många gånger under resans gång. Ibland så önskade jag att jag bara kunde lägga ifrån mig blocket och pennan och bara lyssna. Boken innehåller så mycket mer än det som handlar om de sexuella övergreppen. Hur var det att skriva boken? – Samarbetet har fungerat smidigt. Jag hade lite fördomar om Patrik innan och de fick sig en törn, men några är kvar. Vilka då? – Han har alltid gått sin egen väg och supit och tagit kokain och han är väl inte den villigaste skattebetalaren i riket direkt. Men både han och jag inser väl att det som hände honom i barndomen har satt spår i hans vuxna liv. Han är ju känd för att ha skällt ut Viljo efter noter i TV. Men nu visar det sig att det fanns en orsak till 39 Journalisten 12 maj–1 juni 2009 foto Pavel KoubeK – Han hade kontaktat ett antal förlag och presenterat en idé om att göra en bok. Han berättade att det fanns en stor nyhet i det här, något viktigt som skulle skapa debatt. Sedan ringde Norstedt förlag till mig. Patrik hade läst El Choco sedan tidigare och gillade den boken väldigt mycket. Först var jag skeptisk, jag hade lovat mig själv att jag inte skulle jobba med kändisar, eftersom de ofta är ganska uttjatade och jag var definitivt inte intresserad av att skriva en sportbok. Markus Lutteman skrev boken Det du inte såg tillsammans med Patrik Sjöberg. Hur reagerade du när du fick reda på att Patrik Sjöberg blivit sexuellt utnyttjad? – Jag blev jätteförvånad. Först trodde jag det var dopning, det var min första tanke eller så tänkte jag att det var något han hade gjort i Natal i Brasilien. Det kändes märkligt när jag fick reda på att det var det här som det handlade om. Hur ställer du dig till det faktum att Viljo Nousiainen som anklagas för sexuella övergrepp är död i dag och inte har möjlighet att försvara sig? – Jag har känt att det är skönt att han inte har några barn. Då hade det varit svårt att göra det här, eller jag hade i alla fall definitivt fått tänka efter en extra gång innan jag skrivit boken och det hade varit mycket mer komplicerat. TOMAS OHLSSON Ulrika Borg (tidigare Morrone) har fått fast jobb som kommersiell redaktör på Expressen. Hon kommer närmast från en tjänst som redigerare/webbredaktör på Aftonbladet och har tidigare arbetat på bland annat Dagens Nyheter, Punkt. SE och Innerstadspress. Anna Demert har utsetts till tillförordnad chefredaktör för tidningen Monitor, en branschtidning inom TV och broadcast. Hon har varit verksam som journalist sedan 2003. Vid sidan av chefredaktörskapet fortsätter hon som frilans inom nätverket Journalistbyrån. Franziska EggerNilsson börjar frilansa som skribent, konsult, utbildare och föreläsare. Hon kommer närmast från jobbet som allmänreporter på Sundsvalls Tidning. Mats Engström blir samhällspolitisk chef på Unionen. Han är i dag verksam som fristående skribent och har tidigare arbetat i regeringskansliet och som politiskt sakkunnig på UD. Han har också varit ledarskribent på Aftonbladet. Ehsan Fadakar blir ny chefredaktör på Nyheter24 där han arbetat sedan 2008. Han efterträder Aaron Israelson som ska arbeta med att utveckla sajtens grävande journalistik. Anton Frank är ny intranätsredaktör på Utbildningsradion. Han har tidigare arbetat på Sveriges Radio Östergötland. Anders Forsberg är ny webbreporter på Rapport, Sveriges Television. Han kommer närmast från Aftonbladet och har tidigare arbetat på bland annat Sveriges Radio Ekot och Tidningarnas Telegrambyrå. Katti Hoflin blir ny verksamhetschef för Dunkers kulturhus i Helsingborg. Hon har under 18 år arbetat som programledare, manusförfattare, kompositör och producent på Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Bland annat har hon varit programledare för SVTs ungdomsprogram Bullen. Hon har också skrivit flera barnböcker. Sedan 2007 har hon varit chef för Rum för barn i Kulturhuset i Stockholm. Linnéa Hambe är ny researcher på Sveriges Radio P1s program Kaliber. Sofia Boo är reporter och Sabina Schatzl producent. Johanna Koljonen blir programledare för Jättestora frågor med Johanna Koljonen i Sveriges Radio P3. Hon har tidigare bland annat varit programledare för P3 Kultur. Det nya programmet ska sändas under tio sommarveckor med start den 14 juni. Patrik Kronqvist är ny debattredaktör på Newsmill. Han har tidigare bland annat arbetat som debattredaktör på Expressen, som chefredaktör för tidningen Lundagård samt som redaktör på Svenska Dagbladet, Sydsvenskan och Tidningarnas Telegrambyrå. Peter Lundström är ny medicinskribent på Mix Public Relations. Han kommer närmast från en tjänst som kommunikationsansvarig på ReAct och har tidigare bland annat arbetat på Världsinfektionsfonden och på Sveriges Radios vetenskapsredaktion. Lars Markusson är ny chef för TTsporten. Han har varit anställd som reporter på TT-sporten sedan 2000 och har närmast varit tillförordnad sportchef. Innan han kom till TT jobbade han på Arbetarbladet i Gävle, Aftonbladet och Ljusdals-Posten. Jesper Möller är ny formgivare på A4 som utvecklar, designar och producerar tidningar. Han har tidigare arbetat på bland annat Dagens Nyheter, Aftonbladet. Punkt SE och senast som formgivare på Tidningsmakarna. Morgan Olofsson lämnar Sveriges Television för Arbetsmiljöverket där han utsetts till kommunikationschef. Han arbetar kvar på SVT fram till semestern, men lämnar uppdraget som ansvarig utgivare för Rapport, där han varit chef sedan 2007. Han började på Rapport 1993. foto Stina Gullander/Sr folk mer folk på journalisten.se Matilda Uusijärvi lämnar sin tjänst på Sveriges Radio Kaliber i P1, för att övergå till frilansverksamhet. Hon har tidigare jobbat på SR P3, Dagens Nyheter, Sveriges Television och TV4 med undersökande journalistik, bland annat. Hon har även varit redaktör för Scoop. Nadja Yllner är ny reporter på Uppdrag granskning, Sveriges Television i Göteborg. Hon har jobbat som frilans i tio år, bland annat för SVT. Micke Ölander återvänder till Kvällsposten i Malmö från Expressen, där han ingått i tidningens grävgrupp. Ida Ölmedal blir ny redaktör och ansvarig utgivare för studenttidningen Lundagård de närmaste två åren. Max Jedeur-Palmgren blir biträdande redaktör och Jacob Hederos webbredaktör. utmärkelser Jackie Jakubowski, redaktör för tidskriften Judisk krönika, har utnämnts till hedersdoktor vid Hebrew Union College-Jewish Institute of Religion med säte i Cincinnati, Los Angeles och New York. Ulrika Knutson, kulturjournalist, och Tore Abrahamsson, arkitekt, författare och fjällfotograf, har tilldelats Karin Gierows pris på vardera 80 000 kronor av Svenska Akademien. Priset delas ut för ”hängiven bildningsverksamhet” eller ”kunskapsförmedlande framställningskonst”. Andreas Lovén har tilldelats Skånskans utmärkelse Årets Rudolf i kategorin Årets reportage. Han får utmärkelsen för reportaget om Ulf, en ung man med en lindrig funktionsnedsättning som inhyses i ett familjehem av en socialnämndsordförande. ”Reportaget är klockrent, visar hur en folkvald politiker utnyttjar Ulfs utsatta situation, låter honom bo under ovärdiga förhållanden men som ger politikern höga intäkter. Reportaget är faktamässigt väl underbyggt, bekräftat genom den efterföljande debatten och processen som leder till socialnämndordförandens avgång”, skriver juryn bland annat. Stefan Olofsson fick ett hederspris för en artikelserie om mäns underläge i vårdnadstvister liksom Skånskans sportredaktion för en uppföljning av MFFs seger i fotbollsallsvenskan och Helsingborgs andraplaering. Klassen Årets nyhet vanns av Lennart Andersson för en artikel om en 79-årig man som i åtta timmar lämnas liggande i sin avföring trots besök av ambulans, polis och socialtjänst. ”Det är en gripande nyhet som skildrar hur en ensam äldre person kan fara illa i välfärdssverige. Nyheten följs upp på ett föredömligt sätt där såväl grannar som företrädare för ambulansföretaget och socialförvaltningen får komma till tals”, tycker juryn. Hederspris gick till Lisa Winqvist för en artikel om konflikten kring det österländska templet Yangtorp i Hörby samt till Lennart Andersson för nyheten om den missnöjda haschköparen i Eslöv, som gick till polisen och klagade på kvaliteten på den inköpta varan. SJ-Nytt har utsetts till 2010 års bästa personaltidning och Årets nyskapare av Rim, Redaktörer interna medier med motiveringen: ”Här får personalen ta plats och breda ut sig i både text och bild. Människorna står i centrum när stort och smått blandas om vartannat, i en snygg och genomarbetad form. SJ-Nytt signalerar en tydlig vilja att finnas till för sina läsare, inte minst genom att ta upp aktuella problem i STIPENDIER Deadline: 7 jun 2011 – www.journalistfonden.se Kina tar över – följ med till Peking och Shanghai 15–26 okt Internationell ekonomi – följ med till London 17–21 okt presskontakten Annonsera under Presskontakten! ■ Här annonserar företag, myndigheter och organisationer som vill nå ut med information och direktnummer till alla de som är ansvariga för informationsfrågor. ■ 1 modul (40 mm x 146 mm) Pris: 23 000 kr ■ 2 moduler (40 mm x 300 mm el 83 mm x 146 mm) Pris: 36 800 Gäller införande i varje nummer under ett år. ■ Ring Johan Turian 08-556 950 44 eller mejla johan@ad4you.se för att diskutera din annons. Apoteket AB 010-447 50 00 (vxl) Förbundsordförande: Karl-Petter thorwaldsson Förbundssekreterare: Annika nilsson Presskontakter: stefan svensson Kommunikationsansvarig Telefon: 08 613 50 77 mobil: 0705 43 76 74 e-post: stefan.svensson@abf.se Arbetsgivarföreningen KFO Presskontakt Besöksadress Södermalmsallén 36 Stockholm Postadress 118 81 Stockholm www.apoteket.se Vårt huvudkontor finns på Kungsholmen i Stockholm. De tio inspektionsdistrikten är indelade i tre regioner: Inspektion Nord, Mitt och Syd. Kicki Blom 08-702 54 18 / 070-578 80 02 kicki.blom@kfo.se ArbetArnAs bildningsförbund (abf) är Sveriges äldsta och största studieförbund. bland med lemsorganisationerna finns bl a fler talet invandrarorganisationer och handikapporganisationer. andra stora medlemsorganisationer är LO, SaP, PRO och Kf. • abf samlar årligen ca 700 000 cirkeldeltagare och drygt 3,5 miljoner människor deltar i något av abfs kulturprogram. • abf finns över hela landet. • abfs verksamhetsidé är att ge mest åt dem som fått minst! • abf utger tidningen fönstret, tidskrift för kultur och folkbildning. www.abf.se Vårt uppdrag: Att bidra till att arbetsmiljön förebygger ohälsa och olycksfall och att människor inte utestängs från arbetet. Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arne Mårtensson Generaldirektör: Mikael Sjöberg Tel 08-730 91 59 VD Varumärkesdirektör Eva Fernvall 010-447 50 74 Pressjour 010-447 52 00 Arbetsgivarföreningen KFO är med sina 3 600 medlemsföretag Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation. KFO ger service till verksamheter med företrädesvis kooperativ eller idéburen karaktär. KFO har kollektivavtal inom ett 30-tal områden och har stöttat arbetsgivare sedan 1943. Pressekreterare: Catarina Edgar Tel 08-730 99 99 Mobil 070-210 79 99 catarina.edgar@av.se www.kfo.se www.av.se 12 maj–1 juni 2009 Journalisten 40 folk ett företag det stormat kring.” Övriga pristagare: Bästa bildjournalistik: Lära Stockholm (Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad). Bästa form: I Trafik (Trafikverket). Språkpriset: Landstingstidningen (Norrbottens läns landsting). Bästa krönika/ledare: Stjärnan (NCC). Bästa reportage: Svensk polis (Rikspolisstyrelsen). Modeföretaget Lindex vann den nya tävlingen Sveriges bästa intranät som arrangeras för första gången av Rim. Apoteket AB, SEB och Wallensten fick hedersomnämnanden. Dokumentären Israel vs Israel, som visades på Sveriges Television i september, har vunnit första pris i klassen Public Liberty and Human Rights på Al Jazeera Documentary Film Festival i Doha, Qatar. Dokumentärfilmen, som är regisserad av Terje Carlsson, handlar om fyra israeliska fredsaktivister. Israel vs Israel är en samproduktion mellan Ekedalen produktion, Mastkobben, Sveriges Television och Film i Värmland, med stöd av Film i Väst. stipendier Ylva Carlqvist Warnborg har tilldelats Gotlänningens Tryckeri ABs stipendium på 50 000 kronor för ”jämförande studier av Gotland och andra öar ur ett medieperspektiv”. Hon får stipendiet för att jämföra Gotlands, Ålands och Islands mediesituationer. Margaretha Levander, frilansande ekonomijournalist, har beviljats ett stipendium på 75 000 kronor från Stiftelsen Affärsvärlden. Hon ska använda pengarna för att under hösten 2011 skriva en reportagebok om korruption där fokus kommer att ligga på den bakomliggande dramaturgin i ett antal aktuella fall. Jenny Wiik, Mats Ekdahl och KarlOlof Andersson har tilldelats årets mediehistoriska stipendier av Svensk Presshistorisk förening. Stipendierna är på 25 000 kronor vardera. Jenny Wiik, medieforskare vid JMG, Göteborgs universitet, ska undersöka ledarsidornas förändrade retorik över tid, Mats Ekdahl ska studera Carl Adam Nycops manual för sitt tidningsmakeri medan Karl-Olof Andersson ska fördjupa sig i Per Anders Fogelströms journalistiska verksamhet under andra världskriget. 24 journalister har tilldelats stipen- dium för språkstudier i engelska av Journalistförbundet: Johan Arvidsson, Nerikes Allehanda, Anders Backlund, SR Ekot, Per Carlsson, Sveriges Television, Stefan Edetoft, frilans, Göteborg, Lotta Engelbrektsson, frilans, Göteborg, Mari Ermeland, Smålands-Tidningen, Ingela Hofsten, frilans, Sundsvall, Jennie Johansson, Tidningen Ångermanland, Annika Johansson, Laholms Tidning, AnnChristine Kihl, VLT Media, Susanne Koron, Tidningskompaniet, Maja Lagercrantz, SR Ekot, Thomas Lerner, Dagens Nyheter, Ylva Lundin, Ljusnan, Marie Närlid, Läkartidningen, Björn Schmidt, Bohusläningen, Björn Sjö, Sydsvenskan, Karin Sjöberg, frilans, Luleå, Annica Ström, Värmlands Folkblad, Marie Ström, Upsala Nya Tidning, Karin Thurfjell, Mediakompetens, Sanna Wikström, Gefle Dagblad, Eva Wrede, frilans, Stockholm samt Nadja Yllner, Sveriges Television. 174 journalister hade sökt stipendiet som gäller två veckors studier i engelska i London i september. noterat Katarina Pierre blir chef på nya Bildmuseet, Umeå universitet. Hon har va- rit anställd vid museet som intendent sedan 1995. dödsfall Åke Magnusson har avlidit 89 år gammal. Han började på Falköpings Tidning 1944 och övergick till Södra Skåne i Ystad 1947. Han var också anställd på tidningen Aurora i Ystad och på Kvällsposten i Malmö innan han blev sportchef på skånska Dagbladet 19541955. Därefter arbetade han på Norrköpings Tidningar innan han anställdes på Sveriges Radios Östgötadistrikt 1960. Därefter var han redaktionssekreterare på TV-sporten i Stockholm och från 1965 redaktionssekreterare på Aktuellt. 1967 utsågs han till programledare på Aktuellt. Han blev senare chef för tablå- och sändningsredaktionen på TV1 och sedan planeringschef på TV2. Han fick sedan ansvaret för att som programdirektör slutföra verksamheten vid gamla TV2. Rolf Schmidt har avlidit vid 72 års ålder. Han började sin yrkesbana som lokalredaktör på Hudiksvalls Tidning men övergick senare till att arbeta som anställd sekreterare på Norra Hälsinglands Travsällskap. presskontakten www.csn.se Vi är den myndighet som registrerar Sveriges företag och föreningar. Det är också vi som tar emot årsredovisningar. På www.bolagsverket.se kan du med hjälp av våra e-tjänster söka företagsinformation direkt från våra register. Sök företagsfakta Behöver du snabbt ett bevis eller kanske en årsredovisning? Då är Sök företagsfakta tjänsten för dig. Här kan du ladda ner: • • • • • registreringsbevis årsredovisningar delårsrapporter bolagsordningar persons uppdrag med historik Statistik om företag och föreningar Sök statistik om företag och föreningar i Sverige, utifrån geografiska områden och tidsperioder. CSN har hand om det svenska studiestödet. I fjol betalade vi ut mer än 26 miljarder kronor till cirka 900 000 personer. Cirka 1,5 miljoner personer har studielån som ska betalas tillbaka. På CSN är vi drygt 1 000 anställda som jobbar på 15 orter. Box 155 631 03 Eskilstuna Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk och oberoende bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. EIO har 2.600 medlemsföretag med totalt 25.000 anställda som omsätter 28 miljarder kronor. Presskontakt Generaldirektör Yvonne Fredriksson 016-16 27 02 Generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg Pressekreterare Klas Elfving 076-119 65 51 klas.elfving@csn.se Informationschef Presskontakter Box 3686 103 59 Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Vxl: 08-120 20 700 E-post: do@do.se www.do.se Agneta Solander Valter 070-648 82 44 agneta.solander@csn.se Generaldirektör Annika Bränström 060-18 43 18 annika.branstrom@bolagsverket.se Press och medierelationer Ulf Karnell, informationschef 060-18 41 03 0708-66 22 36 ulf.karnell@bolagsverket.se 41 Journalisten 12 maj–1 juni 2009 T.f. diskrimineringsombudsman Håkan Sandesjö Pressjour 08-120 20 710 Pressansvarig Magnus Jacobson Pressekreterare Eva Rosengren Kommunikationschef Anneli Joyce Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Henrik Nygård, kommunikationschef 08-762 75 83, 0705-29 75 83 henrik.nygard@eio.se Jan Siezing, vd 08-762 75 77, 070-532 10 18 jan.siezing@eio.se Elektriska Installatörsorganisationen EIO Rosenlundsgatan 40 Box 17537 118 91 Stockholm Tel. 08-762 75 00 Fax. 08-668 86 17 www.eio.se Pressekreterare Mattias Johansson 016-16 27 42 mattias.johansson@ei.se Energimarknadsinspektionen övervakar marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. Myndigheten verkar för att dessa marknader fungerar väl och är ansvarig för www.elpriskollen.se som hjälper sveriges elkunder att välja elhandelsföretag. www.ei.se presskontakten Vi arbetar för ett hållbart energisystem Vi ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi. Energimyndigheten främjar energieffektivisering på lokal, regional och nationell nivå. Fastighetsägarna Sverige Drottninggatan 33 Box 16132 103 23 Stockholm Fastighetsägarna Norr VD Ola Arwidsson Tel: 090-71 18 55 Mobil: 070-600 94 56 VD Reinhold Lennebo Tel: 08-613 57 10 Mobil: 0705-12 33 90 Fastighetsägarna Mellansverige VD Krister Nilsson Tel: 016-17 22 51 Mobil: 0705-89 22 51 Näringspolitisk chef Martin Lindvall Tel: 08-613 57 32 Mobil: 0709-43 69 60 martin.lindvall@ fastighetsagarna.se Läs mer om vår verksamhet på www.energimyndigheten.se Informatör Hans Öhman Tel: 08-613 57 33 Mobil: 0736-26 90 58 hans.ohman@ fastighetsagarna.se Pressekreterare Ola Westberg 016-544 20 36 press@energimyndigheten.se Fastighetstidningen Redaktionschef David Grossman Tel: 08-506 288 04 Mobil: 0708-88 45 65 david.grossman@ fastighetstidningen.se Kommunikationschef Ola Ström Tel: 019-10 65 48 ola.strom@ mellan.fastighetsagarna.se Fastighetsägarna Stockholm VD Christer Jansson Tel: 08-617 77 20 Mobil: 0705-13 77 20 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen VD Lennart Alexandersson Tel: 031-755 33 01 Mobil: 0709-55 60 01 Pressansvarig Henrik Mortensen Tel: 031-755 33 36 Mobil: 0709-55 60 36 henrik.mortensen@gff.se Fastighetsägarna Syd VD Stefan Lindvall Tel: 040-35 01 90 Mobil: 0708-30 57 40 VI ÄR VASSA PÅ SKYDD! Fortifikationsverket är experter på skyddsteknik. Vi bygger säkert. Vi har fastigheter som står emot all typ av vapenverkan och angrepp av andra slag. Marknadschef Göran Höckert Tel: 040-35 01 92 Mobil: 0709-55 31 34 goran.hockert@ syd.fastighetsagarna.se Informationsdirektör Mia Enayatollah Tel: 08-617 77 23 Mobil: 0709-69 99 66 mia.enayatollah@stofast.se Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. Våra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och bostadsrättsföreningar. Pressekreterare Catharina Millmarker 010-44 44 990 www.fortv.se www.fastighetsagarna.se Överintendent Eskil Franck Pressansvarig Thorleif Warmboe 0702-59 38 19 press@levandehistoria.se Besöksadress: Stora Nygatan 10 Gamla Stan vxl: 08-723 87 50 www.levandehistoria.se FRA är en civil myndighet under Försvarsdepartementets ansvarsområde med cirka 700 anställda. Genom underrättelseverksamheten, där bland annat signalspaning bedrivs, ger FRA stöd till regeringens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Informationschef Anni Bölenius 08- 471 40 05 anni.bolenius@fra.se Vid brådskande ärenden utanför kontorstid kan växeln förmedla kontakt med informationschefen. Telefon växel: 08-471 46 00 Upplandsgatan 5 Box 1146 111 81 Stockholm Tel 08-412 68 00 Fax 08-10 00 62 www.handels.se Postadress 103 51 Stockholm Besöksadress Klara Västra kyrkogata 11 Telefon 08-786 90 00 Generaldirektör Adriana Lender Telefon: 010-116 90 01 Presskontakt Telefon: 010-116 98 88 staffan.karlsson@forsakringskassan.se 42 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Generaldirektör Carl Älfvåg carl@handisam.se 08-600 84 84 Webbplats www.forsakringskassan.se Presschef Staffan Karlsson Telefon: 010-119 82 31 www.fra.se Förbundsordförande Lars-Anders Häggström Tel 412 68 02 070-630 17 78 Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) har regeringens uppdrag att verka samordnande och pådrivande i svensk handikappolitik. Handisam påskyndar utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga. Handisam har ett nära samarbete med andra statliga myndigheter, med kommuner och landsting och med handikapporganisationerna. Regionala presskontakter www.forsakringskassan.se/press Pressekreterare Kristina Jogestrand Tel 08-412 19 89 070-675 19 89 kristina.jogestrand@handels.se Handelsanställdas förbund är Sveriges tredje största LO-förbund. Förbundet organiserar drygt 150 000 medlemmar på 25 000 arbetsplatser. Kommunikationschef Ola Balke ola@handisam.se 08-600 84 10 Arenavägen 63 121 77 Johanneshov www.handisam.se presskontakten www.innovationsbron.se ICA AB Besöksadress Svetsarvägen 16 171 93 Solna Telefon: 08 - 561 500 00 Presstelefon 070 - 253 66 60 Pressjourstelefon 070 - 544 07 10 För brådskande ärenden utanför kontorstid (vardagar 17 - 08 och helger) Presschef Staffan Ekengren Telefon: 08 - 561 506 66 070 - 285 89 74 staffan.ekengren@ica.se Pressekreterare Jenny Egeland Telefon: 08 - 561 513 16 070 - 293 52 98 jenny.egeland@ica.se Sara Hjelm Telefon: 08 - 561 502 76 070 - 362 76 42 sara.hjelm@ica.se Informatör Anna Hedström Telefon: 08 - 561 503 28 073 - 765 12 00 anna.r.hedstrom@ica.se Mer information finns på www.ica.se Industriarbetsgivarna är ett gemensamt bolag för Industrioch KemiGruppen, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SveMin och SVEMEK. Medlemmar hos oss är industriföretag inom bland annat stål, läkemedel, glas, kemi, gruvor, sten, bioteknik, metall och plast. VD Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SveMin och SVEMEK Bengt Huldt Telefon: 08-762 67 33 Mobil: 070-562 67 33 Informationschef Catharina von Sydow Telefon: 08-762 67 63 Mobil: 0730-66 77 63 Industriarbetsgivarna Kungsträdgårdsgatan 10 Box 1721 111 87 Stockholm Telefon växel: 08-762 67 55 info@industriarbetsgivarna.se www.industriarbetsgivarna.se Pressjour: 010-442 71 30 Kommunikationschef Emma Nilsson emma.nilsson@ kommunal.se 070-310 07 45 Pressekreterare Camilla Levin 0730-79 25 64 Rasmus Korsvall 070-658 27 07 Kommunal är Sveriges största fackförbund med över 500 000 medlemmar. De flesta är anställda i välfärdssektorn, men också inom serviceyrken och lantbruk. www.kommunal.se Johan Hall Pressekreterare johan.hall@lo.se 08-796 26 06 070-649 26 06 Joakim Jakobsson Pressekreterare joakim.jakobsson@lo.se 08-796 26 05 070-646 26 05 Peter Cervin Pressassistent peter.cervin@lo.se 070-796 27 54 070-584 85 75 Postadress 105 53 STOCKHOLM 08-796 25 00 (växel) Jourtelefon till pressinformationen 08-24 49 59 (efter växelns stängning) Esplanaden 3A 172 13 Sundbyberg tel: 08 - 519 411 00 fax: 08 - 735 76 98 e-post: kemi@kemi.se Generaldirektör Nina Cromnier 08-519 41 150 VD Industri- och KemiGruppen Magnus Ling Telefon: 08-762 67 67 Mobil: 073-830 77 67 Pressinformationen Ordförande Annelie Nordström Vi skapar nya affärer ur forskning och innovation. Invest Sweden är en myndighet som arbetar för att internationalisera det svenska näringslivet. Genom information och kontakter medverkar vi till att utländska företag investerar i Sverige, i form av t.ex. förvärv, etableringar eller strategiska samarbeten. Invest Sweden har kontor i Stockholm och Göteborg, samt utlandskontor i USA, Japan, Kina och Indien. Helena Arvas HR & Kommunikationsdirektšr E-post: helena.arvas@innovationsbron.se Tel dir: 08-587 919 06 Mobil: 0708-16 10 48 Postadress: Innovationsbron AB Box 70407 107 25 Stockholm Besšksadress: Vasagatan 11 Tel: 08-587 919 20 Presskontakter Carin Törner 08-519 41 217 076-50 41 217 carin.torner@kemi.se Generaldirektör Per-Erik Sandlund Presskontakt: Kommunikationschef Loth Hammar 08-402 78 16 070-731 93 30 loth.hammar@investsweden.se Karin Abrahamsson 08-519 41 273 076-50 41 273 karin.abrahamsson @kemi.se Besöksadress World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B6, Stockholm. 08-402 78 00 www.investsweden.se www.kemi.se Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett fastighetsbestånd på cirka 2,1 miljoner kvadratmeter i Stockholmsområdet. Bland hyresgästerna dominerar sjukvården i länet. Locum AB ägs av Stockholms läns landsting. Locums kärnvärden är Kompetens, Hållbarhet och Affärsmässighet. HR direktör Christina Hallberg 08-690 77 42 070-484 77 42 christina.hallberghoglund@locum.se Informatör Shirley Nyberg 08-690 75 41 shirley.nyberg@locum.se Förbundsordförande Eva-Lis Sirén 070-576 72 38 eva-lis.siren@lararforbundet.se lararforbundet.se/evalissiren Presschef Claes Nyberg 08-737 69 02 claes.nyberg@lararforbundet.se Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 230 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan. lararforbundet.se/press Fšrbundsordfšrande Metta Fjelkner 070-262 27 68 metta.fjelkner@lr.se Presschef Zoran Alagic 070-262 27 00 08-613 27 79 zoran.alagic@lr.se Lärarnas Riksförbund är det fackförbund som organiserar största andelen av Sveriges behöriga lärare. 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 43 presskontakten PressKoNtAKt Karin sandell 018-611 98 68 070-167 90 60 karin.sandell@nck.uu.se Myndigheten för yrkeshögskolan beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar för yrkeshögskoleutbildning (Yh), Kvalificerad yrkesutbildning (KY), Kompletterande utbildning (KU) och lärlingsutbildning för vuxna. curt persson PRO är Sveriges största pensionärsorganisation med över 400 000 medlemmar. Partipolitiskt oberoende. Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala telefoN www.nck.uu.se www.kvinnofridslinjen.se Nationellt centrum för kvinnofrid är ett kunskapsoch resurscentrum vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Vi arbetar på regeringens uppdrag med att sammanställa, utveckla och sprida kunskap om våld mot kvinnor, och med att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor i hela landet. Nationellt centrum för kvinnofrid driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. www.yhmyndigheten.se Pensionsmyndigheten Besöksadress: Ringvägen 100 E Postadress: Box 20133 104 60 Stockholm Telefon: 08-402 02 00 Fax: 08-402 02 50 E-post: info@prevent.se Hemsida: www.prevent.se Ordförande Lars Fresker 08-440 83 47 070-628 25 81 lars.fresker @officersforbundet.se Pressansvarig Eva Langlet 08-440 83 34 070-654 45 00 eva.langlet @officersforbundet.se Officersförbundet är ett fack- och yrkesförbund inom SACO för militär personal med en anställning i Försvarsmakten. Officersförbundet har drygt 10 000 aktiva medlemmar. Susan Göhlin 010-454 22 01 www.pensionsmyndigheten.se Tel vxl: 0771-771 771 Kommunikationschef Sten Eriksson 010-454 22 25 Generaldirektör Katrin Westling Palm Informationschef Marie Antman Verkställande direktör Maria Schönefeld Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Prevent: J Ger ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker J Informerar och utbildar J Ger ut tidningen Arbetsliv Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv! 44 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011 Press & mediekontakter Thomas Ögren 070 - 450 10 01 thomas.ogren@preem.se PREEM AB (publ) är Sveriges största drivmedelsföretag och svarar för 80 procent av den svenska raffinaderikapaciteten och 30 procent av den nordiska. Över 2/3 av vår produktion exporteras vilket gör oss till ett av landets största exportföretag. Preem har ett rikstäckande servicenät med över 400 Preemstationer och 215 TruckStops/ tankställen för tung trafik. Preem AB har drygt 1300 anställda. Preems omsättning var 73,6 miljarder kronor under 2009. Se även www.preem.se adress: Adolf Fredriks Kyrkog 12 Box 3274 103 65 Stockholm Telefon: 08 -701 67 00 Telefax: 08 -10 66 40 ordförande: Curt Persson Telefon: 08-701 67 00 presskontakt: Maja Fröman Telefon: 08-701 67 32 Mobil: 070-247 17 99 www.pro.se PwC är Sveriges ledande företag inom revision och rådgivning I tjänsteutbudet ingår förutom revision även redovisning, riskhantering, skatterådgivning, corporate finance och annan revisionsnära rådgivning. Presskontakt Andreas Alskog Presskontakt: tf pressekreterare Preem AB Adress 018-611 27 93 Pressekreterare Per-Åke Bladh Telefon: 010 – 20 90 131 Mobil: 070 – 953 33 32 E-post: per-ake.bladh@ yhmyndigheten.se Box 5338 102 47 STOCKHOLM Tel: 08-440 83 30 www.officersforbundet.se Pressansvarig Martin Askman 08-555 336 85, 0709-29 36 85 martin.askman@se.pwc.com Kommunikationschef Mattias Isaksson 08-555 340 64, 0709-29 40 64 mattias.isaksson@se.pwc.com Torsgatan 21, 113 97 Stockholm www.pwc.com/se Mediekontakt Helena Björck 070-339 22 38 helena.bjorck@rf.se En myndighet under riksdagen med uppgift att granska den statliga verksamheten. Riksrevisionen ska genom oberoende granskning medverka till demokratisk insyn och effektiv förvaltning i staten. Ordförande Karin Mattsson Weijber 070-600 37 22 karin.mattssonweijber@ rf.se Generalsekreterare Erik Strand 073-392 98 00 erik.strand@rf.se Kommunikationschef Mikael Jonsson Mobil 0734-45 20 82 mikael.jonsson@riksrevisionen.se Riksidrottsförbundet Idrottens Hus, 114 73, Stockholm 08-699 60 00 www.rf.se Riksidrottsfšrbundet Šr den samlade idrottsršrelsens medlemsorganisation som fšretrŠder idrotten sŒvŠl nationellt som internationellt. Riksidrottsfšrbundet bestŒr av 70 specialidrottsfšrbund.. Pressekreterare Pernilla Eldblom Mobil 0734-45 22 00 pernilla.eldblom@riksrevisionen.se www.riksrevisionen.se presskontakten Bostadsrätternas organisation Scan – bry dig om vad du äter Scan är ett av Sveriges mest omtyckta varumärken och förknippas med svenskt ursprung, trygghet och kvalitet. Genom vårt arbete från gård till bord har vi unik kontroll på djuromsorg, miljö och kvalitet. Box 1105, Barnhusgatan 6 111 81 Stockholm Tel: 08-791 41 00 Fax: 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Presskontakt VD Eva Östling Ollén 08 - 762 74 01 VD Göran Olsson Telefon 0765-20 10 03 goran.olsson@sbc.se Informationschef Mats Lindbäck Telefon 0765-20 10 09 mats.lindback@sbc.se Adress SBC ek för Luntmakargatan 46 111 37 Stockholm Webbplats www.sbc.se Bostadsrättsorganisationen SBC har kunskap om lagstiftningen och kan ge exempel på hur det fungerar i verkligheten. Vi är Sveriges största intresseoch serviceorganisation för bostadsrätter med drygt 6 000 bostadsrättsföreningar och 20 000 bosparare som medlemmar i Sverige. www.sios.org Vill du skriva, få kunskap och information ur ett annat perspektiv om frågor som rör etnicitet, mångfald, integration språklig och kulturell pluralism diskriminering m.m. Kontakta organisationssekreteraren Milinko Mijatovic 08-556 933 69 milinko.mijatovic@ sios.org kansli@sios.org www.adb-stockholm.org adb@adb-stockholm.org 08-643 09 88, 08-689 70 60 Bellmansgatan 15, 1tr 118 47 Stockholm tfn 08-556 933 60 fax 08-643 90 68 Sven Ljungberg Kommunikationschef Skandia Presstelefon: 08-788 42 97 E-post: sven.ljungberg @skandia.se Pressekreterare Lars Nylander 08 - 762 74 22 Margareta Torgren, kommunikationsdirektör. 08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68 margareta.thorgren@scan.se Denis Mattsson, VD 08-725 80 20, 076 -128 36 98 denis.mattsson@scan.se Postadress: Scan AB, Box 30223, 104 25 Stockholm Telefon, växel: 0771 – 510 510 Pressjour: 08 – 725 85 10 www.scan.se Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog.Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse. PRESSKONTAKT Camilla Kastner Tel 0470 – 72 61 29 Annie Sebelius Informationschef Skandia Liv Presstelefon: 08-788 46 14 E-post: annie.sebelius @skandia.se E-post: camilla.kastner@ skogsstyrelsen.se INFORMATIONSCHEF Daniela Hammer Tel 036 – 35 94 09 E-post: daniela.hammer@ skogsstyrelsen.se Lena Hök Informationschef Skandiabanken Presstelefon: 08-463 74 60 E-post: lena.hok @skandiabanken.se www.skandia.se SKOGSSTYRELSEN Vallgatan 8 551 83 Jönköping Tel 036 – 35 93 00 Fax 036 – 16 61 70 Thomas Laurell 08 - 762 74 52 Förbundsordförande Janne Rudén Kommunikationschef Jonas Pettersson Tel: 08-791 41 95 Mobil: 070-631 59 49 jonas.pettersson@seko.se Bitr. kommunikationschef Erik Sandberg Tel: 08-791 41 55 Mobil: 070-600 24 96 erik.sandberg@seko.se SEKO är ett fackförbund inom LO. Vi är ungefär 130 000 medlemmar i nio branscher. Bland de största arbetsgivarna finns Posten, TeliaSonera, Kriminalvården, SJ, Försvarsmakten, Vattenfall och Trafikverket. Fackförbundet SKTF organiserar anställda i kommuner och landsting. Inom skola, vård och omsorg omfattas även anställda i privata verksamheter. SKTF organiserar de som är verksamma i bolag och stiftelser inom det kommunala området samt inom Svenska Kyrkan och ekumeniska organisationer. SKTF har drygt 160 000 medlemmar. SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, är branschoch arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. SHR samlar drygt 4 000 företag med sammanlagt 5 500 verksamheter inom hotell, restaurang, catering, spa, nöjes- och djurparker, skidanläggningar, camping och stugor, nattklubbar, vandrarhem, konferensanläggningar, aktivitetsföretag med mer. SHR är en medlemsorganisation inom Svenskt Näringsliv. www.shr.se Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) är a-kassornas intresse- och serviceorganisation. www.samorg.org Kanslichef Melker Ödebrink Förbundsordförande Eva Nordmark mobil 070 624 13 11 e-post eva.nordmark@sktf.se 08-555 138 11 070-651 63 24 Presschef Peter Bloch mobil 070 255 13 37 e-post peter.bloch@sktf.se melker.odebrink@samorg.org Pressekreterare Maria Martinsson mobil 070 655 50 48 e-post maria.martinsson@sktf.se Ordförande Harald Petersson E-post: skogsstyrelsen@ skogsstyrelsen.se www.skogsstyrelsen.se 070-26 71 200 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 45 presskontakten SPF, Sveriges Pensionärsförbund Förbundsordförande Fackförbundet ST Box 16363 103 26 Stockholm www.stat-inst.se Besöksadress Drottninggatan 29 Vxl 08-453 40 00 Fax 08-453 40 50 Karl Erik Olsson 0708-73 82 59 karl.erik.olsson@spfpension.se Generaldirektör Ewa Persson Göransson Informationschef Annette Carnhede Förbundsordförande Cathrine Swenzén 0733-89 80 18 cathrine.swenzen@spfpension.se Maria Frändegård Pressansvarig maria.frandegard@st.org Mobil: 070-314 52 73 Växel: 08-790 51 00 Presstjänst Judit Hadnagy Tf presschef Tfn 08-453 40 56 Mobil 070-605 56 81 judit.hadnagy@stat-inst.se www.st.org SPF är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för seniorer med ca 260 000 medlemmar. Medlemstidningen Veteranen, TS upplaga 202 900 (2009) , utkommer med nio nummer/år. Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. www.spfpension.se Svensk Biblioteksförening World Trade Center, D5 Box 70380 107 24 STOCKHOLM Tel 08-545 132 30 www.biblioteksforeningen.org Generalsekreterare Niclas Lindberg Tel: 070-660 80 77 Ordförande Inga Lundén Tel: 076-123 11 90 Informationschef Peter Axelsson Tel: 08-545 132 45 Tel: 070-552 46 16 pax@biblioteksforeningen.org Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att verka för ett nationellt bibliotekssystem av hög standard. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar 3100 personer och 530 bibliotek inom svenskt biblioteksväsende. Svensk Energi 101 53 Stockholm Tel: 08-677 25 00 Fax: 08-677 25 06 Chef Kommunikation Kalle Karlsson Tel: 08-677 28 18 Mobil: 073-301 73 68 kalle.karlsson@ svenskenergi.se Presschef Kalle Lindholm Tel: 08-677 26 55 Mobil: 0709-96 25 90 kalle.lindholm@ svenskenergi.se Svensk Energi är branschorganisation för elbranschen, där ingår elnätsföretag, elhandelsföretag och produktionsföretag. Organisationen företräder branschen i energipolitiska frågor såväl nationellt som internationellt. www.svenskenergi.se 46 Journalisten 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Statens institutionsstyrelse, SiS, bedriver individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar och för vuxna med missbruksproblem. SiS verkställer också sluten ungdomsvård. SiS driver ett 30tal särskilda ungdomshem och LVM-hem över hela landet och finansierar forskning för att utveckla vården och behandlingen. Presschef Jimmy Larsson-Hagberg Gunilla Lundén, Informationschef Tel:+46 (0)620 198 45 Mob:+46 (0)70 521 31 16 gunilla.lunden@statkraft.com Statkraft är Europas största producent av förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Statkraft äger 58 vattenkraftverk och satsar stort på vindkraft genom projektering av 36 vindkraftsparker med sammanlagt 760 turbiner i norra och södra Sverige. Statkraft är även en stor aktör inom elhandel och driver 5 fjärrvärmeverk. www.statkraft.se Besöksadress: Hagagatan 2 Tel: 08-728 48 00 Fax: 08-34 50 51 Universitetet i huvudstaden – aktivt i samhälldebatt och i samhällsutveckling www.su.se · 08-16 20 00 Pressnummer: 08-16 40 90 E-post: press@su.se Pressekreterare Linnea Bergnéhr 08-16 13 77 072-233 33 85 Presskontakt Viktor Sandqvist 08-16 21 72 076 -785 21 72 Chef medierelationer Pär Altan 070-386 52 37 Pressekreterare Jörgen Olsson Petter Tiger 070-256 20 77 070-344 09 73 070-269 91 15 jimmy.larsson-hagberg@skb.se Pressinformatör Jessica Alsenlid Otterstål Förbundsordförande Hans Tilly Tel: 070-552 67 40 Pressekreterare Tor Enqvist Tel: 08-728 48 88 Mobil: 0706-27 02 27 Fax: 08-34 50 51 070-242 07 27 jessica.alsenlid.otterstal@skb.se www.skb.se/media Svenska Byggnadsarbetareförbundet är LO:s femte största medlemsförbund med cirka 115 000 medlemmar. Ny internationell rapport: Kvinnor och hygien SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag som omsätter 109 miljarder kronor och har omkring 45 000 anställda, varav drygt 6 000 i Sverige. Försäljning sker i drygt 100 länder. Bland SCAs starkaste varumärken på den svenska marknaden märks Libero, Libresse, TENA, Edet och Tork. Miljöfrågor är högt prioriterade inom SCA, bland annat ska CO2-utsläppen minska med 20 procent fram till 2020. Vd: Jan Johansson Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen. www.byggnads.se Pressmaterial: www.sca.com www.sca.com/hygien presskontakten Sveriges Kommuner och Landsting Presskontakt Oberoende specialist på säkerhet. Postadress: Box 5115, 102 43 Stockholm Besöksadress: Storgatan 19 Telefon +46 8 762 65 50 Informations- och marknadsansvarig Anna Härenvik Tel 08-783 75 30 Mobil 0709-81 65 87 anna.harenvik@ stoldskyddsforeningen.se Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) är en oberoende ideell förening som arbetar för att förebygga brott. Tegeluddsvägen 100 115 87 Stockholm Tel 08-783 75 33 Fax 08-663 96 52 www.stoldskyddsforeningen.se Pressekreterare Presstjänsten nås under arbetstid även via: press@skl.se lars.arling@sverigesingenjorer.se Säkerhetsinformatör Jan-Peter Alm Tel 08-783 74 06 Mobil 0709-81 65 78 jan-peter.alm@ stoldskyddsforeningen.se Claes Bertilson Pressekreterare 070-327 78 07 claes.bertilson@ skl.se Förbundsordförande Ulf Bengtsson Cecilia Gierta verkställande direktör Sveriges Bryggerier, tidigare Svenska Bryggareföreningen, är branschorganisation för de svenska ölbryggerierna, cider-, läskedrycks- och vatentillverkarna. Totalt arbetar runt 4000 personer i den svenska bryggerinäringen. I styrelsen för Sveriges Bryggerier ingår representanter för Carlsberg, Spendrups, Åbro, Coca-Cola och Kopparbergs. Riksdagsförvaltningen (nås även kvällar och helger) Lasse Årling 08-613 80 08 070-329 80 08 Vi ger opartisk information om hur man förebygger brott. Pressansvariga Pressjour: 08-452 71 01 Adress Malmskillnadsg 48 Box 1419 111 84 Stockholm Tfn: 08-613 80 00 Iréne Tinglöv Pressekreterare 070-692 44 37 irene.tinglöv@skl.se info@sverigesingenjorer.se VD Håkan Sörman www.sverigesingenjorer.se Kommunikationsdirektör Monica Björklund Aksnes Sveriges Ingenjörer är fackförbund och intresseorganisation för landets högskoleutbildade ingenjörer. Det är med sina mer än 125 000 medlemmar det största förbundet inom akademikerfederationen Saco. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivarorganisation och intresseorganisation för alla kommuner, landsting och regioner. www.skl.se Informationsdirektör Per Braconier 070-534 51 66 Presschef Kerstin Olsson 070 978 33 93 kerstin.olsson@tco.se Pressekreterare Hanna Finmo 070-480 11 10 hanna.nmo@tco.se Växel: 08 782 91 00 www.tco.se Akademiker, högskoleutbildade och andra professionella i 16 förbund Riksdagsinformation 020-349 000 riksdagsinformation@ riksdagen.se EU-upplysningen 020-250 000 eu-upplysningen@riksdagen.se Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm Tel 08-504 150 00 www.unionen.se Transportstyrelsen Vikboplan 7 601 73 Norrköping tel vxl. 0771-503 503 Södra Skogsägarna är en ekonomisk förening med 51 000 medlemmar/ ägare. Koncernen omsätter 20 miljarder kronor och har 4 000 anställda. Pressnummer 070-537 29 00 Sara Hägg Liljedal, pressekreterare 08-786 40 16 sara.hagg.liljedal@riksdagen.se www.riksdagen.se Sture Nordh Ordförande Huvudkontor Skogsudden 351 89 Växjö Tel. 0470-890 00 info@sodra.com www.sodra.com Talmannen och riksdagsstyrelsen Frågor om riksdagen och EU www.sverigesbryggerier.se TCO är en centralorganisation för 16 olika fackförbund och samlar omkring 1,2 miljoner människor. Över 60 procent är kvinnor. Medlemmarna i TCO-förbunden arbetar som ingenjörer, lärare, poliser, ekonomer, sjuksköterskor och inom kommuner, statliga myndigheter, banker och försäkringsbolag. TCOs uppgift är att värna de fackliga fri- och rättigheterna och utifrån arbetslivets villkor ge röst åt medlemmarnas krav på trygghet och välfärd. Organisationen är partipolitiskt obunden. Maria Skuldt, pressekreterare 08-786 40 54, 070-817 67 06 maria.skuldt@riksdagen.se Karin Hedman, informationschef 08-786 62 61, 070-226 47 04 karin.hedman@riksdagen.se Teknikföretagen företräder Sveriges viktigaste företag. Deras framgång och export – Din välfärd och import VD Åke Svensson Informationschef Jonas Cohen telefon 08-782 09 12 mobil 070-219 09 38 Teknikföretagen Box 5510 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 fax 08-782 09 00 www.teknikforetagen.se Kommunikationsdirektšr Marie Lindström, tel. 0709-22 69 71 Presschef Anders Lundblad tel. 011-415 2360 mobil. 0706-33 82 50 Ordförande Cecilia Fahlberg Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem. www.transportstyrelsen.se Pressjour 08-504 151 00 Presschef Louise Gerdemo Holmgren Mobil 070-549 79 78 louise.gerdemo.holmgren@ unionen.se Pressekreterare Maria Mirsch Mobil 070-668 90 42 maria.mirsch@unionen.se Unionen är det största tjänstemannafacket i Sverige och i världen med ca 500 000 medlemmar. Med 45 000 förtroendevalda finns förbundet i både industri- och tjänstesektor i de flesta branscher i det privata näringslivet. Förbundet har 27 regionkontor över hela landet. 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 47 presskontakten VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående institut som arbetar inom hela transportsektorn. Presskontakt Helena Sederström helena.sederstrom@vti.se 013-20 42 09 Øresundsbron ägs och drivs av Øresundsbro Konsortiet, som också tar aktiv del i utvecklingen av Öresundsregionen. Pressansvarig Sanna Holmqvist mobil 0706-760 976 sho@oresundsbron.com Karsten Østergaard Nielsen mobil +45 24 63 27 92 kon@oresundsbron.com Pressjour dygnet runt: 040-676 61 16 VD Caroline Ullman-Hammer Adress: Vester Søgade 10 DK-1601 København V Telefon 040-676 60 00 E-post: press@oresundsbron.com Hemsida www.oresundsbron.com UTGIVNINGSPLAN 2011 Anna-Karin Eklund förbundsordförande Cecilia Sandahl presschef Tel: 08-14 77 69 Mobil: 070-687 32 42 cecilia.sandahl@vardforbundet.se Pressjour: 070-310 30 09 Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se PRESSJOUR utanför kontorstid Tel: 018-16 94 75 Pressekreterare inrikes Kristiina Ruuti Tel: 018-16 96 06 Mobil: 070-576 39 98 E-post: kristiina.ruuti@ svenskakyrkan.se Pressekreterare ärkebiskopen Ewa Almqvist Tel: 018-16 96 77 Mobil: 0705-46 96 77 E-post: ewa.almqvist@ svenskakyrkan.se Pressekreterare utrikes Thomas Ekelund Tel: 018-16 96 93 Mobil: 0730-23 32 71 E-post: thomas.ekelund@ svenskakyrkan.se Pressekreterare utrikes/katastrof Stefan Håkansson Tel: 018-16 94 20 Mobil: 0768-00 01 02 E-post: stefan.hakansson@ svenskakyrkan.se Generalsekreterare Lars Friedner Nr 7 2/6 Nr 8 23/6 Informationschef Henrik Pederby Nr 9 18/8 Presschef Lotten Andersson Nr 10 8/9 Nr 11 29/9 Nr 12 20/10 Nr 13 19/11 Nr 15 23/12 48 Journalisten 12 MAJ – 1 JUNI 2011 Redaktionssekreterare för www.svenskakyrkan.se Björn Ericsson Beträffande stiftskanslier, biskopar och stiftsinformatörer, se www.svenskakyrkan.se/ pressrum Kyrkokansliet 751 70 Uppsala Tel: 018-16 95 00 Fax: 018-16 96 40 www.svenskakyrkan.se Kontakta Journalistförbundet Journalistförbundet Telefon: 08 – 613 75 00 Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm Öppet: Måndag: 9.30 – 16.00. Tisdag – fredag: 9.00 – 16.00. Lunch: 12.00 – 13.00. Postadress: Svenska Journalistförbundet Box 1116 111 81 Stockholm Personalen nås på e-post enligt mönstret: förnamn.efternamn@sjf.se Medlemsservice Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar, avgiftsfrågor, adressändringar, presskort med mera. Telefon: 08 – 613 75 55. Öppet: Måndagar 13.00 – 16.00. Tisdag – fredag 9.00 – 12.00. E-post: medlemsregistret@sjf.se Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du ringa angående frågor som rör lagar, kollektivavtal, löner, frilansoch vikariefrågor med mera. Telefon: 08 – 613 75 40. Öppet: Måndagar 13.00 – 16.00, tisdag – torsdag 9 – 16.00 och fredagar 9.00 – 12.00. Lunchstängt 12 – 13. E-post: forhandlingsjouren@sjf.se Förbundsstyrelsen Ordförande: Jonas Nordling, Telefon: 08 – 613 75 31, jon@sjf.se Vice ordförande: Ulrica Widsell, Telefon: 08 – 613 75 00, uw@sjf.se Adress och telefonnummer till övriga ledamöter hittar du på Journalistförbundets hemsida. Logga in på www.sjf.se I inloggningsrutorna till vänster på www.sjf.se fyller du i det användarnamn och lösenord som du fått via brev hemskickat till dig. När du loggat in kan du se och ändra dina uppgifter i medlemsregistret mm. Under inloggningsrutan på www.sjf.se finns en länk som heter ”Glömt lösenord”. Klicka där och följ instruktionerna. Journalisternas Arbetslöshetskassa Frågor om ersättning, utbetalningar etc: 08 – 613 75 60 Öppet: Må – fre 10 – 12, onsdagar även 13 – 15. Medlemskapsfrågor: 08 – 613 75 89 eller mejlas till medlemakassan@sjf.se Hemsida: www.journalisternas-akassa.se Läs Läs mermer på www.sjf.se på www.sjf.se utgång ■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se ny bok de imperfekta tom rachman (Weyler) NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON kåseri ■ I elva kapitel får läsaren följa ett antal medarbetare (och en läsare) på den engelskspråkiga dagstidningen i Rom. Tidningen kämpar med dålig ekonomi, misskötsel och vikande upplagor. Kapitlen är uppbyggda mer som korta noveller än som en roman, där avsnittens huvudpersoners privatliv har minst lika stor betydelse som det som händer på tidningen. Det är gripande berättelser om redaktionsmedlemmarnas livsöden, och samtidigt en sorglig historia om en tidnings väg mot undergång. Qr ”När jag var ung fanns kåserier i praktiskt taget alla dagstidningar. Kåsörerna blev mina och många andras vänner.” En nästan försvunnen sort n u har det hänt mig igen. Jag har använt ett ord som ingen i målgruppen begrep. Åhörarna var ett 30-tal studenter som tänker sig en framtid som journalister och informatörer. Min uppgift var att ge dem glimtar från de 60 år som jag har varit med i journalistiken. Jag använde det obegripliga ordet flera gånger när jag berättade om en händelse i början av 50-talet. Sedan frågade jag åhörarna om de undrade över något, och en av dem frågade: ”Vad är ett kåseri?” Detta var alltså ordet som de inte begrep. Jag frågade om det var någon bland de trettio som kände till ordet kåseri. Nej, ingen. Sådant händer när man blir gammal. Vissa ord som är mycket bekanta för min generation kan vara obekanta för en senare generation. Jag försöker vara medveten om detta och prata och skriva därefter. Likafullt gör jag misstag. Det är lätt hänt. Det händer faktiskt att jag inte förstår allt som generationskamrater säger. Inte ens journalister förstår alltid varandra. Vad menar vi till exempel med ord som reportage och feature? De två orden skrev jag för två år sedan om i Journalisten. Vid publiceringen av mina betraktelser satte redaktionen en vinjett på dem: Kåseri. Sören LarSSon journalist och journalistutbildare Begreppet kåseri har alltså inte försvunnit helt och hållet, men det är så sällsynt att inte ens studenter som studerar kommunikation och journalistik känner till det. Vad svarade jag på studentens fråga? Jo, jag sa att ett kåseri är personligt skrivet och har humoristiska kommentarer till aktuella företeelser. Det kan också handla om händelser i vardagslivet. Jag sa att kåseriet har försvunnit från de flesta svenska tidningar och ersatts av krönikor. Jag försökte inte för studenterna förklara ordet krönika, men jag har i en ordlista för journalister skrivit så här om ordet krönika: ”Många läsare torde i dag uppfatta ordet krönika som en artikel med personliga åsikter, men krönika betyder egentlligen berättelse om händelser i tidsföljd. Det är en gammal genre. På medeltiden fanns rimkrönikor som Erikskrönikan. Sedan fick vi årskrönikor, skvallerkrönikor och dagskrönikor. Kravet på tidsföljd har minskat och numera har ordet krönika i många fall blivit synonymt med kolumn och ibland även kåseri.” Många av vår tids krönikor är förvisso läsvärda och krönikörerna en tillgång för sin tidning, men de flesta krönikor saknar kåseriets viktigaste ingrediens: humor. Somliga krönikörer är i stället så djupt allvarliga att man frestas att skratta åt dem. En del av dem får mig att tänka på det gamla påståendet att tomma tunnor skramlar mest. När jag var ung fanns kåseri- er i praktiskt taget alla dagstidningar. Kåsörerna blev mina och många andras vänner. Vi visste inte alltid vad de hette. Vi kände dem genom signaturerna. Min favorit var Cello, men jag läste också Eld, Kar de Mumma, Viola, Red Top, Herr Ehrenmark, Gustafsson med Muntascherna med flera. Bang och Jolo blev främst kända som reportrar men jag uppskattade dem också som kåsörer. När Bang kåserade i Veckojournalen hade hon signaturen Käringen mot strömmen. Att jag nu skriver (kåserande?) i Journalisten om ordet kåseri beror på att jag vill föreslå tidningarna att åter använ- da kåseriets form. Den tidning som vaskar fram en god kåsör ska förmodligen finna att den är värd sin vikt i guld. Jag tycker för övrigt att det borde finnas humor i alla delar av tidningen. Vad humor är? Slå upp Nationalencyklopedin så får du ett svar svar som upptar en hel sida. Där sägs bland annat att humor kan vara kollisioner mellan mänskliga regelsystem. Som exempel på en sådan kollision berättar NE följande: ”Passageraren i spårvagnen: Varför står vi still här så länge? Konduktören: Vi väntar på ström. Passageraren: Ström? Men kan han inte ta nästa vagn?” På resan till de trettio studenterna stannade också mitt tåg. Vi väntade på ström i nära tre timmar. Till sist syntes bara några av passagerarnas ansikten som spökfigurer i skenet från batteridrivna datorer. Ibland talade någon i mobiltelefon. Annars var det tyst. Vid ett tillfälle sa jag med hög röst: ”Vi har i alla fall vararandra.” Det tyckte mina medpassagerare var humor. De skrattade. 12 maj–1 juni 2011 JourNalisteN 49 utgång EuRopas skam Rrasister på frammarsch Lisa Bjurwald (Natur & Kultur) n Rasistiska partier är på frammarsch i hela Europa. Främlingsfientliga partier sitter i kommuner, riksdagen och i Europaparlamentet. För journalister blir det ett dilemma hur man ska förhålla sig till dessa organisationer och partier. Lisa Bjurwald, i redaktionen för antirasistiska tidskriften Expo, uppmanar kolleger att kallla Sverigedemokraterna för vad partiet är: främlingsfientliga, inte främlingskritiska. Hon efterlyser tuffare frågor och mer granskande och grävande. Hon tycker sig också se att journalister har förutfattade meningar om antirasister och beskriver dem som stökiga vänsterextremister. pJ ny bok dEt du intE VisstE patrik sjöberg med markus Lutteman (Norstedts) n Patrik Sjöbergs av- slöjande att han blev sexuellt utnyttjad av sin tränare och styvfar Viljo Nousiainen har med rätta fått stor uppmärksamhet. Men Patrik Sjöberg gör upp med fler i boken. Han är starkt kritisk mot Friidrottsförbundet, som han anser lurat honom på pengar. Även medierna får en släng av sleven. Patrik Sjöbergs relation till medierna har stundtals varit ansträngd. Under lång tid bojkottade han GP och han är kritisk till hur kvällstidningarna ibland har bevakat honom, som då han åkte fast för innehav av kokain och då det påstods att han slagit en lapplisa. Han medger att hans lite kaxiga attityd och att han var en elitidrottsman gjorde honom intressant. Men han kräver att det medierna skriver ska vara sant. pJ ny bok Badskumt – gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg katarina Johansson (Ordfront förlag) n Först på 50-talet blev vattenklosetter och schampo allmängods. Var håret fett rekommenderades tvätt var tionde dag, var det torrt räckte var tredje vecka. Det är ganska långt ifrån de flestas hygienrutin 2011. Journalisten Katarina Johansson skriver i sin granskning av ren- och skönhetsindustrin att vi i Sverige använder 110 ton smink och hudvårdsprodukter varje dag. De flesta av krämerna är inte bara onödiga, många är dessutom fulla med ingredienser som är allergiframkallande och kan påverka vårt hormonsystem. Hennes råd i korthet är: köp oparfymerat, miljömärkt och vanlig tvål istället för flytande. Ju kortare innehållsförteckning, desto renare är troligen produkten. Jag ser fram emot fler granskningar av miljardindustrin som fyller våra badrumsskåp. Jn ny bok sVEnska HackaRE En berättelse från nätets skuggsida daniel Goldberg och Linus Larsson (Norstedts) n Vi journalister vill ha tips och förklarar för uppgiftslämnare att de har källskydd, att det de berättar inte kommer till utomståendes kännedom. Men vi är slarviga och upplyser dem inte om att känsliga mejl bör vara krypterade, annars är det lätt för kunniga hackare att komma åt mejlen. Daniel Goldberg och Linus Larsson berättar bland annat om hur Aftonbladets server blev hackad för ett antal år sedan. De anställdas mejl kunde läsas och vid några tillfällen skickades mejl i journalisters namn. Ingen vet hur länge dessa okända personer haft tillgång till Aftonbladets mejltrafik och vad syftet var. Och som det ofta är med dessa brott lyckades polisen aldrig ta reda på vilka som hade hackat sig in i Aftonbladets server. Svenska hackare är en utmärkt påminnelse om att vi journalister måste bli bättre på att skydda våra källor. äpJ ny bok dEn HEmLiGE GästEn (Forum) n Pseudonymen Krogkommissionen i Dagens Nyheter tipsar om hur man som gäst får ut det mesta av krogbesöket. Men jag hade önskat mig lite mer skvaller och roliga anekdoter från de tusentals matställen som den anonyme krogtestaren besökt. QR 50 Journalisten 12 maj–1 juNi 2011 kalendariet möten n Västsveriges journalistseniorer åker på vårutflykt till Bohuslän, tisdagen den 14 juni, kl. 7.45. Seniorerna besöker Fågelcentralen utanför Kungälv, Margareta Hvitfeldts lantgods på Tjörn, Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn och medlemmen Anna-Kersti Wedel i Mollösund. Anmälan senast den 7 juni till Anna-Kersti Wedel, tel: 031-28 44 41 eller epost: annakersti.wedel@gmail. com. n svensk presshistorisk förening håller årsmöte på Fotografiska i Stockholm, torsdagen den 26 maj, kl. 18.00. I samband med mötet håller professor Lena Johannesson ett föredrag om pressbildens historia. Dessutom delas årets mediehistoriska stipendier ut. n Henrik Berggren berättar för Stockholmsjournalisternas seniorer om Olof Palme, torsdagen den 19 maj, kl. 13.30 i Solnadals värdshus. Anmälan senast den 16 maj till Lena Rainer, tel: 08663 64 64 eller e-post: lena.rainer@hotmail.com. utställningar n Galleri kontrast i Stockholm visar utställningen Inom sig av Tom Willhammar till den 22 maj. Bilderna är tagna 2008, under hans tid i Kina. Under samma tid visas även utställningen Årets bild 2011. Samtliga vinnarbilder i 17 olika kategorier finns med i utställningen. n södertälje konsthall, Luna kulturhus, visar utställningen The Family av Stefan Bladh till den 4 juni. Det är ett fotografiskt projekt om en turkisk nomadfamilj på ständig resa i Anatolien. ! n Dansmuseet i Stockholm visar utställningen Mats Ek av fotografen Lesley LeslieSpinks mellan den 27 maj och den 25 september. Fotografen har följt koreografen och regissören Mats Ek från debuten fram till föreställningen Körsbärsträdgården på Dramaten 2010. (Bilden föreställer Anna Laguna i Svansjön) ! n Fotokompaniet i Göteborg visar svartvita fotografier av Petter Karlsson till och med den 1 juni. FOtO LesLey LesLie-spiNKs ny bok n arbetets museum i Norrköping visar utställningen Stilar på fotogalleriet Hyllan till den 11 september. I utställningen har fotograf Zoila Méndez Martin fotograferat människor som uttrycker sig visuellt. n EWk-museet inrymt i Arbetets museum i Norrköping visar utställningen Bamse & Du mellan den 14 maj och den 30 oktober. I utställningen får både barn och vuxna en bild av hur seriens skapare Rune Andréasson och Egmont Kärnans Bamseredaktion har låtit Bamses vänners vardagsliv spegla förändringarna i samhället utanför serietidningens pärmar. n Fotografiska i Stockholm visar Läkare utan gränser och bildbyrån VIIs utställning Starved for Attention till den 29 maj. Det är en världsturnerande video- och fotoutställning med fokus på undernäring. Fotograferna har besökt Burkina Faso, Kongo-Kinshasa, Djibouti, Indien och USA för att belysa de underliggande anledningarna till undernäringskrisen och innovativa sätt att bekämpa den. n Galleri Roos i Göteborg visar examensarbetet Jag och mitt djur i en fotofestival av Nordens fotoskolas elever under maj månad. Varje helg under fyra veckor visas bilder med vernissagedagar den 14, 21 och 28 maj. n kulturhuset, Lilla galleriet på Bibliotek plattan i Stockholm visar utställningen Archaeopteryx och andra fåglar av Erik Berglin till den 7 augusti. Erik Berglin blev juryns favorit när fotografer visade sina portfolios under Kulturhusets fotodagar. Han vann en utställning i Lilla galleriet och nu visas hans bildserie för första gången. Archaeopteryx syftar på den äldsta fågelfossil som hittats. senaste nytt: journalisten.se Journalistförbundets tidning 12 maj – 1 juni 2011 #06 e-tidning: Användarnamn: Journalisten Lösenord: nrsex utgång grodor Helena giertta: ”Frusna ingångslöner i tio år. Det måste vara ett skämt? ” Sid 2 ■ E-postadress: grodor@journalisten.se tar över Jonas Nordling ska leda Journalistförbundet utbildning reportage på jobbet Så klarar de sig efter examen Sid 4 Stalltips varje vecka Sid 26 Kennet alltid ute Sid 34 i fält Sid 16 Chefredaktör & ansvarig utgivare Helena Giertta 08-613 75 15 hg@journalisten.se Bl å sTjä rn an sr.se/ekoT Redaktionssekreterare Qia Rindevall 08-613 75 16 qr@journalisten.se Layoutansvarig Julia Nilsson 08-613 75 22 jn@journalisten.se ns T/ hD he Te Dagens ny Reporter/redigerare Pär Jansson 08-613 75 17 pj@journalisten.se Reporter Håkan Lindqvist 08-613 75 18 hl@journalisten.se r Reporter Hanna Lundquist 08-613 75 23 hlu@journalisten.se Bildjournalist Tomas Ohlsson 08-613 75 61 to@journalisten.se af TonBla De MeTro T. se sM ål anDs Journalistpraktikant Jenny Ericsson 08-613 75 93 je@journalisten.se -TiDning en TerB oT Te sv T. se /väs Annonsansvarig Eva Agrell 08-613 75 19 ea@journalisten.se nsny TT Reporter Paul Frigyes MeTro sv en sk a Da gBla De T ex pr es sen Dagens ny he Ter Reporter (vik) Jonatan Westin 08-613 75 30 jw@journalisten.se ysTaDs alleh anDa Tack till Karl Näslund som får boken Fler pressgrodor. Tack också till Håkan Iwar, Bo Wallin, Jan Sundström, Birgit Tyréus, Per Erik Lund, Lars Gunnar Erlandson, Birgit Björneskog, Björn Lindén, Sven Åke Håcanson, Maria Wiberg med flera. Årgång 108 Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm Besöksadress Vasagatan 50 Telefon 08-613 75 00 (vxl) Fax 08-411 58 35 Redaktionella ärenden 08-613 75 20 eller e-post: redaktionen@journalisten.se Platsannonser 08-613 75 19 eller e-post: annons@journalisten.se Produktannonser Ad4 You Media Filippa Widman, 08-556 950 44 Hemsida Journalisten.se Prenumerationsärenden 08-613 75 19 Annons- och prenumerationspriser Se Journalisten.se/annonsera Upplaga 18 800 ex (TS 2010) Medlem i Sveriges Tidskrifter. Räckvidd 35 000 läsare (Orvesto 2010) Text i databas För frilansar anslutna till Alis har tidningen träffat särskilt avtal om elektronisk lagring och publicering. Avtalet kan även tillämpas för frilansar tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, Journalistförbundet, Dramatikerförbundet och Författarförbundet. Tryckeri V-TAB, Västerås, 2011 ISSN NR 0022-5592 Den som anser att Journalistens publicering är ett brott mot de pressetiska reglerna kan anmäla tidningen till Allmänhetens pressombudsman (se www. po.se). Den som anser att tidningens medarbetare i sitt arbete brutit mot de yrkesregler som finns kan anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se www.sjf.se under Yrkesfrågor & Mediepolitik: Yrkesetik och YEN). 12 maj–1 juni 2011 Journalisten 51 Posttidning B-post illustration catharina nygård holgersson ■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se Utan brallor i Skåneidyllen misstaget på bar gärning V interdagen var gnistrande vacker när jag, den resande reportern, ryckte ut för att mitt på den skånska landsbygden göra en intervju med en kvinna som hade en dramatisk historia att berätta. Jag anade inte att det väntade dramatik även på mig. Med min gamla Volvo hade jag tagit mig genom vinterlandskapet till den lilla by på landet där intervjun skulle äga rum. Där skulle jag sammanstråla med en lokal fotograf, som jag aldrig träffat förr. Det var snö, det var halt, vägen till intervjupersonens hus låg i en uppförsbacke, men jag körde försiktigt. Det hjälpte inte. Plötsligt gled bilen och satt sedan ohjälpligt fast i en snödriva, mitt i backen. Jag vred på ratten, jag försökte köra bakåt och framåt. Hjulen snurrade som besatta, men tog mig ingenvart. En doft av bränt gummi spred sig över nejden. Ja, ni vet. I ett akrobatnummer som krävde mer vighet än jag egentligen är mäktig lyckades jag med en hand skala av mig alla yllebyxor.” Plötsligt kände jag hur naturen, som det heter, kallade. Jag var kissnödig. Kylan gjorde att det trängde på alldeles extra mycket. Jag öppnade bildörren och satte ner en fot på vägen. Den var lika glashal som sluttande. Det kunde inte hjälpas. I ett akrobatnummer som krävde mer vighet än jag egentligen är mäktig lyckades jag med en hand skala av mig alla yllebyxor, samtidigt som jag höll mig i ratten med den andra. I skydd av dörren och sittande på huk kunde jag så äntligen lätta på trycket. Jag drog en befrielsens suck. I samma stund hörde jag glada tutningar nedåt vägen. Det var fotografen, han som jag skulle träffa för allra första gången. Hans bil var rena bandvagnen och närmade sig i raketfart över snö och is. Det är klart att det kan tyckas att det är ynkligt att tala om panik i ett sådant sammanhang, men det var precis vad jag kände. Jag kämpade, jag slet, jag drog med min enda lediga hand där jag satt med bar och blåfrusen ändalykt och tre par yllebyxor i knävecken. Samtidigt hörde jag hur bilen med fotografen bromsade in och så ljudet av steg som närmade sig i snön. – STOPP – rör dig inte ur fläcken, röt jag. Fotstegen stannade av. Pressfotografer är, som bekant, ett härdat släkte, men det var ändå en lätt orolig stämma jag hörde från andra sidan bilen: – Vad är det som pågår? Tja, pågår och pågår. Det handlade om högst naturliga saker, men ingenting som man vill inviga en okänd, manlig kollega i. Jag teg. – Är det Birgitta, undrade rösten. Åh, vad jag i denna stund hade önskat att jag inte var Birgitta, men det tjänade inte mycket till att neka. – STOPP, skrek jag än en gång och insåg att jag fått min sista chans. Men uppbjudande av mina absolut sista krafter lyckades jag med enhandsfattning dra upp alla byxorna. Sedan stack jag med oberörd min – inbillar jag mig – upp huvudet över biltaket och mötte fotografens blick. Om jag säger att han såg konfunderad ut så har jag inte sagt för mycket. – Jag fastande, sa jag. Det lät dumt. – Jag förstår det, sa fotografen. Jag hajade till, men drog sedan en lättnadens suck. Fastnade med bilen i snö, menade han förstås. Inte fastnade med byxorna i knävecken. Ibland är man tacksam för att karlar har så himla dålig fantasi. BIRGITTA OHLSSON Har du gjort något dråpligt misstag i jobbet? Berätta för oss på Journalisten! Mejla din historia till: redaktionen@journalisten.se
![Pageflex Server [document: R2_1116347_00001]](http://cdn3.abcdocz.com/store/data/002930977_1-b85406fa38f28ea473322968b9b63c08-250x500.png)
© Copyright 2024